Doc 1911:120
Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 120
1 Nr 120.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående efterskänkande af viss del af statslån för järnvägen Borlänge—Insjön; gifven Stockholms slott den 10 mars 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva, att af statens fordran för det Siljans järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning mellan Borlänge och Insjön den 6 oktober 1882 beviljade statslån å 950,000 kronor må efterskänkas såväl anståndsräntan som ock alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet upplupna räntor, under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag ej mindre öfvertager betalningsskjddigheten för återstoden af ifrågavarande lån, att förräntas och amorteras i öfverensstämmelse med de för lånet nu gällande villkor, än äfven medgifver, att inteckning för lånet med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens må fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna Krylbo—Borlänge och Knippboheden —Rättvik.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hugo Hamilton.
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Haft. (Nr 120.)
2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.
Efterskänkande af viss del af Siljans järnvägsaktiebolags statslån.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 10 mars 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:
Genom nådig resolution den 1 september 1882 beviljade Kungl. Maj:t ett för ändamålet bildadt bolag, benämndt Siljans järnvägsaktiebolag, koncession å järnväg af 1,435 meters spårvidd från Borlänge station till Insjön, hvarvid bland annat föreskrefs, att koncessionen icke finge utan Kungl. Maj:ts tillstånd öfverlåtas å annan. Därjämte beviljade Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 6 oktober samma år nämnda bolag för järnvägsanläggningen — hvarför anläggningskostnaden enligt då tillika fastställd kostnadsberäkning upptagits till 2,054,000 kronor — ett lån af 950,000 kronor att af de medel till belopp af 5,000,000 kronor, som 1881 års Riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar, utgå med 200,000 kronor
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 120.
af hvart och ett af 1882, 1883, 1884 och 1885 års anslag samt med 150,000 kronor af 1886 års anslag.
För tillgodonjutande af den bolaget sålunda förunnade förmån stadgades, bland andra, följande villkor.
Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först skulle godtgöras ränta efter fyra och eu half procent å oguldet, kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning därå. Anstånd med räntans erläggande medgafs under tre år från lyftningsdagen dock icke utöfver ett år från den dag, den 1 januari 1887, då järnvägen i sin helhet skulle vara färdig att öppnas för trafik, och skulle beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifvits, inbetalas till staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp skulle fortfaras med annuitetens erläggande så länge till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt. Ivapitalafbetalning skulle vidtaga den 1 januari 1890 och i sammanhang därmed godtgörelse ske af därförinnan upplupen obetald ränta, för så vidt uppskof med densammas erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten sedermera erläggas samma dag hvarje år, till dess försträckningen och all därå upplupen ränta blifvit till fullo gulden. Därest förfallet inbetalningsbelopp icke i föreskrifven ordning erlades, skulle bolaget därå gälda sex procent årlig ränta, intill dess samma belopp blefve behörigen inbetaldt. Enligt af Riksdagen sedermera gjordt medgifvande har denna s. k. öfverränta nedsatts till fem procent.
Vidare var i nådiga resolutionen den 6 oktober 1882 stadgadt, att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skulle utgöra säkerhet för ifrågavarande låneunderstöd och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför hvarje annan fordran.
Enligt hvad fullmäktige i riksgäldskontoret upplyst, utlämnades lånet till Siljans järnvägsaktiebolag under loppet af åren 1883—1886 från riksgäldskontoret, och är lånet inteeknadt med första förmånsrätt i bolagets järnväg mellan Borlänge och Insjön.
Uti en till Kungl. Maj:t ingifven skrift af den 6 oktober 1910 har nu gjorts framställning om viss eftergift å Siljans järnvägsaktiebolags skuld på grund af förberörda statslån.
4 Ktmgl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 120.
Innan jag närmare redogör för denna framställning, tillåter jag mig erinra om följande förhållanden, Indika äga nära sammanhang med nu föreliggande fråga.
Genom nådig resolution den 17 mars 1899 beviljade Kung!. Maj:t Siljans järnvägsaktiebolag koncession å normalspårig järnväg från Knippboheden å bolagets järnväg mellan Borlänge och Insjön till Rättviks station å Falun—Rättvik—Mora järnväg.
Sedan Kungl. Maj:t särskilda gånger medgifvit anstånd med vissa i sammanhang med koncessionen stadgade villkor bland annat i fråga om tiden för arbetets påbörjande, anhöll år 1908 Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag — under förmälan att Silians järnvägsaktiebolag på Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag öfverlåtit koncessionen å järnvägen mellan Knippboheden och Rättvik — i underdånighet om ytterligare anstånd med fullgörande af koncessionsvillkoren samt om låneunderstöd för utförande af järnvägen. Genom nådig resolution den 23 juni 1910 medgaf Eders Kungl. Magt ytterligare anstånd med nämnda koncessionsvillkor och beviljade, under förutsättning att koncessionen å järnvägsanläggningen med Eders Kungl. Majrts tillstånd blefve öfverlåten å Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, sistnämnda bolag för utförande af järnvägsanläggningen Knippboheden—Rättvik ett lån å 1,252,000 kronor, i det närmaste motsvarande halfva den beräknade kostnaden för järnvägen. Ifrågavarande lån skulle utgå af de medel, som af 1906 och 1910 års Riksdagar ställts till Eders Kungl. Majrts disposition till låneunderstöd för enskilda järnvägar.
Bland de villkor för tillgodonjutande af den Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag sålunda förunnade förmån, hvilka därvid af Eders Kungl. Majrt stadgades, torde särskildt böra beaktas följande.
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skall föranstalta därom, att Siljans järnvägsaktiebolags järnväg mellan Borlänge och Insjön varder öfverlåten å Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag. Sedan Eders Kungl. Majrts tillstånd erhållits till såväl nämnda öfverlåtelse som öfverlåtelsen af järnvägen Knippboheden—Rättvik, skola åtgärder af Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag vidtagas, på det att såväl nämnda två järnvägar som ock den sistbemälda bolag tillhöriga järnvägen Krylbo—Borlänge måtte blifva sammanslutna till en järnvägsenhet; och skola de åtgärder, som det åligger bolaget att med afseende å uppgörelser med inteckningshafvare samt i öfrigt för berörda ändamål vidtaga, vara iakttagna och ärendet anmäldt hos Eders Kungl. Majrt inom viss föreskrifven tid.
Vidare har stadgats, att, sedan ifrågavarande sammanslutning ägt rum, den sålunda uppkommande järnvägen med därtill hörande bygg-
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 120.
o
nåder, materiel och all öfrig egendom skall utgöra säkerhet för ej mindre statens fordringar på grund af de genom särskilda nådiga resolutioner den 24 november 1876 och den 6 oktober 1882 till utförande af järnvägsanläggningarna Krylbo—Borlänge och Borlänge—Insjön beviljade låneunderstöd än äfven den af staten genom resolutionen den 23 juni 1910 lämnade försträckning; och skall staten till säkerhet för nämnda tre fordringars utbekommande erhålla inteckning i den efter berörda sammanslutning uppkommande järnväg med förmånsrätt för äldre fordran gent emot yngre och för statens nämnda fordringar framför hvarje annan fordran än statens.
Jag tillåter mig nu att återgå till den af mig förut omförmälda framställningen om viss eftergift å Siljans järnvägsaktiebolags skuld på grund af först omtalade statslån för järnvägen Borlänge—Insjön.
Uti nämnda framställning har Siljans järnvägsaktiebolag erinrat, att den ledande tanken i de genom nådiga resolutionen den 23 juni 1910 af Eders Kungl. Maj:t fastslagna bestämmelserna rörande utnyttjande af koncessionen å järnvägsanläggningen från Knippboheden till Rättvik varit, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skall öfvertaga såväl nyssnämnda koncession som äfven Siljans järnvägsaktiebolags egendom med ansvarighet för dess skulder. I detta senare hänseende uppställes emellertid, enligt hvad i ansökningen meddelas, från Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags sida som villkor för dess öfvertagande af ansvaret för Siljans järnvägsaktiebolags förbindelser, att viss eftergift erhålles å sistnämnda bolags skuld till staten för statslån till byggande af järnvägen Borlänge—Insjön.
I anledning häraf hemställer Siljans järnvägsaktiebolag, att sådan eftergift måtte beviljas, att staten afstår från anståndsräntan å lånet äfvensom från alla till och med den 1 september 1911 belöpande räntor, så att lånet fixeras till 905,444 kronor 94 öre att från och med nyssnämnda dag förräntas och amorteras.
Till stöd för framställningen åberopar Siljans järnvägsaktiebolag, att bolagets järnvägsföretag i dess nuvarande finansiella läge icke bär sig utan går med ständig förlust, hvilken har tendens att för framtiden än ytterligare ökas. Träffas därför ingå' anordningar, har, säger bolaget, staten föga eller ingen utsikt att någonsin utfå något af sin fordran. Ett bifall till den gjorda framställningen innefattar därför enligt bolagets mening i verkligheten icke någon ny uppoffring från statens sida, men de nya anordningar, som därigenom skulle möjliggöras, skulle bidraga att för framtiden trygga den fordran, som staten får kvar.
6 Kungl. Maj.is Nåd. 'Proposition Nr 120.
Å den underdåniga ansökningen finnes en af styrelsen för Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag gjord påskrift af innehåll, att, ehuru Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags stämmor såsom önskemål uttalat, att Siljans järnvägsaktiebolags järnväg skulle kunna förvärfvas för den icke förfallna kapitalskulden till staten, 800,985 kronor 75 öre, styrelsen för Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag dock, på grund af hvad som under de förberedande förhandlingarna angående banans öfvertygande framgått, anser sig böra biträda den förut omförmälda framställningen af Siljans järnvägsaktiebolag.
Vid framställningen har äfven fogats ett exemplar af ett mellan de ifrågavarande bolagen upprättadt köpekontrakt, hvilket är af följande lydelse:
»Kontrakt.
Mellan Siljans järnvägsaktiebolag och Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag träffas härmed det aftal, att det förra till det senare öfverlåter sin järnväg Borlänge—Insjön tillika med Kungl. Maj:ts koncession härå på de villkor, som här nedan angifvas.
§ I-
Öfverlåtelse!! innefattar all säljande bolagets egendom i fast och löst.
I öfverlåtelsen ingår, att köpande bolaget öfvertager ansvaret för alla säljande bolagets skulder och förbindelser. I fråga om säljande bolagets skuld till staten för lånemedel uppställas som villkor för försäljningen, att denna skuld ned sättes, så att köpande bolaget kommer att till staten svara endast för det icke inbetalda kapitalbeloppet 905,444: 94 kronor med ränta därå från tillträdesdagen.
§ 3.
Köparen åtager sig alla säljande bolagets förpliktelser gentemot dess nu- och förutvarande personal.
§ 4-
Köpande bolaget står alla nödiga kostnader för det säljande bolagets likvidation och bestrider ensamt alla för fångets lagföljd nödiga kostnader.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
(
§ 5.
Tillträdet sker den 1 september 1911, från hvilken dag köparen öfvertager och svarar för driften.
§ 6.
Vid tillträdet öfverlämnas till köparen alla järnvägen rörande handlingar.
§ 7.
Ofverenskommelsen är beroende utaf att den godkännes å bolagsstämmor med Siljans järnvägsaktiebolag och att öfverlåtelsen af såväl koncessionen som järnvägen vinner Kung!. Maj:ts bifall.
Stockholm den 6 oktober 1910.
För Siljans Järnvägsaktiebolag Dess styrelse
Axel Thorell.
F. Holmqvist. Gustaf Ros. Bröms Olof Larsson.
N. M. E. Edlund. Tom Bergendal.
För Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag Dess styrelse
Th. af Callerholm.
F. Holmqvist. L. L. Liberg. Eric Dahl.
A. G. Johansson. Fritz Nordström.
Herrar A. Thorells, F. Holmqvists, Gr. Ros, Bröms Olof Larssons, N. M. E. Edlunds och T. Bergendals egenhändiga namnteckningar bevittna
Gast. Söderlund. Nils Jönsson.
Herrar Th. af Callerholms, F. Holmqvists, L. L. Libergs, Eric Dahls, A. Gr. Johanssons och Fritz Nordströms egenhändiga namnteckningar bevittna
John Lundgren.
E. Eriksson.»
8 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 120,
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande.
Till följd af nådig remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 28 december 1910 afgifvit underdånigt utlåtande och därvid erinrat, att af Riksdagens revisorers berättelser om granskningen af riksgäldskontorets förvaltning inhämtas, att Siljans järnvägsaktiebolag under de första åren till och med år 1893 kunnat fullgöra sina förpliktelser till staten, men att detta under hela den följande tiden emellertid ej vidare kunnat ske.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åberopar en af styrelsen uppgjord tablå, utvisande de inbetalningar som gjorts efter år 1898, hvarjämte i tablån äfven införts järnvägens nettobehållning. Ifrågavarande tablå är af följande lydelse:
Inbetalningarna utgöra, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i medeltal för tioårsperioden 1899—1908 21,000 kronor per år, och nettobehållningen i medeltal för samma tidsperiod uppgår till 30,484 kronor 98 öre. För år 1909 har nettobehållningen endast uppgått till 5,843 kronor 58 öre, och någon inbetalning till riksgäldskontoret har ej verkställts.
Då en i ögonen fallande olikhet förefinnes mellan nettobeliållningarna och de till riksgäldskontoret inlevererade beloppen för ofvan omförmälda tid 1899—1909, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ur balansräkningarna uträknat följande redovisning af den för åren 1899 —1909 till 310,693 kronor 34 öre uppgående nettobehållningen:
9 Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 12Ö.
Inbetalning till riksgäldskontoret 1899—1909
Värdeökning af fasta anläggningen...................
» af rullande materiel ......................
, » af inventarier och förråd.............
Behållning...............................................................
.............. kr. 210,000: —
.............. » 22,505: 99
.............. » 60,844:. 50
.............. » 10,610: 78
.............. )) 6,732: 07
Summa kr. 310,693: 34
Storleken af dessa siffror anser styrelsen ingalunda vittna om att för mycket af inkomsterna skulle ha användts till järnvägens förbättring, men för att erhålla en närmare kännedom härom har styrelsen från Siljans järnväg infordrat fullständig redovisning dels af nyss anförda för själfva banans förbättring använda belopp å 22,505 kronor 99 öre, dels af den till 60,844 kronor 50 öre uppgående kostnaden för rullande materielens ökning. Beträffande dessa belopp bär styrelsen lämnat följande specifikationer:
År.
Värdeökning af fasta anläggningen.
lr. Värdeökning af rullande materielen.
1902 Ett nytt lokomotiv............................................................... kr. 51,015: —
1903 En ny resgodsvagn............................................................... )> 3,671: —
1906 En ny änglärka ..................................................................... )) 6,260: —
1908 En ny vattencistern till ångfinka.................................... » 250: —
Summa kr. 61,196: —
1901 Fyra dressiner öfverförda till inventariers konto...... » 351: 50
Summa kr. 60,844: 50
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Höft. 2
10 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 126.
Dessa förbättringar äro, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, tydligen ganska anspråkslösa.
Den årliga annuitet, som bolaget skolat gälda, är 47,500 kronor, och inbetalningarna hafva icke blott icke uppgått till detta belopp utan i regel varit mindre än den under året upplupna räntan, så att järnvägsbolagets skuld under de sista femton åren varit stadd i stigande och vid slutet af år 1909 uppgått till 1,407,737 kronor 18 öre, sålunda fördelad:
Häraf synes, att genom de tidigare verkställda amorteringarna kapitalskulden nedgått till 905,444 kronor 94 öre och att den skuld, som bolaget vid sagda års slut hade att förränta, uppgick till 1,291,037 kronor 47 öre, dragande en årlig ränta af i rundt tal 58,000 kronor, under det att bolagets inbetalningar under de tio åren 1899—1908, som förut nämnts, uppgått till i medeltal endast 21,000 kronor.
Med hänsyn till den ringa nettobehållningen af järnvägsdriften och det ännu mindre belopp, som häraf kunnat disponeras för inbetalningar till riksgäldskontoret, anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inga utsikter förefinnas, att Siljans järnvägsaktiebolag skall framdeles, om det behåller sin bana oförändrad, kunna ens närmelsevis fullgöra sina förbindelser till staten, och styrelsen finner fördenskull det af Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag gjorda anbudet att öfvertaga järnvägen mot åtagande af dess kapitalskuld å omkring 905,000 kronor vara ett för statsverket förmånligt anbud.
Hvad i öfrigt Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags uppgörelser med Siljans järnvägsaktiebolag beträffar, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tidigare träffats öfverenskommelse därom, att det förra bolaget skall inlösa 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag mot en aktie i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för en aktie i förra bolaget erlägga kontant 10 kronor, och förklarar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sig anse, att med hänsyn till aktieägarna i Siljans järnvägsaktiebolag, hvars aktier torde kunna anses så godt som värdelösa, Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag äfven härvidlag gjort ett godt anbud.
till betalning icke förfallet kapital
förfallet kapital.....................................
förfallna räntor.....................................
anståndsränta ......................................
kr. 800,985: 75
» 104,459: 19
» 385,592: 53
» 116,699: 71
Summa kr. 1,407,737: 18
11 Kungl. Maj:tå Nåd. Proposition Nr 120.
Statslånet för Siljans järnvägsaktiebolags järnväg Borlänge—Insjön blefve efter afskrifning .................... kr. 905,000: —
Statslånet för Knippboheden—Rättviks järnväg är...... )) 1,252,000: —
Summa kr. 2,157,000: —
Därest järnvägen Borlänge—Insjön blefve, såsom nu är ifrågasatt, utsträckt till Rättvik, skulle, enligt en af byrådirektören d’Ailly uppgjord trafikberäkning, nettoinkomsten på sträckan Borlänge—Rättvik blifva 110,000 kronor. Denna summa beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ungefär förslå för att betala annuiteterna till staten.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som, enligt hvad styrelsen förklarar, ej kan finna annat än att det af Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag gjorda anbudet är för staten förmånligt, hemställer därför om bifall till framställningen.
Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet, hafva fullmäktige i skrifvelse den 2 februari 1911 meddelat, att till följd af Siljans järnvägsaktiebolags oförmåga att fullgöra stadgade betalningsvillkor — efter år 1907 har ej någon inbetalning till riksgäldskontoret verkställts — bolagets skuld för lånet vid 1910 års slut stigit till 1,466,229 kronor 63 öre, hvaraf ett belopp af 524,569 kronor 65 öre var till betalning förfallet. Under den gifna förutsättningen att ej något belopp inbetalas intill den för reglering af lånet föreslagna dagen, den 1 september 1911, komme bolagets skuld till riksgäldskontoret att då uppgå till följande belopp:
kapital, förfallet............................................. kr. 127,885:98
» icke förfallet.................................... » 777,558: 96 pr> 905,444: 94
anståndsränta, icke förfallen .....................kr. 116,699: 71
vanlig ränta, förfallen ......kr. 378,989: 34
» » icke förfallen » 23,326:77 ^ 402 316:11
öfverränta, förfallen .................................... )> 82,153: 97 ^ 601,169:79
Summa kr. 1,506,614: 73
Den föreliggande framställningen går ut på, att samtliga nämnda räntor skulle afskrifvas och lånet sålunda nedbringas till kapitalskulden 905,444 kronor 94 öre, hvilken skuld Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skulle, i sammanhang med förvärfvandet af järnvägen Borlänge—Insjön, öfvertaga att från den 1 september 1911 förräntas och amorteras.
Riksgälds-
fullmäktiges
utlåtande.
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
Detta förslag- innebär, säga riksgäldsfullmäktige, gifvetvis, att vid skuldens öfvertagande ej någon del af kapitalet skall anses vara till betalning förfallet, men i öfrigt har icke någon förändring ifrågasatts beträffande de för lånets förräntning och amortering nu gällande villkoren. I enlighet härmed skulle sålunda räntan å oguldet kapitalbelopp beräknas efter 4 Va % och annuiteten utgå med 5 % af ursprungliga lånebeloppet, 950,000 kronor, att erläggas den 1 januari hvarje år; hvarjämte, i händelse till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall vara skyldig att därå gälda ränta efter 5 %. — Med iakttagande af dessa betalningsvillkor skulle ifrågavarande lån blifva slutbetaldt på en tid af 41 år, räknadt från innevarande år.
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag har, enligt hvad fullmäktige erinra, för anläggning af sin järnväg Krylbo—Borlänge under åren 1879—1882 utbekommit ett statslån å 2,375,000 kronor, hvilket lån genom annuitetsbetalning i föreskrifven ordning nu nedbragts till ett kapital af 1,809,927 kronor 84 öre.
Enligt den förut af mig omförmälda resolutionen den 23 juni 1910 har detta bolag fått sig beviljadt ett nytt statslån å 1,252,000 kronor för anläggning af järnväg från Ivnippboheden till Rättvik. Jämlikt de för tillgodonjutande af sistnämnda låneunderstöd stadgade villkoren skola, såsom jag äfven förut antydt, de tre sammanhängande järnvägarna Krylbo—Borlänge, Borlänge—Insjön och Knippboheden—Rättvik förenas till en järnvägsenhet, hvaruti statens fordringar för de till de särskilda järnvägsanläggningarna beviljade lånen skola intecknas med förmånsrätt för äldre fordran gent emot yngre och för samtliga dessa fordringar framför hvarje annan fordran än statens. Härigenom kommer, säga fullmäktige, hvad särskildt angår det nu ifrågavarande lånet för järnvägsanläggningen Borlänge—Insjön, en väsentligt ökad säkerhet att beredas för statens därpå grundade fordran; och, att döma af de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande omförmälda trafikberäkningarna, synes man hafva skäl antaga, att nettoinkomsten af järnvägskomplexen Krylbo—Rättvik skulle blifva fullt tillräcklig för gäldande af annniteterna ej blott å det lån, Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skulle öfvertaga från Siljans järnvägsaktiebolag, utan ock å förstnämnda bolags två öfriga statslån.
Under dessa förhållanden och då Siljans järnvägsaktiebolag alltmer visat sig vara ur stånd att fullgöra sina förbindelser till staten, så att utsikt numera knappast torde förefinnas att från nämnda bolag utfå någon väsentlig del af statens fordran, anse sig fullmäktige hafva skäl
13 Kung!- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
tillstyrka bifall till den nu gjorda framställningen, hvarigenom staten visserligen skulle gå förlustig de å lånet upplupna räntorna men däremot vinna en, som det synes, tillfredsställande säkerhet för utbekommande af det återstående lånekapitalet.
Fullmäktige hafva äfven fäst sin uppmärksamhet vid den af vägoch vattenbyggnadsstyrelsen anmärkta öfverenskommelsen därom, att såsom godtgörelse för öfverlåtelse!! af koncession å järnvägsanläggning Knippboheden—Rättvik skulle för 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag lämnas en aktie i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för hvarje aktie i det förra bolaget en kontant betalning af 10 kronor. Då Siljans järnvägsaktie bolag måste anses sakna hvarje möjlighet att själft utföra den koncessionerade järnvägsanläggningen och då aktierna i detta bolag icke torde kunna tillmätas något värde, hafva fullmäktige icke kunnat undgå att finna villkoren för berörda öfverenskommelse anmärkningsvärda.
Af den utredning, som i ärendet förebragts, framgår, att Siljans järnvägsaktiebolags skuld till staten alltsedan år 1893 varit i ständigt stigande, i det att under nämnda tid inbetalningarna icke någon gång uppgått till den föreskrifna annuitetens belopp och till och med i allmänhet icke ens motsvarat den under året upplupna räntan. Sedan år 1907 har såsom nämndt någon inbetalning till riksgäldskontoret ej alls kunnat ske.
Till belysning af Siljans järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning ber jag få meddela följande sammanställning af bolagets tillgångar och skulder den 31 december 1908 och samma dag 1909 samt, enligt en af bolaget uppgjord approximativ beräkning, den 31 december 1910:
Departements-
chefens
yttrande.
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
Bolagets inkomster samt utgifter och passiva under år 1908 ocli 1909 framgå af följande sammanställning, i hvilken jämväl upptagits en af bolaget i nämnda hänseende upprättad approximativ beräkning för år 1910:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.
16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
Såsom framgår af dessa tablåer, är sålunda Siljans järnvägsaktiebolags ställning långt ifrån god. Härvid är tillika att beakta, att tillgångarna med all sannolikhet äro för högt upptagna, då under en följd af år några afskrifningar ej företagits. Med hänsyn till det klena trafikresultatet är ju för öfrigt järnvägsanläggningens realisationsvärde gifvetvis betydligt lägre än det bokförda.
Någon utsikt synes ej heller förefinnas, att bolagets ekonomi skall så förbättras, att bolaget kan blifva i tillfälle att någonsin återgälda sin skuld till statsverket, utan torde densamma, om ej särskilda åtgärder vidtagas, komma att alltjämt ökas. Bolagets järnväg mellan Borlänge och Insjön framgår nämligen genom jämförelsevis karga trakter i saknad af så godt som all industri, och den har för närvarande icke heller någon naturlig slutpunkt. Eu sådan skulle erhållas genom järnvägens framdragande öfver Leksand till Rättvik, med andra ord genom anläggning af den koncessionerade linjen Knippboheden—Rättvik. Därest denna sistnämnda järnväg icke kommer till stånd, torde med all sannolikhet trafiken från Leksand genom en bibana ledas till Mora—Rättvik—Falu järnväg med dess fortsättning till Gäfle, hvarigenom Borlänge—Insjöns järnväg skulle förlora en betydande del af sin nuvarande trafik och sålunda dess ekonomiska ställning blifva än mera undergräfd.
Siljans järnvägsaktiebolag, som erhållit koncession å linjen Knippboheden—Rättvik, är emellertid på grund af sin ekonomi förhindradt att bygga denna järnväg.
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, som äger järnvägen Borlänge— Ivrylbo, har å sin sida uppenbarligen ett starkt intresse att draga till sig trafiken från Borlänge—Insjöns järnväg och dess planerade fortsättning till Rättvik. Detta bolag, hvars järnväg mellan Borlänge och Krylbo genomlöper en synnerligen bördig trakt med afsevärd industri, har i motsats mot Siljans järnvägsaktiebolag en mycket god ekonomisk ställning. Till belysning häraf torde jag få ur senast tillgängliga revisionsberättelse meddela följande sammanställning af bolagets utgående balanskonto för år 1909:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
IT
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen ..........................................
Rullande materielen..............................................
Inventarie- och materialförråd ...........................
Siljans järnvägsaktiebolag, afräkning ................
d:o trafikeringskostnad .
Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag ................
Traflkkassan..........................................................
Egna och främmande bolags aktier ...................
Innestående å löpande räkning............................
Nybyggnader, oafslutade .....................................
Bibanan vid Säter, fordran..................................
Jordegendomen i Nås by....................'................
Järnvägsanläggningen Knippboheden—Rättvik.... Kassabehållning....................................................
kr.
»
»
»
»
»
»
;>
»
»
»
»
»
;>
3,459,518: 65 834,291: 03 187,973: 13 169: 02 2,879: 11 15,000: — 49,933: 06 363,580: 88 18,512: 33 4,754: — 7,000: — 7,697: 07 6,035: 98 20,438: 68
Summa' kr. 4,977,782: 94
Skulder:
I detta sammanhang- ber jag få omnämna, att af anledning, som jag strax skall meddela, genom Stockholms revisionsbyrå samt distriktschefen i nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet företagits en särskild granskning af bolagets räkenskaper jämte värdering af dess tillgångar, och har därvid konstaterats, att dessa tillgångar i 1909 års bokslut icke äro upptagna öfver deras verkliga värden med undantagför inneliggande aktier, bokförda till 363,580 kronor 88 öre, å hvilka en afskrifning af 75,000 kronor ansetts erforderlig, samt rullande materielen, bokförd till 834,291 kronor 3 öre, hvarå en afskrifning af om- Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Thyr. 3
18 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.
kring 75,500 kronor ansetts nödig. Äfven efter dessa afskrifningar skulle emellertid bolagets ekonomiska ställning vara mycket god.
Inkomsterna och utgifterna under år 1909 visas åf följande sammanställning :
Inkomster:
Enligt livad bokslutet för år 1909 utvisar, har bolagets verksamhet under året sålunda gifvit en behållning af ...................................... kr. 2,147: 85
Under nästföregående år utgjorde däremot vinsten ............................... » 61,993: 47
motsvarande en minskad vinst af ....................................................... kr. 59,845: 62
Anledningen till att vinsten af trafiken i så afsevärd grad nedgått torde, enligt hvad i styrelseberättelsen framhålles, uteslutande vara att söka i de säregna förhållanden, som skapats genom under året inträdda konflikter å arbetsmarknaden, äfvensom af rådande tryckta konjunkturer öfver hufvud. Sålunda utgjorde minskningen i bruttoinkomsten af trafiken endast under de tre månaderna augusti, september och oktober 62,065 kronor 20 öre. I sin helhet inbragte trafiken under räkenskapsåret 1909 76,177 kronor 74 öre mindre än under näst föregående år, hvaremot driftkostnaderna nedgått med 41,186 kronor 41 öre. Därjämte har utaf öfverskottet af trafikinkomster utöfver driftkostnad under år 1909 auvändts 25,000 kronor till afskrifning å rullande materielen.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 120.
19 Till sist ber jag få återgifva följande
År.
Sammandrag af bolagets räkenskaper för åren 1905—1909.
Öfver-
skott
från
före-
gående
(öfverskott af bruttoinkomst öfver trafikkostnad.
Summa.
Detta öfverskott har användts eller afsakta till
ranta a statslånet.
amortering af statslånet.
.järn-
vägens
byggnads-
fond.
utdelning till aktie-
annat
ändamål.
disposition nästa år.
Summa.
1909 Kr. jure
130,54239
160,836
163,049
147,080
98,969
Kr. löpe Kr. 298,7671051 429,309 321.239 56 482,075
299,77006
232,413:86
178,851196
462,819
379,494
277,821
Kr.
90,105
88,815
87,468
86,061
84,590
Kr.
28,645
29,934
31,281
32,688
34,159
Kr. inre 15,250 — 38,300!- 3S,300j— 18,3001— 12,200! —
Kr.
91,635
109,962
109,962
109,962
73.308 Kr. jure j Kr.
42.83SI41 160,836
52,014|22
48,726159
38,512
45,754
163,049
147,080
98,969
27,809
Kr.
429,309
482,075
462,819
379,494
277,821
Då nu Södra Dalarnes järn vägsaktiebolag, efter att hafva fått koncessionen å järnvägen Knippboheden—Rättvik på sig öfverlåten — en öfverlåtelse hvartill Eders Kungl. Maj:t dock ännu ej lämnat sitt samtycke — begärde statslån för utförande af denna järnvägsanläggning, stod det klart för mig, att bär erbjöd sig en möjlighet att träffa sådana anordningar, att åtminstone större delen af statens fordran hos Siljans järnvägsaktiebolag skulle kunna räddas. I sådant syfte fästes, i enlighet med min hemställan, såsom förut omnämnts, vid låneunderstödets beviljande vissa villkor utöfver de vanliga, gående därpå ut, att de tre sammanhängande järnvägarna Ivrylbo—Borlänge, Borlänge—Insjön och Knippboheden—Rättvik skulle förenas till en Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag tillhörig järnvägsenhet, hvari statens fordringar i de för de särskilda järnvägsanläggningarna beviljade lånen skulle intecknas med förmånsrätt för äldre fordran gent emot yngre och för samtliga dessa fordringar framför hvarje annan fordran än statens.
Sedermera har också Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag med Siljans järnvägsaktiebolag träffat aftal om öfvertagande af järnvägen Borlänge —Insjön på villkor, bland andra, att köpande bolaget skulle öfvertaga alla säljande bolagets skulder och förbindelser. Detta bar dock i fråga om Siljans järnvägsaktiebolags skuld till staten skett under den förutsättningen, att anståndsräntan och alla öfriga till och med den 1 september 1911 upplupna räntor å lånet efterskänkas och lånets belopp bestämmes till 905,444 kronor 94 öre. Därest icke något vidare belopp inbetalas,
20 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
skulle Siljans järnvägsaktiebolags skuld, till statsverket den ifrågasatta regieringsdagen uppgå till sammanlagdt 1,506,614 kronor 73 öre. Genom den nu föreslagna uppgörelsen skulle statsverket alltså komma att efterskänka ett belopp af 601,169 kronor 79 öre.
Ehuru fråga sålunda är om efterskänkande af ett betydande belopp, anser jag likväl eu uppgörelse i den riktning, som nu föreslagits, böra åvägabringas. Härigenom skulle nämligen, af allt att döma,'icke blott statens säkerhet för dess tidigare lån till järnvägen Krylbo—Borlänge förstärkas utan äfven vinnas betryggande säkerhet såväl för den återstående kapitalskulden å lånet till järnvägen Borlänge—Insjön som för det nya lånet till järnvägen Knippbolieden—Rättvik.
Därest den ifrågasatta öfverenskommelsen kommer till stånd, skulle Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuld till staten komma att utgöra:
för järnvägen Krylbo—Borlänge......................................... kr. 1,809,927: 84
>’ » Borlänge—Insjön........................................ » 905,444: 94
» » Knippbolieden—Rättvik.............................. >> 1,252,000: —
Summa kr. 3,967,372: 78
Annuiteten å dessa lån, motsvarande fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppen, utgör 228,850 kronor. Under den af Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, enligt hvad jag inhämtat, antagna förutsättning att till järnvägsanläggningen Knippbolieden—Rättvik skulle genom nyteckning af aktier kunna anskaffas 600,000 kronor, skulle bolaget utöfver statslånet behöfva låna ytterligare omkring 400,000 kronor. Beräknas till detta sistnämnda låns förräntande och amortering ett årligt belopp af omkring 25,000 kronor, skulle bolaget hafva att såsom annuitet ä skulder erlägga omkring 254,000 kronor.
Den förut omnämnda, af byrådirektören d’Ailly gjorda trafikberäkningen rörande en järnväg Krylbo—Rättvik har gifvit till slutresultat, att en årlig nettoinkomst å hela denna linje af 420,300 kronor, är att påräkna. I denna utredning har d’Åilly utgått från, att inkomsten per dag och bankilometer skulle uppgå för sträckan Krylbo—Borlänge till 26,59 kronor och för linjen Borlänge—Rättvik till 11,33 kronor samt att driftkostnaden skulle stiga till 60 procent af bruttoinkomsten. Till jämförelse ber jag få nämna, att inkomsten per dag och bankilometer år 1908 utgjorde för järnvägen Krylbo—Borlänge 26,02 kronor samt för järnvägen Borlänge—Insjön 9,51 kronor, medan driftkostnaden utgjorde för den förra järnvägen 69,8 procent (1907 59,5 procent) af bruttoinkomsten samt för den senare 82,8 procent (1907 74,i procent)
21 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.
af samma inkomst. Om man också med hänsyn härtill kan finna d’Aillys beräkningar väl optimistiska, torde likväl med säkerhet kunna antagas, att nettoinkomsten af linjen Krylbo—Rättvik under alla förhållanden skall blifva tillräcklig för att täcka annuiteten å lånen. På min begäran har Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag låtit uppgöra en på mindre gynnsamma förutsättningar än de af d’Ailly antagna grundad beräkning å nettoinkomsten efter en sammanslagning af ifrågavarande järnvägar. Därvid har man utgått från, att å linjen Krylbo—Borlänge skulle påräknas en inkomst af 26 kronor per dag och bankilometer, medan samma siffra anslagits för linjen Borlänge—Leksand till 12 kronor och för linjen Leksand—Rättvik till 6 kronor. Under dessa lörutsättningar skulle sammanlagda årsinkomsten för hela bansträckan uppgå till omkring 875,000 kronor. Antages för säkerhets skull driftkostnaden belöpa sig till 70 procent af bruttoinkomsten, skulle i allt fall uppstå ett öfverskott af omkring 262,000 kronor, som sålunda fullt förslår till annuiteterna. Med hänsyn till nu angifna förhållanden synes, på sätt jag förut antydt, staten erhålla god säkerhet för samtliga sina här afsedda fordringar, under förutsättuing att den ifrågasatta afskrifningen å lånet till Siljans järnvägsaktiebolag äger rum.
Hvad angår den af riksgäldsfullmäktige berörda omständigheten att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag såsom godtgörelse för öfverlåtelsen af koncessionen å järnvägsanläggningen Knippboheden—Rättvik förbundit sig att för 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag lämna 1 aktie i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för hvarje aktie i det förra bolaget betala kontant 10 kronor, kan ju detta synas anmärkningsvärdt, då väl aktierna i Siljans järnvägsaktiebolag torde få anses i det närmaste värdelösa. Emellertid har jag inhämtat, dels att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag af Siljans järnvägsaktiebolags 10,566 aktier redan före denna öfverenskommelse var ägare till 1,000 aktier, dels ock att denna utfästelse med hänsyn till de villkor, som uppställdes af ägaren till ett betydande antal, inemot hälften, af Siljansbolagets aktier varit nödvändig för att få hela detta aftal till stånd. Då föröfrigt den af riksgäldsfullmäktige anmärkta utfästelsen icke torde nämnvärdt inverka på statens rätt, synes densamma icke böra utgöra hinder för nu afsedda medgifvande, hvilket jag sålunda tillstyrker.
Innan jag lämnar förevarande ämne, tillåter jag mig slutligen omnämna ett ärende, som stål- i visst sammanhang med nu föreliggande fråga.
I den förut berörda resolutionen den 23 juni 1910 angående statslån för anläggning af Knippboheden—Rättviks järnväg föreskrefs bland
22 Katigt Majds Nåd. Proposition Nr 120.
villkoren, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skulle före den 1 oktober 1911 inför Eders Kung!. Maj:t på sätt, som Eders Kungl. Maj:t godkände, styrka att det förfogade öfver ett kapital, som jämte statslånet vore fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande enligt den af Eders Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen och de godkända kostnadsberäkningarna; och skulle minst så stor del af detta kapital, som motsvarade hälften af den beräknade anläggningskostnaden för banan, utgöras af inbetaladt eller tecknadt aktiebelopp eller eljes utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande. Oti eu till Eders Kungl. Maj: t ingifven skrift har nu bolaget anfört, att denna föreskrift att halfva anläggningskapitalet skall disponeras på sådant sätt att återbetalningsskyldighet i fråga om kapitalet är utesluten har sin fulla förklaring, då fråga är om ett järnvägsföretag, som tillkommer utan anslutning till eller direkt stöd af ett äldre sådant. I förevarande fall står emellertid enligt bolagets mening saken annorlunda. Den ledande tanken för anordningarna är här, att det redan bestående Södra Dalarnes järnvägsaktie bolag skall öfvertaga koncessionen och utföra järnvägen. Detta bolag bör sålunda, menar bolaget, kunna få räkna med de tillgångar det har, äfven om dessa för att få fram kontanta medel måste till en del belånas. Bolaget åberopar de förut af mig omförmälda styrelse- och revisionsberättelserna för år 1909, enligt hvilka bolagets tillgångar vid årsskiftet 1909—1910 utgjorde omkring 4,977,000 kronor, medan dess skulder — däri inberäknade äfven alla fonder utom aktiekapitalet och reservfonden — ej uppgingo till mer än omkring 2,814,000 kronor, hvadan sålunda, sedan de nedskrifningar af omkring 150,000 kronor, jag förut omförmält, företagits, förelåg en kapitalbehållning af omkring 2,013,000 kronor. Att värdeuppgifterna i hufvudsak äro riktiga bestyrkes af intygen från Stockholms revisionsbyrå och distriktschefen i nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet. Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag säger sig hafva räknat med att kunna disponera eu del af dessa sina Överskjutande medel för det utvidgade företaget. Staten kommer, menar bolaget, icke härigenom att lida någon minskning i rätt, då naturligen för de medel, som upplånas, ställes säkerhet endast med sådan rätt, som kommer att ligga efter statens nuvarande och blifvande fordringar för dess lånemedel till järnvägarna. Att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag får disponera en del af sina Överskjutande tillgångar för bidrag till den utvidgade järnvägen, anser bolaget så mycket mera naturligt och billigt, som sådant utan vidare skulle gå för sig, om företaget öfvertoges och utfördes af någon annan under form af ett särskildt järn-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
vägsaktiebolag. Om södra Dalarnes järnvägsaktiebolag tecknade och löste aktier i ett dylikt företag, skulle enligt bolagets mening uppenbarligen det nu stipulerade villkoret om tillgång på disponibla medel vara att anse som fylldt, äfven om Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag själft skaffade medlen till aktieteckningen genom lån. Tillika har bolaget företett protokollsutdrag, utvisande att Leksands kommun tecknat nya aktier i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag för 300,000 kronor.
För möjliggörande af företaget hemställer bolaget därför, att Eders Kungl. Maj:t på grund af förut omförmälda intyg och protokollsutdrag angående Leksands kommuns teckning måtte förklara Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag hafva fullgjort ifrågavarande föreskrifter i nådiga resolutionen den 23 juni 1910.
Med hänsyn till hvad bolaget sålunda anfört torde med afseende å grunden för ifrågavarande stadgande i låneresolutionen detsamma få anses vara af bolaget fullgjordt. Beträffande denna bolagets framställning, som jag i detta sammanhang endast velat omnämna, torde jag sedermera få göra särskild anmälan.
Med stöd af hvad jag sålunda anfört, får jag nu hemställa, att Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå Riksdagen
medgifva, att af statens fordran för det Siljans järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning mellan Borlänge och Insjön den 6 oktober 1882 beviljade statslån å 950,000 kronor må efterskänkas såväl anstånd sräntan som ock alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet upplupna räntor, under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag ej mindre öfvertager betalningsskyldigheten för återstoden af ifrågavarande lån, att förräntas och amorteras i öfverensstämmelse med de för lånet nu gällande villkor, än äfven medgifver, att inteckning för lånet med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens må fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna Krylbo—Borlänge och Knippboheden—Rättvik.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet: Carl Stålhammar.