med förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 95.
1 N:o 95.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge; gifven Stockholms slott den 26 mars 1904.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver linansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga närlagda förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Ernst Meyer.
Bih. till liiksd. Prot. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 65 Höft.
2 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 95.
Förslag
till
förordning
angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan
Sverige och Norge.
§ I-
Alla i Norge inhemska fartyg och båtar, öppna eller däckade och af hvad slag och dräktighet som helst, skola, ehvad de där äro byggda eller naturaliserade, äfven i Sverige behandlas såsom inhemska och åtnjuta alla därmed förenade rättigheter samt må således, utan afseende därå om de ankomma eller afgå från eller till in- eller utländsk ort eller om de äro barlastade eller lastade med in- eller utländska varor, icke åläggas andra eller högre afgifter till kronan, städer eller särskilda inrättningar, än af inhemska fartyg och båtar skola utgöras.
Norska fartyg och båtar må ock inom svenskt område idka fraktfart med samma rätt och under enahanda villkor, som för inhemska fartyg och båtar äro bestämda.
För tillgodonjutande af dessa och öfriga för varuskeppningen medgifna förmåner skola norska fartyg vara försedda med sådana handlingar, som till bestyrkande af deras nationalitet äro i Norge föreskrifna.
§ 2.
Mom. 1. Vid resa landvägen från Norge till Sverige vare det, med undantag för spelkort, hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin och sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka senare varor tull skall erläggas, medgifvet att af
3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 95.
till införsel tillåtna, tull underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande mindre partier, nämligen: bröd 10 kg., fläsk 10 kg.,
garn, alla slag, tillsammans 5 kg., kaffe och kaffesurrogat tillsammans 5 kg., malt 10 kg., risgryn 5 kg., socker 5 kg., spannmål, omalen, 40 kg., i> malen, 25 kg., tobak 1 kg.,
väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett sammanlagdt värde af 25 kronor,
Öl 5 liter samt
andra varor till ett sammanräknadt värde af 20 kronor; dock att för det fall, att resan sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan tullstationen i Medskogen i Värmland och Ljusnebäcken i Härjedalen eller öfver gränsen mot Frostvikens socken i Jämtland och norr om denna belägna orter, ofvan stadgade myckenheter i fråga om nedannämnda varor sålunda ökas, att det skall vara den resande tillåtet att af dem tullfritt medföra följande partier, nämligen: bröd 20 kg., malt 40 kg., socker 10 kg., spannmål, om alen, 150 kg.,
» malen, 100 kg.,
väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett värde af 40 kronor,
Öl 10 liter,
andra varor, rörande Indika icke här ofvan i detta mom. särskild! stadgats, till ett sammanräknadt värde af 30 kronor.
För vara, som af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats, skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan införda kvantiteten.
Tullfrihet, hvarom i detta mom. sägs, gäller icke för varor, som i handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, så vidt de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 95.
Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar, skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under edlig • förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför, icke införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna icke för resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den, för hvilkens räkning de införas. Underlåter någon aflämna dylik försäkran, skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.
Mom. 2. Om i gi-änstrakterna någon äger eller brukar egendom på båda sidor om gränsen, må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för egendomens skötsel, tullfritt föras öfver gränsen till Sverige.
Mom. 3. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från Sverige till Norge för att förädlas genom blekning, färgning, garfning, målning, spaning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation och som efter sådan förädling eller reparation återinföras, skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder.
Likaså skola varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från Norge till Sverige för att här undergå sådan förädling eller reparation, om hvilken nyss blifvit sagdt, och därefter till Norge återutföras, vid införseln till Sverige vara fria från tullumgälder.
Mom. 4. Dragare och fordon, som uppenbarligen användas endast för transport af gods eller personer från Norge till Sverige, äro ej underkastade tullafgifter.
Mom. 5. Till förekommande af missbruk utaf de i mom. 2, 3 och 4 gjorda medgifvanden äger generaltullstyrelsen eller i särskildt fall tullmyndighet vid gränsen att meddela de närmare kontrollföreskrifter, som kunna anses erforderliga.
§ 3.
Varor, som öster om Saltbacken å svenska och Sponviks skansar å norska sidan öfver Svinesund eller Idefjorden föras från Norge till Sverige i färja, pråm eller båt under fyra tons dräktighet eller om vintern öfver isen, skola, med hänsikt till tullväsendet, anses såsom vore de landvägen införda, så vida de icke antingen sjövägen transporterats till norska sidan af nämnda färjställe eller fjord och därifrån sedan öfverförts till svenska sidan eller ock blifvit till denna senare öfverförda för att därifrån omedelbart sändas sjövägen vidare.
Denna förordning skall träda i kraft den 16 nästinstundande maj och, där icke annorlunda stadgas, lända till efterrättelse till och med den 15 maj 1905.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 95.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl, Höghet Kronprinsen Kegenten i statsrådet å Stockholms slott den 26 mars 1904.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerkers!. Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Pal ander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer, von Friesen,
Virgin.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde härefter:
Nu gällande förordning af den 8 maj 1903 angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge trädde i kraft den 16 berörda maj och upphör med den 15 nästinstundande maj i sin helhet att gälla. Af de i förordningen meddelade bestämmelser har den, som afser medgifvande att tullfritt införa de i förordningen omförmälda större myckenheter spannmål, omalen och malen, äfven för det fall att resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan tullstationen i Medskogen och tullstationen i Mitandersfors i Värmland, redan med utgången af december månad
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 95.
1903 trädt ur kraft. Något skäl att åter upplifva berörda medgifvande föreligger icke, men å andra sidan saknar jag också anledning föreslå någon ändring i förordningens bestämmelser i öfrigt, hvilka synas mig fortfarande böra få vara i tillämpning; och hemställer jag därför i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga ett förslag till förordning i ämnet, innefattande, med undantag af nyssberörda medgifvande, bestämmelser af enahanda lydelse med de i förordningen den 8 maj 1903 gifna, att träda i kraft den 16 nästkommande maj och, där icke annorlunda stadgas, lända till efterrättelse till och med den 15 maj 1905.
Hvad föredragande departementschefen sålunda anfört, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo: Conrad Carleson.