angående beviljande af anslag till byggnadsarbeten m. m. för flottans station i Stockholm

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 123.

1 Nr 123.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående beviljande af anslag till byggnadsarbeten m. m. för flottans station i Stockholm; gifven Stockholms slott den 10 mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att till byggnadsarbeten m. m. för flottans station i Stockholm bevilja på extra stat för ar 1912 ett anslag af 400,000 kronor, med rätt för Kung! Maj:t att låta i mån af behof förskottsvis utanordna detta belopp redan under innevarande år.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Makt förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

H. von Krusenstierna.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 78 Höft. (Nr 123.)

I

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1911.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet von Krusenstierna anförde:

Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 13 sistlidne januari af ärendet angående reglerandet af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1912 tillät jag mig erinra därom, att behofvet af en förflyttning eller utvidgning af flottans station i Stockholm under senare år blifvit alltmera kännbart. Då emellertid de utredningar, som befunnits erforderliga för denna frågas slutliga bedömande, vid nyssnämnda tidpunkt ännu pågingo, men förhoppning förefanns, att desamma skulle kunna hinna slutföras inom så kort tid, att frågan kunde föreläggas den nu församlade Riksdagen, behagade Eders Kungl. Maj:t på därom af mig gjord hemställan föreslå Riksdagen, att, i afvaktan på den nådiga proposition angående förflyttning eller utvidgning af flottans station i Stockholm, Kungl. Maj:t kunde komma att till Riks-

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

dagen aflåta, för byggnadsarbeten vid nämnda station bland de extra ordinarie anslagen å femte bufvudtiteln för år 1912 beräkna ett belopp af 400,000 kronor.

Innan jag öfvergår till behandlingen af frågan om de åtgärder, hvilka jag anser höra vidtagas för att denna för flottan så viktiga angelägenhet må erhålla en tillfredsställande lösning, anhåller jag att få i korthet redogöra för frågans behandling alltsedan den i slutet af 1890-talet bringades på tal.

Då bland de yttranden och utredningar, som efter hand afgifvits i frågan, förekomma flera, som äro af hemlig natur och för hvilkas innehåll det därför icke är lämpligt att här närmare redogöra, anhåller jag att beträffande desamma få hänvisa till ett särskild t upprättadt hemligt memorial, hvilket torde få bifogas statsrådsprotokollet och delgifvas Riksdagens vederbörande utskott.

Utredningar och yttranden i stationsfrågan till och med 1907 års försvarskommittés stationsbetänkande den 15 november 1909.

Militära utredningar och yttranden.

I skrifvelse den 25 september 1897 anmodade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet chefen för flottans stab att i samråd med marinförvaltningen inkomma med förslag till förläggning af den flottans materiel, som enligt i skrifvelsen närmare angifna grunder under de närmast därpå följande 12 åren påräknades komma att tillföras flottan; och skulle förläggningen grundas dels på flottstationernas förmåga att rymma personal, fartyg och inventarier m. ni., dels på de strategiska grunderna för flottans deltagande i landets försvar. I anledning häraf afgaf chefen för flottans stab i hemlig skrifvelse den 8 december 1898, efter det yttranden i ärendet inhämtats från varfscheferna vid flottans båda stationer, ett utlåtande, hvaraf framgick, att Stockholms stations nuvarande område vore för trångt för att dit förlägga hela den styrka, som åt strategiska skäl borde där stationeras.

Då detta utlåtande af chefen för sjöförsvarsdepartementet anmäldes inför Kungl. Maj:t den 10 februari 1899, framhöll departementschefen, att då en förflyttning af flottans etablissement i Stockholm till annan plats i stadens närhet och i sammanhang därmed stående utvidgning af stationen framstode såsom särdeles önskvärda och då det syntes antagligt, att de härför äfvensom för önskvärda förändringar i fråga om

Chefens för flottans stab utlåtande år 1898.

4 Chefens för flottans stab och marinförvaltningens skrifvelser år 1904.

Chefens för generalstaben skrifvelse den 10 februari 1905.

Chefernas för flottans stab och generalstaben skrifvelser i februari 1905.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 123.

anordningar vid Karlskrona station erforderliga penningmedel skulle kunna anskaffas genom försäljning af Stockholms stations område, dessa frågor, innan ytterligare kostnader nedlades på flottans etablissement i Stockholm, borde underkastas en grundlig utredning, hvilken, med fäst afseende på dess stora omfattning och önskvärdheten af dess snara slutförande, syntes böra anförtros åt en särskild kommitté.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, beslöt Kungl. Maj:t i enlighet med af chefen för sjöförsvarsdepartementet tillika gjord hemställan att uppdraga åt en kommitté (1900 års stationskommitté) att verkställa, bland annat, utredning och inkomma med förslag rörande förflyttning af samtliga de till flottans station i Stockholm hörande etablissement till annat lämpligt område i hufvudstad ens närhet innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs befästningar. Denna kommittés arbete blef sålunda inledningen till de många tekniska utredningar, för hvilka stationsfrågan under senare år varit föremål. Dessa utredningar gingo samtliga till eu början ut därpå, att eu förflyttning af stationen vore erforderlig och att plats för den nya stationen borde beredas å det kronan tillhöriga området vid Kaknäs.

Då emellertid fråga uppstått, huruvida icke innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning funnes någon annan lämplig plats för en ny flottstation, anmodades chefen för flottans stab och marinförvaltningen år 1904 att afgifva yttrande i fråga om den nya flottstationens läge. Dessa myndigheter afgåfvo därpå de infordrade yttrandena i hemliga skrifvelser den 12 april och den 3 juni 1904; och uttalades däri, att flottans station i Stockholms skärgård borde förläggas så nära hufvudstaden, som omständigheterna medgåfve.

Därjämte anmodades chefen för generalstaben i skrifvelse den 2 februari 1905 att ur synpunkten af landets allmänna försvar uttala sig i fråga om lämpligheten af hela kustflottans förläggning till Stockholm och uppförande därstädes af samtliga de etablissement, som blefve följden af eu dylik förläggning; och afgafs det begärda uttalandet i hemlig skrifvelse den 10 februari 1905. Häri framhåller chefen för generalstaben, att en dylik förläggning för landtförsvaret skulle medföra vissa konsekvenser, hvilkas olägenheter borde undanrödjas.

Sedermera anmodades cheferna för flottans stab och generalstaben att uttala sig beträffande frågan, huruvida det kunde anses tillrådligt att anlägga flottans hufvudstation i Stockholm å fastlandet, utan skydd åt landsidan, eller huruvida det vore mera skäl att till plats för

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123. 5

stationen välja ett kringflutet ställe i skärgården mellan hufvudstaden och. Vaxholm, hvilket vore så skyddadt som möjligt mot beskjutning och eröfring. De båda cheferna afgåfvo svar å dessa frågor i hemliga skrifvelse!' den 23 och 27 februari 1905.

Chefen för flottans stab höll för sin del före, att det från militär synpunkt syntes mest tillrådligt att anlägga stationen vid Ivaknäs, äfven om icke särskildt skydd bereddes åt landsidan.

Chefen för generalstaben ansåg, att etablissementet hellre borde förläggas å fastlandet invid Stockholm än till något område närmare Vaxholm.

I chefernas för generalstaben och flottans stab den 18 oktober chefernas för

1906 dagtecknade gemensamma »Öfversikt af de anordningar, som med ^^flottanT afseende på förslaget till samfälld plan för rikets försvar böra vidtagas stab öfversikt till stärkande under fredens dagar af armén och flottan)), har fram-

hållits, att det är i hög grad önskvärdt för ökande af effektiviteten af flottans verksamhet under krig, att flottans station i Stockholm förflyttas eller utvidgas. Chefen för flottans stab har i en samtidigt med nämnda »Öfversikt)) afgifven hemlig »Redogörelse i fråga om de åtgärder, som erfordras för att underlätta flottans uppträdande under krig» uttalat, att hufvuddelen af kustflottans större fartyg bör i fredstid vara förlagd till Stockholms station, äfvensom framhållit önskvärdheten af, att frågan om förflyttning af flottans station i Stockholm till annan plats än den för densamma nu upplåtna snarast möjligt erhåller sin lösning.

I statsrådsprotokollet bilagdt Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1907 arBStata-

1907 års riksdag angående förflyttning af flottans station till Elfvik å TetitionPO" Lidingön framhöll dåvarande departementschefen — med anledning af

de från militära myndigheter uttalade betänkligheterna att förlägga flottstationen å Lidingön, där den vore utsatt för möjligheten af beskjutning — såsom sin åsikt, att faran för effektiv beskjutning ej vore synnerligen mycket större för Lidingön än för Kaknäs, helst Stockholms fasta försvar åt sjösidan i allt fall inom en snar framtid måste stärkas, på sätt ock framhållits af cheferna för generalstaben och flottans stab vid afgifvande af gemensam plan för rikets försvar. Därest ett sålunda ifrågasatt stärkt försvar komme till stånd, skulle den tilltänkta stationen vid Elfvik vinna än ytterligare tryggad belägenhet.

Genom Kungl. bref den 7 december 1906 tillkallades sakkunniga1) xuatförsvarsför att verkställa utredning rörande det fasta kustförsvarets ordnande ^““utred"-

0 I det följande kallade: 1906 års kustförsvarskommission. ni»g ar l"8-

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

1907 års försvarBkommittés stationsbetänkande år 1909.

ro. m. I den hemliga utredning, som dessa sakkunniga aflämnat den 23 juni 1908, hafva de ansett det oafvisliga behofvet af en permanent operationsbas för flottan inom Stockholms skärgård vara till fullo ådagalagd!; och hafva de sakkunniga i samband därmed framhållit, att flottans, nuvarande station i Stockholm icke motsvarar de fordringar, som en permanent operationsbas för flottan måste fylla.

1907 års försvarskommitté har uti sitt den 15 november 1909 afgifna betänkande och förslag rörande förflyttning af flottans station i Stockholm framhållit, att det syntes kommittén vara af betydelse för ett allsidigt bedömande af den föreliggande frågan, att jämväl vissa i broschyrer eller tidningsuppsatser framställda förslag till stations anläggningar, som blifvit till synes väl motiverade och väckt uppmärksamhet äfven inom Eiksdagen, underkastades en noggrann och jämförande granskning i samband med de förslag, som blifvit af officiella myndigheter framställda. I underdånig skrifvelse den 12 december 1907 gjorde kommittén därför framställning om erhållande af utredning,

dels om lämpligheten af flott stationens förläggning till endera af följande platser, nämligen Torsbyfjärd (föreslagen af generallöjtnanten,, friherre C. W. Ericson), Bogesund (föreslagen af öfversten J. Bratt) och Angnö-Gåsö i Ingaröfjärden (föreslagen af numera framlidne öfversten S. Wennerberg),

dels om hvilka försvars anordningar mot sjösidan och landsidan,, som skulle blifva nödvändiga för hvar och en af dessa tre till flottstation föreslagna platser, äfvensom för det fall, att stationen förlädes till Kaknäs,

dels ock angående den ungefärliga kostnad, som i hvart och ett af omnämnda fyra alternativa fall skulle uppstå för anläggning af en flottstation med däraf betingade försvarsanordningar.

De sålunda begärda utredningarna hafva därefter blifvit verkställda, hvad de militära beträffar, af chefen för marinstaben och af 1906 årskustf örsvarskommission;

och blefvo till försvarskommittén öfverlämnade,

dels chefens för marinstaben hemliga utredning den 11 april 1908 om lämpligheten ur taktisk synpunkt af flottstationens förläggning till de ofvan nämnda olika platserna,

dels kustförsvarskommissionens hemliga utredning den 5 september 1908 i fråga om hvilka försvarsanordniugar mot sjösidan och landsidan, som blefve nödvändiga för hvar och en af de olika till flottstation föreslagna platserna, äfvensom beträffande den ungefärliga kostnad, som för

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123. 7

erforderliga försvarsanordningar för de olika stationsförslagen skulle uppkomma.

Den^ 12 december 1907 anhöll 1907 års försvarskommitté hos Eders Kung!. Maj:t jämväl om utredning, dels huruvida en förläggning af flottans hufvudstridskrafter till Stockholms skärgård vore af sjöstrategiska skäl påkallad, dels angående det inflytande på rikets försvar i dess helhet, som eu dylik förläggning skulle utöfva. Med anledning häraf anbefallde Eders Kung! Maj:t cheferna för generalstaben och flottans stab att verkställa den begärda utredningen; och afgåfvo nämnda chefer den 7 augusti 1908 gemensamt hemligt underdånigt yttrande angående förläggning af flottans hufvudstridskrafter till Stockholms skärgård. Häri framhålles, att flottans hufvudstridskrafter i vissa krigsfall innehafva ett fördelaktigare läge, om desamma äro förlagda till Stockholms skärgård, än om de äro förlagda till eu från denna skärgård aflägsen ort, äfvensom att fälthären bör i samband med en dylik förläggning erhålla viss ökning.

Den 15 november 1909 aflämnade 1907 års försvarskommitté sitt hemliga underdåniga betänkande och förslag rörande förflyttning af flottans station i Stockholm. I detta betänkande har kommittén lämnat en redogörelse för föreliggande yttranden öfver olika förslag till flottstationsanläggningar ur försvarssynpunkt.

För egen del har kommittén i fråga om behofvet af en förflyttning eller utvidgning af flottans station i Stockholm i hufvudsak framhållit, att af de utredningar och utlåtanden, hvilka uti det föregående blifvit omnämnda, framginge, att vår flotta måste, för att hafva utsikt att med framgång fylla sin ansvarsfulla uppgift vid landets försvar, kunna stödja sig på operationsbaser, innefattande örlogeetablissement, där den kunde i fredstid pa ett tillfredsställande sätt underhålla materielen, vid fredsbrott i trygghet verkställa mobilisering af då ännu icke klargjorda sjöstridskrafter samt under krigstid reparera lidna större skador, och hvarifrån den därjämte kunde erhålla sin personal och sina förråd kompletterade. Då vår flotta vid afgörande krigshändelser måste räkna på att operera emot öfverlägsna sjöstridskrafter och då våra stridsfartyg för att kunna använda de fördelar, som skärgårdarna erbjöde försvaret, måste gifvas så begränsad storlek, att de icke kunde medföra så stora .förråd, att de under längre tid blefve oberoende af tillförsel, framstode flottans behof af dylika, redan i fredstid lämpligt ordnade operationsbaser än tydligare.

På ^Sveriges omkring 225 nymil långa kust funnes för flottan endast tva permanenta operationsbaser, af hvilka den, som vore förlagd till Stockholms skärgård, måste vara i stånd att tjänstgöra såsom

8 Kungl. Magis Nåd. Proposition Nr 123.

operationsbas för i denna skärgård, i norra delen af Östersjön och. i Bottenhafvet opererande sjöstyrkor.

Karlskrona station vore numera, enligt kommitténs åsikt, såsom station för flottans hufvudstridskrafter icke så gynnsamt belägen som förr. Efter att hafva redogjort för de synpunkter, som föranledde denna uppfattning, framhåller kommittén, att de strategiska utredningarna gåfve vid handen, att flottans Stockholmsstation borde vara så ordnad, att flottans hufvudstridskrafter kunde vara där förlagda.

I fråga om de olika föreslagna platsernas läge ur försvarssynpunkt har kommittén anfört, att en förläggning af flottans hufvudstridskrafter till Stockholms skärgård icke allenast komme att förkorta tiden föi dessa stridskrafters förflyttning till en beredskapsställning i denna skargård utan äfven dels att bereda ett vida kraftigare skydd än hittills åt nämnda skärgård och där befintliga anläggningar, dels att i afsevärd grad förhöja värdet af flottan, som därigenom tillförsäkrades en ökad

operationsfrihet. ' ... .

Samtliga de platser inom Stockholms skärgård, hviska nu blifvit ifrågasatta för eu flott station sanläggning,, befunne sig ej längre från hufvudstaden, än att de med hänsyn till sitt försvar emot anfall af en större truppstyrka blefve mer eller mindre beroende af anordningarna för hufvudstadens skydd.

Sedan kommittén därpå redogjort för sin uppfattning beträffande de olika platsernas lämplighet ur försvarssynpunkt, framhåller kommittén såsom sin åsikt, att en station vid Kaknäs vore den enda af de nu ifrågavarande, som icke kräfde andra försvarsanstalter än den nuvarande stationen å Skeppsholmen. En flottstation vid Kaknäs borde af detta skal kunna komma till utförande långt förr än en flottstation förlagd till någon af de öfriga platserna, hvilket förhållande borde tillmätas betydelse vid valet af plats för stationen.

I till kommitténs betänkande fogadt särskildt yttrande har herr. K. A. Staaff erinrat, att kommittén inskränkt sig till att säga, att en station vid Kaknäs enligt dess åsikt »icke kräfver andra försvarsanstalter än den nuvarande stationen å Skeppsholmen» i stället för att ° utreda och klargöra, huruvida den verkligen kräfver sådana och, om så är fallet, hvilka.

Tekniska utredningar och yttranden.

Såsom redan i det föregående blifvit nämndt, afgaf^ chefen för flottans stab den 8 december 1898 infordradt utlåtande i fråga om förläggning af den flottans materiel, som påräknades komma att under de

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123. 9

närmast följande 12 åren tillföras flottan. Åf detsamma framgick, att ur strategisk synpunkt en betydande del af våra stridskrafter till sjöss borde, i den mån sådant vore möjligt, i fredstid vara förlagd till Stockholm.

Vid föredragning af detta ärende inför Kungl. Maj:t anförde dåvarande departementschefen, bland annat, att af de utredningar, som från varfscheferna vid flottans stationer infordrats rörande den materiel, sora kunde förläggas vid hvardera stationen, framginge, hvad Stockholms station beträffade, att flottans etablissement härstädes i sitt nuvarande skick på intet sätt tillfredsställde de fordringar i mobiliserings- och varfsdriftshänseenden, som måste ställas på ett nutida marinetablissement. Någon materiel utöfver den vid stationen då befintliga kunde icke utan omfattande och dyrbara anordningar dit förläggas, och stationens nuvarande område vore för trångt för att dit förlägga hela den styrka, som af strategiska skäl borde där stationeras. På framställning af departementschefen och af skäl, som här äfvensom i det föregående blifvit anförda, uppdrog Kungl. Maj:t åt den redan förut omnämnda 1900 års stationskommitte att verkställa för stationens förflyttning erforderliga utredningar äfvensom framlägga däraf betingade förslag.

Denna kommitté afgaf den 31 augusti 1900 betänkande angående frågan om förflyttning af de till flottans station i Stockholm hörande etablissement från deras nuvarande plats och anläggning af nytt marinetablissement å annat lämpligt område i hufvudstadens närhet; och må af detta betänkande lämnas följande sammanfattning.

För arbetet hade lämnats såsom direktiv, att etablissementet skulle inrättas för förläggning af följande stridsfartyg:

12 st. l:a kl. pansarbåtar,

1 » 2:a » pansarbåt,

7 » 3:e 5> pansarbåtar,

6 )) torpedkryssare,

6 » l:a )) kanonbåtar,

27 » l:a » torpedbåtar, samt

10 » 2:a » torpedbåtar.

Härjämte borde — förutom logements-, transport- och småfartyg — lotsverkets och sjökarteverkets fartyg kunna i män af behof förläggas och utrustas vid etablissementet.

Förutom erforderliga byggnader för stationen borde vid etablissementet anordnas dockor, verkstäder, förrådshus samt alla öfriga inrättningar och byggnader, som för en tidsenlig och särskild! ur mobilise- Bihang till BiJcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 78 Höft. 2

1900 åra stationskommittés betänkande.

10 Kur,tgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

ringssynpunkt väl ordnad varfsdrift, beräknad för förut omnämnda fartyg, ansåges erforderliga, äfvensom för varings skjul för upplag af

40,000 ton stenkol.

Utrymmet för etablissementet och belägenheten af anordningarna därstädes borde beräknas så, att möjlighet förefunnes för utveckling, i händelse antalet dit förlagda fartyg skulle befinnas böra i framtiden ökas.

Kommittén enade sig, efter omfattande undersökningar beträffande lämpligheten af olika platser innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs befästningar, därom, att såsom plats för den nya stationen borde Kaknäs förordas.

Beträffande områdets utsträckning ansåg kommittén, att detsamma borde för att bereda tillräckligt utrymme omfatta all den vid lilla Värtan belägna mark, som begränsades af Djurgårdsbrurmskanalen, Djurgårdsbrunnsviken till en punkt tätt väster om Lido och därifrån af eu linje, dragen öster om kavallerietabiissementet till vägen mot Borgen å Ladugårdsgärdet, vidare af nämnda väg till närheten af Borgen, hvarifrån gränslinjen skulle gå öfver Lindarängen mot Tegeludden till Lida Värtan. Hela området omfattade 195 hektar, hvaraf varfvct upptog omkring 55 hektar och stationen återstoden.

Beträffande bostäder ansåg kommittén, att sådana borde genom det allmännas försorg tillhandahållas vid stationen åt alla å militärdepå eller varf tjänstgörande officerare och vederlikar, vidare åt alla stationens underofficerare och gift gemenskap af stammen jämte deras vederlikar, åt varfvets månadslönare samt åt den ständiga daglönarepersonalen. En på denna grund upprättad beräkning af erforderliga bostadslägenheter visade, att sådana borde finnas för 90 officerare och civilmilitärer, 420 gifta och 126 ogifta underofficerare och vederlikar, 400 underofficerskorpraler och l:a kl. sjömän samt 936 daglönare.

Kasernutrymme beräknades för 2,400 man.

Enligt genom kommitténs försorg uppgjorda beräkningar uppginge kostnaderna för ett på ofvannämnda grunder uppgjordt förslag till marinetablissement till följande belopp:

Härtill komme kostnaderna för bostadsbyggnaderna å militärdepån, hvilka efter planens fullständiga genomförande beräknats uppgå till ........................ » 12,113,000: —

Eller tillsammans kr. 40,685,900: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

11 Kommittén föreslog jämväl hyresersättning för bostadslägenheterna, uppgående till 3,65 procent af byggnadskostnaden.

Den 21 september 1900 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet att för stationsfrågans vidare handläggning tillkalla sakkunniga att biträda inom sjöförsvarsdepartementet.

På grund häraf anmodades den 13 maj 1902 tre sakkunniga att verkställa utredning rörande den minskning af det föreslagna etablissementet och kostnaden därför, som skulle uppstå under förutsättning, att det till en början inrättades för förläggning af följande fartyg:

5 st. l:a kl. pansarbåtar,

2 » torpedkryssare,

1 » jagare,

12 » l:a kl. torpedbåtar,

12 )) 2:a kl. torpedbåtar,

2 » undervattensbåtar,

1 j) ballongfartyg, samt

Stockholmseskaderns fartyg (2:a och 3:e kl. pansarbåtar), lotsverkets och sjökarteverkets fartyg äfvensom därstädes då förlagda chefsfartyg, kanonbåtar samt smärre segel- och ångfartyg.

Möjlighet att utvidga etablissementet till den omfattning, som af 1900 års kommitté föreslagits, skulle bibehållas.

Den 30 september år 1902 afgåfvo dessa sakkunniga sitt utlåtande. De väsentligaste afvikelser, som här föreslogos från det föregående kommittéförslaget, voro: minskade terrasseringar, afkortade kajer, utelämning af en i 1900 års förslag upptagen stor koldepå, minskning af dockorna från det föreslagna antalet tre till en, inskränkt inventarieutrymme, modifierade verkstäder, kasernutrymme för endast 1,500 man, samt bostäders anordnande för endast 20 officerare och vederlikar, 91 underofficerare och vederlikar samt 600 gemenskap och daglönare.

Sedan några smärre poster blifvit tillagda, beräknade de sakkunniga kostnaderna för den sålunda reducerade anläggningen uppgå till följande belopp:

1902 års stationssakkunnigas utredning.

12 Marinförvaltningens utredningar år 1902.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

De sakkunniga ansågo, att största delen af kostnaderna för bostäderna skulle komma att nöjaktigt förräntas dels genom upphörande af en del af förut utgående inkvarteringsbidrag och dels genom inflytande hyror.

I skrifvelse den 1 april 1902 anmodade dåvarande departementschefen marinförvaltningen att — under förutsättning att till flottans station i Stockholm, med bibehållande af stationens nuvarande område, förlädes, förutom Stockholmseskadern, lots verkets och sjökar teverkets fartyg äfvensom därstädes då förlagda chefsfartyg, kanonbåtar samt smärre segel- och ångfartyg, följande fartyg, nämligen: 5 st. l:a kl. pansarbåtar, 2 torpedkryssare, 1 jagare, 12 st. l:a kl. och 12 st. 2:a kl. torpedbåtar, 1 ballongfartyg och 2 undervattensbåtar — låta uppgöra och insända ritningar och kostnadsförslag dels till sådana ny- och tillbyggnader af kaserner, exercishus, skollokaler in. in., som erfordrades för att kunna inrymma och öfva den för en dylik förläggning af fartyg till stationen behöfliga besättningsstyrka, hvilken kunde samtidigt ifrågakomma att å stationen inkvarteras och öfvas, dels och till anordningar för beredande af nödigt kajutrymme samt till uppförande af förrådshus, verkstäder, torpedbåtskjul in. in., som af förläggningen kunde blifva behöfliga, därvid icke någon ny docka borde beräknas erforderlig, men däremot kostnaden skulle uppgifvas för viss förlängning af den befintliga dockan. Dessutom anmodades marinförvaltningen att samtidigt afgifva yttrande, huruvida till Stockholms station kunde, med bibehållande af stationens nuvarande område, förläggas ytterligare någon del af kusteskadern samt, därest så ansågs kunna ske, dels afgifva förslag å de fartyg, som sålunda skulle kunna ytterligare dit förläggas, dels ock uppgifva kostnaden för de anordningar i angifna hänseende, som kunde vara erforderliga med afseende å sistnämnda fartygs förläggande till stationen.

Med anledning häraf uppdrog marinförvaltningen åt stationsbefälhafvaren vid flottans härvarande station att efter samråd med varfschefen låta uppgöra och inkomma med förslag till stationens ordnande under nyss angifna förutsättning; och borde härvid, bland annat, iakttagas, dels att varfvets nuvarande landområden å Skeppsholmen och Djurgården skulle bibehållas oförändrade, dels att, hvad plats för verkstadsbyggnader och torpedbåtar beträffade, 3 alternativa förslag skulle uppgöras och dels att kasernutrymme borde beräknas för 1,500 man och utrymme i exercisskolan för 600 man.

13 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 123.

Med ämbetsskrifvelse den 9 oktober 1902 öfverlämnade marinförvaltningen härpå af stationsmyndigheterna upprattadt förslag' till stationens ordnande å det nuvarande stationsområdet. Detta förslag omfattar de nämnda tre alternativen, hvilka i hufvudsak skilja sig därigenom, att i de bada första varfvets verkstäder äro bibehållna å den plats inom Glalérvarfvet, som de nu innehafva, under det att i det tredje alternativet nästan samtliga verkstäder äro förlagda till en plats sydost om dockan. Varfvets område å Skeppsholmen hade i hvarje fall måst något förstoras. Kostnaderna för de olika förslagen beräknades till: alternativ I

9.380.000 kronor, alternativ II 9,390,000 kronor och alternativ III 9,408,600 kronor. I dessa kostnadsberäkningar inginge icke kostnaderna för byggande af bostadshus för daglönare. Marinförvaltningen fann för sin åel alternativ III afgjordt vara att föredraga framför de öfriga alternativen, men ansåg, att en del modifikationer i det förenämnda alternativet borde göras. Hufvudsakligen genom att minska de af myndigheterna beräknade kasernbyggnaderna för 800 man och 300 skeppsgossar till en kasernbyggnad för 400 man ansåg sig marinförvaltningen kunna nedbringa kostnadssumman för alternativ III till i rundt tal

8.445.000 kronor.

Marinförvaltningen anförde därjämte att, med förläggandet af flera fartyg vid Stockholms station än hvad då funnes, behofvet af lämplig plats och lämpliga anordningar för inskjutning af torpeder komme att gorå sig ännu mera gällande än hittills och att således detta förhållande komme att nödvändiggöra en ökning i de beräknade utgifterna. Härjämte framhöll marinförvaltningen att, jämväl enligt ämbetsverkets tanke, varfsdriften oundgängligen erfordrade en fast stam af arbetare och att en dylik icke stode att erhålla, så framt arbetarna ej kunde beredas bostäder i närheten af varfvet. Det vore därför ett oundgängligt villkor för stationsfrågans behöriga ordnande, att arbetarbostäder uppfördes i närheten af stationen, och detta vare sig stationen skulle utvidgas eller ej. Skulle icke möjlighet förefmnas att erhålla tomter för bostadshus å Djurgarden, syntes dylika böra förläggas å Kastellholmen och deras storlek bestämmas så, att minst halfva antalet erforderliga daglönare erhölle lägenheter i desamma. Enligt uppgjord beräkning skulle kostnaden för uppförande af bostadshus på Kastellholmen för halfva antalet då befintliga daglönare uppgå till omkring 1,000,000 kronor. I afseende å den i förslaget upptagna kostnaden för anläggande af järnväg från Värtans station till Galérvarfvet, 263,000 kronor, och i sammanhang därmed stående anordningar har marinförvaltningen förklarat sig visserligen anse, att motstånd komme att möta för anordnandet af dylik

14 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

trafikförbindelse på sätt, stationsmyndigheterna föreslagit, nämligen genom stadsdelen Östermalm; men då det förr eller senare måste blifva oundgängligen nödvändigt, att varfvet ställdes i direkt förbindelse med statens järnvägsnät, både marinförvaltningen, ehuru kostnaden för järnvägens framdragande på annat sätt ännu icke utredts, dock; ansett den i förslaget beräknade kostnaden för ifrågavarande slags anordning böra kvarstå och i totalkostnaden ingå. Skulle de anläggningar för stationen, som sålunda ifrågasatts, komma till utförande, ansåg marinförvaltningen i likhet med stationsbefälhafvaren, att Skepps- och Kastellholmarna borde afstängas från allmän trafik och utgöra ett uteslutande för flottan reserverad!, område.

I afseende å frågan huruvida till härvarande station kunde, med bibehållande af stationens område, förläggas ytterligare någon del åt kusteskadern, meddelade marinförvaltningen, som i ärendet rådgjort med chefen för flottans stab, att till stationen väl kunde förläggas ytterligare 25 fartyg af vissa olika slag, men att i sådant fall erfordrades vidtagandet af ytterligare anordningar. Något kostnadsförslag för dessa anordningar, bland hvilka inginge utsträckning af kajen å Skeppsholmen, uppförande af inventarieförrådshus samt af en kasern för 400 man, bifogades emellertid icke af marinförvaltningen. Ämbetsverket uttalade slutligen den meningen, att, då den materiel, som funnes å en angifven plats förlagd, alltid så småningom måste af en eller annan anledning ökas, förläggandet af en större del af flottans fartygsmateriel till det nuvarande stationsområdet å Skeppsholms- och Djurgårdsvarfven i framtiden torde komma att medföra störa olägenheter, enär utsikt för ytterligare utvidgning af varfsområdet icke förefunnes och förläggandet af större fartyg än de nu befintliga inom det trånga vattenområdet emellan Skeppsholmen och Djurgårds varfvet komme att medföra de största olägenheter för den allmänna trafiken.

I ämbetsskrifvelse den 20 oktober 1902 anmodade departementschefen marinförvaltningen att inkomma med ytterligare uppgift dels å det högsta antal fartyg af olika slag, som enligt ämbetsverkets åsikt kunde utöfver af departementschefen i skrifvelse den 1 april 1902 angifven fartygsmateriel förläggas till stationen, med angifvande tillika af plats för fartygens förläggning, dels ock å ungefärliga kostnaden för de anordningar, som skulle påkallas af denna förläggning.

Marinförvaltningen anbefallde med anledning häraf stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm att, efter samråd med varfschefen, inkomma med yttrande och kostnadsförslag i ärendet.

I det yttrande, som till följd häraf afgafs af varfsehefen, anförde denne, att, utöfver den förut omförmälda materielen, kunde inom statio-

15 Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 123.

nens område beredas plats för ytterligare 8 st. l:a kl. pansarbåtar, 8 sb torpedkryssare, 1 st. 2:a kl. pansarbåt, 3 st. l:a kl. kanonbåtar, 3 st. jagare samt. 4 st. l:a kl. och 8 st. 2:a kl. torpedbåtar eller således tillhopa 25 fartyg. För nu ifrågavarande l:a kl. pansarbåtar kunde dock utrymme vid kaj icke beredas. En dylik förläggning skulle medföra ytterligare kostnader till ett belopp af 515,000 kronor. I sammanhang härmed ansåg sig varfschefen med hänsyn till den ifrågasatta betydliga ökningen af fartyg, särskild t af l:a kl. pansarbåtar, höra framhålla nödvändigheten af anläggning af ytterligare en docka å Galérvarfvet, och beräknades kostnaden för denna nya docka belöpa sig till 850,000 kronor.

Med öfverlämnande af de från stationsmyndigheterna inkomna handlingarna meddelade marinförvaltningen i ämbetsskrifvelse den 28 oktober 1902, att ämbetsverket för egen del icke hade något att erinra mot hvad af nämnda myndigheter föreslagits, men ansåg sig böra tillägga, att, för så vidt ett ännu större antal fartyg än det, för hvilket utrymme vid kaj, på sätt nu i ifrågasatts, kunde beredas, ovillkorligen skulle behöfva förläggas vid stationen, dessa fartyg borde kunna förankras utanför stationsområdet.

Till den af varfsmyndigheterna beräknade kostnaden, hvilken ej syntes kunna nedbringas, borde läggas dels 119,600 kronor för en ny slip för torpedbåtar och dels kostnaden, 354,500 kronor, för ännu en kasernbyggn ad för manskap, hvarvid, för den händelse denna byggnad ansåges böra förläggas till den plats å Skeppsholmen, som för närvarande upptoges af arméns förrådshus, borde beaktas, att inlösandet af detta förrådshus betingade en ytterligare kostnad af 410,000 kronor. Hela summan af de kostnader, som påfordrades för förläggning vid Stockholms station af den största möjliga mängd fartyg af olika slag utöfver det förut uppgifna antalet, för hvilket plats inom det nuvarande stationsområdet ansågs kunna beredas, blefve således 989,100 kronor jämte eventuell inlösen af arméns förrådshus å Skeppsholmen, 410,000 kronor, eller tillsammans 1,399,100 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för stationens utveckling skulle under ifrågavarande förutsättning — således förutom bostadshus åt daglönare och ny docka — uppgå till 9,844,100 kronor.

Efter upprättandet af förut nämnda två förslag till stationens förflyttning till annat område hade tillkommit en ny omständighet, som i viss män försatt frågan om användande af Kaknäsområdet i annat läge. Den kommitté, som haft i uppdrag att afgifva betänkande och förslag angå-

1903 års Ladugårdsgärd eskommittés betänkande.

1904 års stationssakkunnigas utredning.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

ende försäljning af norra Djurgården m. in., hade i sitt den 19 maj 1903 afgifna betänkande kommit till den uppfattning, att norra Djurgården, så snart ske kunde, borde upplåtas till bebyggande, därvid kommittén beräknat behållningen af eu dylik försäljning till i rundt tal omkring 200 miljoner kronor.

Då det till flottans etablissement från början föreslagna området på norra Djurgården beräknades i sinom tid skola inbringa en behållning af 40 miljoner kronor, hade Ladugårdsgärdeskommittén ansett sig böra väsentligt reducera detta område, och såsom för flottan erforderligt upptagit ett område endast något större än Ds af det af 1900 års stationskommitté föreslagna och värderadt — enligt samma beräkningsgrunder — till 14 miljoner kronor.

Chefen för sjöförsvarsdepartementet, som ansåg att med anledning af Ladugårdsgärdeskommitténs betänkande eu förnyad undersökning borde företagas i syfte att erhålla visshet, huruvida icke annan lämpligplats för den nya flottstationen kunde förefinnas, tillkallade den 23 februari 1904 fyra sakkunniga för att taga under öfvervägande, huruvida icke innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning funnes någon dylik plats, medgifvande ungefär samma utrymme som i 1900 års kommittéförslag beräknats, samt att, om plats kunde erhållas, uppgöra fullständigt förslag afseende dels samma fartygsmateriel och personal, som af 1900 års kommitté beräknats, dels det reducerade antal, som legat till grund för 1902 års sakkunnigas utredning.

Den 15 juli 1904 afgåfvo de sakkunniga sitt betänkande. Verkställda rekognosceringar och undersökningar hade resulterat däruti, att Hägernäs vid Stora Värtan och Elfvik å Lidingön ansågos vara de lämpligaste af de platser, som af de sakkunniga kunnat ifrågasättas. De förslag till stationsanläggningar, som uppgjorts för dessa båda platser, beräknades, frånsedt markinköp, medföra ungefär samma kostnader som de ursprungliga Kaknäsförslagen, nämligen enligt en större plan 39,3 å 40,8 miljoner kronor och enligt en mindre plan 22,4 å 23,4 miljoner kronor, inberäknadt kostnaden för järnvägsförbindelse med statens järnvägar, hvilken de sakkunniga ansågo oundgängligen nödvändig. I båda fallen var Elfviksförslaget det dj^raste.

Beträffande de olika platsernas företräden i militärt afseende hänvisade de sakkunniga till af chefen för flottans stab och marinförvaltningen i detta afseende afgifna hemliga yttranden den 12 april, respektive den 3 juni 1904, för hvilka närmare redogörelse lämnas i det förut omnämnda hemliga memorialet i stationsfrågan.

17 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som anmodades att yttra sig öfver de åren 1900 och 1902 uppgjorda stationsförslagen såväl i tekniskt hänseende som i fråga om kostnadsberäkningarna, förordade en förflyttning af dockor och verkstäder till Lindarängen samt ansåg, att de beräknade kostnaderna borde ökas, enligt den större planen med omkring 3,7 miljoner kronor för själfva militäretablissementet och 2 miljoner kronor för bostadsbyggnaderna och enligt den mindre planen med respektive 2,4 och 0,6 miljoner kronor.

Härefter blef marinförvaltningens yttrande i ärendet infordradt. I det med anledning häraf den 22 november 1904 ingifna utlåtandet biträdde ämbetsverket till alla delar åsikten, att en förflyttning till annan plats och i samband därmed utvidgning af Stockholms station vore särdeles önskvärd för att erhålla en station, som kunde rymma hela den del af våra sjöstridskrafter, som af militära skäl redan i fredstid borde vara förlagd i Stockholms skärgård. Då en ökad fartygsförläggning till den nuvarande stationen af högst den omfattning, som legat till grund för 1902 års sakkunnigas utredning, skulle föranleda en utgift för statsverket af omkring 9,5 miljoner kronor och då därutöfver visserligen 25 fartyg skulle kunna mot ytterligare kostnader förläggas å stationen, men gränsen därmed vore satt för möjligheten till framtida utvidgning af stationens resurser, ansåg sig marinförvaltningen pliktig att på det kraftigaste framhålla vikten af, att frågan om stationens förflyttning bringades till sin lösning.

I fråga om valet biand de olika föreslagna områdena tvekade marinförvaltningen icke att af angifna skäl ansluta sig till Kaknäsförslaget.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ofvannämnda utlåtande remitterades äfvenledes till två af ledamöterna i 1900 års kommitté med anmodan att inkomma med det yttrande, hvartill berörda utlåtande kunde gifva anledning. I det utlåtande, som dessa ledamöter med anledning häraf den 30 januari 1905 afgifvit, hafva de funnit, att den af styrelsen föreslagna förläggningen af varfsområdet skulle medföra betydande fördelar för varfvet.

Under förutsättning, att etablissementet i öfrigt gafs samma omfattning, som i det af 1900 års kommitté framställda förslaget, skulle kostnaderna uppgå till följande belopp:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande år 1904.

Marinförvaltningens yttrande år 1904.

1905 års stationssakkunnigas utredning.

Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 78 Raft.

18 Riksmarskalksämbetets yttrande i januari 1905.

Nya förslag till anordnande af militärdepåen år 1905.

Chefernas för IY arméfördelningen och fortifikationen yttrande år 1905.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

Marinetablissement................................................ kr. 28,507,100

Markförvärf, omkring......................................... » 700,000

~kr!" 29,207,100

Härtill komme för bostadsbyggnaderna......... » 12,113,000

Eller tillsammans kr. 41,320,100

Vid 1900 års stationsbetänkande var fogad en skrifvelse af den 20 juni 1900 från riksmarskalksämbetet i fråga om de hufvudsakliga villkor, som kunde antagas komma att från Djurgårdsförvaltningens sida stipuleras för upplåtande af område vid Kaknäs för flottstationen. Med stöd af denna skrifvelse hade kommittén beräknat de kostnader, som skulle påkallas för områdets förvärfvande, till 570,000 kronor. Den 9 januari 1905 öfverlämnade emellertid dåvarande departementschefen till riksmarskalksämbetet de två förslag, som blifvit utarbetade, det ena af 1900 års kommitté och det andra af 1902 års sakkunniga för erhållande af ett slutligt utlåtande i frågan. I det yttrande, som ämbetet med anledning häraf afgaf den 23 januari 1905, beräknades, att för flottstationen skulle tillmätas ett mindre område än det i förslagen angifna och att ersättningen till Djurgårdskassan äfvensom till enskilda innehafvare af inom detta område upplåtna lägenheter borde utgå med omkring 184,000 kronor.

Hufvudsakligen i syfte att undersöka, huruvida för flott stationen kunde afses mindre område än det, som af 1900 års kommitté föreslagits, anmodades år 1905 arkitekten O. Hallman att inkomma med förslag å det område, som kunde anses tillräckligt för stationen, därest bostäderna uppfördes i stadskvarter. I öfverensstämmelse med uppdraget upprättade arkitekten Hallman tvänne alternativa stadsplaner.

För att erhålla närmare utredning angående behöfligheten af vissa områden för garnisonens trupper, infordrade departementschefen från cheferna för IV arméfördelningen och fortifikationen yttrande, huruvida hinder mötte att, i och för flottstationens förflyttning till området vid Kaknäs med där befintliga skjutbanor samt Lindarängen, undantaga nämnda områden från användande vid Stockholms garnisons öfningar.

I det utlåtande, som bemälde chefer med anledning häraf afgåfvo den 28 februari 1905, framhöllo de, att stora olägenheter syntes vara förenade med ifrågavarande områdes undantagande från användning för de i Stockholm förlagda truppförbandens skjut- och andra öfningar, så länge garnisonens kaserner läge på nuvarande platser. Skulle likväl i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

afvaktan på dessa kaserners förflyttning det anses lämpligt att till anläggande af varf för flottans station öfverlämna en del af stranden vid Kaknäs, kunde de nämnda cheferna ej tillstyrka ett sådant öfverlämnande, såvida ej skjutbanorna kunde bibehållas å sina nuvarande platser. De hade för öfrigt funnit det tydligt, att frågorna om förflyttning af kasernerna och af flottans station borde lösas i ett sammanhang.

Sedan arkitekten Hallmans förut omnämnda förslag blifvit upprättade samt sistberörde yttrande från cheferna för IV arméfördelningen och fortifikationen inkommit, anhöll departementschefen på nytt om riksmarskalksämbetets yttrande i frågan.

Med anledning häraf har riksmarskalksämbetet i skrifvelse den 14 mars 1905 meddelat att, ehuru önskvärdt varit, att vissa inskränkningar i flottstationsområdet kunnat äga rum, ämbetet dock ansåg sig icke böra motsätta sig områdets bestämmande på sätt, som af departementschefen i öfverensstämmelse med arkitekten Hallmans plan föreslagits. Och beräknade riksmarskalksämbetet ersättningssumman till 301,000 kronor.

I motion till 1905 års lagtima rikdag hemställde ledamoten af Riksdagens Andra kammare A. Hedin i anledning af frågan om försäljning af Ladugårdsgärdet och inköp af nytt öfningsfält för armén, bland annat, att Riksdagen måtte bestämma att, intill dess frågan om ny flottstation i Stockholms närhet blifvit afgjord, områden, som en sakkunnig och opartisk utredning visade kunna ifrågakomma för denna anläggning, reserverades via fastställande af plan för försäljning af Ladugårdsgärdet.

Riksdagen uttalade angående denna fråga i underdånig skrifvelse den 18 maj 1905, att om än Riksdagen ansåge, att beslut då borde fattas endast rörande försäljning af en ringa del af Ladugårdsgärdet, Riksdagen dock föreställde sig, att vid stadsplanens fastställande för denna del, hänsyn borde tagas till en framtida tomtindelning aflida fältet.

Sedan under år 1905 militära utlåtanden rörande flottstationen inkommit från cheferna för generalstaben och flottans stab, anmodade chefen för sjöförsvarsdepartementet den 24 juli 1905 tre sakkunniga att uppgöra en plan för förflyttning af flottans nuvarande station till Kaknäs och försäljning af det nuvarande stationsområdet, äfvensom att verkställa en beräkning å de kostnader, som utöfver försäljningspriset för sistnämnda område kunde erfordras för uppförande af ett marinetablissement af ungefär samma storlek, som angifvits i den förut omnämnda s. k. mindre planen och till den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade kostnaden.

Rikemarkalksämbetets yttrande i mars 1905.

Herr A.Hedins motion vid 1905 års riksdag.

1906 års stationssakkunnigas utredning.

20 Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 123.

På grund häraf afgåfvo dessa sakkunniga den 21 april 1906 ett modifieradt förslag till stationsanläggning vid Kaknäs. Detta förslag, för livilket en fullständig redogörelse återfinnes uti det af 1907 års försvarskommitté den 15 november 1909 afgifna underdåniga betänkande och förslag rörande förflyttning af flottans station i Stockholm, omfattade förläggning af Stockbolmseskadern och ett antal småfartyg samt halfva kustflottan till stationen; men vore etablissementet dock beräknadt att kunna tjäna som reparationsvarf och militär stödjepunkt för äfven den återstående hälften af kustflottan, och hade det utvidgningsmöjlighet, så att, om sådant i en framtid skulle visa sig önskvärd!, hela kustflottan skulle kunna dit förläggas.

Kostnaderna för den sålunda reducerade anläggningen beräknade de sakkunniga till följande belopp:

Sakkunnigaa Förhållandena å Lidingön hade emellertid undergått förändring, i gåendf EgiMk det att genom öns utveckling dess inkorporering med liufvudstaden inom å Lidingön en nära framtid kunde anses sannolik, och i samband härmed kostår 1906- naderna för kommunikationer, gas, vattenledning m. m. borde kunna betydligt nedbringas. Förslaget om förflyttning af flottstationen till Elfvik å Lidingön syntes därför särdeles bektansvärdt, hvarföre år 1906 dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet anmodade tre sakkunniga att utarbeta detaljeradt förslag i detta afseende.

Den 8 november 1906 ingåfvo dessa sakkunniga sitt förslag, som slutade på en kostnadssumma, uppgående för en fullt utförd anläggning (större planen) till följande belopp:

samt för anläggningen reducerad till samma omfattning, som det af 1906 års sakkunniga framställda förslaget vid Kaknäs (mindre planen) till följande belopp:

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 123.

21 År 1907 aflat Kungl. Maj:t till Riksdagen proposition angående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön och anläggning därstädes af ett etablissement, tills vidare i enlighet med den mindre planen; och beräknades kostnaden härför uppgå till 38,110,145 kronor.

Vid 1907 års Riksdag väcktes jämväl motion, att Riksdagen ville besluta att för år 1908 anvisa ett belopp af 3,000,000 kronor för påbörjandet af en ny flottstation vid Lindarängen—Kaknäs på grundvalen af utsedda sakkunnigas till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 21 april 1906 afgifna förslag.

Då kamrarna stannade i olika beslut, förföll emellertid frågan om stationsförflyttningen vid denna riksdag.

Såsom jag redan (sid. 6) haft tillfälle att nämna, gjorde 1907 års försvarskommitté i underdånig skrifvelse den 12 december 1907 framställning om bland annat vissa tekniska utredningar, erforderliga för bedömandet af olika förslag till stationsanläggningar in. m. Enligt nådigt bemyndigande den 21 december 1907 tillkallades med anledning häraf två sakkunniga för att inom sjöförsvarsdepartementet biträda med nämnda utredningar. Sedan dessa sakkunniga den 1 oktober 1908 afslutat sitt arbete, öfverlämnades till försvarskommittén deras utredning dels om lämpligheten ur teknisk synpunkt af flottans förläggning till de föreslagna platserna vid Torsbyfjärd, Bogesund eller Ångnö—Gåsö, dels ock om den ungefärliga kostnad, som skulle uppkomma i hvart och ett af de fall, att flottstationen anlades vid någondera af nämnda tre platser eller vid Kaknäs.

Samtliga uppgjorda förslag och utredningar beträffande förflyttning eller utvidgning af flottans station i Stockholm blefvo därefter öfverlämnade till den under den 28 september 1907 tillsatta kommittén för granskning af uppgjorda förslag till samfälld plan för rikets försvar m. in. Med anledning af att det befunnits lämpligt att lämna denna kommitté en utförligare och i vissa hänseenden fullständigad framställning af det förslag rörande ny station för flottan vid Kaknäs, som finnes upptaget i det yttrande i stationsförflyttningsfrågan, hvilket af ofvan nämnda sakkunniga afgifvits den 21 april 1906, tillkallades, enligt

1907 års statsverksproposition. Motion vid 1907 års riksdag.

1907 års stationssakkunnigas utredning.

1908 års Btationssakkunnigas framställning.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

1907 års försvarakommittés stationsbetänkande år 1909.

nådigt bemyndigande, den 1 maj 1908 två sakkunniga för att verkställa erforderlig komplettering af nämnda förslag. Dessa sakkunniga aflämnade sin framställning den 20 juni 1908.

Uti denna framställning kafva de anfört, att det vore möjligt att med den omfattning, som varfvet uti 1906 års sakkunnigas förslag erhållit, vid Stockholms station förlägga hela antalet pansrade fartyg tillhörande kustflottan. Hvad förläggningen af personal inom etablissementets område beträffade, antogo de sakkunniga, att en del af den för kustflottan afsedda personalen fortfarande kunde bo eller vara inkasernerad i Karlskrona. Kostnaderna för en station sanläggning vid Lilla Värtan och Lindarängen—Kaknäs beräknade de till 35,073,828 kronor af hvilket belopp dock 10,5 miljoner kronor skulle genom inflytande hyror och genom utbytande af en del af eljest utgående inkvarteringsbidrag emot bostad kunna förräntas med 3,64 %.

Försvarskommittén, som bifogat samtliga af densamma begärda utredningar i stationsfrågan till sitt stationsbetänkande, har efter en kortfattad redogörelse för frågans behandling vid 1907 års riksdag

lämnat en beskrifning af samtliga förslag till flotts,tationsanläggningar dels vid Torsbyfjärd, Bogesund och Ångnö-Gåsö, dels vid Kaknäs, äfvensom redogjort för till kommittén öfverlämnade yttranden beträffande de olika förslagen ur, bland annat, teknisk synpunkt. Beträffande kostnaderna för anläggning af stationset^blissementen hade dessa af 1907 års stationssakkunniga beräknats till följande belopp:

vid Kaknäs °)...................................................... 35,073,828 kronor

» Torsbyfjärd .............................................. 39,330,000 »

» Bogesund....................................................... 36,733,000 j>

» Ångnö—G-åsö ............................................... 36,862,000 »

hvartill vid Ångnö—Gåsö komme kostnaden för markförvärf.

Af utredningarna hade, enligt kommitténs mening, framgått, att kostnaderna för en hvar af de stationsanläggningar, till hvilka förslag blifvit uppgjorda, skulle uppgå till mycket betydande belopp, äfvensom att de till stationsanläggning vid Bogesund och vid Ångnö-Gåsö ifrågasatta platserna ur flera synpunkter vore härför mindre lämpliga. Af de återstående platserna hade försvarskommittén ansett Kaknäs och Torsbyfjärd böra ställas i främsta rummet, hvarföre utredning inom

:'j Enligt 1908 års stationssakkunnigas utredning.

23 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

kommittén med biträde af sakkunniga blifvit verkställd rörande de inskränkningar i dels det af 1908 års stationssakkunniga framställda förslaget till flottstation vid Kaknäs, dels det af 1907 års stationssakkunniga afgifna förslaget till flottstation vid Tors byfjärd, hvilka i syfte att nedbringa kostnaderna kunde vidtagas, under förutsättning att stationsanläggningen till en början begränsades till det för den närmaste framtiden oundgängligaste behofvet.

Kommittén hade härvid utgått ifrån, att stationsanläggningen med hänsyn till sina resurser borde till en början gifvas endast så mycket större omfattning än den nuvarande stationen i Stockholm, att till densamma kunde förläggas, förutom de fartyg, tillhörande lokalförsvaret, lotsverket m. m., hvilka borde vara till flottans station i Stockholm förlagda, jämväl större delen af kustflottans större fartyg, men att anläggningen därvid borde utföras så, att möjlighet till framtida afsevärd utveckling förefunnes. Kommittén hade vidare funnit uppenbart, att en flottstation, förlagd till Torsbyfjärd, borde, på grund af dess från Stockholm afskilda läge, redan vid en första anläggning göras mera sjanständig och oberoende af hufvudstaden och dess hjälpkällor, än hvad fallet blefve för en flottstation förlagd till Kaknäs eller Lidingön.

Försvarskommittén har därefter lämnat en redogörelse för de resultat, till hvilka kommittén kommit.

Hvad först varfvet beträffade, kunde kostnaderna för en första anläggning å båda de ifrågasatta platserna afsevärdt minskas under de hufvudsakliga förutsättningar, att terrasseringen icke utfördes till större omfattning, än som för den första anläggningen kräfdes, att kajerna fullbordades endast till den utsträckning, som erfordrades för de fartyg, hvilka vore afsedda att i fredstid vara förlagda till stationen, att vissa kajer utfördes af trä i stället för af sten, att nybyggnader af fartyg vid det blifvande varfvet inskränktes till mindre sådana samt att ett större antal af de stationen tillhörande fartygen komme att ligga ständigt rustade eller i beredskap.

För en varfsanläggning vid Kaknäs kunde kostnaderna ytterligare nedbringas, bland annat därigenom att — på grund af närheten till Beckholms- och Galérvarfsdockorna — endast eu af de tre föreslagna dockorna behöfde fullbordas.

Genom vidtagande af dessa inskränkningar skulle kostnaderna för varfvet vid en första anläggning nedbringas till

vid Kaknäs .......

» Torsbyfjärd

15,770,128 kronor 17,379,353 »

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

Hvad stationen anginge, har" kommittén till en början framhållit, att, då tjänstgöringstiden för flottans värnpliktiga numera vore så utsträckt, och anslaget till flottans öfningar i samband därmed blifvit så ökadt, att fartyg kunde hållas rustade året om, behofvet af kasernutrymme i land hade minskats under det ursprungligen såsom erforderligt beräknade; och ansåg kommittén, att kasernutrymmet vid en första anläggning kunde begränsas till det för 1,200 man erforderliga.

Vissa smärre utgiftsposter kunde å båda platserna uteslutas. En stationsanläggning vid Torsbyfjärd borde emellertid, på grund af platsens isolerade läge, redan vid en första anläggning innesluta kyrka, folkskola, sjukhus, mässlokaler för befäl och underbefäl äfvensom samlingshus för arbetare och gemenskap, hvarför kostnaderna för dylika anläggningar borde tilläggas de af 1907 års sakkunniga beräknade. Med de tillägg, som försvarskommittén funnit vara för en stationsanläggning vid Torsbyfjärd erforderliga, ökades kostnanaderna för själfva stationen, fullt utförd, vid denna plats till 5,039,900 kronor. Vid en första anläggning kunde emellertid kostnaderna genom de inskränkningar, hvilka kommittén ansett kunna vidtagas, nedbringas till

vid Kaknäs............................................................ 2,783,500 kronor

» Torsbyfjärd .................................................... 3,671,000 »

Kostnaderna för anläggningar gemensamma för station och varf såsom gas-, vatten- och afloppsledningar äfvensom belysnings- och telefonanläggningar in. in. hafva af försvarskommittén beräknats till

vid Kaknäs............................................................ 940,000 kronor

» Torsbyfjärd ..................................................... 1,040,872 »

Hvad vidare bostäder beträffade, syntes det försvarskommittén, att därest flottstationen förlädes till Kaknäs det vore möjligt på grund af närheten till hufvudstaden att, särskilt vid en första anläggning, i afsevärd grad inskränka behofvet af bostäder vid stationen. Förlädes åter flottstationen till Torsbyfjärd blefve det nödvändigt att bereda bostäder vid stationen för en vida större personal än den, för hvilken bostäder kräfdes vid Kaknäs, och icke heller syntes det, på af kommittén anförda skäl, vara möjligt att vid en första anläggning vid Torsbyfjärd göra några inskränkningar med hänsyn till det behöfliga antalet bostäder.

För befälsbostäder har sålunda försvarskommittén beräknat anläggningskostnaderna vid Kaknäs till 881,450 kronor och Torsbyfjärd till 2,764,291 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 128.

25 För eu örlogsstation vid Kaknäs syntes det vara möjligt och för nedbringande af kostnaderna nödvändigt att vid en första anläggning uppföra bostäder till underofficerare och vederlikar (månadslönare) i mindre utsträckning, än som för fullt utförd anläggning förordats. För en station vid Torsbyfjärd vore det däremot icke tillrådligt att vid en första anläggning göra någon inskränkning i det för fullt utförd anläggning beräknade antalet bostäder.

Anläggningskostnaderna för underbefälsbostäder, utförda till full omfattning, beräknade kommittén lika för båda platserna eller till 3,449,800 kronor. Vid en första anläggning kunde dessa kostnader, hvad Kaknäs beträffade, nedbringas till 1,774,224 kronor.

Beträffande bostäder för daglönare har försvarskommittén ansett sig böra framhålla nödvändigheten af, att varfvets arbetare genom -statens försorg bereddes bostäder i närheten af arbetsplatsen. Likaledes antog försvarskommittén, att det i hög grad skulle underlätta bibehållandet under längre tid af dugligt gift manskap i tjänst, om åtminstone ett mindre antal sådana kunde erbjudas förmånen af bostad in natura i stället för nu utgående inkvarteringsbidrag. Af samma skäl, som förut anförts beträffande bostäder för underofficerare och vederlikar, funne kommittén emellertid möjligt och nödvändigt, att för en station vid Kaknäs begränsa antalet bostäder för daglönare och gifta af manskapet. Vid Torsbyfjärd vore det däremot icke tillrådligt att göra någon inskränkning i det beräknade antalet bostäder för nämnda personal. Anläggningskostnaderna för arbetarbostäder, uppförda till full omfattning, beräknade kommittén till 5,292,000 kronor. Vid en första anläggning kunde dessa kostnader, hvad Lindarängen—Kaknäs beträffade, nedbringas till 2,772,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för erforderliga bostadshus vid fullt utförda anläggningar skulle sålunda, enligt försvarskommitténs beräkningar, uppgå till:

vid Kaknäs............................................. 9,623,330 kronor

» Torsbyfjärd.................................. 11,506,171 »

Vid en första anläggning kunde dessa kostnader nedbringas till vid Kaknäs............................................. 5,427,674 kronor.

Då fri bostad åtnjötes, borde inkvarteringsbidrag gifvetvis icke utgå till personal, som eljest vore berättigad till sådant, och likaså borde arbetspersonal, som icke åtnjöte inkvarteringsbidrag, mot vederlaget

af fri bostad vidkännas enligt angifna grunder beräknad minskning i Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 78 Höft. 4

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

gängse aflöning. En genom kommitténs försorg verkställd öfverslagsberäkning visade, att sammanlagda beloppet af inkvarteringsbidrag, somenligt gällande stater skulle utgå till personal, motsvarande den, åt hvilken vid ett nytt etablissement skulle beredas bostäder, tillika med minskad aflöning åt arbetspersonalen på grund af fria bostäder, skulle medgifva dels bestridande af underhållskostnaden för bostadsbyggnaderna, dels en förräntning med omkring 3 procent af det för bostadsbyggnadernas utförande erforderliga kapitalet.

I fråga om det för respektive stationer erforliga markområdet har försvarskommittén, som ansett, att stationsanläggningen borde ordnas,,, så att möjlighet till afsevärd framtida utveckling förefunnes, framhållit, att därest eu stationsanläggning vid Kaknäs skulle komma till utförande, för densamma borde reserveras hela det område, som å bilagan nr 2 till 1908 års sakkunnigas betänkande inneslutes mellan Lilla Värtan och en med N—C—D— Ii—I—R—S angifven linje. Det af försvarskommittén för stationsanläggningen beräknade markområdet finnes jämväl utmärkt å eu i detta protokoll å sid. 67 intagen skiss.

Kostnaderna för marklösen vid Kaknäs beräknade försvarskommittén till 550,000 kronor, i hvilket belopp inginge de af 1900 års. kommitté beräknade kostnaderna för anordnande af nytt skjutfält för armén och för flyttning af arméns kruthus vid Hundudden. För hela stationsanläggningen vid Kaknäs afsågs en ytvidd af 165,5 hektar,, hvaraf för oförutsedda behof och framtida utveckling af varfs- och stationsområdena beräknades 30,3 hektar.

Till inlösen för en station vid Torsbyfjärd borde enligt kommitténs mening ifrågasättas ett område af 280 å 290 hektar, hvaraf för framtida utveckling af station och varf beräknades 90 å 100 hektar. Med’ stöd af infordrade anbud beräknade kommittén kostnaderna för erforderlig marklösen till omkring 2,027,700 kronor. För vattenledningsanläggning komme eventuellt att kräfvas eu ökning af denna kostnadssumma till omkring 2,500,000 kronor.

I enlighet med af försvarskommittén verkställda kostnadsberäkningar öfver nya stationer för flottan dels vid Kaknäs, dels vid Torsbyfjärd, skulle kostnaderna utgöra:

för en första anläggning för fullt utförd station

vid Kaknäs ..................... 25,471,302 kronor 34,077,258 kronor

» Torsbyfjärd ............ 38,130,396 » 40,736,296 »

Någon bestämd plan för stationsbyggnadsarbetenas detaljerade utförande hade icke blifvit uppgjord, men beräknades, att ett nytt etablisse-

27 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

-merit kunde färdigställas till den för eu första anläggning angifna omfattningen på en tidsrymd af åtta år.

Försvarskommittén har till sist beträffande de tekniska förhållan- ■dena i sitt slutliga yttrande och förslag anfört, att flottans station i ■Stockholm i sitt nuvarande skick enligt de utredningar, hvilka blifvit kommittén förelagda, och enligt den åsikt, som kommittén vid besök å ■platsen bildat sig, ingalunda tillfredsställde de fordringar, som måste ställas på ett modernt örlogsetablissement, afsedt att underhålla en betydande del af landets dyrbara krigsfartygsmateriel; framförallt kunde den icke utan betydande kostnader för staten och olägenheter för det allmänna tillgodose det allt större behof af utrymme vid kajer och ,i land, som blefve en följd af flottans hufvudstridskrafters förläggande ■till stationen. Yarfvets verkstäder vore i hög grad otidsenliga och olämpligt belägna, hvilket gifvetvis afsevärdt fördyrade alla vid dem •bedrifna arbeten; och terräng- och utrymmesförhållandena vore sådana, att dessa verkstäder endast med stora svårigheter kunde gifvas en •större men i hvarje fall otillräcklig omfattning, hvartill komme, att kostnaderna för en högst nödvändig modernisering af verkstäderna måste blifva afsevärda. Äfven därest omfattande och dyrbara anordningar blefve vidtagna i syfte att möjliggöra förläggning till flottans station i Stockholm af afsevärdt ökad materiel, skulle stationen blifva otillräcklig för alla de fartyg af vår nuvarande flotta, hvilka redan i fredstid borde tillhöra denna station. Därtill komme, dels att stationens vattenområde vore synnerligen trångt och att genom varfvet gånge •en lifligt trafikerad farled, hvilka olägenheter blefve allt mera kännbara, i den mån fartygens storlek ökades och stadens hamntrafik utvecklades, dels att anordnandet af järnvägsförbindelse mellan örlogsstationen och statens järnvägsnät skulle bereda stora svårigheter och slutligen ■att möjlighet till vidare utveckling inom rimliga kostnader saknades. Men icke nog härmed, bostäder i tillräckligt antal kunde icke vid stationen eller i dess närhet beredas varfvets arbetare, hvilket förhållande icke allenast i väsentlig män inverkade menligt på arbetarnas trefnad och möjligheten att upprätthålla en fast, duglig arbetarestam, utan äfven i betydande grad verkade till förminskande af arbetsintensiteten, hvilken nedsattes såväl däraf, att flertalet af arbetarna dagligen måste företaga långa och tröttande färder mellan sina hem och varfvet, som ock däraf, att dessa arbetare icke vore i tillfälle att tillbringa middagsrasten uti sina hem.

Då under sådana förhållanden en utveckling och modernisering af flottans nuvarande station i Stockholm icke vore tillrådlig, ansåg

28 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 123.

kommittén, att stationen borde förflyttas till annan plats inom Stockholms skärgård.

Försvarskommittén, som besökt de olika i dess betänkande till flottstation ifrågasatta platserna, ansåg sig kunna med afseende på lämpligheten ur teknisk synpunkt af stationens förläggning till de särskilda platserna såsom sin åsikt uttala,

att den till Kaknäs uti 1906 års sakkunnigas förslag angifna platsen för flottstationen syntes vara lämplig;

att den vid Torsbyfjärd undersökta platsen syntes vara lämplig och jämförbar med det föreliggande Kaknäsförslaget, men att en därstädes förlagd station hade behof af en dyrbar järnvägsanläggning;

att den vid Bogesund undersökta platsen vore mindre lämplig dels på grund af dess instängda läge, dels i följd af dess trånga vattenutrymme, dels genom de svårigheter, som här skulle möta för en framtida utvidgning af varfsanläggningen, dels slutligen på grund af den dyrbara järnvägsanläggning, som däraf skulle föranledas; samt

att den vid Ångnö-Gåsö undersökta platsen icke vore lämplig, dels på grund af omöjligheten att på ett tillfredsställande sätt planlägga varfvet, dels på grund af strandförhållandena och det inskränkta utrymmet å vissa delar af vattenområdet invid varfvet, dels därför, att en station å denna plats skulle medföra en tillföljd af det uppdrifna markvärdet relativt dyrbar järnvägsanläggning.

Därjämte ansåg försvarskommittén, att bostäder måste genom statens försorg anordnas vid stationen för vida större personal och kostnader, därest densamma förlädes utanför hufvudstadens omedelbara närhet, än om den förlädes till Kaknäs.

De platser, hvilkas lägen i viss mån vore afskrida från hufvudstaden, intoge dessutom med hänsyn till sina allmänna resurser en betydligt ogynnsammare ställning än Kaknäs, hvilken sistnämnda plats i vida högre grad än de öfriga kunde draga fördel af de tillgångar med hänsyn till förbindelser, förnödenheter, försvars- och arbetskrafter, verkstäder och materiel af alla slag, hvilka ständigt funnes hopade i hufvudstaden. Till följd häraf komme en flottstatien, förlagd till någondera af de öfriga platserna, äfven om afsevärdt större kostnader nedlades på kompletterandet af dess utrustning, icke att kunna i tekniskt afseende på samma tillfredsställande sätt fylla sin uppgift som en station med tillräckligt utrymme, belägen i hufvudstadens omedelbara närhet, och likväl å cn för sig afskild plats.

Hvad isförhållandena beträffade, syntes såväl Torsbyfjärds- som Bogesundsförslaget vara underlägsna de öfriga förslagen.

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

29 Därest en begränsning af stationens omfattning vid en första anläggning i öfverensstämmelse med kommitténs utredning vidtoges, skulle kostnaderna för en station vid Kaknäs uppgå till omkring 25,5 miljoner kronor, under det att kostnaderna för en station vid Torsbyfjärd icke kunde sättas lägre än omkring 38,1 miljoner kronor. Till kostnaderna för den sistnämnda stationen borde emellertid läggas de kostnader, livilka betingades för anläggning och underhåll af sådana försvarsanstalter, som borde i samband med denna station såsom skydd för densamma mot anfall från sjösidan komma till utförande, och hvilka, enligt föreliggande utredningar, skulle uppgå till mycket betydande belopp.

Ehuru den för stationen afsedda marken vid Kaknäs visserligen måste anses representera ett ganska betydande värde, hade försvarskommittén icke ansett sig behöfva taga hänsyn till detta värde vid bedömandet af frågan angående flottstationens förläggning. Ty det syntes vara uppenbart, dels att detta värde icke på länge kunde på ett för staten fördelaktigt sätt realiseras, dels att, därest flottstationen blefve dit förlagd, försäljningen af andra delar af norra Djurgården icke allenast komme att underlättas och kunna tidigare verkställas, utan äfven kunde beräknas komma att inbringa vida högre försäljningspris, än som nu kunde påräknas. Härigenom skulle Kaknäsområdets användning för flottstationen i själfva verket icke komma att minska de inkomster, som staten skulle kunna bereda sig genom försäljning af norra Djurgården.

Efter verkställd granskning af de olika platserna med hänsyn till dels deras egenskaper, bedömda såväl ur försvarssynpunkt som ur teknisk synpunkt, dels den erforderliga omfattningen af en första anläggning och kostnaderna, ansåg försvarskommittén, att stationsfrågan bäst skulle lösas genom en förflyttning af flottans Stockholmsstation till det område vid Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs, som i det föregående blifvit omnämndt. Kommittén höll emellertid före, att örlogsstationens omfattning af kostnadsskäl borde till en början begränsas till det för den närmaste framtiden oundgängligaste behofvet och att den därvid borde utföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den i kommitténs särskilda utredning angifna flottstationen, hvarvid dock detaljerna borde revideras, så att största sparsamhet blefve iakttagen.

Kommittén ansåg, att det vore af stor ekonomisk betydelse, att flottstationsfrågans afgörande icke längre än nödvändigt fördröjdes, ty i samma mån, som förflyttningen undanskötes, blefve de nödvändiga

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

åtgärderna för den nuvarande stationens provisoriska iståndsättande alltmera kostsamma och de belopp, som på denna station måste nedläggas, onödigtvis allt större, hvartill komme, att varfsdriften måste under än längre tid fortgå under otidsenliga och därför oekonomiska förhållanden.

På grund häraf fann kommittén det vara af vikt, att dess yttrande angående flottstationens förflyttning snarast möjligt afgåfves; och fann kommittén ytterligare stöd för denna åtgärd däruti, att förberedelserna före frågans slutliga afgörande torde taga åtskillig tid i anspråk, att anläggandet af en ny örlogsstation gifvetvis komme att kräfva en lång följd af år och att erforderligt underhåll af den nuvarande stationen i Stockholm i hög grad försvårades, så länge frågan vore sväfvande.

Till sist har försvarskommittén funnit sig böra såsom sin åsikt, hvad beträffar de tekniska synpunkterna, uttala:

Datt en förflyttning af flottans station i Stockholm är af behofvet påkallad;

att den nya stationen bör erhålla den omfattning, att flottans hufvudstridskrafter där kunna förläggas;

att bland de platser för den nya flottstationen, som varit föremål för kommitténs pröfning, Kaknäsområdet är att föredraga; samt

att stationen därstädes bör anläggas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad kommittén här ofvan angifvit.»

Emot försvarskommitténs ofvan angifna uttalanden hafva fyra kommittéledamöter reserverat sig. Herr Bildt ansåg, att stationens omfattning borde betydligt inskränkas, åtminstone intill dess betänkligheterna mot förläggandet af flottans hufvudstridskrafter till Stockholms station kunde anses häfda eller åtminstone i någon mån minskade. Enligt herr Staaffs mening kunde frågan om en eventuell ny flottstations omfång icke vid tiden för stationsbetänkandets afgifvande bedömas. Herrar Kvarnzelius och D. Persson i Tällberg höllo före, att hamnområdet vid den af kommittén förordade platsen redan nu starkt tagits i anspråk för tillgodoseende af merkantila intressen och att det vore dålig statsekonomi att förlägga stationen på ett område, där markvärdet vore mångdubbelt högre än på andra såsom lämpliga erkända platser.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

31 Förslag till beredande af medel till förflyttning af flottans station i Stockholm.

Då frågan angående förflyttning af flottans station i Stockholm till annan plats år 1899 förelåg till behandling, anförde, såsom förut nämnts, dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet, att det syntes antagligt, att för förflyttningen erforderliga äfvensom för önskvärda förändringar i fråga om anordningar vid Karlskrona station behöfliga penningmedel skulle kunna anskaffas genom försäljning af Stockholms stations nuvarande område; och erhöll den i det föregående redan omnämnda 1900 års stationskommitté i uppdrag att verkställa utredning och inkomma med förslag rörande beredande af medel för stationsförflyttningen genom försäljning af Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvets område å Djurgården. Emellertid förklarade Kungl. Maj:t den 21 september 1900 att med detta nämnda kommitté gifna uppdrag skulle anstå, hvarjämte dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet, såsom förut blifvit nämndt, bemyndigades att för stationsfrågans vidare handläggning tillkalla sakkunniga att biträda inom sjöförsvarsdepartementet.

Den 2 september 1901 anhöll dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet i skrifvelse till öfverståthållareämbetet, att ämbetet ville inhämta Stockholms stadsfullmäktiges underdåniga yttrande om och under hvilka villkor Stockholms stad skulle vara villig att från kronan förvärfva Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvets område.

Innan detta ärende hos stadsfullmäktige förekom, afgåfvos tjänsteutlåtanden af, bland andra, stadsingenjören. Denne anförde, att det ej syntes vara något behof för staden, att de ifrågavarande områdena för det dåvarande upplätes till bebyggande. På kajutrymme vid Saltsjön syntes däremot staden lida brist, hvarför en del af de utmed sjön belägna områdena för detta ändamål kunde vara för staden erforderliga. En trafik, som med fördel kunde där förläggas, vore skärgårds- och lokaltrafiken, hvilken ej vore i behof af järnvägsförbindelse.

Någon angelägenhet för staden att förvärfva hela Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet syntes emellertid icke förefinnas. Det behöfde ej befaras, att några delar af ifrågavarande områden blefve afyttrade till andra, med mindre en fastställd stadsplan funnes; och borde staden då hafva tillfälle att uppställa sina villkor.

Staden borde därför förklara sig villig att inköpa den mark å Skepps- och Kastellholmarna samt vid Galérvarfvet, som erfordrades

Underhandlingar cm försäljning af nuvarande stationsområdet till Stockholms stad åren 1901—1902.

Sakkunnigas betänkande år 1903 och stadsfullmäktiges yttrande år 1906.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

för anläggandet af kajer med därtill hörande strandgator. För det vattenområde, som lumde komma att erfordras för anläggande af kajer och strandgator, syntes staden icke böra lämna någon särskild ersättning. Den fasta mark, som erfordrades till strandgator vid holmarna och Galérvarfvet, borde icke betalas med mera än 34 kronor per kvadratmeter vid holmarna och 23 kronor per kvadratmeter vid Galérvarfvet. Enligt två uppgjorda förslag till stadsplaner för ifrågavarande områden skulle med denna beräkningsgrund inköpskostnaderna för den sålunda föreslagna marken uppgå enligt det ena förslaget till 776,070 kronor och enligt det andra till 1,215,455 kronor.

Skulle däremot stadsfullmäktige anse staden böra förvärfva hela Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet, ansåge stadsingenjören att staden icke borde betala mer än för Skepps- och Kastellholmarna 5,803,506 kronor, med afdrag af kostnaden för två broar, och för Galérvarfvet 2,168,418 kronor, med tillägg af värdet å dockan med tillhörande område.

I underdånig skrifvelse den 14 mars 1902 meddelade därefter stadsfullmäktige, att, då Stockholms stad under en nära framtid måste göra sig beredd att anskaffa högst betydliga penningsummor för realiserandet af många på dagordningen stående stora företag, hvilkas utförande ej kunde undanskjutas, och vid sådant förhållande staden ej borde inlåta sig på sådana nya företag af stor omfattning, hvilkas genomförande ej påkallades af särskilda anledningar eller trängande behof, staden för det dåvarande ej vore villig att förvärfva ifrågavarande holmar och område.

Härpå anmodade departementschefen år 1903 en sakkunnig arkitekt att uppgöra förslag till ordnande och bebyggande af Skeppsoch Kastellholmarna samt Galérvarfvet med iakttagande af, att kronan genom berörda områdens upplåtande erhölle största möjliga vinst. Sedan dylikt förslag inkommit, anmodade departementschefen bemälde arkitekt jämte ytterligare två sakkunniga att verkställa vidare utredning i frågan. Dessa sakkunniga afgåfvo den 30 november 1903 sitt betänkande med två alternativa förslag till ifrågavarande områdens försäljning. Någon närmare redogörelse för innehållet i dessa förslag torde ej vara erforderlig, på den grund att, sedan öfverståthållareämbetet den 15 september 1905 anmodats inhämta stadsfullmäktiges i Stockholm yttrande rörande omförmälda förslag, stadsfullmäktige i underdånigt yttrande den 17 maj 1906 af anförda skäl funnit förslagen vara af beskaffenhet, att staden icke kunde utfästa sin medverkan till deras genomförande, hvarpå öfverståthållareämbetet, med öfverlämnande af stadsfullmäktiges yttrande

33 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

samt under erinran, att förslagen såväl hvad anginge stadsplan som ifrågasatt markupplåtelse till Stockholms stad erfordrade stadsfullmäktiges bifall, i underdånigt utlåtande den 19 juli 1906 ansett förslagen icke i ärendets skick kunna vinna godkännande.

Den 24 juli 1905 erhöllo tre sakkunniga i uppdrag att uppgöra en plan för försäljning af det nuvarande stationsområdet. I sitt den 21 april 1906 afgifna betänkande anförde dessa sakkunniga härom i hufvudsak följande.

Då stationens förflyttning skulle kräfva en tid af 8 år och det gamla stationsområdet först efter denna tid skulle kunna tagas i besittning för annat ändamål, ansågo de sakkunniga tiden ännu icke vara mogen för ett bestämdt fastslående af försäljningsvärdet. Många omständigheter kunde under sagda tid komma att inverka på värdesättningen och den beräknade kontanta inkomsten, hvilken för öfrigt i väsentlig grad vore beroende af dels huru stora områden, som staten kunde finna lämpligt att reservera för kommande egna byggnadsbehof, dels ock hvilken öfverenskommelse, som slutligen kunde komma till stånd med Stockholms stad rörande öfvertagandet af gator, öppna platser, hamnplaner och kajer m. m. De sakkunniga hafva emellertid i allt fall enligt i betänkandet närmare angifna grunder företagit en värdering af områdena.

I enlighet härmed skulle å Skeppsholmen hela det nuvarande varfsområdet planläggas för bebyggande med 5-våningars uthyrningskus, hvar jämte östra och västra boställshusen, kasern III samt arméförvaltningens förrådsmagasin skulle ersättas med byggnadskvarter för 5-våningars hus och försäljas. Samtliga dessa byggnadskvarter beräknades lämna en direkt inkomst af c:a 10,000,000 kronor. Därest Stockholms stad ej skulle finna med sin fördel förenligt att lösa strand- och vattenrätt, kunde ytterligare en del tomter utefter stränderna försäljas med vattenrätt och för bebyggande med villabyggnader. Dessa tomter borde äfven blifva synnerligen begärliga och inbringa c:a 1,300,000 kronor. Hela den för byggnadstomter å Skeppsholmen enligt dessa grunder beräknade försäljningssumman utgjorde sålunda 11,300,000 kronor.

I och för Kastellholmens värdesättning hade uppgjorts plan för holmens bebyggande med bostadshus, därvid å dess krön tänkts uppförd en borgliknande byggnad samt i öfrigt större och mindre villor och trevåningshus, spridda här och där efter terrängen. Enligt denna plan skulle byggnadsmark för tillsammans omkring 2,500,000 kronor kunna försäljas.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 78 Häft. 5

190G års stationssakkunnigas utredning.

1907 års statsverksproposition.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

Hvad Galérvarfvet beträffade, ansågo de sakkunniga, att en större fri plats bakom Nordiska muséet och kyrkogården borde lämnas orörd och att den öfriga delen af området borde indelas till byggnadskvarter och tomter för 4-våningars uthyrningshus, hvarigenom här skulle kunna försäljas byggnadsmark till i rundt tal 4,300,000 kronor.

Härtill borde emellertid ytterligare läggas värdet af den mark och strand, som tilldelades dockan. Detta område hade de sakkunniga med hänsyn till önskvärdheten af att här fortfarande idkades verkstadsrörelse ansett böra allt framgent behållas af kronan och utarrenderas till det pris, som skäligen kunde betingas; och beräknades värdet häraf endast till 1,500,000 kronor.

Hvad sålunda Skepps- och Kasteld!olmarna samt Galérvarfvet under alla omständigheter kunde beräknas kontant inbringa utgjorde:

Skeppsholmen ............................................... kronor 11,300,000: —

Kastellholmen .............................................. » 2,500,000: —

Galérvarfvet ........................................ » 4,300,000: —

Summa kronor 18,100,000: —

hvartill komme hyresbeloppet å det till 1,500,000 kronors värde beräknade verkstadsområdet ä Galérvarfvet.

Från detta belopp borde emellertid dragas omkostnaderna för planering, gators ordnande och beläggning, kajskoningar, kloakledningar äfvensom beräknad försäljningsprovision och administrationskostnader m. m., tillsammans omkring 2,040,000 kronor, hvarigenom komme att uppstå en kontant behållning af i rundt tal 16,060,000 kronor.

Utöfver denna kontanta behållning skulle för statsverket återstå reserverade för kommande behof vissa särskild! angifna områden värderade till ungefärligen 6,500,000 kronor, hvarjämte genom utfyllning mellan Skeppsoch Kastellholmarna kunde vinnas mark till ett beräknadt ungefärligt värde af 2,250,000 kronor. Härigenom komme sålunda värdet af holmarna att kunna beräknas till 24,810,000 kronor, eller, därest villabyggnader afsåges på det utfyllda området, till i rundt tal 24 miljoner kronor.

I statsrådsprotokollet, bifogadt Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen år 1907 angående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön, anförde dåvarande departementschefen, att frågan om beredande af medel för betäckande af kostnaden för den nya stationsanläggningen ej då borde sättas i direkt beroende af frågan om försäljning eller användande på annat lämpligt sätt af Skepps- och

Kung1. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 123.

35 Kastellholmarna samt Galérvarfret, enär sistberörda fråga ingalunda vore mogen för afgörande. Frågan om lämpligaste användningen för de nämnda områdena syntes böra göras till föremål för ytterligare sakkunnig och allsidig utredning, hvilken kunde åvägabringas och föranleda beslut af Kungl. Maj:t och Riksdagen under tiden intill dess det nya marinetablissementet hunne färdigställas.

Medel till inköp af mark för och anläggning af det nya etablissementet syntes departementschefen böra beredas sålunda, att Riksdagen i lämpligen afpassade poster ställde till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet erforderliga belopp att framdeles ersättas antingen, därest beslut framdeles komrne att fattas om försäljning af vissa områden af Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet, genom de för dessa områden inflytande försäljningsmedel och, för den händelse dessa medel ej skulle därtill förslå, genom de medel, som komme att inflyta vid den planerade försäljningen af mark å norra Djurgården, i den mån dessa medel icke redan vore af Riksdagen för annat ändamål afsedda, eller ock, därest en blifvande utredning skulle gifva vid handen, att Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet borde åt staten bevaras, uteslutande genom sist angifna medel.

Tillsvidare borde, enligt departemenschefens åsikt, anvisas ett förskott af 19,000,000 kronor, utgörande ungefär hälften af den beräknade kostnaden för etablissementet; och borde riksgäldskontoret i mån af behof tillhandahålla statskontoret de för förskotten nödiga medlen.

1907 års försvarskommitté anförde i sitt den 15 november 1909 afgifna betänkande och förslag rörande förflyttning af flottans station i Stockholm, att, ehuru kommitténs arbeten icke fortskridit så långt, att densamma vore i stånd att bedöma, huruvida beräkneliga tillgångar å kommande års statsregleringar med tagen hänsyn till andra behof skulle kunna lämna möjlighet till täckande helt eller delvis af de kostnader, om hvilka här vore fråga, kommittén likväl hade ansett sig kunna redan då afgifva utlåtande beträffande flottstationens förflyttning, emedan under ärendets föregående behandling förslag framkommit beträffande sättet för anskaffande af de erforderliga medlen, hvarigenom budgeten icke behöfde för ändamålet tagas i anspråk. Man hade nämliget antagit, att försäljning af mark från Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet och norra Djurgården skulle kunna inbringa erforderliga belopp.

Försvarskominittén uttalade i denna fråga, att anläggandet af en ny flottstation vid Kaknäs för närvarande borde äga rum endast under

1907 års försvar skommittés st tionsbetänkande år 1909.

MarinfÖrvaitningens skrifvelse den 27 september 1910.

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

den förutsättning, att kostnaderna för anläggningen — med frånräknande af de för bostäder behöfliga belopp, i den mån dessa förräntades dels genom upphörande af en del nu utgående inkvarteringsbidrag genom dessas utbytande mot bostad och dels genom inflytande hyror — kunde täckas genom försäljning i skälig omfattning af mark från Skeppsoch Kastellholmarna samt Galörvarfvet äfvensom, därest så skulle för ändamålet erfordras, någon del af norra Djurgården närmast omkring stationsområdet.

Utredningar och yttranden i stationsfrågan efter 1907 års försvarskommittés stationsbetänkande den 15 november 1909.

I underdånig skrifvelse den 27 september 1910 angående anslagsbehofven för år 1912 anförde marinförvaltningen, att förvaltningen i underdånig skrifvelse den 28 september 1906 framhållit nödvändigheten af att ökadt utrymme snarast möjligt måtte beredas för den under de senaste åren så betydligt ökade ammunition suppbörden å Stockholms station genom uppförande af förrådshus å Loudden; och i underdånig skrifvelse den 27 november 1906 hade ämbetsverket anmält, att sedan förnyad utredning anställts för nedbringande af kostnaden för anläggning af sagda ammunitionsförrådshus, det visat sig att två byggnader kunde uppföras jämte erforderliga kaj- och spårvägsanordningar för en kostnad af 50,300 kronor och en byggnad för 31,000 kronor. Vidare anförde marinförvaltningen, att för afhjälpande af det ytterst trängande behofvet af ökadt utrymme för det dyrbara ammunitionsförrådets förvaring och då ett uppskof med anläggningen af ifrågavarande förrådshus medförde den faran, att förrådet ej kunde erhålla den tillsyn och skötsel, som erfordrades för att det ej skulle taga skada, marinförvaltningen ansåge, att, oaktadt frågan om stationens flyttning vore sväfvande, plats måste beredas för det i stadig tillväxt varande ammunitionsförrådet och att, om också hela anläggningen icke genast kunde utföras, dock ett förrådshus för en beräknad kostnad af 31,000 kronor borde komma till utförande. Denna marinförvaltningens framställning föranledde dock icke till äskande af medel för ändamålet hos 1907 års riksdag, emedan i den för samma riksdag framlagda nådiga propositionen angående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön upptagits medel för anläggande af en ammunitionsdepå vid den föreslagna flottstationen.

37 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 hade marinförvaltningen erinrat, att enär nämnda nådiga proposition ej af Riksdagen bifölls, det alltmer trängande behofvet af plats för ammunitionsförvaring kvarstode, hvarjämte ämbetsverket meddelat, att varfschefen vid flottans station i Stockholm hos ämbetsverket gjort framställning om beredande på extra stat för år 1909 af ett anslag å 50,300 kronor till uppförande af två ammunitionsförrådshus å Loudden. Ämbetsverket ansåg emellertid, att, då stationsförflyttningsfrågan fortfarande vore sväfvande och det vore ovisst, huruvida en ammunitionsdepå under någon längre tid framåt Lomme att bibehållas å Loudden, det för det dåvarande ej borde beslutas att där uppföra två ammunitionsförrådshus, men att i betraktande af det ytterst trängande behofvet af ökadt utrymme dock ett dylikt hus måtte uppföras, i all synnerhet som den förlust, som kunde drabba kronan genom olämplig förvaring af så dyrbar materiel som ammunition, lätteligen inom loppet af ett år kunde uppgå till större belopp än anläggningskostnaden för ammunitionshuset.

1908 års riksdag beviljade sedermera på extra stat för år 1909 ett anslag af 31,000 kronor till uppförande af ett ammunitionsförrådshus å Loudden, hvilket förrådshus under år 1909 uppfördes och sedermera tagits i bruk.

Då emellertid efter 1908 ytterligare fartyg blifvit placerade på Stockholms station, hade varfschefen därstädes i likhet med år 1907 återigen samt med särskildt åberopande af anförda ökning af stationens fartygsmateriel framhållit det alltmer trängande behofvet af ytterligare ett ammunitionsförrådshus å Loudden, hvilket skulle kunna uppföras fölen kostnad af 25,700 kronor. Marinförvaltningen, som äfven ansåge, att ett nytt ammunitionsförrådshus vore synnerligen nödvändigt för att den dyrbara ammunitionen ej genom olämplig förvaring och svårighet att revidera densamma skulle taga skada, äfvensom att anskaffande af erforderligt utrymme för ammunitionens förvaring vore af sådan vikt, att detta behof borde tillgodoses utan hänsyn till att stationsförflyttningsfrågan ännu ej funnit sin lösning, har därför hemställt att framställning måtte göras hos innevarande års riksdag att för uppförande af ytterligare ett ammunitionsförrådshus å Loudden bevilja 25,700 kronor på extra stat för år 1912.

Vid föredragning den 6 augusti 1910 inför Eders Kungl. Maj:t af försvarskommitténs den 15 november 1909 afgifna underdåniga betänkande och förslag rörande förflyttning af flottans station i Stockholm

1910 års stationssakkunnigas utredning.

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

erhöll jag af Eders Kungl. Maj:t bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda vid utredningen af vissa i samband med den ifrågasatta förflyttningen af nämnda station stående ekonomiska frågor. I ämbetsskrifvelse den 26 augusti 1910 tillkallade jag med stöd häraf såsom sakkunniga ledamoten af Riksdagens Andra kammare, direktören S. Palme, stationsingenjören K. Holmgren och arkitekten L. Peterson; och hafva dessa efter att hafva verkställt den ofvannämnda utredningen i skrifvelse den 17 december 1910 till mig öfverlämnat redogörelse för densamma.

Med stöd af de direktiv för arbetet, hvilka af mig lämnats de sakkunniga, hade uppdraget fördelats under tre hufvudgrupper, nämligen:

1) utrönande af de summor, som under byggnadstiden, år efter år, skullo vara behöfliga för utförandet å den af 1907 års försvarskommitté förordade nya stationen vid Kaknäs af föreslagna byggnadsoch andra arbeten för varfvet och för den egentliga stationen;

2) beräkning af de belopp, som kunde väntas inflyta för försäljning af de nu för flottans station i Stockholm disponerade egendomarna; samt

3) utredning, jämlikt uttalande den 15 november 1909 af 1907 års försvarskommitté, rörande den försäljning af mark å norra Djurgårdens område, som utöfver försäljning af nyssberörda egendomar kunde anses erforderlig för täckande af kostnaderna för under 1) nämnda arbeten.

De sakkunniga hade i fråga om kostnaderna för en ny flottstation vid Kaknäs utgått ifrån den slutsumma, som af 1907 års försvarskommitté angifvits erforderlig för en första anläggning, nämligen 25,471,302 kronor, hvaraf 550,000 kronor såsom ersättning för markförvärf. Försvarskommittén hade beräknat byggnadstiden till 1 förberedande år och 7 byggnadsår; de sakkunniga ansågo emellertid, att arbetet i flera viktiga hänseenden skulle vinna på en utsträckning af arbetstiden, så att den komme att omfatta för anläggningen i dess helhet 1 förberedande år samt för varfvet 8 och för den egentliga stationen 7 byggnadsår; och beräknades, att arbetena komme att fördelas öfver åren 1911—1919. Dessutom hade arbetsplanen modifierats, så att bostadshusen för underofficerare och manskap uppfördes i så god tid, att de kunde uthyras till den arbetarstam, åt hvilken bostäder under byggnadstiden om möjligt borde beredas. Den sålunda erhållna hyresinkomsten beräknades uppgå till ett nettobelopp af 539,800 kronor. Med iakttagande af detta afdrag skulle kostnaden för hela etablissementet uppgå till 24,931,502 kronor. Denna plan hafva de sakkunniga kallat alternativ I.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

39 Såsom en synnerligen ogynnsam omständighet framstode, att, medan medel för utgifterna måste vara tillgängliga under de närmaste tio åren, inkomsterna från försäljningen först kunde börja inflyta, sedan de till försäljning afsedda, nu för stationen disponerade områdena blifvit utrymda. De sakkunniga hade därför, såsom alternativ II, uppgjort ett förslag, enligt hvilket arbetena med den nya stationen kunde så bedrifvas, att ett större sammanhängande komplex å Skeppsholmen kunde tidigare än efter år 1919 blifva tillgängligt för försäljning. Vid detta alternativ beräknades lägre hyresinkomst än vid alternativ I, hvarigenom totalkostnaden stannade vid 25,248,802 kronor.

De sakkunniga hafva därefter ingått på undersökning angående storleken af de medel, som kunde väntas inflyta för försäljningen af stationens nuvarande områden å Galérvarfvet, Skeppsholmen och Kastellholmen. De sakkunniga ansågo sig kunna utgå från, att Stockholms stad nu mindre än förut kunde tänkas vara villig att reflektera på inköp för stadens räkning och att en väsentlig hänsyn måste tagas till de estetiska krafven vid uppgörandet af stadsplan för holmarna.

Hvad först Galérvarfvet beträffade, holk» de sakkunniga före, att staden möjligen skulle befinnas villig att reflektera på inköp af dockan och ett därintill beläget område, därest detta icke blefve större än som erfordrades för nödiga magasin och mindre reparationsverkstäder; priset för dockan med nämnda område kunde sättas till en miljon kronor. Sedan den mark, som borde förenas med dockan, fråndragits, skulle återstå lämplig och välbelägen byggnad smark till en areal af i rundt tal 41,000 kvadratmeter. I anslutning till den år 1906 gjorda utredningen, uppskattade de sakkunniga denna mark till ett försäljningspris af 150 kronor per kvadratmeter eller för hela området kr. 6,150,000: — hvartill komnie dockan............................................................ » 1,000,000: —

Summa kr. 7,150,000: —

I fråga om Skeppsholmen hänvisade de sakkunniga till eu karta, som åtföljde nyssnämnda år 1906 gjorda utredning. Ehuru eu del smärre ändringar i stadsplaneanordningarna kunde föranledas, utgingo de sakkunniga från att omkring 50,000 kvadratmeter skulle vara till försäljning disponibla. Under goda konjunkturer kunde ett försäljningspris af 200 kronor per kvadratmeter tänkas, hvarigenom Skeppsholmstomternas försäljning kunde antagas inbringa omkring 10 miljoner kronor. I denna kalkyl beräknades icke, att Skeppsholmens södra och sydvästra strandremsor skulle afses till försäljning eller att de södra och västra stränderna skulle bebyggas. Utöfver de 50,000 kvadratme-

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

ter, som sålunda kunde säljas, och utöfver den mark för gator och öppna platser, som det vore nödvändigt att utan afgift öfverlämna till staden, skulle statsverket för sin räkning och sina behof bibehålla ganska betydande områden, nämligen dels sjökrigsskolans byggnad jämte tomt om cirka 3,000 kvadratmeter och dels höjdsträckningarna, såväl där nuvarande kasern I och sjökarteverket äro belägna, som ock å ömse sidor om kyrkan och längs salutbatteriet, hvilka höjdsträckningar kunde sättas till sammanlagdt 17,000 kvadratmeter, motsvarande ett värde af 3,400,000 kronor.

Behållningen för statsverket af stationens förflyttning från Skeppsholmen och de ifrågasatta områdenas försäljning skulle sålunda vara:

från hvilket belopp borde afdragas kostnaden för nytt exercishus för sjökrigsskolan, som dock icke borde öfverstiga 150,000 kronor.

Kastellholmen ansågo de sakkunniga böra bibehållas i statsverkets hand, intill dess att ett lämpligt allmänt ändamål erbjöde sig. Under tiden syntes intet hinder böra möta mot hela holmens uthyrande, hvarigenom en mer eller mindre afsevärd hyressumma kunde påräknas. Det i 1906 års utredning upptagna värdet af 2,500,000 kronor syntes emellertid ingalunda oskäligt.

De sakkunniga hade icke ansett lämpligt att i kalkylerna för försäljningen medräkna sådan mark, som till äfventyrs kunde vinnas genom utfyllning af en del af vattenområdet mellan Skepps- och Ivastellholmarna. Emellertid höllo de före, att under klok och insiktsfull administration de ofvan upptagna prisen icke skulle understigas.

De sakkunniga hafva därefter gjort följande sammanställning.

För försäljning af:

Galérvarfvet.......................................... kr. 7,150,000: —

Skeppsholmen .................................... » 10,000,000:— pr. 17,150,000: —

Statsverket behåller tillsvidare för kommande behof tomter å:

Skeppsholmen för.............................. kr. 3,400,000: —

Kastellholmen » .............................. » 2,500,000: — pr. 5,900,000: —

Summa kr. 23,050,000: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

41 Från försäljningssumman............................................. kr. 17,150,000: —

afgår kostnaden för:

exercishus för sjökrigsskolan......... kr. 150,000: —

gators anordnande.............................. » 1,307,000: —

administration och. försäljningsprovision (IV2 %)..................... )) 257,250: — kr. 1,714,250: —

Återstår kr. 15,435,750: —

livilket sålunda vore det nettobelopp, som af statsverket skulle kunna erhållas vid försäljning af de angifna arealerna af de nu af flottans härvarande station disponerade områdena.

De sakkunniga hade därpå att efterse, i hvad mån sagda nettobelopp vore tillräckligt att täcka de förut angifna, med den nya flottstationen förenade kostnaderna. Beträffande försäljningsmetoden syntes, som om det förmånligaste resultatet kunde vinnas genom att tillämpa samma försäljningssätt som vid tidigare försäljning för statsverkets räkning af exempelvis de förutvarande gardeskasernernas tomtområden. Om man utginge ifrån, att de ifrågavarande områdena kunde försäljas under en period af tio år, från den 1 januari 1920 räknadt, eller, beträffande alternativ II, under två tioårsperioder, räknade för Skeppsholmen från den 1 januari 1917 och för Galérvarfvet från den 1 januari 1920, föreställde sig de sakkunniga, att beräkningsgrunden kunde anses tämligen tillfredsställande. På anförda skäl hade de sakkunniga antagit den 1 juli 1911 såsom utgångspunkt för beräkningarna.

Hvad i öfrigt beträffade utgifter och inkomster, hade de sakkunniga tänkt sig dem kvartalsvis utgående och inflytande. För öfverskådlighetens skull hade de sakkunniga diskonterat alla de olika posternas belopp tillbaka till den 1 juli 1911 och beräknat, med 4% räntefot, närvarande värdet sagda dag af samtliga poster.

Därvid hade de funnit

enligt alternativ I

att utgifternas nettovärde utgjorde ................................ kr. 21,078,454: 33

att inkomsternas »_)> » 9,192,481: 54

hvilket alltså visade en brist af kr. 11,885,972: 79 enligt alternativ II

att utgifternas nettovärde utgjorde ................................. kr. 21,718,482: 01

att inkomsternas d_» » 9,837,930: 59

hvilket alltså visade en brist af kr. 11,880,551: 42 Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 78 Uäft. 6

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

Häraf framginge, bland annat, att, om man för att möta utgifterna toge hänsyn till allenast de inflytande köpeskillingarna, i hvarje fall uppstode en betydande brist. Emellertid funnes å Skepps- och Kastellholmarna ganska afsevärda tomtarealer för statsverkets behof reserverade, hvilkas sammanlagda värden de sakkunniga uppskattat till 5,900,000 kronor och livilka blefve disponibla, vid alternativ I den Vi 1920 och ' vid alternativ II den Vi 1917. För att bedöma hela kombinationens innebörd syntes det vara riktigt att minska de nyss påpekade bristerna med närvarande värdet af nämnda belopp.

Enligt alternativ I utgjorde

bristen......................................................................................... kr. 11,885,972: 79

närvarande värdet af 5,900,000 kr.................................. » 4,226,541: 41

och således återstående brist kr. 7,659,431: 38 Enligt alternativ II utgjorde

bristen.......................................................................................... kr. 11,880,551:42

närvarande värdet af 5,900,000 kr.................................. » 4,754,284: 26

och således återstående brist kr. 7,126,267: 16

visande en afsevärd fördel beträffande alternativ II.

De sakkunniga hade slutligen att efterse, huru mycket af Djurgårdens mark behöfde medtagas i kalkylen för att täcka ofvan angifven brist. Därvid syntes böra iakttagas, å ena sidan

att redan genom flottstationens förflyttning till denna trakt tomtvärdet därstädes syntes böra stiga, men å andra sidan

att markförsäljningen på norra Djurgårdens område utan tvifvel komme att underkastas eu på prisen menligt inverkande konkurrens, ifall ungefär samtidigt så* stora arealer som den nuvarande flottstationens områden släpptes ut i marknaden, helst om därjämte försäljning påginge från Ladugårdsgärdets sydvästra område, närmast Valhallavägen.

Härförutom borde observeras, att af själfva det åt garnisonen upplåtna öfningsfältet knappast något område kunde beräknas såsom för försäljning tillgängligt, förrän garnisonens behof af nytt öfningsfält blifvit tillgodosedt. Emellertid funnes, utom det egentliga öfningsfältet och intill antingen det för en ny flottstation afsedda området, eller Yärtahamnen, högst betydande arealer, livilka när som helst borde

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

kunna göras färdiga till försäljning. Utginge man från, att exempelvis arealen mellan det föreslagna stationsområdet ocli Djurgårdsbrunnskanalen samt trakten strax väster om stationsområdet såldes till två tredjedelar af det pris — SO kronor per kvadratmeter — som 1903 års Ladugårdsgärdeskommitté angaf, så borde redan därigenom den ofvan angifna bristen kunna täckas. De sakkunniga ansågo. sig emellertid allenast böra framhålla, att för bristens täckande tillräcklig mark utan tvifvel funnes tillgänglig för försäljning, utan att dess afskiljande i någon väsentlig mån borde kunna skada exercisfältets användande för garnisonens behof.

Då möjlighet syntes mig förefinna^, att den utredning, för hvilken jag nu redogjort, kunde resultera däruti, att den ifrågasatta förflyttningen af flottans station i Stockholm kunde visa sig vara ur ekonomisk synpunkt mindre önskvärd, anmodade jag genom ämbetsskrifvelse den 6 augusti 1910 marinförvaltningen att inkomma med förnyad utredning angående kostnaden för de anordningar å den nuvarande stationen och eventuellt å andra platser innanför Vaxholms och Oscar- Fredriksborgs fästning, som skulle blifva erforderliga, därest förflyttningen icke komme till stånd; och borde utredningen upprättas under förutsättning,

a) att förutom det antal större fartyg af olika slag, som då voro tilldelade stationen, 3 st. och efter omkring sex år ytterligare 2 st. l:a kl. pansarbåtar komme att tillhöra densamma;

b) att af stationen tillhörande l:a kl. pansarbåtar alltid minst 2 st. vore på expedition;

c) att förtöjningsplats bereddes för högst 4 sådana Karlskrona station tillhörande l:a kl. pansarbåtar, som icke befunne sig på expedition; och borde denna förtöjningsplats, om så ansåges erforderligt, anordnas å plats utom stationsområdet samt i sådant fall jämväl afses att i mån af behof användas af fartyg, tillhörande Stockholms station, hvilka icke vore under reparation eller klargöring efter slutad expedition, samt af i punkt e) nedan omförmäld flytande materiel;

d) att järnväg icke indroges till stationen;

e) att en flytande docka för l:a kl. pansarbåtar redan nu anskaffades, samt att efter omkring 6 år ytterligare en dylik docka anskaffades eller en ny fast docka anlades å Galervarfvet;

f) att ett verkstadsfartyg, lämpadt att fylla de anspråk, som med fästadt afseende å ifrågakommande arbeten vid en flytande bas borde ställas å detsamma, anskaffades;

Marinförvaltningens skrifvelse den 2 februari 1911.

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

g) att ytterligare ett af de befintliga galérskjulen afsåges till exercishus för Stockholms rekrytafdelning;

h) att varfvets hnfvud förråd af kol förlädes till lämplig plats utom stationens område;

i) att bostäder anordnades för ytterligare högst 2 regementsofficerare,; 5 kaptener, 1 mariningenjör och 1 marinläkare, båda af l:a graden; samt

j) att erforderliga marketenterilokaler anordnades i land.

Kostnadsberäkningarna för de omförmälda anordningarna borde

uppdelas på sådant sätt, att kostnaderna för de åtgärder, som omedelbart erfordrades, blefve uppförda särskildt och grundade på detaljerade beräkningar, under det att öfriga kostnader borde så beräknas, att de kunde antagas snarare under- än öfverstiga den beräknade.

Slutligen borde till utredningen fogas uppgift jämte kostnadsberäkning å de anordningar, som under förutsättning att den ifrågasatta förflyttningen af Stockholms station skulle komma till stånd, erfordrades för att under den tid af 8 år, som förflyttningen beräknats kräfva, betrygga tjänstens regelbundna gång å den gamla stationen; och borde därvid särskild beräkning verkställas å kostnaderna för en afstängning för allmän trafik af lämpliga områden å Skepps- och Kastellholmarna.

Med skrifvelse den 2 februari 1911 har marinförvaltningen inkommit med den begärda utredningen; och är till skrifvelsen fogad en af fyra i ärendets handläggning deltagande ledamöter afgifven reservation.

Marinförvaltningen hade anmodat stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm att efter varfscliefens hörande inkomma med utredning angående kostnaden för de anordningar å den nuvarande stationen, som under de gifna förutsättningarna skulle blifva erforderliga, därest omnämnda förflyttning icke komme till stånd m. m., och hade förvaltningen därefter erhållit dels den begärda utredningen, dagtecknad den 31 oktober 1910 och åtföljd af yttranden af såväl varfschefen, som af cheferna för ingenjör- och torpeddepartementen vid stationen äfvensom kostnadsberäkningar och ritningar, dels den 30 november 1910 ritningar och kostnadsberäkningar för förändring af logementsfartygen Vanadis och Eugenie i och för användande af Vanadis till inkvartering af manskap och Eugenie till marketenterifartyg. Marinförvaltningen har öfverlämnat samtliga från stationen inkomna handlingar och ritningar och därvid till en början framhållit, att med hänsyn till den korta tid, som stått ämbetsverket till buds för granskning af berörda förslag, det icke varit möjligt att ingå i någon detaljgranskning af detsamma, hvadan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

de angifva kostnaderna måste anses såsom summariskt beräknade. I de fall, där speciella kostnadsuppgifter funnes af varfvet uppgjorda, borde, innan eventuellt utförande ägde rum, pröfning beträffande såväl plats för som anordningar i byggnader m. m. företagas. Det af stationsmyndigheterna nu uppgjorda förslaget borde emellertid jämföras med det med ämbetsverkets skrifvelse den 9 oktober 1902 till dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet öfverlämnade förslaget angående ordnande af flottans härvarande station under förutsatt förläggning därstädes af ytterligare sjökrigsmateriel.

Innan jag bär fortsätter att redogöra för marinförvaltningens yttrande, torde en kortfattad öfversikt öfver stationsmyndigheternas förslag, upprättad med stöd af de inkomna handlingarna, böra lämnas; och får jag därvid hänvisa till dels en karta öfver Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet, med de byggnader m. m. inritade, Indika enligt stationsmyndigheternas utredning skulle erfordras, om stationen komme att kvarblifva i Stockholm, dels en af nyssnämnda myndigheter upprättad uppgift å de kostnader, som under nämnda förutsättning blefve erforderliga för ifrågavarande byggnader m. m. vid härvarande station. Nämnda karta och kostnadsuppgift torde såsom bilagor n:r 1 och 2 få bifogas detta protokoll.

För stationens vidkommande har antagits, att 2 nya kaserner skulle uppföras å Skeppsholmen, den ena för 800 man å den plats, där stationsbefälhafvarens och varfschefens trädgårdar nu äro belägna, den andra för 400 man eventuellt å ungefärligen den plats, där arméns intendenturförråd befinner sig. I underbefälsskolans förutvarande lokal å Skeppsholmen skulle anordnas ett marketenteri för underofficerskorpraler, kvarjämte högvakten borde där bibehållas. Dessutom borde esercislokalen tillbyggas samt ny underbefälsskola äfvensom två nya marketenterier uppföras. Förutom byggandet af nytt bostadshus för 2 regementsofficerare, 5 kaptener, 1 mariningenjör och 1 marinläkare har jämväl upptagits anordnandet af två nya 5 rums bostadslägenheter afsedda för stationsi« geni ören och artilleriintendenten, hvarjämte antagits, att erforderligt utrymme för marinintendentskolan, för hvilken lokal nu hyres i staden, samt ökadt utrymme för räkenskap skontoret skulle beredas, därest marinstabens och inspektörens af flottans öfningar till sjöss ämbetslokaler blefve disponibla för stationens behof. Vidare skulle vissa förändringar vidtagas i kasernerna I och III och slutligen skulle särskild! angifna delar af Skeppsholmen afstängas från allmän trafik.

I fråga om Kastellholmen skulle ny tvätt- och badanstalt äfvensom nytt kallbadhus dit förläggas, hvarjämte tre bostadshus för arbe-

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

tare och arbetsunderbefäl skulle där uppföras. Ytterligare två dylika bostadshus afsåges att uppföras å Galérvarfvets område.

Å Galérvarfvet skulle nyuppföras timmermans-, båt- och snickareverkstad, smedja och plåtslagareverkstad, maskinverkstad med tillbyggdt materialförråd och kontorsbyggnad, gjuteri, kopparslagareverkstad, galvaniseringsverkstad och elektrisk verkstad, ett båtskjul samt torpedbåtsskjul. Träkaj skulle byggas från nuvarande stenkajer vid dockan norr ut till sydvästra hörnet af uppställningsplatsen för torpedbåtar, hvarjämte kajsträckan i öfrigt skulle upphjälpas. Utanför de blifvande verkstadskomplexen skulle längs hela kajen kunna förläggas pansarbåtar; söder om dockan skulle jämväl träkaj anordnas. En ny fast docka med särskildt pumphus och användbar för fartyg af F-typens dimensioner skulle anläggas invid den nuvarande dockan. I öfrigt skulle en de! anordningar beträffande de nuvarande galerskjulen vidtagas samt några smärre byggnader uppföras. Slutligen skulle på planen åt Allmänna gränd anordnas en slip jämte skjul för ångslupar.

På Skeppsholmsvarfvet skulle plats beredas för förläggning af l:a kl. pansarbåtar och minfartyg och härför erforderliga kaj- och broanläggningar samt muddringsarbeten m. m. utföras. Utmed kajerna skulle lämpligt spårsystem anordnas till vederbörande förrådslokaler m. in. och erforderliga planeringar utföras. Därjämte skulle brödförrådet inrymmas i ett nytt hus af sten, afsedt. jämväl för beklädnadsverkstaden, samt ett nytt hus af sten för inventariekamrar uppföras bredvid sistnämnda brödförrådshus.

På Loudden skulle anläggas ett nytt ammunitionsförrådshus i öfverensstämmelse med det förslag, för hvilket jag i det föregående närmare redogjort. På Björnholmen vore en större minlastningsbrygga afsedd till utförande och vid Södergarn (å Lidingön vid Askrikefjärden) skulle eu ny torpedinskjutningsstation anläggas.

Ett hufvudförråd af stenkol skulle anordnas vid Kaknäs, för hvilket ändamål skulle uppföras två kolskjul, afsedda för 8,000 ton kol hvardera, med tillhörande kollossningskranar. Därjämte skulle kajer jämte pontonbiygga och dykdalber anordnas samt muddringsarbeten utföras.

Slutligen har i utredningen särskildt angifvits de af nämnda anordningar m. in., som vore af natur att böra omedelbart utföras äfvensom de åtgärder, som borde, under förutsättning att en förflyttning af stationen komme till stånd, vidtagas för att under flyttningstiden betrygga tjänstens regelbundna gång å den gamla stationen.

Vid öfverlämnandet den 24 oktober 1910 till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm af den utredning, för hvilken jag här

47 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

redogjort, har varfsehefen fäst uppmärksamheten på vissa olägenheter, hvilka vore en följd af, att varfvets modernisering förutsatts äga rum, utan att varfvets område utvidgats. De anordningar, som nu vore afsedda att vidtagas, borde enligt varfsehefens mening nödvändigt vara sådana, att de icke allenast väl motsvarade behofvet i närvarande stund, utan äfven medgåfve den utvidgning, som med all sannolikhet kunde emotses. Kunde åter den del af Djurgården, som ligger mellan det s. k. Alkärret och Allmänna gränd, disponeras, skulle eu del af dessa olägenheter bortfalla.

Stationsbefälhafvaren har för egen del i skrifvelsen den 31 oktober 1910 till marinförvaltningen framhållit behofvet af att fullständigt afstånga Skepps- och Kastellholmarna för allmän trafik, därest stationen skall å. sin nuvarande plats bibehållas. I fråga om de olika lokalernas fördelning mellan olika myndigheter har stationsbefälhafvaren jämväl gjort vissa erinringar.

Marinförvaltningen ansåg för sin del, att, om så genomgripande förändringar skulle vidtagas och så stora kostnader nedläggas på flottans härvarande stations och varfs modernisering, som stationsmyndigheterna föreslagit, det blefve en bjudande nödvändighet att tillse, att de förändringar, tillbyggnader och anordningar, som föresloges, blefve så afvägda och utförda, att de icke allenast motsvarade behofvet i närvarande stund, utan äfven medgåfve sådan förändring och utvidgning af flottstationen, som tilläfventyrs skulle blifva i framtiden erforderlig. Ämbetsverket hade särskildt velat fästa uppmärksamheten härpå, i synnerhet hvad anginge Galérvarfvet.

Hvad först anginge anordningar för stationen å Skeppsholmen, upptoge det inlämnade förslaget uppförande af två nya kaserner, däraf eu för 800 och eu för 400 man. I stället för den sistnämnda kasernen, för hvilken kostnaden beräknats till 442,500 kronor, hade alternativt ifrågasatts inredning af arméns intendenturförrådshus till kasern för ett belopp af 388,450 kronor. I sin förutnämnda skrifvelse den 9 oktober 1902 hade marinförvaltningen emellertid anfört, bland annat, att någon kasern icke borde förläggas å den nuvarande tomten för arméns förrådsbyggnad, enär i sådant fall en onödig kostnad skulle förorsakas därigenom, att eu summa af 410,000 kronor erfordrades för inlösen af detta förrådshus, som för öfrigt befunne sig i så dåligt skick, att det ej kunde anses användbart till kasernbyggnad. I alla händelser ansåg ämbetsverket nu, att när skillnaden i kostnad för uppförande af en ny kasern och. för omändring af ett gammalt till förrådsbyggnad användt hus upptagits till icke högre belopp än c:a 54,000 kronor, uppförandet af en ny kasern för 400 man å annan plats vore att föredraga.

48 Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 123.

Beträffande förslaget att tillbygga exercisskolan erinrade förvaltningen därom, att ämbetsverket i sin underdåniga skrifvelse den 27 september 1910 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1912 hemställt om beviljande på extra stat för nyssnämnda år af ett anslag af 42,500 krono]’ för beredande af ökadt utrymme inom exercishuset vid stationen. Därest en förflyttning af stationen icke komme till stånd, blefve det i stationsingenj örens beräkning upptagna beloppet af 133,000 kronor erforderligt för exercisskolans tillbyggnad med hänsyn till den ökning af till stationen förlagd personal, som därigenom komme att äga rum.

Den i förslaget upptagna förändringen af underbefälsskolan till marketenteri vore enligt ämbetsverkets förmenande hvarken lämplig eller behöflig, hvarför i nämnda hänseende angifven kostnad af 10,800 kronor borde utgå. I öfrigt kunde ifrågasättas, huruvida icke erforderliga marketenterilokaler kunde inrymmas i en och samma byggnad, hvarigenom begränsning i personalens antal för marketenterirörelsens skötsel och däraf följande besparing i kostnaden kunde åvägabringas. Emellertid upptoges för en marketenterilokal af nödig storlek det i förslaget för anordnande af två nya marketenterier angifna beloppet af 62,643 kronor.

Genom nådigt bref den 26 augusti 1910 hade Eders Kungl. Maj:t medgifvit, att åtta rum i gamla norra riksbankshuset finge tills vidare under två år disponeras af flottans härvarande station såsom undervisningslokaler för stationens underofficersskola. I afseende å utrymme för nämnda skola hade stationsbefälhafvaren anmält, att ökadt behof af utrymme härför icke komme att föreligga försåvidt dessa rum fortfarande finge efter förloppet af nämnda tid användas för berörda ändamål. Då emellertid ovisst vore, om så kunde blitva förhållandet, ansåg marinförvaltningen, att kostnaden för uppförande af en ny underofficersskola borde upptagas.

I stationsingenj örens kostnadsuppgift vore upptaget uppförande å Kastellholmen af tre arbetarebostadshus äfvensom å Galervarfvets område af två dylika hus. Det kunde nu för varfsdriften vara förmånligt att ständigt hafva tillgång till en mera stadigvarande arbetarstam och lättare tillgång till varfsförmän och underbefäl än hvad med nuvarande bostadsförhållanden i närheten af varfvet kunde vara möjligt att erhålla; men marinförvaltningen funne, att det måhända vore för sådant ändamål lämpligt, att bostäder för flottans varfs underbefäl, förmän och daglönare bereddes å lämpligt, ej för aflägset område å norra Djur-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

gården; och utstyr kte ämbetsverket för sin del tanken på att förlägga sådana bostadshus inom nuvarande stations- eller varfsområde. Erhölles för dessa byggnader behöflig! markområde å norra Djurgården utan lösen, borde det mest behöfliga antalet bostäder af nämndt slag kunna uppföras för det angifna kostnadsbeloppet, 759,900 kronor.

Hvad varfvet anginge, vore de erforderliga nya verkstäderna angifna att förläggas å Galérvarfvet i ungefärlig öfverensstämmelse med det år 1902 afgifna förslaget. Marinförvaltningen ansåge dock, att vid ett eventuellt utförande af sagda verkstäder det borde tagas under ompröfning, huruvida icke förändringar till såväl storlek som läge kunde vara ändamålsenliga.

Den plats, som i förslaget blifvit tillmätt för torpedbåtar, syntes vara väl trång. Den föreslagna anordningen borde dock icke lägga hinder i vägen för att tillsvidare bibehålla torpedbåtarna å angifven plats.

I fråga om inredning af ytterligare ett af de befintliga galérskjulen till exerscishus har förvaltningen framhållit, att redan genom förläggande till Galérvarfvet af Stockholms rekrytafdelning hade ett intag i det för denna del af varfvet knappt tillmätta utrymmet förorsakats; och skulle, ifall ytterligare anordningar för samma afdelnings öfningar och förläggning vidtagas å samma område, möjligheten för varfvets utvidgning vara i afsevärd mån stängd.

I beräkningen hade upptagits ett belopp af 1,100,000 kronor för en ny torrdocka med pumpmaskineri å Galérvarfvet, afsedd att förläggas bredvid den nu befintliga. Af angifna skäl ansåg marinförvaltningen, att den nya dockan, om dess byggande framdeles påfordrades, borde flyttas något sydvart. Ämbetsverket hade jämväl infordrat prisuppgift å en flytdocka om 10,000 tons lyftkraft med pumpmaskineri och öfrigt tillbehör; och hade svar å denna förfrågan inkommit från Howaldtwerke i Kiel, hvilken firma för en sådan flytdocka af en total längd af 160,4 m., inre bredd af 26,0 m. och vattendjup öfver kölblocken, då dockan vore nedsänkt till 1 m. fribord, af 7,5 in., med tillhörande maskinerier och pumpar begärde ett belopp af i svenskt mynt 1,620,00 kronor.x)

Kostnaden för kolförrådet vid Kaknäs, däri ej inbegripna kostna-

0 Gutehoffnungshutte i Oberkausen har sedermera ingifvit prisuppgift å en flytdocka med de angifna dimensionerna samt beräknat kostnaden uppgå till, under olika förutsättningar, i rundt tal 1,320,000—1,610,000 kronor.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 78 Höft.

50 Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 123.

der för m altför värf ocli lösen af byggnader samt kostnad för pontoner och dykdalber m. in., hade af stationsingenjören beräknats till 1,248,000 kronor. Marinförvaltningen fann emellertid de af stationsmyndigheterna föreslagna anläggningarna vid Kaknäs mindre tilltalande och kräfvande alltför stora utgifter, hvarföre ämbetsverket infordrat nytt förenkladt förslag från stationsingenjören till anordnande af kolskjulen för förvaring af tillsammans 16,000 ton kol, så uppgjordt, att fyra l:a kl. pansarbåtar bereddes samtidig kolningsmöjlighet. Af det med anledning häraf upprättade förslaget framgår, att kolskjulet med tillbehör borde kunna utföras för en kostnad af 600,000 kronor. Marinförvaltningen, som ansåg detta sistnämnda förslag motsvara de behof, som med anläggningen afsetts att vinnas, upptog därför sist angifna kostnad, som dock icke inbegrepe kostnad för markförvärf och lösen för byggnader. Komme ett kolförråd till stånd vid Kaknäs, vore det enligt marinförvaltningens åsikt nödvändigt att framdraga vattenledningtill området äfvensom att å samma område såväl uppsätta en stor cistern för brännolja som uppföra ett förråd för smörjolja. Stationsingenjören hade vidare, enligt af marinförvaltningen meddelade anvisningar, inkommit med uppgift å kostnaden dels för framdragande från Dragonkasernen af en rörledning till blifvande kaj vid Kaknäs beräknad till c:a 40,000 kronor, dels för en cistern för brännolja, rymmande c:a 50 ton upptagen till 7,500 kronor, dels ock för ett förråd af c:a 60 ton smörjolja beräknad till c:a 5,000 kronor. Det ofvan angifna beloppet 600,000 kronor skulle sålunda komma att' ökas med sammanlagdt omkring 52,500 kronor till 652,500 kronor.

Å marinförvaltningens ingen]örafdelning hade uppgjorts ett förslag till verkstadsfartyg, hvaraf framginge, att fartyget, försedt med alla anordningar, som erfordrades för att utföra de ombord å våra stridsfartyg under expedition vanligen förekommande reparationsarbeten, jämte erforderlig inredning för befäl, fartygsmanskap och verkstadsarbetare, skulle byggas så, att det kunde användas som isbrytare med ett deplacement af omkring 4,000 ton och en fart af 14 knop samt en besättning af 200 man, hvaraf 138 civila, tillhörande verkstadsdriften. Kostnaden för detta fartyg, komplett, beräknades till omkring 2,860,000 kronor. Med anskaffande af ett dylikt fartyg blefve jämväl, enligt ämbetsverkets åsikt, kustflottans behof af lämpligt verkstadsfartyg tillgodosedt.

För att betrygga tjänstens regelbundna gång å den gamla stationen under den tid af 8 år, som en eventuell förflyttning af stationen till annan plats beräknades kräfva, ansågos icke några andra anordnin-

51 Kungl. Maj:ts Nåd. Poposition Nr 123.

gar erforderliga än de förut angifna ändringsarbetena å logementsfartygen Vanadis och Eugenie för tillsammans 43,000 kronor, för såvidt de begärda anslagsbehofven för ytterligare ett ammunitionsförrådsbus å Loudden, minlastningsbrygga å Björnholmen och ny torpedinskjutningsstation vid Södergarn blefve af Kungl. Maj:t framlagda och af Riksdagen beviljade.

Då enligt marinförvaltningens tanke frågan om afstängning af Skepps- och Kastellholmarna för allmän trafik icke borde upptagas i detta sammanhang och då, för den händelse Kungl. Maj:t skulle finna erforderligt att för uppehållande af ordning och disciplin inom stationsområdet föreskrifva en dylik åtgärd, kostnaden borde bestridas af andra till förfogande stående medel, borde de härför beräknade surrynorna, tillsammans 12,610 kronor, icke nu upptagas.

Enligt de sålunda uppgjorda beräkningarna utgjorde kostnaderna för de angifna anordningarnas vidtagande 8,853,500 kronor, men genom af ämbetsverket i vissa afseenden jämväl gjorda reduceringar och tilllägg skulle kostnadsbeloppet uppgå till 8,882,150 kronor. Härtill komme kostnaderna för anskaffning af en flytdocka 1,620,000 kronor och ett verkstadsfartyg 2,860,000 kronor, då totalkostnaden utgjorde i jämnadt tal 13,362,000 kronor.

De af dessa anordningar in. in., som synts vara af natur att böra omedelbart utföras, hafva i kostnadsutgiften (bil. nr 2) betecknats med °. Totala kostnaden för under den närmaste framtiden erforderliga anordningar utgjorde enligt marinförvaltningens beräkningar 4,004,210 kronor.

I ofvannämnda summa inginge likväl ej kostnaderna för markförvärf, lösen af byggnader m. in. vid Kaknäs och Södergarn samt för pontoner och dykdalber vid Kaknäs.

I den förut nämnda reservationen till marinförvaltningens här i sammandrag återgifna skrifvelse hafva cheferna för ämbetsverkets artilleri-, ingenjör- och intendentafdelningar samt amiralitetsrådet anmält afvikande mening.

Beträffande anordningarna å Skeppholmen vore, enligt reservanternas åsikt, den föreslagna nya kasernen förlagd till alltför trångt område och icke uppgjord med tillbörlig hänsyn till manskapets trefnad. Den summa, 361,312 kronor, som upptagits för ett nytt boställehus m. in. borde användas för uppförande af en förvaltningsbyggnad med lokaler för räkenskapskontoret, marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss, hvarigenom de af dessa myndigheter nu innehafda lokalerna blefve disponibla för tillgodoseende af behofvet af ytterligare befälsbostäder. Anskaffning af ångfärja för 38,000 kronor

52 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

kunde undvikas genom lämplig uppgörelse med enskild! bolag. Det nu befintliga vattentornet borde icke ombyggas, utan i stället ny rörförbindelse anordnas mellan Blasieholmen och Skeppsholmen, hvarigenom eu kostnadsminskning af 7,000 kronor kunde åstadkommas.

Hvad anginge de fem arbetarebostadshusen på Kastellholmen och Galörvarfvet för eu. sammanlagd kostnadssumma af 757,900 kronor borde dessa utgå, enär det vore lämpligare, att uppförandet af dylika bostäder öfverlämnades åt den enskilda företagsamheten.

O

Kostnaderna för anordningarna å Skeppsholmsvarfvet borde minskas dels med 3,250 kronor för varfsmuren intill kaserngården, dels med 55,200 kronor för eu bro, som ej vore oafvisligt behöflig, dels med 104,000 kronor för föreslagna planeringar, livilka kunde inskränkas, så att kostnaderna kunde bestridas af underhålls- eller af tillfälligtvis för viss planering anvisade extra medel.

De å Galérvarfvet föreslagna anordningarna med nya verkstäder, ångmaskiner, ångpannor, kranar, arbetsmaskiner, båt- och torpedbåtsskjul m. m. till en sammanlagd kostnad af 2,658,960 kronor ansågo reservanterna ej nu böra komma till utförande.

Verkstäderna i sitt nuvarande skick vore, om än ej af modernaste slag, dock till sitt afsedda ändamål, nämligen förekommande reparations- och underhållsarbeten, tillräckliga. Beträffande utförandet af sådana större arbeten, som öfverstege varfvets och verkstädernas förmåga att verkställa, kunde lämpligen med i hufvudstaden befintliga enskilda varfsetablissement och verkstäder i god tid träffas aftal. Likaså syntes erforderligt gjutgods på dylikt sätt lätt kunna erhållas från enskilda verkstäder. Den föreslagna uppläggningen af torpedbåtar i skjul ansa go reservanterna vara olämplig med hänsyn till eldfara, och borde båtarna hellre vintertiden skyddas af kapell, om så visade sig oundgängligen nödvändigt.

Den föreslagna nya torrdockan med pumpmaskineri och pumphus vore icke nödvändig. Kronan hade företrädesrätt till Beekholmsdockorna, hvilka sålunda kunde tagas i anspråk, om så skulle visa sig behöiligt. Det borde vidare framhållas, att af de å Karlskrona varf befintliga dockorna det endast vore Oscar II:s docka, som hade sådana dimensioner, att de med slingerkölar försedda sju pansarbåtarna och Fylgia däri kunde indockas. På detta varf hade emellertid alla behöfliga dockningar af dessa åtta fartyg kunnat verkställas med tillgång till endast denna docka, och detta antal fartyg vore just detsamma, som angifvits komma att tillhöra Stockholms station, sedan afsedda framtida förflyttningar af pansarbåtar till denna station blifvit verkställda. Det

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123. 53

framginge däraf, att en större docka på Galérvarfvet borde vara tillräcklig.

För fartyg af den föreslagna F-typen vore emellertid den nuvarande Galérvarfsdockan ej tillräcklig, men 1909 års pansarbåtsakkunniga hade i sitt utlåtande angifvit, att denna docka kunde för en kostnad af omkring 310,000 kronor förändras till sådana dimensioner, att ett fartyg af F-typen kunde dockas i densamma.

De skäl, som reservanterna här anfört för obehöfligheten af en ny torrdocka, kan jag dock icke finna vara giltiga. Å Karlskrona varf finnes för de smärre fartygen ett flertal dockor,o hvarigenom Oscar II:s docka icke af dem behöfver tagas i anspråk. Å Stockholms varf däremot finnes endast en docka för stationens samtliga fartj^g; och det synes mig vara tydligt, att därest antalet vid stationen förlagda pansarbåtar ökas, samtidigt skall uppstå ökadt behof af dockutrymme. Äfven för att tillgodose krigsbehofvet torde behof af ökadt antal dockor å flottans varf i Stockholm komma att göra sig gällande.

Uppförandet af ny målarverkstad och kontorsbyggnad till en kostnad af 11,000 kronor vore enligt reservanternas mening ej oundgängligen nödvändigt. Ej heller reparation och inredning af två galérskjul till en kostnad af 50,600 kronor. Verkstad eller arbetsbod för ingenjörsdepartementet funnes redan inredd, hvarför ny eller förbättrad sådan ej borde erfordras.

Inredning af ytterligare ett galer skjul till exercissal för en kostnad af 23,300 kronor vore föremål för särskild utredning och borde därför denna i kostnadsberäkningen upptagna summa utgå.

Marin förvaltningen hade i sin skrifvelse den 9 oktober 1902 framställt förslag till en slipanordning på Skeppsholmen väster om Kastellholmsbron lör en beräknad kostnad af 398,930 kronor, under det att i det nu föreliggande förslaget inginge en till Galérvarfvet närmast Alkärret förlagd slip för mindre fartyg jämte tillhörande maskinhus med maskineri, slipvagnar, ångslupsskjul och inventariehus för en sammanlagd kostnad af 205,950 kronor. Då den förra platsen syntes erbjuda vissa fördelar framförden af marinförvaltningen nu förordade, ansågo reservaterna, att det högre beloppet borde i kostnadsberäkningen intagas.

Med utförandet af föreslagen kaj på västra sidan samt planeringar, både de som vore afseddda att omedelbart och sedermera utföras, ansågo två af reservanterna tills vidare kunna anstå, hvarjemte de föreslagna muddringarne och sparsystemet borde utföras först efter hand allt efter som behofvet däraf visade sig oafvisligt. Sammanlagda kostnaden för dessa arbeten, 593,500 kronor, borde därför utgå. De öfriga reservanterna ansågo däremot den föreslagna kajen på västra sidan

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

vara oundgängligen nödvändig såsom varande den enda af de föreslagna nya kajerna på Galérvarfvet, vid hvilken vattendjupet medgåfve fartyg af l:a kl. pansarbåtarnas storlek att komma in.

Den å Gfalervarfsområdet belägna kyrkogården borde snarast afstängas från begagnande. De ifrågasatta anskaffningarna af dels en flytdocka dels ock ett verkstadsfartyg berörde enligt reservanternas uppfattning ett ärende, som vore fullt fristående från frågan om behöfliga anordningar å stationen och varfVet i Stockholm och borde sålunda ej göras beroende af stationsfrågans lösning.

Vidare vore det reservanternas åsikt, att alla för flottan främmande institutioner borde med snaraste afhysas från stationens område. Den å Skeppsholmen belägna, armén tillhöriga intendenturförrådsbyggnaden borde öfverlämnas till flottan för att användas till samma ändamål för flottans behof, hvartill den förut varit använd för arméns. Det kunde äfven ifrågasättas, huruvida det icke i framtiden blefve nödvändigt att för stationens räkning upprätta ett proviantförråd. Hufvudförrådet af kol vid Kalcnäs, hvilket beräknats för 16,000 ton, borde framdeles med hänsyn till den utredning beträffande mobiliseringsbehofvet, som förefinnes, utvidgas med ett nytt skjul med tillhörande pir och öfriga anordningar, rymmande 8,000 ton kol, för hvilket kostnaden beräknats uppgå till cirka 300,000 kronor. Brännoljecisternen vid Kaknäs, beräknad för 50 ton, vore enligt reservanternas åsikt för liten. Den borde därför förstoras, så att den rymde en kvantitet af 300 ton; och komme kostnaden härför att uppgå till omkring 45,000 kronor.

Om stationen komme att kvarblifva å sin nuvarande plats, vore det af vikt att tillse, att holmarna erhölle ett vackert och tilltalande utseende.

En af reservanterna ansåg slutligen, att, då sjökrigsskolans lokal i sitt nuvarande skick kunde anses synnerligen lämplig såsom undervisningslokal för underofficersskola, densamma borde beräknas för detta ändamål i stället för att för sistnämnda skola bygga ny lokal, i marinförvaltningens förslag beräknad att kosta 128,000 kronor, samt att frågan om ny lokal för sjökrigsskolan borde upptagas till pröfning i samband med frågan om förflyttning eller omdaning af flottans station i Stockholm. Häremot anhåller jag få anföra, att frågan om förflyttning af sjökrigsskolan till ny lokal är af vidtgående betydelse och att densamma icke torde hafva något annat gemensamt med ordnandet af flottans station i Stockholm än att, därest sådan förflyttning skulle, sedan den af 1909 års riksdag godkända omorganisationen af sjökrigsskolan blifvit genomförd, pröfvas nödvändig, den nuvarande sjökrigsskolebyggnaden kan komma till användning exempelvis för hysandet af

55 Katigt Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

sådana expeditioner, för Indika eljest enligt reservanternas förslag en ny förvaltnings byggnad borde uppföras.

Reservanterna hade äfven beräknat kostnaderna för utförande under den närmaste framtiden af de af dem föreslagna anordningar och förbättringar beträffande flottans station i Stockholm, och torde denna kostnadsberäkning få närslutas detta protokoll såsom bilaga nr 3. Kostnadsberäkningen å deras förslag slutar med ett belopp af 3,643,445 kronor.

Hai till kommer kostnaden lör i framtiden erforderliga arbeten vid stationens bibehållande a nuvarande plats, beräknad till 722,500 kronor, förutom kostnaden för ett nytt proviantförrad. Enligt två reservanters åsikt bolde därtill. ytterligare laggas kostnaden för kaj å västra sidan af Galervarfvet jämte erforderliga muddringar.

Slutligen hafva reservanterna uttalat, att, sedan de af dem sålunda föreslagna anordningarna och förbättringarna beträffande Stockholms station kommit till utförande, flottans stations- och varfsetablissement, så vidt nu kunde bedömas, i det stora hela borde blifva för ändamålet tillräckliga.

Den 9 januari 1911 infordrade jag från marinförvaltningen, chefen Marinmyndigför marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss ytt- heternas ytt_ randen rörande tillrådligheten af stationsfrågans lösning i sådan rikt- fewnmi. mng, som angifves i min ofvannämnda skrifvelse till marinförvaltnino-en den 6 augusti 1910. ö

I skrifvelse den 17 februari 1911 har marinförvaltningen inkommit med det begärda yttrandet. Utan att ingå i pröfning af de spörsmål af strategisk art, som med frågan kunde vara förknippade, har ämbetsverket ur uteslutande ekonomisk-teknisk synpunkt anfört att, — med hänsyn till, ä ma sidan, att en förflyttning af stationen till Kaknäsområdet skulle vara förenad med så dryga kostnader, att dessa icke på långt när torde kunna täckas genom de medel, som af de sakkunniga beräknats sxola inflyta vid eventuell försäljning af de därtill afsedda områdena å Skepps- och Kastellholmarna samt Galervarfvet, och vidare att det torde vara tvifvel underkastadt, huruvida det ekonomiska utbytet vid dylik försäljning komme att blifva så gynnsamt, som de sakkunniga ställt i utsikt, och, a andra sidan, att för stationens ändamål torde kunna inom det nuvarande förläggningsområdet jämte antydt område vid Kaknäs beredas anordningar, som må anses motsvara behofvet, på sätt funnes angifvet i ämbetsverkets skrifvelse den " februari 1911 med utredning angående vissa anordningar för flottans station i Stockholm jämte det vid denna skrifvelse fogade särskilda yttrande af fyra reservanter, — ämbetsverket ansett sig böra uttala, att

56 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

enligt dess förmenande det torde vara tillrådligt, att stationsfrågan löses i enlighet med hvad sistnämnda skrifvelse innehåller. Reservanterna hafva likväl förklarat, att enligt deras mening nämnda fråga borde lösas på sätt deras nyssberörda yttrande närmare gifver vid handen.

I hemlig skrifvelse den 15 februari 1911 har tj. f. chefen för marinstaben öfverlämnat framlidne stabschelens, konteramiralen rlh. Sandströms, utlåtande i denna fråga. I detta utlåtande har till en början lämnats en utredning om fredsförläggningen i dess helhet af flottans fartygsmateriel och stampersonal, hvarefter de strategiska och taktiska synpunkterna upptagits till bepröfvande. Såsom en sammanfattning åt undersökningen har stabschefen uttalat, att da den af försvarskommitten anvisade vägen för stationsfrågans lösande eller stationens förläggande till Kaknäs ej syntes kräfva större direkta kostnader, än som erfordrades för den nuvarande stationens utveckling, och därför ej heller syntes vara ägnad att mera undanskymma öfriga viktiga sjöförsvarets kraf än den i skrifvelsen till marinförvaltningen antydda vägen, ansåge stabschefen, att stationsfrågan fördelaktigast komme att lösas genom förläggandet af Stockholms station till Kaknäs. Skulle emellertid åt skäl, som läge utanför de sjömilitära krafven, en dylik förflyttning icke kunna anses möjlig att genomföra, utan stationen måste bibehållas å sin nuvarande plats, torde de i meranämnda skrifvelse till marinförvaltningen uppdragna riktlinjerna i hufvudsak böra följas. Stationsfrågans snara lösning ansåge stabschefen emellertid vara åt ytterlig vikt.

Inspektören af flottans öfningar till sjöss, konteramiralen W. Dyrssen, har i skrifvelse den 23 februari 19li anhållit att såsom svar a den framställda frågan få hänvisa till sitt i egenskap af chef för sjöförsvarsdepartementet afgifna yttrande till statsrådsprotokollet af den 22 februari 1907, livilket åtföljde Kungl. Maj:ts proposition n:r 55 till 1907 års riksdag.

Departementschefens yttrande.

Förslag till stationsfrågans lösning.

Såsom af den lämnade redogörelsen framgår, har frågan om en förflyttning eller utvidgning af flottans station i Stockholm under det senaste decenniet varit föremål för omfattande utredningar och ett flertal förslag.

I likhet med 1907 års försvarskommitté och chefen för marinstaben håller jag före, att stationsfrågans afgörande icke bör längre än nödvändigt fördröjas; och i likhet med nämnda kommitté ^ och stabschef anser äfven jag, att en förflyttning af stationen-till Kaknäs vore af såväl militära som tekniska skäl att föredraga framför ett bibe-

57 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

hållande af stationen å dess nuvarande plats vid Skeppsholmen. Kommittén har i sitt betänkande angifvit de ekonomiska förutsättningarna för en dylik förflyttning; af de med anledning häraf verkställda ekonomiska utredningarna framgår emellertid, såsom jag anhåller få i det följande närmare visa, att dessa förutsättningar icke förekomma i, enligt min tanke, tillfyllestgörande utsträckning. De ekonomiska förhållandena göra sålunda en förflyttning af flottans Stockholmsstation mindre önskvärd och de militära och tekniska skäl, som föreligga för en dylik förflyttning, hafva icke synts mig vara af beskaffenhet att motväga de ekonomiska betänkligheterna. Jag hyser nämligen den bestämda uppfattningen, att det är nödvändigt att i främsta rummet koncentrera ansträngningarna på ernåendet af största möjliga stridsvärde hos sjöförsvaret. Inför krafvet på att tillgodose denna betingelse måste enligt min mening alla öfriga fordringar sättas i andra rummet, hvarför äfven sådana anordningar, som hufvudsakligen afse fredsbruk eller eljest endast indirekt kunna bidraga till stridskrafternas framgång, böra inskränkas till minsta möjliga omfång. Jag har därför ansett mig böra undersöka, huruvida möjlighet föreligger att på annat sätt bringa stationsfrågan till slutlig lösning. Därvid har jag funnit, såsom af den följande redogörelsen närmare framgår, att frågan kan lösas på sådant sätt, att den nuvarande stationen, med skyldigt tillgodoseende af de strategiska fordringar, som väckt frågan till lif, ordnas på mest ekonomiska sätt. Jag förbiser icke, att man därigenom frånsäger sig fördelen af vissa anordningar, hvilka ur ren organisationssynpunkt synas önskvärda, men då kostnaden för dessa anordningar måhända skulle förhindra det tillbörliga stärkandet af det rörliga försvaret, har jag ansett nämnda omständighet icke böra tillmätas afgörande betydelse. Då det för frågans lösande i denna riktning är af behofvet påkalladt, att åtgärder vidtagas för att iståndsätta den nuvarande stationen, anser jag, att denna station bör genom ett successivt förbättrande göras ägnad dels och i främsta rummet att i krigstid fylla sin uppgift såsom operationsbas för de sjöstridskrafter, hvilka kunna komma att stödja sig på Stockholms skärgård, dels ock att i fredstid kunna oberoende af den privata varfsverksamheten tillgodose flottans behof af reparationer vid varfvet. Därjämte böra sådana åtgärder vidtagas, att stationen må kunna i fredstid utgöra förläggningsort för de fartyg, hvilka anses icke lämpligen böra vara förlagda till Karlskrona station eller till en i Göteborg eventuellt anordnad mindre depå för hufvudsakligen torpedfartyg. De anläggningar utanför den nuvarande stationens område i Stockholm, som i sådant syfte må vara erforderliga, torde under alla Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 78 Höft. 8

58 Kungl. May.is Nåd. Proposition Nr 123.

förhållanden kunna begränsas till ganska ringa omfattning. Då det emellertid måste anses vara af vikt, att en så vidt möjligt kort och säker förbindelse såväl sjö- som landvägen mellan denna filial och själfva stationen erhålles, synes det mig vara lämpligt att, såsom marinförvaltningen föreslagit, för förstnämnda anläggningar afse lämpligt utrymme vid Kaknäs, där flottan redan nu äger ett mindre etablissement å Loudden; och bör sålunda för flottans räkning vid Kaknäs reserveras ett område, hvilket gifvetvis icke bör tilltagas allt för knappt. Därest eu försäljning af större områden af norra Djurgården kommer till stånd, synes det mig kunna påräknas, att eu del af härigenom inflytande försäljningsmedel komma till användning för att åtminstone delvis täcka de utgifter, som erfordras såväl för den nuvarande stationens iståndsättande som ock, eventuellt, för anskaffandet af en flytande bas för flottan i Stockholms skärgård.

I det följande anhåller jag få närmare framlägga dels de synpunkter, som för mig varit afgörande vid bedömandet af sättet för stationsfrågans lösning, dels en redogörelse för de byggnadsarbeten m. m. för flottans station i Stockholm, till hvilka jag anser medel böra äskas af innevarande års riksdag.

Militära synpunkter.

De sjömilitära skäl, som väckt stationsfrågan till lif, kunna i korthet sammanfattas i följande hufvudpunkter, nämligen:

faran för innestängning eller för förstöring af de i Karlskrona förlagda l:a kl. pansarbåtarna; samt

önskvärdheten af att kustflottans hufvudstyrka i fredstid är förlagd inom det nr strategisk och taktisk synpunkt viktigaste operationsområdet på rikets ostkust (Stockholms skärgård).

Dessa skäl pekade otvifvelaktigt på lämpligheten af att förlägga kustflottans pansarbåtar till Stockholms station, hvilket i sin ordning, på grand af den nuvarande stationens begränsade utrymme, syntes göra en förflyttning af densamma ur militär synpunkt behöflig.

De sjömilitära hufvudskäl för en förflyttning eller väsentlig utvidgning af flottans Stockholmsstation, hvilka här framhållits, äga förvisso i hufvudsak alltjämt giltighet, ehuru de likväl numera enligt min mening icke äro så afgörande, som vid tiden för frågans uppkomst. Sedan öfningstiden för flottans för tjänst ombord afsedda värnpliktiga blifvit utsträckt till 300 dagar, kunna nämligen flottans öfningar så ordnas, att det viktiga önskemålet att ständigt hafva ett antal pansarbåtar rustade blifver tillgodosedt; och från militär synpunkt blifver det alltid af underordnad

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

betydelse, hvilken station dessa rustade fartyg tillhöra. Med unionsupplösningen har dessutom alltmera framträda önskvärdheten af att hafva sjöstridskrafter nära till hands för att vid uppkommande behof bidraga till skyddet af västkusten. För att underlätta och gifva stöd åt våra sjöstridskrafters uppträdande å denna kust vore det därför af betydelse att därstädes hafva tillgång till en permanent operationsbas; men då af ekonomiska skäl någon anläggning af en örlogsstation för l:a kl. pansarbåtar i Göteborg icke för den närmare framtiden torde kunna ifrågasättas, och då isförhållandena i Stockholms skärgård under åtminstone några månader af vintern i viss mån kunna inskränka där förlagda pansarbåtars rörelsefrihet, torde framgå, att åtminstone för några af de vintertiden rustade pansarbåtarna Karlskrona bör användas såsom hufvudsaklig förläggnings plats, hvarigenom äfven skyddet för rikets södra kuster blifver mera tillgodosedt. Det blifver då en gifven fördel, att åtminstone dessa pansarbåtar tillhöra Karlskrona station. Intet hinder torde för öfrigt behöfva möta för att, om så anses behöfligt, förtöja afrustade pansarbåtar i närheten af Stockholms station, vare sig de tillhöra denna eller Karlskrona station. Äfven härigenom minskas olägenheten af att en del pansarbåtar tillhöra Karlskrona station.

Chefen för marinstaben har i sin hemliga utredning den 15 februari 1911 i fråga om eu flottstations plats innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningslinje framhållit, att, om Kaknäs jämfördes med platsen för flottans nuvarande station i Stockholm, dessa platser syntes ur strategisk och taktisk synpunkt kunna betraktas såsom likvärdiga; och genom en utveckling af den nuvarande stationen, anskaffandet af en flytande bas och en partiell fredsförläggning i Stockholms närhet af vissa Karlskrona station tillhörande fartyg, kunde de strategiska fordringarna anses blifva till större delen tillgodosedda. Stabschefen har härjämte i nämnda utredning uttalat, att man af militära skäl ej kunde afstå från fordran att kunna hafva 8 st. l:a kl. pansarbåtar fredsförlagda vid Stockholms station.

På grund af dessa omständigheter synes det, som om ingen väsentlig militär olägenhet skulle kunna uppstå därigenom, att af de nu befintliga l:a kl. pansarbåtarna tillsvidare ungefär halfva antalet tilldelas hvardera af Karlskrona och Stockholms stationer, under förutsättning att i regel ständigt någon del af detta antal hålles rustad. En dylik fredsförläggning skulle äfven innebära vida mindre risk än den, som förefanns vid stationsfrågans uppkomst i slutet af 1890-talet, då alla våra l:a kl. pansarbåtar under omkring 8 månaders tid hvarje år lågo afrustade i Karlskrona. Det är nämligen antagligt, att lockelsen att vidtaga åtgärder för innestängning eller förstöring af våra pansarbåtar i Karlskrona skall

60 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

vara vida mindre, då endast ett fåtal dylika fartyg äro där förlagda. Och icke heller blefve följderna af ett sådant företag för oss lika ödesdigra, som om det öfvervägande antalet pansarbåtar läge vid nämnda station.

Af cheferna för marinstaben och för generalstaben har gjorts gällande, att den ifrågasatta omflyttningen af pansarbåtar skulle komma att ställa ökade fordringar på vårt landtförsvars effektivitet, på grund af det därigenom ökade krafvet på Stockholms skyddande mot anfall från landsidan. Nämnda chefer hafva därjämte gemensamt uttalat den åsikten, att permanent fortifikatoriskt skydd åt landsidan icke torde inom nu öfverskådlig framtid kunna beredas Stockholm och stationen därstädes. I mitt inledningsvis omnämnda hemliga memorial har jag emellertid framhållit, att det nu icke är fråga om någon omflyttning af pansarbåtar i den af stabscheferna åsyftade stora utsträckningen, hvarjämte jag där har närmare angifvit de synpunkter, som enligt mitt förmenande tala för att flottstationsfrågan bör lösas oberoende af frågan om fälthärens för-* stärkande; och jag delar stabschefernas uppfattning, att fasta försvarsanstalter af permanent natur, afsedda att bereda stationen skydd mot anfall från landssidan, icke böra ifrågasättas, enär dylika anstalter skulle, enligt hvad de verkställda utredningarna gifva vid handen, ställa så stora kraf på statskassan, att det rörliga försvaret till sjöss och till lands därigenom icke kunde samtidigt behörigen tillgodoses.

Med stöd af hvad jag bär anfört äfvensom i nyssberörda hemliga memorial närmare framhållit, får jag såsom min åsikt uttala,

att en förläggning i fredstid af kustflottans samtliga pansarbåtar till stationen i Stockholms skärgård numera icke framstår såsom något oafvisligt militärt kraf och att till följd häraf en förflyttning af flottans station i Stockholm icke synes mig vara af sådan orsak oundgängligen påkallad; samt

att anordnandet af permanent fortifikatoriskt skydd för Stockholms station åt landsidan icke bör från sjömilitär sida påyrkas och att denna fråga på grund häraf icke bör anses sammanhänga med stationsfrågan.

Tekniska synpunkter.

Samtliga tekniska utredningar i den föreliggande frågan hafva gifvit vid handen, att varfvet vid flottans station i Stockholm i sitt nuvarande skick icke tillfredsställer de fordringar, hvilka såväl för upprätthållandet af en ekonomisk varfsdrift i fredstid som ock vid mobilisering och i krigstid måste ställas på ett örlogsetablissement, afsedt att underhålla en betydande del af landets krigsfartygsmateriel. Fram-

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 123.

för allt liar framhållits, att det icke kan tillgodose det ökade behofvet af utrymme vid kajer och i land. Dessutom har påpekats, att varfvets verkstäder äro otidsenliga och olämpligt belägna, hvarigenom vid dem bedrifna arbeten afsevärdt fördyras, samt att stationens vattenområde är trångt och att genom varfvet går en lifligt trafikerad farled, hvilka sistnämnda olägenheter blifva alltmera kännbara, i den mån fartygens storlek ökas och stadens hamntrafik utvecklas. Anordnandet af järnvägsförbindelse mellan stationen och statens järnvägsnät skulle jämväl bereda stora svårigheter och möjlighet till vidare utveckling af station och varf inom rimliga kostnader saknas. Slutligen har ock framhållits olägenheten af, att bostäder i tillräckligt antal icke kunna vid stationen eller i dess närhet beredas varfvets arbetare.

Då utredningarna sålunda visat, att, äfven därest omfattande och dyrbara anordningar blefve vidtagna i syfte att möjliggöra förläggning till flottans station i Stockholm af afsevärdt ökad fartygsmateriel, stationen skulle blifva otillräcklig för förläggning därstädes af flottans hufvudstridskrafter, hafva de kommittéer och sakkunniga, hvilka pröfvat denna fråga, ansett det icke vara tillrådligt att utveckla och modernisera flottans nuvarande station i Stockholm, utan har i stället en förflyttning af stationen blifvit framställd såsom behöflig.

Utgångspunkten för samtliga tekniska utredningar har sålunda varit förläggning till Stockholms station af ett vida större antal fartyg, än som för närvarande tillhör denna station. Af hvad jag under »militära synpunkter» uttalat, framgår emellertid, att enligt min tanke ingen bjudande nödvändighet för närvarande föreligger för verkställandet af en fredsförläggning till Stockholms station af samtliga kustflottans pansarbåtar; och äfven om en dylik förläggning skulle anses behöflig, torde stationen icke oundgängligen behöfva vara i stånd att bereda förtöjningsutrymme inom varfvets område för samtliga de fartyg, som i dylikt fall komme att tillhöra densamma. Intet hinder torde nämligen möta för att af den icke rustade mate.rielen förlägga såväl l:a kl. pansarbåtar som äfven annan fartygsmateriel, hvilken icke är i oundgängligt behof af att för sin eftersyn befinna sig i omedelbar närhet af varfvets verkstäder, till någon lämplig plats i stationens närhet innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning. Härigenom skulle vid stationen kräfvas föga mera utrymme vid kajerna än det, som fordras för fartyg under reparation samt under ut- eller afrustning.

Emellertid torde man vid bedömandet af varfvets omfattning böra utgå därifrån, att vid detsamma böra i regel ifrågakomma endast reparationsarbeten och att nybyggnaderna böra inskränkas till de minsta möjliga eller sådana, som föranledas af nödvändigheten af att året om

62 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

bereda varfspersonalen arbete. Under dessa förutsättningar torde anspråken på verkstäder in. in. kunna sättas vida lägre än de hittills verkställda tekniska utredningarna angifva, hvilket än mera blifver förhållandet. därest stationen fortfarande bibehålies i omedelbar närhet till de skeppsbyggeri- och reparationsverkstäder, som förefinnas dels å Djurgårdslandet, dels vid Finnboda, och hvilka i krigstid kunna påräknas för fyllande af örlogsflottans behof.

Ingalunda lärer det kunna förnekas, att vattenområdet vid den nuvarande stationen är trångt och att den privata trafiken genom detsamma är hindersam för örlogsfartygens förflyttningar inom varfvets område och vice versa. Ställas emellertid fordringarna på varfvets vattenoch kajutrymmen icke högre, än att de böra medgifva förflyttning och förläggning af sådana fartyg, som skola undergå reparation samt ut- eller afrustas, torde svårigheterna icke få anses vara oöfvervinneliga.

Det är påtagligt, att en järnvägsförbindelse mellan varfvet och rikets järnbanenät särskildt i krigstid vore af betydelse. Olägenheterna af att sakna en dylik förbindelse torde emellertid i icke ringa mån kunna motverkas genom ångfärjeförbindelse med och pråmfart till Stadsgården. Och likaså torde olägenheterna af att varfvets arbetare icke kunna beredas bostäder i varfvets närhet kunna väsentligen förminskas genom upprätthållandet af direkta ångfärjeturer mellan Slussen och Galérvarfvet samt genom anordnandet af direkta spårvägsturer för arbetarna till och från Djurgården.

Hvad slutligen beträffar den anförda olägenheten af bristande möjligheter till stationens framtida utveckling, synes densamma blifva i hög grad reducerad, därest de af mig här ofvan angifna synpunkterna i fråga om stationens omfattning och uppgifter vinna godkännande.

Jag anhåller här få framhålla ytterligare ett skäl, som jag ansett böra, vid denna frågas profvande, tillmätas stor betydelse, nämligen önskvärdheten af att landet fortfarande tillgodogör sig de dyrbara och fullt användbara anläggningar, som förefinnas vid flottans station i Karlskrona. Därest den ojämförligt största och viktigaste delen af sjökrigsmaterielen förlädes till Stockholms station, komme svårigheter att på ett lämpligt och ekonomiskt sätt utnyttja de nu förefintliga resurserna i Karlskrona att uppstå och den omedelbara följden häraf blefve sannolikt, att nämnda station icke komme att på ett tillfredsställande sätt underhållas och att den därför icke heller kunde påräknas i krigstid fylla de anspråk, som då måste ställas på denna för försvaret af rikets södra delar så viktiga operationsbas för flottan. Härigenom blefve de hittills å denna station nedfegda kostnaderna till föga vidare nytta.

Då jag sålunda ansett, att militära skäl ej med nödvändighet

63 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

påkalla eu förflyttning af flottans station i Stockholm och då jag vidare hållit före, att genom åtgärder af jämförelsevis ringa omfattning och kostnad den nuvarande stationen i Stockholm skulle kunna sättas i tillfredsställande skick, anbefallde jag, såsom i det föregående blifvit omnämndt, marinförvaltningen att verkställa förnyad utredning angående beskaffenheten af och kostnaden för de anordningar å den nuvarande stationen och eventuellt å andra platser innanför Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning, som skulle blifva erforderliga, därest stationen komme att kvarblifva på sin nuvarande plats. Därjämte anmodade jag, såsom redan förut nämnts, marinförvaltningen, chefen för marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss att inkomma, med yttranden, huruvida det vore tillrådligt, att stationsfrågan i hufvudsak löstes i den sålunda angifna riktningen, för hvilken närmare redogörelse återfinnes i min skrifvelse till marinförvaltningen den 6 augusti 1910. 8 ö

Marinförvaltningen har för sin del funnit det ur ekonomisk-teknisk synpunkt vara tillrådligt, att stationsfrågan löses enligt de af mig sålunda uppdragna riktlinjerna; och har ämbetsverket framlagt en summarisk utredning beträffande de anordningar och förbättringar å den nuvarande stationen äfvensom å andra platser i skärgården, som blefve erforderliga, därest stationen komme att kvarblifva här i Stockholm. Dessa anordningar skulle hufvudsakligen omfatta ersättandet af de gamla varfsverkstäderna med nya samt utförandet af planeringar, muddringar och kajbyggnader, anläggandet af docka, båtskjul och slipar m. m., uppförande å Skeppsholmen af nya kasern-, skol- och boställsbyggnader samt å norra Djurgården af arbetarebostäder äfvensom anordnandet vid Kaknäs af förtöjningsplatser för en del af till stationen förlagda fartyg samt ett hufvudförråd af stenkol; därjämte borde vid Loudden, å Björnholmen samt vid Södergarn diverse smärre anordningar vidtagas. Kostnaderna beräknades till omkring 8,9 miljoner kronor, i hvilket belopp dock icke inginge ersättning för mark och byggnader å norra Djurgården och vid Södergarn och ej heller utgifter för förtöjnings anordningar m. m. vid Kaknäs. Af ifrågasatta anordningar borde en del komma till utförande under den närmaste framtiden; och för dessa beräknades kostnaderna till omkring 4 miljoner kronor. Mot detta marinförvaltningens förslag hafva tre afdelningschefer i marinförvaltningen äfvensom amiralitetsrådet reserverat sig och föreslagit vissa förändringar däri, hufvudsakligen innebärande bibehållande af varfvets nuvarande verkstäder, minskning i planeringar, muddringar och kajbyggnader, ändring af den nuvarande och indragning af den planerade nya dockan å Galérvarfvet, minskning till en början af det beräknade kasernbyg-

64 Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 123.

get och kolförrådet, ersättande af båtskjul med slipar samt öfverlåtande till den enskilda företagsamheten att uppföra arbetarebostadshus. Genom reservanternas förslag skulle kostnaderna för nu erforderliga anordningar kunna nedbringas till omkring 3,62 miljoner kronor. Därtill borde dock läggas kostnaderna för ett nytt proviantförråd samt, enligt två reservanters mening, för ytterligare kajbyggnader. I framtiden borde jämväl ytterligare en kasern uppföras å Skeppsholmen samt kolförrådet vid Kaknäs ökas; och beräknades härför omkring 0,72 miljoner kronor vara erforderliga.

Chefen för marinstaben har för sin del ställt sig betänksam i fråga om resultatet i tekniskt afseende af stationsfrågans lösning i enlighet med skrifvelsen den 6 augusti 1910; och har nämnda chef såsom sin åsikt framhållit, att därigenom otvifvelaktigt komme att uppstå flera afsevärda olägenheter beträffande materielens vård och underhåll med flera omständigheter, Indika äfven i längden borde komma att medföra ökade utgifter.

Inspektören af flottans öfningar till sjöss har i denna fråga hänvisat till sitt i egenskap af chef för sjöförsvarsdepartementet gjorda uttalande till statsrådsprotokollet den 22 februari 1907 angående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön.

Förvisso skulle genom en förflyttning af flottans Stockholmsstation till den af 1907 års för svar skommitté förordade platsen vid Kaknäs betydande fördelar i tekniskt afseende vinnas. Emellertid gifva med afseende å de tekniska synpunkterna de verkställda utredningarna äfvensom yttrandena från marinförvaltningen, hvilket ämbetsverk under Eders Ivungl. Maj:t utöfvar öfver styr elsen öfver rikets sjöförsvar i tekniskt och ekonomiskt afseende, stöd för den åsikten, att det ur teknisk synpunkt låter sig göra, att bibehålla och förbättra den nuvarande stationen. För min del håller jag före, att en förflyttning af stationen icke kan ur teknisk synpunkt anses vara nödvändig, därest den nuvarande stationen på lämpligt sätt blifver moderniserad och erforderliga förläggningsplatser för flottans fartyg beredas i närheten af stationens område.

Ekonomiska synpunkter.

Det synes mig vara uppenbart, att därest en förflyttning af flottans station i Stockholm nu kunde sättas i fråga, den af samtliga kommittéer och sakkunniga samt sjöförsvarets myndigheter, som haft att i stationsfrågan yttra sig, såsom för en flottstation lämplig angifna platsen vid Kaknäs borde för den nya stationen a-fses. I det föregående har

65 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

jag emellertid sökt visa, att en dylik förflyttning, ehuru i och för sig önskvärd, likväl icke med nödvändighet påkallas af vare sig militära eller tekniska skäl. Och jag anhåller nu få öfvergå till den ekonomiska sidan af förflyttningsfrågan.

Af 1907 års försvarskommittés betänkande den 15 november 1909 framgår, att kostnaderna för en fullt utförd flottstation, förlagd till Kaknäs, skulle uppgå till omkring 33,5 miljoner kronor, hvilken summa vid en första anläggning af mindre omfattning i enlighet med nämnda kommittés förslag kunde begränsas till 25,4 miljoner kronor. I dessa båda belopp ingå kostnaderna för bostäder med omkring 9,6 resp. 5,4 miljoner kronor, under det att kostnaden för markförvärf, uppskattad till 550,000 kronor, icke inräknats däri. Då frågan om stationsförflyttningen först väcktes, antog man, att erforderliga penningmedel för förflyttningen skulle kunna beredas genom försäljning af den mark å Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet, som nu disponeras af flottans station i Stockholm, äfvensom af områden å norra Djurgården. De underhandlingar i fråga om den förstnämnda markens försäljande till Stockholms stad, hvilka för en del år sedan blifvit förda, hafva emellertid icke ledt till något resultat, i det att stadsfullmäktige på anförda skäl dels funnit sig icke kunna biträda de förslag i detta hänseende, som af tillkallade sakkunniga blifvit uppgjorda, dels icke funnit det vara af behofvet påkalladt att förvärfva den ifrågavarande marken. Med anledning häraf hafva särskildt tillkallade sakkunniga dels år 1906 dels år 1910 uppgjort planer för försäljning af det nuvarande stationsområdet, hvarjämte sistnämnda år jämväl verkställts utredning rörande den försäljning af mark å norra Djurgårdens område, som utöfver försäljningen af vissa områden å Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet kunde anses erforderlig för täckandet af kostnaderna för anläggandet af en ny station vid Kaknäs af den mindre omfattning, som af 1907 års försvarskommitté förordats.

1906 års sakkunniga beräknade, att det nuvarande stationsområdet först efter det stationen i sin helhet blifvit förflyttad kunde vara redo att tagas i besittning för annat ändamål och att därför något bestämdt fastslående af försäljningsvärdet icke vore möjligt. De uppgjorde emellertid skematiska planer, enligt hvilka en försäljning af det nuvarande stationsområdet borde inbringa ett nettobelopp af omkring 16 miljoner kronor, hvarförutom af nämnda område för statsverket vore reserverad mark, representerande ett beräknadt värde af 6,5 miljoner kronor; dessutom kunde genom utfyllning ordnas ytterligare mark för omkring 2,3 miljoner kronor. I rundt tal beräknade de sakkunniga Bihang till RiJcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 78 Höft. 9

66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

behållningen af en försäljning af det nuvarande stationsområdet till 24 miljoner kronor.

Vid framläggandet inför Riksdagen år 1907 af förslaget angående flottstationens förflyttning till Elfvik å Lindingön förklarade sig dåvavarande departementschefen anse, att frågan angående försäljning af flottstationens nuvarande område för beredande af medel för förflyttningen ingalunda vore mogen för afgörande. Departementschefen ansåg därför, att frågan om denna försäljning först framdeles borde upptagas, för så vidt beslut komme att fattas, att kostnaderna för stationsför flytt, ni ngen skulle helt eller delvis bestridas af därför inflytande försäljningsmedel.

1910 års sakkunniga beräknade, att omkring 15,4 miljoner kronor vore det nettobelopp, som statsverket skulle kunna erhålla vid försäljning af Galörvarfvet äfvensom större delen af Skeppsholmen, samt att för statsverkets behof borde tillsvidare behållas Kastellholmen samt vissa delar af Skeppsholmen, tillsammans representerande ett beräknadt värde af 5,9 miljoner kronor. Vid undersökning af i hvad mån sagda nettobelopp vore tillräckligt att täcka de förut angifna, med den nya stationen förenade kostnaderna, hafva de sakkunniga med tillämpning af en räntefot af 4 % diskonterat samtliga utgifter och inkomster till den 1 juli 1911 och sålunda beräknat närvarande värdet af samtliga poster. Därvid funno de, att inkomsterna genom försäljning af stationens nuvarande område utgjorde i det af dem förordade alternativet omkring 9,8 miljoner kronor och utgifterna omkring 21,7 miljoner kronor, hvadan alltså en brist af omkring 11,9 miljoner kronor komme att uppstå. Denna brist kunde emellertid minskas med närvarande värdet af nyssnämnda 5,9 miljoner kronor, hvilket, beroende på tiden för områdenas försäljning, beräknades alternativt till omkring 4,2 resp. 4,8 miljoner kronor. Härigenom komme den återstående bristen att uppgå till omkring 7,7 resp. 7,1 miljoner kronor. För att täcka denna brist ansågo de sakkunniga tillräcklig mark finnas tillgänglig för försäljning å norra Djurgården.

Enligt denna sist nämnda utredning skulle alltså de utgifter, som erfordrades för stationens förflyttning till Kaknäs och anläggning därstädes till den af 1907 års försvarskommitté förordade mindre omfattningen, kunna endast till omkring 45 % bestridas genom de medel, som beräknades inflyta vid försäljning af stationens nuvarande område. Möjligheten till en i ekonomiskt afseende gynnsam försäljning synes mig emellertid vara i hög grad beroende af förekomsten af goda konjunkturer och af beskaffenheten af den stadsplan, som för holmarna blifver upprättad; och det torde icke vara obefogadt antaga, att Stockholms stad vid en dylik plans upprättande i stor utsträckning önskar tillgodose de estetiska

67 Kung!,. Majds Nåd. Proposition Nr 123.

krafvel^ hvarigenom måhända svårigheter komme att yppa sig att ernå den af de sakkunniga beräknade försäljningssumman. Återstoden af flyttningskostnaderna jämte de ytterligare utgifter, som blefve nödvändiga för det fullständiga förslagets genomförande, måste således

Skiss öfver norra Djurgården vid Lindariingen ocIrKakniis.

-------Område, som Stockholms stad på grund af Kungl. bref den 31 maj 1878 och den

18 oktober 1889 berättigats att i mån af behof eventuellt erhålla.

-------- Gräns för flottans station enligt 1907 års försvarskommittés förslag.

........... Gräns för flottans. nuvarande område vid Loudden.

Ungefärligt område, som behöfde omedelbart försäljas vid anläggning af en flott- '/'f A station vid Kaknäs enligt 1907 års försvarskommittés s. k. mindre förslag.

täckas genom kontanta bidrag, vare sig dessa anskaffas genom extra ordinarie anslag, lån eller försäljning af annan kronan tillhörig mark.

1907 års försvarskommitté har i detta afseende uttalat, att anläggandet af en ny flottstation vid Kaknäs för närvarande borde äga rum endast

68 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

under den förutsättning, att kostnaderna för anläggningen — med frånräknande af vissa för bostäder behöfliga belopp — kunde täckas genom försäljning i skälig omfattning af mark från Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet äfvensom, därest så skulle för ändamålet erfordras, någon del af norra Djurgården närmast omkring stationsområdet. Af omstående skiss öfver norra Djurgården vid Lindarängen och Kaknäs framgår emellertid, att utöfver det betydande område, som skulle tagas i anspråk för stationsanläggningen, en icke ringa del af norra Djurgården behöfde försäljas för att utfylla det för en första anläggning erforderliga penningbeloppet. Det område, som å skissen blifvit genom streckning angifvet för försäljning — omkring 600,000 kvadratmeter — är emellertid beräknadt under förutsättning, att försäljningsmedlen, omkring 12 miljoner kronor, inflyta den 1 juli 1911. Under antagande åter, att försäljningen försiggår under en 12-årsperiod på så sätt, att för hvarje år försäljes mark till ett och samma värde och att det till den 1 juli 1911 enligt 4 % diskonterade värdet af hela försäljningssumman skall uppgå till 12 miljoner kronor, bör försäljningssumman för hvarje år belöpa sig till 1,280,000 kronor eller under 12 år tillsammans omkring 15,4 miljoner kronor; i detta fall borde sålunda försäljningen omfatta 770,000 kvadratmeter. Skulle slutligen försäljningen försiggå under en 12-årsperiod så, att det till den 1 juli 1911 med samma procent diskonterade värdet af hvarje års försäljningssumma belöpte sigill 1 miljon kronor, skulle i stället af norra Djurgården för flottstationens anläggning i dess af försvarskommittén förordade första omfattning behöfva försäljas 780,000 kvadratmeter för ett sammanlagdt belopp af omkring 15,6 miljoner kronor. Det synes mig därför vara alldeles påtagligt, att Kaknäsområdets användning för flottstationen i själfva verket skulle innebära en mycket stor disposition för flottans räkning af statens realiserbara värdetillgångar och att sålunda genom en förflyttning af stationen till Kaknäs på statskassan komme att ställas kraf i den ena eller andra formen, hvilka synas vara så afsevärda, att för deras fyllande det blefve nödvändigt att skjuta åt sidan än viktigare kraf för sjöförsvarets vidmakthållande och stärkande. I öfverensstämmelse härmed finner jag, att af ekonomiska- skäl en förflyttning af flottans station i Stockholm är mindre önskvärd.

Byggnadsarbeten in. in. för flottans station i Stockholm.

I fråga om de byggnadsarbeten, som komma att blifva erforderliga, därest flottans station i Stockkolm bibehålies å sin nuvarande plats och lämpligt utrymme vid Kaknäs beredes för de fartyg, hvilka utan

69 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .123.

att rymmas inom stationsområdet böra vara i Stockholms skärgård förlagda, bär marinförvaltningens majoritet, såsom i det föregående blifvit nämndt, tillstyrkt med vissa förändringar ett af vederbörande stationsmyndigheter i Stockholm upprättadt förslag, under det att fyra reservanter inom marinförvaltningen med stöd af stationsmyndigheternas utredning upprättat ett särskildt förslag af väsentligt mindre omfattning än det förstnämnda.

Den tid, som stått till buds för upprättande och granskning af de föreliggande förslagen har, såsom af den lämnade redogörelsen framgått, varit särdeles knapp, och endast en del af de verkställda kostnadsberäkningarna stödja sig på i detalj utarbetade förslag. Det är därför uppenbart, att något definitivt förslag till stationens fullständiga ordnande icke nu kan föreläggas Riksdagen till pröfning och afgörande. De kostnadsberäkningar, livilka blifvit utförda och hvilka på grund af det myndigheterna gifna uppdraget borde upptaga kostnaderna snarare högre än lägre än de verkliga, angifva, hvad marinförvaltningens förslag beträffar, en slutlig kostnadssumma af i rundt tal 9 miljoner kronor och, hvad reservanternas förslag beträffar, ungefär halfva detta belopp. Enligt min mening torde emellertid de af marinförvaltningens majoritet angifna åtgärderna komma att i allt väsentligt visa sig behöfliga. Det synes mig likväl vara sannolikt, äfven om vissa merkostnader beräknas för marklösen m. in. äfvensom för vissa förtöjningsanordningar vid Kaknäs, att samtliga åtgärder för stationens modernisering samt för beredande af förläggningsutrymme i stationens närhet' för en del fartyg böra kunna väl utföras inom den af marinförvaltningens majoritet angifna kostnadssumman, afrundad uppåt till 10 miljoner kronor.

I samband med anbefallandet af utredning beträffande erforderliga anordningar vid flottans nuvarande station i Stockholm anmodade jag marinförvaltningen att jämväl inkomma med utredning i fråga om kostnaderna för dels en flytande docka för l:a kl. pansarbåtar, dels ett verkstadsfartyg, lämpadt att fylla de anspråk, som med fästadt afseende å ifrågakommande arbeten vid en flytande bas borde ställas å detsamma. Marinförvaltningen har beräknat, att kostnaderna skulle uppgå till för dockan i rundt tal 1,620,000 kronor och för verkstadsfartyget 2,860,000 kronor. Båda dessa anskaffningar afse emellertid att tillgodose behofvet af en flytande bas i Stockholms skärgård och äga intet annat sammanhang med frågan om stationens omfattning, än att genom deras förverkligande arbetena vid stationen skulle underlättas och den privata varfsverksamheten i krigstid behöfva mindre tagas i anspråk.

70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

På grund af hvad sålunda anförts, finner jag det icke vara tillrådligt att på frågans nuvarande ståndpunkt hos Riksdagen göra hemställan om beviljande af medel för stationens fullständiga modernisering, så mycket mera som det synes erforderligt, att en del af de uppgjorda förslagen mera fullständigt genomarbetas, äfven i syfte att tillgodose de estetiska synpunkterna. Hvad särskildt åtgärder för iståndsättande af varfvets verkstäder beträffar, torde dylika icke böra vidtagas i större omfattning, än att de nya anläggningarna kunna förväntas genom billigare driftkostnader lämna mot byggnadskostnaderna svarande ekonomiskt utbyte, hvarvid dock tillbörlig hänsyn måste tagas till nödvändigheten af att de militära fordringarna på varfvet i krigstid blifva tillgodosedda. Under alla omständigheter torde dock den härför erforderliga utgiften icke komma att öfverstiga det belopp, som marinförvaltnino-ens majoritet för nämnda ändamål upptagit i skrifvelsen den 2 februari 1911.

Af de föreliggande förslagen framgår, att såväl stationsmyndigheterna som marinförvaltningen och dess reservanter äro eniga om nödvändigheten af vissa åtgärders snara vidtagande; och af dessa anser jag mig böra i första hand framhålla det trängande behofvet af ökadt kasernutrymme, nybyggnad af underofficersskola, tillbyggnad af exercisskolan, anordnandet af marketenteri för manskapet samt uppförandet af en ammunitionsförrådsbyggnad å Loudden.

Enligt nu gällande fördelning af stammanskapet mellan flottans stationer tillhöra omkring 1,700 man Stockholms station; inom denna styrka utgöra för närvarande vakanserna vid pass 10 %. Omkring 25 % af hela stamstyrkan tillätes i regel bo ute i staden, och borde således kasernutrymme förefinnas för återstoden eller omkring 1,275 man af stammen. Härjämte kräfves ständigt kasernutrymme för vissa värnpliktiga, nämligen dels sådana, som äro inkallade till stationstjänst, äfvensom militärarbetare, dels sådana till allmän tjänst eller sjötjänst inskrift^, som icke äro embarkerade å rustade fartyg; sammanlagda antalet värnpliktiga, för hvilka sålunda kasernutrymme vid flottans station i Stockholm kräfves, torde kunna beräknas för närvarande uppgå till omkring 450 man af de vid pass 1,100 värnpliktiga, som årligen inställa sig till tjänstgöring därstädes. De å Skeppsholmen nu förefintliga tre kasernerna rymma tillsammans 656 man; för inkasernering af manskapet användas dessutom för närvarande logementsfartygen Vanadis (användt jämväl såsom marketenteri) och Eugenie, hvardera rymmande 206 man. Sålunda kan för närvarande, därest äfven de båda logementsfartygen tagas i anspråk, vid stationen inkaserneras 1,068 man,

71 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

hvadan redan nu skulle saknas kasernutrymme för omkring 650 man, för så vidt icke ständigt en del af stampersonalen vore embarkerad å fartyg. Behofvet af ökadt kasernutrymme bär dock först på senare tid blifvit fullt kännbart, dels emedan förr ett jämförelsevis stort antal vakanser i stammanskapsstyrkan funnits, dels emedan logementsfartyget Eugenie med hänsyn till dess ålder, inredning och utrymme äfvensom med fästadt afseende på hvad stationens förste läkare ur sanitär synpunkt anfört mot dess fortsatta användande till inkasernering af manskap, icke lämpligen bör vidare komma till användning för sådant ändamål. För den skull har genom stationsbefälhafvarens försorg uppgjorts ritningar och kostnadsberäkningar för förändring af logementsfartyget Vanadis för uteslutande användning till inkasernering af manskap. Enligt detta förslag skulle å Vanadis kunna beredas kasernutrymme för 490 man; om denna förändring blefve vidtagen samtidigt som Eugenie slopades såsom logementsfartyg, komme sålunda kasernutrymme att saknas för omkring 570 man i" stället för nyssnämnda 650 man. I gemensam skrifvelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 10 juni 1910 hafva chefen för marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss framhållit, att Vanadis är behöflig för öfningsändamål i och för iniogering af mineringsskola. Då emellertid logementsfartyget Eugenie, enligt min uppfattning, af hufvudsakligen sanitära skäl icke längre än som 'oundvikligen är nödvändigt bör användas för inkasernering af manskap, måste tydligen, då det nu förefintliga behofvet af kasernutrymme icke låter sig inskränkas, åtgärder snarast vidtagas för att ersätta den inkvarteringsmöjlighet, som genom Eugenies indragning såsom logementsfartyg bortfaller. Jag är likväl icke i tillfälle att nu framlägga fullt genomarbetade förslag till kasernfrågans slutliga lösande; men då Vanadis jämväl efter en förändring enligt nu föreliggande förslag komme att blifva fullt användbar såsom logementsfartyg under öfningar, och då, äfven om ökadt kasernutrymme genom nybyggnad af kaserner inom de närmaste åren kommer att beredas, möjlighet likväl bör förefinnas att tillgodose tillfälligtvis ökadt behof af kasernutrymme, t. ex. vid de värnpliktigas in- och utryckning, hvarvid Vanadis såsom kasernfartyg kunde komma till användning, anser jag att de af stationsbefälhafvaren och marinförvaltningen upptagna förändringarna af logementsfartyget Vanadis till kasernfartyg snarast böra komma till utförande och att för ändamålet 39,000 kronor böra hos Riksdagen äskas.

Genom nådigt bref den 26 augusti 1910 har Eders Kungl. Maj:t medgifvit, att åtta rum i gamla norra riksbankshuset finge tillsvidare

72 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

under två år disponeras af flottans härvarande station såsom undervisningslokaler för en del af stationens underofficersskola. Denna begränsning af tiden har varit beroende därpå, att Riksdagen, i anledning af framställning från statsrevisorerna, genom skrifvelse den 9 april 1910 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning om och i hvilken utsträckning lokaler uti ifrågavarande hus skulle kunna inredas till förvaringsplats för mindre värdefulla arkivhandlingar. Det torde därför vara tydligt, att de i gamla riksbankshuset för närvarande af flottan disponerade lokalerna icke kunna för någon längre tid framåt påräknas för fyllande af underofficer skolans behof af utrymme.. Förutom nu nämnda lokaler förfogar underofficersskolan för sin minklass öfver särskilda lokaler inom varfvets område, hvilka dock för att tillgodose varfvets behof borde så vidt möjligt utrymmas af skolan. Dessutom använder underofficersskolan för gymnastik, viss exercis m. in. exercisskolans lokaler å Skeppsholmen samt för den praktiska undervisningen verkstäder och fartyg å varfvet. Uppenbara olägenheter hafva visat sig följa af skolans splittring på flera håll, hvarigenom icke allenast dubbla uppsättningar af viss åskådningsmateriel måst anskaffas, utan äfven afsevärd tidsförlust uppstått för elevernas förflyttning mellan de olika undervisningsplatserna. Det är sålunda tydligt, att en snar lösning af frågan om nya lokaler för hela underofficersskolan är behöflig. Stationsmyndigheterna hafva ock med anledning häraf upprättat förslag till och kostnadsberäkning öfver ny underofficersskola, afsedd att uppföras å krönet mellan kyrkan och kasern II å Skeppsholmen; denna skola, hvars snara uppförande tillstyrkes af marinförvaltningen, är afsedd att rymma 200—230 elever, och kostnaden för densamma är af stationens myndigheter beräknad till 128,000 kronor. Jag har emellertid en låtit verkställa en närmare granskning af ritningarna till och uppgöra detaljerad beräkning af kostnaden för ifrågavarande underofficersskola; och har det därvid befunnits, att det angifna beloppet bör, för att erhålla fullt ändamålsenliga lokaler höjas med 10,000 kronor till 138,000 kronor. Jag anser att jämväl detta sistnämnda belopp nu bör af Riksdagen äskas.

Den nuvarande exercisskolan å Skeppsholmen är icke tillräcklig för sitt ändamål. Inom skolans lokaler kunna bekvämt öfvas 250 man, med vissa olägenheter högst 300 man; under en del af året uppgår emellertid redan nu elevantalet till öfver 500 man. På grund af bristande utrymme i skollokalerna hafva öfningarna vid dylika tillfällen måst eftersättas, till föga fromma för elevernas utbildning. Därest dessutom eu ökad manskapsförläggning till Stockholms station kommer till stånd i samband med öfverflyttandet af en del pansarbåtar till

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

nämnda station från Karlskrona, blifver behofvet af ökadt exercisskoleutrymme än mera trängande. Jag anser det därför vara behöfligt att genom tillbyggnad så snart ske kan af exercisskolans nuvarande lokal bereda utrymme för tillhopa 500—600 elever. Den kostnad, eller

133.000 kronor, som af stationsmyndigheterna beräknats för ifrågavarande tillbyggnad, har emellertid efter nu verkställd närmare granskning och därvid gjorda detaljerade beräkningar visat sig böra, för att medgifva anordnandet af ett duschrum för manskapet och för att bereda bättre utrymme i ett inom skolhuset inrymdt exercisbatteri, höjas med 26,000 kronor till 159,000 kronor.

För närvarande finnes å stationen endast ett marketenteri för manskapet och detta är anordnadt å logementsfartyget Vanadis. Därest medel beviljas för detta logementsfartygs ändring till kasernfartyg, måste nämnda marketenteri utrymmas och det blifver då behöfligt att uppföra ett nytt marketenteri i land. Stationsmyndigheterna hafva ock uppgjort förslag till två marketenterier, af hvilka det ena vore afsedt att förläggas i närheten af kasern III. Kostnaden för detta marketenteri är beräknad till 33,877 kronor, hvilket belopp torde böra afrundas till

34.000 kronor. Marinförvaltningen har visserligen ifrågasatt, att erforderliga marketenterilokaler kunde inrymmas i en och samma byggnad, och härför upptagit samma belopp, som af stationsmyndigheterna beräknats för båda marketenterierna. Jag håller emellertid före, att intill dess frågan om kasernernas anordnande blifvit löst, marketenterilokaler icke böra anordnas till större omfattning, än som erhålles genom uppförandet af det ena af dessa marketenterier; under tiden kan jämväl erfarenhet beträffande det slutliga behofvet af marketenteriutrymme vinnas.

Såsom af den föregående redogörelsen framgått, hafva stationsmyndigheterna vid flera tillfällen under senare år framhållit det ytterst trängande behofvet af ökadt utrymme för det dyrbara ammunitionsförrådets förvaring; och redan år 1906 gjorde varfschefen vid flottans station i Stockholm hos marinförvaltningen framställning om beredande af medel för uppförande af två ammunitionsförrådshus jämte erforderliga kaj- och spårvägsanordningar. På grund af stationsförflyttningsfrågans sväfvande läge gjordes emellertid först år 1908 framställning till Riksdagen om beviljande af medel för uppförande af ett ammunitionsförrådshus å Loudden, hvilket förrådshus, sedan Riksdagen härför anvisat 31,000 kronor, under år 1909 blifvit uppfördt och sedermera tagits i bruk. De af marinförvaltningen i dess skrifvelse den 27 september 1910 angående anslagsbehofven för år 1912 ytterligare anförda Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 78 Höft. 10

74 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

skälen för uppförande af jämväl det andra erforderliga ammunitionsförrådshuset vid Loudden anser jag vara af så trängande beskaffenhet, att framställning torde böra göras hos den nu samlade Riksdagen om beviljande af det härför behöfliga beloppet af 25,700 kronor.

Under titeln byggnadsarbeten m. m. för flottans station i Stockholm bör sålunda enligt min åsikt på extra stat för år 1912 äskas

för ändring af logementsfartyget Vanadis till kasernfartyg kr. 39,000: —

» nybyggnad af en underofficersskola å Skeppsholmen » 138,000: —

» tillbyggnad af exercisskolan å Skeppsholmen ............ )> 159,000: —

» nybyggnad af marketenteri å Skeppsholmen .............. )> 34,000: —

» nybyggnad af ett ammunitionsförrådshus å Loudden » 25,700: —

eller tillhopa kr. 395,700: —

hvilken summa torde för täckande af med arbetena förenade oförutsedda utgifter böra afundas till 400,000 kronor. Samtliga de arbeten, hvilka vore afsedda att utföras för ifrågavarande belopp, synas mig vara af brådskande natur; och torde därför den nämnda summan böra om möjligt få i erforderlig mån disponeras redan innevarande år.

Följaktligen hemställer jag i underdånighet, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen

att till byggnadsarbeten m. in. vid flottans station i Stockholm bevilja på extra stat för år 1912 ett anslag af 400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta i mån af behof förskottsvis utanordna detta belopp redan under innevarande år.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet: Elis Rahmn.

Bil. n:r 1.

Karta öfver Skepps-och Kastellholmarne samt Galärvarrvet med de byggnader, ny docka

OCH ANORDNINGAR I ÖFRIGT INRITADE, HVILKA ERFORDRAS, OM ÖRLOGSSTATIONEN SKALL FÖRBLIFVA I STOCKHOLM ~

„-°—-------

STGCKKOLM,ft.F.V.ING.DEPT. DEN 20 OKT. 1910

Ivar Engström.

K.Holmgren .

\ lfa \

V

rnv

l,-4& \-M\s\ t \

; : •: ' /•* i t

; / |! ‘j // : i

28 28

~j l~7j 11—-j •_ i i________i l __ i

i \\ i mr:................\ v t m rMM>

i Ms

L >!?••-

[fl®--! 18 >

CD ! o n

1 Utmärker nybyggnader

200 Meter

0 20 40 60 80 100

imn

59 Hmi

XWWWWWN

Skeppsholmen

1 Kafé.

2. Salutbatteri.

3. Högvakt och marketenteri.

4. Kyrka.

5. Kasern n:r I.

6. Uthus.

7. Handtverkskasern.

8. Sjökarteverk.

9. Underbefälsskola.

10. Kasern n;r H.

11. Uthus.

12. Skjutpaviljong.

13. Marketenteri.

14. Pastorsboställe och folkskola

15. Kasern.

16. Kasern n:r HL

17. Kokhus.

18. Marketenteri

19. Boställe.

20. Kasern.

21. Exercishus.

22. Arrest.

23. Sjökrigsskola.

24. Västra boställshuset.

25. Ostra »

26. Uthus.

27. Boställshus.

28. Kansli.

29. Bodlänga.

30. Inventariehus.

31. Sjöreserv.

32. Södra fundamentet.

33. Norra »

34. Stora slupskjulet.

35. Tyghus.

36. Kulgård.

37. Torpedförråd.

38. Torpeddepartement.

39. Mindepartement.

40. Sjöinstrumentförråd,

41. Båseglarhus.

Kastell]! olmen

42. Segelsällskapets paviljong

43. Handtverksboställshus

44. Arbetarebostäder

45. Uthus.

46. Tvätt- och badanstalt.

47. Underofficersboställshns

48. Flaggkonstapelsboställe.

49. Uthus.

50. Kolskjul.

51. Kastell.

52. Kruthus.

Galérvarfvet.

53 Kontor.

54. Materialförråd.

55. Maskinverkstad

66. Plåtslagareverkstad

57. Smedja.

58. Galvaniseringsverkstad.

59. Järn- och metallgjuteri.

60. Kopparslagareverkstad,

61. Elektrisk verkstad.

62. Timmermans-, båt- och snickare

verkstäder.

63. Virkesförråd.

64. Kol- och koksupplag.

65. Torrdockor.

66. Pumphus.

67. Dockhuskontor.

68. Målareverkstad.

69. Dockans arhetsbod m. m

70. Förråd.

71 Artilleriverkstad

72. Skjul för 9 st. 2:a kl. torpedbårar.

73. » » 4 » » » »

74. Tillbyggnad för 12 st. 2:a kl.

torpedbåtar.

75. Skjul för 4 st. l:a kl. torpedbåtar.

76. » » » » » » »

77. Båtskjul,

78 Slip för mindre fartyg.

79. Ångslupsskjul.

80. Inventariehus.

81. Exereissalar.

82 Exeroisplan.

83. Arbetarebostäder.

GEN. STAB UT. ANS T

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 123.

75 Bil. n:r 2.

Kostnadsberäkning

öfver anordningar och förbättringar beträffande flottans station i Stockholm, enligt marinförvaltningens skrifvelse den 2 februari 1911.

Tabell A. Förslag1, bilagdt varfscliefens rid flottan station i Stockholm skrifvelse den 31 oktober 1910.

76 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 123.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:r 123.

77 Poster märkta * afses att omedelbart åtgärdas.

78 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 123.

I ofvanstående kostnader ingå ej markförvärf, lösen af byggnader, fl. kostnader, som blifva nödvändiga för disponerandet af mark vid Kaknäs och Södergarn. Vidare ingå ej lösen af arméförvaltningens förråd, ej heller anordningar med pontoner, dykdalber m. m. till förtöjning af dockor och fartyg vid Kaknäs.

Tabell B. Ändringar i tabell A, verkställda med ledning af marinförvaltningens skrifvelse

den 2 februari 1911.

I tabell A angifvet slutbelopp 9,501,500 kronor komme sålunda att minskas med 619,350 kronor till 8,882,150 kronor.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

79 Bil. n:r 3.

Kostnadsberäkning

öfver anordningar och förbättringar beträffande flottans station i Stockholm enligt förslag af fyra reservanter till marinförvaltningens skrifvelse den 2 februari 1911.

80 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

81 Bihang till Biksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 78 Käft.

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 123.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Utredningar och yttranden i stationsfrågan till och med 1907 års försvarskommittés stationsbetänkande den 15 november 1909.

Militära utredningar och. yttranden. Sid.

Chefens för flottans stab utlåtande år 1898 ...................... 3

Chefens för flottans stab och marinförvaltningens skrivelser år 1904 ......... 4

Chefens för generalstaben skrifvelse den 10 februari 1905 ............... »

Chefernas för flottans stab och generalstaben skrifvelser i februari 1905 ........ »

Chefernas för generalstaben och flottans stab öfversikt den 18 oktober 1906 ...... 5

1907 års statsverksproposition............................ »

Kustförsvarskommissionens utredning år 1908 »

1907 års försvarskommittés stationsbetänkande år 1909 ................ 8

Tekniska utredningar och yttranden.

1900 års stationskommittés betänkande........................ 9

1902 års stationssakkunnigas utredning........................ 11

Marinförvaltningens utredningar år 1902 ......................'. 12

1903 års Ladugårdsgärdeskommittés betänkande................... 15

1904 års stationssakkunnigas utredning....................... 16

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande år 1904 ................. 17

Marinförvaltningens yttrande år 1904 ........................ »

1905 års stationssakkunnigas utredning........................ »

Biksmarskalksämbetets yttrande i januari 1905 .................... 18

Nya förslag till anordnande af militärdepån år 1905 ................. »

Chefernas för IV arméfördelningen och fortifikationen yttrande år 1905 . ....... »

Biksmarskalksämbetets yttrande i mars 1905 ..................... 19

Herr A. Hedins motion vid 1905 års riksdag..................... »

1906 års stationssakkunnigas utredning....................... »

Sakkunnigas utredningar angående Elfvik å Lidingön år 1906 ............. 20

1907 års statsverksproposition. Motion vid 1907 års riksdag............. 21

1907 års stationssakkunnigas utredning....................... »

1908 års stationssakkunnigas framställning...................... »

1907 års försvarskommittés stationsbetänkande år 1909 ................ 22

Kung!.. Maj.is Nåd. Proposition N:r 123.

83 Sid.

Förslag till beredande af medel till förflyttning af flottans station i Stockholm.

Underhandlingar om försäljning af nuvarande stationsområdet till Stockholms stad åren

1901—1902 .................................... 31

Sakkunnigas betänkande år 1903 och stadsfullmäktiges yttrande år 1906 ........ 32

1906 års stationssakkunnigas utredning....................... 33

1907 års statsverksproposition............................ 34

1907 års försvarskommittés stationsbetänkande år. 1909 ................ 35

Utredningar och yttranden i stationsfrågan efter 1907 års försvarskommittés stationsbetänkande den 15 november 1909.

Marinförvaltningens skrifvelse den 27 september 1910................ 36

1910 års stationssakkunnigas utredning.....................; 37

Marinförvaltningens skrifvelse den 2 februari 1911.................. 43

Marinmyndigheternas yttranden i februari 1911 55

Departementschefens yttrande.

Förslag till stationsfrågans lösning.......................... 5g

Militära synpunkter................................. gg

Tekniska synpunkter.................................. gg

Ekonomiska synpunkter........................ 04

Byggnadsarbeten m. m. för flottans station i Stockholm................ 6g

Bilagor.

N:r 1. Karta öfver Skepps- och Kastellholmarna samt Galérvarfvet, med de byggnader, ny docka och anordningar i öfrigt inritade, hvilka enligt stationsmyndigheternas skrifvelse den 31 oktober 1910 erfordras, om örlogsstationen skall förblifva i

Stockholm.

K:r 2. Kostnadsberäkning öfver anordningar och förbättringar beträffande flottans station

i Stockholm enligt marinförvaltningens skrifvelse den 2 februari 1911..... 75

N:r 3. Kostnadsberäkning öfver anordningar och förbättringar beträffande flottans station i Stockholm enligt förslag af fyra reservanter till marinförvaltningens skrifvelse den 2 februari 1911............................. 79