angående nya stater för universiteten i Uppsala och Lund

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

1 N:o 99,

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående nya stater för universiteten i Uppsala och Lund; gifven Stockholms slott den 8 mars 1907.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande af de i 1907 års statsverksproposition å ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel framställda äskandena för universiteten, härmed föreslå Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af åttonde hufvudtitelns rubrik: universiteten och afförande af det under denna rubrik upptagna anslagsbelopp jämte däri ingående särskilda poster samt med upphäfvande af alla utaf Riksdagen förut fattade beslut, som afse vederbörande i de enligt nämnda statsrådsprotokoll af departementschefen föreslagna staterna för universiteten i Uppsala och Lund omförmälda anslag och därtill hörande särskilda föreskrifter,

dels, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten för universitetet i Uppsala upptagna aflöningar m. m., såvidt desamma icke utgå af donationsmedel, äfvensom af de i de till staten hörande särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 8 införda bestämmelser om storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg och om afdrag i visst fall å aflöning, för tillämpning af nämnda utgiftsstat under en ny rubrik: universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 550,100 kronor,

dels ock, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten för universitetet i Lund upptagna aflöningar m. m. äfvensom af de i de till staten hörande särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 6 införda bestämmelser om storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg och om afdrag i visst fall å aflöning, för tillämpning af sistnämnda utgiftsstat under en ny rubrik: universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af 426,700 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 99.)

2 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

3 Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SWARTZ.

Föredragande departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde*"fr härefter: versiteten i

»För hvardera af universiteten i Uppsala och Lund har Kungl. Maj:t UppSLllnd°Ch tid efter annan fastställt stater, innefattande en beräkning öfver de inkomster, som vore att tillgå för uppehållande af universitetens verksamhet, samt särskilda utgiftsposter för olika ändamål.

Den nu gällande staten för hvardera universitetet är utfärdad genom nådigt bref den 13 november 1885. Nådiga brefvet angående Uppsala UnivenUetet universitets stat innehåller följande beräkning af inkomsterna: * u?p,ala-

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

spannmål från universitetets hemman m. m. 64,653 kubikfot 0,37 kannor, förslagsvis beräknad efter 2

kronor 14 öre för hvar kubikfot..............................

penningar och persedlar af universitetets hemman m. m. inkomst af skogarna, utöfver den ved och de virkes-

produkter, som åtgå in natura,.................................

inkomst af försålda hus å landet, arrende af humlegårdar i Uppsala, öfriga afgifter af stadsjord därstädes, hyresmedel, inkomst af auktionsverket, dekanatsmedel samt inskrifnings- och kallelsepenningar ...........................................................................

ränta å utlånta medel............................................................

medel, som tillfalla sjukhuset.............................................

kronor 138,357: 50- » 39,286: 93

» 12,000: —

7,790: 47 3,000: — 48,324: 45

Statsanslag:

a) ordinarie bestämda anslag ............................................

i hvilket belopp ingå 39,091 kronor 85 öre, utgörande ersättning för indelt ränta och kronotionde ;

b) förslagsanslag 100,108 kronor, afsedda att till be-

stämda belopp höja vissa aflöningar, därvid den i en del löner ingående spannmål beräknas till det värde, efter hvilket löntagaren för densamma undfår lösen eller betalning; och erfordras, enligt förutnämnda förslagsvis gjorda beräkning af 2 kronor 14 öre för hvar kubikfot spannmål, af förslagsanslagen...............................................................

o o _

268,886: 24

101,628: 76

Summa kronor 619,274: 35.

I utgiftsstaten, som slutar å ett belopp af 606,862 kronor 41 öre, upptagas, för att nämna de hufvudsakliga posterna, löner — fakultets- och sektionsvis — för professorer och extra ordinarie professorer med derå, docentstipendier samt, under titel universitetets samlingar och inrättningar, de för särskilda vid dessa anstalter fästa tjänstemän, lärare och vaktbetjänte bestämda aflöningsförmåner äfvensom anslag till materiell m. m., både löner och de andra anslagen uppförda för hvarje institution för sig. Vidare upptagas riksstatens stipendier och kungl. stipendier, pensioner — under hvilken rubrik ingå, bland annat, två poster under namn af spannmålsgratial, den ena å 2,047 kubikfot 5 kannor, hvaraf bland annat utgå vissa myckenheter till professorers och tjänstemäns änkor, hvarefter återstoden tillfaller uni-

5 Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

versitetets pensionsinrättning, deri andra å 200 kubikfot för lägre betjäningens änkor och barn eller betjänterna själfva, då de blifvit oförmögna att tjäna —;reparationer* krono- och kommunalutskylder samt brandafgifter för universitetets fastigheter i Uppsala, landtmäteri- och rättegångskostnader samt öfriga utgifter för universitetets hemman å landet, extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad — tillika tryckerigodsets ränta, utgörande 377 kubikfot spannmål — samt slutligen »indragningsbelopp», hvarunder uppförts en pension å 4,500 kronor för professor emeritus P. E. Bergfalk och ett lika belopp för extra ordinarie professorn A. Frigeil, flera andra pensionsbelopp samt vidare bland annat 2,000 kronor såsom extra anslag till sjukhusets materiell, 852 kronor 65 öre till nådegåfvor åt gamla universitetshemmansåbor samt 13,500 kronor till ränta och amortering å beräknad skuld för nya universitetsbyggnaden.

Det nådiga bref, hvarigenom staten fastställdes, innehåller vidare, bland annat, föreskrifter dels därom, att, för den händelse å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna under något år uppstå besparingar, sådana besparingar må bibehållas för samma institutioners materiellbehof under kommande år, dels ock om en s. k. reservfond, »till hvilken fortfarande må ingå de enligt äldre bestämmelser anvisade medel». Härom finnes en föreskrift i nådiga brefvet den 30 december 1862 angående ny stat för universitetet, enligt hvilken föreskrift öfverskott i inkomster utöfver utgiftsstaten äfvensom besparingar på den del af samma stat, som afser aflöningar, såsom ock lediga emeritilöner, ingå till en särskild reservfond, som för sig skall bokföras och jämte universitetets fonder redovisas. Denna fond står under kanslerns för rikets universitet disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna stadga. Härmed syftas på bestämmelsen i § 168 af statuterna, enligt hvilken för tillfälliga behof och sådana på förhand ej bestämda ändamål, som afse undervisningens, studiernas och universitetets allmänna förkofran, kanslern må, efter omständigheterna, använda de medel, som därtill äro särskild! anvisade. Frågor om anslag från reservfonden till pensioner eller till andra, icke tillfälliga förmåner för tjänstemän och betjäning, för hvilka bestämd aflöning i staten upptagits, underställas Kungl. Maj :ts pröfning.

Hvad härefter staten för universitetet i Lund angår, äro i vederbörande nådiga bref följande inkomster beräknade: arrendespannmål från universitetets hemman och lägenheter, 6,830 kubikfot 6,01 kannor råg och lika mängd korn..................................................................... kronor 32,035: 52

Transport kronor 32,035: 52

Xu gällande stat för universitetet i Lund.

6 Kungi. Maj:ts Kall. Proposition N:o 99.

Transport kronor

kyrkotionde, 7,415 kubikfot 1 kanna råg och lika

mängd korn, jämte forsellönsersättning.................. »

ränta efter 5 procent å akademikassans räntebärande kapital och åtskilliga fonder, i rundt tal 632,000

kronor................................................................................. »

varande nämnda kapitalbelopp sålunda specificeradt:

a) akademikassan ............... ki'onor 566,164: 65

b) Norbergska fonden » 28,745: 84

c) Filéenska » » 33,718: 30

d) von Hermansonska » » 3,405: 77

e) Nosocomiikassan............ » 67: 37

kronor 632,101: 93

32,035: 52 37,782: 36

31.600: —

ränta efter 5 procent å bibliotekskassans räntebärande

kapital, 30,000 kronor....................................................

vaxlj usmedel..............................................................................

tomtöremedel ...........................................................................

studentinskrifningspenningar och tillfälliga inkomster, förslagsvis .......................................................................

Statsanslag:

a) ordinarie bestämda anslag .............................................

i hvilket belopp ingå 53,508 kronor 15 öre, utgörande ersättning för indelt ränta och kronotionde;

b) förslagsanslag, 62,592 kronor, afsedda att till be-

stämda belopp höja vissa aflöningar, därvid den i en del löner ingående spannmål beräknas till det värde, efter hvilket löntagaren för densamma undfår lösen eller betalning; och erfordras, enligt en med ledning af förutnämnda spannmålsvärde förslagsvis gjord medelberäkning efter 2 kronor 45 öre för hvarje kubikfot spannmål, af förslagsanslagen...............................................................

c- O _

1,500: — 820: — 25: 97

1,800: —

» 208,129: 40

52,974: —

Summa kronor 366,667: 25.

7 Kimyl. Maj:In Nåd. Proposition N:o 99.

Dessutom skola till hufvudkassans förstärkning anvilndas följande tillfälliga och för utgiftsstaten icke beräknade inkomster:

a) hyresinkomst af S:t Petri kyrkogård och en fäladslott till tomten n:r 21;

b) städjeafgifter vid utarrenderandet af universitetets hemman och lägenheter; och

c) hvad som svarar mot en i utgiftsstaten upptagen post å 3,000 kronor, afsedd till ränta ocli amortering af lån, i den mån denna utgift kan komma att upphöra.

Anmärkas bör här, att universitetet tillkommande kyrkotionde — jämte forsellönsersättning — oeh vaxljusmedel numera, enligt nådigt bref den 19 maj 1899, på grund af Riksdagens beslut ersatts med ett fast årligt statsanslag af tillhopa 32,593 kronor.

Lunds universitets utgiftsstat slutar å ett belopp af 362,560 kronor 22 öre. Dess uppställning är väsentligen densamma, som redan omförmälts beträffande Uppsala universitet. Efter tillkomsten af nyssnämnda statsanslag af 32,593 kronor hafva, enligt hvad jag inhämtat, alla universitetets löntagare, hvilka då ägde rätt till spannmålslöner, med undantag af ordinarie professorerna inom teologiska fakulteten, utbytt dessa mot penninglöner.

Vissa stipendier in. fl. anslagsposter äro upptagna under rubriken diverse anslag: musikstipendier 187 kronor 50 öre, extra utgifter 9,000 kronor — numera höjdt till 11,000 kronor, enligt nådigt bref den 11 november 1892, samt vederlag för 4 ängslotter, hvardera å 200 kronor o. s. v.

Bland de bestämmelser, som vidare gifvas i nådiga brefvet den 13 november 1885 angående universitetets i Lund utgiftsstat, märkes en föreskrift motsvarande den, som förut omförmälts beträffande materiell för institutioner vid universitetet i Uppsala. Vidare stadgas, att besparingar å aflöningsstaten ingå till reservfonden, hvilken står under universitetskanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna stadga. Frågor om anslag från reservfonden till pensioner eller till andra, icke tillfälliga förmåner för tjänstemän och betjäning, för hvilka bestämd aflöning i staten upptagits, underställas Kungl. Maj:ts pröfning.

För universi-

I det föregående har jag talat om förslagsanslag vid båda universi-* teten, afsedda att till bestämda belopp höja särskilda aflöningar, som till an>la9en del utgöras af spannmål, beräknad till visst värde. Då förslagsanslagen i fortsättningen blifva föremål för uppmärksamhet, vill jag här omförmäla deras tillkomst.

I riksstaten är för båda universiteten uppfördt ett gemensamt anslag,

8 Kun f/l. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 99.

år 1907 utgörande 902,274 kronor. I denna summa ingå dels bestämda anslag för hvartdera universitetet till sammanlagdt belopp af 738,673 kronor 64 öre, dels ett för båda universiteten afsedt anslag å 900 kronor till befordran af sådana vetenskapliga studier, som ej tillhöra de egentliga examensämnena, dels ock två förslagsanslag till belopp af 162,700 kronor, nämligen ett anslag å 98,700 kronor för tillämpning af ny lönereglering enligt nådigt bref den 12 maj 1876 samt ett anslag å 64,000 kronor till ombildning af adjunkturer och docentstipendier enligt nådiga bref den 1 juni 1877. Slutligen är ett belopp af 36 öre odisponeradt.

Nyssnämnda anslagspost å 98,700 kronor uppköra genom sammanslagning af det för Uppsala universitet beräknade beloppet 61,607 kronor 40 öre samt det för Lunds universitet beräknade 37,092 kronor, tillhopa 98,699 kronor 40 öre och utjämnadt till 98,700 kronor. De i 1885 års stater upptagna förslagsanslag för de båda universiteten, för Uppsala 100,108 kronor och för Lund 62,592 kronor, innefatta nyssnämnda andelar af 1876 års förslagsanslag — för Uppsala jämnadt till 61,608 kronor — och de af 1877 års förslagsanslag, 64,000 kronor, för hvartdera universitetet afsedda belopp, utgörande för Uppsala 38,500 kronor och för Lund 25,500 kronor.

Genom förutnämnda nådiga bref den 12 maj 1876 fastställdes lönebeloppen för ordinarie professorer och åtskilliga tjänstemän in. fl. Vidkommande det anslagsbelopp, som afses i omförmälda nådiga bref den 1 juni 1877, hade motsvarande belopp redan funnits upptaget å extra stat för år 1877, på grund af 1876 års Riksdags beslut att på denna stat bevilja dels 19,500 kronor till förstärkning af lärarkrafterna vid universiteten, dels 44,500 kronor såsom förslagsanslag till löneförbättring åt de vid dem’ anställda adjunkter. Summan af dessa båda belopp, 64,000 kronor, uppfördes nu af Riksdagen såsom förslagsanslag på ordinarie stat, med den fördelning mellan de båda universiteten, som redan är nämnd; och förklarade Riksdagen, att det hvardera universitetet tilldelade anslaget, hvilket skulle tillsvidare användas i öfverensstämmelse med de af Riksdagen vid anslagens beviljande närmast afsedda ändamål, skulle, jämte vissa anslag vid universiteten, i den mån dessa blefve lediga, användas till aflöning åt fast anställda akademiska lärare och stipendier åt docenter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med en af Kungl. Maj:t framlagd plan, med iakttagande därvid af vissa af Riksdagen angifna föreskrifter.

Genom berörda nådiga bref den 1 juni 1877 förordnade Kungl. Maj:t därefter, att däri omförmälda förslagsanslag skulle jämte adjunktslönerna — i Lund dock blott i de världsliga fakulteterna — anslagen till docentstipendier, de å Uppsala universitets stat uppförda arfvoden till biträde åt professorn i latinska språket och litteraturen och till biträde vid de homiletiska och

9 KiiikjI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

kateketisk;! öfningarna för den praktiska prästbildningen, äfvensom arfvodet till läraren i geologi vid universitetet i Lund, i den män dessa löner, arfvoden och öfriga anslå» blefve lediga, för hvartdera universitetet användas till aflöning åt fast anställda lärare och till docentstipendier på sätt i ifrågavarande nådiga bref angifves. De förändringar i universitetens lärarpersonal in. in., som sålunda föreskrefvos, och genom hvilka bland annat den nuvarande extra ordinarie professorsinstitutionen tillkom, äro numera genomförda vid båda universiteten.

Af hvad i det föregående omförmälts framgår, att universitetens utgifter bestridas dels med universiteten tillhörig spannmål, räntor in. m., dels ock med statsanslag — fasta och på förslag. I de särskilda posterna i utgiftsstaten ingå ej sällan både spannmål och kontant lön. Vidare må anmärkas, att en del anslag innefatta, ehuru sådant ej i staterna angifves, dels ett fast anslagsbelopp af statsmedel dels fyllnad af förslagsanslag. Äfven förekommer, att en anslagspost är sammansatt af kontanta medel från universitetet och från staten. En kombination af sistnämnda båda fall är ock i fråga om flera poster att anteckna.

De fasta, för särskilda ändamål gifna statsanslagen äro tillkomna vid olika tider. Universitetsstaterna gifva ej någon upplysning härom. Huru härmed sig förhåller framgår däremot af den liggare öfver statsverkets specialutgiftsstater, som numera årligen utgifves af statskontoret. Af densamma inhämtas, hurusom statsanslaget för ett visst ändamål, äfven då fråga är om bestämda anslag, ofta är sammansatt af två eller flera vid olika tillfällen af Riksdagen beviljade anslag, samt att den i riksstaten för universiteten uppförda anslagssumman, frånsedt förslagsanslagen, öfverhufvud är så att säga söndersprängd i en massa större eller mindre delar på ett sätt, som i och för sig gör det svårt att vinna reda och öfverskådlighet.

Sedan 1885 års stater utfärdades, hafva en mängd anslag, dels till förhöjning af äldre dels alldeles nya, af Riksdagen beviljats såväl för Uppsala som för Lunds universitet. Vidare hafva stora kategorier af befattningshafvare erhållit rätt till ålderstillägg: de ordinarie professorerna, med vissa undantag, bibliotekarierna och räntmästarna år 1902, de extra ordinarie professorerna år 1898, vaktmästare vid universitetet i Uppsala år 1896 och vid universitetet i Lund år 1900. Äfven vissa andra befattningshafvare hafva tillerkänts rätt till ålderstillägg. V id beviljande af ålderstillägg för ordinarie professorer, bibliotekarierna och räntmästarna fästes det villkor, att de skulle afstå dem enligt 1885 års stater tillkommande rätt till viss myckenhet ved, åkerlotter samt humlegårdsersättningar i Uppsala och ängslotter eller vederlag därför i Lund. Af dessa natura-

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami 1 Afd. 7G Haft. 2

Behofvet af nya stater.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 09.

förmåner hafva vid hvardera universitetet bildats » ålderst illaggsfonder», hvarur ålderstilläggen för vederbörande i första rummet skola utgå.

Ej minst tillkomsten af nya anslag och förhöjningar i de äldre torde hafva föranledt det nådiga beslut den 27 oktober 1899, som gifvit uppslag till det ärende, för hvars föredragning jag ansett nödigt förutskicka de erinringar, jag nu gjort.

Genom nämnda beslut har Kungl. Maj:t, enär förhållandena vid universiteten i Uppsala och Lund undergått väsentliga förändringar, efter det särskilda stater för nämnda institutioner år 1885 fastställdes, anbefallt universitetskanslern att, efter vederbörandes hörande, till Kungl. Maj:t inkomma med underdåniga utlåtanden och förslag i fråga om nya stater för de båda universiteten. Denna befallning fullgjorde kanslern, efter att hafva infordrat yttranden från vederbörande, genom särskilda underdåniga skrifvelser den 4 juli 1900 och den 6 april 1900.

Myndigheter- Den förstnämnda af dessa båda skrivelser angick frågan om ny stat na>rörlnde‘nför universitetet i Uppsala; och med denna fråga, som haft ett ganska ny stat för vidlyftigt förlopp, skall jag i det följande först sysselsätta mig.

%Tupplåia. Sedan kanslern anmodat det större akademiska konsistoriet i Uppsala att till kanslern ingifva yttrande och förslag i ämnet, införskaffade konsistoriet utlåtande af universitetets drätselnämnd samt öfverlämnade med skrifvelse till kanslern den 8 juni 1900 förslag till ny inkomst- och utgiftsstat för universitetet.

Enligt hvad konsistoriet i skrifvelsen anmärkte, afsåg förslaget närmast ett sammanförande af de mångfaldiga förändringar, som inträdt efter den gällande statens fastställande, med de tillägg och modifikationer, som till följd af förändrade förhållanden synts konsistoriet nödiga och lämpliga att i samband med den nya statens uppgörande iakttaga. Förslaget finge icke anses innebära ett erkännande af konsistoriet, att däruti förekommande anslagsbelopp, särskildt de för en del lärare och tjänstemän fastställda löneförmånerna, vore att betrakta såsom för de afsedda ändamålen fullt tillräckliga.

Konsistoriet upplyser, att till grund för dess beräkningar lagts 1898 års hufvudbok och specialräkning, i vissa angifna fall dock 1899 års räkenskaper; vidare särskilda utlåtanden, upplysningar och tablåer, som funnos fogade vid förslaget.

Hvad först anginge inkomststaten, säger konsistoriet, vore universitetets hela spannmålsintrad upptagen enligt 1898 års specialräkning till 19,402,16 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn; och hade hvad beträffade lösen för denna spannmål upptagits mediet af medelpriset för tio år af akademiens lösningspris, eller 7 kronor 25 öre för hektoliter.

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9!).

Titeln »Penningar och persedlar af universitetets hemman in. in.» hade på grund af gällande arrendekontrakt och 1898 års specialräkning upptagits till 31,209 kronor 64 öre.

I afseende å titeln »Inkomst af skogarna» hade infordrats yttrande af universitetets skogsförvaltare, jägmästaren A. Hahr, och det framginge af hans yttrande, att, hufvudsakligen till följd af den väsentligt förökade vedoch virkesutsyningen till universitetet och arrendehemmanen samt anlitande af skogsmedel för bestridande af förhöjda utgifter för skogskultur och en del öfriga förvaltningskostnader, inkomsten under närmaste tio år från universitetets skogar utöfver den ved och de virkesprodukter, som åtginge in natura, ansetts icke kunna i medeltal beräknas till högre belopp än

4,000 kronor årligen. Vid sådant förhållande hade den beräknade inkomsten från skogarna i förslaget till ny stat upptagits med nyssnämnda belopp.

Beträffande ränteinkomster hade i inkomstberäkningen, i regel, upptagits räntemedel i de fall, där motsvarande utgifter funnes upptagna i ut giftsstaten. Så hade under medel, som tillfölle sjukhuset, upptagits ett belopp af 5,836 kronor, som utgjorde summan af de i utgiftsstaten under »sjukhuset» upptagna räntor, och vidare räntor å diverse för universitetets hvarjehanda andra behof donerade medel till ett belopp af 8,107 kronor 66 öre, som utgjorde summan af de under öfriga institutioner bland utgiftsstaten upptagna räntor äfvensom räntorna å Borgströmska, Höijerska, Nilsson-Aschanska och Winbomska fonderna, i enlighet med hvad närmare utvisades af en uppgjord förteckning.

Hvad öfriga till universitetet ingående räntemedel beträffade, svarade dessa mot utgående räntor å stipendiedonationer och andra af universitetet förvaltade fonder, hvilka icke funnes i utgiftsstaten införda, i följd hvaraf den i nu gällande stat upptagna posten »ränta å utlånta medel» måste utgå.

I de fasta statsanslagen inginge dels, såsom tillförene, 39,991 kronor 85 öre, utgörande ersättning för indelt ränta och kronotionde, dels såsom upptagna i utgiftsstaten riksstatens resestipendier 3,500 kronor samt ersättning för spannmålsindelning åt professor Skytteanus 1,785 kronor.

Förslagsanslagen hade upptagits till 111,681 kronor 76 öre, utgörande summan af de fyllnadsbelopp, som erfordrades för vissa löner, hvarvid den i en del af dessa ingående spannmål beräknats efter förutnämnda lösningspris af 7 kronor 25 öre för hektoliter.

Inkomststaten utvisade en tillgång af sammanlagdt 713,078 kronor 33 öre.

Konsistoriets förslag till utgiftsstat samt till vissa allmänna bestäm-

12 Kimgl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

melser lämnar jag tillsvidare åsido; dock vill jag här nämna, att densamma slutade å en summa af 712,732 kronor 5 öre. öfverhufvud kommer jag att först i ett sammanhang, efter redogörelse för handlingarna i afseende å stater för båda universiteten, närmare ingå på frågan om uppställningen af utgiftsstaterna.

Vid konsistoriets skrifvelse voro, förutom det uppgjorda förslaget till stat för universitetet, följande handlingar fogade:

1) yttrande af universitetets skogsförvaltare af det innehåll, som omförmälts af konsistoriet. Af yttrandet framgick ock, att utsyning af virke för universitetet och arrendatorerna ökats från 8,475 kubikmeter år 1884 till 13,630 kubikmeter år 1898, således med 5,155 kubikmeter, i värde motsvarande minst 16,000 kronor. Samtidigt hade förvaltningskostnaden ökats med omkring 7,750 kronor, delvis på grund af i öfrigt bättre anordning i fråga om akademivedens upphuggning, delvis på grund af att utgifter, som förut ej bestridts af influtna skogsmedel, nu utginge af dem;

2) en beräkning af värdet numera af de inkomstposter inkomst af försålda hus å landet o. s. v. — som i 1885 års stat upptagits till ett belopp af 7,790 kronor 47 öre. Beräkningen slutade å ett belopp af 4,103 kronor 71 öre;

3) en förteckning å räntor på diverse för universitetets hvarjehanda behof donerade medel, hvilken förteckning af konsistoriet oinförmälts till styrkande af dess inkomstpost å 8,107 kronor 66 öre för räntor. I förteckningens slutsumma ingingo de af konsistoriet särskildt omnämnda räntorna å Borgströmska, Höij erska, Nilsson-Aschanska och Winbomska donationernas räntemedel med 1,540 kronor 17 öre;

4) en blankett till rekvisition från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län af Uppsala universitet anslagna statsmedel; upptagande densamma eu förteckning af de genom nådiga bref från år 1830 till och med år 1899 vid olika tillfällen till universitetets förfogande ställda bestämda statsanslag;

5) särskilda specifikationer, utvisande de summor, som för fyllande af vissa löner och docentstipendier in. in. erfordrades dels af 1876 års dels af 1877 års förslagsanslag;

6) uppgift å antalet lön- och pensionstagare, magnatstipendier och institutioner samt slutsummorna för kassaräkningen vid universitetet, innefattande en jämförelse i berörda afseenden mellan förhållandena under 1860-talet och i slutet af 1890-talet;

7) uppgift å beloppet af utgående spannmålsgratial enligt 1837, 1862, 1872 och 1885 års stater samt antalet af universitetets ämbets-

Kungl. Maj:ts Xåcl. Proposition X: o 99. 13

och tjänsteman, som härtill varit berättigade åren 1837, 1862, 1872, 1885 och 1900;

8) förteckning å ålderstillägg, utgående af universitetets medel år 1900;

9) uppgift å slutsummorna för utgifter åren 1890—1899 under titeln för reparationer, landtmäterititeln samt extra utgiftstiteln.

Med förutnämnda underdåniga skrifvelse den 4 juli 1900 öfverlämnade universitetskanlern konsistoriets skrifvelse med därvid fogade handlingar till Kungl. Maj:t, under anförande att kanslern så mycket mindre hade något att tillägga till hvad konsistoriet föreslagit och hemställt, som i konsistoriets förslag till ny inkomst- och utgiftsstat åsyftades, förutom några mindre tillägg och modifikationer, allenast att åvägabringa en sammanförande kodifiering af alla efter gällande stats fastställande inträffade förändringar.

Statskontoret erhöll härefter nådig befallning att afgifva underdånigt

Ö O Ö O

utlåtande i ärendet, hvilket skedde den 31 december 1901.

I detta utlåtande erinrade statskontoret till en början om innehållet i ett underdånigt utlåtande, som statskontoret och kammarrätten den 10 maj 1901 afgifvit i ett ärende angående nytt formulär för Uppsala universitets hufvudbok.

Om detta ärende anser jag mig böra här i korthet meddela följande.

Med anledning af anmärkning af Riksdagens år 1897 församlade revisorer hade Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1898 förklarat sig finna det vara otvetydigt, att det år 1860 fastställda räkenskapsformuläret för Uppsala universitet vore föråldradt och otillfredsställande, samt att vissa uppgifter och förteckningar borde vidfogas universitetets räkenskaper. Riksdagen anhöll fördenskull, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke ett nytt formulär för Uppsala universitets räkenskaper borde uppgöras och till efterrättelse fastställas, samt huruvida icke i sammanhang därmed borde förordnas, att vid dessa räkenskaper skulle fogas omförmälda uppgifter och förteckningar.

Det större akademiska konsistoriet, som, efter nådig remiss till kanslern, fick yttra sig i ärendet, ansåg, att formuläret — i det följande torde vara tillräckligt att endast beröra denna del af ärendet — i allt hufvudsakligt var fullt godt och användbart. Ändringar i vissa mindre väsentliga delar kunde dock ske, och konsistoriet gaf anvisningar i afseende härå.

Sedan kanslern åberopat konsistoriets yttrande såsom sitt eget under-

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

dåniga utlåtande, anbefalldes kammarrätten och statskontoret att afgifva underdånigt utlåtande i frågan.

Utlåtandet afgafs, såsom nyss nämnts, den 10 maj 1901 och åtföljdes af en af dåvarande förste revisorn i statskontoret M. Rystedt utarbetad promemoria, innehållande förslag till förbättringar i räkenskapsformuläret m. in. I nämnda utlåtande anförde ämbetsverken, att hufvudboksformuläret ej vore tillfredsställande, och att Riksdagens uttalade önskningar i afseende därå borde beaktas. Tillika erinrade ämbetsverken därom, att, ehuru universiteten förvaltade statsmedel af ansenliga belopp, särskilda konti för dem icke funnes i rikshufvudboken intagna. Det vore emellertid såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt önskligt, att sådana konti där infördes, såsom fallet vore, exempelvis, med karolinska mediko-kirurgiska institutet. För vinnande af detta önskemål erfordrades emellertid, hvad Uppsala universitet vidkomme, att dess hufvudbok så uppställdes, att särskild redovisning lämnades för de under universitetets förvaltning stående statsmedel och särskild redovisning för öfriga medel, samt att statsmedelsräkningen blefve så uppställd, att de bestridda utgifterna direkt angåfves å för hvarje anslag särskildt konto.

Då emellertid en sådan förändring — som jämväl stode i samband med en förändrad uppställning af staten för Uppsala universitet — betingade en fullständig omarbetning af formuläret till hufvudboken, hemställde ämbetsverken, att Kungl. Maj:t täcktes, i anledning af Riksdagens framställning, anbefalla universitetskanslern att föranstalta om framläggande till Kungl. Maj:ts nådiga pröfning af ett sådant förslag till hufvudbok för Uppsala universitet, att dels dess resultat, hvad statsmedlen anginge, kunde i rikshufvudboken intagas, dels ock det af Riksdagen framställda kraf på större öfverskådlighet blefve tillgodosedt.

Efter förnyad remiss till de akademiska myndigheterna anhöll universitetets drätselnämnd — och det större konsistoriet samt kanslern instämde häruti •— att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt två eller flera sakkunniga män att utarbeta förslag till nytt formulär för universitetets hufvudbok och därvid låta till dessas kännedom komma vissa af drätselnämnden gjorda uttalanden om uppställningen af räkenskaperna.

Äfven statskontoret fick ånyo yttra sig och tillstyrkte, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt två eller flera sakkunniga att framställa förslag till formulär för Uppsala universitets hufvudbok, med iakttagande att särskild redovisning lämnades för universitetets egna medel och särskild redovisning för de universitetet anslagna statsmedel. Först borde likväl ny stat fastställas.

Sedan härefter universitetets drätselnämnd och det större akademiska

15 KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ()!).

konsistoriet ånyo fatt yttra sig, efter nådig remiss af ärendet till kanslern, hemställde denne ytterligare, att uppdrag måtte lämnas åt sakkunnige att upprätta det ifrågasatta räkenskapsformuläret.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 2 december 1905 gifvit chefen för ecklesiastikdepartementet bemyndigande att tillkalla sakkunnige för att biträda vid beredande till föredragning af ärendet angående nytt formulär för Uppsala universitets hufvudbok samt frågorna angående de nya staterna för universiteten.

Förslag till dylikt formulär har emellertid ännu ej upprättats. Då nämligen därmed bör anstå, till dess frågan om staterna för universiteten afgjorts, har de tillkallade sakkunniges arbete hittills varit riktadt på den del af deras uppdrag, som angår de nya staterna. Till frågan härom återgår jag nu, fortsättande redogörelsen för dess utveckling, såvidt rör universitetet i Uppsala.

Såsom jag nyss nämnde, erinrade statskontoret i sitt utlåtande den 31 december 1901 i fråga om ny stat för universitetet i Uppsala om det af kammarrätten och statskontoret den 10 maj 1901 afgifna utlåtande, hvilket jag nu omförmält. Statskontoret upprepade, att en uppställning af Uppsala universitets hufvudbok i öfverensstämmelse med hvad ämbetsverken påyrkat betingade en sådan uppställning af universitetets stat, att de å riksstat anslagna statsmedlen i hvarje särskild utgiftspost angåfves för sig.

Fråga om en sådan inrättning af denna stat hade, fortsätter statskontoret, redan förut — på 1830-talet af konsistoriet i Uppsala — varit väckt, ehuru nådigt beslut därom ej blifvit fatta dt. Då statskontoret i många hänseenden funnit olägenheter däraf, att universitetets stat icke varit uppställd efter nämnda grundsats, ville statskontoret uttala den uppfattningen, att det af konsistoriet nu framlagda förslaget till stat borde omarbetas på sådant sätt, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel.

För underlättande af denna omarbetning — som, därest en sådan blefve anbefalld, borde tillkomma det större akademiska konsistoriet — hade statskontoret ansett sig böra utreda förhållandena beträffande de till Uppsala universitet enligt riksstaten utgående statsmedel.

o o

Statskontoret lämnar härefter i sin skrifvelse en redogörelse för de för år 1901 till Uppsala universitet enligt riksstaten utgående statsanslag, tiden för deras tillkomst, ändamål m. m. Efter denna redogörelse följer vidare i en vid statskontorets skrifvelse fogad bilaga A en undersökning med hvilka belopp af statsmedel och med hvilka belopp af universitetets egna medel dess institutioner uppehållas och dess professorers samt tjänstemäns och betjäntes löner utgå. I vissa fall har emellertid icke af hos

16 Kanyl. Majds Nåd. Proposition N:o 09.

statskontoret tillgängliga handlingar kunnat med full visshet utrönas, huruvida beloppet utgår af statsmedel eller af universitetets egna medel. Sådana belopp hafva i utredningen angifvits med röda siffror och utgöra tillhopa 52,919 kronor 32 öre. Därest, heter det i utredningen, denna summa antages uteslutande hafva bestridts af statsmedel, återstå statsmedel till belopp af 2,554 kronor 16 öre, hvilkas särskilda användning ej kunnat i utredningen bestämmas.

För en närmare kännedom om statskontorets omförmälda redogörelse för statsanslagen samt undersökning rörande de i universitetets utgiftsposter ingående medel torde jag få hänvisa till statskontorets skrifvelse, hvilken med tillhörande bilagor är till trycket befordrad. Om en i omförmälda bilaga A förekommande anmärkning vill jag nämna några ord. Det heter där, att en löneförhöjning till Borgströmianska professorn, 1,200 kronor, samt ett i aflöningen för professorn i modern litteratur och estetik ingående belopp af 1,800 kronor, hvilka belopp anvisats genom kungl. bref den 14 december 1833, icke af universitetet tagits i betraktande vid beräkningen af dessa löntagare tillkommande andel i 1876 års förslagsanslag.

1 fortsättningen af sin skrifvelse framställer statskontoret ett förslag till en genomgripande omgestaltning af universitetets förhållanden. Såsom statskontoret redan omförmält, hade det akademiska konsistoriet på 1830talet — i skrifvelse den 17 december 1835 — uttalat, att universitetets stat borde innehålla en särskild kolumn för de allmänna af Riksdagen beviljade anslagen. Då emellertid dessa beviljats på vidt skilda tider och under mycket växlande förhållanden och förutsättningar samt till understundom obestämda belopp, och då till följd häraf särskild! kontrollen öfver de vid 1876 och 1877 årens Riksdagar anvisade förslagsanslagens användning visat sig synnerligen svår, ansåge statskontoret sig böra föreslå, att i sammanhang med den nu ifrågaställa nya statens upprättande ytterligare ett steg toges till bringande af full reda och klarhet i universitetets statsmedelsförvaltning.

Utan tvifvel skulle det ur såväl universitetets som statsförvaltningens synpunkt vara särdeles lämpligt, om en sådan reglering kunde genomföras, att statsverket öfvertoge alla utgifter för universitetet, under det att vid denna reglering såsom tillgång beräknades universitetets såsom dess egna betraktade medel. Statskontoret funne sig därför böra hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t, innan den föreliggande frågan till slutlig pröfning företoges, dels anbefalla verkställande af ej mindre en fullständig utredning beträffande alla universitetets tillgångar utöfver de i riksstaten uppförda med angifvande i förekommande fall af de särskilda ändamål, för hvilka de blifvit universitetet tillagda, ån äfven i sammanhang där-

17 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

med undersökning, huruvida nuvarande sätt för handhafvande af de åt universitetet anslagna jordbruks- och skogsegendoinar kunde anses tillfredsställande eller om ej genom öfverlämnande åt domänstyrelsens förvaltning af dessa egendomar deras afkastning skulle kunna till universitetets bästa och till besparing jämväl i statens utgifter för denna institution i väsentligare mån uppbringas, dels ock därefter låta genom vederbörande myndigheter utarbeta nytt förslag till inkomst- och utgiftsstat för Uppsala universitet efter det system, som af de förändrade förhållandena kunde påkallas.

Skulle emellertid Kungl. Måj:t anse tiden ännu icke vara inne för vidtagande af en så genomgripande förändring som den sålunda förordade — jag vill i det följande beteckna densamma såsom statskontorets förslag I — ville statskontoret hemställa, att en sådan ordning genomfördes, att universitetet med de egna tillgångar, detsamma disponerade, öfvertoge kostnaderna i deras helhet för vissa befattningsinnehafvares aflöning samt för vissa andra i staten angifna ändamål, mot det att statsverket på sig öfverflyttade aflöningsskyldigheten i afseende å vissa andra löntagare med belopp, motsvarande det, hvarmed statsverket tillförene bidragit till de kostnader, som nu enligt statskontorets förslag skulle af universitetet öfvertagas.

Af en vid statskontorets utlåtande närsluten tabell, bilaga B, inhämtas, att värdet af den spannmål, som för närvarande ingår i vissa löntagares aflöning, samt af den spannmål, som är för annat särskildt ändamål anslagen, beräknats till 84,610 kronor 18 öre. I två särskilda vid statskontorets skrifvelse fogade bilagor, C och D, åskådliggör statskontoret, huru förhållandena skulle kunna enligt statskontorets nyssberörda förslag ordnas, och sammanfattar förslaget sålunda:

Universitetet skulle fortfarande uppbära spannmåls-

anslaget med....................................................................... kronor 84,610: 18

de utgifter, som däraf förut bestridts, öfvertagas af

staten med ............................................. kr. 55,601: 19

och bibehållas af universitetet med......... » 29,008: 99 » 84,610: 18

För de utgifter, som sålunda af staten öfvertagas, undfår statsverket ersättning af universitetet därigenom, att universitetet öfvertager utgifter, hvilka tillförene bestridts af statsmedel med motsvarande belopp ... kronor 55,601: 19 hvarförutom statskontoret anser lämpligt, att åtskilliga

andra aflöningsbelopp, tillsammans.............................. * 7,572: 44

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 76‘ Iläft. 3

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

öfvertagas af universitetet, mot det att statsverket såsom ersättning för sistberörda belopp öfvertager andra, universitetet nu åliggande utgifter med enahanda belopp................................................................ kronor 7,572: 44.

Dessutom bör, enligt statskontorets förslag, statsverket af det belopp, 2,554 kronor 16 öre, hvars föregående särskilda användning ej kunnat af

statskontoret utrönas, för aflöningsändamål disponera..... kronor 2,477: 56

hvarefter återstode ett öfverskott af...................................... » 76: 60

hvarmed det beräknade statsmedelsanslaget, därest den nu

föreslagna regleringen komme till stånd, borde minskas._

Kronor 2,554: 16

Genom en dylik anordning skulle hvarje löntagare komma att uppbära sin aflöning helt och hållet antingen af statsmedel eller af universitetets egna medel, däri inberäknade donationsmedel; och därigenom skulle kontrollen å statsmedlens användning samt bokföringen underlättas.

Då sålunda de för närvarande till åtskilliga löntagare utgående spannmålsanslag komme att disponeras för aflöning af andra tjänstemän, ville statskontoret dock icke därmed hafva uttalat, att dessa senare skulle, på sätt nu ägde rum, i stat tilldelas viss kvantitet spannmål, att lösas med ersättning i kontanta penningar, utan statskontoret hade afsett, att universitetets spannmålstillgång skulle af detsamma fritt disponeras mot skyldighet för universitetet att utbetala kontanta penninglöner till den personal, som det enligt staten ålåge universitetet att aflöna.

Förutsättningen för en sådan åtgärd för bestridande af de universitetets utgifter, som däraf berördes, vore gifvetvis, att de nu för fyllande af vissa löner till i stat upptagna belopp anvisade förslagsanslag, efter frågans föreläggande för Riksdagen, förvandlades till bestämda anslag enligt en sådan beräkning, att å ena sidan universitetet ej lede minskning i sina tillgångar och å andra sidan statsverket ej betungades med afsevärdt ökade kostnader.

Under bil. E bifogar slutligen statskontoret ett hos statskontoret uppgjordt ftmslag till ny stat för universitetet, hvilket jag betecknar såsom statskontorets förslag II; och yttrar statskontoret härom: förslaget hade utarbetats endast för att åskådliggöra de önskemål, som i detta hänseende uttalats af statskontoret. I förslaget hade statskontoret antagit den beräkning af spannmålens värde till 7 kronor 25 öre för hektoliter, som följts af det större akademiska konsistoriet i dess förslag, och på grund häraf hade den af förslagsanslaget för tillämpning af ny lönereglering vid universiteten universitetet i Uppsala tillkommande andel beräknats till 66,303 kronor 96 öre och förslagsanslaget till ombildning af adjunktur^' och docentstipendier till 42,455 kronor 7 öre, under det att motsvarande

19 Kungl. Ma}:ts Nåd. Proposition N:o 99.

anslag för närvarande vore a universitetets stat uppförda med respektive 61,700 kronor och 38,500 kronor samt, enligt räkenskaperna, under år 1900 utgått med 59,541 kronor 24 öre och 40,258 kronor 16 öre. Häraf syntes, att det pris å spannmålen, hvaraf förslagsanslagens storlek vore beroende, i förslagsstaten vore lägre än det, som under år 1900 legat till grund för samma anslags beräkning. I frågans närvarande skede hade emellertid statskontoret ansett sig sakna anledning att ingå i någon närmare undersökning af det pris, hvartill spannmålen borde beräknas vid ett eventuellt fixerande af förslagsanslagen, utan syntes, därest den af statskontoret angifna princip för en förändrad uppställning af Uppsala universitets stat vunne Kungl. Majrts godkännande, och innan frågan om anslagens bestämmande förelädes Riksdagens pröfning, en särskild utredning böra i detta hänseende verkställas.

Med anledning af statskontorets yttrande anbefalldes kanslern för rikets universitet att efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt utlåtande i ärendet. Det större akademiska konsistoriet fick då åter yttra sig och anförde i skrifvelse den 15 november 1902 bland annat:

Statskontoret hade icke nöjt sig med den »kodifiering» af med staten sammanhängande förhållanden, som konsistoriet åvägabragt. Den af statskontoret önskade förändrade uppställningen af hufvudboken, betingande jämväl en ändrad uppställning af staten, skulle emellertid vara till skada för öfverskådlighet och därmed för verklig kontroll. Beträffande statskontorets antagande, att de i dess redogörelse med rödt betecknade anslagssiffror, hvilka sammanlagdt utgjorde 52,919 kronor 32 öre, skulle helt och hållet utgöras af statsmedel, inginge i denna summa tre poster å tillhopa 42,676 kronor 85 öre, hvilka konsistoriet, i öfverensstämmelse med de akademiska myndigheternas hittillsvarande, städse hysta uppfattning, måste betrakta såsom af donationsnatur och således ej beroende af ett den statsanslag beviljande myndighetens beslut om dessa förmåners utgörande till universitetet. Dessa tre poster vore: ersättning för förlorade mantalspenningar, enligt Rikets Ständers beslut år 1851 och nådiga brefvet den 1

oktober samma år, 600 rdr b:o.................................... kronor 900: —

ersättning för indragna, universitetet tillkommande indelta räntor och kronotionde, enligt 1885 års Riksdags beslut och nådigt bref den 5 juni 1885 > 39,991: 85

Skytteanska professorsstiftelsen tillagd ersättning för indragen indelt ränta och kronotionde, enligt 1887 års

Riksdags beslut och nådiga brefvet den 13 juli 1887 » 1,785: —

summa kronor 42,676: 85.

20 Kungl. Maj ds JV ad. Proposition N.o 99.

De anslag, som Riksdagen i nyssnämnda afseenden beviljat, utgjorde i själfva verket endast betalning för de indragna naturaförmånerna; och da dessa naturaförmåner tillhört universitetet med äganderätt på grund af donationer, som till sin verklighet och lagliga grund aldrig blifvit bestridda, borde också dessa ersättningsbelopp betraktas såsom universitetets egendom af enahanda beskaffenhet som de universitetet på grund af samma donationer tillhöriga olika hemman och fastigheter. Dessa hemman och fastigheter utgjorde universitetets enskilda egendom och tillhörighet, till universitetet skänkt under full frälsemannarätt. Till stöd för uppfattningen härom kunde universitetet åberopa, förutom själfva det af Konung Gustaf II Adolf utfärdade donationsbrefvet till universitetet å hans arfvegods in. m. samt fyrfaldiga särskilda kungl. resolutioner, Kungl. Maj:ts nådiga bref den 5 maj 1826 till universitetets kansler, uti hvilket bref med tydliga ord och på flera ställen upprepades och inskärptes, att universitetets hemman vore af frälsenatur, och att universitetet ägde dem med fullkomlig frälsemannarätt.

Vidkommande den af statskontoret framkastade tanken, att universitetets jordbruks- och skogsegendomar skulle öfverlämnas till domänstyrelsens förvaltning, ville konsistoriet framhålla, att de af statskontoret åsyftade fastigheterna vore till Uppsala universitet skänkta och af detsamma innehades med full frälsemannarätt. Däraf följde väl, att kronan, lika litet som med hushållningen med annan enskild egendom, hade med förvaltningen af dessa fastigheter att skaffa, utan för så vidt Kungl. Maj:t, under hvars hägn och ledning universitetet verkade, i den ordning, som för akademiärenden gällde, därom särskild! beslöte.

I Konung Gustaf II Adolfs donationsbref bestämdes uttryckligen, att kronans ämbets- och tjänstemän icke hade att med de donerade fastigheterna och öfriga förmåner taga någon annan befattning än att »inrymma» dem åt universitetet, utan skulle en vid universitetet anställd särskild! namngifven tjänsteman, nämligen akademiräntmästaren och »de som han därtill brukandes varder allena hafva makt och tillstånd därmed att handla och laga och därför reda och räkenskap göra».

Konsistoriet ansåge ej heller, att någon särskild ekonomisk fördel stode att vinna genom den nu omförmälda öfverflyttningen af fastigheternas förvaltning. Genom en anordning enligt statskontorets förslag kunde för universitetet uppstå den faran, att framdeles å universitetets fastigheter komme att tillämpas den grundsats om försäljning i vissa fall, hvilken nu vore bestämd och följdes för vissa statsdomäner, hvilkas afkastning understege ett visst belopp, och hvilken grundsats fullkomligt strede mot den store donatorns i donationsbrefvet uttryckligen gjorda

21 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

bestämmelse, att universitetet skulle »njuta, bruka och behålla» de donerade fastigheterna.

Angående det af statskontoret alternativt väckta förslag, att universitetet skulle öfvertaga kostnaderna, i deras helhet, för vissa befattningshafvares aflöning samt för vissa andra i staten angifva ändamål, mot det att staten på sig öfverflyttade aflöningsskyldigheten i afseende å vissa andra löntagare, har konsistoriet motsatt sig äfven detta och framhållit åtskilliga skäl, som synts konsistoriet tala däremot. Bland annat har konsistoriet — i likhet med statskontoret — funnit, att med den ifrågasatta anordningen borde följa förslagsanslagens fixering till bestämda belopp. Konsistoriet medger väl, att svårigheter och omgång äro förenade med rekvisitionen af förslagsanslagen, men finner dock dessas egenskap att vara beviljade på förslag utgöra en verklig trygghet för universitetets fullgörande af sin uppgift. Hade ett vid förarbetet till 1885 års stat väckt förslag om dessa anslags fixering gått igenom, skulle detta varit nästan ruinerande för universitetets ekonomi. Konsistoriet ifrågasätter ock, huruvida statskontoret vid sitt förslags afgifvande aktgifvit på och tillgodosett den rätt, som tillkomme universitetet i afseende å dess reservfonds inkomst af besparade löner.

Konsistoriet omförmäler till slut, att konsistoriet redan i skrifvelse den 7 februari 1902 uttalat sig om den af statskontoret i dess förutnämnda bilaga A vidrörda fråga om, att vissa lönebelopp å tillhopa 3,000 kronor icke skulle hafva af universitetet tagits i betraktande vid bei åkning af nödiga tillskott från 1876 års förslagsanslag.

Om den i konsistoriets skrifvelse sist omförmälda fråga torde jag här böra inflicka några ord.

Under det i statskontoret pågående förarbetet för besvarandet af den nådiga remissen i ärendet angående ny stat för universitetet i Uppsala afläts den 30 maj 1901 en anmodan till det större akademiska konsistoriet därstädes att inkomma med upplysning om anledningen till den af universitetet följda beräkningen vid rekvirerande från Uppsala läns ränteri af lönefyllnad för professorerna i modern litteratur och estetik samt i botanik och praktisk ekonomi — Borgströmianska professuren —- hvilken beräkning, efter hvad statskontoret inhämtat, tillämpats ända från ingången af år 1877, och därvid förutnämnda lönebelopp å respektive. 1,800 och

1,200 kronor icke tagits i betraktande. Enligt hvad konsistoriet i skrifvelse den 23 november 1901 meddelade statskontoret, hade en omfattande och noggrann undersökning och utredning af den invecklade frågan måst företagas” af akademikamreraren, och svar afgafs sedermera af konsistoriet i dess nämnda skrifvelse den 7 februari 1902.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 99.

En närmare redogörelse för denna skrifvelse torde ej vara erforderlig Här må blott nämnas, att efter en vidlyftig motivering, hämtad från de utredningar och förslag, som föregingo fastställandet af 1837 års stat, och stödd på tolkning af föreskrifter i denna stat, konsistoriet gjort gällande, att det vore med full rätt, som statsanslagen för Borgströmianska och aesthetices professurerna vid bestämmande af de enligt 1876 års nådiga bref för fyllandet af dessa professurers löner till 6,000 kronor erforderliga förslagsanslag icke beräknats jämte de spannmålsanslag, innefattande dessa statsanslag, som i 1837 års stat tilldelats dessa professurer. Antingen skulle spannm ålsanslagen eller statsanslagen beräknas, men ej båda, ty då blefve de senare beräknade två gånger, enär de ock inginge i det värde, som spannmålsanslagen uttryckte.

Jag återtager nu min framställning af förevarande ärendes gång. Konsistoriets förutnämnda skrifvelse den 15 november 1902 öfverl ämnades af universitetskanslern med utlåtande den 29 december 1902 till Kungl. Maj:t. I utlåtandet anförde kanslern, bland annat, hurusom statskontorets i ärendet framlagda två alternativa förslag sträckte sig vida utöfver det syfte, som, enligt hvad nådiga brefvet den 27 oktober 1899 gåfve vid handen’ syntes hafva varit i ärendet från början afsedt, och äfven i och för sig vore af omtvistlig beskaffenhet. Kanslern hemställde, att Kungl. Maj:t, utan att nu göra statskontorets omfattande framställning i dess helhet till föremål för pröfning, täcktes fastställa ny stat för Uppsala universitet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af kanslern med underdånig skrifvelse den 4 juli 1900 framlagda förslaget, med de ändringar och tillägg, hvilka kunde föranledas af de efter sistnämnda dag genom utfärdade nådiga bref meddelade bestämmelser.

Genom nådig remiss anbefalldes sedermera statskontoret att i ärendet afgifva förnyadt underdånigt utlåtande. Detta afgafs den 2 april 1903.

Statskontoret anmärker i sitt utlåtande först, att statskontoret funnit det vara sin plikt att vid behandlingen af de båda ärendena angående en reform i universitetets i Uppsala bokföring och förändrad uppställning af dess stat tillse, att det mål, till hvilket Riksdagen och ämbetsverken syftade i det ena ärendet, icke blefve förhindradt genom det sätt, hvarpå det andra ärendet behandlades.

Statskontoret ansåge sig hafva i ärendet angående nytt formulär för Uppsala universitets hufvudbok påvisat, att fullgiltiga skål förefunnes för statskontorets och kammarrättens i underdånigt utlåtande den 10 maj 1901 uttalade mening, att det såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt vore

23 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

ensidigt, att konti för rikets universitet kunde i rikshufvudboken införas. För vinnande häraf erfordrades emellertid en ändrad uppställning af Uppsala universitets hufvudbok och därmed af universitetets stat, på sätt af statskontoret förut påyrkats.

Statskontoret hade redan påvisat två utvägar, på hvilka den nu saknade öfverskådligheten af universitetets stat kunde vinnas. Med fastställande af principen om statsmedlens särskiljande i stat och bokföring kunde dock målet vinnas på andra vägar, därest samtidigt andra syften än de statskontoret speciellt företrädde borde tillgodoses.

För att underlätta det besvär, som den af statskontoret påyrkade förändrade uppställningen af förslagsstaten skulle vid utarbetandet orsaka universitetsmyndigheterna och för att dessa myndigheter skulle kunna med större lätthet fatta de grunder, efter hvilka det dem åliggande arbetet med förslagsstatens detaljer borde fortgå, hade statskontoret låtit verkställa utredning beträffande de till Uppsala universitet enligt riksstaten utgående statsmedel samt upprätta en principerna åskådliggörande förslagsstat.

Emot nämnda utredning och förslagsstat hade konsistoriet framställt vissa anmärkningar och erinringar. Dessa berodde emellertid på en uppenbar missuppfattning af hvad statskontoret yttrat. I afseende särskildt å de tre ersättningsanslag å .tillhopa 42,676 kronor 85 öre, beträffande hvilkas uppförande i utredningen såsom riksstatsanslag anmärkning skett, hade statskontoret ej ens antydt än mindre uttalat, att ämbetsverket betraktade dessa statsmedel såsom vore de af enahanda historisk natur som öfriga anslag. De tre anslagens upptagande på sätt som skett hade berott på det ändamål, som med ifrågavarande utredning afsetts, nämligen att utgöra förberedelse till den reglering af universitetets stat, som statskontoret därefter föresloge. Universitetets rätt och bästa träddes ju ej för nära, då genom statsverkets öfvertagande direkt af ersättningsanslaget till Skytteanska professorn och utbetalning direkt till löntagare och institution af de öfriga båda ersättningsanslagen universitetets enskilda budget befriades från motsvarande belopp. Om emellertid universitetsmyndigheterna föredroge en sådan anordning, vore intet hinder för, att ifrågavarande medel fördes såsom universitetets enskilda; enda följden häraf blefve den, att statsanslaget för enskilda löntagare och institutioner beräknades så mycket mindre och ett särskildt ersättningsanslag i riksstaten uppfördes — en anordning som enligt statskontorets mening väl vore utan nytta, men i alla händelser ej hade någon betydelse för den fråga, som här hufvudsakligen förelåge.

Statskontoret omnämner de af detsamma i föregående utlåtande framställda båda förslag och finner, hvad det första af dem beträffar, att

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Konung Gustaf II Adolfs afsikt med de till universitetet donerade hemman ej kunde anses kränkt genom den föreslagna anordningen. Hvad det andra alternativet angår och särskildt konsistoriets farhågor beträffande fixering af förslagsanslagen, anmärker statskontoret, att de af konsistoriet såsom skäl mot en dylik fixering åberopade förhållanden i afseende å den på 1880-talet ifrågasatta fixeringen endast utvisade, att den af universitetsmyndigheterna då begärda fixeringen af förslagsanslagen var för låg. Att nu, efter 25 års erfarenhet, verkställa en för fixeringen erforderlig beräkning borde ej möta oöfverstigliga hinder. Just med hänsyn till de af konsistoriet framhållna svårigheterna vid rekvisitionen af förslagsanslagen samt den omöjliggjorda kontrollen å denna rekvisition hade statskontoret ansett företrädet böra ges åt ett statförslag, i hvilket, hvad statsmedlen anginge, endast förekomme bestämda anslag och reservationsanslag.

Den invändning konsistoriet gjort mot statskontorets statförslag med hänsyn till att statskontorets utlåtande ej innehölle någon upplysning om, huru statskontoret tänkt sig redovisningen och användningen af de besparingar, som nu inginge till reservfonden, berodde på ett missförstånd. Frågan om reservfondens bokföring kunde med stor lätthet ordnas till full åtlydnad af föreskriften i nådiga brefvet den 30 december 1862, och några nya bestämmelser om fondens användning syntes ej såsom direkt följd af statskontorets nu framlagda förslag vara erforderliga.

Statskontoret erinrar vidare, hurusom detsamma i sitt underdåniga utlåtande den 31 december 1901 såsom skäl för yrkandet ått statsmedel skulle varda skilda från öfriga medel i staten för universitetet framhållit, bland annat, de mångahanda olägenheter statskontoret funnit däraf, att icke staten varit uppställd efter denna grundsats. Statskontoret hade därvid syftat på de stora svårigheter, som mötte, då man önskade öfva kontroll å statsmedlens användning, särskildt förslagsanslagens beräkning till det belopp, hvarmed de enligt Riksdagens medgifvande finge utgå. Till belysande af vidden af dessa svårigheter har statskontoret åberopat förhållandena i det af mig förut omförinälda ärende angående beräkning i fråga om lönefyllnad åt professorerna i modern litteratur och estetik samt i botanik och praktisk ekonomi. »Det torde icke kunna bestridas», säger statskontoret, »att en kontroll, som göres beroende af sådana omständigheter som de nu anförda, är förenad med sådana svårigheter, att det är de kontrollerande myndigheternas och det centrala statsmedelsförvaltande ämbetsverkets oafvisliga plikt att söka få dem snarast modigt undanröjda».

Den fråga, som nu afhandlats, gällde riktigheten af rekvisitionerna å 1876 års förslagsanslag. Till ytterligare belysning af det ur särskildt

25 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o DO.

kontrollsynpunkt trängande behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala universitets stat framdrager statskontoret en annan fråga, som rörer rekvisitionen af 1877 års förslagsanslag. Hvad statskontoret i afseende därå, med hänvisning till en vid dess skrifvelse fogad bilaga E — innefattande en af vederbörande revisor hos statskontoret gjord anmärkning — anför går ut därpå, att vid den beräkning, som konsistoriet verkställer, och på grund af hvilken 1877 års förslagsanslag af universitetet utbekommes, de förutom spannmål tillgängliga penningar och behållen prebendeinkomst äfvensom äldre penninganslag för löner åt vederbörande extra ordinarie professorer in. m. upptagits till 13,039 kronor 88 öre, eller, med afdrag för prebendeinkomst, 12,164 kronor 88 öre för kvartal, alltså för helt år kontant tillsammans 48,659 kronor 52 öre.

De kontanta tillgångar, som vid 1877 års Riksdag beräknats först skola tagas i anspråk, innan för nyssnämnda löner in. m. förslagsanslaget finge anlitas, hade emellertid uppgått till 53,616 kronor 15 öre. Det ville då synas, som om ett statsmedelsbelopp af 4,956 kronor 63 öre icke blifvit vid förslagsanslagets rekvirerande taget i beräkning af konsistoriet. Härifrån borde likväl — på sätt framginge af den vid statskontorets skrifvelse fogade bilaga E — af dragas ett belopp af 1,500 kronor, så att, under antagande af samma spannmålspris, enligt anmärkningsförfattarens mening återstående 3,456 kronor 63 öre angåfve storleken af det belopp, som torde årligen hafva obehörigen utgått af 1877 års förslagsanslag.

Denna anmärknings riktighet, yttrar statskontoret, kunde icke af räkenskaperna eller öfriga för statskontoret tillgängliga handlingar tillförlitligen bedömas; och statskontoret funne i detta förhållande ett ytterligare stöd för sitt yrkande, att Uppsala universitets penningförvaltning, stater och räkenskaper måtte ordnas på sådant sätt, att statsmedlens användning kunde vederbörligen kontrolleras, hvilket icke hittills varit fallet.

Efter att sålunda ytterligare hafva uppvisat det trängande behofvet af en förändrad uppställning af universitetets stat meddelar statskontoret, att detsamma, vid öfvervägande huruvida ett särskiljande af statsmedlen och universitetets egna medel i staten kunde ske, utan att samtidigt förslagsanslagen förvandlades till bestämda anslag, funnit detta kunna äga rum på två olika sätt, och fogar vid sin skrifvelse två förslag i afseende härå, alternativ 1 och alternativ 2, eller, såsom jag med hänsyn till föregående två förslag vill kalla dessa förslag, III och IV.

Alternativ III afser i den nuvarande uppställningen af staten endast den förändring, att för hvarje utgiftspost angifvas de delar af olika anslagsnatur, som däri ingå.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 76 Höft.

26 Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Enligt alternativ IV bibehållas ock förslagsanslagen. Såvidt möjligt bestrides emellertid hvarje utgiftspost af ett slags medel.

I sin skrifvelse hemställer statskontoret slutligen, att Kungl. Maj:t — därest Kungl. Maj:t icke ansåge sig för det närvarande böra, på sätt statskontoret i sitt underdåniga utlåtande den 31 december 1901 alternativt föreslagit, låta de Uppsala universitet tillhöriga hemman och lägenheter för universitetets räkning af domänstyrelsen förvaltas — täcktes anbefalla kanslern för rikets universitet att till nådig pröfning framlägga ett förslag till stat för Uppsala universitet, uppgjordt i enlighet med de principer statskontoret framställt ej mindre i nu förevarande utlåtande än äfven i de därvid fogade, principerna belysande bilagor och tablåer, äfvensom att Kungl. Maj:t därefter måtte förelägga Riksdagen ett förslag till förändrad uppställning af riksstaten i hvad den afsåge Uppsala universitet sålunda, att under denna titel upptoges följande särskilda underanslag:

Aflöning ar, bestämdt anslag,

Ersättningar, bestämdt anslag,

Lönefyllnader, förslagsanslag,

Institutionernas materiell, reservationsanslag.

Statskontoret hemställer tillika, det Kungl. Maj:t täcktes före den nya statens fastställande anbefalla universitetsmyndigh eterna att förebringa erforderlig utredning beträffande de belopp, som borde i staten upptagas såsom behållen inkomst af prebenden.

Vid statskontorets skrifvelse äro fogade, förutom redan omförmälda bilagor, 1) en jämförelse mellan slutsummorna i statskontorets föregående statförslag och dess senast framlagda förslag till stat, 2) en kalkyl öfver bestämda, universitetet i Uppsala tillkommande statsanslag och till universitetet utgående ersättningar, 3) en undersökning rörande de anslag, som i statskontorets föregående utredning ingå i den med rödt betecknade slutsiffran samt bland de »statsmedel, hvilkas särskilda användning ej kunnat i utredningen bestämmas», 4) en promemoria angående ett år 1873 beviljadt spannmålsfyllnadsanslag å 43,323 kronor 79 öre, af hvilken promemoria, jämförd med öfriga af statskontoret åberopade handlingar, framgår, att af nämnda anslag vid rekvisition af medel från 1877 års förslagsanslag skulle beräknats vara att tillgå blott 16,254 kronor 52 öre i stället för 19,711 kronor 15 öre, enär i anslaget bort ingå äfven förutnämnda belopp af 3,456 kronor 63 öre, rörande hvilket anmärkning framställts inom statskontoret, 5) af statskontoret uppgjorda beräkningar rörande 1876 och 1877 års förslagsanslag, 6) en tablå, utvisande de totalbelopp, till hvilkas fyllande förslagsanslag erfordras, och de öfriga tillgångar, universitetet för ändamålet disponerar.

27 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Sistnämnda tablå utvisar ett beräknadt erforderligt tillskott af förslagsanslag till belopp af 111,761 kronor 6 öre, eller med fränräknande af förut omförmälda 3,456 kronor 63 öre ett belopp af 108,304 kronor 43 öro.

I detta sammanhang torde jag böra erinra, att den af statskontoret ifrågasatta utredning rörande de belopp, som borde i staten upptagas såsom behållen inkomst af prebenden, ägt rum, och att Kungl. Maj:t den 2 december 1905 fastställt inkomsterna af de till professorer och extra professorer inom teologiska fakulteten anslagna prebenden — frånsedt det förste teologie professorn och domprosten tillkommande, hvars afkomst jämte vedanslag, humlegårdsersättning och rätt till åkerlott äfvensom spannmål till viss myckenhet utgör dennes aflöning utan vidare kontant tillskott

— till följande belopp:

Danmarks prebendepastorat..................... kr. 1,075: —

Helga Trefaldighets » » 880: —

Gamla Uppsala » » 1,425: —

Börje » » 960: —

Uppsala—Näs » » 95: —

Hagby—Ramsta » » 460: —

Universitetskanslern anbefalldes härefter att, efter vederbörandes hörande, afgifva förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet.

Efter remiss till universitetsmyndigheterna afgaf det större akademiska konsistoriet yttrande den 12 mars 1904, däruti konsistoriet hänvisade till och åberopade ett af drätselnämnden, efter tre särskilda af akademikamreraren verkställda utredningar, afgifvet yttrande.

En af akademikamrerarens utredningar angick den förut berörda anmärkningen vid beräkningen af 1877 års förslagsanslag, gående ut på att ett belopp af 3,456 kronor 63 öre årligen skulle hafva obehörigen utgått af detta förslagsanslag. Det torde vara nog att, med hänvisning i öfrigt till innehållet af denna utredning, här nämna, att akademikamreraren, efter noggrant genomgående af de medel, som jämte förslagsanslaget skulle, jämlikt nådiga brefvet den 1 juni 1877, vid ombildning af adjunktsinstitutionen användas till aflöning åt extra ordinarie professorer m. fl. och till docentstipendier, anser sig hafva ådagalagt, att de tillgångar, som jämlikt nyssnämnda nådiga bref skulle redovisas och afräknas vid rekvisition af 1877 års förslagsanslag, också samtliga, sådana de voro upptagna i 1872 års stat och därefter beviljats, verkligen behörigen redovisats. Akademikamreraren tillägger, att hans beräkning af tillgångarna för ombildning af adjunkturerna öfverensstämmer med de beräkningar öfver

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

samma tillgångar, som under förgångna tider uppgjorts inom ecklesiastikdepartementet och där specificerats i en promemoria, hvaraf han fått del.

Akademikamrerarens andra utredning angår en fråga, hvarom någon meningsskiljaktighet numera ej synes råda mellan universitetsmyndigheterna och statskontoret, och hvarpå jag ej har anledning att ingå.

För akademikamrerarens tredje utredning torde jag däremot böra något närmare redogöra. Akademikamreraren erinrar däri, hurusom han ansåge sig i sin första nyss omförmälda utredning hafva ådagalagt, att universitetsmyndigheterna vid tillämpning af nådiga brefvet den 1 juni 1877 angående ombildning af adjunkturerna och rekvisition af därför beviljadt statsanslag riktigt beräknat de universitetets tillgångar, som borde användas vid ombildningen. Emellertid upptoge statskontoret i dess förut omnämnda tryckta yttrande öfver det från universitetet afgifna förslag till stat för universitetet en specifikation öfver de medel, som enligt statskontorets förmenande skulle utgöra 1877 års tillgångar, och då denna specifikation icke stode i öfverensstämmelse med den beräkning, akademikamreraren gjort af 1877 års tillgångar, ville han till närmare granskning upptaga statskontorets specifikation.

Akademikamreraren har därvid funnit, att en af statskontoret upptagen post borde uteslutas, en annan nedsättas. Statskontoret beräknade bland ifrågavarande tillgångar först 1833 års anslag till en adjunkt 675 kronor. Af liknande skäl, som anförts till stöd för att ej bland tillgångar till afräkning vid rekvisition af 1876 års förslagsanslag medtagits förut omhandlade statsmedel 1,800 kronor och 1,200 kronor, tillhopa 3,000 kronor, borde nyssberörda 675 kronor ej inräknas i tillgångarna för ombildning af adjunkturerna jämte det spannmålsanslag, innefattande samma anslag, som i vederbörande stat tilldelats denna adjunktur.

Vidare hade statskontoret bland tillgångarna för adjunkturernas ombildning beräknat hela det anslag, som år 1841 beviljats till löneförbättring och understöd för yngre lärare vid universitetet, 1,500 riksdaler banko eller 2,250 kronor. Af detta belopp vore emellertid i 1872 års stat 750 kronor upptagna såsom arfvode åt yngre akademiska lärare, ett ändamål hvartill beloppet ock, jämte af universitetets egna medel lämnadt tillskott och ytterligare statsanslag, sedermera städse användts.

Med iakttagande af dessa ändringar skulle 1877 års beräknade tillgångar, på sätt akademikamreraren närmare angifver, komma att uppgå till ett belopp af sammanlagdt 72,000 kronor. Emellertid hade dessa tillgångar i propositionen till 1877 års Riksdag samt inom ecklesiastikdepartementet enligt förutnämnda promemoria beräknats allenast till 71,000 kronor.

Den missräkning, som här förelåge, syntes ligga i beräkningen af till-

29 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

gångarna för de s. k. världsliga adjunkturerna och hafva uppkommit redan i sammanhang med utfärdandet af 1862 års stat samt därifrån insmugit sig i 1872 års stat. Huru felet uppkommit vore numera omöjligt att utreda.

I drätselnämndens af akademikamrerarens utredningar åtföljda yttrande framhållas svårigheterna för de nya personer, som för närvarande utgjorde universitetets ekonomiska förvaltnings styrelse och tjänstemannapersonal, att genast utreda och klarlägga de förhållanden, som, gällande vid midten af 1870-talet, betingade den form och de afräkningsbelopp, som ända från och med år 1878 i hufvudsak följts vid vederbörande rekvisitioner. Så mycket mindre hade man haft anledning att ägna särskildt historiskt studium åt den ganska invecklade frågan, som anmärkning mot rekvisitionsmetoaen och dess resultat ej försports, hvarken år 1882, då drätselnämnden gjort en särskild framställning i ämnet till statskontoret, eller senare, då förslaget till 1885 års stat framlades.

Efter tagen del af akademikamrerarens utredning rörande rekvisitionen af 1877 års förslagsanslag hade drätselnämnden för sin del ej kunnat finna annat, än att, med tillämpning af föreskrifterna i nådiga brefvet den 1 juni 1877 angående ombildning af adjunktsinrättningen m. m., universitetsinyndigheterna i Uppsala rätteligen förfarit samt ställt sig de för rekvisition af 1877 års förslagsanslag meddelade föreskrifter till efterrättelse. Särskildt ville drätselnämnden framhålla, att af ordalagen i nyssnämnda nådiga bref vore tydligt, att de adjunktslöner inom de s. k. världsliga fakulteterna, som i det nådiga brefvet afhandlades, och hvilka därefter, i mån af inträffande ledighet skulle jämte andra särskildt angifna anslag för den genom brefvet anbefallda omregleringen användas, vore de i 1872 års stat för universitetet upptagna. Dessa löner, med däri åren 1876 och 1877 vidtagna förhöjningar, hade ock ingått i universitetets beräkningar.

Drätselnämnden säger sig vidare anse det vara ömkligt att nu om möjligt en gång för alla få klarhet i de frågor om statsmedels användande, som statskontoret bragt på tal, och upptager i samband därmed det af akademikamreraren angifna förhållandet, att af de statsanslag, som på skilda tider blifvit beviljade universitetet för reglering af adjunktslönerna inom de världsliga fakulteterna, verkligen ett belopp af 1,000 kronor icke blifvit för ändamålet användt; om felet härvidlag — härstammande från 1862 års stat — hade den nuvarande drätselnämnden hittills ej haft någon aning, och det vore ursäktligt och skäligen förklarligt, om tillträdande nya ledamöter i drätselnämnden och nya tjänstemän icke utan särskildt gifven anledning företoge sig att nagelfara de sifferberäkningar, som legat till grund för beslut, fattade långt före deras tid, och om hvilka beräk-

30 Knngl. Maj:ts 1Säd. Proposition N:o 99.

ningar de haft allt skäl att antaga, att de redan undergått vederbörlig granskning.

Sedan emellertid nu omförmälda förhållande blifvit utredt, hade drätselnämnden, varskodd af denna upptäckt, sökt komma till klarhet därom, huruvida, då statskontoret förmenat ett belopp af tillhopa 3,456 kronor 63 öre af statsmedel vara af universitetet för mycket rekvireradt, jämväl någon verklig grund kunde förefinnas för statskontorets antagande, i hvad anginge återstående omkring 2,500 kronor.

Under forskningarna härom hade drätselnämndens uppmärksamhet blifvit fästad på förhållandet med universitetets så kallade emeritilöner. I detta afseende vore följande att märka.

Sedan längre tid tillbaka hade vid universitetet funnits inrättade två emeritilöner, hvilka utgått helt och hållet af universitetets egna medel. I 1837 års stat för universitetet hade dessa löner varit bestämda hvardera till 225 tunnor spannmål och 300 riksdaler i hyresersättning, men vid 1858 års Riksdag hade de, jämlikt nådigt bref den 20 mars 1858, höjts af statsmedel till 4,500 riksdaler hvardera, till hvilken förhöjning medel skulle tagas af ett af Riksdagen samma år beviljadt förslagsanslag å 30,000 kronor. Detta anslag hade sedermera ersatts med det — förut i ärendet af mig omförmälda — bestämda spannmålsfyllnadsanslag, som beviljats af 1873 års Riksdag, 43,323 riksdaler 79 öre.

Vid 1840 och 1841 årens Riksdagar hade af statsmedel beviljats anslag till ytterligare två emeritilöner, till hvilkas höjande sedermera vid olika tider beviljats anslag dels af statsmedel dels af universitetets egna medel.

Genom 1872 års stat hade ytterligare tillkommit två emeritilöner, hvilka dock aldrig tillsatts och snart nog indragits.

Riksdagen år 1873 hade nämligen medgifvit rätt för vederbörande professorer, adjunkter m. fl. att efter uppnådda 65 lefnadsår försättas å indragningsstat, hvaremot de anslag till emeritilöner, som från statsverket utginge till universiteten, borde vid inträffande ledighet upphöra.

Vid tiden för den nu omnämnda omregleringen, eller år 1873 och närmast följande år, hade de fyra i 1862 års stat upptagna emeritilönerna innehafts af följande emeriti, nämligen f. d. professorerna Fries och Bergfalk, hvilka innehaft de båda äldre och större, delvis af universitetets delvis af statens medel utgående emeritilönerna, samt f. d. bibliotekarien Fant och f. d. professorn Böttiger, hvilka åtnjutit de båda lägre emeritilönerna.

Sedan Fant och Böttiger dött och hvarderas stärbhus under föreskrifven tid uppburit emeritilönen, hade statsanslag för dem ej vidare rekvirerats.

31 Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Fries hade aflidit den 10 februari 1878. Då han efterlämnat familj, hade hans stärbhus enligt författningarna fått uppbära lönen under ett och ett hälft år efter hans död, hvarefter densamma upphört, hvilket i detta fall betydt detsamma, som att lönebeloppet i dess helhet besparats universitetet och således kommit universitetets reservfond till godo.

Bergfalk åter hade aflidit ogift den 31 januari 1890, hvarefter och sedan hans emeritilön under ett hälft år kommit hans stärbhus till godo, densamma, hvilken — såsom jag redan nämnt — vore uppförd i 1885 års utgiftsstat, upphört.

I det belopp af 43,323 kronor 79 öre, som af 1873 års Riksdag beviljats universitetet såsom ordinarie fast anslag i stället för 1858 års förslagsanslag, hade emellertid ingått jämväl två summor, en å 1,265 kronor 78^ öre och en å 1,265 kronor 77 öre, såsom lönetillökning för två emeritilöner, just de som innehafts af Fries och Bergfalk.

Om nu nyssnämnda anslagsbelopp af 43,323 kronor 79 öre öre verkligen skolat minskas med nyssnämnda två belopp å respektive 1,265 kronor 78 öre och 1,265 kronor 77 öre, i den mån de två nyss omförmälda emeritilönerna blifvit lediga, hade sådant blifvit förbisedt och fallit i glömska såväl hos universitetsmyndigheterna i Uppsala som jämväl hos öfverordnade myndigheter, ty alltjämt hade från universitetet rekvirerats och rekvirerades fortfarande nämnda ordinarie anslag med oförändradt belopp. Detta förbiseende hos myndigheterna hade varit så fullständigt, att, hvad särskildt anginge Bergfalks emeritilön, Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 2 februari 1886 på framställning af universitetskanslern gillat och godkänt ett från universitetet utgånget förslag, att för gäldande af lån, som universitetet måst upptaga för nya universitetshusets byggande m. m., skulle få användas, förutom andra medel, hvarom nu icke vore fråga, jämväl den i nya staten af år 1885 på indragningsstat upptagna enda ännu kvarstående emeritilönen å 4,500 kronor efter dåvarande innehafvarens afgång.

De belopp, som drätselnämnden sålunda framhållit, vore alltså: 1,000 kronor, 1,265 kronor 78 öre och 1,265 kronor 77 öre, eller tillhopa 3,531 kronor 55 öre.

Därest statskontorets anmärkning i grunden afsåge de af drätselnämnden nu framlagda förhållanden, kunde drätselnämnden för närvarande icke förklara anledningen till den skiljaktighet, som förefunnes mellan nyssnämnda sammanräknade belopp samt den summa, som statskontoret uppgåfve, eller 3,456 kronor 63 öre.

Drätselnämnden förmenade, att de förhållanden, som nu blifvit af densamma berörda, vore af den beskaffenhet, att de borde föranleda ett

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

slutligt afgörande, innan något vidare lämpligen kunde från universitetets sida åtgöras i fråga om universitetets nya utgiftsstat, enär dessa frågor icke obetydligt inverkade på beloppet af universitetets för utgiftsstaten beräkneliga tillgångar.

Skulle emellertid Kungl. Maj:t vilja redan nu afgöra frågan om ny stat för universitetet, ville drätselnämnden anföra, att densamma helst önskade, att uppställningen af utgiftsstaten skedde i öfverensstämmelse med nämndens framställda förslag, men att, om Kungl. Maj:t funne, att afseende borde fästas vid hvad statskontoret däremot anfört och yrkat, drätselnämnden för sin del funne det af statskontoret senast framställda alternativa förslaget n:r IV vara att beakta.

Härvid hade akademikamreraren såsom sin mening uttalat, att han för räkenskapernas förenkling och öfverskådlighet och därmed äfven för åstadkommande af en lättare kontroll funne det önskvärdt, att 1876 och 1877 års förslagsanslag fixerades, och att, då det ifrågasatta nya räkenskapsformuläret skulle ansluta sig till den nya staten, åtgärder för vinnande af nyssnämnda syfte vidtoges före den nya statens upprättande. I denna akademikamrerarens åsikt kunde drätselnämnden så mycket mindre instämma, som en fixering, enligt nämndens mening, lätt kunde komma att innebära en fara för universitetets ekonomi.

Vid besvarandet af den nådiga remissen har kanslern uti skrifvelse den 12 april 1904 uttalat önskvärdheten af, att uppställning af inkomstoch utgiftsstaten äfvensom af universitetets räkenskaper medgåfve, att i rikshufvudboken kunde införas tillräckligt fullständigt, särskildt konto för universitetet, samt under åberopande i öfrigt af hvad kanslern tillförne i ärendet andragit öfverlämnat ärendet till Kungl. Maj:ts pröfning för den åtgärd, som i dess närvarande skick funnes af omständigheterna påkallad.

Ännu en gång remitterades ärendet till statskontoret. Dess med anledning af denna remiss afgifna utlåtande är dagtecknadt den 29 september 1905. I detta utlåtande har statskontoret till en börjat erinrat, att den i ärendet ifrågakomna anmärkning vid det större akademiska konsistoriets i Uppsala beräkning af 1877 års förslagsanslag framställts ingalunda i afsikt att kasta någon skugga på universitetets nuvarande ekonomiska styrelse och förvaltningspersonal, utan, såsom statskontoret i sitt föregående utlåtande framhållit, till ytterligare belysning af det särskildt ur kontrollsynpunkt trängande behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala universitets stat, i det att anmärkningens riktighet icke kunde af

33 Kun/fl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

räkenskaperna eller öfriga för statskontoret tillgängliga handlingar tillförlitligen bedömas.

Anmärkningens riktighet eller oriktighet vore således af underordnad betydelse för den föreliggande frågan, nämligen behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala universitets stat.

Då emellertid drätselnämnden förmenade, att de af densamma framlagda förhållanden borde föranleda ett slutligt afgörande, innan något vidare lämpligen kunde från universitetets sida åtgöras i fråga om universitetets nya utgiftsstat, hade statskontoret låtit verkställa en utredning af frågan med ledning af de nya upplysningar, som nu från universitetsmyndigheterna framkommit. Denna utredning innehölles i ett vid statskontorets utlåtande fogadt memorial med tillhörande tablå och utvisade, att den af statskontoret i det underdåniga utlåtandet den 2 april 1903 anmärkta

summan .......................................................................................... kronor 3,456: 6o

borde ökas med ........................................................................... _^5: .

således till....................................................................................... kronor 3,531: 63,

och att dessa statsmedel, som universitetet under en lång följd af år obehörigen utbekommit, utgjordes af följande årliga belopp:

från och med 1877: af 1876 års förslagsanslag............... kronor —: 08

» » » 1878: » 1877 » » ............... » 1,000: —

» » » den 11 augusti 1879: af 1873 års bestämda

anslag till fyllande af spannmålslöner... » 1,265: 77

» » » den 1 augusti 1890: af d:o d:o................. » 1,265: 78

Summa kronor 3,531: 63.

Bortsåge man från den första af ifrågavarande i summan ingående fyra poster, hvilken hade samband med skiljaktigheter, uppkomma vid anslagets fördelning på flera löntagare, uppginge det sammanräknade beloppet af intill slutet af år 1903 obehörigen uppburna statsmedel till 73,854 kronor 41 öre.

Sedan statskontoret sålunda förebragt en utredning om de belopp, angående hvilka återlevereringsskyldighet för Uppsala universitet kunde ifrågakomma, ville statskontoret fästa uppmärksamhet därå, att hvad universitetets drätselnämnd anfört om de svårigheter och det tidsödande arbete, som varit förenadt med den af akademikamreraren verkställda utredning öfver statskontorets anmärkningar beträffande de åt universitetet anvisade statsmedel, utgjorde ett nytt och kraftigt talande skäl för att icke dröja med en förändring i uppställningen af Uppsala universitets stat.

Bih. till Riksd. Frot. 1907. 1 Sami. Afd. 76 Höft. 5

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

I afseende å den af drätselnämnden uttalade farhåga rörande fixering af förslagsanslagen hade statskontoret redan framhållit, att visserligen den af universitetsmyndigheterna år 1884 begärda fixeringen af förslagsanslagen till 100,000 kronor varit för låg. Statskontoret vidhölle sin nu äfven af akademikamreraren understödda åsikt, att företräde borde lämnas åt ett statförslag, i hvilket, hvad statsmedlen anginge, endast förekomme bestämda anslag och reservationsanslag.

Statskontorets utlåtande slutar med en hemställan, att Kungl. Maj:t täcktes fatta beslut i ärendet i enlighet med de af statskontoret tillförene framställda yrkanden.

Ur det vid statskontorets utlåtande fogade, vidlyftiga memorial, hvars resultat af statskontoret upptagits, torde jag få omförmäla allenast hurusom däri påvisas, att den af akademikamreraren och drätselnämnden angifna öfverskottsrekvisitionen af 1,000 kronor på 1877 års anslag sammanhänger därmed, att ett år 1863 beviljadt anslag å 1,000 kronor till löneförhöjning åt två språklärare icke medräknats bland 1877 års tillgångar för ombildning af adjunktur»’, oaktadt akademikamreraren förklarat, att så bort ske, och äfven tycktes antaga, att så skett. Samtliga kostnader för adjunktsinstitutionens ombildning hade uppgått till 109,500 kronor, och för deras gäldande hade tillgångar beräknats, hvilka, enligt hvad memorialförfattaren ådagalägger, med inberäknande af nyssnämnda 1,000 kronor uppgått till 110,500 kronor, eller 1,000 kronor öfverkostnaderna — universitetet hade alltså, sedan 1877 års ombildning af adjunktsinstitutionen trädde i verkställighet, årligen utbekommit 1,000 kronor af statsmedel mer än vederbort.

Beträffande frågan om rättighet för universitetet att för något sitt ändamål annat än det ursprungliga behålla förutnämnda fyllnadsanslag till två emeritilöner ansåge memorialförfattaren densamma vara med tillräcklig tydlighet besvarad genom hänvisning till Riksdagens äfven af drätsefnämnden omförmälda beslut år 1873, enligt hvilket de anslag till emeritilöner, som då från statsverket till universiteten utginge, borde vid inträffande ledighet upphöra.

Myndigheter- Den vidlyftiga förhandlingen rörande den nya staten för universitetet rörande ny i Uppsala har i väsentliga delar sm motsvarighet i ärendet rörande ny ‘TeJuemtstat f.ör un^vers^tetet i Lund. Äfven i detta ärende hafva universitets- * lind. ‘ myndigheterna och statskontoret upprepade gånger utlåtit sig.

Det större akademiska konsistoriets i Lund första yttrande i ärendet är dagtecknadt den 21 mars 1900. Vid detta yttrande är fogadt ett för-

Kuvgl. Majist Nåd. Proposition N:o 99.

slag till ny stat med tillhörande utredning och motiver, hvilka handlingar upprättats af akademiräntmästaren och godkänts af drätselnämnden. Konsistoriet förklarade sig därvid till alla delar ansluta sig till hvad akademiräntmästaren sålunda föreslagit och anfört, endast med en detaljanmärkning, som jag här kan förbigå. En af konsistoriet i skrifvelsen framkastad tanke på förbättrad aflöning för vissa professorer, bibliotekarien och räntmästaren in. fl., mot det att staten öfvertoge de ängslotter, hvilkas afkastning inginge i vederbörande» aflöning, har, såsom jag redan antydt, i viss mån realiserats. Ur det vid konsistoriets skrifvelse fogade protokoll vid konsistoriets sammanträde den 7 mars 1900 vill jag i förbigående omförmäla, hurusom en af konsistoriets medlemmar erinrade, att universitetets ekonomi ursprungligen varit grundad på det gamla »kapitelgodset», som dock snart indragits och ofullkomligt ersatts med anslag i spannmål. Men såväl kronotionde som — på senare tider — kyrkotionde och vaxljusmedel vore utbytta mot fasta penninganslag, och alla nya anslag vore beviljade i penningar. Af de gamla inkomsterna aterstode nu endast arrendena af de jämförelsevis få hemman, som fortfarande vore universitetets egendom och genom dess drätselnämnd utarrenderades. Det kunde ifrågasättas att uppdraga ombesörjandet häraf åt den myndighet, som hade vården af statens egendom i allmänhet sig anförtrodd.

De i konsistoriets skrifvelse omförmälda handlingar utgjordes af: 1) förteckning å tomtöremedel, som tillkomme universitetet från fastigheter i Lund, Malmö och Landskrona, tillhopa 25 kronor 97 öre, 2) blankett till arrendekontrakt angående utarrendering af akademihemman mot afgift i spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas med penningar efter angifven beräkning, innehållande blanketten bland annat föreskrift om skyldighet för vederbörande tillträdande arrendator att till den afträdande erlägga lösen för de å egendomen befintliga åbyggnaderna, 3) protokoll hållet hos teologiska fakulteten den 19 december 1899 i samtliga nuvarande ordinarie teologie professorers närvaro och innefattande tillstyrkan af ett af drätselnämnden uppgjordt förslag angående fördelning af fakultetens prebendepastorat på de till fakulteten hörande lärostolar samt utbyte af hittillsvarande spannmålsbidrag till prebendeinnehafvarna från löningsfonden mot fasta kontanta löner, med iakttagande att de extra ordinarie professorerna, såsom hittills, ej erhölle del i löningsbidragen, hvarjämte fakulteten uppgaf beloppen af vissa onera, som, utom skyldigheten att aflöna, vice pastor, häftade vid prebendena, 4) för Lunds universitet den 13 november 1885 fastställd utgiftsstat med däri sedermera vidtagna ändringar, 5) förslag till ny inkomst- och utgiftsstat, innehållande i afdelning I motiv, i afdelning II inkomster, i afdelning III utgifter samt i afdelning IV afl-

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

manna bestämmelser, 6) förteckning å löneinkomster, som för närvarande utgå till professorerna och extra ordinarie professorerna inom teologiska fakulteten samt — till styrkande af däri upptagna belopp af bidrag från löningsfonden — 7) en uträkning upptagande medeltalet af dessa bidrag för åren 1889—1898, 8) uppgift å arrendespannmål, som erlagts till universitetet under åren 1889—1898, utvisande ett medelvärde af 30,867 kronor 34 öre, 9) uppgift å de från förslagsanslagen utgående belopp under åren 1889—1898, samt 10) uppgift på de extra inkomster, som under samma år tillkommit universitetet, varande medeltalet för år för akademikassan 578 kronor 67 öre och för bibliotekskassan 690 kronor 70 öre.

En blick på den föreslagna inkomststaten, jämförd i vissa delar med motiven, ger följande vid handen.

De bestämda ordinarie statsanslagen upptagas med då utgående belopp, jämte tillägg af ett — sedermera beviljadt — anslag till en vaktmästare vid universitetsbiblioteket.

Därtill skulle komma förslagsanslagsbeloppet, 62,592 kronor, hvilket emellertid borde förvandlas till fast ordinarie anslag. Sedan nämligen numera kyrkotionden med forsellönsersättning samt vaxljusmedel ersatts med fast årligt anslag och alla universitetets löntagare, som ägde rätt till spannmålslöner, med undantag af de ordinarie teologie professorerna, utbytt dessa mot fasta penninglöner, hvartill äfven de teologie professorerna vore villiga, vore tiden inne att skrida till dylik förvandling. Spannmålsarrendena vore visserligen fortfarande växlande, men de kunde dock tämligen noga bestämmas.

Enligt hvad i motiverna upplyses hafva af förslagsanslagen utgått dels bestämda årliga belopp, nämligen

af 1876 års förslagsanslag .................................................... kronor 16,650: —

» 1877 » » » 25,500: —

dels ock för höjande af vissa spannmålsaflöningar växlande belopp, hvilkas medeltal för åren 1889—1898

utgjort ............................................................... » 20,009: 65

Summa kronor 62,159: 65

Vidare upptages ett belopp, motsvarande eu del utgående extra statsanslag, Indika önskas omförda till fasta ordinarie anslag.

[Jgyler nästa hufvudrubrik uppföres arrendespannmål från universitetets hemman och lägenheter. För denna inkomstkälla beräknas ett belopp af

32,000 kronor — motsvarande ett belopp af 32,035 kronor 52 öre i 1885 års stat.

37 Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Enligt hvad i motiverna upplyses, utgör arrendespanmnålen tran och med den 14 mars 1901 tillsvidare 1,972,906 hektoliter råg och samma mängd korn årligen. Arrendespannmålen löses enligt löpande årets markegångstaxa Lätt. A för Malmöhus lån, med förhöjning af en krona 20 öre för hvarje hektoliter. Lösensumman hade under åren 1886—1898 varit lägst år 1888, nämligen 23,907 kronor 10 öre, och högst år 1892, då den utgjort 35,612 kronor 29 öre. Den vore för år 1899 beräknad till 39,514 kronor 37 öre. Årliga arrendeafgifterna hade visserligen under tioårsperioden 1889 — 1898 i medeltal ej utgjort mer än sammanlagdt 30,867 kronor 34 öre, men de syntes i nya staten kunna utan risk beräknas till

32,000 kronor.

Härefter upptages ersättning för den indragna kyrkofonden med forsellön och vaxljusmedel, förutnämnda belopp 32,593 kronor.

Ytterligare beräknas såsom tillgångar för uppehållande af universitetets verksamhet ränta efter 4 °/o :l akademikassans och vissa fonders räntebärande kapital, 795,866 kronor 39 öre, sålunda specificeradt:

a) akademikassan ........................ kronor 729,996: 48

b) Norbergska fonden .............. » 28,745: 84

c) Filéenska » .............. » 33,718: 30

d) von Hermansonska fonden... »_3,405: 77 = kronor 795,866: 39

Räntan är i rundt tal i beräkningen upptagen med 32,000 kronor.

Beträffande akademikassan och nämnda fonder anser jag mig böra lämna några upplysningar, delvis hämtade ur det af professor Martin Weibull utgifva arbetet »Lunds universitets historia 1668—1868» samt från ett i handlingarna till förevarande ärende befintligt meddelande frän akademiräntmästaren i Lund.

Akademikassan, eller såsom den i 1885 års stat ock benämnes »hufvudkassan», grundlädes dels genom besparingar på »stipendiestaten» d. v. s. de för aflöningar afsedda anslagen, dels genom ett kanslersbref, enligt hvilket tillträdande professor ej finge beräkna lön för hela det år, inom hvilket han begynt tjänstgöring, utan endast från den dag han tillträdde ämbetet. Sedermera, på 1730-talet, förvandlades kassan till eu »besparingsoch förrådskassa», hvaraf endast räntan, ej. kapitalet, finge röras. Härmed grundades en universitetets reservfond, akademikassan, hvars tillväxt dock först blef mera betydande, då man begynte vid vakanser låta lönlösa eller mindre lönta utan ersättning sköta de lediga lärostolarna med indragande af lönen till universitetet.

I den år 1837 fastställda staten är akademikassan angifven till

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

100.000 riksdaler, och först då bildades den i räkenskaperna nu s. k. reservfonden, till hvilken därefter alla lönebesparingar ingått.

Hurusom vissa tillfälliga inkomster pläga ingå till akademikassan eller hufvudkassan synes af 1885 års stat. Till kassans förstärkande har tjänat, att räntor å de för universitetets olika institutioner afsedda materiellanslagen ingått till densamma.

Norbergska fonden grundar sig på professorn Mathias Norbergs testamente den 23 december 1811, enligt hvilket fondens ärliga afkomst skall användas till aflöning af en professor vid universitetet i franska, tyska och engelska språken. Enligt meddelad föreskrift i 1837 års stat skulle den akademiska förvaltningen ansvara »den Norbergska professorn för full lön i likhet med öfriga- professorer inom filosofiska fakulteten, emot det att han nied sina föregående åligganden förenade det att föreläsa och examinera i estestik». Universitetets utgiftsstat af år 1848 upptager Norbergska fondens ränteafkomst bland universitetets öfriga tillgångar för bestridande af löpande utgifter och så har äfven därefter ägt rum.

Filéenska fondens ränteafkomst skulle, enligt donators, kommerserådet P. E. Filéens testamentariska föreskrifter den 7 och 28 september 1822 och den 31 maj 1824, användas till danande af djurläkare samt till en inrättning för öfning i ridkonsten äfvensom till ökade förmåner för en kirurgisk operatör. I den år 1848 fastställda staten för universitetet föreskrefs, att fondens ränta tillsvidare skulle ingå till »allmänna löningsfonden», hvarmed förstods akademikassan.

Hvad beträffar den von Hermansonska fonden, grundar den sig på testamenten af auditören F. von Hermanson den 21 april 1828 och den 1(1 oktober 1830. Årsräntan å donationsmedlen skulle användas såsom stipendium åt två studerande, som vore sinnade göra tjänst vid akademiens bibliotek. Sedan i utgiftsstaten år 1837 löner åt två amanuenser vid universitetsbiblioteket inrättats, öfverfördes fonden då till akademikassan, från hvilken erforderlig fyllnad i amanuenslönerna skulle utgå.

Såsom nyss nämnts, är räntan å akademikassan och fonderna beräknad efter 4 medan densamma i 1885 års stat är antagen till 5 %. Det har, enligt motiven, ansetts klokast att ej i nya staten beräkna mer än 4 % ränta, med hänsyn till den stundom rådande låga räntefoten samt därtill att akademikassans kapital till ett belopp af 50,000 kronor för närvarande vore placeradt i obligationer, löpande med 3Y2 % ränta, hvartill komme, att akademikassan möjligen torde behöfva anlitas för vissa årliga jordskyldsafgifter.

Nästa hufvudpost i inkomstberäkningen utgöres af ränta efter 4 % å bibliotekskassans räntebärande kapital, vid 1899 års början utgörande

40.000 kronor, därifrån skulle afräknas Ahlmanska fonden, 11,253 kronor

39 Kungl. Mcj:U Nåd. Proposition N:o 99.

57 öre, hvarjemte ifrågasatts en nedsättning af fonden med 20,000 kronor, motsvarande ett tillämnadt bidrag å nämnda belopp till uppförande af ny biblioteksbyggnad. Räntan å återstående beloppet 8,746 kronor 43 öre är fördenskull upptagen till 350 kronor i rundt tal.

Nyssomförmälda Ahlmanska fond skall enligt professorn A hl mans testamente; den 20 september 1841 användas för inköp till universitetsbiblioteket af teologisk litteratur.

Ytterligare följa i inkomstberäkningen tomtöremedel, upptagna till enahanda belopp som i 1885 års stat, "25 kronor 97 öre, samt studentinskrifningspenningar och tillfälliga inkomster, förslagsvis beräknade till

1,200 kronor.

Inkomstberäkningen i sin helhet visar en slutsumma af 437,140 kronor 37 öre. Till akademikassans förstärkning skulle fortfarande ingå de i 1885 års stat omförmälda tillfälliga och för utgiftsstaten icke beräknade inkomster: arrendeafgift för S:t Petri kyrkogård och för en fäladslott — för närvarande, enligt uppgift, utgörande sammanlagdt 110 kronor för ar, städjeafgifter samt hvad som svarar mot en i utgiftsstaten upptagen post å 3,000 kronor för ränta och amortering af lån, i den män denna, utgift kan komma att upphöra. Det upplyses, att lånet utgör 50,000 kronor, upptaget på grund af nådigt bref den 17 mars 1882 för möblering in. in. i universitetshuset.

Förslaget till utgiftsstat slutar å ett belopp af 435,482 kronor 50 öre. Likasom i fråga om förslaget till stat för Uppsala universitet skall jag först längre fram i min framställning närmare ingå på frågan om uppställningen af utgiftsstaten och meddelandet af vissa allmänna bestämmelser, här endast nämnande, att förslaget ej, såsom i fråga om Uppsala universitets stat ägt rum, inskränker sig till en blott kodiliering, utan äfven innehåller några nya poster samt förhöjningar af vissa aflöningar in. m.

Då universitetskanslern med skrifvelse den 6 april 1900 öfverlämnade konsistoriets yttrande och öfriga nu omförmälda handlingar till Kungl. Maj:t, förklarade sig kanslern icke hafva något att tillägga till hvad konsistoriet föreslagit och hemställt.

_ Statskontoret, som genom nådig remiss anbefallts att afgifva underdånigt utlåtande i ärendet, har afgifvit sådant i skrifvelse den 13 maj 1902.

I skrifvelsen framhåller statskontoret de förut beträffande Uppsala universitet angifna synpunkter, som hänvisade på önskvärdheten, att särskilda konti för de af universiteten förvaltade, ansenliga statsmedel kunde i rikshufvudboken införas. Det räkenskapsformulär, som för närvarande

40 Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

vore gällande för Lunds universitet, vore emellertid icke så inrättadt, att det utan svårighet medgåfve införandet i rikshufvudboken af ett konto, utvisande förhållandet med de af universitetet förvaltade statsmedlen. Härtill komme, att detta formulär äfven i andra hänseenden företedde bristande öfverskådlighet samt särskildt saknade den själfkontroll, som innefattades i ett bokföringssätt, inrättadt efter det s. k. dubbla italienska bokhalleriet, hvadan ett nytt formulär vore väl behöfligt.

Statskontoret erinrar i sammanhang härmed om det af statskontoret och kammarrätten den 10 maj 1901 samt af statskontoret ensamt den 31 december 1901 framlagda förslag beträffande bokföringen, medelförvaltningen och statens uppställning vid Uppsala universitet. Då det skulle vara af synnerlig vikt, att likformighet i dessa hänseenden genomfördes vid båda universiteten, har statskontoret jämväl hemställt, att det uppgjorda förslaget till stat för Lunds universitet måtte omarbetas på sådant sätt, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel, samt att därefter ett nytt formulär till hufvudbok för universitetet framställdes, som bättre än det nuvarande motsvarade klufven på öfverskådlighet, särskildt därutinnan, att de bestridda utgifterna, hvad statsmedlen anginge, komme att angifvas å för hvarje anslag särskildt konto.

Likasom i ärendet angående ny stat för universitetet i Uppsala har statskontoret äfven till underlättande af den ifrågasatta omarbetningen af Lunds universitets stat lämnat en redogörelse för de för år 1901 till detta universitet enligt riksstaten utgående anslag af statsmedel, hvarefter likaledes följer en, i en vid statskontorets skrifvelse fogad bilaga A införd, utredning till hvilka belopp af statsmedel och till hvilka belopp af universitetets egna medel dess institutioner uppehölles och dess professorers samt tjänstemäns och betjäntes löner utginge. Af utredningen framgår, att till täckande af de poster, som angifvits såsom utgående af löningsfonden akademikassan — funnes denna tillgodoförda statsanslag till så stort belopp, att i själfva verket af dessa utgiftsposter genom universitetets egna medel endast gäldades 61,246 kronor 18 öre. Statskontorets nu ifrågavarande skrifvelse är med tillhörande bilagor tryckt, och torde jag få hänvisa till denna tryckta handling för närmare kännedom om nu af mig omförmålda redogörelse och undersökning rörande Lunds universitets medel.

Med anslutning till den inom konsistoriet uttalade uppfattning, hvilken jag omnämnt, och i öfverensstämmelse med hvad statskontoret i fråga om Uppsala universitet föreslagit, har statskontoret i sitt nu förevarande utlåtande framhållit, att det ur såväl universitetets som statsförvaltningens synpunkt skulle vara särdeles lämpligt, om en sådan reglering kunde genomföras, att statsverket öfvertoge alla utgifter för universitetet, under

41 Kung]. Majtis K åd. Proposition N:o 99.

<let att vill denna reglering såsom tillgång beräknades universitetets såsom dess egna betraktade medel.

Statskontoret har därför i nu förevarande ärende beträffande Lunds universitet gjort enahanda hemställan som i afseende å Uppsala universitet rörande verkställandet af en fullständig utredning i afseende å universitetets tillgångar utöfver de i riksstaten upptagna samt om lämpligheten af universitetsegendomarnas öfverlämnande åt domänstyrelsens förvaltning, hvarefter ett nytt förslag till inkomst- och utgiftsstat för universitetet borde utarbetas. Likaledes ifrågasätter statskontoret alternativt en uppdelning af utgiftsposterna i staten på statsverket och akademien, såsom statskontoret föreslagit i fråga om Uppsala universitet. En förutsättning härför vore förslagsanslagens förvandling till bestämda anslag enligt lämplig beräkning.

För att åskådliggöra de af statskontoret sålunda uttalade önskemål har statskontoret låtit utarbeta ett vid dess skrifvelse såsom bilaga B fogadt förslag till ny utgiftsstat för universitetet. — De två hufvudförslag statskontoret sålunda framställt — motsvarande de i fråga om Uppsala universitet gjorda — betecknar jag såsom statskontorets alternativ I och II.

Genom nådig remiss lämnades kanslern för rikets universitet tillfälle att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande med anledning af hvad statskontoret i ärendet anfört.

Kanslern begärde yttrande af det större akademiska konsistoriet, som i sin ordning inhämtade utlåtande från universitetets drätselnämnd.

I detta utlåtande, hvilket konsistoriet för sin del såsom eget yttrande åberopade, anförde drätselnämnden, enligt utdrag af dess protokoll den 31 oktober 1902, bland annat följande:

Statskontoret hade gjort anmärkning mot det vid Lunds universitet använda räkenskapsformuläret. Detta syntes dock drätselnämnden synnerligen öfverskådligt och lätt att kontrollera. Det af statskontoret förordade dubbla italienska bokhålleriet syntes ej lämpadt för räkenskaper af så enkel natur som universitetets, och drätselnämnden kunde ej tillstyrka någon ändring i det nu använda formuläret, hvilket af Riksdagens revisorer vitsordats såsom enkelt, redigt och öfverskådligt.

Hvad statskontorets hemställan i öfrigt i detta ärende anginge, ville drätselnämnden anmärka, att det ej torde vara riktigt att göra en sådan åtskillnad, som den af statskontoret angifna, mellan de till universitetet från statsverket utgående kontanta anslagsbeloppen och de öfriga inkomster, som universitetet för bestridande af de i stat angifna utgifterna disponerade, ty dessa senare inkomster vore lika fullt som de förra till sitt

Bih. till Riksd. Prof. 1907. I Sami. 1 Afd. 76' Höft. 6

42 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 09.

ursprung att anse såsom statsmedel, om de ock en gång för alla blifvit till universitetet öfverlåtna.

Nämnda inkomster utgjordes dels af arrendena från de hemman, som ännu tillhörde universitetet — rester af det gamla vid universitetets stiftande till detsamma anslagna kapitelgodset, som till större delen snart indrogs till statsverkets disposition och då ersattes med vissa anslag af krono- och kyrkotionde — dels af räntorna å det universitetets kapital, som ej vore för särskild! bestämdt ändamål anvisadt.

Universitetet hade således ännu i viss män en själfständig ekonomisk förvaltning, och denna anordning vore fortfarande för detsamma högst behöflig.

Universitetets egna inkomster vore i det af drätselnämnden aflämnade förslaget till ny stat så noga redovisade, att det ej vore möjligt åstadkomma en fullständigare utredning af desamma, och ett angifvande af de särskilda ändamål, för kvilka de kunde blifvit universitetet tillagda, vore så mycket omöjligare, som de ej blifvit universitetet tilldelade för något särskild! ändamål utan för dess verksamhet i allmänhet.

Om statens och universitetets intressen skulle i någon män bättre tillgodoses, därest universitetets fastigheter öfverlämnades till förvaltning af domänstyrelsen, skulle en dylik anordning ingalunda afstyrkas af drätselnämnden. Men efter nämndens öfvertygelse stode ej några fördelar därigenom att vinna för det allmänna, så länge arrendatorerna af akademihemmanen själfva ägde samtliga å fastigheterna befintliga åbyggnader. Dessa hade vid vederbörliga värderingar uppskattats till omkring 400,000 kronor, och endast om staten eller universitetet inlöste dem, skulle högre arrenden kunna erhållas. För närvarande utginge arrendena i allt fall, om skälig ränta beräknades på det af arrendatorn för byggnadernas inlösen nedlagda kapital, i medeltal efter 60 kronor årligen för hektar, och högre arrende torde staten näppeligen erhålla för likartad, genom domänstyrelsens försorg utarrenderad jord. Jorden å hemmanen hade upparbetats till högsta kultur, och mot dess häfd förekomme i regel aldrig någon anmärkning.

Tiden för arrendekontrakten utginge för tre hemman under åren 1910, 1911 och 1917, för de öfriga tjugusju senare. Ökad inkomst af hemmanen kunde därför i alla händelser ej snart erhållas. Icke heller kunde tjänstepersonalen vid universitetet minskas, i händelse den af statskontoret föreslagna åtgärden vidtoges.

På grund af nu anförda omständigheter och då helt visst andra förhållanden, innan tiden för nu gällande arrendekontrakts utlöpande tilländagått, komme att nödvändiggöra uppgörandet af ännu ett förslag till ny stat, saknade drätselnämnden anledning att för närvarande tillstyrka

43 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

förslaget om akademihemmanens <">f ver lämnande till domänstyrelsens förvaltning.

Mot statskontorets i ilmnet väckta alternativa förslag II, att vissa löntagare skulle aflönas med de till universitetet utgående kontanta statsanslagen, vissa löntagare åter och andra i staten angifna ändamål tillgodoses genom de såsom universitetets egna betecknade medel, hyste drätselnämnden ock af liera skäl betänkligheter. Sistnämnda löntagares ställning kunde tänkas bli mindre fördelaktig, och anordningen, som saknade såväl rättslig som historisk grund, kunde, i stället för att underlätta kontroll och bokföring, leda till oreda och osäkerhet i universitetets räkenskaper.

Universitetskanslerns den 29 december 1902 aflåtna underdåniga svarsskrifvelse innehåller en hemställan, motsvarande den af kanslern i fråga om stat för Uppsala universitet samma dag gjorda.

Statskontoret anbefalldes härefter att afgifva förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet. I det på grund häraf den 30 april 1903 afgifna utlåtandet vidhöll statskontoret sin mening beträffande bokföringssystemet för Lunds universitets hufvudbok. En förändrad uppställning af densamma erfordrades med hänsyn till kontroll och statistik, och denna ändrade uppställning nödvändiggjorde i sin ordning en förändring af statens uppställning på sådant sätt, att statsanslagen skildes från öfriga anslag.

Statskontoret fasthölle sålunda sin i föregående utlåtande yttrade merling i omförmälda hänseende men hade, likasom i ärendet angående Uppsala universitets stat, tagit under öfvervägande, huruvida icke det hufvudsyfte statskontoret ville vinna kunde ernås jämväl med bibehållande af förslagsanslag till lönernas fyllande. Detta kunde äga rum på två sätt, och statskontoret fogar vid sin skrifvelse två alternativa förslagsstater, motsvarande de af mig i det föregående med III och IV betecknade alternativen för Uppsala universitet, enligt Indika nu ifrågasatta båda förslag, framdeles äfven betecknade såsom statskontorets förslag III och IV, förslagsanslagen skulle bibehållas.

Statskontorets slutliga hemställan i nu förevarande skrifvelse är affattad i öfverensstämmelse med statskontorets förut af mig återgifna hemställan i dess underdåniga utlåtande den 2 april 1903 angående ny stat för universitetet i Uppsala, hvarjämte statskontoret hemställer om meddelande af uppdrag åt sakkunniga personer för framställande af förslag till formulär för Lunds universitets hufvudbok, med iakttagande att särskild redovisning lämnas för universitetets egna medel och särskild redovisning för de till universitetet anslagna statsmedel.

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Förnyade underdåniga utlåtanden infordrades nu från universitetskanslern och universitetsmyndigheterna i Lund.

Ånyo tick drätselnämnden yttra sig i ärendet, hvilket skedde till dess protokoll den 29 augusti 1903. Drätselnämnden förklarar sig därvid till en början anse förslaget om ändring i universitetets räkenskapsformulär ej hafva något sammanhang med frågan om inkomst- och utgiftsstaten. Nämnden förhåller sig i öfrigt på anförda skäl afvisande mot tanken på ett nytt i’äkenskapsformulär för universitetet.

Hvad beträffar de båda alternativen III och IV i fråga om uppställning af universitetets stat, så gillas ej heller de af drätselnämnden. Som den till universitetet fordom utgående krono- och kyrkotionden numera blifvit indragen och ersatt med kontanta statsanslag samt arrendena från universitetets hemman och lägenheter, ehuru i kontrakten bestämda i vissa kvantiteter spannmål, som löstes efter visst pris för hektoliter, äfvenledes kontant erlades, torde man, säger drätselnämnden, sakna hvarje anledning att i utgiftsstaten, om ock blott så att säga formaliter, bibehålla ett slikt föråldradt aflöningssätt, som icke skulle kunna tillämpas. Alternativet III borde därför så mycket mindre gillas, som ett af skälen till drätselnämndens yrkande om nådig fastställelse af ny stat just varit, att den för universitetet nu gällande staten angåfve en del af lönerna i spannmål, hvilket syntes vara alldeles oriktigt, sedan lönerna blifvit till vissa kontanta belopp fixerade.

Äfven alternativ IV afstyrker drätselnämnden på det kraftigaste. Uppenbart vore, att en sådan uppdelning af utgiftsposterna, som i detta förslag ifrågasattes, skulle vålla stor oreda och osäkerhet i universitetets räkenskaper samt ej underlätta vare sig kontrollen eller bokföringen.

Drätselnämnden hölle före, att ett noggrannare särskiljande af universitetets tillgångar, än hvad som redan skett i räkenskaperna, icke kunde vidtagas. Arrendemedel, räntor, ordinarie och extra statsanslag samt extra inkomster af hvad namn och beskaffenhet de måtte vara redovisades under särskilda rubriker, och alla utgifter vore i staten upptagna till bestämda belopp och finge ej öfverskridas. Om sålunda de växlande inkomsterna af räntor och arrenden tillförde akademikassan något öfverskott, finge detta ej utan statsmakternas medgifvande användas för universitetets ändamål.

En ökning af akademikassans kapital skulle för öfrigt lända till nytta ej blott för universitetet utan äfven för statsverket, ty därigenom kunde universitetets i dess framtida utveckling nödiga anslagskraf, sedan dessa af statsmakterna pröfvats och gillats, bifallas, utan att nya statsanslag därtill behöfde anlitas.

Drätselnämnden hade nu med anledning af de i flera hänseenden förändrade förhållandena, sedan dess föregående förslag till ny stat upp-

Kanyl. May.ts Nåd. Proposition N:o 9!). 45

rättats, låtit uppgöra ett nytt dylikt förslag. Detta förslag är intaget i dess utlåtande.

Till belysning af detta förslag lämnar drätselnämnden vissa meddelanden, af hvilka jag här vill omförmäla dem, som angå ändring af inkomstberäkningen.

Arrendebeloppen från universitetets hemman och lägenheter äro, enligt medelinkomsten för år under tioårsperioden 1893—1902, beräknade till 33,000 kronor.

Akademikassans räntebärande kapital har af uppgifna anledningar den 1 januari 1903 vuxit till 812,548 kronor 20 öre, eller inberäknadt Norbergska, Filéenska och von Hermansonska fonderna 878,418 kronor 11 öre. Den årliga ränteafkastningen därå beräknas, efter 4%, till i rundt tal

35,000 kronor.

Bibliotekskassans kapital beräknas nu till 28,746 kronor 43 öre och årsräntan därå till 1,150 kronor. Det tillämnade bidraget å 20,000 kronor till biblioteksbyggnaden anser man ej komma att blifva behöflig!.

Det större akademiska konsistoriet åberopade i sitt den 1 oktober 1903 afgifna utlåtande hvad drätselnämnden anfört och föreslagit, dock att Filéenska och von Hermansonska fonderna borde särskiljas från akademikassan och deras ränteafkastningar icke ingå i de för bestridande af universitetets allmänna utgifter beräknade inkomster, hvilka äfven med uteslutande af dessa räntor syntes blifva tillräckliga för utgifterna.

I afseende å dessa fonder bör här anmärkas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 juni 1904 på därom gjord framställning förordnat, att de skulle från akademikassan afskiljas för att användas i enlighet med de i donationsurkunderna gifna bestämmelser, hvarefter närmare föreskrifter om sättet för användningen af fondernas årliga afkastning gifvits genom nådigt beslut den 10 mars 1905.

Med underdånigt utlåtande den 12 april 1904 öfverlämnade universitetskanslern de infordrade yttrandena till Kungl. Maj:t, under uttalande af önskvärdheten däraf att uppställningen af universitetets inkomst- och utgiftsstat samt räkenskaper medgåfve, att i rikshufvudboken kunde införas tillräckligt fullständigt, särskild! konto för Lunds universitet, äfvensom att riksstatens uppställning förändrades i enlighet med hvad statskontoret ifrågasatt, samt under åberopande därjämte af hvad kanslern tillförne i detta ärende andragit; och hemställde kanslern, att Kungl. Maj:t måtte, utan att i vidare mån än sålunda antydts till pröfning upptaga de af statskontoret i ärendet gjorda framställningar, i nåder stadfästa inkomst- och utgifts-

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

stat för Lunds universitet i hufvudsaklig öfverensstämmelse i öfrigt med det nu från universitetets sida afgifna nya förslag till stat.

Slutligen har äfven statskontoret i ärendet afgifvit förnyadt underdånigt utlåtande, dagtecknadt den 2 november 1905. Statskontoret bemöter därvid de akademiska myndigheternas i deras sist afgifna utlåtanden gjorda invändningar dels i afseende å räkenskapsformuläret dels ock i afseende å statens uppställning.

Gent emot drätselnämndens invändningar mot de alternativa statförslagen III och IV anmärker statskontoret, bland annat, att de af statskontoret upprättats blott för att förtydliga de önskemål, som af statskontoret i afseende å staten uttalats, men ingalunda varit afsedda att fastställas i den form, hvari de nu framträdt. Att i alternativet III bibehållits vissa spannmål slöner hade skett, endast för att så vidt möjligt anslutning måtte ske till den nu gällande staten. Statskontoret hade för sin del intet att erinra mot spannmålslönernas ersättande med penningar. Vidkommande alternativ IV vore det, enligt statskontorets mening, uppenbart, att det vore synnerligen ägnadt att befordra det syftemål, som uttalats af såväl statskontoret som kammarrätten, eller att universitetens stater måtte så inrättas, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel.

Det af drätselnämnden upprättade nya förslaget åter lede af samma brister som den nu gällande staten, bland annat i det afseendet, att staten icke angåfve, huruvida de särskilda utgiftsposterna skulle bestridas med statsmedel eller med universitetets egna medel. Förslaget uppfyllde alltså icke de fordringar, som måste ställas på en i berörda hänseende tillfredsställande stat.

Statskontoret hemställer till slut, att Kungl. Maj:t måtte fatta beslut i öfverensstämmelse med de af statskontoret framställda yrkanden.

Departe- De sakkunniga, hvilka på grund af det förutnämnda nådiga inedgif-

me/ifscAefe/isvandet den 2 december 1905 tillkallats för att inom ecklesiastikdeparteyttrande. men{et biträda vid beredningen af förevarande ärende, hafva utgjorts af numera förste revisorn i statskontoret K. A. Beckman, numera räntmästaren vid universitetet i Uppsala G. T. Brandberg och räntmästaren vid universitetet i Lund R. W. A. M. Eklundh. Under samråd mellan vederbörande hafva, i enlighet med af mig gillade grunder, förslag uppgjorts till nya stater för de båda universiteten, för hvilka förslag jag i clet följande skall redogöra.

Behof«et af Om redan år 1899 i följd af förändrade förhållanden nya staters

nya stater.

47 Kuiujl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

upprättande för universiteten var af nöden, är det tydligt, att detta behof nu skall förefinnas i än högre grad. Den omständigheten, att under den sedan nämnda år gångna tiden en mängd nya bestämda anslag å ordinarie stat beviljats för hvardera universitetet, torde härvidlag vara ett tillräckligt talande skäl.

Under nu förevarande ärendes fortgång har ett spörsmål berörts, som tydt på önskvärdheten af en mera genomgripande omgestaltning af staterna, än hvad de från universitetens sida framlagda förslagen innebära.

Jag syftar härvid på den fråga om en förändrad bokföring vid universiteten, för hvars ordnande på ett tillfredsställande sätt eu ny uppställning af utgiftsstaten ansetts påkallad. Yrkandet på ändring i räkenskapsformulären har emellertid mött starka gensägelser från universitetens sida.

Huru räkenskapsformulären — spörsmålet härom berörde ursprungligen, på grund af Riksdagens revisorers anmärkning, endast Uppsala universitet — skola affattas blir att taga i öfvervägande, sedan de nya staterna fastställts. Staternas uppställning åter bär jag af flera skäl funnit vara en fråga af den innebörd, att densamma med därmed förknippade förhållanden nu bör föreläggas Riksdagen. ^Ifrltuda

I det föregående hafva omförmälts fyra af statskontoret framlagda *'förslag“ olika hufvudförslag beträffande hvardera universitetet, sammanfallande parvis med hvarandra.

Det första paret af dessa förslag, af mig betecknade såsom förslag I och afseende, bland annat, att statsverket skulle öfvertaga universitetens alla utgifter, därvid de af universiteten förvaltade tillgångar skulle beräknas såsom tillgång, hafva universitetsmyndigheterna, särskildt i Uppsala, ansett skola medföra betänkliga följder och olägenheter. Till en del torde de från Uppsala universitet uttalade farhågorna bero på en uppfattning af statskontorets förslag, som ej af detta ämbetsverk varit afsedd. Vid universitetet i Lund, hvarest man uttryckligen uttalar, att de tillgångar, universitetet förvaltar, vore att anse såsom statsmedel, synes man ock ej finna samma principiella skäl föreligga till gensaga mot statskontorets förslag, som Uppsala universitets myndigheter så starkt framhållit.

För min del skulle jag väl ej befara, att ifrågavarande förslag komme att genom sin tillämpning leda till några för universiteten och deras verksamhet menliga konsekvenser. Emellertid är att märka, att förslagen ej framställts på den grund, att universiteten förmenades ej tillbörligen handhafva de af desamma förvaltade tillgångar — tvärtom göres från universitetshåll gällande, att bättre resultat nu vinnes, än som skulle stå att ernå med förslagen — utan såsom ett sätt att undanröja anledningarna till de anmärkningar, hvartill statskontoret funnit anledning beträffande univer-

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K: o 09.

sitetens räkenskapers och staters nuvarande beskaffenhet. Och det synes då vara fog för den uppfattning, att förslagen, fattade i sådant syfte, väl kraftigt ingripa i universitetens lif och utveckling, sådana de hittills gestaltat sig, och att man bör se till, huruvida ej andra vägar gifvas. på hvilka man med framgång kan sträfva till målet. Statskontoret själft har funnit det kunna ifrågasättas, om ännu tiden vore inne för dessa förslags genomförande; och med hänsyn till hvad jag anfört synas de mig nu höra lämnas ur räkningen.

Statskontorets båda alternativa förslag II hafva i sin hufvudpunkt — att universiteten med egna tillgångar skulle öfvertaga kostnaden i dess helhet för vissa befattningshafvares aflöning och andra ändamål, statsverket däremot för andra löntagare till sammanlagdt samma belopp som nu — synts mig icke fullt tilltalande. Det vore väl ej något i och för sig att erinra mot den på godtyckliga grunder företagna indelning af löntagare m. m. i två grupper, som förslaget skulle medföra, därest samtidigt ur kontroll- och statistisk synpunkt något vunnes genom förslagets realiserande. Men för ernående af denna vinst påyrkas, att förslagsanslagen fixeras — förutsättningen för att den ifrågasatta anordningen skall blifva genomförd. Och skall man skrida till deras förvandling till bestämda anslag, synes för vinnande af reda och öfverskådlighet i staterna andra vägar stå till buds, hvilka jag för min del föredrager.

I själfva vei'ket anser jag emellertid den i förslag II upptagna frågan om förslagsanslagens förvandling till bestämda anslag synnerligen beaktansvärd. Jag har så utförligt som i det föregående skett redogjort för vissa tvistigheter mellan Uppsala universitets myndigheter och statskontoret rörande rätta beräkningen af förslagsanslagen för detta universitet bland annat af det skäl, att förhandlingarna härom synas mig på det tydligaste påvisa önskvärdheten af att undanröja anledningarna till misstag och felaktigheter, sådana som de omförmälda. Förhållanden, som leda till, att statsmedel till belopp af omkring 74,000 kronor kunna skäligen påstås obehörigen rekvirerade, synas ingalunda tillfredsställande. Väl täcktes Kungl. Maj:t finna sådana omständigheter vara förhanden, att vid hvad i åsyftade hänseende förelupit må få bero. Men för framtiden måste dylikt förebyggas.

För detta ändamål har jag ansett det vara lämpligt att till bestämda anslag förvandla förslågsanslagen för hvardera universitetet — ökade till erforderligt belopp utöfver de nu i riksstaten upptagna — hvarefter dessa sålunda fixerade anslagsbelopp för hvardera universitetet sammanföras med alla de under skilda tider för detsamma beviljade bestämda anslag till ett enda anslag i riksstaten för hvardera universitetet.

49 Kungl. Mojna Nåd. Proposition X:o 99.

I stället för rubriken »universiteten» i riksstaten skulle således komma att där införas två rubriker »universitetet i Uppsala» och »universitetet i Lund».

Redan af livad jag nu anfört framgår, att statskontorets förslag III och IV, för hvilka båda är gemensamt, att förslagsanslagen bibehållas, icke synts mig böra läggas till grund för uppställning af de nya staterna.

I öfrigt synes mig förslaget III mer än ensidigt ansluta sig till de nuvarande staterna. Förslaget IV torde ej heller medföra väsentligare fördelar af en förändring i staterna. Försiagt-

De förslag till stater för de båda universiteten, som med biträde förutnämnda sakkunniga inom departementet upprättats, utgå fördenskull bestämda från en fixering af förslagsanslagen. Från universitetet i Uppsala hafva nnsla3stora farhågor mot en åtgärd i sådan riktning uttalats. Såsom statskontoret riktigt invändt, beror dock berättigandet af en sådan farhåga på, huru fixeringen göres. Att densamma, därest den vid ett föregående tillfälle vidtagits på då föreslaget sätt, skulle varit till skada för vederbörande universitet bevisar blott, såsom det anmärkts, att den beräkningsgrund, efter hvilken fixeringen då var tilltänkt att ske, ej var tillfredsställande.

Efter vunnen lång tids erfarenhet kan man numera med större trygghet och lämpligare bestämma denna beräkningsgrund.

Det är härvid spannmålsvärdets beräkning, hvarpå det kommer an.

I det från universitetet i Uppsala framlagda förslaget till ny stat är detta värde beräknadt till 7 kronor 25 öre för hektoliter. Det förslag åter, som jag låtit upprätta för nämnda universitet, utgår från ett spannmålsvärde af 7 kronor 18 öre för hektoliter. Detta värde är mediet af medelpriset för de sista 20 åren, 1887—1906. För de sista 5 åren har detta medium utgjort 7 kronor 41 öre, för de sista 10 åren 7 kronor 57 öre, för de sista 15 åren 7 kronor 44 öre och för de sista 25 åren 7 kronor 33 öre. Det synes således vara bestämd anledning att antaga, att med nyssnämnda beräkning af spannmålsvärdet, 7 kronor 18 öre, universitetet ej skall blifva lidande. — A andra sidan torde den ökning af statens tillskott, utöfver hvad verkligen utgått af förslagsanslagen, som med hänsyn till nyss omförmälda beräkning påfordras, ej kunna anses så afsevärd, att man därför bör afstå från fixeringen.

För universitetet i Lund är arrendespannmålen i det nu upprättade förslaget till stat upptagen till enahanda värde som i universitetets sist afgifna förslag. Någon risk för detta universitet af förslagsanslagens ersättande med en bestämd anslagssumma synes ej vara att befara. Tvärtom önskas denna anordning af universitetets myndigheter.

Utgår man från nu af mig ifrågasatta medelpris å universitetets i Bih. Ull Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 76' Haft. 7

50 Kunfjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Uppsala spannmål samt undersöker, huru stora penningtillskott af 1876 och 1877 års förslagsanslag skulle, med iakttagande af de vederbörande professorer med liera tillkommande spannmålslöner och de af Kungl. Maj:t den 2 december 1905 fastställda beräknade afkomstbelopp af de teologiska fakultetsmedlemmarnas prebendepastorat, erfordras för att fylla de bestämda beloppen, visa följande tabeller huru härmed sig förhåller:

Beräkning af 1876 års förslagsanslag

med värde å spannmålen af 7,18 kr. för hektoliter.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

51 Beräkning af 1877 års förslagsanslag med värde å spannmålen ä 7,18 kr. för hektoliter.

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i)9.

Om man från summan af de i dessa båda tabeller angifna belopp ............................................................. kronor 72,022: 86

_» 43,586: 03

eller kronor 115,608: 89

afdrager summan af de belopp af 1876 och 1877 års förslagsanslag, som skulle tillfalla Uppsala universitet ... 100,108: —

uppstår en rest af kronor 15,500: 89 utvisande den ökning af förslagsanslagsbeloppet, som alltså, frånsedt universitetet i Lund, skulle vara erforderlig. Jag vill här nämna, att den medeltalsberäkning för rekvirerade förslagsanslag för Uppsala universitet, som framgår af tillgängliga uppgifter för åren 1886—1905, utvisar ett belopp af 113,193 kronor 91 öre.

Emellertid har Kungl. Maj:t på framställning af mig i årets statsverksproposition — där nu förevarande ärende ej kunde inflyta, men där det ansågs nödigt att angifva beloppet af det ökade anslag, som vore behöflig! — begärt en anslagsökning af förslagsanslagsbeloppen med blott 11,326

kronor.

Skillnaden mellan nyssnämnda båda belopp beror därpå, att förslagsanslagssumman för Lund kan minskas, samt de omständigheter i öfrig!, som framgå af följande utredning.

Såsom nyss anfördes, skulle den beräknade ökningen af ifrågavarande anslag för

Uppsala universitet utgöra.................. ... kronor 15,500: 89

Den verkliga ökningen bör emellertid ej stiga till hela detta belopp. Två i 1873 års anslag till fyllande af spannmålsanslag ingående belopp å tillhopa 2,531 kronor 55 öre böra nämligen, på sätt af hvad förut anförts framgår, afdragas vid beräkningen... » 2,531: 55

Vidare är att märka, att universitetets i Lund förslagsanslagsbelopp, 62,592 kronor, ej är behöfligt till hela sitt belopp, utan kan, enligt hvad från vederbörande inhämtats, nedsättas till det belopp, 60,926 kronor 32 öre, hvarmed det, i medeltal för de sista 19 åren, för år utgått. En minskning bör således ske äfven med skillnaden mellan

dessa belopp ....................................................... » 1,665: 68 4,197: 23

rest kronor 11,303: 66

53 KidhjI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.

Vid staternas uppgörande liar det vidare, såsom af det följande framgår, befunnits lämpligt att vid uppförande af särskilda anslagssummor i riksstaten för hvardera universitetet till summornas afrundande öka dem: för Uppsala universitet med 21 kronor 42 öre, för Lunds universitet med en krona 28 öre. Om alltså till förutnämnda belopp ., kronor 11,303: 66 läggas nyssnämnda båda poster, tillhopa .......................... » 22: 70

uppkommer ett belopp af kronor 11,326: 36,

hvilket med 36 öre öfverskrider den i 1907 års statsverksproposition angifna summan 11,326 kronor. Då nu, såsom om förmälts, i den nuvarande anslagssumman för universiteten ingår ett odisponeradt belopp af 36 öre, har den erforderliga ökningen kunnat sättas till nyssnämnda summa, 11,326 kronor.

Jag bör vidare i detta sammanhang erinra, hurusom i statsverkspropositionen anslaget till universiteten, under förutsättning af bifall till framställda anslagsäskanden, är upptaget till 976,800 kronor.

Denna summa framgår af följande sammanställning:

I riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för

universitetet i Uppsala............................................. kronor 386,401: 24

I 1907 års statsverksproposition begärda bestämda anslag för samma universitet....................................... » 49,700: —

I riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för

Lunds universitet ..................................... » 352,272: 40

I 1907 års statsverksproposition begärda bestämda anslag för samma universitet........................................ » 13,500: —

Ett till befordran af sådana vetenskapliga studier, som ej tillhöra de egentliga examensämnena, beviljadt, för

universiteten gemensamt uppfördt anslag å............... » 900: —

Hittillsvarande förslagsanslagsbeloppet............................ » 162,700: —

Den i 1907 års statsverksproposition såsom förhöjning af förslagsanslagen begärda summa tillökad med omförmälda odisponerade belopp af 36 öre............. » 11,326: 36

summa kronor 976,800: —

På de särskilda universiteten är, såsom i det följande skall närmare angifvas, detta belopp i de uppgjorda staterna, hvilka upptaga äfven de i statsverkspropositionen begärda bestämda anslagen, fördeladt med 550,100 kronor på universitetet i Uppsala och med 426,700 kronor på universitetet i Lund. Dessa sistnämnda belopp äro alltså de, som, därest Kungl. Maj:ts nu omförmälda äskanden och förslag bifallas af Riksdagen, komma att, i stället för det nu för universiteten gemensamt upptagna anslaget, uppföras för de båda universiteten, hvart för sig, i 1908 års riksstat.

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Allmänna grunder för de nya staternas nypställning.

De båda inom departementet upprättade statförslagen innehålla, likasom de nu gällande staterna, en inkomstberäkning, en utgiftsstat samt vissa tillfogade anmärkningar och allmänna bestämmelser. Från dessa stater skilja sig förslagen åter bland annat därutinnan, att ingen kolumn för spannmålslön förekommer. Lönernas indelning i spannmålslön och kontant lön har förlorat praktisk betydelse. Det är i det föregående omförmäldt, hurusom i Lund de löntagare, i hvilkas löner spannmål ingått, numera med visst undantag åtnjuta uteslutande penninglöner. Äfven detta undantag skulle nu försvinna.

I Uppsala äger ett liknande förhållande rum. Löntagaren får med tillskottet af förslagsanslagen ej mer, än den för honom bestämda aflöningen utgör.

Vid sådant förhållande och i samband med förslagsanslagens fixeringär därför kolumnen för spannmålslön utesluten ur staterna. För hvaije löntagare är i regel uppförd en viss kontant summa, för hvars utgörande till honom vederbörande universitet ansvarar med anlitande af de detsamma anslagna statsmedel och inkomsterna af den af universitetet förvaltade egendomen. I denna summa ingå dock för åtskilliga fall i staten för universitetet i Uppsala vissa förmåner, för hvilka under rubriken »naturaförmåner och medel afsedda för särskilda ändamål» inom linjen uppförts ett beräknadt värde, som ej ingår i utgiftsstatens slutsumma.

En annan olikhet hos de ifrågavarande förslagen, i jämförelse med de nu gällande staterna, är, att alla aflöningsposterna äro sammanförda i eu hufvudgrupp, alla materiellanslagen under en annan. Vidare linnes en grupp, som sammanfattats under rubriken »anslag för diverse ändamål». Skillnaden mellan summorna af dessa tre gruppers utgiftsposter samt inkomststatens beräknade summa är uppförd under rubriken »till Kungl. Maj:ts disposition», en rubrik, som jämväl återfinnes i de nu gällande staterna, ehuru anslagsposten där ej är uppförd såsom utjämnande skillnaden mellan inkomstberäkningen och utgiftsstaten, utan upptagen med vissa afrundade belopp.

Slutligen består en mer väsentlig olikhet mellan de nuvarande staterna och förslagen däri, att i de förra ett visst läroämne är angifvet för hvarje särskild lärostol, medan i förslagen så endast i undantagsfall är förhållandet. Anledningen härtill är förnämligast den växling åt ämnen mellan olika lärostolar, som enligt af Kungl. Maj:t gifna bestämmelser äger rum. i stället äro ämnena i förslagen sammanförda i noter under de särskilda fakulteterna eller sektionerna.

Beträffande de under hufvudgruppen aflöningar m. m. i hvardera staten upptagna anslagsposter öfverensstämma de i regeln med hvad af Kungl. Maj:t och Riksdagen för ändamålet fastställts — ett fåtal aflöningsbelopp äro för närvarande bestämda blott af Kungl. Maj:t. Det torde nu vara

55 Juni t/l. Maj:t» Nåd. Proposition K:o 90.

lämpligt, att Riksdagens godkännande af samtliga dessa poster, såvidt de ieke utgå af donationsmedel, begäres.

Vidkommande åter materiellanslagen är behofvet af rörlighet större, och det har afsetts, att denna skulle vinnas på dera sätt, utan att Riksdagens medverkan skulle kräfvas. Enligt nu gällande stater få besparingar å anslagen till materiellen bibehållas för samma institutioners behof under kommande år. En liknande bestämmelse, utsträckt till vissa andra utgiftsposter än de egentliga materiellanslagen, är införd i förslågsstaterna.

Därjämte har upptagits en föreskrift, att, därest det under eu följd af år skulle visa sig, att materiellanslaget för en institution kan något minskas, medan samma anslag för en annan institution behöfver ökas, jämkning kan. på underdånig framställning af kanslern, vidtagas. Slutligen stå för ändamålet till buds dels reservfonderna — som användas för mera tillfälliga behof enligt beslut af kanslern och i öfrigt på grund af Ivungl. Maj:ts beslut — dels de till Kungl. Maj:ts disposition i staterna ställda belopp.

Med anlitande af reservfonderna eller sistnämnda belopp kan alltså Kungl.

Maj:t tillgodose eventuella behof af nya materiellanslag eller mera betydliga förhöjningar af äldre sådana, utan att det varder erforderligt att omedelbarligen hos Riksdagen begära anslag för ändamålet.

Efter att sålunda hafva angifvit vissa allmänna synpunkter och grunder Föniaget tm i fråga om de tillämnade nya staterna för universiteten torde jag få framlägga de särskilda förslagen och därefter något närmare omförmäla vissa >' Upysata. detaljer i desamma.

Hvad då vidkommer förslaget till stat för universitetet i Uppsala, är detsamma af följande lydelse:

Inkomststat för universitetet i Uppsala.

1) Statsanslag.................................................................... kronor 550.100: —

(Häri ingår ett belopp af 42,676 kronor 85 öre, utgörande dels ersättning för förlorade mantalspenningar, dels ock ersättning för indelta räntor och kronotionde, som indragits till statsverket.)

2) Spannmål från universitetets hemman m. m. 21,129,42

hektoliter, hälften råg och hälften korn, beräknad efter 7,18 kr. för hektoliter... kronor 151,709: 24

3) Penningar och persedlar af

universitetets hemman m. m. » 30,119: 68

4) Inkomst af skogarna utöfver

den ved och de virkespro-

Transport kronor 181,828: 92 kronor 550,100:

56 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport kronor 181,828: 92 kronor 550,100: —

i ° •

Utgiftsstat för universitetet i Uppsala.

A) Aflöningar m. m. a) Professorer, e. o. professorer m. fl.

Teologiska fakulteten.

En förste teologie professor, tillika domprost: 12 famnar ved, beräknade efter 15 kronor

för famn till kr. 180..............................

Innehar Uppsala stads och Vaksala prebendepastorat.

En professor:

inkomst af Danmarks prebendepastorat,

kr. 1,075 ................................................

En professor...................................................

En professor:

inkomst af Helga Trefaldighets prebendepastorat, kr. 880 ....................................

En professor, Kalsenianus: inkomst af Gamla Uppsala

prebendepastorat............... kr. 1,425: —

ränta å Kalsenianska fonden » 291: 67

Transport

Kumjl, Maj:tu Nåd. Proposition N:o 99.

57 Transport

En e. o. professor:

inkomst af Börje prebende-

pastorat .............................. kr. 960: —

6 famnar ved ........................ » 90: —

En e. o. professor:

inkomst af Upsala-Näs pre-

bendepastorat........................ kr. 95: —

6 famnar ved........................... » 90: —

En e. o. professor:

inkomst af Hagby-Ramsta pre-

bendepastorat..................... kr. 460:

6 famnar ved ........................ » 90:

En assistent vid den praktiska afdelningen inom fakulteten:

arfvode kr. 3,000 och 4 famnar ved, kr. 60 Till uppehållande af kostnadsfri undervisning

och examination i kyrkosång ...............

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 8 lärostolar omfatta 2 hvardera exegetik samt 2 hvardera dogmatik och moralteologi; de öfriga 4 hvardera ett af följande ämnesområden:

1) pastoralteologi; 2) kyrkohistoria; 3) teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi; samt 4) praktisk teologi.

[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]

Juridiska fakulteten.

En professor...................................................

4 professorer...................................................

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

2 e. o. professorer:

12 famnar ved, kr. 180 ...........................

Till uppehållande af den praktiska kursen

inom fakulteten.......................................

Anmärkning. Den juridiska fakultetens 8 lärostolar omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) civilrätt; 2) nationalekonomi och finansrätt; 3) statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt; 4) rättshistoria ;

Transport

Bill. till Rilcsd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd.

16 Höft.

58 Kiincjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

5) speciell privaträtt; 6) straffrätt; 7) processrätt; och 8) juridisk encyklopedi, romersk rätt och internationell privaträtt.

[Se för öfrigt särskilda föreslcrifter: 18.]

Medicinska fakulteten.

En professor...................................................

4 professorer...................................................

En professor i anatomi:

ränta af Rönnowska fonden kr. 125.........

En professor i medicinsk och fysiologisk kemi:

boställsrum, beräknade till kr. 600............

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

5 e. o. professorer:

30 famnar ved, kr. 450 ...........................

En e. o. professor i psykiatri, arfvode.........

Befattningen förenad med öfverläkarbestäliningen vid Uppsala hospital.

En laborator i experimentell patologi och patologisk anatomi:

4 famnar ved, kr. 60.................................

En laborator i experimentell fysiologi och medicinsk fysik:

4 famnar ved, kr. 60.................................

Till förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi

Anmärkning. De 5 professorsbefattningar inom medicinska fakulteten, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) praktisk medicin; 2) kirurgi och obstetrik; 3) patologi och allmän hälsovård; 4) fysiologi; samt 5) obstetrik och gynekologi.

Af de 6 e. o. professorsbefattningar inom medicinska fakulteten, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta 2 hvardera anatomi; de Övriga 4 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) allmän och experimentell farmakodynamik samt farmakognosi; 2) medicinsk och fysiologisk kemi; 3) pediatrik och praktisk medicin; och 4) oftalmiatrik.

Transport

Kungl. Maj ds K ad. Proposition N:o 09.

59 Transport

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen.

En professor...................................................

10 professorer................................................

En professor i vältalighet och statskunskap, Skytteanus:

lön af riksrådet Skyttes donation och bostad i Skytteanska huset.

Ersättning för spannmålsindelning............

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

6 e. o. professorer:

36 famnar ved, kr. 540 ...........................

E. o. professorn i finsk-ugrisk språkforskning K. B. Wiklund:

aflöning från rikets allmänna indragningsstat ................................. kr. 4,500: —

6 famnar ved ..................... » 90: —

Anmärkning. De 11 professorsbefattningar inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) teoretisk filosofi; 2) praktisk filosofi; 3) historia; 4) semitiska språk; 5) grekiska språket och litteraturen; 6) latinska språket och litteraturen; 7) estetik samt litteratur- och konsthistoria; 8) nordiska språk; 9) romanska språk; 10) engelska språket eller tyska språket [se särskilda föreskrifter: 18]; och 11) pedagogik.

De 7 e. o. professorsbefattningar inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) historia; 2) svenska språket; 3) sanskrit med jämförande indo-europeisk språkforskning; 4) klassiska språk; 6) tyska språket eller engelska språket [se särskilda föreskrifter: 18]; 6) slaviska språk; och 7) geografi [se särskilda föreskrifter: 6].

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen.

En professor...................................................

3 professorer...................................................

Transport

60 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

En professor i fysik:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i astronomi:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i kemi:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i botanik och praktisk ekonomi, Borgströmianus:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

4 e. o. professorer:

24 famnar ved, kr. 360 ...........................

En e. o. professor i växtbiologi:

lön af konsul F. Kempes donation kr. 5,500

6 famnar ved.............................. » 90

En laborator i experimentell fysik:

4 famnar ved, kr. 60.................................

En observator i astronomi:

4 famnar ved, kr. 60.................................

Anmärkning. De 4 professorsbefattningar inom filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) matematik; 2) zoologi; 3) mineralogi och geologi; samt 4) mekanik och matematisk fysik.

De 5 e. o. professorsbefattningar inom filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) matematik; 2) kemi; 3) botanik; 4) meteorologi; samt 5) jämförande anatomi.

b) Stipendier m. m.

15 fasta docentstipendier, hvarje å kr. 1,500 af dem 3 i teologiska fakulteten, 2 i juridiska fakulteten, 1 i medicinska fakulteten, 6 i filosofiska fakultetens humanistiska sektion och 3 i den matematisk-naturvetenskapliga sektionen af samma fakultet.

Transport

Naturaför-

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

62 Kung). Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

j En amanuens, Strandbergianus, arfvode, däri inberäknadt ränta å Strandbergska fonden, kr. 58: 33 ..........................................

Boställsrum.

Kirurgiska kliniken.

En amanuens, tillika underkirurg, arfvode... Boställsrum.

1 En amanuens, Nilsson-Aschanius, arfvode,

däri inberäknadt ränta å Nilsson-Aschan-

ska amanuensfonden, kr. 150 ..................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode .................................

Boställsrum.

Obstetrisk-gynekologiska kliniken.

En amanuens, tillika amanuens vid gyne-

kologiska polikliniken, arfvode..................

Boställsrum.

Oftaimiatriska kliniken.

En amanuens, tillika amanuens vid oftaimiatriska polikliniken, arfvode..................

Boställsrum.

Kliniken för bröstsjuka.

En amanuens, arfvode....................................

Boställsrum.

Medicinska poliklinikerna.

2 amanuenser, arfvoden å kr. 750...............

En amanuens vid gynekologiska och en vid

oftaimiatriska polikliniken, se ofvan under obstetrisk-gynekologiska och oftaimiatriska klinikerna.

Transport

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o i)!).

63 Transport

Anatomiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 950 samt 2 famnar ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode .................................

Boställsrum.

En preparator, arfvode .................................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Patologiska institutionen.

En assistent, arfvode kr. 1,500 och 2 famnar

ved, kr. 30 ................................................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar

ved, kr. 30 ................................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Fysiologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar ved, kr. 30 ..........................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Farmakologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500, däri inberäknadt ränta från Wahlenbergs amanuensfond kr. 350 .............................................

Till städning och uppassning........................

Transport

64 Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

65 Bih. till Riksd. Proi. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 76 Häft.

66 Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

Myntkabinettet.

Prefekten, arfvode..........................................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Museum för nordiska fornsaker.

En amanuens,

arfvode.......................................... kr. 200

ersättning för boställsrum............ » 120

2 famnar ved .............................. » 30

En vaktmästare, arfvode ..............................

Konstmuseum och ritsalen. Vaktmästare, se under kansliet.

Victoriamuseet för egyptiska fornsaker.

En amanuens, arfvode....................................

Musikaiiska kapellet.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Boställsrum.

Gymnastikinrättningen.

En biträdande lärare, arfvode........................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Exercitiemästare.

En gymnastiklärare, 6 famnar ved, kr. 90...

En ritmästare, arfvode .................................

Eu musikdirektör, som äfven är skyldig föreläsa i harmonilära eller musikens historia,

6 famnar ved, kr. 90.................................

Boställsrum.

För tillsyn öfver Linnéanska stiftelsen vid

Hammarby ................................................

En instrumentmakare, arfvode .....................

Transport

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

67 Transport

Kanslersexpeditionen.

Bidrag till dess upprätthållande ..................

Kansliet.

En sekreterare, 8 famnar ved, kr. 120.........

En notarie, 6 famnar ved, kr. 90 ...............

En kanslist, arfvode kr. 1,200 och 6 famnar

ved, kr. 90 ................................................

En ombudsman, arfvode kr. 1,000 och 6 famnar ved, kr. 90..........................................

En notarie i teologiska fakulteten, arfvode

En notarie i juridiska » d:o

En notarie i medicinska » d:o

En notarie i filosofiska » d:o

En vaktmästare, arfvode............... kr. 1,050

Ersättning för biträde vid konstmuseum och ritsalen ............ > 200

Fri vedbrand.

En fakultets vaktmästare, arfvode..................

En portvakt, arfvode ....................................

Fri vedbrand.

Drätselverket.

En räntmästare.................................... 6,000

Missräknings- och renskrifningspen-

ningar .......................................... 500

En kamrerare .............................. kr. 4,000

Renskrifnings- och skrifmateriell-

penningar .............................. » 200

För inteckningsförnyelser ......... » 75

9 famnar ved ........................... » 135

Arfvoden ä kr. 400 till drätselnämndens

ledamöter ...................................................

En bokhållare, tillika amanuens vid kontoret:

lön ............................................. kr. 3,000

respenningar vid uppbörden...... » 150

6 famnar ved ........................... » 90

Transport

68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

69 Transport kr. 61,500: — För elektrisk belysning

m. m........................... » 1,200: —

Ränta å Regnells medicinska klinikens fond, beräknad till.................................

Kirurgiska kliniken .................................

Obstetrisk-gynekologiska kliniken......

Oftalmiatriska kliniken...........................

Kliniken för bröstsjuka...........................

Transport

70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Medicinska poliklinikerna:

Transport

Naturaförmaner och medel afsedda för särskilda ändamål

kronor

1,768

1,948 52

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

67,341

1,000

12,000

80,341

69,110

1,180

12,000

82,290

4S

Summa

allmänna

medel

kronor

515,388

515,388

Kungl. Maj tfa Nåd. Proposition N:o 99.

71 I

72 ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

Institutionen för allmän och analytisk kemi:

Till materiell och uppvärmning ........................... kr. 10,800: —

Ränta å Svanbergslta fonden.......................... > 1,278: 66

23 famnar ved, däraf 2 till kemiska auditoriet •» 345: —

Mineralogisk-geologiska institutionen:................................. kr. 1,700: —

Ränta å institutionens be- •

sparingsfond................ » 85: —-

18 famnar ved..................... » 270: —

Fysiska institutionen: ...... kr. 2,500: —

Värdet af 3,3 hektoliter spannmål af Mälby frälseränta ........................... » 21: 18

Ränta å institutionens besparingsfond..................... » 63: 75

15 famnar ved..................... » 225: —-

Astronomiska institutionen:

1 famn ved.............................. kr. 15: —

Meteorologiska institutionen:

8 famnar ved ........................ kr. 120: —

Botaniska institutionen:

Ränta å Regnells botaniska

fond ................................ kr. 1,700: —

64 famnar ved................. ... » 960: —

a) Botaniska museum..........................

b) Botaniska trädgården ....................

c) Botaniska laboratoriet.....................

Transport

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

73 Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 1 Sand. 1 Afd. Höft. 70 Höft. 10

74 Kungl. Mcj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1)9.

75 C) Anslag för diverse ändamål.

Transport

Hyror...........................................................

Pensioner:

Gratial, hvaraf utgår till professorernas, bibliotekariens och räntmästarens änkor högst 240 kronor för hvar och en samt till öfriga tjänstemäns änkor högst 180 kronor för hvar och en, och återstoden tillfaller universitetets pensionsinrättning Gratial för lägre betjäningens änkor och barn eller betjänte själfva, då de blifvit

oförmögna att tjäna ...........................

Från Rabeniska fonden, en pension för

oförsörjda professorsdöttrar ..................

Från Romansonska fonden, två pensioner för oförsörjda döttrar efter lärare eller

tjänstemän ...........................................

Understöd åt universitetets fattiga, utgörande räntan å den s. k. Fattigkassan samt Schubert-Solanderska fonden ......

Indragningsbelopp:

Till ränta och amortering å skuld för

universitetsbyggnaden ...........................

Nådegåfvor till gamla universitetshemmans-

åbor........................................................

Understöd åt aflidne akademikursorn L. F. Lundbergs dotter Anna Charlotta Lundberg, så länge hon lefver ogift ............

Vaktmästaren vid musikaliska kapellet P. A. Vinqvist, till dess han afgår eller

erhåller afsked.......................................

Till bevakaren å Älfgärde skog E. Lundqvist, så länge han förmår sköta de till nämnda tjänst hörande åligganden ......

Summa

D) Till Kungl. Maj:ts disposition

Summa

76 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

Särskilda föreskrifter.

1. Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra följande belopp tjänstgöringspenningar, nämligen:

2.000 kronor för ej mindre en hvar af ordinarie professorerna, med undantag af professor Skytteanus, än äfven räntmästaren och bibliotekarien; dock att tjänstgöringspenningarna för nuvarande förste teologie professorn beräknas till endast 1,500 kronor, såvida han icke ingår på den nya staten, hvarom tillkännagifvande af honom skall hos universitetskanslern göras före utgången af år 1907;

1,500 kronor för en hvar af laboratorerna i medicinska fakulteten, vice bibliotekarierna och fogden;

1,200 kronor för såväl hvarje e. o. professor utom e. o. professorn i psykiatri som äfven bokhållaren;

1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;

900 kronor för sekreteraren;

800 kronor för kamreraren;

750 kronor för laboratorn i experimentell fysik och observatorn i astronomi;

500 kronor för notarien å universitetskansliet; samt

300 kronor för hvarje skogvaktare.

2. Följande tjänstinnehafvare äro berättigade till ett eller två älderstillägg å lönen eller, i fråga om arfvode, den del däraf, som motsvarar egentlig lön, det första efter fem års väl vitsordad tjänstgöring, det andra, om sådant förekommer, efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring, nämligen:

tvä älderstillägg a 500 kronor: ej mindre hvarje ordinarie eller e. o. professor, med undantag af förste teologie professorn och Skytteanska professorn samt e. o. professorerna i psykiatri och växtbiologi, än äfven räntmästaren, bibliotekarien och en hvar af biblioteksamanuenserna;

ett älderstillägg a 500 kronor: fogden och en hvar af vice bibliotekarierna;

två älderstillägg a 100 kronor: en hvar af fakultetsvaktmästaren, ränterioch kontorsvaktmästaren, underträdgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälparna samt vaktmästarna vid kansliet, biblioteket, anatomiska, patologiska och fysiologiska institutionerna, institutionerna för medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och analytisk kemi, fysiska, astronomiska och meteorologiska institutionerna, botaniska museum och laboratoriet samt zoologiska museum och zootomiska laboratoriet;

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99. 77

ett ålderstillägg a 100 kronor: hvarje skogvaktare;

två ålderstillägg a 50 kronor: portvakten.

De af ofvannämnda ålderstillägg k 100 kronor, som tillkomma innehafvare! af den jämlikt nådiga brefvet den 19 maj 1899 inrättade vaktmästarbefattningen vid biblioteket, äfvensom alla ålderstillägg å 500 kronor, utom ålderstillägget till fogden, utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg med iakttagande af hvad i mom. 3 säges om bidrag från ålderstilläggsfonden. Öfriga ålderstillägg utgå af det i universitetets stat uppförda anslaget till ålderstillägg åt fogden med flera.

De nuvarande skogvaktarna äga att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid före denna stats trädande i tillämpning, som de varit anställda i universitetets tjänst.

Vaktmästaren och preparat om vid mineralogisk-geologiska institutionen A. R. Andersson äger åtnjuta ett personligt ålderstillägg å 500 kronor att utgå från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg.

3. I staten den 13 november 1885 föreskrefs, bland annat:

att innehafvare af ordinarie professorsämbete, förutom professor Skytteanus, ägde åtnjuta hvardera 12 famnar ved in natura,

att besittningsrätt till en af de 44 akademiska åkerlotterna å 6 tunnland tillkomme, i den ordning ledighet inträffade, de ordinarie professorerna i alla fakulteter, bibliotekarien, räntmästaren, sekreteraren och kamreraren samt bibehölles af emeriti och vid dödsfall af änka, omyndiga söner och ogifta döttrar,

samt att af nyssnämnda ämbets- och tjänstemän, med undantag af sekreteraren och kamreraren, de 21 äldste, jämväl efter tjänsteålder, uppbure ersättning för humlegårdslotter med 30 kronor årligen till en hvar eller tillsammans 630 kronor.

Genom nådigt bref den 4 juni 1886 medgafs därefter, att rättigheten att i föreskrifven ordning inträda i besittningsrätten till en åkerlott finge förvandlas till rättighet att i samma ordning få af universitetet uppbära ett kontant belopp, motsvarande behållna medelafkastningen af en åkerlott.

De förmåner, som genom dessa bestämmelser tillerkänts förste teologie professorn, professor Skytteanus, sekreteraren och kamreraren, tillkomma dem fortfarande. Beträffande öfriga ofvannämnda tjänstinnehafvare äro samma förmåner enligt nådigt bref den 30 januari 1903 indragna; och skola värdena däraf ingå till ålderstilläggsfonden att användas såsom bidrag till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen åt ifrågavarande tj änstinnehafvar e.

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

4. Föreskrifterna i mom. 1 och 2 gälla icke för professorerna C. R. Martin och N. C. Duncr, hvilka icke ingått på de i nådiga brefvet den 30 januari 1903 fastställda villkor för ändrade aflöningsförinåner för ordinarie professorer med flera, och hvilka fördenskull bibehållas vid den en hvar af dessa tjänstemän förut tillkommande rätt i fråga om besittningsrätt till en af de akademiska åkerlotterna, åtnjutande af 12 famnar ved samt ersättning för humlegårdslott med 30 kronor årligen.

5. Såvida icke den nuvarande innehafvaren af förste teologie professuren inom utgången af år 1907 ingår på den nya staten, uppbär han i stället för det i staten upptagna penningbelopp 272,07 hektoliter spannmål att lösas efter universitetets på hittills vanligt sätt beräknade medelpris.

6. Vid utnämning af e. o. professor i geografi eller omedelbart därefter bestämmer Kungl. Maj:t på framställning af kanslern, hvilkendera af filosofiska fakultetens båda sektioner bemälde e. o. professor skall tillhöra.

7. För e. o. professorn i växtbiologi är aflöningen genom donationsbref bestämd till 3,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar. Kanslern äger enligt donationsbrefvet bestämma om höjning af aflöningen.

8. Om någon af nedannämnda betjänte i sådan egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge denna förmån kvarstår, hans arfvode minskas med 150 kronor, nämligen: ränteri- och kontorsvaktmästaren, maskinisterna vid institutionen för allmän kemi och universitetsbyggnaden, portvakten, underträdgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälparna samt vaktmästarna vid kansliet och vid anatomiska, patologiska och fysiologiska institutionerna, vid institutionerna för medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och analytisk kemi, vid mineralogisk-geologiska, fysiska, astronomiska och meteorologiska institutionerna, vid botaniska museum och laboratoriet samt vid museum för nordiska fornsaker.

9. Dagarfvode utgår till skogvaktare med 2 kronor 50 öre, när han på skogsförvaltarens order biträder med, utför eller leder utverkning, skogsodling eller annat arbete å skogstrakt, som ligger mera än 10 kilometer i rak sträckning från hans bostad, intill ett belopp af högst 100 kronor för kalenderår.

10. Universitetets drätselnämnd äger att bestämma erforderligt antal rättare samt aflöningsförmåner för dem under iakttagande att här ofvan fastställda belopp ej öfverskridas.

11. Lärare och tjänsteman, i hvilkens aflöning tjänstgöringspenningar ingå, skall, då han åtnjuter ledighet, vare sig från tjänsten i dess helhet eller, hvad särskildt beträffar lärare, från föreläsningars hållande, till den

79 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ,9.9.

vikarie, som kan varda förordnad att bestrida lians tjänstgöringskyldighet, afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande varar. Till vikarie, hvilken förordnas att bestrida endast den exauiinationsskyldighet, som åligger ordinarie lärare, afträdes af tjänstgöringspenningarna den andel, som af kanslern efter vederbörandes förslag bestämmes. Tjänstgöringspenningar må uppbäras jämväl af vikarie, som förvaltar ledig tjänst, då tjänstgöringspenningar äro för densamma anslagna.

12. Beträffande det i staten intagna anslaget till arfvoden åt vikarierande akademiska lärare gälla följande särskilda bestämmelser:

a) Detta anslag afser att förbättra arfvodena för yngre akademiska lärare, då de uppehålla lärarbefattningar, hvilkas innehafvare åtnjuta tjänstledighet på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag, och de med befattningarna förenade aflöningsförmåner alls icke eller blott till eu del äro till vikariatsarfvoden disponibla. Anslaget må användas till förbättrande af arfvode åt akademisk lärare äfven i det fall att sådan lärare på förordnande uppehåller lärartjänst, som blifvit ledig genom dödsfall, och hvars aflöning under tjänst- eller nådår uppbäres af tjänstens förre innehafvares stärbhus utan skyldighet för stärbhuset att till tjänstens uppehållande afstå mer än de tjänstgöringspenningar, som äro med tjänsten förenade, eller däremot svarande belopp. Om eljest i särskildt fall, som ej i denna punkt angifves, skulle anses önskligt, att af anslaget lämnas ersättning åt vikarie för uppehållande af lärarbefattning, må därom i vederbörlig ordning göras underdånig framställning.

b) Till vikariatsarfvode användas i första rummet de till befattningen hörande tjänstgöringspenningarna, beräknade till x/12 för månad. Därutöfver skall vikarie, i den mån hithörande anslag därtill lämna tillgång, erhålla ett tilläggsarfvode, beräknadt efter 1,500 kronor för år eller 125 kronor för månad. Gäller vikariat endast del af tjänstgöring, må vikarie utöfver den andel af tjänstgöringspenningarna, som kan varda honom tillerkänd, tillgodonjuta så stor del af omförmälda belopp, 125 kronor för månad, som motsvarar hans andel i tjänstgöringspenningarna.

c) I tilläggsarfvodet skall docentstipendium, med 1/12 för hvarje månad af det årliga beloppet, inräknas för de månader, under Indika vikarie sådant uppbär, i följd hvaraf blott det belopp, som därutöfver kan erfordras, skall utgå från nu ifrågavarande anslag. Därjämte bör vid tilläggsarfvodes bestämmande skälig hänsyn tagas till andra stipendier, legat, anslag, ordinarie löner eller dylika förmåner, hvilka äro med docentstipendier jämförliga och åtnjutas af vikarie.

d) Af detta anslag skall äfven utgå till vikarie ett tjänstgöringspenningarna motsvarande belopp i de fall, då tjänstinnehafvare icke är skyldig att afstå tjänstgöringspenningar.

so

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 99.

e) Där särskilda omständigheter förekomma, må kanslern meddela närmare föreskrifter och jämväl kunna, på förslag af vederbörande fakultet och sedan det mindre akademiska konsistoriet däröfver afgifvit yttrande, inom befintliga tillgångar bevilja lämplig förhöjning i det vikarien eljest, enligt ofvan angifna grunder, tillkommande tilläggsarfvodet.

f) Den del af tilläggsarfvode, som icke består af medel, hvilka i hvarje fall skola utgå, utbetalas, sedan mindre akademiska konsistoriet afgifvit förslag, som af kanslern fastställts, vid hvarje kalenderårs slut. Visar det sig, att tillgängliga medel icke medgifva arfvodenas utgående med hela det här ofvan afsedda beloppet, sker proportionell minskning i denna del af arfvodena. Uppstår åter öfverskott, öfverföres detta såsom besparing till ett kommande år för att i mån af behof användas till det med detta anslag åsyftade ändamålet. På grund häraf bör ifrågavarande anslag särskildt bokföras.

13. Docentstipendierna tillsättas — efter förslag af fakultet eller sektion i fråga om de vid sådana fästa stipendier samt efter förslag af samtliga fakulteter eller sektioner, hvar för sig, i afseende å de rörliga stipendierna — för en tid af tre år af kanslern med rätt för kanslern att på framställning af vederbörande fakultet eller sektion för stipendiat, som utmärkt sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen biträdt, eller genom vetenskapliga skrifter, förlänga tiden för stipendiets åtnjutande med ett, två eller tre år. Kanslern äger jämväl, då han i särskildt fall finner för universitetets verksamhet nödigt, att docent, som innehaft docentstipendium i sex år, erhåller ytterligare förlängning af tiden för åtnjutande af stipendiet, härom göra framställning hos Kungl. Maj:t.

Innehafvare af docentstipendium åligger, utom de skyldigheter i fråga om undervisnings meddelande, som i allmänhet tillhöra docenter, dels att biträda vid de studerandes vetenskapliga öfningar, dels att, när behof uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen och examinationen.

Om rättighet att med innehafvande af docentstipendium förena annat stipendium m. m. äro särskilda bestämmelser meddelade.

14. Så länge kontraktet mellan universitetet och Uppsala akademiska ridinstitutions aktiebolag af den 1 oktober 1904 fortfar att vara gällande, utgår anslaget till ridundervisningens uppehållande enligt staten af den 13 november 1885.

15. Därest å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna, till reparationer af universitetets byggnader, till krono- och kommunalutskylder samt brandafgifter för universitetets fastigheter, till landtmäteri- och rättegångskostnader samt öfriga utgifter för universitetets hemman å landet och till extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad,

81 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o DO.

under något år uppstå besparingar, må dessa bibehållas för samma ändamål under kommande år. Skulle det under en följd af år visa sig, att materiellanslaget för en institution kan något minskas, medan samma anslag för en annan institution behöfver ökas, äger kanslern bos Kungl. Maj:t göra framställning om jämkning i anslagen.

16. Besparingar å utgiftsstaten i andra fall än ofvan omförmälts äfvensom tillfälliga och i inkomststaten icke beräknade inkomster ingå till reservfonden, hvilken står under kanslerns disposition för univei’sitetets vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna stadga.

17. Om inkomsterna något år icke fullt motsvara utgifterna, må bristen, efter hemställan hos kanslern och enligt hans föreskrift i ämnet, täckas af reservfonden.

18. Då ordinarie professur inom juridiska fakulteten blifvit ledig, må fakulteten äga rätt att, i den ordning §§67 och 80 af universitetsstatuterna stadga, anmäla e. o. professor inom fakulteten till erhållande af förenämnda ämbete med bibehållande af det läroämne, han förut innehaft. Därest e. o. professor med anledning af sådan anmälan varder af Kungl. Maj:t utnämnd till ordinarie professor, tillsättes den därigenom ledigblifna e. o. professuren i det ämne, som förut varit med den ordinarie professuren förenadt. Har dylik anmälan icke skett inom den i § 67 stadgade tid, eller, där den skett, icke vunnit nådigt afseende, skall den ordinarie professuren tillsättas i det med densamma förut förenade ämne. Varder e. o. professur ledig af annan anledning än den här ofvan omförmälda, skall densamma tillsättas i det ämne, som förut varit därmed förenadt.

Enahanda bestämmelser om e. o. professors öfverflyttning till ordinarie professur med bibehållande af det läroämne eller undervisningsområde, han förut representerat, gälla

för lärostolarna i engelska och tyska språken,

för lärostolarna i kemi,

för lärostolarna i matematik samt

för samtliga lärostolarna inom teologiska fakulteten, med iakttagande, att Uppsala städs och Vaksala prebendepastorat ständigt skall vara förenadt med förste teologie professuren samt Danmarks, Helga Trefaldighets och Gamla Uppsala prebendepastorat ständigt förenade med öfriga ordinarie professurer.

19. Afliden akademisk tjänstemans stärbhus må under ett hälft år från dödsdagen, det s. k. tjänståret, åtnjuta inkomsterna af tjänsten, hvarefter privilegienådåret för änka och barn vidtager.

20. När en med boställe försedd akademisk tjänsteman aflider eller

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 70 Häft. It

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

fager afsked, skall, i första fallet hans stärbhus, i senare fallet han själf vara pliktig afträda bostället vid den laga fardag, som inträffar näst efter sex månader från dödsfallet eller afskedet. För tiden från den fardag, då bostället af stärbhuset afträdes, till slutet af nådåret, därest sådant äger rum, må stärbhuset af universitetet erhålla kontant hyresersättning, beräknad efter beloppet af den hyra för år, som för ifrågavarande boställe är i universitetets stat upptagen eller, om boställets värde icke blifvit sålunda stadgadt, efter den hyra, som drätselnämnden kan skäligen anse motsvara bostället. För den utgift, som universitetet på detta sätt får vidkännas, är ny innehafvare af tjänsten, för tiden från hans tillträde af bostället, skyldig att häda universitetet skadeslöst.

21. Enligt vaktbetjaningens pensionsreglemente skola, i mån af pensionstagarnas afgång, 415 kronor 50 öre af räntemedlen från fattigkassan ingå till vaktbetjäningens pensionsinrättning.

Denna stat skall lända till efterrättelse från 1908 års början, dock att bestämmelserna i staten icke må utan vederbörandes samtycke verka till minskning af någons innehafvande rätt.

Jag anhåller att härefter få yttra mig om några detaljer i nu ifrågavarande statförslag. Vidkommande till en början inkomstberäkningen och därvid först posten statsanslag utgör densamma, såsom nämndt, 550,100 kronor. Huru denna summa uppkommit framgår af följande

sammanställning af förut nämnda poster:

De gamla förslagsanslagen — som nu skulle öfvergå till bestämda anslag — äro, på sätt jag redan

omförmält, beräknade till............................................. kronor 115,608: 89

Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för Uppsala universitet utgör.................. » 386,401: 24

Summa kronor 502,010: 13 Härifrån bör dragas ett belopp motsvarande bidrag till

två emeritilöner ............................................................... » ' 2,531: 55

Hvadan återstå kronor 499,478: 58 Härtill kommer beloppet af anslaget till befordran af vetenskapliga studier, som ej tillhöra, de egentliga examensämnena, hvilket anslag, ehuru hittills egentligen gemensamt för båda universiteten, likväl af gammalt varit fäst vid Uppsala universitet och nu ansetts böra å dess stat uppföras, » 900: —

Transport kronor 500,378: 58

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 99. 83

Transport kronor 500,378: 58 Vidare summan af de i 1907 års statsverksproposition för

Uppsala universitet äskade nya bestämda anslag » 49,700: —

Samt för slutsummans afrundning .................................... » 21: 42

Summa kr.onor 550,100: —

Såsom i förslaget angifvits, ingå i denna summa tre i ärendet omförmälda belopp, som i viss mån äro af annan natur än öfriga delar af statsanslaget. De sålunda åsyftade beloppen äro 900 kronor ersättning för förlorade mantalspenningar, 39,991 kronor 85 öre, ersättning för indragna, universitetet tillkommande indelta räntor och kronotionde, samt 1,785 kronor, Skytteanska professorstiftelsen tillagd ersättning för indragen, indelt ränta och kronotionde.

Den i inkomstberäkningen ingående spannmålens myckenhet är upptagen efter 1905 års specialräkning, med afräknande — likasom ock skett i utgiftsstaten — af räntan från de s. k. tryckerigodsen, och såsom redan nämnts värderad efter 7 kronor 18 öre för hektoliter.

Inkomstposten penningar och persedlar af universitetets hemman in. in. är likaledes upptagen efter 1905 års specialräkning.

Hvad beträffar inkomst af skogarna, var denna inkomsttitel, såsom förut omförmälts, i 1885 års stat upptagen till 12,000 kronor och i universitetets förslag till ny stat nedsatt till 4,000 kronor. Det är att märka, att den beräkning, som låg till grund för sistnämnda belopp, var uppgjord i början af år 1900 och gällde de närmaste tio åren. Infordrade upplysningar från vederbörande skogsförvaltare hafva nu gifvit vid handen, att då virkesprisen numera stigit i ovanligt hög grad, afkastningen af skogarna till följd däraf samt äfven på grund af andra skäl kan i staten upptagas till de i departementets förslag angifna, af drätselnämnden i ärende angående skogvaktarnas aflöning — hvarom i det följande förmäles — tillstyrkta belopp af 7,000 kronor.

Vidkommande den under 5) i inkomstberäkningen angifna summa 3,969 kronor 8 öre är den upptagen dels för vissa däri ingående poster enligt gällande kontrakt eller i öfverensstämmelse med hvad 1905 års hufvudbok utvisar, dels i afseende å »inkomst af försålda hus å landet» samt inskrifnings- och kallelsepengar efter medelvärdet för de tio åren 1896—1905.

Räntan å de under 6) upptagna donationer, hvilkas afkastning akademien äger använda för sin verksamhets uppehållande, är, liksom i allmänhet i fråga om fonder, hvilkas afkastning är i utgiftsstaten upptagen, beräknad efter 4Y4 °j0, med undantag för den Winbomska fonden, hvilkens afkastning af drätselnämnden är fixerad till 8 kronor. Summan

84 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

af dessa räntor utgör 1,637 kronor 80 öre. För undvikande af öretal i statens slutsumma har denna summa höjts till 1,638 kronor.

Vidare må anmärkas, att vissa naturaförmåner och inkomster af medel, afsedda för särskilda ändamål, hvilka motsvaras af utgifter, som i utgiftsstaten antingen uteslutits eller förts inom linjen, i inkomsstaten uteslutits. t

Jag öfvergår nu till utgiftsstaten för Uppsala universitet, därvid jag väsentligen kommer att omförmäla vissa föreslagna ändringar i hvad som gäller enligt 1885 års stat eller senare tillkomna bestämmelser.

För förste teologie professorn är i 1885 års stat upptagen en spannmålslön af 1,039 kubikfot 5 kannor spannmål. I konsistoriets förslag till stat är för honom upptagen en motsvarande kvantitet spannmål, 272,07 hektoliter, beräknad till 1,972 kronor 51 öre, efter 7 kronor 25 öre för hektoliter — efter 7 kronor 18 öre för hektoliter skulle summan utgöra 1,953 kronor 46 öre. I ecklesiastikdepartementets förslag har man, för att få bort den antikverade spannmålsaflöningen, upptagit en till 2,000 kronor jämnad kontant lön, som skall anses utgöra tjänstgöringspenningar. I särskild anmärkning angifves, att, därest den nuvarande förste teologie professorn ej inom utgången af år 1907 ingår på den nya staten, han i stället för nämnda penningbelopp äger uppbära 272,07 hektoliter spannmål att lösas efter universitetets på hittills vanligt sätt beräknade medelpris.

Ifrågavarande professor, som ej äger uppbära ålderstillägg, åtnjuter 12 famnar ved, hvilken ved, liksom annan i staten upptagen sådan naturaförmån, är beräknad till 15 kronor för famn, det pris, hvarifrån man utgick vid beräkning af den af 1906 års Riksdag å extra stat beviljade löneförbättring för extra ordinarie professorer med flera.

Åtskilliga ordinarie professorer äga sedan gammalt rätt till boställsrum, i det nuvarande förslaget — liksom i 1885 års stat — beräknade till ett värde af 600 kronor, upptaget inom linjen. Lönen är således för dessa professorer 5,400 kronor.

För professorn i anatomi är i 1885 års stat upptaget, förutom lön af 6,000 kronor, ett belopp af 150 kronor, utgörande ränta efter 5 % på Rönnowska fonden. Efter 41/i % skulle räntan utgöra 127 kronor 50 öre; den är i förslaget satt till 125 kronor, hvarmed vederbörande professor förklarat sig åtnöjas.

Beträffande den i förslaget upptagne e. o. professorn i finsk-ugrisk språkforskning Wiklund vill jag nämna, att, ehuru Wiklund åtnjuter aflöning å allmänna indragningsstaten, det ansetts lämpligt att införa honom i staten, dock med aflöningen förd inom linjen.

85 Kungl. Maj:ts Såll. Proposition N:o 99.

Lön till en e. o. professor i växtbiologi utgår från eu donation. Lönebeloppet är upptaget inom linjen, sådant detsamma enligt beslut af kanslern den 28 mars 1904 fastställts.

Beträffande de under rubriken tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar in. m. upptagna amanuenser märkes, att i det föreliggande förslaget, efter föredöme i universitetets förslag, upptagits boställsrum, förutom för dem hvilka enligt 1885 års stat åtnjuta sådan förmån, dels för en i nämnda stat upptagen amanuens, som enligt samma stat ej var i åtnjutande af boställsrum, dels ock för vissa sedan år 1885 nytillkomna amanuenser. Dessa boställsrum äro belägna inom vederbörande institutioners områden, hvarest det ansetts vara af vikt för institutionsprefekterna att hafva amanuenserna bosatta.

För vissa nytillkomna tjänster har upptagits ved i likhet med hvad som nu är förhållandet beträffande motsvarande äldre befattningar. För akademikamreraren, som förut haft 81/2 famnar ved, har upptagits 9 famnar.

För en amanuens å museet för nordiska fornsaker fanns i 1885 års stat upptaget, förutom ett kontant arfvodesbelopp, boställsrum jämte 20 kronor såsom ersättning för 2 famnar ved. Nu har det befunnits lämpligt, att tilldela honom, förutom det kontanta arfvodesbeloppet, ersättning för boställsrum med 120 kronor samt 2 famnar ved in natura.

Vaktbetjäningen vid universitetet åtnjuter för närvarande i allmänhet boställsrum. Det har nu synts lämpligt att för de vaktbetjänte, för hvilka förmånen af boställsrum är afsedd, upptaga ett arfvodesbelopp, i hvilket det beräknade värdet af nämnda förmån ingår, d. v. s. att det kontanta arfvodet höjes med detta värde, jämte det att i staten intages en anmärkning, innehållande att motsvarande belopp afdrages å arfvodet, om fri bostad åtnjutes. Arfvodets totala storlek angifves på detta sätt bäst, och om universitetet behöfver den i regel inom vederbörande institutionsbyggnad belägna lokalen, möter ej hinder därför; afdraget är då ock på förhand bestämdt till sin storlek. Hvad värdet å boställsförmånen beträffar, har det synts mig, som om detsamma, hvilket, enligt nådigt bref den 27 juni 1896 angående reglering af vaktbetjäntes löneförmåner, då synes hafva uppskattats till 100 kronor, nu ej kan sättas lägre än 150 kronor; och torde jag i afseende därå få erinra, hurusom i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag ersättning för fri bostad beräknats til! nämnda belopp för två vaktmästare vid universitetet i Lund.

Nyssnämnda bref den 27 juni 1896 upptog för en vaktmästare vid museet för nordiska fornsaker ett arfvodesbelopp af 250 kronor. I det nu föreliggande förslaget är detta belopp, i enlighet med det från universitetet framlagda förslaget, fördeladt med 75 kronor på en vaktmästare vid myntkabinettet och 175 kronor på en vaktmästare vid museet för

86 Kunlg. MajUs Nåd. Proposition N:o 99.

nordiska fornsaker, hvilken senare tillika bör liksom nu åtnjuta fri bostad. Hinder lärer ej möta för denna förändrings omedelbara vidtagande.

För en kanslerssekreterare är i 1885 års stat för universitetet i Uppsala upptaget ett belopp af 2,000 kronor, med anmärkning att de af tjänsten föranledda kostnader för skrifmaterialier, arkivhyra och vaktmästarbiträde skola af tjänstinnehafvaren bestridas. För samme tjänsteman är i Lunds universitets stat af år 1885 upptaget ett belopp af 1,500 kronor, med enahanda anmärkning. Sedermera har genom nådigt bref den 18 december 1903 fastställts stat för kanslersexpeditionen, omfattande kanslerssekreteraren, amanuens och vaktmästarbiträde. Därvid föreskrefs, att tills vidare, och intill dess medel blefve för ändamålet anvisade i vederbörande stater, bidrag till kanslersexpeditionens upprätthållande skulle, utöfver redan från universiteten utgående anslag till aflöning åt kanslerssekreteraren, lämnas från universitetens reservfonder, nämligen från Uppsala

1.000 kronor och från Lund 500 kronor för år. För kanslersexpeditionen är nu i förslaget till stat för Uppsala universitet uppfördt ett belopp af

3.000 kronor, hvarigenom det hittills från reservfonden utgående anslaget kan upphöra.

Räntmästaren åtnjuter enligt 1885 års stat 150 kronor i missräkningsoch renskrifningspenningar. På sätt konsistoriet anfört, har detta belopp numera befunnits vara alldeles för litet. Beloppet har kvarstått oförändradt sedan 1862 års stat, och sedan dess har antalet lön- och pensionstagare, magnatstipendiater och särskilda institutioner väsentligt ökats — institutionerna mer än dubbelt. De medel, som ingå i kassaräkningen, äro nu betydligt större än förr. Det nuvarande beloppet åtgår för öfrigt i det närmaste till renskrifningskostnader. Konsistoriet har därför ansett en höjning af beloppet till 500 kronor vara skälig, och med detta belopp är posten uppförd i det nu föreliggande förslaget.

_ För universitetets 9 skogvaktare är genom särskilt nådigt bref den 27 juni 1896 fastställd aflöningsstat, hvarigenom för denna skogsbetjening, till hvars aflöning i 1885 års stat upptogs en summa af 3,325 kronor 67 öre, löneförmånerna något ökades. Skogvaktarnas aflöning bestämdes till olika kontanta belopp från 415 till 500 kronor. De, som uppburo kontant 500 kronor, erhöllo bostadslägenhet, de öfriga boställen, frånsedt bostad beräknade i värde till 50—85 kronor så, att äfven deras aflöningsförmåner utom bostad skulle anses utgöra 500 kronor.

Skogvaktarna hafva nu, under åberopande att de genom 1896 års bref tillerkänts löneförmåner ungefär motsvarande dem, som i allmänhet utginge för kronojägare, men att dessa numera på grund af 1900 och 1905 ars Riksdagars beslut åtnjöte förbitttrade aflöningsvillkor, anhållit,

87 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition X:o 'JO.

att sådana äfven måtte komma universitetets skogvaktare till godo. Vederbörande universitetsmyndigheter hafva tillstyrkt, att skogvaktarna tillerkändes bättre aflöningsförmåner, och statskontoret, som också yttrat sig i ärendet, har understöd skogvaktarnas anhållan.

Vid pröfning af denna fråga har jag funnit nödigt, att skogvaktarnas ställning förbättras. I följd däraf innehåller förslaget till stat höjda kontanta arfvodesbelopp åt dem samt bestämmelser i öfrigt om ålderstil lägg och dagarfvoden, för hvilka senares utgörande ett särskildt anslag är upptaget i förslaget. Af aflöningen, 800 kronor, skulle 300 kronor utgöra tjänstgöringspenningar. För rätt att komma i åtnjutande af ålderstillägg höra de nuvarande skogvaktarna få tillgodoräkna sig den tid, de redan varit anställda i universitetets tjänst.

Skogvaktarna hafva jämväl anhållit att blifva tillerkända pensionsrätt; och detta har tillstyrkts af myndigheterna, Då emellertid för närvarande pensionrätt icke enligt allmän föreskrift tillkommer några vid universitetet anställda betjänte, anser jag det icke vara lämpligt, att nu endast skogvaktarna skulle blifva tillförsäkrade en sådan förmån.

Till aflöning åt rättare är i 1885 års stat uppförd en summa af 1,016 kronor 80 öre, däruti spannmål till myckenhet af 420 kubikfot ingår. Konsistoriets förslag upptager 109,89 hektoliter spannmål och 118 kronor kontant. Då man nu bör fixera denna spannmålsafiöning, men svårigheter härvid möta, enär somliga rättare äro arrendatorer och få aflöningen i form af afdrag å spannmålsarrendet samt rättarnas aflöning, som år 1900 utgick med tillhopa 1,031 kronor 68 öre, anses väl knapp, har ett afrundadt belopp af 1,050 kronor upptagits i staten.

En vid universitetsbyggnaden anställd maskinist åtnjuter för närvarande i aflöningsförmåner, förutom fri bostad och ved, ett arfvode af 1,100 kronor jämte 100 kronor i dyrtidstillägg. Dessa kontanta medel hafva, hittills utgått från anslaget till extra utgifter. Det har nu ansetts lämpligt, att en särskild aflöningspost för honom upptages, med inberäknande af bostadsförmånen likasom för öfriga vaktbetjänte satt till 1,350 kronor.

Till ålderstillägg åt fogden med flera är i förslaget uppfördt ett belopp af 4,150 kronor. Detta belopp är beräknadt efter hvad som nu af universitetets medel utgår till ålderstillägg åt fogden, vaktbetjänte, underträdgårdsmästare och trädgårdsmedbjälpare, 3,250 kronor, med tillägg af hvad som skulle komma att utgå till skogvaktarna, därest ålderstillägg beviljas dem.

Beträffande den för biblioteket upptagna posten 666 kronor 96 öre för inskrifningspenningar och auktionsprovision, hvilken i 1885 års stat motsvaras af ett belopp af 1,363 kronor 39 öre, är den upptagen efter medeltalet för åren 1896—1905. Frälseräntan från Mälby säteri är an-

88 Kung1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

gifven efter det allmänna spannmålsvärdet, med afdrag för utskylder för hemmanet. Holmbladska donationshemmanets ränta är nedsatt från 468 kronor 30 öre i 1885 års stat till 198 kronor 45 öre dels på grund af det nu beräknade spannmålsvärdet dels enär en del af räntan är inberäknad i inkomstposten: spannmål från universitetets hemman m. m. samt medium af tio års utskylder afräknats. Räntan å fonderna var i 1885 års stat beräknad efter 5 Genom nådigt bref den 9 maj 1890 förklarade Kungl. Maj:t, att universitetet ej, utom i fråga om vissa angifna fonder, hvarå räntan fortfarande skulle utgå med 5 %, beböfde för fonderna ansvara för högre ränta, än som i allmänhet blefve godtgjord andra af universitetet förvaltade fonder. Det nuvarande förslaget beräknar, såsom redan nämnts, i allmänhet 4Vé °jo, och efter denna räntefot är afkastningen å bibliotekets fonder upptagen.

Beträffande institutionernas vedanslag må anmärkas, att summan af de i förslaget upptagna med 14 famnar öfverskjuter hvad 1885 års stat upptager.

I fråga om akademiska sjukhuset är anslaget till materiellen jämte aflöning åt vaktmästaren upptaget till 7,000 kronor, motsvarande i 1885 års stat under sjukhuset för samma ändamål upptagna 5,000 kronor jämte det under rubriken indragningsbelopp uppförda extra anslag å 2,000 kronor till sjukhusets materiell. Följande af sjukhusets för dess verksamhets uppehållande tillgängliga medel: studentkårens bidrag, pliktpenningar och legosängsafgifter, äro upptagna enligt sjukhusets räkenskaper för år 1905. Det till ett belopp af 44,550 kronor upptagna anslaget från Uppsala län utgår enligt ett mellan universitetet och landstinget den 19 september 1900 afslutadt kontrakt. Summan är enligt kontraktet minimum och ökas eventuellt efter i kontraktet angifven beräkningsgrund.

För astronomiska institutionen är i 1885 års stat upptaget ett belopp af 25 kronor, utgörande ränta å Iljorterska donationen. 1 konsistoriets förslag är räntan upptagen till 20 kronor. På grund af vederbörande institutionsföreståndares framställning har dock konsistoriet efter förslagets afgifvande, med hänsyn till denna fonds ränteafkastnings obetydlighet, den 27 april 1901 beslutit, att fonden skulle få växa till 3,000 kronor, innan räntan utginge till institutionen, och att af den blifvande räntan i allt fall V5 skulle tilläggas kapitalet.

Materiellanslaget till museet för nordiska fornsaker är i enlighet med konsistoriets förslag höjdt från 300 kronor i 1885 års stat till 350 kronor i förslaget.

Till ridundervisningens uppehållande är i 1885 års stat uppfördt ett belopp af 3,440 kronor 18 öre, däri spannmål ingår till myckenhet af 226,8 kubikfot. Ridundervisningen bedrifves för närvarande så, att den-

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 90. 89

samma enligt kontrakt af den 1 oktober 1904 är anförtrodd åt Uppsala akademiska ridinstitutions aktiebolag, mot villkor, bland andra, att bolaget skall uppbära det anslag, som utgår till ridinstitutionen, med samma belopp som vid tiden för kontraktets upprättande. Det bär nu ansetts lämpligt att i staten uppföra ett fixt kontant belopp af 3,380 kronor — i det närmaste motsvarande spannmålsanslaget tillhopa med det belopp, som hittills kontant ingått i nyssnämnda summa 3,440 kronor 18 öre — med anmärkning, att, så länge omförmälda kontrakt ägde giltighet, anslaget till ridundervisningens uppehållande skall utgå enligt bestämmelserna i 1885 års stat.

För reparationer är i 1885 års stat uppfördt ett belopp af 14,000 kronor. Med hänsyn därtill att åtskilliga nya byggnader tillkommit, är detta anslag i förevarande förslag, likasom i konsistoriets, upptaget till

17.000 kronor. Efter detta anslag är i förslaget infördt ett belopp af

1.000 kronor, utgörande ett från Uppsala läns landsting, på grund af förutnämnda kontrakt mellan landstinget och universitetet, utgående bidrag till sjukhusbyggnadernas underhåll.

Landtmäterikostnaderna äro i den nu gällande staten upptagna^ till

10.000 kronor. Enligt hvad som upplysts, utgör medelkostnaden för aren 1896—1906 13,290 kronor. Konsistoriet har ansett, att anslagsposten skäligen bör höjas till 12,000 kronor; en del äganderättsbevillningar, som hittills höjt kostnaderna på denna post, komma nämligen med tillämpning af nya arrendekontrakt att försvinna. I det inom departementet upprättade förslaget är anslaget satt till 12,000 kronor.

Anslaget för extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, hvilket anslag i 1885 års stat är upptaget till 12,000 kronor, maste, såsom konsistoriet föreslagit, högst väsentligt höjas. Mediet för aren 1901 1905 har

utgjort 26,130 kronor. Med hänsyn bland annat därtill, att aflöningen till maskinisten vid universitetsbyggnaden, som hittills utgått från detta anslag, nu blifvit särskild! uppförd, har jag ansett anslaget kunna lämpligen sättas till 24,000 kronor, hvartill kommer ränta från de s. k. ^tryckerigodsen.

Anslagsposten hyror förekom ej i 1885 års stat. Konsistoriet upptog en dylik post å 825 kronor i sitt förslag. I öfverensstämmelse med nu gällande kontrakt är i departementets förslag ifrågavarande post satt till 1,340 kronor.

Af det i 1885 års stat upptagna spannmålsgratial, hvars myckenhet icke förändrats sedan 1837, skulle till professorernas, bibliotekariens och räntmåstarens änkor utgå högst 126 kubikfot för hvardera, till öfriga tjänstemäns änkor högst 94 kubikfot 5 kannor för hvardera. I konsistoriets förslag är ifrågavarande spannmålsgratials belopp beräknadt till 736 hektoliter, hvaraf till vederbörandes änkor skulle utgå respektive högst 33 och högst 2o hekto-

Bih. till Riksd. Frot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 16 Höft. 12

90 Kuntjl. Maj:ts 1Vild. Proposition N:o 99.

liter, och återstoden tillfalla universitetets pensionsinrättning. Konsistoriet har därmed föreslagit en höjning af anslagsposten, hvilket ansetts skäligt med hänsyn till den betydliga ökningen af antalet tjänster. Konsistoriets förslag om de särskilda gratialens storlek har utgått Irån antagandet af respektive 17 och 7 änkor af de båda kategorierna. Omsatt i penningar efter det antagna spannmålspriset skulle hvarje gratial vara värdt respektive 236 kronor 94 öre och 179 kronor 50 öre. Det föreslås nu, då spannmålen skall ersättas med penningar, att de särskilda gratialen få utgå med ^respektive 240 kronor och 180 kronor. Proportionen mellan dessa båda belopp är densamma som mellan motsvarande belopp i 1885 års stat. Anslagspostens summa blir 5,340 kronor.

Det till gratial för den lägre betjäningens änkor och barn samt betjänte själfva i 1885 års stat anvisade spannmålsanslag, hvars myckenhet, 200 kubikfot, är densamma som i 1837 års stat, har af konsistoriet ansetts vara för ringa och därför föreslagits höjdt till 80 hektoliter, motsvarande efter det af konsistoriet antagna spannmålspris 580 kronor. Vid fixering till bestämdt penninganslag torde anslagsposten kunna sättas till 600 kronor.

Romansonska fonden är i december 1903 öfverlämnad till räntekammaren. Kapitalet är 5,000 kronor.

Bland indragningsbelopp är först uppfördt ett anslag till ränta och amortering å skuld för universitetsbyggnaden. Förut är omförmäldt, huruledes såsom bidrag till gäldande af denna ränteamortering — hvarför i 1885 års stat upptages 13,500 kronor — skulle, efter vederbörande innehafvares död, om så funnes nödigt få användas två i 1885 års stat upptagna emeritilöner å tillhopa 9,000 kronor, då beloppet skulle blifva 22.500 kronor. Konsistoriet har för ändamålet upptagit ett förhöjdt, jämnadt belopp af 20,000 kronor. Häremot har jag intet att invända, erinrande att i en af nämnda emeritilöner ingått ett af de förut omförmälda beloppen 1,265 kronor 77 öre eller 1,265 kronor 78 öre.

Under rubriken nådegåfvor är i förslaget upptaget det nu utgående belopp, 128 kronor 30 öre.

(Jfriga nu ej omförmälda indragningsbelopp i 1885 års stat hafva bortfallit i följd af dödsfall. I stället torde några nya böra uppföras; så ett å 150 kronor åt aflidne akademikursorn Lundbergs dotter Anna Charlotta Lundberg. Vid 1896 års lönereglering för vaktbetjänte medgafs, att dåvarande vaktmästaren vid musikaliska kapellet — P. A. Vinqvist — som enligt nämnda reglering ej skulle komma i åtnjutande af ålderstillägg, hvaraf han innehade två, hvartdera å 50 kronor, skulle från universitetets reservfond erhålla en löneersättning af 100 kronor årligen, till dess han

1)1

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 00.

afginge eller erhölle afsked. Det har ansetts lämpligt att nu upptaga denna ersättning bland indragningsbelopp.

Ett belopp af 75 kronor har sedan åtskilliga år utgått från skogsmedlen till bevakaren å Älfgärde skog Lundqvist. Denna summa torde nu böra uppföras såsom indragningsbelopp.

Till Kungl. Maj:ts disposition är slutligen i utgiftsstaten uppfördt ett belopp, utgörande skillnaden mellan summan af samtliga öfriga i utgiftsstaten upptagna poster och den beräknade inkomststatens slutsumma.

Beträffande de efter den egentliga staten upptagna »Särskilda föreskrifter» må det tillåtas mig göra följande erinringar — delvis äro föreskrifterna redan vidrörda.

De under mom. 1 upptagna föreskrifter innehålla eu sammanfattning af de för närvarande gällande bestämmelserna rörande tjänstgöringspenningar för befattningshafvare vid universitetet, med tillägg af skogvaktarna, för hvilka enligt förslaget viss del af arfvodet för framtiden skulle anses utgöra tjänstgöringspenningar. Ifrågavarande nu gällande bestämmelser äro i regel stadfästa af Riksdagen vid tjänsters upprättande eller löneregleringar. Undantag härifrån göra blott fogden och bokhållaren, för hvilka tjänstgöringspenningarnas storlek bestämts af Kungl. Maj:t.

De i mom. 2 angifna, nu utgående ålderstilläggen äro, för så vidt de skola bestridas af åttonde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg, bestämda af Riksdagen.

Bestämmelsen i mom. 17 är ny, men en liknande har förut funnits.

Mom. 18 motsvarar förut gifna stadganden, dock att hvad som föreslås beträffande lärostolarna inom teologiska fakulteten nu har tillkommit på grund af en af fakulteten gjord, af vederbörande myndigheter tillstyrkt framställning och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med denna framställning samt hittills följd ordning i afseende å prebendenas fördelning mellan ordinarie och extra ordinarie professorer.

Bestämmelserna i mom. 10, 11, 12, 13, 19, 20 och 21 öfverensstämma jämväl med liknande nu gällande föreskrifter.

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Förslag un nät l)et inom ecklesiastikdepartementet uppgjorda förslag till stat för unitetetTund. versitetet i Lund är af följande innehåll:

*

l:o)

2:o)

3:o)

4:o)

5:o)

6:o)

Inkomststat för universitetet i Lund.

Statsanslag ....................................................................................

Arrendespannmål från universitetets hemman och lägenheter, 1,997,44 hektoliter råg och lika mängd korn, beräknadt i rundt tal till 33,000: — Ränta efter fyra procent å akademikassans räntebärande kapital, som den 1 januari 1906 utgjorde kronor 898,941: 10, däri inberäknadt Norbergska fonden kronor

28,745: 84, i rundt tal.................................. 36,000: —

Ränta efter fyra. procent å bibliotekskassans

räntebärande kapital.......... kr. 40,000: —

efter afdrag af Ahlmanska fonden, hvars afkastning skall användas till inköp af teologisk litteratur........ » 11,253: 57

Rest kr. 28,746: 43

i rundt tal beräknadt till.............................. 1,150: —

Tomt öremedel ......................................................... 25: 97

Studentinskrifningspenningar och tillfälliga inkomster, förslagsvis och för slutsummans jämnande beräknade till................................. 1,200: 03

426,700:

71,376:

Summa kronor 498,076:

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o !)9.

93 Utgiftsstat för universitetet i Lund.

A). Aflöningar m. m. a) Professorer, e. o. professorer med flera.

Teologiska fakulteten.

En professor i dogmatik och moralteologi, förste

teologie professor, tillika domprost........................ 3,480: —

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars prebendepastorat med därtill hörande löningsjord i Hardeberga samt predikstolshemmanen x/2 mU Brönnestad N:o 16, x/2 mtl ibiri och 3/4 mtl Lilla Bjällerup N:o 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken 26,309 hl. råg, 39,268 hl. korn och 20,47 hl. hafre jämte forsellönsersättning 24 kronor 74 öre och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund från Kristianstads län anslagna, men enligt kungl. förordningen den 23 juli 1869 till statsverket indragna ränta 2 kronor 9 öre samt kronotiondespannmål 164,868 hl., x/2 råg och Va korn, jämte 50 kronor 40 öre forsellönser-

sättning.

En professor i kyrkohistoria och symbolik ............ 1,200: —

Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars prebendepastorat.

En professor i exegetisk teologi ........*......................... 840: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och Vallkärra församlingars prebendepastorat.

Eu professor i praktisk teologi.................................. 2,400: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra och Flackarps församlingars prebendepastorat.

En e. o. professor i praktisk teologi och moralteologi: _

Transport 7,920: —

94 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 7,920:

Uppbär inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars predendepastorat.

En e o. professor i exegetisk teologi:

Uppbär inkomsten af Husie och Västra Skrefiinge församlingars prebendepastorat.

Juridiska fakulteten.

En professor................................... 6,000:

4 professorer ..................................................................... 24,000:

En e. o. professor ........................................................... 4,500:

En e. o professor.............................................................. 4,500:

Till uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten..................................... 1,500:

Anmärkning. Af de 5 ordinarie professurerna inom juridiska fakulteten äro 3 förenade hvardera med ett. af följande ämnesområden: 1) civilrätt; 2) straffrätt och juridisk encyklopedi; och 3) processrätt. De 2 öfriga ordinarie pro-

fessurerna samt de 2 e. o. professurerna omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt; 2) nationalekonomi och finansrätt; 3) speciell privaträtt; samt 4) romersk rätt och rättshistoria. [Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]

Medicinska fakulteten.

En professor....................................................................... 6,000

5 professorer................................................ 30,000

En e. o. professor............................................................. 4,500

5 e. o. professorer............................................................ 22,500

Öfverläkaren vid Lunds hospital och asyl åtnjuter

för undervisning i psykiatri ett årligt arfvode å 1,500:

Anmärkning. Af de 6 ordinarie professurerna inom medicinska fakulteten omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) kirurgi; 2) medicinsk och fysiologisk kemi; 3) anatomi; 4) praktisk medicin; och 5) fysiologi.

Af de 6 e. o. professurerna inom medicinska fakulteten omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) anatomi — innehafvaren af denna e. o. professur är tillika prosektor; 2) pediatrik och praktisk medicin; 3) obstetrik och gynekologi; 4) oftalmiatrik; och 5) farmakologi.

Den återstående ordinarie professuren och den återstå-

Transport 112,920:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport i 12,920:

ende e. o. professuren omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) patologisk anatomi och rättsmedicin; 2) allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård. [Sec för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen:

En professor..............................................................-........ 6,000

10 professorer..................................................................... 60,000

En e. o. professor ....... 4,500

5 e. o. professorer............................................................ 22,500

Anmärkning. De 11 professurerna inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) praktisk filosofi; 2) estetik samt litteratur- och konsthistoria; 3) romersk vältalighet och poesi;

4) nordiska språk; 5) teoretisk filosofi; 6) historia; 7) grekiska språket och litteraturen; 8) romanska språk; 9) österländska språk; 10) tyska språket eller engelska språket jse särskilda föreskrifter: 18] och 11) pedagogik.

De 6 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) statskunskap och statistik; 2) sanskrit med

jämförande indoeuropeisk språkforskning; 3) klassiska språk;

4) engelska språket eller tyska språket [se särskilda föreskrifter: 18]; 5) geografi och 6) historia.

Matematisk-naturveten skaplig a sektionen.

En professor........................................................................ 6,000

5 professorer...................................................................... 30,000

En e. o. professor ............................................................ 4,500

3 e. o. professorer.......................................................... 13,500

En laborator i kemi........................................................ 3,000

En observator i astronomi............................................. 3,000

Anmärkning. De 6 professurerna inom filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) kemi; 2) astronomi;

3) matematik; 4) fysik; 5) botanik; och 6) zoologi.

De 4 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera ett af följande ämnesområden: 1) fysik; 2) geologi och mineralogi;

3) botanik; och 4) zoologi. _

Transport 265,920:

96 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 265,920: —

b) Stipendier och premier m. m.

11 fasta docentstipendier, h vartdera å 1,500

kronor .............................................................................

Af dessa stipendier tillhöra: ett den teologiska fakulteten,

2 den juridiska fakulteten, ett den medicinska fakulteten,

5 filosofiska fakultetens humanistiska sektion och

2 filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion.

5 rörliga docentstipendier, hvartdera å 1,200

kronor .............................................................................

Teologiska och medicinska stipendier.......................

Stipendier åt medellösa teologie studerande............

31 mindre stipendier, hvartdera å 37 kronor

50 öre .............................................................................

Musikstipendier................................................................

Premier, 4 stycken å 45 kronor hvartdera och 4

stycken å 30 kronor hvartdera ..............................

Till arfvoden åt vikarierande akademiska lärare...

16,500: —

6,000: — 1,200: — 1,500: —

1,162: 50 187: 50

300: — 5,000: —

c) Tjänstemän och hetjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.

Biblioteket :

En bibliotekarie............................................................... 6,000:

En vice bibliotekarie........................................................ 4,000: —

En amanuens ...................................................... 2,500:

3 amanuenser.................................................................. 7,500: —

2 vaktmästare, hvardera arfvode 750 kronor......... 1,500: —

Seminarier

för klassiska, nordiska, romanska, germanska och semitiska språk, historia, statskunskap, filosofi samt estetik och litteraturhistoria:

Till arfvoden................................................................. 1,750:

Transport 321,020: —

07 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 321,020: —

Matematiska seminariet:

En assistent, arfvode........................................................ 1,500: —

Anatomiskt-histologiska institutionen:

En amanuens på anatomiska afdelningen, jämte fri

bostad med bränsle, arfvode................................... 500: —

En amanuens på histologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode............................. 500: —

En preparator, arfvode............................................... 1,000: —

En vaktmästare å anatomiska afdelningen, arfvode 750: — En uppasserska å histologiska afdelningen, som åtnjuter fri bostad, aflönas med 250 kronor, hvilka utgå af mat eriell anslaget ..........................................

Fysiologiska institutionen:

En instrumentmakare, jämte fritt verkstadsrum,

arfvode............................................................................ 500: —

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500: —

En vaktmästare, arfvode .............................................. 750: —

Medicinskt-kemiska institutionen:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500: —

En vaktmästare, arfvode............................................... 750: —

Patologiskt-anatomislca institutionen :

En assistent, arfvode .................................................... 1,500: —

En amanuens vid patologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode.............................. 900: —

En amanuens vid bakteriologiska afdelningen, arfvode .............................. 500: —

En vaktmästare, arfvode............................................... 750: —

Kirurgiska kliniken:

En amanuens, arfvode................................................... 900: —

Medicinska kliniken:

En amanuens, arfvode ................................................. 900: —

Transport 333,720: —

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 16 Raft.

98 Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 333,720:

Oftalmiatriska kliniken:

En amanuens, arfvode ................................................... 900:

Pediatriska kliniken:

En amanuens, arfvode.................................................. 900:

Obstetrisk-gynekologiska kliniken:

En amanuens, arfvode..................................................... 900:

Astronomiska observatoriet:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500: En vaktmästare, arfvode ............................................... 750:

Botaniska institutionen:

En assistent vid växtfysiologiska laboratoriet, arfvode ................................................................................ 1,500:

En konservator................................................................. 1,350:

En amanuens vid växtfysiologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode.............................. 500:

En amanuens i systematisk botanik, jämte fri bostad med bränsle, arfvode.......................................... 500:

En trädgårdsmästare, jämte fri bostad ............. 1,800:

Anslag till trädgårdsdrängar.......................................... 1,600:

Fysiska institutionen:

En assistent, arfvode....................................................... 1,500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500: En vaktmästare, arfvode ................................................ 750:

Geologisk-mineralogiska institutionen:

En assistent, arfvode ........................ 1,500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode ............................................... 750:

Kemiska institutionen:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode.......................................... 750:

Transport 352,170:

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 352,170:

Zoologiska institutionen:

En konservator............................................................... 1,800:

En amanuens, arfvode..................................................... 500:

En vaktmästare, arfvode ................................................ 750:

Historiska museet:

En amanuens, som äfven tjänstgör vid mynt- och

medaljkabinettet, arfvode ........... 500:

Mynt- och medaljkabinettet:

Amanuens (se ofvan under Historiska museet.)

Gamla biblioteksliuset:

En vaktmästare, hvilken det jämväl åligger att ombesörja lokalernas renhållning och värmeled-

ningens skötande, arfvode ......................................... 750:

Ritsalen:

En ritmästare, arfvode ................................................... 1,000:

Musikkapellet:

En kapellmästare.......................................... 2,500:

En uppasserska, arfvode ................................................ 200:

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst:

En lärare i gymnastik och fäktkonst........................ 2,000:

En uppasserska, jämte fri bostad, arfvode............... 200:

Kansler sexpeditionen:

Bidrag till dess upprätthållande................................. 2,000:

Kansliet:

En sekreterare................................................................... 4,500:

En ombudsman, arfvode ........ 500:

En amanuens vid kansliet och räntekammaren,

arfvode............................................................................ 1,000:

En notarie i teologiska fakulteten, arfvode ........... 300:

Transport 370,670

100 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

T ransport 370,670

En notarie i juridiska fakulteten, arfvode............... 300:

En notarie i medicinska fakulteten, arfvode............ 200:

En notarie i filosofiska fakulteten, arfvode ............ 500:

En vaktmästare (kursor), arfvode .............................. 1,050:

Räntekammaren:

En räntmästare................................................................. 6,000:

En kamrerare..................................................................... 3,000:

En amanuens (se under kansliet).

En byggnadskonduktör, arfvode ................................. • 600:

En universitetsvaktmästare, arfvode ......................... 1,050:

En eldare, som tillika är trädgårdsdräng, arfvode 750: En portvakt i universitetshuset, arfvode......... ....... 600:

Diverse anslag:

Rektors honorarium......................................................... 1,500:

Arfvoden till drätselnämndens tre valda ledamöter, 300 kronor till hvardera............................. 900:

Vederlag för fyra ängslotter, hvardera å 200 kronor, att redovisas till universitetets »ålderstillläggsfond», enligt nådigt bref den 31 december 1902 ................................................................................. 800:

B). Till materiell m. m.

Biblioteket..............................................................:........ 26,300:

Seminarier för klassiska, nordiska, romanska, germanska och semitiska språk, historia, statskunskap, filosofi samt estetik och litteraturhistoria:

Till inköp af böcker och annan undervisnings-

materiell samt tillfälliga utgifter........................ 2,750:

Matematiska seminariet:

Till arfvoden och materiell sammanlagdt............ 1,500:

Anatomiskt-histologiska institutionen........................... 6,050:

Fysiologiska institutionen............................................. 3,500:

s

387,920:

Transport 40,100: — 387,920

101 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 40,100

Medicinskt-kemiska institutionen ................................ 3,450: -

Patologiskt-anatomiska institutionen ,........................ 3,500: -

Kirurgiska kliniken ............ 500: -

Medicinska kliniken .................................................. 500: -

Rättsmedicinska institutionen .................................... 500: -

Kliniska laboratoriet vid sjukvårdsinrättningarna... 1,000: -

Oftalmiatriska kliniken .................................................. 500: -

Obstetrisk-gynekologiska kliniken............................... 500: -

Astronomiska observatoriet ............................... 2,500: -

Botaniska institutionen:

för systematiska afdelningen .......................... 4,600: -

för fysiologiska afdelningen........................... 3,500: -

Fysiska institutionen.................................................... 4,000: -

Geologisk-mineralogiska institutionen ....................... 2,600: -

Kemiska institutionen ................................................... 4,000: -

Zoologiska institutionen................................................... 4,000: -

Historiska museet......................... 500: •

Mynt- och medaljkabinettet .......................................... 500: ■

Konstsamlingarna.............................................................. 500: •

Ritsalen......................................................... 100: ■

Musikkapellet .................................................................. 1,000: ■

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst............... 500:

Till underhåll och reparationer af universitetets

byggnader...................................................................... 10,000:

Till extra utgifter: såsom brandförsäkringsafgifter efter afdrag af influtna utdelningar, understöd till förre åbor å universitetets hemman, anslag till extra vaktbetjaning, folioafgift och ränta för kreditiv, afskrift af hufvudböckerna, skrifmaterialier till kansliet och räntekammaren, tryckningskostnader, bokbindning, renhållning, städning, gas- och vattenförbrukningsafgifter, stenkol, ved och ljus, postporto, krono- och kommunalutskylder samt afgifter till prästerskapet för universitetets fastigheter i Lund och Kanniks ängsmark, vägunderhåll och landtmäterikostnader m. in.................................................................................. 12,500:

387,920: —

101,350: —

Transport 489,270: —

102 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 489,270: —

C). Anslag för diverse ändamål.

Årlig afgäld till biskopen i Lunds stift för 2 hektar 50 kvadratmeter, som af Helgonabacken för uppförande af nytt bibliotekshus till universitetet upplåtits, med 13 hektoliter för hektar, 1/3 råg, y3 korn och 1/3 hafre, att lösas i penningar efter tioårigt medelmarkegångspris, enligt nådigt bref den 19 januari 1901, förslagsvis beräk-

nad till..................................................................... 200: —

Ränta och amortering af det lån å 50,000 kronor, universitetet, enligt nådigt bref den 17 mars 1882, berättigats upptaga till möblering m. m.

i universitetshuset....................................................... 3,000: — 3,200: —

D). Till Kung!. Maj:ts disposition........................ 5,606: —

Summa kronor 498,076: —

Särskilda föreskrifter.

1. Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra följande belopp tjänstgöringspenningar, nämligen:

2.000 kronor för enhvar af ordinarie professorerna samt räntmästaren och bibliotekarien, dock att tjänstgöringspenningarna för nuvarande innehafvare af ordinarie professurer inom teologiska fakulteten beräknas till endast 1,500 kronor för år;

1,500 kronor för vice bibliotekarien;

1,200 kronor för en hvar af de e. o. professorerna;

1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;

900 kronor för sekreteraren;

T50 kronor för laboratorn i kemi och observatorn i astronomi; samt

600 kronor för kamreraren;

åliggande det ordinarie och e. o. professor i teologiska fakulteten, hvilken från universitetet icke uppbär så stort bidrag, som motsvarar tjänstgöringspenningarna, då han är pliktig afstå sådana, att för vikaries aflönande till universitetets räntekammare vid slutet af hvarje månad inleve-

103 Kung!,. May.ts Nåd. Proposition N:o 99.

rera hvad utöfver bidraget från universitetet erfordras till fyllnad i det belopp, hvarmed tjänstgöringspenningarna för löpande månad böra utgå.

•2. Från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, dock med iakttagande af hvad i mom. 4 säges om bidrag från ålderstilläggsfonden, äro följande tjänstinnehafvare berättigade till ett eller två ålderstillägg å lönen eller arfvodet, det första efter lem års väl vitsordad tjänstgöring, det andra, om sådant förekommer, efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring, nämligen:

tvä ålderstillägg ä 500 kronor: en hvar af ordinarie och e. o. professorer inom juridiska, medicinska och filosofiska fakulteterna äfvensom räntmästaren, bibliotekarien och en hvar af biblioteksamanuenserna;

ett ålderstillägg a 500 kronor: vice bibliotekarien och kapellmästaren; samt

två ålderstillägg a 100 kronor: en hvar af universitetsvaktmästaren och portvakten samt vaktmästarna vid universitetskansliet (kursor), biblioteket, gamla bibliotekshuset, anatomiska, fysiologiska, medicinskt-kemiska, patologisktanatomiska, astronomiska, fysiska, geologisk-mineralogiska, kemiska och zoologiska institutionerna, äfvensom eldaren-trädgårdsdrängen; dock äger den nuvarande kursorn endast rätt till ett ålderstillägg å 50 kronor efter tio års väl vitsordad tjänstgöring.

Nuvarande universitetsvaktmästare, portvakt, kursor och eldare-trädgårdsdräng äga att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid före denna stats trädande i tillämpning, som de varit anställda i universitetets tjänst.

3. Universitetets löntagare äro berättigade att å räntekammaren i början af hvarje månad uppbära dem tillkommande aflöning, lönebelopp i förskott för en påbörjad månad och tjänstgöringspenningar för nästförutgången månad.

4. Genom nådigt bref den 4 juni 1886 förordnades, att ordinarie professorerna i de världsliga fakulteterna, bibliotekarien, räntmästaren, sekreteraren och kamreraren ägde att, i ordning efter fullmaktsdag, åtnjuta af kastningen af en af de universitetet tillhöriga 17 ängslotterna i Kannick in natura eller ett af de i utgiftsstaten för universiteten då upptagna vederlagen därför utan minskning i deras kontanta löner, hvarefter genom nådigt bref den 21 februari 1896 föreskrefs, att den, som därefter vid universitetet utnämndes till tjänst, hvarmed vore förenad rätt till ängslott, skulle vara underkastad den inskränkning i dispositionsrätten, att, när så lämpligen kunde ske, hela ängsmarken skulle genom drätselnämndens försorg utarrenderas och behållna afkastningen mellan delägarna fördelas enligt de grunder, som af kanslern efter det större akademiska konsistoriets förslag bestämdes.

101 Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Den rätt, som genom dessa bestämmelser tillerkänts sekreteraren och kamreraren tillkomma dem fortfarande; beträffande ö fråga ofvannämnda tjänstinnehafvare äro samma förmåner enligt nådigt bref den 31 december 1902 indragna; och skola värdena däraf ingå till ålderstilläggsfonden att användas såsom bidrag till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen åt ifrågavaran de tj änstinneh af vare.

5. När akademisk tjänsteman, hvilken innehar ängslott in natura, erhållit afsked eller befordran till annan tjänst, skall ängslotten afträdas vid utgången af det kalenderår, hvarunder afskedet meddelats eller befordran ägt rum.

6. Om någon af de i mom. 2 här ofvan uppräknade betjänte med undantag af portvakten i sådan egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge denna förmån kvarstår, hans arfvode minskas med 150 kronor, dock skall sådant afdrag icke göras för nuvarande kursorn (vaktmästaren vid kansliet), som åtnjuter lön enligt staten den 13 november 1885.

7. Den förändring i afseende på fördelning af prebendepastorat och löningsbidrag till teologie professorer från universitetet, som genom den nya staten äger rum, verkställes, så snart Stångby och Vallkärra församlingars prebendepastorat blifvit ledigt eller dess innehafvare förklarat sig villig ingå på den nya staten.

Intill dess den nya staten sålunda kan träda i kraft, skola nedannämnda löningsbidrag från universitetet tillkomma de ordinarie teologie professorerna, nämligen:

domprosten....................................................................................... kronor 3,480:

innehafvaren af Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars pastorat..................................................................... » 1,080: —

innehafvaren af Stora Uppåkra och Flackarps församlingars pastorat..................................................................... s 1,860:

innehafvaren af Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars pastorat..................................................................... » 1,500: —

8. Teologie professor äger icke optera ledigt prebendepastorat utan Kungl. Maj:ts, på underdånig ansökning, därtill meddelade nådiga tillstånd. Men om teologie professor erhåller transport från en till annan teologisk professur, må det likväl af honom få bero att icke utbyta det prebendepastorat med ty åtföljande lönefyllnadsbidrag, han redan innehar. Motsvarande bestämmelse gäller om e. o. teologie professor erhåller transport från en till annan e. o. teologisk professur.

9. Lärare och tjänsteman, i hvilkens aflöning tjänstgöringspenningar ingå, skall, då han åtnjuter ledighet, vare sig från tjänsten i dess helhet

105 Kungl. Maj:ts. Nåd Proposition N:o 90.

eller, hvad särskild! beträffar lärare, från föreläsningars hållande, till den vikarie, som kan varda förordnad att bestrida hans tjänstgöringsskyldighet, afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande varar. Till vikarie, hvilken förordnas att bestrida endast den exanxinationsskyldighet, som åligger ordinarie lärare, afträdes af tjänstgöringspenningarna den andel, som af kanslern efter vederbörandes förslag bestämmes. Tjänstgöringspenningar må uppbäras jämväl af vikarie, som förvaltar ledig tjänst, då tjänstgöringSpenningar äro för densamma anslagna.

10. Beträffande det i staten intagna anslaget till arfvoden åt vikarierande akademiska lärare gälla följande särskilda bestämmelser:

a) Detta anslag afser att förbättra arfvodena för yngre akademiska lärare, då de uppehålla lärarbefattningar, hvilkas innehafvare åtnjuta tjänstledighet på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag, och de med befattningarna förenade aflöningsförmåner alls icke eller blott till en del äro till vikariatsarfvoden disponibla. Anslaget må användas till förbättrande af arfvode åt akademisk lärare äfven i det fall, att sådan lärare på förordnande uppehåller lärartjänst, som blifvit ledig genom dödsfall, och hvars aflöning under tjänst- eller nådår uppbäres af tjänstens förre innehafvares stärbhus utan skyldighet för stärbhuset att till tjänstens uppehållande afstå mer än de tjänstgöringSpenningar, som äro med tjänsten förenade, eller däremot svarande belopp. Om eljest i särskild! fall, som ej i denna punkt angifves, skulle anses ömkligt, att af anslaget lämnas ersättning åt vikarie för uppehållande af lärarbefattning, må därom i vederbörlig ordning göras underdånig framställning.

b) Till vikariatsarfvode användas i första rummet de till befattningen hörande tjänstgöringspenningarna, beräknade till 1/12 för månad. Därutöfver skall vikarie, i den mån hithörande anslag därtill lämnar tillgång, erhålla ett tilläggsarfvode, beräknadt efter 1,500 kronor för år eller 125 kronor för månad. Gäller vikariat endast del af tjänstgöring, må vikarie utöfver den andel af tjänstgöringspenningarna, som kan varda honom tillerkänd, tillgodonjuta så stor del af omförmälda belopp, 125 kronor för månad, som motsvarar hans andel i tjänstgöringspenningarna.

c) I tilläggsarfvodet skall docentstipendium, med 1/12 för hvarje månad af det årliga beloppet, inräknas för de månader, under hvilka vikarie sådant uppbär, i följd hvaraf blott det belopp, som därutöfver kan erford ras, skall utgå från nu ifrågavarande anslag. Därjämte bör vid tilläggsarfvodes bestämmande skälig hänsyn tagas till andra stipendier, legat, anslag, ordinarie löner eller dylika förmåner, hvilka äro med docentstipendier jämförliga och åtnjutas af vikarie.

d) Af detta anslag skall äfven utgå till vikarie ett tjänstgörings-

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. It! Höft. 14

106 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

penningarna motsvarande belopp i de fall, då tjänstinneliafvare icke är skyldig att afstå tjänstgöringspenningar.

e) Där särskilda omständigheter förekomma, må kanslern meddela närmare föreskrifter och jämväl kunna, på förslag af vederbörande fakultet och sedan det mindre akademiska konsistoriet däröfver afgifvit yttrande, inom befintliga tillgångar bevilja lämplig förhöjning i det vikarien eljest, enligt ofvan angifna grunder, tillkommande tilläggsarfvodet.

f) Den del af tilläggsarfvode, som icke består af medel, hvilka i hvarje fall skola utgå, utbetalas, sedan det mindre akademiska konsistoriet afgifvit förslag, som af kanslern fastställts, vid hvarje kalenderårs slut. Visar det sig, att tillgängliga medel icke medgifva arfvodenas utgående med hela det här ofvan afsedda beloppet, sker proportionell minskning i denna del af arfvodena. Uppstår åter öfverskott, öfverföres detta såsom besparing till ett kommande år för att i mån af behof användas till det med detta anslag åsyftade ändamålet. På grund häraf bör ifrågavarande anslag särskildt bokföras.

11. Docentstipendierna tillsättas — efter förslag af fakultet eller sektion i fråga om de vid sådana fästa stipendier samt efter förslag af samtliga fakulteter eller sektioner, hvar för sig, i afseende å de rörliga stipendierna — för en tid af tre år af kanslern, med rätt för kanslern att på framställning af vederbörande fakultet eller sektion för stipendiat, som utmärkt sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen biträda eller genom vetenskapliga skrifter, förlänga tiden för stipendiets åtnjutande med ett, två eller tre år. Kanslern äger jämväl, då han i särskildt fall finner för universitetets verksamhet nödigt, att docent, som innehaft docentstipendium i sex år, erhåller ytterligare förlängning af tiden för åtnjutande af stipendiet, härom göra framställning hos Kung!. Maj:t.

Innehafvare af docentstipendium åligger, utom de skyldigheter i fråga om undervisnings meddelande, som i allmänhet tillhöra docenter, dels att biträda vid de studerandes vetenskapliga öfningar dels att, när behof uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen och examinationen.

Om rättighet att med innehafvande af docentstipendium förena annat stipendium m. m. äro särskilda bestämmelser meddelade.

12. Anslaget till extra utgifter, 12,500 kronor, står under disposition af vederbörande konsistorium, dock så att drätselnämnden äger af detta anslag göra nödiga utbetalningar ej blott för de i staten uttryckligen under denna rubrik nämnda ändamål utan ock för därmed likartade, då beloppet ej öfverstiger 300 kronor; kanslern likväl obetaget att, där så för godt finnes, om utbetalning från detta anslag förordna.

13. Besparingar på lediga prebendepastorat skola ingå till universi-

107 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

tetets byggnadskassa, som till det med samma kassa afsedda ändamål cell i mån af behof, men efter kanslerns föreskrifter i de fall, där sådana äro gifna, får användas.

14. Besparingar på aflöningsstaten ingå till reservfonden, hvilken står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna stadga. Enligt den 29 maj 1863 af Kungl. Maj:t fastställdt reglemente för pensionsinrättningen för Lunds universitets ämbets- och tjänstemäns änkor och barn skall till pensionsinrättningen ingå en tredjedel af alla på universitetets löningsstat möjligen uppkommande, till reservfonden ingående besparingar för året från och med år 1863, till dess pensionsinrättningens fond anses hafva vunnit tillräcklig styrka.

15. Därest å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna, till underhåll och reparationer af universitetets byggnader eller till extra utgifter under något år uppstå besparingar, må dessa bibehållas för samma ändamål under kommande år. Skulle det under en följd af år visa sig, att materiellanslaget för en institution kan något minskas, medan samma anslag för en annan institution behöfver ökas, äger kanslern hos Kungl. Maj:t göra framställning om jämkning i anslagen.

16. Besparingar å utgiftsstaten i andra fall än ofvan omförmälts skola ingå till akademikassan, till hvars förstärkande äfven må användas tillfälliga och i inkomststaten icke beräknade inkomster.

17. Om inkomsterna något år icke fullt motsvara utgifterna, må bristen, efter hemställan hos kanslern och enligt hans föreskrift i ämnet, täckas af reservfonden.

18. Af de fyra lärostolarna i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt, i nationalekonomi och finansrätt, i speciell privaträtt samt i romersk rätt och rättshistoria äro två ordinarie och två e. o. professurer.

Då en af dessa ordinarie professurer blifvit ledig, må fakulteten äga rätt att, i den ordning §§ 67 och 80 af universitetsstatuterna stadga, anmäla innehafvare af någon af de båda e. o. professurerna till erhållande af det lediga ämbetet med bibehållande af det eller de läroämnen, han förut innehaft. Därest e. o. professor med anledning af sådan anmälan varder af Kungl. Maj:t utnämnd till ordinarie professor, tillsättes den därigenom ledigblifna e. o. professuren i det eller de ämnen, som förut varit med den ordinarie professuren förenade. Har dylik anmälan icke skett inom den i § 67 stadgade tid eller, där den skett, icke vunnit nådigt afseende, skall den ordinarie professuren tillsättas i det eller de med densamma förut förenade ämnen. Varder en af de e. o. professurerna ledig af annan anledning än den här ofvan omförmälda, skall den tillsättas i samma ämne eller ämnen, som förut tillhört densamma.

108 Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Enahanda bestämmelser om e. o. professors öfverflyttning till ordinarie professur med bibehållande af det läroämne eller undervisningsområde, han förut representerat gälla

för de två lärostolarna i patologisk anatomi och rättsmedicin samt i allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård; för lärostolarna i tyska och engelska språken;

för lärostolarna i fysik;

för lärostolarna i botanik; samt

för lärostolarna i zoologi.

Denna stat skall lända till efterrättelse från 1908 års början, dock att bestämmelserna i staten icke må utan vederbörandes samtycke verka till minskning af någons innehafvande rätt.

Jag öfvergår nu att närmare omförmäla vissa detaljer i detta statförslag.

Uti inkomststaten för Lunds universitet upptages först ett statsanslag af 426,700 kronor. Denna summa innefattar följande i det föregående

redan nämnda poster:

Det belopp, hvartill de hittillsvarande förslagsanslagen

skulle fixeras ................................................................ kronor 60,926: 32

Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för Lunds universitet........................... » 352,272: 40

Sammanlagda beloppet af de i 1907 års statsverksproposition för Lunds universitet äskade nya bestämda anslag................................................................... » 13,500: —

Till afrundning af slutsumman............................. »_1: 28

Summa kronor 426,700: —

Inkomsten af arrendespannmål har upptagits till 33,000 kronor. Spannmålen har af universitetsmyndigheterna i deras sista, år 1903 afgifna förslag — med dessa myndigheters i det följande nämnda förslag afser jag detta, när annat ej säges — beräknats utgöra 1,972,996 hektoliter råg och lika mängd korn, att lösas efter årets markegångspris i Malmöhus län med tillägg af 1 krona 20 öre för hektoliter. Lösenpriset har i medeltal för åren 1893-—1902 utgjort 33,356 kronor 9 öre för år. Beloppet är nu, såsom nämndt, i rund summa upptaget till 33,000 kronor. Enligt senaste från vederbörande lämnade uppgift kan spannmålsmängden sättas till den i nu förevarande förslag angifna.

10!»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9!).

I 1885 års stat ingingo bland den s. k. akademikassans särskilda delar de Filéenska och von Hermansonska fonderna, hvilka såsom redan nämnts utbrutits och behandlas såsom magnatstipendiefonder, i följd hvaraf de ej komma till synes vare sig i inkomst- eller utgiftsstaten. Den s. k. Nosocomiikassan, som finnes omförmäld i 1885 års stat, ingår fortfarande

1 akademikassan, men har ansetts för obetydlig att behöfva särskildt omnämnas — dess kapital utgör enligt 1885 års stat 67 kronor 37 öre. På de af u n i vers i tetsiny ndigheter n a åberopade skäl är räntan på akademikassan, Norbergska fonden inbegripen, beräknad efter 4 %.

Efter samma beräkningsgrund är räntan angifven å bibliotekskassans kapital, hvarifrån den Ahlmanska donationsfonden utbrutits för att behandlas såsom magnatstipendiefond. Kassans kapital är i öfrigt upptaget efter konsistoriets förslag.

Tomtöremedlen äro, liksom i konsistoriets förslag, upptagna till samma belopp som i 1885 års stat.

Enligt erhållna upplysningar har inkomsten af »studentinskrifningspenningar och tillfälliga inkomster» — med sistnämnda inkomster afses vissa befordringsafgifter samt bokauktionsprocent — under tioårsperioden 1896—1905 utgjort 1,378 kronor 76 öre i medeltal för år. I förslaget är denna inkomstpost, som af universitetsmyndigheterna nedsatts från 1,800 kronor i 1885 års stat till 1,200 kronor, upptagen till sistnämnda belopp, med tillägg af 3 öre för jämnande af statens slutsumma.

I fråga om den nya utgiftsstaten för Lunds universitet har jag först att omförmäla en något invecklad fråga angående den teologiska fakultetens lärostolar. För en öfversikt af densamma torde jag böra återgå till bestämmelserna i 1885 års stat.

Enligt dessa skulle inom teologiska fakulteten finnas förutom domprosten — tillika förste teologie professor — tre andra ordinarie professorer samt två extra ordinarie professorer. Domprosten åtnjöt i aflöningsförmåner, bland annat, ersättning för viss till statsverket indragen ränta och viss myckenhet kronotiondespannmål. Tillika uppbar domprosten likasom öfriga ordinarie professorer bidrag från universitetets löningsfond, upptaget i spannmål och utfördt efter en förslagsvis beräknad summa af

2 kronor 45 öre för kubikfot, och samtliga sex befattningshafvarna åtnjöto inkomsten af prebendepastorat. Följande sammanställning visar, huru löningsbidragen, uträknade i penningar, och prebendena voro åt de olika lärostolarna anslagna:

no

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Den sålunda i staten angifva fördelningen af prebendepastoraten innebar i viss mån en förändring i de då bestående förhållandena, i ty att Stångby och Vallkärra församlingar utgjorde prebende för en extra ordinarie, Västra Kärrstorps och Glostorps åter för en ordinarie professor.

För genomförande af denna förändring gåfvos vissa bestämmelser i de angående utgiftsstatens tillämpning meddelade särskilda föreskrifter. Förändringen skulle under vissa villkor ske vid blifvande ledigheter i Stångby och Västra Kärrstorps pastorat. Denna förändring har ej hunnit blifva genomförd, utan tvärtom är den tilltänkta ändringen tillsvidare omintetgjord beträffande Västra Kärrstorps pastorat, på sätt framgår af hvad i det följande förmäles.

Två bestämmelser om ändring i de genom 1885 års stat gifna föreskrifter, som röra prebendepastoratens fördelning på särskilda lärostolar, hafva nämligen kommit till stånd.

Genom nådigt bref den 17 mars 1894 bestämdes till en början, att med förste teologie professors- och domprostbefattningen, till hvilken en af

ill

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o !>!).

de öfriga ordinarie professorerna förflyttats, skulle förknippas ämnena dogmatik och moralteologi, hvilka ämnen bemälde professor före förflyttningen innehaft. I följd däraf blef Västra Kärrstorps prebendepastorat förbundet med en ordinarie professur i kyrkohistoria och symbolik — de ämnen, som enligt staten skulle vara förenade med förste teologie professors- och domprostbefattningen.

Den andra — af mig nyss afsedda — förändringen sammanhänger med frågan om den nya staten. Vid denna frågas behandling hade, bland annat, föreslagits, att Västra Kärrstorps pastorat skulle komma att blifva prebende, ej vid en extra ordinarie professur, utan vid en ordinarie professur, just den med hvilken prebendet enligt nyssnämnda nådiga beslut den 17 mars 1894 blef förenadt. På anhållan af denna professurs innehafvare har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 16 augusti 1901 medgifvit, att denne finge från och med den 1 maj 1901 tills vidare, intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, såsom professorsprebende behålla Västra Kärrstorps prebendepastorat jämte det bidrag från universitetets löningsfond, som dittills utgått till innehafvaren af nämnda pastorat.

I detta sammanhang må ock nämnas, att extra ordinarie professuren i moralteologi och symbolik numera, på grund af nådigt beslut den 25 maj 1894, undergått den förändring, att dess läroämnen äro praktisk teologi och moralteologi.

En ornreglering af aflöningsförhållandena för teologiska fakultetens medlemmar har, såsom nyss antydts, satts i fråga i sammanhang med upprättandet af förslag till ny stat för universitetet.

Det framhölls af konsistoriet redan vid dess första förslags afgifvande, att det både för universitetet och för vederbörande löntagare skulle vara tacknämligt, att de till ordinarie professorerna utgående växlande löningsbidragen, hvilka löstes efter medelpriset för all spannmål, som under löpande år skolat erläggas till universitetet, finge utbytas mot fasta kontanta lönebelopp. Fördelen för löntagaren att vid exceptionellt höga spannmålspris få något höjd lön vore af ringa betydelse. Därest de fyra prebenden, som enligt 1885 års stat skulle tillhöra de ordinarie professurerna, fortfarande komme att afses för dem, borde de kontanta aflöningarna för dem bestämmas på sätt inhämtas af följande tabell, som tillika upptager vissa belopp, tjänande till jämförelse:

För innehafvaren af:

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Anmärkas kan, att enligt inhämtade upplysningar löningsbidragen för ecklesiastikåret 1905—1906 utgjorde sammanlagdt 8,540 kronor 34 öre.

Ehuru förste teologie professorns och domprostens löneförmåner i jämförelse med öfriga ordinarie teologie professorers syntes väl höga, fann konsistoriet det ej för närvarande böra ifrågasättas någon minskning i det till honom från löningsfonden utgående årliga bidraget, dels med hänsyn till eventuell fråga om skyldighet för honom att aflöna en domkyrkoadjunkt, dels ock med afseende å hans ämbetsställning.

Emellertid fäste konsistoriet i sammanhang med löningsbidragsfrågan uppmärksamhet därvid, att, om ej ändring gjordes i afseende å prebendenas fördelning, extra ordinarie professorn i exegetisk teologi skulle komma att erhålla större inkomst än ordinarie professorn i ämnet samt omkring 1,670 kronor högre aflöningsförmåner än extra ordinarie professorn i praktisk teologi och moralteologi. En ändring borde alltså vidtagas. Därvid kunde tillika ifrågasättas att förflytta ordinarie professorn i praktisk teologi från det längre bort från Lund belägna Hellestads pastorat till det närmaste, nämligen Stora Uppåkra pastorat, där det tydligen skulle vara för honom bekvämast att utöfva prästerlig ämbetsgärning. Såsom fullt rättvis och lämplig föreslogs därför den fördelning af prebendepastoraten och i sammanhang därmed af summan af de föreslagna löningsbidragen, som framgår af följande tabell, hvilken jämväl utvisar inkomsten af vederbörande prebenden för år 1898 och den summa, som, under antagande af enahanda inkomst af dem, skulle komma att, med tillägg för

113 Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

de ordinarie professorerna af kontanta löningsbidrag, hvilka fortfarande som hittills skulle utgå endast till dem, utgöra aflöning för de särskilda lärostolarna i teologiska fakulteten:

Den sålunda föreslagna fördelningen af prebendepastorat och löningsbidrag har af teologiska fakulteten i Lund vid sammanträde den 19 december 1899, hvarvid samtliga ordinarie professorer närvoro, tillstyrkts, att tillämpas, sedan Stångby pastorat tillfallit en ordinarie professor.

En jämförelse mellan prebendepastoratens nuvarande faktiska fördelning och den tillämnade, i den mån de skilja sig från hvarandra, visar följande tabell:

Bill. till Rikad. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 76 Höft.

114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Ordinarie professorn i exegetisk teologi.

Ordinarie professorn i praktisk teologi och moralteologi.

Extra ordinarie professorn i

praktisk teologi och moralteologi.

Extra ordinarie professorn i exegetisk teologi.

Nu

Föreslaget

Störa Uppåkra och Flackarps församlingars prebendepastorat.

Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars prebendepastorat.

Husie och Yästra Skreflinge församlingars prebendepastorat.

Stångby och Vallkärra församlingars preben- | depastorat.

Stångby och Vallkärra församlingars prebendepastorat.

Stora Uppåkra och Flackarps församlin-1 gars prebendepastorat.

Hellestads, Dalby ochj Bonderups församlingars prebendepastorat.!

Husie och Västra Skreflingeförsamlingarsprebendepastorat. |

Naturligen erfordrar den nu ifrågasatta förändringen, hvilken iakttagits i det ny upprättade förslaget, vissa öfvergångsbestämmelser. Dessa äro införda bland »Särskilda föreskrifter». De däri upptagna interimistiska löningsbidragen äro bestämda i enlighet med konsistoriets förslag.

Jag går nu vidare till andra i staten införda poster och bestämmelser, hvilka jag finner anledning att här vidröra.

För institutionsvaktmästarna, hvilka för närvarande allmänt åtnjuta 600 kronor i arfvode jämte fri bostad, upptages i det nu föreliggande förslaget 750 kronor, bostaden eller ersättning därför inbegripen däri. Jag hänvisar i afseende härå till hvad jag yttrat rörande Uppsala universitet.

Under anatomiskt-histologiska institutionen är i förslaget uppförd en uppasserska å histologiska afdelningen med fri bostad och godtgörelse af 250 kronor. Beloppet är ej utfördt i kolumnen, enär, efter föredöme i konsistoriets förslag, afsedt är, att aflöningen skall utgå från anslaget till materiellen.

För den i förslaget nyuppförde vaktmästaren vid zoologiska institutionen ^begäres rätt till ålderstillägg från förslagsanslaget: ålderstillägg under åttonde hufvudtiteln, i likhet med öfriga institutionsvaktmästare vid universitetet.

För musikkapellet är i 1885 års stat uppförd en vaktmästare med ett arfvode af 150 kronor. I förevarande förslag är upptagen en upppasserska, hvars arfvode satts till 200 kronor, enär det nuvarande beloppet visat sig vara för ringa.

115 Kunjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

En vaktmästare vid inrättningen för gymnastik- och fäktkonst fanns i 1885 års stat upptagen med ett arfvode af 100 kronor, hvilket belopp genom nådigt bref den 24 januari 1890 höjts med 50 kronor från reservfonden. Nu föreslås arfvode — af nyss angifna skäl satt till 200 kronor — för en uppasserska, hvilken tillika såsom bostad åtnjuter ett i gymnastikbyggnaden beläget, litet vindsrum, som ej kan för annat ändamål användas.

Rörande anslaget till kanslersexpeditionen har jag redan yttrat mig på tal om bidrag till denna expedition från Uppsala universitet.

För en kursor (vaktmästare vid universitetskansliet) tinnes i 1885 års stat upptaget ett arfvode af 1,050 kronor, jämte rätt till fri bostad. Universitetsmyndigheterna hafva nu ansett, att denne vaktbetjänts aflöning bör bestämmas till 900 kronor jämte fri bostad — under samma betingelse och beräkning som för redan nämnde vaktbetjänte; han är ock i det nuvarande förslaget under universitetskansliet uppförd med ett arfvode af 1,050 kronor. Universitetsmyndigheterna hafva tillika föreslagit, att såväl kursorn som den s. k. universitetsvaktmästaren skulle få rätt till två ålderstillägg lika med institutionsvaktmästarna, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg. Äfven detta förslag har jag ansett mig böra upptaga. De nuvarande innehafvarna, likasom öfriga betjänte, hvilka icke förut haft men nu skulle erhålla rätt till ålderstillägg, böra naturligtvis i fråga om åtnjutande af sådana få tillgodoräkna sig den tid före den nya statens trädande i tillämpning, som de varit anställda i universitetets tjänst. Detta har anmärkts i de särskilda föreskrifterna.

Vid allt detta är, för så vidt angår den nuvarande kursorn, att märka, att han ej bör beröfvas de förmåner han åtnjuter enligt 1885 års stat. Å andra sidan bör ålderstillägg tillkomma honom först efter tio års tjänst och då endast med ett belopp af 50 kronor, hvarigenom han når upp till det högsta belopp, som enligt den tillämnade nya staten kan tillkomma kursorn: 1,250 kronor, bostaden inbegripen.

För en byggnadskonduktör är i 1885 års stat uppfördt ett arfvode af 400 kronor. Denne har till åliggande att biträda akademiräntmästaren vid de årliga besiktningarna å universitetets alla byggnader och öfvervaka beslutade underhållsarbeten å desamma. I anseende till hans på grund af tillkomna nya byggnader betydligt ökade arbete har det nu, i enlighet med konsistoriets förslag, ansetts skäligt att tilldela honom ett arfvode af 600 kronor.

I 1885 års stat finnes upptaget arfvode af 600 kronor för en eldare och gårdsdräng. Genom nådigt bref den 31 december 1894 har honom tillerkänts 150 kronor såsom ersättning för fri bostad, att utgå ur universitetets reservfond, till dess lämplig bostad kan honom beredas. I stat-

116 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

förslaget har nu för denne vaktbetjänt, som ansetts lämpligast böra benämnas eldare och trädgårdsdräng, uppförts ett arfvode af 750 kronor, i likhet med förutnämnda vaktbetjänte, med rätt till två ålderstillägo-, hvilka, liksom öfriga ålderstillägg vid Lunds universitet, böra utgå af åttonde hufvudtitelns allmänna ålderstilläggsanslag.

Eu ny anslagspost i statförslaget är 600 kronor till arfvode åt en portvakt i universitetshuset, hvilken äfven skulle få rätt till två ålderstillägg, att likaledes utgå af nyssnämnda ålderstilläggsanslag, men ej åtnjuta fri bostad eller ersättning därför. Enligt hvad konsistoriet år 1900 meddelat, har en portvakt redan måst anställas såväl för vakthållning i vestibul och korridorer under pågående föreläsningar som för ombestyrande af tillfälliga göromål, och aflöning åt honom har hittills måst bestridas med de för extra utgifter afsedda medel.

För amanuenser vid vissa vetenskapliga institutioner är, i öfverensstämmelse med konsistoriets förslag, i det nu förevarande förslaget upptagen förmån af fri bostad med bränsle. Enligt hvad upplysts, hafva ifrågavarande amanuenser plägat åtnjuta denna förmån, som dock ej varit dem tillförsäkrad i 1885 års stat, i den mån de äro där upptagna. I de nyare institutionerna äro, i enlighet med de fastställda ritningarna, inredda för amanuenserna afsedda rum, hvilka uppvärmas genom den för hela institutionen gemensamma värmeledningen.

Till Kungl. Maj:ts disposition är i förslaget slutligen upptaget ett belopp, beräknadt på sätt i fråga om motsvarande belopp för Uppsala universitet angifvits.

Hvad beträffar de efter den egentliga staten upptagna »Särskilda föreskrifter», anser jag mig endast behöfva framhålla följande.

De i mom. 1 förekommande stadganden om tjänstgöringspenningars storlek öfverensstämma med af Riksdagen gifna bestämmelser. Att tjänstgöringspenningarna för nuvarande ordinarie professorer inom teologiska fakulteten satts till endast 1,500 kronor beror därpå, att dessa professorer äro utnämnda till sina tjänster före den tid, år 1902, då ordinarie professorers tjänstgöringspenniogar i allmänhet höjdes från 1,500 kronor till

2,000 kronor.

De i mom. 2 omförmälda ålderstilläggen äro — utom i hvad de afse de i statsverkspropositionen till inrättande föreslagna vaktmästartjänsterna vid gamla biblioteksbyggnaden och geologisk-mineralogiska institutionen äfvensom universitetsvaktmästaren, portvakten, kursorn, vaktmästaren vid zoologiska institutionen samt eldaren-trädgårdsdrängen, om hvilkas rätt till ålderstillägg jag förut yttrat mig — jämväl tillkomna i enlighet med Riksdagens beslut

117 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o DO.

Öfrig:! här upptagna bestämmelser, såvidt de förut icke af mig vidrörts, öfverensstämma i hufvudsak med motsvarande nu gällande föreskrifter.

Såsom antydts, påkallas framställning till Riksdagen för nu förevarande frågas lösning på sätt jag i det föregående angifvit. Denna framställning nödvändiggöres, bland annat, genom den tillämnade uteslutningen ur riksstaten af det nu under rubriken universiteten uppförda anslaget, med alla däri ingående för universiteten gemensamt eller för dem, hvart för sig, afsedda, af bestämda anslag eller förslagsanslag bestående särskilda poster, och detta anslags ersättande i riksstaten med ett på särskilda poster ej uppdeladt bestämdt anslag för hvartdera universitetet.

Jag vill i sammanhang härmed fästa uppmärksamhet vid, att de särskilda ändamål, för hvilka Riksdagen förut beviljat vissa anslag, äro i de nya statförslagen tillgodosedda och med belopp, svarande mot de af Riksdagen beviljade, i åtskilliga fall öfverstigande dessa, som ej sällan beviljats till förhöjning af anslagsposter, hvilka dittills utgått af universitetens medel. Särskildt äro naturligen de af Riksdagen vidtagna löneregleringar för lärare och tjänstemän vid universiteten iakttagna i förslagen.

Vid den fullständiga omreglering af anslagsförhållandena, som förslagen afse, synas, för åstadkommande af största möjliga reda och öfverskådlighet, alla af Riksdagen förut fattade beslut, som afse de i de föreslagna staterna omförmälda anslag och därtill hörande särskilda föreskrifter, böra förfalla för att i erforderliga delar återupptagas i Riksdagens beslut beträffande de nu ifrågavarande statförslagen. Jag syftar härvid bland annat på bestämmelserna om löners fördelning i lön och tjänstgöringspenningar samt om ålderstillägg.

Bestämmelserna om pension äro däremot, lika litet som i 1885 års stater för universiteten, upptagna i de nu ifrågavarande statförslagen. Jag bör emellertid ej underlåta att här erinra om de föreskrifter, som innehållas i det för nu församlade Riksdag framlagda förslaget till lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

I några hänseenden är detta förslag af betydelse för de tjänstinnehafvare, som upptagas i statförslagen. Till en början bestämmes i 1 §, att rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer, med vissa undantag och villkor, en hvar ordinarie innehafvare af civil tjänst med lön å stat, som blifvit fastställd af Konungen och Riksdagen. I följd häraf skulle e. o. professorer och några . andra befattningshafvare vid universiteten, hvilkas aflöning bestämts af Kungl. Maj:t och Riksdag, men som hittills ej haft pensionsrätt, blifva berättigade att åtnjuta pension. Då vidare nu skulle äskas Riksdagens godkännande af de i utgiftsstaterna föreslagna aflö-

118 Kungl. Majds Råd. Proposition N:o 09.

ningsbelopp, skulle på grund af nyssnämnda 1 § åtminstone två befattningshafvare vid universitetet i Uppsala, nämligen fogden och bokhållaren, bvilkas aflöningsförmåner hittills varit bestämda endast genom Kungl. Maj:ts beslut, erhålla pensionsrätt.

En särskild fråga, som sammanhänger med pensionslagförslaget, måste jag vidröra. Enligt 10 § i pensionslagförslaget skall tjänstinnehafvare såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsafgift till visst årligt belopp. En bestämmelse i 18 § befriar likväl tjänstinnehafvare, om han åtnjuter aflöning enligt lönestat; som fastställts före den 1 januari 1907, från att erlägga denna pensionsafgift, så länge aflöning å den lönestat af honom åtnjutes — så framt icke vid lönestatens fastställande bland villkoren för denna aflönings åtnjutande gjorts uttryckligt förbehåll, att löntagare skall vara skyldig att vidkännas pensionsafgift motsvarande afdrag å aflöningen. Något sådant villkor finnes icke beträffande de nu fastställda aflöningsförmånerna för tjänstinnehafvare vid universiteten, och de skulle således, om hittillsvarande förhållanden blefve oförändrade, vara befriade från att erlägga pensionsafgift. Efter de nya staternas fastställande skulle det emellertid möjligen kunna göras gällande, att vederbörande öfverflyttats på stater, som fastställts efter den 1 januari 1907, och därför borde erlägga pensionsafgifter. Detta vore dock en fullkomlig obillighet, då ju de nya staterna allenast blifva ett af vissa skäl i nya former åvägabragt sammanförande af hittills gällande aflöningsbestämmelser, i hvilka, såvidt de härvidlag komma i fråga, ej någon rubbning sker, hvarför det synes mig icke kunna sättas i fråga att efter staternas eventuella fastställande affordra vederbörande pensionsafgifter.

I statskontorets af mig åberopade, tryckta utlåtanden af den 31 december 1901 och den 13 maj 1902 är fullständig redogörelse lämnad för de af Rikets ständer eller Riksdagen till och med år 1900 beviljade anslag för universiteten. På de af Riksdagen under åren 1901—1906 beträffande universiteten fattade beslut har jag låtit upprätta förteckningar, en för hvartdera universitetet, hvilka jag anhåller må få såsom bilaga åtfölja detta protokoll.

Af det föregående framgår, att i de båda anslagssummor, som skulle i blifvande riksstat uppföras för universiteten, äro inräknade, förutom hittills beviljade ordinarie anslag, de särskilda nya anslagsposter, som i årets statsverksproposition äskats å åttonde hufvudtiteln under punkterna 4—6 samt 8—14 äfvensom det belopp, som begärts till förhöjning af de hittillsvarande förslagsanslagen.

De skäl, som i det vid statsverkspropositionen fogade protokoll öfver ecklesiastikärenden anförts till stöd för de begärda bestämda anslagen,

119 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

torde alltså få åberopas till grund för den stegring af anslagssummorna för ^de båda universiteten, som motsvara dessa bestämda anslag. Själfva de å ordinarie stat för universiteten framställda äskandena åter torde i sammanhang med framställningen till Riksdagen i nu förevarande ärende böra återkallas.

På grund af hvad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes, med återkallande af de i 1907 års statsverksproposition å ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel framställda äskandena för universiteten, föreslå Riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten af åttonde hufvudtitelns rubrik: universiteten och afförande af det under denna rubrik upptagna anslagsbelopp jämte däri ingående särskilda poster samt med upphäfvande af alla utaf Riksdagen förut fattade beslut, som afse vederbörande i de af mig föreslagna staterna för universiteten i Uppsala och Lund omförmälda anslag och därtill hörande särskilda föreskrifter,

dels, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten för universitetet i Uppsala upptagna aflöningar m. m., såvidt desamma icke utgå af donationsmedel, äfvensom af de i de till staten hörande särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 8 införda bestämmelser om storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg och om afdrag i visst fall å aflöning, för tillämpning af nämnda utgiftsstat under en ny rubrik: universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 550,100 kronor,

dels ock, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten för universitetet i Lund upptagna aflöningar m. m. äfvensom af de i de till staten hörande särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 6 införda bestämmelser om storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg och om afdrag i visst fall å aflöning, för tillämpning af sistnämnda utgiftsstat under en ny rubrik: universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af 426,700 kronor.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten i nåder lämna bifall; och skulle proposition af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo: II. Boman.

120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 99.

Bilaga.

Af Riksdagen åren 1901—1906 beviljade ordinarie anslag för universitetet i Uppsala samt vissa af Riksdagen samma år i öfrigt fattade beslut angående nämnda universitet.

1901.

Till aflöning åt en amanuens vid oftalmiatriska polikliniken och akademiska sjukhuset ......................... kronor 900: —

Till aflöning åt en preparator vid anatomiska institutionen ............................................................................................. » 1,000: —

Till ett för gruppen »nyare språk» afsedt fast docentstipendium inom den filosofiska fakulteten .................. » 1,500: —

Till upprättande af en extra ordinarie professur i

geografi ............................................................................................ » 4,500: —

däraf 3,300 kronor i lön, som efter fem år kan höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar, hvilka ålderstillägg må bestridas af det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

1902.

Riksdagen beslöt, att ej mindre de ordinarie professorerna, med undantag af den Skytteanska professorn och förste teologie professorn, än äfven bibliotekarien och räntmästaren skola äga att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, med rätt för dåvarande professorer, bibliotekarie och räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjänstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie eller räntmästare, hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning, men med villkor för inträde i rätten till ålderstill-

121 Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

lägg, att de vederbörande professor, bibliotekarie eller räntmästare tillkommande förmåner af åkerlott, humlegårdsersättning och ved skola indragas och värdena af dessa förmåner i stället årligen ingå till universitetet för att i dess räkenskaper särskildt redovisas samt användas såsom bidrag till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen;

att för dem, hvilka sålunda äga att komma i åtnjutande af ålderstillägg, äfvensom för den, som efter förenämnda bestämmelsers trädande i kraft blifver innehafvare af första teologie professuren, 2,000 kronor utaf aflöningen skola utgöra tjänstgöringspenningar och återstoden skall anses såsom lön;

att tjänsteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjänsten afgå, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå;

att sådan tjänsteman, som nyss sagts, skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade;

samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under rikstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget : ålder still ägg.

För beredande åt hvar och en af de ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteket af en aflöning utaf

2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar kronor 1,500: — med förbindelse för amanuenserna att vara underkastade den förändring i tjänstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd;

hvarvid medgafs, att innehafvare af sådan befattning må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett'andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, med rätt för dåvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning till ordi- Bih. till Riksd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. IG Höft.

122 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

narie amanuenser tjänstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Till underhåll af ett farmakodynamiskt laboratorium vid den farmakologiska institutionen .................................. kronor 800:

till städning och uppassning vid samma institution » 500:

1903.

Till upprättande af en ordinarie professur i germanska språk .................................. * 6,000:

däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna vid universiteten med vissa särskilda undantag är stadgadt.

För höjning af materiellanslaget till patologiska institutionen från 2,500 kronor till 3,500 kronor.................. » 1,000:

Till materiell för den oftalmiatriska kliniken............ » 500:

1904.

Till materiell vid kliniken för bröstsjuka vid akademiska sjukhuset ...... * 600:

1905.

För uppehållande af kostnadsfri undervisning äfvensom af examination i kyrkosång ...................................... » 1,500:

att användas enligt de närmare föreskrifter, som af Kungl. Maj:t utfärdas.

Till aflöning åt ytterligare eu amanuens vid den anatomiska institutionen ....................................................... » 500:

För höjande af anslaget för anskaffande och underhåll af instrument och undervisningsmateriell vid den obstetriska kliniken från 300 kronor till 500 kronor — med förklarande att detta anslag må användas jämväl för den gynekologiska klinikens behof uti ifrågavarande afseende.................................................................... * 200:

Till aflöning åt en maskinist vid byggnaden för institutionen för allmän och analytisk kemi......................... » 1,000:

liuntjl. Maj.is Nåd. Proposition N:o !)9.

Till arfvode åt eu amanuens vid Victoriamuseet för egyptiska fornsaker............................................................

1906.

Till uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten.................................................................

Till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska

fakulteten.................................................................................

Till arfvode åt en amanuens vid akademiska sjukhusets afdelning för bröstsjuka .........................................

Till aflöning åt ytterligare en amanuens vid den

kirurgiska kliniken å det akademiska sjukhuset.................

Med uteslutande af de för universitetet uppförda anslagen dels till seminarier för klassiska, nordiska, romanska och germanska språk, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria samt semitiska och slaviska språk, tillhopa 5,000 kronor, dels till undervisningsmateriel! för seminariet för sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning 150 kronor, beviljades till seminarier för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit och jämförande indo-europeisk

språkforskning......................................................................

däraf till arfvoden 1,900 kronor samt till inköp af böcker och annan undervisningsmateriel! äfvensom för tillfälliga utgifter 4,250 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att bestämma dessa anslags fördelning mellan de olika seminarierna.

Till materiell och uppvärmning vid institutionen för

allmän och analytisk kemi .....................................................

Till arfvode åt en instrumentmakare ...........................

500: —

» 1,500: —

» 200: —

» 900: —

* 900: —

» 6,150: —

* 6,800: —

» 500: —

124 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 99.

Af Riksdagen åren 1901—1906 beviljade ordinarie anslag för universitetet i Lund samt vissa af Riksdagen samma år i öfrigt fattade beslut angående nämnda universitet.

1901.

För höjning af de till amanuenserna vid medicinska och kirurgiska klinikerna utgående arfvoden till 900 kronor för hvardera samt för anställande af en amanuens vid ögonkliniken och en amanuens vid barnkliniken,

hvardera med ett årligt arfvode af 900 kronor.................. kronor 2,600: —

Till arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska

institutionen.................................................................................... » 500: —

Till ett för gruppen »nyare språk» afsedt fast docentstipendium....................................................................................... » 1,500: —

För anställande af en assistent vid växtfysiologiska

laboratoriet vid botaniska institutionen................................. » 1,500: —

Förhöjning af anslaget till materiell vid astronomiska

observatoriet från 1,600 kronor till 2,500 kronor............ » 900: —

Förhöjning af anslaget till materiell vid universitetsbiblioteket ....................................................................................... » 9,000: —

1902.

Riksdagen beslöt,

att ej mindre de ordinarie professorerna, med undan-

tag af professorerna inom teologiska fakulteten, än äfven bibliotekarien och räntmästaren skola äga att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, med rätt för dåvarande professorer, bibliotekarie och räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjänstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie eller räntmästare, hvilken

125 Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 9'J.

infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning, men med villkor för inträde i rätten till ålderstillägg, att de vederbörande professor, bibliotekarie och räntmästare tillkommande förmåner af ängslott eller vederlag därför skola indragas och värdena af dessa förmåner i stället ingå till universitetet för att i dess räkenskaper särskilt redovisas samt användas såsom bidrag till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen;

att för dem, hvilka sålunda äga att komma i åtnjutande af ålderstillägg, äfvensom för den, som efter förenämnda bestämmelsers trädande i kraft blifver innehafvare af professur inom teologiska fakulteten, 2,000 kronor utaf aflöningen skola utgöra tjänstgöringspenningar och återstoden skall anses såsom lön;

att tjänsteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjänsten afgå, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå;

att sådan tjänsteman, som nyss sagts, skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade;

samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

För beredande åt hvar och en af de ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteket af en aflöning utaf

2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar kronor med förbindelse för amanuenserna att vara underkastade den förändring i tjänstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd;

hvarvid medgafs, att innehafvare af sådan befattning må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, med rätt för dåvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig

500: —

126 Kungl. Majits Nåd. Proposition jY.tj 99.

den tid de efter sin utnämning till ordinarie amanuenser tjänstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Till aflöning af ett tekniskt biträde, under namn af

preparator, för anatomiska institutionen..............................

Till aflöning åt en assistent i matematik ..................

För ökning af anslaget till materiell för botaniska

institutionen....................................................................................

För höjning till ett belopp af 1,000 kronor af det enligt gällande stat upptagna anslag till materiell för

musikkapellet, då 300 kronor...................................................

Till höjning af den förut bestämda aflöningen, 2,000

kronor, för kapellmästartjänsten till 2,500 kronor .........

med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad den förändring i tjänstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd, därvid medgafs, att ett ålderstillägg å 500 kronor må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjutas af bemälde kapellmästare, med rätt för den dåvarande kapellmästaren att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han efter sitt tillträde till kapellmästarbefattningen tjänstgjort i densamma, samt att ålderstillägget må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

kronor 1,000: » 1,500:

» 1,500:

700:

500:

1903.

Till upprättande af en ordinarie professur i germanska språk.................................................................................

däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt. Till arfvode åt en amanuens å den obstetrisk-gyne-

kologiska kliniken........................................................................

För höjning af anslaget till materiell för fysiska

institutionen från 2,500 kronor till 4,000 kronor............

För höjning af anslaget till materiell för geologiskmineralogiska institutionen ......................................................

» 6,000:

* 900:

» 1,500:

* 300:

I

Kung! M«j:/s \<hl. Proposition N:o !)9. 127

1904.

Till aflöning åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket ........................................................................ kronor 2,500: —

hvaraf 1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgörirespenningar;

hvarvid medgafs, att innehafvare af samma amanuensbefattning må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde liufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

1905.

För höjning af anslaget till konstsamlingarna från

anslagets dåvarande belopp, 300 kronor, till 500 kronor » 200: —

Till arfvode åt en amanuens å botaniska institutionens växtfysiologiska afdelning ............................................. » 500: —

Till förhöjning af den till konservatorn vid botaniska institutionen utgående aflöning från dess förutvarande

belopp, 750 kronor, till 1.350 kronor ................................. » 600: —

För höjande af arfvodet åt assistenten vid geologiskmineralogiska institutionen från arfvodets förutvarande belopp, 1,200 kronor, till 1,500 kronor .............................. » 300: —

1906.

Till uppehållande af den praktiska kursen inom

juridiska fakulteten ..................................................................... » 1,500: —

Till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska

fakulteten ....................................................................................... » 100: —

Till materiell för den medicinska, den kirurgiska, den obstetrisk-gynekologiska och den oftalmiatriska kliniken ................................................................................................ » 1,650: —

För höjning af årsanslaget till patologiskt-anatomiska

institutionen.................................................................................... » 1,300: —

Till förhöjning af det till amanuensen å den patologiska afdelningen af den patologiskt-anatomiska institutionen utgående arfvodet från 500 kronor till 900 kronor » 400: —

Med uteslutande ur riksstaten af det till aflöning åt en laborator i experimentell fysiologi beviljade an-

128 Kimgl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 99.

slaget å 4,500 kronor, uppfördes till upprättande af en extra ordinarie professur i farmakologi 4,500 kronor däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg i enlighet med hvad därom för de extra ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt.

För höjning af det till zoologiska institutionen utgående anslaget.............................................................................. kronor 2,200

Till aflöning åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket........................................................................ » 2,500

däraf 1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar; hvarvid medgafs, att innehafvare af samma amanuensbefattning må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Stockholm, Tvär Haegrgströms Boktryckeri A. B., 3. 1307.