med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

1 N:o 69.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor; gifven Stockholms slott den 25 februari 1910.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antåga bilagda förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor att tillämpas från och med den 1 december 1911.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afl* 49 Höft. (No 69, 70). 1

2 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

Förslag

till

Förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ I-

Varor, som från utlandet införas, äro, så framt icke annorlunda här nedan stadgas, i fråga om tullafgift underkastade bestämmelserna i den vid denna förordning fogade tulltaxa.

§ 2.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill varans värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt, högst tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

§ 3.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare,

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

som önskar tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna, förebringa den bevisning, som, enligt hvad särskildt stadgas, må erfordras därom, att sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt är medgifven. Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af Konungen.

§ 4-

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, så vidt icke särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

§ 5-

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, hvilka enligt tulltaxan äro fria från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det Kungliga huset räkning;

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget behof införa;

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade, för tjänsten afsedda föremål, som inkomma till sådana främmande regeringars härvarande konsulat, hvilka inom eget land medgifva Sverige motsvarande förmån;

d) sådana för landt- eller sjöförsvarets räkning införda effekter, hvilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast efter pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder tillhöriga resande eller ombord å fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af ägaren själf medförda, pröfvas icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda personer, tågpersonal eller förmån, i den mån sådana förnödenheter pröfvas icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning icke finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande till sådana förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped och af resande medförd, begagnad handfotografikamera, hvilka enligt af resande på tro och heder afgifven skriftlig försäkran införas för eget bruk och icke i handelsafsikt;

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

g) instrument, redskap, verktyg och dylikt, som utöfvare af vetenskap, konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa medför;

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari de införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier, tillhörande förolyckadt fartyg;

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort, för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till medföljande passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa afgått till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen å plats, som fartyget under resan eller efter ^klarering till utrikes ort anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller tullpass anteckna den del af det oförtullade proviantförrådet, som med afseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen och afståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen kan anses behöflig för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda införseglade proviantförrådet, i mån som det icke efter afskrifning å märkrulla eller tullpass varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till fritt förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro och heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet erhållits i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg icke af andra omständigheter motsäges;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet, eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid af minst ett år, allt dock med villkor dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar ej mindre berörda till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att han själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört ifrågavarande persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfvar dem icke öfverstiga ägarens behof;

5 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

n) varuprof, som vid införseln sakna kandelsvärde eller vid tullbehandlingen göras värdelösa;

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande härvid såsom emballage anses äfven s. k. garneringsmaterial, såsom mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt endast till att under transporten skydda godset och icke inkommande i handelsafsikt;

p) emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt, såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma i retur eller för att återutföras med varor;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade utländska varor, när de, efter att hafva till utlandet utförts, inom tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att i händelse tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier åtnjutits vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan återbetalas, samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl eller omslag, hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer beteckning, som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet för sådan vara må åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för så vidt varuägaren antingen företer tillverkarens förklarande, att denne icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares sida icke något hinder i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel, som inkommer blott för tillfälligt bruk, inom landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under den närmare kontroll, vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda fall kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen användas endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver riksgränsen och omedelbart därefter återutföras;

s) af främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och dylikt; äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, hvilka i allmän täflan utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik; äfvensom medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskildt inkom-

6 Kungl. Majd» Nåd. Proposition N:o 69.

mande kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person ; samt x

u) naturalier till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter och bestämmelser i öfrigt, hvilka må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna § medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda ordning, där sådant finnes af behof påkalladt, med afseende å fartyg, som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet för skeppsproviant.

§ 6.

Vid resa, annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige öfver nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort, hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin och sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka senare varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna, tull underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen och Kalls socken äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i Jämtland:

bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter, risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 5 kilogram, spannmål, omalen, 40 kilogram,

» malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram, väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen,

7 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

eller öfver den del af gränsen, som är belägen mellan södra gränsen af Kalls socken i Jämtland och samma sockens norra gräns, samt från södra gränsen af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter: bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram, fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram, garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram, kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram, malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter, risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram, spannmål, omalen, 150 kilogram,

» , malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram, väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af BO kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats, skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan införda kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i denna § sägs, gäller icke för varor, som i handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, så vidt de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar, skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under edlig förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför, icke införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas vai’orna icke för resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den, för hvilkens räkning de införas. Underlåter vederbörande aflämna dylik försäkran, skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt, jämväl frihet från sockerskatt må åtnjutas, därom är särskilt stadgadt.

§ 7.

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att afståndet mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer, må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

§ 8.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 6 och 7 gjorda medgifvanden äger generaltullstyrelsen eller i särskild! fall tullmyndighet vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontrollföreskrifter, som kunna anses erforderliga.

§ 9.

1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas såsom prof eller utställningsföremål och hvilka sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål införda;

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereller cirkusföreställningar; eller

för att afprofvas och eventuellt återutföras; börande dock i sistnämnda fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljnings ändamål; samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm, afsedt att med exportgods återutföras, äfvensom för enahanda ändamål inkommande tullpliktigt emballage af sadant slag, som icke tillverkas inom landet.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas till högst sex månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd, ankommer på generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter, hvilka befinnas erforderliga för fastställande af identiteten mellan den införda och den utförda varan; och skall såsom villkor för tullfriheten gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

på honom ankommer, af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande i tullkassan deponera belöpande tullafgift eller annorledes ställa af vederbörande tullförvaltning godkänd säkerhet för dess gäldande i det fall, att återutförseln icke äger rum inom tid, som af generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom i fall att återutförseln icke varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas för maskiner, redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag, och som därefter skola ur riket återutföras.

B. Likaledes förordnar Konungen om de villkor, under hvilka resande, som icke är inom riket bosatt, må utan tullafgifts erläggande under en tid af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd att inom samma tids utgång återutföras.

4. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från Norge till Sverige för att här förädlas genom blekning, färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation till Norge återutföras, äro vid införseln fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.

5. Därest i fråga om varuprof, kommande från visst land eller medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

§ io.

1. För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras karaktär, må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas mot tullafgift, motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations- eller bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i följd af bearbetningen varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre tullsats än den förut tillämpliga, i hvilket fall belöpande sldllnadstull i stället skall erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid erforderliga kontrollföreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1910. 1 Sand. 1 Afd. 49 Höft.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

2. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från Sverige till Norge för att förädlas genom blekning, färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation återinföras, skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter, b vilka, till förekommande af missbruk, kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.

§ 11.

För inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall, att ägare till gods, som under transporten till införselorten genom tillfällighet lidit skada, afstår från att själf förfoga öfver godset, i hvilket fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än efter varuvärdet, må kunna nedsättas i samma förhållande, som det, hvari godsets värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats, har att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar efter utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall angifvas till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans förlopp, hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande värdet å godset dels såsom oskadadt dels ock i dess skadade skick utrönts, enligt hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg försäljas såsom oförtulladt å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter afdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas godsets ägare intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, x händelse det icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren vill godset förtulla, dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet, så framt detta icke understiger det vid värderingen den skadade varan åsätta värde, men eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra strandvrak, bottenfynd eller gods, anträffadt i öppen sjö, därom förordnar Konungen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

§ 12.

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan återutföres, icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning där vara, som vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan, enligt gällande giftstadga icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i fall, då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 9 varit för handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 13.

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare sig svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften eller i det fall att, enligt medgifvande, som här nedan sägs, tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år från dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fullfärdigt skick;

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen, när fartyget är fullt färdigt till generaltullstyrelsen aflämnar en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden, som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt

12 Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag, från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt

d) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen, är förbunden att underkasta sig all den kontroll i öfrigt, hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Yerkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne anstånd med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom. afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit afgjord, kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan, erhålla sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som generaltullstyrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt för belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

§ 14.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

13 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

för 1 kilogram tobak, arbetad:

a) att af de här upptagna varor minst 25 kilogram af hvardera skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader, att de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet, tullpliktigt och behörigen förtulladt garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda ort finnes anställd, behörigen legaliseradt; dock att, därest utförseln skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid utförseln iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods finnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras; äfvensom att, därest utförseln skett i passagerarångfartyg, som efter förut kungjord turlista gör reguljära resor och äger en dräktighet af 30 ton eller därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma verificeras genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande tullbetjänts intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling

14 Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition No 69.

blifvit under hans tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom bevakadt intill dess afgång; skolande, därest annan svensk tullplats under resan anlupits, jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas, att fartyget därstädes bevakats och att varan med orubbad tullförsegling därifrån afgått.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmärs, medgifves ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid iakttages, att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66 2/s kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn 66 3/s kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl eller gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af till-

15 Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

verkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, samt om varans art och beskaffenhet i öfrigt;

c) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån utförseln sker, skall, efter varans undersökning och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en, som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter;

B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl; skolande såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade riset förmala gryn eller mjöl för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning;

16 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

b) att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen ägt mm, så vida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller tillsammans, på en gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd af tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om tiden, då varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln skett, samt, om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att mjölet framställts uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit användt, skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna förtulladt;

e) att vederbörade tullkammare skall, efter exportvarans undersökning och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom meddela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificera^ på sätt i denna paragraf finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium för förtullningarna och exporterna, till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt samt försedt med behörig, till vederbörande svenska gränstullkammare ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

17 Kung!: Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran af tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande mjöl och gryn, i punkten 3 A) b) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats vidare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande; dock att i stället för sistnämnda intygande må, därest varan anländer under försegling eller plombering, anses tillräckligt, att intyg meddelas därom, att förseglingen eller plomberingen var orubbad vid ankomsten.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk tullpliktig vara för att, med eller utan tillsats af inhemskt eller icke tullpliktigt utländskt råämne, använda densamma till framställning af exportvara, må, för särskildt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid utförsel af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag, hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullafgift för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad nedan sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande; kunnande härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes oundviklig vid exportvaras framställning.

Sådant medgifvande, hvilket kan lämnas äfven för exportvara, som i mom. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution anses icke bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften, ankommer på pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare villkoren för rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna anses förfallen med afseende å utländsk råvara, som ingår i exportvara, hvilken icke inom ett år efter råvarans angifning till förtullning utförts eller intagits å restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu är sagd, anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i ofvan angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse från tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad, därest han, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen aflämnar säkerhet, som styrelsen finner betryggande, för hvad honom kan åligga att till tullkassan inbetala.

Bih. till Biksd. Prof. IDIG 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 69.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan tid och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften må njutas, skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå efter sex för hundra om året från det den införda varan angifvits till förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af den ställda säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

6. Hvad i denna § är föreskrifvet angående tullrestitution eller befrielse från tullafgift vid utförsel, gäller äfven, då gods, för hvilket sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn; skolande landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskildt är eller varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut i denna § är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel till utrikes ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna § sägs, må jämväl medgifvas, därest exportvaran i stället för att genast utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskildt, för sådant ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som af staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket godkänts.

Vill ägare af gods, som å restitutionsupplag finnes upplagdt, åter inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från lyftningsdagen belöpande ränta, efter sex för hundra om året, till tullkassan återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits utan i stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats, skall denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex för hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitutionsupplag och villkoren för dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt bestämmelserna i denna § lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 69. 19

icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan restitution honom förvägras.

§ 15.

Lastpenningar till Kungl. Maj:t och kronan erläggas vid resor mellan Sverige och utrikes ort och utgå till lika belopp af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspliktiga dräktighet enligt gällande mätbref. De betalas under loppet af ett kalenderår sålunda:

a) vid inkommande första resan och vid förnyadt inkommande, när fartyget innehar last samt större eller mindre de! däraf lossar, och må härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till mindre än en tiondel af fartygets afgiftspliktiga dräktighet; skolande vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor, som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram; samt

b) vid utgående allenast första resan.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer och åter utgår i barlast; fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk hamn och där endast aflämnar eller emottager passagerare jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter för besättning, medförda resande och fartyg; fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves, anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt efter verkställd reparation densamma åter intager och utför; fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna bevisligen erfordrats; samt

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

fartyg, som under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet, för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefalldt rörande uttagande af tullpass.

TULLTAXA.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Innehållsförteckning till tulltaxan.

Rubriknummer

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annor-

städes upptagna ........................................................... j_4g

II. Djur och animaliska ämnen .................................................. 49_73

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål in. in......................................................... 74_104.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter m. m. 105 — 135.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna ......... 136—194.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.................. 195 226.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m..................................... 227_295.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf.................................................................... 296—326.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 327—337.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

23 Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda varor:

A. Silke, äfven konstgjord! ......................................

B. Ull och andra djlinhår

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull ....................................................................

D. Bomull ...................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk ........

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impreg-

nerade med annan massa än kautschuk; väfnader, sammanklistrade med annat ämne än kautschuk; polerduk .........................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särkildt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar, solfjädrar ............................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen ...........................................................................

X. Lervaror .................................................................................

XI. Glas och glasvaror.............................................................

XII. Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf .......................

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å metal-

lens art ..................................................................

D. Ädla metaller samt arbeten däraf ....................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater m. m. ......

C. Fartyg och fordon .................................................

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. m. ................................................

Rubriknummer.

338 — 355. 356—392.

393—446.

447—502.

503—505.

506—510.

511 — 591.

592 — 608. 609 — 633. 634 — 663.

664—840.

841—891.

892—905.

906—918.

919—1037.

1038—1061.

1062—1069.

1070—1099.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen, ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej

annorstädes upptagna......................................

B. Torrdestillationsprodukter och närstående äm-

nen ..........................................................................

C. Färger och färgningsämnen m. m.....................

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom parfymer

och kosmetiska medel m. m............................

E. Konstgödsel...............................................................

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och

fyrverkerivaror....................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m......

Rubriknummer.

1100 — 1142.

1143—1158.

1154—1183.

1184—1198.

1199—1202.

1203—1213.

1214—1232.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna

1233—1294.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

25 Tulltaxa,

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 4

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom-

mitténs

förslag.

8. ; 8.

9. ! 9.

10. 10.

11.

12.

11.

12.

13. i 13.

14.

15.

14.

15.

I. Sten- och jordarter etc.

ornament och likartade arkitektoniska arbeten ...............................................................

afgjutningar till offentliga samlingar eller till officiella undervisningsanstalter; äfvensom

modeller till konstaärsarbeten.......................

konst- och konstslöjdartiklar samt andra slag,

Anm.

per kg.

nämnda, af annat material .

skum, oarbetad!, äfven konstgjord!

serade eller slammade:

i förpackningar om högst 2 kg. vikt.

Anm. I varans vikt inräknas det emballage, varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

andra förpackningar samt oförpackade ..

Anm. Till här afsedda slip- eller putsmedel hän äfven trippel i formstycken, s. k. trippelsten.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

27 Är

i kommittent förslag.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda, polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för Överskjutande vikten med en tull af endast 4 öre per kg.

34. ! 34. ! Jordfärger, såsom bolus, ockror m. fl., oarbetade;

krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter, till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända, pulveriserade eller slammade, härunder inbegripna torfmull och torfströ ...................................

Portlandscement, vanlig grå, hvit eller färgad, omalen eller malen, samt slaggcement, trass och andra för byggnadsändamål använda cement sorter, emballagets vikt inberäknad ...................

35.

35.

100 kg.

fria.

—: 60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

i kom-

mitténs

förslag.

46.

47.

48.

45. 45.

46.

47.

48.

I. Sten- och jordarter etc.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af bärnsten och gagat, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad .......................................................................

Arbeten af sten i förening med guld eller silfver, ej till annan rubrik hänförliga, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad .................

Isoleringsmassa (mot värme eller köld), torr eller våt, bestående af två eller flera mineraliska ämnen såsom asbest, kiselgur, asfalt, lera eller cement, med eller utan tillsats af bomullsfibrer, kreaturshår och dylikt, eller ock af ett mineraliskt ämne med tillsats af nyssnämnda beskaffenhet Arbeten af i nästföregående rubrik nämnd massa, såsom plattor, segment och andra formstycken

II. Djur och animaliska ämnen.

Lefvande djur: hästar:

föl under ett år ................................

andra slag............................................

nötkreatur .................................................

får ................................................................

svin

fåglar; äfvensom alla andra slag, ej särskildt

nämnda ................................................................

Fläsk:

rökt ..............................................................................

andra slag

Ister ........

Kött: af fågel

andra slag, härunder inbegripna till konserver icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskildt nämnda, såsom lefver, njurar m. m.

1 st 1 kg

lkg. 1 kg. lkg.

lkg.

lkg.

fria.

—: 20

-: 07

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

31 Nr

i kom-

mitténs

förslag.

i

II. Djur och animaliska ämnen.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats. (

Talg, äfven premier jus och presstalg ..................

Oleomargarin ..................................................................

Anm. Med oleomargarin afses det ur talg afskilda, till margarinberedning tjänliga fettämne, hvars smältpunkt ligger vid eller under -f- 42° Celsius.

Fisk:

kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor.................

ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade

eller inlagda, kärlens vikt inberäknad ............

andra slag ....................................................................

Ostron, emballagets vikt inberäknad ........................

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt införas i riket, därest vid införseln företes af vederbörande fiskeriintendent utfärdadt intyg därom, att desamma äro afsedda att användas uteslutande för odlingsändamål.

Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor och kräftor, okokta eller kokta; äfvensom musslor,

ej särskildt nämnda......................................................

Döda djur, ej ätbara, äfven uppstoppade eller annorledes konserverade, ej till annan rubrik hänförliga .............................................................................

Svamp, tvätt-....................................................................

Tagel:

råtagel; äfvensom borst .........................................

beredt eller bearbetadt, äfven i förening med annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och

tagelrep härunder inbegripna.............................

Fjäder, ej särskildt nämnd:

ospritad........................................................................

spritad; äfvensom dun ..........................................

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda, äfven saltade, samt animaliskt affall, ej särskildt nämndt .........................................................................

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

33 Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

i kom-

mitténs

forsla^.

105.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

105.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter ni. m

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller på annat sätt sönderdelade:

apelsiner, citroner, pomeranser och bananer

vindrufvor och jordgubbar .............................

andra slag, ej särskild! nämnda....................

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal och kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples till beredning af läskdrycker) samt

kärnhus och skal af äpplen..............................

plommon, sviskon, bruneller, fikon och dadlar; äfvensom apelsinskal, citronskal och

pomeransskal, torkade eller saltade ...............

russin och korinter ...............................................

kokosnötter ...............................................................

kopra ...........................................................................

nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda;

äfvensom hasselnötter och kastanjer............

mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor samt nötkärnor, alla slag, hela eller sönderdelade, s. k. arachidmandel härunder inbegripen ....................................................................

andra slag, ej särskildt nämnda; äfvensom saltade:

ätbara.................................................................

Anm. Vid tullbehandling af saltade ätbara frukter och bär medgifves icke afdrag för kärlens vikt.

icke ätbara eller till prydnad användbara inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade, kärlens vikt inberäknad ......................................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

35 III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

Köksväxter, ej särskildt nämnda: färskar

meloner, gurkor ock tomater sparris,

lök och hvitkål andra slag ......

emballagets vikt inberäknad

inlagda i sprit elk vikt inberäknad

Svampar, ätbara ........

Anm. Afdrag i viki

så vidt detta är af annat ämne än trä.

Blomsterlökar...........................................

Liljekonvaljerötter ..................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves endast fö såsom låda eller korg.

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arr

Rötter, icke ätbara, pulveriserade.........

eJ

och torkade, ej särskildt nämnda:

omslag inberäknad

raliska beståndsdelar) Växter, ej särskildt nämnda:

lefvande ................................

Anm. 1. Afdrag i vikten med ballage, såsom balja eller krok Anm. 2. Väger en växt mer äi

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

AV

t kommitténs förslag.

131.

132.

133.

132.

133.

134.

134.

135.

135.

136.

136. 137.

137. 138.

138.

139.

140.

141.

142.

139.

140.

141.

142.

143.

III B. Frukter, bär, grönsaker, etc.

Anm. 3. Växter, som inkomma med knoppar eller blom-i mor, men utan jord, tullbehandlas såsom blommor, j naturliga, afskinna, till prydnad användbara, torkade eller annorledes preparerade:

till prydnad användbara, vikten af askar,j

papper och dylikt omslag inberäknad........

andra slag.................................................................

Kvistar och blad, naturliga:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna, friska, torkade, fernissade, färgade eller på annat sätt preparerade, härunder inbegripna äfven konstgjorda växter, hufvudsakligen bestående af naturliga, torkade blad; äfvensom till prydnad användbara preparerade gräs, med

eller utan ax eller vippor ...............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

andra slag, ej särskild! nämnda...........................

1 kg. —: 50 — fria.

lk g.

—: 50

fria.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna.

Mjölk och grädde ...........................................................

Anm. Kondenserad mjölk hänföres till konserver.

Torrmjölk (mjölk i torr form) ....................................

Ost, alla slag...................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper, stanniol, väf eller dylikt ämne, ej heller för askar, burkar eller flaskor.

Smör:

naturligt...........................................................................

konstgjord! (margarin)................................................

Flott (smult) ....................................................................

Honung, äfven konstgjord............................................

Ägg; äfvensom äggula, äfven torkad och pulveriserad, samt flytande ägghvita, med eller utan tillsats af konserverande medel............................

1 kg. 1 kg.

fria.

—: 15 —: 20

Nr

i kom-

mitténs

färslag.

143.

144.

145.

146.

147.

148.

149.

150.

151.

152.

153.

154.

38 Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kom-

mitténs

förslag.

155.

156.

157.

158.

159.

160.

161.

156.

157.

158.

159.

160.

161.

162.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Kaffe:

obrändt ................................................................

brändt eller rostadt, äfven malet, samt kaffesurrogat, alla slag ............................................

Te.....................................................................................

Socker:

raffmeradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krossadt eller pulveriseradt........

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den i världshandeln gällande holländska standard, hvarå genom generaltullstyrelsens försorg normalprof hållas tullförvaltningarna tillhanda ...........................................

till färgen mörkare än nämnda standardnummer, äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd .................

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet med hvad särskilt är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller hvad i kungl. kungörelsen den 1 juli 1904 stadgas. Anm. 4- Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom är särskildt stadgadt.

Sirap och melass.............................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår i vanlig sirap af brun eller ljusbrun färg, fästes icke afseende vid tullbehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0.3 procent, hänföres till honung, konstgjord.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

39 IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap.....

Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som likör. Konfityrer, ej särskilt nämnda, vikten af askar, papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad ........................................................................

Lakrits:

utan tillsats af socker, kryddor eller essenser, i runda stänger af minst 10 mm. i diameter eller

i block.....................................................................

annan: hänföres till konfityrer.

Konserver •— i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vegetabiliskt ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får ..............................

andra slag, ej särskildt nämnda .....................

Anm. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl, bvilka endast äro afsedda att skydda varan under transporten men icke att tjäna som emballage vid detaljförsäljningen, hänföras icke till konserver.

0 Kryddor.

benap:

omalen (senapsfrö) .................................................

malen eller preparerad, kärlens vikt inberäknad

Kummin ..........................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstj ålkar:

omalna ..................................................................

malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor

och dylikt emballage inberäknad ..................

Kardemumma, muskot och muskotblomma...............

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och cassia lignea:

omalen......................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt emballage inberäknad ......................................

40 Kungl. Maj:ts Måd. Proposition N:o 69.

181.

182.

184 IY. Närings• och njutningsmedel etc.

Anis och stjärnanis samt fänkål och koriander

Lagerblad och lagerbär, torkade ...........................

Cassia fistula och tamarinder .................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad ...........................

Saffran samt vanilj och vanillin ...........................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre..............................

på andra kärl

183.

185.

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin, och sprit i innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker (rom) med 75 öre per liter, men eljest med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej kan direkt bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafva vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af 75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor, att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter angående varans användning, som meddelas af Konungen. Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves oriktigt å profvaren

1 lit.

2: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

41 JVr

« kommittent förslag.

184.

185.

186.

187.

188. 189.

190.

191.

192.

193.

194.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

JVr

i kommitténs förslag.

216.

217.

218.

219.

220.

221.

222.

223.

224.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

218.

Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt andra arbeten, ej särskildt nämnda, af läder eller skinn, äfven i förening med annat material, såsom seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar m. m äfvensom fäkt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt materialets beskaffenhet.........................................

Tullsats.

1 kg-

Kr. öre

1: 50

219.

220. 221. 222.

223.

224.

225.

226.

Pälsverk:

oberedda, alla slag.....................................................

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt eller

häst- eller nötkreatur..........................................

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......

andra slag..................................................................

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade! persedlar, såsom foder:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt, häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster, murmel, nutria, bisam, kanin eller hare; äfvensom konst-'

gjorda svansar ...............................................

andra slag ..........................................................

Anm. till n:r 223 och 224. Afseende fästes ej vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa skinnet till dess naturliga utseende.

fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar, kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt, häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster, murmel, nutria,

bisam, kanin eller hare ...........................

andra slag ............................................................

Anm. till n:r 207—226. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg eller kartor.

fria.

1 kg.

—: 25

1 kg. —: 50 1 kg. 1: —

lkg. 3:lkg. 6:-

1 kg. 6: — 1 kg. 9: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

45 Nr

i kom-

mitténs

förslag.

232.

233.

234.

235.

YL Trävaror, flätade varor, bokbindararbete!! samt ben, horn och andra formbara ämnen m. m.

Virke, oarbetad!, alla slag; äfvensom fällda, icke

afkvistade träd ........................................................

Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid träbearbetning .................................................................

Bark, alla slag, ej särskilt nämnd, härunder inbegripna jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna bitar) samt korkbarksaffall .......................

Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskild! nämnda.................................

Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade; läkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror,

pumpstockar och årämnen ...................................

Lådämnen, af 7 mm. tjocklek eller därunder, afsedda till cigarr- eller parfymlådor, äfven med

inpressade eller inbrända ornament .....................

Lådämnen, ej särskild! uämnda, och staf, sågade, härunder inbegripna sågade lagg- och bottenstäfver; tunnband och bandstakar; gevärstocksämnen; käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen (splint och spån) af asp samt tangent-

skifvor.......................................................................

Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder af annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade faner- eller träskifvor (s. k. limbräder) Huggblock (för styckning och hackning af kött); äfvensom trämjöl samt träspån, ej särskildt nämnd

och ej till affall hänförlig ...............................

Tunnbindararbeten, härunder inbegripna äfven laggoch bottenstäfver, helt eller delvis hyflade eller

1 kg

1 kg-

1 kg

Kr. öre

fria.

fria.

fria.

fria.

fria. —: 15

fria.

—: 10

—: 02

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

47 Nr

t kom-

mitténs

förslag.

246.

247.

248.

249.

250.

251.

252.

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Vr

i kornmittens förslag.

253.

254.

255.

256.

257.

258.

259.

260.

261.

255.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

256.

257.

258.

259.

260.

261.

262,

263,

polerade, bonade, förgyllda, försilfrade, bronserade, lackerade eller eljest med annan ytbetäckning än målning och fernissning; äfvensom alla med snideri eller inläggningar försedda, ej till

nästföregående rubrik hänförliga.....

Anm. Arbeten af konstgjord trä tullbehandlas såsom motsvarande arbeten af naturligt trä, annat än furu- eller gran-. Möbler, försedda med stoppning:

utan öfverklädnad: förtullas efter ofvanstående bestämmelser med 20 procents förhöjning; med öfverklädnad: förtullas efter nämnda bestämmelser med 40 procents förhöjning, Korkaffall, sönderdeladt medelst målning eller på

liknande sätt .....................................................

Block, plattor, rör, formstycken och andra dylika gröfre arbeten af korkaffall i förening med kiselgur, kalk, cement, lim, asfalt eller annat bindemedel, äfven med inblandning af kreaturshår... Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork i

förening med annat material..................................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom skosulor, i eller utan förening med andra ämnen, samt andra, ej särskildt nämnda arbeten af kork Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2. Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall..................

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad! sätt bearbetade; äfvensom hvflade, ej till nästföregående rubrik hänförliga ................

1 kg.

1 kg. 1 kg.

1 kg.

1 kg.

—: 05

—: 20

—: 35

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kom-

mitténs

förslag.

274.

275.

276.

277.

278.

276.

277.

278.

279.

280.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslai*, kvastar och viskor m. m.:

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska ämnen, utan afseende å infattning eller montering ...................................................................

af andra ämnen:

med infattning eller montering af järn elle opoleradt eller måladt trä; äfvensom penslar samt murar- och målarborstar, alla slag, ej till nästföregående rubrik hänförliga, samt tandborstar med infattning af ben eller celluloid.........................

med infattning eller montering af guld ellei silfver...............................................................

för guld- och silfverarbeten är stadgadt. med annan infattning eller montering, damm-

och pudervippor härunder inbegripna.....

Anm. till n:r 276—279. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej hellei för kartor.

spjälkade och klufna fjäderpennor rbeten, ej särskildt nämnda, af be sköldpadd:

därtill; äfvensom piskskaftämnen andra arbeten:

af elfenben eller af hvalross- ellei tänder .......................................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

52 Kungl. Ma/y.ts Nåd. Proposition No 69.

Xr

» kommitténs förslag.

292.

293.

294.

295.

296.

297.

294.

295.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

andra arbeten, ej särskilt nämnda, äfven i förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit...........................

andra slag...................................................

Anm. till n:r 294 och 295. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

VII. Papper och tryckalster in. m.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten där af.

296.

Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad, af lump eller annat affall af textilämnen, af trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, esparto eller andra växtfiber ................................................

297.

298.

299.

Papp:

glansglättad, presspapp, alla slag, härunder inbegripen, konstläderpapp samt annan, ej särskilt nämnd papp, naturfärgad, hvit eller färgad i massan, äfven guskad..........................

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller tjäroljor bestruken eller impregnerad papp, härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålumppapp utan impregnering......................................

färgad annorlunda än i massan, impregnerad eller bestruken med annat ämne än asfalt, tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp), öfverdragen med papper, fernissad, lackerad,

fri.

1 kg. —: 05

1 kg. —: 02

JKungl. JM.ay.ts Nåd. Proposition No 69.

53 Kr

i kommitténs förslag.

298.

299.

300.

301.

302.

303.

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

År

i kommitténs förslag.

304.

305.

306.

307.

308.

306.

307,

308,

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

ket med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor, fett, vax, lim, gummi och dylika till färger

ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt...........

Vulcanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp

i plattor eller skifvor (ark) .........................

Anm. Vulcanfiber i rör eller stänger hänföres till arl af pappersmassa.

väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall.

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.'

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda, att, därest varan väger under 350 gram per kvm., hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöres af två eller flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hänförlig vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort. Korrespondens- och visitkort, inkommande med kuvert i askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

4. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp, som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende vid tullbehandlingen.

5. Vid tullbehandling af papper, alla slag, medgifves ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

309. relief- (försedda med inpressade mönster), alla

slag, äfven i förening med andra ämnen ......

310. botten- (å endera sidan bestrukna med grund-

färg), alla slag; äfvensom naturelltapeter (tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt de äro sammetsliknande, pressade (goffrerade),

1 kg.

1: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

55 Nr

i kom-

mitténs

förslag.

309.

310.

311. ;

312. i

313.

314.

311.

312.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

fernissade, lackerade eller med glimmer eller metall belagda (bronserade) ...........................

313.!

314.

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta, figurerade eller ofigurerade ark, afsedda att sou

derskäras till spelkort ...............................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt.

Papperspåsar; äfvensom kuverter för bref, fotografier och dylikt:

utan förening med andra ämnen och icke försedda med tryck utvändigt ..................

i förening med pergamentpapper (äfven oäkta),

315.

316,

tallbeslag, spånadsvaror, gelatin eller stanniol

eller försedda med tryck utvändigt.........

Anmärkningar till n r 313 och 314.

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper i askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken, samt vykortsalbum; äfvensom delar till sådana

album ......................................................................

Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 315 och 316.

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappersmassa, papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt

1 kg. lkg,

1: 50 2: —

56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

57 Nr

i kom-

mittens

förslag.

323.

324.

325.

326.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

(pressning) eller stansade mönster, äfven om sådan bearbetning anbragts endast

å montering eller etikett ....................

utan sådan bearbetning..............................

Anmärkningar till n:r 323—325.

1. Vid tulibehandling af förpackningskartonger med eller utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld, försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej heller vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna är förgylld, försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i mer än en färg.

2. Vid tullbehandling af papp-, pappers- och pappersmassearbeten medgifves ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och makulerade tryckalster, begagnade frimärken härunder inbegripna ............................................

328.

330.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar.

Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket, inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsnitt

i andra band eller med guldsnitt .........

Anm. till n:r 327 och 328. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

andra slag; äfvensom tidningar, tidskrifter och handskrifter samt böcker med upphöjda

bokstäfver (s. k. blindskrift) ..........................

Kartor, geografiska, topografiska, himmelskartor samt sjökort, och andra kartor för vetenskapliga ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade...................................

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

58 Kungl. Majt:s Nåd. Proposition No 69.

Är

i kommitténs förslag.

329.

330.

331.

332.

333.

VII B. Tryckalster etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

331.

332.

333.

334.

kartonnerade, bundna eller på väf uppfodrade ...........................................................

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet .........................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna .....................

Bilder, alla slag, som mångfaldigats genom tryck eller annorledes, oinfattade, (äfven anbragta på annat material än papp eller papper) såsom etsningar, stålstick, kopparstick, träsnitt, ljustryck, oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder), litografier, fotografier, härunder inbegripna vykort och gratulationskort, alla slag, jämväl i sammansättning med annat ämne; äfvensom bilderböcker och målarböcker för barn, med eller utan förklarande text ................................................

Anm. 1. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat med bilder men utan sammanhängande text.

Anm. 2. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta verket såsom del af detta.

Anm. 3. Infattade bilder draga den för infattningen bestämda tull.

Anm. 4. Bilder, som underkastats ytterligare bearbetning, såsom pressning eller stansning, tullbehandlas som arbeten af papp, pappersmassa eller papper.

Anm. 5. Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappersmassa eller papper, hänföras hit, allenast försåvidt bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för visst ändamål afsedd vara.

Anm. 6. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Tryckalster, ej särskildt nämnda, såsom kataloger, affär scirkulär och annat merkantilt tryck:

335.1 med utländsk text, ej till nästföljande rubrik hänförliga

lkg.

2: —

fria.

fria.

fria.

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 69.

60 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

61 AV

i kommitté tis förslag.

348.

349.

350.

351.

352.

353.

VIII A. Silke, äfven konstgjord.

350.

af silke i förening med mer än 20 procent annat spånadsämne (halfsidenband) .........

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på bandstol framställda väfnader med varp och inslag, äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer eller garn samt i form af band af högst 20 cm. bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader och tyll.

Snören och andra snorra akararbeten, ej särskildt nämnda, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne, med eller utan inlägg af trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och med raka kanter samt utan annat mönster

351.

352.

353.

än sådant, som åstadkommits genom färgadt garn eller färgad tråd:

af silke enbart eller i förening med högst

20 procent annat spånadsämne ............

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne ..................................

andra slag..............................................................

lkg.

1 kg. lkg.

10: —

5: — 10: —

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade af band eller af snören eller af band jämte snören, äfven i förening med andra ämnen, tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag. Anm. till n:r 349—352. Vid bestämmande af procenthalten af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med metalltråd eller silke öfverapunnet garn.

354. Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne..................................................

355. Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej

lkg.

12: —

62 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

i kom-

mitténs

förslåq.

354.

355.

356.

357.

358.

359.

360.

VIII A. Silke, äfven konstgjord.

till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne, härunder inbegripna äfven vantar, sydda af väfnad......................................................................

Anm. till n:r 348—355. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Kvantitet för tullberäkningen.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

9: —

356.

B. Ull och andra djurhår.

Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda, tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta, färgade eller tryckta; äfvensom människohår, oarbetadt ...............................................................

857.

358.

359.

360.

361.

362.

Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.

Konstull (schoddy och mungo) samt ullaffall, s. k. ullstoft härunder inbegripet, ofärgade eller färgade Vadd:

bestruken med gummi, lim eller annat liknande ämne ....................................................

annan........................................................................

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt: af nöthår eller andra djurhår med undantag af ull, äfven med inblandning af vegetabiliskt

spånadsämne....................................................

af ull, äfven med inblandning af annat spånadsämne :

maskinfilt, ändlös eller i slangform, för

fabriksbehof ...............................................

andra slag; äfvensom polerskifvor och andra skifvor för tekniskt bruk af filt, äfven väfd Anm. till n:r 360—362. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

fria.

— fria.

lkg. —: 20

— fri.

1 kg. —: 10

1 kg. —: 50 1 kg. —: 90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

i kom-

mitténs

förslag.

369.

370.

371.

372.

373.

374.

375.

B71.

372.

373.

374.

375.

376.

377.

VIII B.

Ull och andra djurhår.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

effekt- eller fantasigarn:

oblekt och ofärgadt.............

blekt, färgadt eller tryckt

1 kg. —: 35 1 kg. —: 50

Anm. till n:r 371 och 372. Med effekt- eller fantasigam förstås sådant i regel två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

Anm. till n:r 363 — 372. Såsom oblekt och ofärgadt garn tullbehandlas äfven s. k. falskfärgadt garn, äfvensom grisaillegarn. Med falskfärgadt garn förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn, som vid tvättning i kallt eller kokande vatten under 5 ä 10 minuter helt och hållet eller åtminstone till större delen förlorar sin färg, under det att vattnet genast erhåller en tydlig färgning. Med grisaillegarn förstås ett af konstull eller ullaffall spunnet, enkelt kamullsgarn af en gråaktig, gråbrun eller i allmänhet tämligen obestämd färg, uppkommen genom blandning af ofärgade och färgade (respektive mörkare och ljusare eller olikfärgade) ullhår eller fibrer.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar, såsom dockor, nystan, rullar

och dylikt ...................................................

af andra djurhår, utan inblandning af annat

spånadsämne.........................................................

Väfnader af till, äfven i förening med annat spånadsämne med undantag af silke:

pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller

rundväfd, för fabriksbehof ..............................

mattor:

knutna.....................................................................

plyschartade, icke knutna, oskurna eller skurna:

metervara....................................................

1 kg

lkg,

1 kg

lkg

lkg

—: 65 —: 10

—: 50 2: —

—: 75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

65 Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

66 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Sr

i kom-

mitténs

förslag.

386.

387.

388.

389.

390.

391.

392.

VIII B. Ull och andra djurhår.

Kr. öre

388. Andra arbeten af tagel, ej särskildt nämnda; äfven-

som perukmakararbeten och andra arbeten af människohår eller efterbildningar däraf, äfven i

förening med andra ämnen.....................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

389. Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda .......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

390.

391.

392.

393.

394.

Band, snören och andra snörmakararbeten samt strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med motsvarande varor af bomull.

Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

Drif- och transportremmar och andra, ej särskildt nämnda tekniska artiklar, osydda eller sydda, äfven i förening med andra ämnen med undantag af kautschuk ......................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af bomull.

Lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej särskildt nämnda vegetabiliska spånadsämnen, ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sätt beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom affall däraf, härunder inbegripna blår och dref, äfven tjärade, samt charpi .......................................

Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

1 kg.

1 kg

1 kg.

2: 50

4: —

—: 35

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

1Sr

i kom-

mitténs

förslag.

408.

409.

410.

411.

412.

413.

414.

415.

416.

417.

418.

419.

408.

409.

410.

411.

412.

413.

414.

415.

416.

417.

418.

419.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

med en diameter:

af mer än 15 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn

af mer än 5 mm. till och med 15 mm.......

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för 100 meter, efter det enkla garnet räknadt: enkelt: hänföres till garn; två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt ........................

blekt, färgadt eller tryckt ...........

med en vikt af mer än 17 men mindre än 35 gram för 100 meter, efter det • enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn; två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt.........................

blekt, färgadt eller tryckt...............

med en vikt af 17 gram eller därunder för 100 meter, efter det enkla garnet räknadt: hänföres till garn;

Anm. till n:r 408. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt, ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen, tillhörande Afd. Vill C, med undantag af jute- och kokosfibrer, hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter. Anm. till n:r 411—416. Vid utrönande af förhållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen.

flätade:

oblekta och ofärgade .............................................

blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten. Väfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning af jute, ej hänförliga till mattor

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

1Yr

i kom-

mitténs

förslag.

420.

421.

422.

423.

424.

425.

426.

427.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Anm. Väfnader af kokost,ägor eller kokosgarn med inblandning af annat spånadsämne tullbeliandlas såsom väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne: säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad, som på en yta af 2 cm. i kvadrat innehåller sammanlagdt:

420. högst 17 varp- och inslagstrådar ...

421. mer än 17 varp- och inslagstrådar

Anm. till n:r 420 och 421. Till färgade ränder i eller invid kanterna eller i midten af väfnaden, afsedda att tjäna till märke å däraf förfärdigade säckar, tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

422. andra slag.......................................................

Anm. Hit hänföras plyschartade mattor af jute äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne i bottenväfnaden.

423.

424.

425.

426.

427.

med inblandning till större eller mindre del af annat spånadsämne: tullbeliandlas såsom väfnad af detta senare spånadsämne; af andra till Afd. Vill C hörande spånadsämnen, äfven i förening med bomull eller jute: sammet och plysch samt sammets- och plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna ....................................................

näsduksväfnader, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt: högst 50 varp- och inslagstrådar ... mer än 50 varp- och inslagstrådar... Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas i bottenväfven, ej i bården, bokbindarklot, äfven i förening med papper: tullbehandlas lika med motsvarande vara af bomull;

70 Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kommitténs förslag.

428.

429.

430.

431.

432.

433.

434.

435.

436.

437.

438.

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

72 Kmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 69.

78 Nr

i kommitténs förslag,

458.

459.

460.

461.

462.

463.

458.

459.

464.

460.

461.

462.

463.

464 Vill D. Bomull.

efter det enkla garnet räknadt

Bill.

blekt, färgadt eller tryckt: under n:r 23, n:r 23 och däröfver

Anm. till n:r 456—459. Vid utrönande af ett tvinnadt garns nummer tages icke hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen. Anm. till n:r 452—459. Därest ett och samma kolli innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet.

flertrådigt, mer än en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt...........................................

blekt, färgadt eller tryckt...................................

Anm. till n:r 452—461. Merceriseradt och nitreradt garn tullbehandlas lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar, såsom dockor, nystan, rullar och dylikt Anm. Tråd tullbehandlas lika med garn.

effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med flertrådigt, mer än eu gång tvinnadt garn. Anm. Med effekt- eller fantasigarn förstås sådant i regel två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute: maskinfilt för fabriksbehof, äfven ändlös; samt segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 cm. bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högst 36 varp- och inslagstrådar ...

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller inuti segelduksväfnad, afsedda allenast att tjäna till ledning vid klippning eller sömnadsarbete, tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

till Riksd. Prot. 1910. 1 Sann. 1 Afd. 49 Höft.

Ikg.

—: 20

74 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

t korn

mittens

förslag.

465.

466.

467.

468.

469.

470.

471.

465,

466.

467.

471 Vill D. Bomull.

bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med papper, samt appreterad väf till adresslappar (s. k. labelklot) fälb, plysch och sammet samt sammets- och plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor däraf:

s, k. manchester: oblekt och ofärgad..

blekt eller färgad

andra slag:

oblekta och ofärgade ............

blekta, färgade eller tryckta näsduksväfnader, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar...............

mer än 60 varp- och inslagstrådar..............

Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas i botten väfven, ej i bården.

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar, gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väfnadssättet likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar... mer än 60 varp- och inslagstrådar

är till väfnadssättet likartad:

vägande per kvm. 250 gram eller däröfver: oblekta och ofärgade

blekta eller enfärgade.............................

väfda i två eller flera färger; äfvensom tryckta ............................................

men ej mindre än 100 gram,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

76 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

mutens

förslag.

495.

496.

VIII D. Bomull.

Kvantitet för tullberäkningen.

495.

496.

varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar, tullbehandlas såsom icke mönsterväfda. Anmärkningar till n:r 464—491.

1. Vid tullbehandling af bomullsväfnader anses mercerisering eller nitrering lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskildt stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt nämnda :

trådgardinsväfnad af minst 50 om. bredd och

slät (icke mönsterväfd) tyll..............................

andra slag.................................................................

Band, ej särskildt nämnda............................................

Anm. Till blind hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på bandstol framställda väfnader med varp och inslag, äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer eller garn samt i form af band af högst 20 om. bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader och tyll, eller stampad filt.

Snören och andra snörmakararheten, ej särskildt nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och med raka kanter samt utan annat mönster, än som åstadkommits genom färgadt garn

eller färgad tråd .............................................

andra slag...............................................................

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade af band eller af snören eller af band jämte snören, äfven i förening med annat ämne med undantag af silke, tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararheten, andra slag.

lkg 1 kglkg.

lkg

lkg

Tullsats.

Kr. öre

2: 50 4: — 2: 25

2: 25 3: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

77 Nr

i kommitténs förslag.

497.

498.

499.

500.

501.

502.

503.

504.

505.

Vill D. Bomull.

Kvantitet för tullberäkningen.

Kr. öre

Tullsats.

497.

498.

499.

500.

501.

502.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik hänförliga:

strumpor.....................................................................

vantar, äfven sydda af väfnad; äfvensom underkläder, vägande högst 1 kg. per dussin ... andra slag, metervara härunder inbegripen

Lamp- och ljusvekar .....................................................

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt hängmattor, tågvirke och linor, äfven i förening

med annat ämne ......................................................

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda tekniska artiklar, äfven i förening med annat

ämne med undantag af kautschuk........................

Anm. till n:r 492—502. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

lkg

lkg.

2: —

2: 50 1: 75 1: —

—: 25

503.

504.

505.

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.

Väfnader och andra spånadsvaror, impregnerade eller öfverdragna med kautschuk eller förenade medelst kautschukslösning eller genom mellanlägg af kautschuk; äfvensom elastiska spånadsvaror, alla slag, innehållande strängar (trådar) af kautschuk:

af oblekt och ofärgad väfnad eller annan spånadsvara, tydligen ämnade till tekniskt bruk andra slag:

innehållande silke................................................

icke innehållande silke ....................................

Anm. till n:r 503— 505. Vid tullbehandling af väfnader medgifves icke afdrag i vikten för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg; i fråga om andra hithörande artiklar medgifves ej afdrag för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Jr

i kommitténs förslag,

506.

507.

508.

509.

510.

VIII F. Spånadsvaror, vattentäta, etc-

F. Spånadsvaror, vattentäta, lelagda eller impregnerade med annan massa än kautschuk; väfnader, sammanklistrade med annat ämne än kautschuk; polerduk.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

506.

507.

508.

509.

510.

Väfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade med annan massa än kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt fernissade eller lackerade väfnader:

mattor, linoleummattor härunder inbegripna

andra slag ............................................................

Väfnader, sammanklistrade medelst annat ämne än kautschuk:

innehållande silke: tullbehandlas lika med sidenväfnader;

andra slag................................................................

Polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-, glas- och flintduk m. fl.........................................

Anm. till n:r 506—510 Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

1 kg. —: 30 1 kg. —: 60

lkg. 1: — 1 kg. —: 25

Anmärkningar till Afd. VIII A — F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskildt stadgadt, att, oafsedt den myckenhet, hvari de olika beståndsdelarna ingå i varan, den i vederbörande rubriker först nämnda beståndsdelen är bestämmande för varans rubricering såsom vara af silke, ull, lin o. s. v,; dock att afseende ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, hvilkas förekomst uppenbarligen har till syfte att göra densamma hänförlig till en rubrik med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende vid stadens beskaffenhet.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven guttaperka och balata.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

mtttem

för »lag.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

G. Sömnads- och andra arheten, ej särskildt nämnda af spånadsvaror, äfven i förening med annat ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar, solfjädrar.

511.

512.

513.

511.

512.

513.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts, utan förhöjning.

Spånadsvaror, fållade eller kantade men utan annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts, med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.

Anm. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete hänföras äfven sådana, som i omedelbart sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.

Segel: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de förfärdigats, utan förhöjning.

Anm. till n:r 511—513. Därest vid tullbehandling af segel eller af tillklippta, utstansade, fållade eller kantade persedlar af sådan väfnad, för hvilken tullsatsen är beroende af väfnadens vikt per kvadratmeter, denna vikt icke kan bestämdt utrönas, tillämpas den högre af de tullsatser, hvilka kunna ifrågakomma, försåvidt icke varuägaren tillhandahåller för undersökning lämpligt prof å varan.

514.

515.

516.

517.

514.

515.

516.

517.

Presenningar........................................................................

Säckar:

tydligen brukade och slitna.................................

andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna): tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de äro tillverkade, med tillägg af 15 procent af tullbeloppet.

Skosulor af spånadsvara, äfven utan sömnadsarbete Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädningsoch ärmhållare samt andra dylika persedlar;

1 kg. —: 50 — fria.

80 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

* korn

murens

Jorslag.

525.

526.

527.

528.

529.

530.

531.

532.

534.

534.

534.

533.

535.

530,

531,

534,

535,

536,

537,

538,

539,

540,

541,

542,

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och strukna, af väfnad, tillhörande Afd. Vill C eller D: med broderier eller spetsar

andra slag..............................

Snörlif:

af hel- eller halfsiden...........

af annan väfnad ....................

Hatt- och mössfoder af spånadsvara, äfven i förening med annat material af hel- eller halfsiden., andra slag...

öfvertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sydt:

af hel- eller halfsiden.............................................

af annan väfnad ..................................................

Broderier:

å spetsar, spetsväfnader och tyll:

å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari silke icke ingår, äfven om de äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom broderad sådan väfnad, synbarligen afsedd att

sönderklippas till remsor .................................

andra: förtullas med 100 procents förhöjning af tullsatsen för den vara, hvarå broderiet utförts;

å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å stampad filt: förtullas med 100 procents förhöjning af den för sagda varor stadgade tull; å remsor af linne- eller bomullsväfnad med undantag af spetsväfnader och tyll, äfven om de äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom broderade sådana väfnader, synbarligen

afsedda att sönderklippas till remsor .............

andra slag .................................................................

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Hiift.

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69:

Kr

i kommitténs förslag.

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

536.

537.

538.

539.

540.

541.

542.

543.

543.

544.

545.

546.

547.

548.

549.

550.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt nämnda, af spånadsvaror, impregnerade eller öfverdragna med kautschuk eller förenade genom mellanlägg af kautschuk; äfvensom arbeten, ej särskildt nämnda, af elastiska spånadsvaror, innehållande strängar (trådar) af kautschuk: ärmlappar, äfven utan sömnadsarbete:

af spånadsvara, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ........................

andra ....................................................................

Anm. till n:r 543 och 544. Hit hänföras äfven ärmlappar af spånadsvara med foder af kautschuk.

andra slag:

af spånadsvaror, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara .......................

andra ..................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade med annan massa än kautschuk: oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet;

äfvensom mösskärmar .......................................

andra slag..................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt nämnda:

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade varor (äfven metervara): förtullas utan förhöjning efter hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt; öfverrockar samt rockar, västar och byxor för män och gossar af annan väfnad än heleller halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad:

försedda med foder, uppslag, eller annan besättning af varor, i hvilka silke

1 kg. 8: — 1 kg. 2: 25

1 kg. 6: — 1 kg. 3: —

1 kg. —-: 60 lkg. 1: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

84 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

i kom-

mitténs

förslag.

556.

557.

558.

559.

VIII G. Sömnads• och andra arbeten etc.

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta tullafgiften.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas hålsöm, försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark, kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta prydnader; dock att en enkel kedjesöm, som blott afser att fästa olika delar af en sydd persedel vid hvarandra, icke räknas såsom broderi.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana, som äro försedda med applikation, för prydnadsändamål påsydda band, snören, garn, fransar eller gulddragararbeten.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande i stället för sömnad användts klister, lim, kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

563.

564.

565.

566.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd .......................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar, spetsar, spetsväfnader och tyll samt strumpstolsarbeten, innehållande metalltråd eller med metalltråd öfverspunnet garn till mer än 15 procent af varans hela vikt; äfvensom paljetter och kantiljer, alla slag,

oafsedt materialets beskaffenhet.....................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet i öfrigt.

Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade hufvudsakligen af spånadsvaror, papper, halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till prydnadsändamål afsedda, af enahanda materialier förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar och dylikt........................

1 kg. 6: —

1 kg. 12: —

1 kg-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

"85

AV

i kommitténs färsing.

560.

561.

562.

563.

564.

565.

566.

567.

568.

569.

570.

571.

567.

568.

569.

570.

571.

572.

573.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

Delar till konstgjorda blommor och andra i nästföregående rubrik upptagna artiklar.....................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 563—567. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor och inlägg.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden......................................

andra slag............................................................

Hattflätor:

574.

575.

576.

577.

578.

af halm, gräs, säf, bast, träspån, rot eller andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i förening med hvarandra...........................

i förening med silke eller vara, däri silke

ingår..............................................................

i förening med andra ämnen.....................

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet: hänföras efter sin beskaffenhet antingen till band eller till snören.

Anm. till n:r 571—573. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer...................................................................

andra slag:

af vara, i hvilken silke ingår:

ogarnerade........................................................

garnerade .........................................................

monterade .........................................................

af oljad väfnad, s. k. sydvästar.....................

86 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

AV

i korn-

mittens

förslag.

572.

573.

574.

575.

576.

577.

579.

580.

581.

582.

583.

584.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

af hårfilt: ogarnerade.

garnerade

monterade..................................................

af annat ämne, ullfilthattar härunder inbegripna:

ogarnerade, äfvensom mössor, sydda af till rubrik n:r 570 hänförliga flätor,

samt s. k. filtstumpar, alla slag ......

garnerade ...................................................

monterade....................................................

Anm. till n:r 575—584. Såsom garnerade anses hattar, som äro försedda med foder (dock icke af papper) svett' rem, kantband eller andra enkla, fastsydda tillbehör, eller som hafva ett kring kullen slätt anbragt band eller snöre, äfven om bandet eller snöret är knutet eller sydt till en enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel. Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts annat arbete än som fordras för att gifva hatten dess form, för att fästa öfvertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.

Prydnadsfjädrar (plymer): struts fjädrar:

oarbetade ........................................................

arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna andra slag:

oarbetade .........................................................

arbetade............................................................

Anm. Såsom prydnadsfjädrar tullbehandlas äfven hela fågelskinn samt hela vingar och andra befjädrade delar af fåglar, allt försåvidt varan kan anses afsedd till montering af hattar eller till annat prydnadsändamål.

Konstgj ordt fj äderpälsverk:

af strutsfjäder ......................................................

andra slag ............................................................

Kungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition No 69.

87 AV

i kom-

mitténs

förslag.

584.

585.

586.

587.

588.

589.

591 Vill G. Sömnads• och andra arheten etc.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet

Kvantitet för tullberäkningen.

Ilig.

Tullsats.

Kr. öre

5:-

Anm. till n:r 585—591. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor och inlägg.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen.

592.

593.

594.

595.

596.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfvensom s. k. regeuereradt gummi ..........................

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej utvalsad i plattor eller vidare bearbetad), med eller utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel, grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk

kautschuk....................................................................

Arbeten af mjuk kautschuk:

kautschukstråd för tillverkning af elastiska väfnader, band och snören..............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 mm. i största dimension af tvärsektion.

plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk) med inlägg eller omlägg af spånadsämne eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial samt packningar af mjuk kautschuk i förening med spånadsämne, asbest eller metall eller af spånads- eller annat ämne i förening med kautschuk; äfvensom plattor och andra packningar af asbest i förening med spånadsämne eller af spånadsämne eller asbest i förening med stearin, talg, talk och

dylika ämnen ..............................................

mattor, hof- och andra buffertar, proppar, massiva hjulringar, äfven i längder, symaskinsringar, ventiler, ventilkulor samt kaut-

lkg.

lkg.

fria.

—: 15

fri.

—: 30

88 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Xr

i kommitténs förslag.

590.

591.

592.

593.

594.

595.

596.

597.

597.

598.

599.

600.

601,

602,

603.

604.

IX. Kautschuk och kautschukvaror.

schuksvaror, ej särskild! nämnda, för industriella ändamål, allt i eller utan förening med annat ämne; äfvensom strängar, plattor, packningar och tätningar, ej särskild! nämnda slangar och rör, äfven i afpassade längder, ej särskild! nämnda:

spiralslang och pansarslang, äfven försedd

med kopplingar eller annan aptering......

slangar, utvändigt bestående af rundväfd bomulls-, hamp- eller linneväfnad med eller utan impregnering och invändigt

belagda

med ett tunnare, högst 2 mm.

tjockt lager af kautschuk ..........................

andra, äfven i förening med annat ämne... drif- och transportremmar af kautschuk, guttaperka eller balata, äfven i förening med spånadsämnen, eller af spånadsämnen i förening med kautschuk, guttaperka eller balata

kautschuksskodon ..................................................

velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk, äfven i förening med annat ämne, såsom yttergummi eller delar därtill samt pedaloch bromsgummi

andra varor, ej särskild! nämnda, af mjuk kautschuk, enbart eller i förening med annat ämne, såsom handskar, hinkar, dinappar, isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi

Anm. Såsom arbeten af mjuk kautschuk anses äfven arbeten af guttaperka, af balata och af konstgjord mjuk kautschuk.

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

89 JVV

i kommitténs förslag.

598.

599.

600.

601.

602.

603.

604.

605.

606.

605.

606. 607.

608.

609.

610.

611.

612.

613.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror.

stänger, strängar (tråd) och. rör, äfven i af-

passade stycken, samt packningar ...............

knifskaft och ämnen därtill................................

andra varor, ej särskild! nämnda, af hårdgummi, äfven i förening med annat ämne, såsom kirurgiska artiklar, kammar och dylikt Anm. till n:r 595—607. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Affall af kautschuk samt förslitna kautschuksvaror

X. Lervaror.

Tegel:

mur-, vanligt, oglaseradt (äfven poröst), kalk-

sandtegel härunder inbegripet .....................

andra slag, ej särskild! nämnda, såsom eldfast, alla slag, klinker, syrefasta formtegel och för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plattor, fasad- och formtegel för byggnadsändamål, s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna, samt taktegel, alla slag:

oglaserade........................................................

glaserade ........................................................

Anm. 1. Därest en till glaseradt fasadtegel eljest hänförlig vara, som har båda de hvarandra motstående största ytorna glaserade, genom perforering eller på annat sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k. klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor. Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller flera slag af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet.

Anm 3. Krossadt eller pulveriseradt eldfast tegel tullbehandlas som chamottmurbruk.

Byggnadsornament, äfven af terrakotta:

oglaserade glaserade.

100 kg. 100 kg.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

3: — 10: — 12

90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Ht

i kommitténs förslag.

607.

608.

609.

610. 611.

612.

613.

614.

615.

616.

617.

618.

619.

614,

617,

618,

620 621,

623,

624,

625,

626,

X. Lervaror.

Golf- och väggplattor:

af 3 cm. tjocklek eller däröfver:

enfärgade och oglaserade ..............................

flerfärgade eller glaserade..............................

af mindre tjocklek:

enfärgade, oglaserade......................................

enfärgade, glaserade.........................................

flerfärgade, oglaserade eller glaserade .....

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golf- och väggplattor af särskilda slag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet,

Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mufflar samt delar därtill; äfvensom alla andra, ej särskildt nämnda arbeten af eldfast massa, oglase-

Rör, ej särskildt nämnda, och rördelar samt brunnar

och krabbor, oglaserade eller glaserade.........

Kranar, kylrör, sträckstenar och andra för tekniskt brak afsedda, ej särskildt nämnda och ej till fajans- eller porslinsvaror hänförliga artiklar, äfven armerade; samt till kulkvarnar afsedda kapslar

och kulor af porslin.............................................

Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter, ej hänförliga till fajans- eller porslinsvaror ............

Kakel och kakelugnsornament:

hvita eller enfärgade .......................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade......

Anm. Vid tullbehandlingen fästes afseende endast vid yttersidornas utseende.

Isolatorer, knoppar, inledningsrör, takbrickor och andra artiklar för isolering af elektriska ledningar, äfven i förening med järn:

hvita ...........................................................................

andra slag..................................................................

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

91 Nr

i kommitténs förslag.

620.

621.

622.

623.

624.

625.

626.

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

AV

» kom-

mitténs

förslag.

627.

628.

629.

630.

631.

332.

633.

634.

635.

636.

637.

XI. Glas och glasvaror.

XI. Olas och glasvaror.

eJ

Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k.

glasull ...........................................................

Glaspulver; äfvensom glitter..........................

Anm. Vid tullbehandling af glitter medgifves för askar, papper och dylikt omslag.

Emaljmassa, äfven pulveriserad......................

Trottoar- och däcksglas, tråd-, katedral-, opal och ornamentglas samt annat i skifvor råglas med eller utan kantslipning, emba vikt inberäknad ...............................................

640,

641,

642,

eller oslipadt.

Dörrfyllningar, fönster och andra arbeten af i skifvor gjutet råglas med infattning af bly, mäss eller annan oädel metall ...................................

ventilglas, med eller utan ramar; äfvensom

krubbor och tråg..................................................

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

ofolieradt: utan slipning eller etsning, i plana skifvor med en sammanlagd längd och bredd:

af mindre än 135 cm.................................

af 135 intill 245 cm..................................

af 245 cm. eller däröfver ..........................

Anmärkningar till n:r 640—642.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rätvinklig, fyrhörnig form, beräknas summan af största höjden och största bredden motsvara sammanlagda längden och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

t kom-

mitténs

förslag.

636.

637.

638.

639.

640.

641.

643.

644.

645.

646.

647.

648.

XI. Glas och glasvaror.

ofolieradt: mattslipadt, slipadt och poleradt, etsadt, böj dt eller kupig!:

utan fasett- eller kantslipning .................

andra slag .....................................................

folieradt:

utan fasett- eller kantslipning........................

andra slag

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder .........................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fönster- eller spegelglas, såsom glasmålningar, speglar, fotografiställ

o. s. v., äfven i förening med annat ämne, dock

ej guld eller silfver ................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest annan dekorering än sådan, som kan åstadkommas genom gravyr i formen:

af högst 100 grams rymd..........................

af större rymd:

buteljer af mörkgrön eller brun massa för maltdrycker, mineralvatten, läskdrycker, vin eller spritdrycker; äfvensom damejeanner af sådan massa .

andra slag ..................................................

med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade, oslipade eller slipade proppar men i öfrigt helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest annan dekorering än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen..............................

andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda med flätning eller annan beklädnad, som icke utgör emballage ...........................

94 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

95 AV

t korn-

mittens

förslag.

656.

657.

658.

659.

660.

661.

662.

664.

666 667

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

XII. Metaller. j

A.

668.

669.

670.

Järn och järnlegeringar samt arheten däraf. Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wol-

Kiseljärn (ferrosilicium) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel ..................

hållande mer än 15 procent kisel ...............

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s. k. stålsand och järnsand härunder inbegripna; äfvensom s. k. pulveriseradt järn, lyonerspån och

stålull .................................................................

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods: icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller där-

öfver .......................................................

af mindre än 145 mm. invändig diameter, härunder inbegripna utan afseende å diametern alla ogängade och i öfrigt oarbetade muffar,

flänsar, proppar och hufvar.......................

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade rördelar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar och sifoner samt slussventiler till rör, hänförliga till n:r 668..............................

Anmärkningar till n:r 668 — 670.

1. För emaljerade rör och rördelar förhöjas ofvanstående tullsatser med 5 kr. per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utan å rörets.

Kvantitet

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar, flänsar, proppar och hufvar.

96 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

År i kornmitténs förslag.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

663.

671.

664. 672.

665. 6 7 3.

666.

674.

675.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r G69, tullbehandlas som armatur. »

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A. Eldstadsroster, ej särskild! nämnda, lod ock vikter;

äfvensom gjutna lyktstolpar och kolonner ......

Spisar, ugnar, vatten värm are, med eller utan eldstad, samt kaminer, ej särskild! nämnda, värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kaloriferer, radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings- och andra galler, spjäll och dragluckor till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor, kastruller, pannor och krubbor, serverings- och trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne, soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor, spottlådor, tvätt- och diskbord, afloppstrattar, vattenlås, badkar samt andra dylika, gröfre för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskilt nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket, grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbar! gods; äfvensom gjutna delar till sådana föremål:

emaljerade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps- och paraplyställ, bord, ej särskildt nämnda, etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor, stryk- och pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor och pianorullar, luftväxlingsventiler och spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbartgods:

emaljerade, förnicklade eller förtenta...............

andra slag ..............................................................

100 kg.

1 kg- 1 kg.

lkg.

lkg.

2: 50

—: 18 —: 12

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 69.

97 XII A. Järn och järnleyeringur etc.

Kulör, särskildt inkommande:

blanka, härdade ...............................

andra slag............................................

675.

076.

artiklar, såsom byster, medaljonger, blomstervaser, skrif- och tändsticksställ, ljusstakar samt

orneradt gjutgods till kronor och lampor...........

Göten, smältstycken, råstänger och råskenor, alla slag, samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70 mm. i fyrkant med runda hörn, af götmetall

eller annat järn; äfvensom plåtämnen...............

Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva högst G00 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst 30 mm. tjocklek.

Järnvägs- och spår vägsskenor:

vägande 20 kg. eller däröfver per löpande meter

af mindre vikt per löpande meter..............

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till betongarbeten ...................................................................

Stänger med olika hårdhetsgrader i tvärsektion (compoundstål), härunder inbegripna äfven vridna eller på annat sätt fasonerade (s. k. pansarskent för kassahvalf); äfvensom varm val sadt järn i stänger med invalsade mönster eller eljest genom

form å tvärsektion ................................................

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar göra ej varan hänförlig till denna rubrik.

Varmvalsadt järn, ej särskildt nämndt:

dubbla T-balkar eller s. k. I-balkar, vägande G0 kg. eller däröfver per löpande meter .. andra balkar samt annat varmvalsadt, ej särskildt nämndt järn i stänger, knippor eller ringar, s. k. valstråd härunder inbegripen Anm. Är till denna rubrik hänförligt järn öfverdi med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa metaller, förhöjes tullen med 15 procent.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd, 49 Höft.

G84,

685.

98 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

i kom-

mitténs

förslag.

677.

678.

679.

680.

681.

682.

683.

684.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

686.

687.

688.

689.

690.

691.

692.

Snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, härunder äfven

inbegripna tillformade ämnen af sådant stål......

Anm. Till snabbsvarfstål hänföres stål, som, helt eller delvis befriadt från glödspån, två minuter efter nedsänkning i salpetersyra af rumstemperatur och af 1.20 egentlig vikt visar ingen eller högst obetydlig gasutveckling.

Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabbsvarfstål; äfvensom annat smidt järn, i stänger .....

Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor eller ringar, utan afseende på genomskärningens form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion (bredd):

platt (med två motstående sidor större än de två öfriga):

af 0.9 mm. tjocklek eller däröfver ........

af mindre än 0.9 men icke under 0.4

mm. tjocklek ..........................................

af mindre än 0.4 mm. tjocklek ..............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt; äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen, ej vidare bearbetade..........................

af annan form ..............................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta.

Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm. bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 685 och 688—690. Smidbart järn i form af plattjärn, som har en bredd af mer än 250 mm. och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondel af bredden, förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag af annan metall eller annan ytbetäckning, andra än kallvalsade, äfven om de äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade mönster:

693.

af 3 mm. tjocklek eller däröfver

Kungl. May.ts Nåd Proposition N:o 69.

100 Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 69.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ............

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1.6 mm. tjocklek ....................................

af mindre än 1.6 mm. tjocklek..................

Anm. till n:r 701 — 703. Plåtar, böjda till rör och med kanterna hopsvetsade, tullbehandla såsom rör, försåvidt den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är förfärdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade ....................................

emaljerade, förnicklade, förkopprade, förmässin-

gadé, bronserade eller lackerade.......................

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver:

pressade, svetsade eller förzinkade..............

andra slag ......................................................

vägande per stycke netto mindre än 20 kg. men

ej mindre än 1 kg.........................................

vägande per stycke netto mindre än 1 kg.

Rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan än rund form å tvärsektionen, framställda antingen af massiva ämnen eller ock af plattjärn eller plåt genom hopböjning, med eller utan efterföljande svetsning, lödning, nitning eller falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink eller dylikt rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar af rör ...................................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler, försedda med fiänsar, rör med ökad gods-

Nungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom-

mittén s

j årslön.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

tjocklek på ändarna samt rör med ändarna hop vällda..............................................................

703. 7 1 3. 70i. 714.

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm., hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med kanterna hopsvetsade, eljest till plåt- och bleckvaror, ej särskildt nämnda.

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form å tvärsektionen, äfven bearbetade:

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek...........

af mindre godstjocklek.......................................

705.

706.

715.

716.

Anmärkningar till n:r 711—714.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett omhölje af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbehandlas som rör af den metall, hvaraf omhöljet består.

2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör, korsrör och andra på liknande sätt formade rördelar, allt försåvidt de äro framställda af smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser...............................................................................

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kalldraget band- och fasonjärn härunder inbegripet, allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i största dimension af tvärsektion:

polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt tråd med växlande tvärsektion å olika delai af samma stycke ..............................................

100 kg.

100 kg.

15: — i

Anm 1. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast genom dragning erhållit en blank yta.

Anm. 2. S. k. silfverstål, hållande mer än 10 mm. i största dimension af tvärsektionen, hänföres till verktygsstål, i stänger, srnidt.

102 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

.AV

» horn• mittens förslag.

707.

708.

709.

710.

711.

717.

718.

719.

720.

712. 12 2

713.

723.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag:

platt (med två motstående sidor större de två öfriga):

af 0.6 mm. tjocklek eller däröfver af mindre än 0.6 mm. men icke under

0.3 mm. tjocklek................................

af mindre än 0.3 mm. tjocklek ..........

af annan form än platt, såsom rund, U formad o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd: af 1.5 mm. eller däröfver i största dimension af tvärsektion ......................

af mindre än 1.5 mm. men icke under 0.5 mm. i största dimension af tvärsektion ...................................................

af mindre än 0.5 mm. i största dimension af tvärsektion ...........................

Anmärkningar till n. r 716—722.

1. Träd, öfverdragen med annan oädel metall med undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas med 20 procents förhöjning af tullen för motsvarande tråd utan öfverdrag.

2. Beträffande s. k. solftråd iakttages, att den enkla trådens tjocklek lägges till grund för tullbehandlingen.

3. Kallvalsad eller dragen tråd af mer än 10 mm. i största dimension af tvärsektion förtullas, där ej annorlunda är särskildt stadgadt, som kallvalsade stänger.

4. Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd med eller utan taggar, stängselduk och annan järntrådsduk, möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändai samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.

Ang. vaxtråd, se rubrik n:r 685.

Jfr anm. 2 till Afd. XII A.

Träd, öfverspunnen eller öfverklädd med spånadsämne eller papper; äfvensom formade fjädrar af

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

103 Kr

i kommitténs förslag.

714.

715.

710.

717.

718.

719.

720.

721.

724.

726,

727,

728,

729.

730.

731.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

platt tråd af högst 10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller liknande ändamål, med eller utan

öfverklädnad och beslag...........................................

Planschetter; äfvensom formade fjädrar af mer än 10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller liknande ändamål, med eller utan öfverklädnad och beslag ..............................................................

Anm. till n:r 723 och 724. Vid bestämmande af bredden å öfverklädda fjädrar tages ej hänsyn till öfverklädnaden.

Drif- och urfjädrar af band eller af platt tråd, hållande i bredd mer än 3 mm.; paraply- och parasollspröt med tillformade ändar, med eller utan gafflar, äfvensom gafflar till sådana spröt .........

Anm. Drif- och urfjädrar af platt tråd med högst 3 mm. bredd tullbehandlas såsom delar af urverk.

Paraply- och parasollställningar, sammansatta, äfven

med käppar af annat ämne än järn.....................

Solf af järntråd:

af 0.6 mm. eller däröfver i största dimension

af tvärsektion.....................................................

under 0.6 mm. i största dimension af tvärsektion...............................................................

Anm. till n:r 727 och 728. Be9tår varan af sammanlödda trådar, lägges den enkla trådens dimension till gran* tullbehandlingen.

Sängbottnar af järntråd med ramar af trä ......

Stängselband, framställdt af vridet platt- eller fasonjärn ..........................................................................

Möbelspik och s. k. koffertnaglar, äfven med hufvud af annan oädel metall eller öfverklädda.....

Spik och stift, ej särskildt nämnda, äfven med hufvud helt eller delvis af annan metall än järn:

104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

105 Nr

i kommitténs förslag.

736.

löt.

738.

739.

710.

741.

742.

743.

744.

745.

746.

745.

746.

747.

748.

749.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Bottenplåtar, syll ar, skarfjärn, räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor, rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanslag (förbindningsjärn), klämplattor, skenskor samt andra, ej särskild! nämnda delar till spåranordningar;

äfvensom spårramar för flyttbara järnvägar ......

Spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och växeltungor, vändskifvor, äfven gjutna, samt delar därtill;

äfvensom skarf- och syllbultar med muttrar......

Centralställverk och delar därtill ..............................

Andra, ej särskild! nämnda delar och tillbehör till signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägboms-

anordningar ..................................................................

Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, såsom broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar; äfvensom nitade master.............................................

Kvantitet för tullberäkningen.

Anm. Hit hänföras äfven valsade stänger, försedda med hål.

Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar, roderjärn och skeppsknän:

750. vägande per stycke netto 30 kg. eller däröfver

751. af mindre vikt ......................................................

Propellrar (färdigarbetade); äfvensom färdiga, lösa

propellerblad:

752. vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

753. af mindre vikt ......................................................

754. Plogvändskifvor (plogfjölar) och plogbillspetsar...

755. Plogbillar och landsidor, hästräfs-, fjäderharts- och

kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar .........

750. Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar, alla slag; skrufstycken, vägande per stycke netto 10 kg. eller däröfver; skruf nycklar (andra än skiftnycklar) och bräckjärn; hästskor; bänkplåtsaxar

och delar därtill samt järnbågar till sågar .......

Bill. till Riksd. Prof, 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg 100 kg.

100 kg.

100 kg. 100 kg

100 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

2: 50

6: — 16: —

8:

4: 50

0:

12:

6: -

10: — 14

♦

106 Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

107 Kr

,i kornmittens förslag.

759.

760.

761.

769,

770,

771 XII A. Järn och järnlegeringar etc-

af mer än 16: cm. men ej öfver 85 cm. längd

af högst 16 cm. längd .........................................

Anm. Längden å filar och raspar matos från spetsen till skaftet.

Hyfla* för bearbetning af trä, äfven med trästock,

samt hyfvelstockar af järn ................................

Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med eller utan skaft:

766. 776

vägande per stycke* netto mindre än 5 kg. men ej under 2.5 kg.; äfvensom yxor bilor, alla slag, oafsedt vikten................

dongtrissor

Borrar, ej särskild* namnda, borrsvangar, borreller sparrsockar, tubpressar, ullsaxar, trädgårds-

skrufmejslar, med eller utan skaft.

delar därtill

cJ ' '

färdigarbetade lösa skänklar därtill

108 Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kommittém förslag.

770.

771.

772.

773.

774.

773.

776.

777.

780.

781.

782.

783.

784.

787.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

och bettlar; skridskor och rullskor samt delar därtill; korkskrufvar med eller utan skaft; äfvensom andra korkutdrägare och delar därtill......

Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och dylika vapen (med eller utan tillhörande baljor); äfvensom delar därtill:

förgyllda, försilfrade, förnicklade eller etsade

andra slag...............................................................

Knifvar:

rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor

därtill .................................................................

andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och pennknifvar:

med ytterskållor af järn med oarbetad, grofsmärglad eller pressad yta utan annan beläggning än fernissa; äfvensom med ytterskållor af trä eller gröfre bensorter, såsom oxben och dylikt:

med högst två blad eller instrument; äfvensom lösa blad till knifvar, hänförliga till rubrikerna n:r 783—786 med mer än två blad eller instrument med ytterskållor af horn eller celluloid..

andra slag.

Anm. Därest hopfällbara knifvar, dragande olika tull, inkomma uppfästade på kartor, skall den högst tullbelagda vara bestämmande för tullbehandlingen.

icke hopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar; yrkesknifvar, ej särskildt nämnda, såsom hof-, kakel-, sadelmakar- och skomakar-

knifvar; äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej särskildt nämnda, såsom raderknifvar, samt

1 kg. 1 kg. lkg. 1 kg-

lkg.

—: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Ilo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

.AV

i kommitténs förslag.

792. 8 0 2,

I

793. I 803.!

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

794.

804.i

195. ! 805.

799.

806.

797.

798.

799.

807.

808.

Verktygslådor, verktygsskåp ock verktygsetuier med sorterade verktyg:

innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera äro små, gjutna och tydligen afsedda till leksaker; äfvensom särskild! inkommande

dylika verktyg ................................................

andra slag ...........................................................

Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygs-! etui innehåller verktyg af visst slag till större antal än som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enligt) taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de förtullas särskildt.

Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verktyg, uppfästade å kartor.

Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt

dörrar till kassahvalf eller arkiv ...........................

Dörrlås och möbellås, helt och hållet af järn, med eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller lackerade och icke försedda med yttre anordning af annan metall än järn Dörrlås och möbellås till någon del af annan oädel metall än järn samt hänglås, kappsäckslås och andra, ej särskildt nämnda lås, alla med eller utan tillhörande nycklar; kassa- eller förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskildt

nämnda ......................................................................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar; äfvensom söljor, beslag och andra dylika delar eller tillbehör till seldon eller remtyg: polerade, lackerade, förnicklade, försilfrade eller

förgyllda ............................................................

andra slag .............................................................

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra dylika beslag, ej särskildt nämnda, för byggnader och möbler:

1 kg. 1 kg-

1 kg

1 k<

11a

1 k&

1 k fr,

Tullsats.

Kr. öre

O.

-: 50

-: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

111 Nr | t kommitténs j förslag. \

\

800. 801. !

802.

803.

804.

805.

806.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

809.

810. 811.

812.

813.

814.

815.

816.

817.

förnicklade, förmässingade eller galvanisk t

bronserade .....................................................

andra slag........................a.......................................

Reglar; s*kjutdörrullar, äfvén med rullar af annat

ämne än järn .....................................................I

Elektriska liärdugnar; kokapparater, stryk- och pressjärn, anordnade för uppvärmning med flytande bränsle eller elektricitet, elektriska kaminer, samt flyttbara spisar, kök ocli kaminer för eldning med gasformigt eller flytande bränsle, med tillhörande lampor af järn ............................................

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskild! nämnda, och sidostöd därtill:

helt och hållet af järn, äfven med knoppar

af mässing ..........................................................

andra slag ...............................................................

Anm. till n:r 813 och 814. Vid tullbehandlingen af sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfvér-| rubriken nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig. Skjutgevär, alla slag, härunder inbegripna äfven revolvrar, pistoler samt luft- och fjäderbössor, vikten af fodral och tillbehör inberäknad; maskingevär och kulsprutor utan lavetter; äfvensom

färdigarbetade delar till sådana skjutvapen.........j

Krigsmateriel, ej särskilt nämnd, och delar därtill:

pansar ....................................................................

andra slag, såsom kanoner, haubitser och mörsare; äfvensom till sådana vapen hörande riktmedel samt projektiler och patronhylsor,! tomma eller apterade till färdig ammunition; lavetter, förställare och am m u n i ti o n s va gn ar

samt torpeder ..................................................

Anm. Till donna rubrik hänföras äfven riktmedel, patronhylsor och torpeder, som helt eller till hufvudsaklig de! bestå af annan metall än järn.

1 kg. 1 kg.

! kg.

1 kg.

1 kg- 1 kg.

1 kg. 100 kr.

100 kr.

—: 40 —: 15

—: 25

—: 30 l - : 50

1: 50 10: —

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

113 XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet för tull- Tullsats, beräkningen.

Kr. öre

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg.....................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg. bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-

öfver ..............................................................

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg...........

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg....................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

Anm. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:r 826—828 eller 838 — 840 och vägande per stycke högst 10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äro förgyllda eller försilfrade, 80 öre per kg., och då de äro polerade, förnicklade, emaljerade, lackerade, förmässingade eller galvaniskt bronserade, 35 öre per kg.

1 kg. —: 10 1 kg. —: 12

1 kg. lkg. lkg. lkg.

—: 05 —: 06 —: 10 ±-: 12

1 kg. —: 15 1 kg. —: 20

Anmärkningar till Afd. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2. Varor af järn, öfverdragna på mekanisk väg (pläterade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt.

Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas såsom försilfrade eller förgyllda.

8. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göres skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana, utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan anses såsom bearbetad i det fall, åt,t dess yta eller någon del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats, förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen kan anses hafva haft till syfte att göra varan Bill. till Riksd. Prof 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 15

114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kornmittens förslag.

830.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet för tull- Tullsats, beräkningen.

Kr. öre

användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende eller — med nedan angifna undantag — att skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskild! alla helt eller delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyflade, slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skurtrumma rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade, fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med undantag, som i öfverrubriken till n:r 711 och 712 sägs) liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande af råytan efter gjutning, smidning eller valsning har till följd att föremålet behandlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, af-j skärning, svällning eller strypning af rörändar, bearbetning! på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra, borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel, afjämnande af brottytor liksom afskrotande af sjunkhufvuden, ingöten och stiggöten samt en 'öfverstrykning med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

4. Därest en i taxan ej särskild! nämnd järnvara är sammansatt af smidbart och icke smidbar! gods, förtullas densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

841.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla metaller samt arheten däraf.

Koppar och. däraf med zink, tenn eller annan oädel metall framställda legeringar, såsom mässing, brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjutna, äfven försedda med öron, med eller utan bål; äfvensom skrot .........................................

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

115 Nr

i kommitténs förslag.

831.

832.

833.

834.

835.

836.

837.

838.

842.

843.

844.

845.

846.

847.

848.

849.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats

Kr. öre

arbeten däraf, ej särskild! nämnda: plåtar och band:

af minst 0.2 mm. tjocklek:

valsade eller pressade, äfven med klippta kanter:

rätvinkliga .......................................

andra slag......................................

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta kanter, skålformiga ämnen för patron tillverkning m. m. härunder inbegripna, försedda med hål, polerade eller på annat, förut ej angifvet sätt bearbetade och ej till nästföljande

rubrik hänförliga..................................

af mindre än 0.2 mm. tjocklek; äfvensom all perforerad plåt, s. k. silplåtar härunder inbegripna ....................................

Anm. till n:r 842—845. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull. stänger (äfven i knippor eller ringar) valsade, dragna, smidda eller profilpressade (sprutade) men utan vidare bearbetning: af rund, kvadratisk eller rektangulär (äfven med rundade hörn) eller sex-

kantig genomskärning ........................

af annan genomskärning .......................

Anm. till n:r 846 och 847. År genomskärningen rektangulär, hänföres varan till stänger, allenast försåvidt tjockleken uppgår till minst 2 mm. och motsvarar minst en tiondel af bredden. Har genomskärningen genom dragning eller pressning bibringats annan än rektangulär form, hänföres varan allt efter största dimension af tvärsektion till stänger eller tråd.

slaglod (lödmedel), gjutet, krossadt eller fräst spik och nitar; äfvensom bultar, gängade eller ogängade ...........................................

lkg. —: 10 1 kg. —: 12

1 kg. —: 20 lkg. —: 25

lkg. —: 10 1 kg. —: 25

1 kg. —: 10 1 kg. —: 35

116 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

1Sr

i kommitténs förslag.

839.

840.

841.

842.

843.

844.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

850.

851.

I

852.

853.

854.

855.

rör, äfven afsvarfvade på ytan och invändigt:i af rund genomskärning, i raka längder, ej på annat sätt bearbetade, med hål försedd stagbultkoppar härunder inbegripen ...................................................

af annan än rund genomskärning eller ornerade, afskurna i ringar eller på

annat sätt bearbetade..........................

Anm. 1. Till ringar hänföras rör, hvilkas längd icke öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i tvärsektion.

Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B. träd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller sexkantig genomskärning; äfvensom s. k. trolleytråd (kontakttråd): af 0.5 mm. eller däröfver i största dimension af tvärsektion, utan öfverdrag af annan oädel metall; äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter ........

andra slag, ej särskild! nämnda .

af annan genomskärning ......................

förgylld eller försilfrad .............................

Anm. Till tråd hänföres varan, endast försåvidt den håller högst 10 mm. i största dimension af tvärsektion, dock att denna inskränkning icke gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel hänföres till tråd, oafsedt bredden.

1 kg. —: 15 1 kg. —: 35

1 kg- Ikg. 1 kg- Ikg.

—: 10 —: 12 —: 25 2: 50

845.

856.

vriden till linor eller kablar, utan isolering:

drager en tullförhöjning af 50 procent; försedd med mantel af bly eller annan metall, med eller utan armering, äfven i förening med annat material; äfven-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

117 Kr

i kom-

mitténs

förslag.

846.

847.

848.

849.

850.

851.

118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kr

i kom-

mitténs

förslag.

852.

853.

863.

864.

XII B. Koppar etc.

på annat sätt isolerad; äfvensom andra elektriska ledningskablar, linor och snören vatten- och andra behållare utan rör och maskinella anordningar samt vägande per

stycke netto mer än 100 kg................

Anm. Tillämpning af denna tullsats må äga rum, oaktadt rör finnas insatta, försåvidt de löstagas och tullbehandlas särskildt efter hvad för sådana är stadgadt.

duk:

s.

k. viror (ändlösa) samt duk af mer än 1 meters bredd ....................................

andra slag........................................-..............

propellrar:

vägande per stycke netto högst 50 kg,

af större vikt..................................................

lampbrännare utan ytbetäckning ..................

andra arbeten:

förgyllda eller forsilfrade............................

förnicklade, fernissade, lackerade eller eljesl med annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning än förtenning försedda; äfven-

Bly:

andra slag

oarbetadt; äfvensom skrot arbetadt:

samt stänger; äfvensom bly ull .....

hagel och kulor.....................................

andra arbeten, ej särskildt nämnda: förgyllda eller forsilfrade................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

'AV i kommittén» fSnlaij.

866.

867.

868.

869.

870.

871.

872.

873.

874.

875.

876.

877.

878.

879.

120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

121 Kr

i kom-

mitténs

förslag.

XII C._Arbeten af oädel metall etc.

Fiskkrokar:

med konstgjord! bete, drag och svirflar härunder inbegripna; äfvensom fiskkrokar, försedda med tafs ................„................................

andra slag................................................................

Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålar och nålar andra slag, ej särskildt nämnda, för såvidt de ej äro till bijouterivaror hänförliga .. 902. Häktor, hakar och hyskor; äfvensom fingerborgar och syringar............................................................

Anm. till n:r 898—902. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller kartor.

Cirklar och passare, andra än af järn, samt cirkelbestick .......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

Mynt ............................................................................

Konstnärsarbeten.......................................................

D. Ädla metaller samt arheten dåra/.

Guld:

oarbetad!; äfvensom skrot...................................

arbetadt:

plåt och tråd.......................................................

mynt......................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar eller pärlor .................................................

Silfver:

oarbetad!; äfvensom skrot ...................................

arbetadt:

stänger, ofasonerade..........................................

tråd, ofasonerad; äfvensom plåt....................

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami, 1 Afd. 49 Höft.

122 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

kom-

mitténs

förslag.

902.

903.

904.

905.

906.

907.

908.

XII D. Ädla metaller samt arbeten dåraf.

913.

914.

915.

916.

917.

918.

919,

tråd och stänger, fasonerade........................

mynt.....................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor ...................................................

Anm. 1. Vid förtullning af guld- och silfverarbeten med gifves ej afdrag i vikten för etuier, askar, papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Guld- och silfverarbeten, dragande tull enligt någon af rubrikerna 909 och 915, skola förses med kontrollstämpel af kontrollverket enligt hvad därom sär skildt är stadgadt.

Platina:

oarbetad ...................................................................

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor.................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, J papper och dylikt omslag.

andra slag .........................................................

Kvantitet för tullberäkningen.

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap,0) ej elektriska.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport, förvärmare, ej särskildt nämnda, vatten- och andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier och brännerier, maischor, hökare, diffnsörer, afdunstnings-, vacuum- och dekaterpannor, uppvärmnings- och torkskåp, draftorkare och andra roterande torkapparater, ej särskildt nämnda, gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsapparater, bojar samt behållare för sandblästrar, allt försåvidt de hufvudsakligen bestå af smidbart j ärn: ångpannor och förvärmare med tuber eller rör af annan metall än järn:

vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

1 kg.

1 kg-

1 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

5: — fria.

20: —

fri. 30: —

fria.

30: —

*) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

123 Nr

i kommitténs förslag.

909.

910.

911.

912.

913.

914.

915.

916.

917.

918.

919.

920.

921.

922.

923.

924.

Tullsats.

Kr. öre

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet för tullberäkningen,

af större vikt.................................................

roterande kokare......................................................

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg.............

andra, härunder inbegripna alla utan tuber och rör:

nitade ..........................................................

pressade eller svetsade.............................

100 kg. 100 kg.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

20: — 8: —

9: —

8: —

Anm. till n:r 919 — 924. Består varan hufvudsakligen af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma, såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverhettare tullbehandlas såsom rör, bearbetade, af smidbart järn.

925.

926.

927.

928.

929.

930.

931.

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, kokare och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar, gallowaytuber, domar, manhålsluckor, manhålsbyglar och dylikt:

nitade..........................................................................

pressade eller svetsade........................................

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; äfvensom rörliga eldstadsroster .......................................

Rökgasförvärmare (econom isers), hela eller i delar Kondensorer:

utan tuber .............................................................

med järntuber ......................................................

med tuber af annan metall ................................

932.

Anm. Pumpverk, tillhörande kondensorer, tullbehandlas särskildt för sig enligt hvad för pumpar är stadgadt.

Ångturbiner samt särskildt inkommande inre roterande delar därtill:

vägande per stycke netto högst 100 kg. . . .

92».

124 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Jr

i kommitténs förslag.

921.

922.

923.

924.

925.

920.

927. "

928.

929.

930.

931.

932.

933.

934.

935.

933. ! 934.

935.

936.

937.

I 938.

939.

| 940. 941.

942.

943.

944.

945.

946.

947.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 100 kg.

men ej mer än 1,000 kg.............................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Ångmaskiner, ej särskild! nämnda:

Kvantitet j för tull- ! beräk- I ningen.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

50: —

30: —

20: —

vägande per stjmke netto högst 100 kg. .....

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg............................................

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 2,500 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 2,500 kg.

men ej mer än 10,000 kg.........................

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Ånglokomobiler, afsedda att transporteras på hjul; äfvensom landsvägslokomotiv och ångvältar......

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg.

50: —

20: —

16: — 10: —

9: —

Anm. Andra ånglokomobiler tullbehandlas såsom ångmaskiner.

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbränningsoch explosionsmotorer, äfvensom varmluftsmotorer:

vägande per stycke netto högst 500 kg......

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg.

men ej mer än 5,000 kg.............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Vatten turbiner och särskildt inkommande löphjul därtill samt vattenhjul:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg. .. af större vikt...........................................................

100 kr.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg. 100 kg.

10: —

15: — 10: —

15: — 10: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

125 Xr

i kommitténs första(i.

936.

937.

938.

939.

940.

941.

942.

943.

944.

945.

946.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet för tull. beräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

948.

949.

950.

951.

952.

953.

954.

955.

956.

957.

958.

Anm. till n:r 932 — 947. Svänghjul till de i dessa rubriker afsedda maskiner skola, försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen, förtullas särskildt för sig och inberäknas ej i maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.

Centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar, ventilatorer och roterande biåsmaskiner; äfvensom yttre omhöljen och inre roterande delar till sådana maskiner:

vägande per stycke netto högst 150 kg......

vägande per stycke netto mer än 150 kg. men

ej mer än 1,000 kg.........................................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.... Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga den för dessa senare bestämda tull.

Andra maskindrifna pumpar af järn eller annau metall, ångpumpar och hydrauliska pumpar härunder inbegripna; äfvensom kompressorer samt blås- och kylmaskiner, ej särskildt nämnda:

vägande per stycke netto högst 100 kg......

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 1,000 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. och

ej hänförliga till nästföljande rubrik...........

Anm. till n:r 948—954. Pumpar, tydligen afsedda att användas som sprutor, hänföras till sprutor.

Kompressorer och kylmaskiner, vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.........................................

Sprutor, brand- och trädgårds-:

för maskinkraft........................................................

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 50 kg. af mindre vikt; äfvensom sug-, lyft- och tryckpumpar för handkraft ........................

I

126 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

t kommitténs förslag.

947.

948.

949.

950.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

127 Xr

kom-

mitténs

förslag.

95],

952.

953.

954.

955.

956.

957.

958.

1050.

959.

963.

964.

965.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet | för tullj beräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg. vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. och ej till nästföljande rubrik hänförliga

100 kg. 100 kg. 100 kg.

10: —| 8: — ! 4: — ;

Anmärkningar till n:r 962—965.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af här nämnda slag.

2. Stabbar med tillhörande botten plåtar till ång- ocbi lufthammare förtullas särskilt efter hvad för gjutgods är stadgadt.

966.

967.

968.

969.

970.

971.

972.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydrauliska) försåvidt sådana maskiner väga per stycke

netto mer än 8,000 kg...........................................

Lyftblock, alla slag, med eller utan kätting; äfvensom blockvagnar ........................................................

Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel:

afsedda att drifvas med handkraft.....................

andra slag.............................................................

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt införda maskiner, förtullas efter hvad taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf elevatorn består, dock att därvid, därest skopor och kedjor äro sammanhängande, den högsta tullsatsen för dessa tillämpas.

Ångmudderverk...............................................................

Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga per

stycke netto högst 500 kg...................................

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500 kg., samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner för bearbetning af metaller, maskiner,

100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kr. 100 kg.

fria.

12:—;

G: — 8: —

10: —

128 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 69.

129 Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

130 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom•

mulen»

förslag.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

och slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare, liästhackor och andra för sådd eller skörd afsedda, ej särskild! nämnda apparater; harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej särskildt nämnda för sortering, rening och rens ning af säd, frö eller andra frukter afsedda apparater; äfvensom halmelevatorer och andra

stackningsmaskiner..................................................

Anm. Till ångplogar hörande lokomobiler och linor förtullas särskildt efter hvad för dessa artiklar är stadgadt.

Kvantitet för tullberäkningen.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

986. I

995.

996.

997. !

Delar, ej särskildt nämnda, till skörde- och slåttermaskiner:

vägande per stycke netto högst 5 kg............

af högre vikt........................................................

Tröskverk, halm- och höpressar samt sånings-

maskiner och gödselspridare....................................

Mjölkskumningsmaskiner, alla system, såsom mjölkseparatorer, mjölkcentrifuger och radiatorer; äfvensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger samt jäst- och slamcentrifuger:

för maskinkraft.........................................................

för hand- eller fotkraft, äfven försedda med

rems kifva...............................................................

Kulor till separatorer och fettbestämningscentrifuger:

vägande per stycke netto högst 10 kg.; äfvensom färdigarbetade delar till sådana kulor,

alla slag .............................................................

af högre vikt...........................................................

Centrifuger, alla slag, ej särskildt nämnda; äfvensom mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer, kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar, ostkvarnar och andra, ej särskildt nämnda maskiner och apparater för mejerihandtering och margarintillverkning...

100 kg. 100 kg.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg.

18: — 12: —

8: —

15: — 25: —

150: — 100: —

10: —

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

181 AV

i kommitténs förslag.

992.

993.

994.

995.

996.

997.

998.

999.

1000. 1001.

1002.

i

1003.

1004.

1005. !

1006.

1007.

1008J

1009.

1010. j 1011J 1012.1

1013.

'

XIII A. Maskiner etc.j ej elektriska.

Lokomotiv samt järnvägs- och spårvägs vagnar i förening med motorer, äfven elektriska, eller i förening med ångmaskiner:

vägande per stycke högst 12,000 kg.............

vägande per stycke mer än 12,000 kg. men

ej mer än 20,000 kg.......................................

vägande per stycke mer än 20,000 kg..........

Tendrar................................................................................

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar.................

godsvagnar alla slag; äfvensom boggier och

underreden, med eller utan tillbehör............

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda: axlar, raka:

icke bearbetade.........................................................

bearbetade................................................................

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar... hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar, buffertar och delar därtill samt draginrättningar och koppelanordningar ...........................

Pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner med sibcylindrar eller viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi- och pappersindustrierna, kuvert- och påsmaskiner, bestryknings-, bronserings- och klistringsmaskiner, kartong- och kartonnagemaskiner, fuktmaskiner, skär- och rullmaskiner; maskiner för tillverkning af tändsticksaskar samt för sådana eller andra dylika askars hopskjutning, ettikettering,plåning och fyllning; ramiläggningsoch ramurtagningsmaskiner för tändstickstillverkningen; kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner, cigarrettmaskiner, kapsylmaskiner, kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner, maltvändare; apparater (cylinder- och kolonn-) för

132 Kungl, Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

År

« kommitténs förslag.

:

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

tillverkning af kolsyrade drycker; tapp- och kork-' ningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen, med j eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; material-! profningsmaskiner, pneumatiska maskiner, alla! slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontroll-, apparater; axelkopplingar, fasta eller rörliga; sil-! och siktapparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar samt perforerade eller annorledes med' hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för-! sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; regulatorer till; vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis! eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner; filterpressar; omrö ringsapparater för kokare och behållare; bromsapparater, luft-, vacuum- eller ång-, till järnvägs- och spårvägsvagnar; äfvensom andra, ej särskild! nämnda maskiner och apparater samt pneumatiska verktyg.......................................................................

100 kr.

Kr. öre

10: —

Särskild! inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner, kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner, pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch lufthammare för suddning samt förbränningsoch explosionsmotorer m. fl.:

vägande per stycke netto högst 100 kg..........

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 200 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg. ...

Särskild! inkommande, bearbetade kolfvar, med eller utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.............

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

mer än 50 kg....................................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg. ......

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 69,

134 Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

av

i konimitténs förslag.

1020.

1021.

1022.

1023.

1024.

1033.

1034.

1036.

1037.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Skrufväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.............

af större vikt ...............................................................

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater och rörledningar, lös eller särskildt inkommande, såsom ventiler och kranar, ånghvisslor, smörjapparater, afskiljare och afledare för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater för badinrättningar; äfvensom injektorer och ejektorer:

af järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.; äfvensom till hufvudsaklig del af annan

metall, oafsedt vikten .......................................

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg. ..

100 kg. 15: — 100 kg. 10: —

Anmärkningar till n:r 1035—1037.

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, fullfärdiga artiklar.

2. Är en till någon af berörda rubriker hänförlig vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen med 50 procent.

Anmärkningar till Afd. XIII A.

1. Tullsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgadt, för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren aflämna förklarande beskrifning öfver och specifikation af delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans utgöra en maskin.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

mitten*

förslag.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

2. Den omständighet, att en maskin införes sönder- ! tagen i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke j utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för ! maskinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämplig- { heten af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, ut- | färdas af Konungen.

4. Inkommande lösa maskindelar, ej Särskild! nämnda, i tullbehandla^ såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.

5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de I icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens i bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull- | verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på j gemensam bottenplåt, förtullas denna särskild! såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf den består, försåvidt den kan lösgöras.

1025.

1020.

1038,

1039,

Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga väg attiralj oanvändbar för viktens bestämmande.

6. För sådana maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvarje fall motsvara minst 10 procent af varans värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka olika tullsatser äro stadgade alltefter olika vikt per stycke, må tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

B. Elektriska maskiner och apparater m. m.

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer och omformare; äfvensom transformatorer och dämprullar:

vägande per stycke netto högst 50 kg............

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej

mer än 100 kg.

100 kg.

100 kg.

70:

50:

136 Kungl. McijHs Nåd. Proposition N:o 69.

mittens

försina.

1027.

J028.

1029.

1041.

I

i

1042. !

' Kvantitet

XIII B. Elektriska maskiner etc-

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men ej mer än 500 kg:.............................................

1030. | 1043.

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 3,000 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg.

Anm. Elektriska maskiner, fastade på gemensam bottenplåt, förtullas särskildt hvar för sig.

De till Afd. XIII A fogade allmänna anmärkningar 1 — 5 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende: å elektriska maskiner.

Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare och härfvor, särskildt inkommande: draga' tull som elektriska maskiner med 50 procents!

förhöjning.

Anm. till n:r 1038—1043. För de i dessa rubriker; upptagna maskiner och delar däraf skall tullen i hvarje fall motsvara minst 15 procent af varans värde och må| i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbe-! skattade varor i närmast lägre viktgrupp.

! Ackumulatorer:

1031. 1044J omonterade element; till ackumulatorer hörande, samtidigt inkommande träställningar och gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till sådana hörande träskifvor och trästat var; till ackumulatorer afsedda rektangulära glaskärl af minst 3.5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade trälådor; äfvensom galvaniska ele-

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

.Yr

i kommittén a förslog.

1035. 1048. i

loai). 1049.

1037. 10 5 0-1

1038. 1051.

1039. 1052.

1040. 1053.i

1041.1 1054.;

1042. | 1055.'

1043. 10 5 6;

1044. 10 5 7.

1045. | 1058.

Bill. till

XIII B. Elektriska, maskiner etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k. nernstlampor samt glober, lyskroppar och motstånd därtill; äfvensom strålkastare.....................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper ock dylikt omslag.

Koltrådar, äfven metalliserade, metalltrådar samt

socklar till glödlampor .............................................

För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, ej särskilt nämndt:

vägande per stycke netto 3 kg. eller däröfver af mindre vikt:

kolborstar, äfven i förening med annat ämne andra slag ............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer (ej plattor); pådrags-, reglerings- och förkopplingsmotstånd, kontroller samt andra elektriska regulatorer; äfvensom elektriska apparat- och

instrumenttaflor, monterade.....................................

Säkerhetsapparater, ej särskilt, nämnda, härunder inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstjmken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare och dosströmställare..............

andra slag................................................................

Anmärkningar till n:r 1053—1056.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegrafapparater eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

af större vikt ..........................................................

Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

1 kg

1 ko’.

Ö

1 kg. 1 kg

1 kg

1 kg.

1 kg. 1 kg.

1 kg. 1 kg.

fria.

3: — -: 20

—: 35

—: 50

—: 55 —: 75

1: 50

—: 80

138 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

140 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i rubrikerna n:r 1076 och 1077 afsedda feta oljor samt mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor. andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja och majsolja ......................

Växtfett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja eller kokosnötolja, kakaosmör, japanvax och andra vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rumstemperatur icke pläga förekomma i flytande form Animaliska oljor, såsom tran, hvalrafolja och isterolja (lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget, såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur, benfett; ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvarfett)

Olein och andra, ej särskildt nämnda oljesyror.....

Stearin (stearinsyra)........................................................

Glycerin, rå eller renad ................................................

Yax:

af insekter (bivax)..................................................

karnaubavax, palmvax och annat växtvax.....

Arbeten af vax, ej särskildt nämnda:

mellanväggar för bikupor ..........................._......

andra slag, såsom figurer eller delar däraf,

blommor, frukter och dylikt ...........................

Anmärkningar till n:r 1086 och 1087.

1. Arbeten af ceresin och paraffin tullbehandlas såsom arbeten af vax.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Fernissa:

sprit-, med eller utan tillsats af färgämne.. Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg. olje-, blekt linolja samt s. k. standolja härunder inbegripna ...............................................

Kvantitet för tullberäkningen.

1 kg. 1 kg.

lkg.

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fria.

fria. fria. —: 09 —: 04

—: 15 fria.

—: 50

1: 60

—: 15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

141 År

i kommittent fardag.

1077.

1078.

1079.

1080.

1081.

1082.

1083.

1084.

142 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

143 Nr

i kommitténs förslag.

1093.

1094.

1095.

1096.

1097.

1098.

1099.

1100. 1101.

1102.

1103.

1104.

1105.

Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på sätt därom är särskilt stadgadt, utgår tullen för ättika j och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver So procents; syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg.

1109.

1110.

1111.

1112.

1113.

1114.

1115.

1116.

1117.

1118.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium och

ammonium ....................................................................

Citronsyra oclr vinsyra ''(vinstenssyra); äfvensom vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af

kalium, natrium och ammonium............................

Salicylsyra ........................................................................

Kaustik ammoniak .........................................................

Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt natron (kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande Magnesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren;

äfvensom lerjordshydrat ...........................................

Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, salmiak (klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klormagnesium och kloraluminium; äfvensom brom, bromkalium, bromnatrium och bromammonium samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium

Klorkalk ..........................................................................

Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat (klorsyradt natron) ......................................................

1 kg. 1 kg-

1 kg- 1 kg.

100 kg.

100 kg.

1: —

—: 07

fria. —: 30 —: 05

2: 50

fria.

fria.

1: —

fria. j

144 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

145 Bill. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Hiift. 19

146 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 69.

148 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

XV C. Färger och fåtgningsämnen m. m.

Smör- och ostfärger, närmaste emballagets vikt

inberäknad ....................................................................

Trycksvärta ......!................................................................

Färger, beredda med olja, ej särskild! nämnda.....

1163.

1164.

1165.

1166.

1167.

1168.

Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskild! nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till bestrykning af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg., må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt särskilt är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas varan som spritfernissa.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intorkningen förhålla sig såsom fernissa (emalj färger), tullbehandlas, så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder, såsom fernissa.

1176.

Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat bindemedel än olja, såsom med albumin eller kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar ..............................„....................................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvar* varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

1177.

1178.

1179.

i andra förpackningar .....................................

Färger, ej särskilt nämnda, oberedda eller beredda Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ..............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt omslag.

Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver (bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste emballagets vikt inberäknad.......................

Blyertspennor och blyertsstift:

gröfre s. k. timmermanspennor...........................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

150 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

152 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

153 Nr

t koanmitt in* förslag.

1217. 1230.

1218. 1231.

1219. 1232.

1220. 12 3 3.

1221. 1234.

1222. 12 3 5.

Bih. till

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

Glödstrumpor, af brända, med eller utan stift.. Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pt och dylikt omslag.

Apoteksvaror, ej särskildt nämnda, enkla t sammansatta, sackarin härunder inbegripen Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af

karolinska institutets eller tekniska högskolans lärarkollegiers hörande, af vetenskapsmän till begagnande för vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof ai dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda ...

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska, pyrometrar samt elektricitetsmätare och andra elektriska mät instrument härunder inbegripna, kemiska och navigations-, alla slag, ej särskildt nämnda; mikrometrar, mätband, mätstockar, räknestafvar och andra, ej särskildt nämnda matematiska instrument, stegräknare, cyklometrar, taxametrar, tachometrar och metronomer härunder inbegripna; äfvensom delar till instrument,

hänförliga till denna rubrik................................

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas. optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv, äfvensom delar, ej särskildt nämnda, till fotografikameror:

vägande per stycke netto högst 3 kg.... vägande per stycke netto mer än 3 kg. men ej mer än 5 kg............................

Rikad. Prof. 1910. i Sami. 1 Afd. 49 Käft.

154 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

i kommitténs förslag.

1223.

1224.

1225.

1226.

1227.

1228.

1229.

1230.

1231.

1232.

1233.

1236. •

1237.

1238.

1239.

1240.

1241.

1242.

1243.

1244.

1245.

1246.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

vägande per stycke netto mer än 5 kg. Anm. 1. Eu kamera tullbehandlas i det skick, hvari den inkommer.

Anm. 2. Objektiv, särskilt inkommande, tullbehandlas såsom infattade optiska glas.

kasetter, sökare, slutare och bländare ......

andra slag, härunder inbegripna kikare, glasögon och infattade optiska glas; äfvensom delar därtill, ej särskildt nämnda, af annat

ämne än guld eller silfver.......................

Anm. Vid förtullning af optiska instrument, andra slag, medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar, papper och dylikt omslag, fyrapparater och delar därtill, ej särskildt nämnda barometrar och termometrar; manometrar och va cuummetrar samt delar därtill; äfvensom vattenmätare med högst 40 mm. genomloppsöppning Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

gasmätare, vägande per stjmke netto högst 100 kg; äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående

rubrik hänförliga ..........................................

Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater, ej särskildt nämnda, musikinstrument:

tafflar och pianinon ...................................

flyglar ..............................................................

Anmärkningar till n:r 1242 och 1243.

1. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöjes tullen å detta med 100 kronor per stycke. Särskildt inkommande spelapparater tullbehandlas såsom delar till musikinstrument.

2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

positiv (med pipor) ........................................

speldosor och delar därtill .............................

ackordion och delar därtill............................

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

155 JVr

t kommittent förslag.

1234.

1235.

1236.

1237.

1238.

1239.

1240.

1241.

1242.

1243.

1247.

1248.

1249.

1250.

1251.

1252.

1253.

1254.

1255.

1256 XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Anm. till n:r 1245 och 1246. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

blåsinstrument:

af trä samt delar därtill ..............................

af annat ämne, äfvensom delar därtill ... andra slag; äfvensom särskildt inkommande delar och tillbehör, ej särskildt nämnda Anm. Instrument, hvilka i anseende till sina mindre dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra endast leksaker, äfvensom munharmonikor hänföras till leksaker.

grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande af musik m. m. inrättade instrument samt delar därtill, såsom plattor och rullar, trattar, ljuddosor och nålar m. m.... Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Vågar:

analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar balansvågar, ej särskildt nämnda:

af mässing ..................................................

andra slag; äfvensom taffel- och hushållsvägar .......................................................

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar;

Ur:

stycke mer än 500 kg. decimal-, gods-, bagage-, person-, kran- och kreatursvågar; vagnsvågar, vägande stycke högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt nämnda; äfvensom järn .......................................

vågbalanser

Ilek-:

v_/ t!

eller med boett af guld

156 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

åt

i kommitténs förslag.

1257.

1258.

1259.

1260.

1261.

1262.

1263.

1264.

1265.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet j för tullj beräkj ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1270.

1271.

Anm. Afdrag I vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Metspön och metrefvar, monterade, flöten, sänken och andra dylika till fiskredskap synbarligen alsedda, ej särskild! nämnda artiklar........................100 kr.

Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan afseende å materialet; äfvensom delar därtill ..... Ikg.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

10: — 2: —

1272.

1273.

1274.

1275.

1276.

1277.

1278.

Bijouterivaror, alla slag, af annat ämne än guld, silfver eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar, hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker, urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hårprydnader, ej till annan rubrik hänförliga, samt andra dylika till personligt begagnande afseddai prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna

ärm- och bröstknappar ..........................!...............

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Knappar, ej särskildt nämnda, och delar därtill: öfverklädda:

med spånadsämne, hvari silke ingår ...............

med annat spånadsämne ...................................

Anm. Snörmakarknappar, hvilka icke bestå af en öfverklädd knappform af trä, papp eller metall, tullbehandlas som snörmakararbete.

helt och hållet af järn, ben, horn eller papier

maché .......................................................................

helt och hållet af andra oädla metaller än järn, eller af järn i förening med annan oädel metall:

förgyllda eller försilfrade ................................

andra slag ..........................................................

helt och hållet af glas eller porslin ....................

158 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kommitténs förslag.

1266.

1267.

1268.

1269.

1270.

1280,

1281.

1282.

1283.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

af stennöt eller pärlemor; äfvensom knappar, ej särskilda nämnda, sammansatta af två eller

flera ämnen ........................................................

andra slag: tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Anmärkningar till n:r 1273—1280.

1. Vid tullbehandlingen fästes ej afseende å ögla eller å mellanlägg af papp- eller pappersskifvor. Om knappar eller delar däraf, hänförliga under olika tullsatser, inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.

2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskildt

nämnda, med eller utan inredning..................

Väskor, med eller utan inredning, portföljer, portmonnäer och penningbörsar, ej särskildt nämnda ..

Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan i stället till arbeten af detta ämne.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor och fodral af annat ämne än papp, papper, pappersmassa, läder eller skinn eller spånadsvara, dock ej af guld eller silfver:

i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor, snäckor, bärnsten, agat, annan metall än järn, kautschuk eller skinn eller med celluloid, gelatin eller annat dylikt formbart ämne eller med spetsar eller med spånadsvara, hvari silke ingår..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

160 Kunql. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Tara tariff.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ur 85—88

ur 105

Gryn, alla slag, ej särskildt nämnda, samt makaroner och vermiceller; utan inre embal-

lage.

Stärkelse, alla slag; utan inre emballage .............................

Frö, kanarie-, tall-, gran-, timotej-

Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagelsurrogat, såsom krollsplint och krusad fiber, samt till stoppningsmaterial preparerad mossa.................

bal. låda

bal.. låda fat .

bal., fat ..

Humle

Cikorierot, äfven torkad

Frukter (af träd) och bär: färska eller enbart kokade, äfven krossade eller på annat sätt sönderdelade: apelsiner.........................

bal.............................................

bal'.............................................

låda med innerlåda af bleck jämcylinder .............................

bal

citroner ......

pomeranser., bananer ......

låda, då bruttovikten utgör 50

kg. eller därunder .....

» då bruttovikten utgör mer

än 50 kg.....................

låda .........................................

låda ........................................

häck med packning.................

ur 106 | vindrufvor........................ fat eller låda ...

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami 1 Afd. 49 Höft.

162 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

164 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

166 Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

168 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj.it Nåd. Proposition N:o 69.

170 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent,

363—373

Gam af ull, med eller utan inblandning af annat spånadsämne med undantag af silke: broder- och s. k. halfsefir-

andra slag, ej spoladt

402—405

406—407

408—409

411—412

414—415

420—421

spoladt

Garn af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen, äfven i förening med bomull eller jute enkelt .............................

två- eller flertrådigt samt tråd, icke nystad........

tråd, nystad.

Tågvirke och linor samt bindoch segelgarn, icke flätade, med en diameter:

af mer än 5 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn............

af 5 mm. eller därunder, två eller flertrådigt ....

Säck- och packväfnad af jute, oblekt och ofärgad ............

papper

(mindre paket) jämte

ytterpapper .............

» och enkelt emballage...

» och dubbelt emballage

bal, då bruttovikten utgör 450 kg. eller därunder:

enkelt emballage ........

dubbelt emballage........

» då bruttovikten utgör mer än 450 kg.........................

papper .....................................

låda, spoladt på papp- eller

pappersrulle .................

» med papp- eller pappersrulle i spolens ena ända

bal

papper

bal............................

papper ....................

pappask....................

trärullar i pappask

bastmatta

papper

bal med järnband

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 69. 171

172 Kungl.-Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ur630—631

ur632—633

643—644

645—646

649—652

660—662

Arbeten, ej särskildt nämnda, af äkta porslin:

tallrikar.............................

andra pjäser .....................

Arbeten, ej särskildt nämnda, afj fajans (oäkta porslin) samt krukmakargods och andra lervaror, ej särskildt nämnda, äfven i förening med järn eller trä:

tallrikar................................

andra pjäser ........................

fat, låda eller korg

fat eller låda .......

korg ........................

fat, låda eller korg.

fat eller låda .........

korg .........................

Fönsterglas, äfven fårgadt, samt spegelglas:

ofolieradt: mattslipadt, slipadt och poleradt, etsadt, böjdt eller kupigt............

folieradt................................

Flaskor och burkar ....

Glas- och emaljvaror, ej särskildt nämnda, äfven i förening med annat ämne än guld eller silfver, försåvidt de icke äro hänförliga till bijouterivaror, karaffiner härunder inbegripna:

ljuskronglas (prismaglas)....

lampkupor........................*....

lampglas................................

låda

smålådor utom yttre lådan

fat eller låda korg ..............

låda ..............

fat eller låda fat eller låda

Kungl. Majts Nåd. Proposition N:o 69.

173 Rubrik

N:r.

V a r u s 1 a g.

Emballagets beskaffenhet.

Tara.

procent.

andra slag.

fat eller låda hö eller halm korg ..............

716—722

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kalldraget band- och fasonjärn härunder inbegripet, allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i största dimension af tvärsektion .................................

trärulle fat........

ur 732—733

ur 736—739

Spik, ej särskild nämnd, hästskosöm och nubb .................

Skostift .....................................

Träskrufvar Nitar ..........

låda ................

matta och fat

fat eller låda

fat .. låda

852—855 Tråd af koppar m. m.

ur 875

896 Afd. XIII A

Blyhagel.

trärulle ..........................

fat samt påsar af tyg

Tryckstämplar, stilar (typer), patriser och mässingslinjer för boktryckerier eller bokbinderier; äfvensom fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar, såsom kvadrater, regietter och steg ................

Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbegripen.............

Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska .........................

låda .........................................

trärulle .....................................

låda .........................................

A n in. Denna tarabestämmelse må ej tillämpas, då en maskins

174 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

176 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

177 Underrättelse!*

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör.

§ 1.

Vara fortullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande, där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör en blandning af beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften; skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet, lämnas utan afseende, för så vidt de icke utgöras af sprit eller eter eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt af beståndsdelar, bänförliga till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall, att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar, hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, lås o. d. blott tjäna sådant ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda delar, att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma ökad hållbarhet o. s. v.;

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

178 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick och utan hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdelar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet allenast å föremål, hvilka äro bestämdt igenkännliga såsom delar till sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna, likasom ock till emaljerafle, glaserade, målade, fernissade eller lackerade arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till större eller mindre del underkastats polering, så att slipningsstreck därå ej äro synliga.

§ 2.

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas, så framt icke annorlunda är särskild! stadgadt, efter nettovikten, hvarmed förstås vikten af sjkifva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes i regel nettovikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande artikeln särskild! i den vid taxan fogade taratariffen stadgas; kunnande med afseende å varor, hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen medgifva, att bruttovikten må utrönas genom profvägning eller på annat sätt, som utan att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för.hvilka tara likväl icke är i taratariffen bestämd, eller hvilka inkomma i annat emballage än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna, må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas, beräknas tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .................................................................. 2

„ „ „ dubbel väf eller matta......................................... 3

„ fat eller låda ............................................................................. 12

„ askar eller flaskor af bleck ...................................................... 10

askar eller flaskor af bly, järn eller koppar....................... 20

buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

procent

T)

n

??

VI

179 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok, nämligen 0.721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk, furu, gran, hästkastanje, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera träslag under 0.7 21 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taratariffen stadgade tara, äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fast form äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti, som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål, omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i sagda medeltal uppstår brutet tal af 0.5 eller därunder, taran ej må höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans netto vikt påyrkar dess störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas efter liter, eu butelj räknas lika med 0.7 liter med undantag likväl för sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, Indika skola räknas lika med 0.7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af en eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling varande partiets storlek.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt Indika af-

180 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

drag i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage, och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas, lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara.

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om Indika sådan bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten af den hufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris, sådant detta vid tiden för varans skeppning ställde sig å inköpsplatsen eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, å afsändningsplatsen, med tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt, och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. Förvara, som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga, eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojäfviga personer besiktiga varan samt å angifningsinlagan anteckna det värde, de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke kunnat enas, medeltalet mellan de af dem åsätta värden läggas till grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.

Inom fem dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande

181 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre ojäfviga ock för sakkunskap kända personer, af hvilka tullförvaltningen utser en, varuägaren en ock dessa bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum lämnats parterna att andraga livad de akta nödigt, dock senast inom tjugu dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder bestämma det värde, kvarefter förtullningen skall ske; ock skall såsom sådant gälla det, om kvilket minst två af nämndens ledamöter sig förenat, eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden, som utgöra medeltal af de bägge lägsta ock af de bägge högsta värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp, som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen varuägaren, ock skall han i ty fall jämväl ersätta tullverkets utgift för den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde, som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes kos skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att kan icke fullgjort sin uppgiftsskyldigket i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad, därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade varors återutförsel är stadgadt ock sedan tullverket godtgjorts för belopp, hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som varan utomlands undergått.

§ 4-

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till förhindrande af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke

182 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., därom länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder stadgadt.

§ 5.

Vid tullklarering skall gälla, att brutet öretal, understigande ett hälft öre, uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller öfverstiger ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ 6.

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka, utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga, meddelas af Konungen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

183 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kunglig Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern LlNDMAN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: PETERSSON,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton, grefve EHRENSVÄRD,

Malm,

Lindström,

Nyländer, v. Sydow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz, anförde i underdånighet :

Vid de handelspolitiska underhandlingar, som föregingo afslutandet af gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket, visade det sig, att tulltaxan såväl i formellt som äfven i materiellt hänseende var mindre lämpad såsom basis för dylika förhandlingar. Under sådana omständigheter och då förhandlingar af nu angifvet slag snart nog kunde väntas ånyo förestå, var ju en revision af tulltaxan uppenbarligen af nöden. Oafsedt nämnda omständighet förefunnos dessutom andra skäl, hvarom jag strax skall tala, för verkställande af en dylik revision. Det omfattande utredningsarbete, som måste föregå fastställandet af en reviderad tulltaxa, uppdrog Kungl. Maj:t den 22 juni 1906 åt en kommitté. Vid tillstyrkandet af denna åtgärd framhöll jag, under erinran att taxan i stort sedt vore sedan

184 Kungl. Maj.ts Nid. Proposition N:o 69.

jämförelsevis lång tid tillbaka helt och hållet oförändrad, bland annat, att i följd häraf och på grund af de förändrade förhållanden, hvilka särskilda på industriens område inträdt efter taxans upprättande, densamma lede af många ojämnheter och oegentligheter. En fullständig revision af densamma syntes därför vara af behofvet väl påkallad; och torde en sådan revision med hänsyn till den utveckling, industrien undergått, särskilt böra afse ett uppdelande och specialiserande af ett stort antal af taxans rubriker i syfte att ernå ett såvidt möjligt jämnt och väl afvägdt skydd för de inhemska näringarna, hvarvid, i den mån detta lämpligen syntes kunna ske, sådan förändring i tulltaxans uppställning torde böra vidtagas, att artiklar af sammanhörande eller närstående slag och arter systematiskt sammanfördes.

Det uppdrag, som, enligt hvad jag nu nämnt, lämnades åt den s. k. tulltaxekommittén, har denna fullgjort i och med afgifvandet den 3 maj 1909 af betänkande samt förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor. Med hänsyn till de många och stora nyheter i fråga om rubrikernas uppställning och specialisering m. in., som detta förslag inrymmer, kan detsamma formellt sedt sägas innefatta en helt ny tulltaxeförfattning. Den föreslagna författningen inledes med en tullag eller tulltaxeförordning, innehållande, jämte bestämmelser om lastpenningar, åtskilliga tullstadganden af konstitutiv natur, hvilka ansetts böra fastställas i samma ordning som tulltaxan. I den efter förordningen följande tulltaxan har, på sätt afsedt varit, en ingående specialisering genomförts i förening med en systematisk uppställning, hvarjämte värdetullarna i stor utsträckning ersatts med specifika tullsatser. Förslaget afslutas med underrättelser om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, hvarpå följer register till tulltaxan.

Innan jag öfvergår att närmare yttra mig om förslaget, tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t den 27 maj 1909 anbefallde kommerskollegium och generaltullstyrelsen att, sedan järnkontoret, handelskammare, fabriks- och handtverksföreningar samt andra för ämnet intresserade föreningar och enskilda på lämpligt sätt lämnats tillfälle att sig yttra, till Kungl. Maj:t inkomma med gemensamt utlåtande i anledning af tulltaxekommitténs ifrågavarande betänkande och förslag. Till fullgörande af denna befallning, i hvad den afsåg att sätta sammanslutningar och enskilda i tillfälle att yttra sig öfver kommitténs betänkande och förslag, har kommerskollegium dels aflåtit direkta skrifvelser till järnkontoret, handelskammare i riket, svenska handelskamrarna i London och New-York, styrelserna för Sveriges allmänna exportförening, järnverksföreningen, Sveriges verkstadsförening, svenska trä-

185 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

varuexportföreningen, Sveriges snickeriexportförening, svenska cellulosaföreningen, svenska trämasseföreningen, svenska pappersbruksföreningen och Sveriges kandtverksorganisation, dels ock genom skrifvelser till öfverståthållarämbetet och samtliga Kungl. Maj:ts befallningshafvande äfvensom genom annons i allmänna tidningarna sökt att för öfriga intresserade bereda möjligheter att göra sig hörda i ämnet. Med öfver! ämnande af samtliga till ämbetsverken inkomna framställningar i ämnet hafva ämbetsverken därefter den 8 december 1909 afgifvit underdånigt utlåtande öfver förevarande förslag.

Efter det föredragande departementschefen redogjort för den allmänna öfversikt öfver ämnet, hvarmed kommittén inleder sj kifva betänkandet, samt därvid särskilt angifvit de principer, som enligt kommittébetänkandet varit för kommittén vägledande vid upprättandet af föreliggande tulltaxeförslag, fortsatte departementschefen.

Såsom af det redan anförda framgår, har revisionen haft till ändamål att modernisera tulltaxan i syfte att densamma dels måtte vid tilllämpningen bättre än nu kunna fylla den vid tullsatsernas bestämmande afsedda uppgiften dels ock skulle kunna tjäna såsom lämplig grundval vid förestående handelspolitiska traktatsunderhandlingar med främmande makter. En naturlig följd häraf har blifvit, såsom kommittén ock särskildt framhållit, att ändringar och jämkningar i afseende å nu bestående skydd för olika näringsgrenar måst vidtagas i afsevärd omfattning. För egen del har jag vid granskningen af kommitténs förslag i flertalet fall funnit mig sakna anledning frångå hvad kommittén föreslagit äfven då detsamma innebär reella ändringar i gällande tulltaxebestämmelser. Såsom ögonmärke har jag emellertid sökt fasthålla, att slutresultatet af revisionen borde lämna de allmänna grunderna för tulllagsstiftningen så vidt möjligt orubbade.

Ty äfven om en närmare granskning af dessa grunder skulle ur en eller annan synpunkt kunna anses böra föranleda till en jämkning i det nu tillämpade tullsystemet, skulle dock i allt fall en sådan åtgärd näppeligen kunnat vidtagas i nu förevarande sammanhang. Härigenom skulle arbetet för tulltaxans modernisering, en fråga, som i och för sig är synnerligen omfattande och, såsom kommitténs betänkande och förslagutvisa, äfven i tullagsstiftningen ingripande, hafva till stor fara för arbetets fortgång ytterligare invecklats och utvidgats.

Eu sådan omläggning af gällande tullsystem, som i ämbetsverkens utlåtande af kommerskollegiets ledamöter ifrågasatts om ock icke omedel- Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 24

186 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

barligen till utförande tillstyrkts, finge otvifvelaktigt föregås af en synnerligen tidskräfvande och för öfrigt vansklig utredning rörande verkningarna af det för närvarande tillämpade systemet. Ty hvilken ställning man än intager till de olika tullsystemen, måste man dock vid bedömandet af tullfrågor i allmänhet och särskildt, då fråga är om viktiga rubbningar i det bestående, se tullskyddet ej blott, såsom i utlåtandet gjorts, med afseende å dess inverkan på statskassan och konsumtionen utan äfven med hänsyn till dess betydelse för produktionen. Om, såsom från ett och annat håll förmenats, behof af sådan utredning skulle kunna anses föreligga redan för ett rätt bedömande af kommitténs förslag, komme gifvetvis ett sådant behof att göra sig oafvisligen gällande vid en omläggning af den innebörd, hvarom jag nyss talade.

Då jag med den mening rörande förslagets ställning till gällande allmänna grunder för tullagsstiftningen, som jag nu angifvit, gått till bedömande af kommitténs förslag, kan jag naturligen icke förorda antagandet af några som helst bestämmelser i tulltaxeförslaget, hvarigenom status quo i fråga om spannmålstullarna rubbas. I fråga om spannmålstullarna torde nämligen hvarken specialisering eller förestående traktatsunderhandlingar kunna spela någon roll. Af denna anledning kan jag å ena sidan icke förorda någon ändring i gällande tullsatser för spannmål och å andra sidan icke, åtminstone icke för närvarande, biträda den af kommittén föreslagna, af ämbetsverken understödda anordning, hvarigenom export af spannmål i vissa fall skulle för exportör eller för den, hvarpå han öfverlåtit sin rätt, medföra befogenhet att tullfritt importera spannmål till viss i förhållande till exporten bestämd kvantitet. Såsom jag senare skall närmare angifva, är jag i brist på vidare utredning i ämnet icke öfvertygad om att ej en sådan anordning skulle kunna medverka till en, låt vara mindre, höjning i spannmålspriset.

En annan fråga, hvilken — ehuru man vid första påseendet tilläfventyrs skulle vara frestad att betrakta den såsom en detaljfråga — jag anser mig på tal om allmänna grunder för tullagstiftningen böra redan i detta sammanhang beröra, är frågan om tull eller icke tull å tackjärn. Redan den omständigheten, att det här gäller en gammal tvistefråga, som åtminstone tidigare tillagts en viss principiell innebörd, talar för dess beaktande såsom något mera än en vanlig detalj i kommitténs förslag. Härtill kommer emellertid också, att i afseende å denna fråga kanske mera än i någon annan punkt meningsskiljaktighet beträffande den blifvande taxans affattning gjort sig gällande mellan ämbetsverken och kommittén. Kommittén har — med reservation dock af en

187 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ledamot — förordat bibehållandet af nu gällande tullfrihet, under det att ämbetsverken i likhet med nämnda reservant hemställt om en tull af 1 krona per 100 kilogram å ifrågavarande artikel.

Innan jag går att angifva min ställning till detta för vår järnhandtering så viktiga spörsmål, vill jag i minnet återföra, att en införseltull af 80 öre per 100 kilogram åsattes tackjärn år 1892 men åter borttogs år 1896, detta senare hufvudsakligen af den anledningen, att tullen ansågs icke hafva öfvat afsedt inflytande på den inhemska tackjärnstillverkningen.

För att klargöra betydelsen af en tackjärnstull må erinras, att, medan af smidestackjärn, hvilken artikel är föremål för stor inhemsk tillverkning och tillika för en betydande export, icke förekommer någon import, landets behof af gjuttackjärn åter måste, frånsedt de mindre betydande kvantiteter, som komma till användning af inom landet med träkol tillverkadt dylikt järn, fyllas medelst införsel af utländsk vara. Någon inhemsk tillverkning af tackjärn för gjuteriändamål medels koks äger nämligen icke rum. Vår tackjärnsimport sammanfaller också i all hufvudsak med införseln af dylikt gjuteritackjärn. En tull å tackjärn skulle sålunda hafva betydelse endast med afseende å sistnämnda slag af tackjärn; och man torde utan vidare kunna utgå därifrån, att ändamålet med den ifrågasatta tackjärnstullen uteslutande är att bereda möjlighet för tillverkning af sådant tackjärn. Då emellertid tackjärnsinförseln har en afsevärd storlek — under femårsperioden 1901—1905 utgjorde årsimporten i medeltal omkring 46,000 ton, och under åren 1906 och 1907 hade den stigit till resp. 66,000 och 77,000 ton i runda tal — är ju uppenbart, att det såväl för landet i sin helhet som för järnhandteringen skulle vara af väsentlig betydelse, om tillverkningen af denna artikel kunde förläggas inom landet. Hittills har ett sådant önskningsmål icke kunnat förverkligas; och det synes mig äfven nu kunna ifrågasättas, om ens med den nu föreslagna tullen målet skulle åtminstone under den närmaste framtiden nås.

Den hufvudsakliga anledningen till att gjuterikokstackjärn icke tillverkas inom landet, torde vara att söka i den omständigheten, att våra nuvarande masugnar icke kunna framställa ett gjuttackjärn, som i prisbillighet kan täfla med det utländska. För att detta skall kunna ske, lärer i första rummet kräfvas nya, dyrbara anläggningar för massproduktion, hvilket återigen fordrar ett större afsättningsområde, än vårt land kunnat erbjuda. I hvarje fall torde ett här i landet tillverkadt tackjärn icke kunna utan ett betydande skydd ens på den inhemska

188 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

marknaden täfla med det engelska och vid granskningen af den utredning, hvarpå yrkandet om tull stödes, lärer man svårligen kunna undgå att känna sig tveksam, huruvida den föreslagna tullsatsen skulle kunna vara för ändamålet tillräcklig.

Ämbetsverken hafva till stöd för sin åsikt, att tull satsen vore väl afpassad, anfört, bland annat, att kostnaden för framställning af kokstackjärn här i landet naturligtvis vore beroende på den plats, där masugnen vore eller blefve förlagd. Enligt af järnkontoret lämnad uppgift skulle sådan vara, tillverkad i koksmasugn vid t. ex. Oxelösund, där kosta 54 kronor 14 öre per ton och, med tillägg för nu gällande fraktsatser af resp. 3 kronor 50 öre, 2 kronor 50 öre, 2 kronor, 4 kronor 25 öre och 5 kronor per ton, betinga 57 kronor 64 öre i Gäfle, 56 kronor 64 öre i Stockholm, 56 kronor 14 öre i Norrköping, 58 kronor 39 öre i Malmö och 59 kronor 14 öre i Göteborg, allt per ton räknadt. Om man tänkte sig ett försäljningspris, som motsvarade priset på den engelska varan, 52 kronor, ökad t med t. ex. 10 kronor, d. v. s. tillsammans 62 kronor per ton, skulle alltså uppstå en vinst af högst 5 kronor 86 öre (vid försäljning i Norrköping) och minst 2 kronor 86 öre (vid försäljning i Göteborg), motsvarande resp. 10.4 procent och 4.8 procent af tillverkningsvärdet med tillagd frakt.

Äfven om man nu utgår därifrån, att denna beräkning hvilar på säkra antaganden och sålunda, bland annat, icke förutsätter större tillverkningskvantitet, än som kan antagas möjlig att afyttra, synes mig dock den vinstmarginal, som skulle uppkomma för tillverkaren, vara alldeles för liten. Den beräknade vinsten kan bortelimineras icke blott därigenom, att priset å den importerade varan sänkes, utan till och med endast därigenom, att fraktkostnaden för samma vara reduceras. Att under sådana förhållanden det måste möta vissa betänkligheter att fastlåsa ett större kapital i en för ändamålet afsedd masugnsanläggning, torde kunna befaras, och det vill synas, som om med det ifrågasatta skyddet lockelsen att upptaga tillverkning af gjuterikokstackjärn icke skulle blifva synnerligen stor. Visserligen framhålles af ämbetsverken, att utsikt funnes till reducerande af tillverkningskostnaderna, hvilken utsikt öppnats genom resultaten af de försök med tackjärnstillverkning på elektrisk väg, hvilka på senare tider pågått vid Domnarfvet och gifvit upphof till den anläggning för elektrisk järntillverkning, hvilken järnkontoret beslutat låta utföra vid Trollhättan för en kostnad af 1U miljon kronor. Härvid kan dock erinras att, äfven om det af ämbetsverken gjorda antagandet

189 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 69.

har stor sannolikhet för sig, det likväl ännu torde vara för tidigt att draga några bestämda slutsatser rörande resultaten af ifrågavarande tackjärnstillverkning, liksom det framför allt icke torde vara tillrådligt att på grundval af hittills gjorda experiment vidtaga en så betydelsefull åtgärd som införande af tackjärnstull. Att tillverkningen af tackjärn på elektrisk väg ännu öfverskridit experimentens stadium, synes mig föga antagligt; och jag styrkes i denna mening af den omständigheten, att för omförmälda anläggning vid Trollhättan måst anlitas statsunderstöd i form af leverans af elektrisk energi till pris, vida understigande det normala. I detta afseende må erinras, att Kungl. Maj:t den 20 november 1909 medgifvit, att för ifrågavarande ändamål finge mot vissa villkor under högst två år levereras elektrisk energi, uppgående till

3,000 hästkrafter, mot en godtgörelse af allenast 10,000 kronor för år.

Hvad jag nu anfört synes mig visa, att det torde vara ganska tvifvelaktigt, om införandet af den föreslagna tackjärnstullen skulle för närvarande kunna framkalla någon konkurrenskraftig kokstackjärnstillverkning. Å andra sidan lärer det vara alldeles visst, att denna tull skulle lända till men för tillverkarna af handelsgjutgods och för de mekaniska verkstäderna. Olägenheterna af tullen för dessa afnämare af tackjärnet hafva med styrka påvisats i en från ett hundratal fabriker, verkstäder och firmor inkommen framställning rörande den ifrågasatta tullen å tackjärn, hvilken framställning torde som bilaga få fogas till detta protokoll. Särskildt torde dock böra framhållas, att vare sig den afsedda tackjärnstillverkningen kommer till stånd eller ej, förbrukarna af tackjärnet skulle få, åtminstone under en afsevärd tid framåt, vidkännas en prisökning å varan, motsvarande tullens hela belopp. Vidare är att märka, hvad angår afsättningsmöjligheterna, att, äfven om med afseende å den inhemska marknaden olägenheten af ökade tillverkningskostnader skulle kunna motvägas genom höjning af tullarna för berörda industriers produkter, så skulle dock samma industriers exportförmåga otvifvelaktigt minskas; ty så som restitutionsförfarandet hos oss är anordnadt, lärer, såsom kommittén också framhåller, svårighet möta att erhålla tullrestitution, och att, på sätt ämbetsverken antydt, omlägga gällande restitutionsbestämmelser torde icke låta sig göra, innan en grundlig utredning af denna mycket genomgripande fråga visat möjligheten och lämpligheten af en dylik förändring.

Väger jag nu mot hvarandra å ena sidan de osäkra utsikterna för uppkomsten under nuvarande förhållanden af en af tullskydd beroende inhemsk kokstackjärnstillverkning och å andra sidan de säkra olägen-

190 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

heterna af en tackjärnstull för konsumenterna, kan jag icke finna annat, än att frågan om en dylik tull bör få anstå till en tidpunkt, då den öfvervägande nyttan af tullen ifråga kan med större sannolikhet beräknas. Jag måste alltså afråda från införandet för närvarande af tull å tackjärn. Vid bifall härtill torde af ämbetsverken med hänsyn till en tackjärnstull föreslagna tullförhöjningar ock böra förfalla.

Såsom jag nyss antydde, har den ställning, jag intager till frågan om tulltaxerevisionen, icke hindrat mig att biträda förslag, hvarigenom tullskyddet för vissa industriella alster blifvit icke så litet förhöjdt. Innan jag antyder skälen härför, skall jag tillåta mig återgifva hvad kommittén i sitt betänkande anfört i fråga om tullsatsernas storlek i allmänhet.

I detta afseende har kommittén å sid. 254 i sitt betänkande framhållit, hurusom den nya tulltaxan ingalunda kunde motsvara sin uppgift, för så vidt man icke vid dess antagande fäst tillbörlig uppmärksamhet vid det förhållande, att eventuella handelstraktater kunde komma att beröra de ursprungligen bestämda tullsatserna. Denna synpunkts vederbörliga beaktande vore särskilt af vikt i samma mån, som afslutandet af tarifftraktater kunde ifrågakomma med länder, hvilkas industri vore mera utvecklad än vår. Förbises borde då icke, att de belopp, till hvilka tullsatserna genom traktater nedsattes eller bundes, vore, så länge vederbörande traktat gällde, maximalsatser för det skydd, som kunde beredas industrien i fråga, hvaremot äfven med afseende å tullsatser, angående hvilka sådant aftal träffades, Riksdagen alltjämt vore oförhindrad att, i händelse skyddet funnes för högt tillmätt, vidtaga den nedsättning däri, som kunde anses lämplig.

Hvad i öfrigt tullsatserna beträffade, kunde, fortsätter kommittén, framhållas, att olikheterna med nu gällande taxa väsentligt sammanhängde med den mera vidtgående specialisering af varuslagen, som uppdelningen af nuvarande taxerubriker innebure. Då det härvid gällt att taga hänsyn till industriens utveckling i senare tid och att tillgodose dess utvecklingsmöjligheter under den tid, tullsatserna kunde komma att genom eventuella traktater blifva bundna, och då för sådant ändamål det varit nödigt att i högre grad än hittills fästa afseende vid de finare och mera förädlade samt i följd däraf dyrbarare varuslagen, hade gifvetvis för dessa senare, i den mån de utbrutits ur rubriker, som nu omfattade jämte sådana artiklar äfven gröfre och billigare, bort upptagas tullsatser, som stode i bättre förhållande till varuvärdet än de nuvarande.

191 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

För att nu hålla mig till sistnämnda sida af saken låter det sig naturligen icke bestridas, att ett industriellt tullskydd, som bestämts vid början af en industriell uppgångsperiod, måste, i mån som genom industriens utveckling en specialisering af industriens alster fortgår, underkastas revision, såvida icke det med tullskyddet afsedda ändamålet skall, om ej helt förfelas, så dock på ett alltför ofullständigt sätt tillgodoses. Under sådana omständigheter behöfver ju icke en i sammanhang med revision af tulltaxan vidtagen höjning af vissa industritullar betyda en omläggning af tullskyddet i syfte af en allmän ökning däraf. Att så ej heller i nu antydda fall varit meningen, framgår ju uppenbarligen däraf, att specialiseringen föranledt ej blott höjning af tullen för vissa industrialster utan äfven minskning i tullen för andra. Under nu angifna förhållanden och med afseende å hvad kommittén själf anfört till stöd för sitt förslag samt då kommittén synes mig med synnerlig omsorg och noggrannhet hafva fullgjort sitt värf samt i stort sedt på ett lyckligt sätt löst de uppgifter, som varit kommittén förelagda, har jag i allmänhet kunnat biträda de af kommittén föreslagna tullsatserna.

Sedan jag nu angifvit min principiella ställning till det förslag, jaggått att inför Kungl. Maj:t anmäla, öfvergår jag att något närmare beröra eu del allmänna synpunkter, som varit för kommittén i dess arbeten vägledande, och andra frågor, som synas mig böra behandlas i nämnda sammanhang.

Tullagstiftningens utveckling under senare tid såväl i främmande länder som äfven i Sverige erbjuder företeelsen af bland annat en fortskridande öfvergång från värdetullar till vikttullar. Då värdetullarna det oaktadt allt fortfarande i gällande tulltaxa intaga en ganska framträdande plats, var det ju att vänta, att vid revisionen af samma taxa ett fortgående på den inslagna vägen skulle' äga rum. Härtill förefanns för öfrigt en särskild anledning i Riksdagens skrifvelse den 12 maj 1906, däri Riksdagen på anförda skäl och under uttalande af den mening, att ifrågasättas kunde, huruvida icke tidpunkten vore inne, att ytterligare inskränka värdetullarnas antal, anhållit om utredning och framläggande för Riksdagen af förslag angående lämpligaste sättet för sådan förändring af tulltaxan, att maskiner, redskap och verktyg, såväl specificerade som ej specificerade, så vidt möjligt blefve åsätta vikttull i stället för värdetull. Kommittén har också i allmänhet sökt genomföra en dylik förändring af grunderna för tullarnas beräkning.

192 Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 69.

Ämbetsverken hafva emellertid, på sätt framgår af det underdåniga utlåtandet, ställt sig icke så litet tveksamma inför denna ändring.

Efter att hafva framhållit, hurusom tidpunkten nu synes vara lämplig för värdetullarnas aflösande af vikttullar, yttra nämligen ämbetsverken följande.

»Då man sålunda velat i allmänhet undvika värdetullar, synes emellertid fara för ett underskattande af de olägenheter, som äro förenade med vikttullar, vara nära för handen.»

»Kommittén har visserligen ej förbisett, att den nya taxan kan gifva anledning till anmärkning i det afseende, att den trafikerande allmänheten torde få räkna med sannolikheten af mindre snabb expedition vid tullbehandlingen af många varuslag, men beträffande tullbehandlingen af maskiner i enlighet med kommitténs förslag skall allmänheten helt visst finna, att detta endast med anspråk på sannolikhet gjorda uttalande kommer att i fullaste mått besannas, en olägenhet, som ej bör underskattas i vår tid med dess alltjämt ökade kraf på större snabbhet vid expeditionen.»

»Såsom kommittén äfven framhåller, kräfver ett tillfredsställande handhafvande från tullmyndigheternas sida af en tulltaxa, sådan som den i kommitténs förslag innefattade, en icke obetydligt ökad och väl utbildad tullpersonal samt större och bättre utrustade packhuslokaler än som nu i allmänhet stå till tullverkets förfogande, en anmärkning som torde hafva sin största betydelse med afseende å maskinförslaget. Tullbehandlingen af maskiner med tillämpning af vikttullar torde nämligen i de flesta fall ej lämpligen kunna äga rum under bar himmel, och förutsätter sålunda hos oss — förutom lämpliga spår- och våganordningar samt särskild instruktion för tulltjänstemännen — ökadt lokalutrymme, hvilket allt är förenadt med afsevärda kostnader.»

»Med afseende å möjligheterna för tillämpningen af denna del af taxeförslaget kan visserligen den uppfattningen synas befogad, att 'svårigheterna, om än beaktansvärda, kunna öfvervinnas hos oss, likaväl som sådant visat sig vara möjligt i andra länder’, men då svårigheterna gifvetvis ökas i samma mån som specialiseringen utvidgas, bör dock härvid ihågkommas, att medan den tyska autonoma tariffen omfattar 38, den ryska 19 (efter traktaten med Tyska riket 15) och den österrikiska (efter fördragen) 17 rubriker med särskildt utförda tullsatser för ej elektriska maskiner, kommittéförslaget upptager ej mindre än 117 rubriker, och detta oaktadt i vissa rubriker sammanförts maskiner

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69. 193

och apparater af ganska olika art (jämför rubr. 908—913, 949, 950— 953 m. fl.).»

»Äfven må erinras därom, att i Tyskland tullbehandlingen af en del maskiner är inskränkt till vissa tullplatser, samt att i Ryssland tullbehandlingen af maskiner får äga rum endast i närvaro af särskilda experter, åtgärder som ej lära sakna olägenheter och därför ej torde böra här ifrågasättas. Med afseende å österrikisk-ungerska tulltariffen må anföras, att trots dess jämförelsevis enkla uppställning af gruppen för maskiner de officiella förklaringarna upptaga ej mindre än 45 sidor för tullbehandlingen belysande illustrationer till denna grupp, ett arbete som förelåg färdigt samma år, som tulltariffen trädde i kraft.»

»Ett oeftergifligt villkor för att förslaget skall kunna praktiskt tilllämpas är att, såsom ock af kommittén ifrågasatts, varuägaren ålägges aflämna uppgifter angående maskinens användning och vikt samt i öfrigt för tullbehandlingen erforderliga upplysningar.»

»Visserligen hafva tulltjänstemännen att kontrollera dessa uppgifter, men då kommittén vid sitt arbete gjort den erfarenheten, att de tillkallade sakkunnige fackmännen mera sällan behärska de delar af maskinförslaget, som falla utanför deras eget område, lärer det säkerligen blifva förenadt med svårigheter att bibringa tulltjänstemännen så mångsidiga och ingående kunskaper, som en något så när tillfredsställande tillämpning af maskinförslaget kräfver.»

»Då vid tillämpning af värdetullar för maskiner möjlighet att vilseleda tulltjänstemännen hufvudsakligen endast förefinnes' med afseende å maskinernas värde, skulle däremot vid tillämpningen af kommitténs förslag afsiktligt eller oafsiktligt oriktiga uppgifter beträffande maskinernas art, angående hvilka delar, som tillsammans utgöra en hel maskin o. s. v., kunna medföra lika, om ej än mera menlig inverkan på tullbehandlingen.»

»Den omständigheten, att maskiner i allmänhet ej inkomma monterade utan i delar, och dessa ofta nog väl emballerade, inverkar äfven försvårande å tullbehandlingen. Tjänstemannen har att i hvarje fall afgöra, huruvida de delar, som eventuellt saknas, äro af så underordnad betydelse, att det hela dock bör betraktas som en maskin, och att, om så befinnes vara förhållandet, klassificera densamma. Att härvid erhålla sakkunnigt biträde af opartiska personer erbjuder gifvetvis ofta nog stora svårigheter.»

»De olägenheter, som uppackning af maskiner skulle medföra, har kommittén förmenat kunna väsentligen af hjälpas genom införande af lämpligt afvägda tarasatser efter exempel af utländska tulltariffer, och Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 25

194 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

har kommittén, som ansett, att den legala taran i stort sedt borde sättas lägre än den verkliga, trott sig kunna räkna med, att importören till undvikande af olägenheterna med varans störtning skulle föredraga den legala tarans tillämpande, samt att de fall, där fråga kunde uppstå om en maskins hänförlighet till den ena eller andra af två, olika tullsatser underkastade, viktgrupper, allt eftersom den legala eller den verkliga taran beräknades, icke skulle blifva synnerligen talrika.»

»Utgår man från det antagandet, att den i tyska och österrikiska tulltarifferna bestämda taran af 13 procent för maskiner i lådor skulle blifva äfven bos oss lagstadgad, skulle tillämpningen af denna tara i de flesta fäll medföra en högst väsentlig höjning af tullbeloppet, hvarför kommitténs förmodan, att importören i regel skulle åtnöja sig med den legala taran, ej torde komma att förverkligas.»

»Af en i Stockholms tullpackhus verkställd utredning angående taran å maskiner har framgått, att de fall, då taran å maskiner inkommande i lådor, uppgått till:

»I vissa fall åter, nämligen då maskinens vikt ligger nära en viss viktgräns, skulle genom beräknandet af för låg taraprocent maskinen blifva hänförlig under en högre viktgrupp och sålunda komma att draga afsevärdt lägre tull, än som afsetts.»

»Till belysande af den påföljd tarans missvisande skulle medföra må anföras, att en ångturbin, vägande 1,000 kilogram (rubr. 921), skulle draga en tull af 500 kronor, men om dess vikt beräknas 30 kilogram utöfver den verkliga, skulle tullen (enligt rubr. 922) utgå med endast 309 kronor.»

»Äfven i öfrigt medför den afsevärda skillnaden mellan tullsatserna för vissa maskiner inom olika viktgrupper den verkan, att tullen kommer att drabba synnerligen ojämnt, såsom framgår af nedanstående exempel.

Vikt.

Ångturbin 80 kg.

» 100 »

» 120 »

Tullbelopp 60 kr. 75 » 60 »

»En bestämmelse, ägnad att minska olägenheterna i berörda afseende och till förhindrande af att maskiner vid tillverkningen förtyngas för nedbringande af tullen, har sålunda synts af behofvet påkallad, och har under förslagets behandling inom ämbetsverken i detta syfte föreslagits det stadgande, att tullen för en maskin eller apparat alltid skall utgå med minst det belopp, som kommer att falla å den högst tullbeskattade inom närmast lägre viktgrupp:»

»Ett förslag att afhjälpa ifrågavarande olägenheter i motsatt riktning så, att tullen för en viss maskin icke får öfverstiga tullen för den lättaste maskinen inom närmast högre viktgrupp, synes ur skyddssynpunkt mindre tillfredsställande.»

»Förutom hvad som ofvan anförts beträffande de med kommitténs förslag till vikttullsatser förenade olägenheter må äfven erinras därom, att vid ett utbyte af nu gällande värdetullsatser mot vikttullsatser, specialiseringen gifvetvis ej kan genomföras i den utsträckning, att icke, på samma gång som tullsatserna för vissa maskiner komma att ligga högre än de nuvarande, för andra åter tullskyddet blir väsentligt reduceradt. Att kommittén sökt minska olägenheterna häraf, dels genom att, där värdena visat sig alltför divergerande, bibehålla värdetullar, dels genom en långt gående specialisering, hindrar dock ej, att döma af flera i motiveringen anförda prisuppgifter, att denna olägenhet torde blifva ganska kännbar, i det att i många fall tullskyddet enligt kommitténs förslag blir lägre, än det som nu åtnjutes, medan i andra fall åter, utan att skäl för tullförhöjning anförts, tullsatserna innebära en höjning, som måste anses gå utöfver den jämkning uppåt, som kan vara påkallad af de föreslagna tullförhöjningarna å vissa för verkstadsindustrien erforderliga halffabrikat.»

»I detta sammanhang må äfven framhållas, att, i den mån sakliga anmärkningar kunna göras mot de uppgifter, kommittén inhämtat an-

196 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

gående de olika maskinernas värden, där de statistiska uppgifterna ej lämna material härför, resultatet lätt kan blifva missvisande, och måste ernåendet af homogena uppgifter beträffande typiska importartiklar inom de olika kategorierna vara förenadt med stora svårigheter, då gifvetvis materialet måst insamlas från skilda håll.»

»Att de utländska maskinfirmorna komma att utnyttja de möjligheter, som kunna förefinnas att frigöra sig från verkningarna af de föreslagna tullsatserna, är äfven påtagligt.»

»En sådan möjlighet synes bland annat de för tullbehandlingen af ej särskildt nämnda delar till maskiner och apparater föreslagna bestämmelserna i många fäll erbjuda. I anm. 4 till Afd. XIII A. stadgas nämligen, att inkommande lösa maskindelar, ej särskildt nämnda, skola tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.»

»Till förekommande af maskintullarnas kringgående har kommittén härifrån gjort åtskilliga undantag, i det att vissa maskindelar upptagits med högre tullsatser än som föreslagits för varor af det ämne, hvaraf maskindelarna bestå, men då detta gäller endast ett begränsadt antal delar till vissa maskiner, kunna ämbetsverken ej dela kommitténs uppfattning, att faran härigenom vore förebyggd, i synnerhet som redan nu det öfvervägande antalet maskiner införas söndertagna i delar, och sålunda kostnaden för sammansättningen ej verkar afskräckande för import af maskiner på sådant sätt.»

»Motsvarande bestämmelse återfinnes visserligen i tyska tullagstiftningen, men härvid är att märka, att Tyskland ej haft anledningbereda sin maskinindustri så högt tullskydd, som här föreslagits, hvilket bland annat framgår af tyska tulltariffens för den stora gruppen af ej särskildt nämnda maskiner gällande vikttullsatser, position n:r 906, hvilka stå i närmare öfverensstämmelse med tullsatserna för ej särskildt nämnda varor åt järn, n:r 783 och 799, än som är förhållandet beträffande tullsatserna för vissa maskiner och ej särskildt nämnda varor af järn enligt kommitténs förslag.»

»Härvid är att märka, att en maskin gifvetvis endast behöfver söndertagas i ett fåtal delar — hvilka sålunda kunna äfven hvar för sig hafva en ansenlig vikt — för att desamma, om de införas med olika lägenheter, blifva hänförliga till någon eller några af de för ej särskildt nämnda järnvaror upptagna rubrikerna.»

»Till jämförelse må endast hänvisas till de för nedan upptagna rubriker föreslagna tullsatser:

197 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

»Delar till dessa maskiner skulle i regel komma att hänföras till någon af rubr. 813, 824 eller 825 med tullsatser af respektive 4, 5 eller 6 kronor per 100 kilogram.»

»För ett stort antal af de till rubr. 1002 liänförliga maskiner, som hafva ett i förhållande till vikten högt värde, torde den föreslagna bestämmelsen, om maskinerna infördes i delar, komma att medföra än mera afsevärd reduktion af tullskyd det.»

»Beträffande de i rubr. 960—965 upptagna maskiner skulle visserligen kunna erinras, att de i öfverrubriken särskildt upptagna delarna komma att blifva högre tullbeskattade än maskinen i sin helhet, men då vikten af dessa delar lärer uppgå till på sin höjd en tiondel af maskinens hela vikt, har denna omständighet endast obetydlig inverkan på det påvisade förhållandet.»

»Den uppfattningen, att ifrågavarande bestämmelse för tullbehandlingen åt maskindelar innebär fara, att det för den inhemska industrien afsedda skyddet äfventyras, delas äfven af repx*esentanter för de svenska maskinverkstäderna, såsom framgår af det från Sveriges Verkstadsförening afgifna yttrandet. Äfven med bortseende från skyddssynpunkten är ur tullteknisk synpunkt angeläget, att bestämmelserna för maskindelars tullbehandling ej gifvas den affattning, att de inbjuda till import af maskiner i olika sändningar.»

»I nyss berörda yttrande har äfven gifvits uttryck för den anmärkning, att de af kommittén föreslagna vikttullsatserna komma att drabba

198 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69%

vispa maskiner för hardt, under det att för andra åter skyddet blir lägre än det, som för närvarande åtnjutes, och alltför otillräckligt för att säkerställa den inhemska tillverkningen.»

»Ämbetsverken, som ej kunnat underkänna vikten af att den inhemska verkstadsindustrien, som arbetar under tryckta konjunkturer, ej undandrages det skydd, som hittills åtnjutits beträffande sådana maskiner, som tillverkas inom landet, få därför, såväl med hänsyn härtill som till undanröjande i möjligaste mån af de betänkligheter, som ofvan anförts beträffande de föreslagna bestämmelserna för tullbehandlingen af särskild! inkommande delar till maskiner, tillstyrka ett under kommittébetänkandets senare behandling framställdt förslag af det innehåll, att för sådana här ifrågavarande artiklar, för livilka tullen skall utgå efter vikt, tullbeloppet i hvarje fall skall motsvara för icke elektriska maskiner och apparater, d. v. s. till rubr. 908—1024 hörande samt delar därtill, minst 11 procent och för de elektriska (rubr. 1025—1029) och delar därtill minst 15 procent af varans värde, därvid hänsyn särskild! tagits till den förhöjning i tillverkningskostnaderna, som må blifva en följd af de föresiagna tullsatserna för tackjärn och andra materialier. Beträffande elektriska maskiner, som åtnjuta ett jämförelsevis högt tullskydd, torde behof af förhöjning utöfver 15 procent ej förefinnas.»

»Den korta tid, som stått till buds, har ej medgifvit föranstaltande af erforderlig utredning för att afgöra, i hvad mån jämkning nedåt af vissa föreslagna tullsatser bör ifrågakomma.»

Slutligen framhålles af ämbetsverken, att en utredning, som påginge inom tullverket angående tillämpningen af kommitténs förslag till vikttullar för maskiner och apparater och som afsåge att utreda, huruvida förslaget i denna del vore praktiskt tillämpligt och i hvilken mån de föreslagna vikttullarna kunde såsom tullskydd betraktade jämföras med nu utgående värdefull, utan tvifvel skulle lämna ett godt material för bedömandet af förslaget såväl i tulltekniskt hänseende som med afseende å andra därmed sammanhängande frågor.

För egen del är jag öfvertygad om, att i tillämpningen vikttullar i allmänhet äro att föredraga framför värdetullar, och jag har ej heller någon generell erinran att gorå mot det af kommittén föreslagna fortsatta utmönstrandet af värdetullar ur vår tullagstiftning. Med afseende å hvad ämbetsverken anfört, inser jag emellertid till fullo, att i fråga om maskiner och dessa närstående artiklar tillämpningen af vikttullar är förknippad med svårigheter. Jag öfvergår härmed att något granska det af kommittén framlagda förslaget till vikttullsatser för maskiner och apparater.

Det mest framträdande draget i kommitténs förslag till tullsatser

199 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

för icke elektriska maskiner och apparater är förslagets starka specialisering. På sätt ämbetsverken framhålla, öfverträffar förslaget i detta afseende flera utländska taxor af modern typ. Med hänsyn emellertid till den inhemska industriens utbredning öfver maskintillverkningens nästan hela område med dess stora mångfald af olika och till värdet mycket växlande maskintyper och framför allt med afseende å denna industris i allmänhet relativt svaga ställning, som gör den beroende af ett någorlunda effektivt skydd, lärer det icke vara möjligt att i någon nämnvärd grad förenkla den föreslagna specialiseringen.

Trots den långt genomförda specialiseringen torde likväl emot maskintullförslaget, såsom en granskning af de utaf kommittén meddelade prisuppgifterna gifver vid handen, kunna riktas en del anmärkningar. Såsom anmärkningsvärd! må sålunda framhållas, att i många fall tillmätts tullar, som understiga det nu gällande, i allmänhet jämförelsevis låga skyddet. De olägenheter, som skulle följa af förslaget i dessa delar, torde dock, synes det mig, kunna undanröjas, om, på sätt ämbetsverken hemställt, tullbeloppen bestämdes att i hvarje fall utgå med minst viss del af varans värde. På grund häraf och då jag icke kan tillråda införande af tull å tackjärn och sålunda denna anledning att räkna med högre produktionskostnad enligt min mening bör bortfalla, torde det kompletterande eventuella skyddet böra bestämmas för icke elektriska maskiner och apparater samt delar därtill till samma belopp, som nu i allmänhet gäller för dylika maskiner, eller 10 procent af värdet.

Vidkommande kommitténs förevarande förslag torde emellertid äfven kunna ifrågasättas, huruvida detsamma icke i vissa delar innebär ett större skydd för maskinindustrien, än nödigt och nyttigt är. I mån som den förut omförmälda, inom tullverket igångsatta utredningen rörande maskintullförslagets tillämplighet kan komma att ådagalägga, att så är förhållandet, lärer Riksdagens bevillningsutskott blifva i tillfälle att taga under öfvervägande, hvilka nedsättningar i de föreslagna maskintullarna däraf må påkallas. För arbetets fortskyndande torde det nämligen vara nödigt att utan afvaktan på sagda utredning proposition i ärendet förelägges Riksdagen.

Beträffande förslaget i nu förevarande del anser jag mig ytterligare böra dels understryka hvad ämbetsverken yttrat därom, att tillämpningen af detsamma kommer att kräfva ökade kostnader i flera hänseenden, dels ock framhålla, att förslaget säkerligen i ett flertal fall kommer att medföra omgång vid tullbehandlingen jämte vissa andra olägenheter.

Såsom jag redan angifvit, faller enligt min mening frågan om de egentliga jordbrukstullarna utom förevarande ämne. Redan af denna

200 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

anledning kan jag icke förorda, att, på sätt af ämbetsverken, ehuru med reservation af generaltullstyrelsens ledamöter, föreslagits, Kungl. Maj:t skulle framlägga förslag om borttagande af tullen å majs.

Härtill kommer äfven en annan omständighet, som i denna fråga måste beaktas. Riksdagen har nämligen efter att upprepade gånger hafva afslagit framställningar om borttagande af den år 1895 till ett belopp af 3 kronor 70 öre per 100 kilogram fastställda tullen å majs, så nyligen som år 1907 bestämt sig för frågans lösande genom att slå in på en medelväg, då, utan votering i någondera kammaren, tullen nedsattes till 1 krona 50 öre per 100 kilogram, och det synes då vara riktigast, att verkningarna af denna tullnedsättning få göra sig gällande under en något längre tid och betydelsen af densamma klarare framträda, än nu är fallet, innan majstullfrågan upptages till förnyad behandling.

Jag har redan omnämnt, att tillämpningen af maskintullförslaget kommer att medföra ökade kostnader för det allmänna, men jämväl vid genomförandet af förslaget i öfrigt lära ökade utgifter vara att förvänta såväl för staten som för de stadskommuner, som äro skyldiga tillhandahålla tullverket förtullningslokaler. Dessa kostnader, h vil kas storlek nu svårligen kan beräknas, äro emellertid oundgängligen förbundna med tillämpningen af en mera modernt anlagd tulltaxa och få icke i och för sig afskräcka. Huruvida de ökade utgifterna kunna komma att direkt täckas genom stegrade tullinkomster, är jag icke i stånd att beräkna, då jag lika litet som kommittén kan med någon grad af sannolikhet angifva taxeförslagets verkningar i statsfinansiellt afseende. Däremot torde med stor sannolikhet kunna antagas, att kostnaderna för förslagets genomförande skola, åtminstone i stort sedt, mer än väl motvägas af de fördelar, som beredas industrien i dess helhet.

I sammanhang med tulltaxekommitténs betänkande samt kommerskollegii och generaltullstyrelsens utlåtande däröfver har jag att anmäla förutom den förut omförmälda framställningen från ett flertal näringsidkare rörande den ifrågasatta tullen å tackjärn följande utlåtanden och framställningar, nämligen

utlåtande af landtbruksstyrelsen, afgifvet, på grund af nådig remiss, den 15 november 1909 i anledning af tulltaxekommitténs betänkande, framställningar från Enköpings gartnersällskap och Uppsala trädgårdssällskap, angående tullen å torkad frukt,

framställning från Sveriges bränneriidkarförening om tull å s. k. maniokarot,

201 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

framställningar från dels aktiebolaget C. W. K. Gleerup m. fl. dels ock firman Frans Svanström & C:o, angående tullen å på litografisk väg framställda undervisningsplanscher m. m.,

framställning från skånska bomullskrutfabriksaktiebolaget, angående tullfrihet för kemiskt renadt bomullsafiall,

framställning från Banängens mekaniska verkstadsaktiebolag, angående tillverkningen af kamfiänsrör,

framställning från aktiebolaget svenska metallverken, angående tullen å åtskilliga kopparfabrikat,

framställning från Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag, angående tullfrihet för fosforsesqvisulfid och fosforhydrid, samt utlåtande af generaltullstyrelsen med förslag till tarasatser, afgifvet, på grund af nådig befallning, den 9 november 1909.

Till dessa utlåtanden och framställningar skall jag vidare återkomma i den mån, jag anser dem påkalla ett särskildt uttalande från min sida.

Innan jag öfvergår att yttra mig om de mera speciella bestämmelserna i förslaget, vill jag förutskicka, att i de fall, då jag kunnat biträda kommitténs förslag och anmärkning däremot icke framställts af ämbetsverken, eller då på grund af ämbetsverkens motivering jag ansett mig böra förorda af dem framlagda ändringsförslag, jag i regeln icke funnit något särskildt uttalande af mig erforderligt. Jag vill ock tilllägga, att jag i några fall, där de af ämbetsverken framställda anmärkningarna rört frågor af underordnad betydelse, hvilkas afgörande i ena eller andra riktningen mer eller mindre är en smaksak, såsom i fråga om förslagen till ändrad ordningsföljd mellan vissa rubriker under spånadsgruppen, utan vidare motivering anslutit mig till kommitténs förslag. Gifvetvis anser jag mig icke heller behöfva motivera de smärre redaktionella ändringar, jag vidtagit i förslaget.

De paragraf- och rubriknummer i förslaget, jag i det följande kommer att använda, hänföra sig till kommitténs numrering.

Till ledning vid taxeförslagets behandling torde det af kommittén utarbetade registret till taxan, vederbörligen ändradt och kompletteradt, få fogas till detta protokoll.

Bill. Ull Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

202 Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 69.

§ 5 mom. f.

$ 5 mom. I.

§§ 13 och 14.

§ 14 mom. 4.

Tulltaxeförordningen.

I fråga om § 5 mom. f) i tulltaxeförordningen hafva ämbetsverken föreslagit, bland annat, införande af uttryckligt stadgande af innebörd, att af resande införd, begagnad handfotografikamera skall åtnjuta tullfrihet, oafsedt om densamma af den resande medföres eller icke. Ett så utsträckt medgifvande i detta hänseende skulle dock, synes det mig, lätteligen kunna leda till missbruk, hvarför jag anser nödig försiktighet bjuda, att tullfrihet medgifves blott för af resande medförd begagnad dylik apparat.

Hvad ämbetsverken i afseende å § 5 mom. 1) i tulltaxeförordningen föreslagit angående utsträckning af den af kommittén under vissa villkor förordade tullfriheten för till s. k. brudutstyrslar hörande hushålls- och klädespersedlar jämväl till lösörepersedlar i allmänhet, hvilka införas under de i momentet angifna förutsättningar, finner jag innefatta ett val långt gående medgifvande, som med hänsyn till inhemska näringsidkares intressen icke torde böra vinna bifall.

Med anledning af hvad ämbetsverken anfört beträffande § 13 samt efter och i sammanhang med behandlingen af § 14 i tulltaxeförordningen torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t tidigare denna dag anbefallt kommerskollegium* och generaltullstyrelsen att verkställa de af ämbetsverken i deras ifrågavarande uttalanden förordade utredningar och undersökningar samt att, därest de för uppdragens fullgörande funne erforderligt att anlita biträde af utom ämbetsverken stående sakkunniga personer, hos Kungl. Maj:t göra framställning om bemyndigande att tillkalla dylika sakkunniga.

1 fråga om tullrestitution vid utförsel med järnväg till Norge upptager kommitténs förslag i § 14 mom. 4 lika med § 9 mom. 4 i underrättelserna vid gällande tulltaxa följande bestämmelser:

»4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69■ 203

förtullning får äga rum, ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran af tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande mjöl och gryn, i punkten 3 A) b) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.))

Med erinran att sålunda fortfarande skulle såsom villkor för restitutionen gälla, bland annat, att godset skall förpassas till norsk ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får äga rum, och att utförseln skall styrkas genom attest från denna tullkammare, hafva ämbetsverken framhållit, hurusom stundom inträffat, att vederbörande norska myndighet, som det tillkommit att meddela kvitto å från här i riket till ort i Norge förpassadt gods, icke kunnat förmås utfärda sådant kvitto, ehuru något tvifvel ej funnits rörande godsets framkomst i vederbörlig ordning, och hafva ämbetsverken velat ifrågasätta, huruvida icke nyssnämnda stadgande kunde utbytas mot föreskrift af innehåll att gods, hvarom nu vore fråga, skulle i stället förpassas till vederbörande svenska gränstullkammare, som därefter hade att meddela bevis om godsets befordran till Norge. Ämbetsverken hade därvid ej förbisett, att sagda tullkamrar icke läge alldeles vid gränsen, men då sådan tullkammare i hvarje fall vore vid den sista svenska järnvägsstation, godset hade att passera, innan detsamma anlände till Norge, torde underslef knappast kunna befaras. Därest Kung]. Maj:t skulle finna sådan ändring böra vidtagas, torde densamma kunna utföras sålunda, att dels under a) orden »ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får äga ruin» utbyttes mot orden »vederbörande svenska gränstullkammare», och dels stycket c) erhölle följande förändrade lydelse: »att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats vidare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande».

Att tullverket i detta fall frigöres från beroendet af utländsk myndighets medverkan måste i och för sig anses önskvärdt, och den erfor-

Införselbevis.

204 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

derliga kontrollens förläggande till vederbörande svenska gränstullkammare torde icke heller böra möta oöfverstigliga svårigheter. De föreslagna kontrollåtgärderna, hvad angår andra varor än till emballage använcl utländsk juteväfnad, finner jag dock kunna något modifieras. Skall beträffande förseglade eller plomberade varor vid gränstullkammaren kontrolleras, att varorna till beskaffenhet och myckenhet öfverensstämma med förpassningen, måste i många fall förpackningarna brytas, hvilket ofta nog måste vid varornas vidare försändande lända till stor olägenhet. Vidare och då järnvägstrafiken gifvetvis icke får afsevärdt försenas för dylika kontrollåtgärders vidtagande skulle förslaget kunna medföra, att godset måste aflastas för att först med en senare lägenhet framföras till destinationsorten. A andra sidan torde till förebyggande af missbruk vara tillfyllest, att varorna — som ju så länge de ännu befinna sig inom riket, äro i järnvägsförvaltningens uteslutande vård och sålunda icke gärna kunna göras till föremål för brottslig behandling i syfte af restitutionsmedels obehöriga utbekommande från tullverket — underkastas kontroll allenast i så måtto, att gränstullkammaren tillser, att förseglingen eller plomberingen är orubbad. Jag anser sålunda, att bestämmelsen i § 14 mom. 4 c) bör jämkas i öfverensstämmelse därmed.

På sätt jag redan antydt, har kommittén i den i kommitténs förslag till tulltaxeförordning intagna § 15 föreslagit införandet af en för vår tullagstiftning ny anordning af den innebörd, att den, som utför en viss kvantitet omalen råg eller omalet hvete eller korn, skulle äga att af generaltullstyrelsen erhålla bevis (införselbevis), som berättigade att inom viss tid tullfritt införa omalen spannmål af följande slag, nämligen råg, hvete, korn eller majs, till så stor myckenhet, att den tull, som skolat därå belöpa, vore lika med det tullbelopp, som skolat utgöras för en utförselvaran till storleken motsvarande införselkvantitet.

Af den motivering, som åtföljer detta förslag, synes framgå, att anordningen skulle lända till fördel för jordbruket och spannmålshandeln samt för kvarnindustrien, åtminstone så till vida att konkurrensförhållandena kvarnarna emellan reglerades. Däremot finner jag det icke vara klarligen ådagalagdt, hvilken verkan den föreslagna anordningen skulle hafva i statsfinansiellt afseende, och ej heller hvilket inflytande densamma kunde öfva på de pris, den konsumerande allmänheten får betala för spannmål och mjöl. Det synes mig sålunda ej vara uteslutet, att en stegring af dessa pris kunde blifva följden. Mot förslaget hafva såväl i dessa som i andra afseenden rests anmärkningar. Till bemötande af dessa hafva visserligen ämbetsverken framhållit, att på grund af hvad

205 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69-

kommittén i hithörande motivering anfört, det syntes sannolikt, att införandet i vår tullagstiftning af ifrågavarande inrättning skulle i flera hänseenden blifva till gagn för landet i dess helhet, samt att med hänsyn därtill och då ämbetsverken icke hade skäl antaga, att de af motståndarna till förslaget uttalade farhågorna skulle i någon afsevärd mån besannas, ämbetsverken ansåge sig böra understödja kommitténs förslag i denna del. Mig synes dock, att införlifvandet med vår tullagstiftning af detta institut bör föregås af en mera fullständig utredning rörande dess verkningar i olika riktningar. Då emellertid tiden varit för knapp för att vid tulltaxeförslagets behandling inom finansdepartementet verkställa den kompletterande undersökning, som synes mig erforderlig, anser jag mig, på sätt jag redan angifvit, icke kunna tillstyrka, att förslaget om införselbevis för närvarande förelägges Riksdagen. För att främja denna viktiga och från många håll med största intresse omfattade frågas snara afgörande har jag emellertid redan vidtagit åtgärder för verkställandet af ofvan berörda utredning.

Tulltaxan.

Beträffande slip-, bryn- eller polerstenar innehåller kommitténs förslag följande bestämmelser:

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor

eller skifvor: naturliga:

i förening med trä, järn eller annan oädel

metall ............................................................... 1 kg. —: 25

utan förening med annat ämne, därunder inbegripna äfven sådana, som äro försedda med centrumbeslag af metall ........................... fria.

Anm. Därest en naturlig slipsten är till skydd under transporten försedd med järnband, fästes därvid ej afseende vid tullbeliandlingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum, karborundum eller andra liknande

hårda slipmedel ............................................... 1 kg. —: 25

andra slag ....................... .................................... 1 kg. —: 04

Slip-, bryncller polerstenar.

Nr 16—19.

206 Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 69.

Om förslaget i denna del hafva ämbetsverken yttrat:

»Enär kommittén beträffande naturliga slip-, bryn- eller polerstenar i förening med andra ämnen endast upptagit rubrik för sådana artiklar, som förekomma i förening med trä, järn eller annan oädel metall, men äfven sammansättning med andra ämnen lärer förekomma, hemställes, att rubrikerna i detta afseende utvidgas. Ehuru beträffande konstgjorda slip-, bryn- eller polerstenar rubriken genom orden 'eller annat dylikt ämne’ blifvit mindre inskränkt, synes för likformighets vinnande nedan angifna formulering vara att förorda:

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor eller skifvor: naturliga:

utan förening med annat ämne, därunder inbegripna äfven sådana, som äro försedda med

centrumbeslag af järn...................................... fria.

andra slag ................................................................. 1 kg. : 2o

Anm. Durest en naturlig slipsten ur till skydd under transporten försedd med järnband, fästes därvid ej afseende vid tullbebandlinge n.

konstgjorda, äfven i förening med annat ämne: helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum, karborundum eller andra liknande hårda

slipmedel ........................................................... 1 kg. —: 25

andra slag ............................................................... 1 kg. —:04.»

Den utvidgning af de ifrågavarande rubrikernas tillämplighetsområde, som sålunda af ämbetsverken ifrågasatts och hvilken skulle kunna medföra, att slip-, bryn- och polerstenar äfven i förening med mycket dyrbara ämnen — enligt hvad jag inhämtat förekomma brynen med infattning till och med af silfver — komme att draga den här upptagna tull, finner jag gå väl långt, och då hvarje praktiskt kraf i ämnet torde kunna anses tillgodosedt, om stadgandena rörande naturliga slip-, bryn- eller polerstenar formuleras i öfverensstämmelse med hvad kommittén föreslagit i fråga om de konstgjorda, hemställer jag, att i kommitténs förslag icke göres annan ändring, än att åt den för naturliga slip-, bryn eller polerstenar först upptagna rubriken gifves lydelsen »i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne».

207 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

I fråga om öfverskriften till afdelning III A samt de öfverskriften närmast följande två rubrikerna för omalen spannmål lyder kommitténs förslag på följande sätt:

»A. Spannmål och skidfrukter m. m.

Spannmål: omalen:

74. råg, hvete, korn samt ärter och bönor.............. 100 kg. 3: 70

75. hafre, vicker och gråärter (sandärter, pelusker) — fria.»

I landtbruksstyrelsens ofvanberörda utlåtande framhålles beträffande nyssnämnda öfverskrift, att densamma vid det förhållande, att några skidfrukter under denna afdelning icke särskild! vore upptagna, lämpligen borde ändras till »A. Spannmål m. m.». Tillika anföres, att mot de i rubrikerna n:r 74 och 75 upptagna artiklarna vore att anmärka, att missförstånd ofta gjort sig gällande därutinnan, att under benämningen bönor upptagits ej blott, såsom rätteligen bort ske, till människoföda afsedda bönor utan äfven bönor, afsedda till foder, såsom hästbönor, sojabönor m. fl., hvilka senare rätteligen borde få införas tullfritt och hänföras under tullsatsen n:r 75, hvaraf följde, att, enligt landtbruksstyrelsens åsikt, tullsatsen n:r 74 borde afse »råg, hvete, korn samt ärter och till människoföda afsedda bönor» samt tullsatsen n:r 75 »hafre, vicker, gråärter (sandärter, pelusker) samt till foder afsedda bönor».

Det af landtbruksstyrelsen framställda ändringsförslaget i fråga om öfverskriften till afdelningen III A synes mig böra iakttagas. Hvad landtbruksstyrelsen i öfrigt föreslagit synes mig jämväl böra vinna beaktande. Jag anser mig i detta sammanhang äfvenledes böra nämna, att ämbetsverken uttalat sig för att sojabönor måtte få åtnjuta tullfrihet. Ämbetsverken hafva i sådant afseende anfört följande:

»Till generaltullstyrelsen har under årets lopp inkommit förfrågan angående tullbehandlingen af s. k. sojabönor med framhållande af att de, såsom otjänliga till människoföda och innehållande stor oljehalt, närmast vore att jämnställa med lin-, rot- och rapsfrö samt till följd häraf borde åtnjuta tullfrihet.

I en till kommerskollegium ingifven framställning har jämväl gjorts yrkande om tullfrihet för ifrågavarande bönor. Vid med anledning häraf verkställd utredning har framgått, att dessa bönor icke kunna bringas till mognad inom landet, samt att de visserligen i Kina, Japan m. fl. länder ingå i människoföda, men att de åtminstone icke

Spannmål. Nr 74 och 75.

Potatis. Nr 93.

208 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hos oss torde få sådan, användning. Däremot skulle de utgöra ett utmärkt kreatursfoder och kunna enligt samstämmiga uttalanden blifva värdefulla för oljeslageri och i andra hand för tvålfabriker inom landet, då därur kunde pressas en för olika ändamål tjänlig olja. Härjämte skulle oljeslageri^ under den tid af året, då denna rörelse eljest ligger nere, finna sysselsättning med pressning af olja ur sojabönor. Första förutsättningen för den inhemska industrien att tillgodogöra sig varan är dock, att densamma åtnjuter tullfrihet, då de produkter, som skulle utvinnas, nämligen olja och kreatursfoder, äro tullfria.

Då sålunda sojabönor icke kunna odlas inom landet, och tullfrihet för varan icke synes kunna blifva här till men för odling af andra växter, men däremot till gagn för flera näringsgrenar, vilja ämbetsverken föreslå, att tullfrihet måtte medgifvas för sojabönor, i likhet med hvad Riksdagen nyligen beslutat beträffande arachid- eller jordnötter.»

På samma gång jag, såsom nyss antydts, finner mig böra biträda landtbruksstyrelsens förslag, att åtskillnad göres mellan olika slag af bönor, allteftersom de äro afsedda till människoföda eller till foder, har jag på grund af inhämtade upplysningar ansett mig böra hemställa, att enahanda åtskillnad göres jämväl beträffande ärter. Skälen därtill är i hufvudsak desamma som i fråga om bönor, om de ock icke framträdt med samma styrka, och någon svårighet ur tullteknisk synpunkt lärer detta mitt förslag icke möta.

Min ställning till spannmålstullarna i öfrigt har jag redan angifvit.

För potatis af det löpande årets skörd och inkommande under tiden 15 februari—31 juli har kommittén föreslagit en tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram, i hvilket afseende kommittén anfört, att, ehuruväl kommittén icke velat föreslå, att tull åsattes all potatis, kommittén dock funnit sig oförhindrad att förorda en tull lör färsk potatis, som infördes under den del af året, då den färska potatisen i öfvervägande grad hade karaktären af en öfverflödsartikel. En dylik tull vore dessutom ägnad att främja den inhemska trädgårdsodlingen, äfven den, som drefves i mindre skala. För att tullsatsen skulle i detta afseende kunna medföra någon verkan, syntes den icke böra sättas lägre än 2 kronor 50 öre per 100 kilogram, och tiden, hvarunder densamma skulle gälla, torde kunna bestämmas lika som för denna säsongtull i Tyskland eller från och med den 15 februari till och med den 31 juli.

Häremot hafva ämbetsverken anfört, att med afseende å den tid, under hvilken enligt kommitténs förslag tull skulle utgå för potatis af det löpande årets skörd, hade uti inkommen framställning framhållits.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 69. 209

att den potatis, som infördes under juli månad, icke kunde räknas såsom samt att import af potatis kunde vara nödvändig under sådana förhållanden, då förrådet af föregående års skörd tagit slut, innan det nya årets skörd kunde tillfredsställa konsumtionen. På grund häraf yrkades, att tullpliktigheten borde inskränkas att gälla potatis, som importerades till utgången af juni månad. Ämbetsverken instämde till fullo i de åsikter, som i nämnda framställning funnit uttryck.

Af de anförda skälen för ämbetsverkens ändringsförslag synes mig egentligen endast det sist omförmälda eller möjligheten att föregående års skörd redan förbrukats, innan den nya skörden kommer i marknaden, förtjäna större afseende. Men då ett sådant jämförelsevis mindre ofta åtel kommande förhållande lärer kunna under löpande riksdag förutses och däraf påkallade tillfälliga åtgärder då ock kunna vidtagas, finner jag icke tillräcklig anledning att biträda det ifrågavarande ändringsförslaget.

Torkad frukt, ej specificerad, drager för närvarande en tull af 25 öre per kilogram. _ A id 1908 års riksdag väcktes förslag att nedsätta denna tullsats för visst slag af torkad frukt. Med anledning häraf beslöt Riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i ämnet och afl ät tih Kungl. Maj:t i sådant syfte den 21 februari 1908 en skrifvelse af följande lydelse:

»Inom Riksdagen har enskild motionär hemställt, att tullen å s. k. chopped äpples, importerade från Nordamerika, måtte bestämmas till 4 öre lör kilogram.

Enligt upplysningar, meddelade af en härvarande importör, aktiebolaget Pomril, utgör 'chopped äpples’ tredje produkten af Ilaldwinsäpplen. Första produkten utgöres af äpplen, plockade från träden, och hvilka säljas friska. Andra produkten är nedfallna äpplen, något stötta hvilka användas till s. k. ringäpplen, och tredje produkten äpplen, som äro sämre än de föregående. Dessa skäras i bitar med skal, kärnhus och stjälk, hvarefter de torkas och säljas under namn af 'chopped äpples’.

Riksdagen finner visserligen ifrågavarande framställning vara värd beaktande, men anser likväl i sakens nuvarande outredda skick frågan om en tullnedsättning, på sätt af motionären blifvit ifrågasatt, icke motren till afgörande. ’ 6

Den svenska trädgårdsodlingen befinner sig i ständigt framåtgående och vid sådant förhållande synas åtgärder böra undvikas, hvilka kunde komma att inverka menligt på denna näring. Den möjligheten är nämligen icke utesluten, att älven inhemsk frukt skulle kunna komma till Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami 1 Afd. 49 Höft, 27

Torkad frukt, Nr 108.

Riksdagens

skrifvelse.

Tulttaxe

kommittén.

210 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69-

användning vid tillverkning af vare sig pomril eller andra af samma råämne framställda, likartade drycker. Enligt upplysningar från landtbruksakademien, lär afsikten vara att inom den närmaste framtiden anskaffa och vid akademiens experimentalfält invid hufvudstaden uppsätta en maskin för torkning af äpplen, afsedda att användas vid här ifrågavarande tillverkning.

Vidare synes det med hänsyn till den betydande införseln af torkad frukt från utlandet (företrädesvis Nordamerika och Tyskland) vara nödigt att, innan tullnedsättning vidtages, förvissa sig om att deri särskilda vara, om hvilken här är fråga, kan bestämdt särskiljas från annan frukt, särskild! sådan, som är afsedd för matlagning. Och utredning i detta hänseende torde lämpligen kunna anförtros åt den nu arbetande kommittén för revision af gällande tulltaxa. Under tiden lärer man ock hafva vunnit erfarenhet, huru här ofvan omförmälda försök med torkning af frukt utfallit.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående tullsatsen för här ifrågavarande artikel samt därefter till Riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill utredningen må föranleda.))

Denna skrifvelse öfverlämnades sedermera, enligt nådigt beslut den 6 mars 1908 till tulltaxekommittén för att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det kommittén meddelade uppdraget.

I sitt betänkande har kommittén efter att hafva erinrat om Riksdagens ifrågavarande skrifvelse vidare anfört:

»Beträffande de försök med torkning af frukt, hvilka anställts vid landtbruksakademiens experimentalfält, har, på kommitténs begäran, föreståndaren för akademiens trädgårdsafdelning och trädgårdsskola allämnat en den 23 oktober 1908 dagtecknad redogörelse, hvarur må anföras, att försöken, som ägt rum i ett efter amerikansk modell uppfördt torkhus, icke vore vid nämnda tidpunkt fullt afslutade, hvarför fullständiga sifferuppgifter icke kunde erhållas. Emellertid upplystes, att under tiden 25 augusti—7 september vid verkställd torkning af sommarfrukt för erhållande af chopped äpples erhållits af 1,292 kilogram rå frukt 214 kilogram torkad af 18,3 procents fuktighetsgrad eller i medeltal 1 kilogram torkad af 6 kilogram rå frukt. Resultaten af torkningen af vinterfrukt vore ännu icke kända, men syntes säkerligen ställa sig något gynnsammare. Endast fallfrukt af mindre värde hade användts vid dessa försök. För torkning af 100 kilogram chopped äpples hade i medeltal åtgått 6G kilogram krossad koks. Med de nuvarande torkningsanordningarna erhölles omkring 50 kilogram chopped äpples per dygn,

211 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

men genom lämpliga förändringar å torkugnen syntes torkningsresultatet lätt kunna uppbringas till det dubbla. Arbetskostnaderna för 100 kilogram chopped äpples beräknades med nuvarande torkningsanordningar och med rådande arbetspris till 6 kronor, men kunde helt säkert betydligt nedbringas. Bränsle- och arbetskostnaderna för torkning af i00 kilogram chopped äpples syntes sålunda i rundt tal kunna beräknas till 8 kronor per 100 kilogram eller 8 öre per kilogram, hvartill komme ränta och amortering å anläggningskostnaderna. Efter ett pris af 50 öre per kilogram å chopped äpples, hvilket pris syntes kunna beräknas i betraktande af att fuktighetshalten vore lägre än hos den amerikanska varan, skulle alltså fruktodlarna erhålla bortåt 42 öre per kilogram för den torkade varan eller omkring 7 öre per kilogram för den råa frukten. Från sistnämnda belopp måste emellertid dragas kostnaden för transport af den råa frukten till torkhuset, hvadan fruktodlaren i bästa fall kunde räkna med en behållning af 6 öre per kilogram rå frukt.

Från aktiebolaget Pomril, som torde utgöra en af de största konsumenterna af chopped äpples, har kommittén fått emottaga en framställning, däri bolaget, under yrkande om nedsättning af tullen å nämnda vara till det inom Riksdagen ifrågasatta beloppet af 4 öre per kilogram, anfört, bland annat, att under den tid, bolaget varit i verksamhet, hade gällande höga tullsats för torkad frukt verkat hämmande på företagets sunda utveckling. Bolaget hade nämligen från början för att göra pomril till en verklig folkdryck satt priset så lågt som till 12 öre per halfflaska vid partiförsäljning och 13 öre vid minutförsäljning. Det hade emellertid visat sig, att detta pris vore ruinerande för bolagets ekonomi, och under år 1908 hade priset höjts med 7* öre per flaska, hvilken prisförhöjning dock stött på starkt motstånd hos konsumenterna. I bolagets skrifvelse har vidare framhållits, att bolaget föredroge att i sin fabrikation använda svensk frukt, i den mån tillgången däraf gjorde det möjligt, men det vore ej troligt, att den behöfliga mängden af chopped äpples kunde frambringas inom landet, isynnerhet under dåliga fruktår och med hänsyn därtill, att chopped äpples, som vore äldre än ett år, vore odugliga för tillverkning af pomril och liknande drycker. Det vore därför orättvist att åsätta ett oumbärligt råmaterial en abnormt hög tull.

Enligt hvad för kommittén blifvit upplyst, utgör medelpriset å amerikanska chopped äpples 20 å 25 öre per kilogram oförtullad vara. Vidare har inhämtats, att af 1 kilogram chopped äpples kan tillverkas 10 å 12 hälft!askor pomril.

Vid denna frågas bedömande bär man visserligen att taga hänsyn

212 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

till läskedryckstillverkningens behof af billig råvara men också, såsom i Riksdagens skrifvelse framhålles, till de ansatser, som inom landet förekommit att tillvarataga frukten medelst torkning.

I förstnämnda hänseende torde vara nog att anföra, hurusom de upplysningar, som meddelats om varans pris, lära få anses påkalla en nedsättning af den nuvarande tullsatsen. Hvad åter fruktodlingens intresse beträffar, måste det för denna vara af vikt, att fallfrukt och annan mindervärdig frukt kunna tillgodogöras och att de planer i detta syfte, som börjat realiseras och enligt livilka torkhus skulle uppföras på flera ställen i landsorten, komma att fullföljas. Men för att så skall kunna ske, lärer det vara nödvändigt, att priset på torkad frukt hålles så pass högt, att det för fruktodlarna blir förenadt med någon vinst att tillvarataga och torka eller till torkning afyttra frukt af nyssnämnda beskaffenhet. Äfven om den beräkning i berörda afseende, som finnes ofvan anförd, icke får tillmätas större betydelse på grund af den jämförelsevis långa erfarenhet, hvarpå den grundar sig, torde den dock visa, att om skyddet för torkningen skulle, på sätt ifrågasatt blifvit, reduceras till 4 öre per kilogram, det vore osannolikt, att något tillvaratagande af frukt inom landet för torkning kunde motses. För ett framgångsrikt tillvaratagande af frukt på nämnda sätt synes emellertid icke vara erforderligt att bibehålla nu gällande tullskydd oförändradt; och nyssnämnda beräkning gifver ej heller stöd för ett sådant antagande. Nödigförsiktighet synes i hvarje fall fordra, att tullen icke sättes lägre än till 15 öre per kilogram. En ytterligare nedsättning skulle för öfrigt sannolikt icke för konsumenterna af ifrågavarande läskedrycker medföra lägre pris än som kan motses redan vid en tullsats af 15 öre.

Såsom i riksdagens skrifvelse omförmäles, utgöras chopped äpples af äpplen, som — utan att skal och kärnhus aflägsnats — skurits i bitar och torkats. Den omständigheten, att skal och kärnhus icke bortrensats, utgör ett karakteristiskt kännetecken å varan i fråga och skiljer den från annan torkad frukt. Med hänsyn härtill lära några svårigheter vid tullbehandlingen icke möta. I anslutning till varans beskaffenhet har en beskrifning å densamma upptagits i förslaget, hvarjämte till säkerställande af tullen därå under samma rubrik äfven upptagits kärnhus och skal af äpplen.»

Det af kommittén framlagda förslaget till rubrik för ifrågavarande artikel lyder sålunda:

»Frukter (af träd) och bär:

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal och kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples till beredning af läskedrycker) samt kärnhus och skal af äpplen............................................. 1 kg. —: 15»

Öfver kommitténs förslag i denna del har landtbruksstyrelsen i förutnämnda utlåtande yttrat sig samt tillika öfverlämnat ett af landtbruksstyrelsen infordradt uttalande af styrelsen för Sveriges pomologiska förening. I sistnämnda uttalande framhållas i hufvudsak följande synpunkter. Den föreslagna nedsättningen af tullen å chopped äpples hade motiverats därmed, att läskedrycksfabrikerna hade behof af billig råvara för att kunna framställa en nog billig dryck däraf. Äfven om så vore fallet, att exempelvis s. k. pomril skulle komma att säljas något billigare än förr, om tullen på skifäpplen nedsattes — hvilket dock ingalunda syntes vara bevisadt — så skulle fördelen häraf troligen icke på långt när uppväga den skada, som den svenska fruktodlingen komme att lida af tullnedsättningen. Det hade år efter år visat sig, att en mycket stor del af den svenska fruktskörden icke vore lämplig till afyttring som bordsfrukt och icke heller rönte nog stor efterfrågan som kokfrukt, utan ofta nog Unge antingen ruttna bort eller användas till kreatursföda. Man hade icke haft någon lämplig metod, medelst hvilken större kvantiteter af sådan frukt kunnat förarbetas på ekonomiskt sätt. De försök, som under de senaste tvenne höstarna gjorts vid landtbruksakademiens experimentalfält, hade emellertid visat, att sådan frukt med allra största fördel kunde användas till beredning af skifäpplen och att det ekonomiska utbytet af sådan torkning ingalunda vore föraktligt. Man kunde på de bästa grunder antaga, att torkanstalter för beredning af skifäpplen skulle uppföras flerstädes i landsorten redan inom den allra närmaste tiden, om blott icke tullen på torkfrukten nedsattes. Skulle däremot tulltaxekommitténs förslag gå igenom, vore det åtminstone högst ovisst, huruvida en lönande frukttorkning skulle kunna åvägabringas, då konkurrensen med amerikansk torkad frukt blefve så svår. I betraktande af denna frågas betydelse för fruktodlingen, syntes det just nu högst olämpligt, att en tullnedsättning vidtoges, innan det hunnit blifva utrönt, huruvida icke de så lofvande utsikterna för en lönande frukttorkning kunde förverkligas. På dessa grunder 'sälle styrelsen för Sveriges pomologiska förening på det bestämdaste afstyrka hvarje nedsättning i tullen å torkade äpplen.

För egen del har landtbruksstyrelsen med åberopande af hvad

Styrelsen för Sverige» pomologiska förening

Landtbruk»

styrelsen.

Enköpings gartnertällskap och Uppsala trädgårdssällskap.

Stockholms

handels-

kammare.

214 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

styrelsen för nämnda förening anfört hemställt, att tullen å chopped äpples måtte bibehållas vid 25 öre per kilogram, samt tillika förordat, att på de af kommittén anförda skälen kärnhus och skal af äpplen måtte i tullafseende likställas med chopped äpples.

Mot den föreslagna nedsättningen af tullen å visst slag af torkad frukt hafva jämväl uttalats protester i förut omförmälda framställningar från Enköpings gartnersällskap och Uppsala trädgårdssällskap.

A andra sidan har i det af kommerskollegium och generaltullstyrelsen — hvilka ämbetsverk icke särskild! uttalat sig i denna fråga — öfverlänmade yttrandet från Stockholms handelskammare förordats en ytterligare nedsättning af tullen å torkad frukt.

I handelskammarens berörda yttrande omförmäles till en början, att den af kommittén föreslagna nedsättningen med 10 öre af nuvarande tullsats för chopped äpples förklarats af styrelsen för aktiebolaget Pomril i en till handelskammaren insänd skrifvelse icke vara tillräcklig för att trygga tillverkningen af den icke minst ur nykterhetssynpunkt betydelsefulla drycken pomril. Vidare framhålles, att ur bolagets skrifvelse kunde anföras, att försök, som under hösten 1908 vid fabriken anställts med användning af svenska äpplen vid pomriltillverkningen, gifvit till resultat, att desamma vore för ändamålet oanvändbara, emedan drycken ej erhölle nödig hållbarhet; att man äfven i Tyskland kommit till enahanda erfarenhet beträffande tyska äpplen; att såväl i Tyskland som i andra länder med vida större fruktodling än hos oss pomril städse tillverkades af amerikansk frukt; samt att tullen ej borde sättas högre än 4 öre per kilogram, motsvarande de tullsatser, som gällde i bland andra länder Tyskland och Frankrike.

Hvad styrelsen sålunda och i öfrigt anfört, fortsätter sedermera handelskammaren, syntes värdt allt beaktande. Om svensk frukt icke kunde få någon användning vid pomrilfabrikationen, så komme ju tullsatsen endast att verka onödigtvis betungande och bidraga till ett högre försäljningspris för den färdiga produkten, än som möjligen eljest kunde genomföras. Men särskilt i betraktande af den allt jämt ökade användning, pomril erhållit såsom surrogat för spritdrycker, hölle handelskammaren före, att ifrågavarande fabrikation snarare borde i nykterhetens intresse underlättas. Den nedsättning i nuvarande tull, som kommittén föreslagit, syntes, enligt hvad bolagsstyrelsen meddelat, icke tillräcklig, och eu jämförelse med tullsatsema i andra länder visade, att 15 öre vore inemot 4 gånger mera, än hvad som i utlandet betalades i tull för ifrågavarande artikel. Handelskammaren ansåge därför, att förevarande tullsats borde sänkas till det belopp, som bolagsstyrelsen föreslagit, eller

215 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

4 öre per kilogram, en tullsats, som ändock utgjorde mer än 25 procent af varans värde och som tillika öfverstege motsvarande tullsatser i åtskilliga andra länder. Då af 1 kilogram chopped äpples tillverkades 10 å 12 halfflaskor pomril, skulle ock eu sänkning i enlighet med detta förslag motsvara cirka 2 öre per halfflaska.

Med anledning af den nyssnämnda uppgiften, att den inhemska torkade frukten vore för pomriltillverkningen oanvändbar, har jag låtit under hand inhämta yttrande af föreståndaren för landtbruksakademiens trädgårdsafdelning och trädgårdsskola rörande den afsedda användningen af inom landet torkad frukt. Nämnde föreståndare har därvid, under framhållande att på grund af befarad konkurrens mellan amerikanska chopped äpples och svensk torkad frukt tullen å de förra under inga förhållanden borde nedsättas, vidare anfört, att när under år 1908 försök härstädes påbörjades med torkning af svensk fallfrukt till »skifäpplen» (chopped äpples), man i främsta rummet afsåg att frambringa sådana till läskedrycksfabrikation, så att import af amerikanska s. k. chopped äpples skulle kunna förebyggas. Vid de profbrygder, som utfördes vid aktiebolaget Pomril nämnda år, visade sig också den svenska torkade frukten användbar för dylik fabrikation. Efter någon längre tids förvaring skulle, påstod man vid nämnda bolag, af svensk frukt tillverkad Pomril blifvit »grumlig». Då sålunda nämnda bolag hösten 1909, då fruktskörden här i landet var ovanligt rik, icke vidare ville använda sig af svensk frukt, gjordes försök att använda skifäpplen till matlagning. För närvarande användes dylika torkade äpplen vid Göta lifgarde, hvarförutom de pröfvats vid Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning, hvarest de äfven visat sig lämpliga för matlagning. Meningen vore sålunda att så småningom få denna torkprodukt använd till matlagningvid armén äfvensom vid andra publika inrättningar men dessutom äfven i de enskilda hushållen. Amerikanska »chopped äpples» åter kunde icke användas till matlagning, enär de vid torkningen blifvit till den grad förorenade, att de icke lämpligen kunde användas till människoföda. Om sålunda närmaste afsikten vore att använda våra svenska skifäpplen till matlagning, så vore det dock icke uteslutet, att de, när tillverkningen af desamma hunnit taga större proportioner, komme att få användning äfven till läskedrycksfabrikation. Från ägare till dylika fabriker hade nämligen lämnats upplysning om, att de önskade svensk torkad frukt för sina tillverkningar. En af dessa skrefvo sålunda bland annat: »Efter många års experiment bär jag kommit till godt ekonomiskt resultat med förarbetande af äpplen till essens för läskedrycksfabrikation. — — — Genom eu tullnedsättning blir det emellertid mycket billigare att använda

Föreståndaren för landtbniksakademiens trädgårdsafdelning och trädgårdsskola.

Departements-

chefen.

216 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

amerikansk frukt till essenser, och man nödgas naturligtvis af konkurrensen att använda det billigaste och låta den svenska varan ruttna bort. — — — Talet om svenska fruktens oduglighet är rent fantasifoster — — — en grumlig pomril beror på pektin och ägghviteämnen ur antagligen sommarfrukt, hvilket vore lätt att undvika.» Slutligen förtjänade omnämnas, att torkning i större skala af svensk frukt nu redan torde ha öfverskridit försöksstadiet att döma af att frukttorkerier nu planerades litet hvarstädes inom vårt land. Sålunda syntes Östergötlands läns hushållningssällskaps trädgårdskommitté ha beslutat att hos sitt hushållningssällskap föreslå, att en summa af 10,000 kronor utlämnades som lån på billiga villkor för upprättande af andelstorkerier inom länet.

Den i frågan förebragta utredningen synes mig med afl tydlighet ådagalägga, att föga utsikt finnes för att svensk torkad frukt — åtminstone i någon mera afsevärd omfattning — skall komma till användning vid läskedrycksberedningen, utan att denna tillverkning blir hänvisad att importera sin råvara. Under sådana förhållanden lärer icke något direkt skyddsintresse kräfva, att den nu ifrågavarande artikeln drager tull. Det återstår emellertid att afgöra, om tullen erfordras till säkerställande af skyddet för den vanliga inhemska torkade frukten. Det torde därvid böra till en början erinras, att så som den ifrågavarande affallsprodukten blifvit i kommitténs förslag angifven, någon svårighet icke lärer, på sätt af kommittén ock framhållits, uppstå att vid tullbehandlingen skilja densamma från annan torkad frukt, och att sålunda all fara synes vara utesluten, att under benämningen chopped äpples skulle komma att införas något finare slag af torkad frukt. När det nu vidare upplyses, att införda chopped äpples på grund af sin beskaffenhet äro till matlagning otjänliga, har jag svårt att förstå, att artikeln i fråga, äfven om den prisskillnad, som nu förefinnes mellan amerikanska chopped äpples och andra torkade äpplen, blefve till följd af en tullnedsättning ytterligare stegrad, skulle kunna inkräkta på det afsättningsområde, som är afsedt för den inom landet torkade frukten. Då jag sålunda icke kan finna, att de nya frukttorkningsföretagen, hvilka på grund af sin nyttiga verksamhet äro förtjänta af all möjlig framgång, skulle kunna röna någon skada af en lättad import af chopped äpples för läskedryckstillverkningen, och då å andra sidan för sistnämnda närings utveckling synes vara af största vikt, att en af dess hufvudsakliga råvaror står att erhålla för ett i förhållande till värdet rimligt pris, synas mig afgörande skäl tala för att reducera tullen å chopped äpples; och torde den tullsats, som i detta

217 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

afseende inom Riksdagen ifrågasatts och af konsumenterna påyrkats eller 4 öre per kilogram, böra vinna godkännande.

I förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 10 september 1909 bär Sveriges bränneriidkareförening gjort framställning om införande af tullafgift för maniokarot, som till riket införes, samt i sådant afseende anfört, att de senaste tilldragelserna i vårt land hade i mer än ett hänseende vållat bekymmer för vissa näringsidkare. Särskildt måste jordbrukarne hafva sin uppmärksamhet fastad på, huru de på det mest fördelaktiga sätt skulle kunna vinna afsättning för sina alster. Inom flera af de sydligare länen, där jordbruket bedrefves mera intensivt, hade rotfruktsodlingen alltmera blifvit den viktigaste häfstången för ett rationellt jordbruk. A den styfvare jorden kunde sockerbetsodlingen med sina nu något så när reglerade förhållanden med fördel bedrifvas, men annorlunda måste det ställa sig för den delen af jordbrukarna, som å den magrare jorden vore hänvisade till potatisodling. Afsättningsmöjligheterna för dessa hade blifvit allt sämre genom den fortgående minskningen i bränvinskonsumtionen, enär öfverskottet af potatis kunnat levereras till brännerierna för att där förädlas antingen till förtäring eller för tekniska ändamål. Genom bestämmelsen om 5 öre högre skatt på brännvin, tillverkadt af majs eller utländska potatis, hade en mycket stor fördel för den inhemska produkten vunnits, men nu hotade en annan utländsk produkt att utestänga vår potatis från användning till brännvin, nämligen den s. k. maniokaroten, som, då den bestode af snart sagdt ren stärkelse, lämnade ett stort och fördelaktigt utbyte vid såväl brännvins- som stärkelsefabrikation, utan att genom sitt affall — i motsats till andra råprodukter för brännvinstillverkningen — tillföra tillverkarna något fodermedel.

På grund häraf hemställer föreningen, att till vederbörande tullförfattning måtte göras det tillägg, att maniokaroten, som nu importeras tullfritt, skall beläggas med eu införseltull motsvarande tullen å stärkelse.

I infordradt underdånigt utlåtande af den 27 september 1909 har kontroll- och justeringsstyrelsen yttrat sig öfver ifrågavarande framställning och därvid till en början meddelat, att maniokarot förekomme af flera olika slag och namn, såsom manihot, arrowrot, kassave m. fl., och utmärkte sig genom en ovanligt hög stärkelsehalt, ofta öfver 80 procent af vikten, hvarför den under senare åren för stärkelse- och brännvinstillverkning införts till Europa från de tropiska länderna, där den i ymnighet förekomme. Under våren 1009 hade maniokaroten också Bill. till Piksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 28

Maniokaro m. m.

Sveriges bränneriidkareförening.

Kontroll- och jicsteringss tyr elsen.

218 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

kommit till användning vid två brännerier i Sverige. Vid det ena af dessa hade bränn vinsutbytet beräknats till 0,7 8 7, vid det andra till 0,9 8 0 liter af 50 procents styrka per kilogram af roten, sådan den inkomme till Sverige. Vid de nämnda brännerierna hade under våren afverkats inalles 15,210 kilogram af roten.

För jämförelses skull meddelar kontroll- och justeringsstyrelsen härefter följande tal, som användes för utbytesberäkningen vid de svenska brännerierna:

1 kilogram hvete, råg eller majs ansåges

e

))

))

))

))

»

))

korn

blandsäd eller hafre torr stärkelse rå stärkelse socker potatis

»

y>

»

»

Såsom häraf syntes, fortsätter kontroll- och justeringsstyrelsen, stode maniokaroten med afseende på brännvinsutbyte afsevärdt öfver alla i Sverige använda sädesslag äfvensom majs och potatis och närmade sig stärkelse och socker. Med afseende på dranken från maniokabrännvin ansåges dennas näringsvärde vara ungefär 2/3 af majsdrankens samt ungefär lika med potatisdrankens.

Af nvss angifna förhållanden kunde man helt visst draga den slutsatsen, att maniokan, om priset ej ställde sig för högt, likaväl som majs, och kanske i ännu högre grad, kunde blifva en farlig konkurrent till den inhemska potatisen vid våra stärkelsefabriker och brännerier, och att denna användning af inhemsk potatis därför borde på lämpligt sätt skyddas.

Rörande priset för maniokaroten under år 1909 hade detta vid det bränneri, som förbrukat den ojämförligt största delen däraf, uppgifvits^ till 14 kronor per 100 kilogram. På hösten år 1909 hade, enligt al styrelsen inhämtade upplysningar, priset nedgått, så att det för större partier af Helsingborgs spritförädlingsaktiebolag beräknats till 8 kronor 73 öre för 100 kilogram, med hvilket pris maniokarot såsom råmaterial för brännvins- och stärkelsetillverkning syntes öfverträffa alla inom landet för samma ändamål ifrågakommande råmaterial.

Alldenstund, såvidt man hade sig bekant, maniokarot ännu ej i Europa hade någon direkt användning till människo- eller kreatursföda — flera slag af roten vore dessutom i rått tillstånd något giftiga

219 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 69.

utan endast för tillverkning af stärkelse och brännvin, skulle enligt kontroll- och justeringsstyrelsens mening det behöfliga skyddet enklast och säkrast åstadkommas genom tullafgift till det belopp, Kungl. Maj:t, eventuellt efter förslag af vederbörande myndighet, kunde finna skäligt föreslå Riksdagen.

Vidare har generaltullstyrelsen på grund af nådig befallning, den 19 sistlidne oktober afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet och därvid, med återgifvande af kontroll- och justeringsstyrelsens uppgifter om maniokarotens stärkelsehalt och pris, för egen del anfört, att det vore naturligt, att under sådana förhållanden och särskildt i händelse af högt pris på potatis och lågt på maniokarot denna vore en farlig konkurrent till den inhemska potatisen, allra helst som den nu vore tullfri. Sveriges bränneriidkareförenings underdåniga framställning om tull å nämnda rot funne styrelsen därför fullt befogad, men styrelsen kunde ej dela uppfattningen att tullen å en stärkelseråvara, som endast innehölle omkring 80 procent stärkelse, borde sättas till 20 öre för kilogram eller lika med den färdiga varan.

Vid beräkning af lämpligt tullskydd för en vara borde man utgå från den förutsättning, att priset å denna vara vore högt och på den täflande varan lågt, och då det högsta pris, man kunde antaga brännerierna betala för potatis, torde utgöra 5 kronor för 100 kilogram och det lägsta pris, för hvilket maniokaroten hittills kunnat inköpas, vore, i jämna kronor beräknadt, 9 kronor för 100 kilogram, torde, under förutsättning att 100 kilogram potatis gåfve 20 liter brännvin och 100 kilogram maniokarot 80 liter och att det således erfordrades 400 kilogram potatis för att gifva lika mycket brännvin som 100 kilogram maniokarot, 80 liter brännvin, tillverkadt af potatis, kosta 20 kronor, under det att samma kvantitet brännvin, tillverkadt af maniokarot, kostade endast 9 kronor. Skillnaden 11 kronor, vore då det tullskydd, som erfordrades, allt dock under förutsättning, att tillverkningskostnaderna vore lika för båda slagen brännvin, något hvarom utredning ej kunnat vinnas. Då emellertid här räknades med ett särdeles högt inköpspris för potatis och lågt för maniokarot, torde en tull å maniokaroten af högst 10 öre för kilogram vara fullt tillräcklig, allra helst det torde vara mindre lämpligt att helt och hållet utestänga densamma, särskildt i händelse af missväxt å potatis. Hvilken tullsats än kunde komma att bestämmas för maniokaroten, borde samma afgift äfven åsättas mjöl af denna rot, hvilket nu hänfördes under tulltaxerubriken 463 med eu tullsats af 6 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Generallull-

ttyrtUen.

220 Komnxerakollegium och generaltullstyrelsen.

Departements-

chefen.

Kaffe. Nr 155.

Socker. Nr 159-161

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 69.

Slutligen hafva kommerskollegium och generaltullstyrelsen i dessa ämbetsverks gemensamma utlåtande öfver tulltaxekommitténs förslag med anförande och åberopande af det hufvudsakliga, som i detta ärende förekommit, hemställt att för manioka-, tapioka-, kassava- och arrowrot, äfven pulveriserade eller på annat sätt sönderdelade, måtte upptagas en tullsats af 10 öre per kilogram.

Af den lämnade utredningen framgår med all tydlighet, att maniokaroten är en farlig konkurrent till potatisen vid brännvins- och stärkelsetillverkningen. Under sådana förhållanden lärer det stå i full öfverensstämmelse med de beskattningsåtgärder, som af statsmakterna redan vidtagits eller af Riksdagen ifrågasatts till säkerställande af potatisodlarnas afsättningsmöjligheter till brännerier och stärkelsefabriker, att maniokaroten likasom produkter af densamma beläggas med en tull, som motväger det företräde framför potatisen, denna artikel äger vid ifrågavarande tillverkningar. Mot den tullsats, som i sådant afseende af ämbetsverken förordats, har jag intet att anmärka.

Då maniokaroten redan kommit till användning vid brännvinstillverkningen här i landet, torde det vara angeläget, att den ifrågasatta beskattningen af artikeln i fråga snarast möjligt träder i tillämpning och icke undanskjutes till tiden för ikraftträdandet af den nya tulltaxan. På grund häraf vill jag förorda, att den föreslagna tullen får redan under innevarande år vinna tillämpning och att däraf betingade ändringar göras i gällande taxa.

För obrändt kaffe torde tullen böra upptagas till det belopp, 18 öre per kilogram, hvarmed den redan under innevarande år kommer att utgå, i händelse Kungl. Maj:ts nådiga proposition af den 14 januari 1910 angående ändring af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat vinner Riksdagens godkännande.

Beträffande de i gällande taxa upptagna bestämmelser om tilläggstullar, som på grund af Sveriges anslutning till Briisselkonventionen skola utgå för socker, kommande från land, hvilket beviljar premier för tillverkning eller utförsel af sådan vara, har kommittén anfört, att, då dessa bestämmelser sällan behöfde tillämpas men vore underkastade ofta återkommande förändringar, desamma syntes lämpligare böra införas i en särskild förordning.

Då jag är af samma mening som kommittén i denna fråga, ämnar jag låta inom finansdepartementet utarbeta förslag till en dylik förord-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 221

ning, hvilken emellertid icke torde böra innevarande år föreläggas Riksdagen.

Kommitténs förslag till tnllbestämmelser för pälsverk anser jag vara att föredraga framför den förändring af desamma, som ämbetsverken förordat. Jag är nämligen ense med kommittén därutinnan, att pälsverk böra i viss man göras till föremål för lyxbeskattning, och denna uppfattning finner ett bättre uttryck i kommitténs förslag än i det af ämbetsverken framlagda. Jag anser dock i likhet med ämbetsverken, att konstgjorda svansar böra oafsedt det slag af pälsverk, hvaraf de äro framställda, draga en enhetlig tull, och till förebyggande af den af ämbetsverken befarade menliga inverkan på en inhemsk industri af för hög bill å skinn af häst- och nötkreatur, synas mig dessa jämte bearbetade produkter af dem böra likställas med de lägst tullbeskattade skinnen och varor af dessa.

Ämbetsverken hafva hemställt, att under borstbindararbeten måtte upptagas nagelpolerare. Då emellertid denna artikel svårligen torde kunna betraktas som ett borstbindararbete och för öfrigt denna jämförelsevis obetydliga importvara knappast lärer behöfva specificeras, torde hvad ämbetsverken i berörda afseende föreslagit icke böra vinna beaktande.

Beträffande det inom pappersgruppen i rubriken för bilder intagna stadgandet, att bilder äro dit hänförliga, äfven om de äro anbragta på annat material än papp eller papper, hafva ämbetsverken, efter att hafva erinrat, att stadgandet ägde motsvarighet i gällande taxas rubrik för litografiska arbeten, vidare anfört, att detsamma understundom föranledt oegentligheter vid tullbehandlingen; samt att anmärkningen 5 till ifrågavarande rubrik i taxeförslaget visserligen syntes hafva tillkommit i syfte att reglera tillämpningen, men att oafsedt det till synes oegentliga uti att hänföra t. ex. en reklamskylt af järnplåt till pappersgruppen, om bilden kunde anses som hufvudsak, under det att densamma, om så ej vore förhållandet, vore hänförlig till rubrikerna för plåt- och bleckvaror (Afd. XII A.), afgörandet i berörda afseende syntes komma att medföra tulltekniska svårigheter; och hafva ämbetsverken föreslagit, att det i rubriken — inom parentes — upptagna tillägget »äfven anbragta på annat material än papp eller papper» tillika med nyssnämnda anmärkning 5 måtte utgå.

Det torde kunna ifrågasättas, om de hufvudsakligen tulltekniska skäl, som sålunda anförts för ämbetsverkens yrkande, äro tillräckliga för att motivera det af ämbetsverken föi'ordade afsteget från gällande, af

Pälsverk.

Nr 217-224.

Borstbindararbeten. Nr 277.

Bilder. Nr 332.

222 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

kommittén upptagna bestämmelser; och då härtill kommen att utredning saknas om den föreslagna ändringens verkan i skyddsafseende, finner jag mig förhindrad att tillstyrka densamma.

Mattor af ylle. Med förmälan, att kommittén och ämbetsverken framlagt i någon

Nr 374—378. m;|n skiljaktiga förslag beträffande tullen å yllemattor, och efter att hafva redogjort för de olika förslagen samt dem åtföljande motiveringar, yttrade departementschefen vidare.

Den viktigaste skillnaden mellan de båda förslagen består däri, att kommittén förordat en tull af 2 kronor per kilogram för knutna mattor, under det att ämbetsverken icke upptagit särskild tullsats för dylika mattor, utan lära de enligt ämbetsverkens förslag komma att hänföras till afpassade, skurna plyschartade mattor med en tullsats af 1 krona 25 öre per kilogram. Den af kommittén föreslagna tullsatsen synes visserligen vara hög i förhållande till värdet å mirzaporemattorna, hvilka enligt till ämbetsverken från en importfirma lämnad uppgift kosta 2 kronor 61 öre per kilogram, men jag är icke öfvertygad om att afgörande vitsord gent emot kommitténs omfattande utredning bör tillerkännas från ett enda håll inkomna uppgifter, helst de värden å mattor, hvarmed den officiella statistiken räknar och som utgöra för plyschartade 4 kronor 25 öre och för andra slag 4 kronor, allt per kilogram räknadt, gifva vid handen, att de ämbetsverken meddelade prisuppgifterna äro anmärkningsvärdt låga. Härtill kommer, att knutna mattor öfver hufvud taget och sålunda äfven mirzaporemattorna ingalunda kunna anses vara,^ strängt taget, förnödenhetsartiklar, hvarför tullen å dem torde vara af mindre betydelse. Det må äfven erinras därom, att i den tyska autonoma tariffen upptages en tull af 200 mark per 100 kilogram för knutna mattor. Jag finner alltså icke skäl att i denna del frångå kommitténs på ett flertal framställningar grundade förslag. Ej heller hvad ämbetsverken i öfrigt föreslagit beträffande mattor torde vara skäl biträda, med undantag dock hvad gäller redaktionsförändringarna i rubrikerna n:r 376 och 378.

6arn m. m. Lika litet som efter hvad jag förut antydt, finner mig kunna

af vegetabi- förorda den af ämbetsverken föreslagna ändrade uppställningen af rubri- 'ämne^méd kerna för tågvirke och linor samt garn af andra vegetabiliska spånadsundantag af ämnen än bomull, lika litet anser jag mig böra tillstyrka att, såsom Nr *393—418 ämbetsverken jämväl hemställt, en viktgräns upptages för särskiljande af bind- och segelgarn från annat garn. Jag finner det nämligen icke ådagalagdt, att något praktiskt behof skulle förefinnas för införande af en dylik, i viss mån konstlad gräns.

223 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Af ämbetsverken har föreslagits, att konst- eller nitrerbomull skulle Nitrerbomuii. åsättas en tull af 10 öre per kilogram. Häremot har emellertid gjorts Nr 449 invändning i den förut omförmälda skriften från skånska bomullskrutfabriksaktiebolaget.

Framställning om tullskvdd för beredningen af nitrerbomull, hvilken artikel vanligen beredes af bomullsaffall, gjordes på sin tid till tulltaxekommittén, men föranledde icke till något förslag från kommitténs sida hufvudsakligen af anledning, att kommittén, på sätt å sid. 499 i dess betänkande framhålles, icke medhann att ägna frågan en allsidig och uttömmande granskning. Behofvet af en dylik granskning synes mig ock vara uppenbart. Jag tänker därvid särskildt på sambandet mellan denna tullfråga och skyddet för sprängämnestillverkningen. Det må nämligen icke förgätas, att då gällande tnllsatser för sprängämnen — i hvilka tullsatser nu icke föreslås någon ändring — år 1896 fastställdes, man utgick därifrån, att nitrerbomull, som utgör en betydande beståndsdel i bomullskrut och äfven ingår i andra sprängämnen, fortfarande skulle åtnjuta tullfrihet. Denna varas beläggande med tull torde därför kunna antagas böra föranleda en revision af sprängämnestullarna.

I detta ämne föreligger emellertid icke någon utredning, och då frågan ej heller i öfrigt synes vara fullt klar, finner jag mig icke kunna biträda ämbetsverkens ändringsförslag.

Kommittén anför i fråga om artikeln bomullsvadd följande: Bomullsvadd.

»Beträffande artikeln vadd har ingen annan förändring vidtagits, än Nr oc'' att kemiskt renad eller för medicinskt behof beredd vadd, inkommande i småförpackningar för detalj försälj ning, ansetts böra beläggas med samma tullsats, 20 öre per kilogram, som gäller för den med gummi, lim eller liknande ämne bestrukna. Den arbetskostnad, som på dessa varor genom förpackningen nedlagts, har nämligen ansetts kunna väl motsvara den af klistringen eller limningen föranledda. Åtgärden är ytterligare motiverad af den af kommittén förut uttalade åsikten om lämpligheten af, att varor af skilda slag, som importeras i småförpackningar och äro afsedda för detalj försälj ning, åsättas särskild tullsats i afsikt att främja dylik förpackningsverksamhet inom landet.

Under senare skedet af kommitténs arbeten, då efter utredningens afslutande förslaget till tulltaxa redan förelåg i utkast, har från tio af landets vaddfabriker hemställts, att, med bibehållande al tullfrihet för all okardad bomull, rå, blekt, färgad eller kemiskt renad, tull måtte åsättas alla kardade tillverkningar af bomull eller bomullsaffall, vare sig dessa införas i balar eller paket. Såsom skäl för denna hemställan fram-

224 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

hålles den svåra konkurrensen med utlandet, äfvensom att de flesta konkurrerande länder, såsom Norge, Danmark, Finland, Tyska riket, Österrike, Ryssland och Frankrike, hafva skyddat sin fabrikation af hithörande slag genom tullar, hvarjämte anföres, att, om enbart vadd i småförpackningar skulle beläggas med tull, apotek och större affärer skulle importera varan i balar och själfva förpacka densamma, och att sålunda därigenom intet skydd bereddes tillverkningen af vadd inom landet. Hvad kemiskt ren bomull beträffar, önskades fortfarande tullfrihet, emedan den utgjorde en viktig råvara för vaddfabrikationen, ehuruväl samma vara, därest denna industrigren gåfves tillfälle att utveckla sig, helt visst med fördel skulle kunna tillverkas inom landet.

Visserligen utvisar importstatistiken, att införseln af obestruken vadd under tioårsperioden 1898—1907 ökats från 36,337 till 132,502 kilogram (sistnämnda kvantitet motsvarande i värde 177,791 kronor), alltså nära fyrdubblats, under det att tillverkningen inom landet endast ökats från ett värde af 500,534 kronor år 1897 till 796,801 kronor år 1906; men då å andra sidan en större del af importen torde utgöras af kardad bomull för sjukvårdsändamål, och då ytterligare utredning icke inedhunnits, har det ansetts lämpligt att tills vidare bibehålla tullfrihet för denna vara.»

I afseende å artikeln i fråga hafva ämbetsverken gjort ett uttalande, som i hufvudsak är af följande lydelse:

»I framställning, understödd af en af landets industri- och handelskammare, har hos kommerskollegium yrkats på, att all för medicinskt behof beredd och äfven kemiskt renad, kardad bomull skall åsättas en tullsats af 20 öre per kilogram. Som motiv härför framhålles, att detta önskemål delas af samtliga vaddfabrikanter, samt att äfven bomullsspinnerierna skulle hafva fördel af ett eventuellt tullskydd, då de med införande af ett sådant lättare skulle vinna afsättning för de värdefullaste affallsprodukterna vid garntillverkningen.

I motiveringen till förslaget omnämnes, att redan till tulltaxekommittén från tio fabriker på området inkommit gemensam framställning i delvis samma syfte, som ofvan berörts, hvilken framställning dock icke föranledt någon åtgärd, delvis på den grund, att en tullbeläggning skulle beröra bomull och vadd, som användas för sjukvårdsändamål.

Vid jämförelse mellan tillgängliga import- och produktionssiffror visar det sig, att importen af varorna ifråga under tioårsperioden 1898 —1907 nästan fyrdubblats, och att äfven produktionen ökats, dock ej tillnärmelsevis i samma proportion. Häraf kan dragas den slutsatsen,

225 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

att vaddindustrien inom landet är besvärad af utländsk konkurrens, samt att den skulle hafva stort gagn af ett lämpligt afvägdt tullskydd, då väl är troligt, att den ökning i konsumtion, som ofvan påpekats, därigenom skulle tillförsäkras den inhemska tillverkningen. På grund häraf synas krafven på tullbeläggning berättigade, såframt de omfatta varor, som undergått nämnvärd förädling, sålunda för medicinskt behof beredd och kemiskt renad, såväl vadd som bomull. Däremot har icke ansetts, att tullskydd bör ifrågakomma för så enkel och jämförelsevis billig förarbetning som endast kardning.

Hvad tullsatsen beträffar, synes den ofvan nämnda, 20 öre per kilogram, allt för hög i jämförelse med t. ex. den lägst föreslagna garntullen, 15 öre per kilogram, och torde densamma icke böra sättas högre än den, som här ofvan föreslagits för nitrerbomull, eller 10 öre per kilogram.

Omnämnda förhållande, att en del bomull och vadd för sjukvårdsändamål skulle beröras af tullsatsen, synes icke af den vikt, att det borde kunna utgöra hinder för tullbeläggande af varorna, om så finnes erforderligt för stödjande af den inhemska industrien. Därjämte bör påpekas, att i förslaget upptagits tull, icke blott för samma varor i småförpackningar, utan äfven för kirurgiska artiklar och förbandsartiklar i allmänhet. Äfven bör framhållas, att priserna troligen här, liksom på andra områden, komma att regleras af konkurrensen inom landet, endast tullskyddet blir sådant, att den utländska konkurrensen kan uthärdas.

Inhämtade prisuppgifter gifva vid handen, att den inom landet fabricerade varan äger ett medelvärde af 1 krona SO öre per kilogram, under det att den utländska på platsen betingar ett medelvärde af 1 krona 10 öre per kilogram. En tullsats af 10 öre per kilogram skulle sålunda utgöra omkring 9.1 procent af import värdet.»

Såsom af den nu lämnade redogörelsen framgår, hafva de inhemska vaddtillverkarna i sina vid skilda tillfällen gjorda framställningar intagit delvis alldeles motsatta ståndpunkter, i det att de hos kommittén anhållit om bibehållande af tullfrihet för det för dem viktiga halffabrikatet kemiskt ren bomull, under det att i framställningen till ämbetsverken påyrkats tull å denna vara. Redan denna osäkerhet rörande det tullskydd, tillverkarna sjkifva anse sig behöfva, har gjort mig tveksam om lämpligheten af den här ifrågasatta nya tullen. Den för mig afgörande synpunkten har emellertid varit hänsynen till sjukvården. I olikhet mot ämbetsverken kan jag nämligen icke anse den omständigheten, att en Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 29

Strimlor, klippta af plåt.

226 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

del bomull och vadd för sjukvårdsändamål skulle beröras af tullsatsenr vara af underordnad vikt; och då jag icke är öfvertygad om, att konkurrensen de inhemska fabrikerna emellan skulle, åtminstone till en början, blifva tillräcklig att förtaga verkan på varupriset af den ifrågasatta tullen, måste jag afråda från densammas införande. Då jag sålunda ansluter mig till kommitténs förslag, gör jag det äfven så till vida, att jag förordar tull å bomull och vadd för medicinskt behof, beredda och inkommande i småförpackningar för detaljhandeln. Jag torde dock icke härigenom göra mig skyldig till någon inkonsekvens, då sistnämnda tull icke torde hafva annan praktisk betydelse, än att den nödvändiggör förpackningsbestyrets verkställande inom landet.

På det att ur plåt klippta strimlor (band) af mer än 10 mm. bredd ej måtte komma att draga lägre tull än den plåt, hvaraf de äro framställda, hafva ämbetsverken ansett (sid. 88) ett förtydligande i detta afseende erforderligt och funnit detsamma lämpligen kunna upptagas i en till rubrikerna för varmvalsadt, ej särskildt nämndt, järn fogad anmärkning, så lydande:

»Ur plåt klippta strimlor (band) af mer än 10 mm. bredd draga den för plåten bestämda tull.»

Vidare hafva ämbetsverken föreslagit, (sid. 91) att ur plåt klippta strimlor af den för tråd fastställda dimensionen, d. v. s. af högst 10 mm. bredd, skulle draga de för platt tråd föreslagna tullsatser; och hafva ämbetsverken härom anfört, att visserligen den för rubriken 707 i kommitténs förslag upptagna tullsatsen skulle blifva 1 öre lägre, per kilogram räknadt, än för den plåt, hvaraf sådana strimlor vore framställda, men att denna obetydliga skillnad ej torde behöfva föranleda någon undantagsbestämmelse för af sådan plåt framställd vara.

Mot ämbetsverkens förslag i hvad det afser strimlor af tråddimension har emellertid från sakkunnigt håll anmärkts, dels att de ifrågasatta trdlsatserna syntes väl höga för strimlor ur varmvalsad plåt, dels ock att strimlor ur tullfri plåt, hvilka för närvarande likaledes vore tullfria, skulle komma att åsättas en tull, om hvars behöflighet icke förebragts utredning. Det har vidare från samma håll framhållits, att såväl nyssnämnda olägenheter som den af ämbetsverken sjkifva påpekade o egentligheten i deras eget förslag blefve afhjälpta, om ur plåt klippta strimlor finge oafsedt bredden tullbehandlas såsom plåt, hvilken tullbehandling för öfrigt vore den nu tillämpade.

Då jag för min del anser sistnämnda förslag vara lämpligare än det af ämbetsverken framlagda, vill jag förorda, att de af ämbetsverken

227 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

föreslagna bestämmelserna för plåtstrimlor ersättas med en till rubrikerna för plåtar fogad anmärkning af innehåll, att ur plåt klippta strimlor (band) skola, oafsedt bredden, draga den för plåten bestämda tull.

Till rubrikerna n:r 684—691 i kommitténs förslag finnes fogad en Ej så lydande anmärkning:

»Ej rätvinklig, bär förut nämnd, klippt plåt af mindre än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 25 procent.»

Om denna bestämmelse har kommittén yttrat följande:

»Plåtar förekomma vanligen rätvinkliga, men emellanåt gifves åt dem genom klippning annan, oftast rund, form. Vid rundklippning bortgår minst 22 å 23 procent af godset. Med hänsyn därtill har järnkontorets förslag om högre tull — 25 procents förhöjning af eljest utgående tull — för den plåt, som genom klippning erhållit annan än rätvinklig form, synts befogadt. Då emellertid, enligt hvad upplyst blifvit, en dylik tullförhöjning skulle verka synnerligen betungande, i händelse den skulle drabba äfven importen af runda ämnen till ång-' pannegaflar, har den ansetts böra, i likhet med hvad fallet är i Tyskland, begränsas att gälla allenast tunnare plåt. I Tyskland tillämpas dylik procentisk ökning af plåttullen endast för plåt, som är tunnare än 5 millimeter. Då här i stället valts en gräns af 7 millimeter, har detta skett med hänsyn därtill, att tullen å plogvändskifvor icke kan blifva fullt effektiv, med mindre ämnena därtill, hvilka hafva ända till 6.5 millimeters tjocklek, draga höre tull än vanlig plåt.»

Ämbetsverken hafva i denna fråga haft en något olika uppfattning och därom anfört:

»Beträffande den tullförhöjning, som bör ifrågakomma för ej rätvinklig, klippt plåt, kunna ämbetsverken ej fullt dela kommitténs uppfattning. Ehuru den beräkning måste anses riktig, att affallet vid framställning af rund plåt uppgår till 22 å 23 procent af godset, synes dock denna omständighet ej uteslutande böra läggas till grund vid bedömandet af tullförhöjningen, enär många andra slag af icke rätvinklig plåt förekomma, vid hvilkas framställning affallet är långt mindre betydande.

En tullförhöjning af 15 procent anse ämbetsverken för sin del i genomsnitt bättre motsvara verkliga behofvet.

Hvad kommittén vidare anfört beträffande runda ämnen till ångpannegaflar, synes ej utgöra tillräckligt skäl för att fritaga desamma från den högre tullen, hvilken med en förhöjning af endast 15 procent äfven blifver mindre betungande.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställes, att ifrågavarande anmärkning erhåller följande förändrade lydelse:

228 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt drager en tullförhöjning af 15 procent.»

De skäl, som af ämbetsverken anförts, synas mig icke tillräckligt motivera annan ändring i kommitténs förslag, än att tullförhöjningen bestämmes till allenast 15 procent; och får jag för den skull förorda kommitténs förslag med denna modifikation.

Planschetter Ämbetsverken hafva föreslagit, att i rubriken n:r 714 af kom-

Nret®j4 mitténs förslag måtte upptagas fjädrar i längder af mer än 10 mm.

bredd till beklädnadspersedlar eller liknande ändamål, men då det torde erbjuda svårighet att skilja dylika fjädrar från de till rubriken n:r 715 hänförliga driffjädrarna och något praktiskt kraf icke lärer påkalla förstnämnda fjädrars specialisering, anser jag ämbetsverkens ifrågavarande förslag böra lämnas utan vidare afseende.

Skrufvar etc. Den af ämbetsverken föreslagna ändringen af anmärkning 1 till

Nr726—729. ruprikerna för skrufvar, bultar och muttrar m. m. anser jag icke böra vinna afseende, då ett godkännande af densamma torde kunna i viss mån äfventyra det af ämbetsverken förordade säkerställandet af tullen å blanka muttrar.

^särekHdt*] Beträffande de föreslagna tullsatserna för smidbart gjutgods och

nämnda, andra varor af smidbart järn, ej särskildt nämnda, har kommittén anfört, Nr818— 829. bland annat, följande:

»Indelningen i viktgrupper och tullsatsernas afvägande har företagits i samråd med särskildt tillkallade sakkunniga, därvid kommittén sökt anpassa tullarna efter hvad för specificerade järnvaror föreslagits och till beredande af nödigt skydd för den inhemska tillverkningen. Erinras må, hurusom under senare år tillverkningen af smidbart gjutgods, såväl aduceradt som stålgjutgods, börjat upptagas inom landet. Tillverkningen af aduceradt gjutgods synes drifvas med stor energi och hafva goda utsikter till utveckling, men som den ännu delvis befinner sig på experimentens stadium — framställning af sådant gjutgods fordrar stor erfarenhet och är i hög grad beroende på, hur järnsorterna blandas — samt har att uthärda stark konkurrens från utlandet, särskildt från Tyskland och Förenta staterna, lärer ett bättre skydd vara behöfligt. Jämväl tillverkningen af stålgjutgods, som upptagits vid flera af landets järnbruk, lärer tryckas af den skarpa utländska konkurrensen,

229 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

något som af representanter för denna industri kraftigt betonats. Aduceradt gjutgods och stålgjutgods inkomma hufvudsakligen som maskindelar, i följd hvaraf tullen nu utgår med 10 procent af varuvärdet. De af kommittén föreslagna tullsatserna lära, enligt hvad utredningen gifvit vid handen, i stort sedt innebära en måttlig förhöjning af gällande tull. Att berörda tullsatser äro något lägre än som från tillverkarnas sida påyrkats, har sin förklaring i hänsyn till angelägenheten af, att maskinindustriens halffabrikat icke måtte mer än nödigt fördyras.»

I ämbetsverkens utlåtande återfinnas i detta ämne följande uttalande och förslag:

»Beträffande de tullsatser, kommittén föreslagit för rubr. 818—829, hafva målsmän för den svenska järnindustrien framhållit, att för ernående af något så när tillfredsställande skydd mot utländsk konkurrens, hvilken särskildt under nu rådande tryckta konjunkturer varit synnerligen påträngande, dessa tullsatser borde höjas med i rundt tal 50 procent af de föreslagna beloppen.

Vid jämförelse mellan å ena sidan de tullsatser, kommittén föreslagit för icke smidbart gjutgods och varor däraf, samt å andra sidan tullsatserna för smidbart gjutgods och andra varor af smidbart järn, har det synts ämbetsverken, som om kommittén ej tagit vederbörlig hänsyn till de högre kostnaderna för framställandet af sistnämnda artiklar. Med afseende å tullsatsernas storlek gäller jämväl här, hvad som vid rubr. 808—817 anförts beträffande verkningarna af den ofvan föreslagna tullen å tackjärn.

Om också tulltekniska betänkligheter mot särskiljande af smidbart och icke smidbart gods kräfva likformighet i tullsatserna beträffande de lägre viktgrupperna för ifrågavarande olika artiklar, synes ett bättre skydd för de högre viktgrupperna vara af behofvet påkalladt, och få ämbetsverken i detta syfte och med stöd af hvad sålunda anförts förorda följande tullsatser:

för rubr. 818..........1 kg. —: 06

819 ..........1 kg. —: 07

820 .......... 1 kg. —: 08

821 ..........1 kg. —: 10

822 .......... 1 kg. —: 11

823 .......... 1 kg. —: 13

824 .......... 1 kg. —:07

825 .......... 1 kg. —: 09

826 .......... 1 kg. —: 12

230 Strimlor, klippta ur kopparplåt.

Maskiner.

Slumprubri ken för maskiner. Nr 1002.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

för rubr. 827 .......... 1 kg. —: 13

828 .......... 1 kg. —: 16

829 .......... 1 kg. — :21».

På sätt af kommittén antydes, lärer vid bestämmandet af ifrågavarande tullsatser stor varsamhet böra iakttagas med hänsyn därtill, att maskinindustriens halffabrikat, som äro i stor utsträckning hit hänförliga, icke få mer än skäligt belastas med tull. Härtill kommer, att dessa tullsatser hafva i viss mån grundläggande betydelse äfven för tullarna för åtskilliga specificerade järnvaror, hvadan desamma icke torde utan tvingande skäl höra ändras. Vid sådant förhållande och då hvad ämbetsverken anfört icke symes mig till fullo ådagalägga behofvet af förhöjda tullar, finner jag mig icke böra biträda det af dem framställda förslaget.

För strimlor, klippta ur kopparplåt, torde till ernående af öfverensstämmelse med nu tillämpad tullbehandling böra införas motsvarande bestämmelse, som föreslagits med afseende å klippta plåtstrimlor af järn. Den af ämbetsverken föreslagna (sid. 103) mindre ändringen af öfverrubriken till den vanliga koppartråden lärer sålunda böra förfalla.

Utöfver det allmänna uttalande rörande maskintullarna, jag redan gjort, har jag endast föga att tillägga beträffande dessa tullar. Jag vill dock, jämte ett par detaljfrågor, till hvilka jag strax skall återkomma, framhålla, att, för den händelse det framlagda förslaget om en viss procentuell minimitull för maskiner och apparater samt delar däraf icke skulle vinna godkännande, det torde blifva nödigt att i åtskilliga fall undersöka, huruvida de af kommittén föreslagna vikttullarna innebära tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen. Sålunda synes mig kunna ifrågasättas, om bland annat tullsatserna för följande artiklar, nämligen kompressorer och kylmaskiner af mer än 10,000 kilograms vikt, iläggningsmaskiner samt stickmaskiner, äro i berörda hänseende tillfyllestgörande.

Beträffande omfattningen af den under maskingruppen upptagna s. k. slumprubriken (n:r 1002) hafva ämbetsverken anfört följande.

»I kommitténs förslag hafva åtskilliga redskap och verktyg upptagits under grupperna för trä- och järnvaror med särskilda tullsatser. Ej särskildt nämnda redskap och verktyg skulle däremot komma att tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, en tullbehandlingsprincip, som, särskildt med hänsyn till bestämmelsen i § 1 mom. b)

231 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

tulltaxeunderrättelserna, i tillämpningen synes blifva mindre tillfredsställande. Det är nämligen påtagligt, att, likaväl som tullen för finare, ej särskildt nämnda redskap och verktyg, genom denna bestämmelse kan reduceras till en bråkdel af den nuvarande, likaväl kunna vissa andra, gröfre och billigare artiklar af nämnda slag blifva allt för högt tullbeskattade. Olägenheterna häraf, i den mån de i ena eller andra afseendet beröra inhemsk industri, ligga i öppen dag och blifva större, ju flera ifrågavarande tekniska hjälpmedel, industrien kommer att anlita.

Äfven tulltekniska skäl synas tala för en förändring.

Med hänsyn till taxans systematiska uppställning kunde ifrågasättas, huruvida ej rubriker för ej särskildt nämnda redskap och verktyg borde upptagas under vissa af de olika grupperna, men i betraktande af materialets olika beskaffenhet torde få anses lämpligare, att detta sker under maskin gruppen, som omfattar artiktar oafsedt materialets beskaffenhet. »

I anslutning härtill hafva ämbetsverken hemställt, att i förevarande rubrik måtte upptagas äfven ej särskildt nämnda redskap och verktj^g.

Då de ur tillverkningssynpunkt viktigare redskapen och verktygen synas hafva blifvit i förslaget specificerade och då det ej heller i öfrigt torde vara af något påvisadt verkligt behof påkalladt att vidtaga den ifrågasatta ändringen, hvilken skulle innebära ett betydande afsteg från den i taxeförslaget eljest genomförda systematiska uppställningen, anser jag mig icke böra förorda ifrågavarande ändringsförslag.

Ämbetsverken hafva till tullfrihet föreslagit (sid. 127) valsar och valscylindrar, ej särskildt nämnda, af koppar eller däraf framställda legeringar, med eller utan mönster. Enligt kommitténs förslag skulle åter dessa artiklar såsom hänförliga till rubriken n:r 1014 draga tull med 8 kronor per 100 kilogram. För närvarande äro de belagda med 10 procents värdefull.

Till stöd för sitt förslag har kommittén, efter att hafva upplyst att priset å registervalsar af mässing eller koppar utgjorde 200 till 300 kronor per 100 kilogram, anfört, att visserligen blefve den föreslagna tullen låg för koppar- och mässingsvalsar, men däremot syntes dock intet vara att erinra, ty ifrågavarande valsar för textilindustrien gjordes icke inom landet, och hvad beträffade registervalsar, som tillverkades vid de inhemska verkstäderna, syntes föga sannolikt vara, att dessa enkla och lätt konstruerade valsar gjordes till föremål för import

Valsar. Nr 1014.

232 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

annat än tillsammans med den maskin, till hvilken de hörde, hvarvid de droge den för denna bestämda tull.

Ämbetsverkens förslag åtföljes af en motivering, som är af följande innehåll.

De af kommittén föreslagna tullsatserna för bearbetade valsar och valscylindrar, ej särskild! nämnda, innebure en afsevärd lindring i tullen för åtminstone vissa slag, som ej vore föremål för tillverkning inom landet annat än i mindre skala vid de fabriker, som hade användning därför. I och med den af ämbetsverken ifrågasatta bestämmelsen, att tullsatsen för maskiner och apparater samt delar däraf skulle motsvara minst 11 procent af värdet, komme den lättnad, som afsetts för importen af dylika maskindelar, att försvinna. Beträffande de valsar och valscylindrar, som i detta afseende erbjöde största intresset, nämligen sådana, som bestode af koppar eller däraf framställde legeringar, syntes ur skyddssynpunkt intet vara att erinra mot beviljande af tullfrihet för desamma, en åtgärd, som skulle hälsas med tillfredsställelse äfven på den grund, att alla formaliteter vid de ofta förekommande försändelserna af valsar, som omgraverades vid utländska gravyrverkstäder, härigenom skulle undvikas. Tullsatsen hade hvarken större statsfinansiell betydelse eller vore ur skyddssynpunkt erforderlig.

För egen del kan jag icke finna annat, än att ämbetsverken något underskattat den ifrågavarande tullsatsens egenskap af skyddstull. Enligt hvad jag inhämtat, anse de inhemska tillverkarna af registervalsar redan den af kommittén föreslagna tullreduktionen betänklig, och framhålla de nu, att, om tullskyddet skulle alldeles borttagas, vore sannolikt, att berörda tillverkning måste helt och hållet nedläggas, något som skulle lända till skada icke blott i och för sig utan äfven i så måtto, att metallverkens afsättningsmöjligheter för koppar- och mässingsrör blefve inskränkta. Med hänsyn härtill anser jag försiktigheten bjuda att icke biträda ämbetsverkens förslag i förevarande del.

Fosforseskvisulfid etc. N:r 1129.

Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksaktie. bolag.

I sin förut omförmälda skrift har Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag gjort underdånig framställning om vidtagande af skyndsamma åtgärder till vinnande af tullfrihet i Sverige för fosforseskvisulfid och fosforhydrid.

Till stöd för detta yrkande har bolaget anfört i hufvudsak följande.

Sedan genom ny lagstiftning i Stor-Britannien och Irland införseln till dessa länder för konsumtion därstädes af de förut fosforhaltiga tändstickor, som benämnts paraffinstickor, blifvit förbjuden, hvilken lag till-

233 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

lämpades i fråga om import från och med den 1 januari 1910, hade bolaget liksom tändsticksindustrien i allmänhet sökt efter ett ämne, ägnadt att i de så kallade paraffinstickorna ersätta den hvita fosforn. Såsom ett sådant ersättningsämne erbjöde sig i främsta rummet den förening af svafvel och fosfor, som benämndes fosforseskvisulfid. Användningen af detta ämne för tändstickor uppfanns på sin tid af tvenne fransmän, Henri Sévene och Emile Cahen, samt patenterades af dem i de flesta länder, däribland äfven i Stor-Britannien. Den stora tändsticksfirman Bryant & May Limited, London, inköpte patenträtten för Stor- Britannien och flere andra länder med uteslutande användningsrätt för firman. Vid ärendets behandling rörande förbud för försäljning i Stor- Britannien af tändstickor med hvit fosfor utlofvades dock af patentinnehafvarna, Bryant & May Ltd, till de engelska tändsticksfabrikanterna rättighet att få nyttja patentet emot en viss afgift, hvarvid, i händelse öfverenskommelse ej kunde träffas, den möjligheten var inrymd att hänvända sig till officiell myndighet för lösande af ersättningsfrågan emellan de engelska firmorna. Utländska tändsticksfabrikanter voro helt och hållet hänvisade till möjligheten af enskild öfverenskommelse med patentinnehafvarna, för så vidt de ville använda detta ersättningsämne, och då enligt bolagets förmenande ämnet fosforseskvisulfid för närvarande syntes vara det bästa och mest bepröfvade, hade bolaget för rättigheten att få nyttja det engelska patentet blifvit nödsakadt att öfverenskomma om en synnerligen hög licensafgift till de nyss nämnda engelska tändsticksfabrikanterna för användande af detta ersättningsämne i tändstickssatsen. Den svenska tändsticksindustrien drabbades därför, hvad paraffinstickor för Stor-Britannien beträffade, af en betungande afgift för nyttjandet af detta ersättningsämne, hvilket förhållande förminskade konkurrensmöjligheten gent emot de engelska, inhemska konkurrenterna. Men icke nog härmed, utan vid tullbehandling af ämnet fosforseskvisulfid hade tullförvaltningen i Göteborg behandlat detsamma under rubrik kemiskt tekniskt preparat, dragande en tullsats af 15 % af värdet, under det att, som bekant, de enkla ämnen, hvaraf fosforseskvisulfiden vore sammansatt, nämligen fosfor och svafvel, vore tullfria. Då i Sverige icke existerade eller, enligt bolagets mening, kxmde med fördel existera någon fabrik för tillverkning af detta ämne, utgjorde tullsatsen i fråga en beskattning af tändsticksindustrien utan fördel för någon inhemsk tillverkare af råvaran. Det hade väl knappast förutsetts vid tulltaxans uppställande, att det då för tändsticksindustrien mera obekanta ämnet fosforseskvisulfid skulle spela en så betydande roll för tändsticksindustrien, särskildt med afseende på export till Stor-Britannien och Irland; eljest Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 30

234 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

skulle helt säkert denna viktiga råvara för tändsticksindustrien förklarats tullfri. Med den hårda konkurrens, som för närvarande förefunnes, och med den tullpolitik, som för närvarande visade sig i Stor- Britannien, hade bolaget sett en fara för hela sin tändsticksindustri på vissa marknader och hade under sista månaderna nödgats att inköpa ett större jordområde för anläggande af fabrik i England. Det vore visserligen icke bolagets afsikt att för närvarande därstädes bedrifva tillverkning af tändstickor, afsedda för försäljning och afsättning i själfva Stor-Britannien, utan för närvarande vore det endast bolagets afsikt att där bedrifva tillverkning af svenska säkerhetständstickor och exportera desamma för vissa brittiska kolonier, främst Australien, hvilken koloni lämnade preferenstull för brittiskt fabrikat, enär en prohibitiv tull, hvilken i detta fall vore den dubbla mot engelskt fabrikat, omöjliggjorde importen af svenskt tillverkade tändstickor för ifrågavarande exportmarknad. Bolaget började därför inom allra närmaste månaderna uppförandet af en fabrik i England för nyssnämnda ändamål. Om nu åter de för bolagets industri nödvändiga råvarorna belädes med tull i Sverige, försvåiades möjligheten för svensk industri att konkurrera och industrien drefves till utlandet. I ett fall som detta med paraffinstickor, innehållande i satsen fosforseskvisulfid, skulle därjämte bolaget äfven hafva särskild fördel af att blifva betraktadt som engelsk fabrikant vid tillverkning af tändstickorna i England. Den tullsats, hvarom här vore fråga, verkade därför som en ren beskattning af en exportindustri på en vara, hvilken hade att kämpa med en stark konkurrens från inhemska fabrikanter, hvilka vore ställda i ett gynnsammare läge.

Bolaget hade under senaste året företagit vidtomfattande experiment att utfinna någonting annat i stället för fosforseskvisulfid att nyttjas för de så kallade paraffintändstickorna, och därvid kommit till ämnet fosforhydrid, hvars kemiska formel vore P 12 H6. Då emellertid framställningssättet af ämnet i större och praktisk skala visade sig svårlöst och bolaget icke vore i tillfälle att därmed själf sysselsätta sig, vände bolaget sig till de stora engelska kemiska fabrikanterna, Albright & Wilson i Oldbury, hvarvid det visade sig, att desamma i sin kemists namn redan uttagit patent för ämnets användning i tändstickor. Bolaget hade därefter med nämnda firma träffat preliminär öfverenskommelse för det fall, att det lyckades firman leverera fosforhydriden till ett sådant pris och sådan beskaffenhet, att dess användning i tändstickor möjliggjordes, hvarefter försöken skulle fortsättas att i större skala fabricera tändstickor, hvilka de engelska köparne kunde komma att godkänna. Vid tullbehandling af en mindre post fosfor-

235 Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hydrid i Göteborg hade densamma dragit en tull af 15 procent af värdet efter tariffen kemiskt tekniskt fabrikat, ehuru råvaran fosfor vore tullfri. Fabrikationssättet af ämnet fosforhydrid vore den nyssnämnda engelska firmans fabrikshemlighet och varan tillverkades icke annorstädes, långt mindre i Sverige. Ehuru möjligheten att nyttja detta ämne för tändstickor ännu vore oviss samt frågan befunne sig på experimentets stadium, vore det dock af yttersta vikt att redan nu få fosforhydriden förklarad tullfri i Sverige, för det fall att en praktisk lösning för ämnets användning i tändstickor kunde utfinnas.

Öfver ifrågavarande framställning har generaltullstyrelsen i infordradt, den 14 december 1909 afgifvet underdånigt utlåtande, med tillkännagifvande att de i ansökningen omförmälda artiklarna, fosforseskvisulfid och fosforhydrid, icke kunde attesteras annorlunda än såsom kemiskt tekniska preparater, ej specificerade: andra slag, med en införselafgift af 15 procent af värdet, vidare anfört, att, då emellertid, enligt hvad af handlingarna i ärendet syntes framgå, ifrågavarande artiklar hvarken vore eller, på grund af mötande patenthinder, torde komma att blifva föremål för inhemsk tillverkning och afsikten med deras införsel vore att använda dem såsom beståndsdelar i en svensk exportvara af stor betydenhet, generaltullstyrelsen ansåge talande skäl förefinnas att icke genom tullbeskattning af dylika för en viss gren af tändstickstillverkningen oumbärliga råvaror försvåra möjligheten för en svensk industri att upptaga täflan på den utländska marknaden. Också hade i det af tulltaxekommittén afgifna förslag till ny tulltaxa den ena af dessa båda i tulltekniskt hänseende likställda artiklar, fosforseskvisulfiden, upptagits såsom tullfri. Att icke jämväl fosforhydriden funnes i förslaget särskilt an gifven, torde äga sin förklaring däri, att densamma, såsom utgörande ett tämligen nytt preparat, icke varit känd vid förslagets utarbetande. Styrelsen finge fördenskull i underdånighet hemställa, huruvida icke Kungl. Maj:t med anledning af den underdåniga framställningen måtte finna skäligt till nästkommande riksdag aflåta nådig proposition i syfte att åt de båda artiklarna fosforseskvisulfid och fosforhydrid bereda tullfrihet vid deras införsel hit till riket.

Hvad i denna fråga förekommit synes mig obetingadt tala för att artiklaiua fosforseskvisulfid och fosforhydrid komma i åtnjutande af tullfrihet. Likaså torde det vara lämpligt, att tullfriheten får tillämpas snarast möjligt och sålunda redan under innevarande år.

Ämbetsverken hafva föreslagit, att till rubriken n:r 1269 för väskor m. in., ej särskild! nämnda, måtte, i likhet med hvad ämbetsverken

Generaltull-

styrelsen.

Departements-

chefen.

Väskor. Nr 1269.

236 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hemställt beträffande rubrikerna n:r 212 och 214 för väskor m. m. af läder eller skinn, fogas en anmärkning af innehåll, att vid utrönande af väskors nettovikt skall lös inredning ej inräknas i vikten. För väskor, hänförliga till sistnämnda rubriker, äro tullsatserna olika, allteftersom väskorna väga per stycke netto högst 0.5 kilogram eller äro af högre nettovikt, och följaktligen har en anmärkning af berörda innehåll betydelse för tullbehandlingen af dylika väskor, men då för förstnämnda slag af väskor tullsatsen är oberoende af väskornas nettovikt, synes anmärkningen i fråga vara här öfverflödig.

Tulltaxeunderrättelserna.

Vid behandlingen af § 1 a) i förslaget till tulltaxeunderrättelser hafva ämbetsverken ifrågasatt, huruvida icke en förtydligande bestämmelse kräfdes rörande tullbehandlingen af varor, som utgöra blandningar af tullfria beståndsdelar. Ett särskildt stadgande i detta afseende torde dock icke vara erforderligt, då af kommitténs förslag oförtydbart lärer framgå, att af tullfria beståndsdelar sammansatta varor, som i sitt sammansatta skick icke undergått annan bearbetning än den, som består i beståndsdelarnas blandning, ovillkorligen skola vara tullfria.

I kommitténs förslag till tulltaxeunderrättelser lyder § 1 c) sålunda:

Vara förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande, där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick, allenast beståndsdelarna inkomma med samma lägenhet, och utan hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Till stöd för detta stadgande har kommittén åberopat följande motivering.

»Den grundsats, åt hvilken här gifves uttryck, har i viss mån tidigare vunnit tillämpning hos oss och torde, mer eller mindre strängt genomförd, behöfva upprätthållas till förebyggande af vissa tullsatsers eluderande. En motsvarighet återfinnes i de föreskrifter, hvarmed den tyska varuförteckningen inledes. I tillämpningen kan stadgandet naturligtvis icke under alla förhållanden genomföras, då det icke är möjligt för den tullbehandlande tjänstemannen att i hvarje fall veta, huruvida med samma lägenhet inkommit gods, hvilket tillsammans med det, som

237 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

tullbehandlas, utgör en vara; och någon retroaktiv tillämpning för redan utlämnadt gods bör gifvetvis icke ifrågakomma.»

Ämbetsverken hafva beträffande ifrågavarande stadgande anfört följande.

»Med den här föreslagna bestämmelsen har kommittén, såsom i motiveringen framhålles, åsyftat att förebygga vissa tullsatsers eluderande. Kommittén har emellertid förutsett, att stadgandet icke under alla förhållanden kan genomföras, och det torde ej heller kunna förväntas, att detta kan ske annat än i sällsynta undantagsfall. Följden skulle sålunda blifva, att endast den importör, som på grund af samvetsbetänkligheter ansåge sig böra vid tullbehandlingen upplysa, att vissa delar till en vara funnes förpackade i annat med samma lägenhet inkommande kolli, kunde drabbas af högre tull, medan en person med mindre starkt utprägladt rättsbegrepp hade de största möjligheter att frigöra sig från bestämmelsens verkningar. Tulltjänstemannen kan nämligen i allmänhet icke — och allra minst på de större tullplatserna — ingå i undersökning, huruvida delar till ett föremål finnes förpackade i något annat med samma lägenhet inkommet kolli. Ett fiskaliserande från tulltjänstemännens sida i detta afseende skulle ej heller vara lämpligt. Skulle tilläfventyrs upptäckas, att ett kolli innehölle vissa kompletterande delar till en med samma lägenhet inkommen, från tullverket redan afhämtad vara, har bestämmelsen knappast någon praktisk betydelse, enär tilläggstull ej skulle kunna utkräfvas, då för dess bestämmande i allmänhet kräfves förnyad undersökning af varan i dess helhet, och en sådan knappast skulle kunna föranstaltas, bland annat af det skäl, att den redan utlösta delen kunde vara försänd till annan ort.

En motsvarighet till den af kommittén föreslagna bestämmelsen, ehuru i betydligt mildrad form, har förefunnits i förr tillämpad praxis, nämligen då de olika beståndsdelarna inkommo i kolli, angifna på en och samma inlaga, men då häraf uppstod ett betänkligt osäkerhetstillstånd vid tullbehandlingen, har en mera liberal praxis med stöd af senare prejudikat utbildats, och erfarenheten har visat, att detta vid tillämpningen af nu gällande tulltaxa kunnat ske utan nämnvärdt störande inverkan beträffande tullskyddet.

Kommitténs taxeförslag synes i detta afseende erbjuda större trygghet, i det att uppmärksamhet i allmänhet synes hafva ägnats tullsatserna för delar till i förslaget upptagna varor.

Slutligen torde förtjäna påpekas, att, genom den i detta moment föreslagna bestämmelsen, resultatet understundom kan blifva alldeles motsatt mot hvad som åsyftas. Så t. ex. vid införsel af prydnadsglas

238 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i förening med förgylld eller försilfrad metall, då glaset med eller utan sådan sammansättning, jämlikt rubriken 652 skulle draga en tull af 1 krona per kilogram och metallen jämlikt rubriken 859 en tull af 2 kronor 59 öre per kilogram.

På grund af hvad sålunda anförts, och då en tullagstiftning, hvars efterlefnad endast undantagsvis kan öfvervakas, synes betänklig redan med hänsyn till det demoraliserande inflytande, densamma måste utöfva såväl på importören som på tulltjänstemannen, hemställes, att ifrågavarande moment erhåller följande lydelse:

att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick, allenast beståndsdelarna inkomma i samma kolli, och utan hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdelar saknas.»

Hufvudändamålet med förevarande stadgande är ju uppenbarligen att sätta tullmyndigheterna i stånd att hindra kringgåendet af vissa tullsatser. Detta syfte torde näppeligen på ett tillfredsställande sätt ernås genom den af ämbetsverken föreslagna utvägen. Å andra sidan lärer mot kommitténs förslag kunna resas den invändningen, att enligt detsamma åläggas tulltjänstemännen undersökningsplikt i sådan omfattning, att i många fall skulle möta afgörande hinder att fullgöra densamma. Emellertid synes för vinnande af det åsyftade målet vara tillfyllest, att en allmän föreskrift införes därom, att söndertagna varor af ifrågavarande slag äro underkastade förtullning såsom sammansatta varor, hvilken föreskrift skulle möjliggöra för myndigheterna att hindra missbruk utan att pålägga dem någon speciell fiskaliseringsskyldighet.

Kommittén har förutsatt, att specificerade tarasatser skulle införas i själfva taxan, i eller under de särskilda rubrikerna, hvarförutom kommittén gifvit tillkänna, att förslag till tarasatser icke kunnat af kommittén utarbetas, enär tarasatserna måste grundas på utredning, som erfordrade omständliga vägningar i tullpackhusen af inkommande varuförsändelser med hänsyn tagen till den i taxeförslaget genomförda specialiseringen.

Den 27 sistlidne maj anbefallde Kungl. Maj:t generaltullstyrelsen att i anledning af tulltaxekommitténs förslag till ny tulltaxa efter verkställd utredning upprätta och senast den 15 påföljande november till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till tarasatser. Till åtlydnad häraf har generaltullstyrelsen, på sätt jag förut nämnt, den 9 i sistnämnda månad inkommit med dylikt förslag och därvid tillika anfört, att endast

239 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

genom upprepade undersökningar och vägningar i tullpackhusen af de olika varuslagen kunde lämpliga och väl afpassade tarasatser utrönas, med anledning hvaraf styrelsen från tulldirektörerna i Göteborg och Malmö samt packhusinspektionen i Stockholm infordrat yttranden och förslag. Då emellertid tiden för utförande af sådana undersökningar varit allt för kort och då på grund af särskilda omständigheter importen den tid, undersökningen omfattat, varit särdeles obetydlig, hade vederbörande i allmänhet endast kunnat grunda sina förslag på de tarasatser, som vore upptagna i nu gällande tariff. Dessutom hade emellertid föreslagits vissa ändringar, bland hvilka märktes nedsättning i taran pa honung, i fat samt, hvad beträffade svafvelsyra i damejeanne, i korg och packning, höjning i nu gällande tarasats på grund af ändring i emballagebestämmelserna, hvarjämte föreslagits särskilda tarasatser å vissa varor, som nu antingen åtnjöte tullfrihet eller droge tull efter vissa procent af värdet, men enligt kommitténs förslag skulle tullbekandlas efter vikt.

På sätt af generaltullstyrelsens yttrande framgår, har en mera genomgående, utredning rörande tarasatserna icke kunnat erhållas, och, enligt hvad jag inhämtat, lärer en grundligare undersökning icke med fördel kunna anställas förr än i sammanhang med tillämpningen af den nya taxan. Det torde alltså vara riktigast att till en senare tidpunkt uppskjuta denna undersökning. De bestämmelser rörande de speciella tarasatserna, som nu i enlighet med generaltullstyrelsens förslag torde höra fastställas, lära emellertid sålunda erhålla en i viss mån provisorisk karaktär,, och vid sådant förhållande synas de mig icke lämpligen böra i taxan inarbetas, utan torde de få upptagas i en särskild tariff, som bifogas tulltaxan.

Kommittén har i § 5 tulltaxeunderrättelserna föreslagit, att tullbelopp, som icke uppginge till 5 öre, skulle eftergifvas, och härom yttrat, att bestämmelsen vore ny, men syntes påkallas af praktiska hänsyn och ägde motsvarighet i flertalet främmande tulltariffer.

Beträffande föreskriften i fråga hafva ämbetsverken anfört följande: uiedgifvande, som gjorts i denna paragraf, nämligen att tullbelopp, som icke uppgår till 5 öre, eftergifves, synes innebära skyldighet att i hvarje fall debitera tull, så snart beloppet uppgår till minst 5 öre.

Enligt , hittills gängse praxis har detta ej skett, så framt beloppet eJ uppgått till minst 20 öre, detta bland annat på den grund, att man,

240 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

särskilt å större tullplatser, ej velat för några öres tull utsätta den trafikerande allmänheten för de besvär och den tidsutdräkt, som detta ofta nog skulle förorsaka; för varor, som medföras af resande såsom passageraregods, har tullfrihet understundom medgifvits, äfven om tullen uppgått till än högre belopp.

Om åtgörande! i berörda afseende ej må, såsom hittills skett öfverlämnas åt den tullbehandlande tjänstemannens omdöme, synes dock minsta belopp å tullräkning böra utgöra 20 öre.»

Med hänsyn till hvad ämbetsverken anfört synes mig vara lämpligast, att här berörda förhållande fortfarande finge regleras af praxis och att sålunda den ifrågasatta bestämmelsen finge ur förslaget utgå.

Tulltaxekommittén har förutsatt, att en officiell varuförteckning till ledning för allmänheten och tulltjänstemännen vid tulltaxans begagnande skulle blifva utfärdad samt föreslagit, att densamma skulle beslutas i enahanda ordning som tulltaxan, det vill säga att Riksdagen skulle fastställa innehållet i förteckningen.

Det synes mig vara ställdt utom allt tvifvel, att till den systematiskt uppställda tulltaxan bör ansluta sig en varuförteckning, som i alfabetisk ordning upptager icke blott alla i taxan specificerade artiklar utan äfven eljest förekommande varor, beträffande hvilkas tullbehandling upplysning lämpligen må kunna lämnas. Till flertalet moderna tulltaxor ansluta sig i en eller annan form dylika förteckningar, utan hvilka tulltaxorna skulle vara i mer eller mindre grad ohandterliga. Om jag sålunda är fullt ense med kommittén om behofvet af en varuförteckning, kan jag å andra sidan ej dela kommitténs mening om sättet för fastställandet af en sådan. Det synes mig nämligen vara förenadt med stor praktisk olägenhet att betunga Riksdagen med detta bestyr.

Till en början torde böra erinras därom, att med varuförteckningen icke afses att på något sätt ändra eller modifiera de i tulltaxan gifna bestämmelser om varors tullbehandling, utan innefattar varuförteckningen endast upplysning, om huru tulltaxan bör i förekommande fall tillämpas. Det torde sålunda icke vara för oförkränkt bibehållande af Riksdagens bevillningsrätt nödigt att under Riksdagens beslutanderätt lägga fastställandet af varuförteckningen, utan det lärer blifva en ren lämplighetsfråga att afgöra, hvilken myndighet, som från praktisk synpunkt sedt bäst ägnar sig att handhafva bestyret med varuförteckningens utfärdande. Man får därvid komma ihåg, att varuförteckningen icke i likhet med tulltaxan, sedan den en gång blifvit fastställd, kan under en längre tid bibehållas tämligen oförändrad. På grund af sin egenskap att vara ett

241 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

register öfver så vidt möjligt alla till import förekommande varor måste tvärtom varuförteckningen till följd af den oupphörliga tillkomsten af nya varor esomoftast fullständigas med nya upplysningar. Till den tyska varuförteckningen, som utfärdas af förbundsrådet, lära kompletterande bestämmelser utgifvas åtminstone en gång om året. Vidare må framhållas, att den pröfning, som bör föregå utfärdandet af varuförteckningen och tilläggsuppgifter till densamma, är närmast att förlikna vid den pröfning, som erfordras ‘för afgörandet af en tullbehandlingstvist och kräfver i många fall ett bedömande af resultaten af tekniska undersökningar. Det synes mig då föga lämpligt, att hvarje Riksdag blir betungad med dylika rätt besvärliga, men å tullagstiftningens område icke ingripande frågor. Jag sade på tullagstiftningens område icke ingripande frågor, och detta yttrande lärer vara fullt riktigt, om varuförteckningen får karaktären af ett register, tillökadt med en samling af administrativ myndighet gjorda tolkningar af tulltaxan. Förhållandet torde emellertid måhända icke blifva alldeles detsamma, om Riksdagen skulle bestämma denna förteckning, ty då finge varuförteckningen en själfständig ställning vid sidan af tulltaxan med föreskrifter, som blefve för de administrativa myndigheterna absolut bindande, och afgörandena beträffande varuförteckningens innehåll skulle såsom varande frågor af bevillningsnatur, kunna blifva underkastade de gemensamma voteringarnas något oberäkneliga utslag, hvarvid vore att befara, att beslut i detaljfrågor, sådana som de här ifrågavarande, kunde blifva fattade, som icke alltid stode i riktigt sammanhang med hvarandra eller med tulltaxans föreskrifter. Af dessa skäl hämtar jag stöd för min uppfattning, att varuförteckningen icke bör utfärdas i samma ordning som den för densamma grundläggande tulltaxan utan tillkomma i administrativ väg. Lämpligast synes mig härvid vara, att generaltullstyrelsen ålägges utfärda varuförteckningen. Denna kommer då att från början angifva, huru den centrala tullbehandlingsmyndigheten anser, att tulltaxan bör tolkas och tillämpas. I den mån sedermera — vid tullbehandlingstvisters afgörande i högsta instans, d. v. s. hos regeringsrätten — en dylik tolkning i något fall icke skulle vinna godkännande, bör gifvetvis i varuförteckningen inflyta häraf påkallad uppgift. Fn af administrativ myndighet utfärdad varuförteckning skulle visserligen i formellt afseende så till vida skilja sig från en af Riksdagen fastställd, som den förra icke skulle innehålla för tullmyndigheterna bindande föreskrifter rörande tullbehandlingen. Men praktiskt taget torde skillnaden icke blifva så synnerligen stor. Man må nämligen ihågkomma, att varuförteckningen skulle utfärdas af den centrala tullbehandlingsmyndigheten, till hvilken alla tullbehand- Bih. till Kiksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 31

242 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

lingstvister skola hänskjutas, och man torde med tämligen stor visshet kunna antaga, att i tullbehandlingsfrågor, som dragas under generaltullstyrelsens pröfning, denna myndighet icke skulle frångå den i varuförteckningen angifna tolkningen af taxan. Då vidare ett Överklagande af generaltullstyrelsens beslut från det allmännas sida icke lärer vara att annat än i rena undantagsfall emotse, utan sådant beslut skulle blifva för tullbehandlingen afgörande, torde trafikanten kunna med stor säkerhet påräkna att få varan tullbehandlad så, som i varuförteckningen angifves.

Föreskrift om utfärdande af en varuförteckning, på sätt af mig angifvits, torde icke böra inflyta i tulltaxeunderrättelserna, utan lärer platsen för en dylik föreskrift vara i den för generaltullstyrelsen gällande instruktionen.

Jag anser alltså, att den i § 6 af kommitténs förslag till tulltaxeunderrättelser inryckta bestämmelsen om utfärdande af en offentlig i enahanda ordning som tulltaxan beslutad förteckning å varor, hänförliga under tulltaxans rubriker, bör utgå.

Vinner det af mig nu framställda förslaget godkännande, lärer generaltullstyrelsens instruktion få underkastas häraf betingad ändring samt denna styrelse tillika anbefallas att omedelbart gå i författning om utarbetande af en varuförteckning, så att densamma kan blifva snarast möjligt tillgänglig.

Tid för ikraftträdande.

Med afseende å de synpunkter, som vid underdånig föredragning inför Kungl. Maj:t den 20 augusti 1909 af frågan om förlängning af den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade handelsoch sjöfartstraktat af hans excellens herr ministern för utrikes ärendena utvecklades, och i anslutning till redan träffadt aftal om förlängning till den 1 december 1911 af denna traktat torde den nya tulltaxan icke böra träda i kraft förrän sistnämnda dag.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst i enlighet med de af honom uttalade åsikter affättade förslag ej mindre till förordning med tulltaxa för inkommande varor än äfven till ändrad lydelse af gällande tulltaxa i hvad densamma rörde maniokarot och produkter däraf samt fosforsekvisulfid och fosforhydrid, hemställde departementschefen i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att antaga nämnda förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor att träda i kraft den 1 december 1911,

248 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

dels och att besluta, att gällande tulltaxa skulle i nyssberörda delar erhålla den förändrade lydelse, det därutinnan framlagda förslaget innehölle, äfvensom att de förändrade bestämmelserna skulle träda i kraft från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämde, och gälla till och med den 30 november 1911.

Dessa af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställanden och förslag, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle nådiga propositioner till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagorna litt . . . vid detta protokoll utvisa.

Ur protokollet:

Axel Alexanderson.

244 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Bilaga A.

:) ej s. n. = ej särskildt nämndt.

Kungl. Maj:ts Nåd.

Proposition N:o 69. 245

Rubrikens

nummer.

Arachidmandel ............... 114

Arachidnötter................. 103

Arachidolja .................... 1076—1077

Arbeten af oädel metall utan afseende å metallens art .........(XII C) 892—905

Arkivdörrar ..................... 804

Armatur .......................... 1035—1037

o. anm.

Armband, af

annat ämne än guld, silfver

eller platina.................... 1272

pärlor ................................ 291—292

Arrak (se Brännvin och

sprit).............................. 183—184

o. anm.

Arrowrot.......................... 127

Arseniksyrlighet............ 1130

Artistfärger ..................... 1179

Asbest:

arbeten däraf:

plattor och andra packningar i förening med

vissa ämnen ............ 595

ej s. n......................... 12

oarbetad............................ 12

Asfalt................................. 42

arbeten däraf, ej s. n..... 43

Asfaltfilt .......................... 298

Asfaltkitt ....................... 42

Asfaltlack ........................ 1090

Asfaltmastix ................. 42

Asfaltsten ....................... 42

Asfalttakpapp.................. 298

Aska ................................. 40

Askar, af

läder eller skinn ............ 215

papp, papper eller pappersmassa i förening med vissa ämnen ................ 322

246 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Askar, af (forts.) spånadsvara .....

annat ämne ....................

Ateni ennprydn åder; se Lyxföremål.

Attrapper af papp, papper eller pappersmassa i förening med vissa ämnen...........................

Rubrikens

nummer.

521-522

1283-1284

322 Band, ej s. n., af (forts.) spånadsvaror, innehållande metalltråd eller med metalltråd öfverspunnet

garn ............................

ull ....................................

vegetabiliska spånadsämnen, andra än bomull

Bandstakar ....................

Bariumkarbid..................

Bark:

ek-....................................

kork- ................................

ej s. n.............................

Barnmjöl..........................

Barometrar .....................

Barythvitt......................

Bast.................................

arbeten däraf, ej s. n.....

hattflätor ........................

Bastmattor till varu-

emballage.....................

Bastrep..............................

Batterier till ackumulatorer ..............................

Bauxit ..............................

Beck .................................

Bebållare:

af koppar och kopparlegeringar ....................

hufvudsakligen af smid-

bart järn........................

arbeten därtill af valsad

järnplåt ........................

omröringsapparater därtill

Ben:

arbeten däraf, ej s. n.....

oarbetadt ........................

Benfett............................

Rubrikens

nummer.

269-272

570-572

922—924

925-926

281-283

248 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Blyacetat.......................... 1135

Blyerts, oarbetad, malen

eller slammad ........... 34

Blyertspennor och blyertsstift ........................ 1181—1182

Blyfolier.......................... 896

Blyglete ......................... 1135

Blyhvitt ........................... 1157

Blynitrat.......................... 1136

Blyoxid (blyglete eller

silfverglitt) .................. 1135

Blysocker (blyacetat) ... 1135

Blysuperoxid .................. 1135

Blyull................................ 874

Blyättika........................... 1135

Blår .................................. 393

Blåsbälgar........................ 960

Blåsinstrument ............... 1247—1248

Biåsmaskiner:

roterande ........................ 948—950

ej s. n............................. 951-954

Blåträextrakt ............... 1166

Bläck................................ 1180

Bläckpulver.................... 1180

Bländare till fotografikameror........................ 1237

Bobiner, af

papper ............................ 319

trä .................................... 243

Boetter till ur ............... 1259—1260

Boggier ........................... 1008

Bogspröt........................... 231

Bojar af smidbart järn 922—924

—»—, lif-, af kork......... 260

Bokbindarklot.................. 427, 465

Bokpärmar, lösa, eller

delar därtill ............... 317—318

Bokstafsstämplar; se Tryckstämplar.

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Boktrycksstilar; se Stilar.

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Briketter, kol- och. torf- 41

Se äfven Malm.

Britanniametall; se Koppar.

Broar af järn.................. 749

Broccatbrons ................ 1160—1161

Broddar ........................... 732

Broderier ....................... 538—542

Brom................................ 1116

Bromammonium ............ 1116

Bromkalium.................. 1116

Bromnatrium .................. 1116

Bromsapparater för j ärnvägs- och spårvägs-

vagnar ........................ 1013

Brons; se Koppar.

Bronsfolier........................ 1162

Bronspulver..................... 1160—1161

Broscher af annat ämne än guld, silfver eller

platina.......................... 1272

Brottschar (upprymmare) ................................. 775

Bruneller, torkade......... 109

Brunnar, af

lera.................................... 620

tackjärn ............................ 670

Brynen af trä ............... 242

Brynstenar; se Slip-, bryn-eller polerstenar.

Bräckjärn ....................... 756

Bräder, sågade ............. 231

Brännmaterialier, ej s. n. 41

Brännvin och sprit:

på fat................................ 183

o. anm.

på andra kärl ................ 184

o. anm.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami.

250 Kunal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Böcker:

bilder- och målar-, för barn 334

notis- och andra med inbundet rent eller linj eradt

papper.............. 317—318

tryckta, ej s. n............. 327—329

med upphöjda bokstäfver

(s. k. blindskrift) ........ 329

Bönor:

tjänliga till människoföda 74

andra ................................ 75

Börsar; se Portmonnäer.

C.

Cassia fistula ............ 180

—»— lignea .................. 176—177

Celloidin, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293, 295 Celluloid, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293—294

Cement:

marmor- ............................ anm. t. 5

portlands-, slagg-och annan för byggnadsändamål .... 35

Cementarbeten ............... 36—39

Cementmosaik; arbeten

däraf.............................. 36, 38

Centralställverk ........... 747

Centrifugalpumpar......... 948—950

Centrifugalregulatorer... 1035—1037

o. anm.

Centrifuger:

mjölk-, f ettbestämnings-,

jäst- och slam- ............ 998—999

ej s. n............................. 1002

Ceresin ............................ 1070

arbeten däraf........ anm. 1 t. 1086 — 1087

Chamottmurbruk............ 11

Charpi ............................ 393

Chilesalpeter ................. 1199

Rubrikens

nummer.

Choklad ........................... 155

Chopped äpples ............ 108

Cigarrer och cigarretter 193

Cigarr- och cigarrettmunstycken ................. 1287—1288

Cikorierot ........................ 98

Cinnober ......................... 1157

Cirkelbestick ................. 903

Cirkelknifvar .................. anm. t. 760

Cirklar:

af järn ............................ 7 / 9

andra ................................ 903

—»—, skår- .................. 776

Cirkulär, affärs- ............ 335—336

Citroner ........................ 105

Citronskal, torkade eller

saltade.......................... 109

Citronsyra...................... 1111

Compoundstål.................. 683

Compoundstålplåtar ..... 695

Cyankalium ..................... 1125

Cyannatrium .................. 1125

Cyklometrar..................... 1233

Cylindrar:

af järn för förtätade gaser 715

af smidbart järn för fabriker, bryggerier och brän-

nerier ............................ 922—924

sib- .................................... 1013

tork-, för textil- eller pappersindustrien ................ 984

vals-, ej s. n..................... 1023—1025

för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner .............. 1013

—»— och slidskåp för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner, kondensorer etc....... 1014—1016

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 251

Rubrikens

nummer.

D.

Dadlar, torkade............... 109

Damejeanner af glas...... 650—651

Damm vippor ................. 279

Decalcomanier (aftrycks-

bilder)........................... 334

Defibrörer........................ 984

Defibrörstenar.................. 22—24

Deglar af leraeller grafit-

massa ................ 619

Degras.............................. 1080

Dekaterpannor ............... 922—924

Dekorationstallrikar; se Lyxföremål.

Desaggregatorer ............ 961

Desinfektionsmedel, tvål- eller såpbaltiga,

ej s. n........................ 1097

Desintegratorer............... 961

Dextrin.............................. 1218

Diffusörer ........................ 922—924

Digelpressar................... 986

Dinappar af kautschuk 603

Dinasmurbruk................. 11

Diskbord af icke smid-

bart järn ..................... 672—673

Disklådor af lera, ej fajans- eller porslinsvaror............................ 622

Djur och animaliska

ämnen .................. (II) 49—73

Djur:

döda, ej ätbara ................ 67

lefvande ............................ 49—54

Djur delar:

ätbara, ej s. n................. 59

kokta eller eljest beredda, ej s. n. varor häraf .... 148

ej s. n............................. 73

252 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Dukar, afpassade: (forts.)

ylle- ................................ 382

andra; se Väfnader.

Dun.................................... 72

Dynamit........................... 1206

Däcksglas ........................ 637

Dämprullar ..................... 1038—1042

Dörrstängare .................. 805—806

E.

Eburin och arbeten där-

af, ej s. n................... 293, 295

Economisers..................... 928

Ejektorer ........................ 1035—1037

o. anm.

Ekbark............................. 1214

Ekollon.............................. 103

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk 927

Eldredskapsställ af icke

smidbart järn ............ 674—675

Eldstadsroster:

rörliga ............................ 927

ej s. n............................. 671

Elektricitetsmätare....... 1233

Elektriska ledningskab-

lar, linor och snören 856—863

Elektriska maskiner och

apparaterm.m.(XIlIB) 1038—1061

Elektroder........................ 1045

Elektrotekniska specialapparater, ej s. n. ... 1061

Elektrotyper...................... 895

Element till ackumulatorer.............................. 1044—1045

Elevatorer........................ 970

—»—, halm-.................. 994

Elfenben och arbeten däraf; se Ben.

Emaljfärger.....................anm. 2 t. 1175

Kungi. Maj:t-s Nåd.

Rubrikens

nummer.

F anerskifvor, hoppressade (s. k. limbräder) 234

Fartyg och fordon

(XIII C) 1062—1069

Fartyg ............................. 1062—1063

Fasadtegel; se Tegel.

254 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Flaskkorkar .....................

Flinta................................

Flintduk ..........................

Flodhästhudar..................

Flodhästtänder, arbeten däraf; se Ben.

Floretter ...........................

Flott ...............,................

Fluorammonium ............

Fluorvätesyra.................

Flusspat .........................

Flyglar............................

Flyktiga, vegetabiliska

oljor, äfvensom parfymer och kosmetiska medel m. m. (XV D) 1184—1198

Fläktar.............................. 948—950

o. anm.

Flänsar, af

icke smidbart gjutjärn .... 669—670

o. anm. 3 o. 5

smidbart järn.................... 715

Fläsk ............................. 55—56

Flätor af säf; se Säf.

—»—; se äfven Hattflätor.

Flöten ........................ 1270

Fodral, hatt-; se Hattfodral.

—»—, andra, af

läder eller skinn ............ 215

papp, papper eller pappersmassa i förening med

vissa ämnen ................ 322

spånadsvara .................... 521—522

annat ämne än papp, papper, pappersmassa, läder eller

skinn ............................ 1283—1284

Folier:

bly- eller tenn- ................ 896

brons- eller färg- ........ ... 1162

Rubrikens 1 nummer.

196—197

780—781

Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter

m. m.

Frukter (afträd) och bär: färska eller enbart kokade inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade saltade torkade

konstgjorda och delar därtill:

af vax.....................

„ spånadsvaror etc.

Fruktsaft....................

Fräsar ........................

Frästa arbeten af trä; se Svarfvade arbeten.

Frö ....................................

—))—, senaps-...............

Fröstoft (sporer) ...........

Fyllnadsmateriel af bly

eller blylegeringar......

Fy rapp ara ter ..................

Fyrrör och fyrpatroner

Fyrverkeriarbeten .........

Fågelskinn .....................

Fåglar, lefvande ............

Får ....................................

Fäkth andskar..................

Fälb; se Väfnader.

Fältspat ..........................

Fänkål .............................. 178

Färger och färgnings-

ämnen m. m. (XV C) 1154—1183

Färger:

jord-:

oarbetade........................ 34

torra eller i degforni .... 1155

beredda med olja, ej s. n. 1175

o. anm.

beredda med annat bindemedel (målarfärgor)........ 1176—1177

255 Rubrikens

nummer.

Färger: (forts.)

ej s. n............................. 1178

Se i (ifrigt deras benämningar. Färgextrakter med tillsats af lösnings- eller

betningsämnen............ 1171—1172

Färgfolier ........................ 1162

Färglådor ....................... 1179

Färgstift......................... 1182

Färgträ.............................. 1165

Fästklofvar ..................... 777

Fönster, tak-, vägg- och källar-, af icke smid-

bart järn ..................... 672—673

Fönsterglas ..................... 640—646

arbeten där af, ej s. n..... 648

Förbränningsmotorer ... 942—945

Förgyllningspressar...... 962—965

Förhydningspapp............ 298

Förspinning..................... 452, 454

Förställare........................ 817

F örvärmare:

mjölk-................................ 1002

rökgas- ............................ 928

ej s. n............................. 919—924

G.

Gafflar:

bords- och hushålls-, af

järn................................ 788—789

hö- .................................... 762

Gagat (jet):

arbeten däraf, ej s. n..... 45

oarbetad............................ 44

Galalit, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293—294 Galler:

port-, luftväxlings- och andra, af icke smidbart

järn................................ 672—673

tork-, af järntråd .... anm. 4 t. 716—722

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens nummer.

(III B) 105—135

105—107

117 115-116 108-116

566-567

186—188

85—89

892 1239 1208 1213 anm. t. 588 54 52 218

256 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Gallowaytuber ............... 925—926

Galls kätting.................. 743

Gallus syra ....................... 1216

Galläpplen....................... 1214

Galvanotyper ................... 895

Gardiner, afpassade:

, .. / 472-473

bonmlls-............................ \489-491

ylle- ................................ 382

andra; se Väfnader.

— » — ; se äfven Rullgardiner.

Gardinväfnad, tråd-, af

bomull ......... 492

Garflim.............................. 1148

Garfningsämnen, vegetabiliska........................ 1214

Garfskidor................... 1214

Garfsyra .......................... 1216

Garfvarfett ..................... 1080

Garfämnesextrakter...... 1215

Garn:

bind- och segel-; se Tågvirke, effekt- eller fantasi-, af bomull............................ 463

o. anm.

silke i förening med

annat spånadsämne ... anm. t. 340—342

ull ................................ 371—372

o. anm.

falskfärgadt ................ anm. t. 363—372

grisande-........................ anm. t. 363—372

kabel-................................ 408

—))—, af

bomull ............................ 452—463

i smärre uppläggningar 462

jute.................................... 397—401

kokostågor........................ 395—396

ull .................................... 363-373

i smärre uppläggningar 373

andra djurhår ................ 374

Rubrikens

nummer.

Garn, af (forts.)

vegetabiliska spånadsämnen, andra än bomull, kokostågor och jute .... 402—407

Garneringsartiklar; se Snören och andra snörmakararbeten.

Gasbehållare .................. 922—924

Gaser, förtätade.............. 1100

Gasgeneratorer............... 922—924

Gasmotorer ..................... 942—945

Gasmätare ..................... 1241

o. anm.

Gasolin............................. 1070

Gasreningsapparater..... 922—924

Gasreningsmassa........... 40

Gasverk; eldningsappa-

rater därtill ........... 927

Gelatin och arbeten däraf 1222

o. anm.

Generatorer, elektriska 1038—1042

— »—, gas-.................... 922—924

Gevär................................ 815

Gevärstocksämnen......... 233

Gips, bränd..................... 5

—, fälld..................... 1120

Gipsarbeten..................... 6—10

Gipssten .......................... 4

Glansguld........................ 897

Glansplåt ....................... 696—698

Glas och glasvaror (XI) 634—663

Glas:

alabaster- och opal- ........ anm. t. 637

däcks- ............................ 637

fönster- och spegel- ........ 640—646

arbeten däraf, ej s. n. 648

optiska:

infattade ........................ 1238

lösa, oinfattade ............ 657

sidventil- ........................ 639

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Olas: (forts.)

trottoar- etc. och annat i skifvor gjutet råglas 637

arbeten däraf ................ 638

Glasburkar...................... 649—653

Glasbuteljer..................... 650—651

Glasdamejeanner............ 650—651

Glasduk .......................... 510

Glasflaskor........................ 649—653

Glasisolatorer.................. 656

Glasknappar, ej s. n. ... 1278

Glaskolfvar ..................... 655

Glaskrubbor..................... 639

Glaskärl, afsedda till

ackumulatorer ............ 1044

Glaslinser, s. k. hel-

pressade dioptriska ... 657

Glasmassa........................ 634

Glasmålningar ............... 648

Glaspapper ..................... 308

Glaspipetter.................... 655

Glaspulver........................ 635

Glaspärlor, oinfattade... 289

Glasrör.............................. 654

Glasskärf........................... 663

Glasstafvar .................... 654

Glastakpannor ............... 639

Glastegel........................... 639

Glas tråg........................... 639

Glasull............................ 634

Glasvaror:

i förening med guld eller

silfver ............................ 659

laboratorieartiklar, ej s. n. 655

ej s. n............................. 660—662

Glasyrmassa..................... 634

Glasögon.......................... 1238

Glaubersalt ..................... 1120

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami.

258 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Grädde.............................. 136

Gräs:

preparera^, till prydnad

användbart ................ 134

tränsadt eller upprispadt 91

ej s. n............................. 90

—»—, arbeten däraf:

hattflätor ........................ 570—572

ej s. n............................. 269—272

Gräsklippningsmaskiner 762

Grönsaker; se Köksväxter.

Gröpkvarnar ................. 961

Guano .............................. 1202

Guld:

arbetadt............................ 907—909

bladguld ........................ 897

oarbetad!, äfvensom skrot 906

Gulddragararbeten ........ 563—565

Gulddragartråd............... 563

Guldsalter ..................... 1131

Guldslagarhinna ............ 212

Gullskinn ....................... 199, 204

Gulträextrakt.................. 1166

Gummi:

flytande ............................ 1219—1220

nativt, ej s. n................. 1221

regenereradt .................... 592

Se äfven Kautschuk.

Gummigutta.................... 1221

Gummihartser ............... 1221

Gurkor.............................. 118

Gut ................................ 340

Guttaperka; se Kautschuk.

Gångjärn (af järn)........ 809—810

Gängtappar, gängbackar, gängkloppor...... 775

Proposition N:0 69.

Rubrikens-

nummer.

Gödsel .............................. 1202

Gödselspridare ...... 997

Göten af järn................. 679

H.

Hackelsemaskiner ......... 961

Hackelsemaskinknifvar.. 760

Hackor:

blad- ................................ 762

häst- ................................ 994

Hafre ........ 75

Hagel................................. 875

Hakar:

ur-, af annat ämne än guld, silfver eller platina .... 1272

Se äfven Häktor.

Halm ......... 90

Halmarbeten .................. 273—275

Se äfven Hattflätor.

Halmelevatorer............... 994

Halmknifvar.................... 763

Halmpapper..................... 300

Halsband; se Armband.

Hammare ...................... 772—774

ång- och luft- samt fjäder- 962—965

Hampa .............................. 393

Hampolja ...................... 1078

Handkardor och hand-

kardläder..................... 795—796

Handskar:

fakt- och box- ................ 218

kautschuks- .................... 603

ej s. n. (skinn-)................ 211

Handskrifter.................... 329

Handtag till redskap

eller verktyg............... 242

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Harfvar............................. 994

fjäderharfspinnar ............ 755

Harpor (för rensning af

säd m. m.).................. 994

Harts................................ 1147

Hartslim ........................... 1148

Hartsoljor ........................ 1072

Hartstvål.......................... 1148

Haspar af järn............... 809—810

Hattar .............................. 574—584

Hattflätor ........................ 570—573

Hattfoder afspånadsvaror 534—535 Hattfodral, af

läder eller skinn ............ 216

spånadsvaror .................... 523

—»—, ej s. n................ 1281

Hattnålar................... 901

Hattspännen af annat ämne än guld, silfver

eller platina .............. 1272

Haubitser ....................... 817

Hejare .............................. 962—965

Hektografmassa............. 1224

Heliotropin....................... 1190—1191

Hemfärger........................ 1171

Hinkar, af

andra vegetabiliska spånadsämnen än bomull ... 446

kautschuk ........................ 603

Hissmaskinerier............... 968—969

Hjorthornssalt ............... 1124

Hjul:

järnvägs- och spårvägs-.... 1011—1012 vagns-, af trä, utan gummiringar ............................ 238

till åkdon och fordon, ej s. n., med gummiringar 1069

Se äfven Svänghjul.

Hjuldelar samt ämnen

därtill af trä............... 238

Proposition N:o 69. 259

Rubrikens

nummer.

Hjulringar:

järnvägs- och spårvägs-.... 1011

kautschuks-, massiva........ 596

Hofbuffertar.................... 596

Hoffmans droppar......... anm. t. 1198

Holländare........................ 984

Honung ........................... 142

Horn:

arbeten däraf, ej s. n..... 281, 283

oarbetadt ........................ 280

Hornborst ........................ 280

Hornknappar, ej s. n... 1275

Hornmjöl ........................ 1202

Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.

(V) 195—226

Hudar och skinn, ej pälsverk: beredda:

sul- och bindsulläder samt hvalross- och

* flodhästhudar ........ 196—197

andra slag ................ 198—200

oberedda........................ 195

Hufvar (rördelar), af

icke smidbart gjutjärn .... 669—670

o. anm. 3

smidbart järn.................... 715

Huggare.......................... 780—781

Huggblock........................ 235

Huggjärn ....................... 779

Humle ............................. 92

Hummer......................... 66

Hushållsmaskiner ......... 991—992

Hvalraf (spermaceti) ..... 1080

Hvalrafolja ..................... 1080

Iivalrosshudar................. 196—197

Hvalrosständer, arbeten däraf; se Ben.

260 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Hvassbuk ........................ 62

Hvete .............................. 74

Hvitbetor ........................ 96 — 97

Hvitkål.............................. 120

Hyflar:

för bearbetning af trä .... 771

rak- och lösa klingor därtill 782

Hyfveljärn:

maskin- ............................ 758—759

ej s. n............................. 779

Hyfvelstockar, af

järn.................................... 771

trä .................................... 241

Hyskor.............................. 902

Håljärn.............................. 779

Hår (se Ull)..................... 356

Arbeten af människohår eller efterbildningar däraf 388

Hårnålar af järn............ 801

Hårprydnader af annat ämne än guld, silfver

eller platina ............... 1272

Hårspännen af annat ämne än guld, silfver

eller platina ............... 1272

Hårtinktur....................... 1193

Häktor, bakar och hyskor 902

Hänglås af järn ............ 806

Hängmattor af vegetabiliska spånadsämnen:

andra än bomull............ 446

bomull............................ 501

Hängslen; äfvensom delar därtill af spånads-

vara ........................... 518—520

—»—, delar därtill af

läder eller skinn ...... 215

Härfvor (för elektriska

maskiner)..................... 1043

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Hästar .............................. 49—50

Hästhackor ..................... 994

Hästräfsor....................... 994

Hästräfspinnar ............... 755

Hästskor........................... 756

Hästskosöm, hästsko-

hakar och broddar ... 732

Hästskyltar ooh delar

däraf.............................. 203

Hö....................................... 90

Högafflar.......................... 762

Hörnjärn (af järn)......... 809—810

Hövändare..........k............. 994

I.

Indelningsapparater...... 973—978

Indigo .............................. 1164

Indigofärgämnen............ 1164

Ingefära ........................... 17 3—174

Injektorer (se Armatur) 1035—1037

o. anm.

Insektpulver .................. 130

Instrument........................ 1233—1250

Instrumenttaflor, elektriska ........................ 1053

Isblåsor af kautschuk 603

Isolatorer:

glas- ................................ 656

porslins-............................ 625 — 626

Isoleringsmassa ............ 47

arbeten däraf.................... 48

Isoleringsrör .................. 1060

Ister.................................... 57

Isterolja (lärd oil)......... 1080

J.

Jacklister ........................ 1061

Jacquardkort .................. 319

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 261

Rubrikens

nummer.

Japanska arbeten af trä 251

Japanvax........................... 1079

Jet:

arbeten däraf, ej s. n..... 45

oarbetad.................. 44

Jod .................................. 1116

Jodammonium ............... 1116

Jodkalium........................ 1116

Jodnatrium ..................... 1116

Jordarter, till annan rubrik ej hänförliga...... 34

Jordartmetaller; föreningar däraf............... 1131

Jordfärger:

oarbetade ........................ 34

torra eller i degform........ 1155

Jordgubbar ..................... 106

Jordnötolja ..................... 1076—1077

Jordnötter........................ 103

Jordvax (ozokerit)......... 1070

Julgransljus..................... 1092

J ulgranspry dnader......... 1271

Jute.................................... 393

garn däraf ........................ 397—401

väfnader däraf ................ 420—423

Järn och järnlegeringar samt arheten däraf

(XII A) 664—840

Järn:

tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wolframjärn, molybdenjärn och annat icke smidbart,

ej s. n......................... 664

kiseljärn, kiselmanganjärn 665—666

granuleradt, s. k. stålsand och j ärnsand; s. k. pulveri seradt; lyonerspån och stålull ............................ 667

Rubrikens

nummer.

Järn: (forts.)

göten, smältstycken, råstänger och råskenor; ämnen öfver 70 mm. i fyrkant med runda hörn;

plåtämnen .................... 679

varmvalsadt, ej s. n......... 684—685

kallvalsadt eller kalldraget jyij)_722

smidt, i stänger, ej s. n. 687

plåtar ................................ 693—703

ämnen därtill ................ 679

plåt- och bleckvaror, ej s. n. 705—710

rör:

af icke smidbart gjutgods 668—670

o. anm.

valsade, varmdragna etc. 711—712

o. anm. t. 701—703 kalldragna .................... 713—714

tråd ................................ 685, 716—723

o. anm.

gjutna konstföremål och andra finare gjutgodsartiklar samt orneradt

gjutgods till kronor och

lampor............................ 678

gröfre artiklar för hushållet och renhållningen af icke

smidbart gjutgods ........ 672—673

icke smidbart gjutgods och

varor däraf, ej s. n..... 819—828

smidbart gjutgods och andra varor af smidbart järn,

ej s. n......................... 829—840

skrot ................................ 818

Järnkonstruktioner......... 749

Järnoxid, ättiksyrad...... 1128

Järnoxidhy drat............... 40

Järnsand ......................... 667

Järnvitriol........................ 1132

J ärnvägar, flyttbara,

spårramar därtill ...... 745

262 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Järnvägs- och spårvägsmateriel:

axlar, raka ........................ 1009—1010

bottenplåtar .................... 745

bromsapparater ................ 1013

buffertar och delar därtill 1012

centralställverk och delar

därtill ............................ 747

draginrättningar ................ 1012

fjäder- och växeltungor .... 746

fjädrar................................ 1012

förbindningsjärn ................ 745

hjul, ej bearbetade; hjul-

ringar ............... lön

hjulsatser; bearbetade lösa

hjul................................ 1012

klämplattor........................ 745

koppelanordningar ............ 1012

mellanstag ........................ 745

omkastare till spårväxlar 745

rundjämsstag .................... 745

räls- och mellanklotsar .... 745

skarf- och syllbultar med

muttrar ........................ 746

skarfjärn ............................ 745

skenor................................ 680 — 681

skenskor ................ 745

spårkorsningar ................ 746

spårramar ........................ 745

spårväxlar ........................ 746

stödskenor ........................ 745

syllar ................................ 745

vän dskifvor och delar därtill 746

delar, ej s. n., till spåranordningar ................ 745

delar och tillbehör, ej s. n., till signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägbomsanordningar............ 748

Järnvägsvagnar ............ 1003—1008

Jäst.................................... 152

Rubrikens

nummer.

K.

Kabelgarn........................ 408

o. anm.

Kablar af koppartråd ... 856—863

Kaffe ................................. 156—157

Kaffekvarnar .................. 991—992

Kaffesurrogat.................. 157

Kakao .............................. 153—155

Kakaosmör ..................... 1079

Kakel och kakelugns-

ornament ..................... 623—624

Kalandrar ........................ 984

Kalciumkarbid ............... 1140

Kalciumsulfat.................. 1120

Kali:

arseniksyrligt .................... 1130

kaustikt ............................ 1114

klorsyradt ........................ 1118

Kalihy drat........................ 1114

Kalisalpeter..................... 1121

Kaliumbikromat ............ 1129

Kaliumfosfat.................... 1106

Kaliumkarbonat............... 1123

Kaliumklorat .................. 1118

Kaliumkromat.................. 1129

Kaliumnitrat .................. 1121

Kaliumoxalat .................. 1110

Kaliumsilikat .................. 1119

Kaliumsulfat .................. 1120

Kaliumtartrat................. 1111

Kalk:

karbol- ............................ 1145

släckt ................................ 3

ättiksyrad ........................ 1127

Kalkkväfve ..................... 1200

Kalksandsarbeten,ej s. n. anm. t. 39

Kalksand tegel.................. 609

Kalkspat.......................... 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

263 Rubrikens

nummer.

Kalksten......................... 3

arbeten däraf; se Sten.

Kaloriferer af icke smid-

bart järn ..................... 672—673

Kamfer............................. 1188

Kamflänsrör af icke

smidbart järn ............ 672—673

Kaminer, järn-, ej s. n.,

af icke smidbart gods 672—673 —»— för uppvärmning med gasformigt eller flytande bränsle eller

elektricitet ................. 812

Kammar af hårdgummi 607

Kanariefrö........................ 85

Kanel (kanelknopp och

cassia lignea) ............ 176—177

Kanoner ......................... 817

Kantiljer........................... 564

Kaolin ............................. 11

Kappsäckar:

af läder eller skinn ........ 216

ej s. n............................. 1281

Kapris .............................. 181

Kapslar, af

oblat •••;............................ 1290

porslin till kulkvarnar .... 621

Karaffiner af glas......... 660—662

Karbid:

barium- ............... 1140 I

kalcium- ............................ 1140

silicium- ............... 1141

ej s; n............................. 1141

Karbidkväfve .................. 1200

Karbolineum.................... 1145

Karbolkalk ..................... 1145

Karbolsyra....................... 1145

Karborundum................. 1141

Se äfven Slip-, bryn- eller polerstenar.

Karbomndumduk ........ 510 j

Rubrikens

nummer.

Kardbeslag, lösa .......... 797

Kardemumma................. 175

Kardläder, hand-............ 796

Kardor, hand-.................. 795—796

Karmin........................... 1163

Karnaubavax .................. 1085

Kartonger, förpacknings- ............... anm. 1 t. 323-325

Kartongpapp .................. 299

o. anm. 2 t. Papp o. papper.

Kartongpapper............... 304

o. anm. 21. Papp o. papper.

Kartor .......................... 330—332

Kasein .............................. 1226

Kasetter (se Fotografikameror) ..................... 1237

Kassafack ....................... 806

skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp och kassafack........................ 806

Kassahvalfsdörrar ...... 804

Kassakontrollapparater 1013

Kassaskåp och kassakistor ........................... 804

Kassavarot........................ 127

Kastanjer ..................... 113

Kastruller af icke smidbart järn.................... 672—673

Kataloger ........................ 335—336

Katedralglas.................... 637

Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsäm-

nen .......................(IX) 592—608

Kautschuk:

arbeten, af

hårdgummi .................... 604—607

mjuk kautschuk............ 594 — 603

oarbetad............................ 592

264 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens | nummer.

Kautschuk: (forts.)

upplöst eller i degform; äfvensom konstgjord

deras föreningar, ej annorstädes upptagna

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69. 265

Rubrikens

nummer.

Knappnålar ..................... 901

Knif blad, lösa, till skörde-

och slåttermaskiner... 760

Se äfven Knifvar.

Knifskaft och ämnen

därtill, af

Bill. till Ili/csd. Prof. 1910. 1 Sami.

266 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Konstgödsel ...... (XV E) 1199-1202

Kon stläder papp.............. 297

Konstnärsarbeten, af

oädel metall .................... 905

sten....................................

—»—, ej s. n................

Konstull ..........................

Kontakttråd....................

Kontroller, elektriska ...

Kopiepapper....................

Kopiepressar af icke smid-

bart järn.......................

Koppar och andra, ej förut nämnda oädla metaller samt arheten

852—853

302—303

674—675

Rubrikens

nummer.

Korinter ........................... 110

Kork; arbeten däraf, ej

s. n............................... 261

—»—, konstgjord och

arbeten däraf............... anm. 2 t. 261

Korkaffall, sönderdeladt 258

arbeten däraf .................... 259

Körbar.............................. 261

o. anm. 1

Korkbark och korkbarks-

aifall.............................. 229

Korkskrufvar och andra

korkutdragare........... 779

Korn ................................ 74

Korpar (verktyg)............ 77 2—77 4

Korrekturpressar........... 986

Kort:

adress-; se Adresskort.

gratulations- .................... 334

iacquard-............................ 319

sio- .................................... 330-332

spel- ................................ 312

visit-; se Visitkort.

vy. .................................... 334

Korundum; slipstenar

etc. däraf..................... 18

Koschenill........................ 1163

Kosmetiska medel,ej s.n. 1197

Kottar,

abies excelsa eller abies

pectinata........................ 87

pinus silvestris ................ 86

Kraftmjöl ........................ 151

Kragar, stärkta och

strukna ........................ 530—531

Kranar, af

lera .................................... 021

metall ................................ 1035 —1037

o. anm.

— »—, lyft-..................... 968—969

Krattor.............................. 762

Kreatursfoder, ej s. n. 104

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Kreatursskrapor ........... 762

Kreolin............................ 1097

Kreosotolja ..................... 1145

Kresol ............................ 1145

Kreuzbärextrakt ............ 1166

Krigsmateriel, ej s. n. 816—817

Krita:

malen, slammad eller fälld 1154

oarbetad ............................ 34

skol- och skräddar- etc..... 1183

svart- och pastell- ............ 1182

Kriterad papp ............... 299

Krokar, fisk- .................. 899—900

—■»—, järntråds- ........ 737

Krollsplint........................ 91

Kromjärn ........................ 664

Kromoxid, ättiksyrad ... 1128

Kromsyra ........................ 1129

Krossare, roterande, äfven sädes- och. olje-

kaks-.............................. 961

Krubbor, af

glas.................................... 639

lera .................................... 620

icke smidbart järn............ 672—673

Krukmakargods ............ 632—633

Krut och andra sprängämnen; tändstickor och fyrverkerivaror (XVF) 1203—1213

Krut ................................. 1203—1205

Kryddkvarnar.................. 991—992

Kryddor.......................... 170—182

Kryolit .............................. 1

Kräftdjur........................... 66

Kräftor.............................. 66

Kräftstjärtar .................. 146

Kräkvinsten..................... 1130

Kuddar (se Sängkläder) 524—525

Kugghjul ........................ 1031—1034

Proposition N:o 69. 267

Rubrikens

nummer.

Kulkvarnar ..................... 961

Kullager........................... 1026—1030

Kulor, af

bly .................................... 875

järn .................................... 676—677

porslin, till kulkvarnar .... 621

—))— till separatorer och fettbestämningscen-

trifuger .................... 1000—1001

Kulsprutor utan lavetter 815

Kultivatorspinnar samt

kultivatorsfjädrar ...... 755

Kulör..............'................... 164

Kumarin........................... 1190—1191

Kummin ........................... 172

Kuverter........................... 313—314

o. anm.

Kvadrater (för boktryckerier) ........................... 892

Kvarnar:

grop- ................................ 961

kaffe-, krydd- och kött-.... 991—992

kul- och rör- samt pendel- 961

kulor och kapslar därtill; se Kulor och Kapslar.

ost- .................................... 1002

vals- ................................ 961

Kvarnstenar..................... 22—24

Kvarts ............................ 1

Kvartssand........................ 1

Kvastar .......................... 276

Kvebrachoträ .................. 1214

Kvicksilver och kvick-

silfv erlegeringar......... 1137

Kvillajabarkextrakt ...... anm. t. 1095

Kvistar; se Grenar och kvistar.

Kvistar och blad, natur-

liga:

till prydnad användbara.... 134

andra slag ........................ 135

268 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Kvärcitronextrakt ......... 1166

Kylmaskiner, ej s. n. .. 951—955

mjölkkylare........................ 1002

Kylrör af lera ............... 621

Källarfönster af icke

smidbart järn ............ 672—673

Käppar, af

rör, vegetabiliska ............ 264—265

trä .................................... 246—247

Käppämnen .................... 233

Kärnor (för mejerihand-

tering).......................... 1002

Kättingar af järn ......... 740—743

Kättingstoppare, kät-

tingkrokar ................. 750—751

Käx................................. 149

Kök, flyttbara, för eldning med gasformigt eller flytande bränsle 812

Köksväxter, ej s. n.:

färska ................................ 118—121

inlagda i sprit eller ättika

eller syltade ................ 123

saltade eller torkade ........ 122

Kör- och ridstänger ..... 807—808

Kött................................... 58—59

kokta eller eljest beredda, ej s. n. varor af djurs kött................................ 148

Köttextrakt .................... 148

Köttkvarnar..................... 991—992

L.

Labelklot ........................ 465

Laboratorieartiklar af

glas ...........................anm. t. 654; 655

Lack ................................ 1228

—y>—, mun- .................. 1290

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Lack; se äfven Fernissa.

Lackfernissa ................. 1090

Lackfärger, torra eller i

degform, ej s. n....... 1170

Lager:

rull- och kul-.................... 1026—1030

ej s. n............................ 1031—1032

Lagerblad och lagerbär,

torkade ........................ 179

Lagerboxar ..................... 1031—1032

Lagg- och bottenstäfver; se Stäfver.

Lakrits.....,....................... 166—167

Lampbrännare utan yt-

betäckning .................. 869

Lampglas ........................ 661

Lampkupor .................... 660—661

Lampor:

bälg-.................................... 1048

glöd- ................................ 1046—1047

järn-, tillhörande kaminer 812

nernst-.................. 1048

ej s. n........................... 1266

o. anm.

orneradt gjutgods till lampor och kronor ............ 678

Lampvekar ..................... 500

Landsidor till plogar ... 755

Landsvägslokomotiv...... 941

Lanolin............................ 1080

Lapis................................. 1138

Lard-oil ........................... 1080

Lava; arbeten däraf för

tekniskt bruk ............ 23

Lavetter .......................... 817

Ledningsstolpar; se Lyktstolpar.

Lefver .............................. 59

Leksaker.......................... 1271

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

269 Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

o. anm.

Litopon ........................... 1157

Ljus ................................. 1092—1093

270 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Lådämnen:

till cigarr- och parfymlådor 232

ej s. n., sågade ................ 233

Lågtrycksp annor af icke

smidbar t järn ....... 672—673

Lås, helt eller hufvudsakligen af järn........ 805—806

Läder:

konstgjordt........................ 201

lim- .................................... 202

Se äfven Hudar och skinn.

Läder-och skinnarbeten 203—218

Läkter ..................... 231

Läster för tillverkning

af skodon ............. 240

Lödmedel (slaglod) ...... 848

Lödpasta och lödpulver 1229

Lök ......................... 120

blomsterlökar .................... 125

M.

Madrasser (Sängkläder) 524—525

Magnesia:

brand eller kolsyrad ........ 1115

svafvelsyrad........................ 1120

Magnesiacement; arbeten

däraf ........................... anm. t. 39

Magnesit........................... 3

Magnesiumsulfat ............ 1120

Magnetspolar ................ 1043

Maiscbor........................... 922—924

Majs .............................. 77

Majsgroddmjöl ............... 104

Majskakmjöl ................. 104

kakor, hoppressade af sam-

malet majsmjöl ............ 103

Majsolja ........................... 1078

Makaroner........................ 82

Malm, alla slag............. 2

Proposition No 69.

Rubrikens

nummer.

Malmseparatorer, elektriska ........................... 1061

Malskifvor till gröpkvar-

nar................................ 1022

Malt ................................. 76

Maltdrycker..................... 189—190

Maltextrakt .................... 151

Maltsocker........................ 151

Maltvändare..................... 1013

Manchester (väfnad)...... 466—467

Mandel ........................... H4

Manganjärn ..................... 664

Manglar ....................... 984

Manhålsluckor, man-

hålsbyglar..................... 925—926

Maniokarot ...................... 127

Manometrar .................... 1240

Manschetter, stärkta och

strukna ....................... 530—531

Margarin.......................... 140

Marienglas....................... anm. t. 4

Markiser .......................... 527

Marmor; se Sten.

Marmorcement .............. anm. *• 5

Maskindelar (särskildt inkommande delar till maskiner, apparater

och redskap, ej elektriska) :

armatur, ej s. n............. 1035 — 1037

o. anm.

axelkopplingar; se Kopplingar.

axlar, släta (apterade) .... 1031—1032

Se äfven Vefaxlar. bobiner för textilindustrien, af

papp eller papper .... 319

trä ............................ 243

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Maskindelar: (forts.) cylindrar (och slidskåp),

bearbetade ....................

—»—, för sil-, sikt- eller

sorteringsmaskiner ........

—» —, vals-, ej s. n.....

dockor (spindel-, pinol- och stöd-) till metallbearbet-

ningsmaskiner................

fjäderharfspinnar................

hyfveljärn (maskin-) ........

hästräfspinnar....................

indelningsapparater till metallbearbetningsmaskiner jacquardkort, hålslagna, af

papp eller papper ........

kapslar af porslin till kulkvarnar ........................

kardbeslag, lösa, af järn

knifvar:

till betrifningsmaskiner

(schnitzelknifvar)........

för användning i papperstillverkningen, lösa knifblad till skörde- och slåttermaskiner samt hackel semaskinknifvar, äfvensom andra maskinknifvar, ej s. n.........

kopplingar, axel-, fasta eller rörliga............................

kugghjul:

med bearbetade kuggar med oarbetade kuggar kulor, af

järn ................................

porslin, till kulkvarnar —»— till separatorer och fettbestämningscentrifu-

ger ................................

kultivatorspinnar och kultivatorsfjädrar...............

Rubrikens

nummer.

1014-1016

1023-1025

973-978

758-759

973-978

1033-1034

1031-1032

676-677

1000-1001

755 Maskindelar: (forts.) lager:

rall- och kul- ................

ej s. n.........................

lagerboxar ........................

landsidor (till plogar)

linskifvor, ej s. n.............

lyfthjul till maskiner för tvättning af potatis eller

sockerbetor ....................

löphjul till vattenturbiner

nålar:

symaskins- ....................

stickmaskins- ................

plogbillar............................

plogvändskifvor (plogfjölar)

och plogbillspetsar........

remskifvor, af

plåt .................... anm. 21.

trä ................................

— , ej s. n.................

skrufväxlar med bearbetade

kuggar...........................

slidskåp, bearbetade ........

solf, af

bomull............................

järn ................................

skyttlar af trä för textilindustrien ....................

spindlar, af

järn till spinnerimaskiner trä för textilindustrien spolpipor, af

papp eller papper ........

trä för textilindustrien stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och

lufthammare............ anm. i

ställningar och delar därtill af järn till sy-, stick- och

nåtlingsmaskiner............

supporter till metallbearbetningsmaskiner................

271 Rubrikens

nummer.

1026-1030

1031—1032

1031-1032

1031-1032

946—947

800 755

1031-1032

1031-1032

1033-1034

1014-1016

727—728

o. anm.

t. 962-965

973-978

272 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Maskindelar: (forts.) svänghjul (utan regulatorer)

sågklingor ........................

transmissioner....................

valsar:

till sädes- och oljekaks-

krossar ....................

ej s. n.........................

vefaxlar och vefstakar .... växellådor till metallbear-

betningsmaskiner ........

delar till:

behållare (af valsad järnplåt)............................

centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar, ventilatorer och roterande biåsmaskiner.... holländare (garnityr) .... kokare (af valsad järnplåt) rökgasförvärmare (econo-

misers)........................

skörde- och slåtter-

maskiner ....................

sy-, stick- och nåtlingsmaskiner:

bordskifvor, hufvar och andra delar därtill af trä .... ställningar och delar därtill af järn.... öfverdelar samt delar därtill, ej s. n. sågramar (andra än sågblad) ........................

textilmaskiner (ej s. n. maskindelar och redskap) af trä................

ångpannor (af valsad

järnplåt) ....................

ångturbiner (roterande inre delar) ................

Maskiner, apparater, fartyg och fordon .. (XIII)

1031—1032

764-767

1031—1032

o. anm.

1023—1025

1020-1021

973-978

925—926

948-950 984 925 -926

995-996

925-926

932-935

919—1069

Maskiner, apparater och redskap,

ej elektriska . (XIII A) 919—1037 elektriska (maskiner och apparater m. m.)

(XIII B) 1038-1061

Maskiner:

bark- ................................ 984

bestryknings- .................... 1013

blandnings-(för betong, lera,

sand eller dylikt) ........ 961

bleckslageri- .................... 962—965

bläs-:

roterande........................ 948—950

ej s. n......................... 951—9o4

bocknings- ........................ 962—966

borr-:

för metallbearbetning 972, 974—978

för träbearbetning ........ 980—983

bronserings- .................... 1013

cigarrett-............................ 1013

delnings-............................ 962—965

fals-.................................... 1013

form- ................................ 962—965

fruktskalnings- ................ 991—992

fräs-:

för metallbearbetning....

för träbearbetning ........

fukt- ................................

glass- ................................

goffrerings-........................

gräsklippnings- ................

gång- ................................

hackelse-............................

hissmaskinerier ................

hugg- och klyf- ................

hushålls-, ej s. n.............

hydrauliska ................I

J (anm. 11.

973-978

980—983

991—992

962—965

973—978

968-969

991—992

962—965

för metallbearbetning.... 973 — 978

för träbearbetning ........ 981—983

häft- ................................ 1013

hästsko- ............................ 962 965

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Maskiner: (forts.)

iläggnings- ........................ 986

kafferostnings- ................ 1013

kakaorostnings- ................ 1013

kapsyl- ............................ 1013

kard- ................................ 1013

kartong- och kartonnage- 1013

kast- ................................ 994

klipp- ................................ 962—966

klistrings- ....................... 1013

klädvridnings-.................... 991—992

knådnings- ........................ 962—965

kolsyre- (apparater för tillverkning af kolsyrade

drycker) ........................ 1013

kopparslageri-.................... 962—965

korkbearbetnings- ........... 981—983

korknings- ........................ 1013

kuvert- ............................ 1013

kyl-, ej s. n.................... 951—955

landtbruks-........................ 993—994, 997

målnings- eller sönderdel-

nings- ............................ 961

maltrostnings-.......«............ 1013

margarintillverknings- .... 1002

materialprofnings- ............ 1013

mejeri-................................ 1002

1962-966

metallbearbetnmgs-............ 978

mjölkskumnings-................ 998—999

nitnings- ............................ 962—965

nåtlings- ................ 988—990

papp- och pappers-............ 1013

papp- och pappersföräd-

lings- ............................ 1013

plåtslageri- ........................ 962—965

pneumatiska .................... 1013

potatisrifnings- ................ 961

potatistvättnings- ............ 1013

press- ................................ 962—965

pås-.................................... 1013

ramiläggnings- och ramurtagnings-, för tändstickstillverkningen ................ 1013

riktnings-............................ 962—966

rugg- ................................ 1013

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69. 273

Rubrikens

nummer.

Maskiner: (forts.)

rall-............................. 1013

räkne- ................................ 1013

signalerings- eller orderöf-

verföringsapparater........ 1061

sil- och siktapparater........ 1013

skrif- ................................ 1013

skär- ................................ 1013

skörde-................................ 994

slip-.................................... 973-978

slåtter-................................ 994

smides- ............................ 962—965

smörältnings- .................... 1002

sorterings-, renings- och

rensnings- (för säd m. m.) 994

spik- ................................ 962—965

stacknings- ........................ 994

stans- ................................ 962—966

stick- ................................ 988—990

stilgjuteri- ........................ §85

stäm- ................................ 980—§83

sy- .................................... 988—990

såg-.................................... 980—983

sånings- ............................ 997

sånings- och skördeappara-

ter, ej s. n................. 994

sätt-.................................... 985

sönderdelnings- (för fodervaror) ............................ 961

tappnings-, för mineralvattenfabrikationen eller

för bryggerier................ 1013

torfrifnings-........................ 961

tork- ................................ 1013

tråddragnings- ................ 962—965

träbearbetnings- ................ 979—983

tvätt- (för klädespersedlar) 987

—»—, (för potatis eller

sockerbetor)................... 1013

tändsticks- (för tillverkning

af askar) ........................ 1013

valk- ................................ 1013

våt- .................................... 1013

ång-, ej s. n..................... 936—940

o. anm. t. 941

ej s. n............................. 1013

1 Afd. 49 Häft. 35

274 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Rubrikens j Rubrikens

nummer. nummer.

Maskin filt; se Filt.

Metaller och arbeten däraf; se metallernas namn.

—))—, ej s. n., och arbeten däraf................. 891

Metronomer ............ 1233

Metspön och metrefvar,

monterade.................... 1270

Mikanitrör ................... anm. t. 1060

Mikrometrar.................... 1233

Mineralfärger, ej s. n. .. 1157

Mineralier, ej s. n.......... 21

Mineraloljor .................. 1070

Mineralvatten.................. 191

Mirbanolja...................... 1187

Mjöd ................................ 189—190

Mjöl:

barn- och annat kraftmjöl 151

majsgrodd- ....................... 104

ris- .................................... 81

trä- ........................... 235

af majskakor och andra

olj ekakor........................ 104

af spannmål och andra vegetabilier, ej till annan rubrik hänfärligt............ 79

Mjölk .................... 136

—»—, kondenserad...... anm. t. 136

—»—, torr-..................... 137

Mjölkförvärmare ............ 1002

Mjölkkylare ............ 1002

Mjölkseparatorer........... 998—999

Mjölksocker ............. 151

Mjölksyra ................. 1105

Modellborrar .................. 800

Modeller:

anatomiska, för undervis-

ningsändamål ................ 320

till konstnärsarbeten, af gips 9

Molybdenjärn.................. 664

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens ! nummer. |

Mortlar af icke smid-

bart järn .......... ..... 672—673

Mossa, till stoppnings-

material preparerad... 91

Motorer:

elektriska............................ 1038—1042

gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och explosions-, äfvensom

varmlufts- .................... 942—945

Motorvelocipeder; se Velocipeder.

Motstånd, pådrags- etc. 1053

—»— till nernstlampor 1048

Mudderverk, ång- -------- 971

Muffar (af pälsverk) — 225—226

Muffar (rördelar), af gjutjärn, icke smidbart .... 669—670

o. anm. 3.

järn, smidbart.................... 715

Mufflar samt delar därtill

af lera........................... 619

Mungo............................. 357

Munharmonikor.............. anm. t. 1249

Munlack ....................... 1290

Munstycken, cigarr- och

cigarrett- ..................... 1287—1288

Munvatten, ej sprit-

haltiga.................... 1197

Se äfven Toalettvatten.

Murarborstar .................. 276—277

Murbruk, cbamott-, di-

nas- och annat ......... 11

Musikinstrument ............ 1242—1249

Musiknoter..................... 333

Musiknotplattor.............. 894

Muskot och muskotblomma ........................ 175

Proposition N:o 69. 275

Rubrikens

nummer.

Musselskal:

arbeten däraf .................... 286

oarbetade............................ 284

Musslor, ej s. n. ........... 66

Muttrar af järn, ej s. n.,

och mutterbrickor...... 736—739

Mynt, af

guld.................................... 908

oädel metall .................... 904

silfver ................................ 914

Myrobalaner..................... 1214

Myrsyra .............. 1105

Mysk ................................ 1190—1191

Målarborstar ................. 276—277

Målarböcker för barn ... 334

Målarfärger; se Färger.

Målarpapp........................ 299

Målningar........................ 337

o. anm.

Målskjutningstaflor af

halm ............................ 274

Människohår, oarbetad! 356

arbeten däraf .................... 388

Märlor af järn ............... 809—810

Mässing:

arbeten, ej s. n................. 842 —872

oarbetad; äfvensom skrot 841

Mässingslinjer för boktryckerier och bokbin-

derier .................. 892

Mätband och mätstockar 1233

Mätinstrument,elektriska 1233

Möbelresårer........... anm.4t. 716—722

Möbelspik ....................... 731

Möbeltrissor af icke smidbart järn .................... 674—675

Möbler:

med stoppning ................ 256—257

wiener- ............................ 249

Mönja ............................. 1157

276 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Mörsare ........................... 817

Mössfoder af spånads-

varor.............................. 534—535

Mösskärmar, af

läder ................................ 213

spånadsvara........................ 547

Mössor, af

flätor, hänförliga till rubr.

570 ................................ 582

pälsverk ............................ 225—226

N.

Naftalin .......................... 1145

Naftol ..... 1169

Nafty larum ................... 1169

Natriumacetat ................ 1126

Natriumbikarbonat......... 1123

Natriumbikromat........... 1129

Natriumbisulfat............. 1120

Natriumbisulfit ............... 1120

Natriumfosfat............... 1106

Natriumhydrosulfit ....... 1120

Natriumhyposulfit ....... 1120

Natriumkarbonat........... 1123

Natriumklorat.............. 1118

Natriumkromat.............. 1129

Natriumnitrat................ 1199

Natriumoxalat................. 1110

Natriumsilikat................. 1119

Natriumsulfat.................. 1120

Natriumsulfit ................. 1120

Natriumtartrat ............... 1111

Natron:

arseniksyrligt .................... 1130

kaustikt ............................ 1114

klorsyradt ........................ 1118

svafvelsyrligt .................... 1120

undersvafvelsyrligt............ 1120

ättiksyradt ........................ 1126

Natronhydrat ................. 1114

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Nattsäckar af spånads-

varor............................ 523

Necessärer af spånads-

varor ......................... 521—522

Nedslagsrör.................... 1208

Nejlikor och nejlik-

stjålkar ....................... 173—174

Nernstlampor samt lyskroppar och motstånd

därtill ..................... 1048

Nickel och arbeten d äraf 891

Nitar (naglar), af

järn .................................... 736—737

koppar och kopparlegeringar ................ 849

Nitrobenzol ..................... 1187

Njurar .............................. 59

Noter, musik-................ 333

Notisböcker .................... 317—318

Nubb, af

järn.................................... 732

zink.................................... 886

Nyckelskåp ..................... 806

Nysilfver; se Koppar.

Nålar:

bijouteri-............................ 1272

grammofon-........................ 1250

hatt-, knapp-, säkerhetsoch andra slag, ej s. n.,

ej bijouterivaror............ 901

hår-, af järn .................... 801

sy-, stopp-, stickmaskins-

och virk-........................ 800

symaskins- ........................ 799

Nåtlade öfverdelar till

skodon ............... anm. 21. 206 — 210

Nåtlingsmaskiner........... 988—990

bordskifvor, hufvar samt

andra delar af trä ........ 243

ställningar af järn ............ 990

öfverdelar ........................ 989

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

277 Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Oljor och fett, vax m. m.

samt produkter af dessa ämnen, såsom ljus,

278 \

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens I nummer. |

Rubrikens

nummer.

P.

Packningar och. packningsmaterial, af

hårdgummi........................ 605

kautschuk, mjuk................ 595—596

läder ................................ 212

spånads- eller annat ämne i förening med kautschuk; af asbest i förening med spånadsämne eller af spånadsämne eller asbest i förening med stearin, talg,

talk och dylika ämnen.... 595

Packpressar ................. 962—965

Paljetter, alla slag........ 564

Palmkärnolja ................. 1079

Palmolja........................... 1079

Palmvax ........................... 1085

Pannor:

afdunstnings-, vacuum- och

dekater- ........................ 922—924

värme- eller lågtrycks- eller för hushållet, af icke smid-

bart järn........................ 672—673

Pansar (se Krigsmateriel) .................... 816

Pansarskenor för kassa-

hvalf ........................... 683

Pansarslang..................... 597

Papeterier ..................... 301

Papp, papper eller

pappersmassa, arbeten däraf:

ark, målade eller tryckta, att sönderskäras till spel-

Papp ................................ 297—299

fiber-, kemiskt beredd .... 306

well-, klistrad.................... 319

öfverdragen med eller med mellanlägg af väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall................... 307

Papper och tryckalster

m. m................... (VII) 296—337

Papper ............... 300—305

med firmastämpel eller annat bokstafstryck ........ 336

smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller postpapper ................. 308

öfverdraget med eller med mellanlägg af väfnad eller tråd af spånadsämne eller

metall ............................ 307

Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arheten däraf ... (VII A) 296—326

Pappersmassa.................. 296

Papperspåsar .................. 313—314

Pappersrör....................... 319, 1060

Pappersspån (se Affall) 326

Paraffin ............... 1070

arbeten däraf ........ anm. 1 t. 1086—1087

Paranitranilin ............. 1169

Paraplyer och parasoller 568—569

käppar därtill; se Käppar, öfvertyg därtill ................ 536—537

Paraply- och parasollspröt samt gafflar därtill ............................ 725

Paraplyställ af icke

smidbart järn ......... 674—675

Paraply- och parasollställningar .................. 726

Parfymbref ................ 1197

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Parfymer, ej s. n.......... 1197

Parfympåsar................... 1197

Pariserblått ................... 1156

Passare, andra än af järn 903

Se äfven Cirklar.

Pastellkrita .................... 1182

Pastorer ......................... 1002

Patriser för boktryckerier ............................. 892

Patroner, ej s. n.......... 1209

fyrpatroner........................ 1208

Patronhylsor till kanoner

etc......... .... 817

skålformiga ämnen för patrontillverkning ............ 844

Pendelkvarnar ........... 961

Penningbörsar; se Portmonnäer.

Pennknifvar.................... 783—786

Pennor:

fjäder-, spjälkade och

klufna........................... 280

skrif-, af metall................ 898

Pennskaft ........................ 1289

Penslar............................ 276 — 277

Peppar ............................. 173—174

Pepparkakor.................... 149

Pepparrot .................... 99

Pergamentpapper............ 305

Perkussionsrör .............. 1208

Permanenthvitt............... 1157

Persikokärnor ........... 114

Perukmakararbeten ...... 388

Petroleumbensin ........... 1070