angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat m. m.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 180.
1 N:o 1G0.
Kunql. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat m. m.; gifven Stockholms slott den 8 maj 1906.
Under åberopande af bilagda utdrag af två särskilda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartements-, justitie-, civil- och finansärenden för denna dag samt med öfverlämnande af en denna dag mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll, hvilka samtliga aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser någon förändring icke kan äga rum, vill Kungl. Maj:t härmed äska Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Eric Trolle.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. (N:o 160.)
Handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket.
Handels- und Schiffahrtsvertrag zwischen Schweden und dem Deutschen Reiche.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
o
Hans Maj:t konungen af Sverige, å ena sidan, och Hans Maj:t tyske kejsaren, konung af Preussen, i Tyska rikets namn, å andra sidan, ledda af önskan att underlätta och utvidga handelsförbindelserna mellan båda länderna, hafva beslutit att för sådant ändamål afsluta en handels- och sjöfartstraktat samt till fullmäktige utsett:
Hans Maj:t konungen af Sverige:
Sin minister för utrikes ärendena Eric Birger Trolle,
Landshöfdingen, förutvarande ministern för utrikes ärendena, herr grefve Ludvig Wilhelm August Douglas,
Riksgäldsfullmäktiges ordförande, ledamoten af Riksdagens första kammare, juris d:r Per Axel Henrik Cavalli,
Hans Maj:t tyske kejsaren, konung af Preussen:
Sin envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire hos Hans Maj:t konungen af Sverige Felix von Muller,
Seine Majestät der König von Schweden, einerseits, und Seine Majestät der Deutsche Kaiser, König von Preussen, irn Namen des Deutschen Reichs, andererseits, von dem Wunsche geleitet, die wirtschaftlichen Beziehungen zwischen beiden Ländern zu erleichtern und zu vermehren, haben beschlossen, zu diesem Behufe einen Handels- und Schiffahrtsvertrag abzuschliessen, und zu Bevollmächtigten ernannt:
Seine Majestät der König von Schweden:
Allerhöchstihren Minister des Aussern Eric Birger Trolle,
den Landesgouverneur, vormaligen Minister des Aussern, Grafen Ludvig Wilhelm August Douglas,
den Präsidenten des Reichsschuldencomptoirs, Dr. Juris Per Axel Henrik Cavalli, Mitglied der ersten Kammer des Reichstags,
Seine Majestät der Deutsche Kaiser, König von Preussen:
Allerhöchstihren ausserordentlichen Gesandten und bevollmächtigten Minister bei Seiner Majestät dem König von Schweden Felix von Möller,
hvilka, efter att hafva meddelat hvar- welche, nach Mitteilu ng ihrer in guter andra sina fullmakter, som befunnos und gehöriger Form befindlichen Volli god och behörig form, öfverenskom- machten, folgende Artikel vereinbart mit om följande artiklar: haben:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
6 Artikel 1.
Undersåtar, tillhörande endera af de traktatslutande parterna, skola, såframt icke genom denna traktat undantag göras, inom den andra partens område i afseende å handel, sjöfart och andra näringar, åtnjuta samma privilegier, befrielser och förmåner af alla slag, hvilka tillkomma eller framdeles tillerkännas landets egna undersåtar.
Den ena partens undersåtar skola inom den andra partens område, såvidt och i den mån som den senare partens undersåtar beviljas samma rättigheter inom den förstnämndas område, vara berättigade att, på samma sätt som någon som helst tredje stats undersåtar, förvärfva och besitta lös eller fast egendom samt att däröfver genom försäljning, byte, gåfva, testamente eller på annat sätt förfoga äfvensom att på grund af testamente eller arf enligt lag förvärfva kvarlåtenskap.
Såframt icke genom denna traktat undantag göras, skola den ena partens undersåtar inom den andra partens område hvarken för sin person eller för sin affärs- eller yrkesutöfning eller i afseende å sin lösa eller fasta egendom vara underkastade andra eller högre, allmänna eller lokala afgifter, pålagor eller bördor än landets egna undersåtar.
Artikel 2.
De traktatslutande parterna förplikta sig att ömsesidigt taga i välvil-
Artikel 1.
Die Angehörigen eines jeden der vertragschliessenden Teile sollen, soweit nicht der gegenwärtige Vertrag Ausnahmen enthält, im Gebiete des anderen Teiles in bezug auf Handel, Schiffahrt und sonstige Gewerbe dieselben Privilegien, Befreiungen und Begunstigungen aller Art geniessen, welche den Inländcrn zustehen oder zustehen werden.
Die Angehörigen des einen Teiles sollen im Gebiete des anderen Teiles, sofern und insoweit den Angehörigen des letzteren im Gebiete des ersteren dieselben Rechte gewährt werden, in gleicher Weise wie die Angehörigen irgend eines dritten Staates befugt sein, bewegliches oder unbewegliches Vermögen zu erwerben, zu besitzen und dar (Iber durch Verkauf, Tausch, Schenkung, lctzten Willen oder auf andere Weise zu verfugen sowie Erbschaften vermöge letzten Willens oder kraft Gesetzes zu erwerben.
Soweit nicht der gegenwärtige Vertrag Ausnahmen enthält, sollen die Angehörigen des einen Teiles im Gebiete des anderen Teiles weder fur ihre Person oder ihren Geschäfts- oder Gewerbebetrieb noch in bezug auf ihre beweglichen oder unbeweglichen Göter anderen oder grösseren, allgemeinen oder örtlichen Abgaben, Auflagen oder Lasten unterliegen als die Inländer.
Artikel 2.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten sich, in freundschaftlichem
7 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
ligt öfvervägande frågan om svenska arbetares behandling i Tyskland och tyska arbetares behandling i Sverige med hänsyn till arbetarförsäkringen i ändamål att genom överenskommelser härom tillförsäkra det ena landets arbetare uti det andra landet en behandling, som i möjligaste mån medgifver dem lika fördelar.
Dessa överenskommelser skola oberoende af denna traktats ikraftträdande träffas genom ett särskildt aftal.
Artikel 3.
Tyskar i Sverige och svenskar i Tyskland skola hafva full frihet att, i likhet med respektive ländernas egna undersåtar, vare sig personligen eller genom efter eget val utsedt ombud sköta sina affärer utan att vara skyldiga att ersätta eller godtgöra mellanhänder, i händelse de icke vilja betjäna sig af sådana, och utan att i detta hänseende vara underkastade andra inskränkningar än dem, hvilka åro genom landets allmänna lagar bestämda.
De skola hafva obehindradt tillträde till domstolarna för fullföljande och försvarande af sin rätt och i detta hänseende åtnjuta alla de fri- och rättigheter, som tillkomma landets egna undersåtar, och i likhet med dessa vara befogade att i hvarje mål betjäna sig af sådana advokater, ombud eller biträden, som enligt landets lagar må därtill användas.
Einvemehmen die Behandlung der schwedischen Arbeiter in Deutschland lind der deutschen Arbeiter in Schweden hinsichtlich der Arbeiterversicherung zu dem Zwecke zu prttfen, um durch geeignete Vereinbarungen den Arbeitern des einen Ländes im anderen Lande eine Behandlung zu sichern, die ihnen möglichst gleichwertige Vorteile bietet.
Diese Vereinbarungen werden unabhängig von dem Inkrafttreten des gegenwärtigen Vertrags durch ein besonderes Abkommen festgesetzt werden.
Artikel 3.
Die Deutschen in Schweden und die Schweden in Deutschland sollen volle Freiheit haben, wie die Inländer ihre Geschäfte entweder in Person oder durch einen Unterhåndler ihrer eigenen Wahl zu regeln, ohne verpflichtet zu sein, Mittelspersonen eine Vergiitnng oder Schadloshaltung zu zahlen, falls sie sich derselben nicht bedienen wollen, und ohne in dieser Beziehung anderen Beschränkungen als solchen zu unterliegen, welche durch die allgemeinen Landesgesetze festgcstellt sind.
Sie sollen freien Zutritt zu den Gerichten haben zur VerfoLrang und Verteidigung ihrer Rechte und in dieser Hinsicht alle Rechte und Befrei ungen der Inländer geniessen und wie diese befugt sein, sich in jeder Rechtssache der durch die Landesgesetze zugelassenen Anwälte, Bevollmächtigten oder Beistände zu bedienen.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Artikel 4.
Den ena traktatslutande partens undersåtar, hvilka bosatt sig eller tillfälligt uppehålla sig inom den andra partens område, kunna därstädes hvarken förpliktas att göra personlig tjänst i armén, flottan, landstormen eller i någon annan militäriskt anordnad institution eller att lämna någon häremot svarande prestation.
De skola icke vara skyldiga utgöra andra militära prestationer och rekvisitioner i freds- och krigstid ån sådana, som åligga landets egna undersåtar, och skola de ömsesidigt äga anspråk på det skadestånd, som genom gällande lag är i hvartdera landet till förmån för egna undersåtar fastställdt.
Artikel 5.
Aktiebolag och andra kommersiella, industriella och flnansiella bolag, försäkringsbolag däri inbegripna, hvilka hafva sitt säte inom den ena traktatslutande partens område och äro bildade enligt dess lagar, skola äfven inom den andra partens område erkännas såsom lagligt bestående och särskildt hafva rätt att inför domstol kära eller svara.
Tillstånd för härofvan i första stycket angifna bolag, tillhörande den ena traktatslutande parten, att drifva näring eller affär såväl som att förvärfva fastighet och annan förmögenhet
Artikel 4.
Die Angehörigen des einen vertragschliessenden Teiles, die sich in dem Gebiete des anderen Teiles niedergelassen haben oder aufhalten, können dort weder zum persönlichen Dienste im Heere, in der Marine, im Landsturm oder in einein anderen militärisch eingerichteten Verbande, noch zu einer Ersatzleistung angehalten werden.
Sie sollen keinen anderen militärischen Leistungen und Requisitionen in Friedens- und Kriegszeiten unterworfen scin als die Inländer und beiderseits Anspruch auf die Entschädigungen besitzen, die durch die in den beiden Ländern geltenden Gesetze zugunsten der Inländer festgesetzt sind.
Artikel 5.
Aktiengesellschaften und andere kommerzielle, industrielle und linanzielle Gesellschaften mit Einschluss der Versicherungsgesellschaften, die in dem Gebiete des einen vertragschliessenden Teiles ihren Sitz haben und nach dessen Gesetzen errichtet sind, sollen auch in dem Gebiete des anderen Teiles als gesetzlich bestehend anerkannt werden und insbesondere das Recht haben, vor Gericht als Ivläger oder Beklagte aufzutreten.
Die Zulassung der im Absatz 1 bezeichneten Gesellschaften des einen vertragschliessenden Teiles zum Gewerbe- oder Geschäftsbetriebe sowie zum Erwerbe von Grundstucken und
9 Kungl. Maj:ts Nåd.
inom den andra partens område är beroende af de därstädes gällande föreskrifter. Dock skola bolagen inom nämnda område i hvarje fall åtnjuta samma rättigheter, hvilka tillkomma likartade bolag tillhörande något tredje land.
Artikel 6.
Köpmän, fabriks- och andra näringsidkare, hvilka genom ett af vederbörande myndigheter i hemlandet utfärdadt närinecs-legitimationsbevis styrka, att de uti den stat, där de äga hemvist, erlägga stadgade skatter och afgifter, skola vara berättigade att personligen eller genom i deras tjänst anställda resande inom den andra traktatslutande partens område, såvidt det är tillåtet för det egna landets undersåtar, göra varuinköp hos köpmän eller i öppna försäljningslokaler eller hos personer, hvilka producera varorna, eller att söka beställningar hos köpmän i deras affärslokaler eller hos personer, i hvilkas rörelse varor af samma slag som de utbjudna finna användning.
Tyska näringsidkare, försedda med närings-legitimationsbevis (handelsresande), må icke för berörda verksamhet i Sverige underkastas högre afgift än handelsresande för i utlandet etablerade svenska handelshus eller handelsresande, tillhörande den
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.
Proposition N:o 160.
sonstigem Vermögen in dem Gebiete des anderen Teiles bestimint sich nach den dort geltenden Vorschriften. Doch sollen die Gesellschaften in diesem Gebiete jedenfalls dieselben Rechte geniessen, welche den gleichartigen Gesellschaften irgend eines dritten Ländes zustehen.
Artikel 6.
Kaufleute, Fabrikanten und andere Gewerbetreibende, welche sich durch den Besitz einer von den Behörden des Heimatlandes ausgefertigten Gewerbe-Legitimationskarte daruber ausweisen, dass sie in dem Staate, wo sie ihren Wohnsitz haben, die gesetzlichen Steuern und Abgaben entrichten, sollen befugt sein, persönlich oder durch in ihren Diensten stehende Reisende iin Gebiete des anderen vertragschliessenden Teiles, soweit es den Angehörigen des eigenen Ländes gestattet ist, bei Kaufleuten oder in offenen Verkaufstellen oder bei solchen Personen, welche die Waren produzieren, Warenankäufe zu machen oder bei Kaufleuten in deren Geschäftsräuinen oder bei solchen Personen, in deren Gewerbebetriebe Waren der angebotenen Art Verwendung finden, Bestellungen zu suchen.
Die mit einer Gewerbe-Legitimationskarte versehenen deutschen Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden) durfen för die bezeichnete Tätigkeit in Schweden keiner höheren Abgabe unterworfen werden als die Handlungsreisenden im Ausland ansässiger
Afd. 94 Håft. 2
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
mest gynnade nation. Med dylikt legitim ationsbe vis försedda svenska näringsidkare (handelsresande) må i Tyskland påläggas lika höga afgifter som de, hvilka i Sverige påföras tyska handelsresande.
Innehafvare af närings-legitimationsbevis må medföra endast varuprof men inga varor.
De traktatslutande parterna skola meddela hvarandra, hvilka myndigheter äro behöriga att utfärda näringslegitimationsbevis och hvilka föreskrifter innehafvarna af dylika bevis vid utöfvande af sin verksamhet som handelsresande hafva att iakttaga.
För tullpliktiga föremål, hvilka såsom prof af bemälda handelsresande införas, skall å ömse sidor beviljas frihet från in- och utförselafgifter under förutsättning, att dessa föremål, såvida de icke öfvergått i allmänna rörelsen, inom en tidrymd af sex månader åter utföras och att identiteten af de in- och åter utförda föremålen är ställd utom tvifvel. Denna bestämmelse skall tillämpas, oafsedt öfver hvilken tullkammare föremålen utföras.
För betryggande af återutförseln af prof måste i båda länderna vid in-
schwedischer Geschäftshäuser oder die Handlungsreisenden des meistbegtinstigten Ländes. Die mit einer solchen Legitimationskarte versehenen schwedischen Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden) durfen in Deutschland mit gleich hohen Abgaben belegt werden, wie sie in Schweden von deutschen Handlungsreisenden zur Hebung gelangen.
Die Inhaber der Gewerbe-Legitimationskarten durfen nur Warenmuster, aber keine Waren mit sich fiihren.
Die vertragschliessenden Teile werden sich gegenseitig Mitteilung daruber machen, welche Behörden zur Erteilung von Gewerbe-Legitimationskarten befugt sein sollen, und welche Vorschriften von den Inhabern dieser Karten bei Austtbung ihrer Tätigkeit als Handlungsreisender zu beachten sind.
Fur zollpflichtige Gegenstände, welche als Muster von den vorbezeichneten Handlungsreisenden eingebracht werden, wird beiderseits Befreiung von Eingangs- und Ausgangsabgaben unter der Voraussetzung zugestanden, dass diese Gegenstände, falls sie nicht in den freien Verkehr ubergegangen sind, binnen einer Frist von sechs Monaten wieder ausgefilhrt werden und die Identität der ein- und wieder ausgefiihrten Gegenstände ausser Zweifel ist, wobei es gleichgultig sein soll, iiber welches Zollamt die Gegenstände ausgefilhrt werden.
Die Wiederausfuhr der Muster muss in beiden Ländern bei der Ein-
11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
förseln därå belöpande tullumgälder nedsättas eller säkerhet för desamma ställas.
De igenkänningsmärken (stämplar, sigill, plomber o. s. v.), hvilka för profvens identifierande officiellt åsättas, skola ömsesidigt godkännas. Sålunda skola de af tullmyndigheterna i utförsellandet anbragta märken äfven i det andra landet tjäna till bevis för identiteten. Båda parternas tullmyndigheter vare dock obetaget att anbringa ytterligare igenkänningsmärken, därest sådant anses nödvändigt.
Artikel 7.
De traktatslutande parterna förbinda sig att icke hämma det ömsesidiga varuutbytet genom några slags införsel-, utförsel- eller transitoförbud.
Undantag, såframt de tillämpas på alla länder eller åtminstone på alla de länder, för hvilka samma förutsättningar äro för handen, kunna i följande fall äga rum:
1. beträffande krigsförnödenheter under utomordentliga omständigheter;
2. med hänsyn till den allmänna säkerheten;
3. med hänsyn till sundhetspolisväsendet eller till skyddande af djur och nyttiga växter mot sjukdomar eller skadliga insekter eller parasiter;
fuhr durch Niederlegung des Betrages der bezuglichen Zollgebuhren oder durch Sicherstellung gewährleistet werden.
Die Erkennungszeichen (Stempel, Siegel, Bleie usw.), die zur Wahrung der Identität der Muster amtlich angelegt worden sind, sollen gegenseitig anerkannt werden, und zwar in dem Sinne, dass die von der Zollbehörde des Ausfuhrlandes angelegten Zeichen auch in dem andern Lande zum Beweise der Identität dienen. Die beiderseitigen Zollämter durfen jedoch weitere Erkennungszeichen anlegen, falls dies notwendig erscheint.
Artikel 7.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten sich, den gegenseitigen Verkehr durch keinerlei Einfuhr-, Ausfuhr- oder Durchfuhrverbote zu hemmen.
Ausnahmen, sofern sie auf alle oder doch auf alle diejenigen Länder angewendet werden, bei denen die gleichen Voraussetzungen zutreffen, können in folgenden Fallen stattfinden:
1. in Beziehung auf Kriegsbedarf unter ausserordentlichen Umständen;
2. aus Rucksichten auf die öffentliche Sicherheit;
3. aus Rilcksichten der Gesundheitspolizei oder zum Schutze von Tieren oder Nutzpflanzen gegen Krankheiten oder Schädlinge;
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
4. i ändamål att på främmande varor tillämpa förbud eller inskränkningar, h vilka genom den inre lagstiftningen äro stadgade rörande produktion, omsättning eller transport af likartade inhemska varor i det egna landet.
Artikel 8.
De i bifogade tariff A angifna svenska natur- och industrialster må införas till Tyskland på de i denna tariff bestämda villkor.
De i bifogade tariff B angifna tyska natur- och industrialster må införas till Sverige på de i denna tariff bestämda villkor.
Artikel 9.
Inhemska afgifter, hvilka inom den ena af de traktatslutande parternas område, vare sig för statens eller för läns, kommuners eller korporationers räkning, för närvarande äro lagda på eller framdeles komma att läggas på tillverkning, beredning eller förbrukning af någon vara, må under ingen förevändning drabba den andra partens produkter med högre belopp eller på mera betungande sätt än det egna landets likartade produkter.
4. zu dem Zwecke, um auf fremde Waren Verbote oder Beschränkungen anzuwenden, die durch die innere Gesetzgebung för die Erzeugung, den Vertrieb oder die Beförderung gleichartiger einheimischer Waren im Inlande festgesetzt sind.
Artikel 8.
Die in dem beiliegenden Tarife A bezeichneten schwedischen Boden- und Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer Einfuhr in Deutschland zu den durch diesen Tarif festgestellten Bedingungen zugelassen.
Die in dem beiliegenden Tarife B bezeichneten deutschen Boden- und Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer Einfuhr in Schweden zu den durch diesen Tarif festgestellten Bedingungen zugelassen.
Artikel 9.
Innere Abgaben, welche im Gebiete des einen der vertragschliessenden Teile, sei es fur Rechnung des Staates oder för Rechnung von Provinzen, Gemeinden oder Korporationen, auf der Hervorbringung, der Zubereitung oder dem Verbrauch eines Erzeugnisses gegenwärtig ruhen oder kilnftig ruhen möchten, durfen Erzeugnisse des anderen Teiles unter keinem Vorwande höher oder in lästi— gerer Weise treffen als die gleichartigen Erzeugnisse des eigenen Ländes.
13 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Ingen af de båda traktatslutande parterna må, under förevändning af inhemsk beskattning, vid införseln lägga nya eller förhöjda afgifter å varor, hvilka icke produceras inom eget område och hvilka äro upptagna uti tarifferna till denna traktat.
Om en af de traktatslutande parterna finner nödigt pålägga någon i tarifferna till denna traktat upptagen vara af inhemskt ursprung eller inhemsk tillverkning någon ny inre skatt eller accisafgift eller någon tillläggsafgift, skall likartad utländsk vara genast kunna vid införseln beläggas med tull eller tilläggstull till lika belopp.
Artikel 10.
Beträffande in- och utförseltullar, i hvad angår dessas belopp samt ställande af säkerhet för och uppbärande af desamma, såväl som beträffande transitering, tullncderlag, (lokala) afgifter, tullformaliteter, tullbehandling och tullexpedition och vidare beträffande de inre skatter och accisafgifter, af alla slag, hvilka för statens eller för läns, kommuns eller korporations räkning kunna komma att uppbäras, förbinder sig enhvar af de traktatslutande parterna att låta den andra komma i åtnjutande af hvarje förmån, företrädesrättighet och nedsättning i tarifferna, som den förra parten må hafva medgifvit en tredje makt.
Keiner der beiden vertragschliessenden Teile wird Gegenstände, welche im eigenen Gebiete nicht erzeugt werden, und welche in den Tarifen zum gegenwärtigen Vertrage begriffen sind, unter dem Vorwande der inneren Besteuerung mit neuen oder erhöhten Abgaben bei der Einfuhr belegen.
Wenn einer der vertragschliessenden Teile es nötig findet, auf einen in den Tarifen zum gegenwärtigen Vertrage begriffenen Gegenstand einheimischer Erzeugung oder Fabrikation eine neue irmere Steuer oder Akzisegebiihr oder einen Gebtihrenzuschlag zu legen, so soll der gleichartige ausländische Gegenstand sofort mit einem gleichen Zolle oder Zollzuschlage bei der Einfuhr belegt werden können.
Artikel 10.
Hinsichtlich des Betrages, der Sicherstellung und der Erhebung der Einfuhr- und Ausfuhrzölle sowie in bezug auf die Durchfuhr, die zollamtlichen Niederlagen, die (örtlichen) Geböhren, die Zollformalitäten, die Zollbehandlung und Zollabfertigung, ferner in bezug auf die fur Rechnung des Staates, einer Provinz, Gemeinde oder Korporation zur Hebung gelangenden inneren Steuern und Akzisegebuhren jeder Art verpflichtet sich jeder der vertragschliessenden Teile, den anderen an jeder Begiinstigung, jedein Vorrecht, und jeder Herabsetzung in den Tarifen teilnehmen zu lassen, welche er einer dritten Macht gewährt haben sollte.
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Likaledes skall hvarje förmån eller befrielse, som framdeles medgifves en tredje makt, genast ovillkorligen och utan vadare komma den andra traktatslutande parten till del.
Artikel 11.
Bestämmelserna i artikel 7 andra stycket och i artikel 10 rörande tillerkännande af mest gynnad nations rätt afse icke:
1. de förmåner, hvilka nu äro eller framdeles kunna komma att beviljas angränsande stater till underlättande af lokalsamfärdseln inom gränsområdena på båda sidorna, dock icke utöfver en sträcka af 15 km. bredd på hvardera sidan om gränsen;
2. de förpliktelser, hvilka åligga någon af de traktatslutande parterna på grund af bestämmelserna för en tullförening, som redan afslutats eller framdeles må komma att afslutas.
Från tysk sida skola vidare de särskilda förmåner, som af Sverige äro medgifna eller framdeles må komma att medgifvas norska undersåtar, norska kommersiella, industriella eller finansiella bolag eller norska naturoch industrialster, icke på grund af mest gynnad nations rätt tagas i anspråk, så länge desamma icke medgifvas äfven någon annan stats undersåtar, bolag eller alster.
Ebenso soll jede späterhin einer dritten Macht zugestandene Begiinstigung oder Befreiung sofort bedingungslos und ohne weiteres dem anderen vertragschliessenden Teile zustatten kommen.
Artikel 11.
Die Bestimmungen des Artikels 7 Absatz 2 und des Artikels 10 (iber die Gewährung der Meistbegunstigung beruhren nicht:
1. die Begunstigungen, welche anderen angrenzenden Staaten zur Erleichterung des örtlichen Verkehrs innerhalb der beiderseitigen Grenzbezirke, jedoch nicht uber eine Zone hinaus von je 15 km Breite, von der Grenze an gerechnet, gegenwärtig gewährt sind oder in Zukunft gewährt werden sollten;
2. die Verbindlichkeiten, welche sich fur einen der vertragschliessenden Teile durch die Bestimmungen einer schon abgeschlossenen oder etwa kunftighin abzuschliessenden Zolleinigung ergeben.
Deutscherseits werden ferner die besonderen Begunstigungen, die von Schweden den Angehörigen, den kommerziellen, industriellen oder finanziellen Gesellschaften oder den Boden- und Gewerbserzeugnissen Norwegens zugestanden sind oder kunftig zugestanden werden möchten, so länge nicht auf Grund des Meistbegttnstigungsrechtes in Anspruch genom men werden, als dieselben nicht auch den Angehörigen,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
den Gesellschaften oder den Erzeugnissen irgend eines anderen Staates eingeräumt werden.
Artikel 12.
o
A järnvägar skall hvarken med afseende å befordringspris eller med afseende å tid och sätt för expedition någon åtskillnad göras mellan personer, som äro bosatta inom de traktatslutande parternas områden. Särskildt skola å tyska järnvägar i fråga om godssändningar, som befordras från Sverige till tysk station eller genom Tyskland, inga högre tariffer tillämpas än för likartade, i samma riktning och på samma trafiksträcka befordrade tyska eller utländska produkter. Detsamma skall å svenska järnvägar gälla för godssändningar från Tyskland, som befordras till svensk station eller genom Sverige.
Undantag skola vara tillåtna, endast så vidt det gäller transporter till nedsatta priser för offentliga eller välgörande ändamål.
Artikel 13.
Tyska fartyg och deras last skola i Sverige och svenska fartyg och deras last i Tyskland åtnjuta fullkomligt samma behandling som landets egna fartyg och dessas last, oafsedt hvarifrån fartygen afgått eller hvarthän de äro destinerade, och oaf-
Artikel 12.
Auf Eisenbahnen soll weder hinsichtlich der Beförderungspreise noch der Zeit und Art der Abfertigung ein Unterschied zwischen den Bewohnern der Gebiete der vertragschliessenden Teile gemacht werden. Insbesondere sollen fur die aus Schweden nach einer deutschen Station oder durch Deutschland beförderten Gufei’sendungen auf den deutschen Bahnen keine höheren Tarife angewendet werden, als fur gleichartige deutsche oder ausländische Erzeugnisse in derselben Richtung und auf derselben Verkehrsstrecke. Das gleiche soll auf den schwedischen Bahnen fur Gutersendungen aus Deutschland gelten, die nach einer schwedischen Station oder durch Schweden befördert werden.
Ausnahmen sollen nur zulässig sein, soweit es sich um Transporte zu ermässigten Preisen för öffentliche oder inilde Zwecke handelt.
Artikel 13.
Die deutschen Schiffe und ihre Ladungen sollen in Schweden und die schwedischen Schiffe und ihre Ladungen sollen in Deutschland völlig auf dem Fusse der inländischen Schiffe und Ladungen behandelt werden, gleichviel, von wo die Schiffe ausgelaufen oder
16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
sedt hvarifrån lasten förskrifver sig eller hvarthän den är bestämd.
Hvarje företrädesrättighet och befrielse, som i detta hänseende kan komma att af den ena af de traktatslutande parterna medgifvas en tredje makt, skola samtidigt och ovillkorligen jämväl tillerkännas den andra parten.
Från förestående bestämmelser göres undantag beträffande de särskilda förmåner, hvilka nu må vara eller framdeles kunna blifva inedgifna alstren af den inhemska fiskerinäringen i det ena eller andra landet.
För kustfarten gälla förestående bestämmelser, dock med rätt för enhvar af de traktatslutande parterna att med ett års frist uppsäga desamma. Begagnar sig den ena eller andra parten af denna rätt, skall efter uppsägningstidens förlopp enhvar af de båda parterna äga att för sina fartyg göra anspråk på alla rättigheter och förmåner, hvilka den andra parten medgifvit eller kan komma att medgifva en tredje makt i fråga om kustfarten, i den mån som den förra parten beträffande sitt område inedgifver den andra partens fartyg samma rättigheter och förmåner.
Artikel 14.
Fartygs nationalitet skall ömsesidigt erkännas på grund af de handlingar och bevis, som af vederbörande
wohin sie bestimmt sind, und gleichviel, woher die Ladungen stammen oder wohin sie bestimmt sind.
Jedes Vorrecht und jede Befreiung, welche in dieser Beziehung von einein der vertragschliessenden Teile einer dritten Macht eingeräumt werden sollte, soll gleichzeitig und bedingungslos auch dem anderen Teile zustehen.
Von den vorstehenden Bestimmungen wird eine Ausnahme gemacht in betreff derjenigen besonderen Begtinstigungen, welche den Erzeugnissen des inländischen Fischfangs in dem einen oder dem anderen Lande jetzt oder in Zukunft gewährt werden sollten.
Fur die Kustenschiffahrt gelten die vorstehenden Bestiinmungen mit der Massgabe, dass jeder der vertragschliessenden Teile zur Kundigung mit einjähriger Frist befugt ist. Macht der eine oder der andere Teil von dieser Befugnis Gebrauch, so soll nach Ablauf der Ktindigungsfrist jeder der beiden Teile alle Rechte und Begiinstigungen, welche der andere Teil hinsichtlich der Kustenschiffahrt irgend einer dritten Macht eingeräumt hat oder einräumen wird, insoweit fur seine Schiffe in Anspruch nehmen können, als er den Schiffen des anderen Teiles fur sein Gebiet dieselben Rechte und Begtinstigungen zugesteht.
Artikel 14.
Die Nationalität der Schiffe soll beiderseits auf Grund der durch die zuständigen Behörden in jedem der
17 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
myndigheter i hvartdera landet blifvit för befälhafvare, fartygsredare eller skeppare utfärdade.
Mätbref, som utfärdats af den ena af de traktatslutande parterna, skola af den andra parten godkännas i enlighet med de särskilda överenskommelser, som mellan de båda traktatslutande länderna träffats eller framdeles må komma att träffas.
Artikel 15.
Tyska fartyg, som inkomma till svensk hamn, och svenska fartyg, som inkomma till tysk hamn, för att där allenast komplettera sin last eller lossa en del af densamma, må, under förutsättning att de rätta sig efter de i de respektive staterna gällande lagar och föreskrifter, behålla ombord den del af lasten, som är bestämd till annan hamn eller till annat land, och återutföra densamma, utan att för denna del af lasten behöfva erlägga någon afgift utom bevakningsafgifter; och må dessa afgifter uppbäras allenast efter den för inhemsk eller mest gynnad nations sjöfart bestämda lägsta taxan.
Artikel 16.
Fullständigt befriade från fartygsumgälder och expeditionsafgif- Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.
beiden Länder den Ivapitänen, Schiffseignern oder Schiffern ausgestellten Urkunden und Patente anerkannt werden.
Die von dem einen der vertragschliessenden Teile ausgestellten Schififsmessbriefe werden nach Massgabe der zwischen den beiden vertragschliessenden Teilen getroffenen oder zu treffenden besonderen Vereinbarungen von dem anderen Teile anerkannt werden.
Artikel 15.
Die deutschen Schiffe, welche nach einem schwedischen Hafen, und umgekehrt die schwedischen Schiffe, welche nach einem deutschen Hafen kommen, utn daselbst nur ihre Ladung zu vervollständigen oder einen Teil derselben zu löschen, sollen, vorausgesetzt, dass sie sich nach den Gesetzen und Vorschriften des betreffenden Staates richten, den nach einem anderen Hafen desselben oder eines anderen Ländes bestimmten Teil ihrer Ladung an Bord behalten und ihn wieder ausfiihren können, ohne gehalten zu sein, för diesen letzteren Teil ihrer Ladung irgend eine Abgabe zu bezahlen ausser den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens nur nach dem fur die inländische oder die meistbegiinstigte Schiffahrt bestimmten niedrigsten Satze erhoben werden durfen.
Artikel 16.
Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebuhren sollen in den Häfen 1 Afd. 94 Håft. 3
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
ter i de respektive ländernas hamnar äro:
1. fartyg, som från någon ort, hvilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå;
2. fartyg, som komma från någon hamn inom ett af de bägge länderna till en eller flera hamnar inom samma land samt kunna styrka, att de i annan hamn uti samma land redan erlagt ifrågavarande afgifter;
3. fartyg, som frivilligt eller af tvingande orsaker inkommit i en hamn med last och därifrån åter utlöpa utan att hafva företagit någon som helst handelsoperation.
Denna befrielse skall icke gälla fyr- och båkafgifter, lotspengar, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget hvilande afgifter, h vilka inhemska och mest gynnad nations fartyg hafva att i lika mån erlägga såsom godtgörelse för trafiken tjänande handräckningar och anordningar.
I händelse fartyg af tvingande orsaker inlöper i en hamn, skola icke såsom handelsoperationer anses: i och för reparation af fartyget verkställd lossning och återinlastning af varor; öfverflyttande af last till ett annat fartyg, i händelse af det förra fartygets sjöoduglighet; nödiga inköp af proviant för besättningen; samt försäljning af sjöskadade varor efter
eines jeden der beiden Länder völlig befreit sein:
1. die Schiffe, welche von irgend einem Orte mit Ballast ein- und damit wieder auslaufen;
2. die Schiffe, welche aus einem Hafen des einen der beiden Länder nach einem oder mehreren Häfen desselben Ländes kommen und sich tiber die in einem anderen Hafen desselben Ländes bereits erfolgte Zahlung jener Abgaben ausweisen können;
3. die Schiffe, welche freiwillig oder notgedrungen mit Ladung nach einem Hafen kommen und ihn, ohne irgendwie Handel betrieben zu haben, wieder verlassen.
Diese Befreiung wird nicht gewährt för Leuchtturm-, Lotsen-, Remorkierungs-, Quarantäne- und sonstige auf dem Schiffskörper lastende Abgaben, welche för dem Yerkehr dienende Leistungen und Vorkehrungen in gleichem Masse von den inländischen und von den Schiffen der meistbegönstigten Nation zu entrichten sind.
Ist das Einlaufen durch Not veranlasst worden, so gelten nicht als Ausubung des Handelsbetriebes das zur Ausbesserung des Schiffes erfolgte Löschen und Wiedereinladen der Waren, das Uberladen auf ein anderes Schiff im Fälle der Seeuntuchtigkeit des ersten, die zur Verproviantierung der Schiffsmannschaft notwendigen Aufwendungen und der Verkauf der
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
därtill af tullförvaltningen lämnadt tillstånd.
Artikel 17.
Om ett fartyg tillhörande det ena af de traktatslutande länderna strandar eller lider skeppsbrott å det andra landets kuster, skola fartyg och last åtnjuta samma förmåner och befrielser, som respektive lands lagstiftning under enahanda omständigheter beviljar egna eller mest gynnad nations fartyg. Hjälp och bistånd skall lämnas befälhafvare och besättning såväl för dem personligen som för fartyg ocb last i samma omfattning som det egna landets undersåtar.
De traktatslutande parterna komma dessutom öfverens, att bärgade varor icke skola vara underkastade någon tullafgift, såvida de icke öfvergå till förbrukning i landet.
Artikel 18.
Om inom den ena traktatslutande partens område sjömän eller andra till besättningen hörande personer rymma från något den andra partens fartyg, kunna den senare partens konsulära representanter låta häkta och återföra ombord eller hemsända de förrymda. För sådant ändamål äga de skriftligen vända sig till vederbörande tjänstemän och medelst företeende af behöriga, officiella handlingar styrka, att de personer, hvilka rekla-
beschädigten Waren mit Genehmigung der Zollverwaltung.
Artikel 17.
Wenn ein Schiff eines der vertragschliessenden Teile an den Kösten des and eren Teiles strandet oder Schiffbruch leidet, sollen Schiff und Ladung dieselben Begunstigungen und Befreiungen geniessen, welche die Gesetzgebung des betreffenden Ländes den eigenen Schiffen oder denen der meistbegunstigten Nation in gleicber Läge bewilligt. Es soll dem Fuhrer und der Mannschaft sowohl för ihre Person wie för Schiff und Ladung Hilfe und Bcistand in demselben Umfang wie den Angehörigen des eigenen Ländes geleistet werden.
Die vertragschliessenden Teile kommen ausserdem öberein, dass die geborgenen Waren keiner Zollabgabe unterliegen sollen, es sei denn, dass sie in den inländischen Verbrauch ubergehen.
Artikel 18.
Wenn im Gebiete des einen vertragschliessenden Teiles Seeleute oder sonstige zur Besatzung gehörige Personen von einem Schiffe des anderen Teiles entweichen, so können die konsularischen Vertreter des letzteren die Entwichenen verhaften und an Bord oder in ihre Heimat zuröcksenden lassen. Zu diesem Zwecke haben sie sich schriftlich an die zuständigen Beamten zu wenden und durch Vorlegung geeigneter amtlicher
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
mationen afser, verkligen hafva tillhört fartygets besättning.
Allt bistånd skall lämnas nämnda konsulatämbetsmän för efterspanande och häktande af de ifrågavarande rymmarna. Dessa skola på vederbörande konsulatmyndighets skriftliga begäran och på dess bekostnad hållas i fängsligt förvar, intill dess tillfälle yppar sig att återföra dem ombord å det fartyg, de tillhöra, eller att hemsända dem.
Skulle likväl sådant tillfälle icke yppa sig inom två månader, räknadt från den dag, häktningen ägde rum, eller varda icke kostnaderna för de rymdas hållande i fängsligt förvar behörigen betalda, skola de häktade försättas i frihet och må icke vidare kunna häktas för samma sak.
Har rymmaren begått någon straffbar handling i land, skall hans utlämnande kunna af lokalmyndigheterna uppskjutas, intill dess vederbörande domstol fällt utslag och detta blifvit verkställdt.
Bestämmelserna i denna artikel äga icke tillämpning på sjömän eller andra personer, som äro undersåtar i det land, där rymningen ägt rum.
Artikel 19.
Fartygsbefälhafvare och fartyg, hvilka tillhöra någon af de traktatslutande parterna, skola äga att befai'a alla
Schriftstilcke nachzuweisen, dass die reklamierten Personen wirklich zur Schiffsbesatzung gehört haben.
Den erwähnten konsularischen Vertretern soll jeder Beistand zur Aufsuchung und Verhaftung der Entwichenen gewährt werden. Diese sollen auf schriftlichen Antrag und auf Kosten der Konsularbehörde solange in Gewahrsam gehalten werden, bis sich eine Gelegenheit findet, sie an Bord des Schiffes, zu dem sie gehören, zurtickzubringen oder sie heimzusenden.
Sollte jedoch diese Gelegenheit innerhalb zweier Monate, vom Tage der Verhaftung an gerechnet, sich nicht darbieten oder sollten die Kosten der Gefangenhaltung nicht regelmässig berichtigt werden, so sollen die Gefangenen in Freiheit gesetzt werden und aus demselben Grunde nicht wieder verhaftet werden dilrfen.
Sollte der Entwichene am Lande eine strafbare Handlung begången haben, so kann die örtliche Behörde die Auslieferung aussetzen, bis das Gericht die Entscheidung gefällt hat und diese vollstreckt worden ist.
Auf Seeleute oder andere Personen, welche Angehörige des Ländes sind, in welchein die Entweichung erfolgt ist, finden die Bestimmungen dieses Artikels keine Anwendung.
Artikel 19.
Zur Befahrung aller naturlichen und kunstlichen Wasserstrassen in den Gebieten der vertragschliessenden Teile
21 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
naturliga och konstgjorda vattenvägar inom de båda parternas områden under enahanda villkor som den mest gynnade nations fartygsbefälhafvare och fartyg.
Afgifterna för fartyg och last skola uppbäras till samma belopp som för inhemska fartyg och inhemsk last.
Artikel 20.
De traktatslutande parterna tillerkänna hvarandra ömsesidigt rättighet att utnämna konsuler i alla den andra parten tillhörande hamnar och handelsplatser, där anställande af konsuler medgifves någon tredje makt.
Konsuler, som äro anställda hos endera af de traktatslutande parterna, skola inom den andra partens område åtnjuta samma företrädesrättigheter, befrielser och behörighet, som tillkomma eller framdeles kunna tillkomma någon tredje makts konsuler. Likväl skola nämnda företrädesrättigheter, befrielser och behörighet icke medgifvas dem i större utsträckning, än som tillkommer den senare partens konsulära representanter inom den förres område.
Artikel 21.
Denna traktat omfattar äfven de länder eller områden, hvilka nu äro eller framdeles kunna komma i tull-
sollen Schiffsfiihrer und Fahrzeuge, welche einem derselben angehören, unter denselben Bedingungen zugelassen werden, wie Schiffsfiihrer und Fahrzeuge des meistbegiinstigten Ländes.
Die Abgaben von Schiff und Ladung sollen in gleicher Höhe wie von inländischen Schiffen und inländischer Ladung erhoben werden.
Artikel 20.
Die vertragschliessenden Teile bewilligen sich gegenseitig das Recht, Konsuln in allen denjenigen Häfen und Handelsplätzen des anderen Teiles zu ernennen, in denen Konsuln irgend eines dritten Staates zugelassen werden.
Die Konsuln des einen der vertragschliessenden Teile sollen in dem Gebiete des anderen Teiles dieselben Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse geniessen, deren sich die Konsuln irgend eines dritten Staates gegenwärtig oder ktlnftig erfreuen. Indes sollen ihnen diese Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse nicht in einem grösseren Ausmasse zustehen, als sie den konsularischen Vertretern des letzteren Teiles im Gebiete des ersteren gewährt werden.
Artikel 21.
Der gegenwärtige Vertrag erstreckt sich auch auf die mit dem einen der vertragschliessenden Teile gegenwärtig
22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
förbund med någon af de traktatslutande parterna.
Artikel 22.
Därest mellan de traktatslutande parterna meningsskiljaktighet skulle uppstå rörande tolkningen eller tilllämpningen af tarifferna till denna traktat (bilaga A och B) eller rörande tillämpningen af klausulen om mest gynnad nations behandling med afseende å det faktiska handhafvandet af andra i kraft varande traktatstariffer, skall denna tvist på endera partens begäran afgöras genom skiljedom.
Skiljedomstolen skall för hvarje tvist sammansättas sålunda, att hvarje part till skiljedomare utser en lämplig person bland sitt eget lands undersåtar och att de båda parterna till öfverskiljedomare välja en vänskapligt sinnad tredje makts undersåte.
Parterna förbehålla sig rätt att på förhand för en viss tidrymd utse den person, som i förekommande fall skall hafva att fullgöra uppdraget såsom öfverskiljedomare.
I förekommande fall och under förbehåll af särskild öfverenskommelse därom skola de traktatslutande parterna till skiljedom hänskjuta emellan dem uppkommande meningsskiljaktigheter rörande tolkningen eller tillämpningen äfven af andra än de här ofvan i första stycket angifna bestämmelser i denna traktat.
oder kiinftig zollgeeinten Länder oder Gebiete.
Artikel 22.
Wenn zwischen den vertragschliessenden Teilen tiber die Auslegung oder Anwendung der Tarife des gegenwärtigen Vertrags (Anlage A und B) oder uber die Anwendung der Meistbegiinstigungsklausel hinsichtlich der tatsächlichen Handhabung der sonstigen in Kraft befindlichen Vertragstarife eine Meinungsverschiedenheit entsteht, so soll dieser Streit auf Verlangen des einen oder anderen Teiles durch Schiedsspruch erledigt werden.
Das Schiedsgericht wird fur jeden Streitfall derart gebiidet, dass jeder Teil aus den Angehörigen seines Ländes eine geeignete Persönlichkeit zum Schiedsrichter bestelit, und dass die beiden Teile einen Angehörigen eines befreundeten dritten Staates zum Obmann wählen.
Die beiden Teile behalten sich vor, die Person, die iin gegebenen Fälle das Amt des Obmanns zu versehen haben wiirde, irn voraus fur einen gewissen Zeitraum zu bestimmen.
Eintretendenfalls und vorbehaltlich besonderer Verständigung werden die vertragschliessenden Teile auch Meinungsverschiedenheiten zum schiedsgerichtlichen Austrag bringen, die zwischen ihnen tlber die Auslegung oder Amvendung anderer als der im ersten Absatz bezeichneten Bestiinmungen des gegenwärtigen Vertrages entstehen könnten.
23 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Angående proceduren i de fall, då, på grund af bestämmelserna i första stycket här ofvan, skiljedom påkallas, hafva mellan de traktatslutande parterna följande öfverenskommits:
Vid första fall af tvist har skiljedomstolen sitt säte inom svarandepartens område, vid andra fallet inom den andra partens och så omväxlande i det ena eller andra af de båda länderna. Den part, inom hvars område skiljedomstolen sammanträder, bestämmer platsen därför samt skall sörja för tillgång till de lokaler och den kansli- och tjänstepersonal, som skiljedomstolen behöfver för sin verksamhet. öfverskiljedoinaren är skiljedomstolens ordförande. Afgörandet sker efter röstpluralitet.
De traktatslutande parterna skola för hvarje särskildt fall eller en gång för alla öfverenskomma rörande proceduren vid skiljedomstolen. I brist på dylik .öfverenskommelse bestämmes proceduren af skiljedomstolen själf. Om ingen af de traktatslutande parterna däremot gör invändning, kan proceduren vara skriftlig. I detta fall kan afvikelse göras från bestämmelsen i närmast föregående stycke.
Beträffande delgifning af kallelse till inställelse inför skiljedomstolen och meddelande af annan handräckning, som begärts af domstolen, skola
0ber das Verfahren in den Fallen, in denen auf Grund des ersten Absatzes ein schiedsgerichtlicher Austrag stattfindet, wird zwischen den vertragschliessenden Teilen folgendes vereinbart:
Beim ersten Streitfall hat das Schiedsgericht seinen Sitz irn Gebiete des beklagten Teiles, beim zweiten Streitfall im Gebiete des anderen Teiles und so abwechselnd in dem einen oder dem anderen der beiden Länder. Derjenige Teil, in dessen Gebiet das Schiedsgericht zusammenzutreten hat, bcstimmt den Ort des Gerichtssitzes; er hat för die Stellung der Räumlichkeiten, der Schreibkräfte und des Dienstpersonals zu sorgen, deren das Schiedsgericht för seine Tätigkeit bedarf. Der Obmann ist Vorsitzender des Schiedsgerichts. Die Entscheidungen ergehen nach Stimmenmehrheit.
Die vertragschl iessen den Teile werden sich im einzelnen Fälle oder ein för allemal öber das Verfahren des Schiedsgerichts verständigen. In Ermangelung einer solchen Verständigung wird das Verfahren von dem Schiedsgerichte selbst bestimmt. Das Verfahren kann schriftlich sein, wenn keiner der vertragschliessenden Teile Einspruch erhebt. In diesem Fälle kann von der Bestimmung des vorhergehenden Absatzes abgewichen werden.
Hinsichtlich der Zustellung von Vorladungen vor das Schiedsgericht und der Erledigung der von diesem ausgehenden Ersuchen werden die Be-
24 Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 160.
myndigheterna i de respektive länderna, på framställning från skiljedomstolen till vederbörande regering, lämna rättshjälp på samma sätt som vid framställning från inhemska civildomstolar.
De traktatslutande parterna skola för hvarje särskildt fall eller en gång för alla öfverenskomma om fördelningen af kostnaderna. I brist på sådan öfverenskommelse skall artikel 57 i Haagkonventionen af den 29 juli 1899 tillämpas.
Artikel 23.
Denna traktat skall träda i kraft från och med dagen efter utväxlingen af ratifikationerna och förblifva gällande till och med den 31 december 1910.
Med denna traktats ikraftträdande skola de på sin tid mellan konungarikena Sverige och Norge å ena sidan och vissa tyska förbundsstater å andra sidan afslutade handels- och sjöfartstraktater, hvad angår förbindelserna mellan Sverige å ena och vederbörande tyska förbundsstater och Tyska riket å andra sidan, upphöra att gälla.
Artikel 24.
Denna traktat skall ratificeras, och ratifikationerna skola så snart som möjligt utväxlas.
hörden jedes der vertragschliessenden Teile, auf den von dem Schiedsgerichte bei der betreffenden Regierung zu stellenden Antrag, in derselben Weise Rechtshilfe leisten wie auf die Anträge der inländischen Zivilgerichte.
Die vertragschliessenden Teile werden sich iin einzelnen Fälle oder ein fur allemal fiber die Verteilung der Kosten verständigen. In Ermangelung einer Verständigung soll Artikel 57 des Haager Abkommens vom 29. Juli 1899 zur Anwendung gelangen.
Artikel 23.
Der gegen wärtige Vertrag soll mit dem Beginn des auf den Austausch der Ratifikationsurkunden folgenden Tages in Kraft treten und bis zum 31. Dezember 1910 wirksam bleiben.
Mit dein Beginn der Wirksamkeit des gegenwärtigen Vertrags treten die seinerzeit zwischen den Königreichen Schweden und Nonvegen einerseits und einzelnen deutschen Bundesstaaten andererseits geschlossenen Handels- und Schiffahrtsverträge fur die Beziehungen zwischen Schweden einerseits und den betreffenden deutschen Bundesstaaten und dem Deutschen Reiche andererseits ausser Kraft.
Artikel 24.
Der gegenwärtige Vertrag soll ratifiziert und die Ratifikationsurkunden sollen sobald als möglich ausgetauscht werden.
25 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Till yttermera visso hafva de respektive fullmäktige undertecknat denna traktat och försett densamma med sina sigill.
Som skedde i Stockholm, uti två exemplar, den 8 maj 1906.
Zu Urkund dessen haben die beiderseitigen Bevollmächtigten den gegenwärtigen Vertrag unterzeichnet und ihre Siegel beigedrilckt.
So geschehen in doppelter Ausfertigung zu Stockholm, den 8. Mai 1906.
ERIC TROLLE. (l. s.)
DOUGLAS.
(l. s.)
H. CA VALLI. (l. s.)
F. VON MULLER. (l. s.)
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.
Tariff A.
Införseltullar i Tyskland.
Tarif A.
Zölle bei der Einfuhr in Deutschland.
28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Tariff A.
Införseltullar i Tyskland.
Den i denna tariff omnämnda tyska allmänna tariffen är tulltariffen den 25 december 1902, sådan den genom tyska rikslagen af samma dag blifvit till lydelsen fastställd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
29 Tarif A.
ZöIIe bei der Einfuhr in Deutschland.
Der im gegenwärtigen Tarif erwähnte dcutsche allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 25. Dezember 1902 in seiner durch das deutsche Reichsgesetz vom gleichen Tage bestimmten Fassung.
30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer i tyska allmänna tariffen.
Artiklarnas
benämning.
Tullsats för 100 kilogram.
Mark.
ur 80
ur 81
ur 82
ur 85
96 Järnvägssyllar, bearbetade med yxa, äfven på icke mer än en långsida sågade, icke hyfiade, af mjuka träslag.................
Anmärkning. Järnvägssyllar, behandlade med ånga, impregnerade eller eljest på kemisk väg behandlade, förtullas utan förhöjning efter de i n:r 80 bestämda tullsatserna.
0,24
eller för 1 festmeter 1,44
Gatubeläggningskubbar af mjuka träslag.....
Anmärkning. Gatubeläggningskubbar af trä, behandlade med ånga, impregnerade eller eljest på kemisk väg behandlade, förtullas utan förhöjning efter de i n:r 81 bestämda tullsatserna.
för 100 kg.
0,72
eller för 1 festmeter
4,32
Hjulnafvar, lötar, ekrar, äfvensom förarbetade, igenkännliga ämnen därtill, af mjuka träslag . . . .
I
I
för 100 kg.
0,72
eller för 1 festmeter
4,32
Tunnbandsträ (klufvet till tunnband o. dyl.), äfven rundböjdt:
skaladt, icke hyfladt; oskaladt och skaladt, hyfladt eller försedt med de för omedelbar användning som tunnband erforderliga inskärningarna, s. k. hak..............
Anmärkning till n:r 84 och 85 i allmänna tariffen. En glättning af klyfytan, som i samband med tillverkningen af klufven korgpil och tunnbandsträ åstadkommes medelst bandknif o. dyl., anses icke såsom afhyfling.
Bränsle (famnved, kubbved, risbränsle [äfven i knippor], spån [affallsspån] och annat endast såsom bränsle användbart träaffall, trärötter); barrkottar; utlakadt garfträ och utlakad garfvarbark (garflag), äfven i formade stycken (»Lohkuchen»)
för 100 kg.
fria
Träkol, äfven pulveriserade; träkolsbriketter . . . fria
Trämjöl och träull, äfven beredd för medicinskt
ändamål.................... 0,40
Starrgräs (»Waldhaar»), äfven torkadt, färgadt eller sammansnodt till rep; vassrör, råa, oklufna; torfströ; löf, barr, mossa och annat strö, alla slag . .
fria
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160.
aus 80
aus 81
aus 82
aus 85
96 Eisenbahnschwellen, mit der Axt bearbeitet, auch auf nicht mehr als einer Längsseite gesägt, nicht gehobelt, aus weichem Holze..........
Anmerlcung. Gedämpfte, getränkte (imprägnierte) oder sonst auf chemischem Wege behandelte Eisenbahnschwellen werden ohne Zollzuschlag nach den Sätzen der Nr. 80 verzollt.
Holzpflasterklötze aus weichem Holze.......
Anmerkung. Gedämpfte, getränkte (imprägnierte) oder sonst auf chemischem Wege behandelte Holzpflasterklötze werden ohno Zollzuschlag nach den Sätzen der Nr. 81 verzollt.
Naken, Helgen, Speichen, sowie fur diese G-egenstände erkennbar vorgearbeitete Hölzer von weichem Holze •
Reifenstäbe (gespalten fur Hass- und ähnliche Reifen), auch rund gebogen:
geschälte, nicht gehobelt; ungeschälte und geschälte, gehobelt oder mit den zur unmittelbaren Verwendung als Reifen erforderlichen Einschnitten, dem sogenannten Schloss, versehen......
Anmerkung zu Nr. 84 und 85 des allgemeinen Tarifs. Eine Glättung der Spaltfläche, die mit der Herstellungsweise der gespaltenen Korbweiden und der Reifenstäbe mitteis des Zugmessers oder dergleichen im Zusammenhange steht, gilt nicht als Behobelnng.
Brennholz (Schichtholz [Klafterholz], Stockholz, Reisig [auch in Bundeln], Späne [Abfallspäne] und andere nur als Brennholz verwertbare Holzabfälle, Wurzeln); Zapfen von Nadelhölzern; ausgelaugtes Gerbholz und ausgelaugte Gerbrinden (Gerblohe), auch geformt (Lohkuchen)...........
Holzkohlen, auch gepulvert; Holzkohlenbriketts . .
Holzmehl und Holzwolle, auch fiir Heilzwecke zubereitet....................
Seggen (Waldhaar), auch getrocknet, gefärbt oder zu Strängen zusammengedreht; Schilfrohr, roh, ungespalten; Torfstreu; Laub, Baumnadeln, Moos und sonstige Streu aller Art..........
0,24
oder fiir 1 Festmeter
1,44
fhr 1 Doppelzentner
0,72
oder fiir 1 Festmeter
4,32
fiir 1 Doppelzentner 0,72
oder fiir 1 Festmeter
4,32
fiir 1 Doppelzentner
frei
frei
0,40
frei
32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
33 Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
aus 577
aus 624
aus 625
aus 628
Handschuhe ganz oder teilweise aus Leder (mit Ausnahme der mit Pelzwerk tiberzogenen oder mit solchem geftitterten Handschuhe und der als Sattlerware zu behandelnden ausgepolsterten Fechthandschuhe)..................
Schuhe aus Kautschuk, auch in Verbindung mit Sohlen aus anderen Stoffen, lackiert......
(aus 615/634) Holzwaren:
Bau- und Nutzholz, gehobelt, gefalzt, genutet, gestemmt, gezapft, geschlitzt, soweit es nicht unter eine andere Nummer des Abschnitts 10 B des allgemeinen Tarifs fällt:
roh:
durch Messerung hergestellte fnrnierartige Brettchen aus Pappelholz oder Erlenholz in kleinen Abmessungen..........
anderes, soweit es nicht in der Anmerkung zu Nr. 75 und 76 des allgemeinen Tarifs ausgenommen ist.............
bearbeitet..................
Spulen, auch gefärbt...............
(aus 625/6) Möbel und Möbelteile, grobe (nicht gepolstert), unfurniert:
aus weichem Holze, roh...........
(aus 628/9) Tischler-, Drechsler- und Wagnerarbeiten, grobe, sowie sonstige grobe Holzwaren, in den vorhergehenden Nummern des Abschnitts 10 B des allgemeinen Tarifs nicht genannt:
Pensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von solchen, proiilierte Holzleisten: roh........
Grobe rohe Platten aus weichem Holz, die auf beiden Breitseiten mit einer durch ein Bindemittel (Zement oder dergleichen) befestigten einfachen oder mehrfachen Pappschicht vollständig iiberzogen sind (sogenanntes Compoboard)...........
3,25
4,50
40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer i tyska allmänna tariffen.
ur 792
ur 794
ur 813
Artiklarnas ben ä m ning.
Anmärkning till n:r 791/2 i allmänna tariffen. Under träd förstås sådant draget eller valsadt järn, som utan afseende på genomskärningens form icke i någon riktning öfverskrider 5 millimeters tjocklek, och vidare, utan afseende på tjockleken, allt i form af knippor inkommande eller i form af ringar o. dyl. upprulladt, valsadt eller draget järn. Likväl förtullas i form af knippor inkommande eller i ringar o. dyl. upprulladt, valsadt eller draget järn, om dess bredd öfverstiger 10 millimeter, såsom bandjärn och, om bredden öfverstiger 25 centimeter, såsom järnplåt.
Tråd, valsad eller dragen, fasonerad däri inbegripen, förtennt, af cn tjocklek under 0,5 t. o. in. 0,22 millimeter...................
Rör, icke hänförliga under n:r 793 i allmänna tariffen, valsade eller dragna, råa:
under 2 millimeters godstjocklek.......
(798/9) Smidbart gjutgods, smidesstycken och andra varor af smidbart järn, i allmänna tariffen ej specificerade :
raa:
med en netto vikt pr stycke
bearbetade:
af mer än 150 kilogram.....
af mer än 1001, o. m. 150 kilogram af mer än 25 t. o. m. 100 kilogram af mer än 3 t. o. m. 25 kilogram. af 3 kilogram eller därunder . . .
med en netto vikt pr stycke^
af mer än 150 kilogram.....
af mer än 100 t. o. m. 150 kilogram af mer än 25 t. o. m. 100 kilogram af mer än 3 t. o. m. 25 kilogram. af 3 kilogram eller därunder . . .
Spadar, skyfflar, bladhackor, kökspannor, kolskyfflar, smältskopor, eldredskap, plogbillar och plogvändskifvor ....................
Stämjärn, hyfveljärn.............. .
Tullsats för 100 kilogram.
Mark.
4,75
3.50 3,75
4.50 6
5.50 6
4.50 20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
49 Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.
50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
med en netto vikt pr maskin
af mer än 40 t. o. m. 100 kilogram af mer än 100 t. o. m. 200 kilogram af mer än 200 t. o. m. 400 kilogram
af mer än 400 t. o. m. 500 kilogram Anmärkning. Med radiatorer förstås sådana mjölkskumningsmaskiner, hvilka i omedelbar anslutning till skumningen ock i oafbruten följd framställa smör.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
53 Nummer
des
deutschen
allgemeinon
Tarifs.
aus 906
Benennung der Gegenstände.
2. Bisen in Staben, Drabt, Blech, Röhren und andere Eisenwaren, die amf mechaniscbem Wege mit Kupfer, Kupferlegierungen, Nickel oder Aluminium tiberzogen oder auf cbemischem "Wege yernickelt sind, unterliegen, soweit nicht im allgemeinen Tarif besondere Bestimmungen getroffen sind, einem Zollzuschlage von 50 vom Hundert. Sofern för die genannten Gegenstände in poliertem oder allgemein in bearbeitetem Zustande besondere Zollsätze bestehen, werden letztere der Berechnung zugrunde gelegt.
Metalltuch aller Art för gewerbliche Zwecke, insbesondere fur die Herstellung von Papier, endlos oder in Rollen oder Stucken, aus Draht aus Kupfer oder Kupferlegierungen, aucb mit Gespinsteinlagen; Voraruckwalzen (Egoutteure) aus Kupfer oder Kupferlegierungen, glatt oder gerippt, mit
oder obne Wasserzeichen............
Kupfer-, Tombak- und Messingwaren, verniert, gefärbt oder vernickelt, soweit sie nicht zu den fein gearbeiteten Sckmuckgegenständen usw. der Nr. 887 des allgemeinen Tarifs gehören oder durch die Yerbindung mit anderen Stoffen unter höhere Zollsätze fallen:
vernickelte Rahmen und Biigel aus Messingblech ftir Zigarrentaschen, Brieftaschen, Geldtäschchen, Handtaschen, Reisetascben und ähnliche
Täschnerwaren..............
andere hierher gehörige Waren........
Milchentrahmungsmascbinen aller Systeme (Milchzentrifugen, Separatoren, Radiatoren usw.):
von 40 Kilogramm oder aarunter . von mehr als 40 Kilogramm bis 1
Doppelzentner.........
bei einem von mehr als 1 Doppelzentner bis
Reingewichte 2 Doppelzentner........
der Maschine von mehr als 2 Doppelzentner bis
4 Doppelzentner........
von menr als 4 Doppelzentner bis
5 Doppelzentner........
Anmerkung. Unter Radiatoren werden solcbe Milcbentrah-
mungsmaschinen verstanden, welche im unmittelbaren Anschluss au die Entrahmung in ununterbrochenom Verfabren Butter herstellen.
Zollsatz för 1 Doppelzentner.
Mark.
.
Tariff B,
Införseltullar i Sverige.
Tarif B.
Zölle bei der Einfuhr in Schweden.
56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Tariff B.
Införseltullar i Sverige.
Den i denna tariff omnämnda svenska allmänna taxan är tulltaxan den 1 juli 1904.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
57 Tarif B.
Zölle bei der Einfuhr in Schweden.
Der im gegenwärtigen Tarif erwälmte schwedisclie allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 1. Juli 1904.
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 8
58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 160.
60 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
02 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
65 Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Raft.
66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
68 Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer i svenska allmänna taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för tullberäkningen.
Tullsats
Kronor. Öre
289 efter 295
Kcmiskt-teknisica preparater, i allmänna taxan ej specificerade :
guldklorid, kaliumguldklorid, natriumguldklorid (guldsalt), kaliumplatinaklorur och platina-
klorid...................
andra slag, med undantag af de under n:r 287 i allmänna taxan specificerade........
Kläder, i allmänna taxan ej specificerade:
1 kilogram 100 kronor
klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af sadana, äfvensom sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott, gardiner med flera dylika:
försedda med broderier; förtullas med 100 procents förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen består.
Anmärkning. Utgöres vid klädespersedlar af linne eller bomull samt delar af sådana eller vid sydda hushållspersedlar, alla slag, sömnaden endast af fållning och kantning, ntgår tullförhöjningen med blott 10 procent af den för tyget bestämda tull.
gångkläder och andra klädespersedlar, af annat ämne än linne eller bomull, samt delar af sådana: försedda med broderier, fransar, snörmakerier, spetsar eller blonder eller med foder, som drager högre tull än det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består; förtullas med 100 procents förhöjning i den för sagda tyg eller ämne stadgade tull.
Anmärkningar.
1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen; men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta tullafglften.
2. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid, arbetad, efter n:r 87 i allmänna taxan, utan förhöjning.
Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 160.
69 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzoilungs-
massstab.
Zollsatz
Krönen, j Öre,
hinter 295
Chemisch-technische Präparate, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt:
Goldchlorid, Kaliumgoldchlorid, Natriumgoldchlorid (Goldsalz), Kalium-Platinachlortir und Platinachlorid............... kg
andere Arten, mit Ausnahme der in Nr. 287 des allgemeinen Tarifs genannten........I 100 Krönen
Kleider, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt:
Kleidungsstticke aus Leinwand oder Baumwolle sowie Teile derselben, auch genähte Haushaltungsgegenstände aller Art, wie Tischzeug,
Handtticher, Bettlaken, Kopfkissen, Gardinen und dergleichen mehr:
versehen mit Stickereien, werden mit 100 v.
H. Aufschlag auf den Zoll för den Stoff verzollt, aus welchem die Kleidungs- oder Haushaltungsstticke hauptsächlich beste- I hen.
Anmerkung. Bestelit bei Kleidungsstticken ans Leinwand oder Banmwolle sowie Teilen derselben oder bei genähten ) Haushaltnngsgegenständen aller Art dle Näharbeit nur in einem Säumen oder Einfassen, so beträgt der Aufscblag auf den Zoll filr den Stoff nur 10 v. H.
Kleider und andere Kleidungsstticke aus anderem Stoff als Leinwand oder Baumwolle sowie Teile derselben:
versehen mit Stickereien, Fransen, Posamenten, Spitzen, Blonden oder Futter, welches einem höheren Zoll unterliegt als das Zeug oder der Stoff, aus welchem die Kleidungsstticke hauptsächlich bestehen, werden mit 100 v. H. Aufschlag auf den Zoll för das betreffende Zeug oder den Stoff verzollt.
Anmerkung en.
1. Bei Kleidern wird das Oberzeug der Zollberechnung zu Grunde gelegt; wenn es schwierig ist, den Hauptbestandteil desselben zu bestimmen, wird dasjenige Material, welches den höchsten Zoll trägt, als massgebend angenommen.
2. Kleidungsstticke aus Zelluloid werden ohne Aufscblag wie verarbeitetes Zelluloid der Nr. 87 des allgemeinen Tarifs verzollt.
70 Kunal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
72 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kxingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
73 Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.
74 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer i svenska allmänna taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för tullberäkningen.
Tullsats
Kronor. Öre.
ur 383
ur 395 396
427 Metaller och i allmänna taxan ej specificerade arbeten däraf:
A. Bly: arbetadt:
plåt....................
B. Guld:
arbeten däraf, med undantag af tråd, äfven med infattade stenar, pärlor m. m........
G. Järn och Stål:
balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej hänförligt s. k. fasonjärn:
vägande 60 kilogram eller däröfver per löpande meter..............
af mindre vikt än 20 kg. per löpande meter
plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro klippta, böjda, med hål försedda eller hafva kanterna uppvikta:
utan slipning eller polering och utan öfverdrag af annan metall eller annan å dem anbragt ytbetäckning:
af 3 mm. tjocklek och däröfver ....
af mindre tjocklek.........
rör och rör delar:
smidda, valsade eller dragna........
tråd:
af 1,5 mm. tjocklek och däröfver......
af mindre tjocklek.............
arbeten däraf:
linor, stängsellinor däri inbegripna, stängselduk och annan duk; beläggas med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.
andra, i allmänna taxan ej specificerade och till Järnvägsmateriel eller Maskiner, Redskap och Verktyg ej hänförliga järn- och stålvaror:
förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade eller lackerade.............
1 kilogram
100 kilogram
100 kilogram 100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram 100 kilogram
fri
fria 2 150
1 kilogram
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
75 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennung
der
Gegenstände.
Verzollungs-
massstab.
Zollsatz
Krönen.
Öre.
Metalle und im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannte Arbeiten aus Metall:
aus 383
(A) Blei: bearbeitet: Platten .
frei
aus 395 396
400 406
(B) Gold:
Arbeiten daraus, ausgenommen Draht, auch mit gefassten Steinen, Perlen und dergleichen . .
(C) Bisen und Stahl:
Balken-, Eck- und anderes, nicht in Eisenbahnschienen bestehendes sogenanntes Eassoneisen: im Gewicht von 60 kg oder mehr auf das
laufende Meter............
von geringerem Gewicht als 20 kg auf das
laufende Meter.............
gewalzte oder geschmiedete Platten und Bleche, auch geschnitten, gebogen und mit Löchern oder umgebogenen Rändern:
weder abgeschliffen noch poliert sowie ohne Uberzug von anderen Metallen und ohne andere Elächenbedeckung:
von 3 mm Dicke und mehr......
von geringerer Dicke.........
Röhren und Röhrenteile, geschmiedet, gewalzt
oder gezogen...............
Draht:
von 1,5 mm Durchmesser und mehr.....
von geringerem Durchmesser........
Drahtwaren:
Seile, einschliesslich solcher zu Umzäunungen, Zaungewebe und andere Gewebe werden mit dem doppelten Zollbetrage fur den Draht belegt, aus welchem sie verfertigt sind. andere, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannte und nicht unter Eisenbahnmaterial oder Maschinen, Werkzeuge und Gerätschaften zu rechnende Eisen- und Stahlwaren:
vernickelt, poliert, bronziert, emailliert oder lackiert ...............
kg
100 kg
»
frei
76 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer i svenska allmänna taxan.
445 Artiklarnas benämning.
(Forts.: Metaller o. s. v.)
andra slag, med undantag af förgyllda eller försilfrade................
Anmärkningar:
1. Om en till andra i allmänna taxan ej specificerade Järn- och Stålvaror hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 10 kilogram, belägges den för den Överskjutande vikten med en tull af endast 4 öre per kilogram.
2. Till n:r 428 hänföras järnkonstruktioner till brobyggnader, såframt de icke på grund af bearbetning å ytan höra under n:r 427.
3. Vid järn- och stålvaror inverkar en ojämn påstrykning af oljefärg eller tjära äfvensom öfverstrykning med grafit icke på tullbehandlingen.
D. Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel metall framställda legeringar, såsom mässing, brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:
arbetad: tråd:
ompressad med bly eller armerad med järn, äfven i förening med annat material, samt elektriska ledningskablar, blyom-
pressade eller järnarmerade......
på annat sätt isolerad, äfvensom andra elektriska ledningskablar, såframt dessa artiklar icke äro bänförliga under nummer 436—439 i allmänna taxan .... andra slag, såframt de icke äro bänförliga under nummer 436—439 i allmänna
taxan ................
duk; belägges med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf den är förfärdigad.
andra arbeten, i allmänna taxan ej specificerade:
förnicklade, fernissade, lackerade eller med annan ytbetäckning försedda, med undantag af förgyllda eller försilfrade . . . andra slag, med undantag af förgyllda eller försilfrade...........
Kvantitet för tullberäkningen.
1 kilogram
100 kronor 1 kilogram
1 kilogram 1 kilogram
Tullsats
Kronor. Öre
fria
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
(Noch: Metalle usw.)
andere Arten, mit Ausnahme der vergoldeten oder versilberten.............
Anmerkungen:
1. Wenn eine Ware, welche unter die anderen, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannten Eisen- und Stahlwaren zu rechnen ist, in der Form, in welcher sie eingeht, mehr als 10 kg fiir 1 Stuck wiegt, so wird das Mehrgewicht mit einem Zolle von nur 4 Öre fur 1 kg belegt.
2. Unter Nr. 428 fallen Eisenkonstruktionen zu Briickenbauten, soweit sie nicht nach ihrer Oberflächenbearbeitung unter Nr. 427 gehören.
3. Bei Eisen- und Stahlwaren ist ein rauher Ölfarbenoder Teeranstrich sowie das tjberstreichen mit Graphit ohne Einfluss auf die Zollbehandlung.
(D) Kupfer und dessen Legierungen mit Zink, Zinn oder anderen unedlen Metallen wie Messing, Bronze, Neusilber, Britanniametall usw.:
bearbeitet:
Draht:
umgeben mit Blei oder armiert mit Eisen, auch in Yerbindung mit anderem Material, sowie elektrische Leitungskabel, umgeben mit Blei oder armiert mit Eisen in anderer Weise isoliert, auch andere elektrische Leitungskabel, soweit diese Artikel nicht unter die Nummern 436 bis 439 des allgemeinen Tarifs fallen . andere Arten, soweit sie nicht unter die Nummern 436 bis 439 des allgemeinen
Tarifs fallen.............
Gewebe werden mit dem doppelten Zollbetrage fiir den Draht belegt, aus welchem sie verfertigt sind.
andere im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannte Arbeiten:
vernickelt, gefirnisst, lackiert oder mit anderer Flächenbedeckung versehen, mit Ausnahme der vergoldeten oder versilberten andere Arten, mit Ausnahme der vergoldeten oder versilberten........
kg
100 Krönen kg
frei
78 Kungh Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Tullsats
Nummer i svenska allmänna taxan.
Kvantitet för tullberäkningen.
Artiklarnas benämnm
Kronor. Ore
ur 458 466
itr 498
(Forts.: Metaller o. s. v.)
G. Silfver:
arbeten däraf, äfven förgyllda och med infattade stenar, pärlor m. m., med undantag af plåt och tråd .................
I. Zink, arbetad:
plåt ...................
Musikalier, icke bundna.............
Anmärkning till n:r 465 och 466 i allmänna taxan. Såsom inbundna anses mnsikalicr blott i de fall, då pärmarna äro försedda med rörliga ryggar.
Natron:
kolsyradt (soda) och surt kolsyradt.......
svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och undersvaf-
velsyriigt..................
Nålar, af annat ämne än guld eller silfver och ej hänförliga till Bijouterivaror:
synålar och symaskinsnålar.........
andra slag.................
Oljor:
palmkärn- och kokosnötolja på fat, större eller mindre
flyktiga, vegetabiliska, i allmänna taxan ej specificerade, kärlens vikt inbegripen:
i kärl, vägande brutto 1 kilogram eller där-
öfver ..................
Papp, andra slag än förhydnings-, press- och takpapp
Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, i allmänna taxan ej specificerade:
olackerade..................
Anmärkning. Hit hänföras kragar, manschetter och lösa skjortbröst af papper, äfven på ena eller båda sidorna öfverdragna med hvit, färgad eller tryckt bomullsväfnad, utan verklig sömnad. Eu genom pressning åstadkommen imitation af sömnad skall ické anses såsom verklig sömnad.
lackerade, bronserade, förgyllda eller försilfrade
1 kilogram
1 kilogram 1 kilogram
1 kilogram 1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram
fri
fria
fria
,.l
fria
fria
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
80 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.
81 Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Ilåft.
82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
84 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
86 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
88 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 160.
89 Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.
90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
93 Slutprotokoll.
Vid undertecknandet denna dag af handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och Tyska riket hafva de båda parternas fullmäktige öfverenskommit om följande anmärkningar, förklaringar och aftal att intagas i detta protokoll:
Till artikl arna 1, 3 och 6.
Utan hinder af bestämmelsen i artikel 1 första stycket skall enhvar af de bägge traktatslutande parterna äga föreskrifva, att den andra partens undersåtar, liksom alla andra utlänningar, om de vilja drifva handel eller näring i landet, härtill måste inhämta regeringens tillstånd. Det skall äfven stå enhvar af parterna fritt att för den andra partens undersåtar, likasom för alla andra utlänningar, göra tillståndet till utöfvande af handel och näring beroende däraf, att säkerhet ställes för de skatter, som efter hvad antagas kan skola komma att utgöras.
Det är vidare öfverenskommet, att genom bestämmelserna uti denna traktat ingen inskränkning äger rum uti någon af de traktatslutande parternas
Schlussprotokoil.
Bei der am heutigen Tage stattgehabten Unterzeichnung des Handelsund Schiffahrtsvertrags zwischen Schweden und dem Deutschen Reiche haben die beiderseitigen Bevollinächtigten folgende Bemerkungen, Erklärungen und Verabredungen in das gegenwärtige Protokoll niedergelegt:
Zu den Artikeln 1, 3 und 6.
Durch die Bestimmung des ersten Absatzes des Artikels 1 soll keiner der beiden vertragschliessenden Teile behindert sein vorzuschreiben, dass die Angehörigen des anderen Teiles ebenso wie alle andoren Ausländer, wenn sie im Lande Handel oder Gewerbe betreiben wollen, hierzu die Genehmigung der Staatsregierung einholen milssen. Es bleibt auch unbenommen, för die Angehörigen des anderen Teiles ebenso wie för alle anderen Ausländer die Zulassung zum Handels- und Gewerbebetrieb von einer Sicherstellung der voraussichtlich zu entrichtenden Steuern abhängig zu machen.
Es besteht ferner Einverständnis, dass dem Rechte eines jeden der vertragschliessenden Teile, Angehörigen des anderen Teiles entweder infolge
94 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
rätt att vare sig på grund af domstols beslut eller af hänsyn till statens inre eller yttre säkerhet eller till den allmänna ordningen samt i synnerhet med hänsyn till fattig-, sundhets- och sedlighetspolisväsendet i särskilda fall förvägra den andra partens undersåtar rätt till uppehåll i Jandet.
Det är slutligen öfverenskommet, att bestämmelserna uti artiklarna 1, 3 och 6 icke skola hafva tillämpning på gårdfarihandlare och andra personer, hvilka draga omkring och utöfva sitt yrke; dessa näringsidkare skola behandlas på samma sätt som mest gynnad nations undersåtar, hvilka utöfva samma yrke.
Till artikel 6.
Den afgift, som i Sverige upptages från tyska handelsresande för den i första stycket af artikel 6 angifna verksamheten, skall icke öfverstiga ett belopp af 100 kronor för en tidrymd af 30 dagar och, om verksamheten utöfver de första 30 dagarna utan afbrott fortsättes, icke öfverstiga ett belopp af 50 kronor för hvarje i omedelbar anslutning därtill kommande tidrymd af 15 dagar.
Tyska handelsresande i Sverige skola vara förpliktade att på den plats, hvarest de först utöfva sin verksamhet i landet, inför vederbörande polismyndighet för visering förete det bevis, som emot erläggande af afgiften för dem utfärdas; i öfrigt är det
gerichtlicher Verfugung oder aus Grilnden der inneren oder äusseren Sicherheit des Staates oder auch aus polizeilichen Grunden, insbesondere aus Grunden der Armen-, Gesundheitsund Sittenpolizei, den Aufenthalt im einzelnen Fälle zu versagen, durch die Bestiinmungen des gegenwärtigen Vertrags kein Eintrag geschieht.
Es besteht endlich Einverständnis, dass die Bestimmungen der Artikel 1, 3 und 6 auf Hausierer und andere Personen, welche ein im Umherziehen ausgetibtes Gewerbe betreiben, keine Anwendung finden; diese Gewerbetreibenden sollen ebenso behandelt werden, wie die Angehörigen des meistbegunstigten Ländes, die dasselbe Gewerbe betreiben.
Zu Artikel 6.
Die Abgabe, die in Schweden von deutschen Handlungsreisenden fur die im Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete Tätigkeit erhoben wird, soll den Betrag von 100 Krönen fur einen Zeitraum von 30 Tagen, und, wenn die Tätigkeit iiber die ersten 30 Tage ohne Unterbrechung fortgesetzt wird, den Betrag von 50 Krönen fur jeden sich unmittelbar anschliessenden Zeitraum von 15 Tagen nicht ubersteigen.
Die deutschen Handlungsreisenden in Schweden sollen verpflichtet sein, das Patent, das ihnen gegen Entrichtung der Abgabe ausgefertigt wird, am Orte ihrer ersten Tätigkeit im Lande der zuständigen Polizeibehörde zur Visierung vorzulegen; im iibrigen
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
tillräckligt, att de för kontroll medföra beviset, utan att förnyad visering på andra af dem besökta platser är erforderlig.
Under samma villkor som för prof, som af handelsresande införas, medgifves befrielse från in- och utförselafgifter för sådana i och för sig tullpliktiga varor, hvilka eljest införas som prof från Tyskland till Sverige eller från Sverige till Tyskland.
Tyska handelsresande må i Sverige resa med ostämplade prof af arbeten af ädla metaller. De äro förpliktade att åter utföra dessa prof inom sex månader och att ställa säkerhet för uppfyllandet af denna förpliktelse. Det belopp, för hvilket säkerhet skall ställas, må icke öfverstiga vid silfverarbeten den dubbla och vid guldarbeten den femdubbla tullafgiften. Genom säkerhetens förfallande uteslutes icke laga beifran af öfverträdelser emot gällande bestämmelser angående handel med arbeten af ädla metaller.
Till artikel 7.
Vid den i Sverige i utsikt ställda revision af föreskrifterna angående arsenikhaltiga varors behandling skola följande grunder iakttagas:
Förbudet mot omsättning af arsenikhaltiga varor skall inskränkas till
gentigt es, dass sie das Patent zur Kontrolle mit sich fuhren, ohne dass an den anderen von ihnen besuchten Orten eine abermalige Visierung erforderlich ist.
Unter den gleichen Bedingungen wie fur Muster, die von Handlungsreisenden eingebracht werden, wird die Befreiung von Eingangs- und Ausgangsabgaben auch fur diej enigen an sich zollpflich tigen Waren zugestanden, welche sonst als Muster aus Deutschland nach Schweden oder aus Schweden nach Deutschland eingrebracht werden.
Die deutschen Handlungsreisenden durfen in Schweden mit unpunzierten Mustern von Edelmetallwaren reisen. Sie sind verpflichtet, diese Muster binnen sechs Monaten wieder auszuftihren, und haben die Erfullung dieser Verpflichtung sicherzustellen. Der sicherzustellende Betrag soll bei Silberwaren das Doppelte, bei Gol d waren das Funffache des Zollbetrags nicht tibersteigen. Durch Verfall der Sicherheit wird die strafrechtliche Verfolgung von Zuwiderhandlungen gegen die geltenden Bestimmungen betreffend den Flandel mit Edelmetallwaren nicht ausgeschlossen.
Zu Artikel 7.
Bei der in Schweden in Aussicht genommenen Neuregelung der Vorschriften (iber die Behandlung arsenikhaltiger Waren werden folgende Grundsätze beobachtet werden:
Das Verbot des Vertriebes arsenikhaltiger Waren soll auf solche Waren
96 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
sådana varor, hvilkas arsenikhalt öfverstiger en till siffran fastställd maximumkvantitet. För fastställande af denna gräns skall endast hänsyn till skydd för mänsklig hälsa vara bestämmande. Blotta befintligheten af en arsenikspegel skall icke utgöra grund för förbud.
Undersökningen af arsenikhalt skall äga rum endast genom D en särskildt kvalificerad sakkunnig. Atnöjes varuägaren icke med dennes utlåtande, äger han rätt att inhämta en annan dylik sakkunnigs utlåtande. Afvika de båda utlåtandena från hvarandra, skall från ett fackvetenskapligt institut inhämtas nytt utlåtande, hvilket blifver afgörande.
Till artikel 8.
I. Tariffer A och B. — Införseltullar i båda länderna.
Såframt de denna traktat bilagda tariffer A och B göra den tull, som skall erläggas för en vara, beroende af den för en annan vara bestämda tullen och vid den senare flera tullsatser för tariffpositionen i fråga på grund af allmänna tariffen eller på grund af traktater ifrågakomma, skall till grund för tullberäkningen läggas den lägsta af de olika tullsatser, som äro tillämpliga på den andra traktatslutande partens produkter.
beschränkt werden, deren Gehalt an Arsenik eine ziffermässigfestzusetzende Höchstmenge tibersteigt. Fur die Bestimmung dieser Grenze wird allein der Schutz der menschlichen Gesundheit massgebend sein. Das blosse Vorhandensein eines Arsenikspiegels soll das Verbot nicht begrunden.
Die Prtifung auf den Arsenikgehalt soll nur durch einen besonders qualifizierten Sachverständigen erfolgen. Ist der Warenbesitzer mit dem Gutachten nicht einverstanden, so soll er das Recht haben, das Gutachten eines anderen derartigen Sachverständigen einzuholen. Weichen die beiden Gutachten von einander ab, so wird das Gutachten eines fachwissenschaftlichen Instituts eingeholt werden, das endgultig ist.
Zu Artikel 8.
I. Tarife A und B. — Eingangszölle
O O
in beiden Ländern.
Soweit die dem gegenwärtigen Vertrage beigefugten Tarife A und B den von einer Ware zu erhebenden Zoll von dem fur eine andere Ware festgesetzten Zolle abhängig machen und bei diesem mehrere Sätze fur die betreffende Tarifposition auf Grund des allgemeinen Tarifs oder auf Grund von Verträgen in Frage kommen, Avird bei der Berechnung des abhängigen Zolles von dem niedrigsten unter diesen verschiedenen Sätzen ausgegangen, der auf die Erzeugnisse des anderen vertragschliessenden Teiles anwendbar ist.
97 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
II. Tariff B. — Införseltullar i Sverige.
1. De i tariff B bestämda värdetullar beräknas efter varans inköpspris med tillägg af emballagets värde jämte assurans, frakt och annan därå använd kostnad, intill dess den anländt, därest den fraktats med fartyg, till den hamn, dit den är destinerad eller där den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats å annat sätt, till första svenska tullplats.
Afgörandet af uppstående tvist mellan tullmyndigheten och varuimportören skall tills vidare äga rum i enlighet med bestämmelserna i § 5, första stycket, punkterna 2—5, af nu i Sverige gällande tulltaxeunderrättelser. Den svenska regeringen är berättigad att företaga ändringar af dessa bestämmelser. Begagnar sig regeringen af denna rättighet, skola följande grunder iakttagas:
a. I händelse tullförvaltningen anser det af importören uppgifna värde för lågt, skall importören erhålla ett anstånd af minst fem dagar för att besluta sig, huruvida han vill godkänna det af tullförvaltningen utrönta värdet eller hänskjuta bestämmandet till de sakkunniga eller myndigheter, hvilka afgörandet af sådan tvist tillkommer.
Bill. till Piksd. Prof. 1006. 1 Sami.
II. Tarif B. — Eingangszölle in Schweden.
1. Die im Tarif B festgesetzten Wertzölle sind zu berechnen nach dem Einkaufspreise der Ware unter Hinzurechnung des Wertes der Verpackung sowie der Versicherungs-, Fracht- und sonstigen Kosten, die auf die Ware verwendet werden, bis sie — im Fälle der Versendung zu Schiff — im Hafen, wohin sie bestimmt ist oder wo sie zur Weiterbeförderung nach dem Bestimmungsorte gelöscht wird, und — im Fälle anderer Beförderung — an der ersten schwedischen Zollstelle eintrifft.
Die Entscheidung der zwischen der Zollbehörde und dem Wareneinfilhrer entstehenden Streitigkeiten soll bis auf weiteres nach den Bestimmungen des § 5, Absatz 1, Satz 2 bis 5, der zur Zeit in Schweden geltenden Anweisung iiber die Anwendung des Zolltarifs erfolgen. Die schwedische Regierung ist zur Anderung diesel- Bestimmungen befugt. Macht sie von diesel- Befugnis Gebrauch, so sollen folgende Grundsätze beobachtet werden:
a. Falls die Zollstelle den von dem Einfuhrer erklärten Wert fur ungeniigend erachtet, soll dem Einfuhrer eine Frist von mindestens ftinf Tagen gewährt werden, urn sich schlilssig zu machen, ob er den von der Zollstelle ermittelten Wert anerkennen oder es auf die Entscheidung der mit dem Austrage des Streites betrauten Sachverständigen oder Behörde ankommen lassen will.
1 Afd. 04 Håft.
98 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
b. Varuimportören skall erhålla tillfälle att inför behöriga sakkunniga eller behörig myndighet personligen eller skriftligen försvara sin värdeuppgift.
c. Straff skall i allt fall icke ådöinas, om skillnaden mellan det uppgifna och det af tullförvaltningen, de behöriga sakkunniga eller den behöriga myndigheten fastställda värdet icke uppgår till 10 procent af det senare värdet. Denna bestämmelse är icke tilllämplig, ifall det bevisas, att importören uppgifvit för lågt värde i afsikt att tullförsnilla. I alla fall skall tull erläggas efter det högre värdet, utan afseende å skillnadens storlek.
2. Sverige förbehåller sig rätt att anordna och indela svenska tulltaxan annorlunda än hittills.
Genom en sådan åtgärd få de tullsatser, hvilka fastställts för de i tariff B nämnda artiklar, icke ändras — rätten till nedsättning likväl obetagen.
Sverige är likväl berättigad! att förändra de i tariff B fastställda värdetullarna till specifika tullar till motsvarande belopp. För sådant ändamål skall den svenska regeringen träda i förbindelse med den tyska regeringen. Skulle inom en frist af tre månader efter dagen för meddelandet till den tyska regeringen enighet angående
b. Dem Einfuhrer soll die Möglichkeit gegeben werden, seine Werterklärung vor den zuständigen Sachverständigen oder der zuständigen Behörde persönlich oder schriftlich zu rechtfertigen.
c. Eine Strafe soll jedenfalls dann nicht verhängt werden, wenn der Unterschied zwischen dem erklärten und dem von der Zollstelle, den zuständigen Sachverständigen oder der zuständigen Behörde festgestellten Wert nicht 10 v. H. dieses letzteren Wertes erreicht. Diese Regel findet keine Anwendung, falls nachgewiesen wird, dass der Einfuhrer eine ungenögende Werterklärung in der Äbsicht der Zollhinterziehunjj ab°ngeben hat. In allen Fallen wird vom dem Mehrwert ohne Rucksicht auf dessen Höhe der Zoll erhoben.
2. Schweden behält sich die Befugnis vor, den schwedischen Zolltarif änders als bisher anzuordnen und einz uteilen.
Durch eine solche Massregel durfen för die im Tarif B genannten Gegenstände die dort festgesetzten Zollsätze, unbeschadet des Rechtes der Ermässigung, nicht geändert werden.
Schweden ist jedoch berechtigt, die in Tarif B festgesetzten Wertzölle in gleichwertige spezifische Zölle umzuwandeln. Zu diesem Zwecke wird die schwedische Regierung mit der deutschen Regierung in Verbindung treten. Sollte innerhalb einer Frist von drei Monaten nach dem Tage der Mitteilung an die deutsche Regierung
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160.
de föreslagna tullsatserna icke hafva uppnåtts, skall i enlighet med artikel 22 skiljedomstolen anlitas, och förändringen kan blott äga rum i öfverensstämmelse med skiljedomstolens utslag.
3. Med hänsyn till de i Tyskland gällande föreskrifter rörande meddelandet af officiella upplysningar i tullsaker är svenska regeringen beredd att så snart som möjligt utfärda bestämmelser, hvarigenom det skall möjliggöras för varuimportören att på officiell väg erhålla bindande upplysning rörande tullbehandlingen af varor vid deras införsel till Sverige.
4. Till tariffnummer 261, till positionen »Kläder» (efter nr. 295), och till tariffnummer 395. I händelse Sverige skulle företaga tullförändringar för följande varor, skola de nya tullarna icke öfverstiga nedan angifna tullsatser:
kaustikt kali: 3 kronor för 100 kg-;
klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott, gardiner med flera dylika, andra än sådana med broderier: 75 procents förhöjning i tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består;
gångkläder och andra klädespersedlar, af annat ämne än linne
die Einigung fiber die vorgeschlagenen Sätze nicht erzielt worden sein, so wird nach Massgabe des Artikels 22 das Schiedsgericht angerufen werden, und die Umwandlung kann nur entsprechend der Entscheidung dieses Gerichts erfolgen.
3. In Anbetracht der in Deutschland geltenden Vorschriften fiber die Erteilung amtlicher Ausktinfte in Zollsachen ist die schwedische Regierung bereit, so båld als möglich Bestimmungen zu erlassen, durch die es den Wareneinfuhrern ermöglicht werden soll, auf amtlichem Wege fiber die Zollbehandlung von Waren bei deren Einfuhr nach Schweden verbindliche Auskunft zu erhalten.
4. Zur Tarifnummer 2 61, zur Position »Kleider» (hinter Nr. 295), und zur Tarifnummer 395. Falls Schweden fur folgende Waren Zolländerungen vornehinen sollte, werden die neuen Zölle die nachstehend angegebenen Sätze nicht fibersteigen:
kaustisches Kali: 3 Krönen för 100 kg;
Kleidungsstucke aus Leinwand oder Baumwolle sowie Teile derselben, auch genähte Haushaltungsgegenstände aller Art, wie Tischzeug, Handtöcher, Bettlaken, Kopfkissen, Gardinen und dergleichen, andere als solche mit Stickereien: 75 v. H. Aufschlag auf den Zoll för den Stoff, aus welchem das betreffende Stuck hauptsächlich besteht;
Kleider und andere Kleidungsstucke aus anderem Stoff als Leinwand
100 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
eller bomull, samt delar af sådana, andra än sådana med broderier, fransar, snörmakerier, spetsar eller blonder eller med foder, som drager högre tull än det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består: 75 procents förhöjning i tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består;
balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej hänförligt s. k. fasonjärn, vägande mindre än 60 kg. till och med 20 kg. per löpande meter: 1,50 kronor för 100 kg.
5. Till tariffnumren 378 och 7 35. Sverige äger rätt att under denna traktats bestånd företaga en tullförändring därhän, att tullen för de under n:r 378 och 735 fallande maskinerna (med undantag af redskap och verktyg), såvidt vikten per maskin belöper sig till 1000 kg. eller därunder, höjes med högst 5 procent af värdet, om samtidigt för dessa maskiner, såvidt vikten per maskin belöper sig till öfver 10000 kg., en nedsättning i tullen med samma procentsats af värdet beviljas.
Samma tullförändring skall äga ruin för maskindelar, hvilka uppenbarligen tillhöra de i anseende till tullen höjda eller nedsatta maskinerna eller äro afsedda för dessa.
oder Baumwolle sowie Teile derselben, andere als solche mit Stickereien, Fransen, Posamenten, Spitzen,Blondenoder Flitter, welches eincm höheren Zoll unterliegt als der Stoff, aus dem die Klcidungsstucke hauptsächlich bestehen: 75 v. IT. Aufschlagauf den Zoll för den Stoff, aus welchem das betreffende Stuck hauptsächlich besteht;
Balken-, Eck- und anderes, nicht in Eisenbahnschienen bestehendes sogenanntes Fassoneisen, im Gewichte von weniger als 60 kg bis 20 kg auf das laufende Meter: 1,50 Krönen för 100 kg.
5. Zu den Tårifnummern 378 und 735. Schweden ist befugt, während der Dauer des gegenwärtigen Vertrags, eine Änderung des Zolles dahin vorzunehmen, dass die unter die Nrn. 378 und 735 fallenden Maschinen (mit Ausschluss der Gerätschaften und Werkzeuge), soweit ihr Einzelgewicht 1000 kg oder dar unter beträgt, bis um 5 v. H. vom Werte im Zolle erhöht werden, wenn gleichzeitig för diese Maschinen, soweit ihr Einzelgewicht iiber 10000 kg beträgt, eine Ermässigung des Zolles um denselben Prozentsatz vom Werte gewährt wird.
Die gleiche Zolländerung soll för Teile von Maschinen Platz greifen, die erkennbar zu den im Zolle erhöhten oder ermässigten Maschinen gehören oder för diese bestimmt sind.
Kungl. Maj:ts JVåd. Proposition N:o 160.
101 Till artikel 9.
Genom artikel 9 beröras icke de bestämmelser i den svenska lagstiftningen, enligt hvilka högre skatt erlägges för alkohol, som framställes af utländsk potatis, än för alkohol af inhemsk potatis.
Till artikel 10.
I.
De natur- och industrialster af hvad ursprung det vara må, hvilka föras igenom den ena traktatslutande partens område, skola vid införseln i den andra partens område icke vara underkastade andra eller högre tullar, fin om de infördes omedelbart från ursprungslandet.
II.
Under denna traktats bestånd må icke i Sverige järnmalm vid utförseln beläggas med tull.
Till artikel 13.
Från tysk sida skall man icke på grund af mest gynnad nations rätt göra anspråk på tillämpningen af bestämmelserna i deklarationen mellan Sverige och Danmark den 22 sep-
Zu Artikel 9.
Durch Artikel 9 werden die Bestimmungen der schwedischen Gesetzgebung nicht beruhrt, nach denen von Alkohol, der aus ausländischen lvartoffeln hergestellt ist, eine höhere Steuer erhoben wird als von dem Erzeugnis aus inländischen Kartoffeln.
Zu Artikel 10.
1.
Die Boden- und Gewerbserzeugnisse irgend welcher Herkunft, welche durch das Gebiet eines der vertragschliessenden Teile durchgefuhrt werden, sollen bei ihrem Eingang in das Gcbict des anderen Teiles keinen anderen oder höheren Zöllen unterworfen werden, als wenn sie unmittelbar aus dem Ursprungsland eingefuhrt worden wären.
II.
Während der Dauer des gegenwärtigen Vertrages werden in Schweden Eisenerze bei der Ausfuhr nicht mit Zoll belegt werden.
Zu Artikel 13.
Die Bestimmungen der Deklaration zwischen Schweden und Dänemark vom 22. September 1871 zur Regelung gewisser Handels- und Schiffahrtsverhältnisse im Öresund sowie die
102 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
tember 1871 till ordnande af vissa handels- och sjöfartsförhållanden i Öresund äfvensom aftalen mellan Sverige och Norge rörande handels- och sjöfartsförhållandena i Idefjorden och Svinesund, så länge samma bestämmelser icke utsträckas till andra stater.
Till artikel 19.
Från tysk sida skall man icke på grund af mest gynnad nations rätt göra anspråk på de särskilda förmåner, som i fråga om befarande af svenska insjöar, floder och kanaler äro medgifna eller framdeles må komma att medgifvas den norska sjöfarten, så länge samma förmåner icke medgifvas någon annan stats sjöfart.
Detta protokoll skall samtidigt med traktaten föreläggas de traktatslutande parterna och, i händelse den senare ratificeras, skola äfven de i det förstnämnda intagna förklaringar och aftal utan ytterligare formell ratifikation gälla såsom stadfästa.
Som skedde i Stockholm, uti två exemplar, den 8 maj 1906.
ERIC TROLLE.
(l. s.)
DOUGLAS.
(l. s.)
H. CA VALLI.
(l. s.)
Abmachungen zwischen Schweden und Norwegen ilber die Handels- und Schiffahrtsverhältnisse im Idefjord und Swinesund werden deutscherseits solange nicht auf Grund des Meistbegunstigungsrechtes in Anspruch genommen werden, als sie nicht auf andere Staaten erstreckt werden.
Zu Artikel 19.
Deutscherseits werden die besonderen Begiinstigungen, die der norwegischen Schiffahrt fur die Befahrung der schwedischen Binnengewässer zugestanden sind oder kilnftig zugestanden werden inöchten, so länge nicht auf Grund des Meistbegunstigungsrechtes in Anspruch genommen werden, als sie nicht der Schiffahrt eines anderen Staates eingeräumt werden.
Das gegenwärtige Protokoll soll zugleich mit dem Vertrage den vertragschliessenden Teilen vorgelegt werden, und im Fälle der Ratifikation des letzteren sollen auch die in dem ersteren enthaltenen Erklärungen und Verabredungen ohne weitere förmliche Ratifikation als genehmigt gelten.
So geschehen in doppelter Ausfertigung zu Stockholm, den 8. Mai 1906.
F. von MULLER.
(l. s.)
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
103 Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-, justitie-, civil- och finansärende, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
SlDNER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Den 25 december 1902 utfärdades i Tyskland ny tulltarifflag med tillhörande tulltariff att träda i kraft å dag, som framdeles blefve bestämd. I jämförelse med Tysklands föregående tulltariff af den 15 juli 1879 och de nedsättningar däri, som Tyskland under åren 1891—1894 genom handelstraktater med åtskilliga europeiska länder medgifvit, och hvilka nedsatt-
104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
ningar tillgodokommo samtliga länder, som tillförsäkrats mest gynnad nations behandling, medförde den nya tariffen i allmänhet högst väsentliga tullförhöjningar å ett stort antal varor, hvarjämte tull åsattes åtskilliga artiklar, som dittills varit tullfria. Genom aftal, som Tyskland sedermera under åren 1904 och 1905 träffat angående tillägg till nyssberörda handelstraktater, har Tyskland, beträffande flertalet i den nya tulltariffen upptagna positioner, för viss tid medgifvit nedsättning af tullsatserna eller bundit desamma vid det bestämda beloppet, resp. tullfrihet, hvarigenom hvart och ett land, som med Tyskland ingått de ifrågavarande traktaterna, i största möjliga utsträckning tillgodosett sin exportindustri.
Sverige tillhör visserligen på grund af äldre, ännu bestående traktater med enskilda tyska stater, hvilka traktater faktiskt ansetts bindande jämväl för Tyska riket, de länder, som äga åtnjuta mest gynnad nations behandling; och alla de förmåner, andra länder genom traktater tillvunnit sig i Tyskland, skulle sålunda komma äfven Sverige till godo. Men förstnämnda traktater kunna numera uppsägas att upphöra ett år efter uppsägningen. Sker sådan uppsägning från tysk sida, skulle således ett år därefter den nya tyska allmänna tariffen komma att i hela sin utsträckning tillämpas gentemot Sverige och emot detta land nästan ensamt, hvilket otvifvelaktigt skulle i allmänhet komma att innebära ett afstångande af den tyska marknaden för en stor del af den svenska exporten.
Ett sådant osäkerhetstillstånd som det, hvari Sveriges nuvarande handelsförhållanden till Tyskland befinna sig, lär redan i och för sig utgöra en stor olägenhet för vår exportindustri, och då därtill kommer, att, äfven med tillgodonjutande af mest gynnad nations rätt, åtskilliga af våra exportartiklar och däribland vissa af stor betydenhet, i allt fall skulle genom den nya tyska tulltariffen drabbas af väsentligt högre tullsatser än förut, syntes det vara jämväl för Sverige synnerligen angeläget att genom aftal med Tyskland söka för viss tid tillförsäkra sig ej mindre stabilitet i fråga om rätten till mest gynnad nations behandling än äfven tullnedsättningar för sådana artiklar, som utgjorde föremål för svensk export, men beträffande hvilka ställningen såsom mest gynnad nation ej täckte den svenska exportens intresse.
Sedan man därför på diplomatisk väg inhämtat underrättelse om utsikterna för en öfverenskommelse med Tyskland angående ordnandet af det handelsrättsliga förhållandet de båda länderna emellan och förvissning erhållits, att Tyskland, om det än för egen del icke funne anledning att taga initiativet till inledande af traktatsunderhandlingar, likväl vore villigt att inträda i sådana underhandlingar, fann Kungl. Maj:t, på föredragning af dåvarande chefen för finansdepartementet, den 25 maj 1905 godt
105 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
i princip besluta inledande af underhandlingar om afslutande af en öfverenskommelse mellan Sverige och Tyska riket till ordnande af de båda ländernas ömsesidiga handelsförbindelser.
Officiell inbjudning till öppnande af sådana underhandlingar beslöts af Kungl. Maj:t den 30 augusti 1905, och sedan underhandlare å ömse sidor blifvit utsedda, hafva • underhandlingar mellan dessa förts dels i Stockholm under tiden från och med den 30 oktober till och med den 16 december 1905, dels i Berlin från och med den 7 till och med den 26 februari innevarande år. Sistnämnda dag undertecknades af underhandlarna förslag till en handels- och sjöfartstraktat jämte tulltariffer och slutprotokoll. I fråga om två punkter hade emellertid enighet icke uppnåtts mellan underhandlarna, nämligen dels den af Tyskland framställda, men från svensk sida då icke bifallna fordran om tillförsäkran af frihet för exporttull å järnmalm vid utförsel från Sverige, dels ock den af Sverige framställda' fordran å nedsättning af den tyska införseltullen å fönsterramar och dörrar m. fl. grofva snickeriartiklar, hvilken fordran de tyska underhandlarna icke tillmötesgått i sådan utsträckning, som från svensk sida ansågs nödvändigt för tillgodoseende af den svenska snickeriindustriens behof. Sedan numera enighet vunnits jämväl i nämnda två frågor, får jag härmed anhålla att till Kungl. Maj:ts pröfning få framlägga det sålunda utarbetade traktatsförslaget.»
Sedan herr ministern för utrikes ärendena därefter redogjort för innehållet af berörda förslag till traktat med bilagor, anförde chefen för finansdepartementet i underdånighet följande:
»Den fara för Sveriges handel och industri, som låg i antagandet af den af herr ministern för utrikes ärendena omnämnda tyska tulltariffen af den 25 december 1902, har redan tidigare och kort efter tariffens utfärdande utgjort föremål för de svenska statsmakternas uppmärksamhet. I skrifvelse den 28 februari 1903 anhöll nämligen Riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, taga under ompröfning, hvilka åtgärder som kunde vidtagas för att i möjligaste mån mildra de olägenheter, hvilka kunde komma att förorsakas Sveriges näringar genom de nyligen beslutade förhöjda tyska tullsatserna.
För verkställande af den af Riksdagen sålunda begärda utredningen tillsattes, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1903, inom finansdepartementet en kommission af fem personer, hvilka den 22 mars 1904
Bih. till Pilcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.
106 Tysklands hittillsvarande tulllagstiftning
Sveriges han delspolitiska ställning till Tysldand.
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160
och den 31 mars 1905 afgåfvo betänkanden angående Sveriges handelsförhållanden till Tyskland.
Af dessa betänkanden och den utredning i frågan, jag i öfrigt låtit verkställa, framgår hufvudsakligen följande.
Redan före antagandet af 1902 års tulltariff och afslutandet af ofvanberörda, därefter ingångna traktater var Tysklands tullpolitik fotad på systemet af en »allmän» tulltariff och en traktatstariff, innefattande de medgifvanden, som tillförsäkrats särskilda länder genom med dem afslutade traktater. Under rikskansleren grefve Caprivis tid hade nämligen Tyskland åren 1891—1894 afslutat tarifftraktater med Österrike-Ungern, Italien, Belgien, Schweiz, Serbien, Rumänien och Ryssland. Genom fredsfördraget i Frankfurt år 1871 är Frankrike från Tysklands sida tillförsäkradt lika gynnsam behandling som England, Belgien, Nederländerna, Schweiz, Österrike och Ryssland. Sedan ett äldre, med England ingånget handelsfördrag upphört att gälla den 30 juli 1898, har detta land tid efter annan genom särskilda lagar tillförsäkrats behandling såsom mest gynnad nation. Härförutom hafva ej mindre Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Spanien, Turkiet och Grekland än äfven Nordamerikas förenta stater samt åtskilliga andra utomeuropeiska länder dels genom äldre, med enskilda tyska stater ingångna handelstraktater, dels genom med den tyska »Zollverein» eller Tyska riket afslutade fördrag fått sig tillförsäkrad behandling såsom mest gynnad nation, i följd hvaraf dessa länder komma i åtnjutande af hvarje tullnedsättning, som af Tyskland medgifves något annat land.
Hvad särskildt angår Sveriges nuvarande handelspolitiska ställning till Tyskland, äro ännu i kraft vissa äldre traktater, som Sverige afslutat med åtskilliga enskilda tyska stater, nämligen
med Preussen af den 14 mars 1827,
» Hannover » » 16 mars 1837,
» Hamburg » » 1 maj 1841,
» Bremen » » 1 maj 1841,
t Oldenburg » » 1 april 1843,
» Mecklenburg-Schwerin af den 10 okt. 1846 och » Lybeck af den 14 sept. 1852.
Af dessa traktater innehålla de fem sistnämnda tillförsäkran om behandling såsom mest gynnad nation, men saknas sådan i de två förstnämnda. Traktaterna äro ursprungligen afslutade på fem år och löpa därefter med ett
107 Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 160.
års uppsägning; de äro sålunda för närvarande uppsägbara men i hvarje fall gällande ett år efter uppsägningen.
Den tarifftraktatspolitik, Tyskland under slutet af 1800-talet drif- Tysklands vit på basis af sin tulltariff af år 1879 och som, i anseende till denna Stiftning' tariffs formella bristfällighet, särskildt med hänsyn till dess ofullständiga specifikation af olika varuslag, icke kunde med den gamla tariffens bibehållande bringas till fulländning, har vidare utvecklats och satts i system genom 1902 års tulltariff och de med anslutning till denna därefter ingångna traktaterna. Dessa traktater äro följande:
med Italien tilläggstraktat den 3 december 1904 till handels-, tulloch sjöfartstraktaten den 6 december 1891,
med Belgien tilläggstraktat den 22 juni 1904 till handels- och tulltraktaten den 6 december 1891,
med Ryssland tilläggstraktat den 28 juli 1904 till handels- och sjöfartstraktaten den 10 februari 1894,
med Rumänien tilläggstraktat den 8 oktober 1904 till handels-, tulloch sjöfartstraktaten den 21 oktober 1893,
med Schweiz tilläggstraktat den 12 november 1904 till handels-och tulltraktaten den 10 december 1891,
med Serbien tilläggstraktat den 29 november 1904 till handels- och tulltraktaten den 21 augusti 1892,
med Österrike-Ungern tilläggstraktat den 25 januari 1905 till handels- och tulltraktaten den 6 december 1891 och i sammanhang därmed öfverenskommelse angående kreaturssjukdomar, samt
med Bulgarien handels-, tull- och sjöfartstraktat den 1 augusti 1905.
Samtliga dessa traktater äro numera ratificerade och hafva -— åtminstone hvad beträffar Tyskland — trädt i kraft å samma dag, som, på grund af särskild förordning, den nya allmänna tulltariffen, eller den 1 mars innevarande år.
Vid en jämförelse mellan den sålunda åvägabragta nya tullagstiftningen och den förut gällande i afseende af de olika tullsatsernas höjd faller genast i ögonen de afsevärda tullförhöjningar, som i allmänhet företagits i fråga om spannmål och åtskilliga andra födoämnen och hvilka framgå af följande tabell.
108 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
*) Minimitull.
’) Vid en antagen lefvande vikt af 400 kg. för kor, 500 kg. för oxar och 120 kg. för svin.
109 Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.
Det förnämsta syftet med den nya tariffen har varit att undanröja de tullättnader å jordbrukets alster, som medgifvits genom 1890-talets traktater.
Hvad industrien beträffar, har det visserligen — såsom den tyska regeringen i sin proposition om den nya tariffen framhåller — varit afsikten att bereda äfven denna ökadt skydd, om än icke genom införande af så allmänna och starka tullskärpningar som i fråga om landtmannaprodukterna.
De för industrien behöfliga råämnena hafva genom de nya tarifferna i allmänhet bibehållits vid de gamlas tullfrihet eller låga tullsatser. Fria från tull äro sålunda nu såsom förut malmer, oarbetade metaller, rå eller blott råhuggen sten (utom skiffer och gatsten), lera, alla slags jordarter, gips, stenkol och koks samt öfriga brännmaterialier, bomull, lin, hampa, ull, oberedda hudar och skinn, tagel och borst. Vidare äro fortfarande tullfria: tjära, beck, asfalt och harts samt kreatursfoder och gödningsämnen m. m. A en stor del af dessa varuslag har tullfriheten bundits genom de nya traktatstarifferna, liksom förhållandet var enligt de gamla.
Beträffande slutligen industriella hel- och halffabrikat, innehåller den nya allmänna tariffen afsevärda tullförhöjningar å ett flertal af dessa, företrädesvis å de mera bearbetade artiklarna, som genom den vunna ökade specialiseringen utbrutits från de öfriga. Genom! de nya traktatstarifferna hafva emellertid betydande reduktioner gjorts i ett stort antal af de sålunda beslutade tullförhöjningarna, i många fall till samma nivå som i de gamla traktatstarifferna. I några fall har tullen genom de nya tarifferna sänkts under det förut gällande beloppet. Af särskild betydelse för Sverige är i detta afseende, att tullen å plankor, battens och bräder, som enligt den gamla (allmänna och traktats-) tariffen utgjorde 80 pf. och i den nya allmänna tariffen höjts till rmk 1,25, i den nya traktaten med Osterrike-Ungern nedsatts till 72 pf., allt per 100 kg. Lägre tullsatser än de förut gällande hafva jämväl åsatts vissa andra af trävaruindustriens halffabrikat. Däremot kvarstå beträffande åtskilliga artiklar äfven för traktatsländerna tullförhöjningar af stor betydelse. Bland de för Sveriges export betydelsefulla artiklar, som sålunda från och med den 1 mars innevarande år drabbas af ogynnsammare tullbehandling än förut, vill jag redan nu särskildt framhålla gröfre snickeriarbeten, gatsten, gröfre stenhuggeriarbeten, lingon, klinker, mjölkskuinningsmaskiner samt renad träsprit.
Statistik.
110 Kungl. Majits nåd. Proposition N:o 160.
Innan jag närmare ingår på utredandet af de olägenheter, som skulle vållas Sveriges näringar, om Sverige icke genom särskild traktat med Tyska riket för framtiden tillförsäkrar sig lättnader i de höjda tullar, den nya allmänna tyska tariffen innebär, torde det vara på sin plats att med några statistiska siffror belysa storleken och betydelsen af Sveriges handelsomsättning med Tyskland.
Värdet af Sveriges hela handelsomsättning med Tyskland under de senaste tre åren dels enligt tysk och dels enligt svensk statistik framgår af nedanstående tabell:
Härvid faller genast i ögonen den stora skillnaden mellan den svenska och den tyska statistikens resultat för ifrågavarande år. Det torde emellertid icke råda något tvifvel om, att härvid företrädet bör lämnas åt den tyska statistiken. Till den 1 oktober 1904, då den nya tullstadgan af den 1 juli samma år trädde i kraft, tillämpades nämligen inom den svenska statistiken i
111 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
vissa afseenden sådana grunder, att resultatet måste betraktas såsom missvisande. Hvad införselvarorna beträffar, upptogos de nämligen icke såsom kommande från det ursprungliga produktionslandet, utan från det land, där varorna blifvit inlastade, och utförselvarorna fördes på det land, till livilket de omedelbart blifvit försända, i stället för på det land, till hvilket de blifvit försålda. Följden häraf blef, att till den 1 oktober 1904 i Sveriges import från Tyskland medräknats exempelvis alla kolonialvaror, som öfver Hamburgs frihamn anländt till Sverige, men att i exporten till Tyskland ej medräknats de betydande kvantiteter järnmalm och järnvaror m. m., som via Belgien och Nederländerna förts till Tyskland.
Äfven i annat afseende är den svenska statistiken, särskildt hvad utförseln beträffar, behäftad med bristfälligheter. För utförseln utgöras nämligen primäruppgifterna nästan uteslutande af afsändarnes exportinlagor, hvilka mången gång kunna vara helt summariskt affattade och stundom icke alls aflämnas, hvadan ej utan skäl kan antagas, att utförseln i statistiken upptages med för låga belopp. Denna bristfällighet i den svenska statistiken har ännu ej afhjälpts.
Äfven sättet för bestämmandet af varornas värden är i Sverige allt fortfarande otillfredsställande.
Af nu anförda skäl bör man vid undersökningar om handelsutbytet mellan Sverige och Tyskland hufvudsakligen hålla sig till den tyska statistiken. Endast när det gäller att utröna storleken af införseln af något visst under en särskild tullrubrik i svenska tulltaxan fallande varuslag, bör man anlita den svenska statistiken, som är uppställd med anslutning till nämnda tulltaxa. Detta kan göras med så mycket större skäl, som de från Tyskland till Sverige införda artiklar, med hvilka jag i detta sammanhang har anledning sysselsätta mig, otvifvelaktigt äro tyska tillverkningsartiklar och alltså den svenska statistikens på felaktig ursprungsbeteckning beroende missvisningar här sakna betydelse. I öfriga fall äro nedanstående uppgifter grundade på tysk statistik.
Värdet af Sveriges hela liandelsomsättning med Tyskland åren 1880— 1.904 enligt tysk statistik framgår af följande tabell, hvars resultat jag, för vinnande af större åskådlighet, jämväl torde få belysa genom en i anslutning därtill uppgjord grafisk tablå.
112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Vid granskning af denna tabell faller i ögonen den starka och frånsedt några enstaka undantag — oafbrutna ökningen af såväl införseln som utförseln under perioden, ökningen är dock ojämförligt starkare i fråga om utförseln än beträffande införseln, ity att den förstnämnda under sagda år ökats från 12,631,000 Rmk till 99,879,000 Rmk och alltså nära åttadubblats, under det att den senare ökats från 48,859,000 Rmk till
151,011,000 Rmk och alltså föga mer än tredubblats.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
113 Grafisk framställning,
utvisande värdet i riksmark af Sveriges handelsomsättning i det hela med Tyskland åren 1880—1904 enligt tysk statistik.
33 1300 01 1302 03 1306-
1300 01 1301. 03 130m.
Bih. till Iliksd. Prot. 1606. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.
114 Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
Hvad beträffar de olika varuslag, som ingått i såväl införseln som utförseln år 1904, meddelas ur den tyska statistiken följande sammanställningar.
De för Sveriges utförsel viktigaste varuslagen utgjordes af
Millioner
Riksmark
Byggnads- och gagnvirke af mjuka träslag.......31,9
däraf sågadt virke "29,6 mill. Rmk.
Järnmalm.....................25,3
Sten, rå eller blott råhuggen.............10,4
Grofva snickeriarbeten................ 4,o
Smidbart järn i stänger etc............... 3,2
Pappersmassa.................... 2,4
Lingon....................... 1,8
Maskiner och maskindelar (utom lokomotiv m. m.) .... 1,5
Tackjärn...................... 1,4
Färsk fisk (däraf sill 1,2 mill. Rmk.)............. 1,4
Kalf hudar, råa och saltade............... l,o
Järntråd, rå..................... 0,9
Af införselvarorna åter hafva följande de högsta värdena:
Millioner
Riksmark
Hvete.......................10,o
Råg........................ 9,8
Ylleväfnader, tryckta................. 6,3
Maskiner och maskindelar (utom lokomotiv m. m.) .... 5,4
Ullgarn (utom kaingarn etc.)............. 5,o
Hafre....................... 3,9
Lackeradt och färgadt läder, handskskinn, karduan o. s. v. 3,5
Myntadt guld.................... 3,i
Oljekakor, oljekaksmjöl................ 3,1
Kreaturshudar, färska................. 2,5
Hörn- och vinkeljärn................. 2, t
Humle....................... 1,8
Elektriska kablar.................. 1,7
Anilin- och andra tjärfärgämnen............ 1,7
Kaustikt kali.................... 1,7
Grofva järnvaror, icke slipade, fernissade o. s. v...... 1,0
Konstull, ylleaffall.................. 1,5
115 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
För att visa i hvad mån de olika näringarna bidragit till de ofvan påvisade förändringarna i handelsomsättningens storlek under perioden 1880—1904, äfvensom den utveckling, de hvar för sig undergått under samma period, har jag vidare låtit uppgöra två tabeller, utvisande värdet i
1,000 Rmk enligt tysk statistik af de till beloppen mera afsevärda eller af annan anledning särskildt betydelsefulla varuslag, som utgjort föremål för utförsel till eller införsel från Tyskland under perioden.
Af dessa tabeller, hvilka torde få såsom bilagor (Bil. a och b) åtfölja detta protokoll, framgår, hvad först Sveriges utförsel till Tyskland beträffar, huru åtskilliga af våra nu betydelsefulla exportindustrier från obefintlighet eller ytterst låg siffra i början af 1880-talet på jämförelsevis kort tid utvecklat sig till en för våra förhållanden betydande omfattning. Sålunda förete järnmalms- och tackjärnsexporterna ett stort uppsving, under det stångjärnsexporten, ehuruväl visande en kraftig stegring, likväl redan vid periodens början spelade en betydande roll. Utförseln af plankor, battens och bräder visar en nästan oafbruten stegring från år 1886. För åren 1880—1885 hafva rörande sistnämnda varuslag inga siffror kunnat införas i tabellen, på grund af att statistiken under denna tid fördes efter andra grunder; men tillgängliga statistiska uppgifter gifva dock vid handen, att stegringen var afsevärd jämväl under denna tid. Den betydande utförsel af kreatur, som ägde rum från slutet af 1880-talet och som under hvart och ett af åren 1893—1896 inbragte omkring 3 V2 millioner Rmk, upphörde under år 1897 fullständigt på grund af det då utfärdade importförbudet från Tysklands sida. Af råvaror och till icke manufakturerade varor hänförliga artiklar har för öfrigt endast hafreexporten minskats.
Äfven vår utförsel af manufakturerade varor utvisar stegring ehuru i mindre mån än nyssnämnda varor. Fallande tendens utvisas egentligen endast af tändsticksexporten.
Hvad därefter angår införseln, torde det kunna sägas, att flertalet varor visar samma stadigt stigande tendens, som utmärker införseln i det hela. Särskildt anmärkningsvärda i detta afseende äro alizarin, anilin och andra tjärfärger, hörn- och vinkeljärn, grofva och fina järnvaror, maskiner, kablar för elektriska ledningar, lackeradt och färgadt skinn samt handskskinn, färgtryck och kopparstick äfvensom asfalt- och tjärpapp. Fallande tendens utmärker däremot kläder, underkläder och modevaror af siden etc. samt underkläder af bomull och linne. Importen af sprängämnen, som började på slutet af 1880-talet, nådde sin kulmen år 1897, men upphörde få år därefter. Det torde slutligen vara anmärkningsvärd^ att införseln af fårull och ullgarn visar en i det hela kraftig stegring, särskildt hvad beträffar sistnämnda vara, under det att införseln af ylleväfnader varit i det närmaste konstant.
116 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Af den förut omtalade tabellen angående Sveriges handelsomsättning med Tyskland åren 1880—1904 (sida 112) framgår slutligen, att Sveriges handelsomsättning med Tyskland varit i stigande icke blott absolut utan äfven i förhållande till Tysklands handelsomsättning i det hela. Ar 1880 var procenttalet lägst för såväl införseln som utförseln, nämligen 1,6 för den förra och 0,4 för den senare. Maximum under perioden uppnåddes af införseln år 1899, då procenttalet för denna nära fördubblats, och af utförseln år 1898, då en nära femdubbel siffra mot 1880 uppnåtts.
Det hade varit önskligt att kunna bilda sig en liknande föreställning i fråga om förhållandet mellan Sveriges handelsomsättning med Tyskland och den svenska handelsomsättning en i det hela. Då emellertid, såsom förut anförts, den svenska statistikens uppgifter äro vilseledande för detta ändamål och sammanställningar af uppgifter, hämtade från olika länders statistik, icke hafva synnerligt värde, då i de olika länderna mer eller mindre olika statistiska metoder användas, låter det sig icke göra att med ledning af statistiken draga några till siffran bestämda konklusioner rörande relationen emellan vår handelsomsättning med Tyskland och den med andra länder, utan lärer man få inskränka sig till att konstatera, att enligt svensk statistik i fråga om Sveriges införsel Tyskland står i första, England i andra och Danmark i tredje rummet, samt att i fråga om utförsel England står i första, Tyskland i andra och Danmark i tredje rummet, hvarvid dock är att märka, att man icke heller beträffande England och Danmark känner, i hvad mån dessa länder utgöra verkliga ursprungsländer för de varor, som utgöra föremål för vår införsel, eller i hvad mån de äro verkliga afsättningsmarknader för svenska varor.
Af något större värde är emellertid den svenska statistiken, om sistberörda förhållanden mellan Sveriges handelsutbyte med olika länder sammanställas för en längre följd af år och man icke fäster sig vid relationerna i och för sig, utan endast vid den utveckling, desamma undergått.
Enligt den svenska statistiken hafva värdena af till Tyskland och till England utfördt gods i förhållande till Sveriges hela export utgjort i medeltal under de fem sista femårsperioderna af 1800-talet. samt under åren 1901—1904:
Till Tyskland. Till England.
1876—1880 6,87 % 51,98 %
1881—18 8 5 7,78 » 49,02 >
1886—1890 10,65 » 46,23 >
1891 — 1895 13,36 » 44,15 »
1896 — 1900 14,47 » 42,90 »
1901—19 04 16,62 » 38,35 »
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
117 Införselvärdena i förhållande till Sveriges hela import utgjorde under samma perioder:
Från Tyskland. Från England.
1876—1880 ........ 22,oo % 28,76 %
1881—1885 27,79 » 25,93 »
1886—1890 30,34 » 27,es »
1891—1895 33,25 » 27,os »
1896—1900 34,6i » 30,53 »
1901—1904 ........ 38,oi * 26,47 »
Det visar sig häraf, att handelsutbytet med Tyskland under ifrågavarande tidsperiod varit stadt i en kraftig stegring i alltjämt fortlöpande följd, under det att utförseln till England aftagit och införseln därifrån varit väsentligen stationär.
Det nu uppgjorda traktatsförslaget afser ett ordnande i fullständigaste Den f6re~ möjliga omfattning af Sveriges och Tysklands ömsesidiga handels- och traktatens sjöfarsförhållanden. hufvudsak-
Förslaget innehåller sålunda bestämmelser om de rättigheter, hvartdera l'9ainnehål1landets undersåtar skola åtnjuta i det andra landet i afseende å handel, sjöfart och andra näringar, deras rättigheter i afseende å egendomsförvärf, tillträde till domstolar, frihet från värnplikt, delaktighet i bolag, anlitande af handelsresande m. m. I fråga om sjöfarten innehåller traktatsförslaget särskilda utförliga stadganden.
Hufvudspörsmålet vid traktatverkets utarbetande har emellertid varit ordnandet af tullbeskattningen i hvartdera landet af varor från det andra landet.
I afseende härå, liksom beträffande flertalet andra frågor, är den föreslagna traktaten i första rummet baserad på principen om mest gynnad nations behandling, hvarom den (i artikel 10) innehåller ömsesidig tillförsäkran.
Härjämte innehåller traktatsförslaget, som redan nämnts, särskilda tariffer rörande införseltullar i hvartdera landet å åtskilliga varor från det andra landet. De i dessa tariffer fastlagna tullsatser äro i några fall lägre än de, som bestämts i motsvarande, för hvartdera landet eljet gällande tulltaxa, och innebära alltså en tullnedsättning. I flertalet fall äro däremot
118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
tullsatserna desamma, som gälla enligt sistberörda taxa, hvadan traktatstariffens bestämmelse i sådana fall endast går ut på s. k. bindning eller afsägelse af rätten att under traktatstiden höja ifrågavarande tullsats hvad beträffar varor, kommande från det kontraherande landet.
Frågan om bindande af tullsatser har helt naturligt vid förhandlingarna spelat en mycket betydande roll. Vid underhandlingarnas början hade Tyskland visserligen i ganska stor utsträckning framställt kraf om tullnedsättningar. Men under förhandlingarnas gång befanns Tyskland i flertalet fall villigt att åtnöja sig med allenast bindning af de i Sverige nu gällande tullsatser. Det visade sig, att för Tyskland liksom för Sverige det förnämsta syftemålet med traktaten var att vinna stabilitet i fråga om tullbeskattningen i det andra landet.
Hvad beträffar bindandet af de tyska införseltullarna, har visserligen denna fråga i så måtto varit förenad med mindre svårigheter, som Tyskland redan genom sina förut afslutade traktater med andra länder för tiden till och med den 31 december 1917 bundit flertalet af sina tullsatser och frågan om i hvad mån dessa bindningar skulle tillgodokomma jämväl Sverige lösts genom blott och bart tillförsäkran om mest gynnad nations behandling. Samtliga af Tyskland med andra länder afslutade traktater gälla nämligen till sistberörda dag, med undantag af traktaten med Bulgarien, som utlöper den 28 februari 1911. Traktaten med Österrike-Ungern kan emellertid 12 månader före den 31 december 1915 uppsägas till sistnämnda dag.
För Sverige däremot, som för närvarande icke har någon tarifftraktat, har en afsägelse af den fria dispositionsrätten öfver större eller mindre delar af tulltaxan inneburit en högst af se värd svårighet.
Ett tillmötesgående af Tysklands fordringar i. detta afseende i så yi igiesi stor utsträckning, som varit nödvändigt för afslutande af en traktat, befanns under förhandlingarnas gång icke möjligt, om traktaten skulle erhålla så lång giltighetstid som till 1917 års utgång.
Sverige och Tyskland befinna sig nämligen i tullpolitiskt hänseende i mycket olika ställning.
Tyskland har vid afslutandet af sina nya traktater haft att utgå från en ny, just med hänsyn till den fortsatta utvecklingen af Tysklands traktatpolitik utarbetad tulltariff, hvilken ej blott medfört en så fullständig uppdelning af olika varuslag, som härför ansågs behöflig, utan jämväl innehåller minst så höga tullsatser, som i hvarje speciellt fall kundo vara erforderligt för tillgodoseende af de olika industrigrenarnas kraf.
Sverige däremot har en tulltaxa, hvilken såväl i afseende å uppställning och rubrikernas uppdelning som med hänsyn till tullsatsernas
119 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
höjd i hufvudsak daterar sig från år 1892. Och om än tullarna enligt denna taxa med däri tills dato gjorda ändringar i det stora hela äro tillmätta i syfte att lämna industrien nödigt skydd och jämväl för detta ändamål i allmänhet äro tillräckliga, lider dock den svenska tulltaxan i nu befintligt skick, på grund af sin ålder och de förändrade förhållanden, som särskildt på industriens område inträdt sedan taxans upprättande, af det betydande felet af alltför ringa uppdelning af de olika varuslagen. Olägenheten häraf framträder tydligast just vid förhandlingar med en främmande makt om bindningar för längre tid af gällande tullsatser, i det att i ett stort antal fall tullsatserna väl befinnas fullt tillräckliga för enklare slag af de under en tullposition hänförliga artiklar, men otillräckliga att gifva skydd åt den inhemska tillverkningen af de finare varuslag, som falla under samma position. Beträffande nu gällande svenska tulltaxa gäller detta framförallt om de till textilgruppen hänförliga varuslag samt om gruppen maskiner, redskap och verktyg, äfvensom om kautschukvaror, etuier, galanterivaror, vissa metallvaror m. fl.
Den ställning gentemot den tyska industrien, hvari den svenska på grund häraf befinner sig, kräfver så mycket mera försiktighet med hänsyn till de handelspolitiska förhållandenas ordnande för framtiden, som den svenska industrien — trots sitt starka uppsving under senare år och framförallt sin sträf van att fortskrida till framställandet af fabrikat af allt högre grad af bearbetning — ännu så länge just i detta hänseende är den tyska industrien i synnerligen hög grad underlägsen.
Af nu anförda skäl har det befunnits omöjligt att för längre tid binda något större antal af nu i Sverige gällande tullsatser.
Däremot hafva hinder icke synts föreligga för tillmötesgående i erforderlig utsträckning af Tysklands fordringar om bindningar af tullsatser för sa lång tid, som kunde anses erforderligt för en fullständig revision af vår tulltaxa.
Då enligt det nu utarbetade förslaget traktatens giltighetstid bestämts till den 31 december 1910, eller något mer än 472 år, torde en tillräcklig tidrymd hafva tillmätts för berörda vidlyftiga revisionsarbete jämte de underhandlingar om ny handelstraktat med Tyskland och eventuellt äfven andra länder, som kunna blifva inledda på den sålunda vunna grundvalen.
Till frågan om de åtgärder, som i första hand blifva erforderliga för den svenska tulltaxans omarbetande efter tidsenliga grundsatser, skall jag tillåta mig att framdeles återkomma.
120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Den nyss af mig berörda underlägsenhet, särskildt i afseende å kvalitet och genomsnittsvärde, af hvilken den svenska industrien lider i förhållande till den tyska, har anförts såsom ett skäl mot ingående af någon tarifftraktat alls med det mäktiga industrilandet Tyskland. Det har därvid anförts, att, då det gifvetvis vore en lifsfråga för Sveriges ekonomiska framtid att skaffa icke blott största möjliga utan äfven den ekonomiskt mest fördelaktiga användning för svensk arbetskraft, som kunde erhållas, men sådan stode att vinna endast genom att den svenska industrien själf förädlade sina rika naturtillgångar så vidt möjligt ända fram till fullfärdiga fabrikat, det under inga omständigheter ginge an att »binda» tullarna å dessa sistnämnda vid belopp, som i en framtid kunde visa sig otillräckliga för beredande af nödigt skydd åt den svenska industrien i konkurrensen med den högt utvecklade, kapitalstarka och rikt specialiserade tyska. Ur det allmännas synpunkt vore det därvid af underordnad betydelse, om sådana råämnes- eller halffabrikatsindustrier som t. ex. sten- och sågverksindustrierna bragtes i tillfälligt trångmål och delvis måste nedläggas; de i dessa använda arbetare skulle härigenom endast tvingas att söka anställning inom andra industrier, där den mänskliga arbetskraften erhölle en mera lönande användning och i längden bättre bevarades i den inhemska produktionens tjänst.
I detta resonemang finnes den kärnan af sanning, att den svenska industrien oaflåtligen måste arbeta på att hinna fram till högre grader af bearbetning hos sina alster. Men detta mål kan svårligen nås genom medel, som skulle innebära ett äfventyrande af de redan upparbetade, om ock jämförelsevis enkla industribranscher, i Indika den svenska arbetskraften redan nu funnit lönande användning, och ett afklippande af möjligheten att på denna väg förvärfva nödigt kapital för en ytterligare utveckling af vår industri. Det torde tvärtom vara just på grundvalen af de redan upparbetade industrigrenarna som den svenska industrien måste arbeta sig vidare framåt, och dessa få ej blindvis offras för en förädlingsindustri, som i Sverige ännu icke vunnit den mognad, att den kan göra de förra obehöfliga. Men väl bör omsorgen om denna förädlingsindustris framtida tillväxt föranleda, att Sverige icke under eu tid, då det icke i sin tulltaxa har fullt tillräckligt skydd för samma industri, för en alltför lång tid binder denna taxas för detta ändamål otillräckliga tullsatser.
Systemet af hela tulltaxans reviderande periodvis i förening med afsägelse för hvarje period af den fria bestämmanderätten öfver större eller mindre delar af tulltaxan skulle visserligen innebära ett brytande med den praxis, som rådt i Sverige allt sedan de sista tarifftraktater, Sverige haft
121 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
med främmande länder, nämligen med Frankrike, Spanien och Portugal, upphörde att gälla eller åtminstone att hafva egenskapen af tarifftraktater, eller sedan den 1 februari 1892. Men för min del kan jag ej finna annat, än att genom ett sådant system fördelar stå att vinna, hvilka i värde ojämförligt öfverträffa de med detsamma förbundna olägenheter.
Förutom nämligen fördelen af det motsvarande bindandet af vissa delar af det, eller eventuellt de andra kontraherande ländernas tulltaxor, hvilket i utbyte står att vinna, och af den häraf följande tryggheten i afseende å bibehållandet af afsättningsmöjligheter å dessa länders marknader — fördelar, som till följd af den af Tyskland inledda och af andra länder i allt starkare omfattning under senare år följda tarifftraktatspolitiken icke mera stå att vinna utan beträdande af samma väg — måste stabilitet äfven i fråga om den egna tulltaxan utöfva en gynnsam inverkan å ett lands inhemska industriella och kommersiella förhållanden.
Partiella ändringar i tulltaxan måste nämligen, isynnerhet i den mån de ofta förekomma, ur flera synpunkter betecknas såsom mindre fördelaktiga, och allt oftare hafva, särskildt från de praktiska yrkesutöfvarnes sida, under senare år önskningar uttalats, att större stabilitet i fråga om den svenska tulltaxan måtte blifva rådande, än hvad under senare år varit händelsen i Sverige.
De förändringar, hvilka vidtagits i den tulltaxa, som efter tullskyddssystemets införande år 1892 trädde i kraft, hafva i flertalet fall tillkommit på enskilda motionärers förslag och hafva då alltid afsett en viss detalj. Vid riksdagarna 1893—1905 hafva förekommit tillhopa 211 enskilda motioner eller förslag af bevillningsutskottet angående ändringar i tulltaxan. Af dessa motioner eller förslag hafva visserligen åtskilliga vid samma riksdag afsett samma tullsats, men andra åter hafva hvar för sig afsett flera olika tullsatser. De af Riksdagen under sagda period beslutade ändringar i tulltaxan uppgå till ett antal af 114.
Dessa talrika och därjämte ej sällan osystematiskt skedda förändringar i tulltaxan hafva verkat skadligt både inåt och utåt; inåt, i det att nya tullkraf alltjämt uppstått, framkallade af tulltaxans ådagalagda lättrörlighet, hvarjämte tillgodoseendet af framställdt anspråk inom ett område visats medföra menlig inverkan å ett annat, hvilken inverkan måst i sin ordning rättas, och utåt, i det föränderligheten väckt missnöje och föranledt klagomål i andra länder, med hvilka Sverige står i handelsförbindelse. Hvad särskildt beträffar Tyskland, hafva därifrån starka klagomål anförts öfver det osäkerhetstillstånd, hvari den tyska exportindustrien på Sverige härigenom försatts.
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.
122 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160
Helt visst vore det till fördel, om praxis i framtiden i stället komme att gå i den riktningen, att tulltaxan i sin helhet periodvis underkastades revision och under mellantiderna uppkommande önskningar om tullförändringar pröfvades samtidigt vid sådana revisioner, samt ändringar dessemellan endast då toges i ompröfning, när desamma påkallades af ändrad beskattningslagstiftning eller af andra statsfinansiella eller eljest viktiga skäl.
På grund af den korta giltighetstid, som af nu anförda skäl blifvit föreslagen för traktaten, har densamma mera karaktären af ett provisorium, afsedt att sätta Sverige i tillfälle att företaga berörda revision af sin tulltaxa och på grundvalen af en mera tidsenlig sådan upptaga nya förhandlingar om handelstraktat med Tyskland.
Fördelarna för Sverige att redan under den för berörda revisionsarbete erforderliga tiden träda i tarifftraktatsförhållande till Tyskland synas oomtvistliga. Tyskland intager ett af de främsta rummen bland de länder, med hvilka Sverige står i handelsförbindelse, och särskildt exporten till Tyskland är stadd i stark stegring. Ett äfventyrande af denna export eller ett afbrytande af vissa delar af densamma, hvilket i åtskilliga fall skulle blifva följden, om ingen traktat nu komme till stånd, skulle tvifvelsutan tillfoga den svenska industrien allvarsam skada. Den marknad, Sverige redan vunnit i Tyskland för många betydande exportartiklar, lärer, om den nu skulle gå förlorad, blifva svår att återvinna. De skäl, som öfverhufvud taget tala för afslutande af en tarifftraktat med Tyskland, gälla icke i mindre mån för en sådan traktats afslutande under den för revision af den svenska tulltaxan behöfliga tid; tvärtom synes det vara särskildt önskvärdt, att Sverige under denna tid beredes tryggadt åtnjutande af så vidt möjligt samma förmåner i afseende å handelsutbytet med Tyskland, som det hittills haft.
123 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Fördelarna för Sveriges industri af, att ett handelsfördrag med Tyskland komme till stånd, skulle hufvudsakligen bestå dels däri, att Sverige för framtiden skulle kunna erhålla trygghet att i Tyskland åtnjuta mest gynnad nations behandling, dels och däri, att åtskilliga sådana för Sveriges exportindustri betydelsefulla artiklar, som icke beröras af de redan afslutade tyska traktaterna, skulle kunna undgå att drabbas af de betydande tullförhöjningar, som eljest beträffande samma artiklar komme att inträda.
Hvad först beträffar betydelsen af trygghet för framtiden att i Tyskland åtnjuta mest gynnad nations behandling, framgår af följande tabell ej mindre sammanlagda värdena å ena sidan af de svenska utförselvaror till Tyskland år 1903, i fråga om hvilka Tyskland genom sina nya traktater medgifvit tullnedsättningar eller tullfrihet eller ock bundit den allmänna tariffens tullsatser, och å andra sidan af de utförselvaror, som icke beröras af någon traktat, än äfven de procenttal af Sveriges hela utförsel till Tyskland, hvartill berörda värden uppgå, hvarvid för jämförelse äfven meddelas de värden och procenttal, samma 'Utförselvaror representera med utgående från den gamla tariffen och de gamla traktaterna. Då emellertid utförselvarornas antal är synnerligen stort och bland dem finnas många, hvilkas värde är mycket ringa, redovisas i tabellen icke alla utförselvaror, utan endast varor till sammanlagdt värde af 89,663,000 kronor, motsvarande 99,5 procent af den till ett värde af 90,107,000 kronor uppgående hela utförseln.
Fördelarna för Sverige af tariff traktat med Tyskland.
Mest gynnad nations behandling.
124 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Häraf framgår, att Sveriges intresse af att i Tyskland åtnjuta mest gynnad nations behandling, om än stort redan under den tullagsstiftning, som gick till ända med utgången af nästlidne februari månad, blifvit ändå större nu, sedan den nya tariffen och de nya traktaterna trädt i kraft. Medan procenttalet af de varor, såväl tullpliktiga som tullfria, hvilka icke beröras af någon traktat, sjunkit från 7,7 till 4,5, har procenttalet för de varor, å hvilka tullsatserna äro genom traktat nedsatta, ökats från 35,o till 53,6.
De i Sveriges export till Tyskland år 1904 ingående särskilda varuslag, å hvilka tullarna genom de nya traktaterna nedsatts eller bundits, äro hufvudsakligen följande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
126 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
slag.
Värdet i Rmk af Sveriges utförsel till Tyskland år 1904 enligt tysk statistik.
enligt den nya allmänna tariffen.
Tullsats i Rmk per 100 kg.
enligt den nya traktatstariffen.
Transport
Lädervaror:
Fina skodon af eller i förening med läder
Fina lädervaror.
Korgmakarearbeten:
Korgmakarearbeten, grofva, obearbetade eller färgade m. m.
Snickerivaror:
Möbler m. m. af mjuka träslag.............
» > hårda » ... ..........
Fanerade möbler....................
Trävaror, fina m. m...................
Stoppade möbler, klädda................
Papp, papper och arbeten däraf:
Pappersmassa, mekanisk.................
D:o , kemisk..................
Papp, ej särskildt nämndt................
Omslagspapper, oglättadt................
D:o , glättadt .................
Läskpapper (utom grått), silkespapper m. m.........
Kulört papper, guld- och silfverpapper..........
Papperstapeter.....................
Stenvaror:
Sten i sågade block ...................
Ingen utförsel 1904, men betydande sådan de föregående åren och likaså år 1905.
Transport
32,836,000
20,000
8,000 2,000
536.000 2,410,000
6,000
36,699,000
4,50
15 Varierande belopp.
0,30
1,25
1,50
0,25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
128 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
129 Af denna förteckning framgår betydelsen för Sverige af mest gynnad nations behandling i Tyskland. Visserligen finnas bland de varor, å hvilka tullen genom Tysklands tarifftraktater nedsatts eller bundits, ej få, höga utförselvärden representerande råvaror, t. ex. järnmalm, hvilka Tyskland icke skulle kunna antagas komma att belägga med tull, äfven om det förbehållit sig frihet härtill. Men i förteckningen återfinnes å andra sidan
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft. 17
130 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
äfven åtskilliga half- och helfabrikat med stora utförselvärden, särskild! inom trävaruindustrien, den kemisk-tekniska industrien, pappersindustrien och metallindustrierna.
För att rätt bedöma betydelsen af traktatbunden tillförsäkran af mest gynnad nations behandling under en följd af år, bör man emellertid icke endast fästa sig vid förhållandena, sådana de gestaltat sig under ett visst redan förflutet år. Den svenska industrien befinner sig för närvarande i ett nydaningsskede och många nya exportkraftiga förädlingsindustrier hafva under de senare åren uppstått. Det torde icke vara förmätet att för framtiden göra sig räkning på, att den lifskraftiga svenska industrien skall visa sig i stånd att på allt flera områden öppna export på utlandet. För detta ändamål är det af yttersta vikt, att de utländska afsättningsområdena icke stängas genom oöfverstigliga tullmurar. För öppenhållandet af den tyska marknaden icke blott för redan befintlig svensk exportindustri utan jämväl för de industrier, som i framtiden kunna uppstå eller nå fram till exportduglighet, är det af största vikt för Sverige att i Tyskland skaffa sig trygghet att få vara i åtnjutande af de förmåner, Tyskland genom sina tarifftraktater tillförsäkrat andra länder. Ty genom, dessa traktater har Tyskland i själfva verket nedsatt eller bundit den ojämförligt största delen af sina tullar. Om man bortser från råämnen och sådana alldeles enkelt bearbetade varor eller halffabrikat (t. ex. tackjärn, smältstycken, råskenor och göten samt obearbetad koppar och mässing), å hvilka en tullförhöjning icke gärna är tänkbar, då Tyskland bundit tullarna å de mera förädlade fabrikaten inom hithörande industrigrenar, är antalet tullpositioner, hvilka Tyskland icke genom sina traktater bundit, ytterst ringa. Gentemot ett land, som Tyskland genom traktat tillförsäkrat mest gynnad nations behandling, kommer alltså den allmänna tariffen till tillämpning allenast i fråga om ett försvinnande fåtal varuslag.
Under den diskussion, som offentligen och enskildt förts angående betydelsen för Sverige af en eventuell tarifftraktat med Tyskland, har ofta uttalats den åsikten, att Sveriges exportindustri i det hela icke skulle vara beroende af de tullar, Tyskland genom sin nya allmänna tariff åsatt de svenska utförselvarorna, och detta af den anledningen, att samma varor förnämligast utgjordes af råvaror och halffabrikat, af hvilka den tyska förädlingsindustrien oundgängligen vore i behof, då den icke — åtminstone icke utan afsevärd nackdel — kunde fylla sitt behof från annat håll.
Särskildt har detta argument andragits i fråga om sågverksprodukterna plankor, battens och bräder. I fråga om dessa har yttrats, att den svenska varans kvalitet och de utomordentligt gynnsamma transportförhållandena såväl från skogen till sågverket som från detta till afsättnings-
Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
orten gjorde, att den svenska sågverksindustrien icke hade något att frukta af högre tullar i Tyskland, utan alltfort kunde påräkna att få bibehålla den tyska marknaden. På sin höjd kunde de höjda tyska tullarna leda till minskad vinst för sågverksbolagen, men till stor del komine dessa tullar att drabba de tyska konsumenterna.
Men redan för de gångna åren, under hvilka Sverige åtnjutit lika gynnsam behandling som något annat land, talar statistiken ett annat språk. De länder, som på detta område förnämligast konkurrera med Sverige utgöras af Österrike-Ungern, Nordamerikas förenta stater, Ryssland och Finland äfvensom Rumänien. Från sydöstra Europa skeppas numera betydliga kvantiteter virke till Holland, därifrån det å Rhen inkommer i Tyskland. Den dels sålunda, dels landvägen från Österrike-Ungern till Tyskland införda granen är visserligen af mindre god beskaffenhet, men utgör en farlig konkurrent för svensk utskottsvara. Under det nu, såsom framgår af följande tabell, Sveriges export till Tyskland af ifrågavarande slag af varor under senare år varit väsentligen stationär, har exporten från samtliga öfriga nämnda länder, med undantag af Ryssland, visat en i det hela uppåtgående tendens. Exporten från nedannämnda länder till Tyskland af ifrågavarande sågverksprodukter utgjorde nämligen:
Skulle nu dessa länder, som, med bestående likhet i tullförhållanden, kunnat ensamma taga i anspråk de senare årens ökade konsumtion af ifrågavarande varor i Tyskland, få en sådan fördel framför Sverige, som att i tull därför skulle betalas endast 72 pf., då för den svenska varan
132 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
måste erläggas Rmk 1,25, torde en hastig minskning i den svenska exporten till Tyskland vara att motse.
För öfrigt bör i detta afseende märkas, att Tysklands tillförsel af virke till större delen består af oarbetade stockar, som det själf försågar, och är denna import i hastig tillväxt. Af sådant oarbetadt virke utgjorde nämligen Tysklands hela införsel:
år 1902 ..............ton 1,931,145
» 1903 ..............» 2,453,033
» 1904 ..............» 2,646,938
Detta virke kommer till alldeles öfvervägande del från österrike- Ungern och Ryssland. Af nämnda införselkvantitet år 1904 kommo nämligen 1,343,856 ton från Österrike-Ungern och 1,220,587 ton från Ryssland.
Särskildt från Ryssland och Finland torde konkurrensen i och för sig vara farlig och skulle otvifvelaktigt blifva det i ännu högre grad, om det svenska virket vore belagdt med högre tull än det ryska eller finska.
Jämväl i fråga om flertalet andra svenska halffabrikat t. ex. pappersmassa torde gälla, att Tyskland kan få sitt behof fylldt från andra håll, och att alltså den svenska industrien blir utestängd, om dess alster skola draga högre tullar än andra länders. I fråga om såväl mekanisk som kemisk trämassa är tullskillnaden så betydande som Rmk 3 och Rmk 1,25.
Rörande den svenska exporten i det hela har man slutligen hört den satsen framställas, att det behof i Tyskland, som nu fy lies från Sverige, skulle, därest denna marknad stängdes för oss, komma att fyllas från annat håll, hvarigenom i världsomsättningen skulle komma att på något håll uppstå ett tomrum, och detta tomrum kunde då fyllas med de svenska varor, som icke längre kunde införas till Tyskland. Sålunda har man sagt, att, om exempelvis våra trävaror ej längre kunde exporteras till Tyskland, så skulle Tysklands behof däraf fyllas exempelvis från Ryssland, hvarigenom detta lands export till andra länder skulle i motsvarande grad minskas, och denna minskning kunna fyllas af våra från Tyskland utestängda trävaror.
En sådan sats torde dock icke ens teoretiskt vara hållbar, då den uppenbart hvilar på den förutsättningen, att alla länders export nu uppnått kulmen. Skulle emellertid i det anförda exemplet Ryssland kunna genom ökning af sin trävaruproduktion — och den lärer enligt tillförlitlig uppgift kunna mångdubblas — fylla den del af Tysklands behof, som nu
133 Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.
tillgodoses med svenska dylika varor, utan att behöfva minska sin export till andra länder, skulle ju den anförda satsen ej längre hafva någon giltighet rörande den angifna artikeln.
För öfrigt, hvilken giltighet man än må tillerkänna dylika teorier, lärer erfarenheten gifva vid handen, huru svårt det i praktiken är att förvärfva nya afsättningsområden. Dessutom kunna omständigheter lätt inträffa, som från den ena dagen till den andra förändra den allmänna handelsekonomiska situationen. Äfven andra länder än Tyskland kunna komma att höja sina tullar och därigenom lägga hinder i vägen för den svenska exporten.
Då, såsom ofvan visats, den tyska marknaden spelar en mycket betydande roll för den svenska exportindustrien och utförseln dit är i oafbrutet stigande icke blott kvantitativt utan äfven kvalitativt, måste på det kraftigaste betonas, att oc/ynnsammare behandling i Tyskland af vår export ^ än af exporten från andra länder skulle för den svenska industrien medföra ett högst afsevärdt afbräck, och att tryggande för framtiden af mest gynnad _ nations behandling i Tyskland är af största betydelse för denna industri.
Häremot skulle nu kunna invändas,, att — såsom framgår af den föregående utredningen om Sveriges handelspolitiska ställning till Tyskland Sverige icke skulle hafva behof att för vinnande häraf afsluta någon tarifftraktat. Det bör emellertid icke förbises, att hvad industrien behöfver för att med framgång kunna arbeta på export å främmande marknader, är framför allt stabilitet i fråga om tullförhållandena å dessa. För exportändamål är det icke tillräckligt att faktiskt för tillfället få sina varor gynnsamt tullbehandlade, utan det fordras trygghet, att för visst antal år tullförhöjningar icke äro att befara, för att med hänsyn härtill kunna ordna sina leveranser och företaga de utvidgningar i fabrikation och transport, som härför äro behöfliga. Men det är naturligtvis alldeles otänkbart, att Tyskland, som genom traktater med andra länder bundit nästan hela sin tulltaxa, skulle med Sverige, som icke är bundet af någon traktat utan har oinskränkt frihet att höja sina tullar, ingå aftal för visst antal dr allenast om ömsesidig behandling som mest gynnad nation. Trygghet att för viss längre tid komma i åtnjutande af de fördelar, Tysklands traktatstariff medför, kan Sverige icke vinna annat än genom att själf med Tyskland afsluta tarifftraktat, hvarigenom Sverige å sin sida till vissa delar afsäger sig rätten att företaga ändringar i sin tulltaxa. I hvad mån detta befunnits nödvändigt skall jag i det följande visa.
Genom traktatsförslaget, sådant det nu föreligger, har Sverige, utöfver Särskilda tryggheten att få åtnjuta behandling i Tyskland såsom mest gynnad nation, af *“^,1*^'
134 Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.
Tyskland utverkat sig tullnedsättning å följande för den svenska exportindustrien speciellt betydelsefulla varuslag, i fråga om Indika Tyskland i de förut afslutade traktaterna antingen icke beviljat någon tullnedsättning alls eller medgifvit sådan allenast till belopp, som för den svenska industrien måste anses oantagliga.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
135 Genom dessa medgifvanden har Tyskland tillmötesgått de mera betydande önskemål, som Sverige under underhandlingarnas gång framställt.
1 Värdet af Sveriges hela utförsel till Tyskland år 1904 af förtent järntråd Rmk 11OOO.
136 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Det förtjänar särskildt framhållas, att af de artiklar, å hvilka nedsättning sålunda medgifvits, alla utom lingon och gatsten utgöra helfabrikat, mestadels af ganska hög grad af bearbetning.
Af de särskilda varuslagen äro företrädesvis följande att bemärka :
1. Snickeriarbeten, grafva, icke bearbetade. Härunder falla fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana, äfvensom profilerade trälister, hvaraf speciellt dörrar utgöra föremål för svensk export till Tyskland. Exporten på Tyskland har under åren 1900—1904 uppgått till ett värde af i medeltal 3,923,000 Kink med maximum år 1900 af 4,948,000 Kink och minimum år 1901 af 3,057,000 Rmk. Af intet annat helfabrikat kan Sverige uppvisa så stor export till Tyskland. Exporten till Tyskland uppgår till fullt ut hälften af Sveriges hela export af nämnda vara och en förlust af nämnda marknad torde komma att medföra ruin för en stor del af de till öfver ett trettiotal uppgående fabriker, hvilka idka tillverkning för export af dessa varor, och vid hvilka, enligt en till Kungl. Maj:t ingifven petition i ämnet, årligen äro sysselsatta 2,789 vuxna och minderåriga arbetare samt förmän med en årlig aflöning åt sammanlagdt 2,568,150 kronor.
Tullen utgjorde enligt den gamla tariffen 3 Rmk. I den nya allmänna tariffen bestämdes den till 8 Rmk., som i traktaten med österrike- Ungern nedsatts, för fönsterramar, dörrar, trappor och delar däraf till 6 Rmk och för profilerade trälister till 5 Rmk.
Då dessa nedsättningar enligt sakkunniges uttalanden icke på långt när varit tillräckliga för den svenska exportindustriens behof, har ett af de förnämsta sträfvandena för Sverige under traktatsunderhandlingarna utgjort att ytterligare nedbringa denna tull, som bland snickeriindustriens intressenter framkallat en viss oro.
Dessa sträfvanden hafva i så måtto krönts med framgång, att tullen å ifrågavarande varuslag nedsatts till 4 Rmk, hvilken tullnedsättning torde få anses såsom synnerligen beaktansvärd, då genom densamma vunnits, att export till Tyskland af nu ifrågavarande varor fortfarande med fördel kan äga rum.
2. Gatsten. Äfven tullen å denna vara har bland yrkesutöfvare inom branschen framkallat stora betänkligheter, hvarom bäst vittnar den masspetition, som till Kungl. Maj:t ingifvits af arbetare och andra, som hafva sin utkomst af stenindustrien. Exportens värde uppgick i medeltal för åren 1900—1904 till 5,765,000 Rmk med maximum år 1904
137 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition ÅT:o 160.
af 6,501,000 Rmk och minimum år 1901 af 5,087,000 Rmk. Gatsten räknas visserligen till råämnen, men då materialet i Sverige anses nästan värdelöst, representerar så godt som hela exportvärdet godt^örelse för mänskligt arbete.
Gatstenen har hittills varit tullfri i Tyskland. Den nu åsätta tullen af 40 pf. per 100 kg. skulle enligt sakkunniges uttalanden hafva till verkan, att den svenska gatstensexporten till Tyskland i allmänhet skulle omöjliggöras, med undantag för vissa bättre stensorter, som hade afsättning i Berlin, äfvensom i fråga om den gatsten, som förbrukades i de omedelbart vid kusten belägna städerna, där tullen endast komme att verka som finanstull. I öfrigt vore att befara, att den svenska varan undanträngdes af gatsten från stenbrott i Tysklands mellersta och södra delar, hufvudsakligen Sachsen, Schlesien och Bayern, äfvensom af asfalt och andra, nyare gatubeläggningsmaterial. Större delen af den gatsten, som nu tillverkas i Sverige, finner afsättning i Tyskland, och någon ersättning för den tyska marknaden lärer icke stå att erhålla. Det svenska intresset torde därför ej kunna tillgodoses med mindre än att tullfrihet vid införsel till Tyskland utverkas.
3. Gröfre stenhugg er iarbeten. Jämväl de i afseende å dessa vunna eftergifterna från tysk sida torde vara betydelsefulla för den svenska stenindustrien. Särskildt är tullens nedsättning till 25 pf. å kantstenar för trottoarer anmärkningsvärd, då dylika steDar ännu användas jämväl i de centrala delarna af Berlin, där den svenska gatstenen i öfrigt redan utträngts af asfalt m. m.
4. Träsprit, renad. Tyskland importerar stora myckenheter af denna vara, särskildt från Österrike-Ungern och Nordamerikas förenta stater. På Sveriges del kommer ännu endast en ringa del af denna import, men då nu rationellare grunder för kolning börjat tillämpas, hvilka möjliggöra ett bättre tillvaratagande än hittills af åtskilliga biprodukter, däribland träsprit, synes artikeln kunna för framtiden blifva föremål för betydande export till Tyskland, som har stort behof däraf för tekniska ändamål. När kolugnar kommit till användning i Sverige i stället för milkolning, lärer, enligt en ^ sakkunnigs uppgift, träsprit kunna tillverkas inom landet till värde af 5 å 7 millioner kronor om året.
Den vunna tullnedsättningen, som motsvarar hvad som är nödvändigt för den svenska industrien för exportens bibehållande, är alltså af betydelse särskildt ined afseende på framtiden.
5. Klinker. Äfven den å denna artikel vunna tullnedsättningen torde vara af vikt för den svenska industrien. Liksom gatstenen hotas
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sarnl. 1 Afd. 94 Håft. 18
138 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
nämligen de svenska klinkcrna, till följd af tullförhöjningen, att undanträngas af asfalt och annat trottoarbeläggningsmaterial, men då nödig tullnedsättning nu vunnits, torde en afsevärd klinkerexport vara att påräkna; och af ännu större betydelse än den vunna tullnedsättningen lärer vara den i traktatsförslaget intagna anmärkningen om hvad med klinker skall förstås.
De tullättnader, som utverkats af Tysklands öfriga traktatländer, tillgodokomma, som nämndt, Sverige genom den i traktaten intagna tillförsäkran om behandling som mest gynnad nation. Då emellertid under underhandlingarna traktaten med "Österrike-Ungern ännu icke var ratificerad och ovisshet rent af syntes råda, om den skulle blifva det, framställdes från svensk sida yrkande, att de af Tyskland i tariffen till nämnda traktat medgifna förmåner skulle, i den mån de vore af intresse för Sverige, intagas i den svenska traktaten. Då från tysk sida häremot ingen invändning gjordes, utarbetades det af delegerade uppgjorda traktatsförslaget i öfverensstämmelse härmed. Numera har visserligen traktaten med Osterrike-Ungern blifvit ratificerad. Men då åtskilliga af de häri förekommande tullnedsättningar och bindningar äro af betydelse för de svenska intressena, har det synts öfverensstämmande med Sveriges fördel att bibehålla den en gång utverkade tryggheten att hafva dessa medgifvanden intagna i den egna traktaten.
Bland de på grund häraf i föreliggande ti'aktat intagna medgifvanden förtjäna särskildt framhållas tullnedsättningarna i fråga om plankor, hattens och bräder af mjuka träslag (export från Sverige år 1904 till värde af 29,532,000 Rmk), pappersmassa, mekanisk, (536,000 Rmk), pappersmassa, kemisk, (2,410,000 Rmk) samt vissa slag af omslagspapper (400,000 Rmk), äfvensom anmärkningen under n:is 654 och 655 i tariffen rörande tullbehandlingen af omslagspapper, i enlighet hvarmed, bland annat, fastslagits, att ingen skillnad i tullbehandlingshänseende får göras mellan omslagspapper af cellulosa och sådant af slipmassa. Möjlighet att göra sådan skillnad förelåg enligt den allmänna tariffens bestämmelser och hade redan framkallat oro bland de svenska pappersfabrikanterna, alldenstund härigenom cellulosapapperet, hvaraf Sveriges export förnämligast utgöres, hade kunnat beläggas med en tull af 10 Rmk i stället för den tull af 3 Rmk, som nu skall erläggas för detsamma. Genom ifrågavarande stadgande har till och med ett gynnsammare förhållande inträdt än efter den gamla tariffen, ity att nu större trygghet vunnits i afseende å denna varas
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 160. 139
förtullning, som hittills varit omtvistad och ganska olikartad på skilda platser.
Beloppen af de tullättnader, som — med utgående från 1904 års statistik — skulle tillgodokomma hvart och ett af de i den svenska utförseln till Tyskland samma år ingående mera afsevärda varuslag, å hvilka tullen genom föreliggande traktat nedsatts, framgå — såvidt dylik uträkning kunnat göras — af följande tablå, hvars sifferkolumn alltså angifver skillnaden mellan den tull, som enligt Tysklands nya allmänna tariff skulle vara att erlägga för så stor kvantitet af hvarje särskildt varuslag, som enligt tysk statistik år 1904 utförts från Sverige till Tyskland, och den tull, samma varukvantiteter skulle betinga efter de lägre tullsatser, som genom nu föreliggande traktat tillförsäkrats Sverige.
1 Efter nedsättning till endast 0: 50 Rmk för hela kvantiteten.
2 Efter en nedsättning af 2 Rmk för hela utförseln.
140 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 160.
De tullättnader som genom traktaten komine att vinnas för den svenska utförseln till Tyskland, uppgå sålunda till ganska betydande belopp. Och icke heller denna sida af saken torde böra lämnas ur räkningen, om det än å andra sidan icke får glömmas, att det icke är tullbeloppet i och för sig, som är afgörande, utan att hufvudsaken är, att den svenska industriens alster icke genom mötande tullar i Tyskland förlora sin kon-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160. 141
kurrensförmåga i förhållande till vare sig tyska eller andra länders produkter.
I _ åtskilliga fall där olika tolkningar vid tullbehandlingen skulle kunna inverka på varornas förtullande ined en högre eller lägre tullsats, har man genom införande i traktatstariffen af vissa anmärkningar gjort sig försäkrad om en viss tillfredsställande tolkning. I sådant afseende hcåfva utverkats, bland andra, följande i tariffen förekommande bestämmelser:
1) Under n:is 115 och 117 i tariffen. Stadgande angående tullbehandling såsom färsk fisk äfven af sill, som uteslutande för bevarande under transporten, öfvergjutits med salt eller saltlake;
2) Under n:o 234. Stadgande angående tullbehandlingen af råa eller endast råhuggna byggnad sstenar (Werksteine) och om hvad med »endast råhuggen» skall förstås;
3) Under n:o 685. Föreskrift att på visst sätt bearbetade fönstersocklar, gesimsdelar och andra byggnad sstenar skola anses såsom grofva, icke profilerade stenhuggeriarbeten;
4) Under afdelning 4 i tariffen förut omförmålda stadgande om hvad med klinker skall förstås;
5) hinder d:o. Bestämmelse om tullbehandlingen af lervaror, som framställts genom sammanpressande af olikfärgade lermassor;
6) Under n:o 784. Föreskrift om hvad med Knäppel (ämnen vid järntillverkning) skall förstås;
7) Under n:o 791. Särskild bestämmelse angående vissa slag af oarbetad järntråd-,
8) Under n:is 791 och 792. Stadgande om hvad med järntråd i motsats till stångjärn och bandjärn skall förstås; samt
9) Under afdelning 17 A tariffen. Föreskrift att i fråga om järnvaror öfverstrykning med rå olja, tjära eller grafit ej skall anses som bearbetning.
142 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
De från svensk sida i traktatsförslaget gjorda medgifvanden.
Tullned-
sättningar.
Bland de medgifvanden, som från svensk sida måst göras i föreliggande traktatsförslag för uppnående af de fördelar för Sverige, samma förslag, enligt hvad jag nu utvecklat, innehåller, märkes först och främst tillförsäkran äfven från Sveriges sida om behandling som mest gynnad nation. Men då Sverige icke med annat land har någon tarifftraktat, är denna försäkran åtminstone för det närvarande utan reell betydelse för Tyskland och innebär intet utöfver hvad redan äger rum och hvad som äfven framdeles skulle äga rum, så länge Sverige ej inlåtit sig på differentialtullsystemet.
I afseende å några positioner i tulltaxan hafva äfven från Sveriges sida nedsättningar måst göras, nämligen i fråga om följande varuslag med nedan angifna införselvärden från Tyskland år 1904 enligt svensk statistik:
*) Värdet af införseln från Tyskland af samtliga nnder rubriken fallande varor kr. 12,055. 2)>»> » » >> > > > >> 84,021.
*)»>> > »»» > » » >» 114,520.
*)»>»» »»» > » » >» 583,100.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
143 Såsom nyss meddelades, har Tyskland beviljat Sverige — utöfver de tullnedsättningar till synnerligen ansenliga belopp, som följa af mest gynnad nations behandling — på grund af de af Sverige själf genomdrifna fordringar tullnedsättningar i fråga om 17 positioner, afseende artiklar med ett, såvidt utredas kunnat, till 15,240,000 Rrnk, eller 13,563,600 kronor, för år 1904 uppgående värde vid införsel till Tyskland. Häremot har Sverige beviljat Tyskland tullnedsättningar i fråga om 19 positioner med ett, såvidt statistiken utvisar, allenast till 5,453,000 kronor för nämnda år uppgående värde vid införsel till Sverige.
*) Värdet af införseln från Tyskland af samtliga under rubriken fallande varor kr. 213,528. *)>>> > >>> > > > >> 191,196.
144 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Om de af Tyskland beviljade tullnedsättningar tror jag mig hafva visat, att de kunna väntas blifva den svenska exportindustrien till betydande gagn. A andra sidan torde om de tullnedsättningar, som af Sverige medgifvits, utan öfverdrift kunna sägas, att, om än desamma helt naturligt medföra fördel för Tyskland, nämnda inedgifvanden likväl icke, eller åtminstone icke i afsevärd mån, äro af natur att kunna lända den svenska industrien till skada.
Af hela det till 5,453,000 kronor uppgående införselvärdet å nämnda svenska importartiklar falla nämligen icke mindre än 4,383,000 kronor å band och andra väfnader af hel- eller halfsiden m. m., för hvilka varors framställande numera icke i Sverige finnas andra fabriker än ett par mindre, för vissa specialiteter afsedda fabriker.
Icke, såvidt kändt, föremål för tillverkning inom Sverige äro vidare af ifrågavarande varuslag följande: frimärkesalbum, ackordion (dragharmonikor), synålar och sy maskinsnålar samt väggur och bordsstudsare i foder af metall. Hit kunna äfven räknas ej mindre det slags etuier, å hvilka tullnedsättning medgifvits, alldenstund någon fabriksmässig tillverkning af detta slags etuier icke förekommer i Sverige, utan sådana här i landet tillverkas allenast på beställning för särskildt uppgifna ändamål, hvarför äfven vederbörande industriidkare förklarat sig icke hafva något emot tullnedsättning till det medgifna beloppet, än äfven barometrar, manometrar och termometrar, hvilka jämväl i Sverige tillverkas endast på beställning och af från utlandet importerade lösa delar, som här allenast sättas ihop. Jämväl i fråga om nämnda slags instrument förklaras af svenska fabriksidkare tullnedsättningen utan betydelse för svensk industri.
Härefter återstående varuslag hafva ett i statistiken redovisadt införselvärde af allenast 843,000 kronor; och märkes angående de skilda varuslagen följande.
Brefkortsalbum utgöra visserligen i någon mån föremål för tillverkning inom landet. Men då detta slags album äro på samma gång afsevärdt tyngre än fotografialbum och utgöra en vida enklare och billigare produkt än de senare, har, med instämmande från tillverkare inom landet, tullen å brefkortsalbum ansetts kunna utan olägenhet nedsättas under den för fotografialbum bestämda tullsats, som befunnits för de sistnämnda tillräcklig och visat sig möjliggöra en afsevärd inhemsk fabrikation i sammanhang med minskning i importen från utlandet.
Af bläck uppgår införseln från Tyskland till ett värde af allenast
2.000 kronor, under det värdet af Sveriges utförsel till Tyskland utgör
31.000 Rmk. Den nu öfverenskomna ömsesidiga nedsättningen i tullen med 20 % — i Tyskland från 5 till 4 Pf. och i Sverige från 10 till 8 öre
145 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
per kg. — har af industriidkare inom branschen ansetts utgöra en vinst för den svenska industrien.
S. k. »Papeterier» eller, med den tyska benämningen »Papierausstattungem (brefpapper och kuvert i askar m. m.) utgöra enligt från sakkunnigt håll lämnad upplysning icke föremål för någon mera betydande tillverkning inom Sverige. Endast enklare sorter tillverkas. Det nu medgifva tullbeloppet står i öfverensstämmelse med redan förut i Sverige tillämpad praxis att — därest askarna äro af papper eller papp — förtulla ifrågavarande artikel med halfva vikten såsom papper (efter tulltaxerubrikerna n:r 512 eller 513 med tull af resp. 20 och 10 öre per kg.) och med den andra hälften såsom kuvert (n:r 62 med tull af 30 öre per kg.).
Gulcldragarearbeten. Om tullen å denna vara sättes, såsom nu, till 12 eller, såsom i traktatsförslaget skett, till 9 kr. per kg., är utan betydelse för den svenska tillverkningen på grund af varans höga pris, som, enligt lämnad uppgift, utgör 130 å 180 kronor per kg. för äkta vara (förgylld silfvertråd) och omkring 70 kronor för oäkta (förgylld koppartråd). Genom nedsättning af tullen till 9 kronor skulle däremot ur tullteknisk synpunkt den fördelen vinnas, att samma tullsats blefve bestämd för denna artikel och för snörmakararbeten af hel- och halfsiden, mellan hvilka artiklar gränsen ofta kan vara svår att uppdraga.
Leksaker. Enligt ett på noggranna kalkyler grundadt uttalande af innehafvaren af en betydande svensk leksaksfabrik skulle nedsättning af tullen å leksaker från kronor 2: — till kronor 1: 20 icke kunna skada den svenska tillverkningen, vare sig den fabriksmässiga eller hemslöjdsindustrien, som särskildt lärer förekomma i Skåne. I Sverige tillverkas nämligen leksaker hufvudsakligen af trä, hvaremot importen från utlandet mestadels utgöres af leksaker af järn och andra metaller, mekaniska och andra komplicerade. Det tyska yrkandet om nedsättning af denna tull har synts icke med fog kunna helt tillbakavisas, då tullen är mycket hög, nämligen ej mindre än 662/3 procent af varans till 3 kronor per kg. beräknade värde. Äfven efter nedsättningeri koinme tullen att uppgå till 40 procent af detta värde. Under den gifna förutsättningen att den svenska leksaksindustrien icke skulle tillskyndas något men af tullnedsättningen, skulle å andra sidan denna nedsättning vara önsklig ur kulturell synpunkt, då mångenstädes i utlandet tillverkas leksaker af stort instruktivt värde, hvilka på grund af den höga tullen nu icke blifva tillgängliga för andra barn än de förmögnares, hvarförutom det torde vara önskvärdt, att leksaker i allmänhet äro att erhålla för billigt pris.
Golf- och väggplattor af lera af mindre tjocklek än 3 cm., äfvensom byggnadsornament: oglaserade, enfärgade■ Enligt enstämmigt uttalande af
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 19
146 Kun fl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
svenska tillverkare inom branschen är nedsättning från 3 till 2 kronor af denna tull icke förenad med någon olägenhet för svensk industri. Nedsättningen beviljades från svensk sida i samband med uppställandet af fordran om nedsättning i den tyska klinkertullen, genom hvars bifallande en afsevärd fördel vunnits för den svenska lervaruindustrien.
Papp-, pappers- och papper smassearbeten, lackerade, bronsera de, förgyllda eller försilfrade. Tullsatsen å nämnda artiklar, 2 kr. per kg., får i 'förhållande till den å olackerade arbeten bestämda, 50 öre per kg., anses hög, och framgår detta äfven därutaf, att värdet är i den svenska statistiken upptaget för olackcrade arbeten till 3 kr. och för lackerade till 5 kr. per kg. Tullsatsen för lackerade arbeten utgör således 40 procent af varans värde, och denna höga tullsats är isynnerhet betungande för sådana papparbeten, som blott till en ringa del äro lackerade eller bronserade, samt för arbeten af papier-maché, hvilka oftast äro af mycket tung beskaffenhet och nästan alltid lackerade. En nedsättning till l,so kr. per kg. för lackerade papparbeten borde därför kunna medgifvas, och nämnda tullsats vore äfven mera öfverensstämmande med den för olackerade arbeten fastställda. Äfven med denna nedsättning kommer tullen att uppgå till 30 procent af varans värde; alltså i alla händelser en relativt hög tullsats. Af näringsidkare inom branschen har det gjorda medgifvandet förklarats kunna lämnas utan olägenhet för den svenska tillverkningen.
Skodon af soffans-, karduans-, färgade, pressade eller lackerade skinn. Jämväl denna tullnedsättning har medgifvits med stöd af uttalanden från vederbörande industriidkare, som ansett densamma icke vara af natur att kunna medföra olägenhet för den svenska skodontillverkningen, hvilken under det nu rådande tullskyddet nått en storartad utveckling och nu intar en konkurrenskraftig ställning.
Hvad slutligen angår såväl sparris som lefvande växter, hafva de gjorda medgifvandena lämnats på grund af det från sakkunnigt håll fällda uttalandet, att nedsättning af tullarna å dessa artiklar vore att tillstyrka, om genom traktaten något kunde vinnas af betydelse för det svenska landtbruket. Och då en så betydande förmån ställes i utsikt som ett återupptagande af den svenska kreatursexporten på Tyskland, har tvekan icke synst böra råda om möjligheten att lämna ifrågavarande, i sig själf obetydande medgifvanden.
De sålunda medgifna tullnedsättningarna måste gifvetvis, om traktaten kommer till stånd, tillgodokomma samtliga länder, som af Sverige tillförsäkrats mest gynnad nations behandling. Med hänsyn såväl till Riksdagens flerfaldiga gånger, senast vid 1890 års riksmöte, uttalade uppfatt-
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
ning, att differentialtullsystemet icke borde vinna tillämpning i Sverige, som till sakens innebörd i öfrigt torde dessa tullnedsättningar böra bringas till stånd på sådant sätt, att de utan vidare införas i den svenska tulltaxan och sålunda tillgodokomma samtliga länder, som stå i handelsutbyte med Sverige.
Den minskning i tullinkomster, som skulle förorsakas statsverket genom berörda tullnedsättningar, komme — med utgående från de varumängder, som år 1904 enligt svensk statistik införts till Sverige dels från Tyskland dels från öfriga länder — att för ifrågavarande varuslag uppgå till, såvidt dylik uträkning kunnat göras, följande belopp.
Hvad först beträffar det till 272,174 kronor kalkylerade beloppet af de tullnedsättningar, som genom föreliggande traktat skulle beredas Tysklands införsel till Sverige, torde böra erinras, att, såsom förut påvisats, de tullättnader, som genom traktaten skulle beredas Sveriges utförsel till Tyskland, skulle efter enahanda beräkningsgrund uppgå till ett mångdubbelt högre belopp, nämligen 5,818,129 Rmk, eller 5,178,135 kronor.
I fråga åter om hela den till 343,668 kronor beräknade minskningen i tullinkomster i Sverige, bör häremot ställas den minskning i skatter,
148 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
som skulle blifva en följd af de förluster, hvilka tvifvelsutan skulle tillskyndas viktiga grenar af Sveriges industri, i händelse ingen öfverenskommelse med Tyskland komme till stånd och i följd däraf dessa industrigrenar blefve beröfvade den tyska marknaden. I betraktande häraf torde med visshet kunna sägas, att föreliggande traktat jämväl i fiskaliskt hänseende är för Sverige gynnsam.
Bind- Af skäl, som förut framhållits, och i betraktande af den relativt
nvrqäUarule k°rta giltighetstid, som blifvit öfverenskoinmen för traktaten, har ett tilltulUatser. mötesgående af Tysklands fordringar om bindande af tullpositioner i den svenska tulltaxan ansetts kunna utan afsevärd olägenhet för den svenska industrien bifallas i ganska stor utsträckning. Härvid har dock naturligtvis tillsetts, att icke Sveriges bestämmanderätt öfver sin tulltaxa ens för berörda inskränkta traktatstid blefve mer kringskuren än som kräfdes för vinnande af de fördelar, som ansetts behöfliga att ernå för den svenska industrien, äfvensom att framför allt de tullsatser lämnades oberörda af traktaten, där af särskilda skäl möjlighet kunde föreligga, att en tullförhöjning blefve önskvärd redan under traktatens giltighetstid.
De varuslag, å hvilka tullarna i traktaten bundits, och de värden, hvartill införseln från Tyskland till Sverige af samma varuslag år 1904 uppgått enligt svensk statistik, äro följande.
*) Häri ingå frimärks- och brefkortsalbum, å hvilka tallen bundits. s) Häri ingå »Papierausstattungen», å hvilka tullen nedsatts.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
*) Häri ingår införseln af alla under rubriken fallande varuslag.
*) Någon införsel af järnslaggcement torde ej hafva förekommit.
*) Häri ingå alla slags etuier, äfven sådana å hvilka tullen nedsatts.
150 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 160.
») Häri ingå jämväl barometrar, manometrar och termometrar, hvarå tnllen nedsatts.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.
152 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
*) Häri inbegripna synålar och symaskinsnålar, hvarå tullen nedsatts. 2) Importen för hela året.
Bih. till Biksd. Prot. 1006. 1 Sami. 1 AIfd. 04 Höft.
154 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
155 Af nämnda slutsumma, 108,737,000 kronor,„motsvaras 37,448,000 af spannmål samt andra närings- och njutningsmedel. Återstående 71,289,000 kronor representera industrialster.
I afseende å ett af de varuslag, å hvilka tullarna sålunda bundits, nämligen de under n:r 378 och 735 fallande maskiner, har Sverige, enligt slutprotokollet till artikel 8, förbehållit sig rätt att under traktatstiden höja tullen med högst 5 procent af värdet å maskiner, hvilkas vikt per styck belöper sig till högst 1,000 kilogram (1 ton), under villkor att samtidigt för maskiner med en vikt per styck af mer än 10,000 kilogram (10 ton) en nedsättning i tullen med samma procentsats af värdet beviljas.
156 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Mtullar1' Vidare har Sverige (slutprotokollet till artikel 8) i fråga om nedan-
“ ar' nämnda fyra varuslag lämnat medgifvande om s. k. maximaltullar, d. v. s. förbundit sig att under traktatstiden icke å dessa varor höja tullarna öfver nedan angifna belopp, nämligen:
Tillförsäk- Slutligen har Sverige beträffande sin tullagstiftning gjort ännu ett
frielse från medgiivanae, hvarom i detta sammanhang torde böra yttras några ord. exporttull å Såsom herr ministern för utrikes ärendena redan förut omförmält,
jarnmam. framställdes unclei. förhandlingarna redan tidigt från tysk sida den fordran, att försäkran skulle gifvas därom, att exporttull å järnmalm vid utförsel däraf från Sverige under traktatstiden icke skulle ifrågakomma. Under förhandlingarnas gång framstod det ock omsider såsom uppenbart, att de medgifvanden från tysk sida, som befunnos nödvändiga för åstadkommande af en handelstraktat med Tyskland af beskaffenhet att på ett nöjaktigt sätt tillgodose den svenska industriens intressen, icke stode att erhålla, med mindre nyssberörda fordran från svensk sida vunne tillmötesgående.
Enär — på sätt chefen för civildepartementet vid underdånig föredragning denna dag af frågan om ordnande på ett mera varaktigt sätt
1 Häri inräknade jämväl fasonjärn, vägande 60 kilogram eller däröfver per löpande meter, därå tullfriheten hundits.
157 Kurujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
af förhållandena mellan svenska staten, å ena, samt de järnmalmsexporterande bolagen Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält oeh trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund framhållit — därtill kom, att bolagen vid de underhandlingar, som i sådant syfte sedan någon tid mellan staten och bolagen pågått, såsom ett af de viktigaste villkoren för att ingå på ifrågasatt öfverenskommelse om framtida öfverlåtelse å staten af den väsentligare delen af bolagens grufegendom i Norrbottens län, uppställde, att trygghet skulle vinnas för att järnmalm från berörda grufvor icke skulle drabbas af exporttull under den tid, öfverenskommelsen skulle gälla, var det helt naturligt, att spörsmålet, huruvida åsättande af sådan tull under den närmare tiden borde ifrågakomma eller icke såväl vid traktatsförhandlingarna som äfven under berörda underhandlingar med bolagen kommit under allvarligt öfvervägande. Med hänsyn å ena sidan till vikten däraf, att en tillfredsställande öfverenskommelse angående ordnandet af Sveriges handelsförhållanden med Tyskland måtte kunna komma till stånd, som ock, å andra sidan, till de högst afsevärda fördelar, svenska staten genom det ifrågasatta aftalet med bolagen skulle vinna, har jag utan tvekan ansett mig böra tillstyrka icke blott, att i aftalet med bolagen inrymdes bestämmelser, hvarigenom dessa tillförsäkrades rätt att, därest under den tid aftalet skulle gälla, exporttull åsattes järnmalm, af staten erhålla godtgörelse för hvad de af sådan grund måst slutligen vidkännas för malm, hvilken brutits i någon uti samma aftal afsedd fyndighet, utan äfven — hvarom ju här närmast är fråga — att i traktaten med Tyskland må inflyta en bestämmelse, enligt hvilken Sverige afsäger sig rätten att, så länge traktaten äger giltighet, vid utförsel af järnmalm belägga densamma med tull. De förmåner, svenska staten genom den åsyftade traktaten jämte berörda med bolagen träffade aftal vinner, äro nämligen enligt min uppfattning så betydande, att ett afstående från nämnda rättighet under den tid, traktaten är afsedd att gälla, mer än väl af samma fördelar uppväges.
Resultatet af de i föreliggande traktat i fråga om tullsatser å ömse Sammansidor gjorda medgifvanden framgår af följande tablå, i fråga om \w\\-fattning af ken emellertid bör ihågkommas, att de varuslag, å hvilka tullarna från sidor gjorda Tysklands sida nedsatts eller bundits genom försäkran om mest gynnad medgtfvannations behandling, kunnat i tablån införas allenast med de värden, som betingas af 1904 års statistik rörande Sveriges utförsel till Tyskland, men att i själfva verket — såsom förut framhållits — det ojämförligt största antalet positioner i den tyska tulltariffen äro nedsatta elier bundna genom de af Tyskland ingångna traktater.
158 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Liksom i tariffen rörande införseltullar i Tyskland har i den tariff, soin afser införseltullar i Sverige intagits åtskilliga anmärkningar, innehållande bestämmelser om viss tolkning af tulltaxan. Af dessa återfinnas åtskilliga redan nu i den svenska tulltaxan, i hvilket fall anmärkningens intagande i traktatstariffen endast innebär ett bindande af bestämmelsen. Så är fallet exempelvis med anmärkningarna under rubriken kläder, att för gångkläder öfvertyget skall tagas till grund för tullberäkningen etc. samt att klädespersedlar af celluloid skola tullbehandlas såsom varor af detta ämne. I vissa fall åter äro bestämmelserna nya, t. ex. anmärknin-
159 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1t>0.
garna under n:r 20 askar och dosor samt n:r 107 etuier, att vid pröfning åt frågan, huruvida till någon af dessa positioner skola kunna hänföras askar, dosor eller etuier af sammansatta ämnen, afseende icke skall fästas vid låsinrättningar (små lås med tillhörande nycklar, nyckelskyltar och dylikt). Såsom regel torde kunna sägas, att dessa bestämmelser icke innehålla annat än förklaringar, gående ut på en sund och med den allmänna uppfattningen öfverensstämmande tolkning af tulltaxans bestämmelser och alltså endast afse att förekomma alltför formalistiska tolkningar af taxans bestämmelser samt ojämnhet och godtycke vid dess tillämpande.
Jämväl i fråga om de bestämmelser i traktaten, som icke hafva afseende å de kontraherande ländernas tulltaxor, är densamma i första rummet baserad på principen om mesjt gynnad nations behandling. Nationell behandling, d. v. s. samma behandling som landets egna undersåtar, har i traktaten medgifvits endast i vissa speciella fall.
I fråga om traktatens särskilda stadganden, såvidt desamma beröra till finansdepartementets föredragning hörande frågor, märkes hufvudsakligen följande.
Artikel 1 första stycket innehåller ömsesidig tillförsäkran om åtnjutande i afseende ä handel, sjöfart och andra, näringar af samma privilegier, befrielser och förmåner af alla slag, hvilka tillkomma eller framdeles tillerkännas hvartdera landets egna undersåtar. Såsom af slutprotokollet närmare framgår, har genom detta stadgande intet medgifvande gjorts i afseende å själfva rättigheten att utöfva näring, i fråga hvarom hvardera parten förbehållit sig rätt att, såsom nu är förhållandet i Sverige, föreskrifva, att för förvärfvande af sådan rätt måste utverkas Kungl. Maj:ts tillstånd. Stadgandet innebär intet utöfver hvad Sverige genom traktaten med Frankrike den 30 december 1881 (art. 1) medgifvit detta land.
Jämväl i tredje stycket af artikel 1 är nationell behandling tillförsäkrad det andra landets undersåtar, nämligen i fråga om frihet för afgifter, pålagor och bördor för person, näring eller egendom, i hviiket afseende i slutprotokollet undantag gjorts för personer, hvilka draga omkring och utöfva ett yrkö. Förbehåll har alltså gjorts såväl för föreskrifven bevillningsafgift af utlänningar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar som för gårdfarihandlare.
Traktatens innehåll i (ifrigt.
Artikel 1.
160 Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
Artikel 6
Handelsresande.
Inom industriella och kommersiella kretsar i Tyskland hafva, som kändt, under senare år önskemål uttalats om lättnader i afseende å de föreskrifter, som för närvarande gälla i Sverige beträffande behandlingen af utländska handelsresande. Dessa önskemål hafva rört sig dels om handelsresandenas bevillningsafgifter och om kontrollföreskrifterna rörande afgifternas erläggande, dels ock om gällande bestämmelser angående tullbehandlingen af medförda varuprof.
I Tyskland upptagas inga särskilda afgifter af handelsresande, hvaremot i Sverige handelsresande har att erlägga en afgift af 100 kronor för hvarje tidrymd af 30 på hvarandra följande dagar. Vidare äro prof, hvilka endast såsom sådana kunna användas, tullfria i Tyskland. Någon motsvarande bestämmelse i Sverige har hittills icke funnits'
I dessa hänseenden äro sålunda de tyska bestämmelserna gynnsammare för handelsresandena än de svenska.
Å andra sidan förekommer i Sverige ingen inskränkning i fråga om omfattningen af handelsresandenas verksamhet, utan de få upptaga order hos hvem som helst. I 1 yskland gäller i detta afseende vissa inskränkande bestämmelser. Med undantag för vissa särskilda varuslag, som få utbjudas hos hvilka personer som helst, få nämligen handelsresande upptaga beställningar å varor endast a) hos köpmän i deras affärslokaler samt b) hos sådana personer, i hvilkas affär varor af det utbjudna slaget finna användning. Detta gäller emellertid endast handelsresande i egentlig mening, d. v. s. sådana, som äro försedda med ett af vederbörande. myndighet i hemortslandet efter särskildt formulär upprättadt näringslegitimationskort (»Gewerbelegitimationskarte»). Detta slags handelsresande få, liksom i Sverige, icke medföra varor. Andra handelsresande måste å hvarje plats, där de önska drifva verksamhet, af vederbörande ortsmyndighet utverka särskildt »Wandergewerbescheim. Dylika handelsresande få upptaga beställningar å varor hos hvem som helst äfvensom — i likhet med svenska gårdfarihandlare, med hvilka detta slags handelsresande äro att jämnställa — till salu utbjuda medhafda varor. Men verksamheten är inskränkt genom talrika polisföreskrifter, ocli tillstånd till dess utöfvande kan vägras.
Svenska exportörer lära endast i mycket ringa omfattning begagna sig af handelsresande, hvaremot tyska handelsresande i stor utsträckning besöka Sverige. Då den svenska' statistiken icke redovisar de utländska handelsresande, som här erlägga bevillningsafgifter, efter de olika länder de tillhöra, kan icke angifvas, huru stort antal af dessa, som äro tyska
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
undersåtar, men torde på goda grunder kunna antagas, att flertalet äro tyskar. Hela antalet utländska handelsresande, som åren 1900—1904 besökt Sverige, samt sammanlagda beloppet af de af dem erlagda afgifter utgjorde enligt den officiella statistiken:
år 1900 ....... 2,209 st. 255,300 kronor
» 1901 ....... 2,163 » 259,500 »
» 1902 ...... . 2,210 » 258,800 »
» 1903 ....... 2,176 » 260,400 »
» 1904 ....... 2,332 » 264,300 »
Härvid torde dock böra erinras, att föreskrifven afgift antagligen i flera fall erlagts af en och samma person å flera skilda orter, hvarför nyss angifna antal utan tvifvel innefattar åtskilliga dubbelräkningar.
Bevillningsafgiften af utländska handelsresande utgjorde enligt bevillningsstadgan den 6 april 1858 för enhvar af de 3 första månaderna 50 rdr rmt och för hvarje månad därutöfver 20 rdr rmt, hvilka afgifter genom bevillningsstadgan den 17 maj 1861 höjdes till dubbla beloppen eller resp. 100 och 40 rdr rmt. Med anledning af förhållanden, som stodo i samband med afslutandet af handelstraktaten med Frankrike den 30 december 1881, afgaf Kungl. Maj:t såväl till 1882 som 1883 års riksdagar proposition om afgiftens sänkning ti0ll resp. 50 och 20 kronor, men blef förslaget båda gångerna afslaget. Ar 1889 bestämdes afgiften till 100 kronor »per kalendermånad», som genom nu gällande kungörelse den 21 maj 1897 ändrats till 100 kronor »för hvarje tidrymd af 30 på hvarandra följande dagar».
Då redan nu antalet i Sverige förekommande handelsresande är betydligt och ett ökande däraf, hvilket en nedsättning af afgiftsbeloppet sannolikt skulle hafva till följd, icke är önskvärdt, har ett tillmötesgående af Tysklands önskan om afgiftens sänkning icke ansetts böra äga ruin. Däremot har (se slutprotokollet till art. 6) hinder icke synts föreligga, vare sig att lämna försäkran, att denna afgift icke under traktatstiden komme att höjas, eller att medgifva, att, om handelsresande utan afbrott fortsätter sin verksamhet utöfver de första 30 dagarna, afgiften må utgå med 50 kronor för hvarje i omedelbar anslutning därtill kommande tidrymd af 15 dagai’ Det synes nämligen, hvad sistberörda medgifvande angår, obilligt, att en handelsresande, som erlagt afgift med 100 kronor för 30 dagar men behöfver fortsätta sin verksamhet endast ett mindre antal dagar utöfver denna tid, skall nödgas för dessa dagar ånyo erlägga full afgift af 100 kronor.
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.
162 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
Denna bestämmelse, liksom öfriga öfverenskommelse!' i traktaten, som röra handelsresande, afse endast sådana handelsresande, som, försedda med vederbörligt legitimationskort, upptaga beställningar å varor allenast hos köpmän i deras affärslokaler samt hos sådana personer, i hvilkas affär varor af det utbjudna slaget finna användning. Skulle det alltså i Sverige befinnas önskvärdt, att vare sig i detta eller andra afseenden andra föreskrifter utfärdas i fråga om handelsresande, som utbjuda varor hos privatpersoner, möter härför intet hinder i traktaten.
Beträffande kontrollen å bevillning saf giftens erläggande innehåller nu gällande förordning det stadgande, att handelsresande skall, innan handel å någon ort inledes, i stad inför borgmästare, stadsfiskal eller poliskommissarie eller ock å polisvaktkontor samt å landet inför vederbörande kronofogde eller länsman eller ordföranden i socknens kommunalnämnd styrka, att han behörigen erlagt den stadgade afgiften, hvarvid bevis om sådan anmälan på begäran meddelas; och åligger det handelsresanden att på anfordran uppvisa kvittens å erlagd afgift. Idkar handelsresande handel utan att hafva erlagt afgiften eller utan att hafva hos vederbörande myndighet företett bevis om afgiftens erläggande, är han förfallen till böter från och med 100 till och med 500 kronor.
Denna bestämmelse har ansetts onödigt betungande, i det handelsresanden, efter att hafva anländt till ett hotell i t. ex. en köping eller ett municipalsamhälle eller till en gästgifvargård på landet, på grund af berörda stadgande måste, innan han får utöfva sin verksamhet, äfven om aldrig så lämpligt tillfälle därtill erbjuder sig, först uppsöka kronofogden, länsmannen eller ordföranden i socknens kommunalnämnd, hvilka personer kunna vara boende långt därifrån.
I kontrollhänseende torde få anses tillfyllestgörande, om — såsom stadgats i slutprotokollet till artikel 6 andra stycket — handelsresande på platsen för deras första verksamhet i landet inför vederbörande polismyndighet för visering förete tillståndsbeviset och i öfrigt för kontroll föra det med sig, utan att en förnyad visering på andra af dem besökta platser är erforderlig.
För uppfyllande af nu berörda utfästelser i afseende å lättnader beträffande handelsresandes bevillningsafgifter och kontrollen å afgifternas erläggande erfordras ändring i gällande förordning i ämnet, hvadan särskild framställning till Riksdagen härutinnan erfordras.
I fråga om tullbehandlingen af medförda varuprof har först och främst i en anmärkning under traktatstariffen intagits den bestämmelsen, att profkartor och prof i afskurna stycken eller varuprofver, som blott äro ägnade att såsom sådana användas, skola lämnas tullfria.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
163 Vidare har i förevarande artikel intagits stadgande om rätt till restitution af den för medhafda varuprof erlagda tullafgift under förutsättning af profvens återutförsel inom viss tid samt af iakttagande af behöriga kontrollföreskrifter för konstaterande af de in- och utförda profvens identitet. Då sådan rätt, på grund af gällande traktat, redan tillkommer franska handelsresande, innehåller detta stadgande intet utöfver hvad som i alla händelser skulle tillkomma Tyskland såsom mest gynnadt land. Rörande ordnandet af de i detta afseende nödiga kontrollföreskrifter skall jag, med anledning af hvad under traktatsförhandlingarna förekommit, tillåta mig att senare för Kungl. Maj:t framlägga förslag.
Likaledes skall jag, om traktaten blir ratificerad, i underdånighet göra framställning om de särskilda bestämmelser, som blifva nödiga på grund däraf, att, med hänsyn till lydelsen af artikel 6 i traktaten, svenska handelsresande i Tyskland hädanefter komma att vara i behof af legitimationskort.
Äfven för svenska handelsresande i Tyskland hafva i samband med traktaten lättnader ställts i utsikt. I norra Tyskland resa nämligen svenska lingonförsäljare, hvilka medföra varor. Dessa äro alltså att hänföra till sådana handelsresande, som måste utverka sig ett »Wandergewerbeschein».
För rättighet till verksamhetens utöfvande hafva dessa hittills inom vissa tyska stater, särskildt Lybeck — den förnämsta afsättningsorten för den svenska lingonexporten — måst erlägga dels vid verksamhetens början årligen en afgift för patentet af 38 Rmk dels ock för hvarje vecka en »Wanderlagersteuer» af 40 Rmk med tillägg af 1,50 Rmk i lösen för beviset om afgiftens erläggande, hvilka afgifter upptagas och bestämmas af staten Lybeck.
Under traktatsförhandlingarna har från tysk sida meddelats, att man funnit utväg att ordna saken så, att i Lybeck svenska lingonhandlare hädanefter skulle åtnjuta befrielse från nämnda »Wanderlagersteuer» och endast hafva att erlägga afgift för patentet med 38 Rmk om året.
Sjöfart.
För de i traktaten förekommande stadganden rörande sjöfarten gäller Artikel 13. såsom allmän regel, att genom dem inga andra förmåner medgifvits än de, af hvilka hvardera parten redan är i åtnjutande. Det är alltså endast status quo, som här upprätthållits.
Flvad beträffar sjöfarten i allmänhet, hvarom talas i första och andra styckena af artikel 13, innehålla dessa stadganden intet utöfver hvad enligt gängse praxis vänskapligt sinnade nationer medgifva hvarandra. Nationell behandling på detta område tillhör mellanfolklig kutym.
164 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Annorlunda är i viss mån förhållandet med den s. k. kustfarten, hvarmed, som bekant, förstås rätten att intaga last i någon af ett lands hamnar och befordra densamma till annan hamn inom samma land för att där lossas. Rätt till kustfart i Sverige berättigar alltså till att exempelvis intaga last i Stockholm och befordra densamma till en eller flere norrländska hamnar, men under kustfart faller icke att af t. ex. i Hamburg intagen last lossa en del i Stockholm, en annan del i Gäfle o. s. v. Icke inom alla länder är rätt till kustfart medgifven fartyg af främmande nationalitet. På grund af reciprocitet blifva dessa länder uteslutna från rätt till kustfart i andra länder.
I Sverige är rätt till kustfart medgifven endast belgiska, danska, italienska, nederländska, norska, engelska och tyska fartyg.
Hvad tyska fartyg beträffar, tillkommer dem rätt till kustfart i Sverige enligt kungl. kungörelse den 27 mars 1885. Förut hade sådan rätt på grund af särskilda, åren 1855—1859 afslutade traktater, tillkommit fartyg allenast från vissa enskilda tyska stater, nämligen Preussen, Mecklenburg-Schwerin, Lybeck och Oldenburg. Af Tysklands sjöfartsidkande stater voro sålunda Hamburg och Bremen uteslutna från rätt till kustfart mellan svenska hamnar. Men sedan Tyskland genom kungörelse den 29 december 1881 förklarat svenska fartyg berättigade att idka kustfart mellan tyska rikets samtliga hamnar, äfven när dessa voro belägna inom områden, tillhörande stater, hvilka icke genom särskild konvention rnedgifvit Sverige sådan rätt, blef genom nämnda kungörelse den 27 mars 1885, under förutsättning af ömsesidighet, rätten att idka kustfart mellan svenska hamnar utsträckt till fartyg från hvilken tysk ort som helst.
Kustfart drifves icke för närvarande i någon mera betydande omfattning vare sig af svenska fartyg i Tyskland eller af tyska fartyg i Sverige. Såvidt utrönas kunnat, är emellertid den af svenska fartyg i Tyskland bedrifna kustfart af något större omfattning, särskildt hvad beträffar antalet i sådan fart sysselsatta fartyg, än den, som af tyska fartyg idkas i Sverige.
Då kustfartsrätten af fackmän inom området ansetts vara af en särskildt grannlaga natur och ett bindande för längre tid af denna rätt ansetts under vissa förutsättningar kunna medföra olägenheter, har medgifvande om nationell behandling i afseende å kustfart ansetts böra lämnas allenast med förbehåll om rätt till ett års uppsägning af detta medgifvande, hvarvid föreskrifvits, att om endera parten begagnar sig af denna uppsägningsrätt, mest gynnad nations behandling skall inträda för den återstående traktatstiden.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
165 I fråga om rätten för främmande nationers fartyg att befara »naturliga Artikel 19. och konstgjorda vattenvägar» inom Sverige, eller rätten till fart d insjöar, floder och kanaler, gäller för närvarande, att främmande nations fartyg, som med last ankommer från utrikes ort, är berättigadt att ingå till hvarje vid nu ifrågavarande vattendrag belägen stapelstad och därstädes lossa lasten, samt att äfven utförsel af varor från hamnar vid insjöar, floder och kanaler må äga rum, dock under villkor att utförseln sker direkt till utrikes ort och att fartygen utklarera vid vederbörlig tullkammare. Däremot är icke medgifvet andra främmande nationers fartyg än norska att idka fraktfart mellan hamn vid insjö, flod eller kanal inom Sverige och annan svensk hamn, dock med det undantag att, sedan vissa vid ifrågavarande inre vattendrag belägna städer tilldelats förmånen af stapelstadsrätt, häraf följt, att — ehuruväl kustfart i sig innebär fraktfart allenast mellan rikets vid saltsjön belägna hamnar — främmande, till kustfart berättigade nationers fartyg erhållit tillstånd att gå i sådan fart äfven till och från nyssnämnda stapelstäder.
Något utsträckande af den rätt, som för närvarande gäller i detta afseende, har ansetts icke böra lämnas, hvadan artikel 19, i fråga om själfva rätten att idka ifrågavarande slags fraktfart, tillerkänner allenast mest gynnad nations behandling.
Hvad däremot beträffar afgifterna vid sådan fraktfart, har hinder icke synts föreligga att tillförsäkra tyska fartyg enahanda behandling som den, hvilken i berörda hänseende tillkommer inhemska fartyg.
Då, såsom jag ofvan sökt visa, Sverige enligt det föreliggande traktatsförslaget skulle ernå alla de mera betydande medgifvanden, som varit behöfliga för bibehållandet och utvecklandet af den marknad, som den svenska industrien vunnit i Tyskland, samt å andra sidan de af Sverige lämnade medgifvandena icke äro af natur att kunna medföra någon mera afsevärd nackdel för de svenska intressena, synes det mig vara till fördel för Sverige, att traktaten kommer till stånd.»
Herr ministern för utrikes ärendena yttrade härefter:
»Då på de af chefen för finansdepartementet närmare utvecklade skäl den föreslagna traktaten synes mig innebära en för Sverige tillfredsställlande grund för ordnandet af Sveriges och Tysklands ömsesidiga handelsoch sjöfartsförbindelser, hemställer jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t
166 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
måtte för Sin del godkänna det uppgjorda förslaget till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifalla.
Ur protokollet:
C. G. von Heidenstam.
168 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Bilaga a. Värdet i 1,000 riksmark af vissa från Sverige till Tysk-
Anni. 0 = värdet understigande 500 rmk.
— = ingen utförsel.
. = statistiken förd efter andra grunder.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
land åren 1880—1904 utförda varor, enligt tysk statistik,
*) Före 1885 endast kaolin (porslinslera); före l/V 88 ej inbegripet eldfast lera men däremot piplera.
2) 1896 inberäknadt starkt järnbal tigt konvertorslagg.
*) Före 1884 ingår äfven trätråd, rå, men beloppet däraf obetydligt.
4) I de statistiska uppgifterna angående >sten> (801—805) förekomma några olikbeter mellan de skilda åren i afseende å grunderna för uppställningen, bvilka olikbeter dock äro af ringa betydelse.
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.
170 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Bilaga 1». Värdet i 1,000 riksmark af vissa från Tyskland till Sve-
Varuslag.
[ Bomullsgarn..............j
| Bomullsväfnader, m. m..........
j Boktrycksstilar, klischéer m, m. af bly . j
Sprängämnen.............I
Allzarin, anilin och andra tjärfärger . .
I Blyhvitt, zinkhvitt, zinkgrått m. m.. . .
j Hörn- och vinkeljärn..........j
i Jänvägsskenor.............I
Helt grofva järnvaror.........j
Däraf rör, smidda, valsade m. m. . . j
j Grofva järnvaror............
| Fina järnvaror.............
Hvete.................
Räg.................
Potatis................
! Humle................|
Fortepianon m. m............i
! Maskiner, utom lokomotiv och lokomohiler
I Kantsc.huksvaror............
Kläder, underkläder och modevaror af siden |
m. m................j
! Kläder m. m. af bomull, ylle etc., nnderj kläder af ylle, snörlif utom af siden j
och halfsiden............[
I Kläder m. m. af väfnader, öfverdragna med j
kautschuk m. m...........j
| Underkläder af bomull och linne ....
j Herrhattar af filt...........
Kablar för elektriska ledningar.....
Lackeradt och färgadt skinn, handskskinn
m. m................
Fina lädervaror, varor af fin vaxduk m. m.
j Jute-, hamp- och linneväfnader.....
Böcker, kartor, musikalier.......
j Färgtryck, kopparstick m. m.......
j Mjöl af spannmål m. m.........
Socker................
I Olj ekakor...............
I Asfalt- och tjärpapp..........
j Skrif-, tryck-, ritpapper m. m......
Sidenväfnader m. m...........
Halfsidenväfnader, m. m.........
Fårull, rå, m. m............
Ullgarn................
I Ylleväfnader, äfven i förening med bomull, m. m................
Anm. 0 = värdet understigande 500 rmk.
— = ingen införsel.
. = statistiken förd efter andra grunder.
171 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
rige åren 1880—1904 införda varor, enligt tysk statistik.
172 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Utdrag af protokoll öfver ministeriellt ärende, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten å Stockholms slott den 8 maj 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle, Statsrådet Biesert.
Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag för Sin del godkänt ett förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket, hemställde herr ministern i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt herr ministern att jämte landshöfdingen m. in. herr grefve Ludvig Wilhelm August Douglas och riksgäldsfullmäktiges ordförande, juris doktorn m. m. Per Axel Henrik Cavalli att underteckna ett aftal, affattadt i enlighet med ofvanberörda förslag.
Jämlikt öfriga närvarande statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, med bifall till herr ministerns hemställan, i nåder förordna att fullmakter för afslutande och undertecknande af ifrågavarande handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket skulle för herr ministern samt för herr grefve Douglas och juris doktorn Cavalli i vanlig ordning utfärdas.
Ur protokollet:
C. G. von Heidenstam.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
173 Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-, justitie-, civil- och finansärende, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj 1906.
Närvarande:
Hans excellens her statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellnek,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Sedan Kungl. Maj:t vid underdånig föredragning af ministeriella ärenden denna dag uppdragit åt mig att jämte landshöfdingen m. m. herr grefve Ludvig Wilhelm August Douglas och riksgäldsfullmäktiges ordförande, juris doktorn m. m. Per Axel Henrik Cavalli underteckna uppgjort förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket, hafva de från svensk sida sålunda utsedde fullmäktige denna dag sammanträdt med Tyska rikets ombud; och har därvid traktaten undertecknats.
Med åberopande af hvad förut i detta ärende andragits får jag nu i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med öfverlämnande
174 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
af samma handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll, hvilka aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser någon förändring icke kan äga rum — i nådig proposition äska Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.»
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. G. von Heidenstam.
Stockholm 1906. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.