angående pension åt länsmannen C. A. Rinnanders änka m. fl.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 57.

1 N:o 57.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående pension åt länsmannen C. A. Rinnanders änka m. fl.; gifven Stockholms slott den 11 februari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja

dels aflidna länsmannen Carl August Rinnanders änka Hildur Hedvig Amalia Rinnander, född Sandström, pension till belopp af 600 kronor, att utgå årligen från och med år 1910 under hennes återstående lifstid, så länge hon förblifver i sitt nuvarande änkestånd,

dels ock aflidna öfverkonstapeln Carl Natanael Hedmans änka Hilma Karolina Hedman, född Namnfeldt, och makarnas minderåriga dotter Hilma Natalia pensioner till belopp af 450 kronor för änkan Hedman och 150 kronor för dottern, att utgå årligen från och med år 1910, för änkan Hedman under hennes återstående lifstid, så länge hon förblifver i sitt nuvarande änkestånd, och för dottern, intill dess hon uppnått 18 års ålder.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 38 Höft. (Näs 57, 58).

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 57.

Utdrag af protokollet öfver civilårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 11 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton, grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer, von Sydow.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton yttrade:

»Den 11 november ,1909 blef, såsom bekant, länsmannen i Hällestads och Vänga distrikt i Östergötlands län Carl August Rinnander under utöfningen af sin tjänst skjuten till döds af en vansinnig person, hvilken Rinnander skulle omhändertaga såsom för allmänna säkerheten vådlig.

Påföljande dag, den 12 november, blef äfven öfverkonstapeln och förmannen för länets ridande poliskår Carl Nathanael Hedman genom ett gevärsskott dödad åt den vansinnige, då Hedman på länsstyrelsens befallning inställt sig för att biträda vid hans gripande.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet har nu i två särskilda skrifvelse!' gjort underdånig framställning om pension åt Rinnanders änka Hildur Hedvig Amalia Rinnander, född Sandström, samt åt Hedmans änka Hilma Karolina Hedman, född Namnfeldt, och makarnas minderåriga dotter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 57.

3 Rinnander, som var född år 1837 och alltsedan 1869 varit ordinarie länsman inom länet, har, enligt hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande vitsordar, under sin långa tjänstetid utmärkt sig för synnerligt nit och ovanlig plikttrohet och redbarhet. Rinnander efterlämnar änka, född den 12 januari 1849, och två döttrar, af hvilka den ena är gift. Den ogifta dottern, född 1873, vistas i föräldrahemmet. Den till änkan från civilstatens pensionsinrättning utgående pensionen uppgår till ett belopp af allenast 240 kronor årligen. Bouppteckning hade vid tiden för Kungl. Majris befallningshafvandes framställning ännu icke förrättats efter Rinnander, men i ett vid handlingarna fogadt intyg hafva kontraktsprosten A. L. Nyström, länsmannen J. Wallin och fjärdingsmannen J. Johansson förklarat, att de på grund af sin kännedom om dödsboet kunde intyga, att den behållning, som möjligen kunde uppstå, då boet blifvit utredt, ovillkorligen måste blifva så ringa, att den vore otillräcklig för änkan Rinnanders utkomst under hennes återstående lifstid.

Enär sålunda änkan genom familj efadrens plötsliga bortgång kommit i stort behof af understöd och enligt Kungl Maj:ts befallningshafvandes uppfattning i ett fall sådant som detta, då den aflidna åldriga statstjänaren fallit på sin post som ett offer för sitt tjänstenit, det allmänna borde träda emellan, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i underdånighet hemställt om åtgärders vidtagande för att bereda änkan Rinnander en anständig bärgning under hennes återstående lifstid; och har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sådant hänseende föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om beviljande af en tilläggspension åt änkan Rinnander å ett belopp af 600 kronor att utgå från och med 1910 års början under hennes återstående lifstid.

Hedman, som var född 1872 och efter flerårig tjänstgöring vid Stockholms poliskår under år 1909 erhöll anställning såsom befälhafvare för den ridande polisen å Östergötlands läns landsbygd, liar, enligt livad Kungl. Maj:t befallningshafvande vitsordar, under sin korta tjänstgöring inom länet ådagalagt synnerlig duglighet i förening med personligt mod och oförskräckhet såsom polisman.

Han efterlämnar änka, född den 10 oktober 1872, samt en dotter Hilma Natalia, född den 4 december 1896. Från en pensionskassa inom Stockholms poliskår erhåller änkan en årlig pension af 200 kronor. Fabrikören C. F. Kölder och län spolisen O. Ossianson hafva skriftligen intygat, att tillgångarna i boet efter Hedman, hvari bouppteckning icke

4 Kung!. Majtts Nåd. Proposition No 57.

hunnit afslutas, endast utgöras af lösöre till belopp af ungefär 500 kronor och en olycksfallsförsäkring på 2,000 kronor, hvadan behållningen i boet under inga förhållanden kunde anses tillräcklig för änkan Hedmans och hennes dotters nödtorftiga utkomst.

Då enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes åsikt äfven i detta fall sådana omständigheter äro för handen, att staten bör träda hjälpande emellan för att därigenom jämväl gifva ett uttryck af det allmännas ei'kännande af det mod och den plikttrohet, Hedman vid utöfningen af sin tjänst ådagalagt, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om beviljande af en pension å 600 kronor åt änkan Hedman, att utgå från och med 1910 års ingång, så länge hon förblifver i sitt nuvarande änkestånd, samt, därest hon aflider eller ingår nytt äktenskap, med halfva beloppet till barnet, intill dess det fyllt 18 år.

På grund af särskilda nådiga remisser har statskontoret den 29 december 1909 afgifvit underdåniga utlåtanden i dessa ärenden och därvid, med åberopande af 1892 års riksdags beslut om beviljande af pension åt länsmannen O. A. Gawells änka, tillstyrkt bifall till framställningen om pension åt änkan Rinnander.

Hvad angår den föreslagna pensionen åt Hedmans änka och minderåriga dotter, har statskontoret förklarat sig icke hafva annat att erinra däremot än att pensionsbeloppet, 600 kronor, enligt statskontorets meningsynes böra under alla förhållanden fördelas med visst belopp för modern och visst belopp för dottern; och har statskontoret i sådant afseende föreslagit, att pensionsbeloppet bestämmes för änkan till 450 kronor att utgå, så länge hon förblifver i sitt nuvarande änkestånd, samt för dottern till 150 kronor att utgå, intill dess hon uppnått 18 års ålder.

I anslutning till hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande yttrat och statskontoret hemställt tillstyrker jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att å allmänna in dragnings staten bevilja

dels aflidna länsmannen Carl August Rinnanders änka Hildur Hedvig Amalia Rinnander, född Sandström, pension till belopp af 600 kronor, att utgå årligen från och med år 1910 under hennes återstående lifstid, så länge hon förblifver i sitt nuvarande änkestånd,

dels och aflidna öfverkonstapeln Carl Natanael Hedmans änka Hilma Karolina Hedman, född Namnfeldt, och makarnas minderåriga dotter Hilma Natalia pensioner till belopp af 450 kronor för änkan Hedman och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 57

150 kronor för dottern, att utgå årligen från och med år 1910, för änkan Hedman under hennes återstående lifstid, så länge hon förblifver i sitt nuvarande änkestånd, och för dottern, intill dess hon uppnått 18 års ålder».

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt behagade, på tillstyrkan jämväl af statsrådets öfriga ledamöter, Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifalla; och skulle proposition aflåtas till Riksdagen af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Wilhelm Reuterswärd.