Prop. 1905:85

Doc 1905:85

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

11 N:o 85.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning af rissel delar af Boma Mosters kungsgård i Gottlands län/ gifven Stockholms slott den 17 mars 1905.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

dels att det område, som å eu af förste landtmätaren Oskar Warfvinge år 1902 upprättad karta, innefattande förslag till tomtindelning inom Korna stationsområde, betecknas med n:ris 1—101, må från Roma klosters kungsgård om 5 i9/a2 mantal i Korna socken och Norra häradet af Gottlands län afsöndra^ samt, fördelad! i tomter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda förslag, försäljas, den med n:o 1 betecknade tomten till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265 kronor 63 öre, att erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906, och i öfrig! på de i öde momentet af kungl. skråfvelsen till domänstyrelsen angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896 stadgade villkor samt öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande momenten af samma kungl. skrifvelse,

dels att vid samtliga förenämnda tomtupplåtelser köpare må förbehållas rätt till användande af för gemensamt behof afspäda, å förberörda karta utmärkta gator, esplanad och torg,

dels att — sedan Roma klosters kungsgård blifvit genom ägostvekning i enlighet med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt, att lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af förste landtmätaren Warfvinge år 1903 uppgjord! förslag indelas i 14 lotter samt återstoden af egendomen

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

utgör en lott — förstnämnda 14 lotter må försäljas i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande momenten af förberörda kungl. skrifvelse den 25 september 1896,

dels att ett till kungsgården hörande, i en af Hörna sockerfabriks aktiebolag gjord underdånig ansökning omförmäldt och & samma ansökning bifogade karta och kartutdrag utmärkt område om 49.58 9 hektar rnå från kungsgården afbön dras och till Hörna sockerfabriks aktiebolag försäljas mot köpeskilling, som skall på bolagets bekostnad bestämmas i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof är föreskrifven i kungl. förordningen den 14 april 1866, och under villkor i öfrigt:

att området af bolaget må tillträdas den 14 mars 1906, att den på nyssnämnda sätt bestämda köpeskillingen skall före tillträdet till landtränteriet i länet inbetalas,

att bolaget bestrider alla med köpets lagfarande förenade kostnader, att bolaget, oafsedt huruvida kronan kommer att deltaga i vattenafledningsföretag, afseende utdikning af Roma och Store myrar, skall taga del i detsamma för det till bolaget försålda området och erlägga kostnaden härför, samt

att bolaget ej mindre medgifver, att den öster om en från Roma myr ledande kanal befintliga jordremsan får genomgräfva® för ledande af vatten till kanalen, än äfven ansvarar för, att jordremsan icke öfverväxes af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade ägor,

dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar komma att inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Theodor Odelberg,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

13 Utdrag af protokollet öfver jordbruksårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Ilegenten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe, Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

VVestring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Fries en och Virgin.

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde vidare.

I underdånig skrifvelse den 2 december nästlidna år har domänstyrelsen anmält, att vid år 1901. å Roma klosters kungsgård om 519’38 mantal i Roma socken och Norra häradet af Gottlands län hållen uppskattning för förnyad utarrendering från den 14 mars 1904 af denna egendom, som lämnade ett årligt arrende af 3,500 kronor, förslag väckts om frånstyckning och afsöndring samt försäljning af vissa delar utaf egendomen; och har styrelsen, med tillkännagifvande, att styrelsen föranstaltat om egendomens utarrendering på ytterligare två år till egendomens förutvarande arrendator och under åberopande af nådiga skrifyelsen, till styrelsen angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner den

14 Kurigl. Maj:ts Nåd. Proposition No 85.

25 september 1896, underställt deri väckta frågan Kungl. Maj:ts nådiga pröfning, därvid styrelsen tillika öfverlämnat samtliga till ärendet hörande handlingar jämte en af förste landtmätaren Oskar Warfvinge åren 1900 och 1901 upprättad karta öfver alla ägorna till Roma kungsgård med tillhörande beskrifning samt i bestyrkt kopia eu af bemälde Warfvinge år 1902 upprättad karta, innefattande förslag till tomtindelning inom Hörna stationsområde, likaledes med tillhörande beskrifning.

Af handlingarna inhämtas, att Roma klosters kungsgård, som är belägen 1,9 nymil från Visby och omkring 0,3 nymil från Roma järnvägsstation, innehåller en areal af 950 hektar 42,3 ar och består af följande hufvuddelar:

hufvudgården jämte Högbroängen och Högbrotorpet, å kartan öfver kungsgården upptagna under ägofigurerna n:ris 1—1,185 och innehållande eu areal af 635 hektar 11,9 ar, häraf 238 hektar 94,2 ar tomter, åker och dylikt, 230 hektar 63,c ar äng och myr samt 165 hektar 54,i ar hag- och betesmark samt vägar,

Hästhagen, å kartan upptagen under ägotigurerna n:ris 1,186 —1,282 och innehållande eu areal af 70 hektar 27,8 ar, däraf 61 hektar 32,1 ar tomter, åker och dylikt, 2 hektar 5,5 ar äng och myr samt 6 hektar 90,2 ar hag- och betesmark jämte vägar,

Bott ängen med Bott åkern, å kartan upptagna under ägotigurerna n:ris 1,283—1,351 och innehållande en areal af 33 hektar 80,9 ar, däraf 14 hektar 67,o ar tomter, åker och dylikt samt 19 hektar 13,3 ar äng och myr,

Djurängen med Djurhagen, ä kartan upptagna under ägotigurerna n:ris 1,352—1,622 och innehållande en areal af 144 hektar 78,9 ar, däraf 58 hektar 66,2 ar tomter, åker och dylikt, 56 hektar 18,3 ar äng och myr samt 29 hektar 94,4 ar hag- och betesmark jämte vägar, och Gurpeskogen, å kartan upptagen under ägotigurerna n:ris 1,623— 1,652 och innehållande eu areal af 66 hektar 42,8 ar hag- och betesmark.

Uti instrumentet öfver 1901 års uppskattning å egendomen hafva förrättningsmännen anfört beträffande:

lägenheten Bott-ängen, att den vore belägen på ett afstånd af omkring 6,3 nymil från hufvudgården, att, då till lägenheten hörande åker vore på grund af afståndet från hufvudgården svår att bruka tillsammans med denna, skäl visserligen syntes föreligga att skilja lägenheten från hufvudgården och af densamma bilda ett särskild! arrende, men att, då lägenheten, som saknade åbyggnader, i sådant fall måste bebyggas, hvilket till följd af brist på skog blefve dyrbart, samt lägenheten såsom ängs- och betesmark vore svårmistlig för hufvudgården,

15 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o So.

lämpligast syntes vara, att lägenheten tills vidare bibeliölles under gemensamt arrende med hufvudgården, samt beträffande

lägenheterna Hästhagen och Djurängen, att lägenheterna vore belägna, den förra omkring 0,8 och den senare omkring 0,5 uymil från hufvudgården, att uppskattningsmännen, då dessa lägenheter genom sitt aflägsna läge från hufvudgården endast med svårighet kunde brukas tillsammans med denna, ansett skäl föreslå, att de utlämnades under särskilda arrenden, för hvilket ändamål uppskattningsmännen uppgjort förslag ej mindre till lägenheternas bebyggande, därför kostnaden beräknats till 12,000 kronor för Hästhagen och 15,000 kronor för Djurängen, än äfven till deras utarrendering mot ett årligt arrende af 1,027 kronor 25 öre för Hästhagen och 1,024 kronor 53 öre för Djurängen.

I anledning af ett till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvet, till uppskattningsmännen öfverlämnadt förslag om afskiljande från kungsgårdens hufvudgärd af ett å eu af förste landtmätaren Warfvinge år 1899 upprättad, handlingarna i ärendet Inlagd karta öfver föreslaget stationssamhälle vid Hörna upptaget, norr om Roma järnvägsstation beläget område, hafva uppskattningsmännen, jämte det de verkställt saluvärdering af detta område, utgörande delar af de till hufvudgården hörande Krogåkern, Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen om tillsammans 46 hektar 54,7 ar, på anförda skäl afstyrkt detta förslag, men i sammanhang därmed anfört, att, bland andra, de ofvannämnda lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen val lämpade sig att försäljas till egna hem.

I skrifvelse af den 31 december 1901, hvarmed Kungl. Maj ds befallningshafvande till domänstyrelsen insändt instrumentet öfver nyssberörda uppskattning med tillhörande handlingar och kartor, har Kungl. Majds befallningshafvande, som biträdt uppskattuingsmännens förslag om egendomens utarrendering i ofvan augifna tre delar, däremot, vidkommande förslaget till afsöndring från egendomen af ofvannämnda område för bildande af boningsplatser vid Roma järnvägsstation, förklarat sig anse det påtagligt, att områdets försäljning skulle för kronan ur ekonomisk synpunkt innebära eu fördel, vida öfvervägande de olägenheter, som genom områdets afyttrande kunde förorsakas kungsgården, samt vitsordat behofvet af boningsplatser å ifrågavarande ställe, där en stor industriel! anläggning, Roma sockerfabrik, vore belägen och tre järnvägar sammanstötte. Som omförmälda område emellertid vore större än hvad behofvet under en sannolikt lång framtid kräfde, har Kungl. Majds befallningshafvande, i anslutning till eu af Roma kommun hos Kung]. Maj ds befallningshafvande gjord framställning om upplåtande af ett mindre område vid Hörna station till boningsplatser, föreslagit, att

16 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 85.

allenast lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen, å ofvan omförrnälda karta öfver kungsgården betecknade med ägofigurerna n:ris 764 —848 och innehållande i areal 23 hektar 15,3 ar, häraf 20 hektar 60,o ar åker och 2 hektar 54,7 ar betesmark, linda och diken, måtte för det afsedda ändamålet upplåtas. Detta område ansåge Kung] . Maj ds befallningshafvande fullt tillräckligt och dess afskiljande från kungsgården syntes icke förorsaka någon synnerlig olägenhet.

Domänstyrelsen har, då uppskattningsmännens ofvan anförda uttalande rörande lämpligheten af försäljning utaf vissa områden af kungsgården till egna hem syntes styrelsen vara liktydigt med, att samma områden ansåges utan egentlig skada eller olägenhet för stam hem manets skötsel och brukande kunna därifrån skiljas och för bildande af smärre jordbrukslägenheter afyttras, och sedan styrelsen från landtmäteristyrelsen inhämtat upplysning därom, att hinder på grund af föreskriften i 2 § 2:dra momentet af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jördafsöndring den 27 juni 1896 icke mötte för egendomens styckning, Under åberopande af lista momentet i ofvanberörda nådiga skrifvelse den 25 september 1896, anmodat Kungl. Mapts befallningshafvande att, därest Kungl. Mapts befallningshafvande funne ifrågavarande delar eller andra områden af egendomen till smärre jordbrukslägenheter lämpliga, förständiga uppskattningsmännen att upprätta förslag till deras styckning eller afsöndring från egendomen. Tillika har styrelsen, med anledning af Kungl. Mapts befallningshafvandes ofvanberörda yttrande rörande lämpligheten och behofvet af Vallgärdets och Norra Vallgärdshagens upplåtande till bebyggande åt enskilde, anmodat Kungl. Maj :ts befallningshafvande att ombesörja, att detta område eller möjligen annat, som Kungl. Maj it s befallningshafvande kunde anse därtill lämpligt, indelades i tomter för bildande af stationssamhälle samt att förständiga uppskattningsmännen att sedermera saluvärdera desamma, med iakttagande därvid, att de til! gator och allmänna platser afsätta områdena tilldelades tomterna, så att i de tomterna åsätta värdena jämväl ingång© värdena å nämnda gator och allmänna platser.

Med skrifvelse den SO oktober 1902 har Kungl. Mapts befallningshafvande till styrelsen öfverlämnat dels ofvanberörda, af förste landtmätaren War tving© den 20 september samma år uppgjorda, medelst karta och beskrifning åskådliggjorda förslag till tomtindelning vid Hörna station, upptagande 101 tomter med en areal, växlande mellan 13,04 ar och 26,6 6 ar, dels ock instrument öfver af uppskattningsmännen under oktober 1902 verkställd saluvärdering ej mindre af detta område, än äfven

17 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

af de ofvannämnda lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen; utvisande värderingsinstrumenfet, bland annat:

att Bottängen, som helt och hållet saknade åbyggnader, saluvärderats till 19,632 kronor, hvaraf 1,260 kronor beräknats för växande skog, samt att uppskattningsmännen ansett lägenheten lämpa sig till försäljning såväl i sin helhet som till egnahemslägenheter af omkring 5 hektars areal;

att Hästhagen, som vore bebyggd med hus, tillhöriga dels kronan, dels egendomens arrendator och dels en dennes brukare, åsätta ett saluvärde af 32,532 kronor, hvaraf 1,074 kronor för växande skog, och likaledes ansetts lämpa sig till försäljning antingen i sin helhet eller till egnahemslägenheter om några hektar i areal;

att Djurängen, hvarå icke funnes andra byggnader än de kronan tillhöriga husen å Djurängstorpet och Djurhagetorpet, saluvärderats till 44,219 kronor 60 öre, däraf 7,621 kronor 60 öre beräknats för växande skog, och enligt uppskattningsmännens förmenande bäst lämpade sig att försäljas i sin helhet, emedan åker och myr läge åt ett håll och skogen åt motsatt håll; samt

att de till stationssamhälle indelade lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdsliagen om 23 hektar 15,3 ar, hvaraf 20 hektar 20,8 ar beräknats till själfva tomterna och återstoden till gator, esplanad och torg, saluvärderats efter 11 till 15,7 öre för kvadratmeter till 24,298 kronor 86 öre, däri inberäknadt värdet å växande skog med 330 kronor, samt att värdet å de särskilda tomterna bestämts till pris, växlande mellan 174 kronor 80 öre och 372 kronor 9 öre.

I sin ofvanberörda skrifvelse den 30 oktober 1902 har Kungl. Maj:ts befallningshafvande, beträffande lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen, anfört, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge, icke blott att desamma utan egentlig skada eller olägenhet kunde från egendomen skiljas för bildande af särskilda jordbrukslägenheter, utan äfven att dessa lägenheters frånskiljande från egendomen skulle innebära en fördel för kronan, enär brukande under hufvudgården af dessa på skilda håll långt från hufvudgården befintliga lägenheter vore så svårt, att arrendet i sin helhet därigenom väsentligen nedtrycktes, under det att, om lägenheterna skulle hvar för sig särskild! utarrenderas, de måste bebyggas, hvilket skulle medföra stora kostnader för kronan. Däremot ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke lämpligt eller af omständigheterna påkalladt, att någon ytterligare afsöndring eller styckning af jord än de ofvan omförmälda lägenheterna ägde rum. I fråga om de af uppskattningsmännen åsätta saluvärdena å nu ifråga- Bih, till Riksd. Prat. 1905. 1 Samt. 1 Afd, 42 Höft. 3

18 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

varande tre lägenheter har Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmärkt, att, med hänsyn till kostnaden för blifvande köpare att bebygga desamma, nämnda värden borde nedsättas till 13,500 kronor för Bottängen, 23,500 kronor för Hästhagen och 32,000 kronor för Djurängen. Kungl. Maj:ts befallningshafvande har från egendomens arrendator, hvilken, såsom ofvan nämnts, äger en del hus å lägenheten Hästhagen, infordrat yttrande, huruvida han önskade förvärfva äganderätt till denna lägenhet, men har arrendatorn i en till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifven skrift förklarat sig icke önska förvärfva sådan rätt.

Vidare har Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordat förslaget till tomtindelning af lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen samt beträffande de af uppskattningsmännen för de särskilda tomterna bestämda saluvärden förklarat sig icke hafva något att erinra.

Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshafvande uttalat den mening, att lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen borde i händelse af deras försäljning åsättas mantal att afräknas från kungsgårdens mantal, men att lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen lämpligen borde betraktas såsom afsöndringar från den öfriga delen af kungsgården.

Domänstyrelsen har emellertid ansett, att icke någon af de tre till försäljning i sin helhet föreslagna lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen vore att hänföra till smärre jordbrukslägenheter; men då uppskattningsmännen, på sätt ofvan anförts, uttryckligen förklarat sådana lämpligen kunna bildas af Bottängen och Hästhagen tillhöriga ägor samt hvad uppskattningsmännen i afseende å Djurängen anmärkt, eller att åker och äng läge åt ett håll och skogen åt motsatt håll, icke syntes styrelsen innebära giltigt skäl mot bildande af smärre jordbrukslägenheter, har styrelsen anmodat Kungl. Maj:ts befallningshafvande att förständiga uppskattningsmännen att upprätta förslag till indelning i smärre jordbrukslägenheter af nämnda tre lägenheter.

Enligt ett af förste landtmätaren Warfvinge med anledning häraf i december 1903 uppgjordt och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse den 25 maj 1904 till domänstyrelsen insändt förslagskulle omförmälda tre lägenheter uppdelas i följande, å ofvan omförmälda karta öfver kungsgården utmärkta smärre jordbrukslägenheter, hvilka sedermera enligt till styrelsen med berörda skrifvelse jämväl öfverlämnadt instrument öfver salu värdering i januari 1904 åsatts nedan angifna saluvärden, nämligen:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

19 Bottången:

lägenheten n:o I . „ n:o II . ,, n:o III .

Hästhagen:

lägenheten n:o I „ n:o II ,, n:o III

Djurängen:

lägenheten n:o I

,, n:o II

„ n:o III

„ n:o IV

i hvilka värden inberäknats värdena å kronan tillhöriga hus å lägenheterna n:ris I och III under Hästhagen samt n:ris I och II under Djurängen .

Med samma skrifvelse har Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillika öfverlämnat infordrade yttranden såväl från uppskattningsmännen rörande anledningen till, att förslag till styckning i smärre delar än som skett icke uppgjorts, som ock från förste landtmätaren Warfvinge i afseende å lämpligheten att sönderstycka de ifrågavarande områdena i mindre delar än uppskattningsmännen föreslagit. I förstberörda yttrande anföres, att, utom det att på Gottland i allmänhet redan funnes mer än tillräcklig tillgång på små hemmansdelar och backstugor, tillgången på små lägenheter ytterligare ökats genom den föreslagna tomtindelningen vid Roma station, hvadan det kunde befaras, att försäljningen af dylika små lägenheter skulle komma att utsträckas öfver en allt för lång tid; samt

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

att uppskattningsmännen efter samråd med förste landtmätaren kommit till den öfvertygelsen, att ifrågavarande ägor vore olämpliga att sönderstycka i små egnahemslägenheter, utan bättre passade att afyttra i större lotter.

Förste landtmätaren Warfvinge har likaledes, på anförda skäl, ansett vidare styckning än som föreslagits icke vara att tillråda.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har af de afgifna yttrandena funnit det tydligen framgå, att de ifrågavarande områdena svårligen lämpade sig till indelning i smärre jordbrukslägenheter än de af uppskattningsmännen föreslagna och att i alla händelser en vidsträcktare sönderdelning skulle komma att medföra förlust för kronan, som sannolikt ej skulle kunna inom eu lång framtid försälja andra än de lägenheter, som erhölle det förmånligaste läget, under det att brukningen af de öfriga jordbrukslägenheterna skulle blifva förenad med afsevärda svårigheter och medföra föga inkomst för kronan. Därtill komme, att för det närvarande något behof i orten ej förefunnes för kronan att träda emellan genom att bereda tillfälle till bildande af smärre jordbruk, emedan någon svårighet ej funnes för dem, som önskade bilda sådana, att på rimliga villkor förskaffa sig mindre jordbruk, i det att ägostyckningar och hemmansklyfningar alltjämt påginge, så att hemmansdelar i orten numera ofta omfattade eu helt obetydlig areal. Hvad anginge de saluvärden, som af uppskattningsmännen föreslagits å de särskilda lägenheterna, har vidare Kungl. Maj:ts befallningshafvande, på sätt i skrifvelsen den 30 oktober 1902 i fråga om värdena å de då till försäljning i deras helhet föreslagna områdena erinrats, ansett dem vara för höga och böra minskas med åtminstone 25 procent.

Slutligen har Kungl. Maj :ts befallningshafvande, som med anledning häraf, att eu af de indelade tomterna vid Roma station, nämligen den med n:o 1 betecknade om 16,9 2 ar, vore bebyggd med handlanden Aug. Stenberg tillhöriga bostadshus, låtit för innehafvaren utfärda sådant föreläggande, som föreskrifves i 6:te momentet af berörda nådiga skrifvelse den 25 september 1896, till styrelsen öfverlämnat skriftligt, af behörigborgen åtföljdt förklarande från bemälde lägenhetsinnehafvare, att han önskade mot erläggande på en gång af det föreslagna saluvärdet, 265 kronor 63 öre, förvärfva äganderätten till tomten i fråga med tillträdesrätt den 14 mars 1906.

För egen del har domänstyrelsen i ärendet hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

dels att förenämnda, å den af förste landtmätaren Warfvinge år 1902 upprättade karta med n:ris 1—101 betecknade tomter finge från

21 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

egendomen afsöndras och, med köpare förbehållen rätt till användande af för gemensamt behof afsedda gator, esplanad och torg, försäljas, tomten n:o 1 till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265 kronor 63 öre att erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906 samt i öfrigt på de i 6:te momentet af nådiga skrifvelsen den 25 september 1896 stadgade villkor och öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande momenten af samma nådiga skrifvelse,

dels ock att — sedan egendomen blifvit genom ägostyckning i enlighet med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt, att dels lägenheterna Bottängen, Hästliagen och Djurängen, i öfverensstämmelse med det åt förste landtmätaren JV arfvinge år 1903 uppgjorda och å kartan öfver egendomen utmärkta förslag, indelades i 14 lotter, med iakttagande därvid, att de lotter, som af hvarje utaf före nämnda lägenheter bildades, skulle, utom de dem hvar för sig tilldelade områden, tilläggas, såsom för dem gemensamma, erforderliga vägar, dels ock återstoden af egendomen utgöra eu lott — förstnämnda 14 lotter finge försäljas i enlighet med stadgandena i 8:de och följande momenten af förberörda nådiga skrifvelse den 25 september 1896.

Uti eu till Kungl. Maj:t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län med underdånigt yttrande den 31 december 1904 till Kungl. Maj:t öfverlämnad ansökning har Roma sockerfabriks aktiebolag i underdånighet anhållit, att Kung]. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om rätt för bolaget att mot den köpeskilling, som kunde varda bestämd, förvärfva ett till Roma klosters kungsgård hörande, å den underdåniga ansökningen bifogade dels öfversiktskarta å ägorna till Roma kungsgård och dels utdrag af kartan öfver Roma och Store myrar, vid laga syn åren 1899—1900 upprättad af landtbruksingenjören John Cour. Wellenius, utmärkt område om 49,5 8 9 hektar.

I den underdåniga ansökningen anföres, att bolaget för sockerfabrikens förseende med vatten, efter aftal med kungsgårdens nuvarande arrendator, år 1894 anlagt en vattenledning från en i den kungsgården tillhörande Roma myr befintlig gammal kanal västerut öfver myren och intilliggande fastmark till eu samlingsbrunn invid fabriksbyggnaden, därvid ledningen lagts så djupt, att dess öppning skulle, äfven sedan då uppgjordt förslag till vattenafledning från den ofvanför Roma myr belägna Store myr kommit till utförande, komma att ligga under den blifvande kanalbotten. Enligt ett år 1900 upprättadt nytt förslag till torrläggning af Roma och Store myrar skulle emellertid omförmälda

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 85-

kanal vid den punkt, där vattenledningen till sockerfabriken inmynnade, erhålla sådant djup, att vattenledningsrörets öfverkant komme 1,2 meter öfver blifvande botten i kanalen. Då bolaget därjämte blifvit genom laga dom frånkänd rätten att uppdämma vattnet i kanalen till erforderlig höjd samt ombyggande och fördjupande af vattenledningen skulle möta så stora svårigheter och förorsaka så betydliga kostnader, att det syntes omöjligt på detta sätt lösa frågan om beredande af tryggad vattentillgång för fabriken, återstode för bolaget ingen annan utväg än att söka förvärfva nödig mark, så belägen att, efter invallning och inpumpning af vatten från kanalen, därstädes kunde bildas en reservoar, från hvilken vattnet kunde i mån af behof inledas till fabriken. Samtidigt vore af största vikt att bekomma ett område, hvarå det från fabriken utsläppta orena vatten kunde genom öfversilning renas, innan det återfördes i kanalen, hvarigenom klagomål öfver skada å fisket skulle förebyggas. Det enda område, som lämpade sig för nämnda ändamål, utgjordes af ofvan omförmälda, öster om Korna järnvägsstation belägna del af Korna klosters kungsgård om 49,5 8 9 hektar. Den del af nämnda område, som läge söder om den nu befintliga vattenledningen, vore afsedd att invallas medelst jordvall å kanalens västra sida och bilda vattenreservoar, hvaremot den norr om vattenledningen belägna delen, hvilken skulle komma att förses med en lägre jordvall, skulle användas till filtrering och rening af fabriksvattnet, innan det åter utsläpptes i kanalen. Den öster om kanalen utlagda jordremsan, hvilken i norra ändan tilltagits bredare för att bereda tillfälle att, där kanalen krökte, flytta denna så mycket åt öster, att bolagets cementerade uppsamlingsbrunn kunde förblifva orubbad, vore behöflig för att utmed vattenreservoaren vinna tryggad vattenrätt, men skulle därigenom intet hinder läggas i vägen för att hvarsomhelst genomgräfva jordremsan för beredande af aflopp för nödiga diken från intilliggande mark. Slutligen har bolaget framhållit fabriksdriftens välgörande inflytande såväl på länets jordbruk som ock inom andra områden, hvadan fabrikens tryggade verksamhet vore för länet af allra största vikt.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har jämväl öfverlämnat infordrade yttranden från landtbruksingenj ören Wellenius, domänintendenten i länet, kungsgårdens arrendator samt kronofogden i orten.

Wellenius, hvilken vitsordat bolagets uppgift om vattenledningens läge i förhållande till blifvande botten i kanalen, har ansett, att det för fabriksdriften nödiga vatten kunde lämpligen erhållas på det af bolaget föreslagna sätt; att den invallning, som afsåges, kunde anordnas utan intrång på annans rätt; att den ifrågasatta flyttningen af kanalen kunde

23 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

utföras utan men för myrens torrläggning; samt att af den beräknade kostnaden för myrarnas torrläggning, 417,000 kronor, skulle på nu ifrågavarande område, hvilket åsätta ett jordvärde af 8,254 kronor 45 öre, belöpa 11,175 kronor, hvilken kostnad syntes böra erläggas af köparen utaf området.

Domänintendenten bär, med förmälan, att kungsgården ägde god tillgång på myrmark och väl kunde afstå någon del däraf, anfört, att bolaget borde kunna medgifvas rätt att förvärfva ifrågavarande område på ömse sidor om kanalen, dock under villkor, att bolaget ej mindre medgåfve, att den öster om kanalen befintliga jordremsan finge genomgräfvas för ledande af vatten till kanalen, än äfven ansvarade för, att jordremsan icke Unge öfverväxas af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade ägor.

Kungsgårdens arrendator O. Myhrman har meddelat, att bolaget förbundit sig att, därest den ifrågasatta invallningen redan under innevarande år verkställdes, hålla arrendatorn och torpare under kungsgården skadeslösa för förlust under återstående arrendetiden.

Kronofogden har i sitt yttrande lifligt förordat bifall till bolagets framställning, under betonande af den stora betydelse, sockerfabriken hade såväl för länets landtbruk som för dess järnvägar.

Slutligen har lvungl. Maj:ts befallningshafvande i sitt underdåniga utlåtande anfört, att, därest driften vid Korna sockerfabrik skulle, till följd af bristande tillgång på vatten, behöfva nedläggas, detta skulle lända till oberäknelig skada för hela länet, till höjande af hvars jordbruk, järnvägsdrift och öfriga näringar fabriken' i mycket hög 'grad direkt eller indirekt bidragit. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge därför, att det vore af största vikt, att fabriken på föreslaget sätt kunde beredas tillfälle till erhållande af den för fabriksdriften erforderliga vattentillgång. Då kronans andel i den på kungsgården belöpande kostnad för den i behörig ordning beslutade utdikningen af Korna och Store myrar, hvarmed början torde komma att ske redan under den närmaste framtiden, skulle genom öfverlåtelse af ifrågavarande område på bolaget, hvilket därmed naturligen skulle ikläda sig skyldighet att för området ingå i utdikningsföretaget, minskas med nära en åttondedel, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande funnit än ytterligare skäl tillstyrka bifall till ansökningen, helst kungsgården ändå hade så mycken myrmark, att afsaknaden af ifrågavarande område ej kunde vara kännbar. Beträffande lcöpevillkoren har Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställt, att köpeskillingen måtte bestämmas på det sätt och i den ordning, som i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets afstående

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefves; att bolaget ensamt borde bestrida alla för köpeskillingens bestämmande och köpets lagfarande uppkommande kostnader; samt att bolaget måtte, oafsedt huruvida kronan korame att deltaga i vattenafledningsföretaget, förpliktas taga del i detsamma för det till bolaget försålda området och att utgöra kostnaden härför.

Till följd af nådig remiss har domänstyrelsen den 31 sistlidne januari häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och därvid anfört, att styrelsen, som inom närmaste tiden komme att afgifva infordradt underdånigt utlåtande i fråga om kronans deltagande för kungsgården i omförmälda vattenafledningsföretag, icke hade något att erinra mot afsöndring från kungsgården och försäljning till Roma sockerfabriks aktiebolag af det nu ifrågavarande området om 49,5 8 9 hektar med tillträdesrätt den 14 mars 1906 samt på de af domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna villkor.

Emot hvad domänstyrelsen uti nu ifrågavarande hänseenden hemställt och anfört har jag icke något att erinra; och får^jag alltså i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

dels att det område, som å förenämnda, af förste landtmätaren Warfvinge år 1902 upprättade karta, innefattande förslag till tomtindelning inom Roma stationsområde, betecknas med n:ris 1 — 101, må från Roma klosters kungsgård om 5 lö/3-> mantal i Roma socken och Norra häradet af Gottlands län afsöndras samt, fördeladt r tomter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda förslag, försäljas, den med n:o 1 betecknade tomten till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265 kronor 63 öre, att erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906, och i öfrigt på de i 6:te momentet af nådiga skrifvelsen den 25 september 1896 stadgade villkor samt öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande momenten af samma nådiga skrifvelse, dels att vid samtliga förenämnda tomtupplåtelser köpare ma förbehållas rätt till användande af för gemensamt behof afsedda, å förberörda karta utmärkta gator, esplanad och torg,

dels att — sedan Roma klosters kungsgård blifvit genom ägostyckning i enlighet med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt, att lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af förste landtmätaren Warfvinge år 1903 uppgjorda förslag, indelas i 14 lotter samt återstoden af egendomen

25 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

utgör eu lott — förstnämnda 14 lotter må försäljas i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande momenten af förberörda nådiga skrifvelse den 25 september 1896,

dels att det till kungsgården hörande, i Korna sockerfabriks aktiebolags ofvanberörda underdåniga ansökning omförmälda och å samma ansökning bifogade karta och kartutdrag utmärkta område om 49,5 8 9 hektar må från kungsgården afsöndras och till Roma sockerfabriks aktiebolag försäljas mot köpeskilling, som skall på bolagets bekostnad bestämmas i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof är föreskrifven i nådiga förordningen den 14 april 1866, och under villkor i öfrigt:

att området af bolaget må tillträdas den 14 mars 1906, att den på nyssnämnda sätt bestämda köpeskillingen skall före tillträdet till landtränteri! i länet inbetalas,

att bolaget ej mindre medgifver, att den öster om kanalen från Roma myr befintliga jordreinsau får genomgräfvas för ledande af vatten till kanalen, än äfven ansvarar för, att jordremsan icke öfverväxes af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade ägor,

dels ock att de medel, som gendm ifrågavarande försäljningar komma att inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt, häruti statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnade, att i enlighet därmed proposition till Riksdagen skulle aflåtas, så lydande, som bilaga . . . till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Beinh. H. J. Rudbeck.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 42 Höft.