angående statsverkets tillstånd och behof
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
1 KUNGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms slott den 14 januari 1903.
Jämlikt grundlagens bud afgifver Kungl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof under år 1904.
Därvid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af statsverkets inkomster.
Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande månad*) lämnar närmare upplysning, och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kungl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1904 upptagas sålunda:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomsterna”.
liih. till Kiksil. Prof. 1903. Va Sami. t:a Afd. 1
2 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Ordinarie inkomster:
Arrendemedel...................................................................... kronor 2,000,000: —
Mantalspenningar................................................................ » 7gp Q00:
Bötesmedel......................................................................... » 45o’oOo! —
Kontrollstämpelmedel......................................................... » 70 000:
Fyr- och båkmedel............................................................. » l ,500^000: —
Telegrafmedel...................................... » 7,000,000: —
Järnvägstrafikmedel............................................................ » 9,203,000: _
Skogsmedel.......................................................................... » 7,500’000: —
Extra uppbörd.................................................................... » 150,000: —
säger 28,653,000: —
Bevillningar:
Tullmedel ............................................................................. kronor 52,397,000: —
Postmedel............................................................................. >, 14,715,000: —
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter » 250,000: —
Stämpelmedel....................................................................... » 7,450,000: —
Brännvinstillverkningsskatt............................................... » 26,650,000: —
Punschskatt ............................................................. » 1,524,’000: —
Maltskatt............................................................................. » 6,300,000: —
Hvitbetssockertillverkningsafgift........................................ » 12,000,000: —
Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1903 » 9,000,000: —
Inkomstskatt för år 1904 ................................................ » 11,000,000: —
säger 141,286,000: —
summa kronor 169,939,000: — Kungl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande månad:
att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsreglerin-
garna för år 1901 och föregående år ............................ » 6,752,000: —
samt att för statsverkets behof må till utbetalning vid den tid under år 1904, som af Riksdagen bestämmes, af riksbankens vinst för år 1902 anvisas............. » 3,285,000: —
hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla
beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till............kronor 179,976,000: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
3 Första hufvudtiteln,
innefattande anslagen till kungl. hof- och slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:
för kungl. hofstaten........................................................... kronor 1,196,900: —
» » slottsstaten................................ »___124,100:
tillsammans kronor 1,321,000: —
Häri föreslår Kungl. Maj:t icke någon ändring.
Andra hufvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,911,815 kronor, vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 12 innevarande månad*), föreslå Riksdagen beträffande
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat:
[1.] att i och för bildande af en ny domsaga med benämning Gellivare domsaga anslaget till häradshöf-
dingarne under Svea hofrätt måtte ökas med................ kronor
kommande, i händelse af bifall härtill, det i nu gällande riksstat under rubrik »Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat» uppförda anslag, 677,687
kronor, att förhöjas till 685,487 kronor;_
Transport kronor
7,800: —
7,800: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.
4 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
7,800
Fångvården:
[2.] dels att medgifva:
_ ej mindre att det i åberopade statsrådsprotokoll angifna förslag till lönereglering för föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna i riket och bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg samt för direktörerna vid tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping må tillämpas från och med år *1904; med förklarande tillika, att förutom redan stadgade villkor för afiönings åtnjutande å den af Riksdagen godkända lönestat för tjänstemän vid fångvårdsanstalterna skall ytterligare gälla:
att tjänsteinnehafvare, som enligt nu gällande bestämmelser åtnjuter andel i inkomsten af fångarbetet, skall för tillgodonjutande af nu föreslagen aflöning vara skyldig vidkännas indragning till statsverket af berörda andel, och att i sammanhang härmed arbetsdriften vid läns- och kronocellfängelserna skall af staten till ombesörjande öfvertagas;
att icke blott nuvarande tjänsteinnehafvare, som kommer i åtnjutande af nu föreslagen aflöning, utan äfven en hvar, som hädanefter konstitueras såsom tjänsteman vid fångvårdsanstalterna med aflöning å den af Riksdagen godkända lönestat, skall vara skyldig att afgå från tjänsten med pension, så snart han blifver berättigad till sådan, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå; samt
att tjänsteinnehafvare, som kommer i åtnjutande af nu föreslagen aflöning, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade;
än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må från och med år 1904 till nuvarande föreståndaren för kronohäktet å Långholmen Fridolf
Transport kronor
7,800:
5 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Fant, så länge han innehar denna tjänstebefattning, utgå ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor för år;
dels ock att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård och underhåll med den föreslagna förhöjningen i löner, arfvoden och skrifvarearfvoden åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna samt bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg 33,950 kronor, förhöjningen i lön åt direktören vid tvång sarKetsan stal ten å Svartsjö 500 kronor och förhöjningen i lön och skrifvarearfvode åt direktören vid tvångsarbetsanst-alten i Norrköping 700 kronor, eller
tillhopa ............................................................................—- »
samt förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbetsoch tjänstemän med den beräknade förhöjningen i ålderstillägg åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna 5,900 kronor och förhöjningen i ålderstillägg åt direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping 300 kronor, eller tillsammans.......................... »
[3.] dels att i aflöningsstat för de betjänte vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det å riksstaten uppförda, bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, upptaga aflöning med i åberopade statsrådsprotokollet angifna belopp till 4 vaktfruar och 18 vaktkvinnor vid de centrala fångvårdsanstalterna för kvinnor samt till 1 första vaktkvinna och 35 vaktkvinnor vid läns- och kronocellfängelserna, med rätt för Kungl. Maj:t att, vid saknad af bostad för dylik vaktbetjänt vid fångvårdsanstalten, i stället åt sådan vaktbetjänt från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll anvisa nödig hyresersättning för ett rum jämte vedanslag samt med föreskrift i öfrigt att, förutom redan enligt nådiga kungörelsen den 13 juni 1902 för aflönings åtnjutande å nämnda stat stadgade villkor, skall i fråga om bemälda kvinnliga betjänte ytterligare gälla:
att dylik betjänt, som redan innehar fångvårdsstyrelsens förordnande, skall för tillgodonjutande af
7,800: —
35,150: —
6,200: —
Transport kronor 49,150: —•
6 Kungl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor ålderstillägg äga beräkna tjänstetiden från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder förordnandet meddelats, samt att vaktfru, som förut varit vaktkvinna, skall för dylikt lönetillägg, enligt därför eljest uppställda grunder, tillgodoräknas föregående tjänstetid jämväl som vaktkvinna;
att kvinnlig vaktbetjänt, som ingår äktenskap, skall vara skyldig, om fångvårdsstyrelsen så finner nödigt, afgå från tjänsten; samt
att, där fångvårdsstyrelsen finner kokerskegöromålen vid mindre läns- och kronocellfängelse kunna förenas med vaktkvinnotjänsten, vaktkvinnan skall vara skyldig bestrida jämväl nämnda göromål;
dels och att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård och underhåll med................... »
samt förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda äm-
bets- och tjänstemän med................................................. »
[4.] att medgifva, att kamrerarne vid de centrala fångvårdsanstalterna må för den förlust, de genom minskning i nettoinkomsten af utminuteringsprocent å premievaror under tiden från och med den 1 oktober 1899 till och med den 31 december 1901 fått vidkännas, af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll undfå ersättning med tillhopa 4,275 kronor 26 öre att, på sätt en i fångvårdsstyrelsens kameralbyrå upprättad tablå närmare utvisar, mellan dessa kamrerare fördelas;
[5.] att öka reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten med............................ »
kommande, i händelse af bifall till omförmälda framställningar beträffande fångvården, bestämdaanslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör 559,750 kronor, att upptagas till 626,600 kronor, förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän, som nu utgör 65,000 kronor, att upptagas till 75,000 kronor, reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten, som nu utgör 30,000 kronor,
49,150: —
31,700: —
3,800: —
10,000: —
Transport kronor 94,650: —
7 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 94,650: — att upptagas till 40,000 kronor samt följaktligen och då andra ändringar i fångvårdsanslaget ej föreslås, detta anslag i sin helhet, som nu utgör 1,753,395 kronor, att upptagas till 1,840,245 kronor;
Skrifmaterialier och expenser, ved med mera:
[6.] att för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
öka detta anslag med........................................................ * 30:
i följd hvaraf anslaget, nu utgörande 64,307 kronor, skulle komma att uppgå till 64,337 kronor;
Öfriga ordinarie anslag:
I dessa har Kungl. Maj:t icke att föreslå någon
förändring. _______
Summa ökning å de ordinarie anslagen kronor 94,680: —
Andra hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra enligt
nu gällande riksstat ........................................................ kronor 3,911,815:
Om härtill lägges ofvan angifna ökning i samma anslag ............................................................................... *___94,680: —
komma de ordinarie anslagen under denna hufvud-
titel att uppgå till ........................................................... kronor 4,006,495: —
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln, vill Kung]. Maj:t, på sätt förutnämnda protokoll öfver justitiedepartementsärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1904 bevilja:
[7.] för fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ....................................................................... kronor 50,000: —
Transport kronor
50,000: —
8 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903
Transport kronor
[8.] för bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ...................,................... »
[9.] till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslers-
ämbetet................................................................................ »
[10.] till aflönande af ett biträde å nedre justitie-
revisionens registratorskontor........................ »
[11.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande
och militära ledamöter....................... »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen [12.] dels att medgifva:
ej mindre att länsfängelset i Göteborg må enligt det i åberopade statsrådsprotokoll omförmälda, af Göteborgs stad afgifna anbud och på däri närmare angifna villkor till staden försäljas för en köpeskilling af 600,000 kronor;
än äfven att för utvidgning af länsfängelset i Hernösand i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det i nämnda statsrådsprotokoll angifna förslag och för inköp af den därför erforderliga tomten n:o 2 i Hernösands stads första kvarter äfvensom för uppförande af ett nytt cellfängelse invid Göteborg, likaledes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det i samma statsrådsprotokoll omförmälda förslag, och för förvärfvande af tomt för det nya fängelset må användas köpeskillingen för länsfängelset i Göteborg, och att för sådant ändamål ett däremot svarande belopp må, i afbidan på köpeskillingens gäldande, af tillgängliga medel i mån af behof förskotteras;
dels ock att för samma ändamål härutöfver å extra
stat för år 1904 bevilja ett anslag af........................... »
Kungl. Maj:t föreslår slutligen riksdagen att å extra stat för år 1904 bevilja:
[13.] för uppförande af nya fånggårdar vid läns-
fängelserna i Linköping och Karlskrona......................... »
[14.] till byggnader med mera vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona...................................................... »
50,000: —
4,000: — 3,500: — 2,700: — 3,250: —
460,000: —
26,110: — 136,000: — '
Transport kronor 685,560: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
[15.] till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet,
[16.] till ersättande af förskott, som statskontoret utbetalt för de i statsrådsprotokollet omförmälda ända-
OJ ................................ »
[17.] för beredande af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet hörande ämbetsverk och kårer, förslagsvis, »
Summa kronor
685,560: —
6,000: —
60,045: —
63,000: — 814,605: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1903 upptagen och sådan den nu är af Kungl. Maj:t föreslagen, utfaller sålunda:
1903. 1904.
ordinarie anslag 3,911,815:— 4,006,495: — således ökning kronor 94,680: — extra » 327,985: — 814,605: — » > » 486>62():~
summa kronor 4,239,800: — 4,821,100: — således ökning kronor 581,300: —
2 Bih. till Kikad. Prof. UIO.H. Un Sami. I:a Afd.
10 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1903.
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 659,150 kronor, vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 12 innevarande månad*), föreslå, att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda villkor som hittills, nämligen:
Kabinettskassans utgifter:
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena,............................................... kronor 24,000: —
[2.] utrikesdepartementet.......................... » 32,365: —
[3.] ministerstaten..................................... » 357,705: _
[4.] militärattachéer............................ » 8,470: _
[5.] skrifmaterialier, expenser och extra
utglfter............................................................... » 73,660: — 496.200: —
Konsulskassaus utgifter:
[6.] utrikesdepartementet...... kronor 10,300: —
[7.J konsulsstaten.................. » 347,900: —
[8.] skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter......................... » 25,800: — 384,000: —
eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna
bestridas af inflytande expeditionsafgifter............ 12,500: — 37 [,500- —
summa kronor 867,700: —
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
[9.] svenska kyrkan i Paris............................................ » 2,950:_
tillsammans kronor 870,650: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
11 Extra anslag.
Under åberopande af hvad i ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden för den 12 innevarande månad finnes antecknadt vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att under denna hufvudtitel a extra stat tör
år 1904 bevilja:
[10.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»..... kronor 4,500: [11.] till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande år för den internationella skiljedomsto-
lens byrå i Haag.............................---......................\~T * ’
[12.] till beredande af dyrtidstillägg för innevarande ar åt tjänsteman och betjänte i utrikesdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag,...................... » 4,200:
[13.] såsom bidrag till den internationella fredsbyrån
i Bern..........................................................:.........I’ j * 750: —
[14.] för Sveriges deltagande i den interparlamentariska
freds- och skiljedomskongressen år 1903 ...........................- * 1,500:
Dessutom föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att med-
[15.] att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar må för år 1904 få användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader, eller tillsammans 11,000
kronor. _-———-----
Tillsammans kronor 13,450: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1903 upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
12 Kungl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Fjärde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
mno1» afse.e,nde å . regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i 19Ud ars riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:
kontant........ ........................-....................................... kronor 36,511,200: —
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
ersättningar............................................................... » 693,400: —
tillsammans kronor 37,204,600: —
vill Kungl Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 12 innevarande januari*), föreslå Riksdagen beträffande
Departementet:
[1.] att öka anslaget till departementet, nu 50,250
kronor, med........................................................................ kronor
till 55,000 kronor;
Arméförvaltningen:
[2.] att nu gällande stat för arméförvaltningen tillsvidare måtte få lända till efterrättelse, samt att anslaget till nämnda ämbetsverk måtte med oförändradt belopp i 1904 års riksstat upptagas;
4,750: —
Generalitetsstaten:
[3.] att Riksdagen, vid bifall till hvad här nedan under punkt. [6.] föreslås rörande förhöjd dagaflöning under viss tjänstgöring, må, med godkännande af det
_ Transport kronor 4,750: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjärde hufvudtiteln”.
Kungl. Muj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för generalitetsstaten, höja förevarande anslag, nu 155,233
kronor, med........................................................................
till 156,458 kronor;
Generalstaben:
[4.] att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för generalstaben,
öka detta anslag, nu 320,505 kronor, med.................- »
till 336,615 kronor;
Kommendantsstaten:
[5.] att nu gällande stat för kommendantsstaten tillsvidare måtte få lända till efterrättelse, samt att ifrågavarande anslag måtte få i 1904 års riksstat upptagas med oförändradt belopp;
Aflöning och rekrytering m. in.:
[6.] att, med godkännande af statsrådsprotokollet bilagda kostnadsberäkning och förslag till stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen, höja anslaget till aflöning och rekrytering m. m., nu 13,833,029 kronor, med.... till 15,722,796 kronor, samt
att, vid godkännande af förslag till stater för Boden- Karlsborgs artilleriregemente och positionsartilleriregementet, medgifva, att uppkommande besparingar å de till hvartdera af nämnda regementen anvisade anslagsmedel få under öfvergångstiden användas till bestridande af förekommande utgifter för regementets uppsättning och utrustning;
Intendenturkåren:
[7.] dels att medgifva, att från och med år 1904
vid intendenturkåren inrättas en ny intendentsbeställ-______
Transport kronor
4,750: — 1,225: —
16,110: —
1,889,767: —
1,911,852: —
14 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
ning af 1. klassen, fem nya underintendentsbeställningar och sex nya förvaltarebeställningar,
dels ock att, vid bifall härtill och till hvad under punkt [6.] föreslås beträffande förhöjda aflöningsförmåner, med godkännande af den statsrådsprotokollet bifogade stat för intendenturkåren, öka detta anslag, nu
552,679 kronor, med...................................... »
till 590,307 kronor;
Ökad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljons-
läkarne:
[8.] att öka detta anslag, nu 68,592 kronor, med » till 71,541 kronor;
Stipendier för fältläkarekåren oeh veterinärstaten:
[9.] att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för anslaget till stipendier åt fältläkarekåren och veterinärstaten, höja
detta anslag, nu 27,000 kronor, med............................. »
till 31,200 kronor;
Inkvarteringskostnader:
[10.] att höja anslaget till inkvarteringskostnader,
nu 1,161,880 kronor, med............................................... »
till 1,187,675 kronor;
Inkvarteringens orduaude i Stockholm:
[11.] att fortfarande till inkvarteringens ordnande i Stockholm bevilja ett reservationsanslag å 21,450 kronor;
Ålderstillägg:
[12.] att öka detta anslag, nu 37,500 kronor, med » till 39,150 kronor;
1,911,852: —
37,628: —
2,949: —
4,200: —
25,795: —
1,650: —
Transport kronor 1,984,074
15 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Reservbefälet:
[13.] att den till reservunderlöjtnant utgående ekiperingshjälp må höjas från 500 kronor till 700 kronor;
samt att det i anslagets rubrik förekommande ordet »högst» må därifrån utgå;
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation :
[14.] att minska ifrågavarande anslag, nu 36,939 kronor, med 12,122 kronor till 24,817 kronor;
Remontering och skoning m. m.:
[15.] att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för remonteringsstyrelsen, öka anslaget till remontering och skoning
m. m., nu 751,328 kronor, med.................................... »
till 962,563 kronor;
Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis:
[16.] att öka detta anslag, nu 643,857 kronor, med » till 680,120 kronor,
äfvensom medgifva, att anslaget må under förändrad benämning: »lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjör truppernas och trängens exercis» i riksstaten uppföras;
Krigshögskolor:
[17.] att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för artilleri- och ingenjörhögskolan, höja anslaget till krigshögskolor, nu
68,725 kronor, med ........................................................ »
till 86,510 kronor;
1,984,074: —
211,235: —
36,263: —
17,785: —
Transport kronor 2,249,357: —
16 Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Krigsskolan:
[18.] att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för krigsskolan, öka anslaget till krigsskolan, nu 88,350 kronor, med till 110,500 kronor;
samt att, med godkännande af förslag till stat för reservofficerskurser, anordnade vid skolan, ytterligare
öka nämnda anslag med....................................................
till 135,500 kronor;
Militärläkares undervisning:
[19.] att höja anslaget till militärläkares undervisning, nu 6,350 kronor, med........................................
till 8,000 kronor;
Arméns fält- och fälttjänstöfningar:
[20.] att öka detta anslag, nu 300,000 kronor,
med.....................................................................................
till 400,000 kronor;
De värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning
m. in. :
[21.] att öka detta anslag, nu 1,563,980 kronor,
med.....................................................................................
till 2,060,492 kronor;
Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel:
[22.] att, med godkännande af statsrådsprotokollet bifogadt förslag till ny stat för Åkers krutbruk, öka
detta anslag, nu 1,900,000 kronor, med........................
till 2,180,000 kronor;
2,249,357: —
22,150: —
25,000: —
1,650: —
100,000: —
496,512: —
280,000: —
Transport kronor 3,174,669: —
17 Kungl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och materiel:
[23.] att öka detta anslag, nu 665,000 kronor, med » till 760,000 kronor;
Arméns mathållning:
[24.] att öka detta anslag, nu 4,242,600 kronor,
med...................................................................................—
till 5,620,000 kronor;
Furagering af arméns hästar:
[25.] att öka detta anslag, nu 1,623,342 kronor,
med......................................................................................
till 1,816,620 kronor;
Arméns mnnderingsntrnstning:
[26.] att öka detta anslag, nu 2,801,293 kronor,
med...................................................................................... *
till 3,703,888 kronor;
Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof:
[27.] att öka detta anslag, nu 650,153 kronor, med » till 862,291 kronor;
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten:
[28.] att öka detta anslag, nu 831,307 kronor, med » till 1,098,049 kronor;
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:
[29.] att minska detta anslag, nu 3,200,000 kronor, med 300,000 kronor till 2,900,000 kronor äfvensom medgifva, att anslaget må under titel »ersättning för
rustning och rotering» i 1904 års riksstat upptagas;__
Transport kronor
Bih. till Rikid. Prat. 1903. ha Sami. ha Afd.
3,174,669: —
95,000: —
1,377,400: —
193,278: —
902,595: —
212,138: —
266,742: —
6,221,822: — 3
18 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 6,221,822: —
Rustnings- och roteringsersättning samt roteringsunderstöd :
[30.] att ur riksstaten för år 1904 utesluta dels anslaget till rustnings- och roteringsersättning, 693,400 kronor,
dels ock anslaget till roteringsunderstöd, 12,500 kronor;
Ersättning för störtade och skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet:
[31.] att ur 1904 års riksstat utesluta detta anslag, 5,000 kronor.
Summa kronor 6,221,822: —
Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i 1903 års riksstat finnas å fjärde hufvudtiteln uppförda, föreslår Kungl. Maj:t icke någon förändring.
_ Från ofvan angifna ökning af hufvudtitelns ordinarie anslag afgå
genom minskning af anslagen:
»ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation», kronor 12,122: — och »lindring i rustnings- och
roteringsbesvären».......................... » 300,000: —
samt genom uteslutande af anslagen :
»rustnings- och roteringsersättning».....;.......................................... » 693,400: —
»roteringsunderstöd».................. » 12,500: —
och »ersättning för störtade och skadade nummerhästar vid indelta
kavalleriet»...................................... » 5,000: — » 1,023,022: —
hvadan förhöjningen utgör kronor 5,198,800: — Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat................;................. » 37,204,600: _
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kungl.
Maj:ts förslag uppgå till.................................................... kronor 42,403,400: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903. 19
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande januari finnes antecknadt, föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[32.] att för fortsatt anskaffning af eldhandvapen bevilja 3,570,000 kronor samt att af detta belopp å extra stat för år 1904 anvisa en tredjedel, eller..................... kronor 1,190,000:
[33.] att för fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen anvisa utaf det af 1900 års Riksdag för detta ändamål beviljade belopp till utgående å extra stat för år 1904 en summa af...............................-......» 594,000:
[34.] att af det för anskaffning af ny fältartilleriinateriel beviljade belopp, 12,000,000 kronor, en sjättedel, eller.............................................................................. » 2,000,000: —
måtte för år 1904 å extra stat anvisas;
[35.] att för anställande af fortsatta försök med materiel, afsedd för fälthaubitsdivisionerna och positionsartilleriet, samt till inköp af ammunition för positionsartilleriet på extra stat för år 19Q4 anvisa................... » 238,600:
[36.] att för utvidgning af Åkers krutbruk bevilja 248,000 kronor och däraf å extra stat för år 1904 anvisa hälften, eller................................................. * 124,000:
[37.] att utaf det för fortsättande af arbetena å rikets landtbefästningar beviljade beloppet, 6,506,300 kronor, å extra stat för år 1904 anvisa........................ » 2,185,400:
[38.] att utaf det till uppförande af nya byggnader för armén beviljade beloppet, 19,950,000 kronor, å extra stat för år 1904 anvisa...................................... » 6,650,000:
[39.] att af det för anskaffning af 65,135 meter kläde och 8,390 meter yllefoder, att användas såsom för truppförbanden vid mobilisering erforderligt förlag, beviljade anslag på extra stat för år 1904 anvisa........... » 115,000: —
[40.] att utaf det till inköp af remonter för arméns behof beviljade belopp, 300,000 kronor, å extra
stat för år 1904 anvisa återstoden, eller........................ » 100,000:
[41.] att till ordnande af landstormsförråd å extra stat för år 1904 bevilja.................................................... * 161,700:
[42.] att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom extra anslag för år 1904 bevilja............... »_500,000:
Transport kronor 13,858,700: —
20 Kungl. nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 13,858,700: — med rätt för Kungl. Maj:t dels att under år 1903 för ordnande af skjutbanor m. m. af tillgängliga medel förskjuta 50,000 kronor att af ofvanberörda anslag för år 1904 ersättas, dels att under följande år använda hvad af anslaget kan under år 1904 besparas;
[43.j att utaf det af nästlidet års Riksdag till ökade utgifter för krigshögskolan beviljade anslaget på
extra stat för år 1904 anvisa återstoden, eller_............ » 6,600: _
[44.] att till täckande af vissa utaf arméförvaltningen utgifna förskott på extra stat för år 1904 anvisa
ett belopp af i jämnadt tal.............................................. > 27 078: _
[45.] att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 innevarande månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del af den personal, som åtnjuter aflöning från fjärde hufvudtitelns medel, å extra stat
för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag i jämnadt tal » 15,000: —
[46.] att till beredande af ersättning åt indelta truppförband för förlorade vakansafgifter, äfsedda för musikens underhåll, å extra stat för år 1904 anvisa
ett för jämnande af hufvudtitelns slutsumma till......... » 80,022: _
jämkad! belopp; samt
[47.] att, för utbetalande af tillägg till dagaflöning åt indelt manskap med 1 krona till korpral, vice korpral och menig beställningsman samt 1 krona 20 öre till annan menig för tjänstgöring i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman vid skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar under innevarande och
nästinstundande år, å extra stat bevilja ett förslagsanslag å » 300,000: _
samt medgifva att däraf må utbetalas under innevarande år det belopp, som kan varda behöfligt.
Summa kronor 14,287,400: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1903 års riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt: v
1908. 1904.
ordinarie anslag 37,204,600 extra > 14,219,900
summa kronor 51,424,500
— 42,403,400: —således ökning kronor 5,198,800: —
— 14,287,400:— » » » 67,500: —
56,690,800: — således ökning kronor 5,266,300: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om
statsverket 1903.
21 Femte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet,
I afseende på regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
|ontant ............................................................................... kronor 11,841,748: —
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag: _
friheter ------------------------------------------------------ ~~ na a.
ersättningar ................................................................ * ’
tillsammans kronor 11,865,917
vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 12 i denna månad ), föreslå Riksdagen beträffande
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen:
[1.] att för höjning af det i staten för sjöförsvarsdepartementet upptagna anslag till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktmästare från 4,100 kronor till 7,100 kronor, höja anslaget till sjöförsvarsdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen från 26,800 kronor till 29,800 kronor, eller med............................................................... kronor
Aflöning för flottans kårer och stater:
[2.] dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår
Transport kronor
3,000: —
3,000: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.
22 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
samt å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan af den lydelse, bilagorna n:r 1—4 vid ofvannärnnda protokoll utvisa;
dels att godkänna stat för flottans marinintendenturkår af den lydelse, bilagan n:r 6 vid ofvannämnda protokoll utvisar, att genomföras i mån af afgång från flottans civilstat;
dels att godkänna följande villkor för åtnjutande af aflöning å marinintendenturkårens stat:
a) att den, som innehar tjänst med lön å denna stat, ej må därmed förena annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjänsten vid flottan;
. k) att en hvar, som tillhör personalen vid marinmtendenturkåren, skall vara skyldig att tjänstgöra vid flottan och kustartilleriet såväl i land som ombord å fartyg i den befattning, hvartill han kommenderas, dock att auditör, advokatfiskal, vice auditör, väbel och vaktmästare endast skola vara skyldiga att förrätta en hvar den tjänst, hvartill han blifvit utnämnd eller förordnad;
c) att en hvar af marinintendenturkårens personal, med undantag af auditör, advokatfiskal och vice auditör, må årligen åtnjuta semester, marinöfverintendenten, förste marinintendent och marinintendent af l:a graden under en och en half månad samt öfriga under en månad, då sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske;
d) att en hvar, som tillhör marinintendenturkåren, skall, då han uppnått 65 lefnads- och 35 tjänsteår, vara förpliktad att med pensionsrätt enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl. Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten kvarstå, så länge han finnes på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna; samt
3,000
Transport kronor
3,000:
23 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
e) att enahanda förpliktelse skall åligga tjänsteman af kåren, hvilken efter uppnådda 60 lefnadsoch 30 tjänsteår varit af sjuklighet under minst sex månader af ett år hindrad att förrätta sin tjänst samt icke med läkarebetyg styrker, att han äger utsikt till återvinnande af sin tjänstbarhet;
dels att för genomförandet af marinintendenturkårens organisation godkänna följande öfvergångsbestämmelser:
a) att med fullmakt eller konstitutorial försedd tjänsteman vid flottans civilstat, auditör, advokatfiskal, väbel eller vaktmästare, som inom den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, hos Kungl. Maj:t anmäler sin önskan att öfvergå till marinintendenturkåren, skall vara där (ill berättigad;
b) att auditör, väbel eller vaktmästare, som öfvergått till marinintendenturkåren, må för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han innehaft motsvarande befattning vid flottans civilstat; samt
c) att innehafvare af tjänst på stat med värdighet lika med kapten eller löjtnant, hvilken från civilstaten öfvergår till marinintendenturkåren, icke skall, så länge han bibehåller den värdighet, han sålunda innehaft vid civilstaten, vara underkastad förflyttning till annan station, än den han vid öfvergången tillhörde;
dels att medgifva, att marinintendent eller marinunderintendent i flottans reserv, hvilken fullgjort den tjänstgöringsskyldighet, som är eller kan varda stadgad, må efter uppnådda femtiofem års ålder under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af trehundra kronor;
dels ock höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater från 3,313,469 kronor till 3,809,824
kronor, eller med.............................................................. kronor
Transport kronor
3,000: —
4 96,355; — 499,355: —
24 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:
[3.] att höja reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna från 369,500 kronor till 405,020 kronor, eller med........................................ »
Naturaunderhåll åt personal vid flottan:
[4.] att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid flottan från 596,065 kronor till 714,900 kronor, eller med.............................................................. »
Båtsmansindelningen:
[5.] att det i riksstaten för år 1903 till 23,760 kronor upptagna anslaget till båtsmansindelningen måtte ur riksstaten uteslutas;
Ersättning för rustning och rotering:
[6.] att minska förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären under förändrad benämning af anslag till ersättning för rustning och rotering från 33,300 kronor till 30,000 kronor, eller med 3,300 kronor;
Sjökrigsskolan:
[7.] att för upptagande i staten för sjökrigsskolan af ett belopp af 1,200 kronor till två ekiperingsstipendier, hvartdera å 600 kronor, höja anslaget till sjökrigsskolan från 32,340 kronor till 33,540 kronor, eller med.................................
Marinintendentskola:
[8.] att, med godkännande af stat för marinintendentskolan af den lydelse, bilagan n:r 7 vid ofvan-
499,355: —
35,520: —
118,835: —
1,200: —
Transport kronor 654,910: —
25 Knngl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
nämnda protokoll utvisar, i riksstaten uppföra, under anslaget till undervisningsverken, ett reservationsanslag till marinintendentskolan å..............................................
kommande, vid bifall till hvad beträffande sjökrigsskolan och marinintendentskolan föreslagits, anslaget till undervisningsverken att i sin helhet höjas från 62,090 kronor till 79,890 kronor;
Sjukvård för flottans personal:
[9.] att höja reservationsanslaget till sjukvård för flottans personal från 44,000 kronor till 69,000 kronor, eller med.............................................................................
Aflöning för kustartilleriets personal:
[10.] dels att godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse, bilagan n:r 8 vid ofvannämnda protokoll utvisar;
dels att höja anslaget till aflöning för kustartilleriets personal från 874,794 kronor till 1,016,086 kronor,
eller med.............................................................................
dels ock att medgifva, att fästningsförvaltaren vid kustartilleriet Carl Johan Schnell må för rätt till erhållande af ålderstillägg från och med innevarande års ingång tillgodoräkna sig den tid, han varit anställd och tjänstgjort såsom förvaltare å Vaxholms artillerikårs tygstat;
Beklädnad åt kustartilleriets manskap:
[11.] att höja reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap från 132,384 kronor till 145,704 kronor, eller med...............................................
Naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap:
[12.] att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap från 226,621 kronor till
249,397 kronor, eller med................................................ *_____
Transport kronor
654,910:
16,600:
25,000:
141,292:
13,320:
22,776:
873,898:
Bih. till Rikid. Prut. 190.1. Ua Sami. t:a Afd.
26 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Underhåll af kustartilleriets byggnader oeh materiel:
[13.] att höja reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel från 155,602 kronor till 156,562 kronor, eller med............................ »
Kustartilleriets öfningar:
[14.] att höja reservationsanslaget till kustartilleriets öfningar från 120,000 kronor till 160,000 kronor, eller med ...................
Kustartilleriheväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför:
[15.] att höja förslagsanslaget till kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför från 220,000 kronor till 290,000 kronor, eller med ...................
Sjukvård för kustartilleriets personal:
[16.] att höja reservationsanslaget till sjukvård för kustartilleriets personal från 13,000 kronor till 14,000 kronor, eller med...............................
Bese- och traktamentspenningar:
[17.] att höja förslagsanslaget till rese-och traktamentspenningar från 26,150 kronor till 28,800 kronor, eller med........................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:
[18.] att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. från 106,919 kronor till 122,786 kronor, eller med..........................
Transport kronor
873,898:
960:
40,000:
70,000:
1,000:
2,650:
15,867:
1,004,375:
27 Kungl. Mujtts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 1,004,375:
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:
[19.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titelri fyr- och båkinedel beräknats, eller 1,500,000 kronor, och följaktligen, med inberäkning af däri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor, utföras med 1,500,409' kronor; hvarvid Kungl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.
Summa kronor 1,004,375:
Beträffande öfriga under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kungl. Maj:t icke någon förändring.
Från ofvan angifna ökning af hufvudtitelns ordinarie anslag afgå
genom uteslutande ur riksstaten af anslaget till båtsmansindel-
samt genom minskning af anslaget till ersättning för rustning och rotering.....................................
kronor 23,760:
3,300: —
27,060: —
hvadan den föreslagna höjningen på det hela å de ordinarie anslagen utgör...................................................... kronor
Lägges härtill slutsumman af femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat
977,315: — 11,865,917: —
skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kungl.
Maj:ts förslag uppgå till................................................... kronor 12,843,232:
28 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 12 innevarande januari finnes antecknadt, föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja till
[20.] nyanskaffning af krigsfartygsmateriel............ kronor 8,323,550: —
[21.] täckande af brist i det af 1896 års Riksdag beviljade anslag till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel............................................................................ » 608,952: —
[22.] ändring af 3:e kl. pansarbåten Hildur.......... » 99,000: —
[23.] kanonbåten Blendas inredning till verkstads-
fartyg...................... ................... » 58,500: —
[24.] bestyckning af bevakningsbåtar m. m........... » 83,000: —
[25.] skjutförsök och inskjutning af kanoner........ » 30,000: —
[26.] anskaffning af kanoner i reserv .................... » 110,150: —
[27.] anskaffning af torpeder................................... » 100,000: _
[28.] försöksskjutningar med torpeder................... » 8,000: —
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[29.] att af det utaf 1902 års Riksdag beviljade anslag å 115,800 kronor till anskaffning af karbiner
anvisa på extra stat för år 1904 återstående................ » 57,900: —
[30.] att af det utaf 1902 års Riksdag beviljade anslag å 225,000 kronor till uppförande af ny artilleriinventariekammare i Karlskrona anvisa på extra
stat för år 1904 återstående............................................ » 112 500: _
Ytterligare föreslår Kung]. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja till
[31.] fortsättande af mobiliseringskajen å flottans
varf i Karlskrona............................................................. » ig4 qqq.
[32.] byggande i Karlskrona af en ny torpedin-
skjutningsbro ..................................................................... » 48,380: —
[33.] uppförande i Karlskrona af ett exercis- och
gymnastikhus för skeppsgossekåren................................ » 109 500:
[34.] uppförande af tre nya ainmunitionsförrådshus samt öfriga anordningar å Kalsholmen vid Karlskrona................................................................................... » 120,600: —
Transport kronor 10,054,032: —
29 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 10,054,032: —
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[35.] att af det utaf 1902 års Riksdag beviljade anslag för kustsignalväsendet å 300,000 kronor anvisa
på extra stat för år 1904 ett belopp af...............v.......
[36.] att till förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen bevilja på extra stat för år 1904 ett
anslag af................................................-...............
[37.] att till löneförbättring åt lärarna vid sjökrigsskolan bevilja på extra stat för år 1904 ett an
slag af............................................................................
[38.] att för isolering och förstärkt värmeledning
å pansarbåtarna Oden, Thor och Niord äfvensom för ventilationsanordningar å pansarbåten Oden bevilja på
extra stat för år 1904 ett anslag af......................----
[39.] att till betäckande af vissa, af marinförvaltningen förskottsvis bestridda utgifter för värnpliktigas förläggning bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag af.............................................................. :.......
[40.] att till ersättande af förskottsvis bestridda
kostnader för mottagande af ett franskt kadettfartyg
bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag af............ »
[41.] att af det utaf 1902 års Riksdag för fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar beviljade anslag af 1,696,400 kronor anvisa på extra stat
för år 1904 ett belopp af....................................-......----
[42.] att till täckande af brist i de för ordnande af försänkningarna i Bullerholmssundet anvisade medel
bevilja på extra stat för år 1904 ett anslag af............ »
[43.] att till nybyggnader för kustartilleriets förläggning m. m. bevilja på extra stat för ar 1904 ett
anslag af...................................................... .......------------
[44.] att — vid bifall till hvad Kungl. Maj:t under andra hufvudtiteln föreslagit angående utvidgning af länsfängel set i Hernösand och uppförande af nytt cellfängelse invid Göteborg — medgifva, att det för år 1902 anvisade extra anslag å 175,000 kronor till nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering å det s. k. Nya varfvet vid Göteborg må användas på det
förändrade sätt, som i ofvannämnda protokoll angifves;__
Transport kronor
100,000: — 4,500: — 1,860: —
145,311: —
125,796: — 3,659: —
590,000: — 60,000: — 398,386: —
11,483,544: —
30 Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
r._, „ . . Transport kronor 11,483,544:
L45.J att lör minförsvarets ordnande och minpersonalens inkvartering vid mobilisering bevilja på extra
stat för år 1904 ett anslag af......................................... » J37 g24-
[46.] att för fasta minförsvaret bevilja på extra
stat för år 1904 ett anslag af ...................................... » 259 599.
[47.] att för anläggande af ett fast undervattenstorpedbatteri vid Oscar-Fredriksborg bevilja ett anslag af 348,000 kronor och däraf anvisa på extra stat för
år 1904 ett belopp af...................................... 174 000-
[48.] att för påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster bevilja på extra stat för år 1904 ett
anslag af.............................................................................. » 41,000:
[49.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 innevarande månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk, kårer och stater, på extra stat för år 1904 anvisa såsom
förslagsanslag ett belopp af ............................................ » 120 000-
[50.] att medgifva, att dyrtidstillägg, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 innevarande manad beträffande dyrtidstillägg för vissa statens tjänstemän och betjänte angifna grunder, må för år 1903 utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.
Tillsammans kronor 12,115,868:
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1903 års riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt: 1
1903. 1904.
ordinarie anslagl 1,865,917:- 12,843,232:- således ökning kronor 977,315— extra » 7,819,083:— 12,115,868:— » , » 4,296,785:-
summa kronor 19,685,000:- 24,959,100:- såledesökning kronor 5,274,100^
Kungl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
31 Sjätte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................ kronor 25,010,748: —
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
ersättnin gar............................................................... *_4,567:
tillsammans kronor 25,015,315: —
vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 12 innevarande månad*), föreslå, beträffande
Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:
[1.] att det i staten för civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslag för amanuenser, vikariatsersättning och renskrifning m. m. må från dess nuvarande belopp, 17,000 kronor, höjas
till 22,000 kronor, eller med............................................ kronor
hvarigenom således anslaget till civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli skulle i sin helhet ökas från 78,700 kronor till 83,700 kr;
Öfverståthållareämbetet:
[2.] att Riksdagen må medgifva, att det under anslagstiteln »öfverståthållareämbetet» uppförda ordinarie anslag å 12,200 kronor till aflöning åt exekutionsbetjäningen i Stockholm må höjas
med .................................................................................... *
eller till 16,400 kronor;
kommande, i händelse af bifall härtill, hela anslagstiteln att höjas från 87,422 kronor till 91,622 kronor;__________
Transport kronor
5,000: —
4,200: —
9,200: —
*) Se bil till statsverkspropositionen: ”Sjätte hufvudtiteln”.
32 Kung]. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Postverket:
[3.] att Riksdagen må
dels medgifva, att förre kronobåtsmannen Anders Grundberg må å postverkets pensionsstat tilldelas ett ärligt^ understöd af 200 kronor, att under hans återstående lifstid till honom utgå från och med år 1903;
dels medgifva, att från och med 1904 års ingång, med ändring af hvad nu är stadgadt rörande rabatt vid köp af större parti frankotecken, dylik rabatt må af antagna särskilda frankoteckensförsäljare, vid köp på en gång af minst tre ark frimärken, hvartdera innehållande 100 märken, eller af minst 100 frankokuvert eller 100 brefkort eller 100 kortbref, åtnjutas med två procent af inköpssumman;
dels medgifva, att under år 1904 må af postmedlen användas så stort belopp, som utöfver tillgängliga kontrollörslöner och sex i mån af behof innehållna postexpeditörslöner erfordras för att med löner enligt äldre stat förse de under samma år å äldre stat kvarstående kontrollörer;
dels ock, med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringar i postverkets stater, för år 1904 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 13,810,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom anslaget till postverket skulle ökas med .......................
Telegrafverket:
[4.] att Riksdagen må
dels, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringar i telegrafverkets stater,
Transport kronor
9,200: —
859,000: —
868,200: —
33 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
för år 1904 bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,885,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen, hvarigenom anslaget till telegrafverket skulle ökas med ....................................................
dels och medgifva, att, därest telegrafverkets öfverskottsmedel skulle för åren 1903 och 1904 uppgå till högre belopp än beräknade respektive 133,500 och
115.000 kronor, sålunda öfverskjutande belopp må, i händelse af behof, innehållas för bildande åt kassaförlag för telegrafverket till ett belopp af högst
900.000 kronor;
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
[5.] att under anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater må uppföras ett reservationsanslag af att användas till resestipendier åt förste provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare, biträdande provinsialläkare och stadsläkare; _
kommande vid bifall härtill anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater, nu upptaget till 500 600 kronor, däraf 1,500 kronor reservationsanslag, att höjas med 2,500 kronor till 503,100 kronor, däraf
4.000 kronor reservationsanslag;
Vaccinationens befrämjande:
[6.] att reservationsanslaget till vaccinationens befrämjande må från och med år 1904 höjas med............
eller från 10,500 kronor till 15,U00 kronor;
Hospitals underhåll:
[7.] att Riksdagen må
dels godkänna följande aflöningsstat för läkare och syssloman vid Vänersborgs hospital och asyl:
öfverläkaren, kontant aflöning............. kronor 7,500:
jämte boställsvåning, ved och lyse; ___
Transport kronor
Bih. Ull Riktd. Prot. 1903. lia Samt. l;a Afd.
868,200: •
518,500:
2,500:
4,500:
1,393,700:
34 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 1,393,700:
1 biträdande läkare, kontant aflöning kronor 2,500: —
2,500: —
2,000: — 2,000: —
4,200: —
1 d:o d:o d:o d:o
jämte för hvardera bostad med möbler och sängkläder, lyse, bränsle och tvätt samt kost lika med allmänna sjukafdelningens och såsom kostförbättringspenningar 200 kronor;
1 underläkare, kontant aflöning.......... »
1 d:o d:o d:o .......... »
jämte för hvardera enahanda naturaförmåner, som för de biträdande läkarne, och likaledes såsom kostförbättringspenningar 200 kronor;
sysslomannen, kontant aflöning.......... >
jämte bostadsvåning, ved och lyse;
dels, beträffande denna stats tillämpning, jämväl besluta, att af den kontanta aflöningen för hvar och en af dessa läkare samt för sysslomannen två tredjedelar skola utgöra lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar, samt att biträdande läkare, som skall vara boende inom anstalten, äger, därest han är medicine licentiat, utöfver den i staten bestämda aflöningen, bekomma årligen 1,000 kronor, under villkor att han icke med befattningen såsom biträdande läkare föreuar annan tjänst;
dels ock medgifva, att hvad som erfordras för beredande af ifrågavarande aflöningsförinåner åt läkarne och sysslomannen skall utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll;
[8.] att Riksdagen må medgifva, att kostnaderna för anordnande inom Korsberga socken af organiserad och kontrollerad familjevård för sinnessjuka, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet omförmälda, af medicinalstyrelsen framlagda förslag och kostnadsberäkning, må bestridas af förslagsanslaget till hospitals underhall;
Transport kronor 1,393,700:
35 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Statens järnvägstrafik:
[9.J att Riksdagen må medgifva, att ett särskildt lönetillägg må från och med innevarande år tilldelas enhvar inom statens järnvägars femte distrikt stationerad tjänstehafvare att utgå: för tjänstehafvare å den nya bandelen Gellivare—Riksgränsen med 20 kronor, för tjänstehafvare å bandelarne i öfrigt norr om Jörn med 10 kronor och lör tiänstehafvare å bandelarne från och med Jörn ti Langsele med 5 kronor, allt för månad räknadt; samt att detta lönetillägg skall anses tillhöra lönen och, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens tjänstemän och betjänte, icke utgöra hinder för uppbärande af sådant dyrtidstillägg;
[10.] att Riksdagen må medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar må, med uteslutande ur samma stat af arfvode till en maskiningenjör jämte ett tilläggsarfvode till denne, uppföras arfvoden till följande nya tjänstemän, nämligen inom styrelsen en byråingenjör samt vid distrikten en maskindirektör och två stations inspektörer å 3:e klassens stationer; samt
att af desse tjänstemän de två stationsinspektorerne må anställas redan under år 1903;
[11.] att Riksdagen må medgifva, att den vid statens järnvägar tillhöriga ångfårjan anställda personalen må från och med år 1904 uppföras å ordinarie stat; samt
att dess aflöning må, förutom densamma tillkommande kost, utgå enligt det i statsrådsprotokollet intagna förslag till stat;
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:
[12.] att för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
detta anslag ökas med ..................................................
eller från 185,057 kronor till 185,742 kronor;__
Transport kronor
1,393,700:
1,393,785
36 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 1,393,785: —
Arbetareförsäkringen:
[13.] att Riksdagen må medgifva, att Kungl. Maj:t må äga för år 1904 använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under enahanda villkor, som i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1902 (n:r 115) äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.
Summa ökning kronor 1,393,785: —
Lågges till förestående ökning de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma............................................ » 25 015 315- _
komma sjätte hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 26,409.100: _
Extra anslag.
Kun?t1‘ MaJ:t ^reslår v,dare> med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver civilärenden för den 12 innevarande januari, att under denna hufvudtitel må å extra stat för år 1904 beviljas till:
[14.] handhafvande af kontroll å försäkrin^s-
an stal terna.....................................................................° kronor
[15.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» »
1 d t aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på
4,500: — 17,000: —
95,000: —
Transport kronor 116,500:
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
under medgifvande tillika, att reservationer å detta anslag jämväl må användas för det i nästföljande punkt omförmälda ändamål, när sådant finnes behöfligt,
[17.] gröfre brotts upptäckande m. m................. »
[18.] ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt till lappfogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarna........... »
[19.] uppehållande under år 1904 af en kronofogdetjänst och en häradsskrifvaretjänst i Västernorr-
lands län samt en länsmanstjänst i Norrbottens län..... »
att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt,
[20.] undersökningar af mindre hamnar och farleder m. m......................................................................... »
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen:
[21.] att för anläggning af telefonledningar från Stockholm till Örebro och norska gränsen, från Stockholm till Malmö, från Stockholm till Norrköping, från Norrköping till Nässjö, från Nässjö till Växjö, från Växjö till Hessleholm, från Hessleholm till Malmö, från Norrköping till Motala, från Nässjö till Mjölby, från Nässjö till Västervik, från Växjö till Kalmar, från Hessleholm till Kristianstad, från Malmö till Kristianstad, från Malmö till Ystad, från Stockholm till Västervik och Oskarshamn, från Stockholm till Göteborg, från Stockholm till Sköfde, från Sköfde till Vänersborg, från Sköfde till Borås, från Sköfde till Skara och Lidköping, från Göteborg till Hälsingborg, från Göteborg till Halmstad, från Falkenberg till Varberg, från Ängelholm till Halmstad, från Hälsingborg till Hessleholm, från Göteborg till Karlstad, från Sköfde till Karlstad, från Göteborg till Lysekil, från Göteborg till Uddevalla, från Smögen till Lysekil, Grebbestad och Strömstad, från Göteborg till Borås, från Göteborg till Jönköping, från Göteborg till Växjö, från Norrköping till Örebro, från Eskilstuna till Flen, från Norrköping till Västerås
116,500: —
25,000: — 17,500: — 8,400: — 10,000: —
Transport kronor 177,400: —
38 Kungl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om stat*verket 1903.
Transport kronor
och Gäfle, från Stockholm till Örebro, från Stockholm till Eskilstuna och Örebro, från Stockholm till Arboga och Örebro, från Arboga till Västerås, från Stockholm till Gäfle, från Stockholm till Gäfle och Falun, från Örebro till Krylbo och Falun, från Örebro till Smedjebacken, från Söderhamn till Hudiksvall, från Ljusdal till Ange och Östersund, från Härnösand till Nyland, från Sollefteå till Ragunda och Östersund, från Örnsköldsvik till Ramsele, Backe och Strömsund, från Hällnäs till Lycksele och Asele, från Boden till Vuollerim, från Nederkalix till Haparanda och från Gellivare till Kiruna bevilja ett extra anslag af 2,759,400 kronor samt däraf anvisa för år
1904 ett belopp af........................................................... »
till utförande af dem bland ofvan uppräknade telefonlinjer, som Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, med rätt för Kungl. Maj:t att låta af sistnämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 700,000 kronor.
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen, att under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för år 1904 beviljas till:
[22.] arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper ............................................................................ »
[23.] underhåll af Järfsö sjukhus för spetälske »
[24.] uppförande å Restad i Älfsborgs län af en asyl för sinnessjuke m. m. af förut därtill beviljadt
anslag å 2,585,000 kronor................................................ »
[25.] uppförande vid Växjö hospital af en så
kallad kolonibyggnad ........................................................ »
[20.] utvidgning af Växjö hospital....................... »
[27.] ersättning för åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter................................................ »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[28.] att för år 1904 anvisa å riksstatens sjätte hufvudtitel, till utförande af nya byggnader och an-
177,400: —
1,300,000: —
1,200: — 18,000: —
800,000: —
38,500: — 90,000: —
74,800: —
Transport kronor 2,499,900: —
39 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
läggningar vid statens järnvägstrafik, med rätt för Kungl. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna
60,000 kronor,....................................................................
[29.] att för år 1904 anvisa å riksstatens sjätte hufvudtitel, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Eslöfs och Hessleholms järnvägsstationer, ......................................................................;...... *
[30.] att för år 1904 anvisa å riksstatens sjätte hufvudtitel, till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tumba och Rönninge järnvägsstationer, ..............................................................................
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna detta belopp; j
[31.] att för år 1904 till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar anvisa å riksstaten utom hufvudtitlarna 5,000,000 kronor *);
[32.] att till utvidgning och fördjupning af Albrektsunds kanal bevilja ett anslag af 314,000 kronor och däraf på extra stat för år 1904 anvisa ett
belopp af...........................................-....................;..........
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t, att under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för år 1904 beviljas till:
[33.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar.......................................................................
[34J understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder ...........................................................
hvarjämte Kungl. Maj:t föreslår, att i afseende å de två sistnämnda anslagen må gälla de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas.
Transport kronor
2,499,900: —
1,020,000: —
500,000: —
290,000: —
157,000: —
1,000,000: — 300,000: —
5,766,900: —
*) Se vidare här nedan pag. 79.
40 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 5,766,900: —
Vidare anmärkes här:
[35] att, enligt 1901 års Riksdags beslut, blifvit för år 1904 beviljade till understödjande medelst lån af enskilda järnvägsanläggningar 1,500,000 kronor.
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[36.] att Riksdagen må, under förutsättning af bifall till förslaget till lag angående medling i arbetstvister, medgifva, att för beredande af ersättning åt
förlikningsmän för medling i arbetstvister på extra
stat för år 1904 uppföres ett förslagsanslag af............ » 40,000: —
[37.] att för anordnande af inspektion för kalciumkarbid och acetylen på extra stat för år 1904
anvisa till arfvode åt en inspektör ett belopp af........ » 5,000: —
[38.] att, för anordnande af inspektion för elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring,
på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af............ » 40,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att låta af detta belopp förskottsvis under år 1903 af tillgängliga medel utanordna 20,000 kronor;
[39.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 innevarande månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af ........................................................ » 900,000: —
Summa kronor 6,751,900: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1903. 1904.
Kungl. Majits nåd. prop. nio 1, om statsverket 1903.
41 Sjunde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant ..........................- ...............................-.......... 7,338,675: -
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
friheter ......................................................................... 8_^0-
tillsammans kronor 7,338,705: —
vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande månad*), föreslå beträffande
Stämpelomkostnader:
[1.] att Riksdagen må höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till stämpelomkostnader
me(j ............................................................. kronor_60,000: —
Transport kronor 60,000: —
från 174,000 kronor till 234,000 kronor;
*) Se bil. till statsverkspropositionen ”Sjunde hufvudtiteln”. Bih. till Riktd. Prof. 1903. t:a Samt. Isa Afd.
42 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Tallverket:
[2.] att Riksdagen, med godkännande af de utaf generaltullstyrelsen föreslagna ändringar i tullverkets stater, må för år 1904 bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,982,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen;
Patent- och registreringsverket:
[3.] att Riksdagen, med godkännande af det enligt statsrådsprotokollet för den 12 innevarande januari tillstyrkta förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1904, må medgifva,
att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af de utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket betingas af tillämpning under år 1904 af förordningen angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen om skydd för vissa mönster och modeller, samt
att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar för ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1904 af lagen om aktiebolag, lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och lagen om registrering af bankaktiebolag, eller ock af Kungl.
Maj:t finnas betingade af tillämpning under år 1904 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om handelsbolag och enkla bolag;
60,000
Transport kronor 60,000:
Kungl. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
60,000:
Kontroll å tillverkningsafgifter:
[4.] att Riksdagen må höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget för kontroll å tillverk-
ningsafgifter med...............................................................
från 450,000 kronor till 750,000 kronor.
Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kungl. Maj:t icke någon förändring. -
300,000:
Summa kronor 360,000:
Lägges till den föreslagna förhöjningen summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande
riksstat ....1..............................-..............................................!_
skulle, enligt Kungl. Maj:ts förslag, slutsumman af
sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag blifva................. kronor 7,698, <Uo:
7,338,705:
Extra anslag.
Kungl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande januari, att under denna hufvudtitel må å extra stat för år 1904 beviljas till:
[5.] arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ............................................ kronor 4,500:
[6.] ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet af förut beviljadt anslag å
20,000 kronor.............................-.......-............................... * 5’000: “
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[7.] dels att till förstärkande af statskontorets arbetskrafter på extra stat för år 1904 uppföra ett
anslag af.................................................... »_____3,000: —
Transport kronor 12,500: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 12,500:
dels ock medgifva, att för innevarande år ett mot berörda anslag svarande belopp af 3,000 kronor må af statskontoret med under händer varande medel förskjutas för att sedan hos Riksdagen anmälas till ersättande.
Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare att på extra stat för år 1904 bevilja till:
[8.] ersättning för af statskontoret gjorda förskott » 147,393:
[9.] förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket » 231,800:
[10.] underhåll och reparationer af publika byggnader........... ........................................-............................. » 50,000:
[ll.J arbetsstatistiska undersökningar..................... » 15 000:
[12.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma
.................................................................................... » 4,800:
[13.] understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,................................. » 28 000:
[14.] befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar........ » ig 000:
[15.] handelsstipendier.............................. » 20*000-
[16.] bergsskolorna i Filipstad och Falun................ » 14,000:
[17.] anställande under år 1904 af en extra grufingenjör inom norra bergmästaredistriktet .................... » \ 500:
[18.] anordnande af fabriksinspektion .................... » 57*000:
[19.] ersättning till sjömanshusen............................ » 3oioOO:
[20.] brandförsäkring af operabyggnaden................ » 18,314:
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen :
[21.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag ett för jämnande af hufvudtitelns slutsumma till » onf)
jämkad t belopp. ................................... ’
Tillsammans kronor 848,395:
45 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för år 1903 upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1903. 1904.
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................ kronor 13,605,586: —
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
friheter........................................................................ » 2’500: —
ersättningar.
507,247
tillsammans kronor 14,115,333
vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1903*), föreslå Riksdagen beträffande
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli:
[1.] att dels höja det till departementschefens förfogande ställda anslaget för amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning m. m. från dess nuvarande
belopp, 15,000 kronor, till 18,500 kronor, eller med „ kronor _____3,500: —
Transport kronor 3,500: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.
46 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 3,500: dels ock — med uteslutande af det i riksstaten upptagna anslaget å 2,000 kronor för anställande af ett biträde vid utförande af de inom departementet förekommande statistiska arbetena — till departementschefens förfogande för biträden vid utförande af de inom departementet förekommande statistiska arbetena på ordinarie stat bevilja ett anslag å 5,000 kronor,
hvarigenom skulle tillkomma en ökning af.................... » 3,000:
kommande vid bifall härtill anslaget till ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli, nu 81,800 kronor, att höjas till 88,300 kronor;
Nationalmuseum:
[2.] att det i nationalmusei stat upptagna anslag å
5,000 kronor till brännmaterial m. m. må höjas med.. » 1,000:
eller till 6,000 kronor samt uppföras såsom reservationsanslag;
vid bifall hvartill anslaget under rubriken nationalmuseum, nu 59,850 kronor, däraf fyra särskilda reservationsanslag å tillhopa 26,800 kronor, komme att uppgå till 60,850 kronor, däraf fem särskilda reservationsanslag å tillhopa 32,800 kronor.
Kleresistaten:
[3.] att såsom årlig ersättning för prostetunnor, tillkommande kontraktsprosten i Västerbottens andra kontrakt för Byske, Jörns och Elfsby församlingar samt Piteå stadsförsamling, bevilja 56 kronor 18 öre och för sådant ändamål öka den under rubriken kleresistaten uppförda anvisning i kontant, 29,652 kronor,
med...................................................
till 29,709 kronor;
vid bifall hvartill anslaget till kleresistaten, nu upptaget till 369,239 kronor, komme att utgöra 369,296 kronor;
Transport kronor 7,557:
47 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Universiteten:
[4.] att på ordinarie stat bevilja
dels till upprättande af en ordinarie professur i
germanska språk vid universitetet i Uppsala.................
däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tj änstgöringspenningar,
dels ock till upprättande af en ordinarie professur i germanska språk vid universitetet i Lund......
däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tj änstgöringspenningar,
med rätt för blifvande innehafvare af dessa professurer till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt;
[5.] att för höjning af materielanslaget till patologiska institutionen vid universitetet i Uppsala från dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,500 kronor på ordinarie stat bevilja ett belopp af....................
[6.] att till materiel för den oftalmiatriska kliniken vid universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja
ett anslag af.....................................................................
[7.] att till arfvode åt en amanuens å den obstetrisk-gynekologiska kliniken vid universitetet i Lund
på ordinarie stat bevilja ett belopp af..........................
[8.] att för höjning af anslaget till materiel för fysiska institutionen vid universitetet i Lund från dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 4,000 kronor på ordinarie stat bevilja ett belopp af....................
[9.] att för höjning af anslaget till materiel för geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet
i Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af..............
kommande vid bifall till hvad under punkterna 4—9 föreslagits anslaget till universiteten, nu 856,724 kronor, att ökas med 16,200 kronor, eller till 872,924 kronor;
7,557: —
6,000: —
6,000: —
1,000: — 500: —
900: —
1,500: — 300: —
Transport kronor
23,757
48 Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 23,757
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[10.] att för höjning af arfvodet åt amanuensen å institutets histologiska afdelning, nu utgörande 500 kronor, till 900 kronor på ordinarie stat bevilja ett belopp af............................................................................. » 400
[11.] att för höjning af anslaget till anskaffning af materiel m. m. för undervisningen i klinisk medicin vid institutet från anslagets nuvarande belopp,
1,500 kronor, till 2,500 kronor på ordinarie stat bevilja ett belopp af............................................................. » 1,000
[12.] att för höjning till 1,000 kronor af det å institutets stat uppförda anslag å 750 kronor till arfvode åt kanslerssekreteraren på ordinarie stat bevilja
ett belopp af...................................................................... » 250
med förklarande att det sålunda förhöjda anslaget skall utgå under villkor att de af tjänsten föranledda kostnader för hyra af arkiv- och expeditionslokal samt för skrifmaterialier och expenser af tjänsteinnehafvaren bestridas;
kommande bifall till hvad under punkterna 10 —12 föreslagits att föranleda en ökning af anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 210,300 . kronor, med 1,650 kronor, eller till 211,950 kronor;
Allmänna läroverken:
[13.] att, under förutsättning att Stockholms stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för utvidgning af Östermalms femklassiga allmänna läroverk till ett å reallinjen fullständigt läroverk med i omförmälda statsrådsprotokoll angifven ökning af dess lönestat, ordinarie reservationsanslaget till allmänna
läroverken må höjas med................................................. » 14,150:
vid bifall hvartill detta anslag komme att ökas från dess nuvarande belopp, 3,330,611 kronor, till 3,344,761 kronor;
Transport kronor 39,557:
Kungi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Högre skolor för kvinnlig ungdom:
[14.] att medgifva, att samskolor å orter, där allmänt läroverk för gossar ej finnes, må kunna erhålla understöd af anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom enligt de för sådant understöd stadgade grunder, äfven om de vid samma grunders trädande i tilllämpning icke varit i åtnjutande af statsbidrag från
anslaget; .
kommande bifall härtill, under viss i omförmälda statsrådsprotokoll angifven förutsättning, icke att påkalla någon förhöjning af anslaget;
Folkundervisningen:
[15.] att för tillämpning af den i samma statsrådsprotokoll af departementschefen angifna stat för folkskolelärarinneseminariet i Landskrona samt för beredande af medel för tillgodoseende af lärares och lärarinnors vid seminariet rätt till ålderstillägg höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med ° [16.] att, för beredande af medel för tillgodoseende af vissa lärares och lärarinnors rätt till ålderstillägg, anslaget till seminarier för folkskollärares bildande måtte ökas med ..................................................
hvilket anslag, genom bifall till hvad i denna och nästföregående punkter föreslagits, skulle från dess nuvarande belopp, 347,425 kronor, höjas med sam manlagdt 25,425 kronor, eller till 372,850 kronor;.
[17.] att höja anslaget till stipendier för semina-
rieelever med ................................................................
eller från dess nuvarande belopp, 75,000 kronor, till
81,250 kronor;
kommande vid bifall till hvad under punkterna 15—17 föreslagits anslagen till folkundervisningen, nu 6,460,425 kronor, att ökas med 31,675 kronor, eller
till 6,492,100 kronor. ____
Transport kronor
Bih. till Riked. Prut. 190-1. t Sami. 1 Afd.
39,557: —
24,825: —
600: —
6,250: —
71,232: — 7
50 Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor 71,232: —
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn:
[18.] att dels medgifva, att till skolhemmet i Vänersborg för blinda döfstumma må för där intagna blinda sinnesslöa barn utgå understöd med samma belopp och på enahanda villkor, som gälla beträffande understöd till enskilda uppfostringsanstalter för fallandesjuka sinnesslöa barn,
dels ock höja förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, nu 150,000 kronor, med ... ■» 10 000’ _
eller till 160,000 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:
[19.] att, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma, det i riksstaten beräknade beloppet af detta förslagsanslag, 16,029 kronor, må höjas med.............................
eller till 16,069 kronor.
Summa ökning kronor 81,272: —
Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma.......................................
komma åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag att upp-
» 14,115,333: —
kronor 14,196,605: —
Extra anslag.
... Jör beh°f .af tillMig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, • ' Pj sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare
innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja i afseende å
Riks- och landsarkiven:
[20.] till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i riksarkivet........................................................................... kronor 3,000: -
Transport kronor 3,000: —
51 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1003.
Transport kronor
[21.] till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som äro af
vikt för fäderneslandets historia, ............................... »
[22.] till fortsatt utgifvande genom riksarkivet af Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet
1521—1718, ...................................................................... »
[23.] till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet
i Uppsala...............................................-..................;.......;
till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Lund....................................................................................
samt för beredande af ökad tillgång till arfvoden
åt extra biträden vid landsarkivet i Vadstena ............ »
dock, hvad angår hvart och ett af de två förstnämnda beloppen, med rätt för Kungl. Maj:t att, om särskilda förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga;
[24.] till anordnande uti en i statsrådsprotokollet omförmäld, kronan tillhörig byggnad af lokal för förvaring af äldre arkivalier från Gottlands län samt till arkivlokalens förseende med erforderlig inredning och möbler m. m..................................................................... »
3,000: —
3,000: —
1,500: — 1,800: — 1,800: — 1,300: —
19,100: —
Nationalmuseum:
[25.] för vård, underhåll och tillökning af statens
konstindustriella samlingar.....................................-.........
[26.] för anordnande af nattlig bevakning vid national museibyggnaden........................................................
[27.] för biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar .................................................................................
[28.] för restaurering af taflor, tillhörande statens i nationalmusei förråd, i landsortsmuseer och å de kungl. slotten, företrädesvis Gripsholm, befintliga konstsamlingar, af förut beviljadt anslag................................
5,100: —
2,000: —
2,000: —
5,000: —
Transport kronor
45,600: —
52 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Lifrustkammaren:
[29.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna....................................................................................
Domkapitlens expeditioner:
_ [30.] för betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor samt för oförutsedda, oundgängliga behof vid deras expeditioner................................................
Härjämte föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen i afseende å
Universiteten:
[31.] att för höjande under åren 1904, 1905 och 1906 af de till lektorerna i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Uppsala utgående arfvoden bevilja ett anslag af 9,000 kronor samt däraf och af förut för anställande af dessa lektorer beviljadt anslag å 36,000 kronor på extra stat för år 1904 anvisa ett
belopp af...........................................................................
[32.] att till arfvode åt en lärare vid universitetet i Uppsala i finsk-ugriska språk på extra stat för år 1904
bevilja ett anslag af..........................................................
[33.] att till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala på extra
stat för år 1904 bevilja ett anslag af............................
[34.] att dels, med godkännande af en i större akademiska konsistoriets i Uppsala protokoll för den 5 oktober 1901 intagen öfverenskommelse rörande af studentkåren erbjudet bidrag å 50,000 kronor, bevilja ett anslag å 307,233 kronor att, jämte samma bidrag och sedan en i öfverenskommelsen angifven deposition ägt rum, användas till uppförande af gymnastikbyggnad och anordnande af idrottsplats vid universitetet i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag,
45,600: —
6,200: —
2,500: —
9,000: — 2,500: — 3,500: —
Transport kronor 69,300: —
53 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
dels af berörda anslag på extra stat för år 1904
anvisa ett belopp af..........................................................
dels ock medgifva, att till utrymme för idrottsplatsen må åt universitetet upplåtas ett å en i statsrådsprotokollet omförmäld situationsplan angifvet jordområde om 3,42 hektar af de landshöfdingen i Uppsala län förut på lön anslagna, numera till statsverket indragna löningsjordarna inom Uppsala stads område, att ° tillträdas den 14 mars 1904, med rätt för vederbörande arrendator af samma jordområde att därefter åtnjuta ett årligt afdrag å arrendet af 255 kronor och med skyldighet för universitetet ej mindre att till arrendatorn utgifva ersättning för den förlust, honom tillskyndas genom områdets afträdande före kontraktstidens utgång, än äfven att, därest området icke vidare kommer att användas till idrottsplats vid universitetets gymnastiska institution, återställa detsamma till statsverket i enahanda skick, som det vid upplå telsen befinnes äga;
[35.] att för utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, på extra
stat för år 1904 anvisa ett belopp af..........................-
att användas enligt de närmare föreskrifter Kungl.
Maj:t kan finna godt bestämma;
[36.] att för höjande under åren 1904—1907 af de till lektorerna i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Lund utgående arfvoden bevilja ett anslag af 12,000 kronor samt däraf och af förut för anställande af dessa lektorer beviljadt anslag å 36,000 kronor på extra stat för år 1904 anvisa ett
belopp af.............................................................................
[37.] att för uppehållande af undervisning i entomologi och vård af de entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund på extra stat för år 1904 an
visa ett belopp af..............................................;...............
att utgå under förutsättning att fullt lämplig person
för tjänstgöringens bestridande finnes att tillgå; _
Transport kronor
69,300: — 50,000: —
6,000: —
9,000: —
3,000: —
137,300: —
54 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
r Transport kronor
[38.J att för aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett på extra stat för år 1904 bevilja ett belopp af.......................................................... s
[39.] att såsom personligt lönetillägg åt kamreraren vid universitetet i Lund Oscar Gerhard Regnell för
år 1904 på extra stat anvisa ......................................... »
deraf 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
[40.] att till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af .................................... *
[41.] att för uppförande af en byggnad, afsedd att. inrymma dels elektricitetsverk för biblioteket samt fysiologiska, anatomiska, botaniska och kemiska institutionerna äfvensom, därest så finnes lämpligt, jämväl andra institutioner vid universitetet i Lund, dels ock verkstad för universitetets instrumentmakare, på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af............................ »
[42.] att för inköp af instrument och inredningsartiklar för fysiska institutionen vid universitetet i Lund bevilja ett anslag af 10,000 kronor samt däraf på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af............ »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja i afseende å
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
_[43-] till arfvode åt en amanuens vid institutets
medicinska poliklinik å serafimerlasarettet.................... »
[44.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
kirurgiska poliklinik å serafimerlasarettet...................... »
[45.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
oftaliniatriska poliklinik å serafimerlasarettet............... »
[46.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
gynekologisk klinik å Sabbatsbergs sjukhus ............... ,
. t47>] tiH städning och uppassning vid institutets hygieniska institution............................................. >
Transport kronor
137,300: —
3,000: — 750: —
2,500: —
10,000: —
2,500: —
750: — 750: — 750: — 900: -
500: —
159,700: —
55 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
[48.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn...................................
och till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm » under villkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1904;
[49.] till anskaffande och underhåll af materiel tör
oftalmiatriska kliniken vid institutet...........................-----
[50.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga
ändamål vid institutet.................................................:...... *
[51.] till inköp af nya mikroskop för den histologiska afdelningen af institutet....................................
[52.] för upprätthållande af den institutet åliggande undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker under den tid af år 1904, hvarunder de ordinarie lärarne vid institutet icke ombesörja nämnda undervisning och sjukvård...................
Allmänna läroverken och pedagogierna:
[53.] dels till beredande af tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken och pedagogierna
att utgå efter samma grunder som för år 1903............
dels ock, på det att Östermalms allmänna läroverk höstterminen 1903 må kunna mottaga två afdelningar
af sjätte realklassen, ett belopp af..................................
[54.] till arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken..................................
Högre skolor för kvinnlig ungdom:
[55.] till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva,..................................... *
Transport kronor
159,700: —
1,800: — 2,800: —
500: — 1,500: — 5,150: —
1,500: —
481,600: —
3,850: — 150,000: —
6,000: — 814,400: —
56 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Högre lärarinneseminariet:
[56.] för uppehållande af undervisningen vid seminariet ........................................................................ »
[57.] för uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet....................................................... »
samt för undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och den därmed förenade normalskolan för flickor » [58.] för beredande åt lärare och lärarinnor vid seminariet af tillfällig löneförbättring, att utgå efter samma grunder som för år 1903,................... »
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i afseende å
Folkundervisningen:
[59.] att till förändring af den nuvarande byggnaden för folkskolelärareseminariet i Linköping samt uppförande å seminariets tomt af dels en byggnad för undervisning i gymnastik, teckning och musik, dels ock bostadshus för seminariets rektor, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet upprättade ritningar, bevilja ett anslag af 92,200 kronor samt däraf
på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af............ »
äfvensom att på extra stat för år 1904 bevilja [60.] för uppehållande af undervisningen uti en folkskolans högre afdelning vid den med folkskolelärarinneseminariet i Kalmar förenade öfningsskolan.... »
[61] till inköp, för beredande af ökadt utrymme åt folkskolelärarinneseminariet i Stockholm, af tomten n:r 2 i kvarteret Marsvinet inom Maria Magdalena församling i samma stad................................... »
[62.] till uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskolelärareseminarium i Strängnäs återstoden
af förut beviljadt anslag.................................................. »
[63.] för uppehållande af undervisningen vid folkskolelärareseminariet i Strängnäs...................................... »
[64.]. till beredande af löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminariema samt arf-
814,400: —
8,000: — 3,000: — 5,000: —
3,250: —
60,000: —
1,650: —
124,800: —
48,500: — 43,448: —
Transport kronor 1,112,048:
57 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
voden åt tecknings!ärare för extra tjänstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier enligt samma grunder, som för år 1903 blifvit bestämda,...............................................................................
[65.] till anordnande, i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare .........................................................................------ *
[66.] till upphjälpande af skolväsendet inom Vilhelmina, Risbäcks och Arjepluogs församlingar, i enlighet med de af departementschefen till omförmälda
statsrådsprotokoll angifna grunder,.............................----- »
[67.] till understöd åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, under villkor att sådant understöd endast får tilldelas elev, som är i den ålder, att före kursens slut komma att uppnås af manlig elev aderton år och af kvinnlig elev sexton år, samt i öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva, ............................-............-----
[68.] till resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna, under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,..............
[69.] till resestipendier åt folkskolelärare och fo'kskolelärarinnor, enligt de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,........................ »
Härjämte föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen i afseende å
De tekniska läroverken:
[70.] att till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska högskolan på extra stat för år 1904 bevilja ett
anslag af..................................................................■;..........
[71.] att till utförande af anordningar vid tekniska högskolan för att erhålla elektrisk ström från Stockholms studs elektricitetsverk pa extra stat för år
1904 bevilja ett belopp af............................................... *
Transport kronor
1,112,048: —
39,000: —
7,000: —
5,600: —
25,000: —
2,000: — 4,000: —
17,500: —
5,000: —
1,217,148: — 8
Bill. till Rikad. rrot. 190.1. l:a Samt. t:a Afd.
58 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
[72.] att medgifva styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt rätt att för utförande af tillbyggnad, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därför uppgjordt förslag, till den af Göteborgs stad åt läroanstalten upplåtna byggnad använda det belopp, 16,270 kronor, hvilket utaf det af 1902 års Riksdag på extra stat för år 1903 anvisade anslag å 20,884 kronor afsetts för vidtagande af vissa ändringsarbeten å samma byggnad;
[73.] att på extra stat för år 1904 bevilja till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i Stockholm 2,000 kronor samt till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel vid samma
skola 750 kronor, eller tillhopa....................................... »
[74.] att för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping på extra stat för år 1904 anvisa till betjäningens aflöning 250 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt läraren i frihandsteckning 150 kronor samt till bibliotek och samlingar 300 kronor, eller tillhopa »
[75.] att för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö på extra stat för år 1904 anvisa till betjäningens aflöning 850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,700 kronor, till en parallellafdelning i första årskursen 3,500 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 4,000 kronor, till en parallel Ifackafdelning i tredje årskursen 1,500 kronor samt till inköp af undervisningsmateriel, speciellt afvägningsinstrument, 500 kronor, eller tillhopa »
[76.] att för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för år 1904 anvisa till betjäningens aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 3,3()0 kronor, till arfvode åt en extra^ lärare i ren matematik och fysik i skolans parallellafdelningar 2,500 kronor, till en parallellafdelning i första årskursen 2,475 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 3,680 kronor samt till en
,217,148: —
2,750: —
2,800: —
12,050: —
Transport kronor 1,234,748: —
59 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
parallellafdelning i tredje årskursen under höstterminen
1903 och hela år 1904 4,825 kronor, eller tillhopa....
[77.] att för uppehållande af verksamheten vid
tekniska elementarskolan i Borås på extra stat för år
1904 anvisa till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till undervisning i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,600 kronor, eller
tillhopa................................................................-............
[78.] att för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Hernösand på extra stat för år 1904 anvisa till lyshållning, uppvärmning m. m.
2,400 kronor samt till betjäningens aflöning 1,500
kronor, eller tillhopa...................................-..................— *
[79.] att till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor på det i omförmälda statsrådsprotokoll angifni, för år 1903 gällande villkor samt till bestridande af kostnader för inspektion af dessa skolor bevilja ett anslag af 210,000 kronor samt däraf på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af..................
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja i afseende a
Gymnastiska centralinstitutet:
[80.] för uppehållande af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid institutet med ett ökadt antal elever..................................................................................
Barnmorskeundervisningen och barubördskusen:
[81.] till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, savidt ske kan,, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under
den tid, de genomgå dessa kurser,...................................*-
Transport kronor
1,234,748:
17,530:
3,850:
3,900:
70,000:
4,700:
3,000:
1,337,728:
60 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket li)03.
Transport kronor
Veterinärunder visningen:
[82.] åt veterinärinrättningen i Skara ett anslag af » däraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt föreståndaren,^ 100 kronor till löneförbättring åt två drängar samt återstoden såsom bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. m.;
Vetenskapsakademien:
[83.] . dels af förut beviljadt anslag för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka delar af en internationell fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig litteratur................................................................. 1 ° f
dels ock för upprätthållande af den för ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån lör Sverige.................................................. __
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
[84.] såsom understöd till företagande af forskningar efter svenska minnen i främmande länder, under villkor att den person, hvilken erhåller uppdrag att utföra berörda forskningar, skall vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien öfverlämna de afbildningar och anteckningar m. m., som
blifva frukten af hans forskningar,................................ »
[85.] till fortsättande och afslutande af konserveringsarbetena å Visby stadsmur, i hufvudsaklig enlighet med den därför uppgjorda plan,.......................... »
[86.] för aftäckande och konservering af lämningarna af Riseberga kloster............................................ »
Musikaliska akademien:
[87.] för anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium samt beredande af tillfälle för vissa elever vid konservatoriet till profundervisning i skola »
Transport kronor
1,337,728: — 900: —
2,000: — 1,600: —
3,000: —
9,500: — 2,000: —
6,532: —
1,363,260: —
61 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
Naturhistoriska riksmuseum:
[88.] till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska afdelning...........................................--.......—
[89.] till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden därstädes och till bestridande af andra med arbetena vid afdelnirigen förenade utgifter
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen i afseende å
Meteorologiska centralanstalten:
[90.] att medgifva, att det för år 1903 beviljade personliga tillägg i arfvodet åt filosofie doktorn Hugo Emanuel Hamberg såsom amanuens vid anstalten må åtnjutas af filosofie doktorn Nils Ekholm i samma egenskap,
äfvensom på extra stat för år 1904 anvisa dels till upprätthållande af fullständigt ordnad
väderlekstjänst vid anstalten............................................
däraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt Ekholm och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt biträde vid väderlekstjänsten,
dels ock till upprätthållande af eu meteorologisk
station i Gellivare........................................-.....................
Kung]. Maj:t föreslår härjämte Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja i afseende å
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
[91.] för uppehållande af undervisningen vid läroanstalten i Bollnäs för öfveråriga döfstumma................
[92.] till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda
[93.] till tryckning af blindskrifter .......................
samt till understöd åt blindlärareelever och reseunderstöd åt blindlärare.................................................
1,363,260: —
4,000: —
2,000: —
9,050: —
300: —
16,400: — 10,000: — 2,500: —
1,200: —
Transport kronor 1,408,710: —
62 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
[94.] till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter), på de villkor och under de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,............................................................. »
Undervisningsanstalter för vanföra och lyfta:
[95.] till understöd åt de i Göteborg, Karlskrona, Helsingborg och Stockholm af föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalter för vanföra och lytta samt till bekostande af dessa anstalters inspektion................................................................................ »
Diverse anslag:
[96.] för beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt andra därstädes sig
uppehållande landsmän...................................................... »
[97.] till anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Västerbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra
lappmarken, återstoden af förut beviljadt anslag.......... »
samt till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter likaledes återstoden af förut beviljadt anslag » [98.] till anställande af två kontraktsadjunkter inom Västerbottens fjärde kontrakt af förut beviljadt
anslag........................................................ »
till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter likaledes af förut beviljadt anslag............................ »
samt till två stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna med finska språket, jämväl af förut beviljadt anslag.......................................... »
[99.] till resestipendier åt prästmän, under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva, ........................................................................ »
[100.] till bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen, såsom förslagsanslag.......................................................................... »
Transport kronor
1,408,710: —
1,000: —
7,500: —
15,000: —
6,000: — 1,100: —
4,000: — 500: —
1,500: —
5,000: —
10,000: — 1,460,310: —
63 Kungl. Maj:ts nåd. prop n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
[101.] såsom bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen utaf Dalhems kyrka på Gottland återstoden af förut beviljadt anslag............................................
r 102.] till svenska fornskriftsällskapet.................... »
[103.] till nordiska museet....................................... »
att ställas till styrelsens för museet förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål;
[104.] till kulturhistoriska museet i Lund............. »
att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål;
[105.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv...............................—- *
[106.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta mathematica................................................ *
[107.] till understöd för fortsatt utgifvande af
tidskriften Sfinx............................................................
med villkor att dess utgifvare till universitetsbibliteket i Uppsala öfverlämnar 40 exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets bytesverksamhet med utlandet;
[108.] till understöd, under de i ofvannämnda statsrådsprotokoll angifna villkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser för
arbetsklassen,..........................................................:........... ;
[109.] såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej åtnjuter särskildt till föreläsningskurser för arbetsklassen beviljadt statsunderstöd, eller af viss kommun eller enskild person anordnade att under år
1904 hållas utom universitetsstäderna,............................ »
däraf 3,000 kronor till hvartdera universitetet, att utgå under villkor att den, som föreläsning begärt, för betäckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst lika mycket som staten;
1,460,310: —
18,500: — 2,000: — 50,000: —
5,000: —
3,000: — 3,000: — 1,200: —
100,000: —
6,000: —
Transport kronor 1,649,010 —
64 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
[110.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att under sommaren 1904 vid universitetet i Lund för allmänheten anordnas, .......................................................... »
[111.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser och förevisningar, som äro afsedda att under sommaren 1904 i Stockholm för
allmänheten anordnas,.............. »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[112.] att dels för bearbetning och utgifning af de vetenskapliga resultaten af filosofie doktorn Sven Hedins resa i Centralasien under åren 1899—1902 bevilja ett anslag af 75,000 kronor, att fördelas på åren 1904, 1905 och 1906 med 25,000 kronor hvarje år samt utgå under de af departementschefen i berörda statsrådsprotokoll angifna villkor och förbehåll, dels ock af omförmälda anslag på extra stat för år 1904
anvisa ett belopp af.......................................................... »
Slutligen föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1904 bevilja:
[113.] för anordnande af seismologiska undersökningar vid universitetet i Uppsala................................... »
[114.] för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna m. m.................. »
samt till fortsatt sammanställning och bearbetande
af anteckningar öfver registrerade vattenhöjder............ »
eller tillhopa 4,100 kronor;
[115.] för befrämjande af den verksamhet, som enligt fastställda stadgar åligger svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade
svenska nykterhetssällskapet ............................................ »
[116.] till understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Uppsala på villkor, som af Kungl. Maj:t pröfvas
lämpliga, ............................................................................ »
[117.] till understöd åt Stockholms alkoholisthem
på villkor, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga,........ »
[118.] till understöd på de villkor, Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, för fortsatt utgifvande
1,649,010: —
3,000: —
4,000: —
25,000: —
6,300: — 2,800: — 1,300: —
4,000: —
3,000: — 6,000: —
Transport kronor 1,704,410: —
65 Knngl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
af tidskriften Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif ................-........-------
[119.] för åstadkommande af en utförlig ordbok öfver Gottlands folkmål återstoden af förut beviljadt
[120.] till pedagogiska biblioteket i Stockholm .... [121.] till understöd, under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, åt de vid Uppsala enskilda läroverk och Ateneum för flickor i Stockholm samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig
ekonomi...........................................-......;....... .....
[122.] till Sveriges centralförening för idrottens
f rämj ande..............................................-.......- - -......" .
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna godt meddela;
[123.] till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 innevarande månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och karer,
såsom förslagsanslag.......................................- ------------
[124.] för återgäldande af belopp, som förskottsvis
»
»
utbetalts
af marinförvaltningen med samt af statskontoret med.
kronor 69,004: 25 » 240,830: 44
eller tillhopa kronor 309,834: 69, ett anslag, hvilket, till undvikande af öretal i riks
staten, bör bestämmas till........-....................................... *-
Summa kronor
1,704,410: — 3,650: —
1,100: —
4,000: —
6,300: —
20,000: —
450,000: —
309,835: — 2,499,295: —
En iämförelse beträffande denna hufvudtitel mellan de i 1903 års riksstat upptagna och de af Kungl. Maj:t nu för år 1904 föreslagna belopp utfaller sålunda:
1903. 1904.
ordinarie anslag 14,115,333: 14,196,605:
extra » 2,271,967:— 2,499,295: —
summa kronor 16,387,300:— 16,695,900:
Bih. till Riksd. Prot. 1003. Ua Sami. 1:a Afd.
således ökning kronor 81,272: — » > > 227,328: —
således ökning kronor 308,600: —
66 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Nionde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i gällande riksstat till arliga eller ständiga utgifter anvisadt:
^ontant....... ........ .............................................. kronor 4,850,206:
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
.....1...............................................i-'- » 7,730
......~.......-....................> 1,664
nu
friheter. ersättningar.
tillsammans kronor 4,859.600
vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, rådsprotokoll öfver jordbruksärenden den 12 träffande
som innefattas uti bilagda statsinnevarande månad *), föreslå be-
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
[1.] att Riksdagen må, under villkor ej mindre att det till landtbruksa ladennen för det under akademiens inseende och förvaltning ställda fiskerimuseets underhall samt till museilokalens uppvärmning, städning och förevisnmg för allmänheten från anslaget till fiskerinäringens understöd nu utgående statsbidrag å 400 kronor från och med år 1904 upphör att ut*å än äfven att från samma tid de tre anslag å tillhopa 8,500 kronor hvifka under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Monde lmfvudtiteln”.
67 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
näringar» blifvit beviljade dels för inköp af modeller till landtbruksredskap, maskiner m. m., dels till aflöning åt en uppsyningsman och förevisare vid landtbruksakademiens ■ utställning af landtbruksredskap m. m., äfvensom till utställningslokalens städning samt för putsning och vidmakthållande . af expositionsartiklarna och dels till beredande af lämplig lokal för uppställning och förevisning af akademiens samlingar, minskas med 1,500 kronor, eller till 7,000 kronor,
dels bevilja, såsom bidrag till uppförande å landtbruksakademiens experimentalfält af en ny museibyggnad, ett anslag af 50,000 kronor samt däraf på extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 25,000 kronor,
dels ock medgifva, ej mindre att förenämnda tre, under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» nu uppförda anslag å tillhopa 8,500 kronor må, nedsatta till 7,000 kronor, under samma anslågstitel uppföras' under gemensam benämning »landtbruks- och fiskerimuseerna vid landtbruksakademiens experimentalfält», än äfven att berörda anslag å 7,000 kronor må användas till inköp af modeller till landtbruks redskap, maskiner m. m. för ifrågavarande museer, till putsning och vidmakthållande af de i museerna uppställda föremålen, till aflöning.åt föreståndare och förevisare vid samma museer samt till underhåll af museibyggnaden och museilokalerna äfvensom de senares uppvärmning och städning, med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att medgifva, att af samma anslag må, föi gäldande af ränta och amortering å det lån å 42,000 kronor, som. landtbruksakademien beslutit att för museibyggnadens uppförande ur akademiens egna fonder upptaga, årligen, intill dess lånet slutamorterats, användas högst 2,520 kronor;
[2.] att Riksdagen må höja assistentens vid statens entomologiska anstalt aflöning med 1,000 kronor, eller från 1,000 kronor till 2,000 kronor, samt höja anslaget till nämnda anstalts underhåll och drift med 600 kronor, eller från 1,500 kronor till 2,100 kronor;
Skiften och afvittringar:
[3.] att Riksdagen må dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1904 för afvittringslandtmätarne i Västerbottens och Norrbottens län kunna komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,500 kronor för dom, som på grund af ålder i tjänsten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjänstemän godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för. år 1904. åt föredraganden af af v ittri ngsären d ena i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.
68 Kungl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Kungl. Maj:t ifrågasätter icke på grund af hvad sålunda föreslagits någon förändring i de ordinarie anslagens nuvarande belopp; och komma alltså nionde hufvudtitelns ordinarie anslag att fortfarande uppgå till- 4,859,600 kronor.
Extra anslag.
Förutom ofvan under punkten [1.] begärda anslag såsom bidrag till uppförande å landtbruksakademiens
experimentalfält af en ny museibyggnad....................... kronor
vill Kungl. May t härmed föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1904 anvisa:
[4.] för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorr lands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landt-
bruksskolor utgående understöd af statsmedel............... »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att för år 1904 bevilja till:
[5.] bidrag till bestridande af kostnaderna för
allmänna landtbruksmöten................................................. »
[6.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner m. m............................. »
[7.] bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof..................... »
[8.] bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens
län............................................ ,
[9.] understöd åt frökontrollanstalter..................... »
[10.] utbildande af en elev i boskapsskötsel och
mejerihushållning..................................... »
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t. Riksdagen [11.] att medgifva, att hvad vid utgången af år 1902 återstod oanvändt af det utaf Riksdagen för anställande af en torlingeniör på extra stat för år 1902 anvisade anslag af 8,750 kronor må under innevarande år för enahanda ändamål användas, äfvensom att, för anställande
25,000: —
6,000: —
7,500: — 12,500: — 32,000: —
11,250: — 10,000: —
1,000: —
Transport kronor 105,250: —
69 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
af en torfingeniör och en torfassistent, på extra stat
för år 1904 anvisa ett anslag af..,.......'........................... *
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 700 kronor.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att för år 1904 bevilja till:
[12.] understöd åt svenska mosskulturföreningen » [13.] bidrag till åtgärder för höjande af det mindre
jordbruket ........................................-.................................
[14.] anställande af en statskonsulent i svinskötsel » [15.] anställande af en statskonsulent i fjäderfä-
skötsel...........................................................................
[16.] de geologiska undersökningarna.....................
[17.] bidrag till bildande och upprätthållande af
afvelscentra för nötboskap................................................. *
[18.] bestridande af kostnader för byggnader och
anläggningar vid Flyinge hingstdepå..............-...........
[19.] anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas
Wallander................................................................
[20.] stationerande af ett armeradt ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och skydd
vid fiskets bedrifvande................................-....................
[21.] förhyrande af en fiskeångare för utförande genom svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
af fiskeförsök........................--t.......-----.............................
med rätt för Kungl. Maj:t att innevarande år af detta belopp för ändamålet förskjuta 16,000 kronor af tillgängliga medel;
[22.] utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven.................. »
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att [23.] af det för höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande beviljade anslag af 500,000 kronor anvisa på extra stat för år 1904 ett belopp af.....
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att för år 1904 bevilja till: ________
105,250: —
11,200: —
15,000: —
50,000: — 5,000: —
5,000: — 96,000: —
9,000: —
81,500: —
3,000: —
25,000: —
32,000: —
24,300: —
100,000: —
Transport kronor 562,250: —
70 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
[24.] bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänske fiskare................... »
[25.] arfvoden åt amanuenser och extra biträden
å domänstyrelsens skogsafdelning........................... »
[26.] aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna........... »
[27.] resekostnader vid domänförvaltningen, såsom förslagsanslag,................................. ,
[28.] beredande af ökade extra lärarekrafter vid skogsinstitutet................................................................... »
[29.] bestridande af statsverkets andel i kostnaden
fö” vägdelningar, såsom förslagsanslag,..............:............ ,
[30.] förekommande och hämmande af tuberkel-
sjukdomar hos nötkreaturen............... »
[31.] understödjande, medelst anslag utan återbetalnin<?sskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frost-
ländigheten för närliggande bygd, ......._____•• >
hvarjämte Kung]. Maj:t föreslår, att i afseende å sistnämnda anslag ma gälla de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas.
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t, att under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för år 1904 beviljas till:
[32.] afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län..........;..................... »
[33.] reglering af flottleder i Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs län..........................»
i sammanhang hvarmed Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen att medgifva, att de afgifter, som läggas å flottningen, må för enahanda ändamål disponeras;
[34.] skogsodlingens befrämjande ........................... »
[35.] inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.....................................................................
med rätt för Kungl. Maj:t att beloppet under innevarande år förskottsvis af under händer varande medel utanordna.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
Transport kronor
562,250: —
2,250: — 6,100: — 43,200: — 40,585: — 5,000: — 50,000: — 50,000: —
500,000: —
150,000: — 100,000: —
70,000: — 170,000: —
1,749,385: —
71 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Transport kronor
[36.] att till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa å extra stat
för år 1904 ett anslag af................................................. »
[37.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12 innevarande månad angifna grunder, af dyrtid stillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1904 anvisa, såsom förslagsanslag, ett
belopp af............................................................................ »
Tillsammans kronor 1,951,000: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1903 års riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:
1903. 1901.
• 4 i
1,749,385: — 116,615: —
85,000: —
i
72 Kungl. Maj:ts nåd. prop\ n:o 1, om statsverket 1903.
f,; ?>j * j
'•'*** I. , . i i, *
y
Tionde hufvudtiteln,
omfattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Pensionsstaten:
I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant 1,848,463 kronor, föreslår Kungl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll*),
[1.] att det å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu 67,708 kronor, må höjas med 35,585 kronor till 103,293 kronor.
[2.] att Riksdagen må
dels för en anstalt, afsedd att bereda pension åt lasarettsläkare, godkänna följande hufvudgrunder:
anstalten, hvilken benämnes lasarettsläkarnes pensionskassa och träder i verksamhet med år 1904, har till ändamål att bereda pensioner åt ordinarie lasarettsläkare vid hvarje länslasarett och hvarje på likartadt sätt anordnad sjukvårdsinrättning, hvilken äges och, helt eller delvis, underhålles af landsting eller stad, som icke i landsting deltager, och hvilken icke är att hänföra till sjukstuga;
kassans delägare utgöras af dels hvar och en, som, efter det kassan trädt i verksamhet, första gången utnämnts till lasarettsläkare, dels ock dessförinnan utnämnd lasarettsläkare, hvilken vid den tid kassan träder i verksamhet ännu ej fy dt fyrtiofem år och som inom ett år, efter det kassan trädt i verksamhet, anmäler sin önskan att inträda i densamma;
läkarne vid de kommunala sjukvårdsinrättningarna i Stockholm och Göteborg, vid Stockholms stads och läns kurhus, vid sjukhusen i Uppsala och Lund samt vid lasarettet i Norrköping må icke vara delägare i kassan;
de för kassans ändamål erforderliga kostnader bestridas af delägarne, landsting eller stad, som icke i landsting deltager, samt staten;
hvarje delägare betalar årligen till kassan 200 kronor, därjämte skall för hvarje delägare, hvilkens ålder vid inträdet i kassan öfverstiger trettiofem år, till kassan inbetalas en tilläggsafgift enligt följande tabell:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tionde hufvudtiteln”.
Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
tilläggsafgift betalas för delägare, som, efter det kassan trädt i verksamhet, första gången utnämnts till lasarett släkare, af delägaren själf, men, beträffande annan delägare, till en tredjedel af delägaren, till en tredjedel af
Bih. till Riksd. Prof. 1003. 1:a Sami. ha Afd. 10
74 Kungi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
det landsting eller den i landsting icke deltagande stad, som äger lasarettet, och till en tredjedel af staten;
hvarje landsting äfvensom stad, som icke deltager i landsting, skall till kassan årligen inbetala 200 kronor för hvarje lasarettsläkarebefattning vid hvarje, landstinget eller staden tillhörigt lasarett;
enahanda årliga afgift erlägges af staten till kassan för hvarje lasarettsläkarebefattning af nyssnämnda beskaffenhet;
för lasarettsläkarebefattning, hvilkens innehafvare icke är delägare i kassan, erlägges icke afgift till kassan;
. berättigad till årlig pension af 4,000 kronor blifver delägare vid fyllda sextmfem lefnadsår, vid hvilken ålder han ock är skyldig att från tjänsten afgå;
delägare, som fyllt sextio år och som på grund af sjukdom eller försvagad hälsa önskar från tjänsten afgå före uppnådd pensionsålder, är berättigad till afkortad årlig pension, som utgör för delägare, hvilken fyllt
60 men ej 61 år............................................... 2,250 kronor
61 » » 62 » ................................................ 2,500 »
62 » » 63 » 2,800 »
63 » » 64 » 3,150 »
64 » » 65 » 3,550 »
kassan förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning, enligt de närmare föreskrifter, som meddelas af Konungen;
dels medgifva, att lasarettsläkare, hvilkens lefnadsålder vid den tid, då lasarettsläkarnes pensionsinrättning träder i verksamhet, öfverstiger 45 år och hvilken är innehafvare af sådan lasarettsläkarebefattning, som, enligt ofvan angifna grunder, skolat medföra delägareskap i kassan, skall, såvidt han omedelbart efter uppnådda 65 lefnadsår och 25 tjänstår som läkare, däraf minst 20 såsom ordinarie lasarettsläkare, eller, därest han vid sagda tidpunkt redan uppnått nämnda lefnads- och tjänstår, omedelbart därefter, afgår från sin tjänst, vara berättigad att vid afsked stagandet erhålla en årlig pension af 3,000 kronor, däraf 1,500 kronor betalas af vederbörande landsting eller stad och 1,500 kronor af staten;
dels ock för gäldande af statens andel, enligt förenämnda grunder och i öfrigt gjorda beräkningar, i kostnaden för pensionering af lasarettsläkare anvisa ett förslagsanslag å 25,000 kronor att årligen utgå från och med år 1904;
[3.] att Riksdagen må för beredande af delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken änke- och pupillkassa åt innehafvarne af två nya lektorat vid Chalmers tekniska läroanstalt och en ny lärarebefattning vid gymnastiska centralinstitutet samt åt lärarepersonalen vid de tre nyupprättade femklassiga allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg och Malmö bevilja ett belopp af
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903. 75
2 715 kronor till höjning af det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier med mera lör
närvarande utgående belopp, 79,816 kronor;
vid bifall hvartill omförmälda bidrag kommer att uppgå till 82,551 kronor; [4.] att Riksdagen, i afseende å kostnaderna för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1904, ma
m6<^att'kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt
att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i ölrigt under samma år erforderliga medel må af Kungl. Maj:t, i den^ mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den man de under året ingå, eller, därest dessa afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till
ersättande af Riksdagen;
[5.1 att Riksdagen må
dels medgifva, att till svenska lärarinnornas pensionsföremng ma utgå ett årligt bidrag af 30 kronor för hvarje lärarinna vid högre skola för kvinnlig ungdom eller samskola, som icke är delägare i pensionsinrättmngen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom, med villkor att af eller för henne i pensionsföreningen under näst föregående år insatts minst bO kronor samt att berörda bidrag tillgodoföres vederbörande lärarinna,
dels ock till bestridande af såväl detta statsbidrag som det förut pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom beviljade, anvisa ett förslagsanslag med titel: »Bidrag till pensionering af lärarinnor vid högre flick- och samskolor» å 19,000 kronor.
Ökningen under denna stat utgöres således af följande belopp, nämligen: höjning af bidraget till pensionering af änkor och barn efter befäl och
underbefäl med vederlikar vid armén............ ........... kronor 3o,585: -
för bidrag till pensionering af lasarettsläkare........ » /o,UUU.
höjning af bidraget till pensionering af änkor och
barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogiei,
• • _ » 2,71 Di
seminarier m. m......................................—-.................
för bidrag till pensionering af lärarinnor vid högre
flick- och samskolor ................................................ .....-____’---
tillsammans kronor 82,300:
Om härtill lägges summan af ordinarie anslaget
till pensionsstaten enligt nu gällande riksstat ..............»__l,848,4b5:-
skulle anslaget till pensionsstaten, enligt Kungl.
Maj:ts förslag, sluta å ett belopp af................................ kronor 1,930,763:
76 Kungl, Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Allmänna indragningsstaten:
tant i%8aiSTronordragningSStaten ^ ^ gäUande riksstat anvisadt kon’
Beträffande denna stat föreslår Kungl. Maj:t,
[6 .] att vak tf r un och arbetsförestånderskan vid centralfängelset i Göte-
Nor?köuW tanar Wen™™tr?nd ?,ch vaktkvinnan vid tvångsarbetsanstalten i i köping kaiolma Gustaf va Westerberg må berättigas att från och med
“den eJer dln’ undey hvilken de varda från sina nuvarande befatt- ! f l Wfde’ ?hvT under sin ‘«erstående lifstid åtnjuta årlig pension, meT^O kro^oernnerStrand 5°° kr°n°r och Karolina Gustafva Westerberg
, l att vabeln och förste vaktmästaren vid artilleri- och ingeniörhögskolan Per Erik Andersson Qvicks änka Maria Augusta Qvick, född Lennström, ma för sin återstående lifstid, så länge hon lefver ogift åtniuta en Mig pens.on af 210 kronor, att utgä. frän och med don 1 m£ 1903;
Lp.J att a denna stat må för navigationsskoleföreståndaren Julius Magnus Lagerwalls änka Axelina Amalia Gabriella Lagerwall, född La<mrwa?l
februari8 1902 ^ af 61® kr?nor> att af henne från och med den 1
tebruar 1902 atnjutas, sa länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver-
fra. .l ' Vj i™ Stat. må uPPföras följande årliga undetstöd, att utgå •5 u ? med den * Januan 1903> nämligen dels 120 kronor till daglönaren
Hd flf^tan® statlon 1 Karlskrona Krister Nilssons änka Sigrid Charlotta Nils-
son, född Lundgren under hennes återstående lifstid, så länge hon i sitt nuararnle enkestånd förblifver, dels 60 kronor till ett hvart af hennes barn
Gerhard, Erik, Elin och A ils, till dess detsamma uppnått 15 års ålder;
L10-J att lektorn vid högre lärarinneseminariet Julius Lorens Humble och ordinarie lärarinnan därstädes Hilda Vilhelmina Josefina Casselli må hvardera från och med månaden näst efter den, i hvilken Humble eller lärarinnan Casselli entledigas från sin nuvarande ordinarie befattning vid
till bek>DD af^fiOoT återstå°nde hfstld uPPbära årliga pensioner, Humble till belopp af 3 600 kronor och lärarinnan Casselli till belopp af 3,000 kronor;
Guttli L f 5lkskol7ein«Pektören i Gästriklands östra och västra kontrakt ?statBernhard Insul(fnder må från och med månaden näst efter den, hvari
®fteJ “S**® u ar 19°3. frånträder inspektörsuppdraget, under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 3,000 kronor;
med f°lkskoleblsPektören i Jämtlands län Jonas Kjellin må från och
träder t d W" “ ^ /fter derb hvan han efter utgången af år 1903 från-
pensbn “f^SOO “krono? ’ lifstid “ «ig
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903. 77
[13.] att aflidne vaktmästaren och telegrafisten vid statens meteorologiska centralanstalt Vilhelm Zakarias Lindgrens änka Josephina Eleonora Lindgren, född Vesterström, må från och med år 1903, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, uppbära en årlig pension af 250 kronor:
[14.] att för år 1904 må anvisas ett anslag å 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majrt kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 350 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligt skött sin tjänst, men därifrån erhållit afsked före år 1867;
[15.] att för år 1904 må anvisas och till Kungl. Maj:ts disposition ställas ett anslag af 19,400 kronor för beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter att hafva i minst femton års tid oförvitligen tjänstgjort, afgått från tjänsten utan att erhålla understöd enligt nådiga reglementet den 22 Junl,18,92’ 5fmt "5“®! enahanda villkor och bestämmelser i öfngt, som beträffande det för år 1903 uti förevarande afseende beviljade anslag blifvit af Riksdagen stadgade, nämligen:
att lärares eller lärarinnas tjänstgöring afslutats så tidigt, att alderdomsunderstöd enligt nyssnämnda nådiga reglemente icke kunnat honom eller
henne beviljas, eller före utgången af år 1891; f ,
att sådan från tjänsten afgången lärare eller lärarinna uppnått en ielnads-
ålder af minst femtiofem år; . . , , . ,
att han eller hon styrkes befinna sig i behöfvande omständigheter, att det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes till 100
kronor årligen; samt ......
att Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter i amnet,
hvilka befinnas erforderliga; . „ . . ,
[16.] att anslaget till allmänna indragnmgsstaten må höjas med 52,584
kronor, eller från 1,938,169 kronor till ......................... kronor 1,990,752: -
Lägges härtill anslaget till pensionsstaten....................... * l,«ou,<oo--
blifver slutsumman af tionde hufvudtitelns ordinarie
anslag för år 1904............................................................. kronor 3,921,515:_z=
78 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Extra anslag.
Beträffande extra anslag, under denna hufvudtitel föreslår Kungl. Mai:t L17.J att. å extra stat för år 1904 må anvisas ett förslagsanslag af 1,540 000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande vederlagP för de 11 /ndraSna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner
enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners utgående’
statJ^rL^t-n111 förstärkande af det 1 1903 års riksstat uppförda anslag för statsbidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl
SG35 öS^kTOnom^ ^ P& Stat ^ år 1904 anvisas ett beloPP
hvarigenom summan af tionde hufvudtitelns extra anslag för år 1904 komme att utgöra 1,575,585 kronor. 8
a. 1 qao jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för på följfndePsätTn °Ch Sadan den ^ KUng1' Maj:t nU är föreslagen, utfaller
1903. 1904.
ordinarie anslag 3,786,632 extra ______» 1,561,568
summa kronor 5,348,200
— 3,921,515: — således ökning kronor 134,883 1,575,585:— » » » 14,017
5,497,100: — således ökning kronor 148,900
79 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1903 utgöra
Härtill kominer det belopp, hvilket Kungl. Maj:t i sammanhang med regleringen af utgifterna under siätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utgående under år 1904 utom hufvudtitlarne i riksstaten anvisa till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade järnvägar, eller................................................ tronoi
De riksgäldskontor utgifter för riksdags- och revisionskostnader samt räntor och afbetalningar å statsskulden m. m., hvilka Kungl. Maj:t, med åberopande af omförmälda protokoll öfver finansärenden den 12 innevarande januari *), anser böra i riksstaten uppföras, äro:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,
förslagsvis....................................kronor 1,130,100: —
räntor och afbetalningar å statsskulden............... kronor 16,140,700: —
efter afdrag af de till riksgäldskontor ingående ränte- och
kapitalbetalningar » 3,882,600: —
förslagsvis................................... kronor 12,308,100: »
Transport kronor
5,000,000: —
13,438,200: —• 177,826,000: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.
80 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Xr , ,, . A „ , Transport kronor 177,826,000* —
Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta
till arbetareförsäkringsfonden............................. » j 400 000'
i underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande...... > 250 000* —
t x !,laten bör vidare uPpföras det belopp, som enligt 1902 ars Riksdags beslut skall för år 1904 afsättas ygguadsfonden för riksdags- och riksbankshus,
eller
................................................................................ » 500,000: —
umman af dessa belopp...........................................kronor 179^976^0007 —
utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter hvilka sålunda uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1904 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende!
Riksstat för år 190 4.
Bill. till Riktd. Prof. 1903. 1:0 Samt. ha Afd.
82 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Riksstat
Kronor.
Tillgångar och inkomster:
öfverskott å statsreglering ar na för år 1901 och föregående år Statsverkets inkomster:
ordinarie inkomster ................................................... 28,653,000
6,752,000
bevillningar ................................................................ 141,286,000 169,939,000
3,285,000
Af riksbankens vinst för år 1902
Summa kronor
179,976.000
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
för år 190 4.
Utgifter:
att utgå från statskontoret:
I hufvudtiteln..................................
II » ....................................
III » ....................................
IV » ....................................
V » ....................................
VI » ....................................
VII » ....................................
VIII » ...................................
IX » ....................................
X » ....................................
Utom hufvudtitlarne ........................
Säger
att utgå från riksgäldskontor et:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,
förslagsvis.................................................................. 1,130,100: —
räntor och afbetalningar å statsskulden 16,140,700: — efter afdrag af de till riksgäldskontor ingående ränte- och kapitalbetalningar................................ 3,832,600:
förslagsvis................................................................- 12,308,100: —
Afsättning till arbetareförsäkringsfonden.................................................
Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande..................................................
Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus............
Summa kronor
13,438,200
1,400,000
179,976,000
84 Kungl. Maj.-ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1903.
Kungl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande januari*), att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1904 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang ägande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Ernst Meyer.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.
Stockholm 1903. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Bilagor
till
KxLngl. Maj:ts nådiga proposition
om statsverket år 1903.
Inkomsterna.
Utgifterna å I—X hufvudtitlarne. Sammanställning af inkomster och utgifter. Propositionens justering.
Inkomsterna.
--T
Ä-<-i
Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
5 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anhöll att få underställa Kungl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, därvid departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets den 11 december nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och lörvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under Litt. A, vidare anförde:
Beträffande först resultatet af 1901 års statsreglering har statskontoret i underdånig skrifvelse den 31 juli sistlidet ar anmält att a Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1. Afd. 1
Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått
ett nettoöfverskott af.................................................. kronor 6,516,523:01
hvartill borde läggas:
jämlikt nådiga brefvet den 5 maj 1882 af
myntverkets behållning för år 1901 .................... v 153 297: 12
besparing å tionde bufvudtitelns anslag
»bidrag till folkskolelärares pensionering» ......... „ 600:_
odisponerade behållningar å en del extra
statsanslag....................................................................... „ 82,307: 8 2
så att öfverskottet på det hela uppginge till...... kronor 6,752,727: 95.
I samma skrifvelse redogjorde statskontoret jemväl för den i rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade medel» upplagda särskilda räkning öfver öfverskott och brister i statsregleringarna, hvaraf inhämtas, att behållningen å denna fond vid 1901 års början
utgjorde ........................................................................ kronor 67,421,338:60
hvartill komme ofvannämnda öfverskott .............. v 6,752,727: 95
tillsammans kronor 74,174,066: 5 5; att om därifrån afräknades dels hvad i 1901 års riksstat blifvit anvisadt att
från fonden utgå, ............kronor 27,340,000: —
dels hvad som erfordrades till betäckande af en återstående utgift å åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till understöd åt enskilda läroverk, hvars belopp år 1900 tillgodoförts fonden för reserverade
500:
v
27,340,500: —
medel, ................................
uppkomme det belopp af .......................................... kronor 46,833,566: 55j
hvartill enligt. 1901 ars rikshufvudbok behållningen å ofvannämnda särskilda räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna behållning vore disponerade enligt 1902 års riksstat 24,165,000 kronor och enligt 1903 års riksstat 15,916,000 kronor, i följd hvaraf återstode att disponera en summa af 6,752,566 kronor 55 öre; och hemställer jag, att detta belopp måtte få under benämning öfverskott å statsregleringarna för år 1901 och föregående år tagas i beräkning för 1904 års statsreglering, därvid summan torde få jämnas till 6,752,000 kronor.
Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
Såvidt hittills kan vara kändt och beräkneligt, hafva följande öfverskott uppstått å 1902 års statsreglering:
■ ' i
1902 års stats reglering.
Kronor.
Tullmedel, för år 1902 beräknade till 49,000,000 kronor, hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, belöpt sig till 55,856,727 kronor 28 öre och således öfverskridit
beräkningen med i jämnadt tusental...............................
Järnvåg strafikmedel, för år 1902 beräknade till 7,000,000 kronor, hafva influtit med 8,000,000 kronor och alltså
lämnat ett öfverskott af......................................................
Stämpelmedel, för år 1902 beräknade till 6,500,000 kronor, hafva, såvidt hittills kändt är, influtit med 7,112,537
kronor 73 öre, hvadan uppstått ett öfverskott af ............1
Bevillning af fast egendom samt af inkomst kan, med ledning af förhållandena under föregående år, beräknasi
lämna ett öfverskott af ..........................................................1
summa
Däremot komma å andra inkomsttitlar rätt afsevärda brister
6.856.000 1,000,000
612,000
1.200.000 9,668,000
att uppstå, nämligen :
å skogsmedlen, som i 1902 års riksstat beräknats till
7,000,000 kronor, men enligt meddelande från domänstyrelsen icke influtit med mera än 6,136,188 kronor 57 öre, hvadan inkomsttiteln utvisar en brist af i jämnadt tusental .........................................................................
å bränvinstillverkningsskatten, som, beräknad till 19,500,000 kronor, visserligen influtit med 19,553,631 kronor 85 öre, men hvarå restituerats 1,409,103 kronor 60 öre, till följd hvaraf en brist uppkommer af i jämnadt
tusental................................................................................_.....
å hvitbetssockertillverkningsafgiften, som i 1902 års riksstat beräknats till 10,500,000 kronor, men icke. debiterats med mera än 7,775,960 kronor 19 öre, utvisande
inkomsttiteln alltså en brist af i jämnadt tusental ......
eller tillsammans brister
863,000
l
4.944.000 Om ofvan omförmälda öfverskott minskas med dessa brister uppstår ett nettoöfverskott å inkomsterna af 4,724,000
I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar uppstått.
Ordinarie
inkomster.
Bevillningar.
8 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
Enligt rikshufvudboken för år 1901 hade å samma års förslagsanslag uppstått:
brister ....................................... kronor 6,651,482: 9 6
besparingar ................................. » 2,257,901: 4 4
s eller en nettobrist af .................. kronor 4,393,581: 52.
Da med säkerhet kan antagas, att jämväl å 1902 års förslagsanslag uppstått brister till mycket afsevärda belopp, och de besparingar, som å andra förslagsanslag kunna väntas hafva uppkommit, icke torde öfverstiga sådana besparingar för år 1901, lärer vara att förutse, att nettoöfverskottet på inkomsterna väl torde blifva erforderligt för att täcka nettobristen på förslagsanslagen.
Vidkommande beräkningen af statsverkets inkomster för år 1904 och därvid först de ordinarie inkomsterna får jag, med hänvisning till statskontorets berättelse, hemställa, att dessa inkomster må upptagas på sätt statskontoret föreslagit och till de af statskontoret beräknade belopp.
Bevillningarne äro af statskontoret beräknade till 111,965,000 kronor. I detta belopp ingå tullmedlen med 49,000,000 kronor. Om flan tullmedlens sålunda beräknade belopp dragés den minskning i tullinkomst, som, under förutsättning af bifall till det förslag om borttagande af tullen på omalen majs, jag ämnar för Eders Kung]. Maj:t framlägga, är att emotse och hvilken minskning, med ledning af hvad nämnda tullafgift inbragt under år 1901, kan antagas uppgå till 550,000 kronor, skulle således bevillningarnes sammanlagda belopp uppgå till
111.415.000 kronor. Om detta belopp sammanlägges med dels summan af statsverkets ordinarie inkomster, sådana de af mig beräknats, 28,653,000 kronor, dels öfverskott å föregående årens statsregleringar, 6,752,000 kronor, dels ock den andel af riksbankens vinst, som, enligt hvad jag här nedan varder i tillfälle att erinra, bör kunna påräknas för 1904 års statsreglering, 3,285,000 kronor, uppkommer ett sammanlagdt belopp af 150,105,000 kronor, hvilket sålunda angifver de för 1904 års statsreglering påräkneliga inkomster. I detta inkomstbelopp ingår, såsom redan nämnts, öfverskott å föregående års statsregleringar med 6,752,000 kronor. Motsvarande tillgång vid 1903 års statsreglering utgjorde
15.916.000 kronor.
Hvad angår utgifterna för år 1904 har den förberedande behandlingen af statsregleringen gifvit till resultat, att utgifterna uppg-å till
179.976.000 kronor.
Om behöfligheten af de särskilda anslag, som äskats, tillkommer
Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 9
det icke mig att nu yttra mig. Hvad i detta afseende är att andraga torde komma att i annat sammanhang framhållas. Då emellertid med hänsyn till den betydande brist i inkomster, 29,871,000 kronor, som således måste fyllas genom utsträckt användande af redan förefintliga eller skapande af nya inkomstkällor, den utgiftsregleringen i dess helhet berörande invändningen skulle kunna göras, att utgiftssumman bort nedbringas genom att från densamma utesluta anslag till vissa större arbeten samt uppskjuta dessa arbetens utförande till en för statsverket i ekonomiskt afseende gynnsammare tid, tillåter jag mig erinra, att under en tid af mindre göda ekonomiska förhållanden, särskildt på arbetsmarknaden, hvilka kunna antagas sträcka sina verkningar in på det nu ifrågavarande statsregleringsåret, det icke synts lämpligt eller med statens uppgift förenligt, att staten i sin mån bidrager till den ekonomiska ställningens försämrande genom att undandraga sig att, så vidt sig göra låter, uppträda såsom arbetsgifvare. Genom de antydda arbetenas utförande under därför föreslagna tider komma tvifvelsutan tillfällen till arbetsförtjänst att beredas många, som däraf för sin existens äro i behof, och hänsyn härtill har också i sin mån varit bestämmande, då anslag för berörda arbeten nu äskas. En del af ifrågavarande arbeten äro dessutom af den beskaffenhet, att för deras utförande fordras en särskildt inöfvad personal, hvilkens bibehållande äfven af denna anledning är önskvärd.
Det behof af ökade statsinkomster, för hvilket nya tillgångar måste beredas, utgör, såsom förut nämnts, 29,871,000 kronor. Detta behof synes mig lämpligen böra fyllas genom en inkomstskatt, skatt å maltdryckstillverkning, punschskatt, höjning af brännvinstillverkningsskatten äfvensom af tullsatserna för utländska spritvaror, likörer och viner samt utsträckt stämpelskatt.
Att en del af behofvet af ökade statsinkomster bör täckas genom direkt beskattning torde få anses gifvet. Den ökning i statens utgifter, som förorsakas af genomförandet af de åtgärder för stärkandet af landets försvar, hvilka beslötos af 1901 års Riksdag, föranledde redan år 1902 framställning till Riksdagen om beslutande för år 1903 af en inkomstskatt, och i den af Riksdagen för ar 1903 antagna riksstaten är också inkomstskatt uppförd med ett belopp af 10,500,000 kronor. De grunder, efter hvilka denna inkomstskatt skall utgöras, äro bestämda i den af Riksdagen beslutade, af Eders Kungl. Maj:t den 21 juni 1902 till efterrättelse utfärdade förordningen om inkomstskatt. Det förslag till inkomstskatt för år 1904, jag ämnar för Eders Kungl. Maj:t fram- Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 2
InkomsUkatt.
Maltskatt.
10 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
lägga, är affattadt i öfverensstämmelse med föreskrifterna i nyssberörda förordning allenast med den ändring, att skattskyldighet för inkomst af fast egendom skall inträda så snart fastighetsinkomsten uppgår till minst 300 kronor samt skatt utgå för fastighetsinkomstens hela belopp, såvida skattskyldigs behållna inkomst i dess helhet uppgår till 300 kronor eller därutöfver. Att beräkna den ökade inkomst för statsverket, som af berörda ändring kan varda en följd, låter sig icke göra annorledes än mycket approximativt. Det torde dock kunna antagas, att den kommer att uppgå till i rundt tal 400,000 kronor för jordbruksfastighet och 100,000 kronor för annan fastighet, eller tillsammans 500,000 kronor.
Åberopande hvad jag nu anfört och under förutsättning af bifall till förenämnda förslag om inkomstskatt för år 1904, hemställer jag i underdånighet, att bland statsverkets inkomster i förslaget till riksstat måtte upptagas skattetiteln inkomstskatt med en beräknad afkastning af 11,000,000 kronor.
Beskattning å tillverkning af maltdrycker har vid förekommande fråga om beredande af nya tillgångar för fyllande af statsbehofvet städse ställts i förgrunden. Sedan den af Eders Kung]. Maj:t den 4 april 1902 tillsatta kommitté för afgifvande af förslag rörande lämpligaste sättet för anordnande af en maltdrycksbeskattning till Eders Ivungl. Maj:t inkommit med betänkande och förslag i ämnet samt högsta domstolens yttrande inhämtats öfver vissa delar af berörda förslag, befinner sig frågan om maltdrycksbeskattningen i det skick, att den kan föreläggas nästinstundande Riksdag. Enligt det förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, som af mig kommer att underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning, skall för malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck, erläggas skatt med 20 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret afverkade 50,000 kilogrammen malt skall utgå med 16 öre för kilogram och för de nästa 50,000 kilogrammen med 18 öre för kilogram. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där på grund af tillståndsbevis under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.
En efter de i förslaget antagna grunder anordnad skatt skulle efter verkställda beräkningar inbringa ett belopp af omkring 6,300,000 kronor. Statsverkets utgifter för den enligt förslaget erforderliga kontrollen å bryggerierna är beräknad till 300,000 kronor. Vid anmälan af de frågor, som tillhöra regleringen af sjunde hufvudtiteln, ämnar jag föreslå Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning
Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 11
om höjning med sistnämnda belopp af det under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter, och torde således afkastningen af ifrågavarande skatt här böra upptagas till ett belopp^ af 6,300,000 kronor.
Åberopande hvad jag nu anfört och under förutsättning af bifall till omförmälda förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, hemställer jag i underdånighet, att bland statsverkets inkomster i förslaget till riksstat måtte upptagas skattetiteln maltskatt med beräknad afkastning af 6,300,000 kronor.
I skrifvelse den 2 maj 1902 anhöll Riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och i hvad mån en särskild afgift för punsch och, om så ansåges lämpligt, äfven för andra därmed jämförliga alkoholhaltiga drycker kunde böra stadgas samt till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill utredningen kunde gifva anledning.
Sedan jag med stöd af Eders Kungl. Maj:ts mig lämnade bemyndigande uppdragit åt sakkunniga personer att verkställa den af Riksdagen begärda utredningen, hafva de sålunda utsedda kommitterade med skrifvelse den 24 november 1902, däri de kommitterade förklarat sig icke hafva funnit skäl föreslå särskild afgift för andra alkoholhaltiga drycker än punsch, öfverlämnat förslag till författning i ämnet, öfver hvilket förslag underdånigt yttrande afgifvits af statskontoret.
Enligt berörda förslag skall all punsch, som inom riket säljes omedelbart till konsumenter, beskattas med en särskild afgift, beräknad efter 30 öre för hvarje liter. Den sålunda bestämda af giften skall enligt förslaget uttagas genom stämpelafgift, för hvilket ändamål hvarje kärl, innehållande punsch, skall, då varan omedelbart till konsumenten utlämnas eller serveras, vara försedt med beläggningsstämpel till valör, motsvarande kärlets rymd.
Efter granskning af berörda förslag och vidtagande deri af vissa ändringar, däribland att afgiften höjes till 60 öre litern, har jag funnit mig kunna tillstyrka detsamma. Beträffande sistnämnda ändring anser jag mig böra erinra, att den af kommitterade föreslagna afgiften af 30 öre pr liter, motsvarande 10 öre å half butelj, synes vara för låg. Den omgång och det besvär, som med skattens uttagande äro förenade, stå enligt min uppfattning ej i rimligt förhållande till den ringa inkomst, som enligt kommitterades förslag skulle genom skatten erhållas; och då statens behof af inkomst är stort och det ej kan vara antagligt, att en till dubbla beloppet förhöjd afgift skulle nämnvärdt inverka på konsumtionen, synes mig någon tvekan mot att höja afgiften till 60 öre
Pumchskatt.
12 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
litern icke böra förefinnas. Beräknadt efter det medeltal liter enligt förslaget skattskyldig punsch, som inom landet afyttrats under femårsperioden 1896—1900, eller omkring 2,600,000, skulle således skatten årligen inbringa 1,560,000 kronor. Beträffande de med punschstämpelns införande förenade utgifter har statskontoret i förenämnda underdåniga yttrande, med åberopande af en af riksbankens sedeltryckeriföreståndare uppgjord kostnadsberäkning, meddelat, att statskontoret sökt göra ett öfverslag öfver nämnda utgifter och därvid utgått från antagandet af en årlig åtgång af 6,000,000 enkla beläggningsstämplar och 100,000 dubbla beläggningsstämplar samt af ett papperspris af 30 kronor för 1,000 blad. Förutom kostnaden för första Tippsättningen af tryckmateriel och perforeringsmaskiner, af sedeltryckeriföreståndaren beräknad till 7,150 kronor, skulle under nyssberörda antagande den årliga omkostnaden för punschstämplarnes anskaffande belöpa sig till omkring 24,000 kronor.
Enligt hvad statskontoret jämväl erinrat böra utgifterna för punschstämplarnes anskaffande i likhet med utgifterna för kortkonvolut utgå af det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till stämpelomkostnader. Vid anmälan af de frågor, som röra regleringen af utgifterna under sjunde hufvudtiteln, har jag också för afsikt att föreslå Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning om höjning af berörda anslag; och torde afkastningen af den särskilda afgiften för punsch här böra beräknas till 1,524,000 kronor.
Åberopande hvad jag nu anfört och under förutsättning af bifall till det förslag om särskild afgift för punsch, jag ämnar underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning, hemställer jag i underdånighet, att bland statsverkets inkomster i förslaget till riksstat måtte upptagas skattetiteln punschskatt med beräknad afkastning af 1,524,000 kronor.
Höjning af Höjning af brännvinstillverkningsskatten påkallas redan af den
^IkatuTä' anledning, att i annat fall den stegring i priset för öl, som kan förbmnnvin samt väntas såsom följd af införandet af maltskatt, skulle kunna föranleda ‘^ör^brännvin ökad konsumtion af brännvin. Mot det fördyrande af varan, som geoch sprit nom tillverkningsskattens höjande kan uppstå, torde icke heller från m‘ andra synpunkter något vara att erinra. Brännvinstillverkningsskatten är af statskontoret för år 1904 beräknad till 20,500,000 kronor. Mot denna beräkning har jag icke något att erinra. Det tillverkningsbelopp, hvarå nämnda afgift beräknats, motsvarar 41,000,000 liter. Med denna siffra till utgångspunkt skulle en höjning af brännvinstillverkningsskatten med 15 öre för liter således gifva till resultat 6,150,000 kronor.
Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 13
Vid framläggande för Eders Kungl. Maj:t af förslag till de ändringar i gällande förordning angående villkoren för tillverkning åt brännvin, som af andra orsaker påkallas, varder jag i tillfälle att redogöra för den ändring i nämnda förordning, som, utom i fråga om tiliverkningsafgiftens höjande, påkallas beträffande restitution af tillverkningsskatt vid utförsel af brännvin äfvensom beträffande tiden, du höjningen af tillverkningsafgiften bör träda i kraft. . ,
Höjning af tillverkningsskatten å brännvin bör i sm ordning medföra höjning jämväl af tullsatserna å brännvin och sprit samt likörer, hvilka tullsatser för närvarande utgöra, för brännvin och sprit på fat 75 öre för liter, för brännvin och sprit på andra kärl 1 krona 35 öre för liter samt för likörer 2 kronor för liter. Beträffande det belopp, hvarmed nämnda tullsatser nu böra höjas, synes mig detsamma skäligen kunna bestämmas, för brännvin och sprit på fat till 25 öre för liter och för brännvin och sprit på andra kärl, enligt förut iakttaget förfarande till 50 öre för liter, med hvilket sistnämnda belopp jämväl tullsatsen för likörer bör ökas. Summan af de nu ifrågasatta tullförhöjningarne torde med ledning af införseln under åren 1897—1901, kunna beräknas uppgå till omkring 748,000 kronor. I sammanhang med höjning af tullsatserna för brännvin och sprit bör tullafgiften för eter och s. k. Hoffmanns droppar samt eterarter höjas med 50 öre från 2 kronor till 2 kronor 50 öre för kilogram. Någon betydelse i statsekonomiskt hänseende har denna höjning icke. , .
Med införande af skatt på tillverkning af maltdrycker, punschskatt samt höjning af tillverkningsskatten å brännvin äfvensom af tullsatserna å brännvin och sprit böra äfven tullsatserna å vin af till och med 25 __ procents alkoholhalt höjas. En höjning af tuffen å vin på fat med 15 öre från 50 öre till 65 öre för kilogram och för vin på andra kärl, mousserande med 50 öre från 1 krona 50 öre till 2 kronor och icke mousserande med 20 öre från 80 öre till 1 krona, allt per liter, kan, med ledning af införseln under de nyssnämnda åren 1897—1901, antagas o-ifva till resultat en ökad inkomst af omkring 649,000 kronor.
På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta, . . o ..... .
dels att nedan nämnda rubriker i tulltaxan ma erhålla 1 oljande
förändrade lydelse, nämligen:
14 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
68.
69.
70.
71.
72.
73.
Brännvin och Sprit:
på fat, större eller mindre:
af säd, potates eller andra jordfrukter
af ris (arrak) ..........................................
af socker (rom) ...................................
af vindrufvor (konjak) af annan frukt...........................
på andra kärl: alla slag
Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kolli, innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning bestämda grunder, skall tullafgiften förhöjas med 15 öre per liter,
Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent, på sätt därom är särskildt föreskrifvet. j
Anm. 3. Pinnes varan vara försatt med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom alhoholhalten angifves oriktigt å profvaren, erlägges tull såsom för Likör.
! 1 liter utan
1 afseende på ( alkoholhalten.
105.
106.
355.
Eter och s. k. Hoffmanns droppar (Aeter spirituosus), till införsel af apoteksföreståndare eller, efter kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande af sina
tillverkningar, kärlens vikt inberäknad,...... 1 kilogram
Eter arter, sammansatta och blandningar deraf, såsom saltpetereter, ättiketer, frukteter, kon jak-, rom- och arrakessens, kärlens vikt in beräknad,............................................................... 1 kilogram
Likör ...............................
1 liter
2 50
Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
dels ock att de sålunda föreslagna tullsatserna skola såsom tilläggsbevillningar utgå från ocli med den dag, som, efter det Riksdagen fattat beslut i ämnet, af Eders Kungl. Maj:t kungöres.
Med den jämförelsevis ringa omfattning, hvari stämpelskatten hittills i vårt land tagits i anspråk —jag afser härvid icke stämpelafgiften för statsmyndigheters expeditioner, hvilken icke är att anse såsom en skatt i egentlig mening, utan stämpelafgift för enskilda handlingar — erbjuder sig tillfälle att genom utsträckt användande af denna skatteform tillföra statsverket ökade inkomster. Det bidrag till fyllande af statens behof, som redan nu bör uttagas genom ökad stämpelskatt, synes lämpligen kunna vinnas genom införande af stämpelafgift för inrikes växlar, bankanvisningar och postremissväxlar. Enligt verkställda beräkningar, för hvilka jag blifver i tillfälle att närmare redogöra vid framläggande för Eders Kongl. Maj:t af förslag till de ändringar i gällande stämpelförordning, som påkallas af den af mig nu ifrågasatta utsträckningen af stämpelskatten, skulle statsverket beredas inkomst genom stämpel å inrikes växlar af 650,000 kronor och genom stämpel å bankanvisningar och postremissväxlar af 300,000 kronor, eller sammanlagt 950,000 kronor, hvilket belopp således bör tagas i betraktande vid beräkningen af stämpelmedlen.
Tullmedlen äro af statskontoret beräknade till 49,000,000 kronor. Då emellertid tullmedlen i medeltal för åren 1899—1901 ingått med 55,584,418 kronor och för år 1902 enligt meddelande från generaltullstyrelsen utgjort 55,856,727 kronor 28 öre, synes, oafsedt så väl deu minskning i tullinkomst, som, i händelse af bifall till förslaget om borttagande af tullen å omalen majs, beräknats uppstå med 550,000 kronor, som ock den af statskontoret åberopade omständigheten att i tullbeloppet
Utsträckt
stämpelskatt.
Tullmedel.
16 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
för år 1902 till följd af förändrad bokföring ingår ett belopp af 1,818,650 kronor 86 öre, hvilket under föregående år bokförts framför linien såsom deponerade tullmedel, men på grund af nådig föreskrift vid 1902 års ingång uppdebiterats inom linien, inkomsten af gällande tullsatser kunna beräknas 2,000,000 kronor högre än statskontoret föreslagit, eller till 51,000,000 kronor; och böra tullmedlen, under förutsättning af bifall till här ofvan föreslagna förhöjningar, beräknas till 52,397,000 kronor.
stämpeimedei. Stämpelinedlon, af statskontoret beräknade till 6,500,000 kronor,
mot hvilken beräkning jag icke har något att erinra, böra, under förutsättning af bifall till förenämnda förslag om stämpelbeläggning af inrikes växlar, bankanvisningar och postremissväxlar, beräknas till 7,450,000 kronor.
tillverknings- Under förutsättning af bifall till ofvan omförmälda höjning af skatt. 9' brännvinstillverkningsafgiften och i öfverensstämmelse med de beräkningar, jag förut meddelat, hemställer jag, att bränn vinstillverkningsskatten må upptagas till ett belopp af 26,650,000 kronor.
Öfnin arVil1' Beträffande öfriga bevillningar hemställer jag, att desamma må
mngar. peräknas till de belopp, statskontoret föreslagit.
i^stäibuT* Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1904 må pp* ni 9• me(j de belopp, jag föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det tillåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen ägt rum, här låta införa en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lämnar en öfversikt af dessa inkomsters olika natur ur finansiell synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbesläktad art.
Denna öfversikt angifver såsom
Statsverkets inkomster:
A. Inkomster, som ej utgöra skatter:
arrendemedel .................................... kronor 2,000,000: —
skogsmedel.......................................... „ 7,500,000: —
järnvägstrafikmedel ........................ „ 9,203,000: —
Transport kronor kronor 18,703,000: —
17 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
41,018,000: —
a) allmänna:
tullmedel............kronor 52,397,000: —
brännvinstillverk-
ningsskatt ......
punschskatt......
maltskatt .........
hvitbetssockertillverknings-
afgift ...............
stämpelmedel... mantalspenningar bevillning af fast egendom samt af inkomst för
år 1903 .........
inkomstskatt för år 1904............_
b) särskilda af gifter:
fyr- och båk-
medel. ...... „ 1,500,000:
kontrollstämpel-
medel............... „ 70,000:
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter...... „ 250,000:— 1,820,000:— 128,921,000: —
summa kronor 169,939,000: —
26,650,000: — 1*524,000: — 6,300,000: —
12,000,000: — 7,450,000: — 780,000: —
9,000,000: —
11,000,000:— 127,101,000: —
Transport kronor 18,703,000
postmedel ....................................... « 14,715,000
telegrafmedel ..... ■« 7,000,000
bötesmedel............. n
extra uppbörd............... „ 150,000
B. Skatter:
Enlint hvad jag inhämtat från fullmäktige i riksbanken kan riksbankens vinst för år 1902 approximativt beräknas till 3,650,000 kronor. Efter afdrag af det belopp, motsvarande tio procent åt den behalJna Bih. till Biksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 3
Jlilubankeni
vintlmedcl.
18 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
vinsten, som bör afsättas till bankens reservfond, eller 365,000 kronor återstå 3,285,000 kronor, eller det belopp, som enligt hvad jag förut anlört, torde böra tagas i anspråk för statsregleringen för år 1904 Jag hemställer därföre, att Eders Kungl. Maj:t ville hos Riksdagen göra framställning, att af riksbankens vinst för år 1902 måtte för statsverkets behof anvisas berörda belopp, 3,285,000 kronor, att från riksbanken utbetalas de tider under år 1904, Riksdagen bestämmer.
Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade inkomster ............................................................................kronor 169,939,000: —
taggas: 7
det af mig såsom öfverskott å statsregleringarne för år 1901 och föregående år beräknade belopp.......................................
och af riksbankens vinstmedel för år 1902
V)
så erhålles för statsregleringen för år 1904 en tillgång af
6,752,000: — 3,285,000: —
kronor 179,976,000: —
. af föredragande departementschefen sålunda
i afseende a beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Makt Konungen gilla och bifalla.
Ex protocollo:
Bengt Oxenstierna.
■t in ? ii- ; .i-, ri..- u: ... •
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
1 Bil. litt. A.
Till Konungen.
Enligt § 2 af den för statskontoret gällande instruktion åligger det detta embetsverk att hvarje år före den 15 december till Eders Kungl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under sistförflutna året jämte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera som kan tjäna till upplysning vid uppgörande af Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 1
Inkomstberäkningen : statskontorets skrifvelse.
statsverkets tillstånd och behof; och får nu i anledning häraf statskontoret underdånigst dels åberopa sin den 23 sistlidne september afgifna underdåniga berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning år 1901, hvarmed öfverlämnats ett tryckt exemplar af det kapitalkonto till rikshufvudboken för samma år med därtill hörande tablåer och bilagor,, som härstädes upprättats, dels ock hänvisa till statskontorets underdåniga skrifvelse den 31 därförutgångne juli angående riksbokslutet för år 1901. Uti denna senare skrifvelse har statskontoret beträffande resultatet af nämnda års statsreglering anmält, att å statsverkets inkomster samt ordinarie och extra ordinarie förslagsanslag uppstått ett netto-
öfverskott af .................................................................. kronor 6,516,523: o i
hvartill borde läggas:
af myntverkets behållning för år 1901, enligt
nådiga brefvet den 5 maj 1882,.....................
besparing å tionde hufvudtitelns anslag »bidrag till folkskolelärares pensionering» ... odisponerade behållningar å en del extra statsanslag, enligt särskilda nådiga föreskrifter, .................................................................. „ 82,307:8 2
så att öfverskottet på. det hela uppginge till kronor 6,752,727: 95.
Beträffade den uti rikshufvudboken under benämning »fonden för reserverade medel» upplagda särskilda räkning å öfverskott och brister i statsregleringarne omförmäld es i samma skrifvelse, att behållningen
å denna fond vid 1901 års början utgjorde ...... kronor 67,421,338: 6 0
Om härtill lägges ofvannämnda öfverskott ......... „ 6,752,727:9 5
summa kronor 74,174,066: 55
153,297: 12 600: —
samt afräknas dels hvad i 1901 års riksstat blifvit anvisadt att från fonden
utgå.................................... kronor 27,340,000: —
dels hvad som erfordras till betäckande af en återstående utgift å åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till understöd åt enskilda läroverk, hvars belopp år 1900 tillgodo-
Transport kronor 27,340,000: — kronor 74,174,066: 5 5
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 3
Transport kronor 27,340,000: — kronor 74,174,066, 55 förts fonden för reser-
verade medel, .............. ^ 500: ,, 27,340,500.
uppkommer det belopp af .......................................kronor 46,833,566: 5 5,
hvartill enligt 1901 års rikshufvudbok behållningen å omförmälda särskilda räkning vid samma års slut uppgick. Af denna behållning voro disponerade enligt -innevarande års riksstat 24,165,000 kronor och enligt 1903 års riksstat 15,916,000 kronor, eller tillsammans 40,081,000 kronor, i följd hvaraf återstå att disponera för blifvande statsregleringar 6,752,566 kronor 55 öre.
Beträffande därefter själfva inkomstberäkningen får statskontoret erinra därom, att inkomsttitlarne grundskatt, kavalleriregementenas hästvakansspannmål, afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet, trosspassevolansafgift, tillfälliga rotevakansafgifter, soldatvakansafgift samt båtmansvakansafgift kunna och böra såsom särskilda inkomsttitlar ur riksstaten för år 1904 uteslutas.
Hvad först grundskatten angår förordnades i lagen den 2 december 1892, angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter och hvad därmed äger sammanhang, att de skatter och utlagor, som med tillämpning af bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 5 juni 1885, angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter, samt § 4 i förordningen den 11 september samma år, angående inlösen al skattefrälseräntor, kronotionde, som innehafves under enskild eganderatt, m. m., blifvit nedsatta med trettio procent, skulle afskrifvas under loppet al tolf år, räknadt från och med år 1893. Afskrifningen skulle äga rum i sådan ordning, att, under iakttagande i tillämpliga delar af föieskri terna i berörda kungörelse, omförmälda skatter och utlagor nedsattes från och med år 1893 med tio procent af det belopp, hvarå nedsättningen enligt kungörelsen den 5 juni 1885 beräknats, samt därefter från och med hvart och ett af åren 1894, 1896, 1898, 1900 och 1902 med ytterligare tio procent af nämnda belopp, hvarefter återstoden al skatterna och utlagorna från och med år 1904 skulle _ eftergifvas.
Åtskilliga grundskattebelopp hafva emellertid icke på grund al nu omförmälda bestämmelser varit underkastade afskrifning och lä,ra alltså jämväl efter 1904 års ingång utgöra en tillgång för statsregle-
Sådana grundskattebelopp äro i främsta rummet de, hvilka såsom »anordnad grundskatt» i form af »friheter» åtnjutas, och hvilka i 190 års riksstat äro beräknade med nedannämnda belopp under följande anslag, nemligen:
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
kronor 405:
ii
30: —
2,500:
1,070
6,635
5:e hufvudtiteln:
lots- och fyrinrättningen .................................
7:de hufvudtiteln:
städers friheter ..............................
8:de hufvudtiteln:
kleresistaten ................................
9:de hufvudtiteln:
hästafvelns förbättrande
gästgifvares friheter ...........................................
färjor och färjekarlar ....................................
■p inni eller tillsammans kronor 10,665: —
ttnligt 1901 års räkenskaper hafva dessa inkomster, respektive utgifter, belöpt sig till sammanlagdt 9,343 kronor 86 öre, enligt fördelning pa lan och anslag på sätt bifogade tabell utvisar.
M nådiga kungörelsen den 5 juni 1885, angående nedsättning i de pa viss jord hvilande grundskatter, inhämtas, att från den i kungörelsen foresknfna nedsättning skulle undantantagas hospitalens med aT 1871 mi statsverket indragna frälseräntor och andra afgalder af fast egendom; att grundskatt å statens utarrenderade eg-endomar skulle, dar då gällande arrendekontrakt sådant föreskrefve, oafkortadt utgöras, intilldess vid upprättandet af nya kontrakt om dessa egendomar eller deras disponerande på annat sätt grundskatten kunde utan förlust för statsverket upphöra; att den kronan behållna grundskatt af civila boställen endast skulle upphöra, såvida densamma kunde statsverket ersattas genom en motsvarande minskning i vederbörande ambets- eller tjänstemans penningeaflöning; samt att någon lindringicke medgafves i de skogsräntor, som utgjordes för områden, hvilka i ersättning för privilegierad stockfångst blifvit åtskilliga sågverk i de norra länen upplåtna.
En förteckning å egendomar, för hvilka, på grund af hvad nu omlormalts samt af annan, å förteckningen i särskild kolumn ang-ifven orsak, grundskatt bor utgöras äfven efter 1904 års ingång, finnes denna skrifvelse bilagd, utvisande denna förteckning ett sammanlagdt grundskattebelopp af 6,492 kronor 80 öre.
De grundskatter, som efter 1904 års ingång kunna beräknas fortfarande statsverket tillgodokomna, belöpa sig alltså till omkring 15,800 kronor årligen. ö ’
Då skäl emellertid torde saknas att upptaga detta, på statsreglering611^ i sin helhet icke väsentligt inverkande belopp under särskild titel, hemställer statskontoret, att de grundskatter, som efter 1904 års
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5
ingång komma statsverket tillgodo, må få uppdebiteras under titel extra uppbörd.
Hvad därefter angår inkomsttiteln kavalleriregementenas liästvakansspannmål har denna erlagts af rnstliållen vid det afsutna kavalleriet. Dessa rusthålls antal uppgick den 1 januari innevarande år till 2,989, däraf vid samma tid 2,308 utgjorde rustningsbesväret effektivt, under det att 312 erlade vakansafgift till vederbörande regemente och 369 till statsverket.
I fråga om de effektiva rusthållen har Eders Kungl. Maj:t uti nådiga kungörelsen den 29 november 1901, med föreskrifter i fråga om indelningsverkets upphörande m. m., förordnat, att den dem åliggande skyldighet att erlägga hästvakansspannmål skall från och med ingången af år 1904 upphöra. Af samma nådiga kungörelse inhämtas vidare, att rusthåll, som vid början af år 1904 äro vakanta och till statsverket erlägga vakansafgift, skola vara befriade från de af rustningsbesväret härledande förpliktelser, hvadan icke heller dessa rusthåll efter ingången af nämnda år komma att erlägga hästvakansafgift. Vidkommande därefter de för indelta trtippförbands egna ändamål vakanssatta rust- och rotehållsnummer har Eders Kungl. Maj:t genom nådiga kungörelsen den 4 januari innevarande år förordnat, att de nummer, som hållas vakanta för volontärers aflönande, skola afträdas i den mån de från vakansafgifterna aflönade volontärerna afgå, med ett nummer för hvarje afgång, dock senast vid utgången af år 1903, då dessa nummer befrias från de på grund af rustnings- eller roteringsbesväret dem åliggande skyldigheter, äfvensom att af de nummer, hvilkas vakansafgifter ingå till musikkassorna, skola afträdas, de till fältmusikanter och stabstrumpetare anslagna från 1902 års ingång, de till trumslagare, spel i nummer och skvadronstrumpetare anslagna i den mån motsvarande löner blifva å aflöningsstaterna tillgängliga, samt de till musikens underhåll indragna vid 1903 års utgång, då sistnämnda nummer befrias från de skyldigheter, som på grund af rustnings- och roteringsbesväret dem åligga. Alltså skall icke heller för nu omförmälda rusthåll hästvakansspannmål utgöras efter 1904 års ingång; och bland de nu för truppförbandens egna ändamål vakanssatta rust- och rotehållsnummer kunna endast de, hvilkas vakansafgifter utbetalas direkt till löntagare, komma att efter nämnda tidpunkt erlägga sådan spannmål, ity att i åberopade nådiga kungörelse den 4 sistlidne januari är föreskrifvet, att sådana rusthåll skola frångå truppförbanden och till statsverket afträdas först vid vederbörande löntagares afgång eller inträde på ny stat. Enligt uppgifter, som hit inkommit från vederbörande regementsförvaltningar,
6 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
kunna sammanlagdt endast 18 rusthåll antagas vid 1904 års ingång kvarstå såsom för truppförbandens egna ändamål vakanta. Då de belopp, dessa rusthåll komma att under kortare tid erlägga i bästvakansafgift, äro allt för ringa för att i riksstaten beräknas under särskild inkomsttitel, hemställer statskontoret, att de må få i räkenskaperna uppdebiteras under extra uppbörd.
\idkommande därefter af gifter för persedelunderhållet vid rustliållsinfårderiet förekommer, att statsverket, enligt 1885 års Riksdags beslut och nådiga kungörelsen den 23 december samma år, från och med år 1886 öfvertog den effektiva rusthåll vid infanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar, under villkor att till staten med äganderätt samtidigt öfverlämnades af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordrades, och att rusthållarne för besvärets upphörande erlade en årligersättning af 20 kronor af hvarje rusthållsnummer att af Eders Kungl. Maj:t för persedlarnes anskaffande och underhåll användas. Dessa ersättningsbelopp hafva sedan år 1890 varit under inkomsttiteln utgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet i riksstaten beräknade. Då emellertid, enligt åberopade nådiga kungörelse den 29 november 1901, med föreskrifter i fråga om indelningsverkets upphörande m. m., Eders Kungl. Maj:t förordnat, att den effektiva rusthåll vid infanteriet åliggande skyldighet att erlägga afgift för beklädnad, remtyg och beväpning skall från och med 1904 års ingång upphöra, lärer inkomsttiteln icke vidare böra i riksstaten upptagas.
Beträffande trosspassevolansafgiften förekommer, att på grund af med vederbörande rusthållare träffade och genom särskilda resolutioner fastställda aftal, enligt hvilka Kungl. Maj:t och kronan åtagit sig att både i freds- och krigstid ombesörja anskaffandet, underhållandet och fortskaffningen af rusthållsregementenas och kårernas tross äfvensom tillhandahållandet af trosskuskar och trosshästar, fullt munderade, emot en viss, från hvarje helt rusthåll utgående passevolansafgift, erlägges af rusthållarne vid nedannämnda regementen sådan afgift till följande belopp, nämligen:
3 kronor 75 öre i fredstid och 4 kronor 37 öre i krigstid vid de skånska indelta kavalleriregementena enligt kungl. resolutionen den 18 december 1775, vid Västgöta regemente enligt kungl. resolutionen den 18 mars 1776 och vid Smålands husarregemente och Smålands grenadierkår enligt kungl. resolutionen den 2 maj 1776;
4 kronor 37 öre både i freds- och krigstid vid Östgöta kavalleri-
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7
regemente (andra lifgrenadierregementet) enligt kungl. resolutionen den 21 maj 1776; och
4 kronor 75 öre för alla tider vid lifregementet till häst (lifregementets dragon-, husar- och grenadierkårer) enligt kontrakt den 15 januari 1778.
Då de trosspassevolansafgifter, som efter 1904 års ingång komma att af ännu effektiva rusthåll vid kavalleriet, som hålla häst och karl, erläggas, varda för statsregleringen efter hand af allt mindre betydelse, torde skäl icke förefinnas att vidare upptaga dem i riksstaten under särskild inkomsttitel, utan lära efter nämnda tid inflytande afgifter af detta slag lämpligen böra i räkenskaperna upptagas under inkomsttiteln extra uppbörd.
Enligt 1901 års Riksdags beslut angående ny härordning och nådiga kungörelsen den 29 november samma år, komma vakanssatta rusthåll och rotar att med ingången af år 1904 till största delen utträda ur indelningsverket. Till följd häraf och af upphörandet af skyldigheten att vidare rekrytera och remontera, kunna efter nämnda års ingång endast obetydliga belopp beräknas inflyta af »tillfälliga rotevakansafgifter», »soldatvakansafgift» och »båtsmansvakansafgift».
Tillfälliga rotevakansafgifter inflyta:
af de vid 1878 års början till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar;
af rusthåll och rotar vid infanteriet, som jämlikt 1892 års Riksdags beslut samt nådiga brefven den 2 december 1892, den 28 september 1893, den 5 oktober 1894, den 15 november 1895 och den 15 april 1898 blifvit vakanssatta för infanteriets omorganisation;
af rusthåll vid Skånska husar- och dragonregementena, hvilka i mån af ryttarnes afgång, jämlikt samma Riksdags beslut och nådiga brefvet den 30 maj 1893, blifvit satta på vakans för regementenas ombildning till värfvade;
af dubbelrotar vid Jemtlands hästjägarekår, hvilka jämlikt nämnda Riksdags beslut blifvit vakanssatta för kårens ombildning till värfvadt regemente.
Enligt åberopade nådiga kungörelse den 29 november 1901 komma samtliga nu omförmälda tillfälliga rotevakansafgifter att upphöra.
Belöpande afgifter för sådana rusthåll och rotar vid båtsmanshållet, som jämlikt nådiga kungörelsen den 13 juli 1887, angående båtsmanshållets sättande på vakans, inflyta, skola redovisas under titel båtsmansvakansafgift. Emellertid hafva, på sätt statskontoret i före-
B Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
gående ^berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna för. de år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits under »tillfälliga rotevakansafgifter». Särskild föreskrift om upphörande från och med år 1904 af skyldigheten för rusthåll och rotar vid båtsmanshållet att erlägga vakansafgifter är visserligen ännu icke, statskontoret veterligt, af Eders Kungl. Maj:t meddelad, men då båtsmanshållet är grundadt på indelningsverket och dettas upphörande med 1904 års ingång är af Riksdagen beslutad, lära de belopp, som under titel båtsmansvakansafgift komma att efter sagda tidpunkt inflyta, icke böra under särskild inkomsttitel upptagas, utan uppdebiteras under titel extra uppbörd.
Soldatvakansafgift erlägges för närvarande af rotar, livilka ålagts ny ordinarie rotering, af tre rotar i Sårna, Idre och Hede byar i Kopparbergs län, hvilka förut utgjort rotevakansafgift till Elfdals socknemän, samt af bergslagsrotar. Samtliga dessa rotevakansafgifter komma, jämlikt nådiga kungörelsen den 29 november 1901, att med 1904 års ingång upphöra. Under denna inkomsttitel uppdebiteras jämväl »knekterotefrihetsmedel» till obetydliga belopp, under de tvenne senaste åren uppgående till sammanlagdt endast 32 kronor 82 öre årligen. Enär ifrågasättas kan, huruvida dessa »knekterotefrihetsmedel» rätteligen böra vidare statsverket tillkomma,, har statskontoret under denna dag ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t göra särskild underdånig framställning om föreskrift om desammas upphörande. Då emellertid såväl dessa belopp som de. »retroaktiva afgifter», som i öfrigt uppdebiteras under denna inkomsttitel, äro alltför obetydliga att såsom särskild titel vid statsreglermgen beräknas, torde desamma böra för framtiden upptagas under extra uppbörd.
Statskontorets förslag till inkomstberäkning för år 1904 innefattas bifogade tabell litt. a. Vid upprättande häraf har ämbetsverket läst afseende dels därpå, huruvida de å de särskilda inkomsttitlarne u£der de senare åren uppkomna öfverskott och brister haft stigande eller fallande tendens, uti hvilket hänseende åberopas här bifogade tabell litt. b, dels och på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får Där nedan närmare redogöra.
Ordinarie inkomster.
Arrendemedlen, som för år 1903 beräknats till 2,100,000 kronor, halva under senaste femårsperiod influtit med i medeltal 2,232,390 kronor
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9
med en årlig minskningstendens af 39,046 kronor. Då inkomstbeloppet sistlidet år endast uppgick till 2,153,805 kronor och en ytterligare förminskning till följd af den fortgående försäljningen af mindre kronolägenheter är att förutse, anser sig statskontoret böra hemställa, att denna inkomsttitel må för år 1904 beräknas till 2,000,000 kronor.
Mantalspenningarne, som i riksstaten för nästkommande år äro beräknade att inflyta med 750,000 kronor, belöpte sig sistlidet år till 757,509 kronor och utvisa en årlig stegringstendens under senaste femårsperiod af 10,134 kronor, och statskontoret anser fördenskull denna inkomsttitel kunna för år 1904 beräknas till 780,000 kronor.
Bötesmedel. Beräkningen af denna inkomsttitel, som under en följd af år befunnit sig i en konstant stegring med en årlig ökning under senaste femårsperiod af 26,659 kronor, höjdes nästlidet år med 50,000 kronor till 400,000 kronor. Då densamma emellertid redan år 1901 influtit med 426,306 kronor och någon minskning icke synes vara att förvänta, anser statskontoret bötesmedlen kunna för år 1904 beräknas inflyta med 450,000 kronor.
Kontrollstämpelmedlen, i 1903 års riksstat upptagna med 60,000 kronor, befinna sig jämväl sedan flere år i en konstant stegring med en årlig medelökning af 4,461 kronor. Med hänsyn härtill och då dessa medel år 1901 inflöto med 66,058 kronor, finner statskontoret sig böra föreslå deras beräkning för år 1904 till 70,000 kronor.
Fyr- och bakmedlen torde för år 1904 böra upptagas till enahanda belopp som under en följd af föregående år, eller 1,500,000 kronor, ehuru desamma under senaste femårsperiod influtit med 1,690,000 kronor i medeltal årligen.
Telegraf medlen äro i riksstaten för år 1903 upptagna till 6,500,000 kronor och hafva, enligt hvad statskontoret inhämtat, af telegrafstyrelsen beräknats för år 1904 till 7,000,000 kronor. ...
Järnvägstrafikmedlen. Enligt hvad statskontoret inhämtat har järnvägsstyrelsen beräknat denna inkomsttitel för år 1904 till 9,203,000 kronor, varande detta belopp upptaget i bifogade tabell.
Skogsmedlen, som i riksstaten för år 1903 äro upptagna med
7,000,000 kronor, hafva utgjort:
år 1899 ................................. kronor 7,001,477
1900 .................................... „ 8,279,718
1901 ...............................„ 7,830,101
eller i medeltal för dessa tre år ,, 7,703,765
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
i
10 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets skogsmedelsinkomster under innevarande års tre första kvartal belöpt sig till 5,314,449 kronor. I händelse skogsmedelsuppbörden under fjärde kvartalet kommer att motsvara uppbörden under samma kvartal af sistlidet år, 1,536,931 kronor, skulle inkomsten af skogsmedel för år 1902 alltså komma att uppgå till 6,911,380 kronor och i medeltal för åren 1900—1902 utgöra 7,673,733 kronor.
Inkomstens årliga ökning i medeltal, som under perioden 1896—1900 utgjorde 1,009,398 kronor, belöpte sig under perioden 1897—1901 till 600,947 kronor. Vid beräkningen af statsverkets inkomster år 1903 yttrade statskontoret, att under senaste tiden visserligen försports en viss tendens till nedgång i virkesprisen, men att då å andra sidan kunde antagas, att den fortgående utvidgningen af statens skogsegendom i förening med en allt omsorgsfullare skogsskötsel komme att under de närmaste åren bereda statsverket stegrade inkomster af skogsmedlen, funne statskontoret sig böra tillstyrka, att beräkningen år 1903 måtte från de föregående år upptagna 7,000,000 kronor förhöjas till 7,500,000 kronor, med hvilket belopp inkomsttiteln också af Eders Kungl. Maj:t upptogs i inkomstberäkningen för år 1903. Af enahanda skäl hemställer statskontoret jämväl nu, att skogsmedlen må i 1904 års riksstat upptagas till 7,500,000 kronor.
Extra uppbörd. Denna inkomst, som i riksstaten för år 1903 är beräknad till 100,000 kronor, har under senaste femårsperiod influtit med i medeltal 179,106 kronor och utvisat en stegringstendens af 23,568 kronor årligen, hvadan statskontoret anser en förhöjning i inkomsttitelns beräkning till 150,000 kronor kunna förordas.
Bevillningar.
Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna inbragt:
år 1899 ................................... kronor 60,051,428: —
» 1900 .................................... „ 57,360,266: —
» !901 .................................. „ 49,3 41,561: —
eller i medeltal för dessa tre år „ 55,584,418: —
För januari—november innevarande år hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, debiterade tullmedlen utgjort 51,084,098 kronor 71 öre och skulle, därest uppbörden för innevarande månad blefve lika med den för december månad sistlidet år, eller 4,135,253 kronor 45
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 11
öre, för innevarande år uppgå till 55,219,352 kronor 16 öre. Här bör dock erinras, att denna stegring delvis är beroende af förändrad bokföring, enär i de debiterade tullmedlen ingår ett belopp af 1,818,658 kronor 86 öre, hvilket under föregående år bokförts framför linjen såsom deponerade tullmedel, men som pa grund af föreskriften i nådiga brefvet den 29 november 1901 vid innevarande års ingång uppdebiterats inom linjen.
Denna statsinkomst kan icke tillförlitligen bedömas för den tid, 1904 års statsreglering afser. Statskontoret anser emellertid denna inkomsttitel kunna för år 1904 upptagas till enahanda belopp, med hvilket statskontoret uppförde detsamma i sitt nästlidet år afgifna förslag till inkomstberäkning för år 1903, eller 49,000,000 kronor.
Postmedlen. Statskontoret har inhämtat, att generalpoststyrelsen vid afgifvande af förslag till inkomst- och utgiftsstater, som böra till nästkommande Riksdags pröfning öfverlämnas, beräknat inkomsten af postmedlen till 14,715,000 kronor, hvadan denna summa blifvit i bilagda tabell uppförd.
Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. De särskilda afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna debiterats med:
Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges riksbank den 2 maj 1897, § 41, samtliga enskilda banker komma att efter 1904 års ingång hafva upphört med sin sedelutgifning, kommer största delen af den inkomst, som bokföres under förevarande titel att bortfalla, med anledning hvaraf statskontoret finner sig böra föreslå inkomsttitelns beräkning för år 1904 till ett till 250,000 kronor nedsatt belopp.
12 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Stämpelmedlen, som för år 1903 beräknats till 6,500,000 kronor, hafva utgjort:
år 1899 ...................................................... kronor 8,211,636: —
» 1900 ........................................................ „ 6,606,207: —
» 1901 ...................................................... „ 6,103,024: —
eller i medeltal för dessa tre år............ „ 6,973,622: —
Stämpelafgiften för spelkort ingick i nämnda belopp med:
år 1899 .............................................................. kronor 141,984: 50
n 1900 ............................................................ „ 142,635: —
n 1901 ............................................................. „ 145,854: —
Under januari—november månader innevarande år hafva i länens ränterier och till statskontoret influtit stämpelmedel med 6,496,080 kronor 47 öre, däraf 79,798 kronor 16 öre kortstämplingsafgift; och skulle, i händelse uppbörden för innevarande månad blefve lika med den för december månad nästlidet år, stämpelmedlen för detta år uppgå till 7,148,239 kronor 60 öre, däraf 99,661 kronor 16 öre kortstämplingsafgift.
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1899— 1901 å beloppet af de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, har detta belopp utgjort:
Här bör erinras, att år 1899 i stämpelbeloppet för handlingar till bouppteckningsprotokoll ingår afgift för en enda bouppteckning: med omkring 1,800,000 kronor.
Statskontoret har icke funnit anledning att föreslå någon förändring i inkomsttitelns beräkning för år 1904.
Brännvinstillverkning sskatt. Enligt räkenskaperna har brännvinstillverkningen i riket utgjort:
år 1897
. liter 36.295.172
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
år 1900 ................................................................. liter 43,743,887
„ 1901 ................................................................ ,, 48,084,865
eller i medeltal för dessa fem år.............................. « 42,5^7,qoq
samt årliga ökningen under samma period . .. .... „ 2,357,939. ^
Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna manad liar, enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och justerings-
byrå, uppgått till ....................................................... liter 37,248,811,6
och om härtill lägges tillverkningen under decem-
ber månad nästlidet år ....................................... » 7,577,521,9
skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande år, detta års tillverkning piifva ............................................................. liter 44,826,333,5.
Beträffande tillverkningsskatten får statskontoret meddela följande öfversigt för femårsperioden 1897—1901: ---
' År
1901 Influten snatt.
Restitution för
denatureradt
brännvin.
| för högt erlagd skatt.
Statsverket
behållet.
18,438,057
20,004,608
20,889,190
21,708,416'
21,854,1691
919,989
992,768;
1,104,593
1,285,504!
1,306,523;
5,643
6,481
9,080
8,686
4,537
17,512,425!
19,005,359,
19,775,517
20,414,226:
20,543,109;
Under innevarande år intill den 1 dennes är dylik skatt inbetald med 17,258,912 kronor 40 öre och under förutsättning att inkomsten för innevarande månad kommer att inflyta med lika stort belopp, som under december månad sistlidet år, eller 2,283,193 kronor 85 öre, skulle årets inkomst uppgå till 19,542,106 kronor 25 öre. Om därifrån afdrages hvad under innevarande år blifvit eller än vidare kan varda restitueradt, här förslagsvis beräknadt till 1,300,000 kronor, skulle återstå 18,242,106 kronor 25 öre. Denna statsinkomst har i medeltal för de senaste tre åren uppgått till 20,244,284 kronor och inflöt sistlidet år med ett nettobelopp af 20,543,109 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer statskontoret, att denna inkomsttitel må i 1904 års riksstat upptagas med enahanda belopp som i senast fastställda stat, eller 20,500,000 kronor. .
Hvitbetssockertillverkningsafgiften. För all tillverkning af hvitbeta-
14 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
socker skall enligt gällande föreskrifter erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor antagas lämna, och skall skatten utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i världshandeln antagna holländska standard, eller, då sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram, 11,75 öre för kilogram.
Vid 1901 års riksdag blef det beräknade utbytet i råsocker höjdt från det förut bestämda 10,5 procent till 11,5 procent, hvilken höjning skulle träda i kraft den 1 september 1901. I sammanhang därmed blef skatten, som i nämnda års riksstat var beräknad till 9,000,000 kronor, bestämd till 10,500,000 kronor för innevarande år. Enligt 1902 års Riksdags beslut har sockerutbytet af betorna från och med den 1 nästlidne september beräknats till 12 procent, och beräknades skatten komma att år 1903 inflyta med 11,500,000 kronor.
Under nedannämnda tillverkningsår, hvilka jämlikt nådiga förordningen den 19 maj 1893 räknas från och med den 1 september till och med den 31 augusti nästföljande år, har, enligt erhållna uppgifter från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, vid samtliga fabriker inom landet afverkats följande myckenhet betor:
Enligt meddelande från ofvannämnda byrå har afverkningen under nu löpande tillverkning sår utgjort:
oktober........................................................................ ton 160,301,9
november .................................................................. „ 299,229,5
tillhopa ton 459,531,4.
Under motsvarande tid sistlidet år utgjorde betafverkniugren 594,223,6 ton. 6
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Inkomsten af denna skattetitel liar utgjort för kalenderår:
år 1897 ......................................................... kronor 11,008,906: —
„ 1898 ......................................................... v 6,317,671: —
1899 ......................................................... v 7,483,948: —
„ 1900 ......................................................... « 9,946,573: —
1901 ........................................................ „ 12,605,642: -
’ Enligt meddelande från ofvannämnda kontroll- och justeringsbyrå har tillverkningsafgiften under januari—november månader innevarande år debiterats med 7,134,604 kronor 77 öre mot 9,078,580 kronor 41 öre under motsvarande tid nästlidet år. Under december månad sistnämnda år uppgick den debiterade afgiften till 3,527,061 kronor 11 öre, hvadan, om förhållandena under denna månad gestaltade sig på enahanda sätt som under samma tid föregående år, 1902 års debiterade hvitbetssockertillverkningsafgift skulle komma att uppgå till 10,661,665 kronor 88 öre. Då emellertid innevarande års hvitbetsskörd varit synnerligen svag, lärer dock ej en sa stor afverkning under innevarande
månad vara att förvänta. >
Beloppet af denna inkomsttitel är naturligen i väsentlig grad beroende af utfallet af betskörden. I regeln motväges dock den af en svag skörd beroende nedgången i skattens afkastning af en ökning i tullinkomsten för utifrån infördt socker, där icke, såsom fallet för närvarande är, från föregående kampanjer kvarligga betydande lager af socker. Dessa lager kunna dock på grund af innevarande ars svaga betskörd antagas inom den närmaste tiden varda förbrukade. Skulle därför utfallet äfven af nästa års betskörd ställa sig ofördelaktigt,
lärer import af utländskt socker vara att förvänta.
Med afseende härå anser statskontoret hvitbetssockertillverknmgsafgiften böra för år 1904 beräknas till 12,000,000 kronor.
Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Denna inkomsttitel
bar enligt räkenskaperna utgjort:
år 1897 ................................................................... kronor 6,108,078:
„ 1898 ...................................................................
„ 1899 ....................................................................
„ 1900 .....................................................................
„ 1901 ....................................................................
utvisande en fast stegringstendens af 420,532 kronor ökning. Äfven om på grund af de under senare mindre gynnsamma konjunkturerna för affärslifvet någon minskning i nämnda stegringstendens tilläfventyrs skulle komma att göra sig gällande, torde en sådan minskning komma att i fråga om den förevarande in-
6,746,055: — 7,165,911: — 7,599,031: — 7,790,204: — . årlig medeltider inträdda
16 Inkomstberäkningen; statskontorets skrifvelse.
komsttitelns afkastning mer än motvägas af den stegring i bevillningens belopp, som otvifvelaktigt varder en följd af tillämpningen af de i förordningen om inkomstskatt den 21 juni innevarande år införda bestämmelser om själfdekl ara tion. Statskontoret hemställer därför, att inkomsten af ifrågavarande inkomsttitel må för år 1904 beräknas till
9,000,000 kronor.
Stockholm den 11 december 1902.
Underdånigst:
HANS WACHTMEISTER.
C. G. SYLVAN. CHR. L. TENOW. PER SÖDERMARK.
föredragande.
fl iJ
K. Beckman.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
17 Statsverkets inkomster.
Bil. litt. a.
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
18 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Statsverkets
Enligt
Ordinarie inkomster.
Grundskatt...................................................... •
Kavalleriregementenas hästvakansspannmål. Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsii Trosspassevolansafgift
Tillfälliga rotevakansafgifter..........................
Soldatvakansafgift ............................................
Båtsmansvakansafgift ........................................
Arrendemedel .....................................................
Mantalspenningar...............................................
Bötesmedel............................................................
Kontrollstämpelmedel .........................................
Fyr- och båkmedel .........................................
Telegrafmedel........................................................
Järnvägstrafikmedel ...........................................
Skogsmedel ..........................................................
Extra uppbörd ...................................................
Bevillningar.
Säger
Tullmedel .........................................................
Postmedel .................................................................
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter ...............................................
Stämpelmedel.....................................................
Bränn vinstillverkningsskatt.............................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift Bevillning af fast egendom samt af inkomst
Summajl23,661,007ll30,120,433 141,844,947
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
19 Bil. litt. b.
inkomster.
räkenskaperna.
För är 1900. ! För år 1901.
Medium.
Årlig ökning i medeltal.
Årlig minskning i medeltal.
947,836; 292,164 48,420; 22,700 192,566 36,334 155,161 2,194,877'; 749,423 410,853| 60,226 1,727,097 1,846,774
7,000,000 8,279,718 176,604
945,446! 292,703; 48,080 22,048 207,041' 37,386 157,505' 2,153,805' 757,509 426,306! 66,058 1,648,374 1,891,281 8,000,000 7,830,101 214,754
1,320,565 289,172 48,908 22,867 223,880 46,355 196,022 2,232,390 739,304 379,826 57,822 1,690,632 1,781,231
10,060,000 7,218,491 179,106
3,357
234,167
15,426
10,134--
26,659
4,461
66,768!--
600,947
23,568
4,071
1,450,000
400,000,
60,000
l,500,000j
6,500,000
7.000. 000
7.000. 000.;
100,0001!
70,000
7,000,000
150,000
24,140,753| 24,698,397| 26,486,57 lj 735,894j_ 1,771,308] 26,546,0001 28,653,000
57,360,266
11,883,965
1,112,037 6,606,207 20,414,226 9,946,573 7,599,031 114,922,305
49,341,561
12,836,861
1,190,489
6,103,024
20,543,109
12,605,642
7,790,204
110,410,890
52,460,809
11,171,462
1,091,656
6,744,718
19,450,127
9,472,548
7,081,856
107,473,176
1,450,913;--
783,056
49,665 — —
36,464 --
757,671
399,184 --
420,532
48,500,000!
13,340,000!
300,000
49.000. 000
250,000
6,500,000
12.000. 000 9,000,000
3,897,485!--{ 109,140,000' 111,965,000
139,0<l3,068| 136,XO!l,287' 133,969,747j 4T63.%379| 1,771,308! 135,080,000.1 140,018,000
1 Utgifterna.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari 1903.
Närvarande:
Hane excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander, '
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde i underdånighet. Kungl Maj;t i den till nästlidet års Riksdag aflåtna
nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof askat bevil i ande af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjänsteman och betjante, anmälde Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 maj samma ar, att, Bih. till Biksd. Brot. 1903. I Sami. 1 Åfd. 1
$
en
ii
del
80,000: — 4,200: — 532,417: — 170,000: — 1,200,000: — 200,000: — 450,000: — 85,000: — tjänstemän och
Kung!.
i anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne föreslagit i fråga om bevisande af anslag till dyrtidstillägg, Riksdagen, för beredande af dyrtidstillägg för ar 1902 enligt vissa angifna grunder åt en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater, under nedannänmda hufvudtitlar på extra stat för år 1903 anvisat särskilda förslagsanslag till följande belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln ............................................. kronor
» tredje „ .............................ZZZZZ ..
„ fjärde ,, femte „ sjätte ,, sjunde ,, åttonde „ nionde „
Angående dyrtidstillägg för år 1902 åt „„ ^ betjänte utfärdades den 23 maj 1902 nådig kungörelse.
Under erinran hurusom' i anledning af därom af Eders Siordac framställningar 1901 års Riksdag beviljat dyrtidstillägg för samma år åt en del tjänstemän och betjänte och då, under förutsättning att de förhållanden, som framkallat behofvet af dyrtidstillägg komrne att fortvara någon längre tid framåt, sagda behof syntes böra1 tillgodoses på mera stadigvarande sätt än genom ett år för år beviljadt dyrtidstillägg, anbefallde Eders Kungl. Maj:t genom nådigt cirkulär den 25 oktober 1901 statens vederbörande ämbetsverk och myndigheter att hvar för sin förvaltningsgren inkomma med utredning, huruvida under angifna förutsättningen för tiden efter år 1902 ändringar i vederbörande önestater kunde anses böra äga rum. Sedan de sålunda infordrade utredningarna till största delen inkommit, uppdrog Eders Kungl. Maj:t jämlikt nådigt beslut den 3 sistlidne oktober, åt en kommitté att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden, därvid kommittén skulle hafva att taga under öfvervägande, huruvida genom förenklingar i förva tmngen tillfälle kunde beredas till indragning af tjänster, som genom de forändrade anordningarne kunde undvaras.
• v ■ årslag till löneregleringar hafva ännu icke från kommittén
inkommit och med hänsyn till omfattningen af kommitténs uppdrag är ej heller att förvänta, att några dylika skola inkomma inom sådan tid, att, å dem kan grundas någon framställning till den snart sammanträ-
dande Riksdagen. Då emellertid, enligt hvad kändt är, hyreskostnaderna under senaste året icke i nämnvärd mån ändrats samt lefnadskostnaderna i öfrigt torde få anses vara ungefär desamma, som voro rådande, då 1902 års Riksdag beviljade dyrtidstillägg för det året, anser jag mig hafva anledning förorda, att Eders Kungl. Maj:t af Riksdagen äskar dyrtidstillägg äfven för år 1903.
De af 1902 års Riksdag för beredande af dyrtidstillägg anvisade anslag uppfördes med egenskapen af förslagsanslag å extra stat under vederbörande hufvudtitlar i 1903 års riksstat. På enahanda sätt torde dyrtidstilläggen för år 1903 böra uppföras i riksstaten för år 1904, därvid förutsättes, att Eders Kungl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under år 1903 utbetala beloppen. De ifrågavarande förslagsanslagen torde få uppföras till enahanda belopp, med hvilka de äro upptagna i 1903 års riksstat, dock med undantag för dyrtidstilläggen under andra, fjärde, femte och sjätte hufvudtitlarne, beträffande hvilka påkallas ändring af vid uästlidne Riksdag verkställda löneregleringar. Häraf föranledes, att anslagen under dessa hufvudtitlar nu böra uppföras med nedan angifna belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln med .......................................... 63,000 kronor
„ 15,000 „
„ ............................................ 120,000 „
„ 900,000 „
^ ^ ______ för dyrtidstill äggens utgående, som af 1902 års
Riksdag fastställdes, påkallas icke någon annan ändring, än som föranledes af löneregleringar för landtförsvarsdepartementet tillhörande personal; och skulle således de grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år 1903 borde utgå, blifva följande:
l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in natura;
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor;
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1902 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor;
d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901 eller 1902 års Riksdag ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.
„ fjärde „ femte
ii
sjette „ I de grunder
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten och lärare vid allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela' det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner: lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar; kontant bostads- och inkvarteringsersättning; arfvode;
beklädningsersättning vid flottan; med lön likställdt lönetillägg; samt dagaflöning vid flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.
Hvad föredragande departementschefen sålunda anfört, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen godkänna.
Ex protocollo: Bengt Oxenstierna.
STOCKHOLM, ISAAC MARCU8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.
Första hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari
1903.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde: Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Första hnfvudtiteln.
hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat därtill anvisadt, eller 1,321,000 kronor.
Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen gilla.
Ex protocollo: Bengt Oxenstierna.
STOCKHOLM, ISAAC MARCU8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1803.
Andra hufvudtiteln.
1 Andra hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsår enden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott måndagen den 12 januari 1903.
i närvaro af:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palandér,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen.
Departementschefen statsrådet Berger föredrog de frågor, som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade därvid beträffande
Ordinarie anslag.
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat.
I underdånig skrifvelse den 2 december 1901 har tiders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län väckt förslag därom, att Bih. till Riksd. Prut. W03. 1 Sami. 1 Afd. 1
[I-]
Bildande af en ny domtaga inom Norrbottens län.
2 Andra hufvudtiteln.
inom nämnda län en ny domsaga, med benämning Gellivare domsaga, måtte bildas genom utbrytning af Enontekis och Juckasjärvi tingslag från Torneå domsaga, Gellivare tingslag från Kalix domsaga och Jockmocks tingslag från Luleå domsaga, äfvensom hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å ordinarie stat bevilja för domhafvanden i den föreslagna domsagan lön 4,500 kronor, tjänstgöringspenningar 2,300 kronor och förvaltningsbidrag 2,900 kronor eller tillhopa 9,700 kronor.
Till stöd för detta förslag har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, hurusom under den tid, som förflutit från år 1876, då Norrbottens län erhöll sin nuvarande judiciella indelning, de förhållanden, på hvilka denna indelning grundats, undergått väsentlig förändring. Sålunda hade genom norra stambanans utsträckning länets skilda delar blifvit närmare förbundna med hvarandra och det öfriga riket. Vidare hade genom anläggning af järnväg emellan Luleå och Gellivare de rika malmtillgångarna i Gellivare malmberg kunnat blifva föremål för bearbetning, och de förhoppningar, hvilka anknöte sig till den under anläggning varande järnvägen emellan Gellivare och Ofoten, hade framkallat lif och rörelse i trakter, som för några få år sedan utgj°rt fullkomliga ödemarker. Den inträdda utvecklingen åskådliggjordes . bäst af den ökning i länets folkmängd, som efter ofvanberörda tidpunkt ägt rum. Folkmängden å länets landsbygd, hvilken den 31 december 1875 utgjort endast 78,109, hade den 31 december 1900 uppgått till 121,062, utvisande en ökning af omkring 55 procent. Till denna ökning hade länets lappmarker i främsta rummet bidragit, enär folkmängdssiffrorna därstädes vid nyssberörda båda tidpunkter utgjort respektive 12,509 och 27,976, motsvarande en ökning af i det närmaste 124 procent. Denna ökning i folkmängd hade helt naturligt framkallat ökning i de göromål, hvilka voro förenade med de särskilda domsagornas förvaltning.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har vidare erinrat, att vid bedömandet af föreliggande fråga hänsyn borde tagas ej blott till folkmängden samt antalet mål och ärenden inom de särskilda domsagorna utan äfven till dessas areal. Ju större omfattning en domsaga hade, i desto större utsträckning upptoges domarens tid af resor inom domsagans skilda delar, under hvilka domaren blefve mer eller mindre otillgänglig för dem, hvilka vore i behof af hans ämbetsåtgärder. I detta hänseende medförde omfattningen af Torneå domsaga de största olägenheterna. Denna upptoge en areal af 320.6 2 kvadratmil och dess innevanareantal hade den 31 december 1900 uppgått till 24,624,
Andra hufvudtiteln.
hvilken siffra under år 1901 ökats med inemot 2,000. Domsagan vore delad i sex tingslag med tingsställena belägna på respektive 0.2, 7.4, 13.5, 18.3, 29.3 och 39.9 mils afstånd från domarens hemvist vid Haparanda. Något förmånligare gestaltade sig förhållandena vidkommande Kalix domsaga. Dess areal, fördelad på fyra tingslag, utgjorde dock 237.74 3 kvadratmil med aflägsnaste tingsstället beläget på 22 mils afstånd från domarens boningsort, och hade innevånareantalet i domsagan vid 1900 års slut varit 38,007. Luleå domsaga, indelad i tre tingslag, omfattade i det närmaste samma areal som Kalix domsaga samt hade vid 1900 års slut haft 29,508 innevånare. Om härtill toges i betraktande, att förhållandena numera oafvisligen påkallade ökadt antal lagtima ting i Juckasjärvi, i Gellivare och i Jockmocks tingslag, hvarigenom vederbörande domares tid och krafter komme att ytterligare tagas i anspråk, måste en ändring i länets nuvarande judiciella indelning anses af behofvet i hög grad påkallad. Den föreslagna nya domsagan komme visserligen att omfatta en väsentligt större areal än någon af de nuvarande domsagornas, nämligen icke mindre än 570.103 kvadratmil, men då densamma till öfvervägande del utgjordes af ofvan odlingsgränsen belägna öde kronoöfverloppsmarker, samt dess innevånareantal till en början icke mycket komme att öfverstiga 20,000 och dess olika delar blefve genom järnväg förbundna med hvarandra, hade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansett den ifrågasatta nya domsagans vidsträckta omfattning ej böra tilläggas någon afgörande betydelse vid ärendets pröfning. Efter utbrytningen skulle Torneå domsaga omfatta 113.8 7 kvadratmil med omkring 20,500 innevånare, Kalix domsaga 68.6 8 6 kvadratmil med omkring 26,500 innevånare och Luleå domsaga 41.118 kvadratmil med omkring 25,500 innevånare.
Vidkommande aflöningen till domhafvanden i den nybildade domsagan har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande framlagt en i enlighet med de principer, som tillämpats vid senaste reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, uppgjord beräkning, grundad på innevånareantalet i den blifvande domsagan samt de i chefens för justitiedepartementet årsberättelser meddelade uppgifter angående målens och ärendenas antal inom de särskilda tingslag, af livilka den nya domsagan skulle komma att bestå, äfvensom andra på frågan inverkande förhållanden. Jämlikt denna beräkning kunde enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes åsikt tjänstgöringspenningarna icke skäligen sättas lägre än 2,300 kronor och måste förvaltningsbidraget, då den påräkneliga sportelinkomsten icke kunde antagas komma att öfverstiga 1,300 kronor, under det de med domsagans förvaltning förenade utgifterna beräknats uppgå
4 Andra hnfvndtiteln.
[1.] till omkring 4,200 kronor, bestämmas till minst 2,900 kronor. Då domhafvandena uti nu ifrågavarande tre domsagor, särskildt med hänsyn till den väsentliga stegring, som lefnadskostnaderna i Norrbotten på senare tider undergått, måste anses äga berättigade anspråk på att bibehållas vid de från statsverket till dem nu utgående kontanta aflöningsförmåner, ansåg Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande medel för aflöning af domhafvanden i den nybildade domsagan böra utan minskning af de nuvarande tre häradshöfdingarnes tjänstgöringspenningar och förvaltningsbidrag anvisas af statsverket, dock borde därvid beräknas, att genom den föreslagna utbrytningen statsverkets kostnader för urtima ting i brottmål måste antagas komma att afsevärdt nedgå,
Innevånarne i samtliga tingslagen inom Torneå domsaga, hvilka lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet, äfvensom nämnda tingslags häradsrätter och en tillförordnad domhafvande, som vid tiden för yttrandenas afgifvande förestått domsagan, hafva förordat det af Eders Kungl. Majrts befallningshafvande framställda förslaget, hvaremot ordinarie domhafvanden i samma domsaga ansett frågan om bildandet af en ny domsaga lämpligen kunna anstå, intill dess det visat sig, huru förhållandena inom de nordligaste socknarne komme att utveckla sig, särskildt i afseende å de vid gruffälten uppväxande större samhällena, hvilka enligt hans förmenande kunde antagas inom en ej alltför aflägsen framtid skola erhålla stadsrättigheter och egen jurisdiktion och således komma att undandragas den tilltänkta domsagan.
Inom Kalix domsaga hafva samtliga tingslagsbor och häradsrätter samt domhafvanden tillstyrkt, att Gellivare tingslag måtte utbrytas från denna domsaga och förläggas till en nybildad domsaga inom länet, därvid domhafvanden för sin del tillagt, att det ville synas, som om en domsaga bestående af Enontekis, Juckasjärvi och Gellivare tingslag skulle komma att lämna en blifvande domhafvande tillräcklig sysselsättning.
Jockmocks tingslagsbor och tingslagets häradsrätt hafva förklarat, att de lagtima tingen i detta tingslag behöfde ökas, men att detta behof syntes kunna blifva tillgodosedt, lika väl, om tingslaget fortfarande bibehölles vid Luleå domsaga, som med den nu föreslagna förändringen. Innevånarne i öfriga tingslag inom Luleå domsaga samt dessa tingslags häradsrätter äfvensom domhafvanden hafva däremot tillstyrkt den ifrågasatta ändringen i länets nuvarande judiciella indelning.
Svea hofrätt har i infordradt underdånigt utlåtande anfört, att då inom Torneå och Kalix domsagor domarens ämbetsverksamhet toges i anspråk företrädesvis i de närmast kusten belägna, mera befolkade
Andra hnfvudtiteln. n
tingslagen, betydande olägenheter uppkommit däraf, att domaren nödgats tid efter annan lämna sin verksamhet i kustlandet och företaga tidsödande ämbetsresor till de aflägsna lappmarkerna för hållande af ting eller andra förrättningar, samt att de antydda olägenheterna uppenbarligen måste göra sig gällande i högre grad, i den mån förhållandena inom lappmarkerna utvecklats och därstädes, särskildt inom Juckasjärvi och Gellivare lappmarker, uppstått en lifligare rörelse, till följd hvaraf domarens närvaro för rättsskipningens upprätthållande allt oftare påkallades. Svårigheterna måste naturligtvis ytterligare tillväxa, därest antalet af de årliga ordinarie tingen inom lappmarkstingslagen ökades, och då en sådan ökning af tingens antal i Juckasjärvi och Gellivare tingslag syntes ej kunna vidare uppskjutas, ansåg hofrätten, i likhet med Eders Kungl. Mapts befallningshafvande, tiden numera vara inne för en omreglering af domsagorna i länet. Emellertid skulle, därest, den nya domsagan komme att omfatta, förutom Enontekis, Juckasjärvi och Gellivare lappmarker, jämväl Jockmocks lappmark, domsagans område enligt hofrättens omdöme blifva alltför vidsträckt, hvaraf skulle kunna uppkomma olägenheter, likartade med dem, man ville genom omregleringen förebygga. För afskiljande af Jockmocks tingslag tran Luleå domsaga förelåge ej heller tillräckliga skäl, helst af de yttranden, som af vederbörande afgifvits, kunde slutas till, att behofvet af ökadt antal lagtima ting i tingslaget skulle med detsammas bibehållande i Luleå domsaga kunna tillgodoses, utan att verkligt hinder uppstode för denna domsagas behöriga förvaltning. Hofrätten ansag därför, att den. nya domsagan borde omfatta endast Enontekis och Juckasjärvi samt Gellivare nuvarande tingslag. De af hofrätten sålunda ifrågasätta ändringar i regleringsförslaget skulle föranleda till nedsättning åt de belopp,, som föreslagits såsom tjänstgöringspenningar till domaren och förvaltningsbidrag, men sportelinkomsternas obetydlighet och de särdeles dryga lefnadsomkostnaderna i denna lappmarksdomsaga måste å andra sidan kräfva, att förvaltningsbidraget beräknades i någon mån rikligare än i vanliga fall. Hofrätten föreslog tjänstgöringspenningarne till .1,800 kronor och förvaltningsbidraget till 2,400 kronor. Slutligen erinrade hofrätten, att det belopp, som kunde komma att uppföras å stat för den nya domsagan, icke skulle i sin helhet beteckna ökning i statsverkets utgifter, enär afsevärd besparing borde uppstå å statsverkets för närvarande gauska dryga kostnader för rese- och traktamentsersättningar till extra domare vid de ofta förekommande rannsakningarna å urtima ting i lappmarkerna.
De skäl, hvilka anförts för eu ändring i den nuvarande judicieila
[1.]
Andra hufvudtiteln.
indelningen inom Norrbottens län, synas mig så tungt vägande, att frågan ej längre kan uppskjutas. Lika med hofrätten anser jag emellertid, att Jockmocks tingslag icke bör ingå i den nya domsagan. Hvad vidare angår aflöningsförmånerna, synas häradshöfdingens tjänstgöringspenningar böra bestämmas i enlighet med hofrättens förslag. Beträffande det ifrågasatta förvaltningsbidraget hyser jag däremot betänkligheter vid dess fastställande till det af hofrätten föreslagna beloppet. Man torde nämligen kunna med visshet antaga, att den kraftiga ekonomiska utveckling, som pågår inom ifrågavarande bygder, skall medföra, att domarens sportelinkomster redan under den närmaste framtiden komma att väsentligen ökas. Ett årligt förvaltningsbidrag af 1,500 kronor bör därför enligt min uppfattning anses vara tillräckligt. Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att i och för bildande, genom utbrytning af Enontekis och Juckasjärvi tingslag från Torneå domsaga samt Gellivare tingslag från Kalix domsaga, af en ny domsaga med benämning Gellivare domsaga å ordinarie stat uppföra för häradshöfdingen i Gellivare domsaga:
lön........................................... kronor 4,500: —
tjänstgöringspenningar ..... x> 1,800: —
förvaltningskostnadsbidrag » 1,500: — 7,800: —
Genom bifall härtill skulle det i nu gällande riksstat under rubrik »Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat» uppförda anslag:, 677,687 kronor, förhöjas till 685,487 kronor.
Fångvården.
[2.] Då läns- och kronohäktena började begagnas för verkställighet
/Sr eJöres tån- af ådömdt straffarbete, befanns det mota mycken svårighet att förse darne vid lans- f^ngpersonalen med sådan sysselsättning, som med cellsystemets tillit eZTnfi lämPning k,mde anses förenlig. I afsikt att arbetet i dessa fängelser riket samt be- skulle ordnas så, att någon rubbning uti det ensamhets- och tystnads- ZkfvirZhe/älidSJStem’ som * cellfängelse borde vara rådande, ej måtte därigenom länsfängeiseti förorsakas, och för undvikande tillika däraf, att någon förlagskostnad Göteborg af. eller annan förlust för fångvården skulle därvid uppkomma, hemställde rektörerna vid fångvårdsstyrelsen hos Kungl. Maj:t, att arbetet, som helst borde verktvängsarbets. stallas för enskildas räkning, finge af fängelsedirektören under behörig Svartsjö och kontroll ordnas, och att af behållna inkomsten viss andel skulle tillfalla i Norrköping, direktören och vaktbetjäningen äfvensom däraf något belopp tilldelas
Andra hufvudtiteln.
fången såsom belöning och till beredande af nödig tillökning i kosten, samt att det öfverskott, som möjligen kunde uppkomma, finge öfverföras till en särskild besparingskassa för att vid fångens frigifvande användas till hans fördel. Genom nådigt bref den 26 augusti 1856 biföll Kungl. Maj:t hvad fångvårdsstyrelsen sålunda hemställt och föreslagit, dock med föreskrift, att därest arbeten för fångvården eller för fängelsets eget behof funnes att tillgå af den beskaffenhet, att de kunde åt fångarne lämpligen uppdragas, dessa då företrädesvis borde användas till sådana arbetens verkställande. I enlighet med de sålunda fastställda grunderna meddelades sedermera närmare bestämmelser angående fördelningen af inkomsten för de i läns- och kronohäktena förvarade fångarnes arbeten. Sedan det emellertid visat sig, att vid några länsfängelser, där mera lönande sysselsättning kunnat åt fångarne anskaffas, arbetsinkomsten uppgått till så stort belopp, att den andel däraf, som tillfallit fängelseföreståndaren, utgjort mera än hvad som kunde anses skäligen erforderligt för att godtgöra hans omsorg och möda att anskaffa arbete och hans besvär med materialiernas förvaltning samt med redovisningen för det hela, framhöll fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 2 september 1873, att till förekommande häraf föreskrifterna rörande fördelning af arbetsinkomsten borde förändras och den fängelseföreståndaren tillkommande andel af arbetsförtjänsten nedsättas, och framlade fångvårdsstyrelsen i öfverensstämmelse härmed uti samma skrifvelse nytt förslag till fördelning af arbetsinkomsten. I anledning af denna framställning fann Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 14 november 1873 skäligt att, jämte det fångvårdsstyrelsen anbefalldes att inkomma med underdånigt yttrande och förslag i af Eders Kungl. Maj:t samtidigt till behandling föreliafd fråga om reglemente rörande arbetspremier åt fångar, förklara, att under tiden hinder icke mötte för fångvårdsstyrelsen att i afseende å fördelningen af inkomsten för de i länsoch kronohäktena förvarade fångars arbeten tillämpa de grundsatser, som i fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse funnes förordade. Enligt de föreskrifter, som på grund häraf samma år blefvo af fångvårdsstyrelsen meddelade och alltsedan varit till efterrättelse gällande, åtnjuter fängelseföreståndaren af inkomsten å de arbeten, som verkställas af straff- och tvångsarbetsfångar, en tredjedel å en inkomstsumma för året intill 2,000 kronor och en sjättedel å det Överskjutande beloppet såsom ersättning för omsorgen och kostnaderna att anskafla arbete, för tillhandahållande och underhåll af inventarier och verktyg samt för arbetenas redovisning. Återstoden af inkomsten å dessa fångars
8 Andra linfvndtiteln.
arbeten har fördelats sålunda, att en sjättedel å en inkomst intill 2,000 kronor samt å det Överskjutande beloppet en tolftedel tilldelats dem bland vaktbetjäningen, som utöfvat tillsyn vid arbetena eller eljest därmed haft. bestyr, att en tredjedel af hela inkomsten kommit fången till godo, och att hvad som efter denna fördelning återstått, tillfallit fängelsets besparingskassa. I fråga om fängelse- och rannsakningsfångar gäller, att, där genom fängelseföreståndarens försorg dylik fånge förses med arbete, fängelseföreståndaren äger tillgodonjuta en tredjedel och fången återstående två tredjedelar af inkomsten därå.
I sammanhang med fastställandet under år 1902 af ny aflöningsstat för de betjänte vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det å riksstaten uppförda, bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, att tillämpas från och med år 1903, har bestämmelse meddelats därom, att. den vaktbetjän te vid läns- och kronocellfängelserna dittills tillkommande andel af arbetsinkomsten vid dessa fängelser skulle till statsverket indragas.
Uti den underdåniga skrifvelse af den 27 september 1901, i hvilken förslag till denna af fångvårdsstyrelsen redan förut begärda reglering af vaktbetjäntes löneförmåner slutligen framlades, gjorde fångvårdsstyrelsen därjämte hemställan om statens öfvertagande, likasom vid de centrala fångvårdsanstalterna, af omsorgen om fångarbetet vid länsoch kronocellfängelserna och indragning i samband därmed jämväl af fängelseföreståndarnes andel i arbetsinkomsten, och anförde fångvårdsstyrelsen i afseende härå, bland annat, följande.
Redan i ett den 24 april 1889 afgifvet, ;mderdånigt betänkande rörande utsträckning af tiden för straffarbetes verkställande i enrum äfvensom i underdånig skrifvelse den 30 september samma år beträffande de anslag för fångvården, som borde af Riksdagen äskas, hade styrelsen funnit sig böra fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet å behofvet af ingripande förändring i bestående anordningar för fångarbetet i läns- och kronohäktena samt därå, att med sådan ändring borde förknippas frångående af det aflöningssystem, som gjorde fängelseföreståndare och bevakningspersonal delaktiga i vinsten af fångarnes arbeten.
Den nedsättning, som år 1873 gjorts uti fängelseföreståndarens andel i inkomsten af fångarbetet, hade visserligen varit ägnad att för tillfället afhjälpa det då rådande missförhållandet, att vid ett och annat fängelse föreståndarens andel i arbetsförtjänsten uppgått till större belopp, än som kunde anses såsom skälig ersättning för hans möda och kostnader för arbetet, men hade ej kunnat förebygga, att vid därefter
Andra hnfvndtiteln.
följande förändringar i fängelsernas betydenhet och användning nya och betänkliga ojämnheter i fängelseföreståndarnes inkomster uppstått, så att aflöningsförmånerna vid vissa fängelser vore betydligt högre än vid andra dylika. Den ifrågavarande arbetsorganisationen medförde dessutom äfven den följd, att inkomsterna jämväl för hvarje särskild fängelseföreståndare vore synnerligen växlande, såsom beroende på tillströmningen af fångar och dessas arbetsduglighet, på förflyttning till eller från fängelset af fångar samt andra mer eller mindre tillfälliga orsaker.
Men med berörda system sammanhängde ytterligare andra olägenheter. Genom detsamma föranleddes fängelseföreståndaren att i fångarne se till hans förfogande ställda arbetskrafter, af hvilkas duglighet och goda vilja hans inkomster i icke ringa grad berodde. Det intresse, han kunde och borde ådagalägga för utvecklande af fångens flit och arbetsskicklighet, tedde sig lätt för den senare såsom blott ett intresse för egen fördel; och skulle han utverka fångens bestraffande för vägran att arbeta eller för lättja eller för arbetsmaterials eller verktygs förstörande, måste han vara beredd på, att fången tydde hans åtgörande såsom föranledt af samma ekonomiska bevekelsegrund. Huru hindrande denna uppfattning måste vara för en lycklig fullföljd af fängelseföreståndarens rätta uppgift gent emot fångpersonalen, borde utan svårighet kunna inses. Men härtill komme vidare, att dessa tjänstemäns ekonomiska villkor sällan vore så goda, att de icke vid val af arbete för fångarne kände sig nödsakade att stanna för sådant, som, om ock i och för sig mindre lämpligt, ändock till följd af därmed förenad mindre kostnad och risk ställde sig för dem fördelaktigt. Följden hade blifvit, att fångarbetet i läns- och kronocellfängelserna, öfver hufvud taget, nedsjunkit under hvad som kunde befinnas önskvärdt, såsom till rensning af kaffebönor, spritning af fjäder och dun och dylikt.
I detta hänseende borde jämväl erinras därom, att Riksdagens revisorer i sin berättelse angående verkställd granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1899 uttalat sig om fångvårdsförvaltningen och därvid trott sig finna anordningarna af fångarbetet icke vara fullt tillfredsställande. Såsom ledande grundsatser vid dettas ordnande hade revisorerna ansett böra iakttagas: att det skulle i högsta möjliga grad underlätta fångarnes framtida utkomst såsom frie arbetare; att det gjordes så inkomstbringande som möjligt utan åsidosättande af straffets ändamål; att fångarne i långt Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Andra hufvudtiteln.
större utsträckning än för närvarande blefve använda till arbeten för statens rakning; samt att tillbörlig hänsyn toges därtill, att fångarnes arbeten i så ringa grad som möjligt måtte genom konkurrens skada det fria arbetet. Dessa grundsatser hade statsutskottet i sitt vid 1901 års Riksdag, efter granskning af revisorernas förenämnda berättelse, afgifna utlåtande förklarat sig jämväl dela, ehuru utskottet, då af styrelsens i ärendet af Kungl. Maj:t infoi'drade yttrande öfver revisorernas anmärkningar framginge, att äfven styrelsen omfattade dem och redan vore betänkt på att inkomma med förslag till anordningar i sagda rikticke funnit sig hafva anledning föreslå Riksdagen att vidtaga någia särskilda åtgärder till ifrågavarande syftemåls befrämjande.
Det vore tydligt, att de af Riksdagens revisorer och af statsutskottet uppställda grundsatser i . fråga om ett ändamålsenligt ordnande af fångarbetet borde vinna en i hög grad önsklig tillämpning, därest de af styrelsen föreslagna åtgärderna blefve genomförda. Genom upphäfvandet af den anordningen, att fängelsets föreståndare skulle vara förläggare för fångarbetet, möjliggjordes ett inledande af detta å vägar, som verkligen kunde underlätta fångarnes framtida utkomst såsom frie arbetare. Genom att i fängelserna inrymma en i möjlig mån likartad fångbesättning kunde det arbete, som där utfördes, göras så inkomstbringande som med hänsyn till straffets ändamål läte sig åstadkomma, på samma gång önskemålet om fångarnes användning till arbeten för statens räkning utan svårighet kunde vinna önskligt förverkligande; och lätt insages, hurusom, i den mån så skedde, det fria arbetets klagan öfver en illojal konkurrens från fångarbetets sida skulle befinnas sakna fog.
... beredande af godtgörelse för de andelar i arbetsinkomsten, hvilka nu tillfalla fängelseföreståndarne, föreslog fångvårdsstyrelsen en reglering af dessa tjänstemäns löner, och framlade styrelsen i sådant afseende en tablå, i hvilken å ena sidan upptagits den aflöning, som enhgt den af Riksdagen för en del tjänstemän vid fångvårdsanstalterna antagna lönestat nu tillkommer ifrågavarande fängelseföreståndare, samt deras inkomst af arbetena under hvart och ett af åren 1896—1900, och å andra sidan insatts den aflöning, som styrelsen ansåg för framtiden böra med arbetsinkomstens utbyte mot fast lön tillerkännas samma tjänstemän.
Andra hufvudtiteln.
11 Denna tablå, uti hvilken jämväl upptagits bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg af den anledning, att han, ehuru hans tjänstgöring snarast motsvarar en vaktmästares, hittills varit uppförd å samma lönestat som fängelseföreståndarne, och hvari för föreståndaren vid kronohäktet å Långholmen benämningen »bevakningsbefälhafvare» i anseende till fängelsets storlek utbytts mot »direktör», var af följande lydelse:
12 Andra hufvudtiteln.
Andra hufvudtiteln.
förmåner
Arbetsinkomst
1897 1898
1,370
1,856
1,608
I
1,383
1,562
1,711
3,014 1,222 1,048 669 974
4,046
1,323
1,018
1,614
1,957
1,470 1,426
i
1,627 j 1,479
1,128
585 415 705 1JL 90
1,483
1,193
2,152
4,721 1,586 1,061 1,076 2,055 891 773 1,659 1,441 790 357 1,063 1^430
1,244
765 1,182! 1,479 2,477: 2,464
1,800; 1,200
1,800
1,400
4,585!
1,562
985;
1,076]
1,826
1,978
1,334
1,003
1,509
4,777;
1,590
1,078
1,0171
1,980
1,4671
1,452
1,319
1,168
1,359
1,800 1,400
1,800’ 1,400
1,800
1,800
1,400
1,400
1,800; 1,400
1,800
1,800
1,800
1,800
1,800
1,800
1,800
1,800
1,800
1,200
1,400
1,400
1,400
1,400
1,200
1,200
1,200
1,200
3,750 500 500 3,500 500500 3,500,500500
3,500:500,500 3,500'400 300 3,500;400!300
3,500,400 300
3,500:400 3,500'400 3,500400 3,500,400
3,500400
3,300|400 3,300j400 3,300 300
3,300
20,161i21,4()8 23,731123,922 24,344: 28,800 21,200, 5,450
55,450 — j —
14 Andra Imfvudtiteln.
Andra hufvndtiteln.
[2.]
Underdånigt
förslag till 1 ö nereglering
16 Andra hufvudtiteln.
Andra hufvudtiteln.
motsvarande i medeltal för år 34,046 kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
18 Andra hufvudtiteln.
Under erinran, att till dessa inkomster ytterligare borde å bägge sidor räknas ifrågavarande tjänstemän nu och framdeles tillkommande förmåner af fri bostad ocb vedbrand, anförde fångvårdsstyrelsen vidare. Sammanlagda beloppen af de nuvarande löneförmånerna, ålders-
tilläggen oräknade, utgjorde:
löner .................................................................. kronor 54,500: —
arfvoden ...................................................... „ 9,500: —
skrifvarearfvoden ........................................... „ 7,250: — 71 250:_
arbetsinkomst, i medeltal för de senaste fem åren...... kronor 34,046: —
Summa i beräknadt. medeltal för år.............................. kronor 105,296: —
Enligt det nya förslaget skulle, med arbetsinkomstens utbyte mot fast aflöning,
lönerna uppgå till ................................ kronor 61,100: —
arfvodena „ „ .......... „ 35,450: —
ocb skrifVarearfvodena till ............................................. „ 8,650: —
samt hela summan således till ......'.............................. kronor 105,200: —
Häraf syntes, att det afgifna förslaget icke för fängelseföreståndarekåren i dess helhet innebure någon ökning i de aflöningsförmåner, som de nu åtnjöte före uppnåendet af ålderstillägg, men inkomsterna blefve utjämnade och rättvisare fördelade samt vunne i fasthet. Däremot skulle de nya ålder stilläggen medföra någon ökning i utgift för statsverket. Denna kunde, efter beräkning för de nu utgående ålderstilläggen, uppskattas till 5,900 kronor för år.
Sedan staten öfvertagit arbetsanskaffningen, hade man anledningförvänta, att en säker och jämn arbetstillgång skulle kunna åstadkommas. Under sådan förutsättning måste de delar af inkomsten, som enligt nu gällande grunder tillgodofördes fångarne, anses väl höga och böra nedsättas. Vid berörda förhållande och då summan af fångarnes andelar för år 1900 uppgått till 51,453 kronor, borde staten i allt fall hafva att häri påräkna medel till den utgiftsökning, hvaraf den kunde komma att drabbas för de nu föreslagna aflöningarna.
Löneförmånerna hade i det framlagda förslaget afvägts med hänsyn, bland annat, till de olika fängelsernas storlek och vunna betydelse som straffanstalter. I följd af den starka tillströmningen af bötesfångar vid länsfängelset i Göteborg vore skrifgöromålen där så trägna, att skrifvarearfvodet åt direktören vid detta fängelse såväl i gällande stat
Andra hnfvudtiteln.
som i det framlagda förslaget upptagits icke obetydligt högre än hvad för öfriga fängelseföreståndare ifrågasatts. Detta gjorde, att aflöningssumman för honom vore skenbart den högsta af de i förslaget upptagna. I öfrigt skulle vid de mest betydande af ifrågavarande fängelser, nämligen kronohäktet å Långholmen och de såsom centraldepoter för vissa klasser af enrumsfångar begagnade länsfäugelserna i Stockholm och Linköping, aflöningen till direktören komma att utgå med enahanda belopp, som vore anvisadt åt de lägst aflönade direktörerna för de centrala fångvårdsanstalterna för män. I närmast följande aflöningsgrupper skulle komma direktörerna vid de öfriga såsom centraldepoter för vissa kategorier af enrumsfångar disponerade länsfängelserna i Uppsala, Kalmar, Kristianstad, Vänersborg, Mariestad, Örebro, Karlstad och Västerås samt Jönköping och Växjö äfvensom direktörerna vid det stora länsfängelset i Gäfle och det likaledes stora och genom sin af läget betingade uppgift att vara afsändnings- och mottagningsfängelse till och från utlandet särskildt besvärliga cellfängelset i Malmö. Aflöning till lägre belopp skulle slutligen tillkomma föreståndarne vid rikets öfriga cellfängelser samt bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg.
Ålderstilläggen vore nu för alla de ifrågavarande tjänstemännen lika, nämligen 200 kronor efter fem och ytterligare 100 kronor efter tio år. Dessa, såsom det ville synas, mera för fängelsevaktmästare afpassade belopp hade i det nya förslaget behållits oförändrade vid de minsta fängelserna men för de öfriga höjts i mån af fängelsernas betydenhet och vid de största upptagits till 500 kronor för hvartdera ålderstillägget, eller enahanda belopp som för närvarande i allmänhet utginge till direktörerna vid de centrala fångvårdsanstalterna.
Af den upprättade tablån syntes, att andel i inkomsten å fångarbetet, utginge jämväl till föreståndaren för kronohäktet i Landskrona. Då nämnda, år 1881 anordnade häkte vore ställdt såsom annex till tvångsarbetsanstalten å platsen, vore det direktören vid sistnämnda anstalt, som uppbure berörda andel. Som emellertid den nuvarande innehafvaren af denna befattning torde komma att med pension afgå från tjänsten ungefär vid den tid, då den nya staten skulle kunna börja tillämpas, hade i det afgifna förslaget icke beräknats någon ersättning för förlorad arbetsinkomst åt bemälde direktör.
I ofvanberörda underdåniga skrifvelse af den 27 september 1901 framhöll fångvårdsstyrelsen behofvet af lönereglering jämväl för några af direktörerna vid de större centrala fångvårdsanstalterna.
Direktörerna vid dessa anstalter åtnjuta, förutom fri bostad och
20 Andra hufvudtiteln.
vedbrand, enligt den af Riksdagen antagna stat följande aflöningsförmåner:
Fångvårdsstyrelsens i underdåniga skrifvelsen den 27 september
1901 framlagda förslag afsåg förböjning i aflöningsförmånerna för direktörerna vid centralfängelset å Nya Varfvet samt tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping. Efter förslagets afgifvande har emellertid beträffande Nya Varfvet, som enligt nådigt bref den 14 december 1869 endast varit tills vidare med ett års uppsägning upplåtet från sjöförsvaret till begagnande af fångvården och hvaraf på grund af nådigt bref den 14 juni 1901 vissa delar blifvit under år
1902 återställda för att användas för flottans behof, fråga uppstått om återlämnande till sjöförsvaret af jämväl de öfriga, för fångvården hittills behållna delarna af platsen samt indragning af fängelset. Vid sådant förhållande synes förslaget om lönereglering för direktören vid detta fängelse icke för närvarande böra föranleda till någon åtgärd.
I fråga om aflöningen till direktören vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö erinrade fångvårdsstyrelsen i förenämnda underdåniga skrifvelse, att denna aflöning utginge med enahanda belopp som aflöningarna till direktörerna vid tvångsarbetsanstalterna i Karlskrona och Landskrona.
Andra hufvndtiteln, “1
Fångantalen vid dessa tre anstalter hade under den tid, tvångsarbetsanstalt å Svartsjö funnits anordnad, utgjort:
i 1892 i 1893
1895 ..............
1896 ..............
1897 ..............
1898 ...............
1899 ...............
1900 ...............
Häraf framginge, att såväl antalet öfver hufvud som omsättningen af fångpersonalen varit betydligt större å Svartsjö än vid de bägge andra anstalterna. Förhållandena skilde sig emellertid äfven daruti att, under det i Karlskrona och Landskrona de fångar, som ej erfordrades till handräckning för anstalterna, sysselsattes uteslutande af entreprenörer, å förra platsen å arbetsgård inom anstaltens inhägnad och a den senare å arbetssalar i anstalten, däremot å Svartsjö fångarbetet, hviiket redan förut till väsentlig del verkställts för fångvårdens egen räKning, numera, sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 30 augusti 1901 fastställt kontrakt för tio år om försäljning från anstalten åt dar huggen sten med mera till Stockholms stad, komme att uteslutande drifvas åt staten samt till ej obetydlig del bestode i brytning af sten for stenhuggeriet, jordbrukssysslor och andra göromål å olika platser utan oi anstalten. Till följd af nu angifna förhållanden tillhörde direktörsbefattningen å Svartsjö i fråga om det arbete och den omtanke, den kräfde af sin innehafvare, de mest sträfsamma i fångvården. Härtill komme, - att den goda framgången af det företag, som inledts genom berörda kontrakt med Stockholms stad, i väsentlig grad måste bero åt det intresse, hvarmed det af direktören följdes, samt därå att,, da, såsom nu vore fallet, med detsamma förtrogen person beklädde direktors-
"2 Andra hufvndtiteln.
[2.] befattningen, denne ej lockades att söka transport till annan dylik befattning, som, utan att å sin innehafvare ställa större fordringar, vore bättre aflönad.
Den numera jämlikt nadiga brefvet den 31 maj 1895 till tvång'sarbetsanstalt för lösdrifvare af kvinnkön ändrade och utvidgade anstalten i Norrköping hade förut varit använd till förvaring af kvinnor, som dömts till straffarbete på lifstid eller för vissa brott till dylikt straff pa viss tid öfver två år. År 1874, då direktörslönen uppförts till sitt nuvarande belopp, hade medeltalet kvinnor vid fängelset uppgått till 162 och hela antalet under året där förvarade fångar till 181, och hade sedermera antalen alltjämt sjunkit, så att de högsta motsvarande siffrorna under den del af 1890-talet, då straffångar ännu där förvarats, utgjort respektive 97 och 114. Sedan tvångsarbetsfångarna inflyttat vid anstalten, hade siffrorna utgjort:
^r- För medeltalet fångar. För totalantalet fångar.
1897 ....................................... 152 ........................... 423
1898 ....................................... 155 ........................... 458
1899 ....................................... 153 ........................... 425
1900 ....................................... 158 ....................................... 446
Det vore tydligt, att redan genom den starka ökning, som, enligt hvad nu visats, inträdt vid ifrågavarande anstalt såväl i det dagliga tångantalet som, genom tvångsarbetets kortvarighet i förhållande till där förut verkställdt straffarbete, i fångpersonalens omsättning, jämväl direktörsgöromalen maste hafva i betydande mån ökats. Om därjämte toges i betraktande, att den klass af fångar, som vid anstalten nu förvarades, genom sin sedliga förvildning och sitt tygellösa uppförande vore den mest svårbehandlade inom fångvården samt fordrade den oaflåtligaste uppmärksamhet för upprätthållande af ordning och skick inom anstalten, så borde lätt inses, att direktörstjänsten därstädes, hvilken förut i följd af de kvinnliga lifstids- eller långtidsfångarnas vanligen mera fogliga uppförande varit jämförelsevis lättskött, numera genom anstaltens nya användning blifvit en af de mödosammaste i fångvården.
Med anledning af hvad styrelsen sålunda yttrat rörande sistnämnda två direktörsbefattningar och under framhållande särskildt, hvad Svartsjö anginge, att utgifterna för direktör, som hade barn att uppfostra, ställde 6ig betydligt högre där än annorstädes i följd af nödvändigheten att bekosta deras skolundervisning å annan ort, föreslog styrelsen,
Andra hufvudtiteln.
att för hvardera af dessa direktörsbefattningar aflöningen måtte bestämmas sålunda: lön 3,500 kronor, skrifvarearfvode 500 kronor samt två ålderstillägg å 500 kronor hvardera, tillsammans 1,000 kronor.
Fångvårdsstyrelsen anförde vidare i samma underdåniga skrifvelse följande.
Enligt beslut af 1875 års Riksdag hade de å ordinarie stat uppförda tjänstemännen vid fångvårdsanstalterna förklarats berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten jämlikt de i sådant afseende för civila tjänstemän i allmänhet gällande grunder. Till följd häraf ägde de rättighet att efter uppnådda 70 år eller, om sjuklighet eller försvagadt hälsotillstånd genom laglig läkareattest styrktes, efter uppnådda 65 år och vid pass 40 års tjänstgöring lämna tjänsten med pension, men de hade icke någon motsvarande skyldighet att sålunda från tjänsten afgå. Detta hade haft till följd att, om ock i allmänhet fängelseföreståndare, som varit af bräcklighet eller sjuklighet urståndsatt att nöjaktigt sköta tjänsten, vid uppnådd pensionsålder ställt sig till efterrättelse styrelsens i sådant fall gjorda anmaningar om afskedstagande, likväl en och annan dylik tjänsteman under angifna förhållanden af ekonomiska eller andra skäl hållit sig kvar i tjänsten långt öfver den tid, då han ägt afgå med pension. Då emellertid den egentliga fångvårdstjänsten, för så vidt den skulle rätt fyllas, i högre grad än i allmänhet annan tjänstgöring fordrade hos sin utöfvare obrutna krafter och vaket intresse, tillstyrkte styrelsen meddelande af ett allmänt stadgande, hvarigenom nu påvisade oegentlighet kunde för framtiden förekommas.
Under erinran, att, då samtliga fångvårdstjänstemän, som berördes af ofvan angifna löneregleringsförslag, innehade tjänstebostad, ingen af dem enligt de grunder, som uppställts för af Riksdagen beviljade dyrtidstillägg, kommit i åtnjutande af dylikt tillägg, hemställde fångvårdsstyrelsen om framläggande för Riksdagen af berörda förslag till lönereglering för föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna i riket och bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg samt . för direktörerna vid tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping.
Enligt hvad statsrådsprotokollet för den 11 januari 1902 utvisar, har dåvarande chefen för justitiedepartementet, jämte det han tillstyrkt framläggande för Riksdagen af den utaf fångvårdsstyrelsen i förenämnda underdåniga skrifvelse den 27 september 1901 föreslagna nya aflöningsstat för vissa fångvårdsbetjänte, tillika yttrat, att hvad fångvårdsstyrelsen i öfrigt den 27 september 1901 anfört i fråga om reglering eller
24 Andra hufvudtiteln.
förbättring af aflöningsvillkoren för en del tjänstemän vid fångvårdsanstalterna, i sammanhang med indragning till statsverket af tjänstemännens andel i arbetsinkomsten vid vissa fängelser, borde, med afseende å den af fångvårdsstyrelsen sedermera i skrifvelse den 11 december 1901 väckta fråga om förändradt system beträffande fångfördelningen och å den anbefallda utredningen om lönereglering för statens ämbets- och tjänstemän i allmänhet, för det dåvarande icke föranleda någon åtgärd.
Fångvårdsstyrelsens berörda skrifvelse den 11 december 1901 gick i hithörande delar hufvudsakligen ut därpå, att, i händelse centralfängelset å Nya Varfvet och, såsom fångvårdsstyrelsen upprepade gånger föreslagit, möjligen äfven centralfängelset i Malmö komme att indragas, utrymme för där förvarade fångar måtte beredas genom tillbyggnad af vissa länsfängelser och fång-arnes fördelande å dessa. Denna fråga synes emellertid icke med nödvändighet behöfva utgöra hinder för den föreliggande regleringen af tjänstemännens vid fångvardsanstalterna löneförmåner. De föreslagna aflöningarna äro afpassade efter nuvarande förhållanden, och, om framdeles ett eller annat fängelse utvidgas och i följd däraf göromålen för dess föreståndare ökas, torde svårighet ej möta att i öfverensstämmelse därmed erhålla förhöjning af föreståndarens aflöning, helst om utvidgningen äger rum i samband med indragning af en hel fångvårdsanstalt och därmed följande inbesparing af betydliga lönebelopp. Sedan Eders Kungl. Maj:t numera förklarat förslaget om nedläggande af centralfängelset i Malmö icke föranleda vidare åtgärd, inskränker sig för öfrigt behofvet af sådan utvidgning till hvad som erfordras för ersättande af cellutrymmet vid Nya Varfvet, såvida därvarande fängelseområde blifver till sjöförsvaret återställdt.
Lika litet synes den anbefalida utredningen om löneregleringför statens ämbets- och tjänstemän i allmänhet böra utgöra anledning till vidare uppskjutande af den nu ifrågavarande löneregleringen för tjänstemännen vid fångvårdsanstalterna. Då Eders Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 åt en kommitté uppdrog att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande regleringen af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden, undantogos uttryckligen från detta uppdrag sådana myndigheter, hvilkas aflöningsförhållanden på grund af särskilda omständigheter voro eller kunde blifva föremål för särskild undersökning och beredning. I förevarande fall äro, enligt min åsikt, sådana särskilda omständigheter för handen, att löneregleringsfrågan icke bör öfverlämnas till behandling af kommittén, hvars arbeten äro af den
Andra Imfvudtitoln.
omfattning, att de torde komma att fortgå en längre tid. Det är nämligen, livad läns- och kronocellfängelserna beträffar, af största vikt, att staten så snart som möjligt öfveiäager omsorgen om arbetsdriften äfven vid dessa fängelser och att i samband därmed de bestämmelser, enligt hvilka fängelsetjänstemännen åtnjuta andel i inkomsten af fångarbetet, varda upphäfda. Vidkommande tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping torde det vara angeläget, att löneförhållandena med det första bringas i öfverensstämmelse med den ökning i fångarnes antal och föreståndarnes göromål, som därstädes under de senaste åren inträdt.
Jag anser mig i detta sammanhang böra framhålla, hurusom statsutskottet vid senaste Riksdag, med biträdande i hufvudsak af Eders Kung]. Maj:ts då framlagda förslag till reglering af lönerna för vissa fångvårdsbetjänte, tillika yttrade, att hvad särskildt beträffade förslaget om att vaktbetjäningen vid länens fängelser icke vidare skulle åtnjuta andel af inkomsten af fångarnes arbeten, utskottet så mycket hellre velat biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del, som utskottet, i öfverensstämmelse med den af statsutskottet vid 1901 års Riksdag uttalade åsikt, ansåge, att ingen del af inkomsten utaf fångarnes arbeten vid länsfängelserna och kronohäktena borde tillfalla fångvårdspersonalen. Härmed synes mig utskottet hafva velat särskildt påpeka önskvärdheten däraf, att för Riksdagen med det första framlades förslag till lönereglering äfven för tjänstemännen vid dessa fångvårdsanstalter, grundadt på indragning till statsverket af den dem nu tillkommande andel af arbetsinkomsten.
I underdånig skrifvelse den 30 september 1902, däri fångvårdsstyrelsen förnyat sina i skrifvelsen den 27 september 1901 gjorda framställningar om lönereglering för ofvan omförmälda fångvårdstjänstemän, har styrelsen beträffande fängelseföreståndarnes rätt till viss andel af inkomsten å fångarnes arbeten särskildt erinrat, att ju längre föreståndarne bibehölles vid denna olämpliga aflöningsförmån, sedan den afskaffats för bevakningen, desto kännbarare blefve olägenheterna af det tillämpade systemet i följd af motsägelsen mellan afföningssättet för fängelsets befäl och för dess bevakning.
Med hufvudsakligt bifall till Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet har senaste Riksdag, vid antagandet af den nya aflöningsstaten för fångvårdsbetjänte, medgifvit, att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må t ill en hvar af de nuvarande vaktmästarne vid länsfängelserna i Linköping och Malmö samt kronohäktet Bih. till Rilcsd. Prof. 1903. 1 Samt. 1 Afd. ‘1
26 Andra hnfvudtiteln.
å Långholmen, så länge dessa vaktmästarebefattningar af dem innehafvas, utbetalas en årlig fyllnadsersättning för mistad inkomst af fängelsearbetet. Ett hkartadt fall föreligger nu beträffande föreståndaren för sistnämnda fängelse.
Uti en den 17 december 1901 ingifven skrift har nämligen bevakningsbefälhafvaren vid kronobäktet å Långholmen Fridolf Fant i underdånighet framhållit, att under det de löneförmåner, som af honom nu åtnjötes, utgjorde: lön 1,500 kronor, arfvode 300 kronor och två ålderstillägg om 200 och 100 kronor eller tillhopa 2,100 kronor, hvartill komme andel af arbetsinkomsten vid fängelset, utgörande år 1896 3,014 kronor, år 1897 4,046 kronor, år 1898 4,721 kronor, år 1899 4,585 kronor och år 1900 4,777 kronor eller i medeltal under femårsperioden 4,228 kronor per år, så att hela årsinkomsten uppginge till 6,328 kronor, skulle enligt det af fångvårdsstyrelsen framlagda förslaget till lönereglering aflöningen för honom endast blifva: lön 1,800 kronor, arfvode 1,400 kronor, skrifvarearfvode 300 kronor samt två ålderstilllägg om hvartdera 500 kronor eller tillhopa 4,500 kronor, hvadan en minskning i årsinkomst af omkring 1,800 kronor skulle för honom uppstå. Det syntes honom särdeles hårdt att nödgas vidkännas en så afsevärd nedsättning i årsinkomsten, efter det han innehaft ifrågavarande befattning i öfver sjutton år, däraf enligt konstitutorial sedan år 1888. Vid en föregående lönereglering hade jämlikt nådigt bref den 5 juni 1874 dåvarande direktören vid straffängelset å Långholmen Fr. M. Berencreutz, i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition till 1874 års Riksdag, med hänsyn till indragning af honom dittills tillkommande provision å arbetsinkomsten vid fängelset tillerkänts ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor för år, ehuru den minskning i löneförmåner, han i annat fall skulle fått vidkännas, varit vida mindre, än hvad nu skulle blifva fallet med Fant. Den lön, som enligt stat för närvarande utginge till föreståndaren för kronohäktet å Långholmen, vore densamma som före detta fängelses tillbyggnad åren 1884—1887, då cellantalet därstädes utgjort 97 mot nuvarande 200. Att vid denna betydliga utvidgning af fängelset ingen som helst löneförhöjning för föreståndaren ägt rum, hade antagligen haft sin orsak däri, att den ökade arbetsinkomst, som vid fängelset därefter kunde påräknas, ansetts komma att lämna de förökade löneförmåner, hvilka borde tillkomma fängelseföreståndaren, sedan fängelset så väsentligt förstorats! Medeltalet tångar per dag hade under år 1900 vid nämnda fängelse utgjort 174, hvilket vore nära dubbelt så mycket som vid något af
Andra hufvudtiteln.
rikets öfriga läns- eller kronocellfängelser, och framginge häraf att göromålen för föreståndaren vid detta fängelse vore särskildt störa. Då hvad af Fant sålunda framhållits syntes honom likna de förhållanden, som gifvit anledning till den förut omförmälda bestämmelsen vid 1874 års lönereglering, anhöll Fant i underdånighet, att, på det han matte komma i åtnjutande af en löneinkomst, ej allt för mycket understigande den han nu innehade, Eders Kungl. Maj:t täcktes i den nådiga proposition, som tilläfventyrs kunde komma att med anledning af fångvårdsstyrelsens underdåniga förslag framläggas för Riksdagen, föreslå, att ett personligt årligt lönetillägg af 1,000 kronor måtte, utöfver de af fångvårdsstyrelsen föreslagna löneförmåner, tilldelas Fant från den tid, då den nya lönestaten skulle börja tillämpas, att utgå så länge han innehade sin nuvarande tjänstebefattning.
I häröfver infordradt underdånigt utlåtande har fångvårdsstyrelsen anfört, bland annat, att å ifrågavarande kronohäkte endast två slags fångar förvarades, nämligen straffångar och, till något mindre antal, fängelsefångar af mankön, men icke några kvinnor samt ej häller rannsakningsfångar eller bötesförvandlingsfångar, hvilka bägge senare slags fångar på fängelser, där de i större mängd förekomme, i synnerligen hög grad ökade fängelseföreståndarens besvär. Fångomsättningen i detta "kronohäkte vore därför ock betydligt mindre än i andra af \åra större cellfängelser. Sålunda hade antalet nykomna fångar under ar 1900 uppgått vid kronohäktet a Långholmen till allenast 642, under det motsvarande antal vid länsfängelset i Göteborg varit 3,157 och i Malmö 1,270. Däraf hade bötesförvandlingsfångarne utgjort i Göteborg 2,764 och i Malmö 689. Vidare måste bemärkas, dels att mathållningen vid kronohäktet å Långholmen bestredes från det å platsen befintliga centralfängelset, att direktören vid sistnämnda fängelse deltoge i kronohäktets förvaltning i egenskap af tillsyningsman, samt att centralfängelsets kamrerare vore redogörare lör kronohäktet, dels ock att bevakningsbefälhafvaren vid detta hade vid sin sida en prästman, som uteslutande ägnade sitt arbete åt häktet, samt två. vid fängelserna å Långholmen anställda lärare äfvensom större bevakningsstyrka, än som funnes på något annat cellfängelse. Af allt detta löljde, att oaktadt den i medeltal stora mängd fångar, som förvarades i kronohäktet, ansvaret och arbetet för bevakningsbefälhafvaren därstädes icke kunde vara mera betungande än för direktörerna vid de förnämsta länsfängelserna. Hvad härefter anginge den arbetsinkomst, t ant uppburit vid kronohäktet, hade denna de fyra åren 1884—1887, då kant på förord-
-o Andra hufvndtiteln.
[2.] nande upprätthållit tjänsten, utgjort: år 1884 1,647 kronor, år 1885 2,295 kronor, år 1886 2,763 kronor och år 1887 2,614 kronor. År 1888, . då Fant sökt och erhållit konstitutorial å tjänsten, hade hans arbetsinkomst uppgått till 2,391 kronor. Medelbeloppet af hans berörda inkomst för dessa fem år hade sålunda varit 2,342 kronor. Om härtill lades aflöningen enligt nu gällande stat, 2,100 kronor, så erhöll es en summa af 4,442 kronor, eller ej fullt samma belopp som den af styrelsen nu föreslagna totalaflöningen, 4,500 kronor, hvilken, enär Fant redan intjänat bägge ålderstilläggen, skulle från början i dess helhet komma honom till del. Efter ar 1888 hade Fants ifrågavarande inkomst . i följd . af kronohäktets nästföregående år afslutade tillbyggnad \arit i successivt stigande. Af hvad nu anförts framginge, ej mindre att den af styrelsen föreslagna aflöningen åt bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i och för sig vore fullt tillräcklig för tjänsten, än äfven att för Fants underdåniga ansökan ej heller kunde åberopas, att denna aflöning skulle blifva lägre, än inkomsten af tjänsten den tid, då Fant sökte och erhöll densamma; men enär åberopade förhållandet med det direktören Berencreutz beviljade vederlag obestridligen vore likartadt med nu förevarande fall, tilläte sig styrelsen med hänsyn därtill, att den sammanlagda, i stat för närvarande uppförda kontanta aflöningen till direktören vid det stora centralfängelset å Långholmen utgjorde med. ålderstillägg och inräkning af hans arfvode såsom tillsyningsman vid kronohäktet 5,300 kronor, allenast erinra, hurusom det icke torde vara lämpligt att åt bevakningsbefälhafvaren vid berörda underordnade häkte anvisades större inkomst än åt bemälde direktör.
1 anledning häraf uttalade styrelsen såsom sin mening att, för den händelse Eders Kungl. Maj:t funne skäl att under den af Fant angifna förutsättning hos Riksdagen föreslå något personligt lönetillägg åt honom, hvilket i sådant fall torde böra äskas å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, detta måtte sättas icke till det af Fant i underdånighet begärda utan till det lägre belopp, som Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till hvad ofvan anförts kunde pröfva lämpligt.
Hvad fångvårdsstyrelsen anfört till ådagaläggande däraf, att den af styrelsen föreslagna aflöningen åt föreståndaren för kronohäktet i och för sig är fullt tillräcklig, synes mig icke böra utgöra hinder för bifall till den af Fant gjorda ansökningen, då densamma endast innefattar begäran om ett personligt lönetillägg, på det inkomsten för befattningens nuvarande innehafvare icke måtte komma att alltför mycket understiga hvad han förut uppburit. Den af fångvårdsstyrelsen framhållna omständig-
Andra hufvudtiteln.
heten, att den föreslagna aflöningen icke skulle blifva lägre än inkomsten af tjänsten den tid, då Fant sökte och erhöll densamma, torde i förevarande hänseende så mycket mindre böra tillmätas någon betydelse, som arbetet för föreståndaren i följd af fängelsets vid nämnda tid just fullbordade utvidgning sedermera uppenbarligen blifvit i väsentlig mån ökadt. Vid pröfning af frågan om beviljande af ett dylikt lönetillägg anser jag hänsyn hufvudsakligen böra tagas därtill, att skälig ersättning beredes tjänsteinnehafvaren för den förlust, som för honom skulle uppstå genom minskning i de till honom enligt hittills gällande bestämmelser utgående aflöningsförmåner. Då enligt den utredning, som blifvit förebragt, Fants inkomster af tjänsten skulle genom den föreslagna löneregleringen minskas med omkring 1,800 kronor om året, synes mig hans begäran om ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor för år icke vara obillig.
Det af fångvårdsstyrelsen framlagda förslaget till lönereglering för ifrågavarande tjänstemän vid fångvård sanstalterna anser jag mig böra till alla delar biträda likasom äfven det af fångvårdsstyrelsen, enligt hvad ofvan antydts, väckta förslag om utfärdande af ett allmänt stadgande rörande skyldighet för tjänstemännen vid dessa anstalter att afgå med pension, då de blifva därtill berättigade. I öfverensstämmelse med nådiga kungörelsen den 31 mars 1900 bör därjämte såsom villkor för åtnjutande af den föreslagna aflöningen uppställas skyldighet att vara underkastad blifvande förändrade bestämmelser i fråga om pension.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
dels att medgifva:
ej mindre att ofvan angifna förslag till lönereglering för föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna i riket och bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg samt för direktörerna vid tvångsarbetsanstalterna å Svartsjö och i Norrköping må tillämpas från och med år 1904; med förklarande tillika, att förutom redan stadgade villkor för aflönings åtnjutande å den af Riksdagen godkända lönestat för tjänstemän vid fångvårdsanstalterna skall ytterligare gälla:
att tjänsteinnehafvare, som enligt nu gällande bestämmelser åtnjuter andel i inkomsten af fångarbetet,
[2.]
Andra hulvndtiteln.
skall för tillgodonjutande af nu föreslagen aflöning vara skyldig vidkännas indragning till statsverket af berörda andel, och att i sammanhang härmed arbetsdriften vid läns- och kronocellfängelserna skall af staten till ombesörjande öfvertagas;
att icke blott nuvarande tjänsteinnehafvare, som kommer i åtnjutande af nu föreslagen aflöning, utan äfven en hvar, som hädanefter konstitueras såsom tjänsteman vid fångvårdsanstalterna med aflöning å den af Riksdagen godkända lönestat, skall vara skyldig att afgå från tjänsten med pension, så snart han blifver berättigad till sådan, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den -pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå; samt
att tjänsteinnehafvare, som kommer i åtnjutande af nu föreslagen aflöning, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade;
än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må från och med år 1904 till nuvarande föreståndaren för kronohäktet å Långholmen Fridolf Fant, så länge han innehar denna tjänstebefattning, utgå ett personligt lönetillägg af 1,000 kronor för år;
dels och att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård och underhåll med den föreslagna förhöjningen i löner, arfvoden och skrifvarearfvoden åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna samt bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg 33,950 kronor, förhöjningen i lön åt direktören vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö 500 kronor och förhöjningen i lön och skrifvarearfvode åt direktören vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping 700 kronor eller tillhopa 35,150 kronor samt förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän med den beräknade förhöjningen i ålderstillägg åt föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna 5,900 kronor och
Andra liufvudtiteln.
förhöjningen i ålderstillägg åt direktören vid tvångs- [2.] arbetsanstalten i Norrköping 300 kronor eller tillsammans 6,200 kronor.
I förberörda underdåniga skrifvelse den 30 september 1902 har fångvårdsstyrelsen rörande behofvet af förändring i löneställnmgen för vaktbetjäntes en del af de af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll aflö- upptagande i nade vaktbetjänte anfört, bland annat, 1oljande. <2 bestämda
Efter det tillförene alla fångvårdsbetjänte varit aflönade af nämnda “"f"9? vfrld anslag, hade vid 1882 års Riksdag flertalet af aflöningarna till manliga och underhåll. vaktbetjänte vid straffängelserna samt läns- och kronocellfängelserna blifvit öfverflyttado till fångvårdens bestämda anslag och uppförda å ordinarie stat. De vaktbetjänte af mankön, som, utöfver de i den nya staten uppförda, erfordrats vid de med samma stat afsedda fångvårdsanstalter, hade därefter fortfarit att aflönas af förslagsanslaget och antagits såsom extra. Å sistnämnda anslag hade älven lämnats kvar aflöningarna till manliga vaktbetjänte vid de ar 1882 ännu under omorganisation stående straffängelserna för kvinnor och kronoarbetsstationerna äfvensom till samtliga vaktbetjänte af kvinnkön vid såväl dessa fångvårdsanstalter som läns- och kronocellfängelserna. Därvid hade med afseende å dessa betjäntes anställning och aflöning bibehållits den ordning, att de, med undantag af ett fåtal extra, utnämnts af styrelsen såsom ordinarie med rätt, liksom de ordinarie a riksstat, till aflöning vid sjukdom och till ålderstillägg. Däremot skilde Big deras ställning från'den å riksstat uppförda betjäningens däri, att de icke i likhet med denna ägde rätt till pension. Härigenom stode å ena sidan de af förslagsanslaget aflönade ordinarie vaktbetjänte för egen del utan trygghet för ålderdomen, och, då de efter dennas inträdande ändock för sin försörjning behölles kvar vid befattningarna, lade å andra sidan förhållandet hinder i vägen för befordrandet i behörig ordning af vikarier och extra betjänte.
Ordalydelsen i den af 1882 års Riksdag antagna lönestat för en del vaktbetjänte hade emellertid sedermera, då det förra straffängelset i Landskrona förvandlats till tvångsarbetsanstalt, blifvit af 1889 års Riksdag så ändrad, att staten därefter omfattade icke blott straffängelserna eller, som de redan då benämndes, centralfängelserna samt läns- och kronocellfängelserna utan äfven tvångsarbetsanstalterna. Med stöd häraf och sedan de förra kronoarbetsstationerna efter hand indragits eller under den nya benämningen tvångsarbctsanstalter flyttats till före dett,a
32 Andra lmfvudtiteln.
[3.] straffängelser, som genom den af ändrad lagstiftning uppkomna minskning i antalet gemensamhetsfangar blifvit för sitt förra ändamål obehöfliga, hade numera samtliga tvångsarbetsanstalter för män indragits inom området för tillämpning af den af Riksdagen antagna vaktbetjäntslönestaten; och hade i sammanhang med omregleringen vid senaste Riksdag af vaktbetjäntslönerna å nämnda stat denna blifvit så affattad, att den, utan angifvande af särskilda klasser af fångvärdsanstalter, endast rubricerades såsom »aflöningsstat för. de betjänte vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det å riksstat uppförda, bestämda anslaget till fångars vård och underhåll.»
I följd häraf mötte numera icke hinder för tillämpning af nämnda stat jämväl för manliga vaktbetjänte vid centralfängelset för kvinnor i Göteborg och tvångsarbetsanstalten för kvinnor i Norrköping; men då antalet vid fångvårdsanstalterna beliöfliga extra vaktbetjänte varit i förhållande till antalet aflöningar å sagda stat så stort, att oftast flera år hunnit förgå, innan den extra kunnat konstitueras, hade styrelsen med hänsyn till de menliga följderna af detta missförhållande ansett detsamma icke böra än mera ökas genom indragandet jämväl af de ordinarie vid omförmälda anstalter inom antalet af de af Riksdagen anvisade lönerna. Sedan emellertid under år 1902, genom ändrad användning af tvångsarbetsanstalten i Landskrona till förvar af lösdrifvare af kvinnkön i stället för förut af mankön, den manliga vaktbetjäningen därstädes kunnat betydligt minskas och därigenom en stor del i denna anstalt . förut disponerade, i riksstaten uppförda vaktbetjäntslöner blifvit lediga att öfverflyttas till andra fångvärdsanstalter, hade i följd häraf proportionen mellan antalet extra och ordinarie vaktbetjäntssysslor något förbättrats. Då den ifrågasatta indragningen af centralfängelset å Nya Varfvet skulle i afse vard mån bidraga till samma resultat, ansåge styrelsen, att utan någon risk i förberörda afseende konstitutorial nu kunde börja utfärdas för aflöning å riksstaten jämväl för de hittills af förslagsanslaget aflönade ordinarie vaktbetjänte af mankön vid centralfängelset i Göteborg och tvångsarbetsanstalten i Norrköping.
Under det sålunda i fråga om manliga vaktbetjänte vid dessa fångvärdsanstalter ofvan angifna önskemål angående beredande af pensionsrätt och i sammanhang därmed af ordinär befordran för vikarier syntes kunna vinnas genom allenast å styrelsen beroende åtgärd, kunde däremot i fråga om vaktbetjänte af kvinnkön samma mål ej uppnås, såvida icke Kungl. Maj: t utverkade Riksdagens medgifvande,'att erforderligt antal aflöningar jämväl för sistbemälda betjänte blefve å riksstat
*
Andra hufvudtiteln. 33
uppförda. För en sådan åtgärd talade ej blott den omständigheten, att de kvinnliga vaktbetjänte vid fångvårdsanstalterna hade enahanda och fullkomligt lika maktpåliggande tjänstgöring som fångvårdsbetjänte af mankön, utan äfven förhållandet vid statens telegrafverk och järnvägar, där pensionsrätt tillkomme kvinnliga innehafvare af å stat uppförda befattningar.
De kvinnliga vaktbetjänte, som, ehuru aflönade af förslagsanslaget, tillsattes såsom ordinarie, utgjordes af följande, nämligen: 3 vaktfruar, däraf en vid centralfängelset i Göteborg och två vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping, 1 första vaktkvinna vid länsfängelset i Stockholm, 2 vaktkvinnor vid centralfängelset i Göteborg och 10 vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping, 2 vaktkvinnor vid hvartdera af länsfängelserna i Stockholm, Uppsala, Kalmar och Mariestad samt 1 vaktkvinna vid hvart och ett af länsfängelserna i Nyköping, Linköping, Jönköping, Växjö, Visby, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg, Vänersborg, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gäfle, Hernösand och Östersund samt kronohäktena i Eskilstuna, Norrköping, Karlshamn, Ystad, Uddevalla, Hudiksvall och Sundsvall. Därjämte borde för framtiden ordinarie anställning beredas jämväl åt den kvinnliga vaktbetjaningen vid den under år 1902 för tvångsarbetsfångar af kvinnkön upplåtna anstalten i Landskrona, vid hvilken styrelsen låtit provisoriskt såsom extra antaga 1 vaktfru och 6 vaktkvinnor. Likaså syntes de bägge vaktkvinnobefattningarna vid länsfängelserna i Umeå och Luleå, hvilka för närvarande vore de enda dylika befattningar vid länsfängelser, som bestredes af extra, för framtiden böra med anledning af dessa fängelsers genom Norrlands utveckling ökade betydelse besättas med ordinarie.
Totalantalet af de kvinnliga vaktbetjänte, som borde anställas såsom ordinarie, utgjorde sålunda: 4 vaktfruar, 1 första vaktkvinna, 18 vaktkvinnor vid centrala fång vårdsanstalter och 35 vaktkvinnor vid länsoch kronocellfängelserna. Af dessa tjänstgjorde vaktfrun vid centralfängelset i Göteborg och ena vaktfrun vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping därjämte såsom arbetsförestånderskor och den andra vaktfrun i Norrköping tillika såsom förrådsvaktmästare. Af vaktkviunorna hade 8 vid de mindre läns- och kronocellfängelserna anställda jämväl skyldighet att förrätta kokerskegöromålen vid fängelserna.
Enligt af Kungl. Maj:t fastställda stater å förslagsanslaget samt styrelsens beslut i fråga om tvångsarbetsanstalten i Landskrona hade atiöningen hittills utgått sålunda:
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
[3.]
34 Andra hnfvndtiteln.
Andra hufvudtiteln.
35 Transport
len å 75 öre för dag, då kvinnofånge vore i fängelset intagen, och 25 öre för dag i annat fall, hvilket arfvode i staten beräknats till 200 kronor för år, men under 1901, då kvinnofångar alla dagar funnits i
fängelset, uppgått till ............
arfvode för kokerskegöromålen till 1 extra vaktkvinna vid länsfängelset i Luleå: arfvode för vaktkvinnogöromålen d:o » kokerskegöromålen Därjämte åtnjöte på grund nådiga brefven den 26 augui 1856 och den 14 november 18 vaktk vinnorna vidläns-och krön cellfängelserna andel i arbei inkomsten därstädes. Denna fc 'mån, som utginge med synnt
set i Stockholi gått sammanlagdt till kronor.
Summa kronor
Förutom nu nämnda förmåner vore, med undantag, i följd'af brist på utrymme, för vaktkvinnan vid kronohäktet i Eskilstuna, samtliga dessa kvinnliga vaktbetjänte i åtnjutande af bostadsrum med nödig uppvärmning vid fångvårdsanstalterna, h varjämte de på grund af nådiga bref den 5 december 1855 och den 3 december 1861, i likhet med vaktbetjänte af mankön, vid berömlig tjänstgöring finge sig tilldelade gratifikationer
36 Andra hufvudtiteln.
[3.]
till belopp, som uppginge för vaktkvinna till omkring 60 kronor och för vaktfri! till 75 kronor för år.
^ samma skal, som för de i staten å bestämda anslaget uppförda manliga vaktbetjänte de dem hittills tillkommande andelar i inkomsten å arbetena vid fängelserna utbytts mot förhöjd fast lön, borde enahanda förfarande tillämpas i fråga såväl om arbetsprovisionen till vaktfrun i Göteborg som om vaktkvinnornas andel i arbetsförtjänsten vid läns- och kronocellfängelserna. Likaledes borde det till den torra nu anvisade ljusanslaget för framtiden ur aflöningen försvinna, Med hänsyn till storleken af de sportler, som sålunda skulle komma att indragas, ansåge styrelsen ökningen i den egentliga lönen bora sättas för vaktfrun i Göteborg till 200 kronor och för öfriga ' lnnhga vaktbetjänte, som skulle anställas såsom ordinarie, till 100 kronor utöfver dylik vaktbetjänt nu tillagd aflöning, att utgå med 50 kronor som lön och återstoden som tjänstgöringspenningar.
Härjämte skulle, likasom för närvarande vore förhållandet med de ordinarie kvinnliga vaktbetjänte med undantag, i följd af hennes stora arbetsprovision, för vaktfrun i Göteborg, hädanefter samtliga sådana betjänte åtnjuta rätt till ålderstillägg med 75 kronor efter 5 och ytterligare 75 kronor efter 10 år.
Med tillämpning af nu angifna grunder skulle aflöningen för de kvinnliga vaktbetjänte vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning skulle utgå af det å riksstat uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, ställa sig sålunda: * 1
1 vaktfri! ...................................................
3 vaktfruar..........................................
1 vaktkvinna vid de centrala fångvårdsanstalterna för kvinnor
17 d:o vid d:o..............................................
1 första vaktkvinna vid läns- och kronocellfängelserna .............................
1 vaktkvinna vid d:o d:o 34 d:o vid d:o d:o
Summa kronor I
n. .„ 11 UKUmg utoiver Hvad åt samma vaktbetjänte
ationingsformåner under år 1901 med 4,655 kronor 98 öre.
Andra tmfvudtiteln. 37
Hvad anginge den ordinarie manliga vaktbetjänte, utöfver den i stat upptagna aflöningen, tillerkända rätt att vid saknad af bostad i kronans hus åtnjuta hyresersättning och vedanslag enligt vissa bestämda grunder, saknades i fråga om förevarande kvinnliga vaktbetjänte anledning till annan föreskrift i berörda afseende, än att, där sa skulle inträffa, att bostadsrum ej kunde inom fångvårdsanstalten beredas åt kvinnlig vaktbetjänt, som Vore å den af Riksdagen antagna lönestaten uppförd, åt sådan vaktbetjänt i stället finge af Kungl. Maj:t anvisas nödig hyresersättning för ett rum jämte vedanslag. Däremot borde den rätt, Riksdagen åt manliga vaktbetjänte bland villkoren för aflöningens åtnjutande medgifvit beträffande tjänstgöringspenningars uppbärande intill viss tid vid tjänstledighet för sjukdom eller hälsans vårdande, äfven ingå bland aflöningsvillkoren för ifrågavarande kvinnliga vaktbetjänte. Jämväl öfriga af Riksdagen i nämnda afseende uppställda villkor, hvilka blifvit af Kungl. Maj:t meddelade i nådiga kungörelsen den 13 juni 1902, syntes vara å sagda kvinnliga betjänte tillämpliga. Enär emellertid affattningen af stadgandet om beräkning, i och för tillträde till ålderstillägg, af tjänstetiden från början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tjänsten ägt rum, skulle kunna gifva anledning därtill, att första vaktkvinna eller vaktkvinna vid central fångvårdsanstalt, som möjligen efter uppnådda två ålderstillägg befordrades till vaktfri!, med förlorande af dessa ålderstillägg komme att under de första fem åren efter uppflyttnmgen i den nya tjänsten lida en årlig minskning i inkomst af 50 kronor, borde ett tillägg göras till nämnda villkor för förebyggande af en dylik oegentlighet. På sätt vid öfverflyttning år 1882 af manliga vaktbetjänte till staten å bestämda anslaget skett, borde jämväl nu i fråga om de af styrelsen såsom ordinarie å förslagsanslaget redan förordnade mnliga betjänte iakttagas, att deras i sådan egenskap tillgodonjutna beräkning af'tjänstetid för ålderstillägg vid öfverflyttningen till riksstat åt dem bevarades. Då kvinnlig vaktbetjänt, som inginge äktenskap, därigenom vanligen inträdde i sådana nya förhållanden, som icke läte sig föiena med hennes innehafda tjänst, syntes bland villkoren jämväl böra föreskrifvas, att hon i sådant fall skulle, om så funnes nödigt, vara skyldig att afgå från tjänsten. Slutligen borde äfven det förhållande, att en och annan vaktkvinna vid mindre läns- och kronocellfängelse jämte sin tjänst såsom sådan tillika bestrede kokerskegöromålen vid fängelset, påkalla föreskrift därom, att, där styrelsen funne förhållandena så medgifva, vaktkvinna skulle vara skyldig förrätta jämväl kokerskegöromålen vid fängelset.
38 Andra hnfvudtiteln.
1 ångvårdsstyrelsens nu omförmälda förslag anser jag mig så mycket hellre böra biträda, som Eders Kungl. Maj:t vid fastställande af stater å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll för år 1903, med indragning för framtiden ej mindre af den till vaktfrun vid centralfängelset i Göteborg utgående provision å arbetsinkomsten vid fängelset jämte ljusanslag- än äfven af den vaktkvinnorna vid läns- och kronocellfängelserna tillkommande andel af arbetsinkomsten vid dessa fängelser, bestämt ifrågavarande kvinnliga betjäntes löneförmåner från förslagsanslaget till enahanda belopp, som finnas upptagna i den af fångvårdsstyrelsen nu föreslagna aflöningsstaten å det bestämda anslaget. Vid sådant förhållande komme förslagets antagande icke att medföra någon ökad utgift för statsverket, men skulle därmed den afsevärda fördelen vinnas, att dessa kvinnliga betjänte erhölle en mera tryggad ställning med rätt till åtnjutande af pension.
De aflöningsbelopp, hvilka sålunda för år 1903 fastställts att utgå af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll och som i händelse af bifall till fångvårdsstyrelsens förslag skulle från och med år 1904 öfverflyttas å bestämda anslaget, utgöra sammanlagdt 31,700 kronor. Härtill komma de af samma förslagsanslag hittills utgående ålderstillägg till ordinarie kvinnliga vaktbetjänte, hvilka ålderstillägg i sådant fall skulle från och med år 1904 i stället komma att bestridas från förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän. Dessa ålderstillägg hafva af fångvårdsstyrelsen efter nuvarande ålderstillägg åt dylika betjänte beräknats till 3,700 kronor, men torde till utjämnande af sistnämnda förslagsanslags summa böra upptagas till 100' kronor högre belopp. Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
dels att i aflöningsstat för de betjänte vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det å riksstaten uppförda, bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, upptaga aflöning med ofvan angifna belopp till 4 vaktfruar och 18 vaktkvinnor vid de centrala fångvårdsanstalterna för kvinnor samt till 1 första vaktkvinna och 35 vaktkvinnor vid läns- och kronocellfängelserna, med rätt för Kungl. Maj:t att vid saknad af bostad för dylik vaktbetjänt vid fångvårdsanstalten i stället åt sådan vaktbetjänt från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll anvisa nödig
Andra hufvudtiteln.
hyresersättning för ett rum jämte vedanslag samt med [3.] föreskrift i öfrigt att, förutom redan enligt nådiga kungörelsen den 13 juni 1902 för aflönings åtnjutande å nämnda stat stadgade villkor, skall i fråga om bemälda kvinnliga betjänte ytterligare gälla:
att dylik betjänt, som redan innehar fångvårdsstyrelsens förordnande, skall för tillgodonjutande af ålderstillägg äga beräkna tjänstetiden från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder förordnandet meddelats, samt att vaktfru, som förut varit vaktkvinna, skall för dylikt lönetillägg, enligt därför eljest uppställda grunder, tillgodoräknas föregående tjänstetid jämväl som vaktkvinna;
att kvinnlig vaktbetjänt, som ingår äktenskap, skall vara skyldig, om fångvårdsstyrelsen så finner nödigt, afgå från tjänsten; samt
att, där fångvårdsstyrelsen finner kokerskegöromålen vid mindre läns- eller kronocellfängelse kunna förenas med vaktkvinnotjänsten, vaktkvinnan skall vara skyldig bestrida jämväl nämnda göromål;
dels ock att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård och underhåll med 31,700 kronor samt förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbetsoch tjänstemän med 3,800 kronor.
Uti en den 15 mars 1902 inkommen underdånig framställning [4.] hafva kamrerarne vid rikets centrala fångvårdsanstalter anfört, att genom Er»äuni»gj.M fångvårdsstyrelsens beslut den 16 juni 1899 rörande inskränkning ^ Vid de centrala dittills gällande medgifvande för fånge att uttaga så kallade premievaror £»£**£ den del af nämnda kamrerares inkomster, som grundade sig pa rätten att vi8B vid varornas utdelning beräkna sig tillgodo utminuteringsprocent, kunde * inkomster. anses hafva i det närmaste upphört, samt att kamrerarne, hvilka sokt och mottagit ifrågavarande tjänster, medan dylik utminuteringsprocent ingått i de med tjänsterna förenade löneförmåner, vid sådant förhållande ansåge sig berättigade till ersättning för den minskning i inkomster, som på grund af fångvårdsstyrelsens omförmälda beslut och nådiga kungörelsen den 22 juni 1900 om ändring i vissa delar af nådiga reglementet. angående arbetspremier vid de centrala straff- och tvangsarbetsanstalterna i riket m.' m. för bemälda kamrerare uppkommit lör tiden
40 Andra hufvndtiteln.
från den 1 oktober 1899, då fångvårdsstyrelsens beslut om premievarornas inskränkning börjat tillämpas, och till den 1 januari 1902, då den på Kungl. Maj:ts förslag af 1901 års Riksdag beviljade lönereglering för ifrågavarande tjänstemän, vid hvilken sportelsystemet utbytts mot fast aflöning, trädt i kraft; och hafva dessa kamrerare, med bifogande af en tablå, enligt hvilken sagda minskning i inkomster, beräknad efter den årliga medelinkomsten för tioårsperioden 1889—1898, skulle uppgå till sammanlagdt 4,388 kronor 7 öre, anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes af besparingar å förslagsanslaget till fångars vård och
Ta-
öfver den kamrerarne vid de centrala fångvårdsanstalterna för åren varor samt beräkning, enligt den af kamrerarne i deras under-
i dylik inkomst för tiden
Andra hnfmdtiteln. ■
underhåll anvisa eller genom proposition till Riksdagen äska nämnda belopp att enligt fördelning i den bifogade tablån utgå till kamrerarne såsom godtgörelse för deras förluster i ifrågavarande afseende.
Häröfver börd bar fångvårdsstyrelsen till beriktigande af kamrerarnes berörda uppgifter angående utminuteringsprocenten å premievarorna under åren 1889—1898 och tiden Vio 1899 In 1901 öfverlämnat följande i fångvårdsstyrelsens kameralbyrå uppgjorda tablå öfver den nettoinkomst i dylik procent, som efter afdrag af uppkomna brister i premievaruförråden under samma tid kommit kamrerarne till del.
blå
1889—1898 tillgodokomna nettoinkomst i utminuteringsprocent å premie dåniga skrifvelse i mars 1902 angifna grund, af minskningen Vio 1899—31/i* 1901.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
42 Andra hulvudtiteln.
Fångvårdsstyrelsen har vidare i afgifvet underdånigt utlåtande anfört, bland annat, följande.
Det vore obestridligt, att kamrerarne under den tid af 2 lU år, som förflutit från den 1 oktober 1899 till 1902 års ingång, då den nya lönestaten börjat tillämpas, fått i följd af den med berörda den 1 oktober vidtagna betydande inskränkning i fångarnes uttag af premievaror, därå utminuteringsprocenten beräknats, vidkännas en afsevärd minskning i inkomst, för hvilken den nya lönestaten icke gifvit dem ersättning.
För att i någon mån bereda kamrerarne godtgörelse för denna inkomstminskning hade styrelsen i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1900 med förslag till reglering af kamrerarnes löner hemställt, att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll skulle för år 1901 åt en hvar af kamrerarne utbetalas ersättning för mistad utminuteringsprocent till så stort belopp, att detta tillsammans med hans inkomst i utminuteringsprocent för samma år motsvarade hvad han i dylik procent uppburit år 1898. Enligt det vid Kungl. Maj:ts till Riksdagen aflåta a nådiga proposition om löneregleringen fogade protokoll öfver justitiedepartementsärenden för den 11 januari 1901 hade emellertid styrelsens sålunda gjorda framställningar om fyllnadsersättningar till kamrerarne för år 1901 ansetts icke böra föranleda annan åtgärd än den, som kunde varda till beredande af dyrtidstillägg åt vissa statens ämbets- och tjänstemän vidtagen.
Riksdagen hade dock sedermera vid beviljandet af dyrtidstillägg för år 1901 från åtnjutande af sådan förmån undantagit de tjänsteinnehafvare, i hvilkas aflöning inginge bostad in natura, och hade i följd häraf inträffat, att enär, med undantag af kamrerarne vid tvåögsarbetsanstalterna i Landskrona och Norrköping, hvilka uppbure hyresersättning, samtliga öfriga ifrågavarande kamrerare innehade tjänstebostäder i kronans hus, allenast kamrerarne i Landskrona och Norrköping kommit i åtnjutande af den förmån af dyrtidstillägg, hvilken enligt det åberopade statsrådsprotokollet ansetts kunna uppväga de af styrelsen begärda fyllnadsersättningarna.
Med afseende å hvad sålunda anförts hemställde fångvårdsstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes å kamrerarnes förevarande framställning fästa det afseende, som af förhållandena kunde föranledas.
Statskontoret, som jämväl varit i ärendet hördt, har, då förenämnda kamrerare, hvilka samtliga tillträdt sina ifrågavax-ande tjänster före år 1899, uppenbarligen under tiden från den 1 oktober 1899 till den 1 januari 1902 i följd af skedd ändring i förut gällande föreskrifter lidit
Andra hufvudtiteln. “M
en äfsevärd minskning i de inkomster, som de vid tjänsternas tillträdande [4.] kunnat för framtiden förvänta, ansett rättvist, att bemälda kamrerare erhölle godtgörelse för denna förlust, i likhet med hvad som enligt Kungl. Maj:ts och 1900 års Riksdags beslut ägt rum beträffande vissa posttjänstemän, hvilkas inkomst af uppbörds- och frimärkesprovision i följd af nya tjänsters inrättande undergått minskning; och har statskontoret på grund häraf hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition till Riksdagen om beredande af ersättning åt dessa kamrerare från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll i enlighet med den i fångvårdsstyrelsens kameralbyrå upprättade tablan.
På de af statskontoret anförda skäl finner jag det vara billigt, att ersättning beredes kamrerarne vid de centrala fångvårdsanstalterna för den förlust, de genom minskning i nettoinkomsten af utminutermgsprocent å premievaror under ifrågavarande tid fått vidkännas. Då de dyrtidstillägg, hvilka af 1901 års Riksdag beviljats åt en del tjänstemän och betjänte, utgått efter väsentligen andra grunder, än de af Eders Kungl. Maj:t i den till samma Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagna, samt hufvudsakligen aro att betrakta såsom vederlag för den ökning i utgifter till hyra och vedbrand, hvilken i följd af de dyra tiderna drabbar dem, som ej innehafva tjänstebostäder och löneved, synes mig anledning icke förefinnas att vid föreslåendet af nu ifrågavarande ersättning göra någon skillnad emellan kamrerarne vid tvångsarbetsanstalterna i Landskrona och Norrköping, hvilka för år 1901 uppburit dyrtidstillägg, och öfriga kamrerare, hvilka icke kommit i åtnjutande af sådan förmån.
Jag tillåter mig därför i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att medgifva, att kamrerarne vid de centrala fångvårdsanstalterna må för den förlust, de i ofvan angifna afseende fått vidkännas, af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll undfå ersättning med tillhopa 4,275 kronor 26 öre att, på sätt den i fångvårdsstyrelsens kameralbyrå upprättade tablå närmare utvisar, mellan dessa kamrerare fördelas.
Uti en till Eders Kungl. Maj:t ställd, af fångvårdsstyrelsen med Pension ät tv* underdånig skrifvelse den 16 september 1902 öfverlämnad skrift har vaktfrun och arbetsförestånderskan vid centralfängelset i Göteborg Brita Maria Wennerstrand i underdånighet anhållit, det täcktes Eders Kungl.
44 Andra lmfvudtiteln.
[4.] Maj:t hos Riksdagen göra framställning därom, att hon från och med månaden efter den, då hon erhölle afsked från sin befattning, måtte varda uppförd å allmänna indragningsstaten till erhållande af pension till belopp, motsvarande hennes innehafvande lön.
Af ansökningen bifogade handlingar inhämtas, att Brita Maria Wennerstrand, som är född den 23 juli 1830, af fångvårdstyrelsen förordnats: den 16 juli 1875 att under ordinarie innehafvarinnan beviljad tjänstledighet upprätthålla vaktfru- och arbetsförestånderskebefattningen vid centralfängelset i Göteborg, den 23 december 1890 att, utan rubbning i nyssberörda förordnande, vara vaktkvinna vid centralfängelset å Norrmalm samt den 16 oktober 1896 att vara vaktfru och arbetsförestånderska vid centralfängelset i Göteborg.
Brita Maria Wennerstrand har intill utgången af år 1902 å den af Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 28 november 1890 å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll fastställda stat för en del af bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna i sin egenskap af vaktfru och arbetsförestånderska uppburit i lön 300 kronor och tjänstgöringspenningar 200 kronor, hvarjämte hon åtnjutit provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten med belopp, som år 1901 uppgått till 249 kronor 75 öre, samt ersättning för 13 kilogram stearinljus, som år 1901 utbetalts med 16 kronor 77 öre.
Jämlikt af Eders Kungl. Maj:t den 5 december 1902 fastställd ändrad stat å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, att tilllämpas från början af år 1903, utgör aflöningen för vaktfrun och arbetsförestånderskan vid centralfängelset i Göteborg, hvilkens provision å arbetsinkomsten jämte ljusanslag från samma tid indragits, lön 400 kronor och tjänstgöringspenningar 300 kronor, hvartill komma två ålderstillägg, hvartdera å 75 kronor.
Under sin tjugusjuåriga tjänstetid har Brita Maria Wennerstrand, på sätt direktören vid centralfängelset i Göteborg vitsordat, städse med nit och plikttrohet fullgjort sina tjänsteåligganden. Enligt vederbörande fängelseläkares intyg är hon, som under 1902 års sommar drabbats af hjärnblödning och lider af dess följder, för närvarande och för all framtid oförmögen att fullgöra sin tjänst vid fängelset.
I ofvannämnda underdåniga skrifvelse har fångvårdsstyrelsen, vidkommande den pension, som skäligen må kunna för Brita Maria Wennerstrand ifrågasättas, erinrat, hurusom, med föranledande af Norrmalmsfängelsets indragning, 1897 års Riksdag medgifvit, att, bland andra från fångvårdens förslagsanslag aflönade vaktbetjänte vid detta fängelse, vaktfrun Josefina Charlotta Ahlgren, hvilken af ålder och sjuklighet
Andra hnfvndtiteln.
blifvit oduglig till tjänstgöring, finge under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp, motsvarande lön och ålderstillägg, tillhopa 500 kronor, äfvensom att en annan kvinnlig befattningshafvande inom fångvården, skollärarinnan vid länsfängelset i Stockholm Christina Charlotta Lindholm, hvilken endast varit mot arfvode förordnad men med afseende å sin tjänsteställning och uppgift närmast torde kunna med Brita Maria Wennerstrand jämföras, tillerkänts enahanda pensionsbelopp, i det att 1902 års Riksdag medgifvit, att Christina Charlotta Lindholm, som efter 26 års tjänstgöring inom fångvården blifvit urståndsatt till vidare arbete, finge å allmänna indragningsstaten uppföras med rätt för henne att å sagda stat uppbära 500 kronor årligen; och har fångvårdsstyrelsen i underdånighet hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen göra framställning om Brita Maria Wennerstrands öfverflyttande till allmänna indragningsstaten med rätt för henne att å sagda stat från och med månaden näst efter den, hvari afsked från vaktfru- och arbetsförestånderskebefattningen blefve henne beviljadt, under sin återstående lifstid åtnjuta pension till belopp af 500 kronor för år.
Statskontoret, som varit i ärendet liördt, har, då upplyst blifvit, att Brita Maria Wennerstrand lede af följderna af en hjärnblödning, som under 1902 års sommar drabbat henne, och alltså vid affattningen af sin ansökning om pension icke kunde antagas hafva varit i stånd att fullt bedöma innebörden af ordalagen däri, vid hvilket förhållande någon afgörande betydelse icke syntes böra tilläggas hennes begäran, att pensionen måtte utgå med belopp, som motsvarade hennes innehafvande »lön», på de i ärendet anförda skäl instämt uti den af fångvårdsstyrelsen gjorda hemställan.
Likaså har uti en till Eders Kungl. Maj:t ställd, af fångvårdsstyrelsen med underdånig skrifvelse den 14 november 1902 öfverlämnad skrift vaktkvinnan vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping Karolina Gustafva Westerberg i underdånighet anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t hos Riksdagen göra framställning därom, att hon vid afskedstagandet från sin innehafvande tjänst måtte erhålla årlig pension under sin återstående lifstid.
Af handlingar, som bifogats ansökningen, inhämtas, att Karolina Gustafva Westerberg, som är född den 17 maj 1825, den 4 april 1850 antagits till vaktkvinna vid dåvarande straffängelset, numera tvångsarbetsanstalten i Norrköping, i hvilken egenskap hon den 25 juni 1861 erhållit fångvårdsstyrelsens förordnande; samt att hon, enligt intyg af
46 Andra hufvndtiteln.
[4r] vederbörande fängelseläkare, sedan lång tid tillbaka lider af kronisk reumatism och nedsatta kroppskrafter samt till följd däraf är för framtiden oförmögen till tjänstgöring och till allt annat arbete, hvarmed hon kan försörja sig själf.
Intill utgången af år 1902 har Karolina Gustafva Westerberg å den af Eders Kungl. Maj:t genom nådiga brefvet den 28 november 1890 å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll fastställda stat för en del af bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna uppburit i lön 300 kronor och tjänstgöringspenningar 200 kronor jämte två ålderstillägg å tillsammans 150 kronor. Från början af år 1903 utgör aflöningen, jämlikt den af Eders Kungl. Maj:t fastställda ändrade stat å förslagsanslaget, lön 350 kronor, tjänstgöringspenningar 250 kronor och två ålderstillägg tillhopa 150 kronor.
I underdåniga skrifvelsen den 14 november 1902 har fångvårdsstyrelsen, då Karolina Gustafva Westerberg efter 52 års väl vitsordad tjänstgöring nu vore vid uppnådda 77 års ålder oförmögen till allt arbete, ansett giltig anledning vara för handen att bevilja henne enahanda förmån af pension, som 1897 års Riksdag medgifvit vaktkvinnorna vid indragna centralfängelset å Norrmalm Katarina Cecilia Borin och Helena Sofia Jonsson, hvilka för sin återstående lifstid tillerkänts å allmänna indragningsstaten ett årligt belopp, motsvarande lön och ålderstillägg, för hvardera 450 kronor; och har fångvårdsstyrelsen på grund häraf i underdånighet hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen göra framställning om Karolina Gustafva Westerbergs öfverflyttande till allmänna indragningsstaten med rätt för henne att å sagda stat från och med månaden näst efter den, hvari afsked från vaktkvinnobefattningen blefve henne beviljadt, under sin återstående lifstid åtnjuta pension till belopp af 450 kronor för år.
Statskontoret, som varit i ärendet hördt, har biträdt den af fångvårdsstyrelsen sålunda gjorda hemställan.
På grund af nu anförda förhållanden får jag underdånigst tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att vaktfrun och arbetsförestånderskan vid centralfängelset i Göteborg Brita Maria Wennerstrand och vaktkvinnan vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping Karolina Gustafva Westerberg må berättigas att från och med månaden näst efter den, under hvilken de varda från sina nuvarande befattningar entledigade,
Andra hufvudtiteln.
enhvar under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension, Brita Maria Wennerstrand med 500 kronor och Karolina Gustafva Westerberg med 450 kronor.
Fångvårdsstyrelsen har i sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 30 september 1902 vidare anfört följande.
Reservationsanslaget till vård och underhall af läns- och kronohäkten hade, sedan detsamma år 1882 höjts från 20,000 kronor till
30,000 kronor, därefter bibehållits oförändradt vid sistnämnda belopp. Då till detta lades vissa kommuners bidrag af tillsammans omkring 2,400 kronor årligen till en del kronohäktens underhåll, utgjorde den tillgång, som stått till styrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål, omkring 32,400 kronor för år.
Efter år 1882 hade emellertid uppförts ett nytt kronohäkte i Pajala och ett transporthäkte i Bollnäs samt icke obetydliga tillbyggnader till länsfängelserna i Gefle och Luleå. Därjämte hade under samma tid vid åtskilliga fängelser anordnats bostäder åt vaktbetjänte dels i nya hus dels ock i gamla reservhäkten och andra byggnader, hvilka visserligen funnits redan år 1882 men då sedan lång tid stått utan egentlig användning och följaktligen icke med några afsevärda belopp ingått i beräkningen af de för fängelsernas underhåll erforderliga medel. Härtill komme, att, i den mån tiden fortskridit från de nuvarande fängelsernas uppförande, dessas behof af underhåll ansenligt ökats. Då under allt detta prisen å byggnadsmaterialier och dagsverken betydligt stigit, hade det mött allt större svårighet att få reservationsanslaget att räcka till för de mångahanda arbeten, som af förhållandena påkallats.
Ett uttryck för underhållsbehofvets storlek lämnade de årligen från samtliga läns- och kronocellfängelser inkommande besiktningsinstrument, hvilka lades till grund för uppgörande af underhållsstaten för det följande året. Under det den i sagda instrument begärda underhåll ssumman för år 1882 uppgått till inalles 39,000 kronor, hade motsvarande siffra, efter afdrag af i instrumenten upptagna kostnader för behöfliga nya fånggårdar och hägnader, för hvilka anslag på extra stat vid särskilda tillfällen anvisats, belöpt sig i medeltal för åren 1890 1897 till 44,235
kronor 2 öre och för åren 1898—1902 till 03,896 kronor 70 öre.
Häraf framginge, att en ökning af ifrågavarande .anslag med nödvändighet påkallades, men enär någon del af de i syneinstrumcnten upptagna arbetena syntes kunna utföras på annat billigare sätt, samt
[4-]
Ökning af reservationsanslaget till vård och underhäll af läns- och kronohäkten.
48 Andra hufvndtiteln.
genom vinnandet i någon mån af utväg till utförande af sådana behöfliga arbeten, som nu måst till obestämd framtid undanskjutas och därigenom bidragit till ökande år efter år af underhållsbehofvet, det i allt fall borde vara att förvänta, att detta åtminstone icke skulle än ytterligare stiga, ansåge styrelsen, att, i likhet med hvad ock dess biträdande arkitekt föreslagit, den nu ifrågakomna ökningen i reservationsanslaget tills vidare kunde inskränkas till 10,000 kronor.
Med stöd af hvad sålunda af fångvårdsstyrelsen anförts får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att öka reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten med 10,000 kronor.
Beträffande anslaget till fångvårdsstyrelsen finnes icke anledning att nu ifrågasätta någon förändring.
I händelse af bifall till förslaget om lönereglering för föreståndarne vid läns- och kronocellfängelserna samt bevakningsbefalhafvaren vid länsfängelset i Göteborg komme den dessa tjänstemän nu tillfallande andel i inkomsten af fångarbetet att till statsverket inflyta såsom inkomst å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll. Vidare skulle genom bifall till förslaget om ofvannämnda kvinnliga vaktbetjäntes upptagande i aflöningsstaten å bestämda anslaget till fångars vård och underhåll ej allenast motsvarande aflöningsbelopp utan äfven ålderstilläggen till dessa vaktbetjänte upphöra att utgå af förslagsanslaget. Då emellertid berörda förslagsanslag under de senaste åren till följd af ökade pris å förnödenheter öfverskridits med belopp, som vida öfverstiga hvad sålunda genom de föreslagna regleringarna skulle för samma anslag vinnas, har jag icke ansett mig böra föreslå någon nedsättning af anslaget.
Bifalles hvad ofvan hemställts, komma bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör
559,750 kronor, att upptagas till........................... kronor 626,600: —
förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och tjänstemän, som nu utgör 65,000 kronor, att upptagas till........................................... » 75,000: —
Andra Imfvudtiteln.
reservationsanslaget till vård och underhåll af länsoch kronohäkten, som nu utgör 30,000 kronor,
att upptagas till...........................................................
och fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu utgör 1,753,395 kronor, att upptagas till
kronor 40,000: — » 1,840,245: —
[5.]
Skrifmaterialier och expenser, ved med mera.
Vidare får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t [6.] täcktes föreslå Riksdagen: detta Zmilg
för utjämnarn-
att det å andra hufvudtiteln uppförda förslags- deti“[Jufs™td' anslag till skrifmaterialier och expenser, ved med summa. mera måtte för jämnande af hufvudtitelns slutsumma ökas med 30 kronor till 64,337 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå någon förändring.
Extra anslag.
För lagbyråns verksamhet under det senaste året torde följande redogörelse böra lämnas.
Lagbyrån har i början af år 1902 fullbordat under föregående år påbörjade arbeten angående ändringar i lagstiftningen om registrerade föreningar samt ändringar i vissa §§ af skiftesstadgan. Därefter har lagbyrån ända till midten al november månad hufvudsakligen varit upptagen med utarbetande af de lagbestämmelser, som ansetts erforderliga i följd af Sveriges deltagande i internationella konventioner angående äktenskaps ingående, äktenskapsskillnad med mera samt förmynderskap för minderårige. Under samma tid hafva dock af ledamöter i lagbyrån i högsta domstolen föredragits dels förslag till lag om samäganderätt med flera därmed sammanhängande lagförslag, dels ock förslag till lag om till- Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Andra hnfvndtiteln.
[6.] godoräknande af häktningstid samt förslag till ändring i vissa delar af inteckningsförordningen och utsökningslagen. Efter midten af november månad har lagbyrån dels varit upptagen med utarbetande af förslag till lag angående förordnande af rättegångsbiträde åt häktad, dels ock beträffande vissa lagförslag, som varit underställda högsta domstolens granskning, vidtagit den bearbetning, som af högsta domstolens anmärkningar föranledts. l uder samma tid har ock en ledamot i lagbyrån i högsta domstolen föredragit förberörda förslag till lagbestämmelser i internationell privaträtt, nämligen förslag till lag angående vissa rättsföidiållanden af internationell natur samt förslag till lag om äktenskaps afslutande inför svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman i utlandet.
/Sléred Sedan 1902 års Riksdag, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom
ningen." gjorda framställning, å extra stat för år 1903 beviljat 50,000 kronor till bestridande af kostnaderna för en lagberedning, har lagbyrån med utgången af år 1902 upphört och en lagberedning, bestående af ordförande och fyra ledamöter, vid innevarande års början trädt i verksamhet. Jag hemställer nu i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att för fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet å extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 50,000 kronor.
C®0 I sammanhang med antagandet af lagen om straffregister anvisa-
straffrcgutret. des af Riksdagen å extra stat för år 1901 3,000 kronor för bestridande af de utaf tillämpning af nämnda lag föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli. Samma belopp anslogs för ändamålet jämväl för år 1902.
Med hänsyn till ökning i göromålen vid straffregistrets handhafvande föreslog emellertid Eders Kungl. Majrt i nådig proposition till 1902 års Riksdag, att för bestridande af omförmälda kostnader måtte å extra stat för år 1903 anvisas ett belopp af 4,000 kronor. Riksdagen ansåg val, att, då arbetet med straffregistrets förande samt affattandet af uppgifter ur detsamma uppenbarligen blefve under de närmaste åren allt mera omfattande, någon förhöjning af det till. ersättande af detta arbete afsedda extra anslags belopp vore erforderlig, men höll före, att för år 1903 en ökning af anslaget med 600 kronor kunde vara tillfyllestgörande, hvadan Riksdagen å extra stat för år 1903 för ändamålet beviljade allenast 3,600 kronor.
Andra hnfvudtiteln.
51 Under år 1902 inkommo 4,372 straffuppgifter. Antalet registerakter, som vid 1901 års utgång utgjorde 3,550, har under året ökats till 6,829. Utdrag af straffregistret begärdes i 2,996 fall. I 591 af dessa fall förekommo de personer, om hvilka upplysning begärts, i straffregistret. Under året hafva aflåtits 1,282 skrivelser med begäran om upplysningar för straffuppgifters kompletterande.
Till följd af det omfång, som de med straffregistrets handhafvande förenade göromålen tagit, blifver det af Riksdagen senast beviljade anslag för den kommande tiden otillräckligt; och får jag därför i underdånighet hemställa, att Eders Kungi. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att för bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet hafva 1901 och 1902 års Riksdagar å extra stat anvisat 3,500 kronor för hvartdera af åren 1902 och 1903. Någon förändring i afseende å detta anslag torde ej för närvarande böra ifrågasättas. Jag hemställer följaktligen i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet jämväl för år 1904 å extra stat anvisa ett belopp af 3,500 kronor.
Sedan Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till den ökning i göromålen å nedre justitierevisionens registratorskontor, som komme att blifva en följd af bestämmelserna i lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den 14 juni 1901, i nådig proposition till 1902 års Riksdag föreslagit, att i den för nedre justitierevisionen fastställda stat finge upptagas aflöning för ytterligare en kanslist, förklarade Riksdagen, att, då tillräcklig erfarenhet ännu icke vunnits om den verkan uti ifrågavarande afseende, som berörda lagändring i verkligheten komme att medföra, det icke synts lämpligt att redan då inrätta en ny ordinarie befattning, hvadan Riksdagen, med anledning af Eders Kungl. Maj:ts omförmälda framställning, å extra stat för år 1903 anvisade 2,700 kronor till bestridande af de utgifter för anställande af ytterligare ett arbetsbiträde vid nedre justitierevisionens registratorskontor, som föranleddes af tillämpning af den nya lagstiftningen om fullföljd af talan.
[8.]
[9.]
Ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet.
[10.] Biträde d nedre justitierevisionens registratorskontor.
52 Andra Imf vudti teln.
[10.] Ehuru, enligt hvad erfarenheten redan visat, behofvet af ett sådant
biträde å registratorskontoret otvifvelaktigt kommer att blifva konstant, anser jag likväl, vid det förhållande att frågan om reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden är föremål för utredning af den af Eders Kung]. Maj:t för sådant ändamål tillsatta kommitté, förslag om ifrågavarande befattnings öfverflyttande å ordinarie stat icke nu böra framställas. På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t< täcktes föreslå Riksdagen:
att till aflönande af ett biträde å nedre justitierevisionens registratorskontor å extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 2,700 kronor.
Pen af Eders Kungl. Maj:t den 1 april 1901 i nåder förordnade Jätten. kommitté, som erhållit i uppdrag att företaga en revision af strafflagen för krigsmakten och förordningen om krigsdomstolar och rättegången därstädes, har ännu icke afslutat sina arbeten. Då vid sådant förhållande frågan om krigshofrättens organisation icke nu kan framläggas till afgörande, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att för år 1904 till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter å extra stat anvisa enahanda belopp, som för närmast föregående år därtill anslagits, eller 3,250 kronor.
invid Göteborg.
[12.] Den af Eders Kungl. Maj:t den 17 november 1899 i nåder till-
m^S2ufi 8atta kommitté, som erhållit i uppdrag att verkställa utredning rörande Hemösand uy organisation af sjöfästningsartilleriet och fasta minförsvaret jämte rande ^fnytt darmed sammanhängande frågor, väckte, bland annat, förslag därom, cellfängelse att för inkvartering af ett kustartilleridetachement vid Göteborg det så kallade . Nya \ art vet, hvilket genom nådigt bref den 14 december 1869 blifvit tills vidare upplåtet till fångvården med ett års uppsägningstid, skulle med därtill hörande jord återställas till sjöförsvaret.
Sedan fångvårdsstyrelsen i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, med erinran om de betydande kostnader, som blifvit nedlagda å Nya Varfvet för anordnande därstädes af landets tidsenligaste centralfängelse för män samt en tvångsarbetsanstalt för unga lösdrifvare af mankön, föreslagit en delning af Nya Varfvets område mellan fångvården och sjöförsvaret på sådant sätt, att fångvårdsinrättningarna skulle där kunna bibehållas vid sidan af sjöförsvarets anläggningar, afläts den 22 mars
Andra hnfvadtitela.
1901 till Riksdagen nådig proposition om anslag till nybyggnader med mera för kustartilleriets inkvartering å Nya Varfvet. I enlighet med denna proposition beviljade Riksdagen för ändamålet ett anslag af
350,000 kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1902 ett belopp af 175,000 kronor, hvarefter Eders Kungl. Maj:t i nådigt bref den 14 juni 1901 förordnade om sådan delning af Nya Varfvet, att fångvården tick till sjöförsvaret afstå, bland annat, de till tvångsarbetsanstalt upplåtna delarne, men fortfarande bibehölls vid de för straffängelset erfoiderliga byggnader och områden.
I anledning af underdånig framställning, som därefter af fångvårdsstyrelsen i skrifvelse den 8 oktober 1901 gjordes, rörande den tid, under hvilken fångvården kunde förvänta att blifva bibehållen vid besittningen af den sålunda återstående delen af Nya Varfvet, förklarade emellertid Eders Kungl. Maj:t i nådigt bref den 1 november 1901, att, då det inom kort torde böra tagas i öfvervägande, huruvida det ej blefve nödigt att förse Göteborg äfven med rörligt försvar och att således dit förlägga någon del af flottans materiel och personal, för hvilken händelse äfven den del af Nya Varfvets område, som fortfarande vore tills vidare upplåten åt fångvården, måste med därå befintliga byggnader återställas till sjöförsvaret, någon ändring i de vid upplåtelsen enligt nådiga brefvet den 14 december 1869 fästade villkor icke kunde medgifvas.
1 underdånig skrifvelse den 11 december 1901 anförde därpå fångvårdsstyrelsen, bland annat, att då ifrågavarande villkor innefattade, att sjöförsvaret efter ett års uppsägning ägde återfå dispositionsrätten till Nya Varfvet, styrelsen af Eders Kungl. Maj:ts sålunda meddelade förklaring känt sig uppfordrad att, med hänsyn till olämpligheten af att fortfarande nedlägga kostnader af fångvårdsmedel på en anstalt, som inom kort kunde varda af sjöförsvaret återfordrad, till behandling upptaga frågan om det sätt, hvarpå fångvården kunde beredas vederlag lör det fängelseutrymme, som genom Nya Varfvets fullständiga återställande till sjöförsvaret kunde gå förloradt. Styrelsen framhöll härvid lämpligheten att, med frångående af det för närvarande tillämpade fängelsesystemet, för vinnande af nya fängelseutrymmen verkställa tillbyggnad af läns- och kronocellfängelser i stället för att uppföra nya stora centralfängelser med sammanförande ej mindre af enrumsfångar på längre tid än äfven af gemensamhetsfångar till större antal på samma plats. Vid de tillbyggda cellfängelserna borde ett mindretal gemensamhetsfångar inrymmas för utförande af erforderliga handräckningsgöromål och möjligen äfven andra arbeten, som i sammanhang med ett bättre ordnande af arbetsdriften vid fängelserna skulle kunna
[12.]
54 Andra hufvndtiteln.
[12.] dem anförtros. Då nybyggnaderna skulle ersätta ett centralfängelse, där äfven de i enrum förvarade fångarne haft lång strafftid, borde dessa byggnader anpassas för samma slag af fångar. Cellerna borde därför göras af den storlek, som nämnda ändamål kräfde, samt behofvet af luft och ljus behörigen tillgodoses. Tillika borde iakttagas, att samma förmåner i afseende å penitentiär vård, uppfostran och handledning, som för närvarande vid centralfängelserna stode till buds för de fångar, liv il ka däraf vore i behof och därför syntes mottagliga, äfven bereddes de på längre tid dömda fångarne vid straffens aftjänande i länsfängelse.
Sedan Eders Kungl. Maj:t därefter vid upprepade tillfällen lämnat fångvårdsstyrelsen i uppdrag att inkomma med ytterligare utredningar i denna fråga samt därvid, bland annat, anmodat fångvårdsstyrelsen att meddela upplysning, huruvida utrymme för någon del af de vid Nya Varf vet nu förvarade enrumsfångar möjligen kunde vinnas genom begagnande af ledigt cellutrymme vid vissa mindre strängt anlitade länsfängelser, har fångvårdsstyrelsen den 12 december 1902 aflåtit en underdånig skrifvelse, däri styrelsen med sammanfattande af dessa utredningar hufvudsakligen anfört följande.
Vid rikets nuvarande tre centralfängelser för män utgjorde de för fångförvar användbara dagcellernas antal 516, däraf vid' centralfängelset å Långholmen 192, i Malmö 121 samt å Nya Varfvet 203. Centralfängelserna å Långholmen och i Malmö innehölle enrumsafdelningar, uteslutande anordnade för tillämpningen af nådiga förordningen den 30 maj 1873 angående enrum svistelse under en sjättedel af strafftiden intill högst tolf månader för män, dömda till straffarbete på tid öfver två år. Cellerna, som här i allmänhet hölle endast 18 till 22 kubikmeter, vore så små, att de genom sin ringa luftkub måste innebära fara för enrumsfangens hemfallande till sinnessjukdom och tuberkulos, då han skulle undergå det längre enrumsstraff, som numera på grund af lagen den 29 juli 1892 aftjänades i centralfängelserna, utgörande från två till och med tre år. Vid centralfängelset å Nya Varfvet åter. hade efter den nya lagstiftningens inträdande sådana förändringar vidtagits, att därstädes funnes omkring 120 stora dagceller af cirka 30 kubikmeters rymd, motsvarande de fordringar, som måste uppställas i fråga om celler, där enrumsfångar skulle förvaras ända intill tre år. T cellantalet å Nya Varfvet inginge dessutom 40 särskilda större arbetsceller.
A fdelningar för manliga straffångar i gemensamhet funnes numera endast vid centralfängelserna a Långholmen och å Nya Varfvet, nämligen för 300 fångar vid det förra och 116 vid det senare fängelset. •
Andra hufvudtiteln.
55 Antalet manliga enrumsfångar, dömda på aå lång tid, att de skolat undergå straffet i centralfängelse, kade under de senare åren genom verkningarna af lagarne den 20 juni 1890 ock den 29 juli 1892 betydligt stigit ock kade i medeltal kvarje dag utgjort: åren 1891 ock 1892 — 112, år 1893 — 176, år 1894 — 295, år 1895 — 395, år
1896 — 426, år 1897 — 413, år 1898 — 403, år 1899 — 393, år 1900 424 samt år 1901 — 440. Under de första elfva månaderna af år 1902 kade det dagliga medeltalet utgjort 436; ock kade antalet den 30 november 1902 uppgått till 437, däruti inräknadt ett antal lång tids enrumsfångar, som på grund af bristande utrymme vid centralfängelserna måst intagas i länsfängelser. Enrumsfångarnes antal å Nya Varfvet hade sistnämnda dag utgjort 147.
Å andra sidan kade gemensamhetsfångarnes antal successivt så nedgått, att medeltalet dylika fångar af mankön, kvilket utgjort år 1890 — 774, år 1891 — 790,‘ år 1892 — 735 och år 1893 — 626, varit år
1897 — 271, år 1898 — 247, år 1899 — 237, år 1900 — 219 och år 1901 — 202. Under år 1902 hade för de första elfva månaderna medeltalet sådana fångar utgjort allenast 177; och kade antalet den 30 november 1902 varit 169, däraf 123 vid Långholmen ock 46 å Nya
Varfvet. .
Vid läns- och kronocellfängelserna funnes 2,356 användbara celler. Af dessa 'hade en del större luftkub än i allmänhet dagcellerna å Långholmen ock i Malmö. Nämnda större celler förekomme emellertid hufvudsakligen endast vid de länsfängelser, där styrelsen redan för närvarande samlade vare sig kvinnliga fångar med långa enrumsstraff på tid till och med tre år eller fångar af mankön med de längsta strafftiderna intill två år. I öfrigt måste en del af nämnda större celler användas till inom fängelserna inrymda präst-, läkare- ock vaktmästareexpeditioner med mera.
Fångantalet vid läns- och kronocellfängelserna kade i medeltal för dag utgjort: år 1890 — 1,504, år 1891 — 1,503, år 1892 1,539,
år 1893 — 1,527, år 1894 — 1,603, år 1895 — 1,593, år 1896 — 1,649, år 1897 — 1,653, år 1898 — 1,659, år 1899 — 1,661, år 1900 — 1,705 och år 1901 — 1,787. Under år 1902 kade medeltalet för .de första tio månaderna utgjort 1,830, och kade högsta siffran nåtts i februari med 1,973.
Jämfördes sistnämnda siffra med de tillgängliga cellernas ofvan angifna antal 2,356, visade sig ett öfverskott af 383 celler, fördeladt på de 45 cellfängelserna. Detta spridda ock vid de olika fängelserna ständigt växlande cellöfverskott vore i själfva verket omöjligt att till
[12.]
56 Andra hnfvndtiteln.
någon större grad utnyttja, om icke fångarne skulle ställas på den rörliga fot, att de allt efter tillfällig tillgång på celler skulle flyttas från det ena fängelset till det andra. Sådant kunde dock icke anses med god ordning eller lämplig fångvård förenligt, utan måste det i möjligaste mån sörjas för, att hvarje fängelse hölles reserveradt för sin särskilda uppgift, samt att fångarne kunde fördelas efter på förhand gifna regler med hänsyn till ort, straffets längd och art, arbetsförmåga med mera. Det vore att märka, att bland de fängelser, som under år 1902 haft konstant lediga celler, en stor del utgjordes af smärre kronohäkten, hvilka endast eller åtminstone hufvudsakligen vore afsedda och inrättade för rannsaknings- och bötesfångar, samt att andra sedan flera år tillbaka användes såsom reservfängelser och såsom sådana icke kunde undvaras. Styrelsen hade vid mera än ett tillfälle med oro motsett, att antalet reservceller skulle blifva allt för knappt för att kunna mottaga de många fångar, om hvilkas förflyttande från öfverfyllda fängelser under vissa tider oupphörliga framställningar inginge.' Vid sådant förhållande kunde styrelsen icke finna tillrådligt att, vid beräknandet af fängelsernas cellutrymme, redan från början taga i anspråk hvarje litet i olika fängelser möjligt öfverskott. Den befintliga tillgången måste alltid vara så stor, att fångvårdsförvaltningen icke vid en inträffande ökning af förbrytaresiffran funne sig ur stånd att bereda de dömde plats i rikets fängelser. Vid sålunda anförda förhållanden ansåg styrelsen utrymme för något antal nu vid Nya Varfvet förvarade enrumsfångar icke kunna vinnas genom begagnande af ledigt cellutrymme vid vissa mindre strängt anlitade länsfängelser, utan måste dessa hållas i beredskap för fångar, som icke kunde erhålla plats i de läns- eller kronocellfängelser, dit de rätteligen hörde.
Fångvårdsstyrelsen föreslog därför, att ersättning för fängelseutrymmet vid Nya Varfvet skulle beredas dels genom tillbyggnad af länsfängelset i Hernösand, dels ock genom att försälja länsfängelset i Göteborg och för den för det samma erhållna köpeskillingen med något tillskott uppföra ett nytt, betydligt tillökadt fängelse invid sistnämnda stad.
I fråga om utvidgningen af Hernösands länsfängelse framhöll fångvårdsstyrelsen, hurusom med befolkningens tillväxt i Norrland, dit de industriella anläggningarna och andra arbeteföretag länge dragit talrika krafter från öfriga delar af riket, redan under flera år brist på utrymme i därvarande fängelser yppat sig med hänsyn till förvarandet af alla. de fångar, som därstädes ådömts frihetsstraff. Följden häraf hade blifvit, att öfverskottet måst försändas till fängelser i andra sydligare belägna orter. Dessa allt talrikare långa fångtransporter med
Andra hufvudtiteln.
sitt nödvändiga bihang af mer eller mindre otillfredsställande transporthäkten, hvilka åter stode i det närmaste beroende af lätt ändrade tågturer, hade länge gjort det till ett allt mera oafvisligt önskemål för styrelsen att få till stånd ett fängelse i Norrland, dit längre tids fångar från de nordligare länen kunde insamlas för undergående af sina straff.
I dessa förhållanden hade styrelsen sålunda ägt ett det mest vägande skäl för att med frågan om Nya Varfvet förbinda förslaget om tillbyggnad af ett fängelse i nämnda landsdel. Vid valet af platsen hade styrelsen emellertid funnit sig böra uppmärksamma, att då det nya fängelseutrymmet väsentligen vore afsedt för fångar, dömda till längre tids enrumsstraff, nybyggnaden icke borde förläggas för långt norrut, där köld och mörker under den långvariga vintern samt svårighet att. därunder uppehålla arbetsdriften innebure risker, hvilka borde i möjligaste mån undvikas. Styrelsen hade därför ansett, att det sydligare Norrland vid detta val borde äga företräde framför det nordligare. Då emellertid fängelserna i nämnda landsdel i öfrigt på grund af sina lägen i tätt befolkade stadsdelar och andra inverkande förhållanden visade sig mindre lämpliga för ifrågasatt utvidgning, ägde däremot länsfängelset i Hernösand för sådan anordning flere synnerligen beaktansvärda fördelar. Detta fängelse, som nu innehölle 54 celler, läge fritt, omgifvet å ena sidan af hospitalets vidsträckta jordområde och å andra sidan af en till största delen obebyggd fastighet. Dess eget tomtområde vore visserligen icke tillräckligt för den behöfliga nybyggnaden, men genom inköp af sistnämnda fastighet, hvilken tillhörde omyndiga Selma Ester (lederlund, skulle erhållas ett behofvet fullt motsvarande område. Fastigheten i fråga, som vore belägen i stadens första kvarter å fri och egen grund under n:o 2 efter 1861 års nummerordning, innehölle 28,647 kvadratalnar och vore taxeringsvärderad till
65,000 kronor. Å densamma funnes uppförda ej mindre ett boningshus af timmer under plåttak med tillsammans femton boningsrum jämte kök med mera än äfven tre uthusbyggnader. Nämnda byggnader, af hvilka boningshuset med fördel kunde inredas till bostadslägenheter för fängelsets tjänstemän och betjänte, vore åsätta ett brandförsäkringsvärde af 63,000 kronor. Enligt 'införskaffad! anbud, gällande till den 1 juli 1903 och afgifvet af omyndiga Selma Ester Cederlunds förmyndare Aug. Cederlund, som utverkat rådstufvurättens i Hernösand medgifvande att för 63,000 kronor försälja fastigheten, ägde styrelsen att för detta belopp inköpa egendomen, hvilken för närvarande lämnade en hyresafkastning af 4,200 kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
58 Andra hufvudtiteln.
[!"•] Den tillbyggnad, som för ifrågavarande ändamål behöfde verk-
ställas vid länsfängelset i Hernösand, borde enligt styrelsens åsikt anbringas såsom ett nytt cellhus bakom det nuvarande, kvilket sålunda under byggnadstiden kunde lämnas nästan orördt. Tomtens bredd lämpade sig ej för en tillbyggnad af det nu befintliga cellhuset i dess längdriktning med erforderligt antal nya celler. Ej heller visade det sig lämpligt att uppföra tillbyggnaden såsom en från nuvarande cellhuset i vinkel utgående flygel, då densamma komme att ligga i ofördelaktigt läge med ena långsidan mot norr, samt cellfönstren i den äldre och i den nya byggnaden delvis blefve belägna synnerligt nära hvarandra med möjlighet att se in från den ena cellen i den andra. Det måste ock lända till fördel att kunna från rannsaknings- och bötesfångar samt andra på kort tid intagna fångar åtskilja dem, som dömts på längre tid, i en fristående byggnad. Det nya cellhuset skulle innehålla 86 celler till förvarande af enrumsfångar såväl dag som natt och dessutom i källarvåningen 12 arbetsceller, hvilka, enligt hvad af styrelsens biträdande arkitekt utarbetade ritningar visade, komme att erhålla tillräckligt ljus och, da de vore till större delen af sin höjd belägna ofvan jord, kunde ur hygienisk synpunkt anses för sitt ändamål fullt tillfredsställande. De bägge cellhusens förbindelse med hvarandra ägde rum medelst en täckt gång, hvarigenom bevakningstjänstgöringen med mera i väsentlig grad komme att underlättas. Midt emellan cellhusen och förbunden med dem genom omförmälda täckta gång skulle uppföras en särskild ekonomibyggnad, inrymmande ångpannerum, kökslokaler, sjuk- och skolrum samt verkstäder för gemensamhetsfångarne, hvilka om natten skulle inhysas i de mindre cellerna i det gamla cellhuset. Ekonomibyggnaden skulle genom sitt läge tillika tjäna skymmande för utsikten från det ena cellhuset till det andra, mellan hvilka afståndet i allt fall vore nog stort att hindra de därstädes intagna fångarne från meddelande med hvarandra genom cellfönstren.
Befintligheten af boningshus å den nya tomten befriade från uppförande af särskilda bostadslägenheter för fängelsets tjänstemän och betjänte. Genom att där upplåta boningsrum äfven åt direktören skulle dennes nuvarande bostad inom själfva fängelset kunna tagas i anspråk för andra fängelsets ändamål, för hvilka den vore behöflig.
Enligt af styrelsens biträdande arkitekt uppgjordt kostnadsförslag skulle kostnaden för tillbyggnad af själfva fängelset jämte omändringar med mera uppgå till 295,000 kronor, hvartill komme köpeskillingen för omförmälda tomt, 63,000 kronor, samt beräknad kostnad för om-
Andra hufvudtiteln.
ändring af boningshuset å densamma, 2,000 kronor, så att sammanlagda kostnaden belöpte sig till 360,000 kronor.
Fångvårdsstyrelsen har vidare erinrat, hurusom Göteborg såsom rikets andra stad vore en synnerligen lämplig ort för ett större cellfängelse med ofvan angifna ändamål och omfattning, helst som nämnda stad efter Nya Varfvets afhändande från fångvården icke komme att i sin närhet äga något större fängelse. Länsfängelset i Göteborg hade redan länge varit för sin nuvarande uppgift allt för litet, men tillbyggnad af detsamma kunde på grund af tomtförhallandena icke äga rum, utan vore det för vinnande af större fängelseutrymme nödvändigt att utbyta det nuvarande länsfängelset mot ett helt och hållet nytt på annan plats i eller invid staden. Styrelsen hade därför inledt underhandlingar för erhållande af köpeanbud å omförmälda fängelse med tillhörande tomt, hvarvid styrelsen i betraktande af dess. belägenhet i stadens centrala del invid hamn- och järnvägsspår funnit sig böra fordra ett pris, motsvarande hvad som högst gifvits för tomter med bästa affärsläge i samma trakt. Detta pris hade, enligt hvad styrelsen inhämtat, utgjort 90 kronor för kvadratmeter, hvilket, belopp betalats för af staden senast försålda tomter i fängelsets närhet invid hufvudhamnen.
Innan försäljning af länsfängelset kunnat ifrågasättas, hade det dock varit nödvändigt att tillse, huruvida och hvarest tomtplats kunde förvärfvas för uppförande af nytt fängelse. Styrelsen hade i afseende härå föranstaltat om utredningar och haft flera förslag sig förelagda. Platsen för det nya fängelset måste på en gång vara tillräckligt stor med fritt och sundt. läge samt äga goda förbindelseleder med stadens centralare delar, då rådstufvurätten äfvensom poliskammaren skulle sammanträda vid fängelset för rannsaknmgar och därjämte Eders Kung]. Maj:ts befallningshafvande borde för utöfvande af tillsyn öfver fängelset och där intagna fångar äga så lätt tillgång till detsamma som möjligt. Något kronan tillhörigt, för ändamålet användbart område funnes icke. Bland de i sådant hänseende möjliga platser, som stode till buds för ett ej allt för högt pris, hade styrelsen funnit den fördelaktigaste vara ett i landeriet Stora Härianda äng under n:o 14 ingående område, beläget intill Göteborgs östra begrafningsplats, i vinkeln mellan denna och allmänna landsvägen, på ett afstånd af mindre än tio minuters gångväg från spår vägslinjens nuvarande andpunkt och omkring tjugu minuters väg från Olskrokens järnvägsstation. Vatten- och afloppsledningar funnes redan framdragna till den i omedelbart grannskap till ifrågavarande område 1) el ägna, staden tillhöriga sa kallade Bagaregarden. Verkställda borrningar gåfve vid bauden, att god byggnadsgrund af
60 Andra hufvudtiteln.
[12.] fast sand- och grusbotten funnes. Då tomten ägde en sakta sluttning mot söder, vore skyddad mot hårda vindar och åt stadssidan skildes genom kyrkogarden från alla grannbyggnader, vore den för uppförande af ett fängelse synnerligen lämplig. Såsom landerijord under staden vore platsen till nuvarande innehafvaren upplåten med besittningsrätt tör honom, hans hustru och deras arfvingar med skyldighet att vid ifrågakommande försäljning hembjuda besittningsrätten till återlösen af staden. Enligt införskaffadt anbud af besittuingsrättsinnehafvaren kaptenen Tage Sylvan och hans hustru, gällande till den 1 juli 1903, ägde kronan tillösa sig deras rätt till ifrågavarande område, omfattande
600,000 kvadratfot, 1 ill ett pris af 13 öre kvadratfoten, eller för det hela 78,000 kronor. Området, som innehafvaren icke medgifvit få till mindre areal inskränkas, vore visserligen större än för ifrågavarande fängelsebyggnad erfordrades, men det syntes styrelsen vara särdeles förmånligt att sålunda komma i besittning af en alldeles invid Göteborg väl belägen plats, som medgåfve utrymme för framtida tillbyggnader och nya peuitentiära anläggningar, när behof däraf kunde yppa sig.
Efter det styrelsen för sin del funnit det sålunda erbjudna området böra föreslås till plats för nytt fängelse i händelse af det nuvarande länsfängelsets försäljning, hade Göfeborgs stadsfullmäktige, som om denna styrelsens åsikt erhållit kännedom, vid sammanträde den 4 december 1902 beslutat att å fängelset med tillhörande tomt afgifva ett intill utgången af juni månad 1903 gällande anbud å 600,000 kronor, att betalas med en tredjedel å tillträdesdagen, hvilken borde meddelas drätselkammaren minst tre månader förut, en tredjedel å dag, som infölle ett år efter tillträdet, och sista tredjedelen å dag, som infölle ytterligare ett år därefter, dock under villkor, att nytt länsfäugelse, där staden ägde förvara sina fångar och hålla rannsakningar enligt den staden genom nådiga brefvet den 7 mars 1854 tillerkända rätt, komme att uppföras å omförmälda i Stora Härianda äng ingående tomtområde, hvarjemte fullmäktige förklarat sig i sådant fall godkänna besittningsrättens öfverlåtande från kaptenen Sylvan till kronan med skyldighet för denna att utgifva den å området belöpande andel af grundlegan jämte öfriga utskylder, onera m. m.
Länsfängelsets nuvarande tomt omfattade 6,725 kvadratmeter, i följd hvaraf det af staden bjudna pris motsvarade i det närmaste 90 kronor kvadratmetern, således öfverensstämmande med det högsta pris, som för närliggande tomter betalats. Då anbudet föregåtts af en sorgfällig utredning inom stadens drätselkammare, som endast motvilligt ansett sig kunna tillstyrka ett så högt anbud, samt inom stadsfullmäk-
Andra lmfviidtiteln.
tige en betydande minoritet motsatt sig högre bud än 500,000 kronor, syntes det gifna anbudet icke kunna från stadens sida höjas. I betraktande af gängse tomtpris i öfrigt och tomtens bergiga beskaffenhet, som torde föranleda dryga sprängnings- och planeringsarbeten, innan den kunde ekonomiskt tillgodogöras, funnes ej utsikt att från enskild spekulant erhålla högre köpesumma, helst tillträdet måste flera år undanskjutas, intill dess det nya fängelset blefve färdigt. Staden hade kunnat med sitt intresse finna förenligt att erbjuda nämnda belopp på grund af angelägenheten för staden att ölver fängelsetomten utvidga trafiklederna samt för hamnens ordnande. Kronan vunne å sin sida genom försäljning till staden den fördel, att denna enligt anbudet godkände öfverlåtelsen af landerirätten till Härlandaområdet, hvilken rätt kronan icke emot stadens vilja skulle kunna förvärfva annorledes än genom en tidskräfvande och till utgången i fråga om löseskillingen oberäknelig expropriation. Härigenom undvekes ock de förvecklingar med staden, som i anledning af länsfängelsets flyttning till en för stadsmyndigheterna mindre bekväm plats lätteligen skulle kunna uppstå, därest ej staden själf ägde intresse i det gamla fängelsets försäljning.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län hade i skrifvelse ' till fångvårdsstyrelsen den 10 december 1902, med insändande af stadens ifrågavarande anbud, i ärendet anfört, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande visserligen ansåge den plats för nytt länsfängelse, som af fångvårdsstyrelsen föreslagits, vara aflägset belägen och att länsfängelsets förläggande dit i följd därat komme att medföra afsevärda olägenheter såväl med hänsyn till tångforslingen, därest icke åtgärder kunde trättas för fängelsetomtens förbindande med Göteborgs spårvägssystem, som för dem, hvilka i tjänsteärenden, som icke hade samband med denna forsling, måste besöka länsfängelset, vare sig dessa ärenden berodde på Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes handläggning eller tillhörde vederbörande domstolars behandling, men att, då det icke torde låta sig göra att förvärfva annan, bättre belägen plats för de nya fängelsebyggnaderna, denna omständighet dock icke syntes böra utgöra hinder för köpeanbudets godkännande å kronans sida, samt att fördenskull och då den af staden erbjudna köpeskillingen af 600,000 kronor måste anses antaglig, hvartill komme att, enligt hvad i ärendet vore utredt, det ifrågasatta området för nytt länsfängelse å landeriet Härianda kunde till skäligt pris få öfvertagas och att de villkor, staden i öfrigt bundit vid köpeanbudet, syntes kunna godkännas, Eders Kung]. Maj:ts befallningshafvande funne sig böra tillstyrka antagandet af samma anbud.
62 Andra hufvudtiteln.
Det nuvarande länsfängelset i Göteborg har 102 celler. Enligt fångvårdsstyrelsens plan borde det nya fängelse, som skulle å Härianda uppföras, innehålla 180 dagceller, däraf halfva antalet afsedt för lång tids enrumsfångar, jämte cirka 20 arbetsceller i jordvåningen äfvensom en mindre nattcellafdelning för gemensamhetsfångar. Ekonomibyggnaden skulle ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som ofvan anförts angående tillbyggnaden till länsfängelset i Hernösand, men cellhusen kunde på grund af tomtens rymligare beskaffenhet förläggas i linje med hvarandra, förbundna såväl med ekonomibyggnaden som med administrationsbyggnaden. Tjänstemännens bostäder skulle inrymmas i en gemensam, fristående byggnad, hvarjämte ett antal ogifta konstaplar kunde beredas tillfälle till bostad i fängelsets vaktrum. I byggnadsförslaget inginge äfven anordnande af lämpliga domstolslokaler, och afsåge detsamma, bland annat, att kunna särskilja rannsaknings-, bötes- och kortare tids fångar, som kunde åtnöjas med celler af mindre storlek, från dem, som blifvit dömda till lång tids straff och i följd däraf borde inrymmas i större celler.
Fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt har uppgjort ritningar till nytt cellfängelse vid Göteborg äfvensom upprättat ett kostnadsförslag, enligt hvilket kostnaden för uppförande af förenämnda byggnader därstädes skulle uppgå till 622,000 kronor, hvartill kommer lösesumman för besittningsrätten till det ifrågasatta området å Stora Härianda
78.000 kronor, så att kostnaden i dess helhet enligt förslaget skulle utgöra 700,000 kronor.
A ritningarna finnes äfven upptagen en särskild bostadsbyggnad för vaktbetjänte vid fängelset. Fångvårdsstyrelsen har i afseende härå anfört, att bostäder åt andra vaktkonstaplar än de ogifta, hvilka finge bo i fängelsets vaktrum, icke kunde vinnas för den omförmälda kostnadssumman, inom hvilken styrelsen ansett sig böra inskränka sitt förslag. För sådana bostäder funnes emellertid god plats på den vidstäckta tomten, där en konstapelsbyggnad lämpligen kunde förläggas nordost om fängelset; och skulle den besparing i hyresersättningar, som vunnes genom bostädernas uppförande, antagligen nära motsvara byggnadskostnaden, hvilken för bostäder åt nio vaktbetjänte beräknats till
65.000 kronor.
f ångvårdsstyrelsen har vidare erinrat, att de celler, som enligt det framlagda förslaget till utvidgning af länsfängelset i Hernösand samt nybyggnad af fängelset i Göteborg skulle vinnas utöfver nu vid länsfängelserna därstädes befintliga antal, komme att förutom ett mindre antal nattceller utgöra 164 vanliga dagceller och 32 arbetsceller, näm-
Andra hufvudtiteln.
ligen af förra slaget 86 i Hernösand och 78 i Göteborg samt af senare slaget 12 i Hernösand och 20 i Göteborg. Då enrnmsfångarnes antal vid centralfängelset å Nya Varf vet den 30 november 1902 utgjort 147, vore genom dessa tillbyggnader sör jdt för enrumsfångarne från nämnda fängelse, och uppstode ett mindre öfverskott af celler. Då emellertid, såsom ofvan vore anmärkt, för närvarande en del centralfängelsefångar på grund af bristande utrymme utflyttats till länsfängelser, samt jämlikt styrelsens föreskrifter vissa kategorier af fångar, som rätteligen borde undergå sina straff i Göteborgs länsfängelse, sedan flera år måst i stället förpassas till länsfängelserna i Karlstad och i Vänersborg, blefve det utrymmet väl behöfligt, äfven om icke fångantalet skulle, innan de nya fängelsebyggnaderna hunne afslutas, hafva i allmänhet i någon högre grad stigit.
Beträffande kostnadsbeloppet för de nya byggnadsföretagen, hvilket, utöfver köpeskillingen för det nuvarande länsfängejset i Göteborg, utgjorde sammanlagdt 460,000 kronor, ville styrelsen fästa uppmärksamheten å följande omständigheter.
I nämnda kostnad inginge utgift för beredande af bostäder åt åtskilliga tjänstemän och vaktbetjänte, för hvilka, om de i stället erhölle hyresersättning, utgifterna därför kunde beräknas till omkring 2,500 kronor om året, motsvarande ett kapitaliseradt belopp af minst
50,000 kronor. Genom den föreslagna planen vunnes därjämte, att direktörernas bostäder aflägsnades ur fängelsebyggnaderna. Erfarenheten hade visat, att med det härutinnan i våra länsfängelser och kronohäkten hittills iakttagna system stora olägenheter vore förbundna. Jämte kostnaderna för bostäders anordnande inginge i den angifna totalsumman för byggnadsarbetet äfven, hvad beträffade länsfängelset i Hernösand, andra kostnadsbelopp, som icke direkt erfordrades för erhållandet af vederlag i cellutrymmen i stället för det, som med Nya Varfvet ginge förloradt för fångvården. Hit hörde reparation af nuvarande fängelsebyggnaden samt nya hägnader och nya promenadgårdar.
1 afseende å de kostnader, som det framlagda förslaget skulle medföra, borde jämväl bemärkas, hurusom en betydlig besparing i fångvårdens förvaltningskostnader uppstode genom nedläggande af centralfängelset å Nya Varfvet. Löner och arfvoden till den vid detta fängelse anställda tjänstemanna- och bevakningspersonal jämte vedanslag med mera belöpte sig enligt de af Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag år 1902 godkända stater till omkring 67,000 kronor årligen. Den ökning i motsvarande personal, som utvidgningen af de bägge länsfängelserna måste medföra, äfvensom de höjda löner, hvilka i följd
64 Andra hufvudtiteln.
[12.] däraf kunde blifva påkallade för en del tjänstemän, både styrelsen beräknat till omkring 27,000 kronor. En besparing skulle' alltså, sedan organisationen hunnit i sinjhelhet genomföras, uppstå af omkring
40,000 kronor årligen.
Chefen för sjöförsvarsdepartementet, som erhållit underrättelse om det af fångvårdsstyrelsen väckta förslaget, har uti en den 24 december 1902 till mig aflåten skrifvelse anfört, att, då den delning af Nya Varfvets område, hvilken förutsatts vid aflåtandet af nådiga propositionen den 22 mars 1901 och jämväl blifvit den 14 juni samma år af Eders Kungl. Maj:t fastställd, måste anses hafva varit en nödfallsutväg, hvilkens anlitande skulle komma’ att för sjöförsvaret medföra vissa olägenheter, samt därtill komme, att, såsom i nådiga brefvet den 1 november 1901 redan antydts, det inom kort torde böra tagas i öfvervägande, huruvida det ej blefve nödigt att förse Göteborg äfven med rörligt försvar och att således dit förlägga någon del af flottans materiel och personal, för hvilken händelse äfven den del af Nya Varfvet, som fortfarande vore tills vidare upplåten åt fångvården, måste med därå uppförda byggnader återställas till sjöförsvaret, chefen för sjöförsvarsdepartementet ansåge det vara af största vikt, att Nya Varfvets område i dess helhet så snart som möjligt ställdes till sjöförsvarets förfogande, hvarjämte bemälde departementschef tillkännagaf, att den del af ofvannämnda anslag å 350,000 kronor till nybyggnader med mera, som blifvit för år 1902 anvisad, torde komma att till fullo tagas i anspråk för kustartilleriets inkvartering å Nya Varfvet, äfven under förutsättning, att hela området återställdes till sjöförsvaret, men att däremot den återstående, ännu icke anvisade hälften af samma anslag i sådan händelse icke skulle blifva för kustartilleriets inkvartering behöflig och dess anvisande följaktligen icke komma att begäras.
Med hänsyn till de omständigheter, som af fångvårdsstyrelsen och chefen för sjöförsvarsdepartementet framhållits, anser äfven jag lämpligast, att de delar af Nya Varfvet, hvilka enligt nådiga brefvet den 14 juni 1901 blifvit tills vidare förbehållna fångvården, varda med det första till sjöförsvaret öfverlämnade. Fångvårdsstyrelsens förslag att bereda ersättning för det fängelseutrymme, som i följd häraf skulle komma att gå förloradt, genom tillbyggnad af länsfängelset i Hernösand och uppförande af ett nytt tillökadt cellfängelse invid Göteborg i det därstädes nu befintliga länsfängelsets ställe är enligt min mening synnerligen välbetänkt. Af de till stöd för förslaget anförda skälen vill jag särskildt betona vikten af att medelst utvidg-
Andra hnfvudtiteln.
ningen af fängelset i Hernösand åstadkomma ökadt fängelseutrymme för Norrland och därigenom förebygga de nuvarande särdeles olämpliga transporterna af fångar från denna landsdel till långt söderut belägna fängelser äfvensom önskvärdheten af att fortfarande hafva ett större cellfängelse i eller invid rikets andra stad Göteborg. Därjämte tillåter jag mig framhålla fördelaktigheten af det af Göteborgs stad gjorda anbudet å det nuvarande länsfängelset därstädes, hvarigenom staten sättes i tillfälle att mot ett jämförelsevis obetydligt tillskott till köpeskillingen kunna i stället för detta gamla fängelse erhålla ett nytt, tidsenligt och dubbelt så stort. Då emellertid den för fängelset erbjudna köpeskillingen enligt de uppställda villkoren icke inflyter förrän vid och efter tomtens afträdande till staden, hvilket icke kan ske, förrän ett nytt fängelse i det nuvarandes ställe hunnit fullbordas, blifver det, i händelse uppgörelse kommer till stånd, nödvändigt, att ett belopp, motsvarande köpeskillingen, af statsverket förskotteras för att användas vid byggnadsarbetenas utförande. Enligt förslaget skulle kostnaden utöfver köpeskillingsbeloppet utgöra för båda de nya byggnadsföretagen sammanlagdt 460,000 kronor. Från denna summa bör emellertid afräknas det belopp, som skulle komma att inbesparas å det beviljade anslaget till nybyggnader med mera för kustartilleriets inkvartering å Nya Varfvet, eller 175,000 kronor, i följd hvaraf den verkliga utgiften för statsverket blifver allenast 285,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt far jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
dels att medgifva:
ej mindre att länsfängelset i Göteborg må enligt ofvanberörda af Göteborgs stad afgifna anbud och på däri närmare angifna villkor till staden försäljas för • en köpeskilling af 600,000 kronor;
än äfven att för utvidgning af länsfängelset i Hernösand i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan angifna förslag och för inköp af den därför erforderliga tomten n:o 2 i Hernösands städs första kvarter äfvensom för uppförande af ett nytt cellfängelse invid Göteborg, likaledes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förut omförmälda förslag, och för förvärfvande af tomt för det nya fängelset må användas köpeskillingen för länsfängelset i Göteborg, och att för Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Åfd. 9
[12-]
66 Andra hufvndtiteln.
sådant ändamål ett däremot svarande belopp må, i afbidan på köpeskillingens gäldande, af tillgängliga medel i mån af behof förskotteras;
dels och att för samma ändamål härutöfver å extra stat för år 1904 bevilja ett anslag af 460,000 kronor.
Vid särskilda tillfällen har Riksdagen på grund däraf, att det å dar vid\äns- orcbnarie stat uppförda reservationsanslaget till vård och underhåll af fängehema i läns- och kronohäkteD icke lämnat tillgång till behöflig nybyggnad af LKarUkron°a.h nader^och fånggårdar vid en del läns- och kronohäkten, för sådant ändamål å extra stat anvisat erforderliga medel.
I sin ofvanberörda skrifvelse den 30 september 1902 har fångvårdsstyrelsen anfört, att jämväl länsfängelserna i Linköping och Karlskrona sedan lång tid tillbaka varit i behof af nya fånggårdar, och, då dessa arbeten nu icke längre kunde uppskjutas, hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om anvisande af extra anslag för ifrågavarande ändamål.
Vid besiktningar, som under år 1902, efter förordnanden af Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande, förrättats af sakkunniga personer, har utrönts, att fanggardarna vid nämnda fängelser äro så angripna af röta eller så fallfärdiga, att de snarast möjligt måste ombyggas. Kostnaderna för dessa arbeten hafva af besiktningsmännen uppskattats, beträffande länsfängelset i Linköping, där en utvidgning af viss del af den yttre hägnadsmuren jämväl ansetts nödig, till 17,110 kronor samt i fråga om länsfängelset i Karlskrona till 9,000 kronor eller till sammanlagdt 26,110 kronor.
Rörande det mera omfattande arbetet vid förstnämnda fängelse har fångvårdsstyrelsen särskildt meddelat, att platsen för de nuvarande fånggårdarna därstädes vore synnerligen olämplig, i det att denna plats, . hvilken läge omedelbart invid fängelsets norra långsida samt vore inklämd mellan denna och yttre hägnadsmuren med allmän väg strax på andra sidan om sagda mur, dels i följd af det inskränkta utrymmet icke medgåfve anordnande af tillräckligt många eller tillräckligt stora fånggårdar och ännu mindre, såsom annars vid dylika gårdars byggande iakttoges, af någon passage innanför muren till åstadkommande vid behof, exempelvis vid eldsolycka, af förbindelse mellan de olika delarna af. fängelseområdet, dels läge i skuggan af fängelset, hvadan fångarne icke kunde hafva samma nytta af rörelsen i fria luften som \id gårdaines läge å annan solbelyst sida, och dels slutligen vore öfver-
Andra lmfvudtiteln. 67
skådlig från cellfönstren å norra fängelsefasaden samt tilläte rapport med fångarne ej mindre från sagda fönster än äfven genom insmuggling i fånggårdarne af bref eller annat från vägen utanför. I följd af nu påpekade olägenheter vore önskligt, att för de nya gårdarno kunde väljas annan lämpligare plats. En sådan kunde emellertid, då fängelseområdet jämväl å västra och södra sidorna vore ytterst begränsadt och dessutom äfven å dessa sidor stötte till allmän väg, icke erhållas annorstädes än å den östra sidan. Åt detta håll ägde fångvården, såsom verkställda undersökningar gifvit vid handen, utanför fängelsets hägnader en jordremsa, hvilken dock icke vore stor nog att jämte marken innanför muren lämna det behöfliga utrymmet. Men intill fångvårdens jord å denna sida läge ett kronan tillhörigt område af omkring 1,650 kvadratmeters areal, och om detta område, hvilket under benämning »Landshöfdingens trädgårdsjord» disponerades af landshöfdingen i Östergötlands län, lades till det nuvarande fängelseområdet, så skulle för de nya gårdarne blifva att tillgå passande plats, genom hvars läge alla de med de nuvarande fånggårdarne förenade olägenheter skulle kunna undvikas. För ändamålet erfordrades emellertid, att hägnadsmuren öster om fängelset genombrötes och i tillräcklig man utvidgades för de nya gardarnes fn dragande inom det inhägnade fängelseområdet.
Nuvarande innehafvaren af omförmälda trädgårdsjord, landshövdingen grefve L. Douglas, har förklarat sig villig afstå densamma till fångvården mot årligt vederlag för den afkastning, han och hans efterträdare kunde påräkna af jorden, beräknadt efter två procent å ett för jorden uppskattadt värde af 5,000 kronor, eller således 100 kronor
om året. „ o . ..
Af hvad sålunda förekommit synes mig framgå, att ett oatvisligt,
behof föreligger, att medel anvisas för nybyggnad af fånggårdarne vid ifrågavarande två länsfängelser, hvarför jag, då frågan om upplåtande till fångvården af den för utvidgning af det nuvarande fängelseområdet i Linköping erforderliga jord lärer kunna efter öfverenskommelse med jordens innehafvare på ett tillfredsställande sätt ordnas, tillåter mig i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen :
att för uppförande af nya fånggårdar vid jänsfängelserna i Linköping och Karlskrona för år 1904 anvisa ett extra anslag af 26,110 kronor.
[13.]
68 Andra hufvudtiteln.
t1,4’] ,, . I proposition till 1902 års Riksdag föreslog Eders Kund.
byggnader Riksdagen att för uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
rn. rn. vid med ett saf fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt hofintendenten G. ringsanstalten . upprättadt, å propositionen bifogade ritningar såsom alternativ
å Bona. A. betecknadt förslag, af ekonomibyggnad och två elevbyggnader fölen tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen Bona och för utförande af de for anstalten erforderliga planerings-, väg- och hägnadsarbeten
e.tt anslag af 395,000 kronor och däraf på extra stat för år 1903 anvisa 136,000 kronor.
Med förklarande, att Riksdagen . icke funnit något att erinra mot det till byggnader med mera af Eders Kungl. Maj:t då begärda beloppet, beviljade Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, på extra stat för år 1903 till byggnader med
mera för en tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen Bona 136,000 kronor.
Sedan Eders Kungl. Maj:t med hänsyn därtill, att, såsom äfven vid _ propositionens beslutande af dåvarande departementschefen framhållits, före det definitiva fastställandet af ritningar till de nya byggnaderna en omarbetning i vissa delar af det såsom alternativ A. betecknade förslaget borde äga rum, uppdragit åt tre utsedda personer, bland annat, dels att låta i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts ofvanberörda, af Riksdagen bifallna framställning upprätta ritningar och kostnadsförslag till två elevbyggnader och en ekonomibyggnad vid omförmälda tvångsuppfostringsanstalt jämte förslag till de öfriga anordningar vid anstalten, som kunde befinnas erforderliga, samt underställa dessa ritningar och förslag Eders Kungl. Maj:ts pröfning, dels ock att efter det ritningar och förslag blifvit af Eders Kungl. Maj:t godkända’ låta i öfverensstämmelse därmed på entreprenad utföra arbetena med sådan skyndsamhet, att anstalten kunde vara färdig att tagas i bruk den 1 januari 1905, då lagen angående verkställighet af domstols förordnande om tvångsuppfostran träder i kraft, hafva bemälda personer tillkännagifvit, att granskningen af upprättade ritningar och kostnadsförslag ännu icke hunnit afslutas, men att kostnaden för ifrågavarande byggnader kan hållas inom det i förenämnda alternativ A. angifna belopp.
Enligt detta förslag beräknades kostnaden för hvardera af två elevbyggnader till 120,000 kronor, för ekonomibyggnaden till 145,000 kronor och för planering, vägar och hägnader till 10,000 kronor. Då under det första aret af anstaltens verksamhet endast en elevbyggnad au ses vara behöflig, samt det för år 1903 anvisade beloppet motsvarar
Andra hnfvudtitela.
halfva kostnaden för den ena elevbyggnaden och för ekonomibyggnaden jämte 3,500 kronor af kostnaden för planering, vägar och hägnader, erfordras för år 1904, förutom 3,500 kronor för sistnämnda ändamål, återstående hälften af kostnaden för den ena elevbyggnaden och för ekonomibyggnaden 132,500 kronor eller tillsammans 136,000 kronor.
Jag hemställer fördenskull i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att af den ofvan angifna kostnaden för uppförande af två elevbyggnader och en ekonomibyggnad vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona och för utförande af för anstalten erforderliga planerings-, vägoch hägnadsarbeten å extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 136,000 kronor.
På framställningar af Eders Kungl. Maj:t hafva 1901 och 1902 [15.]
års Riksdagar anvisat medel till resestipendier åt ordinarie domare eller Restipendier. dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet, att utgå enligt vissa angifna grunder.
Jag anser det vara synnerligen viktigt, att tillfälle fortfarande beredes praktiska jurister att genom studier i utlandet förvärfva kännedom om utländsk rätt och dess tillämpning, samt hemställer därför i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet, att utgå under de för innevarande års stipendier bestämda villkor, å extra stat för år 1904 bevilja ett anslag af 6,000 kronor. I
I underdåniga skrifvelser den 19 november och den 11 december 1902 har statskontoret meddelat uppgifter å sådana förskottsvis bestridda utgifter, hvilka, jämlikt meddelade föreskrifter, skulle anmälas till ersättande; och upptagas häri för andra hufvudtiteln dels 37,043 kronor 69 öre, utgörande kostnader, som, jämlikt nadiga brefven den 25 maj, den 19 oktober och den 21 december 1900, den 24 maj, den 20 september, den 8 och den 15 november och den 13 december 1901 samt den 14 februari, den 14 mars, den 23 maj, den 6 och den 21 juni 1902, föranledts af kommittén för upprättande af förslag om skärp- Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 10
[16.]
Statskontorets
förskott.
70 Andra hufvndtiteln.
ning af förvandlingsstraffen och de på kort tid omedelbart ådömda frihetsstraffen samt om villkorlig frigifning med mera, dels och 23,000 kronor, som enligt nådiga brefven den 28 juni 1901 och den 25 juli 1902 utgifvits för en statistisk utredning angående utsträckning af valrätten till Riksdagens andra kammare;
och hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att till betäckande af omförmälda af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett anslag- af 60,045 kronor.
[17.] Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till stats-
Dyrtid»tuiägg. rådsprotokollet förut denna dag anfört i fråga om beredande åt statens tjänstemän och betjänte af dyrtidstillägg för år 1903 att uppföras i riksstaten för år 1904, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet hörande ämbetsverk och kårer å extra stat för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 63,000 kronor.
Statsrådets öfrige ledamöter biträdde hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt;
och täcktes Hans Maj:t Konungen därtill i nåder lämna bifall med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlämnas till ledning vid författandet af Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo Aug. von Hartmansdorff.
STOCKHOLM, I8AAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.
Tredje hufvudtiteln.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1904 och yttrade beträffande:
Vih. till Rikad. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
2 Tredje hufvadtiteln.
Ordinarie anslag.
kassan' . , *Med leende å kabinettskassans utgifter för år 1904 beräknades behofvet i det budgetförslag, som förelädes Eders Kungl. Maj:t den 5 nästlidne december, till 694,600 kronor för de Förenade Rikena tillsammans. Af detta belopp skulle Sverige bestrida dels hela det till hemliga utgifter beräknade anslaget,
20,000 kronor, dels ock af återstoden, 674,600 kronor, enligt vedertagen proportion, 12/iy eller 476,200 kronor, således tillhopa 496,200 kronor eller samma belopp som af senaste Riksdag beviljades.
[L] Af de i budgetförslaget ingående anslag är löneanslaget till departements-
chefen, ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i nu gällande riksstat, eller 24,000 kronor.
Samma förhållande äger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som alltså upptagits till 32,365 kronor.
t3-] C4-] Under anslagen till ministerstaten, militärattachéer samt skrifmaterialier, L5.J expenser och extra utgifter förekommer icke heller någon ändring.
Konsulskassans utgifter hafva i förslaget till 1904 års riksstat upptagits med väsentligt högre belopp än hittills. Detta beror på upphäfvandet af den i konsulatförordningens § 103 fastställda konsulatafgift, hvarom Eders Kungl. Maj:t den 10 sistlidne oktober fattade preliminärt beslut. I afseende härå ber jag att få åberopa den då förelagda utredning. En närmare redogörelse för de till följd af upphäfvandet nödiga ersättningsbelopp af olika slag till olönade konsuler och vicekonsuler återfinnes i protokollet för den 5 december, hvilket jämte protokollet för den 10 oktober torde i afskrift få såsom bilagor åtfölja protokollet för denna föredragning. På grund af konsulatafgiftens upphäfvande och den nya uppställningen af konsulatbudgeten har Eders ungl. Maj:t denna dag beslutat att föreslå Riksdagen och Stortinget en ändring i proportionen mellan rikenas bidrag till konsulskassan, så att dessa bidrag hädanefter skulle utgå med hälften från hvartdera riket.
Med tillämpning häraf skulle Sveriges andel i konsulskassans utgifter komma att utgöra
[6.] för utrikesdepartementet 10,300 kronor,
[U] för konsulsstaten 347,900 kronor samt
[8.] för skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 25,800 kronor.
Slutsumman utgör 384,000 kronor, hvarifrån dock komma att afdragas expeditionsafgifter i svenska ärenden, beräknade till 12,500 kronor. Skill-
Tredje hnfvudtiteln. 3
naden, 371,500 kronor, som måste betäckas af direkt statsanslag, motsvaras af det hittills utgående ordinarie anslaget under tredje hufvudtiteln, 160,000 kronor, samt det extra förslagsanslaget under sjunde hufvudtiteln, 175,000 kronor, för återbetalning åt rederierna af fyra femtedelar af erlagda konsulatafgifter. Om i betraktande tages, att sistnämnda anslag faktiskt utgått med minst 235,000 kronor under hvartdera af åren 1900 och 1901, visar sig, att konsulatafgiftens upphäfvande icke kommer att medföra någon verklig ökning i statsverkets utgifter, medan den svenska sjöfartsnäringen icke dess mindre skulle från och med 1904 kunna befrias jämväl från den femte femtedelen af konsulatafgifterna (se sid. 41 här nedan).
Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har uppförts [9.] understöd åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.
Extra anslag.
Å tredje hufvudtiteln finnes i riksstaten för 1903 uppfördt ett extra**™ anlag. anslag å 4,500 kronor till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater».
Utgifvaren af den del af verket, som omfattar den äldre tiden till ar 1814, lf 0.J docenten vid Uppsala universitet C. Hallendorff, har i sin berättelse öfver verkets fortgång under år 1902 anfört bland annat följande:
»Af Sveriges traktater har under år 1902 — i enlighet med hvad i föregående årsredogörelse sattes i utsikt — publicerats femte delens tredje häfte, fnnehållande hufvudmassan af konung Gustaf II Adolfs under trettioåriga kriget slutna fördrag samt andra motsvarande handlingar. Samtidigt med sagda häftes publicerande begynte tryckningen af delens fjärde häfte. Detta, som afslutar delen (verkets femte volym) och innehåller slutet af konung Gustaf II Adolfs traktater, bihang och register för hela volymen, utkommer af trycket under instundande januari månad.
För de följande åren är aktmaterialet redan tämligen fullständigt samladt, hvadan tryckningen af närmaste del kan omedelbart begynna.»
I redogörelsen rörande den senare afdelningen af traktat verket, som omfattar tiden efter år 1814, har andre arkivarien C. Sandgren meddelat, att arbetet å traktatverkets trettonde del (fjärde delen af Sveriges och Norges traktater) under år 1902 så fortskridit, att eu halfdel å 20 ark, omfattande åren 1878 — 1885, utkommit af trycket, samt att å nästa halfdel 4 ark äro
4 Tredje hufvudtiteln.
uppsatta och korrekturlästa och material till tryckeriet aflämnadt för vtterligare 3 a 4 ark.
Då häraf framgår, att det af O. S. Rydberg på ett så storartadt sätt grundlagda verket fullföljes på ett synnerligen tillfredsställande sätt, hemställer •Dp’ Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» för år 1904 bevilja ett extra anslag af 4,500 kronor.
I riksstaten för 1903 finnes å tredje hufvudtiteln vidare uppfördt ett extra anslag å 2,500 kronor till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år 1902 för den i Haag, jämlikt konventionen för afgörande på fredlig väg af internationella tvister den 29 juli 1899, upprättade byrå.
Meddelande om beloppet af Sveriges andel i samma kostnader för innevarande år har ännu icke ingått. Med ledning af den för byrån fastställda budgeten för aret kan dock antagas, att denna andel icke kommer att uppgå till högre belopp än det ofvannämnda i riksstaten för 1903 uppförda.
Jag får därför i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föieslå Riksdagen att till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande år för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.
Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet denna dag anfört till statsrådsprotokollet i fråga om beredande åt statens tjänstemän och betjänte af ett dyrtidstillägg för innevarande år att uppföras i riksstaten för ar 1904, far jag1, med förmälan att summan af de utrikesdepartementets tjänsteman och betjänte, enligt de i nämnda protokoll angifna grunder, tillkommande dyrtidstillägg utgör 5,430 kronor, i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1904 anvisa såsom förslagsanslag enahanda belopp som det i riksstaten för 1903 uppförda eller 4,200 kronor.
I samma riksstat finnes å tredje hufvudtiteln uppfördt jämväl ett extra anslag a 750 kronor såsom bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern. Då jag anser, att ekonomiskt understöd från svenska statens sida bör komma fredsbyrån till del äfven under år 1904, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern å extra stat för 1904 anvisa ett belopp af 750 kronor. 1 1
I underdånig skrift den 20 mars 1902 hade styrelsen för den interparlamentariska- fredsgruppen i Sverige, med förmälan att nästa interparlamenta-
Tredje hnfvudttteln. 5
riska freds- och skiljedom skongress vore afsedd att hållas i Wien i september 1902, anhållit, att, enär gruppen, hvilken det tillkomme att låta representera sig vid nämnda kongress, saknade egna medel att bestrida de med en sådan representation förenade kostnader, ett anslag af offentliga medel måtte genom Eders Kungl. Maj:ts initiativ i Riksdagen varda för ändamålet beviljad!.
Vid underdånig föredragning den 13 juni 1902 af berörda skrift anförde jag, det jag icke ansett mig kunna förorda aflåtande! af en nådig proposition i ämnet till Riksdagen, emedan en sådan bort aflåtas endast i sammanhang med eller såsom tillägg till förslaget om utgifter under tredje hufvudtiteln, hvilken redan vid den underdåniga skriftens afgifvande var af Riksdagen slutbehandlad, men att jag, i betraktande af föreliggande omständigheter och önskvärdheten däraf, att Sverige icke undandroge sig att deltaga i det internationella freds- och skiljedomsarbetet, gärna ville förorda bifall till den svenska fredsgruppens framställning i en annan form. Nämnda kongress kom emellertid icke att sammanträda under år 1902 utan blef af flera orsaker uppskjuten till innevarande år. Då alltså numera hinder icke möter att på det sätt, som först varit föreslaget, tillmötesgå den svenska fredsgruppens anhållan, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för Sveriges deltagande i den interparlamentariska freds- och skiljedomskon°ressen innevarande år å extra stat för år 1904 anvisa ett belopp af 1,500
tö
kronor. I
I enlighet med nådig proposition medgaf förra årets Riksdag, att åt Sveriges andel i konsulskassans besparingar finge för år 1902 äfvensom för innevarande år användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader eller tillsammans
11,000 kronor för hvartdera året. Vid fattande af beslut i förevarande ärende hade Riksdagen emellertid velat uttala den mening, alt, då ifrågavarande stipendier äro afsedda till att bereda unge män tillfälle att förvärfva sådan utbildning, att konsulatens tjänstepersonal må kunna med dem rekryteras, _ för detta ändamåls vinnande syntes vara önskligt, att antalet stipendiater icke alltför mycket inskränktes. Med anledning af detta Riksdagens uttalande ber jag att få erinra, att, sedan Eders Kungl. Maj:t den 4 juli 1902 behagat besluta, att af det af Riksdagen för hvartdera af åren 1902 och 1903 beviljade anslag till konsulsstipendier och stipendiats resekostnader skulle till en början utdelas ett stipendium till belopp af 7,000 kronor för ar jämte högst 1,500 kronor till bestridande af nödiga resekostnader, hvilket stipendium tillsattes den 3 oktober 1902 att utgå från den 1 sistlidne november, Eders Kungl. Maj:t vid föredragning den 7 sistnämnda månad beslöt, att af ofvan omförmäla af Riksdagen beviljade anslag till konsulsstipendier skulle utdelas ytter-
[15.]
6 Tredje hufvudtiteln.
ligare ett stipendium, samt att detta skulle utgå med 4,000 kronor för år jämte högst 700 kronor till bestridande af nödiga resekostnader; och har detta senare stipendium denna dag blifvit tillsatt att utgå från och med innevarande månad.
Jag hemställer nu, att Riksdagens medgifvande måtte äskas därtill, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar må för år 1904 få användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiats, resekostnader, med iakttagande i fråga om tilldelandet och åtnjutandet af stipendier af de för de nu utgående stipendierna fastställda bestämmelser äfvensom med rätt att använda möjligen uppkommande öfverskott a stipendiemedlen pa samma sätt, som inedgifvits beträffande eventuella öfverskott å stipendiemedlen för 1902 och 1903.»
Sedan herr ministern därefter föredragit den sedvanliga tablån, upptagande tredje hufvudtitelns anslag i gällande riksstat och i förslaget till riksstat för nästkommande år, Norges andel i utrikesbudgeten för nästkommande år samt Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för samma år, hemställde hans excellens:
att Kungl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1904 äska de anslag under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af ofvannämnda tablå (bil. A);
att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda villkor som hittills;
att Riksdagens medgifvande måtte begäras därtill, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar må för år 1904 få användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader eller tillsammans 11,000 kronor;
samt att afskrifter af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den 10 oktober och den 5 december 1902 samt denna dag måtte få såsom bilagor B, C och D åtfölja protokollet öfver denna föredragning.
Jämlikt statsrådets tillstyrkande
behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1904 samt af hvad herr ministern för utrikes ärendena i öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift
Tredje hufvudtiteln. 7
af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlämnas för att tjäna till ledning vid författandet af Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
G. Stråle.
8 Tredje hufvudtiteln.
Bil. A.
Tredje hufrudtiteln.
9 Anmärkningar.
3 4 fAnslagen till ministerstaten, till militärattachéer samt till skrifmaterialier, expenser och extra
’& l utgifter må användas utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränk-
5 l ning till något visst år.
Till kabinettskassans utgifter, med undantag för de hemliga, bidrager Sverige med 12 f 17 och Norge med 3 * 5/i7- Sverige bestrider likväl allena löneanslaget till departementschefen, hvaremot Norges 1 5 bidrag till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter är proportionsvis högre beräknadt.
1 Den obetydliga rubbning i proportionen mellan de båda rikenas bidrag, som uppkommer
(därigenom, att dessa afrundats till närmaste hundratal, utjämnas i utrikesdepartementets räkenskaper, i hvilka hänsyn alltid tages till den rätta proportionen.
^ Konsulskas sans utgifter bestridas med dels de vid de lönade konsulaten inflytande expedi- !6-8\ tionsafgifter (angående beräkningen af dessa afgifter, se sid. 40 här nedan), dels statsanslag,
!!
till hvilka Sverige och Norge bidraga med hälften hvardera.
10 Tredje hufvudtiteln.
Bil. B.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den
10 oktober 1902.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Hans excellens norske herr statsministern Qvam,
Statsråden Odelberg,
Husberg,
Palander,
W ESTRING,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen,
Knudsen,
Ibsen.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
Tredje hnfvudtiteln.
»I skrivelser till kommerskollegium och departementet för det inre den 31 oktober 1901 upptog jag till förnyad behandling frågan om ändring i de genom förordningen angående konsulatväsendet den 4 november 1886 gifna bestämmelser rörande konsulatafgiften och redogjorde i korthet för de förslag i sådant syfte, som tid efter annan blifvit från såväl svensk som norsk sida väckta.
Det senaste från svensk sida föreliggande var då det af den så kallade handels- och sjöfartskommittén i dess underdåniga betänkande af den 29 oktober 1898 framställda förslaget, att konsulatafgiften skulle afskaffas och ersättas af en låg fast fartygsafgift — af respektive kr. 1 för fartyg icke öfverstigande 100 ton, kr. 3 för fartyg, som öfverstiga 100 men icke 500 ton, och kr. 5 för fartyg som öfverstiga 500 ton —- att i hamn, där konsul eller vicekonsul funnes anställd, erläggas för hvarje svenskt och norskt handelsfartyg, som där lossade eller lastade eller både lossade och lastade; att angående denna fartygsafgift skulle gälla hvad i § 104 konsulatförordningen stadgades om konsulatafgift, med den ändring att olönad vicekonsul skulle ega behålla hela den afgift, som af honom uppbures; att expeditionstaxan för konsulerne skulle i vissa afseenden omarbetas; att de utöfver inflytande fartygs- och expeditionsafgifter erforderliga tillgångar för konsulatväsendets upprätthållande och utveckling skulle beredas genom statsmedel, ställda till Kungl. Maj:ts förfogande enligt därom för nu utgående statsanslag gällande bestämmelser; samt att för beredande åt nuvarande innehafvare af olönade konsuls- och vicekonsulsbefattningar af godtgörelse för mistade inkomster af sportler måtte anvisas statsmedel till erforderligt belopp att tillsvidare i mån af behof utgå.
Kommittén, som framställt detta förslag allenast under förutsättning att i Norge enahanda beslut blefve fattadt, hade emellertid, för den händelse icke i båda de Förenade Rikena samstämmande beslut träffades om en sådan ordning, som kommittén med sitt förslag åsyftat, och för att, intill dess en dylik ordning kunde genomföras, den svenska sjöfarten måtte kunna beredas lindring från konsulatafgiften med bibehållande af de för de Förenade Rikena nu gällande gemensamma bestämmelser rörande denna afgift, på anförda grunder hemställt, att till den näst sammanträdande riksdagen måtte aflåtas nådig proposition om ställande till Kungl. Maj:ts förfogande af ett förslagsanslag å 175,000 kronor att användas till restitution åt vederbörande svenska rederier af 80 procent af de för deras fartyg under år 1899 erlagda konsulatafgifter, samt att Kungl. Maj:t måtte meddela närmare bestämmelser angående villkoren och sättet för restitutionens åtnjutande.
I anledning af kungl. proposition i ämnet hade ock 1899 års Riksdag, i afbidan på omreglering af konsulatafgifterna, på extra stat för år 1900 anvisat ett förslagsanslag å 175,000 kronor, för att till svenska fartygsrederier måtte kunna enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t funne godt med-
12 Tredje hufvudtiteln.
dela, återbetalas fyra femtedelar af hvad under samma år kunde komma att utgå såsom konsulatafgifter för rederierna tillhörande fartyg, hvarefter den 30 november 1899 af Kungl. Maj:t utfärdats vissa föreskrifter att lända till efterrättelse från och med år 1900 tillsvidare rörande sättet och villkoren för fullgörandet af ifrågavarande återbetalning. Enahanda anslag hade sedermera beviljats under de följande åren.
Från norsk sida förelåg såsom senaste formulering af den ändring, man helst ville se införd, ett af Stortinget år 1900 fattadt men icke sanktionerad! lagbeslut, enligt hvilket den bestående konsulatafgiften skulle aflösas af en till statskassan utgående konsulatafgift, som för hvarje budgetår skulle fastställas af stortinget, särskildt för ångbåtar och för segelfartyg, med ett fast halfårligt belopp af intill respektive 18 och 8 öre af hvarje netto registerton att uppbäras af tullmyndigheten på fartygets hemort.
Därjämte omförmälde jag, att i det preliminära förslag till gemensam utrikesbudget för 1902, som i september månad 1900 föredrogs inför Eders Kungl. Maj:t, beträffande konsulskassans inkomster af konsulat- och expeditionsafgifter framhållits, hurusom med afseende å påräknadt betydligt öfverskott å konsulskassans budget för 1902 samt då konsulskassans inkomster af konsulat- och expeditionsafgifter under de senare åren varit i stadig tillväxt, tidpunkten syntes vara inne att omedelbart vidtaga nedsättning af konsulatafgiftens belopp från 6,35 öre till 5 öre per ton, en nedsättning, som för Sveriges del kunde vidtagas genom nådigt beslut, medan den för Norges del betingade lagstiftningens mellankomst, men att detta förslag ansetts icke kunna understödjas från norsk sida, hvarför det fått förfalla,
I remissen till myndigheterna yttrade jag vidare:
»Det synes mig af den föregående framställningen klart framgå, att konsulatafgiftsfrågan för närvarande befinner sig i ett sådant läge, att en slutlig lösning af densamma bör åvägabringas.
Den enda lämpliga utväg därtill synes numera vara att snarast möjligt söka genomföra en radikal reform af bestämmelserna om konsulatafgiften, som å ena sidan föreslagits åt den svenska handels- och sjöfartskommittén samt å den andra funnit sitt uttryck i Stortingets af departementet för det inre förordade lagbeslut.
Hvilkendera af dessa utvägar man än må anse såsom den rätta och mest lämpliga, ligger det gifvetvis stor vikt därpå, att en ordning träffas, som icke blott icke inverkar hämmande på konsulatväsendets upprätthållande och tidsenliga utveckling, utan äfven eger utsikt att befinnas fullt antaglig å såväl svensk som norsk sida, enkannerligen från synpunkten af sjöfartsnäringens berättigade och välförstådda intressen.
Det förslag, som framställts af den svenska handels- och sjöfartskommittén, afser, såsom tillförene nämndt, konsulatafgiftens upphörande samt införandet i dess ställe
18 Tredje hufvndtiteln.
af en låg, fast fartygsafgift, att i hamn, där konsul eller vicekonsnl finnes anställd, erläggas för hvarje handelsfartyg, som där lossar eller lastar eller utför bägge dessa operationer. Huruvida, enligt hvad af kommittén föreslagits, denna afgifts fastställande till olika belopp af kr. 1, kr. 3 eller kr. 5, beroende af fartygets större eller mindre nettodräktighet, är en fullt lämplig anordning, torde dock vara tvifvel underkastadt. Måhända vore det icke blott af rent praktiska skäl ändamålsenligare utan ock i och för sig riktigare, om afgiften sattes lika för alla fartyg. Därvid lärer beträffande den siffra, som helst bör bestämmas, valet ligga mellan kr. 5 och kr. 3; ingendera afgiften kan gärna, i stort sedt, blifva under några omständigheter för sjöfarten betungande, och en 5-kronors afgift vore naturligen mera önskvärd såsom inkomst för de olönade konsulerna. Å andra sidan borde möjligen tagas i betraktande, att densamma för en del smärre fartyg komme att öfverstiga den nuvarande konsulatafgiften.
Ett upphäfvande af konsulatafgiften skulle emellertid äfven med bibehållande af en fartygsafgift komma att beröfva de olönade konsulerna och vicekonsulerna deras hufvudsakliga inkomst i denna deras egenskap, och för det stora flertalet af dem blefve en fartygsafgift, äfven vid sidan af nya eller höjda expeditionsafgifter, en ringa ersättning för den lidna förlusten. Spörsmålet blir då, huruvida och i hvad mån dels innehafvare af olönade konsulat och vicekonsulat böra komma i åtnjutande af särskild godtgörelse för den tjänst, som, med hänsyn till sjelfva befattningens vikt och göromålens omfattning, af dem fordras, dels de nuvarande innehafvarne af dessa befattningar böra tilldelas någon personlig godtgörelse för mistade sportler, hvilken kunde tänkas bortfalla vid ett förestående ombyte af person.
Men är man inne på denna väg, vill det synas, som om steget kunde tagas fullt ut, så att konsulatafgiften helt och hållet upphäfdes utan att ersättas af någon fartygsafgift. I vissa fall skulle godtgörelsen väl möjligen behöfva sättas något högre än om en fartygsafgift fastställes, men i de allra flesta fallen torde skillnaden mellan en fartygsafgift och ingen afgift alls spela en underordnad roll uti nu ifrågavarande afseende.
För sjöfarten är det naturligtvis en fördel om fartygsafgiften kan undvaras, allra helst som dess erläggande i åtskilliga fall skulle föranleda omgång och besvär, hvilka knappt skulle stå i förhållande till afgiftsbeloppet.»
Redan förut hade beskickningarne och de lönade konsulerna anmodats att inkomma med yttrande dels rörande de föreliggande två förslagen om konsulatafgiftens upphörande, dels ock, därest ettdera af dem tänktes genomfördt, ej mindre huruvida och eventuellt i hvad mån någon godtgörelse al offentliga medel borde med hänsyn till vederbörande befattnings vikt och göromålens omfattning för framtiden beredas innehafvare af ett eller flere al de under respektive konsulat lydande olönade vicekonsuler, än äfven huruvida och eventuellt i hvad mån de nuvarande innehafvarne af dessa befatt-
14 Tredje hufva dtiteln.
ningar billigtvis borde tilldelas någon personlig godtgörelse för mistade sportler.
Sedan hela det på grund häraf ingångna omfattande materialet blifvit ST^^kadt och bearbetadt, aflat jag den 3 sistlidne september en ny remiss till kommerskollegium och departementet för det inre, uti hvilken yttrades:
JI afseende å spörsmålet om afskaffande! af konsulatafgiften är tydligt, att en sådan åtgärd i främsta rummet förutsätter och innebär vidtagandet af ändring af de föreskrifter i ämnet, som återfinnas i §§ 103—106 konsulatförordningen. Skulle konsulatafgiften helt och hållet bortfalla, torde emellertid i sammanhang härmed ändrade bestämmelser äfven böra införas rörande såväl den muntliga som den skriftliga anmälningsskyldighet, som enligt § 78 af samma förordning för närvarande påhvilar fartygsbefälhafvarne, liksom ock i fråga om konsuls åliggande att insända de årliga förteckningar, hvarom handlas i § 72. Det lärer med fog kunna ifrågasättas, huruvida värdet af den statistik, hvilken, grundande sig på befälhafvarnes uPPgiffer, innefattas i nämnda förteckningar, verkligen motsvarar det dryga och tidsödande arbete från konsulernas sida, som påkräfves för dess sammanhringande. Snarare vill det synas, att en vida fullständigare öfversikt af de Förenade Rikenas sjöfart på främmande hamnar skulle kunna vinnas, därest å ena sidan konsulerne (eller en konsul i hvarje land) från det främmande landets egna myndigheter införskaffade till buds stående upplysningar i sagda hänseende, och å andra sidan rederierna i hemlandet, under ansvar för underlåtenhet, ålades att på bestämda tider inkomma med sådana uppgifter, som under den nuvarande ordningen erhållas allenast med hänsyn till de fartyg, hvilka besöka hamnar, där de Förenade Rikena äro konsulärt representerade.
I något modifierad form torde likväl föreskriften i § 78 mom. 2 böra bibehållas, enär det nämligen under alla omständigheter bör vara konsul medgifvet att, när han af särskilda skäl så finner nödigt eller lämpligt, från befälhafvarne inhämta upplysningar om fartyget, resan m. m., hvarjämte ett stadgande om skyldighet för befälhafvare att på kallelse personligen infinna sig å konsulatet lärer blifva erforderligt. Bestämmelsen i § 78 mom. 3 bör tvifvelsutan kvarstå, enär tillfällen att granska fartygets handlingar ofta erbjudas konsuln, äfven om krafvet på dessas företeende i den ordning, som omtalas i § 78 mom. 1, ej längre behöfver vidhållas.
Beträffande den godtgörelse, som till följd af konsulatafgiftens försvinnande eventuellt borde tillerkännas vederbörande olönade konsuler och vicekonsuler hafva såsom af förenämnda redogörelse inhämtas, mycket vexlande uppfattningar gjort sig gällande ej blott i afseende å de principer, hvilka förmenats böra läggas till grund för godtgörelsen, utan äfven i fråga om beloppens storlek. En bestämd gräns måste naturligen uppdragas mellan de tvenne slag af ifrågasatt ersättning, hvilka ofvan omförmälts och hvaraf, för korthetens skull, den ena må benämnas personlig~ersättmng lör mistad afgiftsinkomst, den andra kontorskostnadsersättning.»
Tredje hnfvudtiteln. 15
I afseende å den förstnämnda arten af ersättning syntes mig nödigt att strängt skilja på två kategorier af konsuler, nämligen å ena sidan de, som blifvit utnämnde till sina innehafvande befattningar före den 1 januari 1887, å den andra de, som utnämnts efter sagda tidpunkt under förbehåll att utan kraf på godtgörelse underkasta sig de förändrade bestämmelser med hänsyn till deras konsulära ställning, som framdeles kunde varda fastställda.
Om här öfverhufvud kan vara tal om någon ersättningsplikt i egentlig mening, blir denna tvifvelsutan större gentemot konsulerna i den förra kategorien än gentemot dem, som tillhöra den senare. Men i bägge fallen liksom äfven med hänsyn till de vicekonsuler, hvilka anses böra ifrågakomma till erhållande af ersättning i denna form, torde såsom allmän princip böra iakttagas, att sådan icke må beviljas med mindre den inkomst, vederbörande skulle blifva förlustiga genom konsulatafgiftens försvinnande, uppgår till ett visst minimibelopp, exempelvis 300 eller, kanske än lämpligare, 500 kronor, eller ock personliga skäl och hänsyn, speciellt befattningsinnehafvarens egenskap af svensk eller norrman, kunna göras gällande till hans förmån.
Hvad åter angår frågan om eventuell kontorskostnadsersättning till olönade konsuler och vicekonsuler, torde det onekligen vara förbundet med åtskilliga svårigheter att på ett tillfredsställande sätt bestämma, i hvilka särskilda fall och till hvilka belopp en dylik ersättning bör lämpligen utgå. Öfverhufvud taget synes densamma endast kunna ifrågakomma, när vederbörandes inkomst af inflytande expeditionsafgifter icke, med afseende å befattningens vikt och göromålens omfattning, anses bereda honom en skälig godtgörelse för hans arbete. Skulle konsuln och vicekonsuln hafva hos sig anställdt särskildt kontorsbiträde för postens behöriga skötande och måste.han för sådant ändamål tillskjuta medel utöfver afgiftsintäkten, kan tydligen detta moment äfven blifva af betydelse för ersättningsspörsmålets afgörande. Från hvilken synpunkt saken än må bedömas, synes emellertid makt ligga därpa, att, där kontorsanslag kunna komma att beviljas, desamma till sitt belopp fastställas för allenast en viss begränsad tidrymd, förslagsvis 3 till högst 5 år, hvarefter, liksom ock därest vederbörande befattning dessförinnan blir ledig, desamma böra göras till föremål för förnyad pröfning.
Rörande nyssberörda inkomst af expeditionsafgifter vill jag icke underlåta att framhålla, hurusom någon synnerligen afsevärd ökning däri svårligen lärer kunna påräknas genom ett eventuellt utfärdande af en ny expeditionstaxa i öfverensstämmelse med i sådant afseende utaf svenska handels- och sjöfartskommittén framställdt förslag.»
Uti ett med anledning häraf afgifvet underdånigt utlåtande den 3 innevarande månad har kommerskollegium, efter en redogörelse för hvad kollegium
u
Tredje hufvudtiteln.
den 31 januari 1899 i underdånighet uttalat angående den då föreliggande frågan om restitution af erlagda konsulatafgifter, yttrat följande:
»Ur synpunkten af sjöfartsnäringens intresse intager kollegium till frågan om konsulatafgiftens afskaffande fortfarande samma ståndpunkt som då nyssberörda utlåtande afgafs, och då nu statsmakterna under flera år medgifvit rederierna restitution till Vs af erlagda konsulatafgifter, torde man hafva skäl antaga att vid den omreglering af konsulatafgifterna, i afbidan hvarå restitutionen medgifvits, man kan utgå från att konsulatafgifterna faktiskt äro nedsatta till allenast 20 procent af det i konsulatförordningen bestämda belopp. En återgång härutinnan torde icke behöfva ifrågasättas.
Innan kollegium går att vidare yttra sig i själfva saken, anser kollegium sig böra uttala önskvärdheten af att en definitiv reglering snarast möjligt kommer till stånd. Utom att nämligen, på sätt ock vederbörande departementschef till statsrådsprotokoll den (1 mars 1899 uttalat, det icke kan vara lämpligt att under längre tid först utkräfva fulla konsulatafgifter och därefter restituera den större andelen af samma afgifter, är kollegium i tillfälle att konstatera, att restitutionssystemet föranleder ett synnerligen tidsödande granskningsarbete hos kollegium, hvartill kommer det enahanda granskningsarbete, som skall föregå hos vederbörande länsstyrelser och efterfölja hos kammarrätten. Hvad särskildt kollegium beträffar, har detta granskningsarbete på ett för kollegii allmänna ämbetsverksamhet besvärande sätt inkräktat på de för kollegium tillgängliga arbetskrafter.
Hvad nu själfva omregleringen beträffar, synes, på sätt ofvan blifvit antydt, frågan, så vidt den angår enbart Sverige, gälla bibehållande eller afskaffande af de återstående 20 procenten af konsulatafgiften, motsvarande, enligt samma beräkning, som legat till grund för bestämmandet af beloppet af de 80 procenten, omkring
44,000 kronor om året.
Ehuruväl detta sistnämnda belopp, fördeladt på hela den utrikes sjöfarten, är så obetydligt, att det icke torde kunna sägas spela någon roll i ekonomiskt afseende för näringen, skulle dock dess erläggande komma att medföra enahanda besvär för sjöfartens idkare som den nu utgående högre afgiften och föranleda från statsverkets sida enahanda behof som nu af uppbördskontroll med däraf föranledt arbete och besvär för konsulerne. Den enklaste utvägen ur nu angifven synpunkt vore otvifvelaktigt efterskänkande jämväl af de återstående 20 procenten.
Kollegii förut. omförmälta motiv för tillstyrkande af restitutionen till 4/f> af erlagda konsulatafgifter, nämligen att den utrikes sjöfarten redan är betungad med en särskild skatt, lastpenningarna, gäller äfven beträffande lindring i fråga om den sista femtedelen, enär de svenska fartygens andel i lastpenningarna helt säkert öfverstiger hela konsulatafgiftsbeloppet, helst svenska fartygens deltagande i fraktfarten emellan Sverige och utländska hamnar på senare tiden tilltagit.
Tredje hufvudtiteln. 17
I betraktande måste dock komma de följder, som ett afskaffande helt och hållet af konsulatafgiften skulle i administrativt afseende medföra, och kollegium har också tagit i öfvervägande alla de konsekvenser i sadant hänseende, som kollegium nu kunnat förutse, och har därvid funnit hinder icke böra möta för konsulatafgiftens afskaffande, utan fasthellre kommit till den uppfattning, att i flera afseenden de förändringar, som nu närmast i anledning af konsulatafgiftsfragan kommit under öfvervägande, i och för sig innebära nödiga och nyttiga reformer.
Denna sin uppfattning blir kollegium i tillfälle att närmare utveckla i det underdåniga utlåtande, som kollegium i anledning af herr ministerns för utrikes ärendena begäran har att framdeles afgifva rörande med frågan om konsulatafgiftens afskaffande sammanhang egande spörsmål.
Att på sätt kommittén tillstyrkt ersätta konsulatafgiften med en låg fartygsafgift synes kollegium medföra enahanda olägenheter som bibehållandet af en låg konsulatafgift utan att medföra någon ens nämnvärd finansiell fördel. Huruvida icke desto mindre under annan form en fartygsafgift må kunna finnas lämplig att införa, torde vara en fråga att tagas i öfvervägande i sammanhang med frågan om ändringar i expeditionstaxan för konsulerne.
Icke heller lärer, på sätt ock herr ministern för utrikes ärendena antydt, en omreglering af konsulatafgiften numera kunna i Sverige ifrågasättas, som, i anslutning till det norska stortingsbeslutet, egentligen skulle komma att gälla allenast formen för afgiftens uppbärande utan att innebära någon mera afsevärd nedsättning af afgiftsbeloppet.
Hen om också alltså kollegium finner ur sjöfartsnäringens synpunkt ett afskaffande helt och hållet af konsulatafgiften utan att af någon annan afgift ersättas vara önskvärdt, och hinder därför ur administrativ synpunkt icke böra möta, lärer dock, på sätt ock förut i denna fråga framhållits, ett sådant afskaffande vara beroende, dels af att enahanda åtgärd vidtages i Norge, dels af att garanti förefinnes för beredande på annat sätt af de till konsulatväsendets uppehållande och framtida utveckling erforderliga medel; i hvilket sistnämnda afseende och då, äfven om genom förhöjningar i expeditionstaxan ökad inkomst skulle kunna konsulerne beredas, denna ökning likväl uppenbart icke kan komma att på långt när motsvara konsulatafgifterna, annan utväg lärer saknas än genom fixa anslag af stats-
medeh^uruvida de nu utgående statsanslagen af 160,000 kronor till konsulatväsendet och det för beredande af restitution med 4/» af erlagda konsulatafgifter anvisade anslaget må kunna vara att för konsulatväsendets behof tillgå, samt i hvad mån dessa anslag från svensk sida må vara för ändamålet till fyllest och, i motsatt fall, ytterligare medel må kunna beredas, äfvensom i hvad mån motsvarande bidrag från Norge må kunna vara att påräkna, äro spörsmål, som väsentligen inverka på Irågan om konsulatafgiftens afskaffande och hvilkas tillfredsställande lösning af kollegium måste förutsättas.
Bih. till Riksd. Brot. 190.3. 1 Samt. I Afd.
18 Tredje liufvndtiteln.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får kollegium för sin del såsom principuttalande i förevarande fråga i underdånighet anföra, att kollegium anser konsulatafgiften höra afskaffas utan att ersättas af annan afgift, under förutsättning dels att konsulatafgiften äfven afskaffas i Norge, dels att de för konsulatväsendets upprätthållande och tidsenliga utveckling nödiga medel beredas af statsmedel i tillfredsställande proportion från hvartdera af de Förenade Rikena.»
Kungl. norska regeringen har på föredragning af chefen för departementet för det inre den 9 denna månad uttalat sig i ärendet. En afskrift af det underdåniga betänkandet torde få biläggas dagens protokoll.
Departementet för det inre uttalar sig däri för den ordning af frågan om erläggande af afgifter för fartyg i utländsk fart, som var afsedd att införas genom stortingsbeslutet 1900, alltså för ett fullständigt afskaffande af den konsulatafgift, som för närvarande uppbäres af konsulerne.
I fråga om ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler sluter sig departementet hufvudsakligen till den uppfattning, som jag i remissen gjort gällande, men uttalar i fråga om den personliga godtgörelsen till vissa konsuler, att det icke kan dela min åsikt, att det är nödigt att strängt skilja på två kategorier af konsuler, nämligen å ena sidan de, som blifvit utnämnde till sina befattningar före den 1 januari 1887, å den andra de, som utnämnts efter sagda tidpunkt och med det förut angifna förbehållet. Då det är rikenas konstitutionella rätt, säger departementet, som utgör hemulen för konsulernes afsättlighet, är förhållandet i själfva verket enahanda, antingen vid deras utnämning knutits ett uttryckligt förbehåll eller icke. I bägge fallen kunna de afsättas, hvadan ock deras förblifvande i ämbetet kan göras beroende af, att de acceptera de förändrade villkor med hänsyn till aflöning m. m., hvilka statsmyndigheterna kunna bestämma. Icke heller vill departementet medgifva, att det härvid föreligger billighetshänsyn, som skulle betinga en olika behandling af de båda kategorierna.
Ehuru mot departementets uppfattning i denna punkt lärer kunna invändas, att därest rikenas konstitutionella rätt allena är till fyllest för att när som helst kunna ålägga de olönade konsulerne att finna sig i hvilka som helst ändringar i afseende å aflöningsvillkor m. m., hade det varit öfverflödigt att vid deras utnämning till befattningarne uppställa något förbehåll alls, vill jag så mycket mindre nu ingå i någon diskussion härom, som jag i remissen själf uttalat mig tveksamt, huruvida det »här kan vara tal om någon ersättningsplikt i egentlig mening», och endast påpekat att, om så vore fallet, denna plikt blefve större gentemot konsulerne i den förra kategorien än mot dem, . som tillhöra den senare. Frågan om ersättningar till konsulerne kan i öfrigt icke nu komma till afgörande, utan lärer jag blifva i tillfälle att
Tredje liufvudtiteln. 19
återkomma därtill längre fram, sedan fullständiga utlåtanden från både svensk och norsk sida inkommit.
Hvad departementet yttrat i fråga om nya bestämmelser angående lartygsbefälhafvares anmälningsplikt vid konsulaten, lämnar jag ock för närvarande å sido, emedan kommerskollegium icke ännu haft tillfälle att därom uttala sig. Det är af mindre vikt, att konsulatförordningen härom innehåller identiska föreskrifter rörande svenske och norske befälhafvare, medan i fråga om konsulatafgiften en skiljaktighet i föreskrifter skulle ytterligt försvara icke blott afgörandet af ersättningsfrågorna utan jämväl bestämmandet af hvardera rikets andel i anslagen till kontorskostnader med flera utgifter, som skola bestridas af rikena gemensamt.
Lyckligtvis är förhållandet nu sådant, att uppfattningen i fråga om lämpligheten att afskaffa den konsulatafgift, som för närvarande uppbäres af kon. guler och vicekonsuler, icke blott visat sig fullt sammanstämmande hos de i ämnet hörda myndigheterna, utan ock i princip redan vunnit det kraftigaste understöd hos båda rikenas nationalförsamlingar. Jag kan ock för egen del fullständigt sluta mig till samma uppfattning under åberopande särskildt af de skäl, som kommerskollegium i sitt utlåtande anfört.
Afskaffandet af konsulatafgiften kräfver, såsom redan blifvit påpekadt, för Norges del nya lagbestämmelser. Mot dessa, sadana de blifvit angifna i norska regeringens betänkande, har jag ingen anmärkning att göra. För Sveriges del hvilar den nuvarande bestämmelsen i konsulatförordmngens §§ 103—106 på en kunglig förordning af 1886, som genom ny förordning kan ändras. Riksdagens medverkan är icke dess mindre behöflig för beredande af de medel, som Sveriges andel i kostnaderna för konsulatväsendet kommer att kräfva och som möjligen kommer att något öfverstiga de hittills utgående anslagen, nämligen det ordinarie anslaget under tredje hufvudtiteln och det extra restitutionsanslaget under den sjunde. Huru mycket som kan komma att däröfver erfordras, varder beroende på beloppet af de ersättnino-ar, hvilka, därest konsulatafgiftens afskaffande af Eders Kungl. Maj:t godkännes och vinner bifall af Riksdagen och Stortinget, måste anvisas att utgå till ett större antal konsulat och vicekonsulat. Men jämväl den proportion mellan båda rikenas anslag till konsulatväsendet, som hädanefter skall tillämpas, kommer att inverka på slutsumman af hvartdera rikets bidrag. I dessa båda afseenden kommer jag att framlägga förslag i sammanhang med upprättandet af förslaget till den gemensamma utrikesbudgeten för 1904. Då tidpunkten härför redan nalkas, är det af vikt, att de för konsulatafgiftens afskaffande nödiga förberedande åtgärder snarast möjligt göras till föremål för behandling i hvartdera riket.
20 Tredje hufvudtiteln.
Angående tidpunkten för den nya ordningens ikraftträdande måste jag framhålla önskvärdheten af, att därmed icke måtte anstå synnerligen länge. Medan i Sverige af skäl, som kommerskollegium påpekat, det synes mycket angeläget att snarast möjligt komma bort ifrån systemet med restitution af 80 procent af erlagda konsulatafgifter, torde reformen för Norge ega sin stora betydelse doäruti, att rederinäringen befrias från en väsentlig del af konsulatafgiften. A andra sidan måste tagas i betraktande, att under förutsättning af Riksdagens och Stortingets bifall till reformen en icke ringa tid kräfves för utförandet af allt hvad med densamma eger omedelbart sammanhang. Slutligen bör uppenbart så mycken hänsyn tagas till de konsuler och vicekonsuler, hvilka genom reformen komma i mistning af inkomster, att de underrättas om de nya bestämmelserna i god tid före deras tillämpning. Vid öfvervägande .af alla dessa omständigheter kommer jag till det resultat, att den nya ordningen hvarken kan eller bör vinna tillämpning före den 1 januari 1904.
Innan Riksdagens och Stortingets beslut blifvit gifna, kan frågan om upphäfvande eller förändrad lydelse af vissa paragrafer i konsulatförordningen icke afgöras. Något förslag till formulering af nya bestämmelser har jag icke heller ännu ansett mig kunna uppgöra, helst frågan om fartygsbefälhafvares anmälningsskyldighet icke föreligger utredd från svensk sida. I såväl ena som andra afseendet torde därför förändringarna i konsulatförordningen först framdeles böra göras till föremål för underdånig föredragning.
På grund af hvad jag nu anfört, vill jag såsom min åsikt i den föreliggande frågan i underdånighet uttala följande, nämligen:
att den i § 103 konsulatförordningen omförmälda konsulatafgift bör afskaffas utan att ersättas af någon fartygsafgift att uppbäras vid konsulaten ;
att. härför nödiga åtgärder böra snarast möjligt göras till föremål för behandling i särskildt svenskt och särskildt norskt statsråd;
att med tillämpningen af en eventuell ny ordning likväl bör anstå åtminstone till den 1 januari 1904;
att frågan om eventuell godtgörelse till olönade konsuler och vicekonsuler bör behandlas i sammanhang med förslaget till gemensam utrikesbudget för nästkommande statsregleringsperiod;
samt att frågan om upphäfvande eller förändrad lydelse af vissa paragrafer i konsulatförordningen bör framdeles göras till föremål för underdånig föredragning.» 6
21 Tredje hufvudtiteln.
Uppå hemställan af herr ministern för utrikes ärendena, i hvilken hemställan öfriga närvarande svenska och norska statsrådsledamöter sig förenade, de senare under åberopande af kungl. norska regeringens betänkande, behagade Hans Maj:t Konungen, med godkännande af den utaf herr ministern uttalade åsikt, besluta, att ärendet skall ånyo anmälas, sedan detsamma varit föremål för grundlagsenlig behandling af hvartdera rikets statsmyndigheter.
In fidem G. Stråle.
22 Tredje hufvud titeln.
Bil. C.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 5 december 1902.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Hans excellens norske herr statsministern Qvam,
Statsråden Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen,
Knudsen,
Ibsen.
l:o.
. Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
Tredje hufvudtiteln. 23
»Vid underdånig föredragning den 10 sistlidne oktober behagade Eders Kungl. Maj:t godkänna min då uttalade åsikt, att den i konsulatförordningens §103 omförmälda konsulatafgift bör afskaffas utan att ersättas af någon fartygsafgift att uppbäras vid konsulaten, äfvensom att frågan om eventuell godtgörelse till olönade konsuler och vicekonsuler bör behandlas i sammanhang med förslaget till gemensam utrikesbudget för nästkommande statsregleringsperiod.
På grund häraf får jag nu föredraga ett inom utrikesdepartementet utarbetadt förslag till godtgörelser åt åtskilliga olönade konsuler och vicekonsuler, hvilket varit föremål såväl för muntliga öfverläggningar mellan vederbörande afdelningschef i utrikesdepartementet å ena sidan samt dels vederbörande kommerseråd i Stockholm dels vederbörande expeditionschef i departementet för det inre i Kristiania å den andra, som ock sedermera för skriftliga utlåtanden af kommerskollegium och departementet för det inre, det senare utlåtandet tillträdt af kungl. norska regeringen.
Förslaget, vid hvars upprättande tagits i öfvervägande ej mindre beskickningarnas och de lönade konsulernas yttranden än äfven tillgängliga uppgifter om de Förenade Rikenas skeppsfart å respektive hamnar samt om vederbörandes inkomst af konsulat- och expeditionsafgifter, omfattade dels blifvande kontorskostnadsersättningar utan redovisningsskyldighet dels i några få fall personliga godtgörelser för mistad inkomst. De föreslagna kontorskostnadsersättningarna — däri jämväl inbegripna sådana, som redan nu beviljas vissa olönade konsuler och vicekonsuler — uppgingo till inalles 151,500 kr. och de personliga godtgörelserna till 18,500 kr., hvartill skulle komma ett belopp af 10,000 kr. att användas till mötande af de ytterligare behof i den ena eller andra formen, hvilka kunde tänkas framträda före den slutliga pröfningen af ärendet. De nämnda beloppen, utgörande tillsammans 180,000 kr., voro afsedda att uppföras i förslaget till gemensam utrikesbudget för år 1904, därvid emellertid endast de kontorskostnadsersättningar, som uppgingo till 800 kr. och därutöfver, sammanlagt 125,500 kr., antogos behöfva i budgetförslaget specificeras, hvaremot de återstående, nämnda siffra understigande beloppen lämpligen syntes mig kunna upptagas i en gemensam summa, 26,000 kr., möjligen med tillägg af nyssnämnda 10,000 kr.
Uti sitt utlåtande den 22 nästlidne november har kommerskollegium beträffande de principer, som borde göra sig gällande vid bestämmandet af eventuella godtgörelser, yttrat följande:
»I sitt underdåniga utlåtande den 3 nästlidne oktober gjorde kollegium sitt tillstyrkande af konsulatafgiftens afskaffande utan att ersättas af annan afgift beroende af, bland annat, att de för konsulatväsendets upprätthållande och tidsenliga utveckling nödiga medel bereddes af statsmedel. Kollegium fann nämligen uppen-
24 Tredje hufvudtiteln.
bart, att konsulatväsendet icke skulle kunna behörigen uppehållas än mindre utvecklas med allenast de tillgångar, som för det närvarande stå för ändamålet till buds utöfver konsulatafgifterna. Utom nämligen att dessa tillgångar icke skulle vara tillräckliga för det nuvarande lönade konsulatväsendets behof, skulle för hela det olönade konsulatväsendets uppehållande efter konsulatafgiftens afskaffande icke finnas annan ersättning att erbjuda de respektive befattningarnas innehafvare än expeditionsafgifterna, och äfven om olönade konsulstjänstemän å vissa orter kunnat erhållas, utan att äfven under nuvarande system deras inkomster varit ens nämnvärda, har dock i allmänhet systemet medfört en viss proportion emellan arbete och inkomst. Att äfven efter konsulatafgiftens försvinnande kunna påräkna lämpliga konsulstjänstemän för olönade befattningar jämväl å orter med lifligare sjöfart och i allmänhet göromål af nämnvärd omfattning synes kollegium, äfven om, på sätt är ifrågasatt, expeditionstaxan för konsuler skulle kunna något förhöjas, vara otänkbart. Såsom allmän regel torde kunna fastslås, att olönad konsul och vicekonsul bör åtminstone hållas skadeslös för de direkta utgifter, han till följd af sin befattning nödgas vidkännas till hållande af lokal och nödigt biträde med mera dylikt, i den mån dessa utgifter icke betäckas af inflytande expeditionsafgifter; och om äfven å vissa platser lämpliga personer skulle finnas att tillgå, villiga att äfven utan godtgörelse för sina ekonomiska uppoffringar åtaga sig jämväl mera fordrande befattningar, torde dock konsulatväsendets ordnande icke böra byggas på sådan förutsättning, utan torde tillgång böra beredas till anvisande äfven åt olönade konsuler och vice konsuler, där sådant af omständigheterna påkallas, af lämpliga anslag.
Beträffande frågan om personlig ersättning till nuvarande innehafvare af olönade konsulat och vicekonsulat synes kollegium någon ovillkorlig rätt till dylik ersättning icke kunna af vederbörande aberopas. Icke heller lärer kunna ifrågakomma att ur annan synpunkt bereda en hvar af dessa personer ersättning för hvad han kunde förlora i inkomst på grund af förändrade bestämmelser i fråga om de afgifter, som af sjöfartsnäringen uttagas, utan lärer sådan ersättnings tilldelande böra begränsas till allenast enstaka fall, där, med afseende på alldeles särskilda förhållanden, sådant kunde anses vara af omständigheterna betingadt.»
Förslaget har i öfrigt gifvit kollegium anledning till endast några få anmärkningar, till hvilka jag skall återkomma.
I det af kungl. norska regeringen biträdda underdåniga betänkandet i ärendet den 24 nästlidne november förklarar sig departementet för det inre kunna ansluta sig till förslaget i dess helhet, därvid emellertid tilläggande, att departementet, enär de beräknade kontorskostnadsersättningarna och personliga godtgörelserna förutsättas skola utgöra ersättning för förlust af såväl svenska som norska konsulatafgifter, går ut från att, såsnart det behöfliga anslaget framdeles erhållits, departementet beredes tillfälle att ånyo uttala sig, innan ersättningsbeloppen fastställas genom kunglig resolution. Häremot har jag
Tredje hufvudtiteln. 25
för min del så mycket mindre något att erinra, som omständigheter kunna yppa sig under ärendets senare behandling, hvilka torde göra mindre jämkningar i en eller annan punkt nödiga eller önskvärda. I ett par fall vill jag på grund af gjorda anmärkningar redan nu föreslå ändring.
Från departementets sida göres icke någon invändning mot förslaget att reservera ett belopp af 10,000 kr. att möta eventuellt uppstående behof af ytterligare ersättningar i en eller annan form, hvaremot kommerskollegium anser detta belopp vara för lågt och böra bestämmas till minst 20,000 kr. Möj ig heten af att den förra summan kan befinnas otillräcklig för det afsedda ändamålet, vill jag icke förneka, men lära nödiga medel för mötande af en dylik eventualitet, därest det gäller mindre ökningar, kunna erhållas för Sveriges del från befintliga besparingar och för Norges del från anslaget lör tillfälliga eller oförutsedda utgifter, hvilket i nästa budget torde böra uppföras till nåo-ot högre belopp än det för närvarande utgående. Skulle större behof yppa sig, lärer tillgodoseendet af sådana böra underställas Riksdagens och
Stortingets pröfning. ,
Det torde nu tillåtas mig att få redogöra för förslagets detaljer samt
därvid gjorda anmärkningar.
Kontorskostnadsersättningar
till belopp af 800 kr. och därutöfver.
Danmark: vicekonsulatet i
Europa.
Aalborg..................kr.
Aarhus.................. *
Helsingör
kr. 2,400
Kommerskollegium anser, att anslaget till vicekonsulatet i Helsingör bör beräknas till allraminst 1,500 kr., därvid åberopande sitt underdåniga utlåtande den 5 sistlidne augusti angående vicekonsulatets reglering, i hvilket utlåtande kollegium hemställt, att för den olönade befattningen måtte anvisas ett årligt anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet till belopp af 2,500 kr. eller åtminstone 2,000 kr.
Enligt nådigt beslut den 3 sistlidne oktober skall det lönade vicekonsulatet i Helsingör vid innevarande års slut indragas. Vid ärendets
föredragning yttrade jag, att det syntes mig icke böra ifrågakomma__
Transport kr.
Bih. till Bilad. Prof. 190.1. 1 Samt. I Afd.
2,400
26 Tredje hiifvxidtiteln.
. Transport kr.
att till mnehafvaren af ett olönadt vicekonsulat i Helsingör anvisa något anslag, enär hans inkomst af konsulat- och expeditionsafgifter torde kunna anses såsom skäligt vederlag för hans besvär, men att, om ett upphäfvande af konsulatafgiften komme att äga rum, anvisandet af ett kontorsanslag torde böra tagas i öfvervägande. Med afseende härå samt i betraktande af, att vicekonsulns inkomst af konsulatafgifter beräknats till omkring 570 kr. och hans inkomst af expeditionsafgifter till omkring 220 kr., kan jag icke annat än finna, att ett anslag af 800 kr. bör efter konsulatafgiftens försvinnande kunna anses tillräckligt.
Hyska riket:
generalkonsulatet i S:t Petersburg vicekonsulatet i Kronstadt ...
» » Libau ......
Kommerskollegium framhåller, att anslaget till generalkonsulatet i S:t Petersburg icke bör beräknas allt för knappt, enär till innehafvare af befattningen icke lärer lämpligen böra anställas person af annan nationalitet än svensk eller norsk samt tillgång till ekonomiskt oberoende personer af nämnda nationalitet, boende på platsen, icke alltid torde vara att påräkna. Med afseende å hvad beskickningen i S:t Petersburg upplyst, ansåg kollegium ett belopp af 6,500 kr. för generalkonsulatet möjligen vara till fyllest, hvaremot kollegium funne det föreslagna beloppet, 1,500 kr., för vicekonsulatet i Kronstadt kunna, med hänsyn till beskaffenheten af där förekommande göromål, nedsättas till
1,000 kr.
Den ifrågasatta nedsättningen af anslaget till vicekonsulatet i Kronstadt torde icke möta någon betänklighet; ej heller synes någon berättigad invändning kunna göras däremot, att detta vicekonsulat på sådant sätt skulle komma i en mindre gynnsam ställning än vicekonsulatet i Libau, hvilken hamn väl lärer få anses vara af större vikt för våra handelsintressen än Kronstadt. Om jag sålunda för egen del finner mig kunna biträda kollegii förslag i denna punkt, är jag ock villig att föreslå öfverflyttandet af det besparade beloppet, 500 kr., till generalkonsulatet i S:t Petersburg, så mycket hellre som 6,000 kr. för sistnämnda befattning onekligen är att betrakta såsom ett minimibelopp, blutsumman för Kyssland skulle härigenom icke undergå någon för-
kr. 6,000 » 1,500 » 1,500
2,400
9,000
Transport kr. 11,400
Tredje hufvudtiteln.
27 Transport kr. 11,400
Storbritannien och Irland:
vicekonsulatet i Blyth...................kr. 1>500
» » Glasgow......... * 1,000
» » Grangemouth................» 1,000
» » Grimsby..................* 1)500
» » The Hartlepools..............s 1,000
, » Hull................... » 2,500
Med hänsyn till vicekonsulatens i Grimsby, The Hartlepools och Hull betydelse samt omfattningen af där förekommande göromål anser kommerskollegium anslagen till dessa vicekonsulat böra höjas till hvad af generalkonsuln i London föreslagits, nämligen resp. 2,000, 1,500 och
3,000 kr.
För den händelse det skulle visa sig af behofvet påkalladt att bereda dessa vicekonsulat en dylik höjning i anslagen, hvilket jag för närvarande icke anser vara fallet, lärer utväg härtill finnas genom anlitande af det ofvan omförmälda reserverade beloppet.
8,500
Tyska riket:
konsulatet i Bremen..................
» » Danzig..................
» * Königsberg................
» » Stettin...................
vicekonsulatet i Kiel..................
Till vicekonsulatet i Kiel utgår redan nu ett belopp af 800 kr.
kr. 1,500 » 1,500 > 2,000 > 4,000 » 800
Nederländerna:
generalkonsulatet i Amsterdam vicekonsulatet i Rotterdam
kr.
8,000
5,000
Kommerskollegium, som den 20 nästlidne november afgifvit underdånigt utlåtande angående reglering af generalkonsulatet i Amsterdam, hvilken fråga ännu icke kunnat för Eders Kungl. Maj:t föredragas, anser, att för generalkonsulatet bör beräknas en lön af 15,000 kr. och ett kontorsanslag mot redovisningsskyldighet af 6,000 kr. Skulle befattningen åter komma att bibehållas såsom olönad, synes kollegium. ett anslag utan redovisningsskyldighet af 9,000 kr. böra åt densamma anvisas. Departementet för det inre, som uttalat sig för befattningens bibehållande såsom olönad, är benäget antaga, att ett mindre belopp än 8j)00
9,800
13,000
Transport kr. 42,700
28 Tredje hufvudtiteln.
Transport kr. 42,700
kr. skulle vara tillräckligt; äfvenså finner departementet det för vicekonsulatet i Rotterdam föreslagna beloppet väl högt, men vill dock icke motsätta sig förslaget. Jag anser mig böra fasthålla förslaget i afseende å båda befattningarne.
Frankrike:
konsulatet i Marseille . . vicekon sulatet i Bordeaux » » Rouen .
Kommerskollegum påpekar hurusom, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, konsulns i Marseille biträde i mycket stor utsträckning tages i anspråk för omhändertagande och hemförskaffning af nödställde sjömän, i det att till detta konsulat pläga sändas dylika sjömän från andra konsulat ej blott i hamnar vid Medelhafvet utan ock i hamnar, hvarifrån kommunikation med Europa äger rum via Suezkanalen. Med hänsyn härtill anser kollegium anslaget till detta konsulat böra höias till 2,500 kr. J
Det maste erkännas, att dessa upplysningar äga vikt för ersättningsfrågans bedömande. Konsulatet i Marseille åtnjuter sedan 1882 ett anslag till kontorskostnader af 1,500 kr. Dessförinnan utgick ett anslag af 2,500 kr. Under senare år har konsulatafgiftsinkomsten gått betydligt tillbaka, medan samtidigt göromålen tvifvelsutan ökats. Också har den nuvarande innehafvaren af befattningen nyligen inkommit med en framställning om anslagets förhöjning till 3,000 kr. Under sådana omständigheter finner jag mig böra instämma med kommerskollegium i denna punkt, hvaremot jag icke kan finna tillräckliga skäl föreligga för den af kollegium föreslagna höjningen af anslaget till vicekonsulatet i Bordeaux från 800 kr. till 1,000 kr.
Om anslaget till konsulatet i Marseille höjes till 2,500 kr., skulle totalsumman af de ifrågavarande ersättningsbeloppen under Frankrike blifva 4,800 kr. i stället för 3,800 kr.
kr. 1,500 » 800 » 1,500
3,800
Spanien:
konsulatet i Cadiz .... vicekonsulatet i Valencia .
Portugal:
generalkonsulatet i Lissabon
. kr. 1,500
• » 1'0Q0 » 2,500
..... » 5,000
Transport kr. 54,000
Tredje hufvudtiteln.
29 Italien:
konsulatet i Messina » » Neapel.
Transport kr. 54,000 . kr. 3,000
• » 800 , 3,800
Gibraltar:
konsulatet i Gibraltar.....
Detta belopp utgår redan nu.
Amerika.
Brittiska Nordamerika:
konsulatet i Quebec.....................kr. 6,000
vicekonsulatet i Montreal.......•...........* 800 » 6,800
Det olönade konsulatet i Quebec är för närvarande ledigt. Yid en eventuell omreglering af detta konsulat kan blifva tal dels om dess förändring till lönadt dels om konsulsstationens förläggande till Montreal, och är det endast under förutsättning af, att någon ändring icke i någotdera afseendet kommer att äga rum, som de nämnda beloppen blifvit uppförda.
Förenta Staterna:
Sistnämnda konsulat har redan nu sig tilldeladt ett belopp af 4,000 kr.
Kommerskollegium håller före att, på grund af arten och omfattningen af den sjöfart, som äger rum i Baltimore och Mobile, anslagen till vicekonsulaten i dessa hamnar böra förändras därhän, att vicekonsulatet i Baltimore erhåller 1,000 kr. och vicekonsulatet i Mobile 1,500 kr. Jag har intet att erinra mot den sålunda föreslagna förändringen, hvilken synes mig hafva stöd jämväl däri, att den nuvarande vicekonsuln i Mobile förordnats till befattningen under villkor att hos sig anställa ett skandinaviskt biträde.
Transport kr. 78,100
30 Tredje hufvudtitelu.
Transport kr. 78,100
Mexico:
generalkonsulatet i Mexico................kr. 3,000
vicekonsulatet » Progreso.................. 1,000
» » Tampico.................» 1,000
Cuba:
generalkonsulatet i Havanna........
eller 1,000 kr. utöfver det nuvarande beloppet.
Brasilien:
vicekonsulatet i Bahia...................kr. 800
» » Pernambuco................» 800 s
Vicekonsulatet i Santos har hittills varit i åtnjutande af en kontorskostnadsersättning till belopp af 5,000 kr. Huruvida, sedan befattningen genom innehafvarens frånfälle nyligen blifvit ledig, detta belopp fortfarande bör utgå eller kunna helt och hållet eller delvis indragas, utgör föremål för undersökning.
1,600
La Plata-länderna:
generalkonsulatet i Buenos Aires..............kr. 6,000
konsulatet i Montevideo................... 2,000 ,
Dessa belopp utgå redan nu.
8,000
Afrika.
Algeriet:
konsulatet i Alger........................ > 2,000
eller samma belopp som förut.
Tunisien:
konsulatet i Tunis......................... » 1,000
eller samma belopp som förut.
Egypten:
generalkonsulatet i Alexandria.............. » 3,500
eller samma belopp som förut.
Transport kr. 103,200
Tredje hufvndtiteln.
31 Transport kr. 103,200
Marocko:
generalkonsulatet i Tanger..................... » 1,500
eller samma belopp som förut.
Brittiska Sydafrika:
generalkonsulatet i Kapstaden................kr. 5,000
vicekonsulatet » Durban.................» 1,200
» » Port Elizabeth.............» 800 » 7,000
I betraktande af generalkonsulatets i Kapstaden betydelse och omfattningen af göromålen därstädes hemställer kommerskollegium, att anslaget måtte höjas till 6,000 kr.
Jag biträder denna hemställan, som synes befogad ej minst med hänsyn därtill, att generalkonsulatet i Buenos Aires och konsulatet i Melbourne, med hvilka befattningar den i Kapstaden torde i flera afseenden kunna likställas, för närvarande hafva sig tilldelade 6,000 kr. såsom anslag till kontorskostnader. För brittiska Sydafrika komme slutsiffran härigenom att ändras från 7,000 till 8,000 kr.
Mozambique:
konsulatet i Lourengo-Marques................... > 1,000
Birma:
konsulatet i Rangoon
Asien.
1,000
Straits Settlements:
konsulatet i Singapore....................... » 1.000
Angående detta anslag anmärker kommerskollegium, att detsamma synes böra höjas till 1,500 kr., enär Singapore redan äger stor kommersiell betydelse, hvaraf förväntas att äfven Sverige skall komma att draga fördel, samt det må kunna antagas, att konsulns biträde skall komma att där tagas i allt större anspråk. I fråga härom ber jag få åberopa mitt uttalande rörande den anslagsökning, som af kollegium förordats för vissa vicekonsulat i Storbritannien.
Kina:
vicekonsulatet i Hongkong
.... _»__2,000
Transport kr. 116,700
32 Tredje hufyudtiteln.
Transport kr. 116,700
Japan:
vicekonsulatet i Nagasaki..................kr. 1,000
» » Yokohama.................» 1,000
Sistnämnda vicekonsulat uppbär redan för närvarande ett belopp af 1,000 kr.
2,000
Australien.
Victoria:
konsulatet i Melbourne....................... » 6,000
eller samma belopp som förut.
New South Wales:
konsulatet i Sydney........................ » 800
Särskildt vid jämförelse med det för konsulatet i Melbourne anvisade anslag finner kommerskollegium det anslag, som afses för konsulatet i Sydney, vara för lågt och böra höjas åtminstone till 1,000 kronor.
Äfven i denna punkt får jag hänvisa till hvad jag yttrat beträffande den anslagsökning, som af kollegium förordats för vissa vicekonsulat i Storbritannien.
Summa kr. 125,500
Kontorskostnadsersättningar
till belopp understigande kr. 800 att upptagas i en gemensam summa.
Europa.
Danmark:
vicekonsulatet i Fredrikshavn.......
» » Korsör..........
» » Odense..........
» » Randers..........
Ryska riket:
vicekonsulatet i Björneborg........
» » Kotka...........
» » Viborg..........
kr. 400 » 300 » 300
» 300 kr. 1,300
. kr. 500 . » 500
■ » 500 , 1,500 Transport kr. 2,800
Tredje hufvudtiteln
33 Transport kr. 2,800
Storbritannien och Irland:
vicekonsulatet i Belfast...................kr. 400
» » Boston....................* 500
» » Bristol...................* 400
» » Cork ...................'• » ’400
» » Dover .................. • * 300
» » Dublin........ » 300
» » Falmouth..................* 700
» » Fleetwood..................» 300
» » Manchester.................* 400
> » Middlesbrough . . . * 500
» » Newport................... * 300
» » Plymouth....... • • ......• * 600
» » Bortsmouth......... » 400
» » Southampton.................* 400
» » Sunderland............... • ■-» 600
» » Swansea.................• ■ • * 400
» » Yarmouth................. . > 300 * 7,200
Tyska riket:
vicekonsulatet i Bremerhaven.................kr. 300
> » Flensburg..................s 300
» » Rostock...................* 300
» » Swinemlinde.................* 500
» » Wismar.................. • 8 500 » 1,900
Belgien:
vicekonsulatet i Gent....................kr. 400
» » Ostende.................. • * ^00 » 600
Frankrike:
vicekonsulatet i Calais.................... ■ kr. 400
» » Dunkerque..................» 500
» » Nantes...................» 400
> > S:t Nazaire................ • * 300 » 1,600
Spanien:
vicekonsulatet i Huelva.................. • kr. 400
> » Malaga...................* 500
» » Santander..................» 700
» » Tarragona................. • » 300 » 1,900
Transport kr. 16,000
Rih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. t Afd. 5
34 Tredje hufvudtiteln.
Transport kr. 16,000
Vicekonsulatet i Santander åtnjuter redan för närvarande ett belopp af 700 kr.
Italien:
konsulatet i Venedig.....................tr 500
vicekonsulatet i Livorno.................... 30q
» » Trapani...................» 500
1,300
Amerika.
Brittiska Nordamerika: vicekonsulatet i Chatham och Newcastle . .
»* » Dalhousie..........
» » Halifax...........
» » Sydney ...........
Förenta Staterna:
vicekonsulatet i Norfolk..........
Centralamerika:
generalkonsulatet i Guatemala........
Mexiko:
vicekonsulatet i Laguna de Terminos.....
» » Vera Cruz..........
Hondur aa:
konsulatet i Belize..............
Haiti:
konsulatet i Port au Prince.........
vicekonsulatet i Cap Haitien.........
Barbados:
konsulatet i Bridgetown...........
Guyana:
konsulatet i Georgetown..........
. kr. 200 . » 200 . » 500
• * 500 » 1,400
» 500
.... » 500
. kr. 500
• ■» 500 » 1,000
.... » 500
. kr. 500
• » 200 , 700
..... > 500
Transport kr. 22,900
Tredje hufvudtiteln.
35 Transport kr. 22,900
Brasilien:
vicekonsulatet i Para........................ » 300
La Flata-länderna:
vicekonsulatet i Rosario...................... » 500
f • vi , ' ■ /•" 'i *'•* • v* s 1 ■ •'
Chile:
generalkonsnlatet i Valparaiso................... » 500
Afrika.
Brittiska Sydafrika:
vicekonsulatet i East London.............•...... » 300
Madagascar:
konsulatet i Tamatave....................... » 400
Asien.
Siam:
konsulatet i Bangkok........................ » 500
Australien.
Västaustr alien:
vicekonsulatet i Fremantle och Perth................ » 300
Till detta vicekonsulat, som är ledigt, torde ett något större belopp blifva behöflig! Utredning härom pågår.
New South Wales:
vicekonsulatet i Newcastle.................. • • • >_300
Summa kr. 26,000
Reserveradt belopp.
Såsom sådant upptages med hänvisning till mitt redan gjorda uttalande ........................... kr. 10,000
Summa kr. 10,000
36 Tredje hnfvudtiteln.
Personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter.
I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna har jag ansett, att alldeles särskilda omständigheter måste föreligga för beviljandet af någon rent personlig godtgörelse i anledning af konsulatafgiftens försvinnande. För nedannämnde sex. olönade konsulstjänstemän är detta förhållandet, i det att några af dem uteslutande ägnat och ägna sig åt sin konsulära verksamhet, under det att de öfrige helt och hållet eller i väsentlig mån äro för sin utkomst hänvisade till den inkomst, som konsulatafgiftsuppbörden bereder dem.
Beträffande de konsulstjänstemän, som skulle komma i åtnjutande af detta slags ersättningar, må lämnas följande upplysningar:
Generalkonsuln i Buenos Aires S. A. Christophersen, norrman, utnämndes 1879. Hans inkomst af konsulatafgifter utgjorde åren 1898—1900 i medeltal 6,157 kr. Generalkonsulatet har redan förut Uppburit en kontorskostnadsersättning af 6,000 kr., hvari ingen förändring föreslagits.
Konsuln i Danzig E. Jörgensen, norrman, utnämndes 1892. Hans inkomst af konsulatafgifter utgjorde åren 1898—1900 i medeltal 4,950 kr. För konsulatet har föreslagits en kontorskostnadsersättning af 1,500 kr.
Konsuln i Melbourne H. J. Gundersen, norrman, utnämndes 1887 efter att förut hafva innehaft lönad befattning vid generalkonsulatet i London. Hans inkomst af konsulatafgifter utgjorde åren 1898 —1900 i medeltal 2,330 kr. Konsulatet har för närvarande sig tilldeladt en kontorskostnadsersättning af 6,000 kr., hvari ingen förändring föreslagits.
Vicekonsuln i Blyth E. A. Enhörning, svensk, förordnades till befattningen 1897 efter att förut hafva tjänstgjort å större konsulat; är ock e. o. kontorist å konsulsstaten. Hans inkomst af konsulatafgifter utgjorde åren 1898—1900 i medeltal 11,679 kr. För vicekonsulatet har föreslagits en kontorskostnadsersättning af 1,500 kr.
Vicekonsuln i Kouen H. O. Gyllenram, svensk, förordnades till befattningen 1896 efter att förut hafva tjänstgjort bland annat å vicekonsulatet i Cardiff och generalkonsulatet i London. Hans inkomst af konsulatafgifter utgjorde åren 1897—1901 i medeltal 3,234 kr. För vicekonsulatet har föreslagits en kontorskostnadsersättning af 1,500 kr.
Vicekonsuln i Valencia H. J. Dahlander är af svensk nationalitet och förordnades till befattningen 1887. Hans inkomst af konsulatafgifter utgjorde åren 1896— 1900 i medeltal 1,517 kr. För vicekonsulatet har föreslagits en kontorskostnadsersättning af 1,000 kr.
Ti-edje hufviidtiteln.
För dessa tjänstemän uppföras följande belopp:
37 Generalkonsul Christophersen
Konsul Jörgensen.....
» Gundersen.....
Vicekonsul Enhörning . . . » Gyllenram . . . * Dahlander . . .
. ... kr. 6,000 . . • . » 3,000
. . . . > 2,000
. . . . » 5,000
.. ...» 2,000 , , , . » 500
Summa kr. 18,500
Hvarken kommerskollegium eller departementet för det inre bar baft något att erinra mot mitt förslag i denna punkt, undantagandes hvad angår anslaget till generalkonsuln i Buenos Aires, hvilket kollegium funnit för högt och förmenat kunna nedsättas till 5,000 kr., en uppfattning, som jag emellertid icke kan dela.
Af hvad jag i ärendet yttrat framgår, att jag icke har anledning föreslå någon ändring i mitt ursprungliga ersättningsförslag hvad beträffar såväl kontorskostnadsersättningar till belopp understigande 800 kr. som de personliga godtgörelserna, hvaremot i fråga om de ursprungligen föreslagna kontorskostnadsersättningarna till belopp uppgående till 800 kr. eller därutöfvei följande förändringar synas mig böra ifrågakomma:
vid generalkonsulatet i S:t Petersburg
» vicekonsulatet » Kronstadt. . .
» konsulatet » Marseille . . .
» vicekonsulatet » Baltimore . . .
» » » Mobile ....
» generalkonsulatet » Kapstaden . .
Dessa förändringar skulle medföra en ökning af de högre kontorskostnadsersättningarna med 2,000 kr. eller från 125,500 kr. till 127,500 kr. Läggas härtill de ofvan omfönnälda kontorskostnadsersättningarne under 800 kr., uppgående tillsammans till 26,000 kr., samt det reserverade beloppet 10,000 kr., erhålles en slutsumma för kontorskostnadsersättningar af 163,500 kr.
1 öfverensstämmelse med hvad jag i olika punkter anfört, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Ivungl. Maj:t behagade besluta, att i det förslag till gemensam utrikesbudget för nästinstundande statsreglenngsperiod, som bör föreläggas Riksdagen och Stortinget, skola upptagas dels ett belopp af 163,500 ki1. såsom kontorskostnadsersättningar vid olönade konsulat, dels
38 Tredje hufvudtiteln.
ett. betopp af 18,500 kr. såsom personliga godtgörelser för mistade konsulatatgifter».
Sedan öfrige närvarande svenske och norske statsrådsledamöter, de senare under åberopande af kungl. norska regeringens betänkande, förenat sig i denna hemställan, behagade Hans Maj:t Konungen densamma till alla delar gilla och godkänna.
2:o.
Herr ministern föredrog därefter förslag till de Förenade Rikenas gemensamma utrikes budget för år 1904 och yttrade därvid följande:
»I afseende å kabinettskassans utgifter har jag icke ifrågasatt några änringar. De olika posterna äro således upptagna med samma belopp som i förslaget för 1903, hvars slutsumma utgjorde kr. 694,600.
Utgifterna under konsulskasscm hafva däremot uppförts med delvis väsentligen förhöjda siffror under förutsättning af den nu utgående konsulatafgiftens fullständiga upphäfvande. Af den utredning, som föreligger, framgår dock att hvarken det svenska eller det norska statsverket härigenom kommer att vidkännas större uppoffringar för konsulatväsendet än hittills, på samma gång den tunga, som nu åligger sjöfarten genom konsulatafgiftens utgörande, aflyftes eller väsentligen minskas. J
I 1903 års budget äro konsulskassans utgifter under tre hufvudposter upptagna till följande belopp:
utrikesdepartementet ..............
konsulsstaten..................
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .
kr. 20,600 » 539,750 » 40,550
summa kr. 600,900.
Budgetförslaget för 1904 upptager bidraget till utrikesdepartementet med oförändradt belopp.
Under konsulsstaten förekommer först rubriken a. löner m. m. med en minskning af kr. .2,900, beroende därpå, att å ena sidan lönen för en vicekonsul khfvit afförd, sedan Eders Kungl. Maj:t under den 3 sistlidne oktober beslutat befattningens indragning vid innevarande års slut, medan å den andra lönen för konsuln i Riga blifvit beräknad till ett med kr 1 000 förhöjdt belopp.
Rubriken b., som hädanefter torde böra omfatta samtliga kontorskostnadsersättmngar vid lönade konsulat, är uppförd med kr. 99,000. Den mot-
Tredje hufvudtiteln.
svaras af rubriken b. i 1903 års budget, kr. 80,000, dock med ökning af kr. 1,000 för konsulatet i Riga samt med tillägg af de under rubriken c. i samma budget upptagna kontorskostnadsersättningar vid de lönade vicekonsulaten i Cardiff, Liverpool och Newcastle samt generalkonsulatet i Rio de Janeiro, tillsammans kr. 18,000. Dessa skulle emellertid fortfarande utgå utan att behöfva redovisas af innehafvaren.
Under rubriken c. i 1904 års budget hafva upptagits samtliga de enligt Eders Kungl. Maj:ts nyss fattade beslut till sammanlagdt belopp af kr. 163,500 beräknade kontorskostnadsersättningar vid olönade konsulat.
De enligt samma nådiga beslut till kr. 18,500 beräknade personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter äro uppförda under rubriken d.
Under e. expektanslöner och pensioner har beräknats ett behof af kr. 22,300 utgörande dels redan nu utgående pensioner, hvaraf tvänne tillkommit under året, i det generalkonsul H. Asche den 26 mars och konsul C. A. Titz den 4 juli fått sig tillagda sådana till belopp af kr. 4,000 hvardera, dels en expektanslön af kr. 4,000, som blifvit tagen i beräkning för generalkonsul C. Bock, hvars förordnande att förestå generalkonsulatet i Lissabon jämlikt nådigt beslut den 11 sistlidne januari skall upphöra vid innevarande års slut och som på grund af hälsoskäl begärt entledigande från sin ordinarie befattning såsom generalkonsul i Shanghai.
Enligt hvad konsulskassans räkenskaper utvisa, belöpte sig utgifterna för skrifmaterialier, expenser och extra utgifter år 1901 till i rundt tal kr. 48,600. Enär det icke kan antagas, att dessa utgifter skola för framtiden nedgå, utan det snarare kan förväntas, att de med den ökning af utrikesdepartementets göromål och konsulatens verksamhet, som under de senare åren alltmer gjort sig gällande, skola komma att än mer stiga, anser jag, att ifrågavarande post bör i budgeten för 1904 höjas till minst kr. 50,000. För vinnande af en lämplig slutsumma för konsulskassans utgifter torde beloppet bestämmas till kr. 51,100. Beträffande fördelningen af denna summa å de särskilda rubrikerna anser jag, med ledning af utgifterna för de sista åren, att för skrifmaterialier och expenser bör beräknas kr. 13,000, för ämbetsutgifter vid konsulaten kr. 21,000 och för öfriga extra utgifter kr. 17,100.
Konsulskassans inkomster hafva hittills utgjorts af konsulat- och expeditionsafgifter. Det därutöfver erforderliga har tillskjutits af svenska och norska statsverken.
Om all inkomst af konsulatafgifter bortfaller, har förutsättningen varit, att den för konsulaten gällande expeditionstaxan skulle undergå en omarbetning i syfte att dels genom uppställande af enstaka nya rubriker dels genom en mindre förhöjning af några redan förefintliga bereda konsulerna en efter de nya förhållandena afpassad, ökad ersättning för vissa ämbetsåtgärder. Fullständigt förslag härom föreligger redan och har remitterats till kommerskollegii
40 Tredje hufvudtiteln.
och departementets för det inre behandling. Det är dock icke att förutse, att de vid de lönade konsulaten inflytande expeditionsafgifterna, af hvilka 80 % tillfalla konsulskassan, skulle komma att i någon betydande mån ökas, men en mindre tillväxt torde i hvarje fall vara att påräkna. Den verkliga inkomsten under åren 1897—1901 utgjorde:
i svenska i norska
ärenden ärenden summa
kr. kr. kr.
1897 ............ 8,784 14,425 23,209
1898 ............ 10,178 14,672 24,850
1899 -............ 11,113 13,998 25,111
1900 ............ 12,160 12,880 25,040
1901 ............ 11,400 11,767 23,167
Det torde på grund häraf kunna antagas, att ett belopp af kr. 25,000 icke är för högt såsom beräknad inkomst för 1904. Enär inkomsten af afgifter i svenska ärenden visat en ganska jämn stegring, medan de norska afgifterna samtidigt sjunkit, synes beloppet i beräkningen kunna fördelas lika mellan båda rikena.
Hvad härutöfver erfordras för bestridande af konsulskassans utgifter, måste tillskjutas i form af statsanslag. Den erforderliga summan är kr.
743,000. De hittills utgående ordinarie statsanslagen hafva utgjort kr. 280,000. däraf Sverige tillskjutit kr. 160,000 och Norge kr. 120,000, således efter en proportion af 4 : 3. Denna proportion har legat till grund för statsverkens bidrag under en lång följd af år eller ända sedan 1858. Den föreslogs ursprungligen af 1855 års unionella konsulatkommitté och förordades likaledes af 1876 års kommitté, båda gångerna på i hufvudsak enahanda grunder, ehuru med uppställande af något olika beräkningssätt. Det var rikenas folkmängd, handelsomsättning och utrikes sjöfart, som utgjorde de på proportionen inverkande faktorerna, men därjämte togs hänsyn till hvad hvartdera rikets fartyg erlade i konsulatafgifter (»lästafgifter»).
Det synes mig obestridligt, att om konsulatafgiften försvinner, proportionen mellan statsverkens bidrag bör ändras i den riktning, att Sverige kommer att erlägga något mindre, Norge något mera än hittills. Ty ehuru det svårligen numera kan sägas, att »de allra flesta af de Förenade Rikenas konsulat uteslutande äro till för sjöfartens skull», lärer dock icke kunna förnekas, att det landet, som har den större sjöfarten, i detta afseende tager konsulatens biträde mer i anspråk än det andra. Men lika säkert är, att sedan 1876 års. konsulatkommitté utlät sig så, som jag nyss citerat, har hela konsulatinstitutionens betydelse för handelns intressen, särskildt för det s. k. kommersiella informationsväsendet, för uti-edningar i en mängd administrativa frågor, för tillhandagående af andra landsmän" än sjöfolk o. s. v. tilltagit i
Tredje hufvudtiteln. 41
en högst afsevärd grad. Ur denna synpunkt kan val med fog sägas, att det landet, som har den större absoluta handelsomsättningen och den stöne folkmängden, tager konsulaten mer i anspråk än det andra. Vägas dessa olika faktorer mot hvarandra, är det svårt att afgöra, hvilkendera bör hafva det större inflytandet vid fastställandet af en rättvis proportion mellan rikenas bidrag till det gemensamma konsulatväsendet. För min del tvekar jag emellertid icke att föreslå den enkla lösning af svårigheten, att statsbidragen må utgå i proportionen af lika mot lika.
Därest Eders Kungl. Maj:t godkänner detta förslag, skulle konsulskassans inkomster i budgetförslaget för 1904 komma att uppföras sålunda:
expeditionsafgifter i svenska ärenden.........kr. 12,500
anslag från svenska statsverket............ » 371,500 kr. 384,000
expeditionsafgifter i norska ärenden.........kr. 12,500
anslag från norska statsverket............. * 371,500 » 384,000
Summa kr. 768,000
Hvad Sverige beträffar, har statens bidrag till konsulskassans utgifter, såsom jag redan erinrat, under en längre följd af år utgjort kr. 160,000. Från och med år 1900 har emellertid å sjätte, sedermera å sjunde hufyudtiteln varit å extra stat uppfördt ett förslagsanslag af kr. 175,000 för återbetalning åt rederierna af fyra femtedelar af erlagda konsulatafgifter. Enligt hvad kommerskollegium i underdånigt utlåtande den 22 nästlidne november upplyst, har detta anslag betydligt öfverskridits, så att för hvartdera af åren 1900 och 1901 kan anses hafva åtgått minst kr. 235,000. Svenska statens utgift för det gemensamma konsulatväsendet har sålunda utgjort helt nära kr. 400,000. Hvad nu ifrågasättes är sålunda i själfva verket ingalunda en ökning i utgift för staten, medan de svenska rederierna icke dess mindre från och med 1904 skulle kunna befrias jämväl från den femte femtedelen af hittills erlagda konsulatafgifter.
1 Norge skulle statsverket likaledes kunna möta anslagsbehofvet utan någon ny uppoffring, i det den nya inhemska konsulatafgiften, enligt hvad i odelstingspropositionen nr. 4 den 1 nästlidne november finnes upplyst, kan beräknas komma att inbringa omkring kr. 280,000. Lägges härtill det nuvarande statsbidraget kr. 120,000, finnes alltså kr. 400,000 för att bestrida Norges andel i utgifterna för det gemensamma konsulatväsendet. . Samtidigt härmed skulle de norska rederierna likväl vinna en nedsättning i konsulatafgifter, som kan uppskattas till omkring kr. 350,000.
Konsul atafgift er n a vid de lönade konsulaten hafva under åtskilliga år lämnat icke obetydliga öfverskott. I den mån dessa hinna redovisas och ingå
Bih. till Riksd. Prat. 1903. 1 Sami. 1 Afd. ()
42 Tredje hufvudtiteln.
till konsulskassan, återbekomrner norska statsverket sin andel, medan den svenska andelen reserveras för olika ändamål, såsom konsulatstipendier m. m. Ett icke ringa belopp kräfves emellertid för betäckande af de utbetalningar, som vid de lönade konsulaten förskottsvis bestridas för offentlig räkning, såsom hemsändande af fartygsbesättningar eller nödställda sjömän o. s. v., och hvilka påtagligen icke böra åläggas konsulerna. Jag har låtit göra en beräkning af hvad detta kassaförlag vid samtliga de lönade konsulaten torde behöfva°utgöra för framtiden,_ sedan konsulatafgifterna upphört att inflyta. Beloppet kan anslås till omkring kr. 75,000. Det är ingalunda erforderligt, att härför afse något särskildt anslag, utan likaväl som förlaget redan nu förefinnes i konsulatafgift er för det löpande eller nästförflutna året, hvilka icke från de respektive konsulaten influtit till konsulskassan, torde det ock för framtiden kunna balanseras såsom en konsulskassans utestående fordran, som år för år inflyter men ock ånyo förskjutes.
Under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t vill af Riksdagen begära samma dispositionsrätt öfver anslagen till kabinettskassan och konsulskassan som hittills, bör af stortinget begäras särskildt anslag för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af möjligen bristande inkomster, hor kabinettskassan torde det vanliga beloppet af kr. 12,000 vara tillfyllest,
men för konsulskassan anser jag att kr. 20,000 böra begäras eller kr. 4 000 mer än hittills.
,.n Då Eders Kungl. Maj:t lärer komma att af Riksdagen begära dyrtidsillägg för 1903 till tjänstemän och betjänte i de svenska statsdepartementen med flera ämbetsverk, får jag hemställa, att af stortinget måtte begäras medgifvande till att den på Norge belöpande andelen af de dvrtidstillägg, hvilka f-[aoakoij1Inför utrikesdepartementet, må utgå af samma års anslag till tillfälliga och oförutsedda utgifter för kabinettskassan».
Sedan hans excellens därefter i underdånighet hemställt, att Kungl. Maj:t ville öfver hvad sålunda blifvit i olika punkter föreslaget samt öfver de uppgjorda beräkningarne infordra kungl. norska regeringens betänkande, i hvilken hemställan öfrige närvarande svenske och norske statsrådsledamöter sig förenade, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla densamma.
In fidem
G. Stråle.
Tredje hufvudtiteln.
43 Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1904.
Inkomster:
Expeditionsafgiftcr i svenska ärenden.....
Anslag från svenska statsverket........
Expeditionsafgifter i norska ärenden......
Anslag från norska statsverket........
.... 12,500
. . ■ 371,500 384,000
. . . 12,500
. • ■ 371,500 384,000 Summa kronor 768,000
Utgifter:
6. Utrikesdepartementet
7. Konsulsstaten:
a.
b.
20,600
Löner m. ...................
Kontor skostnadsersättningar vid lönade konsulat:
Antwerpen..................
Archangel..................
Barcelona..................
Bilbao....................
Cardiff*...................
Genua ....................
Hamburg.................
Havre....................
Helsingfors..................
Kobe.....................
Köpenhamn..................
Leith....................
Er4/,v.'.ii.»»
» till underhåll af konsulathuset . . 4,000
Lybeck.....................
Newcastle *...........__
393,000
2.500 2,000 2,500
6.000 6,000
15,000
4.000 Transport 77,000 393,000 20,600
Redovisas ej af innehafvare!!.
44 Tredje hufyudtiteln.
c.
,T , Transport 77,000 393,000
^ewy°rk.................... 8,000
®,1Sa..................... 4 ooo
fiio de Janeiro * *................ 4^000
bhanghai.................... 6,000 99)ooo
Kontorskostnadsersättningar vid olönade konsulat: *
Aalborg............... . 800
A ar hus ...... g00
Alexandria...........3,500
flger..................2,000
Amsterdam........... g 000
Bähiä.......... S00
Baltimore..... i nnn
.......S
Bordeaux............ 800
Bremen............... . 1500
Buenos Aires...... fi’nnn
7(;a<iiz..........:::::::: iZ
•^anzig..................1,500
JDurban............... ^ 200
Gibraltar..... 2 000
Glasgow......i;000
Glrangemouth.............. 1000
^rimrsTby............1,500
Ibe Hartlepools........... ^ qqq
Sa7ana.............. • • • 4,000
Helsingör.............. 800
2°?gkong...............’ 2,000
5ul1, ..................2,500
Kapstaden.......... g 000
®el • ........ ■ • ' 800
Krön stad t......... ^ 000
Königsberg.........!!!!!!.' 2,000
^baa..................1,500
Lissabon .................5)000
Loren9o Marques.......... 4 qqq
^arseille...........2,500
Melbourne................6,000
____ Transport 72,500 492,000
20,600
20,600
* Redovisas ej af innehafvare!!.
Tredje hufvudtiteln.
8.
d.
e.
Transport 72,500 492,000
Messina.................3,000
Mexico............•.....3,000
Mobile...............• . • 1,500
Montevideo................2,000
Montreal................. 800
Nagasaki.................1,000
Neapel........•......... 800
New Orleans...............1,000
Pensacola.................1,500
Pernambuco............... 800
Philadelphia...............1,000
Port Elizabeth.............. 800
Progreso.................1,000
Quebec..................6,000
Rangoon.................1,000
Rotterdam................5,000
Rouen..................1,500
San Francisco..............4,000
Savannah................1,500
Singapore................1,000
Stettin..................4,000
S:t Petersburg..............6,500
Sydney (New South Wales)........ 800
Tampico.................1,000
Tanger........ 1,500
Tunis..................1,000
Valencia.................1,000
Yokohama................ 1,000 127,500
vid andra konsulat, tillsammans....... 26,000
reserveradt belopp.............. 10,000 163,500
Personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter . . . 18,500
Expektanslöner och pensioner.......•...... 22,300
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. skrifmaterialier och expenser............... 13,000
b. ämbetsutgifter vid konsulaten.............. 21,000
c. ölriga extra utgifter....................17,100
Summa kronor
20,600
696,300
51,100
768,000
46 Tredje hufvudtiteln.
Bil. B.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 12 januari 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Hans excellens norske herr statsministern Qvam,
Statsråden Cruserjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen,
Knudsen,
Ibsen.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog dels kommerskollegii underdåniga utlåtande den 22 december 1902 angående frågan om ändrad proportion mellan Sveriges och Norges anslag till konsulskassan, dels Kungl. norska regeringens underdåniga betänkande den 29 samma månad öfver det den 5 december i sammansatt statsråd framlagda förslaget till de Förenade Rikenas gemensamma utrikesbudget för år 1904, dels ock de vid detta protokoll fogade beräkningar öfver kabinettskassans utgifter samt konsulskassans inkomster och utgifter för år 1904.
Herr ministern anförde:
»Vid föredragningen den 5 nästlidne december yttrade jag, att några ändringar i afseende å kabinettskassans utgifter icke blifvit ifrågasatta. Norska
Tredje hufvudtiteln.
regeringen har icke heller föreslagit några sådana, hvadan jag hemställer, att med bibehållande af proportionen för rikenas bidrag till kabinettskassan 12:5, med undantag för anslaget till hemliga utgifter, kronor 20,000, hvilket bestrides af Sverige allena, de särskilda utgiftsposterna måtte uppföras med samma belopp som i budgeten för innevarande år.
I afseende å dyrtidstillägg för utrikesdepartementets ämbets- och tjänstemän under innevarande år har norska regeringen tillstyrkt, att stortingets samtycke begäres till beviljande af sådana, under förutsättning att de komma att utgå till sammanlagdt ungefär samma belopp som för 1902.
Hvad därnäst vidkommer konsulskassans utgifter, får jag till en början erinra, att det den 5 december föredragna förslaget upptog följande belopp:
utrikesdepartementet.......................kronor 20,600
konsulsstaten............................ » 696,300
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter . . ........ » 51,100
tillsammans kronor 768,000
Sedan dess har till följd af hittillsvarande vicekonsulns i Köpenhamn utnämning till generalkonsul i Lubeck ett för honom afsedt ålderstillägg af kronor 500 å konsulsstaten bortfallit, hvadan jag i skrifvelse den 19 december till Kungl. norska regeringens departement för det inre föreslagit, att nämnda belopp måtte för undvikande af rubbning i slutsumman i budgetförslaget för 1904 öfverföras till anslaget till skrifmaterialier m. m. Detta har af norska regeringen blifvit tillstyrkt. I öfriga punkter har förslaget blifvit af norska regeringen lämnadt utan anmärkning.
Till täckande af förenämnda utgifter hade beräknats dels behållningen af expeditionsafgifter vid de lönade konsulaten, kronor 25,000, dels statsanslag till sammanlagdt belopp af kronor 743,000 att utgå med hälften från hvartdera riket.
Härom yttrar sig kommerskollegium på sätt som följer:
»Den proportion af 4:3, hvarefter bidragen af allmänna medel från hvartdera af de Förenade Rikena till det gemensamma konsulatväsendet nu utgår, fastställdes redan 1857. Till grund för den då gjorda beräkningen af fördelningen lades de respektive rikenas utrikes sjöfart, folkmängd och handelsintressen, för hvilka senare handelsomsättningen med utlandet ansågs utgöra exponent. År 1867 blef den sålunda fastställda proportionen föremål för förnyad behandling, därvid Kungl. Maj:t beslutade att tillsvidare Sveriges bidrag till konsulsfonden fortfarande skulle utgå med 4/7 och Norges med 3/7 af hela den därtill erforderliga summan. Den år 1875 tillsatta konsulatkommittén tog jämväl frågan om proportionen mellan hvartdera af de Förenade Rikenas bidrag till konsulskassan under öfvervägande och kom efter en verkställd beräkning, därvid samma faktorer som förut, nämligen utrikessjöfarten, folk-
48 Tredje hufvudtiteln.
mängden och handelsomsättningen med utlandet, användes, ehuru efter en i någon mån olika metod än som förut begagnats, till det resultat, att kommittén ansåge sig höra tillstyrka bibehållandet af det fastställda förhållandet emellan statsverkens bidrag.
Vid samtliga de beräkningar, som sålunda blifvit verkställda för bestämmandet af proportionen af de respektive statsverkens bidrag till det gemensamma konsulatväsendet, bar gifvetvis afseende blifvit fäst därvid, att, till följd af att Norge både större handelsflotta i utrikes fart än Sverige, af norska fartyg erlades konsulatafgifter till motsvarande högre belopp än af svenska, hvadan och då konsulatafgifterna, i den mån de icke tillkomme vederbörande konsul, skulle redovisas till den gemensamma konsulskassan för att för konsulatväsendets behof användas, bidraget i denna form till detsamma vore från Norge större än från Sverige.
Om nu emellertid konsulatafgiften försvinner, bortfaller ock det moment i hittillsvarande beräkning för proportionen emellan de båda rikenas bidrag af statsmedel, som utgjorts af sagda afgifts erläggande, och lärer alltså konsulatafgiftens afskaffande betinga en omreglering af sagda proportion.
Skall man därvid fortfarande söka beräkna, i hvad mån det ena landet må hafva större nytta än det andra af konsulatväsendet, synes kollegiet emellertid de hittills vid sådan beräkning använda faktorerna, den utrikes sjöfarten, folkmängden och handelsomsättningen med utlandet, ingalunda kunna enbart lämna tillfredsställande resultat.
Visserligen torde med afseende å beskaffenheten af konsulernas åligganden i fråga om fartyg och sjöfolk det kunna sägas, att det land, som har större handelsflotta i utrikes fart, måste förutsättas i detta afseende taga konsulatväsendet i större anspråk än det land, som har mindre dylik flotta; dock äfven detta i betydligt förminskad grad, därest förandet af skeppslistor icke vidare komme att påkallas. Men däremot torde ifråga om den konsulernas verksamhet, som icke afser sjöfarten, hvarken handelsomsättningen eller folkmängden i och för sig utgöra tillförlitliga exponenter för berörda verksamhet i det ena eller andra landets särskilda intresse. Huruvida nämligen Sverige med sin större handelsomsättning med utlandet än Norge verkligen i förevarande afseende tager konsulatväsendet i ens absolut större anspråk än Norge, torde bero på helt andra omständigheter än kvantitetsbeloppet af handelsomsättningen. Det belopp, hvarmed Sveriges handelsomsättning med utlandet öfverskjuter Norges, kan nämligen afse sådan omsättning, som äger rum utan något som helst anlitande af konsulatväsendet, och det torde lära kunna hända, att de norska köpmännen och industriidkarne anlita konsulerna för upplysningars erhållande eller eljest i högre grad än de svenska, och kollegium saknar icke heller anledning antaga, att så äfven är förhållandet för det närvarande.
Icke heller lärer folkmängdssiffran utgöra säker grundval för någon beräkning i afseende å konsulernas anlitande af det ena eller det andra landets undersåtar, som icke äro sjömän. För en sådan beräkning lära ock såsom viktiga fak-
Tredje hufrudtiteln. 49
torer böra- ingå, i hvad man det ena eller det andra landets icke sjöfarande undersåtar verkligen icke blott öfver hufvud taget vistas utomlands, utan äfven äro i behof af eller eljest faktiskt anlita konsulns biträde i det ena eller andra afseendet.
För öfrigt, äfven om en utredning i alla för ändamålet erforderliga afseenden skulle kunna åstadkommas, torde det ändock varda förenadt med svårighet att åsätta hvarje inverkande faktor sådant exakt matematiskt värde, att en fullt rättvis proportion skulle kunna uträknas och med siffror angifvas. Kollegium finner därför af föga gagn för bedömandet af nu föreliggande fråga att söka åvägabringa en dylik utredning.
Med afseende härå och då, äfven om konsulär representation på en eller annan plats må betingas företrädesvis af det ena eller det andra landets särskilda intressen, det öfvervägande flertalet af nuvarande konsulat dock torde kunna anses vara för såväl det ena som det andra riket nödvändiga, finner kollegium sig böra i underdånighet tillstyrka, att, på sätt ock herr ministern för utrikes ärendena ifrågasatt, det må bestämmas, att hvad af statsmedel erfordras för konsulatväsendets behof skall bestridas af båda rikena med hälften hvar.»
Departementet för det inre åter har utan att närmare ingå på frågan om den utsträckning, i hvilken hvartdera riket kan antagas för närvarande hafva intresse af konsulatväsendet, endast tillstyrkt, att rikenas bidiag till detsammas underhåll måtte fördelas på sätt jag föreslagit. Härtill har norska
regeringen slutit sig. , 1 .
Det råder sålunda full samstämmighet i åsikter hos vederbörande svenska och norska myndigheter därom, att de Förenade Rikenas bidrag af statsmedel till konsulskassans utgifter böra efter konsulatafgiftens upphäfvande utgå med lika stora belopp. I öfverensstämmelse härmed torde jämväl de konsulskassan verkligen tillflytande expeditionsafgifter böra i räkenskapen utjämnas till lika belopp för hvad angår svenska och norska ärenden, så att uppkommande skillnad godtskrifves det land, för hvilket det högre beloppet influtit. Samtliga besparingar fördelas därefter lika mellan båda rikena.
1 fråga om kassaförlag för de lönade konsulaten har departementet för det inre förklarat sig icke kunna ansluta sig till min uppfattning om lämpligheten att därtill använda den del af konsulatafgifter från ett föregående år, som först under det närmast efterföljande hinner inflyta, och att för framtiden däraf innehålla ett visst belopp såsom ständigt förskott. Departementet för det inre framhåller nämligen, att största delen af de utgifter, som måste af konsulerna förskjutas, bestå i utlägg i särskildt svenska och norska ämbetsärenden, hufvudsakiigen på grund af föreskrifter i de båda ländernas sjölagar. Det må därför blifva hvartdera landets ensak att finna det lämpligaste tillvägagåendet för att sätta de lönade konsulaten i stånd att bestrida sådana utgifter,
Bih. till Riktd. Prat. 190.1. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Tredje hufvudtiteln.
när någon behållning af konsulatafgifter icke längre står till förfogande. Efter att hafva angifvit flera olika utvägar för en lösning framhåller departementet angelägenheten däi’af, att de behållningar af konsulatafgifter, som må förefinnas vid 1903 ars utgång, i sin helhet inbetalas af konsulaten för att på samma sätt som hittills komma hvartdera riket till godo.
I anledning häraf vill jag uttala, att den utväg, jag föreslog, syntes mig den enklaste, men att hinder naturligtvis icke möter att på annat sätt tillgodose behofvet af ett kassaförlag. Hufvudsaken är, att något göres för att för framtiden de lönade konsulerna icke må behöfva af egna medel förskjuta belopp, som det åligger det offentliga att ersätta eller att indrifva.
Beträffande de anslag för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af möjligen bristande inkomster, som böra af stortinget begäras, anförde jag vid budgetförslagets föredragning, att för kabinettskassan det vanliga beloppet af kronor 12,000 torde vara tillräckligt, men att för konsulskassan. kronor 20,000 borde begäras eller kronor 4,000 mer än hittills. Med anledning häraf har departementet för det inre anfört, att departementet icke kunde biträda detta förslag om förhöjning, utan ansåge, att man äfven rörande konsulatväsendet borde vidhålla det hittillsvarande beloppet, kronor 16,000 som under en följd af år visat sig tillräckligt.
Häremot lärer kunna anmärkas, att det första år, under hvilket den nya ordningen skulle inträda, kan tänkas medföra oförutsedda behof i större utsträckning än hittills. Sedan emellertid den upplysning erhållits, att ett anslag till tillfälliga utgifter enligt norsk praxis kan öfverskridas, därest det skulle visa sig otillräckligt, är det lägre beloppet utan tvifvel till fyllest i beräkningen. J
På grund af det anförda får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t hehagade, med godkännande af de föredragna beräkningarne af kabinettskassans utgifter samt af konulskassans inkomster och utgifter för år 1904 äfvensom af förslaget om dyrtidstillägg för utrikesdepartementets ämbets- och tjänstemän för innevarande år, besluta,
att af Riksdagen och Stortinget skola äskas de för utgifternas bestridande nödiga anslag att utgå till kabinettskassan, såvidt angår de för Sverige och Norge gemensamma anslagen, efter den hittills tillämpade proportionen af tolf sjuttondelar från Sverige och fem sjuttondelar från Norge samt till konsulskassan med hälften från hvartdera riket;
att hvad Sverige beträffar, vid aflåtandet af den nådiga propositionen till Riksdagen skall iakttagas, att anslagen for 1904 till såväl kabinettskassan som konsulskassan föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till anslagens användande och under enahanda villkor som hittills;
Tredje hofvudtiteln. 51
samt att hvad Norge vidkommer, Kungl. norska regeringen i nåder ålägges foga anstalt om, att jämte de på Norge för budgetterminen 1 april 1903—31 mars 1904 fallande utgiftsbeloppen af Stortinget begäres beviljande af ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af kronor 28,000, hvaraf kronor 12,000 till kabinettskassan och kronor 16,000 till konsulskassan, sistnämnda belopp jämväl för betäckande af möjligen bristande inkomster.»
Uti denna hemställan instämde öfrige närvarande svenske och norske
statsrådsledamöter, .
hvarefter Hans Maj:t Konungen behagade i nåder
gilla och bifalla densamma.
In fidem
G. Stråle.
Tredje hufvudtiteln.
52 Förslag
till
Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1904.
i.
ii.
Kabinettshassan: Sverige.
. _ Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena...... 24,000
2. Utrikesdepartementet.......... 32,365
3. Ministerstaten.............. 357,705
4. Militärattachéer............. 8,470
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 73,660
Summa kronor 496,200
KonsulsJcassan:
Norge. Tillsammans Kronor. Kronor.
-- 24,000
13,485 45,850
149,045 506,750
3,530 12,000
32,340 106,000
198,400 694,600
6. Utrikesdepartementet...........10,300 10,300 20,600
l' ^on®ulsstaten .............. 347,900 347,900 695,800
8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 25,800 25,800 51,600
384,000 384,000 768,000
Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas
af inflytande expeditionsafgifter...... 12,500 12,500 25,000
Summa kronor 371,500 371,500 743,000
Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1904.
1. Ministern för utrikes ärendena .
2. Utrikesdepartementet ....
3. Ministerstaten:
a. Traktamenten m. m.
Berlin: Minister ........
Legationssekreterare . . .
Bryssel och Haag: Minister . . .
. . 48,000
• •—?’QQQ 54,000 . .... 20,000 Transport 74,000
Kronor.
24,000
45,850
69,850
Tredje hufvudtlteln.
53 Åtnjuter fri bostad samt uppbär från konsul skassan 10,000 kronor.
Skall i årlig hyra för bostad i beskickningshuset till svenska statsverket erlägga 10,000 kronor.
Transport 74,000
jKonstantinopel: Minister.............10,000
Köpenhamn: Minister........... 36,000
Legationssekreterare..... 5,000 ^ qqq
London: Minister............. 60,000
Legationssekreterare........ 8,000 gg qqq
Madrid och Lissabon: Minister....... 32,000
Kanslist, arfvode . . . 4,000 gg qqq
Paris: Minister.............. 60,000
Legationssekreterare......... 8,000 gg qqq
S:t Petersburg: Minister.......... 60,000
Legationssekreterare . . . . 8,000 gg qqq
Rom: Minister.................. 29,000
Tokio: Minister *)..............
Anslag till kanslikostnader..... 4,000 4 qqq
generalkonsu1}Washington: Minister........... 24,000
Legationssekreterare, lön . . . 6,000
D:o tjänstgöringspenningar 4,000 g^ qqq
Wien: Minister................. 32,000
Arbetsbiträde vid beskickningame........10,000
b. Expektanslöner och pensioner
474,000
32,750
69,850
506,750
4. Militärattachéer:
1 Militärattaché.................. 6,000
1 d:o .................. 6>00Q 12,000
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser..........31,000
b. Ekiperingspenningar...............10,000
c. Hemliga utgifter................ 20,000
d. Öfriga extra utgifter.............. 45,000 jQg qqq
Summa kronor 694,600
') Beskickningen förestås af Kungl. nederländske envoyén.
54 Tredje hufvudtiteln.
Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1904.
Inkomster:
Expeditionsafgifter i svenska ärenden..........12,500
Anslag från svenska statsverket............ 371,500 334000
Expeditionsafgifter i norska ärenden..........12,500
Anslag från norska statsverket............. 371,500 334000
Summa kronor 768,000
Utgifter:
6. Utrikesdepartementet........
7. Konsulsstaten:
Jämför ministerstaten.
20,600
20,600
Tredje hufvudtiteln,
55 Jämför ministerstaten.
Transport 178,000 20,600
b. Kontorskostnadsersättningar vid lönade konsulat:
Antwerpen.............. 4,500
Archangel............... 2,500
Barcelona............... 2,000
Bilbao................. 2,500
Cardiff *................ 5,000
Genua................. 2,500
Hamburg............... 7,000
Havre................. 4,500
Helsingfors.......... 4,000
Kobe................. 3,000
Köpenhamn.............. 6,000
Leith................. 6,000
Liverpool * . •......... 5,000
Transport 54,500 392,500 20,600
* Redovisas ej af innehafvare!».
56 Tredje hufvudtiteln,
Transport 54,500 392,500 20,600
London................. 11,000
> till underhåll af konsulathuset . . 4,000 15,000
Lybeck..................... 3,500
Newcastle *................... 4,000
Newyork.................... 8,000
Riga...................... 4,000
Rio de Janeiro *................ 4,000
Shanghai.................... 6,000 99,000
c. Kontorskostnadsersättningar vid olönade konsulat: *
Aalborg................. 800
Aarhus.................. 800
Alexandria................3,500
Alger..................2,000
Amsterdam................8,000
Bahia.................. 800
Baltimore................1,000
Blyth..................1,500
Bordeaux................. 800
Bremen.................1,500
Buenos Aires...............6,000
Cadiz..................1,50CT
Danzig..................1,500
Durban.................1,200
Gibraltar. .........,......2,000
Glasgow.................1,000
Grangemouth...............1,000
Grimsby................1,500
The Hartlepools.............1,000
Havana........•........4,000
Helsingör................ 800
Hongkong............■ . . . 2,000
Hull...................2,500
Kapstaden................6,000
Kiel................... 800
Kronstadt................1,000
Königsberg...............2,000
Libau.......•....... . . . 1,500
Lissabon.................5,000
___ Transport 63,000 491,500 20,600
* Bedovisas ej af innehafvare:!.
8.
Tredje hufvudtiteln. 57
Transport 63,000 491,500 20,600
Louremjo Marques............1,000
Marseille.................2,500
Melbourne................6,000
Messina.................3,000
Mexico..................3,000
Mobile..................1,500
Montevideo...... 2,000
Montreal................. 800
Nagasaki.................1,000
Neapel......... 800
New Orleans..... 1,000
Pensacola................1,500
Pernambuco............... 800
Pbiladelphia.............. 1,000
Port Elizabeth.............. 800
Progreso.................1,000
Quebec..................6,000
Rangoon.................1,000
Rotterdam................5,000
Rouen..................1,500
San Francisco..............4,000
Savannah................1,500
Singapore................1,000
Stettin..................4,000
S:t Petersburg..............6,500
Sydney (New South Wales)........ 800
Tampico.................1,000
Tanger..................1,500
Tunis..................1,000
Valencia.................1,000
Yokohama................7,000 127,500
vid andra konsulat tillsammans....... 26,000
reserveradt belopp.............. 10,000 163,500
d. Personliga godtgörelser för mistade konsulatafgifter .... 18,500
e. Expektanslöner och pensioner.............. 22,300 695,800
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. skrifmaterialier och expenser............... 13,000
b. ämbetsutgifter vid konsulaten.............. 21,000
c. öfriga extra utgifter...............• • ■ • 17,600 51,600
Summa kronor 768,000
Bill. till Riksd. Vrot. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
H
58 Tredje hufvudtiteln.
Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående
expektanslöner och pensioner.
Från kdbinettskassan.
Jäml. nådigt
beslut af den Pensioner: Kronor.
10 juli 1884 F. d. envoyén herr 0. M. Björnstjerna..... 6 000
7 febr. 1899 , » F. Due..............i 6^000
3 okt. 1902 » » friherre L. Beck-Friis............ 6^000
* * » » » kerr grefve C. Lewenhaupt.......... 6,000
6 sept. 1895 » ministern C. Burenstam................ 5 ooo
Summa kronor 29,000
Från konsulskassan.
Expektanslön: Kronor.
19 dec. 1902 Generalkonsuln C. Bock.................. 4 000
Pensioner:
30 dec. 1898 F. d. generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt........... 4,000
1 mars 1901 » » grefve A. Cronhielm.......... 3,200
26 > 1902 » » H. Asche............... 4,000
4 juli » » konsuln C. A. Titz.................. 4,000
24 april 1885 Generalkonsuln G. Hegardts änka.............. 800
16 okt. 1898 > C. Falsens änka............... 800
9 juli 1896 Konsuln A. Kirseboms änka................. 700
29 maj 1874 Vicekonsuln Hambros änka................. 400
9 juli 1896 » J. J. G. Nicolaysens änka............ 400
Summa kronor 22,300
Stockholm 1903. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Fjärde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari 1903.
Närvarande: r
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer och von Friesen.
Departementschefen, statsrådet Crusebjörn anhöll att få underställa Kungl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel för år 1904 och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl. Maj:t inkomna skrifvelser och framställningar i de delar, de icke förut blifvit för Kungl. Maj:t anmälda, nämligen:
generalfälttygmästarens och inspektörens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 15 oktober 1902 angående uppförande af en ny förval- Bih. till Riksd. Prot. 11)03. 1 Sami. 1 A/d. 1 Hiift. 1
2 Fjärde hufvndtiteln.
tarebeställning å artilleriets tygstater äfvensom arméförvaltningens å artilleridepartementet den 16 samma månad däröfver afgifna yttrande;
arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 28 oktober 1902 angående behofvet af anslagsmedel såsom ersättning för vakansafgifter från de för regementenas egna ändamål heleller half-vakanta rusthåll och rotar;
samtlige arméfördelningschefers till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet öfverlämnade uppgifter å approximativa antalet af de till indelt manskap hörande underbefäl och beställningsmän i olika grader samt menige, hvilka komme att till de under år 1903 pågående särskilda skolor och öfningar, utom de vanliga repetitionsöfningarna, kommenderas såsom befäl, instruktörer eller beställningsmän;
Kung]. Maj:ts Befallningshafvandes i Kopparbergs län underdåniga skrifvelse den 22 september 1902 angående ersättning till korpraler och menige vid Dalregementet för ökad tjänstgöring;
åtskilliga regementspastorers underdåniga framställningar om höjning af det till dem utgående arfvode;
arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 21 november 1902, med beräkning af anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation för år 1904;
medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 15 september 1902 angående förhöjning af anslaget till stipendier för fältläkarekåren och veterinärstaten äfvensom arméförvaltningens å civila departementet den 7 oktober samma år däröfver afgifna underdåniga utlåtande;
chefens för artilleri- och ingenjörhögskolan den 25 mars 1902 öfverlämnade underdåniga förslag till ny organisation af nämnda högskola samt krigsundervisningskommissionens den 11 oktober och arméförvaltningens å civila departementet den 14 november samma år däröfver afgifna underdåniga utlåtanden;
_ chefens för krigsskolan den 8 november 1902 öfverlämnade underdåniga förslag till ny stat för krigsskolan m. m. äfvensom arméförvaltningens å civila departementet den 5 december samma år däröfver afgifna underdåniga utlåtande;
chefens för generalstaben skrifvelse den 17 november 1902 med förslag till organisation af en utbildningskurs för reservofficersvolontärer;
medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 24 september 1902 angående förhöjning af anslaget till militärläkares undervisning äfvensom armé förvaltningens å civila departementet den 7 oktober samma år däröfver afgifna underdåniga utlåtande;
Fjärde liufYudtitelfi. 3
arméförvaltningens å artilleridepartementet underdåniga skrifvelse den 11 november 1902 angående dess behof af ordinarie statsmedel för år 1904;
arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse den 17 november 1902 angående dess medelsbehof för år 1904;
arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse den 4 november 1902 angående dess medelsbehof för år 1904;
statskontorets underdåniga skrifvelse den 11 december 1902, i hvad den anginge beräkning af anslagen till rustnings- och roteringsersättning, roteringsunderstöd samt lindring i rustnings- och roteringsbesvären;
generalfälttygmästarens och inspektörens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 30 oktober 1902 angående behof af extra ordinarie statsmedel för arméförvaltningens artilleridepartement under år 1904 äfvensom arméförvaltningens å sistnämnda departement samma dag däröfver afgifna underdåniga yttrande;
aktiebolagets Bofors Nobelkrut, Skånska bomullskrutfabriksaktiebolagets och Nitroglycerinaktiebolagets gemensamma underdåniga framställning rörande leverans till staten af bomullskrut äfvensom arméförvaltningens å artilleridepartementet den 15 december 1902 däröfver afgifna underdåniga utlåtande;
chefens för fortifikationen samt generalfälttygmästarens gemensamma underdåniga skrifvelse den 6 oktober 1902 angående extra anslag till fortsättande af arbetena å rikets landtbefästningar för år 1904 äfvensom arméförvaltningens å artilleri- och fortifikationsdepartementena däröfver afgifna underdåniga yttrande;
chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 10 oktober 1902 angående extra anslag till uppförande af nya byggnader för armén under år 1904 samt arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet däröfver afgifna underdåniga yttrande;
centralstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar underdåniga skrifvelse den 7 november 1902 angående förhöjning af extra anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande för år 1904 samt arméförvaltningens å civila departementet däröfver den 14 samma månad afgifna underdåniga utlåtande;
kommitténs för afgifvande af förslag till regementsmusikens ordnande m. m. underdåniga skrifvelse den 15 november 1902 angående behofvet af ett extra anslag till musikens aflöning och underhåll vid armén äfvensom arméförvaltningens å civila departementet den 12 december däröfver afgifna underdåniga utlåtande, samt
[1.]
Departe-
mentet.
Fjärde hufyudtiteln.
arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 28 november 1902 angående ersättning för vissa förskottsvis utgifna belopp.
Departementschefen yttrade härefter beträffande de
Ordinarie anslagen.
Departementet.
Sedan Eders Kungl. Maj:t den 28 november 1873 godkänt ett af dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet framlagdt förslag rörande arbetets ordnande inom statsdepartementens kansliexpeditioner på afdelningar eller byråer m. m., blef, uppå Eders Kungl. Maj:ts hemställan, af 1874 års Riksdag ny stat antagen för »Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition», upptagande, bland annat, en post å 10,000 kronor, afsedd för amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjänte. — Uti statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet anförande till statsrådsprotokollet den 9 januari sistnämnda år, angående reglering af utgifterna å fjärde hufvudtiteln för år 1875, framhölls i detta ämne, bland annat, hurusom uppsättningen af enklare expeditioner, biträde vid kollationering och expeditionernas afsändande besörjdes af 3 kanslister, hvar och en med 1,800 kronors lön, 2 kopister, hvardera med lön af 1,000 kronor, samt extra ordinarie tjänstemän, till hvilkas aflönande funnes tillgängliga en kopistlön samt ett särskildt årligt anslag af 1,000 kronor. Kostnaderna härför uppginge således till 9,400 kronor, med afdrag endast af ett ringa belopp, som kunde till extra vaktbetjänte utgifvas. Enligt Eders Kungl. Maj:ts ofvan nämnda beslut af den 28 november 1873 skulle detta arbete utom den egentliga renskrifningen, hvilken i allmänhet borde emot lega besörjas, utföras af extra. biträden antingen i något fastare anställning såsom amanuenser eller i mindre fast förbindelse med expeditionen. För dessas aflöning äfvensom till godtgörelse, om så skulle erfordras, åt extra vaktbetjänte, borde ställas till departementschefens förfogande en rund summa under bönämning »till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjänte».
Vid beräkning af de medel, som inom landtförsvarsdepartementets kansliexpedition blefve för ifrågavarande ändamål erforderliga, hade
Fjärde hufvndtiteln. 5
beaktats, att till följd af såväl ärendenas mängd som arten af desamma antalet af de från departementets kansli utgående expeditioner för det dåvarande vore högst betydligt, och att någon förminskning i detsamma icke vore att förvänta. De arbeten, som af kanslister och kopister förrättats, skulle öfvertagas af amanuenser, utan att dessa blefve genom fullmakt försäkrade om orubblig besittning af sina platser eller om vissa i stat bestämda inkomster; en anordning, som med de öfvervägande förmåner den medförde, dock icke syntes komma att frambringa någon direkt nedsättning i kostnaden. Under sådana förhållanden ansåg departementschefen sig icke kunna föreslå, att till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjänte ställdes till hans förfogande mindre belopp än 10,000 kronor.
År 1878 höjdes denna anslagspost med 800 kronor för beredande af vikariatsersättning åt tjänstemän, som under öfverordnades semester ålades tjänstgöring i högre grad, men har sedermera hvarje år upptagits med oförändradt belopp.
Af det belopp 10,800 kronor, som alltså står till departementschefens förfogande till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrifning m. m., gäldas i första rummet renskrifningskostnader äfvensom vikariatsersättningar under semester samt under de tider, då någon tjänsteman för beredande af särskilda större ärenden åtnjuter ledighet från öfriga till departementet hörande göromål, hvarjämte därifrån utbetalas tre fasta årsarfvoden om 1,800, 1,500 och 1,200 kronor till de tre äldsta amanuenserna, anställda en å expeditionschefens och en å hvardera af departementets öfriga båda byråer. Återstoden af anslaget användes till aflöning i form af gratifikationer åt öfrige extra ordinarie tjänstemän inom departementet.
De för sådant ändamål tillgängliga medel, som år 1875 uppgingo till 4,350 kronor, hafva sedermera i medeltal årligen utgjort:
kronor 3,929: —
» 3,131: —
» 3,060: —
» 2,770: —
» 2,706: —
År 1901 nedgick beloppet till 2,350 kronor och år 1902 till 1,975 kronor.
Häraf måste i första hand utgå ersättning för visst arbete, som uppdragits åt särskilda för året bestämda extra amanuenser, hvilka där-
under femårsperioden 1876—1880 » » 1881 — 1885
» » 1886—1890
» 5) 1890—1895
» » 1896 — 1900
6 Fjärde hufvudtiteln.
för stå i ansvar och förty måste hafva att påräkna en godtgörelse, som, ehuru den med hänsyn till de knappa tillgångarna måste blifva ringa, dock icke får stå i allt för stort missförhållande till arbetets omfattning och vikt. Sådana arbeten utgöras af expedierande af alla från departementet utgående fullmakter och konstitutorial m. m., registrering och expedieiande af handlingar rörande beväringsmäns ansökningar att få utflytta ur. riket, uppsättande och afsändande af s. k. aviser till vederbörande militärmyndigheter angående skedda utnämningar, sammanföring och renskrifning af föredragningslistorna till konseljer och regeringssammanträden o. s. v. Därjämte utbetalas årligen ett mindre belopp till extra vaktmästare. Hvad därefter kunnat återstå har utbetalts såsom gratifikationer till amanuenser för annat arbete än det ofvan nämnda. Men i samma mån som härför tillgängliga medel minskats, har nedsättning af gratifikationsbeloppen måst ske. Då under år 1901, efter utbetalning af förberörda bestämda ersättningsbelopp samt godtgörelse till extra vaktmästare, departementets anslag icke lämnade någon tillgång till dylika gratifikationer, nödgades jag att hos Eders Kungl. Maj:t begära tillskott med 900 kronor från fjärde hufvudtitelns anslag till extra utgifter för att bereda tillgång till mindre gratifikationer åt de yngre amanuenserna, hvilka eljest icke skulle kommit i åtnjutande af någon som hälst ersättning för sin tjänstgöring inom departementet. Dylika gratifikationer utgingo under år 1901 med 275 kronor till en, 150 kronor till hvardera af två samt 125 kronor till en hvar af fyra amanuenser. Åt amanuenser med uppdrag att ombesörja särskildt arbete utgingo gratifikationer för samma år åt två med 550 kronor och åt två med 450 .kronor till hvardera. Nämnda belopp måste anses såsom en allt för ringa godtgörelse för ett helt års tjänstgöring, särskildt i betraktande af den ökning af göromålen, som isynnerhet till följd af de under åren 1892 och 1901 beslutade ändrade härordningar inträdt. Diarienumrens antal, som under femårsperioden 1886—1890 utgjorde 2,484 i medeltal för år, uppgick under femårsperioden 1891—1895 till 3,092 och 1896 1900 till 4,401. År 1901 utgjorde antalet 4,872 och
nästlidet år 5,308. Härtill kommer från värnpliktige ingifna ansökningar om utflyttning ur riket, hvilka antecknas i särskildt diarium och i årligt medeltal utgjort:
åren 1886—1890 ................
» 1891—1895 ........................
» 1896—1900 ..............................................
år 1901 uppgått till 3,489 och år 1902 till 7,653.
5,004
4,437
2,539 samt
Fjärde hufvudtiteln.
7 Samtliga de å departementet under år 1902 behandlade ärenden [1.] uppgå sålunda till 12,961.
Ställningen å förevarande anslag för år 1902 var, enligt en af registratorn uppgjord redogörelse, vid årets slut sådan, att ett tillskott af 1,650 kronor erfordrades för att därifrån skulle kunna utbetalas förut omförmäld ersättning till amanuenser för visst arbete och andra gratifikationer till samma ringa belopp, som under år 1901 utgått.
I anledning häraf och då, med hänsyn till det jämförelsevis ringa antal ordinarie tjänster, som finnas i departementets stat uppförda, utsikterna till befordran icke äro för de extra tjänstemännen lockande, samt, därest icke ökning skulle ske af departementets ordinarie personal, hvarom jag anser mig ej böra nu väcka förslag, det för uppehållande på tillfredsställande sätt af de viktiga och mångtaliga göromål, som tillhöra departementet, är af yttersta vikt att äga tillgång till ett erforderligt antal pålitliga och dugliga extra ordinarie biträden, anser jag det vara min plikt att för Eders Kungl. Maj:t framhålla behofvet af att hos Riksdagen uti ifrågavarande anslagspost äska förhöjning. I sådant afseende erfordras i första rummet nyss angifna belopp 1,650 kronor. Det torde emellertid på grund af förut omförmälda förhållanden och särskildt med hänsyn till den ökning i göromålen, som under flera år successivt pågått och otvifvelaktigt kommer att ytterligare stegras, vara nödvändigt att tillgodose amanuenserna med högre gratifikationsbelopp än under de sistförflutna åren kunnat ske. För sådant ändamål anser jag minst 2,500 kronor erfordras, hvarigenom såväl ersättningen till amanuenser med särskildt arbete skulle kunna ökas som ock en välbehöflig höjning af de gratifikationer, hvilka utgå såsom godtgörelse och uppmuntran för annat arbete, blifva möjlig. Därjämte måste beräknas den stegring i andra utgifter från denna anslagspost, hvilken med visshet är att motse, såsom för renskrifning, för extra vaktbetjänte m. m. Denna ökning kan icke beräknas till lägre belopp än 600 kronor, och erfordras sålunda förhöjning af anslagsposten i dess helhet med 4,750 kronor.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att öka anslaget till departementet
kronor 50,250: —
nu.
med
till
kronor 55,000: —
4,750: —
8 Fjärde hufvudtiteln.
[2-]
Arméförvalt-
ningen.
[3.]
Generalitets-
staten.
Arméförvaltningen.
Någon höjning af det för innevarande år å detta anslag anvisade belopp är väl ej behöflig till betäckande af de utgiftskraf, som derå ställas för år 1904, men då den senast fastställda staten för arméförvaltningen gäller endast år 1903, erfordras en förklaring, att denna stat fortfarande skall tillämpas; och får jag i anledning häraf hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att nu gällande stat för armé förvaltningen tillsvidare måtte få lända till efterrättelse, samt att anslaget till nämnda ämbetsverk måtte med oförändradt belopp i 1904 års riksstat upptagas.
Generalitetsstaten.
Det af Eders Kungl. Maj:t till nästlidet års Riksdag afgifna förslag till ny lönereglering för arméns militäre och civilmilitäre ämbetsoch tjänstemän afsåg, bland annat, att bereda officer dagaflöning till ett med hälften af vanlig dagaflöning förhöjdt belopp vid de tillfällen, då han, utan att vara berättigad till dagtraktamente, vore skyldig att tjänstgöra utom sin garnisons- eller bostadsort. Enligt hvad jag till statsrådsprotokollet den 11 januari sistlidet år i sammanhang med denna fråga anförde, kräfde följdriktigheten, att dylik förmån tillerkändes jämväl samtliga generalspersoner, hvilka enligt bestämmelse i staten icke under sina vanliga tjänsteresor finge uppbära dagtraktamente. Efter beräkning af den tid, som under närmast föregående år af fördelningsgeneraler användts för dylika tjänsteresor, fann jag sammanlagda antalet resedagar för år 1903 böra upptagas till 350. Med anledning häraf skulle i detta anslag erfordrats en ökning af 350 X 3,50 = 1,225 kronor.
Enär emellertid Riksdagens båda kamrar stannade i skiljaktiga beslut beträffande den ifrågasatta förhöjda dagaflöningen, förföll förslaget i denna del. Af skäl, för hvilka jag i det följande kommer att utförligt redogöra, anser jag dock, att denna fråga nu bör återupptagas, hvarom jag under punkt [6.] här nedan torde få framlägga förslag. Under förutsättning att detta varder gilladt, bör alltså förevarande anslag ökas med 1,225 kronor; Och får jag därför i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå,
9 Fjärde hufVudtiteln.
att Riksdagen, vid bifall till hvad här nedan un- [3.] der punkt [6] föreslås rörande förhöjd dagaflönmg under viss tjänstgöring, må, med godkännande af det vid detta protokoll fogade förslag till stat för generalitetsstaten (bil. 1), höja förevarande anslag,
nu ........................................................ kronor 155,233: —
med ...................................................... _1,225:
till ......................................................... kronor 156,458: —
Generalstaben.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts af 1901 års Riksdag godkända förslag skall generalstabens personal tillökas med
1 öfverstebeställning,
2 majorsbeställningar,
4 kaptensbeställningar af 1. klassen samt
2 löjtnantsbeställningar af 1. klassen.
Uti generalstabschefens öfvergångsförslag, som i denna del af mig i allo biträdts, förordades, att ifrågavarande beställningar borde tillsättas så snart detta med iakttagande af villkoren för lämplig personals anställande läte sig göra, eller
1. öfvergångsåret: 1 kapten och 1 löjtnant;
2. » 1 major, 1 kapten och 1 löjtnant;
3. » 1 öfverste och 1 kapten samt
4. » 1 major och 1 kapten.
Detta förslag har uti de till Riksdagen gjorda framställningar om ökning af personalen under 1. och 2. öfvergångsåren blifvit följdt och af Riksdagen godkändt. Med hänsyn till de högst betydligt ökade göromål vid generalstaben, hvilka föranledas af den nya härordningens genomförande, finnes ej heller nu anledning att frångå nämnda förslag. Jag har därför låtit upprätta förslag till ny stat för generalstaben (bil. 2), upptagande aflöning för ytterligare en öfverste- och en kaptensbeställning, och hemställer, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af detta förslag, öka anslaget till generalstaben,
nu ...................................................... kronor 320,505: —
med.......................................... £_16,110:
ti]] ......................................................... kronor 336,615: —
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
[4-]
General-
staben.
10 Fjärde hufvudtiteln.
[5-]
Kommen-
dant88taten.
[6.]
Förhöjning a dagaflöning.
Kommendantsstaten.
Af enahanda skäl, som under anslaget till arméförvaltningen, punkt [2.] blifvit anfördt i fråga om bibehållande af den för detta ämbetsverk förut godkända stat, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning därom,
att nu gällande stat för kommendantsstaten tillsvidare måtte få lända till efterrättelse, samt att ifrågavarande anslag måtte få i 1904 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.
Aflöning och rekrytering m. m.
I det af Eders Kungl. Maj:t till 1902 års Riksdag afgifna förslag till lönereglering för officerare och i vissa fall jämväl för underofficerare ingick, bland annat, framställning om förhöjning af dagaflöning med hälften af vanligt belopp vid tjänstgöring utom garnisons- eller boningsorten. Under det den föreslagna löneregleringen i hufvudsak af Riksdagen gillades, blef likväl förslaget om förhöjd dagaflöning icke bifallet. Då jag sådant oaktadt nu åter upptager frågan härom, sker detta därför, att jag är öfvertygad om det rättvisa däruti, att officerare och underofficerare vid tjänstgöring i vissa fall utom garnisonsorten komma i åtnjutande af godtgörelse för de ökade utgifter för eget uppehälle, som med sådan tjänstgöring äro förenade.
För hvar och en, som har sitt bestämda hemvist och lefver under ordnade förhållanden, medför uppehållet å annan ort ökade kostnader. Särskildt gäller detta om dem, som bildat familj. Familjefaderns bortovaro . medför nämligen icke någon afsevärd besparing i utgifterna för familjehushållet och hemmet, hvadan för den officer eller underofficer, som bildat eget hem, de personliga lefnadskostnaderna under den tid, han nödgas för tjänstgöring vistas å annan ort, blifva ren förlust och medföra, att han varder i aflöningshänseende mindre tillgodosedd än sin like vid annat truppförband, som gör samma tjänst i garnisonseller boningsorten. Men äfven den ogifte, som i hemorten kan träffa
11 Fjärde hufvudtiteln.
aftal om hyra och kost till visst billigt pris, drabbas af ökade utgifter härför, då hans tjänstgöring föranleder honom att uppehålla sig å annan ort. Därför skulle i synnerhet beträffande flertalet af befäl vid den förutvarande indelta delen af armén, som ännu har sina mötes- och öfningsplatser aflägset från hemorten, den förhöjda dagaflöningen blifva en förbättring, som rättvisa och billighet kräfva för detta befäl i förhållande till det garnisonerade, som i reg^el icke rycker ut från garnisonsorten i andra fall än vid fält- eller fälttjänstöfningar. Vid dylika öfningar, som äro gemensamma för alla, men vanligen af endast några dagars varaktighet, torde förhöjd dagaflöning jämväl böra utgå, då öfningarna bedrifvas utom garnisonsorten, dock endast då de fortgå så lång tid, att åtgärder, som kräfva särskild utgift, måste af officerare och underofficerare vidtagas för tillgodoseende af deras underhåll. Därför har jag, om förslaget angående ifrågavarande aflöningsförmån varder bifallet, ärnat föreslå Eders Kungl. Maj:t såsom aflöningsregel bestämma, att förmånen ej skall utgå i annat fall, än att vederbörande löntagare för tjänstgöring måst vara borta under mera än en natt. Jag anser mig böra särskildt framhålla behofvet af förhöjning i dagaflöningen vid dessa öfningar af kortare varaktighet utom garnisonsort. Vederbörande befäl har härvid att på egen bekostnad medföra eller på annat sätt anskaffa lifsförnödenheter, understundom ersätta logis m. m.. dylikt; och häraf föranledda utgifter kunna ofta uppgå till belopp, vida öfverstigande dagaflöningen med däri afsedda förhöjning. Det kan icke vara annat än obilligt att betunga här ifrågavarande löntagare vid tjänsteutöfning med dylika personliga ekonomiska uppoffringar, utan böra dessa ersättas åtminstone i så stor mån, som med ökningen af dagaflöningen är afsedd. Det förhållande, att dylika öfningar för de däri deltagande medföra förlust, torde dessutom hos vederbörande chefer väcka betänkligheter mot öfningarnas anordnande till så stor utsträckning, som är önskligt och nyttigt.
Detta törde särskildt gälla om den icke garnisonerade delen af armén, som i vissa sådana fall drabbas af en två gånger återkommande förhöjning af utgifterna för sina lefnadskostnader, nämligen dels för sådana, som utgå å den utom boningsorten befintliga öfningsplatsen, såsom för föda, logis, betjäning m. m., dels ock för de större utgifter, som blifva en följd af öfningarnas bedrifvande utanför denna plats. På grund af nämnda och andra förhållanden är därför den ifrågasatta förhöjningen af dagaflöning, såsom jag förut antydt, en förman, hvaraf hufvudsakligen befälet vid den icke garnisonerade delen af armén är i behof, och detta desto mera, som nämnda befäl i följd af den numera
[6.]
12 Fjärde hufvudtiteln.
[6.] utsträckta öfningstiden i väsentlig grad beröfvats de möjligheter till andra inkomster, som förut kunde stå detsamma till buds. Huru kännbar en ökning af kostnaderna för uppehället skall vara för dessa löntagare, som för sig och sina familjer icke hafva annan tillgång än de från staten utgående löneförmåner, torde vid betraktande af nämnda förmåners belopp vara lätt att inse. 1 all synnerhet drabbas underofficerarne, som i vanliga fall äro familjefäder, hårdt af denna ökning. Med nu gällande pris på lifsmedel torde den utgående dagaflöningen tillgripas för att fylla de lefnadsbehof för familjen, hvartill själfva lönen ej förslår, och sålunda blifver föga eller intet öfver för bekostande af familjefadrens uppehälle utom hemmet. De vid nästlidet års lönereglering bestämda aflöningsbelopp hade ock beräknats under förutsättning af bifall jämväl till det förslag, hvartill jag nu återkommit.
Mot förslaget anmärktes i Riksdagen nästlidet år, bland annat, att den förhöjda dagaflöningen skulle kunna framkalla missbruk, om densamma godtoges utan bestämd begränsning, samt att med hänsyn till det läge, hvari frågan om kasernbyggnaderna befunne sig, det icke vore möjligt att afgöra, huruvida det för förhöjningen erforderliga belopp i framtiden komme att ökas eller minskas. Vidkommande förstnämnda anmärkning har jag redan angifvit, när ifrågavarande förmån skulle utgå, samt vill till 1’ullständigande häraf framhålla, att densamma ej må åtnjutas samtidigt. med dagtraktamente, ej häller vid skolor, som afse befälets egen utbildning för vinnande af kompetens till befordran. I öfrigt torde regler af Eders Kungl. Maj:t gifvas i vederbörande aflöningsreglemente om denna såväl som om andra aflöningsförmåner, hvilka ingå i anslaget till aflöning och rekrytering m. m. Hvad angår den uttryckta ovissheten om ökning eller minskning i framtiden af det belopp, som för förhöjning i dagaflöningen nu kan erfordras, kan med bestämdhet påstås, att minskning inträder i samma mån, som de nya kasernetablissemangen varda färdiga och vederbörande regemente därigenom får sin garnisonsort med därinom eller i närheten befintlig öfningsplats och sålunda blifver likställdt med ett nuvarande garnisoneradt truppförband. Af de i vidfogade beräkning (bil. 3, sid. 6 och följ.) uppförda belopp böra sålunda, efter det kasernetablissemangen kommit till stånd, de för längre tid än 6 dagar beräknade försvinna och således endast omkring 12,000 kronor för ifrågavarande ändamål blifva erforderliga. Däremot torde under de närmaste åren, innan kasernetablissemangen varda färdiga, ökning i någon ringa mån ske, beroende på den ökning af befäl, som organisationsplanens genomförande under öfvergångstiden kommer att föranleda.
Fjärde liufvudtiteln. 13
Slutligen vill jag beträffande merberörda aflöningsförmån framhålla, [6.] hurusom med den under nästlidet år samtidigt föreslagna lönereglering för löntagare vid armén och vid flottan afsågs, bland annat, att åstadkomma likformighet och likställighet i aflöningsbänseende mellan nämnda löntagare. Denna likställighet, som i förevarande afseende ansågs kunna ernås genom beredande åt löntagare vid armén af förhöjd dagaflöning i vissa fall eller samma förmån, som i form af sjöaflöning redan förut tillkom löntagare vid flottan, blef emellertid förryckt därigenom, att Riksdagen genom särskilda gemensamma voteringar med 199 röster mot 172 afslog framställningen beträffande armén, men därefter med 194 röster mot 175 afböjde väckt förslag om nedsättning af den tillförene utgående sjöaflöningen. — Sistnämnda förmån utgår enligt bestämmelser i gällande reglemente för flottan till officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän vid tjänstgöring å fartyg från och med den dag, besättningens spisning om bord börjar, med belopp utgörande hälften mer än vanlig dagaflöning, hvilka belopp under månaderna december, januari och februari vid expedition i farvatten norr om 50:de parallellen nordlig bredd fördubblas. Dessutom erhållas samtidigt diet- eller mässpenningar, hvartill någon motsvarighet för arméns officerare och underofficerare ej blifvit ifrågasatt. Då emellertid desse senai*es tjänstgöring utom garnisonsorten är fullt jämförlig med sjötjänstgöringen, torde likställigheten härutinnan liksom de särskilda löntagarnas inbördes likställighet i öfrigt fordra, att den förmån, som åtnjutes af löntagare vid flottan, skall tillkomma motsvarande löntagare vid armén i den utsträckning, som i vanliga fall tillkommer de förre.
Den förhöjning af dagaflöning, hvarom jag nu anhåller, det Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning i sammanhang med öfriga i förevarande anslag till aflöning och rekrytering m. m. inberäknade utgifter, är enligt här bilagda tabell beräknad till 377,098 kronor 75 öre (bil. 3, sid. 9).
Förslagen om den förhöjda dagaflöningen och om half dagaflöning Loneforbajttunder tid, då löntagare ej vore till effektiv tjänstgöring kommenderad, officerare, samt ökning af inkvarteringsbidragen voro, beträffande underofficerare, hvilka genom 1901 års Riksdags beslut erhållit reglerade aflöningsförmåner, ägnade att, såsom i statsrådsprotokollet den 11 januari 1902 anföres, förverkliga den af Riksdagen i skrifvelse den 1 juni 1901 omförmälda ytterligare reglering af aflöningsförmåner, hvilken kunde anses behöflig med hänsyn till den olika utbildningstiden för de värnpliktige.
Ehuru den förbättring i aflöningen, som förstnämnda förslag innebar, icke blef af Riksdagen godkänd, framhölls likväl under diskussionen
14 Fjärde hufvudtiteln.
om aflöningsanslaget i Andra Kammaren behof af ökad aflöning åt underofficerare. Därvid anfördes, bland annat, att den under nästföregående år fastställda lönereglering för dessa löntagare i vissa fall medfört en löneminskning. För det stora flertalet utgjorde dock löneregleringen en afsevärd förbättring, och att densamma i enstaka fall kunde föranleda en minskning i förhållande till de belopp, som under år 1901 med beviljade tillfälliga löneförbättring och dyrtidstillägg utgått, var beroende på de olika förhållanden och aflöningssystem, som vid olika truppförband voro rådande. För sådan löntagare, som för sig befarade minskning, stod det dock alltid, jämlikt vid vederbörande stat fogad anmärkning, öppet att bibehållas vid förutvarande förmåner.
Löneregleringen medförde den minsta fördelen för de ständigt garnisonerade underofficerarne och för underofficerare vid kavalleriet samt den största för sådana underofficerare vid den icke garnisonerade delen af armén, som ej hade tjänstgöringspenningar.
För jämförelse mellan de under åren 1901 och 1903 utgående aflöningsförmåner får jag hänvisa till här bilagda tabeller (bil. 60 och 61). Såsom synes är i tabellerna aflöningen beräknad för år 1901 efter det antal tjänstgöringsdagar, hvarunder löntagare vid de särskilda truppslagen enligt gällande stater då vanligen togos i anspråk, liksom aflöningen för år 1903 beräknats efter de för detta år bestämda tjänstgöringsdagar. Tillika vill jag fästa uppmärksamheten därå, att 1901 års aflöningsförmåner äro beräknade å ena tabellen med och å den andra utan dyrtidstillägg. Anledningen härtill är, att jag velat åskådliggöra förhållandet i båda fallen mellan de under omförmälda år utgående förmåner. Men vid bedömande af de nya aflöningsförmånerna i förhållande till de äldre bör, enligt min åsikt, hänsyn icke tagas till förmånen af dyrtidstillägg, som till sin natur är af tillfällig beskaffenhet och tillkommit i ändamål att tillgodose det behof, som jämväl löneregleringen var afsedd att fylla. Därför har ock i fråga om rätt till åtnjutande af dyrtidstillägg stadgats, att sådan rätt ej tillkommer de löntagare, hvilkas aflöningsförmåner undergått reglering.
Otvifvelaktigt är likväl, i betraktande af underofficerarnes tjenstegöromål, deras samhällsställning och det förhållande, att de efter uppnådd fanjunkaregrad ej hafva att förvänta vidare befordran, den nu bestämda aflöningen ringa och torde med hänsyn till tjänstgöringens omfattning särskildt för underofficerare i garnisonsorter med ständigtjänstgöring vara knapp, helst om de hafva att draga försorg om familj. Med beaktande häraf och af hvad under nästlidet års Riksdag anförts i afseende å föreliggande behof af ökade aflöningsförmåner för underoffice-
15 Fjärde hufvudtiteln.
rare, vill jag, efter samråd med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet, föreslå Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning om ytterligare löneförbättring för denna kår.
För dylik löneförbättring, som må anses såsom ett fullständigande af den förut beslutade regleringen och fördenskull ej bör vara af tillfällig beskaffenhet, torde någon annan af de nu befintliga aflöningsformerna än själfva lönen ej komma i fråga. Den skala, som genom förlidet års reglering blef fastställd för beloppen af dagaflöning till officerare och underofficerare af olika grader, synes mig nämligen ej böra ändras, och beträffande inkvarteringsbidragen torde ökning häri icke vara lämplig, då sådan för dem, som hafva inkvartering in natura, ej skulle medföra någon förbättring.
Hvad då angår det belopp, hvarmed årslönen bör ökas, hemställer jag, jämväl efter samråd med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet, att detsamma måtte för hvarje underofficer, utan afseende å grad, föreslås till 180 kronor, hvarigenom lönen, på sätt af vidfogade förslag till stater framgår, för år skulle komma att uppgå för fanjunkare och styckjunkare till 1,200 kronor, för sergeant af 1. klassen till 900 kronor samt för sergeant af 2. klassen och med denne numera likställd gevärshandtverkare till 780 kronor. Genom sådan löneökning skulle de, som stanna i sergeantsgraden, dessutom vinna förmån af ökning i pension med samma belopp. Genomförandet af dylik löneförbättring, som omfattar 2,327 löntagare från förevarande anslag, föranleder behof af förhöjning i anslaget med 418,860 kronor.
I särskilda sius emellan lika lydande underdåniga skrifvelser hafva 21 regementspastorer vid infanteriregementen, tillhörande den icke garnisonerade delen af armén, gjort framställning om löneförbättring. Väl synas de af dem härför anförda skäl beaktansvärda, men vid det förhållande, att Eders Kungl. Maj:ts hos nästlidet års Riksdag gjorda framställning om höjning af regementspastorsarfvodet från 800 till 1,200 kronor endast i den mån vann Riksdagens bifall, att berörda arfvode bestämdes till 1,000 kronor, anser jag mig icke kunna nu föreslå Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra förnyad framställning om förbättring af arfvodena för nämnda beställningsinneliafvare.
Vid granskning af nu föreliggande förslag till stater för de särskilda truppförbanden framgår, att i fråga om såväl beställningarnas antal som beräknad tjänstgöringstid följts de grunder, som i förslaget till ny härordning angifvits, jämkade efter hvad Riksdagen enligt underdånig skrifvelse den 2 juni 1901 beslutat. Med tillämpning af nämnda beslut har jag sålunda vid bestämmandet af volontärsbcställningar vid den
[6.]
Ifrågasatt löneförbättring för regementspastorer.
Förklaringar till staterna.
16 Fjärde hufYudtiteln.
[6.] icke garnisonerade delen af armén tagit hänsyn till det antal indelta menige, som enligt infordrade uppgifter beräknats kvarstå den 1 januari 1904, så att, exempelvis vid ett vanligt infanteriregemente, summan af volontärer icke blifvit högre än den vid första öfvergångsperiodens slut beräknade summan af volontärer eller 207, för så vidt den indelta nummerstyrkan icke understigit det i Riksdagens berörda skrifvelse uppgifua antal 520, hvarvid städse tillsetts, att sammanlagda antalet volontärer och indelta menige uppgått till 670 eller det antal, som i öfvergångsplanen uppförts för 3. öfvergångsåret. Likaledes har befälsantalet blifvit efter öfvergångsplanen och berörda riksdagsbeslut bestämdt, därvid jag likväl af besparingsskäl icke uppfört befäl till så stort antal, som däri afsetts, i de fall, då jag funnit inskränkning i antalet tills vidare kunna ske. Om tillsättandet af nya befälsplatser vid fältartilleriet har generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet genom en till mig öfverlemnad promemoria den 5 december 1902 afgifvit yttrande, hvarjämte han i en af arméförvaltningen å artilleridepartementet den 16 förutgångne oktober öfverlämnad skrifvelse framhållit det behof af ännu en tygförvaltarebeställning, som genom förslaget till stat för artilleriets tygstater (bil. 50) blifvit tillgodosedt. I afsigt att indelt manskap i minsta möjliga mån skall kommenderas till tjänstgöring, och att, så vidt ske kan, volontärer skola vid skolor och öfningar kommenderas såsom instruktörer eller beställningsmän, samt med hänsyn till tiden för erforderliga skolor till volontärers egen utbildning, har jag ansett tjänstgöringsdagarnas antal för samtliga volontärer böra beräknas till 365. Jämväl befälets tjänstgöringstid har beräknats med hänsyn till tiden för skolor och öfningar, därvid jag afsett, att de yngre skulle företrädesvis anlitas, för att såmedelst deras egen utbildning måtte förkofras, hvarför högsta antalet tjänstgöringsdagar inom officersklassen, med undantag för de staben tillhörande, som skola vara i ständig tjänstgöring, beräknats för underlöjtnanter. Till förklaring af de i staterna för de icke ständigt garnisonerade truppförbanden uppförda antal tjänstgöringsdagar torde endast behöfva meddelas, att, i de fall antalet öfverstiger 146 vid infanteriet och 174 vid kavalleriet, öfver skjutande delen är afsedd för annan tjänstgöring än vid beväringsrekrytskola och vanlig repetitionsöfning, hvilkas sammanlagda tid vid respektive truppslag, med inberäkning af in- och utryckningsdagar, utgör omförmälda dagantal.
Där i beräkningen öfver den förhöjda dagaflöningen sådan förmån upptagits för 6 dagar, hafva dessa afsetts för fält- eller fälttjänstöfningar eller längre fältmarscher med fältskjutningar o. s. v.
Fjärde hufvudtiteln. 17
Af anledning att, enligt Riksdagens merberörda skrifvelse, dels vid [6.] hvart och ett af de sex fördelningskavalleriregementena, eller Lifgardet till häst, Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och Norrlands dragonregemente, skall finnas en öfverstelöjtnant eller major, dels ock vid truppförband tillhörande trängen chefen skall vara öfverstelöjtnant eller major, med iakttagande däraf, att af nämnda löntagare hälften skulle innehafva öfverstelöjtnants- och andra hälften maj or sbeställning, har jag ansett lämpligt att utrycka omförmälda beställningar från staterna för vederbörande truppförband och för dem upprätta särskilda stater, nämligen en för öfverstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelningskavalleriregementena (bil. 40) och en för cheferna vid trängkårerna (bil. 59).
Till följd af nu befintliga tillhopa fem majorer vid nämnda kavalleritruppförband har till staten, upptagande dessa beställningar, fogats anmärkning, afseende att öfvertaliga två majorsbeställningar skola i män af afgång indragas. Jämväl de anmärkningar, som i öfrigt angående vissa beställningar äro vidfogade de särskilda staterna, afse reglering af nu befintliga förhållanden till öfverensstämmelse i den mån, sådant kan ske, med Riksdagens beslut i fråga om beställningar, som vid den nya härordningens genomförande skola förefinnas. Ofriga anmärkningar till staterna torde ej tarfva förklaring.
Vidkommande musikpersonalen torde jag få erinra om 1901 års Muaikperso- Riksdags beslut, att indelningsverket i sin helhet skulle från och med år 1904, så vidt ske kunde, upphöra. Under erinran om de föreskrifter i fråga om indelningsverkets upphörande m. in., som meddelats i nådig kungörelse den 29 november 1901, samt hvad i nådiga kungörelsen den 4. januari 1902 bestämts angående afträdande till statsverket af de för indelta truppförbands egna ändamål vakanssatta rust- och roteliållsnummer, vill jag framhålla, att, till förverkligande af Riksdagens omförmälda beslut, i hvad angår de för musiken anslagna rusthåll och rotar, den musikpersonal af manskapsklass, som i föregående års stater förekommer under benämningen uindelt» med löneförmåner såsom sådant, öfverförts till volontäraflöning. I de fall antalet af sådan personal öfverstiger det, som vid genomförd härordning skall förefinnas, är detta beroende däraf, att gällande kontrakt icke medgifva afskedande af den öfvertaliga personalen, i hvilket förhållande rättelse sålunda endast i mån af afgång kan ske.
I detta sammanhang torde jag få erinra, att för musikens underhåll, hvartill hittills användts utgående vakansafgifter och dessutom före Bih. till Rifod. Prot. 11)03. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft. 3
[6.]
Andra kostnader under anslaget.
Diverse kostnader.
18 Fjärde liufvudtiteln.
1902 de i de särskilda trupp förbandens stater härför uppförda belopp, erfordras särskilda medel. Förslag härutinnan har införväntats från den af Eders Kungl. Maj:t den 12 september 1902 förordnade kommitté för afgifvande af yttrande angående musikpersonalens organisation och i sammanhang därmed stående frågor. Denna kommitté har emellertid, enligt hvad densamma i underdånighet anmält, icke ännu kunnat fullborda sitt uppdrag, men har i fråga om musikens underhåll och hvad utöfver i stat uppförda medel kan i vissa fall erfordras till aflöning hemställt, att, i afvaktan på kommitténs slutliga betänkande, Eders Kungl. Maj:t täcktes af Riksdagen härför äska ett tillfälligt anslag. Härtill anhåller jag få återkomma vid föredragning af de extra anslag, som kunna för år 1904 erfordras [punkt 46.].
De i vidfogade beräkning öfver anslaget uppförda belopp för dagaflöning åt indelt manskap; kostnader för hyra, eldning, belysning och och städning; kostnader för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster, underhåll af expedition samt inbindning; rekryteringskostnader samt arfvoden äro beräknade efter enahanda grunder som nästföregående år. Skillnaden i beloppen för det indelta manskapets dagaflöning och rekryteringskostnaderna är beroende på det i förhållande till föregående år mindre eller större antal af nu beräknade sådant manskap och volontärer. Den till 500 kronor uppgående ökningen af kostnaden för skrifmaterialier, blanketter m. m. föranledes däraf, att ett belopp af 250 kronor uppförts för ytterligare en expedition dels vid artilleriet i anledning af positionsartilleriets organisation och dels vid fortifikationen för rättelse af ett ursprungligen i särskilda utskottets n:r 1 vid 1901 års Riksdag utlåtande (n:r 4 bil. n:r 32) förekommande tryckfel, bestående däri, att för fälttelegrafkompanierna upptagits ett belopp af »250 kronor», beräknadt å »500 kronor» per kompani, i stället för att 250 kronor beräknats för hvarje kompani med tillhopa 500 kronor. Sistnämnda belopp torde vara för fälttelegrafkårens tyg- och parkafdelning samt 2 kompanier desto mera behöfligt, som fälttelegrafkåren redan nu har egna expeditionshandlingar i kårexpeditionen.
Såsom af vidfogade beräkning af förevarande anslag (bil. 3) framgår, har under titel »diverse kostnader» upptagits ersättning för vakansafgifter från de för regementenas egna ändamål hel- eller halfvakanta rusthåll eller rotar till belopp af 5,551 kronor 10 öre. Detta belopp utgör till största delen fyllnadsersättning till sådana volontärer, som varit aflönade med vakansafgifter och på grund af bestående kontrakt komma att kvarstå under år 1904. Uti de från vederbörande regementschefer, för beräkning af erforderligt antal volontärlöner nämnda
19 Fjärde linfvndtiteln.
år, lämnade uppgifter om antalet menige af indelt manskap, som antagits kvarstå vid samma års början, hafva de med vakansafgifter aflönade volontärer icke inberäknats. Enligt uppgift från arméförvaltningen utgör emellertid antalet af sådana volontärer, hvilkas legotid omfattar äfven år 1904, ej mindre än 177, hvilkas sammanlagda, genom kontrakt bestämda årslöner utgöra 31,670 kronor 72 öre. Då nu staterna för de särskilda truppförbanden i fråga om menige uppgjorts sålunda, att däri upptagits löner för volontärsbeställningar till så stort antal, att detta tillsammans med antalet kvarstående indelta menige utgör den nummerstyrka, som enligt vederbörlig öfvergångsplan skall förefinnas, hafva följaktligen omförmälda, nu med vakansafgifter aflönade volontärer inberäknats bland öfriga volontärer och sålunda för en hvar af dem i stat uppförts volontärslön till belopp af 150 kronor, utgörande för samtliga, tillhopa 26,550 kronor. Som det icke kan förväntas, att desse volontärer, hvilka genom bestående kontrakt tillerkänts högre lön, skola komma att ingå på ny lönestat, erfordras till fyllnad i deras aflöning 5,120 kronor 72 öre. Arméförvaltningen har visserligen föreslagit, att detta belopp skulle uppföras å anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation; men som, enligt hvad förut uppgifvits, den väsentliga delen af deras aflöning, på sätt arméförvaltningen jämväl hemställt, upptagits i aflöningsanslaget,. har jag ansett, att äfven nämnda fyllnadsbelopp bör i detta anslag ingå, desto hällre som den vid hvarje stat fogade anmärkning om rätt för löntagare att bibehållas vid förutvarande löneförmåner förutsätter just sådant fall, som det nu omförmälda. Enligt hvad armeförvaltningen upplyst förefinnas två sergeanter af 1. klassen vid Skånska husarregementet, som kvarstå på 1892 års stat, samt på äldre stat en sergeant (med boställe) och en skvadronshästläkare vid Skånska dragonregementet, hvilka antagas icke komma att ingå på ny stat. För nämnda sergeanter vid berörda husarregemente, hvilka äro medräknade i det uti förslag till stat för regementet uppförda antal sergeantsbeställningar, torde emellertid de för dem i förslaget beräknade lönelörmåner lämna tillgång till utbetalande af såväl sergeants af 1. klassen aflöningsförmåner enligt 1892 års stat som ock den dem frångående nummervakansafgiften. Till särskild anvisning erfordras således endast medel till vakausafgiftsersättning åt de två öfvertaliga i underofficersklasscn vid Skånska dragonregementet eller, enligt arméförvaltningens uppgift, för sergeanten 79 kronor 50 öre och för skvadronshästläkaren 350 kronor, hvilka belopp jag ock ansett böra här uppföras. Lägges härtill förberörda till volontärsaflöning erforderliga fyllnadsbelopp, uppstår en
20 Fjärde hufvudtiteln.
summa af 5,550 kronor 22 öre eller med tillägg af 88 öre, för att i hela anslagets summa erhålla jämnt krontal, det belopp som för diverse kostnader i beräkningen öfver aflöningsanslaget uppförts.
På grund af hvad jag sålunda anfört och under hänvisning till bilagda kostnadsberäkning, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af nämnda kostnadsberäkning och bilagda förslag till stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen (bil. 4—59), höja anslaget till aflöning och rekrytering m. m.
nu.................................................... kronor 13,833,029: —
med.......................................... )) 1,889,767: —
till .................................................. kronor 15,722,796: —
Under erinran att på framställning af Eders Kungl. Maj:t dels 1898 års Riksdag i fråga om då föreslagen organisation af Gottlands trupper medgaf, att under öfvergångstiden å staten uppkommande besparingar finge användas till erforderlig nyuppsättning af munderingspersedlar och anskaffning af stamhästar m. m., dels ock 1900 års Riksdag medgaf, att under öfvergångstiden för organisationen af Karlsborgs artillerikår uppkommande besparingar å de till kåren anvisade anslagsmedel finge användas till bekostande af den nybildade delens af kåren första uppsättning och utrustning, vill jag framhålla lämpligheten däraf, att liknande bestämmelser varda gällande beträffande de nu under organisation varande Boden-Karlsborgs artilleriregemente och positionsartilleriregementet, enär organisationen därigenom väsentligt underlättas. Jag vill därför hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, vid godkännande af förslag till stater för Boden-Karlsborgs artilleriregemente och positionsartilleriregementet, medgifva, att uppkommande besparingar å de till hvartdera af nämnda regementen anvisade anslagsmedel få under öfvergångstiden användas till bestridande af förekommande utgifter för regementets uppsättning och utrustning.
Fjärde Imf vild titeln.
21 Intendenturkåren.
Enligt den år 1901 beslutade nya härordningen skola, bland andra, följande nya beställningar tillkomma vid kåren, nämligen:
8 intendentsbeställningar af 1. klassen,
24 underintendents- och
22 förvaltarebeställningar, hvaremot, bland andra, de i staten förut uppförda extra intendentsbeställningar, aflönade med arfvoden till sammanlagdt belopp af 25,000 kronor, skola indragas.
I 1902 års stat för kåren uppfördes af nämnda beställningar 1 intendent af 1. klassen och 5 förvaltare.
Af 1902 års Riksdag äskade Eders Kungl. Maj:t medel för tillsättande under år 1903 af följande nya beställningar, nämligen: 3 intendenter af 1. klassen samt 4 förvaltare.
I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902 angående hufvudtitelns reglering för år 1903 uttalade jag beträffande underintendentsbeställningarna den åsigt, att dessa under de för intendenturkårens tillökning föreslagna fem återstående öfvergångsåren borde tillsättas sålunda, att 4 af dem uppfördes i 1903 års stat och sedermera i hvar och en af de följande fyra årens stater upptoges fem nya dylika beställningar, hvaremot samtidigt de å staten uppförda arfvoden till extra intendenter och intendentsaspiranter borde minskas med motsvarande antal. Riksdagen biföll i allo Eders Kungl. Maj:ts, i öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, framställda förslag i hvad angick 1903 års stat.
Redan i mitt nyssberörda yttrande till statsrådsprotokollet erinrade jag därom, att intendenturkårens utveckling, i följd af de betydande anslagskrafveu under fjärde hufvudtitelu, icke kunnat i allo ske.enligt den i generalstabschefens i öfvergångsförslaget till ny härordning^framlagda plan. Jag nödgades därför förklara mig ej kunna biträda generalintendentens hos Eders Kungl. Maj:t gjorda hemställan om inrättande af dels 1 intendentsbeställning af 1. klassen, afsedd för militärbefälhafvarens å Gottlaud stab, dels ytterligare 3 förvaltarebeställningar, afsedda för tjänstgöring vid de särskilda arméfördelningarnes utbildningskurser i intendenturtjäust.
Beträffande nyssnämnde intendentur tjänsteman i viilitärbefälhafvarens pa Gottland stab anförde jag vidare, det jag funnit, att de för honom afsedda göromål skulle kunna genom öfverflyttning af dylik tjänsteman från truppförbanden tillsvidare tillgodoses, och att den därigenom
[7-]
Inteudentur-
kåren.
22 Fjärde hufvndtiteln.
[7.] ledigblifna befattningen borde kunna uppehållas af extra intendent eller annan med arfvode å kårens stat aflönad person.
Detta har ock skett, i det att den vid Gottlands infanteriregemente anställde regementsintendenten nästlidet år öfverflyttats till militärbefälhafvarens stab och regementsintendentsbefattningen tillfälligtvis auförtrotts åt en officer.
Då emellertid denne sistnämnde naturligtvis icke under längre tid bör undandragas sin rent militära tjänstgöring och ej heller regementsintendentsbefattningarna vid armén för längre tid böra bestridas af annan än intendenturutbildad personal, måste förändring af omförmälda provisoriska anordning af intendenturgöromålen å Gottland så snart som möjligt ske, hvadan jag hemställer, att en ny intendentsbeställning af 1. klassen, afsedd för Gottlands infanteriregemente, måtte uppföras å intendenturkårens stat för år 1904.
Enär det är synnerligen önskvärdt, att intendenturkåren ju förr desto hellre uppnår sin fastställda organisation, för att kunna motsvara sina uppgifter, hvilka särskildt under öfvergångstiden med dess växlingar och förändringar i förvaltningshänseende äro stora och betungande, torde tillsättandet af de tre återstående för arméfördelningarnas utbildningskurser i intendenturtjänst afsedda förvaltame icke längre böra uppskjutas. Därjämte måste, då hvarje af arméns förråd bör anförtros åt en därför i första hand ansvarig förvaltare, under år 1904 inrättas tre nya förvaltarebeställningar, afsedda en för positionsartilleriregementet och en för hvartdera af Vaxholms och Karlskrona fästningsingenjörkompanier.
Med tillämpning af ofvan omförmälda plan för underintendentsbeställningarnas tillsättande, böra i 1904 års stat fem nya dylika beställningar tillkomma och samtidigt det till arfvodcn åt extra intendenter eller intendentsaspiranter å staten uppförda belopp minskas med 5,475 kronor, motsvarande 5 sådana arfvoden å 1,095 kronor.
Därest mitt under punkt [6.] här ofvan framställda förslag angående beredande af förhöjd dagaflöning åt officerare och vederlikar under tjänstgöring utom vanlig garnisons- eller förläggningsort vinner bifall, fordrar följdriktigheten, att dylik förmån beredes jämväl intendenturkårens personal. Kostnaderna härför hafva beräknats till samma belopp, som i Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta ämne till föregående års Riksdag upptogs för samma ändamål eller 2,168 kronor.
1 öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört, har jag låtit upprätta bifogade förslag till stat för intendenturkåren (bil. 62) samt får i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
23 Fjärde hufvudtiteln.
dels att medgifva, att från och med år 1904 vid [7.] intendenturkåren inrättas en ny intendentsbeställning af 1. klassen, fem nya underintendentsbeställningar och sex nya förvaltarebeställningar,
dels ock att, vid bifall härtill och till hvad under punkt [6.] föreslås beträffande förhöjda aflöningsförmåner, med godkännande af bifogade stat för intendenturkåren (bil. 62), öka detta anslag,
Ökad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne.
Jämlikt 1902 års Riksdags beslut rörande aflöning åt bataljons- [8.] läkarne vid armén, skola de till tjänsteåldern äldste af dessa intill halfva °^d antalet i tur och ordning, under förutsättning att deras tjänstgöring tjänste&idem blifvit väl vitsordad, utöfver dem enligt stat tillkommande aflöningsförmåner, från nu förevarande anslag- komma i åtnjutande af tillägg 1 lönen med 1,380 kronor och i dagaflöningen med 1 krona.
Enär, vid bifall till hvad jag under punkt [G.] föreslagit, dels bataljonsläkarnes antal kommer att ökas med två, nämligen en vid positionsartilleriet och en vid fästningsingeniörkåren i Boden, dels ock nämnde tjänstemän blifva berättigade till förhöjd dagaflöning under tjänstgöring utom vanlig garnisons- eller förläggningsort, eidbrdras jämväl i detta anslag någon förändring.
Jag har därför låtit utarbeta bifogade beräkning af de å anslaget för år 1904 behöfliga medel (bil. 63), hvaraf framgår, att detsamma bör upptagas till, i jämnadt tal, 71,540 kronor. t
Med anledning häraf får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
kronor 68,592: — b 2,949: —
kronor 71,541: —
att öka detta anslag,
nu .......................................
med .......................................
till..........................
24 Fjärde hufvndtiteln.
Stipendier för fältläkarekåren och veterinärstaten.
[9.] Uti förslaget till ny härordning hemstälde chefen för generalstaben,
Stipendier för att fältläkarestipendiaternas antal, hvilket alltsedan 18li utgjort 47 “oct IQåtte ökas till 60, så fördelade, att 20 skulle tillhöra 1. klassen med veterinär- stipendium af 600 kronor och 40 tillhöra 2. klassen med 500 kronors stnien. stipendium. ^ Fältveterinärstipendiaternas antal skulle ökas från 5 till 8 med bibehållande af det till en hvar af dem hittills utgående stipendium af 400 kronor.
Detta förslag, mot hvilket jag, enligt mitt anförande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901, icke hade något att erinra, blef af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändt. Uti min underdåniga framställning hos Eders ^ Kungl. Maj:t rörande regleringen af 4:de hufvudtitelns utgafter för år 1902 hemställde jag, att medel måtte beredas till aflönande af 15 fältläkarestipendiater af 1. klassen med 600 kronor och 32 fältläkarestipendiater af 2. klassen med 500 kronor, hvaremot jag icke ansåg mig för det då\ arande böra ifrågasätta någon ökning af stipendiaternas sammanlagda antal. Detta förslag blef af Eder Kungl. Mai:t och Riksdagen godkändt.
Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 15 september 1902 har medicinalstyrelsen emellertid nu upptagit frågan om ökande af antalet fältläkarestipendier och anför till stöd för sin uppfattning om behofvet däraf i hufvudsak följande:
Till följd af den nya härordningens genomförande hade antalet kommenderingar af extra läkare till armén betydligt tilltagit, och enär flere af stipendiaterna mast pa grund dels af sjukdom och dels af omedelbart förestående examen befrias från kommendering, hade de fleste öfriga fått fullgöra i medeltal två kommenderingar årligen. Härtill komme att flere åt dessa kommenderingar vore ganska långvariga, hvarför den tid, fältläkarestipendiaterna numera måste på grund af sådana kommenderingar vara beredda att undandraga studierna eller, hvad medicine licentiaterna beträffade, den enskilda läkareverksamheten, mer än fördubblats. Till följd häraf hade det under de båda senaste åren, oaktadt aflöningsförbättring, visat sig allt svårare att på ett tillfredsställande sätt rekrytera ifrågavarande kår. De flesta under år 1902 antagna fältläkarestipendiaterna hade sålunda utgjorts af nyblifna medicine kandidater, hvilxa på grund af otillräcklig klinisk tjänstgöring icke kunnat anses kompetente att på egen hand sköta en miltärläkarebefattning.
25 Fjärde hufvudtiteln.
En annan olägenhet, som hade sin grund i det för närvarande allt för ringa antalet fältläkarestipendiater, vore, att de stipendiater, som efter aflagd medicine licentiatexamen vunnit anställning såsom underläkare vid större sjukhus, måst entledigas ur fältläkarekåren af den anledning, att medicinalstyrelsen icke ansett sig kunna medgifva dem ovillkorlig befrielse från all militärkommendering, och vederbörande lasarettsdirektioner icke i något fall velat bevilja sådana underläkare tjänstledighet under ens sex veckor årligen för fullgörande af ifrågakommande tjänstgöring såsom militärläkare. Ett sådant förhållande vore emellertid att beklaga, då en al de största bristerna hos vårt nuvarande militära sjukvårdsväsende bestode däri, att armén saknade nödigt antal läkare med sjukhusutbildning. Mycket skulle emellertid kunna vinnas genom en afsevärd tillökning i fältläkarestipendiaternas antal, då härigenom befrielse från militär tjänstgöring årligen kunde meddelas åt några äldre stipendiater och möjlighet sålunda dem beredas att vinna anställning såsom underläkare vid större sjukhus, utan att nödgas entlediga dem ur kåren.
I anledning häraf hemställer medicinalstyrelsen, att fältläkarestipendiaternas antal måtte ökas med 5 af 1. klassen och 8 af 2. klassen.
Denna framställning har arméförvaltningen i underdånigt utlåtande tillstyrkt. I
I likhet med medicinalstyrelsen anser jag en tillökning af fältläkarestipendiaternas antal behöflig. Ett särskildt stöd för en dylik ökning förefinnes däruti, att antalet på stat anställda militärläkare och fältläkarestipendiater, militärläkare i reserven och värnpliktige _ läkare icke på långt när är tillräckligt för att, i händelse af mobilisering, fylla behofvet af läkare vid fältarmén och etappväsendet. Huru önskvärdt det, särskildt med hänsyn härtill, vore, att fältläkarestipendiaternas antal redan nu ökades i den mån medicinalstyrelsen föreslagit, anser jag mig emellertid icke för närvarande kunna tillstyrka, att steget tages så långt, utan hemställer, då kostnadsstegringen i anledning af den nya härordningen blott må ske gradvis, att ökningen inskränkes till fyra stipendiater, två af hvardera klassen, hvadan de inom 1. klassen skulle komma att uppgå till 17 och inom 2. klassen till 34. Härigenom ernås ock den proportion mellan båda klassernas stipendiater, som enligt 1901 års Riksdags beslut skall efter genomförd härordning förefinn as.
Hvad angår fältveterinärstipendiaterna, finner jag högst behöfligt
Bih. till lliksd. Prat. 1903. 1 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 4
[9.]
26 Fjärde liufvudtiteln.
[9.] att redan nu öka antalet till det, som enligt Riksdagens beslut skall efter genomförd organisation förefinnas, eller åtta. Erfarenheten under de senare åren har visat, att brist på dylika rådt vid flera tillfällen, då behof däraf uppstått. Därjämte tillkommer, att bristen på utbildade veterinärer, som kunna förmås att åtaga sig tillfälligt upprätthållande af hästsjukvården vid armén, är synnerligen stor. Anledningen härtill torde vara att söka såväl i nödvändigheten att till följd af stipendiaternas ringa antal ålägga en hvar af dem större tjänstgöring, än som är förenligt med hans öfriga intressen, som ock i de jämförelsevis låga aflöningsförmåner, som komma stipendiaterna till del, och jag anser därför oundgängligen nödvändigt att dessa stipendier ökas jämväl hvad angår beloppet. Detta utgör för närvarande 400 kronor, hvartill kommer dyrtidstillägg af 40 kronor, hvilket dock vid en reglering af stipendiebeloppet bortfaller. Skäligt torde få anses, att ifrågavarande stipendier bestämmas till 500 kronor, eller samma belopp, som utgår till 2. klassens fältläkarestipendiater.
I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört, har jag låtit upprätta bifogade förslag till stat för anslaget till stipendier åt fältläkarekåren och veterinärstaten (bil. 64) slutande å 31,200 kronor.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af nyssnämnda förslag till stat för anslaget till stipendier åt fältläkarekåren och veterinärstaten, höja detta anslag,
nu ............................................................ kronor 27,000: —
med ......................................................... » 4,200: —
till .......................................................... kronor 31,200: —
Inkvarteringskostnader.
[10.] Enär antalet af de i förslag till stater för år 1904 uppförda lön-
inkvarterings- tagare, som äro till inkvarterings- och servisbidrag berättigade, är större kostnader, än motsvarande antal för innevarande år, erfordras förhöjning af anslaget till inkvarteringskostnader. Under hänvisning till de beträffande anslaget gjorda beräkningar (bil. 66—72) och affattadt sammandrag (bil. 65), utvisande ett anslagsbehof af 1,187,674 kronor 50 öre, utjämnadt till 1,187,675 kronor, får jag hemställa det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
27 Fjärde hnfvu dtiteln.
Inkvarteringens ordnande i Stockholm.
Enligt den för Stockholms stad den 28 februari 1856 fastställda inkvarteringsordning, skola till bestridande af kostnaderna för den inkvartering, som åligger staden, utgå, bland annat, inkvarteringstolagen samt det för ändamålet å riksstaten uppförda reservationsanslag å 21,450 kronor. Sedan Eders Kungl. Maj:t den 15 april 1902 uppdragit åt öfverståthållareämbetet att bos stadsfullmäktige i Stockholm anhålla, det staden måtte medgifva, att såsom inkvarterings- och servisbidrag från och med år 1903 för de beställningar vid Svea och Göta lifgarden, Lifgardet till häst och Första Svea artilleriregemente, hvilkas innehafvare nu vore berättigade till inkvarterings- och servisersättning af staden, finge utbetalas samma belopp, som enligt Riksdagens beslut från och med nämnda år skulle af statsmedel utgå för andra innehafvare af motsvarande beställningar i Stockholm, hafva stadsfullmäktige enligt beslut den 26 november 1902 till berörda framställning lämnat bifall, men vid medgifvandet fästat det villkor, att den förhöjda ersättningen skulle utgå tills vidare och så länge den staden tillkommande inkvarteringstolagen därtill lämnade tillgång och någon nedsättning icke vidtoges i det för ordnandet af inkvarteringsväsendet i hufvudstaden anvisade statsbidrag af 21,450 kronor.
Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t läcktes, med tillkännagifvande af detta stadsfullmäktiges beslut, föreslå Riksdagen
att fortfarande till inkvarteringens ordnande i Stockholm bevilja ett reservationsanslag å 21,450 kronor.
Ålderstillägg.
[10.]
[11.] Inkvarteringens ordnande i Stockholm.
Enligt vedertagen grund för beräknande af detta anslag, bör dess [12.] belopp motsvara hälften af den summa, hvartill utgifterna å anslaget Åiderstmäg.
28 Fjärde liufvudtiteln.
[12.] skulle uppgå, därest alla, för hvilka ålderstillägg finnes å stat under fjärde hufvudtiteln uppfördt, åtnjöte denna förmån.
Under punkterna [6 och 7] har jag förut gjort framställning om inrättande af åtskilliga nya beställningar, med hvilka rätt till ålderstillägg är förenad, nämligen en förvaltarebeställning å artilleriets tygstater och en fortifikationskassörsbeställning, för hvilka båda finnes i stat anslaget ålderstillägg af 500 kronor, äfvensom sex förvaltarebeställningar med rätt till ålderstillägg om 300 kronor. I punkt [22] här nedan ärnar jag föreslå anställande af en fabriksingenjör vid Åkers krutbruk, hvilken tjänsteman i likhet med öfrige fabriksingenjörer bör komma i åtnjutande af ett ålderstillägg af 500 kronor. Därest dessa framställningar varda af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen bifallna, kommer alltså sammanlagda beloppet af nyanvisade ålderstillägg att uppgå till 3,300 kronor, och förevarande anslag bör alltså, enligt nyssnämnda beräkningsgrund, ökas med 1,650 kronor.
Jag får därför hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att öka detta anslag,
nu ............................................................ kronor 37,500: —
med ......................................................... » 1,650: —
till ....................................................... kronor 39,150: —
Reservbefälet.
[13.] Sedan 1898 års Riksdag, med bifall till Eders Kungl. Maj:t därom
Reservbefälet, framställda förslag, medgifvit förbättrade aflöningsförmåner för reservbefälet, åtnjuter, jämlikt förordningen den 30 december 1898 angående ersättning åt personal, tillhörande arméns reserver, sådan denna förordning lyder enligt kungörelsen den 29 november 1901, dylik personal af officers- och underofficers rangklass för färd i och tjänstgöring med trupp, lön och dagaflöning eller dagtraktamente, där sådant utgår, med samma belopp, som fast anställd personal af motsvarande grader i lägre löneklassen inom graden vid liknande tjänstgöringstillfällen äger åtnjuta, dock att lönen beräknas och utgår för dag med ‘/'ses, vid skottår med 1/'s66 af årsbeloppet. Personal af manskapsklassen med vederlikar åtnjuter vid dylik tjänstgöring, förutom underhåll in natura, lön och dagaflöning eller dagtraktamente till samma belopp, som för fast anställd personal af motsvarande grad är bestämdt. Vid alla slag af personliga tjänsteuppdrag åtnjuter reservernas personal för resa rese-
29 Fjärde hufvud titeln.
ersättning och dagtraktamente samt under förrättningstiden dagtraktamente, allt enligt de bestämmelser, som för dylik ersättning åt arméns fast anställda personal äro meddelade.
Härförutom äger reservunderlöjtnant att vid utnämning erhålla ekiperingshjälp af 500 kronor, hvarjämte reservofficer samt reservintendent och reservunderintendent, under förutsättning af viss fullgjord tjänstgöring, efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående litstid åtnjuta en årlig pension till belopp af 300 kronor.
Den för reservbefälet medgifna förmånen att under tjänstgöring med trupp åtnjuta lön och dagaflöning i likhet med motsvarande personal å stat har medfört, att den af 1901 och 1902 års Riksdagar beslutade löneregleringen för armén kommit jämväl reservbefälet till godo, liksom samma befäl jämväl kommer i åtnjutande af förhöjd dagaflöning i vissa fall, därest den under punkt [6] här ofvan gjorda framställning om sådan dagaflöning till befälet pa stat vinner bifall. Förevarande anslag kommer naturligtvis till följd af dessa förhållanden att få vidkännas något större utgifter än förut, men då — såsom jag här nedan under punkt [18] ärnar än ytterligare framhålla — ett villkor för erhållande af så många reservofficers- och reservunderofficersaspiranter som möjligt är, att reservpersonalen beredes sådana förmåner, att dess utbildning icke kommer att medföra personliga ekonomiska uppoffringar, torde dessa ökade utgifter i sin mån bidraga till ett gynnsammare resultat än hittills i afseende å reservbefälets rekrytering.
Nödvändigheten att tillse, det reservbefälets utbildning och anställning icke ådrager detsamma någon ekonomisk förlust, föranleder mig ock att hos Eders Kungl. Maj:t göra framställning om beredande åt reservofficerarne af något högre ekiperingshj älp. Denna utgår, såsom nyss är nämndt, med 500 kronor, men detta belopp är icke tillräckligt för bestridande af de kostnader nyanskaffning af en officers hela utrustning medför. Detta bidrag bör därför enligt mitt förmenande icke bestämmas lägre än till 700 kronor. De ökade utgifter, som uppkomma såväl häraf som af den till följd af löneregleringen för armén höjda aflöningen till reservbefälet torde emellertid icke för närvarande behöfva påkalla någon förhöjning af detta anslag, som årligen lämnat afsevärda besparingar, för år 1901 uppgående till 31,564 kronor 5 öre, hvilka till statsverket återgått; men lärer dock för beredande af visshet om tillgång till betäckande af de utgifter, hvilka af anslaget skola bestridas, den genom tillägget »högst» i anslagets benämning gifna begränsning för medelns utgående böra försvinna.
Jag får därför allenast hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen medgifva,
[13.]
30 Fjärde hufvudtiteln.
[13.] att den till reservunderlöjtnant utgående ekipe-
ringshjälp må höjas från 500 kronor till 700 kronor;
samt att det i anslagets rubrik förekommande ordet »högst» må därifrån utgå.
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.
[14.] Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 21 november 1902
Ersättning åt har arméförvaltningen å civila departementet, med hänvisning till bi- I!Sföijdn 1 fgnr- Ugade. uppgift å de för år 1903 å ifrågavarande anslag uppförda löneméns omorga- ersättningar och beräkning af de för år 1904 å anslaget erforderliga nisation. medelsbelopp (bil. 74 och 75), anfört, bland annat:
att i följd af den år 1902 beslutade löneregleringen för armén den åt nuvarande chefen för generalstaben förut upptagna ersättning för en tredje tjänstehäst borde från anslaget afföras;
att, enär de regementspastorer vid den icke garnisonerade armén, hvilka kvarstode å de år 1892 gällande stater, åtnjöte lön med 800 kronor och dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 60 dagar, eller tillhopa 980 kronor, men å staterna för dessa truppförband från och med innevarande år vore uppförda arfvoden till regementspastorer med 1,000 kronor, funnes å aflöningsanslaget medel tillgängliga till utbetalande af dagaflöning åt dessa löntagare, därest de ej öfverginge till den nya aflöningsstaten, hvadan alltså den till dem från nu förevarande anslag hittills utbetalade dagaflöningen kunnat från detsamma afföras;
att de å detta anslag för regementspastorer vid den garnisonerade armén och auditörer, båda kvarstående å 1892 års stat, uppförda löneersättningsbelopp hade i följd af den nya löneregleringen kunnat minskas med 200 kronor för de förra och 300 kronor för de senare, motsvarande de arfvodesförhöjningar, som genom den nya löneregleringen blifvit för regementspastorer och auditörer uppförda;
att enär den servisersättning till Kronprinsens husarregementes personal, hvilken förut erlagts af vederbörande kommun, numera bestredes af statsverket, dylik ersättning till den å gammal stat kvarstående regementspastorn och sadelmakaren vid nämnda regemente å ifrågavarande anslag upptagits med sammanlagdt belopp af 42 kronor; samt
att, enär vid Karlskrona grenadjärregemente för närvarande tjänstgjorde en öfvertalig auditör samt vid Vaxholms grenadjärregemente en öfvertalig regementspastor och en öfvertalig auditör, hvilka samtliga endast erhållit konstitutorial att tillsvidare uppehålla sina befattningar, och för hvilkas aflönande medel ej funnes anvisade å 1903 års stater, armé-
Fjärde hufvudtiteln. 31
förvaltningen trott sig kunna utgå från den förutsättningen, att dessa [14.] öfvertaliga befattningsinnehafvare icke komme att kvarstå i tjänst vid 1904 års ingång ock för den skull ej tagit hänsyn till desamma vid uppgörande af nu ifrågavarande beräkning.
På grund häraf och med uteslutande af de ersättningstagare, hvilka afgått eller under år 1903 med visshet komme att afgå från sina beställningar, hade armé förvaltningen enligt bifogade tablå (bil. 75) beräknat utgifterna å detta anslag till 24,816 kronor 25 öre.
Då jag icke har något att erinra mot arméförvaltningens ofvan anförda beräkning, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
Remontering och skoning m. m.
Jämlikt Eders Kungl. Maj:ts med 1901 års Riksdag fattade beslut [15.] skall antalet af arméns hästar vid öfvergångstidens slut uppgå till 9,396, Remontering hvaraf vid kavalleriet 6,000, vid artilleriet 2,929, vid ingenjörtrupperna 143 och vid trängen 324. Till detta antal skulle häststammen uppbringas genom inlTöp af erforderligt antal remonter utöfver det, som vore behöfligt för att ersätta störtade eller utrangerade hästar.
Den för 1901 års Riksdag framlagda plan för ökning af antalet hästar vid armén har på grund af bristande utrymme i såväl remontdepoter som regementenas stallar icke kunnat följas vid uppgörandet af vare sig 1902 eller 1903 års statsregleringar, utan den beräknade ökningen har måst väsentligt nedbringas.
Enligt de beslut angående ökning af hästantalet vid armén, som Eders Kungl. Maj:t med Riksdagen fattat de två sistförflutna åren, skola nämligen vid utgången af år 1903 vid armén finnas 6,225 hästar, af hvilka 4,880 vid kavalleriet, 1,130 vid artilleriet, 97 vid ingenjörtrupperna och 118 vid trängen.
32 Fjärde liufyudtiteln.
[15.] Af hvad ofvan är anfördt framgår, att antalet hästar vid armén
kommer att vid 1903 års utgång understiga det, som är afsedt att finnas vid den nya härordningens slutliga genomförande, med 3,171, hvaraf 1,120 vid kavalleriet, 1,799 vid artilleriet, 46 vid ingenjörtrupperna och 206 vid trängen. Enligt öfvergångsförslaget skall stamhästantalet vara fylldt vid kavalleriet och ingenjörtrupperna under 6., vid artilleriet under 8. och vid trängen under 10. öfvergångsåret. Häraf följer, att den årliga ökningen, jämnt fördelad, skulle från och med år 1904 i Jämnade tal behöfva utgöra 280 hästar vid kavalleriet, 300 vid artilleriet, 12 vid ingenjörtrupperna och 26 vid trängen eller tillhopa 618 hästar, för att inom bestämd öfvergångstid det erforderliga antalet vid armén skall ernås.
Då emellertid en så betydlig ökning af hästantalet skulle för år 1904 nödvändiggöra undanskjutandet af andra viktiga anslagskraf, samt dessutom bristande depot- och stallutrymme fortfarande utgör hinder för en enligt planen fortgående ökning af stamhästarnes antal, har jag efter noggrann undersökning af alla på frågan inverkande omständigheter ansett, att det antal hästar, som för ökning af häststammen skall under år 1904 inköpas, icke må öfverstiga 235, fördelade med 100 till kavalleriet, 100 till artilleriet, 8 till ingenjörtrupperna och 27 till trängen.
Kostnaderna för remontering-och skoning af arméns hästar under år 1904 har jag enligt bilagda beräkning (bil. 76) funnit komma att uppgå till 952,708 kronor, hvarvid jag följt de af Riksdagen förut godkända beräkningsgrunder för anslaget, nämligen att den årliga omsättningen af stamhästarne uppgår till 9 procent af hästantalet, att medelpris för remont utgör 800 kronor, samt att utrangerade hästar betinga ett medelpris af 100 kronor.
Härtill kommer den under anslaget jemväl ingående kostnaden för aflöning åt remonteringsstyrelsen. 1901 års Riksdag beslutade, att till chefen för nämnda styrelse skulle från ordinarie stat utgå ett arfvode, motsvarande majors aflöningsförmåner, och — med hänsyn till det maktpåliggande uppdrag, remonteringschefen innehar, särskildt i fråga om det år från år ökade inköpet af remonter, äfvensom den honom åliggande tillsynen af de numera ganska mycket tillökade och delvis nyorganiserade remontdepoterna, — torde tidpunkten nu vara inne att hos Riksdagen göra framställning om anslagets höjande för beredande af medel till detta arfvode. Jag har med anledning däraf låtit uppgöra bifogade förslag till stat för remonteringsstyrelsen (bil. 77), slutande å 9,855 kronor, hvaruti chefens arfvode ingår med 7,355 kronor. Anslå-
Fjärde lmfvudtiteln. 33
gets slutsumma skulle alltså komma att uppgå till (952,708 + 9,855) [15.]
962,563 kronor.
Med stöd af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af bifogade förslag till stat för remonteringsstyrelsen (bil. 77), öka anslaget till remontering och skoning m. m.,
nu............................................................ kronor 751,328: —
med...................................................... » 211,235:
till ..................................................... kronor 962,563
Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och
trängens exercis.
På sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet rörande fjärde [16.] hufvudtitelns reglering för innevarande år anförde, ifrågakommer efter Lt]f1\a^1set.ar genomförandet af den nya härordningen legning af hästar endast vid riets, artilleartilleriet och ingenjörtrupperna under repetitionsöfningarne. Under öfvergångstiden ställde sig emellertid förhållandena helt annorlunda, ty trängens i samma mån behofvet af stamhästar icke blifvit tillgodosedt måste exercis, bristen ersättas med legda hästar, och, då denna brist vore störst under de första öfvergångsåren, erfordrades, att under dessa år ett betydligt antal hästar legdes icke blott vid artilleriet och ingenjörtrupperna utan äfven vid trängen.
Under år 1904 och närmaste år uppstår behof af legda hästar jämväl vid kavalleriet, enär antalet af kronans egna hästar ej blifver tillräckligt för de värnpliktiges utbildning vid en del af f. d. indelta kavalleriet, d. v. s. lifregementets dragoner och husarer samt Smålands husarregemente. För detta ändamål blifver nödigt att med rusthållarne, livilka icke äro skyldiga att utan ersättning tillhandahålla hästar vid de värnpliktiges vapenöfningar, träffa aftal om hästarnes inkallande under dessa öfningar, men i samma mån härorganisationen utvecklas och rusthållshästarne vid berörda tre regementen ersättas med kronans egna hästar, kommer naturligtvis denna utgiftspost att minskas och upphöra.
Beloppet af legan för rusthållshäst har beräknats uppgå till 75 öre per dag, och då, enligt gjord utredning, 300 hästar komma att erfor-
Iiih. till Rilcsd. Prot. 1003. 1 Sami. 1 A/d. 1 Hiift. 5
34 Fjärde hufvudtiteln.
[16.] dras under 137 dagar, belöpa sig kostnaderna i sin helhet för detta ändamål under år 1904 till 30,825 kronor.
Beträffande lega af hästar för öfriga vapen- och truppslag hafva enligt bifogade tablå (bil. 78) utgifterna härför beräknats uppgå
vid artilleriet.................................................................. till kronor 499,089: —
» ingenjörtrupperna ............................................. » » 62,451: —
» trängen................................................................... » » 87,756: —
hvadan hela anslaget för år 1904 torde böra upptagas till ett för utlämnande af slutsumman å de ordinarie anslagen lämpadt belonn af 680,120 kronor.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
nu.
med.
att öka detta anslag,
kronor 643,857 » 36,263
............................................................ kronor 680,120: —
äfvensom medgifva, att anslaget må under förändrad benämning: »lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis» i riksstaten uppföras.
Krigshögskolor.
[17.J I sitt den 13 november 1900 afgifna förslag till ny härordning
Krigehög- framhöll chefen för generalstaben beträffande skolor för officerare, unskoior. derbefäl och militärläkare, hurusom det läge i sakens natur, att* med den nya härordningens utveckling äfven krigshögskolorna (krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan) blefve i behof af ökadt anslag. Uti kostnadsberäkningarna hade detta behof blifvit uppmärksammadt, ehuruväl förhållandena icke medgifvit att uppgöra förslag till skolornas omorganisation och utarbeta däraf påkallade förändrade stater. I sina approximativa beräkningar öfver landtförsvarets årliga kostnad enligt förslaget till ny härordning upptog emellertid chefen för generalstaben kostnaderna för ifrågavarande skolor till 100,000 kronor, eller 32,140 kronor mer än dåvarande anslagsbeloppet 67,860 kronor.
Hvad särskildt angar behofvet af artilleri- och ingenjörhögskolans ombildning, har detsamma med försvarsväsendets utveckling allt mera
Fjärde lmfvudtiteln. 35
gjort sig gällande. Denna fråga bär därför af vederbörande myndigheter ägnats mycken uppmärksamhet. För att vid dess lösning draga nytta af andra länders erfarenheter, sattes chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan i tillfälle att under år 1902 med understöd af statsmedel företaga en studieresa till Preussen, Bayern och Österrike-Ungern. Efter återkomsten från denna resa liar skolchefen dels i allmänhet lämnat en redogörelse för artilleri- och ingenjörofiicerarnes teoretiska. utbildning i Tyskland och Österrike m. m., dels ock utarbetat ett af krigsundervisningskommissionen den 11 sistlidne oktober till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnadt förslag till ifrågavarande högskolas omorganisation, hvilket torde få vidfogas detta protokoll såsom bil. 96.
Innan jag redogör för det hufvudsakliga innehållet af detta förslag, anhåller jag att i korthet få erinra om grunddragen af artilleri- och ingenjörhögskolans nuvarande organisation.
Undervisningen meddelas därstädes uti 4 ungefär samtidigt pågående kurser, nämligen: en allmän artillerikurs, en högre artillerikurs, en allmän fortifikationskurs och en högre fortifikationskurs. Samtliga kurser börja på hösten hvarje jämnt ar samt afslutas pa varen näsi därpå följande jämnt år, med 4—5 månaders uppehåll under sommaren de udda åren, under hvilket uppehåll eleverna återgå till tjänstgöring vid respektiva regementen.
De båda allmänna kurserna, hvilka äro föreskrifna såsom villkor för vinnande af befordran till löjtnant vid respektiva truppslag, hafva, med en till omkring 1572 månader uppgående arbetstid, nästan helt och hållet gemensam undervisning.
De båda högre kurserna, hvilkas arbetstid uppgår till omkring 137'2 månader, hafva äfven i vissa ämnen gemensam undervisning och för öfrigt ungefär lika indelning af tiden för lektioner och examina. Högre artillerikursen är frivillig, hvaremot genomgåendet af den högre fortifikationskursen är kompetensvillkor för befordran till kapten vid fortifikationen.
Undervisningen meddelas hufvudsakligen i form af föreläsningar, som pågå de första två tredjedelarna af clen årliga arbetstiden, under det att den sista tredjedelen är anslagen till examina.
För att förmå eleverna att på egen hand bedrifva studier äfven under föreläsningstiden och ej uppskjuta studierna till examensperioden, ,anordnas i hvarje ämne en eller flera s. k. repetitioner, hvilka återkomma hvarannan eller hvar tredje vecka under hela föreläsningstiden.
[17.]
36 Fjärde hufvudtiteln.
[17.] Samtliga kurser, äfven de allmänna, hafva en öfvervägande teknisk
anläggning.
Denna organisation lider framförallt af den olägenheten att ej vara afpassad efter den nya härordningens kraf, uppgjord som den är under en tid, då långt mindre hänsyn än nu togs tili den praktiska trupptjänstens kraftiga och följdriktiga bedrifvande och då de värnpliktiges öfningar vid artilleri- och ingenjörtrupperna — i motsatts till hvad framdeles kommer att äga rum — uteslutande bedrefvos under sommartid.
Af hvad jag framhållit angående högskolans organisation framgår, att hvarje artilleriofficer under minst 2 och hvarje ingenjörofficer under sammaniagdt 4 vintrar för högskolestudier är bortkommenderad från sitt truppförband, hvarigenom därstädes ofta uppstår en brist på officerare, som, redan nu kännbar, säkerligen skulle med inträdande nya utbildningsförhållanden komma att medföra stora olägenheter.
Da därjämte under den närmaste tiden beväringsrekrytskolorna vid ifrågavarande truppslag komma att taga sin början redan under vintern, torde det hvarken för regementena eller för de vid högskolan kommenderade officerarna innebära någon fördel, att kurserna, såsom nu är förhållandet, afslutas redan på våren eller att sommaruppehållet göres så långt som 4—5 månader. Den årliga arbetstiden, nu 67s—8 månader, bör således kunna utsträckas.
Genom att låta verksamheten vid högskolan fortgå till tiden för repetitionsöfningarnas början på hösten kunde antalet vintrar, under hvilka eleverna skola vistas vid högskolan, nedbringas till afsevärdt gagn för trupptjänstgöringen.
I mån af den nya härordningens genomförande kommer antalet officerare vid artilleriet och fortifikationen att väsentligt ökas. Med en motsvarande ökning af elevantalet i de nuvarande allmänna kurserna skulle, under förutsättning att ingen förändring i högskolans organisation göres, nuvarande lärarekrafter på långt när ej blifva tillräckliga, isynnerhet om en ny, mera kräfvande undervisningsmetod varder genomförd.
Den vid högskolan sedan gammalt tillämpade undervisningsmetoden är _ nämligen numera föråldrad och har visat sig mindre lämplig. Sär- 8 kild t kunna de manga s. k. repetitionerna och den långa examenstiden anses hafva ett mindre gynnsamt inflytande på arbetsprodukten, hvarjämte i de allmänna kurserna väl mycken tid anslagits till undervisning i de tekniska ämnena, hvarigenom det militära mål, som med dessa kurser borde afses, i själfva verket icke torde i behörig grad ernås.
Fjärde lnifvudtiteln. 37
De svagheter, som sålunda vidlåda högskolans nuvarande organisation, och dess bristande anpassning efter den nya härordningens fordringar har man tänkt sig kunna på ett ändamålsenligt sätt afhjälpa genom artilleri- och ingenjörhögskolans ombildning i enlighet med skolchefens förslag, för hvilket jag anhåller att nu få redogöra.
Undervisningen skulle, enligt detta förslag, fördelas på två linjer: en artillerilinje och en fortifikationslinje, hvardera bestående af en allmän, obligatorisk, och en högre, frivillig, kurs.
Den allmänna artillerikursen skulle börja hvarje år den 1 oktober och fortgå utan afbrott under 10 månader.
Den högre artillerikursen skulle anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nuvarande grunder för motsvarande kurs med den ändring, som betingas af sommaruppehållets förkortande från 5 till 2 månader.
Den allmänna fortifikationskur sen skulle fördelas på två år med början den 1 oktober hvarje udda år och med afslutning till repetitionsöfningarna påföljande udda år. Under första året skulle undervisningen anordnas i anslutning till den samtidigt pågående allmänna artillerikursen.
Den högre fortifikationskur sen skulle taga sin början den 1 oktober hvarje udda år och pågå under 8 månader till den 1 juni påföljande år.
Undervisningen skulle göras i möjligaste mån applikatorisk. Vid slutet af hvarje undervisningsår skulle anordnas en kort, omkring 6 veckors, examenstid. Ingå s. k. repetitioner skulle ega rum, utan skulle genom ofta återkommande förhör, bestående i frågor till och tankeutbyte med eleverna, dessa föranledas att dag för dag genom själfstudier följa föreläsningarna.
Studieplanen skulle uppgöras så, att uti de båda allmänna kurserna vikten hufvudsakligen komme att läggas på de militära ämnena, under det att de tekniska ämnena först i de högre kurserna skulle göras till föremål för ingående studier.
Utöfver högskolans nuvarande undervisningsprogram skulle ämnet »fästningskrig» ingå i högre artillerikursens studieplan, hvarjämte a ingenjörlinjen »ritlära» samt »väg- och vattenbyggnadskonst» skulle upptagas såsom nya ämnen. I samtliga kurser skulle tillfälle beredas till undervisning i ryska språket. De praktiska öfningarna skulle förläggas till högsommaren och gifvas ökad omfattning.
I fråga om skolans personal innebär förslaget den ändringen, att chefen, livilkens löneförmåner hittills utgått från vederbörligt regementes stat med tillägg af ett arfvode af 1,500 kronor, hädanefter
38 Fjärde hufvudtiteln.
[17.] skulle uppföras på högskolans stat, samt att nya lärareplatser skulle tillkomma för ämnena »väg- och vattenbyggnadskonst» samt »ryska språket».
Förslaget afser således en förkortning af den obligatoriska vistelsen vid högskolan från två till en vinter (från 15 Va månader till omkring 10 månader) för artilleriets och från fyra till två vintrar (från 29 månader till omkring 20 månader) för fortifikationens officerare utan att därigenom — i följd af förändrad undervisningsmetod, afkortad examenstid och högskolans fortsättande ända till repetitionsöfningarnas början — antalet undervisningstimmar i någon afsevärd grad minskas. Under nuvarande obligatoriska vistelse vid högskolan deltager artilleriofficeren uti 915 och fortifikationsofficeren i 1,855 undervisningstimmar. Enligt det uppgjorda förslaget skulle, dessa siffror ändras till respektive 910 och 1,785 — en ringa nedsättning i jämförelse med den afsevärda tid, hvarmed kommenderingarna vid högskolan blifvit förkortad.
Under det att ett fullständigt genomgående af högskolan för närvarande kräfver 4 vintrars bortovaro från regementet, skulle enligt förslaget skoltiden upptaga allenast 3 vintrar, med i vissa fall snarare ökad än minskad arbetsprodukt.
Genom att göra allmänna artillerikursen ettårig och låta ny kurs hvarje år taga sin början skulle endast i medeltal en årgång underlöjtnanter samtidigt komma att deltaga i denna kurs. Härigenom skulle trupptjänsten komma att tillgodoses bättre än för närvarande äger rum, då 2 årgångar underlöjtnanter ständigt äro bortkommenderade från regementena. Likaledes skulle vid fortifikationen ett större antal subalternofficerare kunna afses till tjänstgöring vid trupp än hittills varit fallet. Det genom den nya härordningen framkallade intensiva utbildningsarbetet vid trupp skulle således blifva väl tillgodosedt genom en omorganisation i föreslagen riktning.
Genom att låta ny allmän artillerikurs börja hvarje år skulle äfven den fördelen vinnas, att högskolan kunde mottaga det större antal af officerare, som hädanefter skola genomgå densamma, utan att elevantalet blefve större än lokaler och föreslagna lärarekrafter medgåfve. Enligt gjorda beräkningar skulle med årligen återkommande kurser sammanlagda antalet elever i de allmänna kurserna kunna nedbringas till omkring 25, hvilken siffra dock snarare torde kunna anses för högan för låg för undervisning i ett lärorum.
Den föreslagna undervisningsmetoden skulle, enligt erfarenheter från såväl andra svenska som ock från utländska liknande läroanstalter, gifva bättre resultat än den nuvarande. Då hittills för mycken tid an-
39 Fjärde lnifvudtiteln.
setts ägnad åt de tekniska ämnena i högskolans allmänna kurser, har det föreliggande förslaget däremot tagit behörig hänsyn till denna olägenhet, i det att nära 73 af tiden anslagits till föreläsningar i allmänt militära ämnen, under det att liufvuddelen af de tekniska studierna förlagts till de högre frivilliga kurserna, hvarjämte ryska språket upptagits på undervisningsprogrammet.
Med nuvarande organisation hafva de praktiska öfningarna måst förläggas till senhösten, således före de teoretiska profvens afläggande. Då, enligt förslaget, kurserna äro afsedda att pågå äfven sommartid, skulle ifrågavarande öfningar bedrifvas sommartid och efter aflagda teoretiska prof. Detta liksom den ökade omfattning, som i förslaget gifvits de praktiska öfningarna, skulle innebära en väsentlig och af behofvet påkallad förbättring.
Angående ny stat för artilleri- och ingenjörhögskolan anföres i förslaget hufvudsakligen följande:
Sedan numera samtliga öfriga skolor för utbildning af officerare, nämligen krigshögskolan, krigsskolan, ridskolan och infanteriskjutskolan, stå under befäl af chefer med aflöning på respektiva skolors stat, funnes intet skäl, hvarför icke artilleri- och ingenjörhögskolan också skulle erhålla chef på sagda skolas stat, isynnerhet som enligt artilleriets och fortifikationens nya organisation några öfvertaliga regementsofficerare icke finnas att för ändamålet tillgå, då numera artilleriets samtliga majorer och öfverstelöjtnanter äro beräknade för divisionsbefäl och fortifikationens officerare af dessa grader äro upptagna för fortifikationsändamål. Med anledning häraf upptager förslaget till stat enahanda löneförmåner för artilleri- och ingenjörhögskolans som för krigshögskolans chef eller öfverstelöjtnants aflöning, nämligen:
lön ................................................................................................ kronor 4,500: —
dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar................................. » 1,825: —
lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar » 1,530: —
tillhopa kronor 7,855: —
Med den föreslagna undervisningsmetodens införande och med årligen återkommande allmän artillerikurs skulle i afsevärd grad lärarnes arbete ökas. För lärarne i vissa ämnen upptager därför förslaget förhöjning af arfvodena, hvilken i förening med arfvoden åt lärare i de nya ämnena skulle orsaka en ökning af anslaget till »lärare och repetitörer» med 3,100 kronor.
Uppförandet å högskolans stat af chefens löneförmåner och af nyssnämnda ökning i anslaget till »lärare och repetitörer» jämte öfriga, af
[17.]
40 Fjärde liufvudtiteln.
större antal elever, längre arbetstid per år, oftare återkommande kurser och mer omfattande praktiska öfningar orsakade ökade utgifter till betjäning, underhåll, inventarier, resor m. m. skulle enligt de uppgjorda beräkningarna medföra en sammanlagd böjning af anslaget till artillerioch ingenjörbögskolan med tillhopa 17,785 kronor.
Krigsundervisningskommissionen har, efter verkställd granskning, tillstyrkt ifrågavarande förslag, hvarjämte arméförvaltningen å civila departementet afgifvit underdånigt utlåtande öfver den förslaget bifogade staten för högskolan. Mot den sålunda föreslagna staten har arméförvaltningen endast erinrat, att med anledning af vissa föreskrifter i gällande aflöningsreglemente, hvilket af Eders Kungl. Maj:t blifvit fastställdt efter det den föreslagna staten uppgjordes, den vid staten fogade anm. 5 angående reseersättning och dagtraktamente under färder till och från högskolan måtte ur densamma få utgå.
Det förslag, för hvilket jag nu inför Eders Kung]. Maj:t i underdånighet redogjort, synes mig vara af beskaffenhet att kunna på ett tillfredsställande sätt lösa frågan rörande omorganisationen af den ena af de båda militära högskolor, hvilkas ombildning i enlighet med den nya härordningens kraf framhållits såsom önskvärd i det af chefen för generalstaben den 13 november 1900 afgifna förslaget till ny härordning, och får jag därför tillstyrka samma förslag, dock med iakttagande af den ändring, som betingas af arméförvaltningens underdåniga utlåtande.
Den erforderliga höjningen af anslaget till artilleri- och ingenjörhögskolan skulle, enligt hvad jag förut framhållit, uppgå till 17,785 kronor; Och får jag, på grund af hvad jag sålunda anfört, i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af närlagda förslag till stat för artilleri- och ingenjörhögskolan (bil. 79), höja anslaget till krigshögskolor,
nu ........................................................... kronor 68,725: —
med ....................................................... » 17.785: —
till ............................................................ kronor 86,510: —
Fjärde hufvudtiteln.
41 Krigsskolan.
Den nu gällande staten för krigsskolan, fastställd den 9 juni 1899 samt i viss mån ändrad genom nådiga brefvet den 13 juni 1902, är, såsom i det statsverkspropositionen till 1899 års Riksdag åtföljande protokoll öfver landtförsvarsärenden omförmäles, beräknad för ett antal af högst 100 elever i hvarje kurs. Om antalet i någon kurs skulle blifva större, förutsattes såsom nödvändigt, att Eders Kung]. Maj:t, på sätt dittills ägt rum, skulle anvisa särskilda medel till bestridande af de ökade kostnader, som häraf kunde föranledas. Då elevantalet år 1900 uppgick till 113 och, efter att ej under år 1901 hafva öfverskridit. beräknadt antal, för år 1902 utgjorde 126, visade sig ock skolans anslag under nämnda år 1900 och 1902 otillräckligt, hvarför, på sätt i anförda statsrådsprotokoll förutsatts, särskilda medel efter framställningar af skolans chef blifvit af Eders Kungl. Maj:t anvisade. I följd däraf att under tiden för genomförande af den nya härordningen officersbeställningarna på stat komma efter hand att ökas, är en motsvarande tillväxt af elevantalet vid krigsskolan att motse, föranledande behof af ökade utgifter för skolan. Anledning till fastställande af ny stat för krigsskolan föreligger ytterligare i det förhållande, att sättet för bedrifvandet. af elevernas praktiska öfningar numera nödvändiggör, att vissa af där antällda officerare göras beridna. Härtill kommer, att, jämlikt Eders Kungl Maj:ts nådiga kungörelse den 14 mars 1902, angående sättet för officers- och reservofficersvolontärs antagning och utbildning, för reservofficersvolontärer skola årligen vid krigsskolan anordnas två utbildningskurser, hvardera om tre månader, med början för den ena omkring den 15 januari och för den andra under senare hälften af maj månad. För inredning af lokaler och anskaffande af erforderliga inventarier m. m. för de i nämnda kurser deltagande elever anvisade Eders Kungl. Maj:t den 25 juli 1902, efter framställning af chefen för krigsskolan, 47,055 kronor 75 öre, hvilka medel kunde utgå från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar; men utom dessa för en gång förekommande utgifter, erfordras medel för årligen återkommande aflöning och omkostnader, som lämpligen böra å stat anvisas.
I anledning af anförda förhållanden har chefen för krigsskolan med underdånig skrifvelse den 8 november 1902 insäudt af honom upprättadt förslag till ny stat för krigsskolan, omfattande anslag till kurs för utbildande af fast anstälda officerare, i stället för den nu gällande Bih. till Riksd. Prot. 1003. 1 Rami. 1 Afd. 1 Haft. 0
[18.]
Krigsskolan.
42 Fjärde liufvudtiteln.
[18.] staten, samt därvid fogat förslag till särskild stat för kurser till utbildande af reservofficerare.
Krigsundervisningskommissionen har i allo tillstyrkt nämnda förslag. Jämväl arméförvaltningen å civila departementet, som däröfver afgifvit yttrande, har, dock med anmärkningar i några enskildheter, förordat desamma.
Ehuru äfven jag i hufvudsak gillar de af chefen uppgjorda förslagsstater, har jag likväl ansett dem i vissa delar böra omarbetas; och anhåller jag nu att tå till Eders Kungl. Maj:ts pröfning framlägga de sålunda omarbetade förslagen dels till stat för krigsskolan och dels till stat för reservofficerskurser, anordnade vid nämnda skola (bil. 80 och 81).
Ang. forsla- Vidkommande förslaget till stat för krigsskolan, som af chefen gf8r'krigs** beräknats för ett antal af 125 elever, har jag godkänt denna beräkskoian. ningsgrund, under förutsättning att, därest elevantalet i någon kurs skulle blifva större och ökade utgifter häraf föranledas, Eders Kungl. Maj:t må, såsom hittills i liknande fall skett, kunna därför anvisa särskilda medel. Förslaget är i öfrigt uppgjordt i hufvudsak efter enahanda grunder som nu gällande stat, slutande å 88,350 kronor. Ökningen, uppgående till 22,150 kronor, är beroende af förhållanden, för hvilka jag nu går att redogöra.
För adjutanten har i förslaget uppförts lönetillägg och furageersättning för en tjänstehäst med tillhopa 765 kronor. Behof ' af tjänstehäst föreligger för denne i lika mån som för andra adjutanter, i synnerhet som chefen, hvilken adjutanten vid trupptjänst skall vara följaktig för att inhämta och befordra order m. m., är beriden.
I slottspastorns arfvode, nu uppfördt med 800 kronor eller samma belopp, som före innevarande år tillkom regementspastor, har föreslagits höjning till 1,000 kronor eller samma aflöning, som genom nästföregående Riksdags beslut blifvit för regementspastor bestämdt. Den i nuvarande stat uppförda läkaren med löneförmåner som bataljonsläkare har jag ansett böra i allo likställas med sådan, hvarför benämningen i öfverensstämmelse härmed ändrats..
I staben har föreslagits en ny beställning, nämligen en fanjunkare såsom förvaltare samt tillika väbel och uppsyningsman öfver kungsgårdens byggnader, park och utägor. Chefen har för denne tjänsteman ifrågasatt samma aflöningsförmåner, som tillkomma förvaltare vid intendenturkåren, och sålunda jämväl förmån af ålderstillägg; men som till beställningen, eldigt hvad äfven chefen anser, helst bör antagas en
Fjärde hufvudtiteln. 43
fanjunkare vid fortifikationen, synes mig lämpligt att därför äfven uppföra fanjunkares aflöning med det lönebelopp, som jag under anslaget till aflöning och rekrytering m. m. föreslagit för dylik beställning. Ifrågavarande fanjunkare skall, enligt hvad chefen anfört, under omedelbart befäl af chefen och redogöraren öfvertaga de göromål, som nu ombesörjas af den under kompanibefälet uppförde fanjunkare, men icke af denne kunna medhinnas, samt vara uppbördsman i skolans förråd af furage, bränsle, virke, verktyg, fortifikationsmateriel m. m. och därjämte hafva att upprätta förslag till samt leda och öfvervaka erforderliga byggnadsreparationer och arbeten för skogens samt utägornas förvaltning och vård.
Liksom för adjutanten har för kompanichefen uppförts lönetillägg och furageersättning för en tjänstehäst med tillhopa 765 kronor, hvarjämte arfvodet, nu 1,500 kronor, höjts till 1,800 kronor. Denna befattning, som är afsedd att uppehållas af en kapten af 2:a klassen, är synnerligen maktpåliggande samt kräfver af sin innehafvare godt omdöme och ordningssinne samt i öfrigt framstående militära egenskaper. Det är ock af stor vikt för elevernas utveckling att, då en sådan person en gång vunnits för befattningen, denne däri kvarstår så länge som möjligt; och härtill är en någorlunda god aflöning isynnerhet ägnad att bidraga. Förhöjningen af arfvodet torde dessutom få anses såsom en billig ersättning för den större omfattning af kompanichefens tjänstgöring, som följer af det ökade elevantalet. Enligt skolans reglemente skall kompanichefen med biträde af subalternofficerarne leda trupptjänsten. Efter nutida fordringar kan han icke utan att vara beriden på ett tillfredsställande sätt sköta planläggningen och öfvervakandet af de till nämnda tjänst hörande öfnmgar, helst då dessa utföras af olika afdelningar under kompanichefens öfverinseende å vidt skilda områden, och då de däri deltagande elever, tillhörande kavalleriet, äro beridna, Vid de under höst- och vintermånaderna ofta förekommande samöfningar med trupper ur Stockholms garnison m. fl. anlitas kompanichefen ofta såsom detaschementschef, stridsdomare och dylikt, hvarför han äfven då måste vara beriden.
Till följd af de för adjutanten och kompanichefen tillkomna hästar äfvensom på grund däraf, att det ökade antalet elever kräfver, att från kavalleriet ett större antal hästar än hittills får för skolans behof rekvireras, har arfvodet för veterinären, hvilken ej kan vara boende a Karlberg, men måste flera gånger i veckan där inställa sig utan särskild ersättning för färdkostnad, ansetts böra höjas från 200 till 300 kronor.
I stället för en af de bland betjäningen uppförda förmän, som hittills
44 'Fjärde liufrudtiteln.
[18.] inom kompaniet gjort tjänst som fanjunkare, har, i öfverenstämmelse med chefens förslag, bland kompanibefälet uppförts en fanjunkarebeställning, hvars innehafvare är afsedd att omhänderhafva kompaniets gevärsoch persedelförråd, i första hand ombesörja kompaniets utrustning och förplägning under fälttjänstöfningar samt tvätt och lagning af småpersedlar och sängservis, verkställa de dagliga in- och utlämningarna af persedlar och diverse materialier samt öfvervaka och ansvara för logementens uppvärmning och städning m. m.
I afseende å lärarne har chefen med hänsyn till det ökade elevantalet föreslagit dels höjning af lärarens i militärförvaltning och lärarens i militär sundhets- och förbandslära arfvoden med 200 kronor till hvardera, hvarigenom desse skulle erhålla samma aflöning, 500 kronor, som tillkommer läraren i ridning m. m., dels ock uppförande af fyra arfvoden, hvartdera å 500 kronor, åt biträdande lärare i krigskonst, vapenlära, krigsbyggnadskonst och topografi. Jag kan icke annat än biträda nämnda förslag; men som emellertid omständigheterna kunna tillfälligtvis fordra, att biträdande lärare måste anlitas jämväl i andra ämnen än de af chefen uppgifna, har det synts mig lämpligt, att de för sådana lärare beräknade arfvoden icke bindas vid vissa ämnen. Därför har jag sammanfört dem tillika med den i nuvarande stat uppförda aflöning under 90 dagar för en förste och en andre lärare till en summa, som afrundats till 2,600 kronor.
Hvad betjäningen angår har, såsom förut nämnts, en af förmännen ersatts med ofvannämnde bland kompanibefälet uppförde fanjunkare. I enlighet med chefens förslag och i anledning af uppförandet af ett nytt varmbadhus hafva en maskinist och en baderska tillkommit. Därjämte har till följd af skolans utvidgning ansetts nödvändigt att ananställa ytterligare sju drängar, af hvilka likväl en är afsedd att vara sjukhusdräng och ersätta den i nuvarande stat förekommande sjuksköterska. För fyra af drängarne har aflöningen beräknats för 185 dagar, hvaremot den för återstående delen af året uppförts å staten för reservofficerskurserna, för hvilkas skull ökningen af antalet i sådan mån ansetts erforderlig. Aflöningen har enligt nuvarande arbetspriser, med särskild hänsyn till Stockholmsförhållanden, beräknats efter högre dagspenning än förut eller för en förman 2,85 kr., för hvar af de båda öfrige 2,70 kr., för maskinisten och skogvaktaren hvardera 2,60 kr., för tändaren och hvarje dräng 2,35 kr., för baderskan 1,40 kr. och för städerskan l,io kr. För sjukvårdssoldaten och spelet har aflöningen med oförändradt dagsbelopp beräknats för hela året.
För flera af de under omkostnader i nuvarande stat uppgifna ända-
Fjärde liufvudtiteln. 45
mål föranleder den förutsatta utvidgningen af skolan i afseende å såväl [18.] elevantal som antalet betjäning ökade utgifter. I förstnämnda afseende har beräknats förhöjning af anslaget för praktiska öfningar, som måste blifva mera omfattande än hittills, med 700 kronor. För bränsle, lyse och vatten har beräknats 7,000 kronor eller ökning med det belopp, som härför enligt nådigt bref den 19 september 1902 blifvit tillfälligtvis särskildt anvisadt. Kaserneringskostnaderna hafva på grund af betjäningens ökning beräknats till 400 kronor eller 100 kronor mera än i nuvarande stat. Kostnaderna för byggnadernas underhåll, hvilka vid uppgörande af förslag till nu gällande stat beräknats till 16,824 kronor 50 öre, men af besparingsskäl nedsattes till 8,000 kronor, hafva hvarje år därefter öfverstigit sist nämnda belopp och i medeltal uppgått till 14,818 kronor 31 öre. Som emellertid chefen häri föreslagit en ökning af allenast 2,000 kronor, anser jag mig för min del icke böra ifrågasätta större tillägg, hvarför i statsförslaget berörda kostnader uppförts till 10,000 kronor. Den i öfrigt större staten förutsätter äfven ett högre belopp för extra utgifter, till hvilka hänföras reseersättning till officerare, städning och renhållning i vissa fall samt oförutsedda utgifter. Chefen har för denna titel föreslagit 7,465 kronor 60 öre, hvilket belopp jag för erhållande af en jämn slutsumma för staten nedsatt till 7,330 kronor 60 öre.
Af praktiska skäl hafva, i enlighet med chefens förslag, af nu förekommande titlar sammanförts »bränsle, lyse och vatten» med »kaserneringskostnader för betjäningen» samt »byggnaders underhåll» med »parkens vård».
De vid nu gällande stat fogade anmärkningar hafva bibehållits, med undantag af anm. 2, hvars innehåll numera förekommer som aflöningsregel i vederbörande aflöningsreglemente.
Vidkommande erforderligt anslag för de i nådiga kungörelsen den Ang. förslaget 14 mars 1902 bestämda utbildningskurser för reservofficersvolontärer, reservofficershar detta af chefen för krigsskolan beräknats under antagande af 30 kurser, »nordelever i hvarje kurs. Ehuru det i brist pa erfarenhet icke är möjligt krigsskolan, att bestämma elevantalet, hvilket till följd af vederbörandes borgerliga sysselsättningar och andra omständigheter, hvartill hänsyn måste tagas, kan komma att blifva väsentligt olika vid de särskilda kurserna, toide man dock för närvarande kunna utgå från det af chefen beräknade antal.
Jag vill dock äfven i detta sammanhang framhålla nödvändigheten och önskvärdheten däraf, att så många reservofficerare som möjligt erhållas, för att i fall af mobilisering vara tillgängliga. Därför torde ock staten