angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

1 N:o 48*

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län; gifven Stockholms slott den 8 februari 1901.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver jordbrukpärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva

att till utförande af sex särskilda företag, afseende utdikning af följande myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län, nemligen: myren,tillhörande Viss mantal n:o 1 Granås, Lillmyren, tillhörande V64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande Va* mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hemmyran, tillhörande 3/st mantal n:o 1 Laisholm, Luspmyren, tillhörande V4 mantal Umfors samt Hög- och Hemmyrarua, tillhörande V32 mantal n:o 1 Umasjö, må—under iakttagande af de vilkor och bestämmelser, som äro stadgade för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till frostminskuingsföretag — kunna från af Riksdagen till sådana företag beviljade medel anvisas ett belopp af sammanlagdt 4,160 kronor, utan hinder deraf, att ifrågavarande företag icke uteslutande afse frostländighetens minskande för närliggande bygd.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Theodor Odelberg.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 39 Höft.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 48.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 8 "v februari 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

4:o.

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter:

Uti underdånig skrifvelse den 18 november 1892 har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbotténs län, med förmälan hurusom Tärna kapellförsamling i nämnda län med en ytvidd af omkring 20 qvadratmil och belägen omkring 65 och 66 graders nordlig bredd ursprungligen varit ett hemvist för nomadiserande lappar, men under tiden efter år 1830 alltmera befolkats af nybyggare, hvilka bosatt sig i elfdalarna och utmed sjöarna, der de odlat jord och uppfört bo-

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

städer, vidare anfört, att nybyggarne, sedan de näringskällor, jagt och fiske, hvaraf de förut lifnärt sig, upphört att vara lika gifvande som tillförene, hufvudsakligen egnat sig åt boskapsskötsel; att fodret till kreaturen utgjordes så godt som uteslutande af hö, som hemtades från bäckängar och starrbevuxna myrar, ofta belägna ända till 15 och 20 kilometer från gårdarna; att då sommaren i allmänhet ej började förrän i senare hälften af juni månad och snö ofta folie i medlet af september, mycket foder kräfdes för kreaturen, hvaraf bönderna på sina hemmansdelar ofta födde 5, 8 och ända till 15 kor; att, då jordmånen i allmänhet vore mycket bördig och på sina ställen kalkhaltig, samt rika tillfällen till odling funnes på nära håll, det vore i hög grad önskligt, att jordbruket mera, än för närvarande vore fallet, förlädes närmare intill gårdarna, hvarigenom odling af foderväxter skulle kunna komma till stånd och ersätta det föga närande myrfodret, samt äfven flera kreatur kunna uppfödas; att för åstadkommande häraf erfordrades, att den i allmänhet sanka marken utdikades, hvilket dock till följd af det både ymniga och våldsamma vattenflödet från fjellen vore förenadt med större svårigheter än under vanliga förhållanden; att dylika dikningsföretag likväl icke kunde utan hjelp från statens sida utföras af den fattiga och fåtaliga befolkningen; samt att, innan någon hufvudsaklig framställning af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande kunde göras i fråga om vidtagande af åtgärder för näringsförhållandenas upphjelpande uti ifrågavarande kommun, det vore nödvändigt, att en fullständig utredning af nu antydda förhållanden gjordes af sakkunnig person; och hemsfälde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes anvisa medel för en dylik utredning, som syntes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande lämpligast böra anförtros åt landtbruksingeniören i länet.

Efter härå erhållna nådiga remisser afgåfvo domänstyrelsen den 30 december 1892 samt landtbruksstyrelsen den 21 mars 1893 underdåniga utlåtanden, dervid domänstyrelsen förklarade sig icke hafva något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes berörda hemställan samt landtbruksstyrelsen till alla delar biträdde samma hemställan under framhållande att, då Tärna kommuns befolkning, som, förutom omkring 370 lappar, utgjordes af 675 personer, till följd af fattigdom och deraf alstrad bristande företagsamhet vore urståndsatt att endast genom egna bemödanden förbättra sina vilkor, sådana förhållanden i förevarande fall vore för handen, att ett inskridande från statens sida vore af behofvet påkalladt i syfte att afhjelpa de ekonomiska svårigheter, hvarmed denna aflägsna och fattiga bygd hade

4 Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

att kämpa; att då erfarenheten otvetydigt gifvit vid handen, att inom de närmast fjellen belägna trakterna af landets nordligaste län sädesodlingen vore högst osäker och endast föga bidroge till en jordbrukande befolknings utkomst, men att deremot gräsafkastningen från såväl naturliga som odlade ängar oftast vore god och lemnade tillfälle till drifvande af boskapsskötsel, styrelsen lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge, att omförmälda ekonomiska svårigheter lämpligast skulle kunna afbjelpas derigenom, att åtgärder vidtoges för jordbrukets upphjelpande medelst de naturliga ängsmarkernas förbättring, afdikning och bevattning samt nya ängsmarkers beredande genom uppodling af de i närheten af gårdarna liggande odlingsbara fält, sjöars uttappning och myrmarkers öfversilning och bevattning, men att, innan några direkta åtgärder i sådant syfte kunde vidtagas, en noggrann och fullständig undersökning af ortens näringsförhållanden erfordrades.

Genom nådigt bref den 7 april 1893 fann Eders Kong]. Magt godt bemyndiga landtbruksstyrelsen att förordna landtbruksingeniören i Vesterbottens län att efter styrelsens närmare anvisning under högst en månad af samma års sommar verkställa noggrann undersökning af näringsförhållandena inom Tärna kapellförsamling jemte tillfällena till och medlen för näringarnas upphjelpande inom församlingen samt att deröfver afgifva berättelse såväl till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda län som ock till landtbruksstyrelsen.

I anledning häraf förordnade landtbruksstyrelsen dels den 6 juni samma år landtbruksingeniören i Vesterbottens län S. Kempff att utföra det af Eders Kongl. Majrt afsedda uppdraget och föreskref tillika, att det skulle åligga Kempff att dervid efter samråd med den jordbruksidkande befolkningen inom orten söka utforska de tjenligaste tillfällena till ängSvattningsanläggningar, sjösänkningar och myrafdikningar för beredande till odling af foderväxter samt deröfver upprätta fullständiga planer och förslag, hviika skulle till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i sammanhang med förenämnda berättelse irgifvas, dels ock den 15 i samma månad öfveringeniören i landtbruksstyrelsen att afresa till Tärna kapellförsamling för att inspektera Kempffs nyssberörda tjenstförrättning samt å styrelsens vägnar meddela honom de närmare föreskrifter, hviika kunde finnas erforderliga i afseende å det honom lemnade uppdraget.

Sedan Kempff på grund häraf under 1893 års sommar företagit omförmälda undersökning, afgaf han i februari månad 1894 till Eders Kongl. Majfts befallningshafvande i Vesterbottens län den föreskrifva berättelsen,

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

dermed han, under förmälan hurusom hufvudvilkoret för näringarnas upphjelpande inom ifrågavarande kommun vore en ordnad ladugårdsskötsel, öfverlemnade af honom uppgjorda planer och kostnadsförslag till afdtknings- och sjösänkningsföretag å åtskilliga platser inom kommunen, hvilka företag samtliga afsåge erhållande af lämplig jord för odling af foderväxter.

Sedermera hafva till Eders Kongl. Majtts bemälde befallningshafvande af hemmansegare inom Tärna kommun ingifvits särskilda underdåniga ansökningar om erhållande af statsbidrag till högsta möjliga belopp för nedannämnda företag, till hvilka, bland andra, landtbruksingeniören Kempff upprättat förslag, nemligen: sänkning af den s. k. Svintandsgölen, tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Yttervik, samt afdikning af följande myrmarker: myren till 3/j28 mantal n:o 1 Granås, Lillmyren, tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande Va» mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hästmyren, tillhörande samma hemman, den s. k. Hemmyran, tillhörande 3/3ä mantal n:o l Laisholm, Luspmyren, tillhörande 7* mantal Umfors, samt Hög- och Hemmyrarna, tillhörande 3/33 mantal n:o 1 Umasjö.

Med underdånigt yttrande af den 21 oktober 1899 öfverlemnade derefter Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samtliga till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande sålunda inkomna handlingar i ärendet, dervid Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för egen del anförde, att intet kuude anses vara mera egnadt att undanrödja de ekonomiska svårigheter, hvarmed befolkningen i Tärna kommuns aflägsna och fattiga bygd hade att kämpa, än jordbrukets upphjelpande, hvilket åter syntes bäst befordras medelst de naturliga ängsmarkernas förbättring, afdikning och bevattning samt nya ängsmarkers beredande genom uppodling och utdikning af sänka myrmarker; att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande på grund häraf ansåge de ifrågasatta arbetsföretagen vara förtjenta af understöd, helst sökandena, utan bidrag af allmänna medel, icke syntes vara i stånd att utföra desamma; samt att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande följaktligen till de underdåniga ansökningarna tillstyrkte nådigt bifall.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu tillika med landtbruksstyrelsen till gemensam behandling förehaft detta ärende, hvarefter styrelserna med gemensamt underdånigt utlåtande af den 7 juni 1900 understält ärendet Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Styrelserna hafva dervid anfört hufvudsakligen: de af landtbruksingeniöreu Kempff upprättade afdikningsplaner rörande de före-

6 Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

tag, som i ofvan omförmälda ansökningar afsåges, hade vid af styrelserna företagen granskning befunnits vara mycket ofullständiga och icke upprättade på sådant sätt, att de kunde läggas till grund för ansökningar om vare sig lån rjr statens odlingslånefond eller anslag från de af Riksdagen anvisade medel till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaflappningar, hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande bygd. Med hänsyn dertill att befolkningen i dessa trakter vore synnerligen fattig, syntes för öfrigt lån icke vara rätta formen för understöd i förevarande fall, och hinder att från frostminskningsfonden anslå behöfiiga medel till ifrågavarande företags utförande syntes möta jemväl på grund deraf, att de ifrågasatta afdikningarna uppgåfves hafva annat ändamål än frostländighetens minskande, nemligen foderväxtodling, om ock afdikningsföretagens genomförande utan tvifvel skulle medföra en minskning af frostländigheten i orten. Då emellertid de för företagen i fråga, med undantag af sänkning af den s. k. Svintandsgölen, tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Yttervik, samt utdikning af den s. k. Hästmyren, tillhörande V32 mantal n:o 1 Joeström, upprättade planerna oaktadt deras anmärkta bristfällighet likväl vore af beskaffenhet, att de kunde utan förnyad och kostsam undersökning inom den aflägset belägna bygden tjena till ledning vid bedömandet af kostnaderna för och verkningarna af de föreslagna afdikningarna, ansåge styrelserna, som funne förhållandena inom ifrågavarande landsbygd i hög grad påkalla ett ingripande från statens sida i och för understödjande af befolkningens sträfvanden till förbättring af ortens näringsförhållanden, särskilt för beredande af foderväxtodling, att statsmedel till ifrågavarande företag med nyssnämnda undantag borde beviljas utan återbetalningsskyldighet. Styrelserna hade med ledning af den utaf landtbruksingeniören Kempff åstadkomna utredning beräknat, att kostnaderna för de företag, till hvilka statsbidrag sålunda borde ifrågakomma och genom hvilkas utförande skulle torrläggas tillhopa 49.6 3 hektar myrmark, skulle uppgå till sammanlagdt 8,385 kronor. Beloppen af de särskilda understöden borde lämpligen bestämmas till hälften af den beräknade kostnaden, med skyldighet för dem, som komme i åtnjutande af dylikt understöd, att beträffande arbetenas utförande ingå kontrakt samt underkasta sig kontroll från statens sida, på sätt om sådana företag, hvilka åtnjöte understöd från frostminskningsfonden, funnes stadgadt.

På grund af hvad sålunda blifvit från styrelsernas sida anfördt och då, såvidt styrelserna kunde finna, laga hinder mot företagen icke

7 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 48.

mötte, hafva styrelserna hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, jemte fastställande af de för företagen upprättade afdikningsplaner, till utförande af nedanstående företag inom Tärna kapellförsamling anvisa statsbidrag med följande belopp, nemligen:

1) till utdikning af myren, tillhörande 3/i28 mantal

n:o 1 Granås ........................................................................... kronor 950: —

2) till utdikning af Lillmyren, tillhörande 3/64

mantal n:o 1 Rödingsfors ..................................................

3) till utdikning af den s. k. Hemmyren, tillhörande V32 mantal n:o 1 Joeström ..............................

4) till utdikning af den s. k. Hemmyran, tillhörande V32 mantal n:o 1 Laisholm ..........................

5) till utdikning af Luspmyren, tillhörande 7*

mantal Umfors ........................................................................

samt 6) till utdikning af Hög- och Hemmyrarna, tillhörande 3/ss mantal n:o 1 Umasjö ..............................

tillhopa kronor 4,160: —

Tärna kapellförsamling, hvilken i sin helhet ligger ofvanför odlingsgränsen, är, såsom af det föregående framgår, en i afseende å naturliga näringskällor särdeles vanlottad kommun. Något jordbruk i egentlig mening kan till följd af de ogynsamma klimatiska förhållandena der icke förekomma, utan odlas säd endast för beredande af grönfoder. Potatis odlas väl något, men skörderesultaten blifva ofta nog klena till följd af frostens härjningar. Andra näringsgrenar, såsom skogsskötsel, jagt och fiske, äro jemväl af ringa eller ingen betydenhet. De hufvudsakliga näringsfång, till hvilka kommunens inbyggare äro af förhållandena hänvisade, utgöras af boskapsskötsel och mejerihandtering. Men äfven dessa näringar hafva att kämpa med stora svårigheter. Under det nemligen den rikliga tillgången inom kommunen på utmärkta betesmarker möjliggör uppfödandet Bommartiden af ett jemförelsevis betydande antal kreatur, är det under nu rådande förhållanden för inbyggarne omöjligt att bereda sig tillgång till det för ens tillnärmelsevis samma antal kreatur erforderliga vinterfoder. Dels äro utstånden från de utmed vattendragen liggande bebygda platserna och de företrädesvis å fjellsluttningarna belägna ängsmarker, från hvilka fodret skall afhemtas, i allmänhet långa, efter hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, ofta ända till 15 och 20 kilometer, dels är den tid, under hvilken insamlingen kan pågå, i följd

1,700

1,000

8 Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

af de sena vårarna och de tidigt inträffande vintrarna synnerligen kort, och dels slutligen råder inom orten stor brist på arbetskrafter.

Under vinterns lopp måste derför ock nästan öfverallt för ladugårdsbesättningarnas hållande vid lif anlitas nödhjelpsfoder, såsom hästgödsel, blandad med hackadt granris, rönnbark och björklöf. Den otillräckliga och otjenliga föda, som sålunda bestås kreaturen, medför icke allenast, att mjölkaikastningen från ladugårdarna under vintern inskränkes, så att den ofta nog ej ens täcker husbehofvet, utan jämväl att kreaturens mjölkningsförmåga äfven under den första delen af sommaren, sedan de utsläppts på bete, är betydligt nedsatt.

Okunnighet i mejerihandteringen och en af de tryckta ekonomiska förhållandena alstrad liknöjdhet orsaka derjemte, att de mejeriprodukter, som af befolkningen tillverkas, i allmänhet äro af underhaltig beskaffenhet. Detta oaktadt har hittills någon svårighet för Tärnaborna icke förefunnits att vinna afsättning för sitt smör till jemförelsevis höga pris, i det detsamma plägat sändas till Norge, der det förbrukats af den talrika fiskarebefolkning, som tidtals uppehåller sig vid Lofoten. De under senare tiden alltmera stegrade klagomålen mot Tärnasmöret hafva emellertid orsakat att nämnda fiskarebefolkning numera börjat att framför detta smör föredraga godt margarinsmör.

I syfte att söka upphjelpa mejerihandteringen har väl länets hushållningssällskap till Tärna utsändt sin mejeriinstruktör, men synes mig uppenbart vara att, så länge nuvarande löderförhälianden äro i orten rådande, någon afsevärd förbättring icke kan vara att förvänta. Till beredande af en välbehöflig ändring i dessa förhållanden skulle emellertid otvifvelaktigt i hög grad bidraga utförandet såväl af sjösänkningsföretag som ock utdikningar af de utmed sjöar och floder talrikt befintliga sänka myrmarker, hvarigenom tjenlig och lämpligt belägen jord för odling af foderväxter skulle vinnas. Till genomförandet af sådana företag synes mig derför ock önskligt, att inbyggarne från statens sida vinna uppmuntran och understöd. Särskild! är det af vigt, att befolkningen kommer till verklig insigt om, hvilka fördelar genom dylika företag stå att vinna. Har blott detta skett, tviflar jag icke på, att jordegarne skola komma att rikta sina sträfvanden åt detta håll och att en utveckling af kommunens hufvudnäringar är att emotse.

Jag anser derför ock, att från statens sida i främsta rummet åtgärder böra vidtagas i syfte att bibringa befolkningen insigt i berörda afseende. Detta torde åter icke kunna lämpligen ske på annat sätt än att staten möjliggör, att eu del företag af ifrågavarande beskaffenhet komma till utförande och tjena ortsinvånarne till föredöme.

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Hufvudsakligen, ur nu angifva synpunkt anser jag mig jemväl böra tillstyrka, att understöd af statsmedel till de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen föreslagna belopp beviljas till utförande af ofvan omförmälda sex särskilda utdikningsföretag, för hvilka planer, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen ansetts vara af beskaffenhet att kunna fastställas, nu föreligga. I hvad mån statsbidrag för liknande företag uti orten framdeles må finnas böra utgå, anser jag böra blifva beroende på de resultat, som af de nu ifrågavarande komma att vinnas. Beträffande den form för de af mig förordade understöden, som lämpligen bör väljas, finner jag af naturliga skäl, att odlingslånefonden icke kan för företagens utförande anlitas; men deremot synes det mig, att anslag till ifrågavarande företag lämpligen borde utgå från de af Riksdagen beviljade medel till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd, alldenstund ifrågavarande afdikningsföretag, om också icke i första hand tillkomna för frostländighetens minskande, utan tvifvel komma att medföra ett sådant resultat.

Då emellertid, med hänsyn till hufvudändamålet med företagen, anslagens beviljande från frostminskningsfonden icke fullt öfverensstämmer med de för fonden gällande vilkor, torde Riksdagens medgifvande böra härtill inhemtas.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kong]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva

att till utförande af sex särskilda företag, afseende utdikning af följande myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län, nemligen: myren, tillhörande 3/i28 mantal n:o 1 Granås, Lillmyren, tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande V32 mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hemmyran, tillhörande 3/32 mantal n:o 1 Laisholm, Luspmyren, tillhörande V4 mantal Umfors samt Hög- och Hemmyrarna, tillhörande 3/32 mantal n:o 1 Umasjö, må — under iakttagande af de vilkor och bestämmelser, som äro stadgade för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till frostminskningsföretag — kunna från af Riksdagen till sådana företag beviljade medel anvisas ett belopp af sammanlagdt 4,160 kronor, utan hinder deraf, att ifrågavarande företag icke uteslutande afse frostländighetens minskande för närliggande bygd.

Hvad departementschefen sålunda hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Bih. till liiksd. Prat. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 39 Häft, 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Hans Maj:t Konungen gilla samt förordnade, att i enlighet dermed nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga .... till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

W. Boos.

V..VO’

i!

STOCKHOLM, ISAAC MARCUg’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.