angående försäljning till Karlshamns stad af öarne Frejsholmen och Boön med tillhörande skär och vattenrätt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:ö 64.

1 N:o 64.

t ' ■ • - V; ■ . t' ■ ^ H i.--' ". < ■ i ,'r • i >.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning till Karlshamns stad af öarne Frejsholmen och Boön med tillhörande skär och vattenrätt; gifven Stockholms slott den 1 mars 1901.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen •medgifva,

att öarna Frejsholmen och Boön jemte dertill hörande skär och vattenrätt må för en summa af tjugufemtusen kronor till Karlshamns stad försäljas, samt

att köpeskillingen må användas till beredandet af egna lokaler i Karlskrona för fortifikationens behof.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Jesper Crusehjörn.

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 1 Sami. I A/d. 53 Raft. (No 64).

2 Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 1 mars 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg och Husberg.

Departementschefen, statsrådet Crusebjörn yttrade härefter:

Uti underdånig skrifvelse den 25 oktober 1899 har arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet gjort framställning om försäljning till Karlshamns stad af de utanför staden belägna kronoholmarne Frejsholmen och Boön med tillhörande skär och vattenrätt, hvaraf staden vore i behof för ordnande af sitt hamnområde. Af de vid nämnda skrifvelse fogade handlingar inhemtas, bland annat, att dessa båda holmar och skär, — hvilka enligt nådigt bref den 26 juli 1889 i administrativt, judicielt, ecklesiastikt och kommunalt hänseende lyda under staden —, vid verkstäld uppmätning befunnits innehålla följande areal nemligen:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

8 Frejsholmen:

inrösningsjord: tomt, åker o. d.

äng och odlingsmark ....................

afrösningsjord....................................

impedimenter

49 ar 40 qv.-meter

............... 21 »

.......... 2 hektar 35 ar 10 qv.-meter

.............. 50 »

Summa 3 hektar 6 ar.

Boön med Rönne hallarne: inrösningsjord: tomt, åker o. d.

äng och odlingsmark ...................

afrösningsjord ...............................

impedimenter

.................................. 79 ar 80 qv.-meter

......... 96 » 90 »

............. 23 hektar 44 » 20 »

. 1 » 30 »

Summa 25 hektar 22 ar 20 qv.-meter

Horskärfvet, Flatskärfvet och Svartskärfvet: afrösningsjord..................................................................... 38 ar 80 qv.-meter

Tillsammans 28 hektar 67 ar.

Med anledning af ett från stadsfullmäktige i Karlshamn inkommet anbud om inköp af ifrågavarande holmar hade arméförvaltningen låtit genom en af trenne personer bestående nämnd uppskatta värdet deraf, och framginge af det vid värderingsförrättningen den 30 juni 1897 förda protokoll:

att Frejsholmen, hvarå funnes ett äldre, till största delen raseradt, mindre fästningsverk, det s. k. kastellet, hvilket numera icke underhölles eller till försvarsverk användes, äfvensom två kronan tillhöriga äldre byggnader, bestode af mycket kuperad mark, med i sänkorna uppodlade mindre kåltäppor, samt vore genom sitt fördelaktiga läge vid inloppet till stadens hamn särdeles lämplig till upplagsplats för handelsvaror, kol, virke m. m., men kunde äfven med någon kostnad förändras och bebyggas till en utmärkt bad- och rekreationsplats, hvadan holmen ej kunde uppskattas lägre än till 8,000 kronor, deri inberäknadt värdet af ofvannämnda byggnader; att Boön, som vore kuperad och till största delen bestode af berg med på några få ställen mindre odlingsbara jordremsor, på vestra sidan egde en ypperlig — och nästan den enda vid staden befintliga — vinterhamn, der fartyg med största fördel kunde ligga förankrade; att bergarten å Boön (grå granit) vore lämplig både till byggnads- och gatsten, af hvilken senare sort från omkringliggande lästlands berg exporterades afsevärd mängd till ut-

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

landet; att, med beaktande af såväl nämnda fördelar som ock platsens lämplighet för industriella inrättningar samt fisket kring stränderna, försäljningsvärdet å Boön icke borde sättas lägre än till 10,000 kronor; samt att, derest båda öame med dertill börande skär och vattenrätt tillsammans försåldes, priset ej borde bestämmas till lägre belopp än 20,000 kronor, men att, enär öarnes läge borde göra dem mycket begärliga och lättsålda, de vid infordrande af anbud eller å auktion torde betinga högre pris än de af nämnden satta värdena, helst invid Karlshamn saknades lämpliga vid sjön belägna platser till anläggande af större industriella inrättningar.

Efter det Karlstia]lins stadsfullmäktige i köpeskilling för holmarne jemte skär och vattenrätt erbjudit sistberörda belopp 20,000 kronor, men fortifikationsbefälhafvaren i Karlskrona, hvilkens yttrande i ärendet af arméförvaltningen infordrats, uttalat den åsigten, att högre köpeskilling torde kunna erhållas, hade stadsfullmäktige genom beslut den 27 maj 1898 höjt sitt anbud till 25,000 kronor.

Ehuru detta anbud icke finge anses högt, vore det, enligt arméförvaltningens mening, måhända antagligt, såvida icke andra omständigheter än de, hvartill förvaltningen kunnat taga hänsyn, borde vid prisets bestämmande göra sig gällande. Då emellertid förvaltningen icke förfogade öfver den sakkunskap, som erfordrades för bedömande, huruvida och i hvad mån bergarten å Boön lämpade sig till bearbetning och utskeppning och i så fall hvilket afseende derå borde fästas, samt då härtill komme, att Boön eller någon del deraf möjligen kunde vara för lotsväsendet behöflig och derför borde i kronans ego bibehållas, öfverlemnade arméförvaltningen ärendet till Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande med uttalande af den åsigt att, då Karlshamns kastell längesedan upphört att utgöra en del af landets fasta försvar och ej heller vore af den betydelse, att det förtjenade att underhållas såsom ett historiskt minnesmärke, något hinder icke syntes möta för den ifrågasatta försäljningen, helst staden syntes vara i stort behof af holmarne för reglering och utvidgning af sitt hamnområde.

Uti häröfver afgifna underdåniga utlåtanden hafva nedannämnda myndigheter anfört hufvudsakligen följande:

Lotsstyrelsen: att ifrågavarande holmar och skär icke vore af någon betydelse för lotsverket, men att det för den allmänna sjöfarten kunde vara till gagn, om eganderätten till desamma förvärfvades af Karlshamns stad;

Chefen för Sveriges geologiska undersökning: att bergarten på Frejsholmen och Boön utgjordes af en bland de flere i Blekinge förekom-

5 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 64.

mande mellanformer; mellan granit och' gneis, hvilka der i stor skala användes till tuktad gatsten och andra gröfre stenarbeten, men deremot ej lämpade sig för finare stenindustriella produkter; att i trakten vester och sydvest om Karlshamn dylika bergarter hade en ganska stor utbredning, hvarför Frej sholmen och Boön i fråga om bergarternas användbarhet icke både något annat företräde framför en mängd andra af traktens berg än det, som betingades af deras fördelaktiga läge; varande vid utlåtandet fogad en af geologen Hj. Lundholm afgifven redogörelse öfver verkstäld undersökning af bergarten å nämnda holmar, hvari denne framhållit, beträffande Frejsholmen, att bergarten derstädes,. hvilken icke vore lämplig till gatsten, utan endast till »sträcksten» eller byggnadssten, knappast i något afseende hade egenskaper,, som stälde den framför eller ens i jemnbredd med annan i trakten allmänt förekommande och lätt tillgänglig sten, som redan användes för berörda ändamål, hvadan det icke syntes lämpligt att här anlägga ett stenhuggeri, samt, rörande Boön, att de på ön förekommande bergarter utgjordes af »granitgneis» och »finkornig grå gneis»; att den förstnämnda af dessa vore användbar för stenhuggeriändamål utan att eg a något större värde, och den senare — en skafsten» af det slag, som under namn af »Karlshamns granit» allmänt förarbetades till gatsten i trakten — väl vid anstäldt försök visat sig kunna lätt kilas och bearbetas, men att »förklyftningen» syntes i allmänhet icke vara gynsana, hvartill komrae, att stenbrytningen på vissa delar af ön sannolikt skulle möta någon svårighet;

Kongl. Majds befallningshafvande i Blekinge län: att, enär omförmälda holmar och skär icke syntes vara för något kronans ändamål erforderliga eller kunna med fördel utarrenderas, och den erbjudna köpeskillingen öfverstege det af sakkunniga personer å holmarna in. m. satta värde, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande — med hänsyn jemväl till att holmarnas och skärens förvärfvande af Karlshamns stad skulle vara till gagn för den allmänna sjöfarten och bereda staden tillfälle till en väl behöflig reglering och utvidgning af sitt hamnområde — ansåge sig böra tillstyrka bifall till den gjorda framställningen.

Slutligen har arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, hvars underdåniga yttrande infordrats i anledning af hvad sålunda förekommit, liemstält, att Eders Kongl. Maj:t, med antagande af stadsfullmäktiges köpeanbud, täcktes medgifva, att försäljningssumman, 25,000 kronor, måtte få användas till beredandet af egna lokaler i Karlskrona för fortifikationens behof, såsom för fortifikationsarkiv och fortifikationskassa, Bih. till Riksd. Prat. IDOL 1 Rami. 1 AJd. 53 Haft. 2

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

expedition och ritkontor m. m., hvilka hittills måst inrymmas i förhyrda lägenheter.

För egen del torde det tillåtas mig anföra, att, enär den erbjudna köpeskillingen öfverstiger ■ det af uppskattningsnämnden satta värde å ifrågakomna holmar och skär, hvilka under åtskilliga år varit utarrenderade mot 151 kronor om året, och hvarken för närvarande eller, så vidt förutses kan, för framtiden lära vara för något statens ändamål erforderliga, men Karlshamns stad deremot synes vara i behof af desamma för att kunna reglera och utvidga sitt hamnområde, jag anser den af stadsfullmäktige gjorda framställningen höra •bifallas, och då det vore synnerligen önskvärdt, att de till fortifikationens arkiv och expedition hörande handlingar äfvensom fortifikationskassan förvarades i kronans hus, hvarest betryggande åtgärder till skydd mot eldfara m. m. kunna vidtagas, samt det i ekonomiskt hänseende torde i längden blifva för staten förmånligare att äfven fortifikationens expedition och ritkontor inrymdes i ett kronan tillhörigt hus i stället för att hyra derför erforderliga lokaler, finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka jemväl det af armé förvaltningen framstälda förslaget till köpeskillingens användande.

På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att öarna Frejsholmen och Boön jemte dertill hörande skär och vattenrätt må för en summa af tjugufem tusen kronor till Karlshamns stad försäljas, samt

att köpeskillingen må användas till beredandet af egna lokaler i Karlskrona för fortifikationens behof.

Till denna, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle proposition i ämnet, sådan den finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Carl Heijkenskjöld.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1901.