angående anslag för tillgodoseende af åtskilliga behof vid veterinärinrättningen i Si 'ara
•KongL Mnjds RM. Proposition N:o 61.
1 N:o 61. '
Kong!, Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag för tillgodoseende af åtskilliga behof vid veterinärinrättningen i Si 'ara; gifven Stockholms slott den 1 mars 1901.
1 •' ' ‘ J it; i i •''! 'V ’« •f i! f i y' . •"'•'i! •i •' *• * 1. ;• • '<?.*■.:' t i
Under åberopande, af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för tillgodoseende af vissa i statsrådsprotokollet närmare angifva behof vid veterinärinrättningen i Skara bevilja på extra stat för år 1902 ett anslag af 20,680 kronor, deraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt föreståndaren, 100 kronor till löneförbättring åt två drängar, 1,734 kronor 75 öre till täckande af den enligt räkenskaperna vid 1899 års slut förefintliga brist samt återstoden till reparation och förändring af vissa byggnader äfvensom till nybyggnader samt såsom bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. in.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kong], nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR. ■
Nils Claeson.
Bill. till Bikad. Prof, t PO t. 1 Samt. 1 Afd. 50 Haft. (A!:o 61).
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
Ang. andag till veterinär* inrättningen i Skara.
Utdrag af protokollet’ öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1901.
N ii r v a r ande: *
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikbi.ad,
Annerstedt,
• herr von Krusenst,terna,
grefve Waoiitmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg.
Departementschefen, statsrådet Claéson, anförde härefter:
»Hos Eders Kongl. Maj:t har styrelsen för veterinär! nr ät tn i ttgen i Skara gjort underdånig framställning dels om höjning af det årliga anslaget till nämnda inrättning, dels ock om beviljande för en gång af ett extra anslag för nybyggnader samt reparation och förändring af vissa byggnader vid veterinärinrättningen och dertill hörande lägenheter.
De för uppehållandet af veterinärinrättningen anvisade medel utgöras dels af statsanslag dels ock af särskilda donationer. Genom kongl. bref den 8 maj 1775 uppläts det staten tillhöriga hemmanet Brogården invid Skara till »en lazarettsinrättning för sjuka kreatur för bättre befordran och verkställighet af artis veterinariae fortplantande i riket», hvarjemte sedermera lemnades anslag för byggnader och in-
3 Rongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 61.
ventarier m. m. Genom testamente af professorn Peter Hernqvist, som after! år 1808, blef inrättningen egare af Horshaga qvarn, s/s mantal i rusthållet Forsen, åtskilliga tomter, stads- och domkyrkojordar samt skogslotter äfvensom ett kapital. Sedermera hafva jemväl några andra, smärre donationer tillfallit inrättningen. Fastigheterna äro med undanlag af vissa för veterinärinrättningen behöfliga byggnader och lägenheter utarrenderade på olika tider. Af statsmedel utgår till inrättningen ett årligt anslag af 1,400 kronor.
Enligt nådigt bref den 31 maj 1888 är för inrättningen faststäld följande stat, att tillämpas från och med den 1 juli 1881):
föreståndaren, jemte fri bostad, lön 1,500 kronor, tjenst-
göringspenningar 1,000 kronor .................................... kronor 2,500: —
inströktionssmoden, jemte fri bostad, lön.......................... » 800: —
hvarjemte instruktionssmeden må för egen räkning och med egna arbetare bestrida skoning af hästar, utan att likväl lärlingarnes undervisning derigenom får lida något intrång; förbrukning af jern, kol och redskap under en fyra månaders kurs för 12 civila och sex månaders kurs för 12 militära hofslagare efter 30 kronor
för hvarje lärling......................................... *
två drängar, jemte bostad, lön 450 kronor för hvardera...................... *
ved och lyse för elever och undervisningslokaler,
undervisningsmateriel och onera in. m...................... »
premier till lärlingarne, motsvarande afkastningen al det utaf C. U. Uergla, A. Hellstadius och Thun-
720:
900:
1,005:
berg för ändamålet underhåll ...
byggnaders
donerade kapital
75:
800:
summa kronor 6,800:
Till bestridande af de i denna stat upptagna utgiftsposter skulle enligt samma nådiga bref användas dels omförmälda kontanta anslag a 1,400 kronor, dels ock följande särskilda inkomster:
arrendeafgiften för hemmanet Brogården med tillhörande qvarn och torp, beräknad till....................... kronor 3,000: —
arrondeafgifter för öfriga till inrättningen upplåtna
fastigheter.............................................................:..........___» 1,400: —
Transport kronor 4,400: —
4 Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 61.
Transport kronor 4,400: —
afkastningen af det utaf Uggla, Hellstadius och Thun-
borg till premier afsedda kapital ............................ » 75: —
räntor å inrättningens kapital, 18,550 kronör, ............... • »_925: —
summa kronor 5,400: —
Erdigt nådiga stadgan för veterinärinrättningen i Skara den 1 februari 1889 är inrättningens ändamål att Vara eu fullständig hofbeslagsskola för utbildning af civila och militära hofslagare samt sjukvårdsanstalt för husdjur, hvarest lämplig praktisk undervisning i behandling af enklare åkommor hos husdjuren meddelas dem, som vilja sig deraf begagna.
I den underdåniga skrifvelse af den 27 augusti 1900, i hvilken veterinärinrättningens styrelse anmält behofvet för inrättningen af nu ifrågasatta anslag, har styrelsen till en början anfört följande:
Sedan i underdånig skrifvelse den 18 april 1890 styrelsen anhållit om ett anslag af 4,716 kronor för iståndsättande af. veterinärinrättningeus byggnader, hvilka redan vid den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutade förändringen af veterinärinrättningen till en »fullständig hofbeslagsskola för utbildande af såväl civila som militära hofslagare samt sjukvårdsanstalt för husdjur», befunno sig i mycket bristfälligt skick, men denna styrelsens underdåniga anhållan icke vunnit nådigt bifall, hade styrelsen vid upprepade tillfällen varit betänkt på att ingå till Eders Kongl. Maj:t med förnyad underdånig ansökan om medels beviljande till reparationer å inrättningens byggnader. Styrelsen både dock i det längsta sökt reda sig ur svårigheterna, men då styrelsen icke ansåge sig stå till svars med att inrättningens byggnader i brist på medel förfölle samt dertill komme, att vid 1899 års slut räkenskaperna vid inrättningen visat en brist af 1,734 kronor 75 öre, hade styrelsen funnit sig icke längre kunna uppskjuta med att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framhålla nödvändigheten af att ett tillfälligt anslag beviljades samt att nu till veterinärinrättningen utgående statsanslaget, 1,400 kronor, något höjdes.
Till stöd för behöfligheten af ett extra anslag för byggnadernas vid veterinärinrättningen sättande i bättre skick har styrelsen åberopat ett vid dess framställning fogadt protokoll vid laga syn den 8 maj 1900 å inrättningens samt hemmanet Brogårdens och underlydande torps byggnader. Deraf framgår, dels att enligt nästföregående syn af den 14 november 1889 inrättningens byggnader redan då befunno sig i så
5 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
dåligt skick, att synorätton ålado inrättningen reparationer för sammanlagd!. 4,716 kronor, till Indika arbetens utförande emellertid styrelsen saknat medel, dels ock att inrättningens byggnader nu alltjemt befinna sig i bristfälligt skick samt att å desamma reparationer för eu kostnad af 2,832 kronor ansetts beböfliga. Af samma synerätts protokoll framgår ytterligare, att några byggnader dels vdd sjelfva inrättningen dels vid Brogården samt derunder lydande torpen Grintorp, Fribergsäng och Balsum icke längre med fördel kunna repareras, utan böra ersättas med nya, samt att enligt uttalande af den synerätten biträdande byggmästare dessa arbeten kräfva för ett uthus vid veterinärinrättningen 80(J kronor, för hemmanet Brogården med . ^beräkning af stora stallbyggnadens omändring och det så kallade separationsstailets -förändrande till lada 8,000 kronor samt för nyssnämnda tre torp 5,100 kronor eller tillhopa 13,900 kronor.
Genom utslag den 8 maj 1900 ålade synerätten styrelsen för veterinärinrättningen att före den 1 oktober 1901 låta afhjelpa de å föreståndarens boställsvåning anmärkta brister, vid påföljd att, derest detta försummades, föreståndaren derefter egde att sjelf låta verkställa dessa reparationer mot uppbärande af derå satta värden eller mot vederbörligen verificerad räkning; men vid det upplysta förhållandet att veterinärinrättningen då saknade medel till bestridande af kostnaderna för öfriga vid synen nödiga befunna reparationer och nybyggnader, fann synerätten sig icke kunna eller böra föreskrifva någon viss tid för desammas fullgörande, utan förklarade endast, att reparationerna och nybyggnaderna skulle verkställas, så snart och i den mån nödiga medel dertill kunde erhållas.
1 sin omförmälda skrifvelse yttrar styrelsen vidare: Styrelsen ansäge sig nu böra särskilt fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på önskvärdheten af att de af den synerätten biträdande byggmästaren föreslagna förändringar af byggnader å Brogården måtte komma till utförande, nämligen förläggande af »separationsstallet» (stallet för invärtes sjuka djur) till det i stora stallbyggnaden nu inredda kostallet, hvilken anordning beräknats kosta omkring 1,000 kronor, samt derjemte nödvändiggjorde uppförande för eu kostnad, beräknad till 6,600 kronor, af nytt kostall för arrendatorns behof, äfvensom inredande af det nuvarande separationsstallet till lada för en kostnad af 400 kronor. Det, allt mer framträdande behofvet af ökadt utrymme för grödan vid Brogården skulle derigenom blifva tillfredsstäldt och, något som hade än större betydelse, ombyggandet af den stora och dyrbara stallbyggnaden vore derigenom för lång framtid undanskjutet, under det att nu,
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
hvad vidkomme dess vestra hälft, genom donnas användning till kostall materialets förstörande i hög grad påskyndades.
Mot det faktum, att byggnaderna vid veterinärinrättningen befunne sig i så dåligt skick, kunde göras den invändning, att i den för inrättningen genom nådiga brefvet den 31 maj 1888 bestämda stat för byggnaders underhåll uppförts 800 kronor årligen. Härtill villo dock styrelsen erinra, dels att byggnaderna, af hvilka det så kallade karaktärshuset uppförts år 1802 och flere andra innehade en betydande ålder, såsom förut antydts, redan vid början för denna stats tillämpning, den 1 juli 1889, varit bristfälliga och då tarfvat en genomgripande reparation, dels att de inkomster, som i nämnda stat beräknats skola till inrättningens kassa inflyta, icke motsvarats af verkligheten, i livilket afseende hänvisades till ett bilagdt sammandrag af inrättningens inkomster och utgifter under tioårsperioden 1890—1899. Såsom af detta sammandrag syntes, hade nämligen under dessa tio år, som nämnda stat tillämpats, inrättningens inkomster uppgått till 64,695 kronor 73 öre eller i medeltal per år till 6,469 kronor 57 öre i stället för beräknade 6,800 kronor. I verkligheten hade sålunda inkomsterna årligen med 330 kronor 43 öro understigit de i staten uppförda. Härtill komme, att, såsom äfven af Sammandraget öfver utgifterna framginge, posten »ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. m.», som enligt staten upptagits till 1,005 kronor, i verkligheten per år uppgått till i medeltal 1,179 kronor 85 öre eller 174 kronor 85 öre mera än som i staten beräknats. Då emellertid de utgifter, som folie under denna post, för den dagliga verksamheten vid veterinärinrättningen i egenskap af såväl undervisnings- som klinisk anstalt i första hand måst tillgodoses, hade styrelsen nödgats fylla bristen genom att år efter år uppskjuta väl behöfliga reparationer, och detta till den grad, att, som af nyss åberopade sammandrag syntes, kostnaderna för »byggnaders underhåll» vissa år måst nedpressas, under ett år ända till 201 kronor 55 öre och under ett annat till 254 kronor 14 öre. Vidare vore att märka, att en ej obetydlig del af de utgifter, som förts under posten »byggnaders underhåll», härledde sig från nödvändiga reparationer och förändringar i inrättningens hofbeslagssmedja. Sålunda hade år 1890 till smedjans underhåll användts ej mindre än 735 kronor 35 öre. För att undervisningen och öfningarna för såväl militäre som civile lärlingar ostördt skolat kunna i hofbeslagssmedjan pågå, hade nämligen denna framför allt måst tillgodoses, medan underhållet af inrättningens öfriga byggnader fått stå tillbaka. Eu i berörda sammandrag under rubriken »byggnaders underhåll» upptagen utgiftspost å 2,011 kronor 83 öre för
Kong!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o fil. 7
år 1899 vore hufvudsakligen grundad på nybyggnader vid torp, Indika byggen, som ej kunnat uppskjutas, medfört eu kostnad af 1,593 kronor 54 öre.
Hvad åter vidkomme förhållandet, att för »jern, kol och redskap» utgifterna varit mindre än i staten beräknats, härledde detta sig deraf att antalet elever hittills i allmänhet icke uppgått till den beräknade maximisiffran. Detta antal kunde dock när som helst fyllas. Det stigande intresset för hästafvel^ i landet samt en ökad kännedom om fördelarne deraf att den civila hofslägarekursen genomginges äfven af personer, som icke ämnade för framtiden egna sig åt hofslagareyrket, men vore intresserade af hästens skötsel och vård, läte förmoda, att platserna i de civila kurserna årligen skulle komma att fyllas, och militäre lärlingar kunde när som helst intill högsta tillåtna antalet kommenderas till genomgående af hofbeslagskurserna.
TTr berörda sammandrag af veterinärinrättningens inkomster och utgifter framginge äfven behöfligheten af att det årliga statsanslaget höjdes. Ty om nyssnämnda utgifter för nybyggnader vid torp under år 1899 eller 1,593 kronor 54 öre frånräknades från den summa 7,057 kronor 90 öre, hvilken innefattade hvad som under de tio åren åtgått till byggnaders underhåll, visade det sig, att i medeltal årligen härtill kunnat användas 546 kronor 43 öre eller 253 kronor 57 öre mindre än i staten beräknats åtgå. Då emellertid det i staten upptagna anslaget för »byggnaders underhåll» ingalunda kunde anses för högt, och styrelsen ej såge någon utväg att minska de utgifter, som folie under posten »ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. m.», samt det visat sig, att de verkliga inkomsterna understege de i gällande stat beräknade med i medeltal 330 kronor 43 öre per år, syntes deraf, att eu ökning i det årliga anslaget med dels 253 kronor 57 öre dels 330 kronor 43 öre eller tillhopa 584 kronor vore nödig. Eu dylik ökning i inrättningens inkomster blefve väl behöflig, äfven om man medräknade möjligheten af att utgifterna för posten »jern, kol och redskap» skulle komma att vissa år något understiga det i staten uppförda, alldenstund styrelsen, för att icke behöfva framkomma med ytterligare begäran om anslag till nya byggnader å utarrenderade egendomar, nödgades vid ny utarrendering af dessa fastslå bestämd nybyggnadsskyldighet för arrendatorerna, hvarigenom de till inrättningen inflytande arrendemedlen helt säkert komme att minskas.
T åberopade för veterinärinrättningen gällande stat hade vidare upptagits 450 kronor jemte fri bostad till hvardera af inrättningens två drängar. Med nu gällande löner och pris å förnödenheter måste enligt
8 Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 61.
styrelsens åsigt eu sådan aflöning anses för låg. För att dugligt folk skulle kunna påräknas, ansåge styrelsen aflöningen böra höjas med 50 kronor till hvardera drängen, och detta så mycket mera som, förutom daglig stalltjenst, tjenstgöring vid klinik, gators och tomters renhållning, vedhuggning m. in., äfven tillkomme nattvaktstjenstgöring.
Styrelsen hade dessutom ansett sig böra påvisa det anmärkningsvärda förhållandet, att veterinärinrättningens föreståndare, som det, förutom skyldighet att hålla lektioner under den tio månader hvarje år pågående lästerminen jemte öfverinseendet öfver anstalten och underlydande egendomar samt förande af all expedition och redovisande af inrättningens inkomster och utgifter, ålåge att sköta såväl den stationära kliniken som polikliniken vid inrättningen samt dessutom att alla tider på dygnet vid inträffande olycksfall och hastigt påkommande sjukdomar lemna fria råd och upplysningar åt allmänheten, allt för eu aflöning af, jemte fri bostad, 2,500 kronor utan ålderstillägg, visserligen enligt nådiga stadgan för inrättningen vore berättigad åtnjuta »erforderlig tjenstledighet», men, då styrelsen saknade medel till vikaries aflöning, hittills fått sjelf aflöna af medicinalstyrelsen godkänd sådan. Enligt styrelsens mening torde det vara enastående, att en statens tjensteman, som faktiskt vore bunden af daglig tjenstgöring året om, så beskaffad, att han icke för en dag på året, vare sig söndag eller söckendag, utan ersättare kunde lemna densamma, helt och hållet saknade semester. Styrelsen höllo ock före, att billigheten fordrade, det i staten för veterinärinrättningen upptoges 200 kronor att användas för aflöning af föreståndarens vikarie under en månad årligen. Såsom belysande det orimliga i nu berörda förhållande åberopade styrelsen, hurusom inrättningens nuvarande föreståndare, som den 29 september 1899 erhållit nådig full magt å sin befattning, under sommaren 1900, då han tjenstgjort såsom statens ombud i premieringsnämnd för hästar, sjelf fått med 7 kronor per dag, motsvarande både lön och tjenstgöringspenningar, aflöna vikarie.
Med stöd af det anförda har styrelsen anhållit, det Eders Kongl. Maj:t ville bereda veterinärinrättningen i Skara dels* förhöjning i det årliga anslaget med 900 kronor, dels ock ett extra anslag af 18,400 kronor 75 öre, hvaraf 1,734 kronor 75 öre till täckande af förenämnda brist, 2,832 kronor till reparation å inrättningens byggnader och 13,900 kronor till nybyggnader.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län har den 20 oktober 1900 afgifvit infordrad! underdånigt utlåtande i ärendet och dervid tillkännagifvit, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande på
9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
grund af livad styrelsen för veterinärinrättningen anfört och i öfrigt kända förhållanden ansett behofvet af de ifrågasatta anslagen vara till fullo styrkt och oomtvistligt. Visserligen vore de meddelade uppgifterna rörande kostnaderna för nödvändiga nybyggnader icke beledsagade af specifika kostnadsförslag; men all anledning saknades till antagande, att de af fullt sakkunnig person uppgifna kostnadsbeloppen skulle vara i någon nämnvärd mån för högt beräknade. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstälde derför, att veterinärinrättningens årliga anslag måtte höjas från 1,400 kronor till 2,300 kronor eller med 900 kronor, hvaraf 200 kronor till aflönande af vikarie för föreståndaren under en månad årligen, samt att för betäckande af uppkommen brist äfvensom för verkställande af nödiga reparationer och erforderliga nybyggnadsarbeten åt anstalten måtte beviljas ett extra anslag till sammanräknadt, afrundadt belopp af 18,500 kronor.
Medicinalstyrelsen, hvars utlåtande i ärendet jemväl infordrats, lät för ändamålet genom sin dåvarande föredragande i veterinärfrågor professor J. Lundgren i oktober 1900 verkställa särskild inspektion af inrättningen, öfver hvilken inspektion professor Lundgren afgaf berättelse, som af medicinalstyrelsen med underdånig skrifvelse den 5 november 1900 öfverlemnades till Eders Kongl. Maj:t. I denna berättelse anfördes beträffande veterinärinrättningens byggnader, att förstugan till den af föreståndaren bebodda mellanvåningen i karaktärsbyggnaden jemte trappuppgången till vindsrummen vid inspektionen undergingo reparation, hvilken ansetts vara så nödvändig, att den ej kunde uppskjutas. Denna reparation förklarade den vid inspektionen tillstädesvarande föreståndaren sig beredd att af egna medel bekosta, om ej statsanslag för ändamålet kunde erhållas. Öfriga i synerättens protokoll närmare specificerade reparationer syntes samtliga vara af behofvet påkallade.
Det i syneprotokollet omnämnda, för sitt ändamål öfverflödigt stora uthuset vid veterinärinrättningen befans vid inspektionen vara i hög grad förfallet, med trävirket i stor utsträckning angripet af röta. Äfven de begge flygelbyggnaderna syntes vara i behof af de reparationer, som i syneprotokollet omförmäldes. Det så kallade separationsstallet, afsedt för djur behäftade med smittosamma sjukdomar, befans vara i hög grad förfallet beträffande såväl väggar och golf som inredning. Enär det hvarken kunde på ett betryggande sätt desinficieras eller om vintern torde lemna der inhysta djur 'tillräckligt skydd mot vind och kyla, kunde det i sitt nuvarande skick ej för det afsedda ändamålet
Bill. till liiksd. Prut. 1901. t Sami. / A fä. 50 Käft. 2
10 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 61.
användas, likasom det ej heller syntes med fördel kunna repareras, så att det komme att motsvara de fordringar, som borde ställas på ett sådant stall. Professor Lundgren kunde derför ej annat än biträda styrelsens för inrättningen förslag, att den vestra hälften af stora stallbyggnaden, hvars af tegel uppförda väggar mer och mer vittrat sönder vid fönstren, utan att detta kunnat förhindras genom företagna reparationer, i stället för att användas till stall för arrendatorns kor inreddes till separationsstall samt till stall för arrendatorns hästar, det senare dock under förutsättning, att en isolerande vägg uppfördes mellan dessa begge afdelningar samt öfriga nödiga åtgärder vidtoges, för att smittosamma sjukdomar ej måtte öfverföras till arrendatorns hästar från i separationsstallet intagna djur. De inrättningen tillhöriga byggnader, som vore upplåtna åt arrendator och torpare, ansåg professor Lundgren sig sakna anledning inspektera.
I professor Lundgrens berättelse yttras vidare:
Beträffande orsaken till att veterinärinrättningens byggnader ej tillbörligen vidmagthållits, oaktadt för ändamålet afsedda medel under vissa år endast delvis derför tagits i anspråk, förklarade föreståndaren för inrättningen, att de med inrättningens verksamhet och undervisningens bedrifvande förenade oundgängliga kostnaderna i första hand måst af tillgängliga medel bestridas samt att, då inkomsterna visat sig ej uppgå till i gällande stat beräknadt belopp, nödiga reparationer måst uppskjutas. Härtill komme, att större reparationer vissa år måst företagas å till den utarrenderade jorden hörande åbyggnader, hvilka reparationer tagit en ej obetydlig del af tillgängliga medel i anspråk. Det förhållandet, att i räkenskaperna slutsummorna å vissa utgiftskonton visat sig vara mycket olika för olika år, förklarade föreståndaren bero derpå, att stundom större skulder af brist på medel måst balanseras öfver från ett år till ett annat. Såsom bevis för att inrättningens medel ej varit tillräckliga för bestridande af nödiga utgifter anförde föreståndaren, hvilket bestyrktes af en närvarande ledamot i inrättningens styrelse, rektor J. Juhlin, att man vid bouppteckning efter aflidne förre föreståndaren, lektor R. Walter, funnit qvitterade räkningar å ganska afsevärda belopp för till inrättningen lemnade varor eller arbeten, en del flere år gamla. På grund af inrättningens dåliga ekonomi hade lektor Walter ej upptagit dessa räkningar i inrättningens räkenskaper, utan föredragit att betala dem af egna medel.
Af hvad professor Lundgren sålunda anfört syntes honom framgå, att inrättningens för dess verksamhet nödiga byggnader måste undergå reparation på sätt i syneprotokollet augifvits samt att, då inga utsigter
11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
torde finnas för att dessa reparationer skulle kunna utföras med nu utgående anslag och inkomster, extra anslag för ändamålet vore behörigt.
För egen del anförde medicinalstyrelsen i sin förenämnda skrifvelse, att, såsom förhållandena nu förelåge, ej blott den ifrågasatta reparationen af byggnader syntes vara oundgängligt nödvändig, utan äfven inrättningen ej vara i stånd att af egna medel bestrida kostnaderna derför. Äfven den ifrågasatta förändringen i användningssättet för den stora stallbyggnadens vestra del och för det så kallade separationsstallet syntes vara ändamålsenlig, ehuru deraf nödvändigtvis följde, att ett nytt kostall måste byggas för arrendatorns räkning. Då emellertid hvarken ritningar eller detaljerade kostnadsförslag till sådan byggnad lemnats, kunde medicinalstyrelsen ej yttra sig öfver det derför nödiga beloppets storlek. Ej heller öfver ifrågasatta reparationer och nybyggnader vid inrättningen tillhöriga torp ansåg styrelsen sig kunna afgifva något sakkunnigt yttrande.
Af handlingarna fann medicinalstyrelsen vidare framgå, att veterinärinrättningen haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter och att ökade medel för framtiden måste ställas till dess styrelses förfogande, om verksamheten derstädes skulle kunna ostördt fortgå. Sålunda fordrades numera en betydligt dyrbarare utrustning för ett sjukstall, der bland annat större operationer skulle kunna företagas, än förr, hvarför den begärda förhöjningen i anslaget till inrättningens materiela behof ej syntes vara för högt tilltagen. Äfven torde höjandet af anslaget till betjeningens aflönande vara af behofvet påkalladt.
Beträffande ersättning till vikarie åt föreståndaren anförde medicinalstyrelsen, att, ehuru äfven vid veterinärinstitutet i Stockholm den kliniska undervisningen påginge under hela året, hvar och en af de kliniska lärarne derstädes dock i regel erhölle 1 å 1V2 månads ledighet hvarje sommar; men detta kunde ske utan särskild kostnad för statsverket derigenom, att de lediga lärarnes åligganden sköttes af dem, som vore i tjenst. Då emellertid föreståndaren för inrättningen i Skara vore ensam, kunde en sådan anordning der ej vidtagas; ej heller funnes i Skara bosatt någon legitimerad veterinär, som föreståndaren kunde anmoda att förestå kliniken under någon del af ferierna. Under sådana förhållanden syntes det ej vara obilligt, att föreståndaren hvarje år erhölle någon tids ledighet samt att, då kliniken ej utan olägenhet torde kunna för denna tid stängas, medel anvisades till tjenstens uppehållande under ledigheten; och hade medicinalstyrelsen intet att erinra mot det för detta ändamål begärda beloppet.
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
Emellertid funnes ingen utredning om i hvad man inrättningens förenämnda ökade årliga behof måste fyllas genom statsanslag. Visserligen hade dess styrelse anfört, att styrelsen hade för afsigt att vid ny utarrendering af inrättningen tillhöriga egendomar fastslå bestämd nybyggnadsskyldighet för ärren datorerna; men någon utredning funnes ej, i hvad mån en sådan åtgärd komme att minska kostnaden för underhåll af inrättningens byggnader eller att minska dess inkomster, faktorer, på hvilka det behöfliga årliga statsanslagets storlek torde komma att bero. Under för handen varande förhållanden syntes det medicinalstyrelsen kunna ifrågasättas, huruvida ej lämpligen den nu begärda och för närvarande nödvändiga ökningen i det årliga anslaget skulle kunna tills vidare utgå på extra stat.
På grund af hvad i medicinalstyrelsens skrifvelse anförts och då Eders Kongl. Mapt.s befallningshafvande i länet ej blott vitsordat anslagens behöflighet, äfven i den mån de rörde inrättningens utarrenderade egendomar, utan äfven förklarat anledning saknas till antagande, att de uppgifna kostnadsbeloppen skulle vara i nämnvärd mån för högt. beräknade, tillstyrkte medicinalstyrelsen i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes åt veterinärinrättningen i Skara bereda dels fölen gång ett anslag af 18,466 kronor 75 öre, hvaraf 1,734 kronor 75 öre till täckande af uppkommen brist, 2,832 kronor till reparationer och 13,900 kronor till nybyggnader, dels ock ett extra anslag af 900 kronor, hvaraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt föreståndaren under en månads semester, 100 kronor till löneförbättring åt bet.jeningen och 600 kronor såsom bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera med mera.
Sedan styrelsen för veterinärinrättningen genom nådig remiss letnnats tillfälle att inkomma med underdånigt jdtrande i anledning af hvad medicinalstyrelsen i sin nyssberörda skrifvelse anfört, afgaf inrättningens styrelse den 1 december 1900 underdånigt utlåtande, hvarmed öfverlemnades ritningar och kostnadsförslag angående dels uthuset vid veterinärinrättningen, dels kostall och foderlada å Brogården, dels ladugård vid Grintorp, dels boningshus och ladugårdar vid Fribergsäng och Balsum. Såsom förklaring till den begärda ökningen af det ordinarie statsanslaget androg styrelsen, under hänvisning till förut omnämnda öfversigt öfver veterinärinrättningens inkomster och utgifter under tioårsperioden 1890—1899: Styrelsen hade under denna tid nödgats för bestridande af de dagliga oundgängliga behofven vid inrättningen in-
13 Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
skränka reparationer och underhåll af byggnader till eu kostnad, hvilken i medeltal med 253 kronor 57 öre årligen understigit- det i veterinärinrättningens stat för »byggnaders underhåll» afsedda och ingalunda för högt tilltagna anslaget 800 kronor. För att i framtiden kunna använda fulla anslaget för byggnaders underhåll till sitt ändamål fordrades alltså, då man finge förutsätta, att inrättningens nuvarande inkomster och utgifter blefve ungefär desamma, ett ökadt anslag af 253 kronor 57 öre. Dessutom visade 1899 års räkenskaper en brist på 1,734 kronor 75 öre, hvilket fördeladt på tio år gjorde en årlig brist af 173 kronor 47 öre. Af berörda öfversigt öfver räkenskaperna under tioårsperioden framginge äfven, att utgifterna för kol, jern och redskap vid inrättningens instruktionssmedja, på grund deraf att ej alla lärlingsplatserna vid hofbeslagskurserna varit upptagna, med 222 kronor 21 öre i medeltal per år understigit den i staten för inrättningen beräknade posten 720 kronor. På de i styrelsens underdåniga skrifvelse af den 27 augusti 1900 anförda grunder måste emellertid styrelsen antaga, att redan inom allra närmaste tid elevantalet skulle komma att närma sig det högst tillåtna, hvadan styrelsen icke vågat grunda sitt förslag till ny stat för veterinärinrättningen på denna hittills varande indirekta inkomst. I denna sin åsigt styrktes styrelsen än mera deraf, att ett enda läns hushållningssällskap nyligen anslagit ej mindre än 800 kronor årligen till understöd åt personer, som genomginge civila hofslagarekursen vid veterinärinrättningen. Styrelsen hade dock ansett, att i medeltal per år genom en eller annan lärlingsplats, ledigstående en besparing på omkring 50 kronor vore att förvänta. Fråndroges dessa 50 kronor från den nämnda hittillsvarande indirekta inkomsten 222 kronor 21 öre, uppkomme ett ökadt årligt behof af 172 kronor 21 öre, som tillhopa med förut beräknade 253 kronor 57 öre och 173 kronor 47 öre gjorde 599 kronor 25 öre. Lades härtill ytterligare behöfligt anslag för aflönande af vikarie under föreståndarens semester, 200 kronor, samt för ökande af betjentes löner, 100 kronor, finge man summan 899 kronor 25 öre eller afrundadt 900 kronor, hvarmed styrelsen i underdånighet anhållit, att det nu utgående statsanslaget, 1,400 kronor, måtte ökas.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som med underdånig skrifvelse-den 22 december 1900 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade nyssberörda utlåtande af styrelsen för veterinärinrättningen, tillkännagaf dervid, att Eders Kongl. Majrts befallningshafvande icke hade något att erinra mot hvad styrelsen i samma utlåtande yttrat.
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
I förnyadt underdånigt utlåtande den 7 januari 1901 förklarade medicinalstyrelsen sig icke hafva något att anmärka mot de kostnadsförslag, som af styrelsen för veterinärinrättningen bifogats dess underdåniga skrifvelse den 1 december 1900. Beträffande de inlemnade ritningarna ansåg medicinalstyrelsen sig höra påpeka, att spiltorna i stallet till den föreslagna ladugårdsbyggnaden å torpet Grintorp vore olämpligt placerade samt dessutom, äfven för medelstora hästar, för korta. Härjemte borde tillses, att höjden i de föreslagna ladugårdsbyggnaderna å Fribergsäng och Balsum samt Grintorp blefve tillräcklig. De antydda små förändringarna föranledde emellertid icke någon ökad kostnad. Medicinalstyrelsen ansåg för öfrigt styrelsen för veterinärinrättningen icke hafva i sin underdåniga skrifvelse den 1 december 1900 anfört något af så stor vigt, att medicinalstyrelsen på grund deraf funne sig föranlåten frångå sitt förut afgifna underdåniga förslag, utan hemstälde om bifall till detsamma.
öfverintendentsembetet, som anbefalts att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande, anförde i skrifvelse den 5 februari 1901, att embetet, som ansett en ändrad placering af spiltorna i stallet till den föreslagna ladugårdsbyggnaden å torpet Grintorp med hänsyn till det tillgängliga utrymmet icke vara möjlig, låtit å vederbörande ritning angifva ett sätt för dessa spiltors förstoring och å genomskärningsritningen öfver ladugården vid Brogården utmärkt någon af embetet såsom önskvärd ansedd höjning af denna byggnad, äfvensom att embetet, utan att framställa någon erinran mot de för de afsedda förändrings- och reparationsarbetena beräknade omkostnadsbelopp af sammanlagdt 4,232 kronor, funnit sig böra omarbeta de genom styrelsens för veterinärinrättningen försorg för de ifrågastälda nybyggnaderna upprättade kostnadsförslagen på sätt af embetet öfverlemnade nya beräkningar utvisade, hvaraf framginge, att för sagda nybyggnaders uppförande torde erfordras en summa af tillhopa 13,820 kronor eller 1,320 kronor mera än veterinärinrättningens styrelse antagit.
Öfvertygande skäl synas mig vara anförda för beviljande af medel dels till vikariatsersättning, i syfte att bereda veterinärinrättningens föreståndare semester, dels ock till höjande af den under nuvarande förhållanden alltför knappa aflöningen åt de två vid inrättningen anstälda drängarne, och äro äfven de i sådant afseende begärda belopp enligt min mening ej för högt tilltagna. Likaså torde intet vara att erinra deremot att förenämnda enligt inrättningens räkenskaper vid slutet af år 1899 förefintliga brist varder af statsmedel ersatt eller emot att, då inrättningens
15 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
inkomster visat sig något understiga hvad derför beräknats, ett mot skilnaden svarande belopp anvisas af statsmedel. Det synes mig jemväl ändamålsenligt, att de reparations- och ändringsarbeten å vissa byggnader samt de nybyggnadsföretag, som föreslagits, komma till stånd. Att af ifrågavarande arbeten de, som äro afsedda att utföras, för att veterinärinrättningen må kunna förfoga öfver de för dess verksamhet erforderliga byggnader, böra bekostas af staten, finner jag älven vara naturligt, då, enligt hvad upplyst är, andra medel härtill saknas. Vidkommande de föreslagna byggnadsarbetena å inrättningen tillhörande utarrenderade fastigheter torde det ock under nuvarande förhållanden, då nybyggnadsskyldighet ej åligger arrendatorerna, blifva nödvändigt att staten träder emellan, för att dessa fastigheter må varda försedda med behöfliga åbvggnader. Huruvida den i staten för veterinärinrättningen uppförda post å 1,005 kronor till ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. m.,. som hittills befunnits otillräcklig, framdeles, derest vid fastigheternas förnyade utarrendering ej blott underhålls- utan äfven nybyggnadsskyldighet ålägges arrendatorerna, skall motsvara behofvet, synes mig tvifvelaktigt. Uppenbart förefaller dock, vid en granskning af utgifterna för den senaste tioårsperioden, att denna post icke för närvarande kan nedbringas under det belopp af 1,273 kronor 82 öre, styrelsen för inrättningen synes hafva derför beräknat, då hänsyn tagits till en möjlig besparing af 50 kronor å anslaget till jern, kol och redskap. De belopp, som nu erfordras, äro således
dels till täckande af förefintlig brist................................. kronor 1,734:75
dels till reparations- och förändringsarbeten: för de af synerätt ådömda reparationer ................................................... kronor 2,832: —
för förläggande af separationsstallet till det i stora stallbyggnaden
nu inredda kostallet ..................... » 1,000: —
för inredning af det nuvarande separationsstallet till lada...................... »__400: — » 4,232: —
dels till nybyggnader af uthus vid inrättningen, kostall och foderlada vid Brogården, ladugård vid Grintorp samt boningshus och ladugårdar vid Fribergsäng och Balsum.................................................13,820:
Transport kronor 19,786:75
16 Konc/l. May.ts Nåd. Proposition N:o 61.
Transport kronor 19,786: 75
dels. ock beträdande inrättningens stat: ersättning för minskning i beräknade
inkomster .............,............................ kronor 330: 43
100: —
268: 82
200: 1 » 899:25
tillhopa kronor 20,686: —
eller i rundt tal 20,680 kronor.
Någon förändring i den ordinarie staten synes mig emellertid för närvarande ej böra ifrågasättas, utan torde man först böra afvakta utgången af en förnyad utarrendering af inrättningens fastigheter och nödig utredning i öfrigt af inrättningens framtida behof. Nödvändigt förefaller mig dock, att en tillfällig förstärkning af anslaget beviljas med belopp, som jag nyss angifvit.
På grund häraf tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillgodoseende af förenämnda behof vid veterinärinrättningen i Skara bevilja på extra stat för år 1902 ett anslag af 20,680 kronor, deraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt föreståndaren, 100 kronor till löneförbättring åt två drängar, 1,734 kronor 75 öre till täckande af den enligt räkenskaperna vid 1899 års slut förefintliga brist samt återstoden till reparation och förändring af vissa, byggnader äfvensom till nybyggnader samt såsom bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. m.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Gustaf Monstrum.
höjning af aflöningen till två drängar höjning af posten för ved och lyse
m. m........................................*...........
ersättning till vikarie åt föreståndaren ..................................................
Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B., 1901.