angående fort¬ farande bestånd af en med Magnesitaktiebolaget Tarre- kaise afslutad öfverenskommelse rörande vissa mineral- fyndiglieter å kronojord i Norrbottens lån
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 14.
7 N:o 14.
Kungl. Maj.is nådiga 'proposition till Riksdagen, angående fortfarande bestånd af en med Magnesitaktiebolaget Tarrekaise afslutad öfverenskommelse rörande vissa mineralfyndiglieter å kronojord i Norrbottens lån; gifven Stockholms slott den SO december 1905.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för denna dag, vill Kung]. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,
att skedd försummelse af magnesitaktiebolaget Tarrekaise att före den 1 mars 1905 inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län styrka, huru stort belopp bolaget under år 1904 utgifvit för undersökningsarbete å vissa till bolaget på arrende upplåtna mineralfyndigheter å kronojord inom Kvickjocks kapellförsamling af nämnda län, icke skall utgöra hinder för den om arrendeupplåtelsen afslutade öfverenskommelsens fortfarande bestånd.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Gästa Tamm.
Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.
Utdrag af protokollet öfver jordbruhsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Timsten.
Biesért,
friherre Marks von WtTRTEMBERG,
Tamm,
STOFTER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
79:o.
Departementschefen, statsrådet Tamm anförde:
I nådig proposition den 31 mars 1903 gjorde Eders Kungl. Maj:t framställning till Riksdagen i fråga om tillgodogörandet af vissa magnesitfyndigheter å kronojord inom Kvickjocks kapellförsamling af Norrbottens län. Eders Kung!. Maj:t föreslog därvid Riksdagen att medgifva, att ifrågakomma fyndigheterna finge på arrende upplåtas samt att för sådan upplåtelse skulle gälla vissa hufvudgrunder. Bland dessa ingingo bestämmelser dels därom, att för fyndigheternas fullständiga undersökning och för andra förarbeten m. m. skulle beräknas en tid af fem år från och med det år, hvarunder arrendeaftal mellan kronan och
9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
vederbörande arrcnd^or komme till stånd, samt att arbetet under denna d skulle bedrifvas i den omfattning, att årligen på detsamma nedlades eu summa af minst 8,000 kronor, däraf minst 5,000 kronor i verkliga arbetskostnader, med skyldighet för vederbörande arrendator att för
afr ;essa ar den 1 mars året därefter inför Eders
KungL Maj.ts befallningshafvande i Norrbottens län styrka, huru stort for, andamalet utgifvits, dels och därom, att föreskrifterna i 8 13 åt nadiga kungörelsen om begagnande af kronans jordägarandel i grufva den 20 oktober 1899 skulle i tillämpliga delar lända" till efterrätt^ / arrendekontraktet inforas. 1 den paragraf af nämnda kungörelse, ill hvilken sålunda hanvisas, foreskrifves, bland annat, att, därest arrendator af kronans jordagarandel i grufva underlåter att behörigen fullgöra arrendevillkoren, arrenderätten blir förverkad och arrendatorn skyldig att afträda grufandelen sex månader efter det att förverkandet skedda bedan Riksdagen uti skrifvelse den 22 maj samma år anmält, att Riksdagen mod viss ändring, som ej aftåg nyss angifna bestämmelser, aiht Eders Kungl. Maj:ts berörda framställning, godkände Eders Kungl. Maj:t den 5 juni 1903 Riksdagens beslut i hvad detsamma skilde sig tran Eders Kungl. Maj:ts förslag samt anbefallde kammarkollegium och kommerskollegium att, i öfverensstämmelse med de af Eders Kungl. Maj t och Riksdagen godkända hufvudgrunder för ifrågavarande uppiåteise uppgöra förslag till aftal om samma upplåtelse samt därefter underställa detta förslag Eders Kungl. Maj:ts pröfning och fastställelse. h p a erumet k°Pegiei’na till fullgörande häraf inkommit med utlåtande, behagade Eders Kungl. Maj:t den 26 mars 1904 godkänna ett inom jordbruksdepartementet utarbeta^ förslag till öfverenskommelse mellan Mers Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt magnesitaktiebolaget Tarrekaise, a andra sidan, om upplåtande på arrende till detta bolag af ei mindre följande fyra järnmalmsinmutningar å Tarrekaise inom Kvickjocks
p Ja?oSanlmg’ 1Ui,nllgf?n n:ris 2931 dägaren, 2932 Bruden, 2937 Haren f 939,°S äfven de inom de för fyndigheterna n:ris 2937 aren och 2939 _ Orren anvisade utmål belägna magnesitinmutningar äfvensom magnesitmmutnmgarna Paturkårso n:ris 1 och 5 samt Hildo Uti det kontrakt, som sedermera enligt Eders Kungl. Makts bemyndigande upprattats med magnesitaktiebolaget Tarrekaise, bestämmes . . Jo annat’ dels outl mom. 1, att bolaget skall vara skyldigt att under fem
som1"? T ' mG/d -T 1904 bedrifVa undersökningsarbetet i den omfattning, förut angifvits, samt att fullgöra ofvan omförmälda anmälningsplikt
mord%d "I Ör nämn?a arbete 'Pgdfna beloppet, dels ock uti
m- 12, att, om bolaget underlåter att behörigen fullgöra arrende- Bih. Hl. Eiksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 4 Höft. 2
10 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 14.
villkoren, arrenderätten skall vara förverkad och bolaget skyldigt att frånträda arrendet sex månader efter det att förverkandet skedde.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län bar nu i underdånig skrifvelse den 28 oktober 1905 anmält, att magnesitaktiebolaget Tarrekaise den 23 augusti samma år, för fullgörande af bestämmelserna uti mom. 1 i förberörda kontrakt, till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvit, kvitterade räkningar å bolagets utgifter under år 1904 för undersökningsarbeten å de till bolaget upplåtna fyndigheterna; och bar Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande vidare anfört, att vid företagen granskning af, huru mycket penningar bolaget kunde anses styrkt sig hafva nedlagt å ifrågavarande undersökningsarbete, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande funnit, att bolagets utgifter för ändamålet uppgått till 9,446 kronor 89 öre, däraf 6,405 kronor 9 öre af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansetts böra räknas såsom verkliga arbetskostnader; att, ehuru bolaget således måste anses hafva för år 1904 tillfullo fullgjort sina åligganden enligt kontraktets mom. 1 i hvad beträffade det föreskrifna minimum för nedlagda utgifter, bolaget icke inom föreskrifven tid styrkt detta förhållande, hvarför bolaget på grund af bestämmelserna i mom. 12 uti arrendekontraktet kunde anses hafva förverkat arrenderätten till förut uppräknade fyndigbeter; att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig höra uttala, att, så vidt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande kunde finna, Eders Kungl. Maj:t och kronan icke kunde anses hafva lidit något men genom den försummelse, som bolaget låtit komma sig till last, isynnerhet som bolaget genom att nedlägga större kostnader än som stadgats måste anses hafva visat sig ämna vilja fortsätta med bearbetningen af ifrågavarande magnesitfyndigheter; samt att berörda bestämmelse om en viss tid, inom hvilken bolaget skulle irdämna bevis om omfattningen af sitt undersökningsarbete, syntes hafva tillkommit för att bolaget icke skulle kunna förhindra Eders Kungl. Maj:t och kronan att, om bolaget icke idkade grufdrift, upplåta densamma åt andra. I
I hvad Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande sålunda anfört anhåller jag att få instämma. Såväl ur billighetens synpunkt som med hänsyn till statens intresse finner jag uppenbart att kontraktet bör utan hinder af den inträffade oväsentliga försummelsen bibehållas vid gällande kraft.
Då emellertid Riksdagen deltagit i bestämmandet af villkoren för ifrågavarande upplåtelse, torde dess yttrande jämväl i föreliggande fråga böra inhämtas. Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kungl.
11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
Maj:t, måtte firma bolagets försummelse att före den 1 mars 1905 inför Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Norrbottens län styrka, huru stort belopp bolaget under år 1904 utgifvit för undersökningsarbete å ifrågavarande fyndigheter, icke böra utgöra hinder för öfverenskommelsens fortfarande. bestånd, samt i nådig proposition föreslå Riksdagen att härtill gifva sitt medgifvande.
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däruti statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Majd Konungen gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan — till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo: Hugo Elliot.