angående anslag till beredande af ökade ersättningar för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen vid nationalmuseum

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 208.

1 Nr 208.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag till beredande af ökade ersättningar för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen vid nationalmuseum; gifven Stockholms slott den 29 april 1910.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att till beredande af ökade ersättningar för bestridande af sekreteraroch kamrerargöromålen vid nationalmuseum på extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af 600 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

P. E. Lindström.

Bil. till Bilscl. Prof. 1910. 1 Sami 1 Afd. 159 Haft. (Nr 208,)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 208,

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet å Stockholms slott den 29 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton, grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer, von Syd oav.

Departementschefen, statsrådet Lindström anförde härefter:

»I den för nationalmuseum fastställda stat finnas uppförda anslag till sekreterargöromålens bestridande 800 kronor och till kamrerargöromålens bestridande 400 kronor.

Såsom jag redan förut varit i tillfälle att för Kungl. Maj:t anmäla, gjorde nationalmusei nämnd*uti underdånig skrifvelse den 24 november 1909 framställning om provisorisk lönereglering för befattningshafvare vid natio-

3 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 208.

nalmuseum, och hemställdes därvid tillika om provisorisk förhöjning jämväl af förenämnda belopp, hvilka hvart för sig odelade utgå till särskilda personer. Löneregleringskommittén, som den 16 december 1909 afgaf infordradt underdånigt utlåtande öfver berörda framställning, anförde därvid i fråga om den föreslagna förhöjningen af förutnämnda anslag, att ehuru kommittén icke ville på något sätt bestrida, att, med hänsyn till de nämnda göromålens nuvarande omfattning, ersättningarna för deras utförande numera kunde anses knappt tillmätta och att fördenskull en förhöjning af anslagen kunde vara af behofvet påkallad, kommittén dock särskildt med afseende å den form, under hvilken berörda ersättningar blifvit i staten upptagna, ansåge de personer, som bestrede ifrågavarande göromål, icke kunna inbegripas i den ifrågasatta provisoriska löneregleringen. Kommittén uttalade emellertid, att hinder ej syntes kommittén böra möta för att, utan direkt sammanhang med den provisoriska löneregleringen, hos Riksdagen göra framställning om det tillfälliga anslag å extra stat, som kunde anses behöfligt för att under år 1911 kunna i erforderlig mån öka ersättningarna för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen å nationalmuseum.

Uti innevarande års statsvei’ksproposition föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att för beredande i enlighet med vissa af mig i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 14 januari 1910 tillstyrkta grunder af provisoriskt aflöningstillägg att, på af mig förordade villkor, utgå till vissa befattningshafvare vid nationalmuseum, på extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag af 4,395 kronor, dåraf högst 25 kronor finge användas till höjning af vikariatsersättning under semester.

Denna framställning, hvilken numera, enligt hvad kändt är, blifvit af Riksdagens kamrar bifallen, afsåg emellertid, i enlighet med kommitténs förutnämnda uttalande, icke någon förhöjning af de till sekreterar- och kamrerargöromålens bestridande anslagna belopp.

T en af nationalmusei nämnd med eget underdånigt utlåtande den 31 januari 1910 till Kungl. Maj:t öfverlämnad och därvid till nådigt bifall förordad ansökning hafva nu extra ordinarie amanuensen vid nationalmuseum Olof Granberg och Mary Schlytern, hvilka enligt uppdrag af nationalmusei nämnd för närvarande bestrida, den förre sekreterar- och den senare kamrerargöromålen vid nationalmuseum, i underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra särskild framställningom anvisande på extra stat för år 1911 af erforderligt anslag till ökade ersättningar för bestridande af omförmälda göromål, så att, med inberäknande af hvad sökandena uppbure från anslag å ordinarie stat, deras arfvoden af statsmedel för år 1911 kunde utgå med de belopp, som funnes

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 208.

angifva i ett af nationalmusei nämnd uti underdånig skrifvelse den 15 oktober 1909 framlagdt förslag till ny stat för nationalmuseum.

I sistberörda skrifvelse har nationalmusei nämnd i förevarande afseende anfört följande.

De befattningar vid nationalmuseum, där missförhållandet mellan arbete och aflöning företrädesvis vore i ögonen fallande, vore sekreteraroch kamrerarbefattningarna.

Sekreterargöromålen i nationalmuseum, som enligt § 10 i gällande nådiga stadgar för nationalmusei konstafdelning helst borde uppdragas åt en af rnusei amanuenser eller extra ordinarie amanuenser, sköttes sedan många år tillbaka af en utaf nämnden därtill antagen extra ordinarie amanuens, enär de båda ordinarie amanuensernas göromål med samlingarnas vård och bearbetande icke ansetts lämna någon af dem tid öfrig att sköta denna befattning.

CD

Sekreteraren ålåge att för tjänstgöring närvara i museum på tider, som intendenten bestämde, att föra diarium öfver inkommande mål samt protokoll öfver intendentens i förvaltningsärenden fattade beslut, öfver nämndens och statens inköpsnämnds förhandlingar, äfvensom att förvara koncept och andra arkivet tillhörande handlingar. Huru sekreterargöromålen vuxit sedan nationalmusei nu varande stat fastställdes, framginge redan däraf, att antalet protokoll hvarje år uppginge till i medeltal 60, antalet inkommande mål, som år 1881 uppgått till 271, utgjorde år 1908 653. Antalet utgående ämbetsskrifvelser enligt koncept utgjorde år 1881 44 och år 1908 55. Ofriga utgående försändelser i tjänsteärenden utgjorde enligt protokoll år 1881 67 och år 1908 563.

Kamreraren ålåge att för tjänstgöring närvara i museum å tider, som af intendenten bestämdes, att hålla moträkning med riksbanken öfver där insatta och därifrån uttagna medel samt i öfrigt föra alla med afseende å dessa och öfriga museimedels redovisning nödiga anteckningar och räkenskaper, att till siffran granska inkommande räkningar och verkställa alla beslutade utbetalningar, att månatligen samt i öfrigt, på anfordran af intendenten, afgifva rapport öfver kassans ställning (de s. k. månadsrapporterna) samt att årligen, inom föreskrifven tid, i enlighet med fastställdt formulär, upprätta och utsluta hufvudbok öfver räkenskaperna för föregående år.

Kamrerarens årsarfvode utginge dels, jämlikt gällande stat af år 1880, med 400 kronor af statsmedel, dels, jämlikt nådigt bref den 14 december 1894, med 200 kronor af donationsmedel för bokföringen af donationernas räkenskaper.

För att belysa ökningen af kamrerargöromålen från år 1881 (det

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 208. 5

första under den nya staten) till och med år 1908 meddelades följande öfversikt:

Inkomster: i§81. 1908.

Anslag och öfriga inkomster för nationalmuseum ......................................................... kr. 46,350: — kr. 90,871: 40

donationerna ........................................................ » 7,849: 36 » 32,374: 88.

Utgifter:

för nationalmuseum ......................................... » 38,561: 11 » 94,393: 69

» donationerna................................................... » 4,128: 04 » 73,580: 74.

In- och utbetalningarna för året af statsmedel hade sålunda högst betydligt stigit till slutsumman, som enligt räkenskaperna fördelades på i rundt tal 600 poster, mot omkring 125 poster af donationerna. Boksluten uppgång^ för . hvarje år till 7.

År 1881 hade funnits blott en donation, nämligen fröken J. S. Gieseckes, till ett taxeringsvärde af kronor 145,000, som år 1908 stigit till kronor 310,000. Senare, år 1890, hade tillkommit J. Fr. Scharps å kronor 100,000, J. Lamms prisfond och stipendiefond (1892) å tillsammans kronor 20,000 samt den s. k. femårsfonden, som vid 1908 års början uppgått till kronor 33,527: 25.

För öfrigt ökades donationsmedlen litet emellanåt genom nya donationer. Så testamenterade framlidne presidenten J. Fr. Loven (död år 1908) till nationalmuseum ett belopp af i rundt tal 99,200 kronor, hvilket först skulle öfverlämnas till museet efter hans efterlämnade makas frånfälle, hvarjämte kommitterade för »Konstlotteriet efter Georg Arsenius» förklarat sig efter dennes efterlämnade makas frånfälle skola öfverlämna till museet behållningen af detta lotteri, omkring- 25,000 kronor, som till dess förvaltades för musei räkning.

Af ofvanstående syntes tydligt framgå att sekreterarens och kamrerarens göromål under årens lopp i hög grad ökats och befunne sig i ständig ökning samt att deras respektive arfvoden icke stode i rimligt förhållande till det af dem utförda arbete. Nämnden hemställde därför, att sekreterarens arfvode måtte höjas från nuvarande beloppet 800 kronor till 1,500 kronor och kamrerarens från 600 kronor (hvaraf 200 kronor af donationsmedel) till 1,200 kronor (hvaraf 300 kronor af donationerna, att på dem fördelas i ungefärlig proportion till deras storlek).

I likhet med kommittén finner jag uppenbart, att de ersättningar, sornDepartement». för närvarande utgå till bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen c!iefei“-

Bih. till Riked. Prot. 1910. 1 Samt, 1 Afd. 159 Häft. 2

6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 208.

vid nationalmuseum, äro med hänsyn till dessa göromåls nuvarande omfattning otillräckliga. De för detta ändamål anvisade anslag böra därför höjas. Jag finner mig dock, innan löneregleringskommittén, som genom nådig remiss den 29 oktober 1909 anbefallts att afgifva utlåtande öfver nationalmusei nämnds omförmälda förslag till ny stat för nationalmuseum, varit i tillfälle att pröfva, med hvilka belopp ifrågavarande göromål böra skäligen ersättas, icke kunna förorda en så betydlig provisorisk förhöjning, som i den underdåniga ansökningen ifrågasatts, då ju eu. sådan förhöjning kunde anses föregripa en blifvande definitiv lönereglering. Så knappt som anslaget till sekreterar- och kamrerargöromålen för närvarande är tillmätt, hyser jag dock ingen tvekan att nu förorda en förhöjning däraf med 50 %. Härigenom skulle ersättningen af statsmedel för sekreterargöromålen komma att uppgå till 1,200 kronor och för kamrerargöromålen till 600 kronor.

För åstadkommande af den utaf mig ifrågasatta ökning af anslaget till sekreterar- och kamrerargöromålen vid nationalmuseum torde af Riksdagen begäras ett anslag å 600 kronor på extra stat för år 1911.

I detta, sammanhang vill jag nämna, att jag är betänkt på att framdeles föreslå Kungl. Maj:t att den person, som bestrider kamrerargöromålen vid nationalmuseum, må såsom ersättning för ökadt arbete i följd af donationer till museet från och med år 1911 utöfver af statsmedel samt på grund af nådiga brefvet den 14 december 1894 utgående ersättning tillerkännas ytterligare 100 kronor årligen att mellan donationsfonderna fördelas i förhållande till donationernas kapitalbelopp, där ej donationsvillkoren därför lägga hinder i vägen.

På grund af hvad sålunda anförts får jag i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till beredande af ökade ersättningar för bestridande af sekreteraroch kamrerargöromålen vid nationalmuseum på extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af 600 kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle nådig proposition aflåtas till Riksdagen af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Christer d’Albedyhll.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A B., I9J0.