angående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

1 N:o 55.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön; gifven Stockholms slott den 22 februari 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen dels att, med godkännande af det emellan marinförvaltningen och ägaren af egendomen Elfvik med underlydande den 16 innevarande februari villkorligt afslutade köpeaftal angående nämnda egendom, medgifva att för anläggning af en flottstation å Lidingön må för kronan förvärfvas, förutom nämnda egendom, de från samma egendom afsöndrade lägenheter, bvilka må befinnas för etablissementet erforderliga;

dels att för inköp af för ändamålet erforderlig mark samt till påbörjande af anläggning utaf den föreslagna flottstationen anslå ett belopp af 19,000,000 kronor, att förskjutas af statskontoret, samt att däraf för år 1908 anvisa 6,200,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp redan under innevarande år utanordna 4,000,000 kronor;

dels ock att bemyndiga riksgäldskontoret att i mån af behof tillhandahålla statskontoret de för förskotten nödiga medlen;

viljande Kungl. Maj:t framdeles till Riksdagen inkomma med förslag rörande den ordning, i hvilken de af statskontoret förskjutna medlen böra ersättas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

W. Dyrssen.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 41 Haft. (N:o 55.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 22 februari 1907.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle, Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JtJHLIN.

Departementschefen statsrådet Dyrssen anförde i underdånighet:

Frågan om förflyttning af flottans station i Stockholm till annan plats än den nuvarande har sedan ett tiotal år tillbaka stått på dagordningen .

I skrifvelse den 25 september 1897 anmodade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet chefen för flottans stab att i samråd med marinförvaltningen inkomma med förslag till förläggning af den flottans materiel, som, enligt i skrifvelsen närmare angifna grunder, under de närmast därpåföljande 12 åren påräknades komma att tillföras flottan,

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

därvid förläggningen skulle grundas dels pa stationernas förmåga att rymma personal, fartyg och inventarier in. in. dels pa de strategiska grunderna för flottans deltagande i landets försvar.

I anledning häraf afgaf cliefen för flottans stab i hemlig skrifvelse den 8 december 1898 ett utlåtande angående nämnda strategiska grunder.

Då detta utlåtande den 10 februari 1899 af chefen för sjöförsvarsdepartementet anmäldes inför Kungl. Maj:t, anförde departementschefen tillika, att af utredningar, som från varfscheferna vid flottans stationer infordrats rörande den materiel, som kunde förläggas vid hvardera stationen, emellertid framginge, bland annat, hvad Stockholms station beträffade, att flottans etablissement härstädes i sitt nuvarande skick på intet sätt tillfredsställde de fordringar i mobiliserings- och varfsdriftshänseenden, som måste ställas på nutida marinetablissement. Någon materiel utöfver den vid stationen då befintliga kunde icke utan omfattande och dyrbara anordningar dit förläggas, och stationens nuvarande område vore för trångt för att dit förlägga hela den styrka, som af strategiska skäl borde där stationeras.

Då därför en förflyttning af flottans etablissement i Stockholm till annan plats i stadens närhet och i sammanhang därmed stående utvidgning af stationen framstode såsom särdeles önskvärda, och det syntes antagligt, att de härför erforderliga penningmedel skulle kunna anskaffas genom försäljning af Stockholms stations nuvarande område, ansag chefen för sjöförsvarsdepartementet dessa frågor, innan ytterligare kostnader nedlades på flottans nuvarande etablissement i Stockholm, böra underkastas en grundlig utredning, hvilken, med fäst afseende på dess stora omfattning och önskvärdheten af dess snara slutförande, syntes böra anförtros åt en särskild kommitté.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt beslöt Kungl. Maj:t i enlighet med af chefen för sjöförsvarsdepartementet tillika gjord hemställan att uppdraga åt eu kommitté, bestående af landshöfdingen in. in. P. G. AV. Isberg, såsom ordförande, samt f. d. öfverdirektören och chefen för mariningenjörstaten m. m. G. AV. Svenson, kommendören vid kungl. flottan in. in. J. Hägg, kommendörkaptenen af 2:a graden vid kungl. flottan m. m. 1). U. AV. Linder och byggmästaren vid flottans station i Stockholm, kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren, m. m. G. A. Ingelman, såsom ledamöter, att verkställa utredning och inkomma med förslag rörande förflyttning af samtliga de till flottans station i Stockholm hörande etablissement till annat lämpligt område i hufvudstadens närhet innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs befästningar och

Flottstations

kommitténs

betänkande.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

beredande af medel härför genom försäljning af Skepps- och Kastellholmarna samt det s. k. Galervarfvets område å Kungl. Djurgården.

Den sålunda tillsatta kommittén afgaf den 31 augusti 1900 ett betänkande angående den första af de frågor, hvilkas utredande blifvit till kommittén öfverlämnadt, eller frågan om förflyttning af de till flottans station i Stockholm hörande etablissement från dess nuvarande plats och anläggning af nytt marinetablissement å annat lämpligt område i hufvudstadens närhet.

Kommittén har i detta sitt betänkande anfört, att den till ledning för uppfattningen af rätta innebörden af det åt kommittén lämnade uppdrag erhållit, bland annat, den redan nämnda, af chefen för flottans stab verkställda utredningen samt från varfscheferna vid flottans stationer infordrade utredningar.

I enlighet med innehållet af dessa handlingar samt på grund af kommittén lämnade meddelanden af chefen för sjöförsvarsdepartementet hade kommittén i fråga om det tillämnade nya marinetablissementets omfattning haft att utgå från följande grunder och förutsättningar.

Etablissementet borde inrättas för förläggning af följande stridsfartyg :

12 st. 1 kl. pansarbåtar,

1 )) 2 » pansarbåt,

7 » 3 d pansarbåtar,

6 )> torpedkiyssare,

6 » 1 » kanonbåtar,

27 » 1 )) torpedbåtar, samt

10 » 2 » torpedbåtar.

Härjämte borde, förutom logements-, transport- och småfartyg, lotsverkets och sjökarteverkets fartyg kunna i mån af behof förläggas och utrustas vid etablissementet.

"V id etablissementet borde anordnas, utom nödiga byggnader för stationen, dockor, verkstäder, förrådshus samt alla öfriga inrättningar och byggnader, som för en tidsenlig och särskild! ur mobiliseringssynpunkt väl ordnad varfsdrift, beräknad för förut omnämnda fartyg, ansåges erforderliga, äfvensom förvaringsskjul för upplag af 40,000 ton stenkol.

Utrymmet för etablissementet och belägenheten af anordningarna därstädes borde beräknas så, att möjlighet förefunnes till utveckling, i händelse antalet dit förlagda fartyg skulle befinnas böra i framtiden ökas.

Med dessa utgångspunkter gifna hade kommitténs första uppgift blifvit att inom de i kommitténs uppdrag fastställda begränsningar,

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 55.

således i hufvudstadens närhet innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs befästningar, utse lämplig plats för ett marinetablissement af antydd omfattning.

Fn dylik plats måste gifvetvis i främsta rummet erbjuda tillräckligt utrymme till lands och sjöss för mobiliseringskajer, varfsdrift, station med de flera inrättningar, som vid etablissementet borde finnas, äfvensom behörigt vattendjup och lämplig grund såväl hvad fasta marken som hafsbottnen beträffade.

Dessutom hade kommittén ansett särskildt afseende böra fästas därå, att dels belägenheten erbjöde största möjliga skydd mot fientliga angrepp dels möjlighet förefunnes att utan allt för stora kostnader åstadkomma järnvägsförbindelse med hufvudstadens kommunikationsnät.

Granskade man kartan öfver Stockholms omgifningar och besinnade beskaffenheten af terrängförhållandena i dessa trakter, insåge man snart, att en plats, så beskaffad, att den uppfyllde alla-de uppräknade fordringarna, ej vore lätt att anträffa. Kommittén hade också funnit bekräftelse härpå vid de fyrfaldiga besiktningsresor, kommittén företagit inom ifrågavarande del af Stockholms skärgård.

Stränderna söder om farleden mellan Stockholm och Vaxholm vore branta och otillgängliga, och att förlägga etablissementet dit hade därför ansetts icke böra komma i fråga. Hvad Dufnäsviken och Lännerstasunden beträffade, så erbjöde väl vissa därinvid belägna områden gynnsammare terrängförhållanden, men närheten till de för fientliga landstigningsföretag blottställda stränderna omkring Erstavik och Baggensfjärden i förening med den omständigheten, att enda reträttvägen ledde genom det trånga, lätt afstängda Skurusund, hade uteslutit tanken på att för ändamålet använda dessa områden.

De närmast innanför befästningarna belägna trakterna måste jämväl undvikas, enär desamma kunde verksamt beskjutas af fientliga fartyg från Trälhafvet och angränsande vattenområden. A kuststräckan utefter Långholms- och Askrikefjärdarna samt omkring Stora Värtan hade kommittén särskildt fäst sig vid tvänne platser, nämligen dels den till Bogesund hörande landtungan mellan Långnöviken och Långholmsfjärden med omkringliggande vatten och dels den vik af Stora Värtan, som i närheten af inloppet till Kyrkfjärden och Rydboholms slott sköte in i nordlig riktning, samt stränderna däromkring. Begge dessa platser erbjöde jämförelsevis gynnsamma terrängförhållanden, och vattendjupet syntes ej vara af beskaffenhet att lägga allt för stora hinder i vägen. Belägenheten af dessa platser hade dock synts kommittén icke vara fullt tryggad. Hvad Bogesundsområdet beträffade, vore faran för be-

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

skjutning från fientliga fartyg där ingalunda utesluten, om oek mindre än vid närmare befästningslinjerna belägna platser, och området vid Stora Värtan läge väl nära farvattnet norr om Resarön, där landstigning af en fientlig styrka icke vore otänkbar. I öfrigt hade begge dessa ställen den olägenheten gemensam, att de läge väl aflägsna från hufvudstaden och kräfde jämförelsevis långa och kostbara järnvägsanläggningar.

Bland de platser, som vidare kunde ifrågasättas, intoge, med hänsyn till krafvet på en tryggande belägenhet, Lidingön ett framstående rum.

Också hade det en gång varit ifrågasatt att flytta Stockholms flottstation till inre delen af den i nämnda ö från öster inskjutande Hustegafjärden med därinvid varande, till hemmanen Yttringe hörande stränder. Sedan nämligen beliofvet af ökadt hamnutrymme inom Stockholms centralare del tagit sig uttryck såväl i motioner inom Riksdagen af enskilda riksdagsmän som i framställning från hufvudstadens handelsförening, och på grund häraf af öfverståthållareämbetet gjorts underdånig hemställan om förvärfvande åt hufvudstaden af Skepps- och Kastellholmarna för tillgodoseende af stadens behof af kajer och hamnplatser samt särskilda kommitterade år 1863 erhållit uppdrag att afgifva betänkande rörande denna fråga och tillika uppgöra förslag till flottstationens förflyttning till annan plats, hade dessa kommitterade hemställt, att stationen måtte förläggas till Hustegafjärden, hvilken plats ansåges bereda det bäst skyddade läget och jämväl i öfrigt vara lämpligför ändamålet.

Nekas kunde icke heller att, utom fördelen af en betryggande belägenhet, åtskilliga andra betingelser där vore för handen, såsom en någorlunda rymlig hamnbassäng, lagom djup och, delvis åtminstone, tämligen jämnt sluttande stränder. Att kommittén ändock ansett sig icke kunna upptaga det äldre förslaget eller ö f V e r h u fv ridt a g e t ifrågasätta etablissementets förläggning till någon plats å Lidingön hade i främsta rummet berott på svårigheten att anordna järnvägsförbindelse med hufvudstadens kommunikationsnät. Behofvet af en dylik förbindelse tedde sig för fyrtio år sedan icke såsom oafvisligt, men till följd af den utveckling, sjökrigsväsendet under senare tider tagit, och den däraf beroende nödvändigheten att kunna på kortast möjliga tid mobilisera sjöstridskrafterna, måste numera, enligt kommitténs åsikt, frånvaron af järnvägsförbindelse betraktas såsom ett bestämdt hinder mot marinetablissementets förläggande till denna ö. Häremot talade äfven den omständigheten, att förvärfvandet af erforderligt område därstädes helt

7 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

visst skulle med hänsyn särskildt till de talrika rundt om eu befintliga dyrbara villaanläggningarna komma att ställa sig synnerligen kostbart.

Å fastlandets stränder utmed Lilla Värtan kunde tre särskilda områden ifrågasättas, nämligen den af Stockholms stad anlagda Värtahamnen, det område, som norr om Hjorthagen och bufvudstadens gasverk sträckte sig från Husarviken öfver Störa och Lilla Skuggan till macerationsanstalten inom landtbruksakademiens experimentalfälts område, samt Kaknässkogen eller området från Loudden till Djurgårdsbrunnskanalen.

Samtliga dessa platser hade det gemensamt, att de, så vidt möjligt, vore skyddade för fientliga angrepp, icke påkallade stora kostnader för järnvägsförbindelse och vore belägna i hufvudstadens omedelbara närhet inom det till densamma hörande område.

Sistnämnda omständighet vore, enligt kommitténs åsikt, af synnerligen stor betydelse. Utom det att densamma lämnade tillfälle till begagnande af stadens vattenledning och andra dylika inrättningar, hvarigenom afsevärd besparing i kostnaden torde kunna ernås, beredde den vid mobiliseringstillfälle lättare än annorstädes möjlighet till fyllande af flottans mångahanda behof af proviant och materialier af olika slag, och stadens skeppsbyggerier, varf och verkstäder med därvid anställd personal kunde vid brådskande tillfällen anlitas såsom reserv. Såsom en bestämd fördel syntes ock böra betraktas, att ett marinetablissement af den omfattning som det ifrågasatta vore förlagdt å samma plats, där sjöförsvarets högsta ledande myndigheter hade sitt säte. Härigenom möjliggjordes och främjades en kontroll och en växelverkan mellan dessa myndigheter och de närmast styrande inom etablissementet, hvilken för begge sidor syntes vara både erforderlig och önskvärd. I öfrigt borde man icke förbise det välgörande inflytande på flottpersonalens, särskildt officerarnas, utbildning, som en vistelse i liufvudstaden med dess talrika tillfällen till tankeutbyten och socialt umgänge äfven med andra än likar finge anses äga, i motsats till den anledning till ensidighet, en isolering inom ett trångt område på landsbygden tvifvelsutan skulle medföra.

Bland sistnämnda tre platser syntes, hvad markens höjdförhållanden anginge, Värtahanmen med därinvid varande område intaga främsta rummet. Den erbjöde en jämförelsevis stor plan yta med däraf följande besparing i terrasserings- och sprängningskostnader. Vidare funnes där redan färdiga järnvägsförbindelser och rymliga kajer, hvarförutom tillfälle till utvidgning gåfves.

s

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

Emellertid torde denna Stockholms stad tillhöriga hamn icke för närvarande och innan annan för den gröfre godstrafiken afsedd hamnplats blifvit åvägabragt kunna af staden undvaras. I hvarje fall måste det förutsättas, att icke blott staden utan äfven statens järnvägar, som vid Värtahamnen hade sin kolstation och för densamma påkostat dyrbara anordningar, skulle komma att kräfva ett högst betydande vederlag för afstående till flottan af hamnen med där befintliga anläggningar, hvilka i allt fall endast delvis skulle kunna tillgodogöras för flottans behof. På grund af dessa förhållanden och då därtill konnne att, enligt hvad erfarenheten visat, grunden vid Värtahamnen icke vore pålitlig ' eller lämplig för tunga kajbyggnader, hade kommittén ansett sig icke böra föreslå Värtahamnen såsom plats för det nya etablissementet.

Häremot hade området norr om gasverket från Husarviken öfver Stora och Lilla Skuggan till macerationsanstalten med den därutanför belägna Tranholmen varit inom kommittén allvarligen ifrågasatt för ändamålet.

Härtill hade ock kommittén haft särskild anledning, i det nämligen den redan omförmälda, af chefen för flottans stab verkställda utredningen innehölle ett uttalande till förmån just för denna plats. Platsen erbjöde i afseende på järnvägs-, gas- och vattenledningsförbindelser särskilda underlättnader för mobiliseringsvarfvets och depåens anläggande å fastlandet, under det att reparations- och nybyggnadsverksamheten borde kunna förläggas till och finna lämpligt utrymme å Tranholmen, där terrängen för en dylik anläggning syntes passande. Sjöförbindelserna med staden vore lätta genom Alkistan och Brunnsviken, utfartsled till sjöss ginge norr om Lidingön öfver Askrikefjärden till stora segelleden, samt farled till Stockholms centralare delar öfver Lilla Värtan genom Lidingöbro förbi Blockhusudden eller genom Diurgårdsbrunnskanalen.

Hvad sålunda i denna utredning anförts till förmån för platsen vid Skuggan hade föranledt kommittén att i främsta rummet rikta sin uppmärksamhet på denna plats. Besiktning hade hållits på stället och, ehuru därvid befunnits, att terrängförhållandena icke vore fullt så gynnsamma, som man haft anledning antaga, hade desamma dock icke synts böra verka afskräckande, helst det varit att antaga, att genom utfyllning af det söder om Tranholmen utskjutande vidsträckta fyrafotsgrundet ett betydande plant område skulle kunna vinnas utan mera afsevärda kostnader. Kommittén hade därför gått i författning om närmare undersökning af området genom afvägningar af terrängen såväl å fastlandet som å Tranholmen samt djupborrningar längs stränderna och å grundet

Kumjl. May.ts Nåd. Proposition N:o 55. 9

utanför Tranholmen, hvarjemte under den ganska långa tid, dessa arbeten kräfde, förberedande utkast både gjorts till varfsanläggningen.

Sedan afvägnings- och pejlingsarbetena någon tid fortskridit, både emellertid yppat sig betänkligheter mot Tranholmens intagande i planen för det nya etablissementet. Dels hade nämligen denna holme befunnits vida mer oländig och kuperad än tillgängliga kartor angifvit, dels hade det visat sig, att det därifrån utskjutande grund, hvilket man till följd af förekomsten å dess närmast land belägna del af ur vattnet uppstickande stenar haft anledning antaga bestå af sten eller grus, nästan i sin helhet utgjordes af ett mäktigt lager lös lera, som uteslöte möjligheten att genom utfyllning göra en för varfsområdet erforderlig afsevärd landvinning, åtminstone till rimligt pris. Vid dessa förhållanden hade kommittén, för hvilken det från början framstått såsom en visserligen ej afgörande, men dock afsevärd olägenhet att hafva varfsverksamheten splittrad och en del däraf, byggnads- och reparationsverksamheten, förlagd till Tranholmen, dit järnvägsförbindelse icke titan stora kostnader kunde åstadkommas, ansett sig böra afstå från tanken på denna holmes användande för ändamålet, samt hade i stället gått att undersöka, huruvida icke etablissementet skulle kunna i sin helhet inrymmas å området på fastlandet.

I detta afseende hade de fortgående djupborrningarna gifvit ett nytt uppslag. Af desamma hade nämligen framgått, att Husarviken med stränderna däromkring utgjordes af en djup, med tämligen lös lera fylld bassäng, hvilken syntes kunna utan allt för stora kostnader genom muddring tömmas och utvidgas, så att densamma i förening med närmaste strandområde utmed Lilla Värtan kornme att lämna tillräckligt utrymme för förläggning af hela den afsedda fartygsmaterielen, hvarjämte plats för byggnads- och reparationsvarfvet med tillhörande verkstäder och dockor syntes kunna beredas vid Lilla Skuggan. Kommittén, som lifligt hade tilltalats af den utsikt till koncentrering af etablissementets olika delar, som denna plan erbjudit, hade därför gått i författning om utarbetande af ett förberedande utkast till etablissementets förläggande å denna plats samt uppgörande af öfverslagsberäkningar å kostnaderna för nödiga muddrings-, terrasserings- och kajbyggnadsarbeten.

Emellertid hade äfven här mött svårigheter af betänklig art. Närheten till stadens gasverk, som för redan verkställda och ytterligare tillämnade anläggningar hade behof af hela sitt område ut till Husarviken, omöjliggjorde förvärfvande för flottstationen af erforderligt utrymme söder om bassängen, i följd hvaraf denna icke kunde för flottans behof tillgodogöras på ett fullt ändamålsenligt sätt. Vidare hade de Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 A/d. 41 Höft. 2

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

fortsatta undersökningarna af grunden ådagalagt, att för beredande af nödigt inlopp till bassängen betydande undervattenssprängningar måste göras. En stor del af kajerna utåt Lilla Värtan måste anläggas på lutande berg, hvarför äfven för dessa dylika sprängningar blefve erforderliga. Dessutom hade det visat sig, att kajerna vid bassängen till icke ringa längd skulle komma att uppföras på lös mark af samma otillförlitliga beskaffenhet som den, hvilken anträffats vid för hufvudstadens räkning verkställda arbeten å gasverksområdet och vid Värtahamnen samt där vållat många svårigheter och opåräknade kostnader.

Med afseende å dessa förhållanden och då af under tiden verkställda undersökningar af den tredje af ifrågavarande platser eller området vid Kaknäs framgått, att detta område erbjöde gynnsammare terrängförhållanden såväl på land som under vattnet, hade kommittén frångått planen om etablissementets förläggande till Husarviken och Skuggan samt i stället enat sig om att såsom plats för den nya stationen förorda Kaknäs.

Läget af detta område i förhållande till hufvudstaden vore det gynnsammaste. Järnvägsförbindelse kunde jämförelsevis lätt åvägabringas genom framdragande af spår från Värtabanan, och för befordrande af persontrafiken mellan etablissementet och hufvudstaden kunde spårväg utan svårighet anordnas. Stränderna utmed Lilla Värtan från Loudden till Djurgårdsbrunnskanalen erbjöde tillförlitlig grund för kajbyggnader och tillräckligt utrymme för etablissementets behof af kajer. Vattendjupet vore tillfredsställande, och vattenområdets belägenhet i närheten af det strömmande vattnet i stora segelleden medförde, med hänsyn till nödvändigheten att för förflyttningar af fartyg inom det nya hamnområdet hålla detsamma fritt från is, åtminstone under vissa tider af vintern, väsentliga lättnader, hvilkas betydelse för besparing af tid och kostnader icke borde underskattas.

Terrängen vore visserligen delvis skarpt kuperad, så att kostbara sprängnings- och terrasseringsarbeten blefve nödvändiga, men detta vore en olägenhet, hvarmed man måste räkna öfverallt inom ifrågavarande skärgårdsområde, och förhållandet härutinnan vore i afseende å denna plats icke särskildt ogynnsamt.

Hvad anginge områdets utsträckning ansåge kommittén detsamma böra för att bereda tillräckligt utrymme omfatta all den invid Lilla Värtan belägna mark, som begränsades af Djurgårdsbrunnskanalen, Djurgårdsbrunnsviken till en punkt väster om Lido och därifrån af en linje, dragen öster om kavallerietablissementet till vägen mot Borgen å Ladugårdsgärdet, vidare af nämnda väg till närheten af Borgen, hvarifrån gränslinjen gånge öfver Lindarängen mot Tegeludden till Lilla Värtan.

11 Kurnjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

I fråga om möjligheten, att förvärfva detta sålunda för etablissementet föreslagna område vore till en början att märka, att detsamma utgjorde en del af den kronan tillhöriga, till Kungl. Maj:ts enskilda disposition ställda Djurgården, en omständighet, som vore af synnerlig betydelse för frågan om möjligheten att för flottans räkning förvärfva området. Det torde nämligen kunna förutsättas att, då det här gällde * en fråga af utomordentlig vikt för landets försvarsväsen, upplåtelse af området utan svårighet skulle medgifvas. Så hade förut skett beträffande exempelvis Lifgardets till häst kasernområde, och om man än i förevarande fall, där fråga vore om ett vida större område, af livilket Djurgårdskassan för närvarande uppbure ganska afsevärda inkomster, icke kunde förutsätta att, såsom fallet varit med förutnämnda kaserntomter, upplåtelse af dispositionsrätten skulle kunna äga rum utan ersättning till Djurgårdskassan, syntes man dock vara berättigad att antaga, att denna ersättning icke komme att ställa sig hög eller öfverstiga hvad som erfordrades till vederlag för de nu till kassan inflytande eller under närmaste tiden förväntade afgälder från till enskilda personer upplåtna lägenheter inom området samt godtgörelse för flyttning af hofjägarebostället Kaknäs och möjligen för värdet af den å området växande skog.

Etablissementets förläggande å ifrågavarande plats nödvändiggjorde flyttning af arméns och flottans dåvarande skjutbana samt arméns kruthus vid Stora Hundudden. Då emellertid andra för dessa inrättningar lämpliga platser i hufvudstadens närhet icke saknades, hade kommittén ansett förenämnda omständigheter icke böra vara hindrande för saken, om ock gifvetvis de med flyttningen förenade utgifter borde ingå i kostnadsberäkningen för marinetablissementet.

Enligt hvad redan antydts, funnos inom ifrågavarande område åtskilliga till enskilda personer upplåtna lägenheter. Förvärfvandet af dessa för flottans räkning mötte i rättsligt hänseende intet hinder samt syntes ej heller komma att kräfva allt för stora kostnader.

Beträffande en mindre del af området, belägen längst i norr, gällde ett särskildt förhållande. Genom nådigt bref den 31 maj 1878 hade nämligen berörda del af området jämte annan nom därom belägen mark upplåtits åt Stockholms stad att tillträdas i den mån, staden funnes däraf vara i behof för hamnen vid Lilla Värtan eller för upplags- och byggnadsplatser. Härutinnan hade sedermera genom ett annat nådigt bref angående utbyte af mark mellan kronan och Stockholms stad vid artilleriplanen samt uppförande af ny hofstallbyggnad den 18 oktober 1889 gjorts förändring och tillägg, i det såsom villkor för genom samma bref beshitadt och sedermera genom kontrakt med

12 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

staden år 1889 fullbordadt utbyte af annan mark stadgats, att tillträde af de i 1878 års bref afsedda områden skulle, sedan Kungl. Maj:t i hvarje fall pröfvat till upplåtelse ifrågasatt områdes erforderlighet för hamnen eller de för denna behöfliga upplags- och byggnadsplatser, i sådan ordning för ändamålet ifrågakomma, att i första rummet toges i anspråk vissa angifna, närmare Värtahamnen belägna områden, samt att det område, hvari nu ifrågavarande del inginge, icke i något fall finge af staden tillträdas förr än fyrtio år efter aftalets träffande.

Någon bestämd eller slutlig upplåtelse till hufvudstaden af ifrågavarande område förelåge således icke, och då, särskildt med hänsyn till den på dagordningen stående frågan om inrättande af en ny hamn för staden vid Hammarbysjö, det syntes tvifvelaktigt, huruvida de för upplåtelsens bringande till verkställighet bestämda förutsättningar någonsin komme att inträffa, hade kommittén ansett betänkligheter icke möta mot intagande till marinetablissementet af en del af det i 1878 och 1889 års bref afsedda område, och detta desto mindre som, därest en öfverenskommelse med hufvudstaden om uttryckligt frånträdande af dess eventuella rätt uti ifrågavarande hänseende skulle befinnas erforderlig, en sådan utan svårighet syntes kunna åvägabringas i sammanhang med de förhandlingar mellan kronan och staden, som blefve nödiga, i händelse Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet komme att upplåtas till byggnadstomter och till följd däraf ingå i stadsplanen.

Kommitténs beslut att föreslå ifrågavarande område till plats för det nya marinetablissementet hade föregåtts af noggranna undersökningar till utrönande af markens höjdförhållanden, vattendjupet och beskaffenheten af grunden.

Efter sålunda vunnen kännedom hade kommittén, utgående från redan nämnda förutsättningar och grunder i fråga om etablissementets omfattning samt med ledning af en utaf kommittén verkställd utredning angående storleken af den nya stationens tjänstgöringspersonal och det för densammas inkvartering erforderliga utrymme, utarbetat ett fullständigt förslag till anläggning å ifrågavarande plats af ett nytt etablissement för flottans station i Stockholm.

Vid uppgörande af förslaget till den egentliga varfsanläggningen hade kommittén haft för ögonen angelägenheten däraf att, jämte det nödiga och tillfredsställande anordningar vidtoges för ett behörigt bedrifvande af nybyggnads- och reparationsverksamheten vid varfvet, de allmänna militära och tekniska anspråk med hänsyn till möjligheten af snabbhet och bekvämlighet vid mobilisering, utrustning och kolning af flottan, hvilka numera ställdes på ett tidsenligt marinetablissement, blefve i största möjliga grad tillgodosedda.

13 Kunc/l. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

Dot område, som tagits i anspråk för själfva stationen eller militärdepåen, vore afsedt att användas, förutom till de för depåen erforderliga allmänna byggnader, såsom kaserner, kanslihus, undervisningsanstalter m. m., äfven till bostäder åt den vid varfvet och stationen anställda personal. Beträffande frågan, i hvilken utsträckning bostäder borde vid etablissementet beredas åt denna personal, hade kommittén, med frångående af den hittills följda principen, enligt hvilken den största delen af stationspersonalen vant hänvisad att, bäst den kunnat, söka sig bostad i enskilde tillhöriga lägenheter utanför etablissementets område, ansett bostäder böra genom det allmännas försorg tillhandahållas vid stationen åt alla å militärdepå eller varf tjänstgörande officerare och vederlikar, vidare åt alla stationens underofficerare och gift gemenskap af stammen jämte deras vederlikar, åt varfvets månadslön are samt åt den ständiga daglönarpersonalen.

Hvad underbefälet, gemenskapen och arbetarpersonalen anginge, hade en dylik anordning synts kommittén vara oundgängligen nödvändig. Båge man till, huru förhållandet för närvarande gestaltade sig, funne man, att bland det öfvervägande flertal af den vid Stockholms station anställda personal af ifrågavarande art, som ej kunde erhålla bostad å Skeppsoch Kastellholmarna, en stor mängd nödgades till följd af de uppdrifna hyrorna inom hufvudstadens centralare delar söka sig bostad i de från stationen mest aflägsna utkanterna å Södermalm, Kungsholmen och öfre Norrmalm, ofta äfven utanför tullarna. Förflyttningen mellan hemmet och arbetsplatsen toge i sådana fall ensamt för sig i anspråk hela timmar och därå konsumerades en arbetskraft, som långt bättre kunnat tillgodogöras, om vederbörande ägt bostad i närheten af stationen. Dessutom alstrades häraf hos mången olust och missbelåtenhet med tjänsten, ett förhållande, som i sin mån menligt inverkade på arbetet och ingalunda vore ägnadt att stärka bandet mellan flottan och dess beställningsmän. Med afseende härå och då dessa påpekade olägenheter tydligtvis komme att göra sig gällande i vida högre grad, om stationen förflyttades till den af kommittén föreslagna, från stadens bebyggda delar betydligt mera aflägsna plats, hade kommittén ansett det såsom en nödvändig förutsättning för möjligheten att anskaffa och vidmakthålla en duglig stampersonal samt rätt tillgodogöra densammas arbetsförmåga och skicklighet att ändamålsenliga och billiga bostäder funnes för denna personal tillgängliga vid etablissementet.

Hvad nu vore sagdt, gällde visserligen icke i lika hög grad om befälspersonalen. Men då en del af denna personal af lätt insedda skäl nödvändigtvis måste vara bosatt inom etablissementet samt det under

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

alla förhållanden finge betraktas, om ej såsom nödvändigt, så dock såsom synnerligen fördelaktigt för tjänstgöringen att jämväl öfriga å varfvet eller militärdepåen kommenderade officerare och vederlikar inom de civilmilitära befattningarna — och om andra vore här ej fråga — vore boende på platsen och sålunda vid förefallande behof lätt tillgängliga, hade kommittén, hvad befälspersonalen anginge, ansett enahanda grunder i detta hänseende böra följas, som tillämpats i afseende å den till antalet vida öfvervägande öfriga personalen.

En sådan anordning, som den af kommittén sålunda ifrågasatta, kräfde emellertid högst betydande kostnader. En del af dessa kostnader skulle visserligen kunna anses betäckta därigenom, att staten i och med bostäders tillhandahållande in natura blefve befriad från nu utgående inkvarteringsbidrag, men dels utginge dylika bidrag endast till militära befattningshafvande dels vore desamma i allmänhet satta så lågt, att det icke vore möjligt, att med det kapitalbelopp, de kunde beräknas representera, bestrida kostnaderna för lämpliga bostäders uppförande. Under sådana förhållanden hade kommittén ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke, för att göra förslaget härutinnan ekonomiskt utförbart, den grundsatsen borde fastslås, att alla i statens vid etablissementet uppförda bostäder inneboende tillförbundes att för bostaden erlägga en efter förhållandena afpassad skälig hyresersättning, med rätt för innehafvare af sådana beställningar, med hvilka inkvarteringsbidrag nu vore förenadt, att njuta motsvarande afdrag å hyressumman.

En liknande grundsats hade ock bland enskilda arbetsgivare vid upplåtandet af bostäder åt en större arbetarpersonal numera börjat allt allmännare tillämpas. Det hade nämligen visat sig, att den kostnadsfria bostaden i och för sig vore en förmån, hvars lönenatur lätt nog förbisåges och ringaktades, men af hvilken familjen, då den en gång blifvit invand därvid, blefve så beroende, att den sedermera endast med största svårighet kunde undvaras. Däremot ansåges anskaffandet af ändamålsenliga, mot en billig hyra upplåtna bostäder i närheten af arbetsplatsen allmänt utgöra den säkraste garantien för vidmakthållandet af en god arbetarstam. Visserligen gällde detta, tillämpadt på flottan, främst och hufvudsakligast om underbefäls-, gemenskaps- och arbetarpersonalen, men då dessa utgjorde det öfvervägande flertalet, läge just däruti en anledning att i principiellt hänseende ej göra någon åtskillnad utan tillämpa samma system för alla.'j|

För innehafvare af de militära beställningarna, med hvilka förmånen af fri bostad eller inkvarteringsbidrag nu vore förenad, skulle genomförandet af denna anordning, under förutsättning att hyresersätt-

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 55.

ningen, såsom enligt kommitténs tanke rätteligen borde ske, sattes, visserligen högre än inkvarteringsbidragens belopp, men i alla händelser vida lägre än hvad som måste betalas för motsvarande lägenheter inom hufvndstaden, medföra, att å ena sidan don fidla förmånen af fri bostad, som nu endast ett mindretal kunde komma i åtnjutande af, skulle för detta mindretal bortfalla, men att å andra sidan det stora flertalet komme att erhålla vida bättre och billigare bostäder, än hvad de nu kunde bereda sig, hvarförutom denna förmån komme att utjämnas för all vid stationen tjänstgörande personal af samma tjänsteställning.

Ett öfvergående till detta system syntes möta så mycket mindre betänkligheter, som vid en eventuell flyttning af etablissementet de nu befintliga bostadslägenheterna i alla händelser komme att försvinna, och, i följd af öfvergångstidens längd, ingen nuvarande bostadsinnehafvare gärna kunde anses komma att lida något intrång, hvartill komme att på Karlskrona station, med undantag för befälhafvande amiralen, varfschefen och ett fåtal vid varfvet tjänstgörande personer, inkvartering in natura ej förekomme.

Kommittén, som enligt hvad en vid dess betänkande fogad bilaga utvisade, ansett bostäder af sex särskilda klasser, lämpade efter bostadsinnehafvarnas olika tjänstegrad, böra uppföras, hade för beräkning förslagsvis af det hyresbelopp, som skäligen skulle anses kunna för hvarje särskild klass af lägenheter bestämmas, afvägt de olika bostadsförmånerna mot nu utgående inkvarteringsbidrag, öfriga löneförmåner samt de hyror, hvartill bostäder kunde anskaffas inom hufvudstaden, samt härigenom kommit till ett resultat i fråga om hyresbeloppens storlek, som närmare funnes angifvet i en annan vid betänkandet fogad bilaga. Af denna framginge, att hyresersättningarna, hvad underbefäls- och gemenskapslägenheterna anginge, tämligen nära stämde öfverens med de af 1900 års riksdag för dessa klasser beviljade, förhöjda inkvarteringsbidragen, under det att skillnaden härutinnan i fråga om de högre klasserna vore större. Slutsumman af samtliga hyresersättningarna vore visserligen icke tillräcklig att förränta hela det för bostädernas uppförande erforderliga kapitalet, men tydligt vore att, då det gällde att ålägga vederbörande såsom en skyldighet att begagna statens bostäder, hyresersättningen borde sättas jämförelsevis låg. Emellertid motsvarade hyressumman, sådan den af kommittén beräknats, fullt 3,65 procent af de föx bostadsbyggnadernas uppförande erforderliga kostnader och dessa syntes därför, såsom inkomstbärande, rätteligen böra frånräknas, då man för sig uppställde frågan, hvad det nya etablissementet i själfva verket komme att kosta staten.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Enligt de genom kommitténs försorg uppgjorda beräkningarna uppginge kostnaderna för det af kommittén föreslagna nya marinetablissementet till följande belopp:

För själfva varfvet med hvad därtill

hörde....................................................... 21,935,000: —

För militärdepåen med undantag af bostadsbyggnaderna................................. '5,512,900: —

För varfvet och depåen gemensamt ...... 555,000: —

I öfrigt påkallades i och för områdets förvärfvande följande kostnader:

Godtgörelse till Djurgårdskassan för områdets afstående,

förslagsvis .............................................................................

För anordnande af nytt skjutfält ..........................................

För flyttning af arméns kruthus............................................

Ersättning till enskilda innehafvare af inom området upplåtna lägenheter, förslagsvis ....................................

28,002,900:

150,000:

50,000:

20,000:

350,000:

28,572,900: —

Härtill komme kostnaderna för bostadsbyggnaderna å militärdepåen, hvilka beräknats efter planens fullständiga genomförande uppnå till 12,113,000 kronor.

En närmare granskning af den uppgjorda kostnadsberäkningen visade, att af de för själfva varfsanläggningen ifrågasatta utgifter en betydande del eller mera än hälften belöpte å nödiga befunna terrasseringsoch sprängningsarbeten samt kaj byggnader. De stora kostnader, dessa arbeten sålunda komme att taga i anspråk, vore naturligen beroende på terrängens och strändernas beskaffenhet samt vattendjupet, i afseende å hvilka förhållanden den för etablissementet afsedda platsen visserligen ställde sig gynnsammare än andra, som därtill kunnat ifrågasättas, men dock i ock för sig vore ganska svår.

I fråga om anläggningen af militärdepåen och särskildt den del däraf, som afsåge bostäderna för den vid etablissementet anställda personal, hade kommittén haft under öfvervägande flera förslag i ändamål att söka nedbringa kostnaderna därför. Så hade det varit ifrågasatt att i stället för af sten uppföra dessa byggnader af trä, hvilket byggnadssätt ställde sig något billigare. Men då, oafsedt den större brandrisken, underhållskostnaderna därigenom komme att ökas i vida större mån, än som kunde anses motsvara besparingen i själfva byggnadskostnad^!, hade

17 Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

kommittén ansett denna tanke böra öfvergifva^. Vidare hade kommittén trott sig böra göra till föremål för särskild undersökning, huruvida icke nedsättning i byggnadskostnaden skulle kunna vinnas genom att sammanföra byggnaderna i stadskvarter i stället för att ordna dem efter villasystem samt i sådant syfte anmodat slottsarkitekten m. m. Fred. Liljekvist att yttra sig i denna fråga. Af dennes yttrande hade framgått, att en sådan anordning af byggnaderna som den sålunda ifrågasatta skulle, företrädesvis med hänsyn till därigenom nödvändiggjorda, betydligt ökade terrasseringsarbeten i den starkt kuperade terrängen, komma att ställa sig dyrare än tillämpningen af villasystemet, hvilket dessutom, jämte det att detsamma medgåfve en enklare utstyrsel af byggnadernas fasader, finge anses vara ur sanitär synpunkt och för trefnaden det mest önskvärda.

Kommittén förklarade sig slutligen vara beredd att afgifva yttrande jämväl beträffande återstående delen af dess uppdrag eller i fråga om försäljning af Skepps- och Kastellholmama samt Galervarfvet. Då emellertid frågan härom ensamt för sig tydligt^» icke kräfde sakkunskap i alla de afseenden, hvartill hänsyn finge anses hafva tagits vid kommitténs sammansättning, hade kommittén ansett sig böra hemställa till nådigt öfvervägande, huruvida den fortsatta behandlingen af denna fråga lämpligen borde ankomma på kommittén.

Till detta betänkande voro fogade, jämte en del kartor och ritningar, äfven åtskilliga andra bilagor.

Bland dessa förekommer en beskrifning öfver förslaget till det nya etablissementet.

Af denna inhämtas, att af det för etablissementet afsedda område, i sin helhet utgörande omkring 195 hektar, hade den närmast Lilla Värtan belägna delen med en areal af omkring 55 hektar afskiljts för själ fy a varfsanläggningen, hvilken vore afsedd att inhägnas medelst varfsmur och lämpligt vattenstängsel, där så funnes behöflig!. Det utanför varfsmuren belägna området om ungefär 140 hektar, hvilket vid Djurgårdsbrunnskanalens mynning och vid Lindarängsviken norr om Loudden gränsade till Lilla Värtan, vore afsedt att rymma militärdepåen med dess för stationens behof afsedda offentliga byggnader, kaserner, bostadshus m. in.

I fråga om planen för varfvet anföres, att vid uppgörande af densamma, bland annat, följande grunder ansetts böra vara bestämmande.

För de större fartygen — pansarbåtar, torpedkryssare och kanonbåtar — erfordrades dockor och reparationskajer med tillhörande järnvägsspår samt närbelägna inventariekammare; hvarje fartyg borde erhålla

Bih. till RIM. Prot. 1907. 1 Sand. 1 Afd. 41 Haft. 3

Beskrifning öfver det föreslagna nya etablissementet.

18 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 55.

eget förrådshus eller afskild del i sådant. För smärre torpedfartyg och torpedbåtar erfordrades upphalningsbäddar och skjul, rymmande hela antalet torpedbåtar jämte tillhörande inventariekammare, vidare utrustningskajer eller bryggor, äfvensom närbeläget torpedförråd och verkstad. För ångslupar och båtar erfordrades upphalningsbädd och skjul, båthamn och båtbyggareverkstad.

Kolskjulen borde hafva egna, för alla fartyg lätt tillgängliga kajer samt järnvägsspår.

En mindre skjutbana, afsedd för profning af krut uti kanoner, borde anordnas invid varfvet.

Enär ett örlogsvarf i olikhet med en privat verkstadsanläggning måste vara beredt på en högst betydande kraftutveckling under kortare tidsperioder, då det gällde plötslig utrustning af flottan eller hastig reparation af under drabbning ådragna skador, under det att verksamheten eljest under långa tider kunde vara betydligt inskränkt, hade antalet torrdockor äfvensom ingenjördepartementets verkstäder i dess helhet ansetts böra beräknas med hänsyn till en sålunda påskyndad verksamhet. Då de lokala förhållandena ej medgifvit att inrätta mera än tre dockor eller mindre antal än i Karlskrona, hade dockorna här i stället föreslagits till större dimensioner, så att de vid vissa tillfällen kunde användas för flera fartyg på en gång, hvarjämte den fördelen därmed vunnes, att en allierad makts fartyg af större dimensioner än våra egna nuvarande därstädes kunde intagas i och för undergående af reparation.

De för varfvet erforderliga byggnaderna med arbets- och upplagsplatser samt kajer, dockor, slipar, stapelbäddar och kommunikationsanordningar kräfde, oaktadt man måst lämna ganska betydande bergskullar åt framtiden, vidlyftiga arbeten för dels terrassering dels ock muddring af den lösa sjöbottnen och fyllning för grund åt kajer.

Vid uppgörande af beräkningar för kaj byggnaderna hade man haft i sikte att underlätta de större fartygens tilläggning vid de platser å varfvet, som de för utrustnings- eller reparationsändamål behöfde besöka, på det att förhalningar och pråmtransporter måtte kunna inskränkas i högsta möjliga grad. Kajer skulle enligt förslaget i det närmaste omsluta hela varfsområdets sjögräns. De skulle komma att utföras af sten, hvilket visserligen medförde ett något dyrbarare byggnadssätt, men genom betydligt reducerade underhållskostnader blefve varaktigare och därigenom billigare i längden.

I afseende på dockbyggnaderna hade i dockan n:o 1 dimensionerna i portöppningen bestämts med hänsyn därtill, att denna docka borde

19 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

kunna mottaga de störta fartyg, som antoges kunna navigera i Östersjön; dockorna mris 2 och 3 hade erhållit sadana portdimensioner, att våra egna fartyg, jämväl om de vore skadade och hade pontoner på sidorna, däruti kunde intagas.

De större järnvägsspåren vore gifvetvis af statsbanornas bredd och till sina hufvuddrag så anordnade, att spåret från Värtans station tänktes framdraget till varfvets hufvudstation, belägen mellan materialförråden och ingenjördepartementets verkstäder, hvarifrån varfsjärnvägens hufvudspår fortsatte ned till mobiliseringska j en och stora koldepåen.

För beräknande af utrymmet i departementens byggnader,, förrådshus och inventariekammare samt verkstäder hade, där den uppgifna storleken af den tilltänkta sjökrigsmaterielen ej kunnat läggas till grund, utrymmet inom motsvarande hus å Karlskrona varf tjänat till ledning.

Med hänsyn till de för station och varf gemensamma anläggningar hade i beräkningarna upptagits kostnaden för anordnande af yttre och inre belysning å varfvet samt i stationens kaserner och ämbetslokaler, hvaremot, då stationen gifvetvis komme att bilda en afsevärd del af Stockholms kommun och dit erlägga sin skatt, kostnaden för yttre belysningen å stationen äfvensom telefonanläggningen samt vatten- och afloppsledningar ansågos böra påräknas utgå från andra håll.

Kommittén har vidare lämnat en utredning angående behofvet af bostäder för inkvartering af den ifrågasatta nya örlogsstationens personal.

I enlighet med i betänkandet omförmälda grunder hade man vid de för personalens inrymmande uppgjorda öfverslagsberäkningarna utgått från den förutsättningen, att bostad borde mot skälig hyresersättning tilldelas alla officerare och vederlikar, som tjänstgjorde å militärdepå eller varf, efter innehafvande grad, men oberoende af befattningen i öfrigt, vidare åt alla stationens underofficerare och gift gemenskap af stammen jämte deras vederlikar, åt varfvets månadslönare samt åt den ständiga daglönarpersonalen.

För inkvartering af denna personal hade man, pa sätt i betänkandet jämväl funnes angifvet, tänkt sig dels bostadshus af 6 olika typer, ordnade i villakvarter efter terrängen, dels bostäder för varfsarbetare, ordnade i stadskvarter i den män detta af utrymmes- eller andra skäl framdeles kunde visa sig erforderligt, dels slutligen för sjömanskåren kaserner, bildande ett vidlyftigt komplex omkring en större kaserngård. De sex olika slagen af bostadshus vore följande:

1) Bostadshus för cheferna — stationsbefälhafvare, varfs- och kårchefer —, hvardera beläget å egen tomt och innehållande en lägenhet,

Behofvet af bostäder.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

Kostnads-

förslag.

deri för stationsbefälhafvaren om 10 rum och kök, de senare hvardera om 8 rum och kök.

2) Bostadshus för regementsofficerare och vederlikar, innehållande tvänne lägenheter, hvardera om 7 rum och kök.

3) Bostadshus för kaptener och vederlikar, innehållande 4 lägenheter, hvardera om 6 rum och kök, samt 4 lägenheter, hvardera om 2 rum utan kök.

4) Bostadshus för subalternofficerare och vederlikar, innehållande 4 lägenheter, hvardera om 5 rum och kök, samt 4 lägenheter utan kök, däraf 2 om 2 rum och 2 om 1 rum.

5) Bostadshus för underofficerare och vederlikar, innehållande 4 lägenheter om 3 rum och kök,

6 » » 2 » » » samt

3 » » 1 » utan kök.

6) Bostadshus för gift gemenskap och daglönare af 2 olika storlekar, innehållande de större 16 lägenheter om 1 rum och kök och 4 lägenheter om 1 rum utan kök samt de mindre 8 lägenheter om 1 rum och kök samt 2 lägenheter utan kök.

Det beräknade behofvet af bostadshus för officerare och vederlikar framginge af eu utaf kommitén upprättad specifikation af de officersoch civilmilitära beställningar, åt hvilka kommittén ansett bostadslägenheter böra beräknas.

Kasernerna vore, för vinnande af större enkelhet i administration än hvad paviljongsystemet betingade och med tillämpande af de härvid i Karlskrona följda principer, sammanförda 3 och 3 enligt korridorsystemet till tvänne större kasernflyglar, hvilka jämte kanslihus och matsalsomslöte kaserngården. Hvardera kasernflygeln inrymde enligt förslaget omkring 1,200 man och innehölle bostad för en uppbördsman. Den ena kasernen innehölle på nedra botten en sjukvårdsafdelning.

Af ett utaf kommittén upprättadt kostnadsförslag inhämtas, att kommittén beräknat följande arbeten komma att kosta följande belopp nämligen:

A. Yarfvets område.

Terrasseringsarbeten och spåranordningar ...........................

Kajbyggnader och bryggor.........................................................

Byggnader för mobiliseringsbehof och allmänna varfsdriften, omfattande

1 kanslihus med flyglar 350,000: —

1 beklädnadsverkstad...... 48,000: —

Transport 398,000: —

6,217,500: — 5,534,700: —

11,752,200: —

21 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

jande arbeten: 1

departementsbyggnad med ritkontor och förrådslokaler för ingenjördepartementet ...........

gjuteribyggnad .........

maskinverkstad ........

verkstad för ångpansmides-, koppar-

180,000

90,000

427,000

ne'

o. bleckslageriarbeten

1 mallbod........................

1 verkstad, inrymmande arbetsmaskiner för

skeppsbyggeri...........

1 verkstad för träarbeten

1 virkesskjul..................

1 hus för drifmaskiner till dockor, elektrisk belysning och kraft-

öfverföring..................

3 torrdockor ................

200,000:

30,000:

120,000

160,000

100,000

40,000:

2,437,600:

Transport 3,784,600: — 1,052,900:

11,752,200: —

3,012,300:

14,764,500: —

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Transport

3 stapelbäddar för större nybyggnader...............

1 upphalningsslip för

fartyg intill 1,500 tons deplacement......

2 stapelbäddar för

mindre fartyg............

2 spirkranar, hvardera af 50 tons lyftkraft

,784,600: — 1,052,900: —

120,000: —

200,000: —

60,000: —

90,000: — 4^254,600: —

Ångpannor, murverk, motorer, härdar, verktygsmaskiner, handverktyg, redskap, lyftkranar m. m. i verkstäderna ....................................................................................

Transportmateriel och flyttbara kranar .................................

Summa kronor

B. Stationsområdet.

Terrasserings- och vägarbeten...................................

Byggnader för underofficers- och sjömanskårerna:

1 expeditions- och krigsrättsbyggnad

Kallbadhus ........................................................

Kyrka ................................................................

Folkskola ...........................................................

Kyrkogård .........................................................

Officersmess .....................................................

Underofficersmess ............................................

Samlingshus för arbetare och gemenskap

14,764,500: —

5,307,500: —

1,826,000: — 37,000: —

21,935,000: —

1,801,900: —

2,524,000: — 132,000: — 140,000: — 85,000: — 50,000: — 60,000: — 30,000: — 180,000: — 170,000: — 40,000: —

300,000: —

Summa kronor 5,512,900:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

23 C. Gemensamma anläggningar för station och varf.

Belysningsanläggning och kraftöfverföring........................ .‘120,000:

Telefonanläggningar ............................................................ 10,000:

Vatten- och afloppsledningar..................................................... 130,000:

Järnväg till Värtan .................................... 95,000:

Summa kronor 555,000: —

Bostadshus i villakvarter:

1 bostadshus för stationsbefälliafvare ................................. 120,000: —

2 » .» varfs- och kärcheferna.............................. 160,000: —

6 » i) regementsofficerare och vederlikar (12

personer) ................................................ 669,000: —

10 » » kaptener och vederlikar (40 personer) 1,240,000: —

9 » » subalterner och vederlikar 918,000: —

42 » )> underofficerare och vederlikar 3,864,000: —

76 » innehållande 944 lägenheter på 1 rum och

kök samt 236 enkelrum........................... 5,142,000: —

Summa kronor 12,113,000: —

Beträffande den af kommittén föreslagna hyresersättningen för bostadshusen torde här endast böra anmärkas, att den för ofvan angifna lägenheter beräknats uppgå till 442,900 kronor, motsvarande, på sätt förut nämnts, 3,65 procent å byggnadskostnaden.

Med anledning af den utaf kommittén gjorda anmälan om att den afslutat första delen af den till densamma öfverlämnade utredningen förklarade Kungl. Maj:t den 21 september 1900, att med fullgörandet af det kommittén lämnade uppdrag att verkställa utredning och inkomma med förslag om beredande af medel för det nya etablissementet genom försäljning af Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet skulle tillsvidare anstå, och bemyndigade Kungl. Maj:t tillika chefen för sjöförsvarsdepartementet att för ifrågavarande ärendes vidare handläggning såväl i den del, hvaruti kommittén redan afgilvit betänkande, som ock i öfrigt tillkalla sakkunnige att biträda inom sjöförsvarsdepartementet.

24 Betänkande aj 1902 års sak■ kunnige.

Kitngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

På grund af detta chefen för sjöförsvarsdepartementet lämnade bemyndigande anmodade häruppå dåvarande departementschefen genom ämbetsskrifvelse den 13 maj 1902 generallotsdirektören Linder, kommendören vid Kungl. flottan m. m. C. O. Olsen och byggmästaren vid flottans härvarande station Ingelman att såsom sakkunnige biträda inom sjöförsvarsdepartementet för att verkställa utredning rörande den minskning af det föreslagna etablissementet och kostnaden därför, som kunde göras under förutsättning att till Stockholms station förlädes — förutom Stockholmseskadern, lotsverkets och sjökarteverkets fartyg äfvensom därstädes nu förlagda chefsfartyg, kanonbåtar samt smärre segel- och ångt ar ty g följande fartyg, nämligen: 5 st. l:a klass pansarbåtar, 2 torped-

kryssare, 1 jagare, 12 st. l:a klass och 12 st. 2:a klass torpedbåtar, 1 ballongfartyg. och 2 undervattensbåtar, dock med bibehållande af möjlighet att utvidga etablissementet till den omfattning, som af kommittén föreslagits.

De sålunda tillkallade sakkunnige afgåfvo den 30 september 1902 begärdt utlåtande uti ifrågavarande afseende. De hafva däri anfört, att uti de närmare grunderna för den ifrågasatta minskningen följande väsentliga afvikelser gjorts från det ursprungliga förslaget.

Jordsehaktnings- och terrasseringsarbeten å varfvet och stationsområdet hade inskränkts så mycket, som kunnat ske utan frångående af den ursprungliga planen för etablissementet.

Kaj byggnaderna hade fullbordats endast till den utsträckning, som betingats af den minskade fartygsmaterielen. Vid mobiliseringskajen hade utfyllnaden minskats till följd af den minskade terrasseringen och bryggorna därför uppförts närmare stranden.

Störa koldepåen hade i förslaget utlämnats, men utfyllning af öfverflödig schaktningsmassa skett enligt planen samt stenkajerna å södra och västra sidorna utförts, i sammanhang hvarmed det för stationen alltid erforderliga kolförrådet blifvit förlagdt enligt den ursprungliga planen.

Af dockorna hade endast en beräknats utförd, men till följd af de svårigheter, sena skulle uppstå vid dockbyggnadens fortsättning, så framt icke portöppningar för alla tre dockorna klargjordes på en gång med tillhjälp af eu gemensam dammbyggnad, hade det ansetts lämpligt att nu upptaga dessa portöppningar, hvarigenom äfven en väl belägen reparationskaj tillförts etablissementet under den tid de öfriga dockbyggnaderna måste vänta på utförande.

25 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

Ingenjör- och artilleridepartementens verkstäder hade modifierats i enlighet med ett för de nya verkstäderna å Stockholms varf kort förut uppgjord t förslag.

Med hänsyn till inventariekamrarna hade det, sedan stridsfartygen numera i allmänhet förvarade större delen af sina inventarieuppbörder ombord, ej ansetts nödigt att beräkna fullt inventarieutrymme för samtliga till stationen förlagda fartyg, utan hade detta kunnat inskränkas till 7 inventariehus.

För kanslihusen och öfriga byggnader hade de ursprungliga dimensionerna i allmänhet bibehållits, och medgåfve dessa alltså redan i sålunda föreslagen form möjligheten af en väsentlig utvidgning af etablissementet utan några ökade omkostnader.

Kasernutrymmet vore beräknadt för 1,500 man och matsalsutrymmet för 1,200. I den händelse att en större eller mindre del af den till stationen förlagda manskapsstyrkan skulle komma att erhålla sin inkvartering ombord å rustade strids- eller logementsfartyg, komme behofvet af kasernutrymme och därför beräknade kostnader gifvetvis att minskas i motsvarande grad.

I förslaget hade ansetts nödigt att beräkna bostäder för stationsbefälhafvare och varfschef, 4 regementsofficerare och vederlikar, 8 kaptener och vederlikar, 6 subalternofficerare och vederlikar, 91 underofficerare och vederlikar samt 600 gemenskap och daglönare, för hvilka bostäder dock största delen af kostnaden genom inflytande inkvarteringsoch hyresafgifter skulle komma att nöjaktigt förränta sig. I afseende på behofvet af lägenheter å stationsområdet finge vidare erinras därom, att en stor del af de å området nu befintliga byggnaderna syntes, med den inskränkning etablissementet sålunda gifvits, tillsvidare kunna finna användning såsom bostäder eller jämväl erforderliga messlokaler.

Utöfver de af kommittén uppgjorda bostadsberäkningarna hade upptagits dels en post på 17,500 kronor till upphalningsspår för ångslupar och roddbåtar samt uppställning af pråmar, dels 170,000 kronor för en ytterligare skolbyggnad invid den i det ursprungliga förslaget upptagna exercisskolan, som till storleken bibehållits oförändrad. Uti förslaget inginge jämväl anläggandet af en ny kyrkogård med en post å 40,000 kronor.

Ett utdrag ur det kostnadsförslag, som bifogats detta betänkande utvisar följande:

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 41 Höft.

26 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

A. Yarfvets område.

Terrasseringsarbeten och spåranordningar ............................ 5,195,650: —

Kaj byggnader och bryggor....................................................... 2,875,950: —

Byggnader för mobiliseringsbehof och allmänna varfsdriften, omfattande:

1 kanslihus med flyglar ................................. 350,000: —

1 beklädnadsverkstad ........................................ 48,000: —

1 beklädnadsförråd ................... 94,000: —

1 materialförråd ............................................. 62,000: —

1 reservinventarieförråd...................... 30,000: —

7 inventariebyggnader ................................... 189,000: —

Skjul för torpedbåtar och jagare ........................ 691,325: —

Skjul för ångslupar och roddbåtar................. .. 168,000: —

Upphalningsspår för ångslupar och roddbåtar 17,500: —

1 kolskjul för varfsdriften, rymmande 1,750 tons 26,000: —

1 kolskjul för stationen, rymmande 8,000 tons 120,000: —

Stängselmur i varfsgränsen................................. 247,800:— 2,043,625:_

Byggnader för de olika departementen:

Artilleridepartementet................................... 299,000: —

Torpeddepartementet .................................. 193,900: —

Ekipagedepartementet.................................... 190,000: —

Mindepartementet .......................................... 205,000: —

Ingeniördepartementet (innefattande jämväl kostnaderna för torrdocka n:r 1 jämte portöppningar till dockorna n:ris

2 och 3 för en summa af 1,650,000) 3,089,000: — 3,976,900: —

Ångpannor, motorer, härdar, verktygsmaskiner, handverk-

tyg, kranar, redskap m. m. till verkstäderna ............... 886,000: —

Transportmateriel och flyttbara kranar.................................... 39,500: —

Summa kronor 15,017,625

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 55.

27 B. Stationsområdet.

Terrasserings- och vägarbeten...................................................... 915,500: —

Byggnader för underofficers- och sjömanskårerna:

1 Expeditions- och krigsrättsbyggnad med

C. Gemensamma anläggningar för station och varf.

Härtill komme:

1 bostadshus för stationsbefälhafvare och varfschef...............

2 bostadshus för 4 st. regementsofficerare och vederlikar

2 bostadshus för 8 st. kaptener och vederlikar.....................

1 bostadshus för 6 st. subalternofficerare och vederlikar......

7 bostadshus för 91 st. underofficerare och vederlikar ......

Transport

160,000: — 223,000: — 248,000: — 102,000: — 644,000: —

1,377,000: —

28 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 55.

Utredning angående möjligheten att till nuvarande stationsområdet förlägga ytterligare fartyg samt kostnaderna härför.

Transport 1,377,000: —

32 bostadshus för underofficerskorporaler och arbetare, innehållande tillsammans 480 lägenheter om 1 rum och kök samt 120 enkelrum:

28 st. hus å 85,000 kronor och 4 st. å 43,000 kronor 2,552,000: —

Summa kronor 3,929,000: —

Hela kostnadsförslaget slutar på en summa af 22,485,125 kronor.

Vidare hade dåvarande departementschefen ungefär samtidigt, som han lämnade generallotsdirektören Linder m. fl. det redan nämnda uppdraget att utreda kostnaderna för förläggning till den nya stationen af ungefärligen halfva kustflottan, anmodat marinförvaltningen att, under förutsättning att till flottans härvarande station, med bibehållande af dess nuvarande område, förlädes samma antal fartyg, som ifrågasatts vid sistnämnda uppdrag till generallotsdirektören Linder m. fl., låta uppgöra och insända ritningar och kostnadsförslag till sådana ny- och tillbyggnader, som för en dylik förläggning erfordrades. Dessutom anmodades marinförvaltningen att samtidigt afgifva yttrande, huruvida till Stockholms station kunde, med bibehållande af stationens nuvarande område, förläggas ytterligare någon del af kusteskadern samt, därest så ansåges kunna ske, dels afgifva förslag å de fartyg, som sålunda skulle kunna ytterligare dit förläggas, dels ock uppgifva kostnaden för de anordningar i angifna hänseenden, som kunde vara erforderliga med afseende å sistnämnda fartygs' förläggande till stationen.

Med anledning häraf uppdrog marinförvaltningen åt stationsbefälhafvaren vid flottans härvarande station att efter samråd med varfschefen låta uppgöra och inkomma med förslag till stationens ordnande under nyss angifna förutsättning.

Med ämbetsskrifvelse den 9 oktober 1902 har marinförvaltningen häruppå öfverlämnat af stationsmyndigheterna upprättadt förslag till stationens ordnande å det nuvarande stationsområdet. Detta förslag omfattar tre alternativ, slutande å ett kostnadsbelopp af, alternativ 1)

9,388,000 kronor, alternativ 2) 9,390,000 kronor och alternativ 3) 9,408,600 kronor. I dessa kostnadsberäkningar ingå icke kostnaderna för byggande af erforderliga bostadshus för daglönare.

Med öfverlämnande af handlingarna i ärendet har marinförvaltningen för egen del gjort vissa erinringar mot vissa detaljer i förslaget, hvarigenom ämbetsverket ansett sig kunna nedbringa kostnadssumman för alternativ 3), hvilket alternativ marinförvaltningen funnit afgjordt böra

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 55.

föredragas framför de två andra alternativen, från 9,408,600 kronor till i rundt tal 8,445,000 kronor.

Marinförvaltningen har därjämte anfört att, med förläggande af flera fartyg vid Stockholms station än hvad nu funnes,, behofvet af lämplig plats och lämpliga anordningar för inskjutning af torpeder komme att göra sig ännu mera gällande än hittills och att således detta förhållande komme att nödvändiggöra en ökning i de beräknade utgifterna.

Härjämte har marinförvaltningen framhållit att, jämväl enligt ämbetsverkets tanke, varfsdriften oundgängligen erfordrade en fast stam af arbetare och att en dylik icke stode att erhålla, så framt ej arbetarna kunde beredas bostäder i närheten af varfvet. Det vore därför ett oundgängligt villkor för stationsfrågans behöriga ordnande, att arbetarbostäder uppfördes i närheten af stationen, och detta vare sig stationen skulle utvidgas eller ej. Skulle icke möjlighet förefinnas att erhålla tomter för bostadshus å Djurgården, syntes dylika böra förläggas å Kastellholmen och deras storlek bestämmas så, att minst halfva antalet erforderliga daglönare erhölle lägenheter i desamma. Enligt uppgjord beräkning skulle kostnaden för uppförande af bostadshus på Kastellholmen för halfva antalet nu befintliga daglönare uppgå till omkring 1,000,000 kronor.

I afseende å den i förslaget upptagna kostnaden för anläggande af järnväg från Yärtans station till Galervarfvet, 263,000 kronor, och i sammanhang därmed stående anordningar har marinförvaltningen förklarat sig visserligen anse, att motstånd komme att möta anordnandet af dylik trafikförbindelse på sätt, stationsmyndigheterna föreslagit, nämligen genom stadsdelen Östermalm, men då det förr eller senare måste blifva oundgängligen nödvändigt, att varfvet ställdes i direkt förbindelse med statens järnvägsnät, hade marinförvaltningen, ehuru kostnaden för järnvägens framdragande på annat sätt ännu icke utredts, dock ansett den i förslaget beräknade kostnaden för ifrågavarande slags anordning böra kvarstå och i totalkostnaden ingå.

Skulle de anläggningar för stationen, som nu ifrågasatts, komma till utförande, ansåge marinförvaltningen i likhet med stationsbefälhafvaren, att Skepps- och Kastellholmarna borde afstängas från allmän trafik och utgöra ett uteslutande för flottan reserveradt område.

I afseende å frågan, huruvida till härvarande station kunde, med bibehållande af stationens område, förläggas ytterligare någon del af kusteskadern, meddelade marinförvaltningen, att till stationen väl kunde förläggas ytterligare de 25 fartyg af olika slag, som af chefen för flottans stab angifvits, men att i sådant fall erfordrades vidtagandet af

30 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

ytterligare vissa anordningar. Något kostnadsförslag för dessa anordningar, bland hvilka inginge utsträckning af kajen å Skeppsholmen, uppförande af inventarieförrådshus samt af en kasern för 400 man, bifogades emellertid icke af marinförvaltningen.

I ämbetsskrifvelse den 20 oktober 1902 anmodade departementschefen ytterligare marinförvaltningen att inkomma med uppgift dels å det högsta antal fartyg af olika slag, som enligt ämbetsverkets åsikt kunde utöfver af departementschefen fornt omförmäld fartygsmateriel förläggas till stationen, med angifvande tillika af plats för fartygens förläggning, dels ock å ungefärliga kostnaden för de anordningar, som skulle påkallas af denna förläggning.

Marinförvaltningen anbefallde med anledning häraf stationsbefälhafvaren vid härvarande station att, efter samråd med varfschefen, inkomma med yttrande och kostnadsförslag i ärendet.

I det yttrande, som till följd häraf afgafs af varfschefen, anförde denne, att, utöfver den förut omförmälda materielen, kunde inom stationens område beredas plats för ytterligare 3 st. l:a kl. pansarbåtar, 3 torpedkryssare, 1 st. 2:a kl. pansarbåt, 3 st. l:a kl. kanonbåtar, 3 jagare samt 4 st. l:a kl. och 8 st. 2:a kl. torpedbåtar eller således tillhopa 25 fartyg.

En dylik förläggning skulle medföra ytterligare kostnader till belopp af 515,000 kronor.

I sammanhang härmed ansåge sig varfschefen med hänsyn till den ifrågasatta betydliga ökningen af fartyg, särskilt af l:a kl. pansarbåtar, böra framhålla nödvändigheten af anläggning af ytterligare en docka å Galervarfvet, och torde kostnaden för denna nya docka belöpa sig till

850,000 kronor.

Med öfverlämnande af de från stationsmyndighetema inkomna handlingarna meddelade marinförvaltningen i ämbetsskrifvelse den 28 oktober 1902, att ämbetsverket för egen del icke hade något att erinra mot hvad af nämnda myndigheter föreslagits, men ansåge sig böra tillägga, att, för så vidt ett ännu större antal fartyg än det, för hvilket utrymme vid kaj, på sätt nu ifrågasatts, kunde beredas, ovillkorligen skulle behöfva förläggas vid stationen, dessa fartyg torde kunna förankras utanför stationsområdet.

Till den af varfsmyndigheterna beräknade kostnad, hvilken ej syntes kunna nedbringas, borde läggas dels 119,600 kronor för en ny slip för torpedbåtar och dels kostnaden, 354,500 kronor, för ännu en kasernbyggnad för manskap, hvarvid, för den händelse denna byggnad ansåges böra förläggas till den plats å Skeppsholmen, som för närvarande

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

upptoges af arméns förrådshus, borde beaktas, att inlösandet af detta förrådshus betingade en ytterligare kostnad af 410,000 kronor. Hela summan af de kostnader, som påfordrades för förläggning vid Stockholms station af den största möjliga mängd fartyg af olika slag utöfver det förut uppgifna antalet, för hvilket plats inom det nuvarande stationsområdet ansåges kunna beredas, blefvo således 989,100 kronor jämte eventuell inlösen af arméns förrådshus å Skeppsholmen, 410,000 kronor.

Sedan de sålunda lämnade utredningarna angående möjligheten af att använda stationens nuvarande område för förläggning af ytterligare fartyg inkommit, återupptogs emellertid den gamla planen om stationens förflyttning till annat område.

Efter upprättande af de redan omförmälda två förslagen till denna plans förverkligande hade tillkommit en ny omständighet, som i viss mån försatt frågan om användande af Kaknäsområdet till plats för den nya flottstationen i annat läge. Den kommitté, som haft i uppdrag att afgifva betänkande och förslag angående försäljning af norra Djurgården m. m. hade i sitt den 19 maj 1903 afgifna betänkande, kommit till den uppfattning, att norra Djurgården, så snart ske kunde, borde upplåtas till bebyggande, därvid kommittén beräknat behållningen af en dylik försäljning till i rundt tal omkring 200 millioner kronor.

Kommittén har emellertid icke förbisett det förslag, som afgifvits angående användande af Kaknäsområdet till flottstation. Efter en kortfattad redogörelse för det af den första flottstatiogskommittén afgifna utlåtandet i frågan, har kommittén anfört, att den vid uppgörande af sina förslag icke ansett sig böra förutsätta, att för flottstationen skulle komma att upplåtas annat område utanför det, som begränsades af den föreslagna varfsmuren, än några kvarter, erforderliga till plats för kaserner m. m.

Enligt flottstationskommitténs förslag skulle af norra Djurgårdens mark följande områden tagas i anspråk för flottans räkning, nämligen:

för själfva varfvet ................................. 543,900 kv.-m.

t> kaserner och bostäder .................. 1,473,400 » »

eller tillhopa 2,017,300 kv.-m.

Därest flottans station icke blefve dit förlagd, utan området i stället upplätes antingen för bebyggande på vanligt sätt eller till industriella anläggningar — hvarvid i hvarje fall omkring en tredjedel af arealen finge afsättas till gator, öppna platser, järnvägsspår o. d. — skulle

Ladugårds• gärdeskommitténs betänkande.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

1904 års betänkande angående plats för flottstationen.

återstoden, efter ett nettovärde af 30 kronor per kv.-meter, i sinom tid kunna inbringa en behållning af omkring 40 millioner kronor.

I kommitténs utkast till stadsplan för norra Djurgården hade såsom för flottstationen erforderligt utmärkts ett område, innehållande:

för själfva varfvet ................................... 669,000 kv.-m.

)> kaserntomter ....................................... 60,000 » »

eller tillhopa 729,000 kv.-m.

Detta område skulle, enligt samma grunder för dess värdering, representera en behållen försäljningssumma af omkring 14 millioner kronor.

Med anledning af det utaf Ladugårdsgärdeskommittén sålunda afgifna betänkandet, ansåg dåvarande departementschefen en ytterligare undersökning böra företagas, huruvida icke en annan lämplig plats för den nya flottstationen kunde uppletas. Fördenskull och med stöd af det honom lämnade bemyndigandet att tillkalla sakkunnige i föreliggande fråga, uppdrog departementschefen den 23 februari 1904 åt generallotsdirektören Linder, kommendörkaptenen af l:a graden vid Kungl. flottan m. m. H. G. Lagercrantz, en af ledamöterna i Ladugårdsgärdeskommittén, öfverstlöjnanten i väg- och vattenbyggnadskåren J. A. Amundson samt byggmästaren vid flottans härvarande station ingenjören K. A. Holmgren att taga under förnyadt öfvervägande, huruvida icke inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs befästningar funnes någon annan lämplig plats utom den redan föreslagna för förläggning af flottans härvarande station, upptagande ungefärligen lika stort utrymme såväl i fråga om land- som hamnområde som den i 1900 års kommitté förslag förordade, samt, därest en dylik plats skulle kunna erhållas, uppgöra förslag med åtföljande uppgift å kostnaderna till förläggning dels af samma antal fartyg och manskap m. m., som afsetts i det af sistnämnda kommitté afgifna förslag, dels ock af det antal fartyg och manskap m. m., som förutsatts vid uppgörande af det utaf generallotsdirektören Linder m. fl. år 1902 afgifna förslag till anordnande af ett etablissement för stationen.

De sålunda tillkallade sakkunnige afgåfvo sitt betänkande den 15 juli 1904. De hafva däri anfört följande.

I afseende på farvattnen innanför befästningarna erbjöde stora segelleden jämte Lilla Värtan och Askrikefjärden det djupaste och af is minst besvärade området, hvarvid vore att märka, att ju närmare man komme Stockholm, desto mera gjorde sig den af Mälarens utflöde förorsakade strömmen kännbar och bidroge att försvåra isläggningen och att bortföra lossbrutna delar af isen. Stora Värtan däremot utgjordes af ett jämförelsevis grundt farvatten, hvilket dels till följd häraf dels genom

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 55.

brist på nämnvärda strömdrag tidigare islades och senare blefve isfritt än de närmare stora segelleden befintliga farvattnen. De sakkunnige hade velat påpeka detta faktum utan att dock hafva ansett denna omständighet böra utgöra ett afsevärdt hinder för den närmare undersökningen af stränderna omkring Stora Värtan i omförmälda hänseende.

Orminge- och Värmdölanden erbjöde vid segelleden i allmänhet höga bergsstränder samt ofta därinnanför en hufvudterräng, hvilken gjorde, att de stora plana ytor jämte goda lutningsförhållanden ned till kajlinjerna, som ett örlogsvarf kräfde för åstadkommande af tidsenliga spåranordningar, ej till rimliga kostnader stode att erhålla. Därtill komme, att äfven om ifrågasatta befästningar vid Fällström förverkligades, Ingarö- och Värmdölanden icke erbjöde ett ur försvarssynpunkt så skyddat läge, som för ett marinetablissement måste anses önskligt. Af dessa skäl hade de sakkunnige ansett sig ej för ifrågavarande ändamål böra närmare undersöka dessa stränder liksom ej heller stränderna vid Torsby-, Solo- och Baggensfjärdarna.

Ej heller i fästningarnas omedelbara närhet hade de sakkunnige ansett, att en lämplig plats för flottstation borde sökas, utan, alldenstund 1900 års kommitté redan undersökt de vid Lilla Värtan lämpliga områdena, funnit sig hänvisade till farvattnen omkring Lidingön, Askrikefjärden och Stora Värtan.

Åt dessa trakter hade därför företagits rekognoscerande utfärder och därunder besökts, förutom Näsby och Svalnäs, Wiggbyholm, Hägernäs och Rydboholm, samtliga belägna vid Stora Värtan, Elfvik och Bosön å Lidingön samt Bogesund.

Af de sålunda undersökta platserna hade Bogesund på grund af sina delvis sänka stränder och sin belägenhet å Väderölandet i fästningslinjernas närhet ansetts ej böra underkastas en närmare undersökning. Områdena kring Bosön, som bildade ett par skyddade, från Askrikefjärden i Lidingön inskjutande vikar, hade af flera skäl icke befunnits tjänliga för ett större varfsetablissement, hvaremot terrängen vid Elfvik tett sig mera fördelaktig med ett öppet och merendels djupt farvatten därutanför i stora segelledens grannskap. Af de vid Stora Värtan besiktigade platserna hade Rydboholm med hänsyn till belägenhet och naturbeskaffenhet ansetts underlägset Hägernäs, som tillika med angränsande delar af Wiggbyholm synts i afseende på terrängförhållanden bäst lämpa sig för ändamålet. Näsby och Svalnäs, hvilka tillsammans omslöte Svalviken, hade ock med hänsyn till terräng- och vattenförhållanden visat sig erbjuda goda betingelser, ehuru ej fullt så fördelaktiga som Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 41 Käft. 5

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

vid Hägernäs, hvar] ämte vid de därstädes utförda borrningarna särskilt Näsbyviken befunnits innehålla mycket djupa lerlager.

Sedan de omnämnda platsernas företräden och olägenheter sålunda vägts mot hvarandra och då arbetet så till vida bort påskyndas, att nödvändiga pejlingar och borrningar i sjön om möjligt blefve afskräde före islossningen, hade man enats om att företaga dessa undersökningar å en plats vid Stora Värtan och å en plats på Lidingön, och hade till den förra utsetts Wiggbyholm—Hägernäsviken, såsom erbjudande den vid okulärbesiktningen lämpligaste terrängen, och till den senare Elfvik, som tycktes erbjuda relativt till öfriga platser å Lidingön fördelaktiga betingelser för ett större marinetablissement. Innan isen brutit upp, hade på hvardera af dessa ställen utförts en serie borrningar jämte terrängafvägningar, med hvilkas tillhjälp tvenne skisserade förslag utarbetats, hvartdera upprättadt under de två angifna förutsättningarna och båda afsedda att lämna utredning för ett jämförande bedömande med 1900 och 1902 års förslag.

Med öfverlämnande af de sålunda upprättade ritningarna och förslagen hafva de sakkunnige anfört, att de ansett uppdraget icke omfatta någon utredning af de företräden i militäriskt hänseende, som det ena eller andra af de uppgjorda förslagen kunde äga, utan hänvisade de i detta afseende till af marinförvaltningen och chefen för flottans stab afgifna yttranden.

Anläggningskostnaden i sin helhet uppginge till:

Enligt den större planen.

l:o) För Kaknäsförslaget (1900 års kommittés förslag):

35 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

Transport 25,352,250: —

gemensamma anläggningar......................................................... 2,310,000: —■

anläggningar, som blefve nödvändiga för stationen såsom enskild kommun (exempelvis yttre belysning, vatten-

Enligt den mindre planen.

l:o) För Kaknäsförslaget:

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

3:o) För Hägernäsförslaget:

va rivet.......................•........................................................................ 12,900,725

stationen............................................................................................ 3,103,500

gemensamma anläggningar........................................................ 1,840,000

nödvändiga anläggningar för stationen såsom kommun... 600,775

Summa kronor 18,445,000 Härtill komine bostadsbyggnader.................................... 3,929,000

Summa kronor 22,374,000

De sakkunnige hafva härvid framhållit dels att för jämförelse mellan de olika platsernas anläggningskostnad i allmänhet samma å-priser för liknande arbeten blifvit beräknade som för Kaknäsförslaget med undantag endast för några poster, som man ansett vara tämligen lågt hållna i sistnämnda förslag och som därför blifvit vid de sakkunniges beräkningar höjda, och dels att två rätt betydliga tilläggsposter för gas-, vattenoch afloppsledningar samt för järnväg från norra stambanan och till de föreslagna flottstationerna blifvit inrymda, utgörande en extra tillökning i anläggningskostnaderna för Elfviks- och Hägernäs-förslagen. Man hade nämligen ansett det vara oundgängligen nödvändigt, att dessa kommunikationsmedel inginge i anordningarna af en tidsenlig flottstation.

Naturligtvis hade man ej kunnat företaga sådana detaljundersökningar, som vid ett definitivt arbetes utförande ifrågakomme, men de föreliggande beräkningarna syntes de sakkunnige dock i hufvudsak tämligen tillförlitliga.

Hvad järnvägen till Elfvik beträffade, hade man tänkt sig densamma utgående från Tomteboda eller Norrtulls station till smalaste sundet mellan fastlandet vid Djursholm i närheten af Ekudden och Lidingölandet och vidare fram till den föreslagna flottstationen vid Elfvik. Järnvägen skulle i detta fall vid Stocksund och sundet mellan Djursholm och Lidingön förses med svängbroar, af hvilka den senare antagligen finge gifvas en öppning af cirka 20 meter med ett djup under lägsta vattenyta af 8 meter. I längd skulle järnvägen blifva cirka 18,5 kilometer och vore beräknad draga en anläggningskostnad af cirka 1,850,000 kronor.

Järnvägen till Hägernäs, utgående äfven den från Norrtull eller Tomteboda station, skulle vid samma punkt som förstnämnda bana öfvergå Stocksund och fortsätta förbi Djursholm till Hägernäs. Järnvägens längd blefve cirka 17 kilometer och skulle draga en anläggningskostnad af i rundt tal 1,500,000 kronor.

37 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Om järnvägarna först i trakten af Järfva utgrenade sig från Norra stambananan, blefve de respektive banornas längd 15,5 och 14,5 kilometer med en minskad anläggningskostnad af omkring 250,000 kronor. *

Den sålunda lämnade redogörelsen gåfve vid handen, att kostnaden för anläggning af ett marinetablissement å vare sig den ena eller den andra af de platser, förslagen omfattade, torde uppgå till ungefärligen enahanda belopp.

Kommittéförslaget af år 1900 hade, med hänsyn till den däri föreslagna platsens läge alldeles invid Stockholm och dess invid strömfåran belägna kajlinje, som gjorde, att isläggningen vintertid där i vanliga fall vore mindre hinderlig för sjötrafiken, i dessa hänseenden afsevärda fördelar framför de öfriga förslagen.

Någon beräkning af de olika markvärdena för de föreliggande förslagen hafva de sakkunnige ej företagit. Såsom skäl härför hafva de anfört, att det läge i sakens natur, att de skilda områdena vore ytterst svåra att värdesätta i förhållande till hvarandra, och att de ansåge sig endast hafva haft i uppdrag att utreda, huruvida någon annan lämplig plats för en tilltänkt flottstation utom den redan föreslagna kunde finnas inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs befästningar.

Sedan detta betänkande af sakkunnige inkommit, lämnades vägocli vattenbyggnadsstyrelsen i uppdrag att afgifva utlåtande öfver såväl 1900 års kommittés förslag som öfver det förslag, som afgifvits år 1902 af då tillkallade sakkunnige, därvid styrelsen anmodades att yttra sig såväl öfver hvad förslagen i tekniskt hänseende innehöllo som öfver de uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Det sålunda begärda utlåtandet afgafs af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 30 juli 1904.

Någon närmare redogörelse för innehållet i detta utlåtande torde icke vara erforderlig. Endast följande af utlåtandet synes mig böra här omnämnas.

Vid planläggningen af flottstationen å den af kommittén föreslagna platsen vid Kaknäs hade kommittén, såsom helt naturligt vore, tänkt sig själfva varfsområdet förlagdt utmed stranden af Lilla Värtan samt administrations-, skol- och bostadsbyggnader förlagda å landområdet därinnanför. Bestämmande för grupperingen af dockor, upphalningsbäddar och kajer för fartygens förläggning hade varit, att terrängen knappast medgåfve tillräckligt utrymme för dockorna och upphalnings- samt stapelbäddarna med nödiga verkstäder och förrådsbyggnader mera än på två ställen, antingen vid den jämförelsevis låga terrängen närmast Kaknäs och Lidingöbro värdshus eller vid Lindarängen, hvilken senare plats i

Utlåtande of väg- och vattenbyggnadssty r elsen.

38 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

afseende å planeringskostnad och lämplighet i öfrigt syntes kunna täfla med den förra, af kommittén valda platsen. Det framginge icke af handlingarna, huruvida någon plan för dockornas och verkstädernas förläggning till området vid Lindarängen blifvit uppgjord och jämförd med den af kommittén framlagda, men syntes det styrelsen vara af vikt, att en jämförande kostnadsberäkning för dockornas m. m. förläggande till den ena eller andra platsen gjordes, innan planen komme till utförande.

Plananordningens hufvuddrag ansåge styrelsen vara väl motiverade af byggnadsplatsens beskaffenhet under förutsättning att dockorna bibehölles vid Lidingöbro värdshus och Kaknäs. Skulle däremot den af styrelsen förordade utredningen gifva vid handen, att det vore fördelaktigare att förlägga dockorna till Lindarängen, syntes stapelbäddar och upphalningsanordningar för torpedbåtar samt torpedbåtsskjulen och verkstäderna äfven böra dit förläggas.

Styrelsen har vidare ingått i en närmare granskning af förslagets detaljer. I hufvudsak har förslaget icke föranledt några väsentliga erinringar från styrelsens sida.

I fråga om planen för varfvet har styrelsen framställt vissa anmärkningar mot lutningarna och kurvorna å de föreslagna spåranordningarna.

Beträffande planen för stationsområdet eller platsen för administrations-, läroverks- och bostadsbyggnader m. m. har styrelsen såsom sin mening uttalat, att området vore väl beläget samt att terrängen visserligen vore kuperad, men dock för sitt ändamål fullt lämplig, hvarjämte det föreslagna sättet för byggnadernas förläggning spridda uti terrängen på lämpliga byggnadsplatser uti många hänseenden syntes vara att föredraga framför deras sammanförande uti täta byffsmadskvarter af vanlig stadstyp.

Styrelsen hade vidare att yttra sig om kostnadsberäkningarna för den nya anläggningen.

Kommittén hade beräknat kostnaderna för områdets förvärfvande till sammanlagdt 570,000 kronor, i hvilken summa inginge ersättningar till Djurgårdskassan för minskad inkomst och till enskilda lägenhetsinnehafvare samt kostnader för ordnande af nytt skjutfält och för flyttning af arméns kruthus, men icke någon direkt ersättning för marken, hvilken tillhörde staten och disponerades af H. Maj :t Konungen. Ehuruväl det vore möjligt, att mark för nu ifrågavarande ändamål kunde komma att fritt upplåtas, så borde dock markens mycket stora försäljningsvärde icke lämnas obeaktadt vid kostnadernas beräkning, isynnerhet om det gällde att jämföra kostnaderna för anläggning af flottstation å olika platser.

39 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Beträffande öfriga utgifter borde följande kostnader ökas med följande belopp nämligen, för terrasserings- och spåranordningar med 985,000 kronor, för varfvets egentliga husbyggnader med 150,000 kronor, för upphalningsspåren med 56,000 kronor, för de olika departementens byggnader med 390,000 kronor, för dockorna med 100,000 kronor, samt för transportvagnar och flyttbara kranar med 400,000 kronor.

Till kostnaden för varfsanläggningen syntes vidare böra läggas i förslaget ej upptagen kostnad för gripning, makadamisering och stensättning af vägar och planer inom varfvets område, hvilken kostnad förslagsvis kunde upptagas till 100,000 kronor. Däremot ansågs eu besparing af 122,000 kronor kunna vinnas genom ersättande af den i förslaget upptagna varfsmuren med ett stängsel af järn. Den slutliga kostnadsökningen å hela varfsanläggningen skulle således blifva 2,059,000 kronor.

Hvad beträffade byggnaderna för underofficers- och sjömanskårerna, skolor m. m., så borde kostnaderna för dessa byggnader ökas med

600,000 kronor.

Bland gemensamma anläggningar för station och varf vore att märka, att kommittén angående ledningar för gas, vatten och aflopp ansett, att kostnaden för dem skulle utgå från annat håll, hvarmed afsåges, att kommunen skulle bekosta dem. Det hade emellertid, enligt hvad styrelsen erfarit, hitintills ej varit vanligt, att kommunen kostnadsfritt utlade vare sig gas- eller vattenledningar i vägar, där marken ej tillhörde kommunen, ännu mycket mindre afloppsledningar, af hvilka kommunen ej hade någon inkomst. Det syntes därför styrelsen tillrådligt att i beräkningen införa äfven kostnaden för dessa ledningar, hvilkas längd för hvartdera slaget torde uppgå till omkring 32,000 meter. Motsvarande kostnad kunde beräknas till 1,152,000 kronor. Då härför i kostnadsberäkningen endast 130,000 kronor blifvit upptagna, skulle kostnadsökningen blifva 1,022,000 kronor.

Sammanställdes de sålunda anförda siffrorna, erhölles följande kostnadsökningar :

för varfsanläggningen .................................................................. 2,059,000: —

» byggnader till underofficers- och sjömanskårerna m. m. 600,000: —

» ledningar ............................................................................ 1,022,000: —

Summa kronor 3,681,000: —

Häruti vore då ej markens värde inberäknadt.

Hvad beträffade de föreslagna bostadsbyggnaderna ansåge styrelsen, att, om dessa byggnader skulle komma till utförande i tänkt utsträckning, den af kommittén beräknade kostnadssumman, 12,113,000 kronor, borde ökas med omkring 2,000,000 kronor.

40 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 55.

Kostnadsökningarnas orsaker läge dels uti de särskilt inom byggnadsfacket i hufvudstaden skedda prisändringarna under de fyra år, som förflutit, sedan kommitténs kostnadsberäkning, uppgjordes, dels uti rena tilläggsarbeten, som synts styrelsen nödiga, ehuru ej i första förslaget upptagna.

Hvad anginge det af 1902 års sakkunnige uppgjorda förslaget, afseende en väsentlig inskränkning i anläggningens storlek och kostnad, anslöte detta sig i plan och anordningar i öfrigt så nära till 1900 års förslag, att man kunde anse det senare förslaget såsom ett första byggnadsskede af det förra mera fullständiga, hvarför om det nya förslaget i hufvudsak gällde de uttalanden, som styrelsen redan haft anledning göra angående det äldre, dock med tillägg, att styrelsen ansåge de smärre planförändringar, som blifvit gjorda, hafva länd! till förbättring.

De kostnadsökningar, som styrelsen ansett sig böra föreslå uti det äldre förslaget, motsvarades af följande ändringar i det nya, hvarvid samma beräkningsgrunder blifvit följda:

Summa kronor 1,635,000

hvarifrån skulle afdragas kostnadsminskningen å stängsel 122,000: —

då skillnaden kronor 1,513,000: — utgjorde kostnadsökningen för varfvet.

För stationsområdet:

Byggnader för underofficers- och sjömanskårerna m. m.... 300,000: —

Gemensamma anläggningar:

Gas-, vatten- och aflopp sledningar............................................. 600,000: —

Bostäder:

Bostäder för befäl, underbefäl och arbetare........................... 600,000: —

Kostnadsökning summa kronor 3,013,000: —

41 Kung1. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

Härefter blef marinförvaltningens yttrande i ärendet infordradt.

I det utlåtande, som detta ämbetsverk med anledning häraf den 22 november 1904 afgaf, bär anförts, bland annat, följande.

I ärendet hade förut framhållits de militära skäi, som talade för, att eu betydande del af våra stridskrafter till sjöss redan i fredstid måste vara förlagd inom Stockholms skärgård, och hade därvid tillika anförts, att förläggning af någon afsevärdt ökad materiel utöfver den vid stationen nu befintliga icke kunde därstädes äga rum utan omfattande och dyra anordningar och att stationens nuvarande område i alla händelser vore för trångt för att därstädes förlägga hela den styrka, som borde för stationen afses, på grund hvaraf förflyttningen af flottans etablissement i Stockholm till annan plats i stadens närhet och i sammanhang därmed stående utvidgning af stationen framstode såsom särdeles önskvärda.

Marinförvaltningen biträdde till alla delar hvad sålunda anförts, och då af den hittills verkställda utredningen framginge, att en ökad fartygsförläggning vid den nuvarande stationen af icke större omfattning än den, som afsåges i förut omnämnda af marinförvaltningen den 9 oktober 1902 afgifna utlåtande, skulle genom åvägabringande af erforderliga nya anordningar vid stationen föranleda en utgift för statsverket af icke mindre än

9,445,000 kronor, ansåge marinförvaltningen ytterligare stöd hafva vunnits för den redan länge rådande allmänna uppfattningen, att det nuvarande stationsområdet vore otillräckligt. Visserligen skulle ytterligare 25 fartyg kunna förläggas till stationen, men i betraktande af däraf föranledda ytterligare kostnader och särskildt af den omständigheten, att gränsen då vore satt för möjligheten till den fortsatta utvidgning af stationens resurser, hvaraf behof i en framtid lätt kunde tänkas visa sig, hade ämbetsverket ansett sig pliktigt att vid detta tillfälle på det kraftigaste framhålla vikten af att frågan om stationens förflyttning bringades till sin lösning, hvarigenom möjlighet vunnes, att till härvarande station allt framgent kunde i mån af behof förläggas materiel till den omfattning, som erfordrades för åstadkommande härstädes af eu efter förhållandenas kraf afpassad behöflig stridskraft till sjöss.

I fråga om valet bland de olika områden, som varit ifrågasatta för etablissementets förläggande, hade marinförvaltningen, i betraktande af terrängförhållanden och vattenområde samt krafvet på i krigstid skyddadt läge, icke tvekat att ansluta sig till det förslag, om hvilket 1900 års kommitté enat sig, nämligen att förlägga stationen vid Kaknäsområdet. Till de fördelar, som i nyssnämnda afseenden vore förenade med valet af denna plats, komme dessutom i första hand vattenområdets i

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 41 Haft. G

Utlåtande <tf marinförvaltniny eu.

42 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 55.

närheten af denna plats efter Stockholmstraktens förhållanden anmärkningsvärda frihet från is under den kallare årstiden, hvarjämte den omständigheten, att såväl järnvägsförbindelse med statsbanorna som spårvägsförbindelse med hufvudstaden lätt kunde åstadkommas, vore af stor betydelse för en anläggning af ifrågavarande slag.

De två olika förslag, som af 1904 års sakkunnige framställts och hvilka föranledts af frågan, huruvida icke inom Vaxholms och Oscar- Fredriksborgs befästningar kunde för stationens förläggning finnas jämväl någon annan lämplig plats än den af 1900 års kommitté föreslagna, hade marinförvaltningen, äfven om de i dessa förslag angifna områden vore för ändamålet lika lämpliga som Kaknäsområdet, icke ansett böra förtjäna afseende i betraktande af vissa skäl mot en anläggning å dessa områden, som anförts af chefen för flottans stab i en hemlig skrifvelse till nämnda sakkunnige samt af marinförvaltningen likaledes i en hemlig skrifvelse till samma sakkunnige.

Hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört beträffande kostnadsberäkningarna, hade marinförvaltningen funnit beaktansvärdt jämväl i ärendets nuvarande läge; och hade marinförvaltningen vid de kostnadshöjningar, styrelsen funnit nödiga i förut gjorda beräkningar, icke ansett sig böra göra någon erinran annat än i ett oväsentligt afseende.

I fråga om det af 1900 års kommitté afgifna förslag hade marinförvaltningen ansett sig böra något vidröra det principuttalande, kommittén gjort rörande frågan om beredande af bostäder åt den vid station och varf anställda personalen.

Kommittén, som ansett bostäder böra genom statens försorg beredas vid etablissementet åt alla å militärdepå eller varf tjänstgörande officerare och vederlikar, underofficerare och gift gemenskap af stammen jämte deras vederlikar, varfvets månadslönare och den ständiga daglönarpersonalen, hade nämligen ifrågasatt, huruvida icke, för att göra förslaget om bostäders uppförande ekonomiskt utförbart, den grundsats borde fastslås, att alla i statens vid etablissementet uppförda bostäder inneboende skulle tillförbindas att för bostaden erlägga en efter förhållandena afpassad skälig hyresersättning, med rätt för innehafvare af sådana beställningar, med hvilka inkvarteringsbidrag nu vore förenadt, att njuta motsvarande afdrag å hyressumman.

På de skäl, kommittén anfört, ansåge marinförvaltningen visserligen önskvärd!, att, i så stor omfattning ske kunde, bostäder uppfördes till personal, som tjänstgjorde vid etablissementet, men förslaget att frångå den nu gällande grundsatsen rörande förmånen för därtill berättigade af fri bostad eller däremot svarande inkvarteringsbidrag ansåge marin-

43 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

förvaltningen icke på billighet grundadt, då enligt förslaget rätten för en tjänstinnehafvare till fri bostad i kronans bus också skulle innebära skyldighet att använda den för honom afsedda lägenheten, men innehafvare af beställning, med hvilken inkvarteringsbidrag vore förenadt, i alla fall skulle genom åtnjutande af sådan bostad nödgas att utöfver inkvarteringsbidraget afstå större eller mindre belopp af sina inkomster.

Principen att inkvarteringsbidrag och inkvartering in natura fullt uppvägde hvarandra hade hittills alltid tillämpats vid flottan och tilllämpades fortfarande öfver allt, där dessa båda aflöningsformer funnes, och vore vid alla till försvaret hörande nybyggnader i öfrigt afsedd att tillämpas, hvarför marinförvaltningen ansåge, att tjänstinnehafvare vid flottan icke borde komma i sämre ställning i detta afseende.

Dessutom och då hyresersättningarna ej kunnat af kommittén föreslås till så höga belopp, att den sammanlagda summan af desamma blefve tillräcklig att förränta hela det för bostädernas uppförande erforderliga kapitalet, hade marinförvaltningen ansett den af kommittén föreslagna nya principen ej heller vara ur af byggnadsplanen föranledd ekonomisk synpunkt tillfredsställande och i alla händelser icke med sådan styrka motiverad, att en rubbning af hittills gällande reglementsbestämmelser rörande aflöningen af flottans personal borde af byggnadsförslaget föranledas.

En anläggning af denna omfattning afsåge dels förläggning till stationen af det högsta antal stridsfartyg in. m., som ur militär synpunkt ansåges för närvarande lämpligen böra finnas härstädes under fredstid, dels ock uppförande till hela sin utsträckning af föreslagna kaserner m. m. samt det störa antal boningshus, som erfordrades för hela stationspersonalens boende vid etablissementet. Men gifvet vore, att för utförande af ett så omfattande byggnadsföretag svårigheter af allvarsammaste slag skulle ur ekonomisk synpunkt möta.

Det kunde icke heller anses nödvändigt, att de tilltänkta anordningarna i första hand utfördes efter den måttstock, som legat till grund för kommitténs förslag, om blott möjlighet bereddes för en i framtiden behöflig utvidgning af stationen.

Den reduktion i beräknade antalet af till stationen förlagda stridsfartyg, som legat till grund för det af 1902 års sakkunnige framlagda förslaget till ett mindre etablissement hade marinförvaltningen funnit bilda en synnerligen lämplig utgångspunkt för åstadkommande af så att säga ett första stadium i den tilltänkta nya stationens tillkomst och utveckling, och syntes sistnämnda sakkunnige också hafva på ett lyckligt sätt löst uppgiften att, på grundvalen af det äldre förslaget och med

44 Kung}. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

Nytt utlåtande af generallotsdirektören Linder och f. d. öfverdirektören Svenson.

bibehållen möjlighet af dess framtida förverkligande, fullt tillgodose de kraf, som med den minskade, men tillsvidare tillfyllestgörande, fartygsförläggningen kunde ställas på ett mobiliseringsvarf eller i öfrigt med fog göras gällande på ett etablissement af ifrågavarande slag.

Kostnaderna för de sålunda minskade anläggningarna skulle, med iakttagande af de utaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade prishöjningarna, uppgå till 26,190,125 kronor, hvilket belopp, ehuru efter våra ekonomiska förhållanden högst beaktansvärdt, likväl icke syntes vara af den storlek, att icke detsamma skulle kunna beviljas, helst då det gällde att främja ett statsintresse af den ingripande betydelse för hela landet, som tillkomsten af det nya marinetablissementet innebure.

Angående värdet af Kaknäsområdet hade visserligen Ladugårdsgärdeskommittén beräknat ett visst värde å detsamma i framtiden. Nu torde detta värde dock ej få så beräknas. Skulle dessutom Ladugårdsgärdet försäljas, torde de högre tomtprisen och den snabbare försäljningen af tomterna omkring det tilltänkta stationsområdet väl uppväga den framtida, möjligen reducerade inkomsten.

På grund af hvad sålunda anförts och hvad handlingarna i öfrigt gåfve vid handen hade marinförvaltningen funnit, att en förflyttning af flottans härvarande station vore nödvändig, därest vid densamma framdeles skulle kunna tillgodoses de kraf, som oundgängligen måste ställas å ett mobiliseringsvarf, afsedt att utgöra ett mobiliserings- och reparationscentrum för försvaret till sjöss af landets kanske viktigaste områden, samt att för anläggning af ett nytt marinetablissement i Stockholms närhet innanför befästningarna vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborg det af 1900 års kommitté föreslagna området vid Kaknäs ur alla synpunkter erbjöde de största fördelarna, men att anläggningarna därstädes till en början icke behöfde gifvas den större omfattning, som afsåges i nyssberörda kommittés betänkande, utan att det tillsvidare blefve för flottans ändamål tillfyllestgörande, om de utfördes endast i den mindre utsträckning och i hufvudsak på det sätt, som föreslagits af de år 1902 tillkallade sakkunnige.

Efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande inkommit, anmodades emellertid äfven två af ledamöterna i 1900 års kommitté, generallotsdirektören Linder och f. d. öfverdirektören Svenson att inkomma med det yttrande, hvartill berörda utlåtande kunde gifva anledning.

Dessa afgåfvo till en början den 1 december 1904 ett yttrande i frågan. Till största delen innehåller detta ett bemötande af åtskilliga af nämnda styrelse framställda detaljanmärkningar, hvarför någon när-

45 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

mare redogörelse af yttrandet i dessa afseenden icke torde här vara erforderlig.

Den 30 januari 1905 hafva samma sakkunnige afgifvit ytterligare utlåtande i ärendet. De hafva däri förmält, att för åstadkommande af den utaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade utredning, huruvida det kunde vara fördelaktigare att förlägga den nya stationens varf mera norr hän än 1900 års kommitté föreslagit d. v. s. så, att dockor, verkstäder och stapelbäddar in. m. förlädes till Lindarängen, torpedbåtsskjulen med upphalningsanordningar till Lindarängsviken, stationens kolupplag till Loudden och krigsfartygen m. m. vid stranden söder om kolupplaget, behöfliga undersökningar genom djupborrningar å det för anläggningen erforderliga såväl land- som vattenområdet blitvit utförda.

Grundadt på dessa och andra undersökningar af ifrågavarande terräng hade, för åstadkommande af den utaf styrelsen förordade utredningen, nytt förslag å varfsanläggning blifvit utarbetadt.

Kostnaden för stationens anläggning med varfvet förlagdt till den plats, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat, och varfvet anordnadt på sätt, sakkunnige i sistnämnda yttrande föreslagit, men utan mobiliseringsbryggor, uppginge enligt verkställd kostnadsberäkning

till ...................................................................................... kronor 26,890,100: —

hvartill borde läggas kostnad för 11 mobiliserings-

bryggor................................... »_1,617,000: —

Således summa kronor 28,507,100: —

Kostnaden för stationens anläggning enligt 1900 års kommittéförslag vore beräknad uppgå

till............................................................................... » 28,002,900: —

hvadan kostnaden för stationens anläggning med varf så förlagdt, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat, öfverstege kostnaden för station med varf förlagdt enligt 1900 års

kommittéförslag med .......................................... t> 504,200: —

Nämnda två sakkunnige hafva slutligen i ett den 4 mars 1905 af-

gifvet utlåtande med anledning af de utaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda anmärkningarna mot de af flottstationskommittén föreslagna spåranordningarna förklarat, att, därest nämnda förslag skulle i enlighet därmed ändras, de af kommittén beräknade kostnaderna för varfsanläggningen skulle till följd af större terrasseringskostnader, ökas med omkring 600,000 kronor samt således med omkring

Ny 'utredning angående förläggning af fottstation vid Lilla Värtan och Lindaräng e n - Ka Jen äs.

Ytterligare undersökningar angående fottstationens förläggande till ElfviJ: å Lidingön.

46 Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 55.

100,000 lcronor öfverstiga kostnaderna för utförandet af det utaf samma sakkunnige senast utarbetade förslaget till varfsanläggning.

Häruppå anmodade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet i ämbetsskrifvelse den 24 juli 1905 generallotsdirektören Linder, f. d. öfverdirektören Svenson och arkitekten Ludvig Peterson att såsom sakkunnige uppgöra en plan för förflyttningen af flottans nuvarande station härstädes till det ifrågasatta nya området vid Lilla Värtan och försäljningen af det nuvarande stationsområdet med åtföljande beräkning af dels storleken af det belopp, som af statsverket borde förskottsvis ställas till förfogande för planens förverkligande, dels de kostnader, som utöfver försäljningspriset för det nuvarande stationsområdet skulle med inberäkning af ränta å förskotterade medel komma att förorsakas statsverket genom förflyttning af stationen till området vid Lilla Värtan och uppförande därstädes af ett marinetablissement af ungefär den af 1902 års sakkunnige beräknade storlek och till den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sådant afseende beräknade kostnad.

I anledning af detta uppdrag hafva nyssnämnde sakkunnige den 21 april 1906 afgilvit ett ytterligare något modifieradt förslag till anläggning af ny flottstation vid Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs, hvilket förslag betingar en anläggningskostnad af 27,461,028 kronor. Därvid uttalade de sakkunnige den åsikten, att alla skäl talade för ett sådant tillvägagångssätt vid anläggningen af det nya marinetablissementet, att de för militärdepåen ej mindre än för varfsdriften nödvändiga arbetena å den nya stationen färdigställdes, innan någon rubbning skedde af flottans nuvarande station, att flottans förflyttning därefter skedde i det närmaste samtidigt, så att det nuvarande stationsområdet utrymdes på en gång och öfverlämnades åt för dess öfvertagande utsedda myndigheter samt att därefter endast de kompletteringsarbeten och husbyggnader å den nya stationen återstode att fullborda, hvilka utan olägenhet kunde uppskjutas till tiden efter flyttningen.

Hvad angår fullgörandet af öfriga delen af det åt de sakkunnige den 24 juli 1905 lämnade uppdraget skall jag senare beröra denna fråga.

Sedan jag kommit i tillfälle att granska samtliga de utredningar, som sålunda förebragts i den föreliggande frågan, framstod för mig förslaget om förflyttning af flottans härvarande station till Elfvik å Lidingön såsom särdeles beaktansvärdt. Då emellertid, på sätt 1904 års sakkunnige i det af dem afgifna betänkandet anfört, vid förslagets utarbetande icke kunnat företagas sådana detaljerade undersökningar, som

•Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

vid ett definitivt arbetes utförande ifrågakomma, men förslaget, därest det skulle kunna läggas till grund för framställning till Riksdagen om stationens förflyttning, syntes mig böra vara mera detaljerad! utarbetadt, anmodade jag, med stöd af det chefen för sjöförsvarsdepartementet den 21 september 1900 meddelade bemyndigande, generallotsdirektören Linder, f. d. öfverdirektören Svenson och stationsingenjören vid flottans härvarande station Holmgren att såsom sakkunnige uppgöra en på erforderliga, mera detaljerade undersökningar grundad plan jämte kostnadsberäkningar för stationens förflyttning till det föreslagna området vid Elfvik. Sedan f. d. öfverdirektören Svenson redan den 25 augusti 1906 aflidit, hafva generallotsdirektören Linder och stationsingenjören • Holmgren ensamma fullgjort uppdraget samt den 8 november 1906 afgifvit utlåtande i frågan. Detta utlåtande innehåller hufvudsakligen följande.

Kompletterande borrningar till lands och vatten samt afvägningar å marken vid Elfvik hade blifvit utförda. Af det härvid vunna resultatet framginge att, om man i båda fallen frånsåge kostnaden för markförvärfvet, flottstationen förlagd till Elfvik kunde åstadkommas för en kostnad, som föga öfverstege kostnaden för en dylik anläggning vid Lilla Värtan-Lindarängen-Ivaknäs, att terrasseringskostnaden vid Elfvik ställde sig något dyrare samt att kostnaderna ej mindre för kommunikationer än för vatten-, gas- och elektriska ledningar till följd af Lidingöns utveckling och dess inom en nära framtid sannolikt förestående inkorporering med hufvudstaden borde kunna betydligt underlättas.

Under arbetets utförande hade det visat sig nödvändigt att i någon män omändra planen för varfvet, sådan denna af 1904 års sakkunnige utkastats, äfvensom att öka terrasseringskvantiteten — det vill säga den massa jord och berg ofvan kajplanet, som för anläggningens utförande måste borttagas — för att erhålla lämpliga kurvor å järnvägsspåren samt aflägsna farliga lutningar å desamma.

Enligt det förslag till eventuell ny station för flottan vid Elfvik, som den 15 juli 1904 afgifvits, hade man, på sätt förut är nämndt, tänkt sig åstadkomma järnvägsförbindelse med hufvudstadens järnvägsnät därigenom att järnvägen från Tomteboda eller Norrtulls station droges ut till smalaste sundet mellan fastlandet vid Djursholm i närheten af Ekudden och Lidingölandet samt vidare fram till den föreslagna flottstationen vid Elfvik.

Lidingöns kommunikationsfråga hade under den tid, som förflutit sedan ofvannämnda förslag inlämnades, undergått väsentliga förändringar. Lidingöns pågående bebyggande som villastad hade nämligen bragt

Järnvägsför-

bindelserna.

48 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

frågan om förbättrandet af öns kommunikationer med hufvudstaden i förgrunden. Redan år 1902 uppgjordes visserligen af distriktsehefen majoren i väg- och vattenbyggnadskåren Fredrik Enblom ett förslag till järnvägsförbindelse mellan Värtans station och Vaxholm öfver Lidingön, hvilken förbindelse på fast bankbro, uteslutande afsedd för järnväg, skulle öfvergå Lilla Värtan, passera öfver Lidingön från Thorsvik till Bosön, därifrån gå på bankbro öfver Askrikefjärden till Bogesund samt vidare öfver Väderölandet till Vaxholm. Rörande speciellt brofrågan öfver Värtan hade åtskilliga utredningar förekommit. En flottbro på plåtpontoner med omkring 10 meters bredd beräknades kosta omkring

600,000 kronor, då den uteslutande afsåges för spårvägs- och landsvägstrafik; afsedd för vanlig järnvägstrafik skulle den enligt gjorda beräk- • ningar ställa sig minst dubbelt så dyr. En fast bro, afsedd för segelfri höjd, skulle åter betinga en kostnad af icke mindre än 8,000,000 kronor, enligt tvänne sakkunniges samstämmande beräkningar. Man hade därför stannat vid en utfylld bankbro, kombinerad med svängbro af järn, såsom det här ändamålsenligaste.

Sedermera hade i november 1905 bildats ett bolag, Lidingö trafikaktiebolag, med föremål för sin verksamhet att efter i vederbörlig ordning förvärfvadt tillstånd anlägga och medelst användande af elektrisk drifkraft trafikera spårväg af 1,435 meters spårvidd mellan Lilla Värtan och Boo in. fl. ställen på Lidingön. Den 10 januari 1906 inlämnade nämnda bolag till Kungl. Maj :t ansökan om koncession dels att få anlägga och till allmän trafik mot afgift upplåta en för elektrisk drift afsedd normalspårig järnväg i Lidingö socken, dels att i anslutning till denna järnväg medelst ångfärja få upprätthålla trafik mot afgift öfver Lilla Värtan mellan järnvägens begynnelsepunkt å Lidingöns västra strand och plats vid Ropsten i närheten af nuvarande flottbron med eventuellt angörande af brygga vid Thorsvik samt att anordna anslutningsväxel till statens järnvägars spårsystem vid Värtans stationsområde för öfverförande af godsvagnar i samtrafik mellan statsbanorna och de nu ifrågasatta trafiklederna, dels ock att, under förutsättning af att öfverenskommelse kunde träffas med Stockholms stad, få anlägga färj station vid Ropsten och ordna spåren i förbindelse med spårvägsnätet äfvensom eventuellt bygga bankbro öfver Lilla Värtan till Lidingön och anordna elektrisk järnvägsdrift öfver densamma. Denna koncessionsansökan är tillstyrkt af Lidingö församling, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen samt Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län. Den 1 september 1906 ingick Lidingö trafikaktiebolag till Kungl. Maj:t med begäran om tillägg till koncessionsansökningen af innehåll att få förändra den enkel-

Kungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o'55. 4y

spåriga ledningen å Lidingön till dubbelspårig på grund af den stora omfattning, tomtköpen i Lidingö villastad redan tagit.

Under tiden hade Lidingö trafikaktiebolag den 27 februari 1906 inlämnat en skrifvelse till Stockholms stads drätselnämnds första afdelning med begäran att afdelningen ville utse delegerade för att träda i underhandling med delegerade från Lidingö kommun och Lidingö trafikaktiebolag om grunderna för blifvande aftal ifråga om uppförande af en fast bro öfver Lilla Värtan mellan Ropsten och Lidingön. I denna skrifvelse redogjordes för ett af majoren Enblom uppgjordt nytt broförslag öfver Lilla Värtan, omfattande såväl spårvägssom landsvägsbro, i hvithet förslag kostnaden för sj kifva bron beräknades till 500,000 kronor, hvaremot inga kostnader upptogos för bankens utfyllning, enär, under förutsättning att Stockholms stad medverkade till ändamålet, enligt visad utredning tippningsafgifterna beräknades väl täcka kostnaderna för bankens utfyllning.

Sedan delegerade sålunda blifvit utsedda och sammanträdt samt stadens delegerade såsom villkor för stadens medverkan uppställt krafvet på Lidingöns inkorporering med hufvudstaden, hafva underhandlingarna ajournerats i afvaktan på denna frågas utredning och afgörande. Därest flottstationen skulle förläggas till Elfvik, ansåge de sakkunnige det icke nog att erhålla spårvägsförbindelse. Förbindelsen måste blifva den kortast tänkbara, om den personal, som vore afsedd att dit förläggas, skulle kunna i afsevärdare grad repliera på hufvudstaden för erhållande af förnödenheter, skolgång, delvis af bostäder in. in. Gifvet vore att den numera ifrågasatta förbindelsen öfver Lilla Värtan å fast bankbro från Värtans station ägde afsevärda företräden framför de i det tidigare Elfviksförslaget ifrågasatta. För en blifvande flottstation måste emellertid tänkas en fullständig järnvägsdrift med de kurvor och lutningar å spåren, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunde godkännas, äfvensom sådan förstärkning å bron, att den medgåfve säker trafik med tunga lokomotiv och godsvagnar. Dessa omständigheter gjorde, att det för flottstationens räkning afsedda järnvägsspåret torde böra beräknas utgå redan från Islinge, där stigningen å Lidingö trafikaktiebolags spår vore afsedda vara 1 : 40, under det att statens spår ej torde böra göras mera lutande än 1 : 100.

För att erhålla säkra kostnadsuppgifter för de ytterligare förstärkningar, som erfordrades å en för lokomotivdrift anordnad bro hafva de sakkunnige vändt sig till majoren Enblom, hvilken särskildt studerat sig in i Lidingöns kommunikationsfrågor. Enligt af honom lämnad kostnadsberäkning skulle en bro mellan Lidingön och fastlandet vid

Bih. till Riksd. Prot. 1201. 1 Sami. 1 Afd. 41 Raft. 1

50 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

Flottstationens

område.

Ropsten, byggd uti en utfylld bank och afsedd dels för vanlig järnvägstrafik dels för landsvägstrafik samt utförd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med lämnad ritning betinga en kostnad af 590,000 kronor eller i rundt tal 600,000 kronor, däri dock ej inginge någon kostnad för bankfyllningen mellan bron och stränderna. Kostnaden för en egen själfständig järnvägsförbindelse mellan Värtans station och Elfvik, utgörande en längd af 11 kilometer, jämte järnvägsstation vid Elfvik, beräknad enligt samma grunder, som tillämpats i det af majoren Enblom den 30 april 1902 afgifna förslaget till järnvägsförbindelse Stockholm—Lidingön— Vaxholm visade sig gå till 1,189,000 kronor förutom brobyggnadskostnaden, 600,000 kronor, och kostnaden för bankens fyllning. Häri inginge en tilläggskostnad af 120,000 kronor för lutningarnas nedbringande till minst 1 : 100. Järnvägsspåret hade dragits fram i hufvudsaklig öfverensstämmelse med majoren Enbloms utstakning från Islinge till tvärs för Bosön samt därifrån utåt Elfvikshalfön, där den ginge ned längs Hustegafjärdens norra strand, hvarigenom lutningarna till och inom varfsområdet i det närmaste borttagits samt järnvägsstation i förbindelse med kaj ordnats utom varfvet. För spårvägstrafik hade särskilt stickspår anordnats inom stationsområdet med ändstation å höjdplatån i stadsområdets centralaste del.

Då kostnaden för brobyggnaden inbegrepe såväl landsvägs- som järnvägsbro och utgjorde en för alla här intresserade parter gemensam angelägenhet, syntes, för den händelse staten byggde bron, staten ock kunna antingen betinga sig vissa underlättnader af de öfriga intressenterna särskildt med hänsyn till trafikbolagets afgifter, om detta ansågs böra sköta spårvägstrafiken till stationen, och markupplåtelse för järnvägsanläggningen af kommunen eller ock bidrag till kostnaden.

För vinnande af erforderligt utrymme åt flottans varf och depå samt därtill hörande stationssamhälle föresloges, att hela det område, som omfattade Elfviks och Långnäs ägor med därtill hörande afsöndringar förvärfvades åt staten. Detta område omfattade en ytvidd af omkring 231,6 hektar, hvaraf den för varfvet afsedda ytvidden utgjorde omkring 56,3 hektar. Då emellertid vid Elfvikslandets södra strand mot Hustegafjärden läge en del dyrbara villaanläggningar, hvilka möjligen komme att betinga alltför höga pris i inlösen, och nödvändigheten att förvärfva dessa områden förnämligast berodde på järnvägsspårets framdragande längs stranden, hade uppgjorts ett alternativt förslag, därvid järnvägen indragits norr om dessa områden, hvarigenom de kunde ur planen uteslutas. Därmed vore dock tvänne olägenheter förknippade. Dels inskränktes stationssamhällets strandområde till en obetydlighet, dels kunde

51 Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5ö.

don för detta område afsedda järnvägsstationen ej sättas i direkt förbindelse med hamnspår utom varfvet.

Planen för anläggningen, hvilken kompletterade det år 1904 framlagda skisserade förslaget, vore uppdelad uti det så kallade stora förslaget, utgörande eu anläggning enligt samma förutsättningar, som lågo till grund för 1900 års kommittéförslag och det större stationsförslaget vid Lilla Värtan-Lindarängen-Kaknäs år 1905, samt det så kallade mindre förslaget, som utgjorde en minskning af det förra och motsvarade det den 21 april 1906 afgifna förslaget till flottstation vid Lilla Värtan- Lindarängen-Kaknäs, hvilket senare i viss mån stödde sig på 1902 års minskade kommittéförslag. Vid förslagens uppgörande hade i 0'frigt tillämpats samma bestämmelser, uppgifter och dimensioner, som varit gällande vid nyssnämnda utredningar åren 1900, 1902, 1905 och 1906.

Varfvet, hvars landgränser modifierats efter de nu utförda afvägningarna, omfattade sjöledes Elfvikslandets östra strand mot Höggarnsfjärden med Dufholmen samt omkring 1,000 meter kaj längs Hustegafjärden. Dufholmen vore genom en bankfyllning förbunden med Lidingön. järnvägen inkomme på varfvet i dess sydöstra hörn, kurvorna vore inom varfsområdet beräknade med minst 180 meters radie för alla spår, å hvilka järnvägsvagnar skulle framföras. De uteslutande för lokaltrafik mellan förråd och verkstäder använda spåren, hvarpå smärre lastvagnar framfördes, hade en minsta radie af 50 meter. Spåren framginge på horisontala plan belägna 6,5 och 5,3 meter öfver slusströskeln. Vid hamnanordningen hade man sökt tillgodogöra sig de mindre djupen och grundare kajerna för de smärre fartygen, de större för de stora lartygen, hvarigenom muddringskostnaden blefve jämförelsevis liten och framför allt större säkerhet vunnes mot oförutsedda undervattenssprängningar. Kajerna vore i öfverensstämmelse härmed anordnade så att södra stranden mot Hustegafjärden afsetts till de stora fartygens förläggningsplats och östra stranden mot Höggarnsfjärden till dockor, reparationskajer, fartygsbäddar och slipar. Genom järnvägsspårens utdragande på utfylld bank till Dufholmen hade en stor och skyddad innerbassäng vunnits för torpedbåtar, pråmar och smärre fartyg, lotsverkets fartyg m. fl. Till Dufholmen hade koldepåen och virkesupplagen hänvisats samt holmen försetts med härför erforderliga kajer. Norr om Dufholmen funnes kaj och utskjutningsbro för torpeddepartementet, hvilken kaj i en framtid kunde framdragas längs Askrikefjärdens strand. Kajerna vore i allmänhet byggda på fast grund. Endast några kortare kajsträckor, de utskjutande pirerna och bankkajen måste ställas på utfyllning.

Varfs-

cinordningcn.

52 Kung1. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

För val af plats åt dockorna visade den uppgjorda borrningskartan två möjligheter, nämligen antingen å den plats, som 1904 års sakkunnige utsett, eller å sydöstra delen af Elfvikslandet. Berget är på båda dessa ställen brant sluttande och medgifver kort indämning. 1906 års sakkunnige hade valt den senare platsen, emedan dels varfsverksamheten sålunda blefve mera centraliserad, dels järnvägsspåren kunde utdragas till dockor och verkstäder med lättare kurvor, hvarförutom schaktningsmassan, för att inkomma till dockorna med 180 meters kurvor, med denna förläggning af dockorna blefve afsevärdt mindre. För verkstäder och dockor hade afplanats ett stort centralt beläget område, som vore omslutet af förläggnings- och reparationskajerna, där ingenjör-, artillerioch ekipagedepartementenas lokaler, verkstäder och förråder erhållit bekväma platser i omedelbar närhet af den större fartygsmaterielen. Alldeles intill verkstadsplanet vore de lutande planen för fartygsbäddar och upphalningsslipar förlagda, därvid platsen för torpedbåtssliparna bestämts af det grundare vattendjupet, hvarest båtarna tillika vore bäst skyddade mot sjöskvalp. Dessa lutande plan förmedlade tillika öfvergången från hamnens djupare delar till den grundare Dufholmsbassängen, invid hvilken båtskjul, träverkstad och min departement vore belägna.

\ id uppgörande af det mindre förslaget hade de sakkunnige sökt uppnå minskad anläggningskostnad utan att minska den nytta flottan under väpnad neutralitet eller under krig borde kunna påräkna af varfvet lör den nuvarande materielen, hvarigenom ock hela planen för varfsanläggningen redan från början kunnat till sina hufvuddrag definitivt ordnas och det mesta grundläggande arbetet utföras på en gång till minsta kostnad, hvarjämte därmed vunnes den väsentliga fördelen att en fortgående utveckling af varfvet i mindre grad belastades med andra än för nybyggnaden direkt erforderliga utgifter och sålunda afsevärdt underlättades.

Följande väsentliga minskningar vore i det mindre förslaget gjorda med hänsyn till varfvet.

k örläggningskajen hade minskats till sin utsträckning och vore på de ställen, där bottenförhållandena det medgåfve, utlagd som träkaj. De utskjutande stenbryggorna vore uteslutna. Dufholmsbassängens kajer vore utförda med träskoningar, hvarjämte en del af kolningskajen å Dufholmen uteslutits. Fn mindre del äf Dufholmen äfvensom en del af verkstadsplanet lämnades oschaktade. Dockorna hade minskats till en längd af 124 meter inom porttröskeln, d. v. s. 130 meter till porten. Inventarieoch materialförråd, ingenjör- och artilleridepartementet med förråd äfvensom skjul för torpedbåtar och roddbåtar minskades till omfång och ut-

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

sträckning. Sju inventariebyggnader, ett skjul för ångslupar och tre kolskjul vore uteslutna, liksom två fartygsbäddar för större fartyg, hvilkas lutande plan dock iordningställdes.

Stadsplan för det utanför varfvet belägna stationsområdet hade uppgjorts med biträde af arkitekten P. Hallman, som däröfver utarbetat en karta, å hvilken vägar och kvarter ordnats med hänsyn tagen till terrängens naturliga beskaffenhet och byggnaderna hufvudsakligen förlagts i villakvarter, ehuru något mera hopförda än i det ursprungliga kommittéförslaget af år 1900. Entréen till stationsområdet följde dalgången efter nuvarande landsväg. Där järnvägen inträdde på flottstationens område, afveke det förut omnämnda för spårväg afsedda sidospåret och fortsatte upp till en å höjdplatån centralt belägen slutstation, som upptoge den blifvande spårvägstrafiken med Stockholm. Den för järnvägstrafik afsedda linjen fortsatte längs strandsluttningen mot Hustegafjärden, där järnvägsstationen tänktes förlagd vid stranden utanför varfvet. Bredden å körbanor vore i förslaget beräknad till 6 meter å bibanor, 8 meter å hufvudgator samt 10 å 12 meter å de största och med spårvägsspår försedda trafikvägarna, hvartill komme nödiga från körbanorna skilda gångbanor. På södra sluttningen af den åt Hustegafjärden vettande bergåsen vore förlagda bostadshus för officerare och vederlikar; möjligen kunde därstädes nu belägna villabyggnader med någon förändring användas till boställen. Kasernkomplexet vore förlagdt till en centralt belägen höjdplatå i närheten af varfvet samt öfriga bostadshus spridda i terrängen däromkring. På grund af den föreslagna flottstationens relativt aflägsna läge i förhållande till Stockholms begrafningsplatser hade ett för kyrkogård afsedt område inom stationens gräns ej ansetts kunna undvaras och hade härtill föreslagits eu mot Askrikefjärden sluttande, lätt dränerbar dalgång, där bergssprängning i möjligaste mån kunde undvikas. Planen för det mindre förslaget vore å kartan markerad med starkare färg.

För stationssamhället måste vidare beräknas ledningar för vatten, gas, aflopp, elektrisk belysning och kraft äfvensom goda kommunikationer till hufvudstaden ej blott till lands utan ock sjövägen. Att anskaffa tillräckligt med sött vatten för stationens behof kunde ske på flera sätt och toi’de ej möta någi’a större svårigheter. Visserligen torde ej de sjöar, som finnas på Lidingöns södra del, kunna påräknas för ändamålet, då deras stränder redan delvis vore bebyggda och bebyggandet sannolikt i en framtid komme att ökas, hvadan en dyr inlösen af stora markområden blefve nödvändig för att hindra vattnets förorenande. Men vid på Lidingön anställda borrningsförsök hade vatten merendels lätt erhållits i riklig mängd. Sålunda hade för Aktiebolaget Lidingö

Plan för stationsområdet.

Kommunala

anläggningar.

54 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

Alternativ planordning för stationen.

villastad utförts tvenne brunnsborrningar, den ena i grus 8 meter djupt, den andra i berg 55 meter djupt. Enligt meddelad uppgift gåfvo de tillsammans omkring 15,000 timliter godt dricksvatten, profpumpning hade ägt rum i 42 dygn utan uppehåll och utan att vattentillgången minskats. Dessa resultat hade bestämt nämnda aktiebolag att taga för villastaden erforderligt vatten från dessa brunnar. På liknande sätt syntes alltså det för flottstationen erforderliga dricksvattnet kunna anskaffas. Emellertid torde det ej dröja länge innan Lidingön inkorporerades med Stockholms stad, då i samband med blifvande bankfyllning öfver Lilla Värtan vattenledning från stadens vattennät kunde påräknas, liksom gas och elektrisk kraft lätteligen därifrån kunde erhållas, om man ej föredroge att anlägga eget gas- och elektricitetsverk. Afståndet från Élfvik till Stockholms stads gas- och elektricitetsverk vid Värtan beräknades till omkring 10 kilometer. Beredandet af aflopp mötte vid Elfvik inga svårigheter, då terrängen öfverallt vore affallande mot stränderna.

I och för sjökommunikationernas underlättande borde tvänne mindre hamnbryggor ordnas utom varfsområdet, en vid hvardera stranden af Hustega- och Askrikefjärdarna, af hvilka åtminstone den ena borde äga tillgång till järnvägsspår.

För att möjliggöra ett eventuellt uteslutande ur stationsplanen af det omförmälda strandområdet längs Hustegafjärden mellan varfsgränsen och Långnäs egors gräns mot Yttringe hade en alternativ plan uppgjorts, enligt hvilken järnvägen framginge i dalsänkan längs nuvarande landsväg och inkomme på varfvet högre upp och mera centralt invid varfvets hufvudingång. I samband härmed hade spåranordningarna något ändrats och därmed också placeringen af de byggnader, hvilkas läge berodde af järnvägsspåren. För att visa möjligheten af att utdraga kurvspår med minst 180 meters radie på de utskjutande bryggorna hade dylika spåranordningar blifvit framställda å denna plan, men det i hufvudförslaget angifna spårsystemet kunde med obetydlig modifikation af ingångsspåret jämväl användas här utan att kostnaden på grund af spåranordningen i ena eller andra fallet afsevärdt ökades. Däremot medförde detta alternativförslag en icke obetydlig ökning af schaktningskostnaderna, nämligen:

i stora förslaget 10,000 kbm. schaktning å kronor 4,50, 45,000 kronor,

i mindre förslaget 86,000 kbm. schaktning å kronor 4,50, 360,000 kronor, beroende på ökad schaktning vid kanslihuset och å planet närmast öster om varfsingången.

Kungl. Maj.lt Nåd. Proposition N:o 55.

55 I stadsplanen för stationen förorsakade detta alternativ en omplacering af officersbostäderna, för livilka plats utan svårighet kunde beredas å annat håll inom området. Mellan varfsgränsen och det privata området borde dock i detta fall en mindre strandlängd ingå för att bereda samhället tillträde till stranden på denna sidan äfvensom här medgifva en eventuell varfsutvidgning.

Ehuru de sakkunnige ansett sig böra framställa detta alternativ för att visa, att flottstationsplanen kunde realiseras vid Elfvik äfven om förvärfvandet af det här befintliga villaområdet skulle visa sig stöta på alltför oöfverstigliga hinder, vore det gifvet att med tanke på samhällets framtida utveckling det vore särdeles önskvärdt, att det fullständiga förslaget kunde orubbadt genomföras och anordningarna fullföljas i öfverensstämmelse därmed.

Af de vid sakkunniges betänkande den 8 november 1906 fogade kostnadsförslag m. m. °) framgår följande.

Anläggningskostnaden för ett marinetablissement vid Elfvik af den utsträckning, som afses i 1900 års kommittébetänkande (stora förslaget) och med användande i tillämpliga delar af samma å-priser, som beräknats af 1900 års kommitté, tillökade i öfverensstämmelse med de i vägoch vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande den 30 juli 1904 angifna grunder uppgår

för varfvet till ................................................................ kronor 22,555,068: —

» stationen till.............................................................. » 6,112,900: —

» anläggningar, gemensamma för station och varf,

till ........................................................................... » 2,249,000: —

» anläggningar, som blefve nödvändiga för stationen såsom enskild kommun (exempelvis yttre belysning, vattenledning, hamnanordningar etc.) ................................................... »__1,101,032: —

Summa kronor 32,018,000: —

Härtill komme bostadsbyggnader ............................. kronor 14,113,000: —

Summa kronor 46,131,000: —

Anläggningskostnaden för ett marinetablissement vid Elfvik enligt det mindre förslaget, motsvarande det den 21 april 1906 afgifna förslaget till dylikt etablissement vid Lilla Yärtan och Lindarängen—Kaknäs, beräknas uppgå

*) Se Bil. A vid detta protokoll.

56 Kungl. Majds Nåd. Proposition No 55.

Utredning angående beredande af medel till flottstationens förflyttning genom försäljning afskeppaoch Kastellholmarna samt Galervarfvet.

för varfvet till............................................................ kronor 18,329,448: —

» stationen till.............................................................. » 3,403,500: —

» gemensamma anläggningar till ........................... » 2,129,000: —

» nödvändiga anläggningar för stationen såsom

kommun till............................................................. > 700,922: —

Summa kronor 24,562,870: —

Härtill komme bostadsbyggnader .............................. kronor 4,529,000: —

Summa kronor 29,091,870: —

På sätt jag redan nämnt, har utredningen angående den afsedda förflyttningen af flottstationen omfattat jämväl frågan om eller i hvad mån medel till förflyttningen kunde beredas genom försäljning af Skeppsoch Kastellholmarna samt Galervarfvet; och anhåller jag nu att få i korthet redogöra för hvad i detta hänseende uti .ärendet förekommit.

För utredning af en viss del utaf denna fråga har såsom sakkunnigvarit i departementet tillkallad dåvarande amanuensen i riksarkivet, numera professorn Sam. Clason.

Af den utaf professor Clason gjorda utredningen framgår, bland annat, att flottans station i Stockholm till omkring åren 1638—1640 varit nuvarande Blasieholmen, på den tiden kallad Skeppsholmen. Vid nämnda tid hade stationen börjat flyttas till nuvarande Skeppsholmen, hvars dåvarande namn varit Lustholmen. Denna syntes dittills varit använd af hofvet, som å densamma hade en trädgård. Någon öfverlåtelseurkund vore ej bekant och hade säkerligen ej ansetts behöflig, då kronans dispositionsrätt öfver Lustholmen utan tvifvel varit oomtvistlig. I hvarje fall hade holmen på den tiden icke tillhört Stockholms stad eller räknats såsom någon del af dess område. Äfven Norrström hade vid tiden för flottans förflyttning till Skeppsholmen disponerats af kronan. Nuvarande Kastellholmen, i äldre tid kallad Notholmen och vid midten af 1600-talet ofta benämnd Lilla Beckholmen eller Gamla Beckholmen, hade från första början af flottans förläggande till Skeppsholmen alltid utgjort ett slags bihang till densamma.

Förflyttningen af flottans hufvudstation till Karlskrona hade medfört, att efter 1680 utvecklingen af dess station i Stockholm icke fortgått så som dittills. En del af flottan hade dock fortfarande varit förlagd därstädes, och hade vattenrätten vid Skepps- och Kastellholmarna blifvit alltjämt, såsom förut, af kronan på mångfaldigt sätt utnyttjad.

I fråga om det s. k. Galervarfvet har af professor Clason om-

57 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 55.

förmälts, hurusom det år 1722 inför den s. k. statskommissionen vid öfverläggning om flottans behof bragts å bane frågan om galerernas bevarande. Man hade då funnit det angeläget, att galererna blefvo uppdragna på land och, enligt till Kungl. Maj:t afgifven berättelse, lämnat två personer i uppdrag att utse tjänlig plats för galererna. Dessa personer hade, enligt samma berättelse, förmält, att på Djurgården »utom staketet» skulle finnas en plats, hvarpå afla galererna kunde stå och väl bevaras. I anledning af denna berättelse och tillika gjord hemställan hade Kungl Maj:t samma år befallt, att samma plats på Djurgården skulle blifva viss ämbetsman vid flottan inrymd, och arbete för beredande af plats för galererna därstädes hade under nämnda år jämväl börjat. Att den sålunda upplåtna platsen vore densamma som den ursprungliga, södra delen af det nuvarande Galervarfvet, lede icke det minsta tvifvel, och att detta sålunda upplåtna område icke på något sätt ingått i det till amiralitetskrigsmanskassan redan under 1600-talet donerade, framginge såväl af den nya upplåtelsens tillkomst som däraf, att det till krigsmanskassan donerade området, hvilket benämndes Djurgårdsvarfvet, bevisligen vid denna tid varit utarrenderadt och först 1729 öfvertag^ af flottan, under det att det nu upplåtna området omedelbart tagits i besittning såsom galervarf. År 1752 hade vidare Kungl. Maj:t bestämt, att den på Djurgården gent emot Skeppsholmen ifrån den s. k. Lejonkulan ner till eschaloupebron längs stranden varande platsen skulle till flottan aflämnas för anordnande af galerskjul. På sådant sätt hade det nuvarande Galervarfvet till flottan öfverlämnats från Djurgården på tider, då dithörande partier af denna ännu lydde under Danderyds skeppslag, icke Stockholms stad, och hade området i flottans hand från första stund användts hufvudsakligen för sådana ändamål, som kräfde obehindrad disposition af såväl strand- som vattenområde. Med hänsyn härtill hade både strandlinjer och därutanför varande hamnområde apterats för ifrågavarande ändamål genom såväl allehanda byggnadsarbeten på land och i vattnet som utfyllningar, uppmuddringar m. m. Kronan hade sålunda vid Galervarfvet själf skapat både stränder och hamn. Jämväl under 1800-talet hade kronan på samma sätt begagnat sin vattenrätt därstädes.

Då nu fråga uppstod om dessa områdens försäljning, syntes det ligga närmast till hands att antaga, att Stockholms stad skulle vara villig- att inköpa desamma.

Med anledning häraf anhöll i skrifvelse till öfverståthållareämbetet den 2 september 1901 dåvarande departementschefen, att ämbetet ville inhämta Stockholms stadsfullmäktiges underdåniga yttrande, om och Bih. till Rited. Prot. 1907. 1 Sami. 1 A/d. 41 Häft. 8

Yttranden med anledning af vackt fråga om det nuvarande stationsområdets försäljning till Stockholms stad.

58 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

under livilka villkor Stockholms stad skulle vara villig- att från kronan förvärfva Skepps- och Kastellliolmarna samt Galervarfvets område.

Innan detta ärende hos stadsfullmäktige förekom, afgåfvos tjänsteutlåtanden af, bland andra, stadsingenjören. Denne anförde, att det ej syntes vara något behof för staden, att de ifrågavarande områdena nu upplätes till bebyggande. På kajutrymme vid Saltsjön syntes däremot staden för närvarande lida brist, hvarför en del af de utmed sjön belägna områdena för detta ändamål kunde vara för staden erforderliga. En trafik, som med fördel kunde där förläggas, vore skärgårds- och lokaltrafiken, hvilken ej vore i behof af järnvägsförbindelse.

Någon angelägenhet för staden att nu förvärfva hela Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet syntes emellertid icke förefinnas. Han ansåge det ej behöfva befaras, att några delar af ifrågavarande områden blefve afyttrade till andra, med mindre en fastställd stadsplan funnes och äfven, åtminstone till en del, utförd; och borde staden då hafva tillfälle uppställa sina villkor. Byggnadsstadgan för rikets städer och expropriationslagen syntes ej kunna så tolkas, att det ålåge stadsfullmäktige att äfven mot sitt bestridande antaga en stadsplan och därefter medelst expropriation förvärfva gatumarken och bekosta gatornas ordnande.

Han föreslog därför, att staden skulle förklara sig villig att inköpa den mark å Skepps- och Kastellholmarna samt vid Galervarfvet, som erfordrades för anläggande af kajer med därtill hörande strandgator. För det vattenområde, som kunde komma att erfordras för anläggande af kajer och strandgator, syntes staden icke böra lämna någon särskild ersättning. Den fasta mark, som erfordrades till strandgator vid holmarna och Galervarfvet, borde icke betalas med mera än 34 kronor per kvadratmeter vid holmarna och 23 kronor per kvadratmeter vid Galervarfvet. Enligt två redan uppgjorda fifislag till stadsplaner för ifrågavarande områden skulle med denna beräkningsgrund inköpskostnaderna för den sålunda föreslagna marken uppgå enligt det ena förslaget till 776,070 kronor och enligt det andra till 1,215,455 kronor.

Skulle däremot stadsfullmäktige anse staden böra förvärfva hela Skepps- • och Kastellholmarna samt Galervarfvet, förklarade han sig anse, att staden icke borde betala mer än för Skepps- och Kastellholmarna 5,803,506 kronor, med afdrag af kostnaden för två broar, och för Galervarfvet 2,168,418 kronor, med tillägg af värdet å dockan med tillhörande område.

Uti underdånig skrifvelse den 14 mars 1902 hafva stadsfullmäktige

50 Kun/jl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

härefter förmält, att, då Stockholms stad under eu nära framtid måste gorå sig beredd att anskaffa högst betydliga penningsummor för realiserandet af många på dagordningen stående stora företag, livilkas utförande ej kunde undanskjutas, och vid sådant förhållande staden ej borde inlåta sig på sådana nya företag af stor omfattning, livilkas genomförande ej påkallades af särskilda anledningar eller trängande behof, staden för närvarande ej vore villig att förvärfva ifrågavarande holmar och område.

Häruppå anmodade dåvarande departementschefen under år 1903 arkitekten J. L. Peterson att uppgöra förslag till ordnande och bebyggande af Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet med iakttagande af att kronan genom berörda områdens upplåtande erhölle största möjliga vinst. Sedan dylikt förslag från arkitekten Peterson inkommit, anmodade departementschefen bemälde Peterson samt ingenjören Th. C. O. Örtenblad och byggmästaren J. Sjöqvist att såsom sakkunnige verkställa ytterligare utredning i samma fråga. De sålunda tillkallade sakkunnige afgåfvo den 30 november 1903 sitt betänkande, därvid voro fogade två alternativa förslag till de ifrågavarande områdenas försäljning. Någon närmare redogörelse för innehållet i dessa förslag anser jag emellertid ej nu erforderlig, då de synas mig icke kunna läggas till grund för någon framställning till Riksdagen i ämnet. Det torde böra nämnas, att sedan öfverståthållareämbetet den 15 september 1905 anmodats inhämta stadsfullmäktiges i Stockholm yttrande rörande omförmälda förslag, stadsfullmäktige i underdånigt yttrande den 17 maj 1906 af anförda skäl funnit förslagen vara af beskaffenhet, att staden icke kunde utfästa sin medverkan till deras genomförande, hvaruppå öfverståthållareämbetet, med öfverlämnande af stadsfullmäktiges yttrande samt under erinran, att förslagen såväl hvad anginge stadsplan som ifrågasatt markupplåtelse till Stockholms stad erfordrade stadsfullmäktiges bifall, i underdånigt utlåtande den 19 juli 1906 ansett förslagen icke i ärendets skick kunna vinna något godkännande.

På sätt jag förut nämnt, erhöllo generallotsdirektören Linder, f. d. öfverdirektören Svenson och arkitekten Peterson den 24 juli 1905 i uppdrag att såsom sakkunnige jämväl uppgöra eu plan för försäljning af det nuvarande stationsområdet. Ett utdrag af bemälde sakkunniges den 21 april 1906 afgifna betänkande, såvidt det afser denna fråga, torde få såsom Bil. B. bifogas detta protokoll. Ur betänkandet linner jag mig nu böra anföra följande. Då stationens förflyttning skulle kräfva en tid af åtta år och det gamla stationsområdet först efter denna tid skulle kunna tagas i besittning för annat ändamål, ansåge de sakkunnige tiden ännu icke vara mogen för ett bestämdt fast-

60 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

slående af försäljningsvärdet. Många omständigheter kunde under tiden komma att inverka på värdesättningen och den beräknade kontanta inkomsten, hvilken för öfrig! i väsentlig grad vore beroende af dels huru stora områden, som staten kunde finna lämpligt att

reservera för egna byggnadsbehof, dels ock hvilken öfverenskommelse, som slutligen kunde komma till stånd med Stockholms stad rörande öfvertagandet af gator, öppna platser, hamnplaner och kajer m. m. De sakkunnige hafva emellertid i allt fall enligt i betänkandet närmare angifna grunder företagit en värdering af områdena och därvid uppskattat dem, vissa utfyllningar mellan holmarna inräknade, till ett

värde af i rundt tal 24,000,000 kronor. I detta belopp ingår ock det beräknade värdet å de delar af områdena, som de sakkunnige ansett höra reserveras för kronans behof. De sakkunnige hafva därvid framhållit önskvärdheten af en omfattande utredning rörande användningen af dessa områden. I detta afseende ville de sakkunnige fästa uppmärksamheten på alla de på dagordningen stående byggnadsfrågor för statens behof, såsom byggnader för Kungl. Maj:ts kansli, marinförvaltningen, generallandtmäterikontoret med rikets allmänna kartverk, kammarrätten och kammarkollegium, domänstyrelsen, medicinalstyrelsen, lotsstyrelsen, statistiska centralbyrån, generalstaben med krigsarkivet, krigs- och sjökrigshögskolorna m. fl. Det torde få anses obestridt, yttra de sakkunnige, att samlandet af ett flertal bland dessa ämbetsverk på

en plats skulle för statens räkning medföra stora fördelar framför att

hafva dem spridda på skilda platser inom hufvudstaden, äfvensom att den föreslagna platsen vore en af de förmånligaste, som kunde tänkas för ett dylikt ändamål med hänsyn till erforderligt utrymme och central belägenhet. Då de flesta af sålunda antydda byggnadsfrågor kräfde en jämförelsevis snar lösning, dels genom nybyggnader, dels genom förändring och ombyggnad af kronan tillhöriga äldre byggnader, kunde det enligt de sakkunniges mening ifrågasättas, huruvida icke det blefve för statsverket fördelaktigare och mera ekonomiskt att på kronan tillhörig mark å Skeppsholmen uppföra nybyggnader för statens behof, än att verkställa kostsamma om- och nybyggnader på kronan tillhöriga tomter i stadens centralare delar och på Riddarholmen. Många af kronans egendomar betingade nämligen enligt nu gällande tomtvärden priser uppgående till 500 kronor per kvadratmeter och vida därutöfver, hvarpå som exempel kunde anföras gamla riksbankshuset, kanslihuset, huset n:o 36 Drottninggatan, gamla posthuset m. fl. och hvilka alla med fördel skulle kunna försäljas, om erforderlig mark reserverades å Skeppsholmen för ifrågavarande behof; äfven byggnaderna på Riddar-

Kunyl. Majsts Nåd. Proposition N:o 55. Hl

liolmen skulle kunna med fördel försäljas, om alla ämbetsverk förlädes till Skeppsholmen. Det syntes de sakkunnige icke uteslutet att en allsidig utredning härutinnan skulle komma att visa ett för kronan i ekonomiskt hänseende fördelaktigt resultat, hvarförutom ämbetsverken kunde sitta orubbade i sina nu innehafda byggnader, tills de nya ämbetslokalerna på Skeppsholmen blefve färdiga.

Slutligen bör jag i detta sammanhang nämna, hurusom akademien för de fria konsterna i eu underdånig skrifvelse den 28 april 1906 ansett det vara akademiens plikt att påkalla Kungl. Maj:ts uppmärksamhet af den estetiska sidan i fråga om det definitiva ordnandet af Skeppsoch Kastell!] olmarna. Därvid har akademien anfört, bland annat, att meningarna hos fackmän vore mycket delade angående bästa sättet att bebygga holmarna, äfven med hänsyn tagen till erhållandet af största möjliga penningvaluta samt att hos alla eu varm önskan gjorde sig gällande, att, samtidigt med utnyttjandet af lämpliga partier af holmarna för uppförandet af monumentala byggnader, hvartill de i så sällsynt hög grad lämpade sig, öfriga partier måtte lämnas obebyggda och andra åter bebyggas på sådant sätt, att holmarnas karaktär af vattenomflutna oaser midt i den öfriga stenstaden i möjligaste mån blefve tillvaratagen och bibehållen; och har akademien hemställt, att det slutliga afgörandet af denna fråga måtte föregås af en allmän täflan.

De utredningar, som blifvit förebragta i föreliggande fråga, gifva uppenbart vid handen, att varfvet vid flottans nuvarande station i Stockholm icke närmelsevis tillfredsställer de fordringar, som i afseende å varfsdriften öfverhufvud och särskild! i mobiliseringshänseende måste ställas på ett modernt örlogsvarf. Vidare framgår af utredningen, att förläggning af någon afsevärdt ökad materiel utöfver den nu till stationen förlagda icke kan äga rum utan omfattande anordningar, hvilka skulle medföra en kostnad af omkring tio millioner kronor, samt att, äfven om dylika anordningar blefve vidtagna, det nuvarande stationsområdet skulle blifva otillräckligt för den fartygsmateriel, som under vissa förhållanden kunde af strategiska skäl behöfva där förläggas, hvartill komme att stationen, sedan sålunda ifrågasatta anordningar vidtagits, skulle sakna hvarje möjlighet till vidare utveckling. Vid sådant förhållande anser jag en förflyttning af stationen till annan lämplig plats

Framställning från akademien för de fria konsterna ang. bebyggande af Skepps- och Kastellholmarna.

Departements-

chefens

yttrande.

62 Kungl. Maj:ts Nåd. ^Proposition N:o 55.

vara ur såväl militär som ekonomisk synpunkt oundgängligen nödvändig. Denna fråga tränger så mycket mera till en snar lösning, som i afvaktan på besluts fattande om stationens förflyttning under hela den tid, utredningarna pågått, å stationen endast sådana åtgärder vidtagits, hvilkas uppskjutande varit omöjligt och som inneburit ett provisoriskt ordnande för att kunna fylla de nya kraf, som under tiden uppstått. Till varfvet hörande verkstäder och anordningar af allehanda slag, tjänstelokaler, kaserner, bostäder in. m. äro i behof af genomgripande reparationer, förändringar och utvidgningar.

Vid valet af plats för en ny station är man af strategiska skäl hänvisad till området mellan Stockholm, å ena, samt Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästning, å andra sidan. För de platser inom detta område, som för ändamålet kunna komma i fråga och blifvit undersökta, samt för de fördelar och nackdelar, som de olika platserna ansetts erbjuda, är redan utförligt redogjordt. Af redogörelsen bär ock framgått, att bland de föreslagna platserna två framför de öfriga äro synnerligen ägnade för anläggning af ett marinetablissement. Det ena är Kaknäsområdet å Djurgården, det andra Elfvik å Lidingöu.

Alla, som i frågan yttrat sig, hafva ansett Kaknäs vara för ändamålet en synnerligen lämplig plats. Mot förslaget att välja Kaknäs till station för flottan talar enligt min mening endast det höga värde, som området ansetts äga. Ladugårdsgärdeskommittén har, såsom jag redan omförmält, beräknat, att den mark, som af flottstationskommittén föreslagits böra afses för den nya stationen, skulle i sinom tid kunna inbringa en behållning af omkring fyrtio millioner kronor. Visserligen hafva tvifvelsmål försports i fråga om riktigheten af en sådan värdesättning, men tydligt är i allt fall, att området, i och med det att Ladugårdsgärdet upplåtes till bebyggande och erhåller goda kommunikationer, måste anses representera ett synnerligen högt värde. Detta oaktadt skulle jag emellertid ej tvekat att föreslå stationens förflyttning till Kaknäs, därest ej utredningarna gifvit vid handen, dels att lämplig plats för stationen kan beredas å och vid Elfvik, dit, enligt numera vunna upplysningar, goda järnvägskommunikationer utan svårighet eller särdeles stor kostnad låta sig anordna, dels att för en station därstädes erforderlig mark torde kunna förvärfvas för ett belopp, som lärer få anses ej obetydligt understiga det för flottstation ifrågasatta Kaknäsområdets nuvarande värde, dels ock att anläggningskostnaden för ett marinetablissement vid Elfvik icke torde komma att ställa sig dyrare än kostnaden för ett sådant etablissement af motsvarande omfattning vid Kaknäs.

Kurujl. Maj;ts Ndd. Proposition N:o 55. 63

.lag- anser mig- emellertid ej böra underlåta att nämna, hurusom från militära myndigheter uttalats vissa betänkligheter mot anläggning af en flottstation å Lidingön, såsom att Lidingön skulle mera än Kaknäsområdet vara utsatt för möjligheten af beskjutning från en eventuell fiende m. m. Enligt min mening är dock faran för en effektiv beskjutning ej så synnerligen mycket större för Lidingön än för Kaknäs. Så har ock flottstationskommittén, såsom jag redan nämnt, ansett Lidingön just med hänsyn till krafvet på eu tryggande belägenhet intaga ett framstående rum. Vidare får jag erinra därom, att Stockholms fasta försvar åt sjösidan i allt fall inom en snar framtid måste, på sätt ock framhållits af cheferna för generalstaben och flottans stab vid afgifvande af förslaget till gemensam plan för rikets försvar, stärkas, i hvilket afseende utredning genom särskildt tillkallade sakkunnige nu pågår, och att därest, såsom är att förvänta, ett sålunda ifrågasatt stärkt försvar kommer till stånd, den tilltänkta stationen vid Elfvik skulle vinna än ytterligare tryggad belägenhet.

I fråga om anläggningen af det nya etablissementet anser jag, att detsamma tillsvidare bör erhålla i det närmaste den omfattning, som afses i det af de sakkunnige i betänkandet den 8 november 1906 upptagna mindre förslaget, d. v. s. ungefär enahanda omfattning, som det af 1902 års sakkunnige utarbetade minskade förslaget till flottstation vid Kaknäs angifver.

Till närmare upplysning om läge och plan för det ifrågasatta etablissementet m. in. torde vid protokollet få fogas dels en karta öfver Stockholms skärgård med särskildt angifvande af de platser, som varit ifrågasatta för anläggning af dylikt etablissement, dels en karta öfver Elfvik med därifrån afsöndrade lägenheter, dels ock i förminskad skala de vid betänkandet den 8 november 1906 under bil. n:r 1 och 2 fogade förslagsskisser.

I afseende å bostäder för den personal, som vid etablissementet skulle hafva sin verksamhet, anser jag, att förutom åt det befäl med vederlikar, som sedan gammalt ansetts böra bo å stationen, bostäder måste vid stationen beredas dels åt öfrigt befäl med vederlikar i de beställningar, där tjänsten sådant kräfver, dels ock åt allt underbefäl med vederlikar och manskap. Likaså måste, på sätt såväl myndigheter som sakkunnige vid upprepade tillfällen framhållit, jämväl de daglönare, som tjänstgöra å varfvet, erhålla bostäder vid stationen. Redan nu, då stationen är belägen jämförelsevis centralt i hufvudstaden, hafva afse-

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

värda olägenheter i fråga om daglönarnas arbete uppstått till följd däraf, att deras hem varit aflägset belägna från arbetsplatsen, och hafva varfscheferna vid upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten af att bostäder i närheten af arbetsplatsen genom kronans försorg bereddes daglönarna. Med det aflägsnare läge, stationen nu skulle erhålla, är det än mera nödvändigt, att där beredas bostäder för varfvets daglönare. Utan detta lärer det ej blifva möjligt att där upprätthålla en fast, duglig arbetarstam för varfvet.

Hvad beträffar frågan om myckenheten af den personal, för hvilken bostäder för närvarande borde beredas, hafva de sakkunnige uti det den 8 november 1906 afgifna mindre förslaget, i likhet med de sakkunnige, som afgåfvo 1902 års betänkande, utgått från den förutsättningen, att denna personal skulle kunna inskränkas till stationsbefälhafvare, varfschef, 4 regementsofficerare och vederlikar, 8 kaptener och vederlikar, 6 subalternofficerare och vederlikar, 91 underofficerare och vederlikar samt 600 gemenskap och daglönare. Emellertid torde det med afseende å det blifvande etablissementets jämförelsevis aflägsna läge från staden blifva nödvändigt att bereda bostäder åt ett väsentligt större antal personer än som sålunda ifrågasatts på det att ej mindre arbetena å varfvet måtte kunna med tillbörlig kraft bedrifvas än äfven tjänsten å stationen vederbörligen utöfvas. Öfver behofvet i detta afseende har förslagsvis upprättats en tablå, hvilken torde få bifogas protokollet (Bilaga C). Den ökning i kostnaden för kaserner och bostäder, som af nu omnämnda förhållande föranledes, belöper sig för kasernerna till 788,900 kronor och för bostäderna till 6,318,375 kronor. Däremot lärer en minskning i kostnaderna för bostadshusen kunna beredas därigenom, att förutom mangårdsbyggnaden å Elfvik, i hvilken lämpligen bostad för varfschefen kunde beredas, möjligen äfven den s. k. inspektorsbyggnaden å Elfvik samt eu eller annan af de å det ifrågasatta stationsområdet befintliga villabyggnaderna äfven framdeles torde kunna tagas i anspråk såsom bostadshus.

De å förslagsskissen till ny station (Bil. N:r 1 till betänkandet den 8 november 1906) med gråbrun färg betecknade byggnadskvarteren äro afsedda att mot skälig ersättning upplåtas åt enskild företagsamhet för bebyggande.

I det mindre förslaget äro några byggnader för kyrka, sjökrigshögskola, sjökrigsskola och sjökarteverk icke upptagna; och anser jag, hvad de tre sistnämnda byggnaderna beträffar, att äfven vid en framtida utveckling af stationen plats för dem icke bör å stationen afses.

Kungl Maj ds Nåd. Proposition N:o 55. 65

I de af de sakkunnige uppgjorda kostnadsförslag^! hafva ej upptagits kostnaden för uppförande af ammunitionsförrådsbyggnad. Jag anser dock, att i stationsanläggningen måste upptagas dylik byggnad åt de dimensioner, som motsvara anläggningen i dess helhet enligt det mindre förslaget; kostnaden för densamma komme enligt uppgjord beräkning ej att öfverstiga 200,000 kronor.

Den mark, som för anläggning af en flottstation vid Elfvik nödvändigvis måste förvärfvas, utgöres af dels egendomen Elfvik med underlydande, bestående af hemmanen 1U mantal frälse Elfvik, 1U mantal frälse Långnäs samt 1/s mantal frälse Räfviken och Väster Yttringe skogsdel med undantag af de därifrån afsöndrade lägenheterna Fredriksborg n:r 1, Elfviks skolplan n:r 1, Furutorp n:r 1, Ekudden n:r 1, Elinshill eller Elinshäll n:r 1, 2 och 3, Skogshem n:r 1 och 2, Kullen n:r 1, Metsola n:r 1 och 2, Liden n:r 1 och 2, Solhem n:r 1 och 2, Dufholmen n:r 1, Fiskarudden n:r 1, 2, 3 och 4, Hagen n:r 1 och 2, Tulla Räfviken n:r 1 samt Bjälbo n:r 1 och 2, dels förenämnda lägenheter Solhem n:r 1 och 2, Dufholmen n:r 1, Fiskarudden n:r 1, 2, 3 och 4, Liden n:r 1 och 2 samt Hagen n:r 1 och 2. Hvad angår förvärfvande af någon eller några af de öfriga nyss nämnda lägenheterna jämte vissa från dem afsöndrade lägenheter skall jag senare härtill återkomma.

I fråga om egendomen Elfvik med underlydande har marinförvaltningen, jämlikt ämbetsverket den 1 i denna månad meddeladt nådigt bemyndigande, med ägaren, öfverstelöjtnanten m. m. Albert Janse afslutat ett köpeaftal (Bil. D) hvarigenom, under förbehåll af Riksdagens godkännande af aftalet, egendomen inköpts åt kronan mot en köpeskilling af 2,187,960 kronor 79 öre.

Nedanstående tablå angifver areal och taxeringsvärde å de från Elfvik afsöndrade lägenheterna Solhem n:r 1 och 2, Dufholmen n:r 1, Fiskarudden n:r 1, 2, 3 och 4, Hagen n:r 1 och 2 samt Liden n:r 1 och 2, hvilka skola ingå i marinetablissementet äfvensom de ersättningar, lägenheternas ägare vid underhand gjorda förfrågningar fordrat för lägenheternas afstående till kronan.

Bill. Uti Riksd. Rot. 1907. 1 Samt. 1 Åfd. 41 Haft.

66 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N~:o 55.

Hvad angår lägenheterna Lilla Räfviken n:r 1 och den härifrån afsöndrade lägenheten Lilla Räfviken n:r 2, Bjälbo n:r 1 och 2, Metsola n:r 1 och 2, Kullen n:r 1 och den från Skogshem n:r 2 afsöndrade lägenheten Kullen n:r 2, Skogshem n:r 1 och 2 och Elinshill n:r 1, 2 och 3, hvilkas intagande i planen för den nya stationen väl är önskligt, men ej oundgängligen nödvändigt, inhämtas arealen och taxeringsvärdet af dessa lägenheter äfvensom begärdt pris af följande tablå:

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55. 37

Samtliga försälj ningsanbuden å lägenheterna med undantag af Elinshill n:r 1, 2 och 3 samt Liden n:r 1 och 2, synas mig vara så högt tilltagna, att de icke torde kunna af kronan antagas. Lägenheterna Elinshill n:r 1, 2 och 3 samt Liden n:r 1 anser jag böra inköpas till för dem fordrade pris. Äfven anbudet å Liden n:r 2 lärer, ehuru något högt, kunna af kronan antagas. De öfriga lägenheter, som må befinnas för etablissementet erforderliga, torde få medelst expropriation förvärfvas; därest ej underhand för kronan förmånligare köpevillkor än de nu erbjudna kunna utverkas. En uppgjord förslagsskiss, som torde få protokollet bifogas, visar en alternativ plan för varf och station vid Elfvik samt sträckningen af järnvägen till etablissementet under förutsättning att vissa med gul färg betecknade lägenheter ur stationsförslaget uteslutas.

1 den af de sakkunnige beräknade kostnaden för ett flottetablissement å Elfvik ingår jämväl kostnaden för järnvägsanläggning från Stockholm till etablissementet. Denna kostnad synes mig emellertid ej böra upptagas bland kostnaderna för etablissementet. Såsom förut nämnts har Lidingö trafikaktiebolag hos Kungl. Maj:t sökt koncession å anläggning af normal- och dubbelspårig järnväg å och till Lidingön. Därest Kungl. Maj:t skulle finna godt bevilja den sökta koncessionen, lärer Kungl. Maj:t icke underlåta att därvid fästa sådana villkor, att den blifvande flottstationens behof af järnvägsförbindelse med fastlandet varder behörigen tillgodosedt. Skulle åter Kungl. Maj:t finna lämpligt, att staten själ!' bygger järnväg till Lidingön, och fördenskull icke bi-

68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

lalla den sökta koncessionen, lärer kostnaden för anläggning af sådan järnväg, hvilken med all sannolikhet skulle bära sig själf, icke böra bestridas af medel från femte hufvudtiteln.

Kostnaden för en stationsanläggning vid Elfvik i enlighet med det af de sakkunnige den 8 november 1906 uppgjorda mindre förslaget

skulle belöpa sig till ......................................................... kr. 29,091,870: —

Härtill bör läggas kostnaden för beredande af erforderlig ökning

af kasernutrymme ......................... kr. 788,900: t—

» antalet bostadshus........................ » 6,318,375: —

för uppförande af ammunitionsförråds-

hus....................................................... » 200,000: — 7,307,275: —

Summa kr. 36,399,145: —

J rån sistnämnda belopp bör emellertid dragas beräknade kostnaden för järnvägsanläggning till Lidingön............................................................................. » 1,789,000: —

Skillnaden....................................................................... kr. 34,610,145: —

skulle alltså utgöra anläggningskostnaden för etablissementet.

Härtill för emellertid läggas ersättningsbeloppet för erforderliga markförvärf in. m., beräknadt till i

rundt tal.................................................................................. » 3,500,000: —

hvadan totalkostnaden för etablissementet skulle uppgå till ............................................................................... kr. 38,110,145: —

Detta belopp far naturligtvis anses endast såsom approximativt, da hvarjehanda faktorer, Indika icke nu låta sig förutses, utan tvifvel kunna vid en så omfattande anläggning som den ifrågasatta verka rubbningar i de uppgjorda beräkningarna. I beloppet ingår, såsom redan är nämndt, jämväl kostnad för uppförande af erforderliga bostadshus. Enligt det den 31 augusti 1900 afgifna kommittébetänkandet skulle kostnaderna för bostadshus icke ingå i den stora kostnadssumman, utan utgå från en särskild, fond, som skulle förräntas med de hyresbelopp, som af bostädernas innehafvare skulle erläggas. En dylik anordning finner jag mig ej kunna förorda. När statens fördel fordrar, att stationen tillhörande personal skall vara. boende å stationen, synes mig också staten böra utan särskild ersättning tillhandahålla denna personal lämpliga bostäder.

Kungl. May.ts Måd. Proposition N:o 55. Bil

Emellertid är att märka, dels att i fråga om personal, som är berättigad till inkvarteringsbidrag, detta ej utgår, då fri bostad åtnjutes, dels att förmånen af fri bostad gifvetvis kommer att tagas med i beräkning vid bestämmande af aflöningen åt den för etablissementet erforderliga arbetarpersonalen. En verkställd beräkning visar, att sammanlagda beloppet af de inkvarteringsbidrag, som enligt för Riksdagen innevarande år framlagda förslag till stater skulle utgå till personal, motsvarande den, åt hvilken enligt tablån öfver behofvet af bostäder (Bil. C) å det nja etablissementet skulle beredas bostäder efter i tablån angifna grunder, komme att utgöra 4,04 % ränta å byggnadskostnaden. Därvid har, hvad angår arbetarpersonalen, hvilken ej åtnjuter inkvarteringsbidrag, antagits, att densamma skulle emot vederlaget af fri bostad vidkännas minskning i eljest gängse aflöning, verkmästare och mästare med enahanda belopp som inkvarteringsbidraget till underofficer af motsvarande värdighet samt gift, resp. ogift daglönare med samma belopp som inkvarteringsbidraget till underofficerskorpral, resp. l:a klass sjöman. Efter byggnadernas tagande i bruk borde naturligtvis de respektive anslagen till inkvarteringsbidrag beräknas minskade i förhållande till det ökade antal beställningar, hvarmed förmånen af fri bostad komme att följa.

I fråga om byggnaderna för etablissementet torde i öfrigt böra anmärkas, att icke fullständiga ritningar utan endast skisser till dem äro utförda till den omfattning, att de kunnat läggas till grund för kostnadsberäkningarna.

Att föreslå någon viss bestämd plan för stationsbyggnadsarbetets detaljerade utförande äfvensom att med säkerhet beräkna tiden för dess färdigställande torde i betraktande af de många okända och ovissa faktorer, som därvid samverka, knappast låta sig göra. Emellertid torde för beräkningen af de för anläggning af etablissementet erforderliga anslagsbehofven under den tid arbetena pågå i allt fall eu skematisk plan för fördelning af byggnadsarbetet vara nödvändig. Förslag till sådan plan har uppgjorts af stationsingenjören Holmgren och torde få protokollet bifogas (Bil. E). Enligt denna plan beräknas det nya etablissementet skola färdigställas på en tidrymd af åtta år.

För erhållande af ett ändamålsenligt och framför allt ekonomiskt resultat måste arbetena, enligt min mening, ordnas efter så praktiska och moderna principer som möjligt. Eu framstående arbetschef, direkt lydande under Kung]. Maj:t och med jämförelsevis vidsträckt befogenhet, torde böra ställas i spetsen för hela arbetet, livarjämte han borde få vid sin sida, jämte arbetskontrollånter till erforderligt antal, eu arbetskommission, sammansatt af erfarna det praktiska lifvets män. I öfrigt håller

70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

jag före, att hvarje år i sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag om anvisande af medel för arbetets bedrifvande under det kommande året jämväl bör framläggas arbetsredogörelse för det närmast förflutna året.

Hvad angår frågan om beredande af medel för betäckande af kostnaden för den nya stationsanläggningen anser jag densamma ej nu böra sättas i direkt beroende af frågan om försäljning eller användande på annat lämpligt sätt af Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet. I generallotsdirektören Linders, f. d. öfverdirektören Svensons och arkitekten Petersons utlåtande den 21 april 1906 hafva, såsom af det förut anförda framgår, fullgiltiga skäl angifvits för den mening, att sistberörda fråga ännu ingalunda är mogen för afgörande. Frågan om lämpligaste användningen för de nämnda områdena synes mig böra göras till föremål för ytterligare sakkunnig och allsidig utredning, hvilken torde kunna åvägabringas och föranleda beslut af Kungl. Maj:t och Riksdagen under tiden intill dess det nya marinetablissementet hinner färdigställas.

Medel till inköp af mark för och anläggning af det nya etablissementet synas mig böra beredas sålunda, att Riksdagen i lämpligen afpassade poster ställer till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet erforderliga belopp, att framdeles ersättas antingen, därest beslut framdeles komme att fattas om försäljning af vissa områden af Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet, genom de för dessa områden inflytande försäljningsmedel och, för den händelse dessa medel ej skulle därtill förslå, genom de medel, som komma att inflyta vid den planerade försäljningen af mark å norra D jurgården, i den mån dessa medel icke redan äro af Riksdagen för annat ändamål afsedda, eller ock, därest eu blifvande utredningskulle gifva vid handen, att Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet böra åt staten bevaras, uteslutande genom sist angifna medel.

Tillsvidare synes mig för ändamålet lämpligen böra anvisas ett förskott af 19,000,000 kronor, utgörande ungefärligen hälften af beräknade kostnaden för etablissementet. Af detta belopp torde redan innevarande år erfordras dels 3,500,000 kronor till gäldande af ersättning för mark, som bör för etablissementet förvärfvas, dels 500,000 kronor till bestridande af kostnaderna för de i planen för fördelning af byggnadsarbetet (Bil. E) under l:o) upptagna förarbeten in. in. För arbeten under år 1908 erfordras enligt samma plan ett belopp af 2,200,000 kronor.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

71 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 55.

dels att, med godkännande af det emellan marinförvaltningen och ägaren af egendomen Elfvik med underlydande den 16 innevarande februari villkorligt afskräde köpeaftal angående nämnda egendom, medgifva att för anläggning af en flottstation å Lidingön må för kronan förvärfvas, förutom nämnda egendom, de från samma egendom afsöndrade lägenheter, hvilka må befinnas för etablissementet erforderliga;

dels att för inköp af för ändamålet erforderlig mark samt till påbörjande af anläggning utaf den föreslagna liottstationen anslå ett belopp af 19,000,000 kronor, att förskjutas af statskontoret, samt att däraf för år 1908 anvisa 6,200,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp redan under innevarande år utanordna 4,000,000 kronor;

dels och att bemyndiga riksgäldskontor att i mån af behof tillhandahålla statskontoret de för förskotten nödiga medlen;

viljande Kungl. Maj:t framdeles till Riksdagen inkomma med förslag rörande den ordning, i hvilken de af statskontoret förskjutna medlen böra ersättas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ärendet skulle, af den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

R. Sundin.

Bilaga A,

innehållande de vid generallotsdirektören D. U. W. Linders och stationsingenjören K. A. Holmgrens utlåtande den 8 november 1906 fogade bilagor N:r 6—12 samt 14.

Bih. till Iliksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 41 Raft.

74 Kung!. Maj'-ts Nåd. Proposition N:o 55.

Bilaga n:o 6.

Förteckning

öfver af de sakkunnige föreslagna anläggningar för det nya etablissementet, uppgjord till förklaring af plankartor och kostnadsförslaget.

Enligt den större planen:

A. Varfsområdet,

I. Terrasserings- och spåranordningar, n. Kajbyggnader och bryggor.

a) Mobiliseringskaj af 1,060 in. längd och 7 m. djup med 6 st. utskjutande stenbryggor (pirer) af 60 m. längd och 10 m. bredd.

a, a") Reparationskajer af 445 m. längd och 7 m. djup.

b) Reparationskajer och dockkajer af 290 m. längd och 8 m. djup.

c, c', c") Kolningskajer om tillsammans 738 m. längd och 4, 6 och 8 m. vattendjup.

d) Torpedutrustningskaj af 256 m. längd och 7 m. vattendjup med inskjutningsbana för torpeder.

e) Kaj för smärre fartyg, båtar, pråmar m. fl. af 712 m. längd och 4 m. vattendjup.

f, g, g') Utskjutande träbryggor vid bäddarne och torpedbåtsliparne.

k) Strandskoning af sten å Dufholmens norra strand samt å bankfyllningens norra sida, hvilken i en framtid kan eventuellt utläggas som sten- eller träkaj.

h) Provianteringskaj af 100 in. längd och 7 m. djup.

III. Byggnader för mobiliseringsbehof och allmänna varfsdriften.

1) Kanslihus i två våningar vid hufvudingången till varfvet med stor portal innefattande varfsgrindarna, ämbetslokaler för stations befälhafvare, varfschef

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

och förvaltningsdirektion, räkenskapskontor, kassa, telefonstation, arkiv, polisvakt, ekipagekontor, lokaler för besiktningsmännen samt 4 bostadslägenheter k 1 rum och kök för vaktbetjänte.

2) Arrestbyggnad af sten, innehållande 26 arrester, samt

3) Spruthus och stallbyggnad, båda de sistnämnda sammanbyggda med kansli-

huset i form af utsträckta flyglar.

4) Beklädnadsverkstad i två våningar med kontor för beklädnadsintendenten.

5) Beklädnadsförråd i två våningar, rymmande beklädnad för 5,000 man.

6) Materialförrådsbyggnader, 2 st., af hvilka endast en upptagits i beräkning-

arna, men plats afsetts för ytterligare en.

7) Kontorsbyggnad för materialintendenten.

8) Reservinventarieförråd med kontor för inventarieintendenten.

9) Inventariekammare, 14 st. hvardera rymmande inventarier och utredning,

antingen för 2 st. I klass pansarbåtar eller ock för 4 st. torpedkryssare, kanonbåtar eller II kl. och III kl. pansarbåtar.

10) Skjul för torpedbåtar 6 st. sammanbyggda, af hvilka 5 st. rymma hvardera

6 torpedbåtar af intill 150 tons deplacemeiit och ett 12 st. torpedbåtar af intill 60 tons deplacement jämte inventarier, med 6 upphalningsslipar och 6 st. rustningsbryggor.

11) Skjul för ångslupar 2 st., rymmande tillsammans 64 st. ångslupar.

12) Skjul för roddbåtar i två våningar, rymmande 62 slupar och barkasser, 32

giggar och hvalbåtar, samt 42 jollar, jämte upphalningsslip för ångslupar, båtar och pråmar.

13) Kol depot, bestående af täckta skjul, rymmande tillsammans 40,000 tons stenkol.

15) Varf sstängsel, bestående af mur omkring varf sområdet samt flytande stängsel i hamnen med tillhörande förtöjningar.

IV. Byggnader för de olika departementen.

a) Artilleridepartementet.

16) Departementsbyggnad med ritkontor.

17) Artilleriverkstäder i 2 våningar med smedja, mekanisk verkstad, tillverknings-

kammare för skrädderi-, läder- och sjömaniögsarbeten samt snickareverkstad.

18) Kanonskjul med besiktningsrum.

19) Förrådshus i 2 våningar, afsedt till förvarande af handvapen, kulsprutor, me-

kanismer och projektiler.

20) Skjutbana af 200 mtrs längd för profskjutning af ammunition och pjäser,

jämte skjutbod och mindre ammunitionshus.

b) Torpeddepartementet.

21) Departementsbyggnad i 2 våningar med skollokal och verkstad.

22) Förrådshus, rymmande 336 torpeder i 48 staplar af 7 torpeder i hvardera

samt regleringsbassäng.

23) Skjutbord med apparater för inskjutning af torpeder.

c) Ekipagedepartementet.

24—25) Tackelkammare och varfsbod.

76 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

26) Sjöinstrument- och sjökarteförråd med observatorium för magnetometer- och

tidsobservationer samt tidkula.

d) Mindepartementet.

27) Departementsbyggnad med skollokaler och kabelkällare.

28) Handmineförrådsbyggnad med inventariekammare för handminepositioner.

29) Lysmaskinförrådsbyggnad med reparationsverkstad.

é) Ingenjördepartementet.

30) Departementsbyggnad i två våningar med ritkontor och materialförråd för

departementet.

31) Gjuterier.

32) Maskinverkstad.

33) Verkstad för arbeten med ångpannor, smiden, koppar- och bleckslageri m. m. 33 a) Smedja.

34) Mallbod i två våningar, den öfre afsedd för uppritning i full storlek af far-

tygsdelar och den undre för tillfällig förvaring af byggnadsmaterialier af järn.

35) Verkstad inrymmande arbetsmaskiner för skeppshyggnad.

36) Verkstad för träarbeten.

37) Virkeskjul.

38) Hus för drifmaskiner till dockor och för elektrisk belysning samt kraftöfver-

föring.

39) Torrdockor, 3 st. af 154 meters längd i vattenplanets medellinje från inner-

kant af porttröskeln till dockans ända och följande portdimensioner: Dockan n:o 1, bredd 23.6 m., vattendjup å tröskeln 8.7 m.

Dockorna n:is 2 och 3 i bredd 22.5 m., djup å tröskeln 7.7 m.; hvarjämte dockornas botten i båda fallen ligger 1.3 m. under porttröskeln; dockornas bredd i botten är 25 m. å n:o 1 och för de öfriga 24 meter; bredden i dagen 27.5 m. å n:o 1 och å de öfriga 26.3 m., alla dockorna hafva ett gemensamt pumphus.

40) Stapelbäddar för nybyggnad af större fartyg 3 st.

41) Upphalningsslip för fartyg af intill 1,500 tons deplacement.

42) Stapelbäddar för mindre fartyg 2 st.

43) Spirkranar 2 st. hvardera af 50 tons lyftkraft. Härtill komma diverse skjul,

afträden m. m. för departementen.

V. Spannmåls och proviantförråden

44) Spannmålsmagasin i 4 våningar med elevator för lossning af spannmål och

hissar mellan våningarne samt källare för lakegods m. m.

45) AngkvArn och ångbageri med källare samt kontorslokaler för proviantmästare

och kontrollant.

46) Proviantmagasin för bröd, kaffe, socker m. m. samt källare för brännvin,

ost, konserver m. m.

47) Förrådsbyggnad för tillfälligt förvar af utlämnad proviant eller ännu ej be-

siktigade artiklar förvarade fartygsvis.

77 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

VI. Ångpannor, murverk, motorer, härdar, verktygsmaskiner, handverktyg, redskap och lyftkranar i verkstäderna.

VII. Transportmateriel och flyttbara kranar.

B. Stationsområdet.

Vill. Terrasserings- och vägarbete å stationsområdet.

IX. Byggnader för underofficers- och sjömanskårerna,

48) Kanslihus i 3 våningar med ämbetslokaler för chefen för underofficers- och

sjömanskårerna, chefen för stationens skolor och stationskrigsrätten, expeditionslokaler för kompanicheferna, bevärings- och kasernbefälhafvarne samt lokaler för underbefälsskolan, veckohafvande officern och kasernvakten.

49) Kaserner i två våningar, 6 st. sammanbyggda till tvänne kasernflyglar, hvilka

jämte kanslihuset och matinrättningens byggnader omsluta kaserngården. I ena kasernflygeln finnes en afdelning afsedd för stationens sjukvård samt i hvardera flygeln bostad för en uppbördsman. Kasernen rymmer tillsammans omkring 2,400 man.

50) Matsal, rymmande omkring 1,200 man.

51) Kokhus, sammanbyggdt med matsalen genom ett serveringsrum och inne-

hållande ångkök och marketenteri.

52) Afträdeshus jämte pissoir 2 st.

53) Exercishns med tvänne skjutbodar en mindre vid exercishusets yttersida, af-

sedd för kammarskjutning samt en större för karbinskjutning med en skjutbana af 250 mtrs längd, men som kan utvidgas till 400 mtrs innanför varf smuren.

X. Sjökrigsskola

i två våningar med lokaler för skolans befäl och lärare, samlingssal, bibliotek, modellsal, klassrum samt rum för vaktbetjänte.

XI. Sjökrigshögskola

i två våningar med lokaler för befäl, lärare och elever, föreläsningssalar* fysiskt och kemiskt laboratorium, modellsal, bibliotek, två större museisalar för marinmuseets samlingar och rum för vaktbetjänte.

XII. Sjökarteverk

med ämbetslokaler för chefen samt för föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån, ritsalar, kartförråd, tryckeri och rum för vaktbetjänte.

XIII. Signalstation

med salntbatteri och lokal för vaktbefälhafvare och manskap.

XIV. Varmbadhus

och tvättinrättning, med bostadslokal för föreståndare.

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

XV. Kallbadhus.

XVI. Kyrka

med plats för pastorsboställe.

XVII. Folkskola.

4 XVIII. Kyrkogård

med grafkapell.

XIX. Sjukhus

med plats för läkarebostad.

XX. Officersmess.

XXI. Underofficersmess.

XXII. Samlingshus

för arbetare och gemenskap.

XXIII. Bostadshus

i stadskvarter.

a) 5 större kvarter, ordnade i närheten af spårvägen och slutstationen, af-

sedda att mot tomtören upplåtas till bebyggande åt den enskilda företagsamheten, för tillgodoseende af stationens behof af handlande, handtverkare, näringsidkare m. fl. leverantörer,

b) salutorg med plats för saluhall,

c) bostadskaserner för tillfälliga civile arbetare å varfvet i ett stadskvarter.

C. Anläggningfar gemensamma för station och varf

XXIV. Belysningsanordningar.

XXV. Telefonanläggningar.

XXVI. Vatten- och afloppsledningar.

XXVII. Järnväg

till Elfvik jämte station.

XXVIII. Vattenreservoir.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

79 T). Anläggningar, som blifva nödvändiga för stationen såsom enskild kommun, exempelvis ytterbelysning, vattenledning, bamnanordningar, spårväg m. m.

Härtill komma:

XXIX. Bostadshus i villakvarter.

54) Bostadshus för stationsbefälhafvare.

55) 2 st. bostadshus för varfs- och kårchefer.

56) 6 » » » regementets officerare och vederlikar.

57) 10 » » » kaptener och vederlikar.

58) 9 » » » 'subalterncr och vederlikar.

59) 42 » » » underofficerare och vederlikar.

60) 76 » » » daglönare och gemenskap.

Enligt den mindre planen i

Beteckningarne äro desamma som för den större planen, uteslutningar och minskningar framgå af planen och kostnadsberäkningarne.

BO

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Bilaga n:o 7.

Kostnadsberäkning n:o 1 öfver tillämnad ny station för flottan i Stockholm vid Elfvik å Lidingön, dagtecknad den 8 november 1906 och afsedd att framställa flottstationen till hela den utsträckning, som låg till grund för 1900 års kommittébetänkande, hvarvid i tillämpliga delar samma å-priser blifvit använda, som begagnats af 1900 års flottstationskommitté.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 55.

81 Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

47 V. Spannmåls- och proviantförråd.

st. spannmålsmagasin med elevator » ångbageri med kvarn

» proviantmagasin plats för:

» d:o för ut- och åter-

lämnad proviant.

VI. Ångpannor, murverk, motorer, härdar, verktygsmaskiner, handverktyg, redskap, lyftkranar m. m. i verkstäderna.

För artilleridepartementet.................................

» torpeddepartementet .................................

Transport

Kronor.

1,052,900

4,364,368

74,000.

13,873,300

5,417,268

19,290,568|

84 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

86 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 55.

87 Bilaga n:o 8.

Kostnadsberäkning n:o 2 öfver tillämnad ny och minskad flottstation vid Elfvik å Lidingön, dagtecknad den 8 november 1906.

88 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

90 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

43 Transport 1.364,908

3 st. torrdockor af 124 m. längd:

Kronor.

2,100 m3 gräfning ..................k 3.oo

138,000 » sprängning under kaj-

planet....................» 7.30

4,600 » murning ..................» 50.no

1,800 » port- och tröskelmur-

ning ...................» 60. oo

3parportar..................å90,OOO.oo

12,120 m2 utbottning...........» 20.oo

196 m pmnpkanaler.........» lOO.oo

pumpbrnnn ........................

trappor..............................

410 in. förtöjning, kantlist, och kölblock ..................ä lOO.oo

230 » fångdam............

pumpverk..........

6,300 ;

1.007,400 230,000;

108.000 i

270,000;

242.000 i 19,600 4,000 9,600

41,000 »600.oo| 138,000

...i 200.000

I

länskållning under arbets^

tiden..............................j 30,000 j 2,306,300

1 st. stapelbädd för större fartyg (enligt 1902 års förslag)....................................

1 » upphalningsslip för fartyg intill 1,500

tons (enligt 1902 års förslag) .........

2 » stapelbäddar för mindre fartyg ............

2 » spirkranar för lyftning af större tyngder

200,000

60.000 90,000

VI. Ångpannor med murverk, motorer, härdar, verktygsmaskiner, handverktyg, redskap, lyftkranar m. m. i verkstäderna.

för artilleridepartementet.................................

» torpeddepartementet .................................

» mindepartementet ....................................

» ingenjördjepartementet................................

10,336,970

4,061,208

4.959.108;

Transport

10.000 12,000

1,695,000

1,781,000;

17,077,078;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55. Öl

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55. U3

94 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Bilaga n:o 9.

Uträkning af den kostnadsfri rhöj ning, som blir nödvändig för att kostnadsberäkningen n:o 1 må bringas i öfverensstämmelse med de af Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess utlåtande den 30 juli 1904 förordade grunder.

Kungl. Muj:ts Niid. Proposition N:o 55.

96 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

Bilaga n:o 10.

Uträkning af den kostnadsförhöjning som blir nödvändig för att kostnadsberäkningen n:o 2 må bringas i öfverensstämmelse med de af Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess utlåtande den 30 juli 1904 förordade grunder.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o So. 97

Bill. till Riksd. Prof, 1907. 1 Sami. 1 Afd. 41 Häft.

98 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Utlaga n:o 11.

ft

Kostnadsberäkning öfver järnvägsanläggningen Värtan—Elfvik å Lidingön enligt de af distriktschefen, major Fr. Enblom utarbetade grunder.

Af ståndet mellan Värtan och Elfvik är c:a 11 km.

Kostnaden för järnväg Stockholm—Lidingön 7,5 km. räknadt från Värtans station enl.

major F. Enbloms förslag af 3% 1902 kronor 1,470,000: —

Kostnad för ytterligare 3,5 km. å 90,000 kr.

pr. km. enligt samma förslag... .............. » 315,000: —

Kostnad för station vid Elfvik här beräknad till ........................ » 65,000: —

Tilläggskostnad för lutningarnas nedbringande till 1 : 100 här beräknad till............... » 120,000: —

Summa kronor 1,970,000: —

Häri ingå kostnad för bankfyllning öfver lilla Värtan med 610,000 kr. samt kostnad för en bro för enbart järnvägstrafik, hvilken bro har 2 st. fasta spann å 30 m.,

1 svängspann å 40 m. och brobanans höjd

3 m. öfver M. V. Y. med .................... kronor

Uppställes fordran att bron äfven skall upptaga landsvägstrafik och bredden sålunda bestämmas till 10,5 m., att svängspannet ökas till 56 m., medgifvande fri öppning af 20 m., att brobanans höjd bestämmes till 8 m. öfver M. V. Y. blir hela brokostnaden ...................................................... »

(Se bil. 12.)

Ofvanstående kostnad för järnvägen skall sålunda ökas med 600,000 och minskas

med 171,000 = en ökning af ............... »

Då emellertid kostnaden för bankfyllning

610.000 kr. kan borttagas, enär fyllning

kan erhållas kostnadsfritt från Stockholm, afgår bankkostnaden från ofvanstående = 429,000 — 610,000, d. v. s. minskning med ................................................ »

Kostnaden för järnväg med ofvan skärpta fordringar på brobyggnaden men utan bankfyllningens kostnad blifver sålunda

1.970.000 — 181,000 = ........................ »

171,000: —

600,000: —

429,000: —

181,000: —

1,789,000: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

99 Bilaga n:o 12.

Beräknad kostnad för bro mellan Lidingön och fastlandet vid Ropsten, byggd uti eu utfylld bank och afsedd dels för vanlig järnvägstrafik, dels för landsvägstrafik, och utförd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ritning af den 18 oktober 1906.

Grusfyllning för själfva brobyggnaden ........ kronor 185,000: —

Bortmuddring af grus .................................... » 20,000: —

Landfästen och pelare..................... kr. 180,000: —

Järnöfverbyggnaden 325 ton........... » 130,000: —

Träbeläggning, räcken m. m.......... » 10,000: —

Svängningsmekanismer.................... » 15,000: —

Diverse omkostnader för bron 15 % » 50,000: — 385,000: —

Summa kronor 590,000: —

eller i rundt tal 600,000 kronor.

Obs.! Bankfyllningen mellan bron och stränderna ingår ej i denna beräkning. Hälsingborg den 3 november 1906.

Fr. Enblom.

100 Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition N:o 55.

Bilaga, n:o 14.

Jämförande tablå öfver kostnadssummorna för de olika flottstationsförslag, som upprättats åren 1900, 1902, 1905 och 1906.

* Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens minskning af denna summa mod stängsel 122,000 kr. medtages icke. So generald. Linders och öfvord. Svensons skrifvelse till chefen för sjöförsvarsdep. den 1 decemb. 1904.

101 Kungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o 55.

102 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Bilaga B.

Utdrag af g ener allotsdir ektören D. U. W. Linders, f. d. öfver dir ektören G. W. Svensons och arkitekten J. L. Petersons betänkande den 21 april 1906 angående, bland annat, beräkning af värdet af Skepps- och Kastet'Iholmarna samt Galervarfvet.

Uti ett den 30 november 1903 afgifvet betänkande rörande tillgodogörande lör annat ändamål af det nuvarande stationsområdet å Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet hafva särskildt därför tillkallade sakkunnige beräknat försäljningsvärdet till en slutsumma af kronor 27,755,749: 81. Denna beräkning förutsätter områdets successiva utrymmande af flottan samt dess försäljning och bebyggande enligt af stadens myndigheter godkänd stadsplan, hvarvid i slutsumman ingick en beräknad räntevinst af icke mindre än kronor 6,100,373: 12, hvilken, då ett annat förfaringssätt måste tillgripas, ej längre torde böra påräknas och därför afdraga^ från den ofvan angifna slutsumman, hvarigenom kronor 21,655,376: 69 skulle återstå såsom vinst på försäljningen i enlighet med nämnda beräkningsgrunder.

Då enligt förestående af oss uppgjorda plan för stationens förflyttning denna skulle kräfva en tid af 8 år från det beslut i frågan blifvit af statsmakterna fattadt, och det gamla stationsområdet först efter denna tid skulle vara redo att tagas i besittning för annat ändamål, anse vi emellertid tidpunkten ännu icke vara mogen för ett bestämdt fastslående af försäljningsvärdet, enär många omständigheter under sagda tid kunna komma att inverka på värdesättningen och den beräknade kontanta inkomsten, hvilken för öfrigt i väsentlig grad är beroende af dels huru stora områden, som staten kan finna lämpligt att reservera för kommande egna byggnadsbehof, dels ock hvilken öfverenskommelse, som slutligen kan komma till stånd med Stockholms stad rörande öfvertagandet af gator, öppna platser, hamnplaner och kajer m. in., hvilket allt enligt vår mening måste vara på förhand bestämdt, och hvilket lämpligen bör kunna utredas inom den tid, som beräknats åtgå för stationens flyttning. Då det emellertid måste anses vara af synnerlig vikt att vid frågans framläggande för Riksdagen äfven kunna angifva det penningebelopp, som under alla förhållanden bör kunna påräknas inflyta från försäljningen af byggnadstomter å holmarna och Galervarfvet, hafva vi sökt att genom närlagda i bilagorna n:is 8, 9 och 10 schematiskt uppställda planer angifva de principer, som enligt vår mening kunna följas vid en försäljning af byggnadstomter, för den händelse en uppgörelse med Stockholms stad skulle visa sig omöjlig och staten sålunda nödgas taga hela saken i egen hand.

I enlighet härmed skulle å Skeppsholmen hela det nuvarande varfsområdet, begränsad! i väster af den till tyghus använda byggnadslängan in. in. och i söder af kanslihusbyggnaderna, planläggas för bebyggande med 5 våningars uthyrningshus, dock med den inskränkning att byggnaderna på krönet mot väster ej skulle få uppföras till större höjd än 17 meter och med 4 våningar, på det att möjligen blifvande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

monumontalbyggnader uppe å platån å hvardera sidan af kyrkan må komma till sin fulla rätt såsom dominerande. Vidare skulle östra och västra boställshusen, kasern n:o III samt arméförvaltningens förrådsmagasin ersättas med byggnadskvarter för 5väningars hirs och försäljas. Samtliga dessa byggnadskvarter upptaga eu areal af c:a

50.000 kvadratmeter, och med hänsyn till det synnerligen fördelaktiga bostadsläget, afskildt från stadens bullrande lif och dock beläget i dess centrum, komma med all säkerhet dessa byggnadsområden att lätt finna köpare till ett medelpris ej understigande 200 kronor per kvadratmeter och sålunda lämna en direkt inkomst af c:a 10,000,000 kronor. Därest Stockholms stad ej skulle finna med sin fördel förenligt att lösa strand- och vattenrätt, kunna ytterligare en del tomter utefter stränderna försäljas med vattenrätt och för bebyggande med villabyggnader. Dessa tomter torde äfven blifva synnerligen begärliga och inbringa c:a 1,300,000 kronor. Hela den för byggnadstomter å Skeppsholmen enligt dessa grunder beräknade försäljningssumman utgör sålunda 11,300,000 kronor.

I och för Kastellholmens värdesättning hafva vi uppgjort plan för holmens bebyggande med bostadshus, därvid å dess krön tänkts uppförd en borgliknande byggnad med lämplig gruppering och tornpartier samt i öfrigt större och mindre villor och 3-våningshus, spridda här och där efter terrängen. Äfven å denna holme hafva vi tänkt oss strandtomter för villabyggnader, i den händelse Stockholms stad skulle säga nej till all uppgörelse. Enligt denna plan skulle en sammanlagd byggnadsmark af c:a 21,000 kvadratmeter kunna försäljas, som med strand- och vattenrätt torde komma att betinga ett medelpris af minst 120 kronor per kvadratmeter eller tillsammans omkring 2,500,000 kronor. — Ett annat ändamål, hvartill Kastellholmen med fördel kan tänkas använd, är ett större friluftsförlustelseställe, motsvarande sådana i utlandets större städer. Knappast skulle man kunna tänka sig en vackrare plats för ett dylikt ändamål med fri utsikt åt alla sidor och ut mot skärgården. Här skulle under sådana förhållanden icke behöfva uppföras mera byggnader än som fordrades för musikföreställningar och restaurantrörelse. I öfrigt skulle platsen, väl ordnad med terrasser och dylikt, användas för friluftsmusik om somrarne och folkkonserter inomhus om vintrarne. Säkerligen skulle ett dylikt företag visa sig inbringande för dem, som inläte sig på affären, och måhända gifva ännu större afkastning åt staten än det förstnämnda alternativet.

Enligt 1903 års förslag skulle å Galervarfvet kunna försäljas tomter för c:a

3.900.000 kronor. Därvid afsågs emellertid hufvudsakligen villabyggnader i Djurgårdsstil, under det att den härstädes belägna skeppsdockan ej upptogs till annat än tomtvärdet. Då en dylik inrättning har den betydelse ej blott för flottan utan äfven för vårt lands sjöfart och industri, att den under alla förhållanden synes böra bibehållas för sitt ursprungliga ändamål, bör därtill afdelas det närmast därintill belägna verkstadsområdet, enär dockan svårligen kan tillgodogöras med mindre än att för verkstads- och skeppsbyggeriindustri lämpligt och tillräckligt utrymme därmed förenas. Under denna förutsättning torde emellertid det föreslagna bebyggandet med villor och mindre enmanshus å de närgränsande områdena böra öfvergifvas, då det är tydligt, att grannskapet till verkstäder och skeppsbyggnadsrörelse icke är inbjudande för det slags folk, som skulle komma att uppföra egna hem å detta område. Det skulle under sådana förhållanden blifva fördelaktigare att, under det en större fri plats lämnades bakom Nordiska museet och kyrkogården lämnades orörd, indela öfriga delen af området till byggnadskvarter och tomter för 4-våningars uthyrningshus; men då ett sådant bebyggande gifvetvis lämnar ett högre tomtvärde per kvadratmeter, hafva vi beräknat, att c:a 29,000 kvadratmeter byggnadsmark här skulle kunna försäljas till

104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

ett pris ej understigande 150 kronor per kvadratmeter och sålunda inbringa i rundt tal 4,300,000 kronor.

Härtill bör emellertid ytterligare läggas värdet af den mark och strand, som tilldelas dockan. Detta område omfattar förutom dockan, hvilken, då anläggning på samma plats af ytterligare en dylik docka af varf schefen i Stockholm år 1902 beräknats kosta 850,000 kronor, utan öfverdrift skulle kunna taxeras till 500,000 kronor, en större spirkran, ingenjördepartementets nuvarande verkstäder, byggnadsbäddar och slipar med tillhörande områden och kajer, hvilket allt är redo för en eventuell privat skeppsbyggeriverksamhet och tillsammans innehåller en areal af icke mindre än 38,000 kvadratmeter. Ehuru ifrågavarande område under andra förutsättningar skulle kunna uppskattas till ett högre värde, hafva vi med hänsyn till önskvärdheten af att här fortfarande idkas verkstadsrörelse ansett det böra allt framgent behållas af kronan och utarrenderas till det pris, som skäligen kan betingas, på grund hvaraf värdet beräknats endast till 1,500,000 kronor och här förts inom linjen.

Hvad sålunda Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet under alla omständigheter kunna beräknas kontant inbringa utgör:

hvartill kommer hyresbeloppet å det till 1,500,000 kronor beräknade verkstadsområdet å Galervarfvet.

Enligt denna försäljningsplan hafva inga utgifter beräknats för hamnkajer och hamnplaner, ingen ny bro eller förändring af den gamla ifrågasatts, samt kostnader för gator, vägar och kloakledningar reducerats till ett minimum. Af samma skäl hafva alla dylika omkostnader å de reserverade områdena här uteslutits, enär de tänkts utförda i samband med uppförandet af eventuella nybyggnader för statens räkning. Härigenom inskränkas omkostnaderna för planering, gatornas ordnande och beläggning, kajskoningar, kloakledningar m. m. till

å Skeppsholmen » Kastellholmen » Galervarfvet...

Summa kronor 1,761,981: -—

kronor 1,411,671: — » 66,300: —

» 283,990: —

Härtill bör dock läggas:

Beräknad försäljningsprovision

å 1 % ..................................... kr. 181,000: —

Administrationskostnader å 0,5 ?6 » 90,500: — 271,500: —

Summa kronor 2,033,461: —

Om från ofvan beräknadt försäljningsbelopp kronor 18,100,000: — af dragas dessa utgifter ............................. » 2,033,461: —

återstår en kontant behållning af ............ kronor 16,066,539: —

eller i rundt tal 16,060,000 kronor.

105 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Utöfver denna kontanta behållning skulle då för statsverket återstå reserveradt för kommande behof: de å kartan (bilaga n:r 8) med XIV, XV, XVI, XVII, XVIII, XIX och XX betecknade områdena, utgörande c:a 21,000 kvadratmeter och representerande ett värde af i rundt tal 4 millioner kronor,

den öppna platsen mellan boställshusen och kanslibyggnaderna, utgörande e:a

5.000 kvadratmeter med ett beräknadt värde af c:a 1,000,000 kronor, verkstadskomplexet å Galervarfvet med docka, kran, slip m. m., utgörande c:a

38.000 kvadratmeter med ett uppskattadt värde af 1,500,000 kronor, samt

större delen af kajerna och hamnplatserna kring Skeppsholmen och vid Galervarfvet med tillhörande vatten och strand.

Genom utfyllning mellan holmarna intill det i 1903 års förslag angifna hamnplanet erhålles ytterligare ökad byggnadsmark till c:a 14,000 kvadratmeters areal, hvilket representerar ett värde af c:a 2,250,000 kronor, då det gäller bebyggande med 5-våningshus, och c:a 1,500,000 kronor, då det är fråga om villatomter.

Sammanföras dessa siffror, erhålles:

ungefärlig behållning af försäljningsbar mark efter afdrag af omkostnader för

gator, kloakledning, kajer m. m.......... kronor 16,060,000: —

ungefärligt beräknadt värde af reserverad

mark...................................................... » 6,500,000: —

genom utfyllning kan ytterligare beräknas » 2,250,000: —

Summa kronor 24,810,000: —

hvilken summa, om villabyggnader afses

på det utfyllda området, minskas till kronor 24,060,000: —

Då till statens ämbetsverk inflytande penningemedel skola deponeras i riksbanken, hvilken ej tillgodoför någon ränta, hafva några räntor å de sålunda beräknade summorna ej upptagits.

Bill. till BiJcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

106 Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 55.

Bilaga C.

Tablå öfver behofvet af bostäder.

*) För varfschef afses hostad i nuvarande mangårdshvggnaden ä Elfvik.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

107 Bilaga D.

Afskrift.

Köpekonti ‘akt.

Under förbehåll af Riksdagens godkännande liar med stöd af nådigt bref den 1 innevarande februari kungl. marin förvaltningen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar härigenom med öfverstelöjtnanten in. m. Albert Janse träffat det aftal, att öfverstelöjtnanten Janse, här nedan benämnd säljaren, till Kungl. Maj:t och kronan, här nedan benämnd köparen, i enlighet med efterföljande villkor upplåter och försäljer den säljaren tillhöriga i Lidingö socken belägna egendomen Elfvik med underlydande, bestående af hemmanen Vb mantal frälse Elfvik, 1U mantal frälse Långnäs samt Vs mantal frälse Räfviken och Vester Yttringe skogsdel med undantag af de därifrån afsöndrade lägenheterna Fredriksborg n:o 1, Elfviks skolplan n:o 1, Furutorp n:o 1, Ekudden n:o 1, Elinshäll n:ris 1, 2 och 3, Skogshem n:ris 1 och 2, Kullen n:o 1, Metsola n:ris 1 och 2, Liden n:ris 1 och 2, Solhem n:ris 1 och 2, Dufholmen n:o 1, Fiskarudden n:ris 1, 2, 3 och 4, Hagen n:ris 1 och 2, Lilla Räfviken n:o 1 samt Bjälbo n:ris 1 och 2.

§ 1-

Köpeskillingen skall utgöra det belopp, som motsvarar dels tio öre för hvarje kvadratfot (1 kvadratmeter = 11,344 kvadratfot) af hela den sålda jordarealen, sådan densamma till storleken upptages uti ett af förste landtmätaren C. A. Sjöberg den 2 januari 1907 utfärdadt, härvid fogadt arealbevis angående egendomen, dels ock sammanlagda brandförsäkringsvärdena å alla säljaren tillhöriga, mot eldskada försäkrade byggnader å egendomen, sådana dessa värden angifvas uti en af brandförsäkringsaktiebolaget Victoria den 17 november 1906 utfärdad försäkringspolice n:o 13,772 å 15,000 kronor äfvensom uti bifogade tre bevis, utfärdade: tvä af allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet, upptagande i nämnda verk för all framtid försäkrade byggnader å egendomen till sammanlagdt värdebelopp af 138,992 kronor 50 öre, därifrån afdrag dock skall ske med 1,450 kronor för en under n:o 32,322 försäkrad fiskarebostad, som ej längre tillhör säljaren, samt ett af A. Robbert den 21 januari 1907, utvisande att säljaren uti Stockholms läns brandstodsbolag har hus vid Elfvik och Långnäs försäkrade för sammanlagdt 15,880 kronor.

108 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Dä egendomen enligt angifva arealbevis innehåller 20,195,382.88 kvadratfot, blifver sålunda köpeskillingen 2,187,960 kronor 79 öre.

§ 2.

Tillträdesdagen är bestämd till den 1 november 1907; och äger säljaren förty att med här nedan omnämnda undantag'förfoga öfver egendomen intill nämnda dag äfvensom att tillgodonjuta innevarande års gröda samt annan under året uppkommande afkastning af jorden eller inflytande hyra för byggnader.

§ 3.

Säljaren är skyldig att utan särskild ersättning tåla den inskränkning i dispositionen af egendomen och dess byggnader, med undantag af mangårdsbyggnaden och nödiga uthusbyggnader jämte uthyrda villalägenheter, som föranledes däraf att köparen från och med den 1 juli 1907 skall äga tillträde till egendomen i och för påbörjande och utförande af anläggningar för den blifvande flottstationens anordnande; och åligger förty säljaren att ställa sig till efterrättelse de anvisningar och föreskrifter, som köparen på grund häraf kan finna skäligt meddela.

§ 4.

Skogen å egendomen får säljaren efter denna dag icke använda annat än för husbehof.

§ 5.

Efter denna dag må säljaren från egendomen icke bortföra foder eller gödsel; och tillfaller allt å egendomen vid säljarens frånträde däraf befintligt foder och gödsel utan ersättning köparen.

§ 6.

Köparen är pliktig att, mot det att han af säljaren får emottaga behöriga åtkomsthandlingar och kartor rörande egendomen, brandförsäkringsbref beträffande egendomen tillhörande byggnader äfvensom angå-

Kutig!. May.ts Nåd. Proposition N:o 55. 109

ende densamma utfårdadt gravationsbevis, tillträdesdagen kontant till säljaren erlägga köpeskillingsbeloppet utom såvidt angår den del däraf, som motsvaras åt intecknad gäld enligt skuldebrel', dem köparen vid tillträdet icke får i bänder. Sedan köparen för sådan gäld öfvertagit betalningsansvar och köpeskillingslikviden blifvit behörigen fullgjord, skall säljaren till köparen utfärda köpebref å egendomen.

§ 7.

Skulle försäkrade byggnader å egendomen genom eldsvåda före tillträdesdagen förstöras, äger säljaren uppbära utfallande brandstodsbelopp, dock med rätt för köparen att härför njuta afdrag å den i § 1 bär ofvan bestämda köpeskillingen för egendomen.

§ 8.

Köparen tillförbindes att respektera icke intecknad rätt till begagnande af vägar och ångbåtsbrygga å egendomen, som uti upplåtelsehandling angående någon eller några af ofvanupptagna från egendomen afsöndrade lägenheter kan vara lägenhetsägare tillförsäkrad, hvaremot köparen är berättigad att af lägenhetsägare uppbära i sådan handling fastställdt, för tiden efter tillträdesdagen belöpande årligt bidrag till vägunderhåll.

§ 9-

Köparen är likaledes berättigad att af lägenhetsägare uppbära för tiden efter tillträdesdagen belöpande årlig afgäld af lägenhet, för såvidt och i den mån sådan afgäld enligt lag och i upplåtelsehandling angående lägenhet gjordt förbehåll skall till stamhemmanets ägare utgå.

§ 10.

För tiden intill tillträdesdagen belöpande ränta å intecknad gäld och utskylder för egendomen betalas af säljaren, hvaremot köparen för tiden från och med tillträdet är för desamma ansvarig.

Ilo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

§ Il-

Säljaren skall icke vara skyldig vidkännas några med lagfart å förevarande köp förenade kostnader.

§ 12.

Uti detta köp ingå icke inventarierna å egendomen eller någon därå förvarad lösegendom.

§ 13-

Detta köpeaftal uppkör att för såväl säljaren som köparen vara bindande, därest icke före den 1 juni 1907 beslut fattats, hvarigenom Riksdagen för sin del antagit samma aftal. Skulle Riksdagen före nämnda dag besluta att icke godkänna förevarande köpeaftal, är detta därmed att anse såsom omedelbart förfallet.

§ 14.

Om, efter det köpeaftalet sålunda upphört att vara bindande eller eljes af någon anledning förfallit, den i detta köpekontrakt omhandlade egendom eller område däraf kommer att af säljaren till Kungl. Maj:t och kronan afstås i enlighet med bestämmelserna i kungl. förordningen den 14 april 1866, angående jords och lägenhets afstående för allmänt behof, må de i detta köpeaftal för åvägabringande af frivillig försäljningstipulerade grunder för bestämmandet af köpeskillingsbeloppets storlek icke i anledning' af stadgandena i 20 § i nämnda kungl. förordning utgöra hinder för blifvande expropriationsnämnd att i enlighet med i expropriationsärendet framställdt påstående höja eller sänka ersättningsbeloppet utöfver eller under hvad som med tillämpning af samma grunder skolat för exproprierade området betalas.

§ 15-

Säljaren förbinder sig till hemul enligt lag.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 55.

in

§ 16-

Af detta köpekontrakt äro två lika lydande exemplar utfärdade, ett för köparen och ett för säljaren. Sålunda öfverenskommet betyga. Stockholm den 16 februari 1907.

På Kung!, marinförvaltningens vägnar:

LUDVIG SIDNER. ALBERT JANSE.

Sigill.

Frid. Wikland.

På eu gång närvarande vittnen:

J. E. Dahlin.

Amiralitetaråd.

John Hallström.

t. f. Advokatfiskal.

Vidimeras ex officio

K. Wallén.

112 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 55.

Bilaga E.

Skematisk plan för fördelning af byggnadsarbetet för ny flottstation vid Elfvik å Lidingön.

l:o) Erforderliga förarbeten för anläggningen af etablissementet, såsom terrängundersökningar, utförande af ritningar, byggande af provisoriska arbetarbostäder m. m., antagas taga sin början i juli 1907 och vara afslutade i juli 1908. Under sistnämnda månad begynnes det egentliga byggnadsarbetet samt beräknas däruppå fortgå under en byggnadsperiod af sju år, förslagsvis enligt nedanstående plan.

2:o) Följande arbeten påbörjas i juli 1908 och fortgå under hela arbetstiden, 7 år:

a) uppförande af boställshus för en beräknad kostnad af kr. 10,847,375: —

b) » » ammunitions-

hus » )) » » » » 200,000: —

c) kommunala anläggningar » » » » » » 700,922: —

d) byggande af dockorna » y> » » » » 2,306,300: —

kr. 14,054,597: —

eller för hvarje år under hela byggnadsperioden i jämnadt tal» 2,007,800: —

3:o) Följande arbeten påbörjas äfvenledes i juli 1908 och böra i hufvudsak vara afslutade 4 år därefter:

a) schaktning för varf ............för en beräknad kostnad af kr. 5,400,000: —

b) muddringar .......................... » :» .» » » » 226,000: —

c) kajer......................................... » » » » :» » 2,756,670: —

d) schaktning för stationsom-

rådet .................................. » » » » » 965,500: —

kr. 9,348,170: —

eller för hvarje år under de fyra första åren af byggnadstiden i jämnadt tal kr. 2,337,042: —.

4:o) Följande arbeten påbörjas under år 1912 och böra vara afslutade under de 3 sista byggnadsåren:

113 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

a) varfvets byggnader, för Indika kostnaden, med af-

drag af kostnaden för de under 2:o och 3:o upptagna arbeten, uppgår till ......................................... kr.

b) järnvägsspår för en beräknad kostnad af................. »

c.) kaserner med salutbatteri, grafplats in. in. för en

beräknad kostnad af................................................ »

d) gemensamma anläggningar (utom järnväg) för en

beräknad kostnad af................................................ »

7,358,728: — 231,750: —

3,276,900: —

340,000: —

kr. 11,207,378: —

eller för hvarje år under de tre sista byggnadsåren i afrundadt tal kr. 3,735,793:—.

Sålunda skulle åtgå:

a) under

l:a byggnadsåret kr. 2,007,800 + 2,337,042 = 4,344,842

4,344,842 4,344,842 4,344,841

b) under

5:e byggnadsåret kr. 2,007,800 + 3,735,793 = 5,743,593 6:e » » 5,743,593

7:e » » 5,743,592

2:a

3:e

4:e

»

»

»

»

»

»

17,379,367: —

17,230,778:

Summa kronor 34,610,145: —

Af detta belopp torde emellertid förslagsvis .................. kr. 500,000:_

böra afses för bestridande af kostnaden för de under l:o upptagna förberedande arbeten in. m. under tiden juli 1907—juli 1908.

Återstående beloppet torde i så fall kunna i afj ämnade tal fördelas sålunda:

juli 1908—dec. 1908 jan. 1909—dec. 1909 » 1910— » 1910

» 1911— » 1911

» 1912— » 1912

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami.

114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Transport kr. 20,600,000: —

................... b 5,600,000: —

................... » 5,600,000: —

.................... » 2,810,145: —

Summa kronor 34,610,145: — Stockholm, Kungl. flottans varf den 12 februari 1907.

K. Holmgren.

Stationsingenjör.

jan. 1913—dec. 1913 » 1914— » 1914

» 1915—-juli 1915

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1907.

"äLfLi-Atf

M »

ÄtjölkO'

-x. §2

.tvirrri

\£pfh2m«n

%

1 fi&ästhijn

>bywi1\

XXXVv a ‘»•axvyy iyåx&eYv

Orvuilenh

Svirtnrfujtitdd

Sträns}arne v

Skrwftet)

Trälhafsgrun den

Atjpfwlmen

*? x-x

Mo ll a Imf

•roHfjrn

ftvaåxeA

" »ViwciS.

„A,./i">%". »• . ■ V. "'XSfoiya

€&•'» i \

■ää '» : yholtnrH 13 \ \ _ Xi,

. 'sN /7 \vaA£t-j

■''’ '"JldföTuiq-=ra?!*

tfn {trut t.*.

. *r c-i-xr

Sl"‘«r4fr^

i«&3f\åavv\.c\\

S kti/vn&räriq. i

& ^dF'twa&: •’

'/tv/x:-

S«fasv-Xu

»SjöviexS

M^va^v

Töstrygfjen

/ I h'r'/ir/A\

'SxiåJ:^

S8&/

T.imiholmtn

i

aM; «&•<

\dstu/fu^ohnen

L«.'%äJC&*

^KVnaö sund

a.TJTäxta.-n.

/■* \\ a'---'

yA^Vs

r2folntivi

öYJtfi/to/nifTi

TaViav

V oVsu^vJUA-

P So Av a .^oSXvoXvtvr. ‘i\-Xv^v\,

[onteftetfo Jrjjg^x

:' x~v). IjShrtifliim

f.iiiijthatiiutrrte

löljiien,

\jornhobhpn

■■'■■■'

^rR-satw^yilf»

. - < / V-//.ms-tt " - — .

j&c*Vö ^‘ÄY-jXew j

,.' ;'

A" ',7 r, {S^O *T3^V-'A-'

\,«Äg>vo\\\\>^51KvÄ.ev\ * jro&Httme^ ! o

JjrnnJ^jUffi fn P' &» g '''■

* »• Ris/wlatm / __ .- ’ fitrruholmm •/ä3J2s£>>'‘ *>

:\ivé av->S. *>w% ......... åfe

■jEkholnun

WVv \ V

SyavX

Hägra

jkL/i/Mtn/m

xw-/w'- . i;

s\ //"{-• . - ■

'§1-Höi)«r,rti

Beri/hofinm

M*<jen

Ycvin

Tytinim

-lU

xaS?

n

Xic ,8St.Stxu

pl|^x sVn

Jaigxholtneti

r-.:RjV * it * c

”^<VV7^

:^-h4

’.oinman

EflÄuldeifcÉ

^Såitf3®e«9l A i#e

.s^OuCnw",^

x^ei-ailisAi

iholnzen

X, i V

iyaxe äL X

.\/-uÅ'ry1*>r/'

Sk,y*ifli

aÄ^ä

Ifrm/rU^/dd

m Kolvikef.

(jr-o%pP^

\$0£<

_KuntinltOnin/,

0m^m

ras

KVa XS vvyX

77/wF"

limma*

wiÉ,

xX .cXf^-V

Kiss

Jpf-^ÄX

Uo<khii£r''JO

'Skopsnydduri. ■>

Y> A 'V o; e .w

/.7 < ^ CJ V/1

vmémi

‘jiUtldrri 4_

■ faTAilifU.iXt

■L

O/f.-iO

BieateLu

S a«v\a *\ö'«

HiiurJrnruiS ^

uran

,v\ e \v

"hfinaröå

Fiiin-ivitdm

stinnhet

Vtcwy %y

X^i;. XAi'x/

«W.X< g?i(

liadta^fc/7' ■

'Vv*V.C^Äiv>i

hubborfF'

HiinMuiyS^ ' Frjfrftgt-rlwlm.

F.rs.tavit

VåvÄjA^*'

,1/ooftro ~.\y,

JFötfliolftld^ite Wv%£<{

wnnw|'

vhuj fft ' /£

f<*X;/iv'Xv/<

. xSA\^\A

,?/>,HÅvrO

Längholme'

lytofe^OL -9 "x

ioilnwKi!

.XSt -a^arängm

K

jSNaa

.•;yx^~-:r"

iOOO

ioooo Metref

Q EN. STAB. LIT ANST.

V S VL Y. Y Y. Y

H T A

ver alla Morna

ill i

tririge skogs del

« o

G fY ^ ^ s

sko/b, mt ■ ZSkpI

<’00r JFundorp

\:>tld3/i>kpl

ElMk

EUrtshäR

? \5 & 1 11 ^

SvanJiolmeTL

h'oiolit.6eu. Stab. Lit.Ausi.Stockh.

O 3 T

DUFH.

f SO \

( pleti* för)

w&m

lims

Bok

HOQAFINS

F\J ÅRDER

© Marken» höjd ojW** 5toc\clvoVms »lusitröiVccl .efltn Umasae/nwiqe/ m.vc vj < -medel va Um^l arv somkä^ «n*ta^n

beläst vi Va^öJujtvStockkolvns sW^slröshal Il a Kajbtyggnad dj »ten för 7«m ualUruljup

• • * -Jo till1*o'*’

. . politi 8.ovv'

• - 6.0 till 8.o‘m

- ’ 7.»m

- . it. o~ tnä • 7oUll3.ov

, ^©tiUfco1

*!

StncmcLWVc ovung af it en. ^

kajbyggudd - - för» 7 o***’ "

Kan*lihus

3la.ll oeK spruthus £v’?5

0-r rester **S

B«klädn«d»verksla<i nied kontor för intendent.

Bekläd nad*f£>rr« A 28

TTlatenalförräd mod kontor för ivttervÄen^. 99

Inventttriefiflrräd med kontor

Inventanelcammare 30

Tbr pedb åt skjul med slipar

Skjul för ing4tu)»oY 31

Skjul för roddbåt ar Kotdepot. bestående af 5 st. skjul tiuan derå rimmande 8000 ten stenkol Harf s mur

QrUUeri.de r» art ementsb y g gned Qrt lUeriuerkst ad Karonskjul

Projek\i\-mehanism - ock g euär sfer råd Skjut b ana-med. skjutbod och u exil o_r Tbrpedd.epartemtn.lsby^n.ft.d mi Skollokaler ock uerkslad Torpedforrädsbyggnad Skjut bod med apparater för torpedens inskjutning Tacketkammare och uarfsbod SjöinstrdmenV

ntindeparlementsbygrgnad med skollokaler och VabelkäU are

Handn-v me förråd med inuenlarvekamnxr Lysmaskinförrad med reparahontutrkstad

InjgemÖrsdepartementsb-yggrnad mod ritkontor och fÖvrad%tokalsr Gjuteribyggnad

XXIX 5^

kslctfuevrvas. och. siffrornas, betydel

52 lita sk inverk st ad

55 Verkstad för augpanne - imidea-kop- J*^ par ocVi bleckslageri arbeten J^X^J^X

33a Smedja.

Jk mauk od

55 Verkstad, inrymmande arbetsmaskiner för skeppslag gger i

56 Verk stad. för träarbeten.

57 DvrkesskjuA.

Hus för drifvnaskvner till dockor, elektrisk belysning och kraf töfu er formel Torrdockor

Stapelbädd ar för större nybyggnader Upphalning* slip Stapolbdddar för mindre fartyg Spivkranar

Spannmålsmagasin med elev åt er (plan för)

ko

Q.n.gbageri med Prooiantmagasi

goarn

it

för ut-och <

')

(- ■) n .

ifmuod proviant ( /

<i8 Expedition*- och krigsrätt byggnad med skollokaler k9 VCasarn för 2»00 man

X

XI

XII

XIII

xrv

xv

XVI

XVII

XVIII

TVlatsat för i<100 mOn- Koktius med marketenteri Gf trä den och urmburar Eirercishus med skjutbanor Bostadshus för stalionbefälViafoare

•• “ uarfs och karcVieferna

* regementsofficerare och v>«derVtk.a.r “ Kaptener och dl " Subalternofficerare och d? d?

• underofficerare och d? innhållande 94k lägenheter pal rum och kök samt 456 enkelrum Sjökrigeokota 5j oter ig shög skot a Sjökart euerk.

Signalstcction

1) arm badhus och Vuättanstalt Kaltbadhus

Kyrka med plats för past or »boställe.

Folkskola

Kyrkogård

XX Officer smess Q " * )

XXI Under officer »me** ( d? )

XXH Samlingshus för arbetare och gemenskap { plats för)

XXin Bostadshus i sladsguarter |' " |

a) fem större qvarter

b) salutorg -med plats för saluhall

t) BostaAskasem för tillfälliga arbetare.

xxvn Jevnoäg

XXMH Datt enbak filare (plåt* för)

Nu b&f irrt I iqu. byjjg nåd e r

Tr åbyggnad- | |

Inom -sLcx-t-iorisom rådet upptog na,

byggnader- med svagare ^ärg Ingablo++ i de! större jförslaget-

HU5TEGA P<J M RDEN.

Fotol it. 6en. Stab. bit. Anst.5tockh

FÖRBERG S SK IZZ. TILL NY STATION FÖR FLOTTAN i STOCK HOLM VID ELLFVIK Å UDINqÖN, UTARBETAD I ÖF- VERENSSTÄMMELSE MED KOSTNAD SB ERM K NI NR NK DEN ft NOVEMBER -1906 OCH AFSEDD ATT FRAM£>TÄLLB FLOTTSTATIONEN TILL HELA DEN UTSTRÄCKNING. SOM JR Q TILL GRUND FÖR 1900 ÅRS KO MM ITTÉBETM KI- KANDE RÖRANDE IFRÅQASATT FLOTTSTAT i 0N VID KAKNAS. MEN MED DE FÖRÄNDRINGAR I AFSEENDE PÅ SPARAN ORDNINqMR. KURVOR OCH LUTNINGAR ÄFVENSOM KOSTNADER, HVILKA FÖRESLAGITS af kun G L-.

VÄG OCH VATTENBYGQNAD5STYRELSEN ÅR 1904-.

YTTPlN Q F

BILAGA NH HÖRANDE TILL GENER ALL OT SD IRE K T Ö R W LINDERS OCH äT«T I O N5INÖ ENIÖH K HOLMGRENS. G EM ENSAMMA UTLETANDE TILL STAT5D ÄDET OCH CHEFEN TOR KUNQL SJÖ FÖ R SVAR SQEPfl RTEMENTET DEN 8 NOVEMBER 1900

KR 3

r

BILAGA N- 1 HÖRANDE TILL GiENERML-LOTSDIRE KTÖR W LINDERS OCH STAT l O N s I N (, E NI Ö R K HOLMCHEN5 GEMENSAMMA UTLÅTANDE TILL STflTSRADtT OCH CHErtNPÖB K UN C,L-SJÖTÖRS VARSDEPA RTEMENT ET DEN 8 NOVEMBER l9oe.

rÖR5LMqSSKIZX TILL VARF FÖR TILLÄM NÅD NY STATION FÖR FLOTTAN I STOCKHOLM VID ELFVIK Å LIDINQÖN. UTARBETAD i ÖFVERENSTÄMMELSE. MED KOSTNADSBERÄKNING Ni <2. DEN 8 NOVEM- BER 1906 OCH AFSEDD ATT FRAMSTÄLLA SÅDAN ÄNDRING AF KOSTNADSBERÄKNING N11, ATT EN VÅSENTLidj MINSKNING AF ANLÅQQNINqS KOSTNAD EN DERIGENOM UPPNÅS - UTAN INSKRÄNKNING AF DEN NYTTA. SOM FLOTTAN UNDER KRIG ELLER VÄPNAD NEUTRAEITET BOR FÖR DEN NUVA RANDE MATERIELEN KUNNA PÅRÄKNA AP STATIONEN.

t

© © L.lJ

3h%

/S/fyoWofy-OtXc/L. 0C/?1 •UwfysCft/Ö ii wii a^fyvcuv.aJCc/1. Jo-- to/i^vn^c/us

A/VVSfy A'V\A/VWV\Cj .

■*4S 3atfy»<M\<WrV*vi.aA.a Ocfy •VJOA^A^O-0. i.6 5jowwWw»vcmJ; - ocfy »^ofya/vttXo/vA.a.0

3^aÅ) tX/fyÄ/WAA.4. .ocfy &1I>vnbtpK mD afyotto fyat

^A/vG>vvvvr\.tJo'VVvÖ ■vvilÄ iAWVnfcvut(^,vvv

fiij/JvrL.CLofywiJowa-li ynvö /L4^ayic0fc.O‘Wjvl/Lfy'»Ex'ö SO SvLatwi.öaÄ^Lan^i.vvuAvCitwaftnwÄ •wva/ö

w^onATo-v ocfy fyöa/iiÅfcfyo^ocli/i.

ctyaA -ufy /st«/v\

VOLUT WVO^TAip/

Caö.

aCvvl » i Cni * 4 CiXl Swv aW » i

itocfyfyotwv» aVwja1>v0a«J»X

SUuxaVw» fy«^ 3$v C-^ttA. 15./\.Ä/a»«/l/W\.CJ

oatt^/wjlTlkw, 1JWI o^-VO-l\iP3 /bCAl

oJfi/cA. ocfyfyo Cw\a /»Ai/.i&öofy.t.C

C>\«/WO*Åfyw».

StftAJ. -OC-fy /S^VWvfcfy OOvLUitau.

£8JilÄÄMAÄo»«JVt«Ä V^CÄ ÅovUTo-L iJv SvOCiWxiAÖt-

SnLtEtvLAAt^ÖAAOA v^VtÅ fyoVL^O-V itöv JvlX«/vvÖ4/v7: 3'WV«A4>TflLAÄ.t^'Ö’VL.2u6 vwUS fy.Ov\Jto/V Svlajia-lXs^caia^vvvvvuxa.il .

^^rr&ujr

3>1 ^AvOCs/UAvjejaivai/ö

Ål3Tl».ft/»^wwiA$v»’Co^. | | .i,. _

ÅÅ Jö/». Ovwcj JUVWW»,- A-WVvÖtA, j

fyoixnAn.- ocfy fy4tcfy/»£a-<^tA*-ixnfytJtiA'\.. rlT,,i..,,J,-,..l. ÅÅ 4 Åv»\.ofy/\<*.

. 54 3n»aAttaoö.

3$ Clt/V*V»?<XA‘ ^0*1. ■’ftt.-L.V» 0TAC8|CJ

1 - cv.. Jk U. r_ ; J .. .1-.-/ '

35 ^YL-JloGolÄtn.xo/vfctW

Å? nfyfy ‘ ‘

58 C

S-)W5 JOV ÖTA.J-v>LÄA^\iyvL.4A. t^W *)Ocfyu«. _ . »Ltfybcvsfy fy q/Ivjovwwl^ oc/fj fy/ieijtöjvwjöa-v/vicj. 3o/w5ocfyoa.

- Å9 ------------

RO SXo^T.cJUläÄÖ JÖ/1 /»tOA/kt. VWyfy-LjC^>L(VL>t>L ifyucfyoiXvWVWXS ö XCt-4 %voL/y».cXfyÄ<ÅÅ&/T. Jo

4i ‘bjWL/fyxiWLOcn.

c^ofyöcyvoX vcA^åwvia, äJ *2. a\T. ,»fy^w\

%ooo tows /stc/wfo-oi

vvwa^al JasUa^Oj

bYclclVo\vw^l

[XAl^XtAÅ^i^vÄTtrvvVVV^fcwiCXaMAAj

OLvtÄU.^J^^0^’

i^a/wow-afy/yvX

^a° wC^'^"VVVt^<kAV^,V' °°*1 £JY'>å'Y? 5®vjä«3

W.4Ä /sfy^VctfyoO OC/fy VALL

\ 7

O

HO GARNS

TUMRDER

MUS te: GM FJORDEN.

fooM.

sd

foto I it 6en. Stab. Lit Anst. Stock h.

FÖRSLAQSSKIZZ TILL NY FLOTT STATION VID ELFVIIC Å UDINQON UTVISANDE EN ALTERNATIV PLAN FÖRVÄRF OCH STATION UNDER FÖRUT- SÄTTNING ATT VISSA MED SOMMARVILLOR BEBYGGA OMRÅDEN UR AT&XIONSFÖRSLAGET UTESLUTAS x

r'J A F, r~

■ o e

jBJ HJUL b o

TLäbfvvkerv Jv-1

FHO

/ X

t \

Joh/mneshijfu/

Tr/edriksborg

ElMks

skoltomb

i ivrutorp

\

OMRÅDE SFSEDT ATT UTESLUTBS AAR STBTIONSPLRNEH

\ KiolLesu \ Me ts

Skön slv ems

50 FTaKoU för Y10C ma»i

51 bokhus 'n«d vHokrk»Uwktu

51 afleden ocK un-nkurar 55 £ ce r cist* vis »»ved. ski ulfeanor

32 VUaakmverkitaeL Orakel ad fö»* å»u par Oeh bleekslag

55 Oarbetad fö»* ö.nqpan».»- smU«s-Vcp*/j\ *-ia.»-beten. «Xr.d»»>»»L»4

e el små**-

I----[ 0mrd-(le.R-,afseduia att eventuellt

i_____1 ulesUxfcas ur &VxjJtlo»\spl(kn.erv

»v arvs an,- A^ogräas

0 HOQARN5 Fi) M RDEN.

© ^ vj

Markan* kojd öfua* Stockholm*

Slvtsslröskal after U»»a**ai*xng«Y\ medel \>atltn.vjtav». mm kår omta-ge* belägen ka"1 öfver StockW.ne* liv», »»tröskel, kajb^ggviad af tUn fö»* 7*m V*IUndjU]9.

•7* Vill H«”

• 4,»**

.K*KU»V

- 4.~

. 7>#m . *.#»»

-7, till*.#’

„*«hu «.»*•

3*r andsk onmjtnj*t< ka]öyqyna.d K an el ib. u»

Stall ack *p*-U»KuS <!»■-«*»€»*

Beklå dn ad eu er k stad med koMlo* f6r

KitiKdant

Beklädnadeförra-å

W'-«Ut»*ia.\f6»ir*o.d med kon lov fö«* in» endent

In v en>cxr i« förråd wsd kontor* !n«aMau»ka»nmar«

Torpedbåt skjul rrv ed tlipo.»- 4kjul fÖ-ängstupA-

för 7 o-***

2C

n

29 Skjul för r oddb edar

KoldepoV beslående <xf 5 St SkjuWvar dåra rimmande 50CO ton stenkol Ua*fi»*\ur

Q»liU«rid«i»ai*t«m«v»lsIiiiqqviAd.

ClrtilUriuerkslud.

Kononak jul’

ProjektU-mekftni»m-eck geod-vforrad. Skjutbana med skjulbodi otk vallar Torp««4dopart*»nentsbyqgna.d med Sk oll©.kaler ock verkstad.

Tbr p edförra d sby q gned SkjulbocL med apparater för torp*. dans inskjutning Tackelka'nwuave oek varfebod %jÖ instrument

mindepftrtem.entaUyggn.ftd m.«.a skollokaler ock k a b el k allarm

Handmvneförra.d med vnw«nlo>rv«ka.»nro.

lyswift»kvnf©r**åcl »nåd r«poratton»u«»k' ilad

t ngemö-adeparte mental yqgnftd. »ned. »Ukonlor o«K förr-ädslokaler k j vt ler cb yg ijnod

54 maUbod

55 VevW st«.d inrymmande

n«» för skeppsbyggeri.

5é Uerkstftd för treLarbslen.

5? Utrke »skjul

55 Kas för dt-lfmo.skina- till dodor «l«ktresk belyanvny Ockkraflöfuerförirtg

39 Torr dock or

40 St apel bo. delar for större ny byggnader

41 Upphalning * »lip

42 Stapelböddar för mindre, fart y g

43 Spirlc-ftnar

V 4k Spo-nnmälimayftt^n. rn.edeleoa.lor

*•5 O-ng bageri med gufti-n. ( *)

'•♦G Proviantmagasin ( *)

*•7 " förut ock åter.

kmnaA proviant ^ '

TX 4% Expedition^ oek kriqsråltbygg»*4*’**'

med Skollokaler 79 Kasern för luoo man.

M U5TE G M TO ÅR DEM.

Fotolit.6en. Stab. Lit. Anst.Slockth.

BILAGA NS8 TILLHOP. SENERA LLOTS Dl R.EKT ÖR D-U.W. L.] NDERS . F- O. OFV ER.DIT5.EKT0.Rj S-W SVENSONS OCH AK KITS Kr J.L.PETERSONS GEMENSAMMA YTTRANDE AP DEN 21 APRIL. IS06TIU- STATSR.ÅPET OCH CHEFEN FÖR. KUNftL S3Ö — FÖRSVARS OEPAR.TEM EI)IT£T.

O

ryf M

xm \ /_

xin 3000

Jeråt A

XLL \ \

r

;

9oo kv.n

•x ,/

|J f/2.0 RV:M

ili

it

95oo k V:M

--&15S fett.

r

£070 kvin

/

8SO ko-

te le't Set c rrzefc-r- <?/£'

sluss £roslc&/rz Steril utelttre/*j*r*r.

_Z?e2. re-tlu 3l/fr

XI /

4*iÖ5 tc\JrVa

Fotolit Gen. Stab. Lit AnstSfockh.

Bil: 3. IfcBB-t- Bl H 'fK

-jlc/ ip^/v£iei/y i~ tf. *H oi^A js^y/cy/e-s

y2* ^r-

2/ Bfvu7 £Jl

y ■ yy//^lyy*tsi'C'^z*4'i*y£;f*z-**-t-i£e-rr*-&ri-yyy

t^ytawaye, ^<r-e^/

y/'

/■CV: 9?ze.7hr

Cf£&s^J^0(%'A;ir.^?a.é2érJ,'

■ mtfy 7~&i

\Ä

'*tÖV. lev-pt-*?c-*

1/ tf /S?/ rl<s?n/i </.</'./‘it. /?<yt/j .

/t^sstrws/yc/?

SjOsti^

: a Zt&vc&rrL s /*2<? y

den. -Utah- l-‘t. Arist. •%tM/n