angående en väg anläggning inom Norrbottens län mellan Arvids¬ jaurs kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 32.

1 N:o 32.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående en väg anläggning inom Norrbottens län mellan Arvidsjaurs kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken; gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för denna dag-, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,

att till anläggning af väg inom Norrbottens län mellan Arvidsjaurs kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken anslag må under i statsrådsprotokollet angifna villkor och förutsättning kunna från af Riksdagen till vägbyggnader beviljade medel anvisas utan iakttagande af det för vägbyggnadsfondens anlitande i allmänhet stadgade villkor att statsbidraget icke må utgå med högre belopp än två tredjedelar af den för väganläggningen beräknade kostnaden.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hjälmar Westring.

Bih. till Riktd. Prot 1003. 1 Sami. 1 Afd. 10 Häft. (N:o 32.)

2 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 32.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageuiieim, Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer och von Friesen.

Departementschefen statsrådet Westring anförde:

Uti underdånig skrifvelse den 17 oktober 1902 har domänstyrelsen, i sammanhang med det styrelsen i anledning af den i Norrbottens och Västerbottens län i allmänhet felslagna eller af högvatten i vissa ådalar förstörda skörden föreslagit vissa åtgärder från skogsväsendets sida till beredande af arbetsförtjänst för befolkningen, tillika framhållit, att ett påbörjande under år 1902 af en länge förberedd landsvägsanläggning mellan Arvidsjaurs kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken af Norrbottens län, såsom varande en för nämnda socken och särskildt dess inre delar mycket viktig förbindelseled, tvifvelsutan skulle vara en för arbetsförtjänsts beredande särdeles lyckligt funnen utväg, på samma gång företaget vore för ortens utveckling af stor betydelse. Något bidrag från skogsmedlen till denna väganläggning, utöfver hvad enligt

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

väglagen från kronans skogar för ändamålet kunde komma att utgå, ansåge sig styrelsen emellertid ej hafva anledning ifrågasätta.

Öfver berörda framställning, i hvad den afsåge ifrågavarande väganläggning, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande af den 24 november 1902 och därvid öfverlämnat, förutom andra handlingar, en af distriktsingenjören Erik Wedberg den 16 april samma år upprättad plan för det ifrågavarande vägföretaget.

Enligt denna plan skulle vägen utgå från Arvidsjaurs kyrkostad i nordostlig riktning förbi byarne Akkavare, Rännberg, Auktsjaur, Stormvrheden och Tjappsåive till Muskusselet, få en sammanlagd längd af 44,200 meter samt kosta 218,300 kronor, däri inbegripen kostnaden för de broar, som måste uppföras öfver åtskilliga mötande alfvar, såsom bland andra Svärdsälfven, Stenträskälfven, Västra Kikkejaure älf och Åby älf.

Uti sitt underdåniga utlåtande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att vägen skulle hafva till ändamål dels att för de ofvan uppräknade betydande byarne bereda en synnerligen behöflig utfartsväg till Arvidsjaurs kyrkostad, dels att underlätta den jämförelsevis stora person- och varutrafik, som sedan gammalt påginge mellan kyrkostaden och Rite älfs floddal, dels ock att utgöra en länk i en tillkommande förbindelseväg mellan landsvägen vid Arvidsjaur och landsvägen Jokkmokk—Kåbdalis inom Jokkmokks socken.

Då någon behandling af vägärendet hos vederbörande myndighet icke, försåvidt styrelsen hade sig bekant, ägt rum, ansåge sig styrelsen icke kunna i sin underdåniga framställning om fördelning af de medel, som för år 1903 ställts till Kungl. Maj:ts nådiga förfogande såsom bidrag till nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, upptaga denna väg. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förmenande saknade emellertid Arvidsjaurs sociren, äfven om anslag till två tredjedelar af den för vägen beräknade kostnaden kunnat densamma beredas, förmåga att själf bekosta den återstående tredjedelen därutaf, då socknen redan förut vore mycket betungad med andra stora väganläggningar och densamma nyligen jämväl fått sigålagdt att underhålla den så kallade militärvägen, hvilken genomginge en ödslig och från kyrkan aflägsen del af socknen; och då därtill komme, att arbetet bland annat till följd af den mängd broar, som dära förekomme, skulle vara lämpligt till beredande af arbetsförtjänst äfven under vintertid för den nödlidande befolkningen, tvekade icke styrelsen att förorda vägens utförande helt och hållet med statsbidrag, därest vägens framtida underhåll genom i behörig ordning tillkommet beslut kunde

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

blifva ordnadt. På grund af livad sålunda anförts Lar väg- oeli vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad som tillförene ägt rum, i nådig proposition föreslå Riksdagen besluta, att af vägbyggnad smedel, som dels redan vore anslagna, dels under närmaste framtiden kunde varda ställda till Kungl. Maj:ts nådiga disposition, finge, utan fordran på tillskott från intressenternas sida, användas för ifrågavarande väganläggning ett belopp af 218,300 kronor eller hela den beräknade byggnadskostnaden.

Uppå sedermera af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen telegrafiskt gjord förfrågan har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län den 30 november 1902 förklarat sig biträda styrelsens förslag om byggande af ifrågavarande väg uteslutande med statsmedel med hänsyn såväl till den ekonomiska ställningen i orten som till vägens nytta för de stora kronoparkerna i Malmesjaurs revir, hvarjämte denna åtgärd blefve en billig kompensation för'det vägdistriktet'pålagda underhållet af militärvägen. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge äfven vägen vara af sådan betydelse för den allmänna samfärdseln, att någon tvekan icke borde råda angående distriktets skyldighet att underhålla densamma.

Såsom redan af vederbörande myndigheter framhållits, skulle här ifrågasatta väganläggning mellan Arvidsjaurs kyrkostad och Muskusselet i främsta rummet afse att bereda de ofvan angjfna betydande byarne och de vid Rite älfs öfre lopp befintliga handelsområden en behöflig utfartsväg* men jämväl att utgöra en länk uti en framdeles blifvande ny samfärdsled, förbindande landsvägen vid Arvidsjaurs kyrkostad med Pite älfdal och genom den redan färdiga landsvägen Jokkmokk—Kåbdalis med Lule älfdal.

Att den föreslagna vägen för en stor del af Arvidsjaurs socken är af verkligt behof påkallad, torde vara ställdt utom allt tvifvel, liksom att densamma kommer att vara till nytta för de störa kronoparkerna inom Malmesjaurs revir.

Redan af dessa skäl anser jag, att den föreslagna väganläggningen borde snarast möjligt komma till stånd.

Det skäl, som dock närmast föranledt mig att. redan nu, innan ens de vägbyggnadsskyldige i orten hunnit att höras i ärendet, för Kungl. Maj.t framlägga förslag till utförande af ifrågavarande vägföretag, är emellertid det, att jag på grund af den för närvarande i dessa trakter rådande nöden finner det nödvändigt att på allt sätt söka bereda den nödställda befolkningen tillfälle till arbetsförtjänst.

5 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Då det emellertid, såsom ock af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållits, torde vara antagligt, att ortsinvånarne äfven under normala förhållanden och följaktligen ännu mer under de nu rådande äro urståndsätta att af egna medel bekosta den tredjedel af arbetet, som i regel förutsattes för statsbidrags erhållande, anser jag i detta fall skäl förefinnas för statens mellankomst för möjliggörande af vägföretaget i fråga. Jag anser mig därför ock böra förorda framställning till Riksdagen i syfte att — på sätt vid några föregående tillfällen skett — till anläggning af väg från Arvidsjaurs kyrkostad till Muskusselet anslag från vägbyggnadsfonden må kunna beviljas utan iakttagande af villkoret att statsbidraget ej må öfverstiga två tredjedelar af kostnaden. Då emellertid ifrågavarande väg kommer att blifva till väsentlig nytta för orten, synes mig, så mycket mera som denna väg skulle komma att byggas uteslutande af statsmedel samt dessutom staten för sina skogar deltager i vägunderhållet, tillräckliga skäl saknas för frångående af principen att med statsbidrag understödda allmänna arbeten böra af vederbörande intressenter för framtiden underhållas. Vid beslut om ifrågavarande vägs byggande uteslutande af statsmedel torde därför förbehåll böra göras därom, att vederbörande väghållningsskyldige ikläda sig ansvar för vägens framtida underhåll.

I öfrigt torde såsom villkor för det af mig förordade medgifvandet böra, i enlighet med hvad förut i liknande fall stadgats, föreskrifvas, att all för väganläggningen behöflig, enskilde tillhörig eller af enskilde brukad jord skall utan ersättning upplåtas.

Kostnaderna för ifrågavarande vägföretags utförande torde, enligt hvad jag från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtat, lämpligen kunna fördelas till utgående under fyra år, i hvilket fall vägen torde kunna blifva färdig inom 1906 års utgång.

I händelse hvad jag nedan går att föreslå vinner bifall, torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:ts pröfning frågan om fastställelse af plan för företaget samt om de närmare bestämmelser, som böra i afseende å arbetets utförande meddelas.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

att till anläggning af väg inom Norrbottens län mellan Arvidsjaurs kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs socken anslag må, under ofvan angifna villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark samt under förutsättning därjämte att vederbörande väghållningsskyldige förbinda sig att för framtiden underhålla nämnda väg, kunna från af Riksdagen till vägbyggnader beviljade medel anvisas utan iakttagande af det för vägbyggnads- Bih. till Riksd. Prat. 1903. 1 Rami. 1 Afd. 19 Höft. 2

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

fondens anlitande i allmänhet stadgade villkor att statsbidraget icke må utgå med högre belopp än två tredjedelar af den för väganläggningen beräknade kostnaden.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo: E. K. Almqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1903.