Prop. 1907:115

angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt därvid fogade under¬ rättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas lör

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 115.

1 N:o 115.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt därvid fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas lör; gifven Stockholms slott den 22 mars 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta,

l:o

dels att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med nummer 211 V8 af följande lydelse:

Hattflätor uteslutande af

bast, halm eller träspån — —--— — fria

dels ock att tulltaxerubrikerna n:is 26 och 201 skola erhålla följande lydelse:

26. Bast, Bastrep och Bastmattor — — — — — _fria

201. Halm: oarbetad, äfvensom halmrep — — — — _ _fria.

2:o

dels ock att §§ 8 och 9 i de vid tulltaxan den 8 juni 1906 fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas'bör skola erhålla följande förändrade lydelse:

Bil. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 91 Höft.

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 115.

§ 8-

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare sig svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker hvilka antingen icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften eller i det fall att, enligt medgifvande, som här nedan sägs, tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) —-----------------

b) -------------------

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen, när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden, som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, transitupplag eller frilager eller från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt

d)---------------_—: —

Verkställes nybyggnaden — — — — — meddelade föreskrifter.

2.------------------

3.-------------------

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 115.

§ 9-

L . V!d utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen: för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- och kak- ......... 13 öre

dito

choklad

bröd ...............................................................................

tobak, arbetad:

cigarrer och cigarretter ........................ 1 krona

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom i stänger ...................................................

dito

malen eller snus ....................................................

andra slag .............................................................

s. k. flamgarn, fargalt eller tryckt, af bomull.

11 11 11 ii äf Ull ......

bomullsväfnad ........................................................

linneväfnad ..................................................................

sydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manschetter med flera, under villkor att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bomullsväfnad 50 ,, hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på provianteringsfrilager upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) —-----------------

2. Då jute väfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden Testitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning

4 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 115.

därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lämna de lättnader, som utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid iakttages, att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66 % kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn 66 % kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) — — — —------------

b) -------------------

e) — — —------------

d) -------------------

e) —-------------

f) — — —---------------

g) — — — — — :— — — - — ‘ ~ ~~~

B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad af vid kvarnen framställda risgryn restitution af den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller från nederlag eller frilager uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn; skolande såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) -------------------

. b)--- ----------.-------

c) -----------------

d) --------------------“

e) -----------'• “

f) -----------------------

g) -------------------

b) ----------- - --------

4. -------------;---— -t

5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:p 115. 5

icke ^illpliktigt utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 o införmäles, eller ock bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan produkt, än förut i denna § sagdt är, må, såvidt generaltullstyrelsen finner tillförlitlig kontroll kunna åstadkommas, tullafgift, som vid varornas införsel direkt från utlandet erlagts, kunna återfås under iakttagande af följande villkor:

a) -------------------

b) --------------------

c) -------------------

d) -------------------

e) ----------------------

f) --------------------

g) ---------------------

h) -------------'------

Därest utländskt råbrännvin--— — —--normalliter.

6. Hvad bär ofvan i denna § är angående tullrestitution före-

skrifvet gälle äfven, då gods, för hvilket restitution af tullafgift ifrågasättes, antingen sjöledes utföres till frihamn eller ock land vägen utföres till sådan hamn eller intages å frilager; skolande, i sistnämnda båda fall, utförseln till frihamn eller intagningen å frilager verificeras på sätt särskildt är eller varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af godsets utförsel sjöledes till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut i denna § är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel till utrikes ort. , .

7. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt bestämmelserna i denna § lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet icke öfverensstämmer, kan generaltullstyrelsen förvägra honom rätt att vidare erhålla sådan restitution.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen. :

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Carl Sivar tz.

6 Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Ilo.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet a Stockholms slott den 22 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Tkolle, Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,,

Hammarskjöld,

Roos,

J UHLIN,

SWARTZ.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet:

På grund af inkomna framställningar eller i öfrigt gifven anledning tillåter jag mig i underdånighet framlägga följande förslag om ändringar i gällande tulltaxa jämte underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

Ang. tullfrihet För att, till skydd mot utländsk konkurrens, bereda den svenska

tr(f*pån°r stråhattindustrien den lindring, som är att finna i tullfrihet för det från utlandet införskrifna materialet, beslöt 1906 års Riksdag att införa tullfrihet för såväl halmflätor som hastflätor. Båda artiklarna hade

7 Kungl. Maj:ts Säd. Proposition N:o Ilo.

förut dragit eu tull af 1 krona för kilogram. Halmflätor hade nämligen enligt då gällande tulltaxa varit att hänföra till rubriken 203: halm, andra arbeten ej specificerade, hvarför tull utgår med nämnda belopp; och bastflätor hade tullbehandlats såsom (rubrik 317) korgmakararbeten, andra slag, likaledes med en tull af 1 krona per kilogram. Ändringen genomfördes på sådant sätt, att i rubrik 201, som förut omfattat halm, oarbetad, äfvensom halmrep, insattes jämväl halmflätor, samt att i rubrik 26, förut omfattande bastrep och bastmattor, infördes jämväl bastflätor.

Genom två tullbehandlingsmål, som under nästlidet års höst dragits under Kungl. Maj:ts pröfning, har emellertid uppmärksamheten blifvit fäst därpå, att ett annat i stråhattindustrien numera i ganska stor utsträckning användt, endast i utlandet tillverkadt material, nämligen hattflätor afl träspån, fortfarande är belagdt med tull af 1 krona för kilogram. Sådana hattflätor kunna nämligen enligt gällande tulltaxa svårligen hänföras till annan rubrik än n:o 317: korgmakararbeten, andra slag.

Båda de omförmälda målen afsågo tullbehandlingen af hattflätor af träspån. Hos generaltullstyrelsen hade vederbörande importörer yrkat, att varan skulle tullbehandlas, i det ena målet såsom bastflätor och i det andra målet såsom halmflätor. I förstnämnda mål infordrade generaltullstyrelsen yttrande från professorn vid tekniska högskolan G. Sellergren, i egenskap af sakkunnig, och vitsordade denne, att råmaterialet till flätorna utgjordes af trä (spån). Vid fullföljandet af sin talan hos Kungl. Maj:t yrkade varuägaren, att, därest varorna befunnes tillverkade af spån,

desamma måtte tullbehandlas efter rubrik 663 —--alla andra mer

eller mindre bearbetade trävaror, ej specificerade — — af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska, ej specificerade träslag (med undantag af furu och gran) — — med tull af 30 öre för kilogram, till stöd för hvilket yrkande åberopades ett likaledes af professorn Sellergren afgifvet yttrande i ett annat — hos Kungl. Maj:t icke fullföljdt — mål rörande tullbehandling af enahanda slags hattflätor, i hvilket yttrande ifrågasatts, huruvida icke varorna, med hänsyn därtill att de likasom faner vore med fanérhyfvel eller likartad maskin utskurna ur mjuka träslag, skulle kunna tullbehandlas efter sistberörda rubrik. 1 det senare målet åter yrkades af varuägaren i de underdåniga besvären, att den af honom införda varan måtte hänföras till bastflätor. Genom nådiga resolutioner den 28 september och den 23 november 1906 fastställde emellertid Kungl. Maj:t generaltullstyrelsens beslut, hvarigenom varorna förklarades skola tullbehandlas såsom korgmakararbeten, andraslag.

8 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 115.

Vidare har härvarande italienske minister i en till herr ministern för utrikes ärendena ställd, mig meddelad skrifvelse af den 10 september 1906 framfört klagomål från handelskammaren i Florens öfver att hattflätor enligt skrifvelsen bilagda prof blifvit tullbehandlade såsom korgmakar arbeten, ehuru flätor af samma slag förut tullbehandlats såsom »bast och bastflätor». I häröfver infordradt utlåtande har generaltullstyrelsen vitsordat, att berörda prof vore tillverkade af träspån och att förty, om de i italienske ministerns skrifvelse afsedda varor vore af den beskaffenhet, profven utvisade, de icke kunnat tullbehandlas annorlunda än som korgmakararbeten, andra slag.

Då hattflätor af träspån, likaväl som halmflätor och bastflätor, utgöra ett råmaterial för den i Sverige i liflig utveckling stadda stråhattindustrien, och då det af Riksdagen med införandet af tullfrihet å halm- och bastflätor afsedda syftet att bereda denna industri skydd mot utländsk konkurrens skulle fullständigare nås, om tullfrihet beviljades jämväl för hattflätor af träspån, hvilken vara icke lärer utgöra föremål för tillverkning inom Sverige, synes mig förslag om sådan tullfrihet böra till Riksdagen aflåtas.

Ifrågasättas kan därvid, huruvida stadgande i nyssberörda syfte bör meddelas genom införande, med föreskrift om tullfrihet, under korgmakararbeten af en särskild rubrik: hattflätor af spån, eller om icke fasthellre samtliga förenämnda slag af hattflätor böra sammanföras under en ny, gemensam rubrik af lydelse: hattflätor, uteslutande af bast, halm eller träspån, likaledes med stadgande om tullfrihet, i hvilket senare fall i rubrik 26 orden: »äfvensom bastflätor» och i rubrik 201 orden: »och halmflätor» skulle utgå. Mig synes den senare utvägen vara att föredraga.

Tuiitaxc. På sätt jag redan förut vid underdånig föredragning under går-

rättelserna. dagen af frågan om frihamn och frilager erinrat, torde, därest de förslag Ändringar i till förordningar i dessa ämnen, hvilka Kungl. Maj :t nyssnämnda dag besluta ^rättelserna^’ för Riksdagen framlägga, varda af Riksdagen antagna, vissa ändringar vå,kaiiade af i och tillägg till 8 och 9 §§ tulltaxeunderrättelserna finnas påkallade. ningarna Beträffande innehållet af berörda ändringar och tillägg torde det

om frihamn tillåtas mig hänvisa till hvad jag i nyssberörda sammanhang härutinnan

och frilager. anfört och tillstyrkt.

9 Kungl. Maj:ts Mall. Proposition N:o 115.

I § 9 punkt 2 tulltaxeunderrättelsema är stadgadt, att, då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes Irån stapelstad till utrikes ort, för hvarje kilogram af väfnaden må restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande, bland annat, att åt varan minst 50 kilogram skola till export angifvas och på en gång afsändas, samt att vid angifningsinlagan alltid skall fogas af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, afgifven och af vittnen bestyrkt försäkran, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd. äfvensom uppgift om emballagets vikt; vederbörande tullmyndighet å exportorten förbehållet att, om anledning därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.

I särskilda till Kungl. Maj:t ingifna skrifter hafva sulfitaktiebolaget Mo och Domsjö samt aktiebolaget Kobertsfors i underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgifva bolagen rätt att vid utförsel af trämassa, emballerad i utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull erlagts, komma i åtnjutande af tullrestitution för nämnda juteväfnad utan hinder däraf, att utförseln af trämassan ägde rum, hvad förstnämnda bolag beträffar, vid tullstationen i Hörnefors, å hvilken ort bolaget hade under uppförande en trämassefabrik, och, i fråga om sistnämnda bolag, vid tullstationen i Sikeå, hvarjämte detta bolag yrkat rätt att tillgodonjuta enahanda restitution för den utförsel, som redan ägt rum från sistnämnda plats. Till stöd för dessa framställningar hafva bolagen — under meddelande att de förut hos generaltullstyrelsen gjort ansökning i ifrågavarande syfte, men att styrelsen funnit sig författningsenligt icke kunna lämna bifall härtill — anfört hufvudsakligen, att, oaktadt tulltaxeunderrättelsema allenast talade om restitution i förevarande afseende vid utförsel från stapelstad, det likväl icke syntes föreligga någon af själfva förhållandena gifven anledning att icke medgifva ifrågavarande förmån jämväl vid export från annan tullplats än stapelstad. I annat fall skulle den fabrikant, som vore i tillfälle att exportera sin vara från stapelstad, komma i gynnsammare läge än exportörer från andra tullplatser, en olikställdhet, som icke syntes hafva någon i sig giltig grund, och detta så mycket mindre som ifrågavarande exportvaras beskaffenhet icke vore ägnad att i kontrollafseende bereda några som helst svårigheter. Med hänsyn till förut anförda stadgande om rätt för generaltullstyrelsen att medgifva lättnader i de Bih. till Kiksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 91 Höft. 2

Ang. restitution af tull för i utlandet tillverkad juteväfnad, som användes till emballage vid utförsel.

10 Jiungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 115.

för utförseln meddelade kontrollföreskrifterna, kunde med skäl ifrågasättas, huruvida icke generaltullstyrelsen ägt befogenhet att bifalla berörda af bolagen hos styrelsen gjorda ansökningar.

Öfver dessa framställningar har generaltullstyrelsen afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden och därvid anfört, att, ehuruväl nödig kontroll öfver utförseln af till emballage använd juteväfnad utan svårighet skulle kunna utöfvas äfven vid tullplats, som ej vore stapelstad, styrelsen ansett sig med hänsyn till ordalydelsen af § 9 mom. 2 tuiltaxeunderrättelserna icke kunna åt det däri styrelsen lämnade bemyndigande att medgifva lättnader i bestämmelserna om villkoren för ifrågavarande tullrestitution gifva den utsträckta tolkning, att styrelsen skulle äga rätt medgifva restitution äfven då utförseln skedde från tullstation och den utförda varan endast i dess journaler upptoges. Den i berörda paragraf på flera ställen meddelade bestämmelsen, att utförsel sjöledes af varor, för hvilka tullrestitution ifrågasattes, skulle äga rum från stapelstad, hvarest fullständig tullkammare funnes, hade uppenbarligen sin grund däri, att dylika varor skulle vid utförseln noggrant undersökas till såväl beskaffenhet som myckenhet, och att härför mången gång erfordrades en viss kännedom om varubehandling, som icke alltid kunde förutsättas hos personalen på en mindre tullplats. Det vore dock icke ovillkorligen nödvändigt, att alla varor som under restitutionsanspråk sjöledes exporterades, skulle utföras från stapelstad, ty enligt mom. 3 i förenämnda författningsrum kunde mot åtnjutande af tullrestitution finsiktadt mjöl och gryn utföras äfven från tullplats, som icke vore stapelstad; och hade personalen å sådan tullplats då att ej allenast bevaka exportvarans inlastning i fartyget utan äfven undersöka och attestera densammas beskaffenhet och myckenhet, hvaremot angifningsinlagor och föreskrifna attester skulle till hufvud tullkammar en öfversändas för att biläggas dess journaler. Den kontroll, som den underlydande tullplatsen härvid hade att utöfva, vore enligt styrelsens åsikt viktigare och mera fordrande än den, som kräfdes vid utförsel af till emballage använd juteväfnad, ty i sistnämnda fall bestode kontrollen förnämligast däri, att en tullbetjänt räknade de till utförsel angifna kollina, eftersåge, att desamma vore emballerade med juteväfnad, samt bevakade deras inlastning i fartyget.. Ur kontrollsynpunkt funnes därför enligt styrelsens åsikt intet hinder för bifall till bolagets framställning, utan vore det uteslutande af formella skäl, som styrelsen funnit sig sakna befogenhet att medgifva bolagen den ifrågasatta rättigheten. Då den juteväfnad, för hvilken tullrestitution ifråe-akomme, nästan uteslutande användes såsom emballage till trä-

O '

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Ilo.

massa, och denna vara utgjorde en af Sveriges viktigaste exportartiklar, syntes det styrelsen vara synnerligen önskvärdt, att den medgifna tullrestitutionen för utländskt juteemballage kunde tillgodokomma vederbörande exportörer under de lindrigaste villkor, som utan äfventyrare af statsverkets säkerhet vore möjliga. Det syntes ock vara med billighet öfverensstämmande, att eu trämassefabrik, som läge invid en tullstation, icke blefve i detta hänseende ogynnsammare ställd än en dylik fabrik, som vore belägen i eller invid en stapelstad, då, såsom nyss framhållits, den erforderliga kontrollen icke vore af annan beskaffenhet, än att densamma likaväl kunde utöfvas af tullstationens personal som af tullpersonalen i stapelstaden och stationen i öfrigt ägde befogenhet att fullständigt utklarera det fartyg, med hvilket exporten skulle ske.

I berörda utlåtanden har generaltullstyrelsen vidare anfört, att, ehuru nu förevarande ansökningar strängt taget icke därtill gåfve anledning, styrelsen dock ansett sig böra i detta sammanhang framhålla, att det af samma skäl, som anförts i fråga om från tullstation utförd trämassa, borde vara exportör af trämassa medgifvet att erhålla tullrestitution för juteemballage äfven då inlastningen af trämassan ägde rum å plats, som hvarken vore stapelstad eller annan tullplats, under förutsättning att trämassan behörigen angåfves till utförsel hos vederbörande tullförvaltning, vare sig i stapelstad eller å annan tullplats, samt att inlastningen ägde rum under vederbörlig, af tullförvaltningen till lastningsplatsen beordrad bevakning, som utöfvade all erforderlig kontroll, äfvensom att fartyget i vanlig ordning utklarerade. Då under dessa förutsättningar utförsel varan och fartyget blifvit upptagna i tullförvaltningens journaler och samma kontroll utöfvats, som om lastningen skett å tullplats, kunde måhända, ehuru inlastningen skett å annan ort än tullplats, utförseln kunna anses hafva ägt rum från den tullplats, där fartyget utklarerat, och sålunda från stapelstad, därest tullplatsen varit sådan stad; men hade styrelsen dock af förut anförda skäl ansett sig icke befogad lämna ett af en exportör af trämassa hos styrelsen begärdt förklarande, att den omständigheten, att trämassa komme att utföras från ort, som ej vore tullplats, icke skulle utgöra hinder för honom att komma i åtnjutande af tullrestitution för användt juteemballage.

Under åberopande af hvad sålunda anförts har generaltullstyrelsen — då, i händelse den af bolagen gjorda framställningen funnes böra vinna afseende, ett allmänt gällande stadgande i sådant syfte syntes böra meddelas — i underdånighet hemställt, huruvida icke den i § 9 mom. 2 tull-

12 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o Ilo.

taxeunderrättelserna omförmälda rätten till tullrestitution för utländsk juteväfnad, som användes till emballage vid utförsel af varor sjöledes, kunde, under de i öfrigt i nämnda moment bestämda villkor, få tillgod okomma vederbörande utan hinder däraf, att utförseln af varorna icke ägde rum från stapelstad, en ändring, som skulle kunna åstadkommas genom att i berörda författningsrum orden »från stapelstad» och »å exportorten» uteslötes.

Då de af generaltullstyrelsen sålunda föreslagna ändringar i fråga om villkoren för åtnjutande af restitution af tull för i utlandet tillverkad, som emballage vid utförsel använd juteväfnad synas vara ägnade att befordra den svenska industriens intressen och samma ändringar, på sätt generaltullstyrelsen anfört, icke heller synas vara af beskaffenhet, att nödig kontroll därigenom behöfver eftersättas, anser jag mig böra tillstyrka samma förslag.

Däremot torde aktiebolaget Robertsfors’ ansökan om restitution af tull för juteväfnad, hvilken såsom emballage redan utförts från Sikeå, icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta,

l:o

dels att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med nummer 211 '/, af följande lydelse:

Hattflätor uteslutande af

bast, halm eller träspån — — — — — — fria

dels ock att tulltaxerubri korn a n:is 26 och 201 skola erhålla följande lydelse:

26. Bast, Bastrep och Bastmattor — —--— — fria

201. Halm: oarbetad, äfvensom lialmrep — — — —--fria.

2:o

dels ock att §§ 8 och 9 i de vid tulltaxan den 8 juni 1906 fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör skola erhålla följande förändrade lydelse:

§ 8-

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare

Kungl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o 115. 13

sig1 s\ enskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort, införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker hvilka antingen icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom lör fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften eller i det fall att, enligt medgifvande, som här nedan sägs, tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma ställts, njuta befrielse från dess gäldande, under villkor:

a) --- —-------------1 _

b) --------------------

ej att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen, när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar eu af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden, som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, transitupplag eller frilager eller från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt

d) - -------------------

Verkställes nybyggnaden — — — — — meddelade föreskrifter.

2. _ _ _ _ _ _ _ _

3.--------------Z I

§ ».

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffmeradt socker, topp-, kandi- och kak- ......... 13 öre

„ 1 dito choklad .......................................................................... 5

„ 1 dito bröd .......................................................................... g

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 115.

för 1 kilogram tobak, arbetad:

cigarrer och cigarretter........................ 1 krona — öre

spunnen, bopvriden eller prässad, äfvensom i

stänger .............................................................

malen eller snus ...................................................

andra slag

s. k. flamsrarn, färgadt eller tryckt, af bomull 15 „

* i» af u11 ?0 „

bomullsväfnad............................................................... „

linneväfnad........................................................• •.......... 20 „

sydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manschetter med flera, under villkor att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bomullsväfnad 50 „

^ ^ ~~igt iakttages:

b) ----------------- -

- - - - - - - -

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets vikt. 1 de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna

medgifvas. ,

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan lörmales, med-

gifves ock

15 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 115.

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid iakttages, att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66 •/., kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn 66 2/3 kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) --------------------

b) -----------------------

c) --------------------

d) --------------------

e) -------------------

f) -------------------

g) — .-----;-------------

a) -------------------

b) -------------------

c) -------------------

d) --------------------

e) -------------------

f) -------------------

g) -------------------

4. ------------------

5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller icke illpliktigt utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 omförmäles, eller ock bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan produkt, än förut i denna § sagdt är, må, såvidt generaltullstyrelsen finner tillförlitlig kontroll kunna åstadkommas, tullafgift, som vid varornas införsel direkt från utlandet erlagts, kunna återfås under iakttagande af följande villkor:

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 115.

a)----------------.--

b)-------------------

c) ------------------

d) ------------------

e) ------------------

f) ------------------

g)-------------------

b)------------------■ —

Därest utländskt råbrännvin---—----normalliter.

6. Hvad här ofvan i denna § är angående tullrestitution föreskrifvet gälle äfven, då gods, för hvilket restitution af tullafgift ifrågasättes, antingen sjöledes utföres till frihamn eller ock landvägen utföres till sådan hamn eller intages å frilager; skolande i sistnämnda båda fall utförseln till frihamn eller intagningen å frilager verificera!!} på sätt särskildt är eller varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af godsets utförsel sjöledes till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut i denna § är föreskrift beträffande verificering af utförsel till utrikes ort.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt... vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Karl Skogman.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.