angående pension åt tillförordnade notarien hos riksförsäkringsan- stalten C. Backman
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 106.
1 N:0 106.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående pension åt tillförordnade notarien hos riksförsäkringsanstalten C. Backman; gifven Stockholms slott den 18 mars 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,
att tillförordnade notarien hos riksförsäkringsanstalten Carl Backman må från och med månaden näst efter den, hvarunder han entledigas från sin befattning vid anstalten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,575 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Hugo Hamilton.
Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 83 Häft. (No 106.)
2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 106.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton, grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer, von Sydow.
Chefen för civildepartementet, statsrådet grefve Hamilton anförde härefter:
Riksförsäkringsanstalten har uti underdånig skrifvelse den 18 februari 1910 gjort framställning om beredande af pension åt tillförordnade notarien hos anstalten Carl Backman.
I ärendet hafva underdåniga utlåtanden sedermera afgifvits af medicinalstyrelsen den 23 februari och af statskontoret den 7 mars 1910.
Af handlingarna inhämtas, att Backman, som är född den 23 april 1867, efter aflagd examen till rättegångsverken antagits till extra ordinarie notarie vid Göta hofrätt den 10 juni 1892, hvarefter han från
3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 106.
februari 1893 till december 1896 tjänstgjort i Vartofta och Frökinds härads domsaga, där lian hållit 8 lagtima ting med tillhopa 21 ordinarie rättegångsdagar samt under 2 månader 5 dagar förvaltat liäradshöfdingämbetet. Backman tjänstgjorde vidare såsom amanuens under tiden från september 1897 till slutet af år 1898 i justitierevisionen samt i civildepartementet från den 19 mars 1898 till den 28 november 1902, då han af riksförsäkringsanstalten förordnades att från och med den 1 januari 1903 tills vidare vara notarie hos anstalten. Under tjänstgöringen i civildepartementet har Backman bestridt kanslisekreterarbefattning under 3 månader 4 dagar. Inom riksförsäkringsanstalten har han förestått sekreterartjänsten sammanlagdt omkring sex månader. Slutligen torde hora anmärkas, att Backman den 17 mars 1899 antogs till extra ordinarie tjänsteman i telegrafstyrelsen, där han biträdt med sekreteraroch ombudsmannagöromål samt under tillhopa 5 månader 7 dagar bestridt amanuensbefattning.
Uti förenämnda skrifvelse har riksförsäkringsanstalten anmält, att Backman, sedan han förordnades till notarie vid anstalten, intill den 18 februari 1910 åtnjutit tjänstledighet för sjukdom eller för hälsans vårdande under sammanlagdt 3 år 4 månader 25 dagar.
Efter verkställd undersökning af Backmans hälsotillstånd har öfverläkaren vid Långbro sinnessjukhus, docenten i psykiatri och rättspsykiatri vid karolinska medikokirurgiska institutet, medicine doktorn Olof Kinberg uti ett den 12 februari 1910 afgifvet utlåtande intygat, att Backman lider af kronisk sinnessjukdom (paranoia), samt att han pa grund häraf för all framtid kommer att vara oförmögen att fullgöra sina åligganden hos riksförsäkringsanstalten.
Beträffande Backmans ekonomiska ställning framgår af handlingarna, att han för år 1908 varit på grund af afgifven deklarationsuppgift bevillningstaxerad för eu inkomst af 2,200 kronor samt inkomstskattetaxerad för 1,000 kronor.
Han har sålunda icke haft annan inkomst än af sin tjänst hos riksförsäkringsanstalten och synes därjämte hafva utgifter för skuldränta.
Då Backman är för all framtid oförmögen att fullgöra sina tjänståligganden och med hänsyn till hans sjukdom det icke är antagligt, att han skulle, därest han utan vidare entledigades från notarietjänsten, kunna med eget arbete förvärfva medel till sitt uppehälle, har riksförsäkringsanstalten hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande frågan om beredande af pension för Backman.
Beträffande storleken af den pension, som skulle ifrågakomma, anser riksförsäkringsanstalten denna böra bestämmas i enlighet med stadgan-
4 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 106.
dena i 7 § af lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober 1907. Härvid torde emellertid enligt anstaltens mening hänsyn böra tagas därtill att Backman på grund af sin sjukdom icke kunnat, såsom öfriga tjänstemän i riksförsäkringsanstalten, komma i åtnjutande af ålderstillägg äfvensom därtill att lönen för första gradens tjänst i riksförsäkringsanstalten är 100 kronor mindre än motsvarande lön i andra nyreglerade centrala ämbetsverk.
I sitt underdåniga utlåtande har medicinalstyrelsen förklarat, att Backman lider af sinnessjukdom af sådan art, att ingen förhoppning finnes, att han skall kunna till hälsan återställas.
Statskontoret har för sin del erinrat, att Backman med afseende å beskaffenheten af hans innehafvande befattning hos riksförsäkringsanstalten icke äger någon som helst rätt att för framtiden få kvarstå vid det honom meddelade förordnandet att tillsvidare vara notarie hos riksförsäkringsanstalten eller att, i händelse af afgång för otjänstbarhet, därvid komma i åtnjutande af pension.
Med hänsyn därtill att Backman i mer än 17 år varit anställd i statens tjänst och synes sakna egna medel för sin bärgning, anser statskontoret likväl billigheten fordra, att vid entledigandet från förordnandet hos riksförsäkringsanstalten något understöd af allmänna medel tillägges honom för återstående lefnadsdagar, och hemställer därför, att åtgärd vidtages för att åt Backman bereda sådant understöd till skäligt belopp. I detta afseende har statskontoret erinrat om bestämmelserna i 6 § c och 7 § andra stycket af pensionslagen den 11 oktober 1907, enligt hvilka lagrum tjänstinnekafvare, som under fem på hvarandra följande år i. följd af sjukdom varit urståndsatt att tjänstgöra och finnes vara för framtiden till tjänstgöring oförmögen, är skyldig att afgå från sin tjänst mot pension, som, om det för hel pension stadgade antalet tjänstår uppnåtts, utgår hel men i annat fall med 75 procent af hel pension. Om dessa bestämmelser här varit tillämpliga, skulle pensionen för Backman utgått med 75 procent af hans innehafvande lön eller, då lönen utgör 2,100 kronor, alltså 1,575 kronor för år. Enär sistnämnda belopp torde vara erforderligt för att åt Backman bereda det uppehälle och den vård, hvaraf han är i behof, har statskontoret hemställt, att åt Backman måtte utverkas ett årligt understöd af 1,575 kronor, som, då hela riksförsäkringsanstalten uppehälles af anslag från arbetarförsäkringsfondens intressemedel, syntes följdriktigt böra anvisas till utgående från samma medel.
På grund af hvad som blifvit upplyst angående beskaffenheten af Backmans sjukdom synes mig tydligt, att han icke bör bibehållas vid
5 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 106.
sitt förordnande såsom notarie lios riksförsäkringsanstalten. Vid sådant förhållande finner jag å andra sidan billigheten fordra, att Backman, som under 17 år varit i statens tjänst och saknar egna medel till sitt uppehälle samt torde vara urståndsatt att med arbete försörja sig, beredes pension af statsmedel. Backman uppbär för närvarande eu aflöning af 3,900 kronor, däraf 2,100 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg. Mot det af statskontoret ifrågasatta pensionsbeloppet, 1,575 kronor, utgörande 75 procent af lönen, har jag icke ansett mig böra framställa någon anmärkning. Däremot anser jag icke lämpligt, att, såsom statskontoret föreslagit, pensionen utgår från arbetarförsäkringsfondens intressemedel, utan torde densamma i vanlig ordning böra anvisas å allmänna indragningsstaten.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,
att tillförordnade notarien hos riksförsäkringsanstalten Carl Backman må från och med månaden näst efter den, hvarunder han entledigas från sin befattning vid anstalten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,575 kronor.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall och förordnade, att till Riksdagen skulle aflåtas proposition i ärendet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Wilhelm Reuterswärd.
Bill. till Riksd. Prot. 1910.