Doc 1909:134

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.

1 N:o 134.

Kung1. Maj:ts nådiga proposition angående viss ändring i de villkor, som föreskrifvits för åtnjutande af aflöning å den för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda fastställda stat; gifven Stockholms slott den 19 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att det bland villkoren för åtnjutande af aflöning å den genom nådiga kungörelsen den 13 juni 1908 fastställda nya stat för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda upptagna stadgandet därom, att med ordinarie befattning vid institutet eller förskolan icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, icke skall gälla musiklärare och gymnastiklärare vid institutet och förskolan.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. HU Kiksd. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 9ö Höft. (N:o 134.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman, Statsråden: Petersson,

Hederstjekna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton, grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Hammarskjöld, anförde:

»Enligt nådiga stadgan den 29 maj 1896 för läroanstalter för blinda förordnas lärare och lärarinnor vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda af institutets direktion, sedan rektor afgifvit yttrande.

I öfverensstämmelse härmed blef den 1 oktober 1903 kaptenen vid Kronobergs regemente Einar Karl Henrik Nerman, som genom nådigt bref den 9 september 1903 erhållit tillstånd att söka och emottaga gymnastiklärarbefattning vid någon af rikets undervisningsanstalter, förordnad till gymnastiklärare vid ifrågavarande institut.

Sedan genom nådig kungörelse den 13 juni 1908 fastställts ny stat för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, förklarade sig Nerman uti af direktionen med skrifvelse den 5 oktober 1908 insändt yttrande

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.

villio- att ingå på den nya staten. För åtnjutande af de i nämnda stat upptagna aflöningsförmåner stadgas emellertid, bland andra villkor och bestämmelser, att med ordinarie befattning vid institutet och förskolan icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat; och är Nerman i egenskap af ordinarie gymnastiklärare vid institutet alltså underkastad denna bestämmelse.

Nu har Nerman i underdånig skrifvelse, som direktionen med utlåtande den 19 november 1908 till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnat, gjort framställning därom, att Eders Kungl. Maj:t täcktes förklara, att det honom genom ofvanberörda nådiga bref den 9 september 1903 meddelade tillstånd att med sin militärtjänst förena gymnastiklärarbefattning vid någon af rikets undervisningsanstalter icke måtte anses hafva blifvit, förändra dt därigenom, att han ingått på den nya lönestaten.

I sitt underdåniga utlåtande har direktionen, med vitsordande al N ermans stora skicklighet och förmåga att meddela gymnastikundervisning åt de blinda vid institutet, framhållit önskvärdheten af att fortfarande få påräkna Nermans tjänstgöring vid läroanstalten äfvensom uttalat, att erfarenheten visat det vara så godt som omöjligt att erhålla kompetent gymnastiklärare, som icke tillika innehar militär befattning. På grund häraf och under hänvisning därtill, att enligt nådiga kungörelsen angående ny löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk den 27 augusti 1904 gymnastiklärare vid dylikt läroverk är oförhindrad att innehafva annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, tillstyrker direktionen underdånigst nådigt bifall till Nermans framställning.

På grund af nådig remiss har kungl. statskontoret den 14 december 1908 afgifvit. underdånigt utlåtande i ärendet och därvid yttrat, att då i fråga om allmänna läroverk enligt ofvanberörda nådiga kungörelse den 27 augusti 1904 förbud mot förening af tjänster endast gällde ämneslärare, alltså icke öfningslärare, icke heller de vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda anställda öfningslärare, hvilka utgjordes af musiklärare och gymnastiklärare, syntes statskontoret böra vara underkastade dylikt förbud mot förening af tjänster, och ville statskontoret därför i underdånighet hemställa om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om upphäfvande af det i nådiga kungörelsen den 13 juni 1908 angående ny stat för institutet och förskolan för blinda å lomteboda stadgade förbud mot förening af tjänster, i hvad det afser öfningslärare.

Af hvad i ärendet förekommit synes mig beliofvet af nämnda, utaf statskontoret föreslagna ändring i berörda kungörelsen den 3 juni 1908

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.

vara till fullo styrkt och får jag alltså i underdånighet hemställa, att Lders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att medgifva att det bland villkoren för åtnjutande af aflöning å den genom nådiga kungörelsen den 13 juni 1908 fastställda nya stat för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda upptagna stadgandet därom, att med. ordinarie befattning vid institutet eller förskolan icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, icke skall gälla musiklärare och gymnastiklärare vid institutet och förskolan.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Holmström.

Stockholm, Ivar Hseggstroms Boktryckeri A. B., 1909.