angående pension åt extra ordinarie kontorsskrijvaren Lars Jöns¬ son

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

1 N:o 99.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående pension åt extra ordinarie kontorsskrijvaren Lars Jönsson; gifven Stockholms slott den 30 mars 1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,

att extra ordinarie kontorsskrifvaren vid statens järnvägar Lars Jönsson må från och med månaden näst efter den, då hans anställning vid statens järnvägar upphör, under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp af 1,200 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 tia.ml. 1 Afd. 48 a Höft. (N:is 99, 100). 1

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 99.

Järnvägsstyrelsens framställning.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kunglig Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 30 mars 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellnek,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Uti underdånig skrifvelse den 2 februari 1906 har järnvägsstyrelsen gjort framställning om beredande af pension åt extra ordinarie kontorsskrifvaren vid statens järnvägar Lars Jönsson.

Vid berörda skrifvelse voro fogade dels ett för Jönsson af pastorsämbetet i Malmö S:t Pauli församling den 6 februari 1906 utfärdadt frejdbetyg, utvisande, att Jönsson vore född den 24 februari 1835 och i äktenskap förenad med Anna Amalia Persson, samt att han ej hade några i Malmö kyrkoskrifna barn, dels ock två intyg om Jönssons tjänstgöring vid statens järnvägar, af hvilka det ena utfärdats af f. d.

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

bandirektören i tredje distriktet Nathhorst och utvisade, att Jönsson, hvilken tjänstgjort vid bandirektörsexpeditionen från den 1 oktober 1873 till den 1 oktober 1903, under hela denna tid skott sina åligganden till Nathhorsts fullkomliga belåtenhet och iakttagit ett i allo godt uppförande, samt det andra af bandirektören i nämnda distrikt E. Janzén, hvilken intygat, att Jönsson efter sistnämnda dag med ordning och på fullt nöjaktigt sätt skötte honom åliggande göromål.

Järnvägsstyrelsen anför uti sin ifrågavarande skrifvelse, att Jönsson uti en till styrelsen ingifven skrift anhållit, att honom måtte vid entledigande från hans anställning vid statens järnvägar för hans återstående lifstid beredas en årlig pension till skäligt belopp. Till stöd härför hade Jönsson andragit, att han varit vid statens järnvägar anställd sedan hösten år 1862, då han vunnit inträde såsom ritbiträde vid södra stambanans byggnadsbyrå, hvarefter han tjänstgjort i egenskap af extra ordinarie tjänsteman dels å nämnda byrå och dels å intendentsbyrån, öfverbaningenjörsexpeditionen samt bandirektörsexpeditionen vid nuvarande tredje distriktet; att han, som vore född den 24 februari 1835 och numera ansåges vara på grund af hög ålder mindre tjänstbar, under de gångna åren icke förmått göra sådana besparingar å sin arbetsförtjänst, att afkastningen däraf vore tillräcklig för hans och hans hustrus uppehälle; samt att någon utsikt att på annat sätt förvärfva en nödtorftig inkomst numera icke stode honom till buds.

Vederbörande distriktsförvaltning hade vitsordat Jönssons uppgifter om den tid, han varit i statens järnvägars tjänst anställd, samt meddelat, att Jönsson, som sedan den i april 1899 åtnjöte en dagaflöning af 6 kronor 75 öre samt dessförinnan uppburit i aflöning 6 kronor om dagen, numera på grund af sin ålder icke vidare lämpade sig för expeditionsgöromål.

Rörande Jönssons tjänstgöring under tiden före oktober månad år 1873 hade någon närmare upplysning icke stått att vinna, alldenstund samtliga hans dåvarande förmän numera aflidit, hvaremot angående hans förhållande i tjänsten efter nämnda tid af förenämnda intyg framginge, att han städse till sina öfverordnades belåtenhet fullgjort honom anförtrodda göromål.

Beträffande Jönssons ekonomiska ställning hade styrelsen inhämtat, att han för år 1905 påförts kronoutskylder för en till 2,871 kronor uppskattad inkomst af kapital eller arbete, däraf 2,470 kronor 50 öre utgjorde arfvode från statens järnvägar och återstoden ränta å ett i sparbank innestående kapital af omkring 3,300 kronor samt af honom i egenskap af kassör hos två enskilda föreningar uppburet arfvode.

4 Departements-

chefens

yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Med hänsyn till Jönssons långa och väl vitsordade tjänstgöring vid statens järnvägar samt under erinran, att vid flera tillfällen under de senare åren Riksdagen, på därom af Kungl. Maj:t framställda nådiga propositioner, beviljat pensioner åt personer, som, ehuru icke i ordinarie tjänst anställda, emellertid under längre tid med goda vitsord förrättat arbete för statens räkning, har järnvägsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition till innevarande års Riksdag föreslå, att Riksdagen måtte medgifva, att Jönsson måtte från och med månaden näst efter den, då hans ansällning vid statens järnvägar upphörde, under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,200 kronor, motsvarande ungefärligen hälften af hans aflöningsförmåner vid statens järnvägar under de senare åren.

Efter nådig remiss har statskontoret uti underdånigt utlåtande den 13 mars 1906, med förmälan att statskontoret funne järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning synnerligen väl grundad, för sin del biträdt hvad däruti blifvit hemställdt.

Jag har från järnvägsstyrelsen inhämtat, att, då Jönsson först anställdes vid banafdelningen, det icke ansetts lämpligt att där anställa ordinarie kontorsskrifvare, samt att, när det sedermera under 1870-talet ifrågasatts att gifva honom ordinarie befattning, Jönsson ansetts med hänsyn till pensionsförhållandena vara för gammal. Till följd däraf har Jönsson gått miste om rätt till pension.

Emellertid har, såsom af utredningen i ärendet framgår, staten under mer än fyrtio års tid tagit hans arbetskraft i anspråk, och det synes mig då, som borde staten, när hans kraft sålunda förbrukats, bereda honom ett understöd för att under hans återstående lifstid skydda honom för nöd. I enlighet med denna uppfattning hafva också vid flera tillfällen pensioner af Kungl. Maj:t och Riksdagen beviljats åt personer, som visserligen icke innehaft ordinarie anställning i statens tjänst, men under lång tid plikttroget utfört arbete för statens räkning.

Vid jämförelse med de pensionsbelopp, som i sådana fall beviljats, synes mig det af järnvägsstyrelsen nu föreslagna vara skäligt.

På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att extra ordinarie kontorsskrifvaren vid statens järnvägar Lars Jönsson må från och med månaden näst efter den, då hans anställning vid statens järnvägar upphör, under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten till belopp af 1,200 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 99.

5 Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ärendet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.