angående pension å allmänna indragning sstaten till förre fortifika- tionsarbetaren Sven Johan Magnusson (Jansson)
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 148.
1 N:o 148.
Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående pension å allmänna indragning sstaten till förre fortifikationsarbetaren Sven Johan Magnusson (Jansson); gifven Stockholms slott den 4 april 1910.
Under åberopande af bilägga utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,
att förre fortifikationsarbetaren Sven Johan Magnusson (Jansson) må å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension till belopp af 300 kronor, att utgå från och med den 1 januari 1910.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. A. Elirensvärd.
Bil. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höjt. (No 148.)
2 Kungl. Mafts Nåd. Proposition N;o 148.
Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Plans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 4 april 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Petersson,
Hedekstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton, grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer, von Sydow.
Departementschefen, statsrådet grefve Ehrensvård anförde. härefter:
Angående I en till marinförvaltningen ställd skrifvelse har fortifikationsbefäl-
. pension åt hafvaren å Karlskrona fästning, med bifogande af präst- och. läkarintyg tionsarbetaren m. fl. handlingar, gjort framställning om beredande af årligt understöd s. j. Magnus-a£ allmänna medel åt f. d. fortifikationsarbetaren Sven Johan Magnusson (Jansson). (jansson), hvilken varit anställd vid fästningsbyggnadsarbetena vid Karlskrona, men nu på grund af de e. o. befästningsarbetenas afselande sistlidne december månad ej kunnat därstädes beredas vidare anställning och med anledning af nedsatt arbetsförmåga ej lyckats förskaffa sig annat arbete.
Af dessa handlingar inhämtas:
att Magnusson, som är född den 29 mars 1857, varit anställd vid befästningsarbetena dels i Karlskrona åren 1879—1881, samt från och
3 Kuugl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.
med den 6 april 1902 till den 17 december 1909, dels å Karlsborg åren 1882—1899; att han emellertid under sin anställning å Karlsborg varit tvångspermitterad vissa tider, så att hans verkliga anställning vid kronans arbeten icke belöpte sig till mer än sammanlagdt omkring 19 arbetsår å 11 månader; att, sedan de extra ordinarie befästningsarbetena under december månad 1909 afslutats, Magnusson ej kunnat beredas något arbete i kronans tjänst och ej heller lyckats förskaffa sig annat arbete; att Magnusson, som hade en sjuklig hustru och tre minderåriga barn, lede af lungemfysem i förening med lungkatarr och andtäppa, på grund hvaraf hans arbetsförmåga vore nedsatt, samt att han befunne sig i synnerligen knappa omständigheter och vore i stort behof af understöd.
Fortifikationsbefälhafvaren å Karlskrona fästning har vitsordat, att Magnusson genom godt uppförande och god arbetsflit gjort sig väl förtjänt af de bästa vitsord från sin arbetstid, hvadan han syntes böra komma i åtnjutande af årligt understöd af allmänna medel. Beträffande storleken af detta understöd hade fortifikationsbefälhafvaren hälst velat föreslå samma belopp, som i flera fall tillerkänts under senare år afskedade fortifikationsarbetare, eller 300 kronor för år, men då Magnusson ännu torde i viss mån kunna genom eget arbete bidraga till sitt uppehälle, har fortifikationsbefälhafvaren ansett sig böra föreslå understödets begränsande till 200 kronor för år, att utgå om möjligt från och med innevarande års början.
Marinförvaltningen har nu i underdånig skrifvelse den 11 mars 1910 öfverlämnat handlingarna i ärendet till Kungl. Maj:t och därvid, med hänsyn till Magnussons mångåriga och väl vitsordade anställning vid statens fästningsarbeten äfvensom de knappa omständigheter, hvari han nu med nedsatt arbetsförmåga och vid en ålder af 53 år befunne sig, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes, i likhet med hvad vid flere tillfällen ägt rum i fråga om beredande af årligt understöd åt äldre behöfvande arbetare vid fästningsbyggnaderna, i nådig proposition föreslå Riksdagen att bevilja Magnusson årlig pension, att utgå från och med den 1 januari 1910 med 200 kronor å allmänna indragningsstaten.
I häröfver infordradt underdånigt utlåtande af den 18 mars 1910 har statskontoret, med afseende å hvad till stöd för framställningen anförts, förklarat sig finna goda skäl föreligga att söka bereda Magnusson pension. Statskontoret, som emellertid funnit det af fortifikationsbefälhafvaren i Karlskrona och marinförvaltningen föreslagna pensionsbeloppet af 200 kronor årligen väl lågt, har i sådant afseende framhållit, att, om än af handlingarna syntes framgå, att Magnusson icke
4 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 148.
för närvarande kunde anses fullständigt oförmögen att genom arbete förskaffa sig någon inkomst, han likväl på grund af sin sjukdom icke torde kunna förväntas blifva i stånd att på ett stadigvarande sätt och till något nämnvärdt belopp bidraga till sitt och familjens försörjning. På grund häraf och då Riksdagen vid flere tillfällen på Kungl. Maj:ts förslag beviljat pensioner å 300 kronor under omständigheter, i öfrigt likartade med dem, som i detta fall förelåge, har det synts statskontoret, som om jämväl för Magnusson pensionen borde bestämmas till 300 kronor.
Med anledning af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att medgifva, att förre fortifikationsarbetaren Sven Johan Magnusson (Jansson) må å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension till belopp af 300 kronor, att utgå från och med den 1 januari 1910.
Till hvad departementschefen sålunda hemställt täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, lämna nådigt bifall, och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.
Ex protocollo:
Jacob Sefh.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr,, 1910.