angående förvärfvande för statens räkning af Örebro—Svartå järn¬ väg
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.
1 N:0 100.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förvärfvande för statens räkning af Örebro—Svartå järnväg; gifven Stockholms slott den 30 mars 1906.
Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontor!, att, på det Kungl. Maj.t må blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder åt staten förvärfva Örebro Svartå järnväg, till Kungl. Maj:t, efter ingången af år 1907, på rekvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant till järnvägens ägare utbetalas, äfvensom fullgöra räntelikvider och kapitalafbetalningar å det i järnvägen intecknade obligationslån samt eventuellt andra i järnvägen intecknade lån, hvilka af staten i följd af järnvägens förvärfvande öfvertagas.
De tiil ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 53 Haft. (No 106.)
2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
Koncessionen å Örebro— Svärta järnväg.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 30 mars 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström.
Departementschefen statsrådet Schotte anförde:
Uti underdånig skrifvelse den 6 mars 1906 har järnvägsstyrelsen gjort framställning om åtgärders vidtagande för att åt staten förvärfva den Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag tillhöriga, af statens järnvägar sedan år 1900 trafikerade järnvägen mellan Örebro och Svartå.
Med anledning däraf tillåter jag mig till en början erinra därom, att den 23 november 1894 koncession meddelades f. d. öfverstelöjtnanten H. B. Hegardt med flera å järnvägsanläggning från Örebro till Svartå station vid nordvästra stambanan, därvid angående statens rätt att inlösa banan stadgats:
3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
att svenska statsverket är berättigad inlösa järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel mot ett penningebelopp,
a) som, om yrkande om järnvägens afträdande till staten framställes inom \io år efter det järnvägen i sin helhet eller till någon del blifvit öppnad för allmän trafik, motsvarar hvad järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel enligt räkenskaper, som Kungl. Maj:t godkänner, kostat koncessionsliafvarna, med tillägg af ränta efter fem för hundra om året men med afdrag af den nettoinkomst, banan under
tiden lämnat; och ... .
b) som, om dylikt yrkande göres efter tio ar, från det banan blitvit
i sin helhet eller till någon de! upplåten för allmän trafik, skall antingen beräknas så, att detsamma motsvarar två gånger summan, enligt af Kungl. Maj:t godkända räkenskaper, af hela den under, de tio. år, som förflutit närmast före det år, hvarunder lösningsanspråket blitvit väckt, uppkomna nettobehållning af trafiken, innefattande alla under samma tio år gjorda utdelningar till delägarna i järnvägen jämte ränteoch kapitalafbetalningar å upptagna lån samt afsättning af kontanta medel eller öfverförande af säkra fordringar till befintlig reserv- eller förnyelsefond, eller och, därest vare sig från statens eller från koncessionshafvarnas sida sådant fordras, bestämmas af fem gode man, utaf hvilka Kungl. Maj:t utser två och koneessionshafvarna två, hvarefter de fyra sålunda valda tillkalla den femte;
skolande lösesumman, som skall anses utgöra inlösningsvärdet åt hela järnvägsbyggnaden med alla dess fasta och lösa tillhöiigheter af hvad slag de vara må, äfvensom af hela den i behåll varande reservoch förnyelsefonden, utan annat undantag än af cie för trafikens bebo i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt, inom ett år, efter det lösningsanspråket framställdes, och i hvarje fall inom sex månader, efter det staten tillträdt järnvägen, af svenska statsverket erläggas tillika med fem procent ränta dära, för år räknadt, från ti trädesdagen; och skall egendomen till statsverket afträdas skuldfri eller ock behörigt afdrag å löseskillingen göras för beloppet af. den i järnvägen intecknade skuld; hvaremellertid det åligger koneessionshafvarna att årligen, efter det behörig revision af järnvägens förvaltning och räkenskaper ägt rum, insända till civildepartementet, för att där förvaras, fullständig uppgift å beloppet af de utdelningar till järnvägens delägare, de kapital- och räntebetalningar å upptagna lån samt de öfverföringar af medel till reserv- eller förnyelsefonden, som för det år, revisionen omfattar, blifvit af öfverskott å järnvägens trafikinkomster bestridda.
4 Bolagsordningen för Örebro— Svärta
järnvägsaktie'
bolag.
Kungl. Maj.is Nåd, Proposition N:o 106.
Järnvägen öppnades för allmän trafik den 1 oktober 1897. Järnvägsanläggningen är utförd med normal spårvidd af 1,435 meter, starkaste lutning al 10 på 1,000, minsta krökningsradie i hufvudhår af 300 meter och med stålskenor af 27,7 kilograms vikt per meter. Broar finnas till antal af nio med spännvidder, varierande mellan 2,7 30 meter, samtliga försedda med öfverbyggnad af järn.
Den rullande materielen utgöres af 3 lokomotiv, 9 personvagnar och 59 godsvagnar. Järnvägens hela längd är 49 kilometer. Mellan ändpunkterna, Örebro södra och Svärta, har järnvägen stationer vid Karlslund (4 km.), Gräfveby (8 km.), Latorps bruk (13 km.), Vintrosa (16 km.), Hidmgebro (21 km.), Fjugesta (26 km.), (Gropen (29 km.), Qyisbro (31 km.), och Mullhyttemon (37 km.), alla afstånd räknade från Örebro södra station.
R idare har Kungl. Maj: t den 22 februari 1895 medgifvit, att omförmälda koncession finge öfverlåtas på Örebro — Svartå järnvägsaktiebolag, för hvilket bolagsordning den 15 februari 1895 fastställdes. Af bolagsordningen äro §§ 5 och 33 i hithörande delar af följande lydelse, § 5 jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 31 december 1900.
§ 5-
Bolagets aktiekapital skall utgöra minst sjuhundratusen kronor och högst två miljoner etthundratusen kronor, fördeladt i aktier, hvarje å etthundra kronor.
Aktierna indelas i tre serier, serien A, serien B och serien C; varande vid aktierna af serierna A och B fästadt sådant företräde till utdelning af bolagets vinst, som i § 33 omförmäles.
Bolaget må icke trädaj i verksamhet, förrän sjutusen aktier af serien B blifvit tecknade, tjugu procent af deras belopp inbetalts samt aktieteknarnes skriftliga förbindelser för återstoden aflämnats.
Utöfver minimikapitalet må inom ofvan stadgade begränsning nya aktier utsläppas,. dock hvarje gång endast i den mån förut tecknadt aktiekapital blifvit till fullo inbetaldt samt med iaktagande däraf, att antalet aktier af serierna A och C icke må öfverstiga två tusen stycken af serien A och åtta tusen af serien C.
Vid teckning af aktier utöfver minimikapitalet skall aktietecknare, för att. teckningen skall anses giltig, kontant inbetala minst 20 procent af aktiebeloppet samt därjämte afgifva sin skriftliga förbindelse för återstoden.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 106.
§ 33.
I afseende å de olika aktieslagens inbördes rätt till årlig utdelning af bolagets vinst skall lända till efterrättelse:
att ägarne af aktier af serien A erhålla, innan någon utdelning å ofriga aktier äger rum, intill sex procent å de förra aktiernas sammanlagda belopp; _ , .
att, sedan sådan utdelning å aktierna af serien. A verkställts, ägarne af aktier af serien B äga bekomma likaledes intill sex procent å dessa aktiers sammanlagda belopp; .
att ägarne af aktier af serien C därefter äga undfå jämväl intill sex procent å aktiernas af serien C sammanlagda belopp; samt
att, om någon ytterligare utdelning ifrågakommer, den verkställes med lika belopp å hvarje aktie.
Jämlikt ett den 27 oktober 1895 mellan Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag och Köping—Hults järnvägsaktiebolag afslutadt kontrakt, af hvilket jämte tillhörande tabeller bestyrkta afskrifter toide få biläggas protokollet i detta ärende, (Bil. I, Litt. A och B), skulle Örebro— Svartå järnväg trafikeras af sistnämnda bolag under en tid af femtio år, räkna dt från och med år 1897, då järnvägen öppnades för allmän trafik. Köping—Hults järnvägsaktiebolags förpliktelser enligt berörda kontrakt öfvertogos emellertid den 1 juni 1898 af Örebro—Köpings järnvägsaktiebolag. Då emellertid sistnämnda bolag icke kunde försälja den bolaget tillhöriga bandelen Örebro—Frövi, om icke bolaget befriades från fullgörandet af sina förpliktelser på grund af nyssnämnda kontrakt, hade, då fråga sedermera uppstod om förvärfvande för statens räkning af nämnda handel, redan vid förberedande förhandlingar i ämnet uppställts såsom köpevillkor, att staten skulle öfvertaga trafikkontraktet. På grund af Kungl. Maj:ts och Riksdagens år 1899 därom fattade beslut blefvo också, samtidigt med inköpet af Örebro—Frövi järnväg, Örebro—Köpings-bolagets förbindelser jämlikt kontraktet öfverlåtna å järnvägsstyrelsen, räknadt från och med år 1900, därvid dock, enligt hvad förhållandena påkallade, vissa öfverenskomna ändringar i kontraktets ursprungliga bestämmelser upptogos uti särskild afhandling, af hvilken bestyrkt afskrift torde likaledes få biläggas detta protokoll. (Bil. II.)
Enligt trafikkontraktet är dess giltighetstid, såsom förut påpekats, fastslagen till femtio år, räknadt från början af det ^kalenderår, då Örebro—Svartå järnväg öppnats för allmän trafik, eller sålunda till 1946
Trafikkontraktet rörande Örebro—Svartå järnväg.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
års utgång; och skall kontraktet, om det ej uppsäges före utgången af nämnda tid, gälla ytterligare tio år.
Kontraktets hufvudbestämmelser i öfrigt äro följande:
Järnvägsstyrelsen, som äger att under kontraktstiden utan afgift begagna den af Örebro—Svartå järnväg enligt det ursprungliga kontraktet från Köping—Hults järnvägsaktiebolag förvärfvade rullande materiel, åligger att ombesörja Örebro—Svartå järnvägs trafikerande, underhåll i fullgodt skick och förvaltning, med skyldighet för järnvägsstyrelsen att ställa sig till efterrättelse de förpliktelser i afseende å järnvägens trafikerande och underhåll, som i koncessionen för Örebro Svartå järnväg äro bestämda eller till hvilka samma koncession kan föranleda.
Ny anläggning eller stationsutvidgning, som järnvägsstyrelsen finner vara för trafiken å Örebro—Svartå järnväg nödvändig, och om hvars behöflighet öfverenskommits med denna järnväg genom aftal, eller hvarom kompromiss, vald enligt bestämmelse i kontraktet, fattat beslut, skall utföras af järn vägsstyrelsen. Betalning för sådan anläggning eller stationsutvidgning skall af bolaget utgifvas till järnvägsstyrelsen enligt lämnad verificerad räkning antingen kontant eller medelst B-aktier efter bolagets val; dock att ränta å räkningens belopp ej får beräknas eller kostnaden öfverstiga det förslag, som, innan arbetet företages, skall vara af bolaget granskadt och godkändt.
Järnvägsstyrelsen ansvarar för och fullgör betalning af annuiteterna å Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån å 825,000 kronor, enligt vid kontraktet bilagd rånte- och amorteringsplan Litt. A, intill dess lånet blifvit i sin helhet betaldt; och skall järnvägsstyrelsen, hvilken för kapitalafbetalningarna å nämnda lån bos Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag erhåller en ränt.efri fordran, bekomma, i den mån järnvägsstyrelsen sålunda blir fordringsägare, betalning för denna fordran af bolaget medelst till fullo inbetalda C-aktier i samma bolag.
Järnvägsstyrelsen äger uppbära alla de från Örebro—Svartå järnväg inflytande trafikinkomster, magasins- och platsbyror, arrendeafgifter, afgifter för annonsering, gångbiljetter, post- och telegrambefordring, telefoneringsafgifter m. m., allt så bokfördt, att det kan visas, huru mycket, däraf belöper sig särskildt på Örebro—Svartå järnväg enligt därom i 11^ § _af kontraktet gifna bestämmelser. Af den årliga bruttoinkomsten å Örebro—Svartå järnväg har järnvägsstyrelsen att tillgodoföra sig driftkostnaden å järnvägen i enlighet med kontraktet bifogad tabell Litt. B, och därutöfver det belopp, som för året utgör annuiteten å Örebro Svärta järnvägsaktiebolags förenämnda obligation sskuld.
7 Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
Därest utöfver dessa båda belopp och, sedan obligationsskulden blifvit betald, utöfver det förstnämnda beloppet eller driftkostnaden, öfverskott finnes, skall detta öfverlämnas till Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag, dock ej mer än som motsvarar sex procent å alla utelöpande A- och Baktier i bolaget. Öfverstiger den ifrågavarande bruttoinkomsten alla dessa här förut angifna belopp, tillfaller detta öfverskott järnvägsstyrelsen, som till följd däraf ansvarar för den utdelning å C-aktierna, som möjligen kan dem tillkomma, dock ej öfverstigande sex procent.
Slutligen är föreskrift meddelad därom, att, för den händelse svenska statsverket begagnar sig af den i koncessionen å järnväganläggning från Örebro till Svartå statsverket förbehållna rätt att inlösa järnvägen, ifrågavarande kontrakts giltighet upphör.
1 sin förberörda underdåniga skrifvelse den 6 mars 1906 har järnvägsstyrelsen i fråga om de viktigaste ekonomiska trafikresultaten från och med år 1898 beträffande ifrågavarande järnväg meddelat följande tabell, angifvande, enligt från järnvägsstyrelsens statistiska kontor lämnade uppgifter, järnvägens byggnadskostnad, bruttoinkomst, driftkostnad och nettobehållning samt utgifts- och afkomstprocent.
Ur de af järnvägsstyrelsens kontrollkontor utarbetade trafikrapporterna för Örebro—Svärta järnväg har järnvägsstyrelsen äfven meddelat, att från och med år 1900 eller det år, staten öfvertog järnvägens trafikerande, person- och godstrafiken utvecklat sig på sätt följande öfversikt närmare utvisar:
Järnvägsstyrelsens skrifvelse den 6 mars 1906.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
Järnvägsstyrelsen anför vidare, att förestående uppgifter gåfve vid handen eu ej oväsentlig ökning af bruttoinkomsten under de år banan varit öppnad för trafik. För åren 1900 och 1905 vore dock att märka någon minskning af nästföregående årets trafikresultat därutinnan. Såväl antalet resande som inkomsten af person- och posttrafiken å banan hade, allt sedan staten 1900 öfvertagit banans trafikerande, varit i stadig tillväxt. Äfven godstrafiken kunde sägas hafva varit i genomsnitt i stigande, då man nämligen toge i beaktande, att uti denna öfversikt icke borde för år 1902 medräknas en tillfällig inkomst af 7,700 kronor för grustransporter, som nämnda år ägt rum för Örebro—Skebäcksbanans räkning, och hvarigenom inkomsten för godstrafiken icke uppgått för år 1903 till så stort belopp som för år 1902. Äfven år 1905 gjorde i detta hänseende ett undantag till följd af den snöfattiga vintern i början af samma år samt strejk inom stenhuggeriindustrien. Den stora ökningen af godstrafiken under år 1904 vore mest föranledd af stora trävarutransporter från Qvisbro station, hvilka fortgått nästan hela året.
Till belysande af hvilka varuslag i största mängder transporterats å Örebro—Svartå järnväg kunde nämnas, att af afsändt och emottaget vagnslastgods vid denna järnväg i samtrafik med statens järnvägar i partier af minst 5 tons hade, enligt senast tillgängliga uppgifter eller för år 1904, de hufvudsakliga varuslagen utgjorts af mineral, råämnen och oformade fabrikat 25,679 tons, trävaror, oarbetade 13,599 tons, mineral, formade fabrikat 8,060 tons, spannmål m. m. 3,374 tons samt foder och dylikt 2,469 tons.
Enligt hvad förestående redogörelse gåfve vid handen vore all anledning att antaga, att banans trafik fortfarande skulle visa tillväxt.
9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
Vederbörande distriktsbefäl hade ock vitsordat, att torf- och snickeriindustrien inom banans område syntes gå framåt samt att kalk- och stentransporterna antagligen ock komme att ökas. Bruttoinkomsten för år 1906 hade därför beräknats blifva omkring 10,000 kronor högre än under år 1905, då det ej kunde antagas, att minskningen under sistnämnda år äfven skulle kunna återvinnas. ^ .
Utgående från denna beräkning och med antagande af en ökning åt bruttoinkomsten per år med 10,000 kronor skulle denna inkomst kunna beräknas blifva
år 1906 .............................. 230,000 kr.
» 1907 .............................. 240,000 »
» 1908.............................. 250,000 »
» 1909 ............................. 260,000 »
* » 1913.............................. 300,000 »
Beträffande driftkostnaden utvisade den upprättade tabellen, att jämväl denna varit i stadig tillväxt sedan banans öppnande, därvid dock 'vore att märka, att år 1901 hade att uppvisa högre driftkostnad an hvardera af de två näst därpå följande åren. Särskild! från och med år 1904 vore stegringen af driftkostnaden väsentlig, och utgjorde utgiftsprocenten för år 1905 91,5, medan den i medeltal för åren 1898
1903 utgjort 70,6. .
Huru driftkostnaden för Örebro—Svärta järnväg fördelade sig a de olika afdelningarna framginge af följande öfversikt-:
Denna öfversikt utvisade, att förenämnda stegring af driftkostnaden från och med år 1904 hufvudsakligen komme på banafdelningens ut- Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 53 Haft. 2
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
gifter. Denna stegring vore beroende på ökadt utbyte af slipers. För år 1904 var kostnaden för sådant utbyte omkring 22,000 kronor och för år 1905 omkring 29,500 kronor samt beräknades för år 1906 till 40,700 kronor, hvarefter normala utgiftsförhållanden beträffande denna post skulle inträda; och syntes under enahanda trafikförhållanden, som nu existerade, banafdelningens årliga utgifter för de därpå följande åren kunna antagas uppgå till i rundt tal 70,000 kronor efter en beräkning af 1,400 kronor per kilometer. Under samma förutsättning syntes ej heller någon afsevärd ökning böra beräknas i maskin- och trafikafdelningarnas utgifter; dock syntes, därest, såsom förut nämnts, en ökning antoges i bruttoinkomsten med 10,000 kronor per år, äfven böra beräknas någon ökning i driftkostnaden, åtminstone hvad maskin- och trafikafdelningarna anginge. Antoges denna ökning utgöra 5,000 kronor per år, skulle efter år 1906, då stort utbyte af slipers å banan försigginge, och hvilket år således ej syntes böra ingå i denna beräkning, driftkostnaderna utgöra
210.000 kronor
215.000 »
220.000 »
240,000 »
I detta sammanhang borde omnämnas, att den ordinarie trafiken som från och med år 1898 skötts med 3 tåg i hvardera riktningen, från och med den 1 maj 1904 upprätthållits med 4 tåg i hvardera riktningen.
Den nu angifna driftkostnaden utgjorde eller beräknades för kommande år utgöra den verkliga driftkostnaden, hvaremot enligt förberörda tiafikkontrakt järnvägsstyrelsen hade, såsom förut nämnts, att i den årliga afräkningen med Örebro—Svartå järnväg påföra denna järnväg driftkostnad, beräknad enligt förhållandena vid tiden för trafikkontraktets upprättande efter viss procent af bruttoinkomsten. Den förväntan, man vid nämnda tid liyst, att den beräknade driftkostnaden skulle i det närmaste motsvara den verkliga, hade emellertid icke förverkligats, utan hade denna sistnämnda under hela tiden för statens ti ankel ande af banan särskildt under de senare åren väsentligen öfverskridit den beräknade driftkostnaden.
Den driftkostnad, som jämte annuiteten å obligationslånet i afräkmng. påförts Örebro Svartå järnväg, samt bolagets saldo enligt afräkning uppginge till följande belopp:
år 1907 » 1908 » 1909 » 1913
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
o Driftkostnad.
(enligt "kontraktet)
Bolagets saldo
Jämfördes denna driftkostnad med den verkliga, uppkomme statens järnvägars förlust på sätt följande tabell utvisade:
och syntes på grund af hvad förut anförts kunna beräknas för
Hvad slutligen anginge banans nettobehållning, hade denna under perioden åren 1898—1903 växlat från lägsta beloppet 38,899 kronor under år 1900 till högsta beloppet året förut 65,256 kronor samt sista
12 Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 106.
året af denna period utgjort 59,029 kronor, medan afkomstprocenten för berörda tre år utgjort respektive 2,26, 3,so och 3,33. För åren 1904 1906 syntes, enligt hvad förut närmare utvecklats, hufvudsaklig8^ på grund af omfattande slipersutbyten under dessa år, nettobehållningens resultat icke böra tagas i beaktande vid beräkningen af nettoinkomsten för kommande år. Denna nettoinkomst skulle efter förberörda beräkningar af bruttoinkomsten och driftkostnaden utgöra:
för år 1907 ................................................... 30,000 kronor
» » 1908 ................................................... 35,000 »
» » 1909 .................................................. 40,000 »
» » 1913 ................................................... 60,000 »
samt afkomstprocenten för samma år respektive 1,52, 1,77, 2,02 och 3,03.
Styl elsen lämnar härefter en utredning, huru inlösningspriset enligt de förut omnämnda olika koncessionsvillkoren skulle komma att ställa sig.
Vid beräkningen af inlösningspriset, därest a-villkoret skulle komma till tillämpning, hade styrelsen ansett sig böra utgå från enahanda grunder, som gjort sig gällande vid inköp af de delar af Västkustbanan, där tillämpning af dylikt a-villkor ifrågakommit, nämligen,
att byggnadskostnaden för hvarje år upptoges till det belopp, hvartill den efter behörig granskning funnes i räkenskaperna uppförd;
att den ränta efter fem för hundra, som borde tilläggas byggnadskostnaden, borde beräknas å det i järnvägen nedlagda, bokförda kapital för hvart år särskildt och från början af samma år (för år 1907 för tre månader);
att från summan af den sålunda funna byggnadskostnaden med däitill lagd ränta afdroges hela den nettoinkomst, som järnvägen under tiden lämnat järnvägsbolaget; samt
att såsom nettoinkomst beräknades hela det öfverskott, som kommit järnvägsbolaget tillgodo, inberäknadt rånte- och kapitalafbetalning ar m. m.
Vid sammanträde den 12 sistlidne januari i Örebro med representanter för, å ena sidan, järnvägsstyrelsen, och, å andra sidan, Örebro— Svärta järnvägsaktiebolags styrelse hade, med iakttagande af förenämnda grunder och efter behörig granskning af bolagets räkenskaper, priset enligt a-villkoret befunnits böra vid 1905 års utgång- utgå enligt följande beräkning: & & ö 6
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
13 Inlösningspris för järnvägen:
Anläggningskostnaden........................... kr. 1,777,436:58
Ränta å d:o................................................... » 684,188: 25 2,461,624: 83?
hvarifrån skulle afgå nettoinkomst.......................................... 480,173: 84
Återstod kronor 1,981,450: 99.
I öfverensstämmelse med denna beräkning af inlösningspriset enligt a-villkoret hade styrelsen mottagit från de vid sammanträdet närvarande representanterna för Örebro—Svarta järnvägsaktiebolag, bolagsstyrelsens vice ordförande M. Agrelius och dess verkställande direktör F. Bakström, en handling, hvari för bolagets räkning berörda pris nträknats jämväl till 1,981,450 kronor 99 öre, därvid dock Bmckström afgifvit den reservation, att då järnvägsbolaget enligt trafikkontraktet skulle utgifva C-aktier utan att erhålla kontant valuta till samma belopp som årliga amorteringsbeloppet å obligationslånet, amorteringen å lånet enligt hans mening icke vore någon verklig skuldafbetalning, hvadan utbetalta annuiteter, 334,400 kronor, borde minskas med de ut-
14 Kungl. Majds Nåd, Proposition N:o 106.
släppta C-aktiernas belopp, 81,000 kronor, och alltså järnvägens inlösningspris blifva 2,062,450 kronor 99 öre.
Beträffande innehållet af denna reservation ville styrelsen framhålla, att då, såsom här, ett för järnvägsanläggning upptaget obligationslån årligen minskades genom amortering med inflytande bruttoinkomst, kapitalafbetalning förelåge af beskaffenhet att enligt koncessionsbestämmelserna höra tagas i beaktande vid bestämmande af inlösningspriset enligt a) villkoret, oberoende däraf att, såsom i förevarande fall ägt rum, särskilda bestämmelser träffats med den trafikerande järnvägen, enligt Indika densamma skulle komma i åtnjutande af C-aktier för de fullgjorda amorteringarna. Sistnämnda förhållande syntes i öfrigt förklaras af den omständigheten, att därigenom inrymts ersättning åt den trafikerande järnvägen för banans förvaltning och skötsel.
Styrelsen funne för den skull inlösningspriset enligt a-villkoret böra, beräknadt efter förhållandena vid 1905 års utgång, utgöra 1,981,450 kronor 99 öre. Då emellertid, därest inlösen efter a-villkoret skulle komma till stånd, densamma syntes lämpligen böra äga rum med 1907 års ingång, kunde inköpssummans verkliga belopp, beräknad efter förenämnda grunder, först efter ingången af år 1907 bestämmas, därvid naturligen jämkning af nyss angifna inlösningssumma måste vidtagas.
Komme inlösen att ske efter tio år, skulle b-villkoret tillämpas, i hvithet fall, såsom förut sagts, lösesumman allt efter det sätt, som funnes vara för koncessionshafvarna förmånligast, skulle antingen beräknas så, att densamma motsvarade dubbla summan, enligt behöriga räkenskaper, af hela den under de tio år, som förflutit närmast före det år, hvarunder lösningsanspråket vore väckt, uppkomna nettobehållningen af trafiken, eller ock bestämmas af fem gode män.
Huru priset i sistnämnda fall skulle ställa sig, vore ju omöjligt att bestämdt angifva.
Första alternativet syntes styrelsen approximativt kunna beräknas på följande sätt.
Utgående från en årlig bruttoinkomst i genomsnitt af 220,000 kronor efter trafikresultatet för år 1905, skulle enligt trafikkontraktet med staten 64 % däraf utgöra beräknad driftkostnad och återstående 36 % eller 79,200 kronor nettobehållning; priset skulle alltså blifva 2 x 10 x 79,200 = 1,584,000 kronor.
Det vore dock afl anledning förmoda, att järnvägsbolaget skulle finna för sig förmånligare att begära uppskattning genom gode män, något som förenämnda representanter för bolagets styrelse för sådan eventualitet synts antaga för gifvet. Förty skulle, efter de tio årens
15 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
förlopp, därest banans inköp ansåges af statsintresset påkalladt, staten varda satt i den belägenhet att nödgas underkasta sig något så oberäkneligt som afgörande genom skiljemän af inlösningspriset.
Redan härutinnan förelåge en omständighet, som syntes påfordra ett noggrannt öfvervägande, huruvida skäl nu förefunnes för staten att förvärfva ifrågavarande järnväg.
Därest inlösen efter a-villkoret skulle ske, komme den enligt förhållandena vid 1905 års slut beräknade köpeskillingen, 1,981,450 kr. 99 öre, att fördelas sålunda:
B-aktier.........
C-aktier........
Obligationer
Enligt bolagsordningen vore väl aktierna indelade i tre serier, varande vid aktierna af serierna A och B fästadt företräde till årlig utdelning intill 6 procent af bolagets vinst. Några A-aktier hade emellertid hittills icke utfärdats. Af B-aktier, å hviika utdelning först för år 1904 skett med 3 procent och sannolikt äfven för år 1905 komme att ske efter samma procenttal, innehade statens järnvägar för närvarande aktier till belopp af 32,400 kronor och af O-aktierna aktier till belopp af 63,000 kronor, allt enligt trafikkontraktet. Vid bolagets upplösning efter banans inköp skulle likviden för de af statens järnvägar innehafda B-aktierna jämte utdelning därå tillgodokomma statens järnvägar, som, mot erhållande af sådana aktier, utfört i räkenskaperna bokförda arbeten för Örebro—Svartå järnväg. Med det belopp af 63,000 kronor, som efter förhållandena vid 1905 års utgång skulle inflyta å C-aktierna jämte utdelning å dem, vid samma tidpunkt i rundt tal 16,000 kronor, syntes däremot till statsverkets fördel den lånesumma, som för banans förvärfvande skulle erfordras, kunna minskas.
I samband med beräkningen af järnvägens inlösningspris hade förehafts frågan om eventuell kostnad för banans komplettering.
Vid statens öfvertagande af trafikeringen af Örebro—Svärta järnväg hade syn verkställts å järnvägens fasta egendom med hvad därtill hörde, därvid synemännen i utlåtande den 24 november 1899 förklarat besiktningen icke hafva gifvit anledning till någon anmärkning mot det sätt, hvarpå Örebro—Svärta järnvägs underhåll blifvit utfördt, hvarför
16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
synemännen samstämmigt ansett, att banan jämte byggnader och öfriga tillhörigheter, som kunde till fast egendom hänföras, vore i fullgodt skick. Beträffande den rullande materielen hade synemännen hänvisat till afsyningsinstrument rörande järnvägen af den 9 december 1898. Uti detta sistnämnda hade förrättningsmännen, på grund af hvad vid afsyningen iakttagits och då arbetena vore väl och omsorgsfullt utförda samt den rullande materielen af god beskaffenhet, utlåtit sig, att Örebro—Svärta järnväg med därtill hörande inrättningar och rullande materiel vore i sådant skick, att de tillstyrkte, att järnvägen i allo godkändes; hvarjämte de ansett den största tåghastigheten böra bestämmas till 50 kilometer i timmen.
På anmodan af järnvägsstyrelsen att inkomma med yttrande, huruvida och i sådant fall hvilka kostnader kunde för tillgodoseende af den nuvarande trafiken å Örebro—Svartå järnväg anses af behofvet påkallade att nedläggas å banan för densammas försättande i fullgodt skick, hade vederbörande distriktsförvaltning i sådant afseende anmält, att för förändring af inredningen af vissa stationsbyggnader samt uppförande af tvätt- och bagarestugor erfordrades 12,700 kronor samt att, d.å för tillgodoseende af trafiken nu vore anordnade sex blandade tåg och två godståg, hvilka tågförbindelser, så anordnade som de för närvarande vore, kräfde fyra lokomotiv, men järnvägsbolaget icke ägde mer än tre lokomotiv, dessutom å järnvägen användes ett statens järnvägars lokomotiv.
Berörda mindre husbyggnadsarbeten syntes emellertid, såsom i dylika fall plägade ske, kunna företagas i samband med mera omfattande reparationer af stationsbyggnaderna; och hvad vidkomme behofvet af ytterligare ett lokomotiv, utöfver banans tre egna lokomotiv, syntes detta behof, vid banans inrangerande i statsbanenätet, kunna tillgodoses genom lämpliga anordningar i syfte att från statens järnvägars egen lokomotivpark tillhandahålla behöflig reservdragkraft.
På grund häraf hade i förevarande beräkningar icke ansetts böra intagas någon kostnad för banans komplettering.
Beträffande själfva hufvudfrågan, huruvida skäl förefunnes för statens inlösen af Örebro—Svartå järnväg, ville styrelsen erinra, att uppställandet af villkoret om statens rätt att inlösa en järnväg uppenbarligen skett, emedan förhållandena antagits kunna komma att utveckla sig så, att statens intresse kräfde, att den enskilda järnvägen borde blifva statsbana, och att staten för sådan eventualitet ville hafva fria händer. Enligt styrelsens uppfattning förelåge nu här ett sådant fall.
Väl syntes icke med fog kunna anföras, att ifrågavarande förbin-
17 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
delseled mellan, å ena sidan, nordvästra stambanan och, a andra sidan, statsbanedelen Örebro—Krylbo med dess fortsättning norrut samt den enskilda tillhöriga järnvägsförbindelsen från dessa trakter till hutvudstaden norr om Mälaren vore af sådan synnerlig betydelse för den allmänna samfärdseln, att af detta skäl inlösen af banan borde ifrågakomma och densamma inkorporeras i stambanenätet.
Då emellertid styrelsen ansåge sig böra tillstyrka banans inlösen, hade detta föranledts af de särskilda förhållanden, hvarunder staten trafikerade banan. En ändring däraf genom statens inlösen af banan ställde nämligen i utsikt ett för staten gynnsammare resultat i finansiellt
clfsGGTidG. ci
Såsom förut påvisats, hade staten för vinnande af det större målet, inköpet af Örebro—Frövilinjen, år 1900 nödgats öfvertaga ifrågavarande kontrakt rörande trafikerandet af Örebro—Svarta järnväg, hvilket kontrakt då, med den erfarenhet, som vunnits under den gangna tiafiktiden, ansetts icke blifva ofördelaktigt för den trafikerande förvaltningen Trafikförhållandena hade sedan dess, såsom af styrelsens utredning framginge, sålunda förändrats, att, på grund af kontraktets bestämmelse rörande beräkning af driftkostnaden efter viss procent af bruttoinkomsten, statens järnvägar redan under forsta trafikaret 1900 tillskyndats eu förlust af närmare 11,000 kronor ocn alltjamt för hvarje år genom trafikeringen tillskyndats förlust, hvilken utgjort för ar 1904 närmare 39,000 kronor och för år 1905 omkring 61,000 kronor samt beräknades uppgå för år 1907 till 61,200 kronor för ar 1908 t 62,500 kronor, 'för år 1909 till 64,000 kronor och för ar 1913 till 72 000 kronor samt alltså vara i ständigt stigande, allt under det bruttoinkomsten förutsatts skola vara stadd i tillväxt.
Att eu förändring därutinnan vore för statens vidkommande eftersträfvansvärd läge i öppen dag, och då, uppsägning a roning e p] kunde ske förr än i en aflägsen framtid, hade sjalffallet den fiagan uppkommit, huruvida icke ett för staten gynnsammare resultat skulle
uppnås genom inlösande af banan, hvilken fråga ju nu ock vore af aktuell
natur, då tillämpningen af a-villkoret måste ske före den 1 oktober 1907.
Under förutsättning, att inlösen, enligt b-villkoret med den oberak neliga utgång ett skiljemannautslag kunde erhålla icke skäligen bor e ifrågakomma, samt att den upplåningsränta, staten skulle fa utgifva för anskaffandet af de för banans förvärfvande nödiga medel, ej blelv höo-re än 3,8 procent, hade upprättats följande på forenamnda utred- ■rundade beräkning rörande det för staten gynnsammare resul-
ningar gnmuauv, — —---------
tat, som genom banans förvärfvande skutte ernas. 9 Bill. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 53 Höft.
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
Statens järnvägars förlust enligt trafikkontraktet.
Beräknade inköpsvärdet = 1,980,000 kr.
1903.
Nettoinkomst = 59,000 Förlust (3,8 — 2,98) =
1904.
Nettoinkomst = 42,000 Förlust (3,8 — 2,12) =
1905.
Nettoinkomst = 19,000 Förlust (3,8 — 0,96) = i
1907.
Nettoinkomst = 30,000 Förlust (3,8 — 1,52) = i
1908.
Nettoinkomst = 35,000 ;
Förlust (3,8 — 1,77) = 2
1909.
Nettoinkomst = 40,000 ]
Förlust (3,8 — 2,02) = 1
1913.
förln5 dra berakninS fram8'inge, att under det statens järnvägars
eller från fii 900 *rafikerande af banan ^nlle alltjämt stegras
eller från 61,200_ kronor for år 1907 till 72,000 kronor för år 1913
• *L?lng -°r b^a?e, af förlusten skulle äga rum, därest banan komme statens ago, i det denna förlust från 45,144 kronor under år 1907 skulle nedgå till 15,246 kronor under år 1913.
trafikresiSdt!fr1-fietrfktand|e ^ ^ * Jämförelse med de två senaste årens rankresultat ratt afsevarda nettoinkomst, banan under trafiktiden dess-
. Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
förinnan lämnat, vore icke heller den möjlighet utesluten, att nettoinkomsten för kommande år komme att ställa sig bättre än beräkningarna angåfve, och att, i förhållande till upplåningsräntans storlek, vinst skulle uppkomma i stället för förlust.
Därvid borde framhållas, att vid uppgörande af beräkningar rörande nettobehållningen för kommande år borde tagas i beaktande, i hvad mån banans öfvergång i statens ägo kunde antagas verka, någon ändring i nettoinkomsten. Någon ändring i de gjorda beräkningarna både dock icke ansetts påkallad af berörda förhållande.
Då i stället för samtrafikstaxan statens gällande frakttaxa skulle tillämpas, uppkomme väl, till följd af de särskilda banafgifternas bortfallande, en minskning i bruttoinkomsten, men enligt verkställda utredningar syntes denna minskning komma att kompenseras åt det tillskott af inkomst genom ökad transitotrafik, ett eventuellt införlifvande af linjen Örebro—Svartå med statens järnvägar komme att tillföra denna linje.
Möjligt vore ju ock, att någon ökad trafik kunde blifva en följd af tillämpning af statens järnvägars i vissa hänseenden något lägre taxa å trafiken mellan banans stationer inbördes. Huruvida denna trafikökning kunde blifva så stor, att den kunde hafva till följd äfven en ökad inkomst, syntes väl vara tvifvelaktigt. Den minskning i inkomst af lokaltrafik, som, därest någon trafikökning icke uppkomme, skulle genom tillämpning af statens järnvägars taxa uppstå, hade ansetts icke vara af beskaffenhet att föranleda ändring i de gjorda beräkningarna.
Någon hufvudsaklig ändring i beloppet af de för banan nu utgående driftkostnader hade icke heller genom statens förvärfvande af banan antagits kunna ifrågakomma, då trafikskötseln å banan, i hvad anginge själfva tåganordningen (tågantalet, hastigheten, resandes bekvämlighet o. s. v.), vore förutsatt skola äfven under statens förvaltning såsom ägare af banan försiggå på enahanda sätt som under nuvarande förhållanden.
Såsom en fördel i fråga om förvaltningen af banan, därest inlösen skulle ifrågakomma, ville styrelsen i detta sammanhang framhålla, att det torde ligga i sakens natur, att staten såsom ägare af banan bättre kunde tillgodose de kraf, som från allmänhetens sida framställdes i afseende på anordningar rörande trafiken, och att styrelsen skulle vara lättare i stånd att vidtaga erforderliga åtgärder i och för trafiken, än under nuvarande trafikkontrakts bestånd.
Slutligen borde beaktas, att genom banans inlösen statens järnvä-
20 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
gar skulle, räknadt efter förhållandena vid 1905 års utgång, tillgodoföras för B- och C-aktier i banan ett belopp af omkring 120,000 kronor, däraf hufvudparten såsom belöpande å C-aktierna eljest,’ såvidt nu kunde bedömas, icke skulle i någon form komma statsverket tillgodo.
Då, under förutsättning att järnvägen skulle af staten öfvertagas den 1 januari 1907, inköpssummans verkliga belopp icke kunde bestämmas torr än efter ingången af år 1907, kunde icke ifrågakomma, därest inlösen skulle ske, att äska något visst belopp för inköpets verkställande, utan syntes nådig proposition i ämnet endast kunna innefatta förslag om bemyndigande till fullmäktige i riksgäldskontor att, på det Kungl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förberörda grunder åt staten förvärfva ifrågavarande järnväg, till Kungl. Maj:t efter ingången af år 1907, på rekvisition, utanordna de medel, som erfordrades för gäldande af livad för järnvägen skulle kontant till ägaren utbetalas, äfvensom fullgöra räntelikvider och kapitalafbetalningar å bolagets i järnvägen inteckuade, ej inlösta lån; och skulle det åligga järnvägsstyrelsen att, efter mottagen likvid för af järnvägsstyrelsen innehafda C-aktier jämte utdelning å dem, till riksgäldskontoret för minskning af det för banans förvärfvande upplanade kapital inleverera det vid sådan likvid uppburna belopp.
Uti ifrågavarande järnväg, därå lagfart meddelats för bolaget vid Stockholms rådstufvurätt, vore, enligt hvad styrelsen inhämtat, inteckningar fastställda till belopp af dels 744,000 kronor för obligationslån och dels 50,000 kronor för lån i Örebro sparbank. Då beträffande obligationslånet de årliga utlottningarna kunde efter den 31 december 1907 efter godtfinnande ökas, eller lånet efter samma tid uppsägas, skulle betalning af detta lån kunna ske först under år 1908; och skulle alltså staten, därest köpet ägde rum den 1 januari 1907, därvid mot afräkning af lösesumman öfvertaga det i järnvägen intecknade obligationslån. I händelse vid köpeskillingens likviderande äfven förenämnda, till Örebro sparbanks säkerhet meddelade inteckning eller eventuellt äfven annan inteckning graverade järnvägen, skulle naturligen ock behörigt afdrag ske å köpeskillingen.
I blifvande köpekontrakt syntes böra inryckas de närmare bestämmelserna därom samt hvad i öfrigt i samband med statens förvärfvande af banan kunde vara att iakttaga. Förslag till sådant kontrakt hade, särskildt med hänsyn därtill att statens järnvägar genom sin personal ombesörjde skötseln af järnvägen, hvilken icke heller hade något
21 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
eget förråd, hvarigenom jämförelsevis enkla rättsförhållanden komme att genom köpekontraktet regleras, i frågans nuvarande skick icke ansetts erforderligt upprätta. _
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har styrelsen hemställt, det Kung!. Maj:t täcktes i nådig proposition till. innevarande års Riksdag föreslå Riksdagen bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, på det Kungl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förut angifna grunder åt staten förvärfva Örebro—
Svärta järnväg, till Kungl. Maj it efter ingången af år 1907 på rekvisition utanordna de model, som erfordrades för gäldande af hvad för järnvägen skulle kontant till järnvägens ägare utbetalas, äfvensom fullgorå räntelikvider och kapitalt betalningar å det i järnvägen mtecknade obligationslån samt eventuellt andra i järnvägen intecknade lån, hvilka af staten i följd af järnvägens förvärfvande öfvertoges, med skyldighet för järnvägsstyrelsen att efter mottagen likvid för de åt styrelsen innehafda C-aktier järnte utdelning å dem till Riksgäldskontoret inleverera det vid sådan likvid uppburna belopp.
Såsom jag förut påpekat, var en af förutsättningarna för statens Departeinköp af Örebro—Frö vibanan, att „ staten i sammanhang därmed öf- m“^n*ee“ vertog de förpliktelser, som ålågo Örebro—Köpings järnvägsaktiebolag enligt förenämnda mellan detta bolag och Örebro Svartå järnvägsaktiebolag gällande kontrakt angående trafikerande af Örebro — Svartåbanan. Till följd häraf är staten pliktig att bedrifva trafiken å banan under tiden intill utgången af år 1946. Af järnvägsstyrelsens utredning och beräkningar framgår emellertid, att trafikerandet af ifrågavarande bana under åren 1900—1905 gifvit ett betydligt ogynnsammare ekonomiskt resultat, än man från början hade anledning antaga. Detta torde delvis vara en följd af den i kontraktets 10 § förefintliga bestämmelsen, att staten skall af den årliga bruttoinkomsten tillgodoföra sig, ej den verkliga driftkostnaden, utan en driftkostnad, som skall beräknas i enlighet ined den kontraktet bilagda tabellen Ditt. B. Vid tiden för kontraktets upprättande, eller år 1895, torde man hafva antagit, att den sålunda beräknade driftkostnaden skulle i det närmaste motsvara den verkliga. Emellertid har detta antagande icke visa! sig vara riktigt, enär, såsom järnvägsstyrelsen meddelat, under hela tiden för statens trafikerande al banan den verkliga driftkostnaden väsentligen öfverskridit den beräknade.
Därtill kommer, att jämlikt samma kontrakts 10 § skall, sedan staten åt bruttoinkomsten tillgodofört sig den enligt tabell Litt. B beräknade driftkos tnaden, af samma inkomst årligen gäldas annuiteten å Örebro Svartå järn-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
vågsaktiebolags obligationsskuld enligt den kontraktet bilagda tabellen Litt. A. Finnes, sedan dessa afräkningar skett, öfverskott å bruttoinkomsten, skall detsamma med viss inskränkning, hvartill jag får tillfälle att i det följande återkomma, öfverlämnas till Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag såsom dess tillgodohafvande. De olika utbetalningarna samt statens förlust framgå af följande tabell:
Då statens järnvägar innehafva ett mindre belopp i B-aktier samt för år 1904 kommit och sannolikt för år 1905 komma i åtnjutande af utdelning1 å dessa med 3 procent, blir i verkligheten statens årliga förlust föi nämnda båda år något mindre än den förenämnda, men skillnaden blir ej afsevärd.
Järnvägsstyrelsen har vidare, på grundvalen af hittills vunnen erfarenhet om de gångna årens trafikresultat i fråga om Örebro—Svartåbanan samt af denna banas utvecklingsmöjligheter, beräknat det ekonomiska resultatet af trafikeringen under de närmast kommande åren på 1 Öl]ande sätt: r
*) Dessa belopp uträknas sålunda:
t. ex. för år 1900: beräknad driftkostnad.................. no 179
annuitet ................................... 41 280
bolagets tillgodohafrande ............ 8,510
Summa 165,909 =
= bruttoinkomsten för året.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
23 Mot styrelsens beräkningar i fråga om de kommande årens väntade bruttoinkomst och driftkostnad har jag intet att i sak erinra. Med stöd af dessa beräkningar har emellertid styrelsen, såsom förut anförts, beräknat statens järnvägars förlust till följande belopp
år 1907 till 61,200 kr.
» 1908 » 62,500 »
» 1909 » 64,000 »
» 1913 » 72,000 ))
Dessa förlustsiffror torde dock: vara i någon mån för högt beräknade. Enligt stadgandet i § 10 mom. 3 af trafikkontraktet får nämligen till Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag ej öfverlämnas mer än som motsvarar 6 procent å utelöpande A- och B-aktier, och jämlikt nästföljande moment skall, om öfverskott uppstår, sedan 6 procent å aktierna afräknats, detta öfverskott tillfalla staten, som ansvarar för utdelning å C-aktierna. Då Örebro—Köping-bolaget, som under åren 1898 och 1899 trafikerade Örebro—Svartå-banan, härunder betalte annuiteterna, tillhopa 18,000 kr., å Örebro—Svartå-bolagets obligationsskuld, innehar Örebro—Köping-bolaget, på grund af trafikkontraktets bestämmelser i § 9, C-aktier till motsvarande belopp. Under förutsättning att fortfarande inga A-aktier utsläppas och att B-aktiekapitalet förblir det nuvarande, eller 870,100 kronor, skulle följaktligen ifrågavarande tilllgodohafvande ej öfverstiga 6 procent å nyssnämnda belopp eller, om därifrån afdrages hvad som belöper på järnvägsstyrelsens aktiebelopp, 50,262 kronor på B-aktiekapitalet och 1,080 kronor på C-aktiekapitalet. Till följd häraf skulle det ekonomiska resultatet af trafikeringen, under berörda förutsättning, blifva följande:
24 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 106.
Enligt den för Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag gällande bolagsordning, § 5, äger emellertid bolaget utsläppa A-aktier till belopp af högst 200,000 kronor och B-aktier till belopp af högst 1,100,000 kronor. Därest bolaget skulle besluta utsläppa aktier utöfver det nuvarande aktiekapitalet — ökning af B-aktiekapitalet förutsättes redan i trafikkontraktet samt har hittills för hvarje år skett —, kan ifrågasättas, huruvida icke, med anledning af stadgandet i § 10 mom. 3 af trafikkontraktet, staten kan blifva skyldig lämna bolaget ytterligare tillgodohafvande. Under sådana förhållanden skulle statens förluster på grund af trafikkontraktet kunna komma att uppgå till de af järnvägsstyrelsen förut beräknade.
Af hvad jag sålunda framhållit torde med all tydlighet framgå, att ett fortsatt trafikerande af Örebro—Svartå-banan enligt berörda trafikkontrakts bestämmelser blir för staten ogynnsamt.
Det synes således böra öfvervägas, om ej banan i fråga borde för statens räkning förvärfvas. Hvad då beträffar de båda alternativ, efter hvilka banans inlösen kan äga rum, synes, på grund af hvad järnvägsstyrelsen anfört, a-villkoret erbjuda åtskilliga fördelar. Det torde därför böra ifrågasättas att, medan ännu detta villkor för banans inlösande är öppet, lämna Riksdagen tillfälle att öfverväga järnvägens förvärf af staten enligt a-villkoret, hvarför emellertid ärendet bör hänskjutas till beslut af innevarande års Riksdag.
Därest staten enligt förut angifna grunder inlöser banan den 1 januari 1907 skulle, enligt järnvägsstyrelsens beräkningar med en köpeskilling af 1,980,000 kronor, det ekonomiska resultatet för de kommande åren blifva följande:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.
25 Af denna tabell framgår sålunda, att statens förluster, under förutsättning af banans inköp, för hvarje af nämnda år blifva åtminstone omkring 18,000 kronor mindre än de under nuvarande förhållanden skulle komma att blifva.
Hvad angår priset för banans förvärfvande, . har jag icke något att erinra mot de grunder, hvarpå styrelsen stödt sina beräkningai, hvilka grunder är o desamma, som vunno tillämpning år 1895 vid inköp af de delar utaf den s. k. västkustbanan, där tillämpning af a-villkoret ifrågakom. Ej heller har jag något att erinra mot det resultat af dessa beräkningar, hvartill styrelsen kommit.
Inköpssumman, beräknad efter förhållandena vid 1905 års slut, utgör, som förut är nämndt, 1,981,450 kronor 99 öre. Hela detta belopp skall dock icke af staten utbetalas vid järnvägens inlösen.. Afdrag skall nämligen göras för de i statens järnvägars ägo befintliga C-aktier i Örebro—Svartå-bolaget å ett nominellt belopp af 63,000 kronor samt för den dessa aktier tillkommande utdelning af inköpssumman eller omkring 16,000 kronor. Vidare torde staten komma att öfvertaga ej mindre bolagets i järnvägen intecknade obligationsskuld, däraf enligt amorteringsplanen vid 1905 års slut oguldna återstoden utgjorde 744,000 kronor, än äfven bolagets lån i öfrig!, hvilka synas inskränka sig till det af Örebro sparbank lämnade, för hvilket inteckning i järnvägen meddelats till ett belopp af 50,000 kronor.
I blifvande köpekontrakt torde böra inryckas de närmare bestämmelserna härom samt hvad i öfrigt i samband med statens förvärfvande af banan är att iakttaga.
Vidkommande sättet för anskaffande af de för mköpet nödiga medel lärer annat icke kunna ifrågasättas, än att dessa .medel skola anskaffas genom upplåning och följaktligen utgå från riksgäldskontoret.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 53 Höft. 4
26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
På grund af hvad jag’ sålunda anfört och då jag äfven biträder järnvägsstyrelsens framställning, i hvad den afser tiden för järnvägens öfvertagande af staten samt sättet för likvidens verkställande, får jag i underdånighet hemställa, att Kung! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen bemyndiga fullmäktige i riksgäld skontoret, att, på det Kungi. Maj:t må blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förut angifna grunder åt staten förvärfva Örebro—Svartå järnväg, till Kungl. Maj:t, efter ingången af år 1907, på rekvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant till järnvägens ägare utbetalas, äfvensom fullgöra räntelikvider och kapitalafbetalningar.å det i järnvägen intecknade obligationslån samt eventuellt andra i järnvägen intecknade lån, hvilka af staten i följd af järnvägens förvärfvande öfvertagas.
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnade, att i enlighet därmed proposition skulle till Riksdagen aflåtas, så lydande som bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Cour. FalJcenberg.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
27 Afskrift.
Bil. I.
Kontrakt
mellan Köping—Hult järnvägsaktiebolag (bär nedan betecknadt med It. H.) och Örebro—Svarta järnvägsaktiebolag (bär nedan betecknadt med Ö. S.)
§ I-
K. H. skall teckna B-aktier i Ö. S. till antal af 3,500 eller för 350,000 kronor.
§ 2.
Af det sålunda tecknade aktiebeloppet, 350,000 kronor, skall, för 2,731 aktier, kronor 273,100 inbetalas pa det sätt, att Ö. fe. köper ai K. H. 3 lokomotiv, 9 personvagnar, af livilka bogievagn skall räknas såsom 2 vagnar, och 59 godsvagnar, hvaraf 8 med bromsinrättning, hvilken materiel skall motsvara i värde så nära som möjligt det belopp, kronor 273,100, som i det för Ö. S. järnväg.upprättade kostnadsförslag beräknats utgöra kostnad för rullande materiel till ofvan angifna antal Värdet af den sålunda till Ö. S. af K- H. sålda rullande materiel skall omedelbart efter det köpesumman, i den ordning nedan sägs, blifvit erlagd, bestämmas af tre värderingsmän, af hvilka K. H. och Ö. S. utsett en hvar och dessa båda gemensamt valt den tredje. Enas de icke i detta val, skall öfverlämnas åt Kungl. järnvägsstyrelsen att välja den tredje värderingsmannen. Materielen skall, då denna värdering företages, hafva varit godkänd af maskininspektören vid statens
järnvägar. ,
Befinnes det på detta sätt uppskattade värdet öfverstiga kronor
273,100, skola B-aktier i Ö. S. lämnas K. H. till det belopp, som motsvarar skillnaden mellan denna summa och värderingssumman. ^ Uppskattas däremot värdet lägre än till 273,100 kronor, skall det åligga K. H. att snarast möjligt lämna så många flera godsvagnar, att denna summa fylles.
28 Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 106.
I förskott på köpesumman, kronor 273,100, äfvensom vid slutbetalning af densamma, skall Ö. S. lämna till K. H. kvitto å af K. H. i ö. S. inbetalda aktier med det belopp och å den tid för hvar gång, som för 2,731 aktier i Ö. S. motsvarar hvad som varder bestämdt för inbetalning af öfriga B-aktier i Ö. S.
I den mån den rullande materielen sålunda betalas, varder den 0. S. egendom och skall förses med Ö. S. märke, bokstäfverna Ö. och S., målade på underredenas inre sida, men förblifva i K. H. vård.
Från och med den dag, då Ö. S. öppnats för trafik, skall Ö. S. rullande materiel vara märkt i likhet med K. H. egen materiel och upplåtas till K. H. med rätt för K. H. att densamma utan afgift använda för sin trafik.
§ 3.
Under byggnadstiden skall K. H. hålla Ö. S. tillhanda den för järnvägsarbetet behöfliga rullande materiel, dock ej mer än 2 lokomotiv och 40 godsvagnar, mot afgift för lokomotiv af 20 kronor för hvar dag lokomotivet användes och af 100 kronor per år för vagn.
§ 4-
K. H. förbinder sig att från och med den dag, då Ö. S. järnväg öppnas för trafik, ombesörja järnvägens trafikerande, underhåll i fullgodt skick och. förvaltning; och skall K. H. ställa sig till efterrättelse de förpliktelser i afseende på järnvägens trafikerande och underhåll, som i koncessionen för Ö. S. järnväg äro bestämda eller till hvilka denna koncession kan föranleda.
Från och med den ofvan i denna § sagda dag skola K. H. och O. S. järnvägar med hänsyn till trafiktaxa och trafikförvaltning anses såsom en järnväg.
§ 5-
Till kontroll däröfver, att O. S. järnväg varder i fullgodt skick underhållen, skall densamma årligen i augusti månad besiktigas af tre sakkunniga män, af hvilka hvartdera bolaget utsett en och de sålunda utsedda valt den tredje. Hafva de icke enats i valet af den tredje besiktningsmannen, skall valet öfverlämnas till Kungl. järnvägsstyrelsen.
Anmärkta bristfälligheter skola under återstoden af året afhjälpas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
§ 6.
Ny anläggning eller stationsutvidgning, som K. H. finner vara för trafiken å Ö. S. järnväg nödvändig, och om hvars behöflighet öfverenskommits med Ö. S. genom aftal eller hvarom kompromiss, vald enligt nedanstående § 17, fattat beslut, skall utföras af K. EL
Betalning för sådan anläggning eller stationsutvidgning skall af Ö. S. gifvas till K. H. enligt af K. H. lämnad verificerad räkning antingen kontant eller medelst B-aktier efter Ö. S. val; dock att ränta å räkningens belopp ej får beräknas eller kostnaden öfverstiga det förslag, som, innan arbetet företages, skall vara af 0. S. granskadt och godkändt.
§ 7.
K. El. eger att bestämma om trafiktaxan och tågordningen å 0. S. järnväg, dock efter det ö. S. styrelse däröfver blifvit hörd.
§ 8.
K. H. ansvarar för och fullgör betalning af annuite terna å Ö. S. obligationslån, kronor 825,000, enligt den detta kontrakt bilagda ränteocb amorteringsplan Lutt. A, intill dess lanet blifvit i sin helhet betaldt.
§ 9.
K. El. tillerkännes såsom räntefri fordran bos Ö. S. kapitalafbetalningarne å den Ö. S. obligationsskuld, som förräntas och amorteras enligt näst förestående §; och skall, i den mån K. H. sålunda blir fordringsägare, denna fordran betalas af Ö. S. medelst till fullo inbetalda C-aktier i ö. S.
Räntan efter 4 procent per år å sagda obligationsskuld, 825,000 kronor, skall, till dess ö. S. järnväg varder öppnad för fullständig trafik, betalas och gäldas af Ö. S.
§ io.
K. El. äger uppbära alla de från Ö. S. järnväg inflytande trafikinkomster, magasins- och platshyror, arrendeafgifter, afgifter för annonsering, gångbiljetter, post- och telegrambefordring, telefoneringsafgifter
30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
in. m., allt så bokfördt, att det kan visas, huru mycket däraf sig belöper särskildt på O. S. enligt bestämmelserna i nedanstående § 11.
Af bruttoinkomsten å Ö. S., räknad för hvarje kalenderår eller del däraf, som infaller näst efter det Ö. S. öppnats för fullständig trafik, har K. H. att tillgodoföra sig driftkostnaden å Ö. S. i enlighet med den detta kontrakt bilagda tabell Litt. B och därutöfver det belopp, som för motsvarande tid utgör annuiteten å Ö. S. obligationsskuld enligt den bilagda tabellen Litt. A.
Finnes utöfver dessa båda belopp och, sedan obligationsskulden blifvit betald, utöfver det förstnämnda beloppet öfverskott, skall detta öfverlämnas till Ö. S., dock ej mer än som motsvarar 6 procent å alla utelöpande A- och B-aktier i Ö. S.
Ofverstiger den ifrågavarande bruttoinkomsten alla dessa här ofvan angifna belopp, tillfaller detta öfverskott K. H. ensamt; hvilket bolag till följd häraf ansvarar för den utdelning å C-aktierna, som möjligen kan dem tillkomma, dock ej öfverstigande sex procent.
Redovisning för ofvan sagda inkomster lämnas af K. H. för hvarje kalenderår senast den 15 därpå följande mars; och skola till utdelningåt aktieägarne tillgängliga medel öfverlämnas till ö. S. före utgången af näst därpå följande maj månad.
§ 11-
Inkomsten af O. S. lokala trafik och telegramporton äfvensom upplags- och magasinshyror föras Ö. S. järnväg ensamt tillgodo.
Inkomsten lör å K. H. och Ö. S.-banorna gemensamt befordradt paket eller telegram delas lika banorna emellan.
Inkomsten för all annan å båda banorna gemensam trafik fördelas dem emellan enligt de för den allmänna samtrafiken gällande regler.
Inkomsten å Ö. S. järnväg för gräsgrödor, annonsering, telefonering, gångbiljetter, tillvaratagna effekter och outlöst gods föres Ö. S. tillgodo för att därmed bilda fond till Ö. S. järnvägsfolks pensionering.
§ 12-
Uppgift på trafikinkomsten å O. S. järnväg äfvensom på tillfälliga taxeförändringar skall af K. H. för hvar kalendermånad lämnas styrelsen för Ö. S. under loppet af den andra näst därefter följande månad.
Nämnda styrelse likasom äfven Ö. S. revisorer skola efter tillsägelse hos K. H. styrelse äga att taga kännedom af de hos K. H.
31 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
förda räkenskaper öfver Ö. S. trafikinkomst och andra i detta kontrakt omförmälda inkomster.
§ 13-
Kartor, planer och ritningar för O. S. järnväg, jämte densamma rörande expropriations- och öfriga handlingar skola i orginal eller afskrift lämnas K. H. i förvar, hvad färdigt och afslutadt är, den dag, då Ö. S. öppnas för trafik, och det, som återstår, sedermera i mån af dess afslntning. Alla dessa handlingar skola hållas tillgängliga för Ö. S. styrelse.
§ 14.
K. H. skall under den tid, Ö. S. järnväg är under anläggning, äga att utan kostnad för O. S. låta sin ingenjör taga kännedom om byggnadsarbetets gång och beskaffenhet.
§ 15-
Detta kontrakt skall gälla från den dag, det undertecknats, och under eu tid af femtio år, räknad från början af det kalenderår, då Ö. S. öppnats för fullständig trafik, och må af hvartdera bolaget intecknas i det andra bolagets järnväg.
Ej uppsagdt ett år före utgången af nämnda tid skall det gälla ytterligare tio år.
§ 16.
Närhelst detta kontrakt upphör att vara gällande, skall Ö. S. järnväg med allt hvad därtill hörer, fast som löst, af Iv. H. öfverlämnas till O. S. i fullgod! skick enligt bedömande af synemän, valda på sätt är bestämdt i ofvanstående § 5, samt med skyldighet för K. H. att gälda det belopp, hvartill afhjälpandet af de vid afträdande! befintliga brister af synemännen uppskattats.
§ 17-
Tvist angående tydningen eller tillämpningen af detta kontrakt får ej dragas inför domstol utan afgöres genom kompromiss enligt lagen om skiljemän af den 28 oktober 1887.
32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
§ 18-
Af detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, hvaraf ett för hvardera parten.
Örebro den 27 oktober 1895.
För Köping—Hults järnvägsaktiebolag :
C. Fr. Wcern.
E. von Krusenstjerna.
Marcus Agrelius.
För Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag :
Ax. G. Svedelius.
H. B. Begär dt. John Lilliehöök.
Carl Fogel. Th. Dieden.
Fr. Bceckström.
De Köping—Hult järnvägsaktiebolag enligt förestående kontrakt åliggande förpliktelser öfvertagas af Örebro—Köpings järnvägsaktiebolag.
Stockholm den 1 juni 1898.
För Örebro—Köpings järnvägsaktiebolag:
Ax. G. Svedelius. K. Langenskiöld. Marcus Agrelius.
Herrar A. Gr. Svedelius, friherre K. Langenskiölds och M. Agrelius’ namnteckningar bevittnas af:
C. J. W. Kölder. Emil Kinander.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Gudmund Silfver stolpe.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
33 Afskrift.
Tabell litt. A
(till trafikkontraktet).
Örebro—Svärta järnvägs obligationslån.
Rånte- och amorteringstabell.
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
Bestyrkes å tjänstens vägnar: Gudmund Silfverstolpe.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
35 Tabell litt. B
(till trafikkontraktet).
Af bruttotratikinkomsten på Örebro—Svartå järnväg bär Köping— Hult järnvägsaktiebolag att såsom driftkostnad sig tillgodoföra den procent, som visas af nedanstående tabell:
Bestyrkes å tjänstens vägnar: Gudmund Silfver stolpe.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
36 Bil. II.
Under förutsättning’ att svenska staten förvärfva!- bandelen Örebro— Frövi af Örebro—Köpings järnväg att tillträdas den 1 januari 1900, förbinder sig Kungl. järnvägsstyrelsen att från samma tid mot åtnjutande af däremot svarande rättigheter öfvertaga de förpliktelser. Köping —Hults järnvägsaktiebolag iklädt sig enligt bifogade, med Örebro— Svärta järnvägsaktiebolag den 27 oktober 1895 ingångna kontrakt rörande ombesörjandet af trafiken å Örebro —Svärta järnväg under en tid af femtio år, räknadt från början af det kalenderår, då sistnämnda järnväg öppnades för fullständig trafik, m in., hvilket kontrakt sedermera, i livad på Köping—Hults aktiebolag ankommer, öfvertagits af Örebro—Köpings järnvägsaktiebolag; skolande dock efter Kungl. järnvägsstyrelsens öfvertagande af kontraktet — förutom det att '§§ 1, 3, 9 andra stycket och 14 icke längre äro tillämpliga — följande ändrade bestämmelser gälla, nämligen:
beträffande § 2:
att denna § icke, hvad angår Kungl. järnvägsstyrelsen, skall vara i annat hänseende tillämplig, än att den rullande materiel, hvilken jämlikt denna § af Örebro—Svartå järnväg förvärfvats, och som, enligt ett af V. Klemming, F. Bakström och E. Andersson den 26 november 1898 undertecknadt värderingsinstrument, representerar ett värde af 290,400 kronor, från den 1 januari 1900 af Kungl. järnvägsstyrelsen öfvertages till begagnande utan afgift under kontraktets återstående giltighetstid och för sådant ändamål skall i stället för med Örebro— Köpings järnvägs märke förses med statens järnvägars märke;
beträffande § 5:
att den i denna § föreskrifna årliga besiktning icke skall äga rum, för så vidt icke Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags styrelse sådant påkallar, och att, därest enighet icke uppnås i valet af tredje besiktningsman, detta val skall öfverlämnas till Kungl. Maj ds befallningshafvande i Örebro län;
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
beträffande § 11:
att inkomsten å Örebro—Svartå järnväg för gräsgrödor, annonsering, telefonering, gångbiljetter, tillvaratagna effekter och outlöst gods skall tillgodoföras statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa;
beträffande § 12:
att uppgift å tillfälliga taxeförändringar endast på särskild framställning skall lämnas styrelsen för Örebro—Svartå järnväg; samt
beträffande § 15:
att bestämmelsen i denna § om kontraktets intecknande skall anses förfallen.
För den händelse svenska statsverket begagnar sig af den i nådig koncession å järnvägsanläggning från Örebro till Svartå den 23 november 1894 statsverket förbehållna rätt att inlösa järnvägen, upphör detta kontrakts giltighet.
För Kungl. järnvägsstyrelsen: För Örebro—Svartå järnvägs-
aktiebolag :
Th. NORDSTRÖM. Ax. G. SVEDELIUS.
Sven Gyllensvärd.
Per Kjellin.
Bestyrkes å tjänstens vägnar: Gudmund Silfver stolpe.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 53 Häft.