angående be¬ viljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af Amål i följd af den staden är 1901 öfvergångna brand
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
1 N:o 28.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af Amål i följd af den staden är 1901 öfvergångna brand; gifven Stockholms slott den 7 februari 1902.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för ny reglering af viss del af Åmål i följd af den staden år 1901 öfvergångna brand, åt nämnda stad bevilja såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning, enligt af Kongl. Maj:t den 20 december 1901 faststäld regleringsplan, af gator, torg och andra allmänna platser samt till bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader ett understöd af tillhopa 375,000 kronor, deraf 75,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldigliet och 300,000 kronor såsom lån, att lyftas under år 1903 och, hvad lånet angår, tillgodonjutas på de vilkor, som i nämnda protokoll omförmälas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
E. von Krusenstjerna.
Bih. till Bihd. Prot. 1902. 1 8and. / Afd. 24 Ifä/t. (N:o 28.)
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 7 februari 1902.
■ /} » ' . . . . • - * • . : r
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Ottek,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,
Claéson,
Odelberg,
Husberg,
Palander och Westring.
Departementschefen, statsrådet herr von Krusenstjerna anförde: Uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld, af magistraten i Åmål till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län insänd samt af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig skrifvelse den 14 november 1901 öfverlemnad skrift hafva stadsfullmägtige i nämnda
3 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
stad i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet å 100,000 kronor dels ock ett lån å 450,000 kronor mot lägsta möjliga ränta, 50 års afbetalningsskyldighet samt räntefrihet intill 1907 års slut, för att staden måtte komma i tillfälle att dermed bestrida kostnaderna för genomförande af ny reglering af staden i följd af den vådeld, som den 9 maj 1901 öfvergått staden.
Med förmälan att vid nämnda eldsvåda en stor del af norra och nästan hela mellersta delen af staden, tillsammans 59 gårdar, blifvit lagd i aska, hafva stadsfullmägtige i förenämnda skrift anfört, att omedelbart efter eldsvådan vidtagits åtgärder för ny reglering af den nedbrända staden, hvilket arbete så långt framskridit, att det af en inom staden tillsatt tomtregleringskomité med biträde af löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskorpsen H. G. Torulf uppgjorda förslaget till stadsplan godkänts af stadsfullmägtige, som gifvit i uppdrag åt sin ordförande att söka Eders Kongl. Maj:ts fastställelse derå; och, derest en sådan fastställelse erhölles, blefve det en tvingande nödvändighet för staden att få regleringen genomförd och staden återuppbygd så skyndsamt som möjligt. Vidare hafva stadsfullmägtige anfört, att enligt de förslag, som på grund af tillgängliga handlingar uppgjorts, kostnaderna för sjelfva regleringens genomförande uppginge till 553,000 kronor och för de arbeten, som stode i sammanhang med regleringen och hvilka fördelaktigast måste ske samtidigt med denna för att förekomma dubbelarbeten och deraf följande större kostnader, till 306,000 kronor eller tillsammans 859,000 kronor. Enligt tomtregleringskomiténs utredning och kostnadsförslag utgjordes de kostnader, som staden finge närmast vidkännas för regleringens genomförande, af:
i gamla stadsdelen:
inköp af jord för gator
qvarterlösen ......................................
schaktning och planering..............
vatten- och afloppsledning ...........
stensättning och makadamisering
af gator ...................................
nybyggnad af en bro jemte reparation af två andra .............
regleringskostnader, diverse .
kronor 27,000: —
» 120,000: —
» 8,000: —
» 15,000: —
» 60,000: —
» 20,000: —
» 10,000: — kronor 260,000:
transport' kronor 260,000:
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
transport kronor 260,000:
i nya stadsdelen:
lösen af gator och torg ..................
schaktning och planering ............
park och plantering .......................
stensättning och makadamisering
kulvert ...............................................
vattenledning och aflopp ...............
expropriation af jord för qvarter kartläggning, diverse......................
kronor 45,000:—
» 28,000: —
» 10,000: —
» 70,000: —
» 20,000: —
» 50,000: —
» 60,000: —
» 10,000: —
293,000: —
Kronor 553,000: —
Dertill komme kostnaden för sådana arbeten, som blefve en följd af och måste verkställas i sammanhang med regleringen dels för att kunna utföra dem afsevärdt mycket billigare, dels ock för att förekomma dubbelarbeten och deraf följande tidsutdrägt, nemligen:
vattenledning (redan beslutad) ......................................... kronor 175,000: —
dränering ............ » 10,000: —
belysning............................................................................... » 25,000: —
nytt spruthus med torn för torkning af slangar ... )) 10,000: —
ångspruta m. m................................................................. » 10,000: —
nytt gymnastikhus för allmänna läroverkets behof
(redan beslutadt) ......................................................... » 20,000: —
omändring af skolhuset till rektorsgård (redan beslutad) ................................................................................... » 7.000: —
annex till folkskolehuset...................................................... » 15,000: —
förvaringshvalf för stadens arkiv och kassor ............... » 4,000: —
kraftöfverföring från i stadens närhet varande vattenfall med maskiner för vattenledning och belysning » 30,000: —
Kronor 306,000: —
Om några af dessa arbeten möjligen kutide något uppskjutas och staden snart nog skulle kunna få igen en del utlägg för qvarterlösen, måste dock en summa åt minst 550,000 kronor beräknas för de för regleringens genomförande mest trängande behofven.
Stadsfullmägtige anföra vidare, att redan före den timade eldsolyckan, på grund af många samverkande orsaker, stadens finansiella
o
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
ställning varit mindre god, men att efter den hemska olycka, som öfvergick samhället den 9 maj 1901, många omständigheter tillstött, som förvärrade stadens läge till den grad, att stadens invånare med allra största bekymmer måste se framtiden an och icke kunde finna någon möjlighet för staden att kunna hemta sig efter olyckan, om icke staten lemnade snar och kraftig hjelp.
Såsom skäl för sådan hjelps beviljande hafva stadsfullmägtige framhållit, dels att det betryckta läge, hvaruti staden, hvad dess ekonomi beträffade, befunne sig, vore förorsakadt, bland annat, hufvudsakligen af de stora uppoffringar, staden på 1870-talet måst vidkännas för att få största möjliga nytta af den då under byggnad varande bergslagernas jernväg, och hvilka uppoffringar staden ännu finge vidkännas i form af annuiteter på lån, dels ock att, enligt skrifvelsen bifogadt, af magistraten i staden utfärdadt intyg, de för kommunens behof uttaxerade skatter utgått under år 1891 med 6, under år 1892 med 7,ig, under år 1893 med 6,20, under år 1894 med 6,75, under år 1895 med 7,50, under år 1896 med 7,27, under år 1897 med 7,25, under år 1898 med 7,25, under år 1899 med 7 och under år 1900 med 6,25 eller i medeltal per år med 6,863 gånger bevillningskronan, hvartill komme skatten till presterskapet, hvilken utdebiterades särskild!.
Vidare anföra stadsfullmägtige:
att af stadens 3,343 invånare omkring 1,800 personer bodde inom den reglerade stadsplanen före eldsvådan och att af dessa 815 blifvit husvilla efter densamma;
att, då den nedbrända delen af staden just inhyste den näringsidkande delen af befolkningen, denna i saknad af lämpliga lokaler vore ur stånd att i någon nämnvärd grad bidraga till skatternas utgörande;
att under tiden intill dess de afbrända tomterna hunne ånyo bebyggas, desamma icke kunde bevillningstaxeras till högre belopp än hvad som motsvarade sjelfva tomternas värde;
att de kapitalbelopp, som på grund af brandförsäkringen erhållits för nedbrända byggnader, till större delen åtgått för gäldande af skulder, som varit i fastigheterna intecknade, samt att dessa kapitalbelopp endast till ringa del kunde träffas af bevillningstaxering;
att de nedbrända husen i allmänhet varit försäkrade efter värdena på den tid, då husen uppfördes, hvilka värden ingalunda motsvarade nutidens;
att stadens skattdragare till förherskande del bestode af s. k. småfolk, hvithet framginge deraf att, enligt eu af drätselkammaren verkstäld utredning, af hela det för inkomst upptaxerade beloppet,
6 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 28.
757,715 kronor, ej mindre än 229,300 kronor utgått såsom bevillningsfritt afdrag; samt
att häraf torde framgå, att få städer i Sverige, om ens någon, haft så stora svårigheter att dragas med, som Åmål både hade och under de närmaste åren komme att få.
Såsom skäl för den begärda räntefriheten till 1907 års slut hafva stadsfullmägtige anfört, att i december 1907 komme staden att hafva inbetalt ett obligationslån, hvilket nu kräfde en årlig utgift af omkring 12,600 kronor; att staden före sagda tidpunkt jemväl inbetalt två andra lån, det ena hos Venersborgs stadshypoteksförening, som årligen kräfde 1,500 kronor, och det andra det s. k. kyrkobyggnadslånet, som årligen kräfde 800 kronor, samt att så småningom efter 1907 års slut stadens öfriga lån inbetalades, hvadan, om staden finge ett till 1907 års slut räntefritt lån, staden kunde i känslan af trygghet angående sin ekonomi och med begagnande af sina många utvecklingsmöjligheter hoppas på en normal utveckling.
Vid stadsfullmägtiges underdåniga ansökning är fogad en till stadsfullmägtige stäld skrift, deruti drätselkammaren på grund af 1900 års mantals- och taxeringslängder för staden samt i öfrigt kända förhållanden meddelat:
att taxeringsvärdet utgjorde å all fast egendom 2,979,600 kronor, å samtliga bebygda tomter 1,899,600 kronor och å byggnaderna inom den afbrända stadsdelen 609,442 kronor;
att antalet skattskyldige personer uppgått till 869 män och 914 qvinnor eller tillsammans 1,783 personer;
att 642 skattskyldige varit beskattade för inkomst till ett sammanlagdt belopp af 757,715 kronor, deraf 638 enskilda personer för tillsammans 695,625 kronor, hvilket i medeltal utgjorde ett inkomstbelopp af 1,090 kronor för hvarje för inkomst uppskattad person;
att de bevillningsfria afdragen uppgått till 229,300 kronor; att bevillningen till staten utgjort 6,453 kronor 43 öre samt den debiterade skatten för ecklesiastika och kommunala behof uppgått till 44,753 kronor 14 öre;
att inom den afbrända stadsdelen varit bosatta 815 personer, deribland 19 af stadens 29 handlande och 33 af dess 52 yrkesidkare; samt att af invånarne i den nedbrunna stadsdelen inkomstskatt erlagts af 124 personer, hvilkas inkomst varit uppskattad till sammanlagdt 158,885 kronor.
» Med vitsordande af de särskilda, i ansökningen omförmälda behofven
Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28. 7
och af de rörande stadens ekonomiska ställning lemnade uppgifterna har magistraten i underdånighet förordat bifall till ansökningen.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har till alla delar vitsordat och instämt uti hvad stadsfullmägtige till stöd för den underdåniga ansökningen uppgifvit och anfört samt för egen del derjemte erinrat, att under tiden, intill dess de afbrända tomterna hunne ånyo bebyggas, desamma uppenbarligen icke kunde bevillningstaxeras till högre belopp än som motsvarade sj elfva tomternas värde och att de kapitalbelopp, som på grund af brandförsäkring erhållits för nedbrända byggnader, till betydande del åtgått till gäldande af skulder, som varit i fastigheterna intecknade; att dessa kapitalbelopp således endast till jemförelsevis ringa del kunde träffas af bevillningstaxering; samt att i följd deraf stadens skatteförmåga komme att i ganska väsentlig mån minskas just under den tid, då densamma mest behöfde tagas i anspråk. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har på grund häraf förordat nådigt bifall till den underdåniga ansökningen.
Till följd af nådig remiss har statskontoret uti detta ärende afgifvit underdånigt utlåtande af den 12 december 1901 och dervid anfört, att statskontoret, med afseende såväl å omfattningen af ifrågavarande eldsvåda, hvilken härjade 59 af stadens gårdar och gjorde 815 af stadens invånare husvilla, som ock å stadens mindre gynnsamma ekonomiska ställning, ansåge det oafvisligen nödvändigt, att staten bidroge, bland annat, medelst ett anslag utan återbetalningsskyldighet till de kostnader, som i anledning af eldsvådan drabbade staden för dess reglering m. in., hvilka kostnader beräknats till 553,000 kronor, hvartill komme ytterligare 306,000 kronor för uppförande af vissa allmänna byggnader samt för sådana redan före eldsvådan beslutade arbeten, hvilka nu måste i sammanhang med regleringen utföras.
Statskontoret funne sig dock ej kunna tillstyrka bifall till ansökningen i hela dess utsträckning, då detta skulle föranleda till att statsverket komme att i förevarande afseende lemna Amål understöd med belopp, som både i och för sig och i förhållande till eldsvådans omfattning och de deraf föranledda kostnaderna komme att alltför mycket öfverstiga de statsbidrag, som under likartade omständigheter kommit andra städer till del, i hvilket afseende statskontoret erinrat, att statsverket under de senaste 15 åren i anledning af i följande städer utbrutna större eldsvådor lemnat understöd till nedannämnda belopp, nemligen:
8 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 28.
år 1888 till Luleå — der 77 gårdar nedbrunnit och kostnaderna för omregleringen beräknats till 867,163 kronor 20 öre föratom 500,000 kronor för uppförande af nya allmänna byggnader — ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 50,000 kronor och ett lån å 100,000 kronor;
år 1889 till Umeå — der 202 gårdar nedbrunnit samt kostnaderna för den nya regleringen beräknades till 860,000 kronor och för uppförandet af nya allmänna byggnader till 750,000 kronor, till betäckande hvaraf dock funnits en tillgång af 375,000 kronor — ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 75,000 kronor och ett lån å 200,000 kronor;
samt år 1896 till Mariestad — der kostnaden för den nya regleringens genomförande beräknats till 210,000 kronor, hvartill kommit ett belopp af 60,000 kronor för uppförande af ett nytt rådhus — ett lån å 150,000 kronor, motsvarande hela det belopp, som under den närmaste tiden efter eldsvådan erfordrades till jordlösen samt torgs och gators ordnande.
Härvid har dock statskontoret ansett sig böra erinra, dels att staden Luleå ej begärt större understöd af statsmedel än som, på sätt nyss vore nämndt, beviljades staden, dels, hvad Umeå beträffade, att denna stads ekonomiska belägenhet varit jemförelsevis god, då staden vid 1888 års slut icke haft större skuld än 21,556 kronor 74 öre och de uttaxerade afgifterna för kommunens, kyrkans och skolans behof utgått med endast 3 kronor 42 öre för bevillningskrona, dels ock, i fråga om Mariestad, att den eldsvåda, som år 1896 härjat en del af staden, icke haft så stor utsträckning, som den, hvilken nu öfvergått Amål, samt att uttaxeringen för kommunens, kyrkans och skolans behof år 1896 utgått med allenast 3 kronor 29 öre för bevillningskrona.
Då, hvad nu Åmål anginge, uttaxeringen, oberäknadt afgiften till presterskapet, för kommunens behof utgjort för år 1900 6,25 och i medeltal för de tio sistförflutna åren 6,863 gånger bevillningskronan, samt med hänsyn härtill Åmål, som vid 1899 års slut hade en skuldbörda af 243,680 kronor 69 öre, torde ega betydligt mindre möjlighet, än Umeå och Mariestad egde, att genom utsträckt anlitande af uttaxeringen anskaffa de i anledning af branden erforderliga medel, ansåge statskontoret, att det bidrag, som kunde blifva Åmål beviljadt, borde kunna sättas högre än som medgifvits för Umeå och Mariestad; på grund hvaraf statskontoret hemstält, o att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att bevilja staden Åmål för nu ifrågavarande ändamål dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 75,000 kronor dels ock ett lån å 300,000 kronor.
9 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
Efter det fullmägtige i riksgäldskontoret jemväl lemnats tillfälle att yttra sig i ärendet, hafva fullmägtige uti skrifvelse den 27 december 1901 erinrat derom att, då 1896 års Riksdag i följd af den Mariestad föregående år öfvergångna brand beviljade sistnämnda stad ett tomtregleringslån att under år 1897 lyftas i riksgäldskontoret, för detta lån stadgats följande vilkor:
att stadsfullmägtige skulle i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda skuldförbindelse, innefattande de för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;
att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1897 icke finge derefter utbekommas;
att lånebeloppet finge utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, 4s/io procent å dess ursprungliga belopp borde till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter 3° io för hundra å det oguldna kapitalet först skulle beräknas och afgå samt öfverskottet utgöra kapitalafbetalning; samt
att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet borde vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf att å annuiteten beräknades 4Vs procent ränta från förfallodagen.
På grund af de upplysningar stadsfullmägtige i Amål lemnat om stadens nuvarande lån, af hviika ett med en årlig utgift af omkring 12,600 kronor skulle slutbetalas i december 1907, syntes det fullmägtige vara för staden mycket önskvärdt att fa till och med nämnda ar åtnjuta frihet från ränta och kapitalafbetalning å det lån, som i anledning af förevarande ansökning kunde varda af statsmedel beviljadt, och funne sig fullmägtige derför hafva skäl att beträffande det ifrågasatta lånet förorda en bestämmelse af nu angifvet innehåll. Då emellertid vid detta förhållande räntefriheten skulle omfatta något längre tid än den, som i sådant hänseende medgifvits såväl för ofvan omförmälda lån till Mariestad som ock för andra af liknande anledning förut beviljade tomtregleringslån, ansåge sig fullmägtige icke kunna i förevarande fall tillstyrka lägre räntefot än 4 procent, och torde dervid annuiteten lämpligen böra utgå med 5 procent af ursprungliga lånebeloppet, hvarigenom lånet skulle komma att slutbetalas pa eu tid af 41 år, räknad från och med det år, då amorteringen toge sin början. I öfrigt ansåge fullmägtige vilkoren för det ifrågasatta lånet till staden Åmål0 böra blifva öfverensstämmande med dem, som, enligt hvad ofvan meddelats, stadgats för det åt Mariestad beviljade lånet; och
lhh. till lliksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Af(l. 24 Haft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
hvad särskild! anginge den ränta, som skulle beräknas å uteblifven aimnitetsinbetalning, syntes densamma i förevarande fall, likasom för lånet till Mariestad blifvit föreskrifvet, böra bestämmas till 47* procent för år.
På särskild framställning af stadsfullmägtige i Åmål har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 20 december 1901 faststält regleringsplan för den del af staden Åmål, som den 9 maj 1901 afbrunnit, jemte delar af vestra och norra Grunds områden, sådan samma plan funnes åskådliggjord medelst en af löjtnanten Torulf år 1901 upprättad karta med tillhörande beskrifning, utom såvidt anginge den å kartan jemväl angifna tomtindelningen, hvilken fråga icke utgjorde föremål för Kongl. Maj:ts omedelbara pröfning; och har Kongl. Maj:t jemväl genom samma nådiga bref på det sätt bifallit en af stadsfullmägtige i sammanhang med nyssnämnda framställning gjord anhållan om rätt till expropriation af mark för nämnda regleringsplans genomförande, att staden Åmål berättigades att i den ordning, gällande författning om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade, till sig lösa, att genast tillträdas, den enskild man, menighet eller inrättning tillhöriga mark, som till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser enligt omförmälda planen erfordrades.
Af den utaf stadsfullmägtige i nu förevarande framställning förebragta, af såväl magistraten i Åmål som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande vitsordade utredning rörande omfattningen af den vådeld, som öfvergått staden, samt angående stadens nuvarande ekonomiska ställning äfvensom de kostnader, som kräfvas för ny reglering af staden, anser jag framgå, att det för staden är ett oafvisligt behof att understöd från det allmännas sida kommer staden till del för bestridande af kostnaderna för genomförande af den genom berörda nådiga bref faststälda regleringsplan. Vid jemförelse mellan de förhållanden, som af stadsfullmägtige till stöd för framställningen åberopats, och de omständigheter, som, på sätt statskontoret erinrat, förelegat i anförda likartade fall, då tillförene understöd af statsmedel för enahanda ändamål beviljats andra städer, finner jag dock icke anledning förorda, att understöd nu må utgå med de belopp, som stadsfullmägtige ifrågasatt, utan anser jag mig, i betraktande af de skäl, som statskontoret anfört, böra, i enlighet med dess hemställan, tillstyrka understöds beviljande åt staden Åmål till ett sammanlagdt belopp af 375,000 kronor, deraf 75,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 300,000
11 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
kronor såsom lån. Mot hvad fullmägtige i riksgäldskontor hemstält beträffande vil koren för lånets åtnjutande har jag intet att erinra.
Jag får alltså i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, för ny reglering af viss del af Åmål i följd af den staden år 1901 öfvergångna brand, åt nämnda stad bevilja såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning, enligt den af Kongl. Maj:t den 20 december 1901 faststälda regleringsplan, af gator, torg och andra allmänna platser samt till bestridande af de med regleringens genomförande i öfrig! förenade kostnader ett understöd af tillhopa 375,000 kronor, deraf 75,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 300,000 kronor såsom lån, att lyftas under år 1903, hvarvid för tillgodonjutande af lånet torde böra stadgas följande vilkor:
l:o) att. stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda skuldförbindelse, innefattande de för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;
2:o) att hvad af lånet icke blifvit bos riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1903 icke får derefter utbekommas;
3:o) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning. innehafvas till 1907 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, 5 procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter 4 för hundra å det oguldna kapitalet först skall beräknas och afgå samt öfverskottet utgöra kapitalafbetalning; samt
4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf att å annuiteten beräknas 4‘Aj procent ränta från förfallodagen.
Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt befalde, att nådig proposition af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåt.as.
Ex protocollo:
Carl G. Edman.