angående provisoriska anordningar vid Stockholms centralstation m. m.

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 40.

1 N:o 40.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående provisoriska anordningar vid Stockholms centralstation m. m.; gifven Stockholms slott den 28 februari 1902.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver civilärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen dels att för år 1903 bevilja:

till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra

stationen i Stockholm.............................................kronor 1,368,000: —

till påbörjande af permanent godsbangård vid Norrtulls station .............................................................. » 414,000: —

och till påbörjande af en rangeringsbangård vid

Tomteboda.................................................................. » 390,000: —

eller tillsammans kronor 2,172,000: —,

att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor;

dels att medgifva, att det belopp, för hvilket enligt Riksdagens skrifvelse den 1 maj 1900 må inköpas sådana egendomar, som af Kongl. Maj:t pröfvas vara för statens jern vägar behöfliga för genomförande af nya bangårdsanordningar i Stockholm, må höjas från 5,000,000 kronor till 6,000,000 kronor, under iakttagande fortfarande af de i samma skrifvelse faststälda vilkor med det tillägg, att medlen må kunna i förekommande fall användas jemväl till inköp af gatumark och till löseskilling vid förvärf af egendom i enlighet med gällande bestämmelser angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof;

dels ock att medgifva, att ett för anläggning af godsbangård vid Norrtulls station erforderligt område af omkring 38 ar af kronolägenheten Stallmästaregården i Solna socken må af jernvägsstyrelsen öfver- Bih. till Rikad. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 37 Raft. (No 40.) 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

tagas för att disponeras för statens jernvägars räkning, med skyldighet för jern vägsstyrelsen att utgifva den ersättning för förlust eller olägenhet i anledning af öfverlåtelsen, som må böra lägenhetens nuvarande arrendator tillkomma.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 40.

3 Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 28 februari 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr stadsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Stadsråden: herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Departementschefen, statsrådet herr von Krusenstjerna anförde vidare:

Den 10 april 1896 behagade Eders Kongl. Maj:t uppdraga åt jernvägsstyrelsen att, efter vederbörlig utredning, taga under öfvervägande och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med nytt fullständigt, af kostnadsförslag åt följ dt definitivt förslag, huru centralstationen i Stockholm borde på ett för trafikens ombesörjande tillfredsställande sätt lämpligast ordnas. På framställning af jernvägsstyrelsen medgaf Eders Kongl. Maj:t vidare den 27 november 1896, att jernvägsstyrelsen finge för erhållande af förslag till ordnande af centralstationen anordna en internationel täflan enligt af styrelsen utarbetadt program. Efter det pristäding sålunda af jernvägsstyrelsen anordnats och åtskilliga täflingsförslag in-

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 40.

kommit, hade den utsedda prisnämnden tilldelat första priset åt ett af ingeniörerna C. O. Gleim från Tyskland och S. Eyde från Norge uppgjordt förslag, omfattande ordnandet af icke allenast centralstationen utan äfven stationsförhållandena i och invid Stockholm i deras helhet. Med anledning af föreskriften i nådiga brefvet den 10 april 1896 hade derefter jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 29 januari 1901 afgifvit ett af kostnadsberäkningar åtföljdt förslag till omgestaltning af bangårdsförhållandena i och invid Stockholm, hvilket förslag uppgjorts med ledning af förberörda af Gleim och Eyde författade, prisbelönade förslag till nämnda omgestaltning.

I betraktande af de stora kostnader, som genomförandet af anordningarna enligt jern vägsstyrelsens berörda förslag skulle kräfva, fann Eders Kongl. Maj:t den 8 mars 1901 godt uppdraga åt en komité af sakkunnige män att, med särskildt tagen hänsyn dertill, huruvida icke ifrågavarande bangårdsförhållanden kunde för mindre kostnad på ett för trafikens behöriga ombesörjande och hufvudstadens intressen likväl tillfredsställande sätt ordnas, till Eders Kongl. Majrt inkomma med underdånigt yttrande i anledning af ej mindre jern vägsstyrelsens förslag till omgestaltning af bangårdsförhållandena än äfven styrelsens förslag rörande vestra stambanans ändrade inledande till hufvudstaden samt att dervid tillika taga i öfvervägande gjorda uttalanden rörande annan sträckning af denna stambana än den af styrelsen förutsatta, hvarjemte komitén berättigats att, derest annat sätt för frågornas lösning än det af jernvägsstyrelsen föreslagna syntes komitén böra ifrågakomma, derom afgifva förslag.

Under de arbeten inom denna komité, som vid ett flertal sammanträden pågått, hafva — såsom ock var att vänta — i anledning af den stora omfattningen af komiténs uppdrag så många skilda meningar och olika uppslag förekommit, kräfvande så omfattande utredningar, att yttrande och förslag från komitén omöjligen kunna vara att vänta å sådan tid, att någon framställning i anledning deraf skulle kunna aflåtas till innevarande års Riksdag.

Under sådant förhållande och då för närvarande icke kunde förutses, när komiténs arbeten hunne afslutas, och än mindre den tidpunkt, då, efter Eders Kongl. Maj:ts pröfning af komiténs förslag och Riksdagens derpå i frågorna fattade beslut, anordningarna å härvarande bangårdar och särskildt å centralbangården kunde förväntas hafva blifvit satta i ett skick, som motsvarade trafikens kraf, har jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 6 december nästlidna år funnit sig böra hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning om provisoriska anordningars

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

vidtagande för afhjelpande af de största bristerna och förebyggande af stundom öfverhängande trafikfaror, allt i afvaktan på en slutlig lösning af den stora bangårdsfrågan i Stockholm.

Jern vägsstyrelsen har härvid till en början åberopat sin i omförmälda skrifvelse den 29 januari 1901 intagna redogörelse för trafikens stora tillväxt vid Stockholms centralstation och dess bistation, den s. k. norra stationen. I nämnda skrifvelse fanns intagen följande öfversigt:

hvarjemte meddelats, att vid Stockholms centralstation expedierats i medeltal för dag under år 1890 63, under år 1895 69, under år 1896 73, under år 1897 84, under år 1898 89, under år 1899 104 och under år 1900 116 tåg. Enligt den tidtabell, som vore gällande från och med den 1 oktober 1901, uppginge antalet tåg till 127 om dagen. Utrymmet vore vissa tider af dygnet så strängt upptaget, att man i det allra närmaste stode vid resursernas gräns; och styrelsen hade icke ansett sig böra fördölja, att faran för olyckshändelser stundom vore öfverhängande.

Jernvägsstyrelsen, som ansåge sig icke kunna taga på sitt ansvar att söka utan fara för lif och egendom uppehålla den trafik, som existerade, med mindre än att skyndsamt vidtoges åtgärder till afsevärdt förbättrande af förhållandena, hade låtit utarbeta och öfverlemnade med skrifvelsen förslag till provisoriska utvidgningar och anordningar vid centralstationen och norra stationen; och har styrelsen för detta förslag lemnat följande redogörelse.

Förslaget afsåge i hufvudsak att vid centralstationen skilja den lokala persontrafiken från fjerrtrafiken samt att för de tomma tågsätten

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

bereda lämpligt antal uppställningsspår så belägna, att in- och utförandet af tågen till och från dessa spår kunde ske utan hinder och fara för sjelfva tågtrafiken på de verkliga tågvägsspåren.

För den lokala persontrafikens betjenande skulle emot mälarstranden invid Jakobsgatans förlängning uppföras ett provisoriskt mindre stationshus med tillhörande plattformar. Då lokaltågens antal utgjorde öfver 50 procent af samtliga tåg, som trafikerade centralstationen, torde det ligga i öppen dag, att ett aflyftande af denna lokaltrafik från centralstationshusets lokaler och spåren under hallen skulle väsentligt underlätta skötseln af fjerrtrafiken, hvilken der fortfarande skulle expedieras.

För erhållandet af för tågsätten nödiga uppställningsspår, som centralstationen allt fortfarande saknade, äfvensom för beredande af särskilda tågvägar dels till det nyssnämnda lokaltrafikstationshuset dels för passerande godståg erfordrades upplåtelse eller förvärf af ej mindre den del af Lilla Munklägersgatan och angränsande delar af från denna utgående gator, som läge omedelbart vester om nuvarande bangården, än äfven de intill berörda gata närmast liggande tomterna samt förlängning af Kungsgatans viadukt och i allmänhet en förändring och förbättring af spår- och vexellägena, lämpade efter de nya dispositionerna på ett sålunda något förstoradt bangårdsområde.

För att undanrödja de hinder och den trängsel, som nästan dagligen förefunnes uti sjelfva centralstationshuset, inginge i förslaget såsom en vigtig och integrerande del vissa förändringar af nämnda hus. Sålunda skulle midtelpartiet förses med en utbyggnad emot centralplanen för beredande af bättre utrymmen vid biljettförsäljningen och resgodsemottagningen inom eu större vestibul; längs husets fasad på båda sidor om midtelpartiet skulle utvändiga korridorer anordnas, hvarigenom husets nuvarande hela bredd komme sjelfva trafiklokalerna och deras utrymmesbehof tillgodo, hvarjemte en del förändringar och förflyttningar af åtskilliga lokaler i husets bottenvåning förutsetts. Detta förslag till ett provisoriskt omdanande af byggnader och spårsystem vid centralstationen vore så planlagdt, att det icke på något sätt förryckte eller fastläste frågan, hvar den blifvande stora nya centralstationen skulle läggas. I stort sedt utgjordes detta provisorium hufvudsakligast af spåranordningar, hvilkas öfverbyggnad äfvensom för trafiksäkerhetens betryggande föreslagna vexelförreglingar hade sitt värde qvar, hvar de än utfördes eller flyttades, och beträffande de områden och tomter, som måste för förslagets utförande förvärfvas, hölle styrelsen före att, äfven om den blifvande centralstationen skulle komma att förläggas på annan

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40. 7

plats, dessa områden då utan någon förlust för statsverket borde kunna afyttras.

Förslaget hade beräknats medföra en kostnad af 1,368,000 kronor. Förvärfvandet af för detsamma^ genomförande erforderlig, enskilde tillhörig mark torde komma att kräfva ett belopp af 1,425,000 kronor att liqvideras med användande af icke disponerade 2,543,869 kronor af de 5,000,000 kronor, som Riksdagen stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för förvärf af mark inom Stockholm för bangårdsanordningarna derstädes. Värdet af de Stockholms stad och Stockholm—Vesterås— bergslagens jernvägsaktiebolag tillhöriga områden, hvilka behöfde tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål, hade af sakkunnig uppskattats till respektive 985,025 kronor och 458,950 kronor eller till sammanlagdt

l, 443,975 kronor.

Beträffande Stockholms stads områden trodde sig styrelsen hafva anledning antaga, att dessa kunde förvärfvas på annat sätt än genom kontant betalning, men skulle så icke varda förhållandet, komme för hela jordförvärfvet att erfordras ett belopp af 325,106 kronor utöfver hvad som återstode af nyssnämnda 5,000,000 kronor.

Det sålunda till sina hufvuddrag omnämnda förslaget med till detsamma hörande bestämda tågvägar för afgående och ankommande fjerrtåg, för lokaltågen och de södergående godstågen äfvensom för driftsbangårdens anslutningsspår kunde icke komma till utförande, med mindre än att en ganska afsevärd del af de spår, som hittills disponerats af norra stationen för godstrafiksändamål, finge användas för och framdeles betjena person- och ilgodstrafiken från och till centralstationen. Under sådant förhållande måste en del af den nuvarande godstrafiken vid norra stationen äfvensom det rangeringsarbete, som der nu utfördes, öfverflyttas till andra ställen. Styrelsen hade då ansett, att vagnslastgodset, särdeles det gröfre såsom virke, ved, byggnadsmaterialier, foder

m. m., skulle få sin hufvudsakliga station vid Norrtull, och att godstågens rangering i stort sedt, skulle utföras vid Tomteboda, samt att sålunda i sammanhang med det ofvan omförmälda förslaget till förbättrade provisoriska anordningar vid centralstationen och norra stationen och såsom en nödvändig följd deraf anordningar skulle träffas vid Norrtull för emottagning och afsändning af gröfre vagnslastgods och vid Tomteboda för rangering af alla godståg. Härtill komme att i och för sig redan nu förhållandena vid norra stationen vore sådana, att nödvändigheten bjöde, det godsets emottagning och afsändning underlättades. Så hade bland annat vid flera tillfällen denna station icke kunnat

8 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 40.

upptaga dit destineradt gods, utan hade af sådan anledning vagnar måst uppehållas ganska afsevärd tid å andra stationer.

Hur än den slutliga lösningen af Stockholms bangårdsfråga kunde blifva, komme som hufvudmoment i denna lösning alltid att ingå an- ^£?§^^det af en godsstation vid Korrtull och af eu rangeringsbangård vid Tomteboda. Styrelsen hölle derför före, att berörda till utförande föreslagna anordningar vid Norrtull, sedan — med undantag af två Stockholms stad tillhöriga mindre områden — erforderlig mark derstädes nu förvärfvats, icke kunde anses och ej heller borde verkställas såsom ett provisorium, utan att desamma borde utgöra en början till och en del af den godsbangård, hvilken derstädes under alla förhållanden måste komma till stånd, särskildt med hänsyn till den stora stadsdel, som der i närheten uppstått och raskt utvecklat sig, samt att beträffande Tomteboda, om än det definitiva och detaljerade spårläget på en blifvande rangeringsbangård derstädes icke för närvarande kunde i dess lelhet bestämmas, de sparanordningar och den för dem betingade terrassering, hvartill styrelsen nu i underdånighet hemstälde om medel, komme att hafva sitt fulla värde för den blifvande stora rangeringsbangården, som likaledes under alla förhållanden och vid hvarje framstäldt förslag alltid varit derstädes tilltänkt. Styrelsen hemstälde derför, att vid Norrtull måtte såsom permanent anläggning få påbörjas anordnandet af en godsbangård till det omfång, som de nuvarande förhållandena kräfde, och för en beräknad kostnad af 414,000 kronor, samt att vid Tomteboda nödiga rangerspår måtte få utläggas och tågvägarna bättre anordnas för en beräknad kostnad af 390,000 kronor, allt i afsigt att från norra stationen aflyfta större delen af vagnslastgodset samt det rangeringsarbete, som der icke vidare kunde utföras, om den provisoriska omdaning af centralstationen, hvartill styrelsen nu framlade förslag, blefve beslutad.

Skulle omhandlade förslagen vinna Eders Kongl. Majt:s nådiga gillande och komma till utförande, ansåge styrelsen, att de svåraste olägenheterna . för den närmaste framtiden blefve undanröjda, samt att dessa provisoriska anordningar borde kunna under en tidrymd af 10 å 12 år vara till fyllest för etf någorlunda beqvämt och trafiksäkert besörjande af rörelsen vid centralstationen. Styrelsen förestälde sig derjemte,^ att frågan om det permanenta ordnandet af bangårdsförhållandena i hufvudstaden skulle kunna blifva så tidigt afgjord af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen att, då det nu föreslagna provisorium befunnes icke vara tillräckligt, arbetena på den nya centralbangården och dermed sammanhängande anordningar fortskridit så långt, att vid

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Ö

den tidpunkt, då ytterligare behöflig^ utrymme påfordrades, sådant kunde beredas vid de nya permanenta anläggningarna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det vore en trängande nödvändighet att någonting snarast möjligt gjordes för att förbättra trafikförhållandena vid centralstationen, har styrelsen i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t ville till innevarande års Riksdag aflåta nådig proposisition om beviljande af anslag till utförande af omförmälda anläggningar, nemligen för provisoriska anordningar vid centralstationen och norra stationen 1,693,106 kronor, deri inberäknade de 325,106 kronor, som under angifven förutsättning möjligen erfordrades utöfver förberörda af Riksdagen förskottsvis beviljade 5,000,000 kronor, samt för påbörjande af anläggning af dels permanent godsbangård vid Norrtull 414,000 kronor, dels rangeringsbangård vid Tomteboda 390,000 kronor, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att af nu angifna summa redan under år 1902 disponera 1,000,000 kronor.

Slutligen har styrelsen anmält, att för utförande af ifrågavarande anordningar vid Norrtull omkring 3,800 qvadratmeter erfordrades af den Eders Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga mark vid Stallmästaregården; varande i detta hänseende vid jernvägsstyrelsens skrifvelse fogad en inom styrelsen upprättad karta öfver Stallmästaregården, utvisande det för statens jern vägar erforderliga området.

Enligt ett vid jernvägsstyrelsens skrifvelse fogadt utdrag af protokollet vid omförmälda 1901 års bangårdskomités sammanträde den 4 december 1901, har komitén, efter tagen del af jernvägsstyrelsens ifrågavarande förslag, såsom sin mening beträffande samma förslag uttalat, att det för tillgodoseende af den vid Stockholms centralstation och norra station ständigt växande trafikens kraf med nödvändighet erfordrades, att anordningar ofördröjligen vidtoges till förbättrande af de nuvarande stationsförhållandena derstädes;

att de af jernvägsstyrelsen nu föreslagna provisoriska anordningarna, hvilka utgjorde de minsta förändringar af de nuvarande förhållandena, som lämpligen kunde för undanrödjande af de svåraste, nu rådande olägenheterna ifrågasättas, syntes vara af sådan beskaffenhet att, utan att desamma kunde inverka på sättet för den slutliga lösningen af jernvägsstationsfrågan i Stockholm, de kostnader, som på dem komme att nedläggas, skulle lända till ganska afsevärd nytta vid statiousförhållandenas slutligaf ordnande och således icke kunna anses vara i nämnvärd grad för mitttiden förspika;

samt att de permanenta danläggningarna af e u godsstation vid Norr- Bih. till ltiksd. Prat. 1902. 1 Sunil. 1 Afd. iil Iliift. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

tull för gröfre vagnslastgods och af en rangeringsstation vid Tomteboda för godstrafiken, Indika anläggningar gifvetvis måste anses komma att under alla förhållanden ingå uti det slutliga ordnandet af stationsförhållandena i Stockholm, i och för sig nödvändiggjordes af den ökning i godstrafiken, som redan nu vore för handen.

Då förslaget innebure, att en del kronan tillhörig mark vid Stallmästaregården skulle tagas i anspråk för godsbangården vid Norrtull, anbefaldes den 24 december 1901 domänstyrelsen att, efter vederbörandes hörande, skyndsamt afgifva underdånigt utlåtande i ärendet, så vidt afsåges upplåtelse af mark från Stallmästaregården till statens jernvägar.

I anledning häraf har domänstyrelsen med eget underdånigt utlåtande den 7 innevarande februari öfverlemnat underdåniga yttranden af lägenhetens arrendator samt t. f. domänintendenten och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län.

I det af arrendatorn afgifna underdåniga yttrande har denne, som å lägenheten bedrifver en omfattande värdshusrörelse, anfört, att å det område, som jernvägsstyrelsen önskade taga i anspråk och hvilket vore afsedt att användas för anordnande af utdragsspår och banvall, funnes uppförd en stor välbygd kägelbana samt ett mindre boningshus jemte åtskilliga bodar och uthus samt att den ifrågasatta banvallen komme att nödvändiggöra borttagandet af kägelbanan jemte öfriga byggnaderna, afskära en del af den till lägenheten ledande väg med allé samt nödvändiggöra omläggning af infartsvägen och de å lägenheten inledda gasoch vattenledningarna och onyttiggöra belysnings- och vattenledningsanstalterna vid kägelbanan och öfriga ^byggnader i fråga; och har arrendatorn, som insåge, att marken utan hinder af arrendator^ protest komme att tagas i anspråk för uppgifna ändamålet, och derför ej hade annat än att foga sig deruti, yrkat dels att, då det å området uppförda boningshuset blifvit uthyrdt för tiden till den 14 mars 1906 och hyresgästen i anledning af den underdåniga framställningen blifvit uppsagd till aflyttning den 1 oktober innevarande år, området icke måtte af jernvägsstyrelsen få tagas i anspråk före sistnämnda dag, dels att, innan området finge af jernvägsstyrelsen disponeras, arrendatorn måtte beredas tillfälle att omlägga infartsvägen samt gas- och vattenledningarna, hvilka vore nedlagda å samma område, dels slutligen att varda ersatt för de förluster, som genom oigrådets besittningstagande och banvallens framdragande kunde arrendator!! orsakas. I detta afseende har arrendatorn, som förbehållit sig attt 'framdeles få framställa ersätt-

11 Kongl Maj\ts Nåd. Proposition N:o 40.

ningsanspråk för stagnation i rörelse och minskning i inkomster samt för intrång och obehag, yrkat att för de förluster, som af arrendatorn redan nu kunnat beräknas, erhålla ersättning, för mistad hyra af omförmälda boningshus, till hyresgästen för afflyttning före kontraktstiden, för värdet af kägelbanan med mera, för omläggning af infartsvägen, för omläggning af gas- och vattenledningarna, för mistade inkomster af kägelbanan, för minskade inkomster å rörelsen till följd af kägelbanans borttagande samt för mistad höskörd med ett sammanlagdt belopp af 30,609 kronor 75 öre jemte 6 procent ränta derå till dess beloppet blefve utbetaldt.

I det af t, f. domänintendenten afgifna yttrande har denne meddelat, att områdets afstående för uppgifna ändamålet icke kunde vara till hinder för dispositionen af lägenheten i öfrigt, vare sig densamma fortfarande komme att upplåtas på arrende eller skulle på annat sätt disponeras, samt tillika föreslagit att, innan andra arbeten inom området påbörjades, jernvägsstyrelsen dels skulle anlägga ny utfartsväg från lägenheten i stället för den del af den nuvarande, som läge inom det begärda området, på sätt den underdåniga framställningen bilagd karta utvisade, dock med den ändring att vägen lades på ett afstånd af tre meter mellan den blifvande banvallen och vägdikets yttre kant, på det plats måtte beredas för alléträd mellan vägen och banvallen, dels ombesörjde plantering af erforderliga alléträd af lind på samma afstånd från hvarandra som de förutvarande, dels omlade de gas- och vattenledningar, som ledde till lägenheten, eller derom med arrendatorn träffade öfverenskommelse. Beträffande arrendatorns ersättningsanspråk har t. f. domänintendenten, utan att för närvarande ingå i bedömande af beloppens storlek, förklarat sig icke hafva något att erinra mot de i arrendatorns underdåniga yttrande intagna särskilda ersättningsrubrikerna, men framhållit, dels att, för den händelse arrendatorn med vederbörligt tillstånd komme att under arrendetiden uppföra en ny kägelbana i den gamlas ställe, ersättning icke borde tillerkännas arrendatorn för förlust i följd af kägelbanans borttagande för längre tid än motsvarande rörelse legat nere, dels att ersättning för omläggning af väg och ledningar borde utgå endast i det fall att dessa arbeten icke komme att af jernvägsstyrelsen ombesörjas; och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förklarat sig instämma i det af t. f. domänintendenten afgifna yttrande.

För egen del har domänstyrelsen meddelat:

att kronolägenheten Stallmästaregården förut utgjort en del af Carlbergs kungsgård men jemte andra lägenheter blifvit, till statsverket indragen och för dess räkning utarrenderad samt genom kammarkollegii

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

beslut den 8 februari 1820 till efterrättelse vid oneras utgörande åsatts 11/i28 mantal;

att lägenhetens område enligt deröfver år 1899 upprättad karta

med beskrifning utgör ........................................... 4 har 66,80 ar,

deraf afsöndrats för jernvägen Stockholm—

Värtan.................................................................. 12 ar

upplåtits enligt Kongl. brefvet den 25 september b863 till Stockholms stad för väg och lastbrygga vid Brunnsviken ................................. 39,40 » Öl 40

återstår 4 har 15,40 ar,

deraf 3 har 68,3 ar tomter och åker, 9,30 ar äng och odlingsmark, 10,30 ar afrösningsjord och 27,50 ar impediment, hvilket område blifvit enligt föreskrift i nådiga brefvet den 16 mars 1900 utarrenderadt under 5 års tid från den 14 mars 1901;

att enligt det af styrelsen för denna utarrendering den 27 juli 1900 med enkan Hilda Wellander afslutade kontrakt årliga arrendet utginge med 2,450 kronor; och funnes i arrendekontraktet, bland annat, stadgadt, att jemlikt nådiga brefvet den 19 februari 1864 den till lägenheten hörande åker och ängsmark skulle såsom äng eller parkanläggning användas samt att arrendatorn icke egde att utan styrelsens medgifvande för egen eller annans räkning nybyggnad å lägenheten uppföra eller låta uppföra; samt

att, på arrendator^ ansökning att å lägenhetens mark få nedlägga ett vattenledningsrör tram till den å lägenheten befintliga värdshusky&Snaden och en derintill belägen villabyggnad, styrelsen den 26 juli 1901 förklarat, att från styrelsens sida hinder ej mötte för arrendatorn att inom det arrenderade området anlägga och under arrendetiden begagna för vattenledningen erforderliga rör, dock med skyldighet för arrendatorn att omedelbart efter rörledningens fullbordande återställa marken i dess förutvarande skick.

Mot upplåtelsen till jernvägsstyrelsen af ifrågavarande område hade domänstyrelsen ingenting att erinra. Hvad anginge de af arrendatorn fordrade ersättningar hade visserligen, såvidt af hos styrelsen förvarade handlingar kunde inhemtas, tillstånd till uppförandet af kägelbana med boningshus icke meddelats, men syntes likväl, vid det förhållande att bland de arrendevilkor, som varit gällande vid tiden för uppförandet af kägelbanan, hvilken, enligt hvad en karta öfver lägenheten af år 1862 utvisade, förefunnits redan då, icke förekomme direkt förbild för arrendatorn att å lägenheten uppföra byggnader för enskild räkning, arrendatorn icke böra frånkännas ersättning för den skada,

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

som genom byggnadernas borttagande tillskyndades arrendatorn. Styrelsen ansåge emellertid såväl det härför fordrade skadeståndets belopp som de af arrendatorn i öfrigt begärda ersättningar vara allt för högt tilltagna, hvarjemte styrelsen fäste uppmärksamheten derpå att, såsom af en bilagd år 1898 öfver lägenheten upprättad karta med tillhörande beskrifning af år 1899 inhemtades, väg till lägenheten redan funnes ledande från allmänna landsvägen till Stockholms stads hamnområde, hvarföre ifrågasättas kunde, huruvida den påfordrade väganläggningen kunde anses behöflig.

Det torde kunna anses oomtvistligt, att åtgärder inom den närmaste framtiden måste i betydande omfattning vidtagas för ordnande af bangårdsförhållandena i hufvudstaden, på det att dessa måtte komma att motsvara den ökade trafikens oafvisliga kraf. Dessa åtgärder äro endast den naturliga följden deraf, att den högst väsentliga, oafbrutna stegringen i trafiken å statsbanorna till och från hufvudstaden, som inträffat under den långa tidrymden efter tillkomsten af de nuvarande stationerna i Stockholm, icke motsvarats af förbättringar och utvidgningar af samma stationer, hvadan dessa blifvit allt mera otillräckliga för sitt ändamål och, icke minst med hänsyn till den resande allmänhetens personliga säkerhet, otillfredsställande.

Nu har jern vägsstyrelsen på goda skäl stödt sin uttalade åsigt, att en del af de erforderliga utvidgningarna är af den trängande beskaffenhet, att man icke kan stå till svars med att dröja dermed, tills den anordnade utredningen af frågan i hela dess vidd hinner föras till slut. Detta gäller närmast den föreslagna provisoriska utvidgningen af centralstationen. Med jemförelsevis enkla medel skulle man här vinna ett af nödvändigheten påkalladt och vid alla stora stationer ifrigt eftersträfvadt särskiljande af lokal- och fjerrtrafiken med skilda plattformar och skilda tågvägar inom stationsområdet jemte nödigt antal uppställningsspår för tågsätten samt ett genomgångsspår för den transiterande godstrafiken. Dermed vore ock den mest öfverhängande faran för olyckshändelser vid trafikerandet af centralbangården undanröjd.

Ehuru en betydande del af trafiken inom det nuvarande centralstationshusets expeditionslokaler på detta sätt komme att undanflyttas till lokaltågsstationen vid Jakobsgatans förlängning, vore dermed ändock icke tillräckligt sörjdt för undvikande af hinderlig trängsel inom centralstationshuset, utan fordras derför dessutom de åt jernvägsstyrelsen föreslagna utvidgningarna inom stationshusets bottenvåning.

Med anledning af bchofvet att anordna skilda tågvägar för lokal-

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 40.

och fjer rtr afiken samt särskildt spår för den genomgående godstrafiken kommer ändringen i spåranordningarne nödvändigt att sträcka sig öfver jemväl en stor del af norra stationens bangårdsområde.

Kostnadsförelaget för de föreslagna ändringsarbetena innefattar, frånsedt tillsvidare behofvet af ytterligare markförvärf, följande hufvudposter:

förändringar af spårsystemet, innefattande jemväl provisoriska spår och vexelflyttningar under arbetets gång för uppehållande af trafiken ............................................................ kr. 235,215: —

vexel- och signalsäkerhetsanordningar ........................... » 153,700: —

diverse arbeten, innefattande, bland annat, plattformstak, 96,000 kronor, förlängning af underföringen af Mästersamuelsgatan, 35,000 kronor, förlängning af viadukten vid Kungsgatan, 241,000 kronor, samt förlängning af underföringen vid norra

Bantorget, 13,900 kronor, ..........................................

husbyggnadsarbeten, deribland tillbyggnad af centralstationshusets vestibul, anordnande af två utvändiga korridorer samt förändringar i inredningen af stationshusets nedre våning, 171,727 kronor 70 öre, äfvensom ankomsthall för lokaltågen,

40,000 kronor, ............................................................... » 219,827: 70

oförutsedda utgifter, administration m. m. (15 %) » 178,002: 30

tillsammans kronor 1,368,000: —.

» 581,255:

Hvad beträffar behofvet af förvärfvande af mark för de ifrågasatta förbättringarna vid centralstationen får jag till en början erinra, att Riksdagen genom skrifvelse den 1 maj 1900, med bifall till framställning i proposition den 23 nästförutgångne februari, medgifvit, att inköp af sådana egendomar, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvades vara för statens jern vägar behöfliga för genomförande af nya bangård sanordningar i Stockholm, finge af Eders Kongl. Maj:t, efter förslag af jern vägsstyrelsen, beslutas för ett sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; att köpeskillingarne för dessa egendomar finge af statskontoret förskjutas af under händer varande medel mot ersättning, hvarom Riksdagen framdeles, på anmälan af Eders Kongl. Maj:t, ville besluta; samt att den afkastning, samma egendomar kunde komma att lemna under tiden, intill dess de blefve för det med inköpet afsedda ändamål använda, finge af jernvägsstyrelsen inlevereras till statskontoret för att redovisas under titel extra uppbörd.

15 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 40.

Uti anförande till statsrådsprotokollet för den 23 februari 1900 hade jag framhållit, att det stora, af ingeniörerna Gdeim och Eyde uppgjorda förslaget till nya bangårdsanordningar inom kufvudstaden, äfven om det begränsades till de nödvändigaste åtgärderna för stationernas försättande i tidsenligt skick, medförde behofvet, att taga i anspråk omfattande jordområden inom hufvudstaden. Ehuru kostnaderna för detta jordförvärf icke i bangårdsfrågans dåvarande läge läte sig med någon 'säkerhet beräkna, hade jag dock ansett mig böra, såsom i någon mån belysande, omnämna, att enligt kostnadsberäkningarna utgifterna för den utvidgning af jernvägsområdet inom Stockholm, som skulle kunna under den närmare tiden ifrågakomma, upptagits till 5,123,900 kronor. Då dertill vore att märka, att förslagsställarne vid uppgörande af beräkningarne i detta hänseende endast haft att tillgå uppgifter angående de särskilda tomternas taxeringsvärden, torde det kunna tagas för gifvet att, derest den ifrågavarande marken skulle förvärfvas genom expropriation, kostnaderna komme att blifva väsentligt högre än sålunda beräknats.

Af de sålunda anvisade medlen hafva på grund af särskilda nådiga beslut användts för inköp af:

fastigheten n:is 3 och 10 i qvarteret Braxen, tillhörig aktiebolaget dåra

badinrättning .............................................. kr. 620,000: —

fastigheten n:is 19, 20 och 21 i qvarteret Rundelen,

tillhörig nya aktiebolaget Atlas » 1,836,130: 90

fastigheten n:is 4 och 15 i qvarteret Gösen, tillhörig

byggmästaren A. G. Sällström................................. J> 450,000:

fastigheten n:o 34 i qvarteret Lagerbär strädet, tillhörig förre fabrikören P. Nilsson » 160,000: -

hvarjemte för värderingar, verlcstälda för inköpen,

utbetalts.............................................................................. p_540:

tillsammans kronor 3,066,670: 90;

hvadan af de anvisade medlen ännu återstå oanvända 1,933,329 kronor 10 öre, af hvilket belopp en del dock kommer att åtgå till gäldande af lagfartskostnader o. d. för de redan verkstälda köpen.

Fastigheten i qvarteret Rundelen är afsedd till utvidgning af stationen vid Norrtull, de öfriga fastigheterna ingå i det område, som nu erfordras för utvidgning af centralstationen. De båda sistnämnda fastigheterna, i qvarteron Gösen och Lagerbärsträdet, hafva inköpts efter det jernvägsstyrelsens nu ifrågavarande förslag uppgjordes.

Det till jernvägsstyrelsens förslag hörande kostnadsförslag för jordförvärfvet innehåller följande poster:

16 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 40.

Inköp af

I. mark tillhörig Stockholms stad: mark belägen inom Munklä-

gersgatan...... 2,444 m3

» b inom Klara-

bergsgatan ... 240 b

» )> inom Mäster-

samuelsgatan 252 b y> b inom Bryggaregatan............ 264 »

'» b inom Kungs-

holmsbrogatan 231 b » » inom Kungsgatan ............... 1,368 b

summa 4,799 m2 åkr. 50: —kr. 239,950: — Följande tomter helt och hållet:

Uggleliufvudet n:o 2 ...

Gäddan n:o 1 ..............

Gösen n:ris 1 och 3

samt 2.....................

Del af stadens tomtdel i Karpen.........

II. mark tillhörig enskilda personer och bolag utom Stockholm— Vesterås—bergslagens jemn äg saktiebolag:

2,794 nr kr. 450,000 887 b b 220,000 705 b b 200,000 885 b b 160,000 1,987 b b 395,000

985,025: -

Gösen n:ris 4 och 15 .. Braxen n:o 4

Braxen n:o 11.................

Lagerbärsträd^ n:o 34 Lagerbärsträdet n:o 35

III. mark tillhörig Stockholm—Vester ds—bergslagens jernv ägs aktiebo lag 9,179 nr åkr. 50: — _

1,425,000: — 458,950: —

summa kronor 2,868,975:

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 40.

17 Detta kostnadsförslag har, sedan det uppgjordes, blifvit underkastadt åtskilliga ändringar.

Den sist i förslaget upptagna posten å 458,950 kronor för inköp af mark från Stockholm—Vesterås—bergslagens jern vägsaktiebolag kan, enligt hvad jag inbemtat, utgå ur förslaget, emedan bolaget förklarat sig åtnöjas dermed, att för ifrågavarande mark, som redan till större delen disponeras af statens jernvägar, fortfarande tillsvidare som hittills erlägges skälig hyra.

Såsom nyss nämnts hafva två af de i förslaget upptagna enskilda fastigheterna redan inköpts för derför i förslaget beräknade pris, tillsammans 610,000 kronor.

Till följd häraf skulle från förslaget, punkterna II och III, afgå tillsammans 1,068,950 kronor.

Beträffande derefter de i förslaget upptagna, Stockholms stad tillhöriga gatuområden, tomter och tomtdelar, tillsammans upptagna till 985,025 kronor, får jag erinra, att jernvägsstyrelsen i sin ifrågavarande skrifvelse förmält sig antaga, att dessa områden skulle kunna förvärfvas på annat sätt än mot kontant betalning. Enligt hvad jag från jernvägsstyrelsen inhemtat, hafva emellertid de underhandlingar, som med stadens myndigheter hittills hunnit föras, icke gifvit något gynnsamt resultat. Sålunda har för det område, som skulle för bangårdsanläggningen erfordras från de tomter inom qvarteron Ugglehufvudet och Gäddan, hvilka disponeras af stadens gasverk, gasverksstyrelsen framstält fordran på ersättning med 854,383 kronor, eller således 445,583 kronor mer än af jernvägsstyrelsen beräknade 408,800 kronor, beroende detta till en del derpå att från stadens sida ansetts, att den trafikled, jernvägsstyrelsen skulle bereda i stället för den helt och hållet i anspråk tagna Lilla Munklägersgatan, borde göras rakare och bredare, än jernvägsstyrelsen tänkt sig, och att i följd deraf en större areal mark måste förvärfvas. Dessutom har gasverksstyrelsen förklarat sig icke kunna afträda områdena förrän den 1 oktober 1904.

På förfrågan hos drätselnämndens första afdelning huruvida, när och till hvilket pris samtliga de ifrågavarande staden tillhöriga tomter och tomtdelar kunde till statsverket försäljas samt huruvida samtidigt de gatuområden, som behöfdes, kunde blifva till statens jernvägar upplåtna, har jernvägsstyrelsen från afdelningen erhållit det svar, att avdelningen funnit en definitiv öfverlåtelse af ifrågavarande områden, på sätt jernvägsstyrelsen föreslagit, icke böra för det närvarande ega rum, hvarför afdelningen icke heller ansåge sig vara i tillfälle att föreslå salupris för marken i fråga, men att afdelningen för sin del vore villig att på Dill. till It Utså. Prat. 1902. I /Sami. 1 Afd. 37 Höft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

det sätt medverka till en provisorisk lösning af frågan om ordnandet af trafiken vid centralstationen, att afdelningen ville tillstyrka att de delar af ifrågavarande områden, som icke tillhörde Stockholms gasverk, till statens jernvägar upplätes på högst 15 år mot viss årlig afgift, samt på vissa öfriga angifna vilkor, afseende hufvudsakligen sättet och kostnaden för gatutrafikens ordnande i anledning af upplåtelsen.

Vid derefter fortsatta underhandlingar mellan jernvägsstyrelsen och befullmägtigadt ombud för drätselnämndens första afdelning har från drätselnämndens sida såsom ytterligare vilkor uppstälts, bland annat, att jernvägsstyrelsen skulle — utom hvad Lilla Munklägersgatan angår — efter de 15 årens förlopp antingen till staden återlemna de upplåtna gatudelarne eller ock på något ställe mellan Jakobsgatan och Kungsgatan, vare sig öfver eller under jernvägen, anordna för gatutrafik körbar förbindelseled med lika god lutning som de upplåtna gatorna hafva.

Då detta vilkor uppenbarligen med nödvändighet förutsätter att åt spåranordningarna skulle vid en definitiv omgestaltning af bangårdarne i fråga gifvas ett upphöjdt läge, men frågan om en så stor omgestaltning ännu utgjorde föremål för utredning, för närvarande hos bangårdskomitén, har jernvägsstyrelsen ansett sig icke kunna hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning om godkännande af ett aftal med staden på sådant vilkor och derför ånyo hänvändt sig till staden genom skrifvelse till stadsfullmägtige den 10 innevarande februari.

Af de från stadsmyndigheters sida vid dessa underhandlingar afgifna utlåtanden erhåller man den uppfattningen, att den väsentliga anledningen till obenägenheten mot de provisoriska anordningarna enligt jernvägsstyrelsens förslag är den, att öfvergången för körtrafik i Gamla Kungsholmsbrogatans plan skulle komma att genom flera nya spårs utläggande väsentligt försämras. Denna öfvergång vore visserligen redan nu genom de täta afstängningarna för tåg och vexlingsrörelser mycket obeqväm, men till följd af lutningsförhållandena å öfriga förbindelseleder vore denna i allt fall den mest anlitade för körtrafik med tyngre gods mellan Kungsholmen och stadens öfriga delar. Härtill synes ock hafva slutit sig en förmodan att den provisoriska anordningen skulle kunna komma att blifva definitiv så till vida, att åstadkommandet af det upphöjda spårläge, som naturligen vore för gatutrafiken förmånligast, komme att uppskjutas till obestämd framtid.

Dessa invändningar synas väl vara af den beskaffenhet, att desamma kunna genom kloka anordningar häfvas, men lära väl i allt fall åstadkomma, att förhandlingarna med staden icke kunna hinna bringas till slut i så god tid, att resultaten deraf kunna framläggas för nu försam-

19 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

lade Riksdag. Behofvet af de föreslagna provisoriska bangårdsanordningarna synes mig åter vara så trängande, att de för desammas snaraste påbörjande nödvändiga åtgärderna icke böra uppskjutas på ett år. Lösning af dessa svårigheter synes mig lättast beredas på det sätt, att framställning göres hos Riksdagen om någon utsträckning af det genom Riksdagens skrifvelse den 1 maj 1900 lemnade medgifvande till inköp af egendomar, som behöfvas för genomförandet af nya bangårdsanordningar i Stockholm.

Jernvägsstyrelsens förslag i fråga om markinköp slutar, såsom nämnts, å ett belopp af i rundt tal 2,869,000 kronor. Deraf skulle emellertid, enligt hvad förut erinrats, afgå i rundt tal 1,069,000 kronor. Återstoden 1,800,000 kronor skulle åter höjas med i rundt tal 446,000 kronor, derest gasverksstyrelsen skulle hafva rätt i sin uppfattning af värdet å de från gasverket behöfliga tomterna. Hela det beräkneliga penningebehofvet för marklösen vore alltså 2,246,000 kronor. Å det af Riksdagen till användande för markinköp medgifna beloppet 5,000,000 kronor återstå, såsom nämnts, ännu i rundt tal 1,933,000 kronor. Det omedelbara behofvet af ytterligare medel för markinköp skulle således utgöra 313,000 kronor. Denna summa torde dock icke med säkerhet kunna anses tillräcklig. Det är nemligen först att märka, att visshet ännu icke kunnat vinnas, huruvida de i förslaget ingående enskilda egendomarna kunna förvärfvas utan expropriation; och jemväl i fråga om det öfriga behöfliga området finnes ju ännu icke någon öfverenskommelse i fråga om priset. Dertill kommer att det ännu finnes en del områden på andra håll, hvars förvärfvande för de mest behöfliga förbättringarna af Stockholms bangårdsanordningar icke lärer kunna undvikas. Vid dessa förhållanden torde lämpligast vara, att Riksdagens medgifvande att inköpa fastigheter för omförmälda ändamål begäres utsträckt att omfatta en sammanlagd kostnad af 6,000,000 kronor i stället för 5,000,000 kronor. På det att ovisshet vid tillämpningen icke måtte råda, torde med anledning af anförda omständigheter böra begäras det förtydligande att äfven gatumark må kunna utgöra föremål för inköp och att medlen må jemväl användas till löseskilling i anledning af expropriation.

Jernvägsstyrelsen har framhållit, att för beredandet af de för trafikens ordnande å centralstationen nödvändiga tågvägarne kräfves så stor del af norra stationens område, att detta dåmera blifver alldeles otillräckligt för lastning af vagnslastgods och för tågrangeringar, och att det således blifver nödvändigt att verkställa utflyttningar af större

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

delen af vagnslastgodstrafiken till Norrtull och af tågrangeringen för alla godståg till Tomteboda. Då en godsbangård vid det förra stället och en rangeringsbangård å det senare inginge i hvarje hittills framkommet förslag till definitiv anordning af bangårdsförhållandena i Stockholm, vore således här fråga icke om provisoriska anordningar utan om delar af det definitiva ordnandet af bangårdsförhållandena.

För det nu erforderliga påbörjandet såsom permanent anläggning af en godsbangård vid Norrtull till det omfång, som de nuvarande förhållandena kräfva, har jernvägsstyrelsen beräknat kostnaderna till 414,000 kronor, med följande specificering enligt kostnadsförslaget:

terrassering.............................................................................. kronor 86,500: —

konstarbete, underföring af Norrtullsgatan, ............. » 52,000: —

öfverbyggnad ...................................................................... » 110,030: —

husbyggnader, betjeningshus och godsmagasin,......... » 65,000: —

diverse arbeten, deribland omläggning af en väg,

195 kronor,..................................................................... » 27,945: —

jordlösen, deribland ersättning för bortflyttning af ett boningshus och en kägelbana m. m., 10,200

kronor,............................................................................. » 21,500: —

oförutsedda utgifter (15 % af ofvanstående utom jordlösen)................................................................................. » 51,025: —

tillsammans kronor 414,000: —.

Såsom redan omförmälts erfordras för bangårdsanläggningen vid Norrtull ett område af omkring 38 ar af kronolägenheten Stallmästaregården. Då domänstyrelsen icke haft något att erinra mot den ifrågasatta öfverlåtelsen, torde Riksdagens medgifvande dertill böra inhemtas; och lärer dervid icke böra föreslås något annat vilkor än att jernvägsstyrelsen skall vara pligtig utgifva den ersättning för förlust eller olägenhet, som må böra lägenhetens nuvarande arrendator tillkomma.

För utläggande vid Tomteboda af nödiga rangeringsspår och bättre anordnande af tågvägarne derstädes har jernvägsstyrelsen beräknat en kostnad af 390,000 kronor, med följande hufvudposter i kostnadsförslaget:

terrassering.............................................................................. kronor 47,335: —

ändringar af spårsystemet, omfattande jemväl provisoriska spår och vexelflyttningar under arbetets gång, ................................................. » 174,245: —

transport kronor 221,580: —

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 40.

transport kronor 221,580: —

vexel- och signalsäkerhetsinrättningar......................... » 50,000: —

husbyggnader, betjeningshus, ......................................... » 60,000: —

diverse arbeten .................................................................... » 7,500:

oförutsedda utgifter, administration m. m. (15%)...... » 50,920: —

tillsammans kronor 390,000: —.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet anser jag mig böra föreslå, att de medel, som af Riksdagen äskas, begäras att utgå från riksgäldskontoret, och torde, på sätt jernvägsstyrelsen hemstält, tillika böra äskas, att ett belopp af 1,000,000 kronor måtte få redan under innevarande år af tillgängliga medel utanordnas.

På grund af hvad sålunda förekommit får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen dels att för år 1903 bevilja:

till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra stationen i Stockholm kronor 1,368,000: — till påbörjande af permanent godsbangård vid

Norrtulls station........................................................ » 414,000- —

och till påbörjande af en rangeringsbangård vid

Tomteboda ................................................................ » 390,000: —

eller tillsammans kronor 2,172,000: —,

att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor;

dels att medgifva, att det belopp, för hvilket enligt Riksdagens skrifvelse den 1 maj 1900 må inköpas sådana egendomar, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas vara för statens jernvägar behöfliga för genomförande af nya bangårdsanordningar i Stockholm, må höjas från 5,000,000 kronor till 6,000,000 kronor, under iakttagande fortfarande af de i samma skrifvelse faststälda vilkor med det tillägg, att medlen må kunna i förekommande fall användas jemväl till inköp af gatumark och till löseskilling vid förvärf af egendom i enlighet med gällande bestämmelser angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof;

dels ock att medgifva, att ett för anläggning af godsbangård vid Norrtulls station erforderligt område af omkring 38 ar af kronolägenheten Stallmästarogården i Solna socken må af jernvägsstyrelsen öfver- Bih. till Rihd. Prot. 1902. 1 Band. 1 Äfd. 37 Haft. 4

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

tagas för att disponeras för statens jernvägars räkning, med skyldighet för jern vägsstyr elsen att utgifva den ersättning för förlust eller olägenhet i anledning af öfverlåtelsen, som må böra lägenhetens nuvarande arrendator tillkomma.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och skulle proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Pehr Thyselius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1902

uJIcm/iol/iXou

^la^aM/ om/ ^zo\>ioo'zio&oo 1^nJx\\Åriwuxa/i/

&

__ tf

zo^

Je

^2

vid/ SXo£%\$0vtmV ScA^foafoXodtAOM/.

m

t

lists

é&oXcL, 1:1000.

(3^ &Zc\Xe/VL4 ^pCc^ ^*Wt- 30 1900 ^vmu4

/iwJct ^o>A^x*Tsäc- /vhOx4,

V^L^yi/Cl^Vt^O^VU) t>2 a!>£

sC&AA, s&oCxK^, XXtä&ä/xAx^ A>9

Totolit. Gen. Stal). Lit, Anst. StocKh.

Juli

Jj/01AA\b^WVO^ &AÄ A^XcAni^C

Cwit wOi wTuJLvo^ o^vwawääXö, bww,vJx\L w\ä^vn»,^ iovwS^tc^C^w

£

7ÖÖ AVV,

—^.^ygatessa.--

WlW;

-J^^QVCV>

^nowibs.

£VVVv*0\

ijvvjon. ®VtH jrc\

©vjW^vvvvM&S

a.vOÄ

cw a

Fotolit.Gcii. Stab. lit Ausi. Stocka.