lagen.nu
Prop. 1907:196

angående upp¬ låtelse af mark från förra länsmansbostället Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Jönköpings län

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj.i» Nåd. Proposition N:o 19ti.

1 N:o 196.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse af mark från förra länsmansbostället Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Jönköpings län; gifven Stockholms slott den 26 april 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att den mark, som kan erfordras från förra länsmansbostället Va mantal Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Käfsjö socken af Jönköpings län för anläggning i enlighet med af Kungl. Maj:t fastställd plan af allmän farled från Marieholm i Åsenböga socken till Hillerstorp i Käfsjö socken, må för sagda ändamål upplåtas till ingenjören H. Colleen mot ersättning, hvars belopp skall fastställas i den ordning, som stadgas i kungl. förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, dock att det skall åligga Colleen, vid äfventyr att detta medgifvande eljest anses förfallet, att före den 1 september 1907 i vederbörlig ordning hafva gjort framställning om tillsättande af sådan nämnd, som omförmäles i nyssnämnda förordning, samt att inom 3 månader, efter det ersättningens belopp blifvit sålunda fastställdt, inbetala detsamma till länets ränteri, hvarjämte Colleen skall ensam vidkännas lagfartskostnaden och öfriga med upplåtelsen förenade utgifter;

dels och besluta, att de medel, som genom ifrågavarande upplåtelse till statsverket inflyta, skola, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afl. 153 Höft.

2 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 196.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Kun f/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19 6-

3 Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regent en i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindmak,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolig, Statsråden: Tingstex,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Eoos.

Juhlin,

SWARTZ.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde vidare:

Sedan disponenten för Marielxolms järnverksaktiebolag ingenjören H. Colleen hos Kungl. Maj:ts befallninghafvande i Jönköpings län anhållit om tillstånd att i enlighet med ett af distriktschefen, majoren i vägoch vattenbyggnadskåren E. J. A. Westerberg den 28 juni 1900 afgifvet, af ritningar och kostnadsberäkningar åtlöljdt förslag inrätta allmän farled från Marieholms bruk i Åsenhöga socken genom Mosjön och dennas utlopp till sjön Flaten samt vidare genom sistnämnda sjö och en anlagd kanal till Hillerstorps by i Käfsjö socken i närheten af Hillerstorps järnvägsstation å Borås—Alfvesta järnväg, hölls den 17 december 1901 inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande sammanträde i frågan

4 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 196-

med vederbörande kommuner, trafikanter, strand-, bro-, fiske- och vättenverksägare samt andra, fivilkas rätt kunde af frågan beröras.

Därvid framhöll Colleen, att den ifrågasatta farleden skulle blifva till stort gagn ej blott såsom en synnerligen bekväm samfärdsled för Marieholms bruk samt Åsenliöga och Käfsjö socknar, utan äfven till följd af den med företaget förenade sänkningen af Mosjön, hvarigenom ansenliga landvinningar komme att förvärfvas.

Åtskilliga socknemän från Åsenhöga instämde med Colleen samt framhöllo, bland annat, att visserligen invånarna i en mindre del af Åsenhöga socken hade närmare väg till annan station än Hillerstorps. men att öfriga invånare i denna stora socken finge stor nytta af den föreslagna, farleden; att Marieholms bruks uppblomstring, som vore af stor betydelse för socknen i dess helhet, torde befrämjas genom kanalen; att äfven nya industriella inrättningar kunde uppstå invid densamma, hvilket skulle medföra arbetstillfällen och ökade inkomster lör ortens befolkning; samt att, ehuru Åsenhöga socken och särskildt Marieholms bruk väl finge större nytta af företaget än Käfsjö socken, äfven denna socken komme att vinna stora fördelar af företaget.

Åtskilliga socknemän från sistnämnda socken yttrade sig emellertid mot företaget samt åberopade därvid ett af socknemännen å kommunalstämma den 8 september 1901 gjordt uttalande, att farleden vore hvarken lämplig eller behöflig. Enligt talarnas mening skulle företaget komma att medföra nytta endast för Marieholms bruk och genom Mosjöns sänkning för några få hemman inom Åsenhöga socken. För Käfsjö socken skulle farleden ej komma att medföra något väsentligt gagn, då dess invånare ändå hade bekväm förbindelse med Hillerstorps järnvägsstation. Då således endast ett fåtal komme att trafikera farleden, kunde densamma icke anses behöflig för allmänna samfärdseln. Däremot skulle den medföra åtskilliga olägenheter för strandägarna kring sjön Flaten, hvars sänkning komme att förhindras genom företaget, samt för en del jordägare söder om sistnämnda sjö, hvilkas ägor komme att genomskäras af kanalen. Dessutom skulle flottningen i vattendragen komma att försvåras af kanalen, emedan genom densamma lösflottning skulle förhindras och svårigheter nog äfven uppstå för flottning med sammanbundna flottar.

På framställd proposition å frågan, huruvida den föreslagna farleden vore nyttig och behöflig för den allmänna samfärdseln, motsatte sig flertalet af de vid sammanträdet närvarande det tillämna de företagets utförande.

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o JOO. 5

Genon i utslag den 14 januari 1902 pröfvade Kung!. Maj:ts befallningshafvande, af skäl, bland andra, att den föreslagna farleden måste anses vara för den allmänna samfärdseln behöflig, skäligt tillåta Colleen att inrätta allmän farled mellan förutnämnda orter. Detta utslag öfverklagades med yrkande, att den meddelade tillåtelsen till inrättande af ifrågavarande farled måtte uppliäfvas, men enligt utslag den 2 april 1903 fann kammarkollegium de hos kollegium fullföljda besvären icke föranleda ändring i Kung]. Maj:ts befallningshafvandes utslag, hvarefter Kungl. Magt i anledning af vidare fullföljd talan genom nådig resolution den 12 februari 1904 icke fann skäl att göra ändring i kollega utslag.

Genom nådigt bref den 2 juni 1905 har därefter Kungi. Maj:t, jämte beviljande af statsbidrag till ifrågavarande anläggning, fastställt förutnämnda af majoren Westerberg upprättade arbetsplan för företaget.

Enligt kontrakt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 5 maj 1906 har sedermera Colleen åtagit sig arbetets utförande enligt den fastställda planen.

Genom nådig resolution den 24 augusti 1906 i unledniug af eu utaf Colleen gjord underdånig ansökning om tillstånd att genast tillträda de områden af jord och vatten, som erfordrades för farledens inrättande, har Kungl. Maj:t vidare förordnat, bland annat, att den enskild man, menighet eller inrättning tillhöriga jord eller lägenhet, som enligt förenämnda af Kungl. Maj:t fastställda arbetsplan behöfde för ifrågavarande farled begagnas, skulle till sökanden afstås att genast tillträdas mot ersättning, som därest godvillig öfverenskommelse icke kunde träffas, skulle bestämmas i den ordning, gällande förordning angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade.

Hos Kungl. Maj:t har nu bemälde Colleen i underdånighet anhållit, att, enär för farledens framdragande enligt fastställda planen mark erfordrades från det för statsverkets räkning utarrenderade förra länsmansbostället Va mantal Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Käfsjö socken, dylik mark måtte för ändamålet upplåtas, samt att ersättning för de områden, hvilka kunde till följd häraf komma att af kronan afstås, måtte bestämmas att utgå efter samma grunder, som tillämpades vid upplåtande af kronojord för utförande af enskilda järnvägsanläggningar.

Ifrågavarande egendom är enligt domänstyrelsens kontrakt dem 28 juli 1899 utarrenderad för en tid af 20 år från den 14 mars 1901, och egendomens arrendator har i anledning af förevarande ansökning, med bestridande af riktigheten utaf den af majoren Westerberg upp-

6 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 106.

rättade kartan och under erinran, att sökanden redan tagit den ifrågavarande marken i besittning och därstädes verkställt gräfningar, förklarat sig ej hafva något att erinra mot ansökningen, därest full och nöjaktig godtgörelse under återstående arrendetiden till den 14 mars 1921 tillerkändes honom för all skada och intrång, som orsakades genom upplåtelsen.

Kronofogden har ansett, att kronan borde erhålla full ersättning för marken ifråga, samt att åt arrendatorn borde förbehållas rätt till godtgörelse för den skada och det intrång, han lidit och under sin återstående arrendetid komme att lida af företaget.

Domänintendenten har framhållit, att ifrågavarande anläggning säkerligen hade till hufvudsaklig uppgift att förbättra kommunikationsförhållandena för större industri i orten, men att densamma äfven kunde anses i någon mån allmännyttig. Upplåtelse af nödig mark syntes därför icke böra förvägras, dock endast mot full ersättning enligt nyssnämnda af kronofogden angifna grunder, hvilken ersättning syntes böra bestämmas i den ordning, förordningen den 14 april 18GG angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har meddelat, att, sedan det blifvit anmäldt, att sökanden redan företagit gräfningsarbeten å ifrågavarande egendom, Kungl. Maj:ts befallningshafvande, för att arbetet skulle få fortgå, affordrat honom borgen för det belopp, hvartill ersättningen för all den för företaget erforderliga mark beräknats skola komma att uppgå, samt att sökanden aflämnat godkänd sådan å 5,033 kronor, utgörande värdet af marken enligt det upprättade kostnadsförslaget.

För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande, då ifrågavarande företags nytta för det allmänna redan blifvit utredd och pröfvad i sammanhang med beviljande af statsanslag till företaget, hemställt, att sökanden måtte medgifvas rätt att förvärfva marken ifråga i den i förordningen den 14 april 186G stadgade ordning.

Emellertid har Kungl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, att, då den af sökanden åberopade kartan öfver kanalens sträckning dels, enligt hvad arrendatorn anmärkt, vore i vissa delar felaktig och dels ej angåfve, huru stor och af hvad beskaffenhet den mark vore, som af företaget berördes, det syntes lämpligt att vid bifall till ansökningen fästes det villkor, att sökanden inom viss tid till Kungl. Maj:ts befallningshafvande aflämnade en af vederbörligen förordnad landtmätare upprättad karta med beskrifning öfver boställets mark, som af anläggningen berördes.

Kungl. Maj:ta lYtUI. Proposition N:o 1%. 7

Domänstyrelsen har upplyst, att i förenämnda med boställets arrendator afslutade kontrakt stadgats såsom villkor, bland andra, att. där sådant för allmännyttigt ändamål ä kronans vägnar fordrades, arrendator!! skulle afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust, honom tillskyndades.

För egen del har domänstyrelsen instämt i Kungl. Maj:ts befallningshafvandes hemställan i ärendet.

Sedan slutligen från Kungl. Maj:ts befallningshafvande infordrats dels uppgift å arealen och beskaffenheten af den mark, som ansåges erforderlig för kanalföretaget, dels ock karta, utvisande kanalens sträckning öfver omförmälda hemmans ägor, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfverlämnat en af vice kommissionslandtmätaren C. O. von (tedda år 1906 med stöd af den för farleden af Kungl. Maj:t fastställda plan upprättad karta öfver densammas sträckning å ägorna till förberörda egendom jämte tillhörande beskrifning.

Af dessa handlingar inhämtas, att enligt planen af egendomen skulle tagas i anspråk 23 ar åker, 3 hektar 86,90 ar ängsmark samt 34,4 0 ar betesmark; att vederbörande vid kanalens uppmätning emellertid framställt en anhållan, att kanalens läge måtte något förändras; samt att vid bifall till en sådan anhållan af boställets mark skulle komma att tagas i anspråk en icke obetydligt mindre och ej så värdefull areal som enligt den fastställda planen.

Jag finner icke hvad i ärendet förekommit innebära tillräckligt skäl för, att sökanden skulle erhålla ifrågavarande områden åt sig upplåtna på andra villkor än dem, myndigheterna föreslagit, eller mot full ersättning såsom vid expropriation från enskilda. Till förekommande af dröjsmål med ersättningens bestämmande torde, på sätt myndigheterna föreslagit, böra bestämmas viss dag, hvilken lämpligen torde kunna bestämmas till den 1 september 1907, före hvilken sökanden skall hafva gjort framställning om expropriationsnämndens tillsättning. Dessutom synes, i öfverensstämmelse med hvad 1866 års förordningstadgar, viss tid, inom hvilken löseskillingen skall erläggas, böra föreläggas sökanden, då han, enligt hvad upplyst är, redan börjat verkställa arbeten å hemmanets mark. Till sökandens förslag om ändrad sträckning för viss del af anläggningen torde, då bifall till sådan ändring i planen ännu ej blifvit sökt, annan hänsyn ej nu böra tagas än, att Riksdagens samtycke inhämtas till upplåtelse af den mark, som, sådant företaget en gång kommer att utföras, kommer att erfordras för detsamma.

8 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 190.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att den mark, som kan erfordras från förra länsrnansbostället V. mantal Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Käfsjö socken af Jönköpings län för anläggning i enlighet med af Kungl. Maj:t fastställd plan af allmän farled från Marieholm i Åsenhöga socken till Hillerstorp i Käfsjö socken, må för sagda ändamål upplåtas till sökanden mot ersättning, hvars belopp skall fastställas i den ordning, som stadgas i förordningen den 14 april 186G angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, dock att det skall åligga sökanden, vid äfventyr att detta medgifvande eljest anses förfallet, att före den 1 september 1907 i vederbörlig ordning hafva gjort framställning om tillsättande af sådan nämnd, som omförmäles i nyssnämnda förordning, samt att inom 3 månader, efter det ersättningars belopp blifvit sålunda fastställdt, inbetala detsamma till länets ränteri, hvarjämte sökanden skall ensam vidkännas lagfartskostnaden och öfriga med upplåtelsen förenade utgifter;

dels och besluta, att de medel, som genom ifrågavarande upplåtelse till statsverket inflyta, skola, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbäraude eller till skogsodling tjänlig mark.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet: Åbr. Unger.