angående ändring af § 4 i förordningen den 2 december 1892 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

1 N:o 151.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändring af § 4 i förordningen den 2 december 1892 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter; gifven Stockholms slott den 4 maj 1906.

Under åberopande af härvid fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga bilagda förslag till ändrad lydelse af § 4 i förordningen den 2 december 1892 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter äfvensom besluta, att den föreslagna förändrade lydelsen af berörda § skall träda i kraft å dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Elof Biesért.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 87 Höft.

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

Förslag

till

ändrad lydelse af § 4 i nådiga förordningen den 2 december 1892 angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, som icke för det år, hvarför uppbörd af bevillning till svenska staten senast ägt rum, erlagt bevillning för inkomst af kapital eller’ arbete, skall, då han reser omkring i landet och för egen eller, såsom utskickad, för annans räkning till inledande af handel, med eller utan varuprof, bjuder ut eller slutar handel om utländska varor att framdeles från utlandet levereras, vid ankomsten till riket till närmaste kronouppbördsman i stad aflämna skriftlig uppgift, huru länge han ämnar här kvarstanna, samt därvid för rättigheten att idka dylik handel förskottsvis för hvarje tidrymd af trettio på hvarandra följande dagar, räknade från pch med den dag afgiften erlägges, ehvad han vill under hela denna tidrymd eller blott en del däraf begagna sig af rättigheten, erlägga etthundra kronor, hvilken afgift skall, antingen för längre tid på en gång eller för minst trettio dagar i sänder, inbetalas till kronans uppbördsman i stad mom det län, där han vid betalningstiden sig uppehåller; skolande kvittenset å den erlagda afgiften, hvilket uttryckligen bör angifva sista^ dagen i den tidrymd, för hvilken afgift blifvit erlagd, vara meddeladt å tryckta blanketter, som, efter vederbörliga rekvisitioner, böra af statskontoret Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillsändas, för att kronans uppbördsman i städerna tillhandahållas, och hvilka blanketter, som skola lyda å etthundra kronor hvardera, böra innehålla erinran om behörigt iakttagande af hvad gällande författningar i afseende å dylik handel stadga.

Den utlänning eller med utlänning, enligt hvad här ofvan äi sagdt, likställde svenske undersåte, som utbjuder eller slutar handel om utländska varor, skall, innan handel å någon ort inledes, i stad inför

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

borgmästare, stadsfiskal eller poliskommissarie eller ock å polisvaktkontor samt å landet inför vederbörande kronofogde eller länsman eller ordföranden i socknens kommunalnämnd styrka, att ban behörigen erlagt den stadgade afgiften, och skall bevis om sådan anmälan på begäran meddelas; åliggande det handlanden eller handelsexpediten att på anfordran uppvisa kvittens å erlagd afgift. Beträdes någon, som antingen ej erlagt afgiften eller ock underlåtit att hos vederbörande myndighet, på sätt ofvan blifvit föreskrifvet, förete bevis om afgiftens erläggande, med att idka dylik handel, böte från och med etthundra till och med femhundra kronor, och vare han därjämte i förstnämnda fall skjddig utgifva afgift för den tid, hvarunder den olofliga handeln utöfvats. Förbrytelser häremot upptagas af poliskammare, där sådan finnes, och eljest af allmän domstol; och fördelas de ådömda böterna fika mellan åklagaren och den kommun, hvarest förbrytelsen blifvit begången.

Redovisning för de, enligt hvad här ofvan är föreskrifvet, från statskontoret Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillsända kvittensblanketter, hvilka, intill dess de till uppbördsmännen utlämnas, skola förvaras för länen i landtränteriet och för Stockholms stad i öfverståtliållareämbetets afdelning för uppbördsärenden, skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande till statskontoret afgifvas inom januari månads utgång det följande året; skolande af uppbördsman för de af honom från Kungl. Maj:ts befallningshafvande mottagna kvittensblanketter redovisning, bestyrkt å landet af häradsskrifvaren, i Stockholms stad af kamreraren i öfverståthållareämbetets afdelning för uppbördsärenden och i öfriga städer af magistratens ordförande, inom den 15 i samma januari månad afgifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som har att densamma insända till statskontoret, hvarifrån redovisningen aflämnas till kammarrätten för att tjäna till ledning vid räkenskapernas granskning.

4 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 151.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet å Stockholms slott den 4 maj 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: TiNGSTEN,

BiesÉrt,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för finansdepartamentet, statsrådet Biesert anförde:

»Jämlikt § 4 i förordningen den 2 december 1892 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter gäller hvad i nämnda § är stadgadt rörande särskild bevillningsafgift af utlänning, hvilken reser omkring i landet och för egen eller, såsom utskickad, för annans räkning utbjuder eller slutar handel om utländska varor, icke för norrman, som idkar handel med norska produkter. Därest den norska handelsresande sålunda medgifna förmån fortfarande finge förblifva orubbad, skulle detta, sedan unionen mellan Sverige och Norge numera blifvit upplöst, kunna af andra länder, hvilka enligt gällande traktater af Sverige tillförsäkrats behandling såsom mest gynnad nation,

5 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 151.

kunna åberopas till stöd för ett anspråk att från svensk sida tillerkännas enahanda förmån. Med afseende härå torde berörda undantagsbestämmelse böra ur förordningen utgå och norrmän i förevarande hänseende likställas med andra utlänningar.

Enär den ifrågasatta ändringen torde böra vinna tillämpning redan under innevarande år, synes bestämmandet af tiden för ikraftträdandet af den ifrågavarande paragrafens förändrade lydelse böra öfverlåtas åt Kungl. Maj:t.

Sedan departementschefen uppläst ett i enlighet med det af honom afgifna yttrande affattadt förslag till ändrad lydelse af omförmälda §, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att antaga samma förslag äfvensom besluta, att den föreslagna förändrade lydelsen af berörda § skulle träda i kraft å dag, som Kungl. Maj:t bestämde.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. ... vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo: Algot Wahlin.

Bih. till Riksd. Prat. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 87 Håft.