Prop. 1910:82

angående efterskänkande af vissa retroaktiva pensionsafgifter för konstaplarna vid flottans poliskår B. F. M. Elmberg och A. A:son Ehrnström

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.

1 N:o 82.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående efterskänkande af vissa retroaktiva pensionsafgifter för konstaplarna vid flottans poliskår B. F. M. Elmberg och A. A:son Ehrnström; gifven Stockholms slott den 4 mars 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att konstaplarna vid flottans poliskår Bror Folke Magnus Elmberg och Adolf Andreasson Ehrnström för tillgodoräknande i pensionshänseende af hela deras tjänstetid icke skola vara skyldiga att erlägga retroaktiva pensionsafgifter för längre tid än från den 22 juni 1900, under villkor att föreskrifterna i nådiga brefvet den 11 juni 1909 i afseende å pensionsbeloppen för konstapel vid flottans poliskår skola å sökandena tillämpas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

C. A. Ehrensvärd.

Bih. till BiJcsd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 60 Höft. (N:o 82.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.

Angående efterskänkande af vissa retroaktiva pensions af gifter för konstaplarna vid flottans poliskår B. F. 31. Elmöerg och A. A:son Ehrnström.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Täube, Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton, grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer, von Sydow.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet grefve Ehrensvärd:

Konstaplarna vid flottans poliskår Bror Folke Magnus Elmberg och Adolf Andreasson Ehrnström hafva den 29 januari 1909 hos direktionen öfver flottans pensionskassa anmält sig till delaktighet i kassan och hafva därvid anhållit, att, om retroaktiva pensionsafgifter erfordrades, sådana i allt fall icke måtte behöfva erläggas för längre tid än från den 22 juni 1900, då delaktighet i nämnda kassa först blifvit personalen vid poliskåren medgifven, men med rätt likväl för sökandena att i fråga om pensions åtnjutande få tillgodoräkna sig hela sin föregående tjänstetid vid poliskåren.

Direktionen har emellertid enligt beslut den 17 april 1909 antagit sökandena till delägare i kassan under villkor, att de erlade retroaktiva

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.

afgifter i enlighet med föreskrifterna i gällande reglemente, det vill säga för hela tjänstetiden.

I anledning häraf hafva Elmberg och Ehrnström, som på grund af direktionens berörda beslut blifvit delägare i pensionskassan från och med februari månad 1909, uti en till Kungl. Maj:t ställd, af varfschefen vid flottans station i Karlskrona med underdånig skrifvelse den 4 oktober 1909 under tillstyrkan af bifall insänd ansökning anfört hufvudsakligen följande.

De retroaktiva afgifter, som i enlighet med föreskrifterna i gällande reglemente för flottans pensionskassa skulle af sökandena erläggas, belöpte sig för Elmberg, som anställts vid poliskåren den 13 januari 1874, till 1,819 kronor 47 öre och för Ehrnström, som anställts vid nämnda kår den 8 januari 1873, till 1,871 kronor 47 öre. Dessa retroaktiva afgifter vore emellertid så höga, att det vore för sökandena, såsom varande familjeförsörjare och i ytterst knappa omständigheter, omöjligt att erlägga dem. Efter den tidpunkt, då sökandena anhållit att blifva antagna till delägare i pensionskassan, hade Kungl. Maj:t, efter Riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts framställning om pensionering af flottans poliskår, genom nådigt bref den 11 juni 1909 beslutat sådan ändring i bestämmelserna om pensionering af personalen vid nämnda kår, att befattningshafvare vid kåren, hvilken före uppnådda 65 lefnadsår komme att förvärfva delägarskap i flottans pensionskassa och som innehaft ordinarie befattning vid kåren före den 22 juni 1900, icke vore skyldig att för tillgodoräknande i pensionshänseende af hela sin tjänstetid erlägga retroaktiva afgifter för längre tid än från sistnämnda dag. Den sålunda ändrade bestämmelsen hade icke tillämplighet å sökandena, hvilka i början af februari månad 1909 uppnått 65 års ålder, men anhölle sökandena, att densamma likväl måtte få å dem tillämpas och dem sålunda medgifvas att för tillgodoräknande i pensionshänseende af hela deras tjänstetid icke erlägga retroaktiva afgifter för längre tid än från den 22 juni 1900.

Direktionen öfver flottans pensionskassa har i häröfver infordradt, den 4 september 1909 afgifvet underdånigt utlåtande anfört, bland annat, följande.

Då sökandena blifvit delägare i pensionskassan före tillkomsten af ofvan berörda nådiga bref den 11 juni 1909, vore föreskrifterna i detsamma ej på dem tillämpliga. I så måtto hade emellertid sökandena uppfyllt föreskrifterna i det ifrågavarande nådiga brefvet, att de båda blifvit delägare i pensionskassan före uppnådda 65 års ålder. Vid sådant förhållande, samt då för pensions erhållande tjänstetid utan pensions-

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.

afgifters erläggande finge tillgodoräknas i den med polispersonalen likställda underofficerskåren, där anställningstiden vid sjömanskåren, fastän inga pensionsafgifter därunder erlagts, finge beräknas för pensions erhållande såsom underofficer, och något för framtiden gällande prejudikat icke kunde uppkomma genom bifall till sökandenas anhållan, enär sökandena vore de enda i poliskåren tjänstgörande, före den 22 juni 1900 antagna, på hvilka ofvannämnda nådiga bref icke vore tillämpligt, ansåge direktionen det vara med billighet förenligt, att jämväl sökandena finge tillgodonjuta det i samma nådiga bref gjorda medgifvande; hvarför direktionen tillstyrkte bifall till sökandenas anhållan.

Sedermera har statskontoret under den 22 sistlidne februari afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid yttrat: »Hvad i detta ärende blifvit upplyst och anfördt synes statskontoret innebära starka billighetsskäl för beredande åt sökandena af ifrågavarande förmån. Därest den sökta lindringen i deras betalningsskyldighet icke erhålles, skola sökandena, såsom handlingarna gifva vid handen, säkerligen icke mäkta fullgöra villkoret för delaktighet i pensionskassan. Endast genom medgifvande af den sökta eftergiften torde alltså sökandenas egen ekonomiska medverkan kunna påräknas för beredande åt dem af pension vid afskedstagandet. Vinner ansökningen icke afseende och blifva sökandena därigenom utestängda från delägareskap i pensionskassan, lärer staten svårligen kunna undandraga sig att med hänsyn till deras långa, val vitsordade arbete i statens tjänst sörja för deras underhåll på ålderdomen.»

»Om statskontoret således på nu angifna äfvensom de af pensionsdirektionen anförda skäl finner sig kunna tillstyrka nådig framställningtill Riksdagen i det af sökandena angifna syfte, så anser statskontoret likväl, att såsom villkor för åtnjutande af den i nådiga brefvet den 11 juni 1909 medgifva lindring bör stadgas, att föreskrifterna i samma nådiga bref, i hvad de medföra viss begränsning af pensionsbeloppet, jämväl böra tillämpas å sökandena. Därigenom skulle deras pensioner komma att utgöra högst 1,000 kronor i stället för de icke obetydligt högre belopp, som tillkommit dem, om de kunnat till fullo erlägga stadgade retroaktivafgifter.»

Lika med ämbetsverken anser jag mig böra ur billighetssynpunkt förorda, att sökandena må komma i åtnjutande af klen enligt nådiga brefvet af den 11 juni 1909 medgifna lindring i fråga om erläggande af retroaktiva pensionsafgifter, och finner jag det vara uppenbart, att i sådant fall föreskrifterna i samma nådiga bref angående pensionsbeloppen för konstapel vid flottans poliskår böra tillämpas å sökandena.

5 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 82.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva, att konstaplarna vid flottans poliskår Bror Folke Magnus Elmberg och Adolf Andreasson Ehrnström för tillgodoräknande i pensionshänseende af hela deras tjänstetid icke skola vara skyldiga att erlägga retroaktiva pensionsafgifter för längre tid än från den 22 juni 1900, under villkor att föreskrifterna i nådiga brefvet den 11 juni 1909 i afseende å pensionsbeloppen för konstapel vid flottans poliskår skola å sökandena tillämpas.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifalla; och skulle nådig proposition i ämnet af den lydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar, till Riksdagen aflåtas.