med förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för försälj¬ ning af punsch, arrak och rom

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

1 N:o 68.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch, arrak och rom; gifven Stockholms slott den 9 mars 1906.

Under åberopande af härvid fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga bilagda förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch, arrak och rom.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och förblifver Kungl. Maj:t Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Elof Biesért.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 34 Häft.

2 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

Förslag

till

Förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af

punsch, arrak och rom.

Med upphäfvande af förordningen den 19 maj 1905 angående en särskild stämpelafgift för punsch, förordnas som följer:

1 §•

1. För punsch, som säljes till förtäring på stället, så ock för punsch, som eljest inom riket säljes till annan än den, som innehar rättighet till minuthandel med eller utskänkning af brännvin, skall, i den. ordning nedan sägs, erläggas en särskild afgift, beräknad efter nittio öre för hvarje liter.

2. Enahanda afgift skall erläggas för arrak eller rom, som inom riket, annorledes än till förtäring på stället, säljes i mindre myckenhet än tvåhundrafemtio liter till annan än den, som innehar rättighet till minuthandel med eller utskänkning af brännvin.

3. För punsch, arrak eller rom, som ur riket utföres, skall nu stadgad afgift ej utgöras.

2 §•

Punsch, arrak eller rom, därför jämlikt 1 § afgift skall utgå, må icke säljas annat än i slutet kärl; och må vid försäljningen icke användas andra kärl än

dels buteljer om en sjättedels, en tredjedels, en half, två tredjedels eller en liters rymd,

dels krus eller s. k. damejeanner om tre, fem eller tio liters rymd och

dels ankare och fat om tio, tjugu, fyrtio eller femtio liters rymd.

Vid bestämmande af kärlens rymd må afseende ej fästas därvid, att rymden öfver- eller understiger måttet,

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

för butelj om en sjättedels, en tredjedels eller en half liter med intill två centiliter,

för butelj om två tredjedels eller en liter med intill fem centiliter,

för krus eller damejeanner med intill tio centiliter och

för ankare eller fat med bråkdel af en liter.

3 §•

1. Hvarje kärl, innehållande punsch, arrak eller rom, för hvilken enligt 1 § afgift bör erläggas, skall, då varan utlämnas, vara försedt med beläggningsstämpel (punschstämpel) å det belopp, som efter kärlets rymd svarar mot den i nämnda § angifna afgift.

2. Vid försäljning af punsch till förtäring på stället må kärlet ej öppnas eller den därå anbringade stämpel rubbas, förrän kärlet blifvit till köparen öfverlämnadt.

4 §•

Punschstämplar skola vara att tillgå af följande slag, nämligen

a) för buteljer, krus och damejeanner afsedda enkla stämplar å 15, 30, 45, 60 och 90 öre samt 2,7 0, 4,50 och 9 kronor;

b) för ankare och fat afsedda dubbelstämplar å 9, 18, 36 och 45 kronor; skolande de bägge delar, hvaraf hvarje dubbelstämpel består, hafva sins emellan olika bredd och vara märkta med ett och samma ordningsnum mer.

5 §.

1. Punschstämpel skall fästas å kärlet med hela den limmade sidan.

På butelj, krus och damejeanne skall stämpel så anbringas, att

den å stämpelns midt befintliga valörbeteckningen kommer midt öfver korken, och flikarna nedvikas efter kärlets hals.

På ankare och fat skall den bredare stämpeldelen anbringas öfver sprundet, den smalare öfver tapphålet, och detta så, att den bredare stämpeldelens valörbeteckning kommer midt öfver sprundet och den smalares midt öfver tapphålet, samt att flikarna å bägge stämpeldelarna sträckas rätt ut åt sidorna. Stämpeldelar med olika ordningsnummer få icke fästas på ett och samma kärl.

2. Punschstämpel skall, till skydd för densamma, täckas, på butelj, krus och damejeanne med en kapsyl af stanniol samt på ankare och fat med en plåt af lämplig metall. I såväl kapsyl som plåt skall finnas ett cirkelrundt hål, så stort och afpassadt, att inom dess omkrets

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

stämpelns valörbeteckning kan framträda, ocli må kapsylen eller plåten ej sträcka sig så långt öfver stämpelns öfriga delar, att å de enkla stämplarna de å flikarna befintliga vapen eller å dubbelstämplarna ordningsnumren skylas.

3. Ansvarigheten för iakttagandet af föreskrifterna i denna § åligger den, som försäljer punsch, arrak eller rom under sådana omständigheter, att kärlet, hvari varan inneslutes, skall vara åsatt stämpel.

6 §•

Statskontoret skall i Stockholm genom därtill antagna försäljningsmän och i länen genom Konungens befallningshafvande låta tillhandahålla punschstämplar; åliggande Konungens befallningshafvande att för stämplarnas tillhandahållande förordna försäljningsman för hvarje stad äfvensom, till erforderligt antal, för landet.

Den myndighet, som förordnat försäljningsman, äger, när så skäligt pröfvas, entlediga honom. Däröfver må klagan ej föras.

7 §•

Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen godkänd borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med därom gällande föreskrifter; ägande försäljningsman att efter rekvisition hos den myndighet, som förordnat honom, få stämplar sig tillställda inom det belopp, för hvilket säkerhet sålunda blifvit ställd.

För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till försäljningen afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söckendag å tid, som bestämmes af den myndighet, som förordnat försäljningsmannen.

8 §•

Beträffande uppbörd och redovisning för punschstämplar skall i tillämpliga delar iakttagas hvad som finnes föreskrifvet j förordningen angående stämpelafgiften, dock att försäljningsman i redovisning för punschstämplar icke äger att såsom ersättning för besvär och kostnader räkna sig till godo mer än en procent af det belopp, för hvilket punschstämplar under året försålts.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

9 §•

Har, sedan punschstämpel anbragts å kärl på sätt i 5 § sägs, kärlet blifvit förstördt eller skadadt, så att varan gått förlorad eller undergått sådan förändring, att den icke kan till försäljning användas, eller har af annan orsak varan förstörts eller förändrats såsom nu är sagdt, då må, därest med intyg, i stad af borgmästare, polismästare, notarius publicus eller stadsfiskal och å landet af kronofogde eller länsman, styrkes, ej mindre att nu nämndt förhållande inträffat, än ock att betryggande åtgärd vidtagits till förhindrande af stämpelns vidare användning för sitt ändamål, statskontoret eller i landsorten Konungens befallningshafvande på ansökning medgifva restitution af stämpelafgiften.

' 10 §•

1. Förbrytelse mot 3 § 1 mom. straffes med böter från och med 100 kronor till och med 500 kronor eller, där synnerligen förmildrande omständigheter förekomma, med böter från och med 10 kronor till och med 100 kronor; och vare den skyldige tillika pliktig erlägga afgift enligt 1 § för det försålda.

2. Öfverträdelse af bestämmelserna i 2 §, 3 § 2 mom. eller 5 § 1 eller 2 mom. straffes med böter från och med 5 kronor till och med 100 kronor; dock att, därest genom öfverträdelsen stämpelafgift undandragits statsverket, öfverträdelsen skall anses efter hvad i 1 mom. af denna § är stadgadt.

3. Husbonde ansvarar för förbrytelse, som, med hans vetskap, mot denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, likasom vore förbrytelsen af husbonden själf gjord.

4. Af böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfaller hälften åklagaren och hälften kronan. Finnes särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.

5. Vid bristande tillgång förvandlas böterna enligt allmän strafflag.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Öfvergångsstadg anden.

Denna förordning träder i kraft från och med dag, som Konungen bestämmer; dock att hvad i 5 § 2 mom. är föreskrifvet ej må träda i tillämpning förr än den 1 januari 1907, intill hvilken tid 5 § 2 mom. i förordningen den 19 maj 1905 angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch fortfarande skall gälla.

Obegagnad punschstämpel af slag, som, efter det denna förordning trädt i kraft, ej vidare för sitt ändamål kommer till användning, må lämnas i likvid vid inköp af nya punschstämplar.

Har vid den tid, då denna förordning träder i kraft, å kärl, innehållande punsch, redan anbragts punschstämpel till lägre belopp än det, hvarmed stämpelafgift enligt föreskrifterna i denna förordning skall vid försäljning af punschen erläggas, skall, innan kärlet till köpare utlämnas, detta förses med ytterligare punschstämpel eller punschstämplar till sådant belopp, att kärlet blir stämpelbelagdt i enlighet med hvad i denna förordning är stadgadt; skolande för sådant ändamål enkla punschstämplar å 5 öre vara att hos vederbörande försäljningsmän tillgå; och må för samma ändamål obegagnad punschstämpel af annan valör än i 4 § finnes omförmäld användas, äfvensom, i händelse för behörig stämpelbeläggning af ankare eller fat erfordras tilläggsstämpel å 3 kronor, därtill brukas enkel punschstämpel, hvilken i sådant fall skall anbringas öfver sprundet.

Åsättande af tilläggsstämpel, hvarom här är fråga, skall ske på sådant sätt, att valörbeteckningen å stämpel, som förut å kärlet finnes anbragt, ej döljes.

Kungl. Mapts Nåd. Proposition N:o 68.

7 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars 1906.

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: TlNGSTEN,

Biesért,

friherre MARKS von WuRTEMBERG,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anförde:

Enligt den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof beräknades punschskatten för år 1907 till 1,800,000 kronor under förutsättning, att den skattefot, hvarmed skatten nu utgår, höjdes med 50 procent, eller från 60 öre till 90 öre för hvarje liter. I anslutning härtill anhåller jag nu att få framlägga förslag till förändrade bestämmelser i ämnet.

I sammanhang med en förhöjning af punschskatten till angifvet belopp torde äfven böra vidtagas vissa andra åtgärder, om hvilka jag först torde få yttra några ord.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Redan nu lärer det icke så sällan förekomma, att den enskilde till undvikande af punschskatten förskaffar sig sitt behof af punsch medelst hembrygd. Hittills torde detta visserligen icke förekomma i sådan utsträckning, att statens intresse däraf i någon mera afsevärd mån beröres. Men vidtages nu en förhöjning af skatten med 50 procent, ligger det nära för handen att antaga, att hembrygd af punsch varder mera allmän än hittills, samt att i följd däraf den ökning i statens inkomster, som med skatteförhöjningen afses, varder icke så litet mindre än man eljest kunnat påräkna. De ämnen, hvaraf punsch i allmänhet beredes, äro, förutom socker och vatten, hufvudsakligen arrak och rom. För att tillförsäkra staten den påräknade inkomsten af punschskatten synes det därför vara nödigt att införa en särskild beskattning äfven å arrak och rom.

Då dessa artiklar icke äro föremål för tillverkning inom landet utan införas från utrikes ort, måste, om en dylik beskattning skall fylla sitt ändamål, densamma ordnas så, att skatten träffar icke blott den arrak och rom, som är föremål för försäljning inom landet, utan äfven den, som införes från utrikes ort. Å andra sidan måste man vid införande af en sådan beskattning, såvidt möjligt, söka tillse, att den arrak och rom, som användes för den egentliga, fabriksmässiga punschtillverkningen, icke drabbas af den ifrågavarande särskilda beskattningen. Eljest skulle nämligen den däraf tillverkade punschen, hvilken såsom färdig vara är underkastad särskild beskattning vid försäljning, blifva dubbelt beskattad och det syfte, man genom den särskilda skatten å arrak och rom velat vinna — eller förekommande af en mera utsträckt användning af punschtillverkning genom hembrygd — förfelas.

Med hänsyn härtill och då de, som bedrifva punschtillverkning fabriksmässigt, måste antagas i regel förskaffa sig härför erforderligt förråd af arrak eller rom genom inköp däraf i jämförelsevis större partier, synes den nya skatten å arrak och rom böra ifrågakomma endast då sådan vara införes från utrikes ort i kolli om viss mindre rymd eller i sådan mindre myckenhet inom landet försäljes. Därjämte torde äfven den inskränkning böra göras, att sådan försäljning af arrak och rom, som sker till förtäring på stället, såsom i ifrågavarande hänseende utan betydelse, från beskattningen undantages.

I likhet med hvad som gäller om punsch, bör icke heller afgift utgå för arrak eller rom, som från riket utföres, därest sådan utförsel skulle ifrågakomma.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68. 9

I enlighet med hvad jag nu anfört, synes lämpligt, att den särskilda skatten å arrak och rom får utgå vid införsel från utrikes ort af dylik vara i kolli, innehållande mindre än 250 liter, likasom ock vid försäljning — som ej sker till förtäring på stället — af arrak eller rom i mindre myckenhet än nyss sagts.

Bestämmes gränsen på detta sätt, torde man i regel med skatten träffa den arrak och rom, som användes för hembrygd af punsch, utan att under beskattningen indraga den anpart af samma varor, som förbrukas för den fabriksmässigt bedrifna punschtillverkningen. Genom en dylik anordning undviker man äfven att onödigtvis lägga hinder i vägen för partihandel med nu ifrågavarande drycker.

Hvad angår formen för den af mig ifrågasatta beskattningen af arrak och rom, finnes det intet hinder att tillämpa stämpelbeskattningen, sådan densamma nu är ordnad i fråga om försäljning^ af punsch, jämväl med afseende å försäljning af arrak och rom. År åter fråga om införsel af dylik vara från utrikes ort, ställer sig saken något annorlunda. Enär det svårligen kan ifrågasättas att föreskrifva, att införsel af arrak eller rom ovillkorligen skall ske å kärl, innehållande viss rymd, möter det svårighet att för dylikt fall ordna en stämpelbeskattning på ett fullt ändamålsenligt och tillfredsställande sätt. Enklare ställer det sig då att, i anslutning till de bestämmelser, som i gällande tulltaxa redan finnas meddelade angående viss tullförhöjning vid förtullning af brännvin och sprit, då dessa artiklar införas i mindre kolli, höja den nu stadgade tullsatsen för arrak och rom, då sådan vara på nyssnämnda sätt från utrikes ort införes, med samma belopp, hvarmed stämpelafgiften vid försäljning däraf inom landet bestämmes att utgå.

För tillverkning af en liter punsch beräknas i allmänhet åtgå omkring en half liter arrak eller rom. Under förutsättning att punschskatten sättes till 90 öre för liter, skulle man därför, om man ville helt och hållet förekomma hembrygd af punsch, nödgas bestämma den ifrågasatta stämpelafgiften för arrak och rom eller, vid införsel från utrikes ort, tullförhöjningen å dessa artiklar till 1 krona 80 öre för liter eller än mera. Så pass genomgripande åtgärder synas emellertid icke vara för nu ifrågavarande ändamål nödvändiga. Såsom jag redan förut erinrat, torde nämligen hittills tillverkning af punsch medelst hembrygd, om än icke så sällan förekommande, likväl icke äga rum i sådan omfattning, att densamma ur statsfinansiell synpunkt är af någon större betydelse. Det synes därför vara fullt tillräckligt, om man, i sammanhang med höjningen af punschskatten, för arrak och rom stadgar en

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 34 Höft. 2

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

stämpelafgift — eller tullförhöjning, där denna skulle träda i stället för stämpelafgiften — så pass hög’, att en öfvergång till hembrygd hos den stora allmänheten icke varder ekonomiskt förmånligare än hittills, och för detta ändamål behöfver stämpelafgiften, eller den motsvarande tullförhöjningen, å ifrågarande varor icke sättas högre än den nu föreslagna stämpelafgiften för punsch. Härigenom vinnes, såvidt den föreslagna afgiften å arrak och rom skulle uttagas i form af stämpel, äfven den fördel, att samma slag af stämplar kunna användas såväl för punsch som för arrak och rom.

Hvad angår de föreslagna bestämmelserna om stämpelafgift för försäljning af arrak och rom, synas dessa lämpligen kunna erhålla sin plats i samma författning, som innehåller bestämmelserna om stämpelafgift för försäljning af punsch. Då under sådan förutsättning författningens rubrik bör ändras så, att däraf framgår, att författningen afser äfven arrak och rom, samt jämväl vissa andra ändringar och tillägg i författningen än de redan omförmälda i sammanhang med dessa funnits behöfliga. eller önskvärda, torde förslag till en helt och hållet ny förordning i ämnet böra föreläggas Riksdagen till antagande; och har jag därför låtit inom finansdepartementet uppgöra ett sådant förslag.

De mera hufvudsakliga, förändrade bestämmelser, som påkallas af författningens tillämpning äfven å arrak och rom, äro redan omtalade.

En följd af denna utsträckning af författningens tillämplighetsområde lärer böra blifva, att nu gällande bestämmelser om användande af vissa slags kärl vid försäljning af punsch erhålla tillämpning jämväl i fråga om försäljning af arrak eller rom.

Ehuru förslaget innefattar bestämmelser om stämpelafgift äfven för sistnämnda drycker, torde likväl samtliga däri omförmälda stämplar, hvilka ju alla äro afsedda att användas för beskattning af punsch eller, där så icke är fallet, af varor, som hufvudsakligen användas för tillagning af punsch, för korthetens skull kunna innefattas under den i nu gällande förordning förekommande benämningen punschstämplar.

I det vid 1903 års Riksdag framlagda förslag till förordning angående stämpelafgift för punsch fanns i 5 § 2 mom. intagen en bestämmelse, att punschstämpel skulle till skydd för densamma täckas, på butelj, krus eller damejeanne med en kapsyl af stanniol samt på ankare och fat med en plåt af lämplig metall. Riksdagen, som emellertid ansåg den föreslagna bestämmelsen icke äga någon betydelse ur kontrollsynpunkt, uttalade därför den mening, att det visserligen borde vara försäljare af punsch tillåtet men däremot icke borde åläggas dem såsom

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68. 11

en skyldighet att förse åsatt punschstämpel med betäckning af angifna beskaffenhet; och blef ifrågavarande stadgande i enlighet härmed affattadt.

Erfarenheten har emellertid sedermera tydligen ådagalagt, att redan använda stämplar lätt lossna och falla af, särdeles då, såsom vid servering af punsch ofta förekommer, buteljerna förvaras på is. Fara för missbruk af redan begagnade stämplar ligger därför nära till hands.

Vid föredragning den 7 april 1905 af förslag till nu gällande förordning om stämpelafgift för försäljning af punsch fäste äfven min företrädare i ämbetet uppmärksamheten å denna fråga; och erinrade han därvid, hurusom ej mindre Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län, med anledning af en utaf polismyndigheten i Uppsala gjord anmälan, att, enligt hvad erfarenheten utvisat, fara för missbruk i berörda hänseende i ganska stor utsträckning förefunnes, gjort framställning om ändring af förordningen i syfte att förekomma detta, än äfven att statskontoret, hvars yttrande däröfver infordrats, i underdånigt utlåtande den 12 april 1904 såsom sin mening framhållit, att, enligt hvad af den gjorda anmälan framginge, det vore att befara, att, därest åtgärd i berörda syfte ej vidtoges, missbruket af punschstämplars användning möjligen skulle kunna blifva af sådan omfattning, att statsverket däraf tillskyndades afsevärd förlust, och med anledning däraf ifrågasatt, huruvida icke 5 § 2 mom. i förordningen borde ändras till hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i 1903 års nådiga proposition i ämnet föreslagits, och sålunda ovillkorlig föreskrift meddelas därom, att å punschstämpel, fästad å kärl, hvarom i förordningen vore fråga, skulle anbringas sådan betäckning, hvarom nyss nämnts.

I anslutning härtill framhöll ock min företrädare behöfligheten af .ett stadgande i nu angifna syfte. Då det emellertid blifvit upplyst, att patent utverkats å kapsyler af det slag, som för ändamålet skulle användas, samt att väckt rättegång om patentets giltighet ännu icke blifvit slutligen afgjord, ansåg han emellertid frågan om införande af ett dylikt stadgande i förordningen höra tillsvidare anstå.

Enligt hvad jag inhämtat, har nämnda rättegång numera blifvit genom Svea hofrätts dom den 15 december 1905, hvilken vunnit.laga kraft, afgjord på det sätt, att patentet ogillats.

Sedan det hinder, som det utverkade patentet förut utgjort för meddelande af ett stadgande af förberörda innehåll, sålunda numera blifvit undanröjdt, har jag, då äfven enligt min mening en dylik bestämmelse är till förekommande af missbruk väl behöflig, låtit i förslaget införa ett stadgande af enahanda innehåll som det. i 1903 års

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

förslag i förevarande hänseende upptagna, och torde detta stadgande höra gälla äfven arrak och rom.

Förutom de af mig redan omförmälda, hafva äfven en del andra ändringar i nu gällande förordning vidtagits, hvilka dock endast äro af redaktionell natur.

Det är gifvetvis önskvärdt, att den nya förordningen må träda i kraft så snart som möjligt efter dess antagande. Då emellertid någon tid kräfves för vidtagande af nödiga förberedande åtgärder i och för de nya bestämmelsernas tillämpning, synes det vara lämpligt, att det ölverlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma dagen, när ikraftträdandet skall ske och i sammanhang därmed nu gällande förordning angående en särskild stämpelafgift lör försäljning af punsch upphäfvas.

Enär tillverkningen af kapsyler är beroende af enskildt initiativ och de, som innehafva minuthandels- eller utskänkningsrätt, böra erhålla rådrum att under en någorlunda rymligt tillmätt tidsperiod förskaffa sig erforderligt förråd af kapsyler, har dock tillämpningen af den föreslagna nya bestämmelsen om skyldighet att vid försäljning af ifråga^ varande drycker förse de kärl, hvari desamma förvaras, med kapsyl eller annan skyddsanordning ansetts böra anstå till viss på förhand bestämd tid, hvilken föreslagits till den 1 januari 1907.

Med afseende å öfvergången till de nya bestämmelserna erfordras äfven vissa andra bestämmelser.

I följd af punschskattens förhöjning måste flertalet punschstämplar erhålla andra valörer än de nuvarande. Med hänsyn härtill och då de stämplar af sistnämnda slag, som redan försålts, men ännu icke begagnats, efter den nya förordningens ikraftträdande endast i undantagsfall, om hvilka jag strax får tillfälle att nämna, för sitt ändamål kunna komma till användning, torde det böra medgifvas innehafvare af redan inköpta, men obegagnade sådana stämplar att vid inköp af nya stämplar hos vederbörande försäljningsmän få lämna de äldre stämplarna i likvid. Rätt att få dessa inlösta i penningar synes däremot icke böra medgifvas, då detta skulle vålla åtskillig olägenhet med afseende å redovisningen och uppbörden af stämpelmedlen.

Det kan med säkerhet antagas komma att inträffa, att många återförsäljare af punsch vid skatteförhöjningens inträdande innehafva punsch på kärl, som redan förut blifvit stämpelbelagda i enlighet med bestämmelserna i den nu gällande förordningen om stämpelafgift för punsch och därför böra, innan de till köpare utlämnas, förses med stämpel till högre belopp. Att mot andra utbyta redan påsatta stämplar möter stora svårigheter, enär stämpeln lätt skadas vid löstagandet

13 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

och eu dylik åtgärd måste verkställas under kontroll eller åtminstone i vittnens närvaro, om försök till underslef skola undvikas. Den enda lämpliga utvägen torde därför vara att föreskrifva, att ifrågavarande kärl skola förses med ytterligare stämpel eller stämplar till sådant belopp, att stämpelbeläggningen öfverensstämmer med de nya föreskrifterna. För sådant ändamål synas nu befintliga, obegagnade stämplar af sådana valörer,- som erfordras för komplettering af den redan verkställda stämpelbeläggningen, böra få användas.

Förutom nu föreskrifna valörer kan emellertid för detta ändamål, vid stämpelbeläggning af buteljer om 7C liter, komma att erfordras en stämpel å 5 öre. Till undvikande af kostnaden för tillverkning af en särskild, ny stämpel allenast för nyssberörda, mera tillfälliga ändamål, har jag tänkt mig, att den anordning skulle kunna träffas, att redan nu befintliga stämplar af högre valör genom statskontorets försorg omstämplas till 5 öres valör.

Undantagsvis kan för stämpelbeläggning af fat och ankare enligt de nya bestämmelserna under öfvergången komma att behöfvas en tilläggsstämpel å 3 kronor. Då nu icke finnas dubbla beläggningsstämplar till detta belopp men däremot enkla, torde medgifvande böra lämnas att i dessa fall använda enkla stämplar till nämnda valör.

I fråga om sättet för anbringande af tilläggsstämpel synes det böra föreskrifvas, att valörbeteckningen å redan förut anbragt stämpel ej må döljas.

Nu omförmälda, af öfvergången till den förändrade beskattningen påkallade bestämmelser torde lämpligen böra i författningen inrymmas såsom öfvergångsstadganden. Dock torde föreskrifterna angående omstämpling af förut befintliga stämplar icke behöfva i författningen intagas.

Nu gällande bestämmelser angående förtullning af arrak och rom återfinnas i gällande tulltaxa under rubrikerna n:ris 68—73, brännvin och sprit; och utgör enligt samma bestämmelser tullafgiften för förstnämnda varor, likasom för brännvin och sprit i allmänhet, 1 krona för hvarje liter af 50 procents alkoholhalt vid + 15" Celsius, ifall varan införes på fat, och, om den införes på andra kärl, 1 krona 85 öre för hvarje liter, utan afseende på alkoholhalten. Sker införseln i kolli, innehållande mindre än 250 liter, skall, jämlikt en under nyssnämnda rubriker i tulltaxan införd anmärkning, vid förtullning af varan enligt, nyssnämnda för tullberäkningen bestämda grunder tullafgiften förhöjas med 15 öre per liter och således utgå, vid införsel på fat, med 1 krona 15 öre och, vid införsel på andra kärl, med 2 kronor för hvarje liter.

14 Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 68.

För nu ifrågavarande ändamål skulle således endast behöfva vidtagas den ändring i den i nyssberörda anmärkning meddelade bestämmelse, att den för där afsedda fall stadgade tullförhöjning bestämmes till 1 krona 5 öre i fråga om arrak och rom.

Sistnämnda bestämmelse torde böra träda i kraft samtidigt med den nya förordningen angående stämpelafgift för punsch, arrak och rom.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst i enlighet med de af honom nu uttalade åsikter affattade förslag ej mindre till förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch, arrak och rom än äfven till ändrad lydelse af de i gällande tulltaxa förekommande bestämmelser angående brännvin och sprit, hemställde departementschefen i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att antaga nämnda förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch, arrak och rom,

dels och att, under förutsättning af bifall till den i nyssberörda förslag införda bestämmelse om förhöjning af den nu stadgade stämpelafgiften för försäljning af punsch, besluta, att förenämnda bestämmelser i tulltaxan skulle erhålla den förändrade lydelse, det därutinnan framlagda förslaget innehölle, äfvensom att den sålunda förändrade lydelsen af sistnämnda bestämmelser skulle träda i kraft från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämde.

Dessa af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställanden och förslag, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och skulle nådiga propositioner till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagorna litt.....vid detta protokoll utvisa.

Ex protocollo: Axel Nyström.