angående anslag för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906— 1910

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

1 Nr 118.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906— 1910; gifven Stockholms slott den 24 februari 1911.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att till understöd för utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur för åren 1906—1910 på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar af nämnda bokkatalog kostnadsfritt öfverlämnas till kungl. ecklesiastikdepartementet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

P. E. Lindström.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 73 Höft. (Nr 118.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

Anslag till en svensk bokkatalog.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1911.

Närvar an de:

Hans excellens herr statsministern Lindman, Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SvVARTZ,

grefve Hamilton,

Lindström,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Lindström anförde därefter:

»I en till Eders Kungl. Maj: t in gifven skrifvelse har styrelsen för svenska bokförläggarföreningen anfört följande.

Alltsedan år 1872 hade svenska bokförläggarföreningen årligen utgifva en svensk s. k. »årskatalog», upptagande all den bok- och delvis äfven tidskriftslitteratur, som under nästföregående år utkommit och funnits att tillgå genom den ordnade bokhandeln. Ett af syftemålen härmed hade alltfrån begynnelsen varit, att med denna bokförteckning, som respektive bokhandlare kunde utan synnerlig kostnad i ganska afsevärd omfattning utdela bland den bokköpande allmänheten, bokafsättningen inom landet skulle i någon mån befordras. Med hänsyn till detta förhållande torde föga tvekan kunna råda därom, att föreningen äfven för framtiden skulle befinnas villig att ensam bära risken af liknande årskatalogers utgifvande, ehuru de gångna årens erfarenhet gifvit vid handen,

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

att det icke vore förenadt med någon ekonomisk behållning, men väl under vissa år medfört en direkt penninguppoffring från föreningens sida.

För sortimentsbokhandelns liksom, måhända i ännu högre grad, för de offentliga bibliotekens män hade det emellertid visat sig som ett trängande behof att — jämte dessa årskataloger — hafva tillgång till kataloger, som omfattade längre tidsperioder än ett år åt gången, och föreningen hade icke undandragit sig att tillmötesgå äfven detta behof. De två svenska tioårskataloger, som för detta ändamål utgifvits, nämligen för åren 1876 — 1885 samt 1886—1895, hade emellertid kraft så betydande uppoffringar från föreningens sida, att betänkligheter redan då yppat sig mot ett fortsatt utgifvande af dylika kataloger, för hvilka afnämare enligt sakens natur icke kunde påräknas i någon större skala och genom hvilka föreningens ledamöter icke kunde förvänta någon ökad afsättning af sina däri upptagna artiklar, enär dessa kataloger på grund af sitt betydande omfång ej kunde med fördel spridas bland bokköpare utan stannade såsom hjälpredor och uppslagsböcker i biblioteksmäns och en del större sortimentsbokhandlares händer. Inom dessa bägge fackkretsar torde icke heller tioårskatalogerna hafva befunnits fullt tillfredsställande med afseende på den tidslängd de omfattade. Denna torde hafva varit alltför lång. Fördenskull hade föreningen, trots de ekonomiska betänkligheterna vid ett sådant företag, föranstaltat om utgifvandet af en femårskatalog för åren 1896—1900. Denna, som hälsats med mycket bifall från vederbörande fackmäns sida och salubjudits till det mycket moderata priset af 12 kronor per exemplar, hade emellertid för föreningen medfört en direkt förlust af 4,424 kronor 51 öre, förutom räntor å de utlagda redaktions- och tryckningskostnaderna. Icke dess mindre hade föreningen inlåtit sig på risken af ännu en femårskatalog för åren 1901—1905, hvilken också på sin tid utkommit. För denna sistnämnda katalog, till omfånget åtskilligt större än sin närmaste föregångare, hade försäljningspriset satts till 20 kronor per exemplar, och redaktionskommittén hade lyckats förmå de särskilda förlagsfirmorna att till kostnadernas betäckande bidraga med en afgift af 50 öre för hvarje förlaget tillhörande boktitel, hvilket för de större förlagen naturligen inneburit en ganska afsevärd uppoffring, bägge dessa anordningar vidtagna i syfte och förhoppning att denna katalog skulle kunna utkomma utan något afsevärdt penningtillskott från föreningens af dylika kataloger redan alltför hårdt betungade kassa.

Med tiden hade dock bokproduktionen i landet ökats väsentligt, så att volymen på denna femårskatalog svällt betydligt utöfver hvad som beräknats. Samtidigt hade som bekant allt hvad tryckningskostnader hette stigit till en dittills oanad höjd, och resultatet ur ekonomisk synpunkt

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

sedt hade blifvit, att äfven denna sist utgifna femårskatalog, i trots af det höjda försäljningspriset, som endast i ringa mån verkat hämmande på afsättningen, och i trots af de särskilda förlagens bidrag till kostnaderna, kraft ett tillskott från föreningens kassa på öfver 3,000 kronor.

Därmed hade föreningens sammanlagda uppoffringar för dessa kataloger stigit därhän, att föreningen icke längre såge sig i stånd att fullfölja utgifvandet af dylika, med mindre understöd af allmänna medel för ändamålet bereddes. Verkställda kalkyler för en tilltänkt ny femårskatalog, omfattande åren 1906—1910, hade för öfrigt ådagalagt, att en sådan — dels på grund af ytterligare ökad bokproduktion med ty åtföljande växande omfång för katalogen och dels på grund af under de senaste åren ytterligare. stegrade tryckpris — icke kunde tänkas utgifven, under förhållanden i öfrigt lika med den föregående, utan en förlust på densamma, som ganska väsentligt öfverskrede föreningens tillskott för den senast utgifna.

Under sådana förhållanden, och då ett indragande för framtiden af de ifrågavarande femårskatalogerna utan tvifvel skulle för de offentliga bibliotekens i vårt land framgångsrika verksamhet innebära ett betydande afbräck, tilläte sig föreningen underdånigst anhålla, att Eders Kungl. Maj:t behagade understödja utgifvandet af en svensk bokkatalog för åren 1906 — 1910, liknande den som funnes utgifven för åren 1901—1905, genom att anvisa medel till inköp af minst 150 exemplar af densamma till ett pris af 20 kronor per exemplar.

Det till inköp föreslagna antalet exemplar skulle förvisso, om de fördelades icke blott bland de stora stats- och universitetsbiblioteken utan äfven tilldelades andra undervisningsanstalters och åtskilliga öfriga offentliga bibliotek, folkbildningsbibliotek in. fl., komma att i väsentlig mån befordra vederbörande institutioners gagnrika kulturella verksamhet.

Till följd af nådiga remisser hafva underdåniga utlåtanden i ärendet afgifvits den 21 november 1910 af riksbibliotekarien och den 5 december 1910 af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.

I sitt förenämnda utlåtande har riksbibliotekarien anfört följande.

Det ifrågavarande katalogarbetets betydelse för bokhandeln och därigenom för den bokköpande allmänheten torde icke behöfva särskilt framhållas; därom vittnade de uppoffringar, som landets bokförläggare för ändamålet åtagit sig och väl, äfven om statsbidrag kunde erhållas, fortfarande måste vidkännas. Den inhemska litteraturens spridning vore gifvetvis ett allmännyttigt ändamål, som i och för sig förtjänade allt det understöd, som därför billigtvis kunde ifrågasättas. Då bokförläggarföreningen därjämte

5 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

såsom stöd för sin ansökan åberopat de offentliga bibliotekens behof af sammanfattande kataloger öfver landets bokproduktion, så kunde riksbibliotekarien i allt vitsorda ett sådant behofs förefintlighet. De hittills utgifna tioårs- och femårskatalogerna kunde utan tvekan förklaras tillhöra de allra oundgängligaste hjälpmedlen för biblioteksarbetet, vare sig därmed afsåges bibliotekstjänstemännens verksamhet eller allmänhetens anlitande af bibliotekens samlingar. För tjänstemännen beredde dessa kataloger tillgång till en mängd uppgifter och upplysningar, hvarigenom de handskrifna katalogerna kunde kontrolleras och kompletteras; de utgjorde för dessa tjänstemän uppslagsböcker, som i hög grad underlättade arbetet vid allmänhetens betjänande. För de biblioteksbesökande åter vore dessa kataloger af ej mindre vikt såsom i väsentlig mån tjänande att afhjälpa den förefintliga bristen på bibliotekskataloger, anordnade för allmänhetens speciella behof och afsedda för dess fria begagnande. De svenska års- och femårskatalogerna tjänade alltså att fylla fullkomligt enahanda behof, som i fråga om den utländska litteraturen tillgodosåges genom den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen med dess tioårsregister. Att denna sistnämnda katalog ansetts icke böra upptaga den svenska bokproduktionen, hade sin grund just i tillvaron af bokförläggarföreningens här ifrågavarande publikationer, till hvilka accessionskatalogen i hvarje sin årgång innehölle en hänvisning. Då de årliga katalogerna öfver de svenska bibliotekens förvärf af utländsk litteratur bekostades af statsmedel, så kunde det måhända ej anses obilligt, att samma förmån bereddes för åtminstone femårskatalogerna öfver den svenska litteraturen, men om uppdraget att utgifva sådana kataloger anförtroddes exempelvis åt kungl. biblioteket, så skulle detta kräfva kostnader för arbetskraft och tryckning vida öfverstigande det statsbidrag, som nu vore i fråga. Från de offentliga bibliotekens sida vore det i hvarje fall mycket att beklaga, om af brist på understöd ett företag måste af brytas, som jämte Linnströms boklexikon för åren 1830—1865 och den af en särskild garantiförening utgifna tioårskatalogen för 1866—1875 bildade en oafbruten serie af förteckningar öfver åtminstone det hufvudsakliga af den svenska bokproduktionen alltifrån förstnämnda år. I betraktande häraf ansåge riksbibliotekarien den af bokförläggarföreningen begärda summan af 3,000 kronor icke vara för högt tilltagen. I hvilket förhållande denna summa kunde stå till kostnaderna för företaget, ansåge riksbibliotekarien sig ej i stånd att bedöma, men då anledning saknades att betvifla uppgifterna om de förluster, som de närmast föregående femårskatalogernas utgifvande åsamkat föreningen, funne han äfven från sådan synpunkt storleken af det begärda beloppet motiverad. Mot femårskatalogernas anordning och omfattning,

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

hvarutinnan den nu ifrågavarande katalogen skulle blifva lika med den närmast föregående, hade riksbibliotekarien ingen annan anmärkning att framställa, än att det vore önskligt, att dessa kataloger för framtiden ej inskränktes väsentligen till en sammanfattning af årskatalogernas innehåll, utan att däri upptoges en del arbeten, hvilka såsom ej förekommande i den egentliga bokhandeln i sistnämnda kataloger hittills icke förtecknats. Tydligt vore emellertid, att sådant icke kunde ske i större utsträckning utan företagets väsentliga fördyrande och utan att materialet tillhandahölles af ett bibliotek, där alla svenska tryckalster samlades. Då i kungl. biblioteket så beskaffade anteckningar icke blifvit förda, som utan inkräfvande och på förhand ej beräkneligt arbete skulle kunna bereda material till femårskatalogens här antydda komplettering, kunde en sådan endast framställas som ett önskemål, hvilket bokförläggarföreningen antagligen såvidt möjligt skulle befinnas villig att tillmötesgå, och som riksbibliotekarien, hvad biträdet från kungl. biblioteket anginge, ej skulle underlåta att befordra i den mån tillgängliga arbetskrafter det tilläte. Hvad slutligen beträffade antalet exemplar, som af bokförläggarföreningen ifrågasatts till inlösen för det allmännas räkning, ansåge riksbibliotekarien siffran 150 kunna betraktas såsom väl högt tilltagen. Om ett tiotal exemplar afsåges för hvardera af de tre stora statsbiblioteken samt i öfrigt exemplar utdelades till ett antal specialbibliotek och samtliga stifts- och läroverksbibliotek, så blefve näppeligen för de offentliga bibliotekens behof mer än ett hundratal exemplar erforderliga. Då emellertid behofvet icke kunde på förhand så noga beräknas, och då riksbibliotekarien i hvarje fall icke ansåge sig böra föreslå någon nedsättning af den för ändamålet begärda summan, så ville han ej heller i afseende å antalet exemplar till inlösen ifrågasätta någon ändring i bokförläggarföreningens ansökan. På grund af hvad sålunda anförts, tillstyrkte riksbibliotekarien bifall till svenska bokförläggarföreningens ifrågavarande framställning.

Gfverstyrelsen har i ärendet anfört, att öfverstyrelsen i likhet med riksbibliotekarien och på skäl, som af honom såväl som af sökanden blifvit anförda, funne önskligt, att utgifvande! af en allmän svensk bokkatalog för femårsperioden 1906—1910 erhölle understöd af allmänna medel, och hade ej heller något att erinra mot det föreslagna beloppet af det understöd, som sålunda eventuellt skulle komma att utgå.

Beträffande antalet af för inlösen ifrågasatta exemplar eller 150, så hade öfverstyrelsen för sin del intet att erinra mot storleken af denna siffra, utan hölle före, att ett så stort antal exemplar torde vara väl behöflig! för den ifrågasatta utdelningen till offentliga bibliotek. Om, såsom riksbibliotekarien förutsatte, exemplar af katalogen skulle utdelas till samt-

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

liga stifts- och läroverksbibliotek, så skulle, då de allmänna läroverken utgjorde 77 och åtminstone 5 stiftsbibliotek torde kunna antagas behöfva särskilda exemplar af katalogen, härtill erfordras öfver 80 exemplar. Katalogen torde dessutom äfven böra öfverlämnas till högre lärarinneseminariet samt Pedagogiska biblioteket i Stockholm äfvensom till samtliga statsunderstödda enskilda läroanstalter af följande slag: enskilda lärarinneseminarier, högre goss- och samskolör samt flickskolor med gymnasialafdelning. Till samtliga de ändamål, som nu nämnts, erfordrades åtminstone 104 exemplar. Skulle ytterligare exemplar kunna utdelas till läroanstalter under öfverstyrelsens inseende, så syntes äfven några af öfriga större flickskolor böra erhålla sådana. Då nu enligt riksbibliotekariens förslag sammanlagdt 30 exemplar kunde afses för de tre stora statsbiblioteken och i det föregående icke tagits hänsyn till bibliotek vid andra läroanstalter än dem, som stode under öfverstyrelsens inseende, så funne öfverstyrelse!! ett antal af 150 exemplar till utdelning åt bibliotek icke vara för högt tilltaget.

Såsom riksbibliotekarien framhållit, är det för biblioteksväsendet i Beparte-

' mGntscn6i6n

vårt land gifvetvis af största betydelse att äga tillgång till femårskataloger öfver svensk litteratur. Med hänsyn härtill och då kostnaderna för utgifvande! af nu ifrågasatta femårskatalog, enligt hvad bokförläggarföreningens utredning ger vid handen, icke torde kunna betäckas af de vid försäljningen af densamma inflytande medlen tillika med de särskilda förläggarnas bidrag, anser jag billigheten kräfva att understöd af statsmedel lämnas för utgifvande af nämnda katalog. Mot det begärda anslagets belopp, 3,000 kronor, har jag icke något att erinra, helst anslaget är ämnadt att utgå i form af köpeskilling för 150 exemplar af katalogverket i fråga. Riksbibliotekarien har visserligen ifrågasatt, huruvida verkligen så många exemplar vore för det allmänna behöfliga, men af den utaf öfverstyrelsen i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att det till inlösen föreslagna antalet exemplar är behöflig! för tillgodoseende af statens biblioteks och läroanstalters behof af katalogverket i fråga. Jag hemställer alltså, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till understöd för utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur för åren 1906 —1910 på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar af nämnda bokkatalog kostnadsfritt öfverlämnas till ecklesiastikdepartementet.»

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad föredragande

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

departementschefen sålunda hemställt; och skulle proposition i ämnet aflåtas till Riksdagen af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Seth Flodin.

Stookholm, Tvär Hasggströms Boktryckeri A. B., 1911.