angående efter¬ skänkande af kronans rätt till danaarf efter litteratören Philip Jakobson

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

1 N:o 31.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter litteratören Philip Jakobson; gifven Stockholms slott den 31 december 1900.

Litteratören Philip Jakobson från Upsala, som den 18 maj 1888 allod utan att efterlemna några vid bouppteckningstillfället kända arfvingar, hade genom testamente den 28 förutgångne april förordnat, bland annat, att hans lösörebo efter hans död skulle tillfalla hans hushållerska Mathilda Sofia Berggren samt att, sedan sterbhusets skulder blitvit uppgjorda, återstående qvarlåtenskapen skulle fördelas i två lika lotter, af hvilka den ena skulle tillfalla hans stjufdotter Josefina Charlotta Adelaide Hökenberg och den andra hans bemälda hushållerska. Testamentet blef i bevakningsändamål ingifvet till rådstufvurätten i Upsala den 2(i november 1883.

Enligt hvad instrumentet öfver den efter Jakobson den 20 juni samma år förrättade bouppteckning utvisar, efterlemnade denne såsom tillgång i boet, förutom annan egendom, två fjerdeparter i Stora Kopparbergs bergslag, tillsammans värderade till 9,000 kronor, af hvilka fjerdeparter den ena vid den 5 påföljde november verkstäldt arfskifte efter Jakobson tilldelades förenämnda Mathilda Sofia Berggren.

Den 22 mars 1887 lät kammaradvokatfiskalsembetet till bemälda rådstufvurätt instämma, bland andra, Mathilda Sofia Berggren, med yrkande, att, enär Jakobsons ofvanberörda testamente ej blifvit inom laga tid bevakadt och Jakobson icke efterlemnat någon känd arfvinge, testamentet måtte förklaras ogiltigt och Mathilda Sofia Berggren förpligtas att till advokatfiskalsembetet redovisa för hvad hon ur Jakobsons bo uttagit

Bill. till Riksd. Prof . 1301. 1 Sami. lA fd. 27 Höft. (N:is 31, 32.) 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

jemte ränta. Sedan emellertid upplyst blifvit, att Mathilda Sofia Berggren den J>1 augusti 1886 aflidit ogift, lät advokatfiskalsembetet den 31 augusti 1887 till svaromål i nyssnämnda sak instämma Mathilda Sofia Berggrens föräldrar smidesmästaren J. P. Berggren och hans hustru Kristina Berggren, i deras egenskap af sterbhusdelegare efter deras bemälda dotter. Genom dom den 9 april 1888, som vunnit laga kraft, förklarade rådstufvurätten, vidkommande käromålet mot makarne Berggren, att, som ostridigt vore, att deras dåmera aflidna dotter Mathilda Sofia Berggren, hvilken, enligt hvad i saken blifvit upplyst, med stöd af Jakobsons testamente ur hans qvarlåtenskap utfått dels det egentliga lösöreboet såsom möbler och husgeråd med mera, dels ock en fjerdepart i Stura Kopparbergs bergslag, för hvilken fjerdepart Mathilda Sofia Berggren vid försäljning och efter afdrag af någon afgående skuld uppburit 4,000 kronor i penningar, försummat att inom sex månader, sedan hon gifvarens död och testamentet veta fick, bevaka mera omförmälda testamente, samt testamentsgifvaren Jakobson aflidit utan arfvingar, rådstufvurätten väl funne Mathilda Sofia Berggren hafva varit skyldig att till Kongl. Maj:t och kronan såsom danaarf utgifva värdet af hvad hon i förutnämnda måtto ur Jakobsons dödsbo uttagit, men emedan för smidesmästaren Berggren och hans hustru, Indika icke, såvidt visats, tagit befattning med sin dotters qvarlåtenskap, tiden att i anledning af dotterns ifrågavarande, vid bouppteckningen efter henne okända- gäld söka urarfvagörelse icke kunde anses löpa förr, än rådstufvurättens dom, hvarigenom gäldens rigtighet faststäldes, mot makarne Berggren vunnit laga kraft, kunde smidesmästaren Berggren och hans hustru icke för det dåvarande till personligt betalningsansvar för samma gäld förbindas.

Nu har i en till Kongl. Maj:t den 24 oktober 1899 ingifven skrift Jakobsons förbemälda stjufdotter Josefina Charlotta Adelaide Hökenberg, med förmälan, att hon af Mathilda Sofia Berggren i lifstiden inköpt den fjerdepart i Störa Kopparbergs grufva, som på grund af Jakobsons testamente tillfallit Mathilda Sofia. Berggren, hvilken fjerdepart numera motsvarades af åtta aktier i Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag; att af dessa aktier sökanden årligen åtnjutit utdelning såsom af sin välfångna egendom, samt att nämnda aktiebolag, som alltjemt innehaft aktiebrefven, vägrat att till sökanden utlemna desamma, med mindre sökanden behörigen styrkte, att icke kronan till äfventyra hade några anspråk att gorå villande å samma aktier, i underdånighet anhållit, att, då sökanden, som i god tro och till då gällande börspris förvärfvat ifragakomna fjerdepart, genom mistningen af de deremot svarande aktierna skulle drabbas af en stor och för sökanden, som vore genom sjukdom oförmögen att med arbete

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o dl. 3

försörja sig, mycket känbar ekonomisk förlust, den kronan möjligen tillkommande rätt till arf af samma aktier måtte varda å sökanden öfverlåten; varande vid denna ansökning fogadt ett den 7 oktober 1899 åt legitimerad läkare utfärdadt intyg, utvisande, att sökanden, som sedan 14 år vore krympling på grund af obotlig kronisk ledgångssjukdom, i följd deraf då och för framtiden vore oförmögen att med arbete försörja sig.

I anledning af den gjorda ansökningen har, på grund åt nådig remiss, underdånigt utlåtande afgifvits af KongL Maj:ts befallningshafvande i Upsala län, som dervid anfört, bland annat, att, enär rådstufvurätten i Upsala genom ofvanomförmälda dom förklarat Mathilda Sofia Berggren hafva vant skyldig att till kronan såsom danaarf utgifva allenast värdet af ifrågavarande fjerdepart, samt följaktligen stänmingspåståendet, så vidt detsamma afsett, att fjerdeparten skulle såsom danaarf med eganderätt tillfalla kronan, icke blifvit godkändt, något anspråk tran kronans sida att såsom danaarf bekomma vare sig fjerdeparten eller de deremot svarande aktierna icke, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uppfattning, kunde med utsigt till framgång väckas; på grund hvaraf, och då vid sådant förhållande ett förklarande af Riksdagen i den af sökanden afsedda syftning icke vore behöfligt, Kongl. Ma:jts befallningshafvande hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes förklara den underdåniga ansökningen icke föranleda vidare åtgärd.

Kammaradvokatfiskalsembetet, som jemväl blifvit öfver ansökningen hördt, har i underdånigt utlåtande, jemte meddelande, att, sedan embetet i skrifvelse den 16 maj 1888 erhållit upplysning, att smidesmästaren Berggren och hans hustru vore medellösa, någon åtgärd för fullföljande af det genom ofvannämnda rättegång mot dem tramstälda rättsanspråk från embetets sida icke vidtagits, tillika anfört, att, hvad anginge frågan, huruvida kronan kunde hafva någon rätt till ifrågavarande åtta aktier, embetet icke kunde dela Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt, att genom rådstufvurättens i Upsala förutnämnda dom eganderätten till den fjerdepart, som numera motsvarades åt berörda aktier, blifvit kronan fränkänd; att, då redan Mathilda Sofia Berggren i lifstiden afhändt sig nämnda fjerdepart, den mot hennes föräldrar såsom hennes länsinnehafvare anhängi gg jorda, rättegången icke kunde afse att af dem utfå fjerdeparten och således ej heller domen innefatta pröfning åt ett sadant anspråk, utan hade käromålet mot makarne Berggren inneburit ett kraf om ersättning för fjerdepartens värde; att, dä emellertid rådstufvurätten genom domen förklarat sig icke för det dåvarande kunna ålägga makarne Berggren något betalningsansvar i sådant afseende, samt numera, sedan mer än tio år förflutit, all fråga om att fullfölja det mot makarne Berggren väckta ersätt-

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

ningskrafvet måste hafva förfallit, rättegången och den deruti meddelade domen icke syntes kunna utgöra laga hinder för kronan att i afseende å sjelfva fjerdeparten eller de aktier, hvari den förbytts, göra gällande den rätt, som kunde tillkomma kronan; samt att, då genom förenämnde dom det testamentariska förordnande, genom hvilket Mathilda Sofia Berggren åtkommit fjerdeparten, pröfvats hafva varit till följd af försummad bevakning å hennes sida ogildt, samt kronan, såsom berättigad till danaarf efter litteratören Jakobson, således, när Mathilda Sofia Berggren sålde fjerdeparten, rätteligen varit egare till densamma, fog syntes finnas för den mening, att kronan nu skulle kunna göra anspråk på eganderätten till ifrågavarande aktier; och hade kam lintråd vokatfiskalsembetet, enär emellertid någon anledning icke förefunnes att antaga, att sökanden vid inköpet af fjerdeparten icke varit i god tro, samt vid sådant förhållande och med hänsyn till hvad för öfrigt i ärendet blifvit upplyst det syntes vara med billighet öfverensstämmande, att sökanden finge utan klander från kronans sida komma i besittning af och för framtiden behålla ifrågavarande aktier, hemstält, huruvida icke Kongl. Maj:t täcktes finna skäl att till Riksdagen aflåta nådig proposition i det af sökanden angifva syfte.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att den rätt till ifrågavarande aktier, som på grund af danaarf efter litteratören Philip Jakobson kan tillkomma kronan, må på sökanden öfverlåtas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF,

ji.ii

Hans Wachtmeister.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

■ I y <* ,:

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1900.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claéson, .

Dyrssen,

Cruseb.törn,

Odelberg,

Husberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog:

En till Kongl. Maj:t ingifven skrift, deri Josefina Charlotta Adelaide Hökenberg — med förmälan, att, sedan Mathilda Sofia Berggren vid arfskifte efter afiidne litteratören Philip Jakobson på grund af ett af honom den 28 april 1883 upprättad t testamente tilldelats, bland annat, en fjerdepart i Stora Kopparbergs bergslag, samt kammaradvokatfiskalsembetet, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, hos rådstufvurätten i Upsala anhängiggjort talan mot Mathilda Sofia Berggren och sedermera, efter hennes under rättegången timade död, mot hennes föräldrar smidesmästaren J. P. Berggren och dennes hustru Kristina Berggren, i deras egenskap af sterbhusdelegare efter deras bemälda dotter, med påstående om förpligtande

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

för fnlakame Berggren att till advokatfiskalsembetet redovisa för hvad Mathilda Sofia Berggren ur Jakobsons bo uttagit jemte ränta, rådstufvurätten genom laga kraftvunnen dom den 9 april 1888 förklarat Mathilda Sofia Berggren hafva varit skyldig att till Kongl. Maj:t och kronan såsom danaarf utgifva värdet af berörda, henne på grund af Jakobsons testamente tilldelade fjerdepart i Störa Kopparbergs bergslag; att sökanden, som vore Jakobsons stjufdotter, af Mathilda Sofia Berggren i lifstiden inköpt berörda, henne tillfallna fjerdepart, hvilken numera motsvaiatdes af åtta aktier i Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag; samt att sökanden å nämnda aktier årligen uppburit utdelning, ehuru aktiebolaget, som alltjemt innehaft aktiebrefven, vägrat att till henne utlemna dessa aktiebref, med mindre hon vederbörligen styrkte, att icke kronan till äfventyra hade några anspråk att göra å desamma — i underdånighet anhållit, att den rätt till ifrågavarande aktier, som kunde kronan tillkomma, måtte varda på sökanden öfverlåten;

i anledning hvaraf infordradt underdånigt utlåtande afgifvits ej mindre af Kongl. Majrts befallningshafvande i Upsala län än äfven af kammaradvokatfiskalsembetet.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att den rätt till ifrågavarande aktier, som pa grund af danaarf efter litteratören Philip Jakobson kunde tillkomma kronan, finge å sökanden öfverlåtas.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt, behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla äfvensom förordna, att nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo Conrad Carleson.