med för¬ slag till lag om ändrad lydelse af § 27 mom. I värn¬ pliktslagen den 14 juni 1901

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 19.

1 N:o 19.

Kungl. Maj.-ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse af § 27 mom. I värnpliktslagen den 14 juni 1901; gifven Stockholms slott den 21 januari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga en så lydande

Lag

om ändrad lydelse af § 27 mom. 1 värnpliktslagen, den 14 juli 1901.

Härigenom förordnas, att § 27 mom. 1 värnpliktslagen skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 27.

1. . Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sm utbildning tjänstgöra under fredstid i det antal dagar, som här nedan angifves, nämligen:

, a) fotfolket, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsinqenjörtrupperna och trängen i sammanlagdt tvåhundrafyrtio*dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall”fullgöras:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundrafemtio dagar under andra året; samt

med en rep<5titions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart och ett af andra, tredje och fjärde åren;

Bih. till Rikscl. Prot. 1910. 1 Sami. 1 ■Afd. 17 Haft. (N:o 19.)

Värnpliktigs

utbildnings-

tid.

2 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraf trupperna

i sammanlagdt trehundrasextiofem dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras: .

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar, som tager sin början under första året, samt .

med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under hvart

och ett af andra och tredje åren; ... .

c) vid flottan i sammanlagdt trehundra dagar, hvilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

af de i § 25 mom. 1 a) nämnda värnpliktiga äfvensom åt andra å sjömanshus inskrifna värnpliktiga till det antal Konungen bestämmer i en följd under första och andra året eller, där Konungen till följd af särskilda omständigheter pröfvar nödigt, under allenast andra aret, af dem, som utan att tillhöra sjömanshus jämlikt § 25. mom. 1 b) tilldelats flottan och som därvid inskrifvits till sjötjänst, jämväl i en följd under andra året eller, där Konungen till följd af särskilda omständigheter pröfvar nödigt, med en första tjänstgöring om tvåhundra dagar under första eller andra eller under första och andra aret samt med en repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde året,

af till fästningstjänst inskrifna värnpliktiga med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtioåtta dagar, som tager sin början under forsta eller andra året, och med en repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar under

fjärde året, samt ....... , .

af flottans öfriga värnpliktiga med en första tjänstgöring om tvåhundra dagar under första eller andra eller under första och andra aret samt med en repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde aret.

För värnpliktig, som tilldelats fotfolket och uttagits till särskild vinterutbildning (skidlöpareänst), må, på sätt Konungen finner godt förordna, första tjänstgöringen taga sin början redan under forsta aret.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som för utbildning vid bottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrilmngsområde, må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra honom åliggande tjänstgöring i en följd.

Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och iuiigjort darefter följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring, äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen, ma, pa sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfnmgar i en följd.

3 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Repetitionsöfning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gräfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och med den 11 juli till och med den 31 augusti samt

vid öfriga fotfolksregementen, med undantag af de för sjöfästningarna afsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med den 9 september.

Denna lag träder genast efter utfärdandet i kraft.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas j och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

O. B. Malm.

4 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

Fråga om utbildning af skidlöpare i Boden.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 januari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton, grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer, von Sydow.

Departementschefen, statsrådet Malm, yttrade härefter.

»Enligt förslaget till 1901 års härordning skulle i Boden förläggas följande truppförband för att tillika utgöra fästningens fredsbesättning, nämligen: Norrbottens regemente, två divisioner af Norrlands artilleriregemente, sex kompanier af Boden-Karlsborgs artilleriregemente och Bodens ingenjörkår. De värnpliktiga vid dessa truppslag skulle tjänstgöra sammanlagdt 365 dagar. .

Riksdagen antog härordningsförslaget med den förändring, att värnpliktstjänstgöringen vid infanteriet,. fästningsartilleriet och fästmngsingenjörtrupperna nedsattes till 240 dagar. Med anledning häraf varierar besättningens storlek högst betydligt och är särskildt svag under tiden efter repetitionsöfningarnas slut och till beväringsrekrytskolomas början.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 19.

5 I chefens för generalstaben förslag den 18 juni 1906 till försvarsväsendets stärkande har framlagts ett förslag till besättningsfrågans ordnande. Enligt detta skulle icke blott nyss nämnda värnpliktigas tjänstgöringstid utsträckas till 365 dagar, utan därjämte skulle den fast anställda personalen vid Norrbottens regemente ökas, en kavalleribataljon förläggas till Norrbotten och möjligen äfven så småningom ökning ske af i Bodens besättning ingående truppförband af fästningsartilleriet och fästningsingenjörtrupperna.

1907 års generalskommission kräfde ytterligare kaderökning vid Norrbottens regemente äfvensom ökning af antalet infanteriet tilldelade värnpliktiga i viss vapentjänst vid samma regemente och upprättandet af en särskild artilleridivision för Boden. Inkallandet till första tjänstgöring skulle ske i två omgångar.

Dessa förslag ligga för närvarande under behandling i den parlamentariska försvarskommittén.

I skrifvelse den 24 december 1908 framhöll emellertid kommendanten att erfarenheten från de senare åren gifvit vid handen, att besättningen i Boden under tiderna mellan beväringsrekrytskolorna och repetitionsöfningarna icke ens vore tillräcklig för den i fredstid densamma åliggande vaktgöring och garnisonstjänst i öfrigt.

Sedan vederbörande myndigheter yttrat sig öfver berörda skrifvelse, remitterades densamma till särskilda sakkunniga, tillkallade för att åt parlamentariska försvarskommittén verkställa utredning om säkerhetstjänsten vid rikets fästningar. Dessa sakkunniga afstyrkte på det kraftigaste, att bevakningen af fästena skulle ske genom civil personal, samt utvecklade ett redan af kommendanten antydt förslag att råda bot på det i kommendantens berörda skrifvelse omförmälda missförhållandet. Detta förslag var grundadt på att Norrbottens och Västerbottens regementen samt i synnerhet Västernorrlands regemente under sista åren till och med 1907 plägat erhålla betydliga årskontingenter värnpliktiga; och gick förslaget i hufvudsak ut på, att en del af dessa värnpliktiga skulle utbildas i Boden under vintermånaderna och att värnpliktslagen därför skulle så ändras, att värnpliktiga vid infanteriet kunde inkallas redan på hösten första värnpliktsåret.

Efter det de sakkunniga afgifvit sitt yttrande, befanns vid inskrifningsförrättningarna emellertid, att under år 1908 värnpliktskontingenterna vid nyss nämnda tre regementen blifvit betydligt mindre än föregående år; ocli ansåg jag mig därför icke kunna för Eders Kungl. Maj:t framlägga det uppgjorda förslaget, utan anmodade jag chefen för general-

Förslag till definitiv lösning af besättningsfrågan.

Kommendantens förslag till interimis fisk lösning af besättnings frågan.

Inkommendering af indelt manskap.

Chefens för generalstaben förslag till interimistisk lösning af bevakningsf rågan.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

staben att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med nytt förslag angående besättningens i Boden uppbringande till sådan styrka, att den, äfven innan garnisonsfrågan blifvit slutgiltigt löst, blefve något så när tillräcklig för där erforderlig bevakningstjänst.

Vid slutet af repetitionsöfningarna 1909 gjorde sig behofvet af ökad besättning mera kännbart än tillförene. Genom nådigt bref den 11 september 1909 medgaf därför Eders Kungl. Maj:t, att högst 45 man indelt manskap finge inbeordras till tjänstgöring under tiden intill den 1 maj 1910, samt att de inbeordrade härför skulle åtnjuta särskild ersättning, i den mån kommenderingen ej fullgjordes mot befrielse från 1910 års repetitionsöfningar; och skulle de af kommenderingen föranledda utgifter, resekostnader däri inberäknade, af arméförvaltningen förskjutas för att sedermera anmälas till ersättande.

Uti underdånig skrifvelse den 19 november 1909 har chefen för generalstaben afgifvit ofvan nämnda från honom infordrade förslag.

Härvid har bemälde chef till en början erinrat om, att det inom generalstaben pågått utredning angående lämpligaste sättet att bibringa viss personal vid infanteriregementena erforderlig utbildning i skidlöpartjänst. Denna utredning hade gifvit vid handen, att lämpligaste sättet att nå detta mål vore att kommendera värnpliktiga samt i viss utsträckning fast anställd personal till genomgående af särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst) vid truppförband, förlagdt till någon af rikets nordliga delar. Beträffande storleken af den kontingent värnpliktiga, som årligen borde uttagas till särskild vinterutbildning, syntes, i betraktande af det önskvärda antalet på krigsfot af sålunda utbildade värnpliktiga, en årskontingent af 300— 400 man böra uttagas, hvarvid dock, så länge erfarenhet änmi saknades om, i hvilken utsträckning uttagningen kunde komma att ske på frivillighetens väg, årskontingenten syntes böra hållas närmare den lägre gränssiffran, dock ej understigande denna. Beträffande valet af truppförband, till hvilket utbildning i skidlöpartjänst lämpligen borde förläggas, vore visserligen ur utbildningssynpunkt att föredraga, att ett sådant truppförband valdes, där vakttjänstgöringen så litet som möjligt komme att göra intrång på trupputbildningen. Då emellertid, därest dylik vinterutbildning blefve förlagd till Boden, vakttjänst skulle förekomma endast omkring hvar tjugonde, högst hvar fjortonde dag, syntes uti denna omständighet något hinder icke böra möta för vinterutbildningens förläggande till Norrbottens regemente.

7 Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Chefen för generalstaben har vidare erinrat därom, att den ifrågasatta särskilda vinterutbild ningen icke borde meddelas på sådant sätt, att öfriga utbildningsgrenar eftersattes, och alltså ej fortgå under de värnpliktigas hela öfningstid. För att tillförsäkra de värnpliktiga en grundlig vinterutbildning borde den första repetitionsöfningen fullgöras i. följd med rekrytskolan, hvarigenom vunnes en sammanhängande utbildningstid af sex månader. De båda senare repetitionsöfningarna borde fullgöras vid de regementen, Indika de värnpliktiga tillhörde, då nämligen i annat fall dels utbildning under sommaren uti kompani- och högre förband, hvilken för ifrågavarande värnpliktiga vore af icke mindre betydelse än öfriga, skulle bortfalla, dels ock känslan af samhörighet med de regementen, hvilka de såväl i krig som fred tillhörde, skulle gå förlorad. För att utnyttja vintern blefve det emellertid nödvändigt, att första tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga toge sin början redan under första året, omkring den 1 oktober, och fortginge in på det andra med därpå omedelbart följande första repetitionsöfning, eller intill den 1 april. Införandet af en ny bestämmelse uti värnpliktslagen vore därför erforderlig af innehåll, att första tjänstgöringen finge, på sätt Eders Kungl. Maj:t funne godt förordna, taga sin början redan under första året för värnpliktig, som tilldelades fotfolket och uttagits till särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst).

Kommendanten i Boden har förklarat sig intet hafva att erinra mot Kommendangeneralstabschefens förslag, då därigenom förtrogenheten med en verklig tenB yttrande vintertjänst skulle väsentligen ökas inom armén på samma gång som genefaiTtabaskidlöparutbildningen för militära behof skulle komma att i högst afse- c{^feD9

värd grad främjas. Därtill komme, att behofvet af fredsbesättning i f°‘elag'

Boden skulle, åtminstone till en viss grad, blifva tillgodosedt under den tid, som för närvarande läge mellan slutet af regementsöfningarna vid Norrbottens regemente intill början af följande års beväringsrekrytskola.

Ur vinterutbildningens synpunkt vore visserligen önskvärd!, att tjänstgöringen icke toge sin början förr än i midten af oktober, men med hänsyn till inkvarteringen och fredsbesättningsändamålet syntes den föreslagna tiden fördelaktigare. Den tjänstgöring af 180 dagar, som de till vinterutbildning (skidlöpartjänst) uttagna värnpliktiga skulle fullgöra vid Norrbotteus regemente, borde nämligen infalla mellan slutet af regementsöfningarna och början af beväringsrekrytskolan vid nämnda regemente.

8 Armé-

förvaltningens

yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

A r m é fö r v al t u i n ge n s intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse hafva ansett det af generalstabschefens förherörda utlåtande framgå, att viss del af det erforderliga befälet vid. den trupp, som skulle sammandragas till den 'ifrågavarande vinterutbildningen, kunde behöfva beordras från till Boden icke förlagda truppförband. Då den tjänstgöring utom respektive förläggningsorter, som sålunda kunde komma att åläggas vissa officerare och underofficerare, icke torde kunna hänföras till sådan tjänstgöring vid vapenöfning, som anordnades i stället för dylik vid vederbörandes egna regementen, och under hvilken dagtraktamente enligt aflöningsreglementet för armén ej utginge, kunde icke undvikas årlig extra kostnad för tillfällig aflöning iinder de föreslagna utbildningskurserna. Dessutom komme gifvetvis särskilda kostnader att årligen uppstå för de färder i trupp eller resor, hvilka erfordrades för personalens inställelse till och afgång från tjänstgöringen, äfvensom eventuellt för manskapets underhåll under dylika färder.

Härigenom torde emellertid icke föranledas några så väsentligt ökade utgifter för vederbörliga anslag, nämligen reseanslaget, värnpliktsanslaget och mathållningsanslaget, att höjning i något af dem därför kunde vara nödvändigt; och funne arméförvaltningen sig följaktligen sakna anledning att hemställa om aflåtande af framställning till Riksdagen i sådant syfte.

Det nu föreliggande förslaget afsåga att till tjänstgöring redan innevarande år under en tid af tre månader skulle inkallas minst 300 värnpliktige, hvilkas tjänstgöring enligt nu gällande bestämmelser eljest skulle taga sin början först under år 1911. För bestridande af utgifterna för detta manskaps underhåll m. m. samt för penningbidrag till detsamma vore visserligen erforderliga medel beviljade å 1911 års riksstat, men till följd af tjänstgöringens framflyttning komme gifvetvis 1910 års underhåll s an slag att drabbas af ej obetydliga kostnader, för hvilka medel ej funnes tillgängliga förr än år 1911; och vidare komme år efter ar enahanda förhållanden att inträffa, så länge den provisoriska anordningen med tjänstgöringens framflyttning fortfore. Hvad beträffade de anslag, som hade att bekosta beväringsmanskapets aflöning och förplägnad, vore jii dessa båda af förslagsanslags natur, och följaktligen torde svårighet ej föreligga, att låta dessa anslag vidkännas den framflyttning af utgifter, som af ett bifall till förslaget i denna del skulle blifva en följd.

Efter vanliga beräkningsgrunder samt under förutsättning, att 300 man inkallades under 92 dagar, komme öfriga till år 1910 framflyttade utgifter att belöpa sig:

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19. för munderingsanslaget, efter 33 öre för man och tjänst-

göringsdag, till........................................................................ kr. 9,108: —

för kasernutredningsanslaget, efter 10 öre för man och

tjänstgöringsdag, till............................................................ )) 2,760: —

för intendenturanslaget, efter 6 öre för man och tjänst-

göringsdag, till....................................................................... » 1,656: —

och för sjukvårdsanslaget, efter 2 öre för man och tjänstgöringsdag, till..................................................................... » 552: —

eller tillhopa kronor 14,076: —

Då dessa reservationsanslag vore så sparsamt tillmätta för år 1910, att de icke kunde medgifva någon framflyttning af nästföljande års utgifter, och den nu föreslagna provisoriska anordningen syntes kunna komma att någon tid fortfara, torde enklaste utvägen att reglera dessa förhållanden vara, att ersättning bereddes förenämnda reservationsanslag för ifrågavarande värnpliktiges tjänstgöring under år 1910 efter ofvan angifna beräkningsgrunder, samt att därefter vederbörlig afräkning ägde rum det år, den nu föreslagna provisoriska anordningen aflöstes. Denna ersättning torde emellertid framdeles på arméförvaltningens framställning kunna beredas anslagen från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.

yttrande.

Jag anser det vara ett uppenbart missförhållande, att besättningen Departementei Boden på sätt kommendanten anfört icke alltid ens räcker till vakt- chefens göringen och garnisonstjänsten i öfrigt. Visserligen saknas ännu en del truppförband af specialvapnen uti den i 1901 års härordning tillämnade besättningen och visserligen hafva de värnpliktigas tjänstgöring först 1909 vunnit sin fulla utsträckning enligt 1901 års värnpliktslag, men anmärkta missförhållandet kommer snarare att förvärras än förbättras, emedan bevakningen kräfver större styrka, allt efter som fästen och batterier hinna fullbordas. Det synes mig därför oundgängligen nödigt att snarast försöka råda bot på ifrågavarande förhållande utan att således afvakta afgörandet af ofvan nämnda till försvarskommitténs yttrande hänskjutna förslag. Men den provisoriska anordningen bör naturligtvis icke vara sådan, att den föregriper det slutliga afgörandet.

Chefens för generalstaben föreliggande förslag erbjuder i detta afseende en utväg. Med hänsyn till de klimatiska förhållandena i vårt land kräfver fälthären eu särskild vinterutbildning och genom att förlägga denna utbildning till Boden kan man samtidigt i någon mån provisoriskt tillgodose dess behof af ökad besättning. Att döma af redan Bill. till Riksd. Prof. W10. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

vunnen erfarenhet torde det icke vara svårt att å frivillighetens väg — hvilken synes mig böra såvidt möjligt anlitas — erhålla för ändamålet erforderligt antal värnpliktige. Men, såsom jag nyss sagt, detta är blott ett sätt att provisoriskt lösa besättningsfrågan. Behofvet af vinterutbildning lärer dock vara af mera bestående art. Skulle emellertid besättningsfrågan framdeles definitivt så ordnas, att vinterkommendering till Boden blifver obehöflig ur vakttjänstens synpunkt, så kan dock, om resultaten visa sig goda, sådan kommendering fortfarande förläggas dit eller, om där saknas utrymme, till annan eller andra garnisonsorter för . att då uteslutande afse vissa värnpliktigas utbildning för vintertjänst vid fälthären.

Vinterkommendering af värnpliktiga till Boden torde medföra ökade utgifter från reseanslaget och värnpliktsanslaget samt möjligen mathållningsanslaget. Men på sätt armé förvaltningen anfört kunna dessa utgifter gäldas af samma anslag, utan att dessa behöfva ökas; och för öfrigt komma de enligt min öfvertygelse att vida understiga de kostnader, som kommendanten i Boden beräknat för kommendering af indelt manskap. Vidare medför kommendering af värnpliktiga till Boden eu förskjutning af vissa kostnader, hvilka beräknats för år 1911, men nu falla redan på år 1910. I den mån dessa kostnader utgå från förslagsanslag, regleras dock saken af sigsjälf. De skulle emellertid äfven utgå från fyra reservationsanslag; och då dessas belopp för år 1910 icke äro tillräckliga att vidkännas ökade kostnader, synes mig ur räkenskapssynpunkt enklast, att kostnaderna för år 1910, af arméförvaltningen beräknade till 14,076 kronor, gäldas af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.

För att värnpliktige vid infanteriet skola kunna börja sin tjänstgöring redan första året fordras ett tillägg till värnpliktslagen i den af chefen för generalstaben antydda riktning. Lämpligast torde detta tillägg införas såsom en ny punkt i § 27 mom. 1 och erhålla följande lydelse: »För värnpliktig, som tilldelats fotfolket och uttagits till särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst), må, på sätt Konungen finner godt förordna, första tjänstgöringen taga sin början redan under första året.»

Såväl af militära skäl som för undvikande af afsevärda kostnader är det enligt mitt förmenande högeligen önskligt, att denna lagstiftningsfråga förelägges nu sammanträdande Riksdag så tidigt, att vid eventuellt bifall till densamma uttagning till särskild vinterutbildning (skidlöpartjänst) må kunna äga rum redan vid 1910 års inskrifningsförrättningar, i hvilket fall den första vinterutbildningskursen kan anordnas vid Norrbottens regemente i oktober detta år.

11 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 19.

Då jag nu föreslår ändring af § 27 mom. 1 i värnpliktslagen, anhåller jag att i underdånighet få fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på den i detta moment använda beteckningen »propedeutisk tjänstgöring vid universitetsklinikerna».

Så länge 1874 års stadga för de medicinska examina och den i sammanhang med dem föreskrifua kliniska undervisning ännu gällde afsåg berörda beteckning den tjänstgöring under 6 månader, som studerande, hvilken ville aflägga medicine licentiatexamen, hade att närmast efter genomgången medicine kandidatexamen fullgöra vid ettdera universitetets medicinska, kirurgiska och obstetriska kliniker.

Beteckningen »propedeutisk tjänstgöring vid universitetsklinikerna» bär emellertid numera en något obestämdare betydelse. I § 20 af nådiga stadgan angående medicinska examina den 28 juni 1907 föreskrifves nämligen, att studerande, som vill aflägga medicine licentiatexamen, skall eiter aflagd medicine kandidatexamen hafva bland annat genomgått dels under en tid af sammanlagdt 2 månader vid ettdera universitetets medicinska och kirurgiska kliniker propedeutiska kurser i de viktigaste kliniska undersökningsmetoderna, i allmän kirurgi och i allmän sjukvårdsteknik samt därefter under en tid af 4 månader samtidigt hafva fullgjort grundläggande tjänstgöring vid samma universitets medicinska och kirurgiska. kliniker samt patalogiskt-anatomiska institution.

Den medicinska utbildning, som afses i § 27 mom. 1 värnpliktslagen, bör därför numera rätteligen betecknas såsom »propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring».

Sedan från sjukvårdsinrättningarna i Lund påpekats värnpliktsla°-ens ofullständighet i detta afseende, har öfverfältläkaren uti skrifvelse den 16.nfeb™ari ^09 föreslagit, att i § 27 mom. 1 värnpliktslagen måtte i stallet för orden »och fullgjort omedelbart därefter följande föreskrifven propedeutisk tjänstgöring vid universitetsklinikerna» insättas »och fullgjort därefter följande föreskrifua propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring». ®

Mot detta förslag har jag intet att erinra.

Fråga om ändring af uttrycket propedeutisk tjänstgöring vid

universitets-

klinikerna.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga en sa lydande °

12 Kun al. Maj:ts Nåd. Proposition No 19.

Lag

om ändrad lydelse af § 27 mom. 1 värnpliktslagen, den 14 juni 1901;

Härigenom förordnas, att § 27 mom. 1 värnpliktslagen skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 27.

1. Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sm utbildning tjänstgöra under fredstid i det antal dagar, som här nedan angifves, nämligen:

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleriet, fästning singen förtrupperna och trängen i sammanlagdt tvåhundrafyrtio dagar, hvilken tiänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundrafemtio dagar

under andra året; samt _ . ,

med en repetitions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart

och ett af andra, tredje och fjärde åren,

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och jälttelegrajtrup-

perna i sammanlagdt trehundrasextiofem dagar, hvilken tjänstgöring, pa sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras. ^ .

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraattioen dagar, som tager sin början under första året, samt o ,

med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under

hvart och ett af andra och tredje åren, . .

c) vid flottan i sammanlagdt trehundra dagar, hvilken tjanstgonng, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras.

af de i § 25 mom. 1 a) nämnda värnpliktiga äfvensom åt andra a sjömanshus inskrift värnpliktiga till det antal Konungen bestämmer i eu följd under första och andra året eller, där Konungen till följd åt särskilda omständigheter pröfvar nödigt, under allenast andra aret,

af dem, som utan att tillhöra sjömanshus jämlikt § 25 inom. i b) tilldelats flottan och som därvid inskrifvits till sjötjänst, järn val i en följd under andra året eller, där Konungen till följd åt särskilda omständigheter pröfvar nödigt, med en första tjänstgöring om tvåhundra dagar under första eller andra eller under första och andra året samt med en repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde året,

af till fästningstjänst inskrifna värnpliktiga med en törsta tjänstgöring om tvåhundrafemtioåtta dagar, som tager sin början under törsta

Kung!. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 19. 13

eller andra året, och med en repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar under fjärde året, samt

af flottans öfriga värnpliktiga med en första tjänstgöring om tvåhundra dagar under första eller andra eller under första och andra året samt med en repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde året.

För värnpliktig, som tilldelats fotfolket och uttagits till särskild vinterutbildning (skidlöpareänst), må, på sätt Konungen finner godt förordna, första tjänstgöringen taga sin början redan under första året.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som för utbildning vid Gottlapds infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrifningsomrade, må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra honom åliggande tjänstgöring i en följd.

Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrift^ propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring, äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen, må, på sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfningar i en följd.

Repetitionsöfning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och med den 11 juli till och med den 31 augusti samt

vid öfriga fotfolksregementen, med undantag af de för sjöfästningarna afsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med den 9 september.

Denna lag träder genast efter utfärdandet i kraft.

Till denna departementschefens, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall, och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

o

Gunnar Åkerman.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft.