angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husröte- belopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 203.

1 Nr 203.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå; gifven Stockholms slott den 21 april 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af ettusenfemhundraåttio kronor, att till länsmannen i Vendels distrikt af Uppsala län Axel Egerström utbetalas, sedan han styrkt, att de vid laga af- och tillträdessyn den 22 juni 1904 å det honom på lön anslagna bostället Va mantal Torsmyra n:r 2 i Vendels socken anmärkta, mot nämnda husrötebelopp svarande brister blifvit behörigen botade.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bihang till Bihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 A/d. 139 Höft. (Nr 203.)

2 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, liallet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms slott den 21 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindmak, Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwABTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Uti en till Kungl. Magt ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län med underdånig skrifvelse den 28 februari 1911 jämte yttrande af vederbörande kronofogde till Kungl. Maj:t ingifven ansökning har länsmannen i Yendels distrikt Axel Egerström anfört följande.

Vid laga af- och tillträdessyn, som den 22 juni 1904 af kronofogden med två nämndemän förrättades å det Egerström på lön anslagna bostället 1 2 mantal Torsmyra n:r 2 i Vendels socken mellan länsmannen Gustaf Hedberg, afträdare, och Egerström, tillträdare, förpliktades dels

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 20,3.

Hedberg att till Egerström utgifva 1,646 kronor 13 öre för botande af vid synen befunna brister, dels Egerström att ofördröjligen iståndsätta bostället i enlighet med vid synen lämnade föreskrifter. I stämning till Uppsala läns norra domsagas häradsrätt yrkade därefter Egerström, att berörda af- och tillträdessyn måtte fastställas samt Hedberg förpliktas till Egerström utgifva omförmälda husrötebelopp 1,646 kronor 13 öre jämte ränta och ersättning för rättegångskostnaderna. Häradsrätten meddelade dom i målet den 8 maj 1906 och biföll därvid Egerströms talan såväl i hufvudsak som beträffande rättegångskostnader. Målet fullföljdes af Hedberg hos Svea hofrätt, som genom dom den 15 mars 1907 återförvisade målet till häradsrätten. Genom förnyad dom den 5 oktober 1908 fann häradsrätten skäligt på det sätt bifalla käromålet, att Hedberg förpliktades att för afhjälpande af å boställets åbyggnader förefintliga brister samt för iståndsättande af diken och hägnader mot betalningsbevis till Egerström genast utgifva 1,596 kronor 13 öre jämte fem procent ränta därå från stämningsdagen den 3 januari 1906 tills betalning skedde, hvarjämte häradsrätten förordnade, att parterna skulle en hvar vidkännas sina kostnader i målet. Hofrätten, där Hedberg sökte ändring jämväl i häradsrättens sistberörda dom, fann genom numera lagakraftvunnen dom den 19 november 1909 Hedbergs ändringssökande ej förtjäna afseende. Den 19 januari 1910 verkställdes utmätningsförsök hos Hedberg för uttagande af Egerströms på sist omförmälda hofrättsdom grundade fordran, hvarvid Hedberg befanns sakna utmätningsbara tillgångar. Sedan Hedberg därefter under år 1910 aflidit, afträddes hans egendom till urarfvakonkurs, men blef konkursen på grund af bristande tillgångar afskrifven. Förutom den liusrötebrist å 1,596 kronor 13 öre, som Egerström sålunda finge vidkännas, hade han genom den 14 oktober 1909 å bostället hållen ekonomisk besiktningfått sig ålagdt att till nästa därefter inträffande sådan besiktning hafva å bostället uppfört ny ladugård för eu beräknad kostnad af 1,400 kronor. Vid sådant förhållande ansåg Egerström det ej vara med rättvisa och billighet förenligt, att han skulle blifva lidande för sin företrädares i tjänsten försumlighet och insolvens. Egerström hemställer därför, att Kung!. Maj:t måtte låta af statsmedel till honom utanordna det belopp, hvartill ofvannämnda husrötesumma af häradsrätten nedsatts eller

1,596 kronor 13 öre jämte 5 procent ränta därå från den 3 januari 1906, till dess medlen kunde varda af statsmedel utan ordnade, samt ersättning för kostnader i anledning af omförmälda rättegång med mera med vissa angifna belopp.

4 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.

Kronofogden har på de af Egerström anförda skäl tillstyrkt nådigt bifall till ansökningen.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande bär meddelat bland annat, att ifrågavarande boställe, som af Egerström tillträdts den 14 mars 1904, är taxeradt till 8,100 kronor samt att Egerström för förmånen af detsamma får vidkännas afdrag å lönen med 340 kronor årligen. Då Egerström tydligen gjort allt hvad på honom kunnat ankomma för att i laga ordning utfå ifrågavarande husrötesumma, finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande det icke kunna bestridas, att det skulle vara synnerligen hårdt, om han skulle nödgas sätta bostället i behörigt skick utan att därför vare sig af företrädaren eller af staten såsom boställets ägare utfå skälig godtgörelse. De betydande kostnader, Egerström enligt hvad förut sagts skulle nödgas nedlägga på bostället, motsvara uppenbarligen, anföres vidare, icke den förmån han kan hafva af detsamma; och då Egerström icke äger enskild förmögenhet, komme hans ekonomiska ställning härigenom att i betänklig grad försvagas. Kungl. Maj:ts befallningshafvande har därför i likhet med kronofogden tillstyrkt bifall till den underdåniga framställningen.

Till följd af nådig remiss har kammarkollegium den 16 mars 1911 i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, därvid kammarkollegium på grund af hvad i ärendet förekommit och då det syntes vara med billighet öfverensstämmande, att Egerström erhåller godtgörelse för den utgift för boställets iståndsättande lian får vidkännas till följd af företrädarens oförmåga att gälda ifrågavarande husrötebrist, hemställt, att förevarande underdåniga ansökning måtte så till vida bifallas, att Egerström berättigas att såsom ersättning i berörda afseende af allmänna medel uppbära

1,596 kronor, att till honom utbetalas, då han styrkt att ifrågavarande brister å bostället blifvit behörigen botade.

Därefter har statskontoret den 27 mars 1911 afgifvit infordradt utlåtande öfver förevarande ansökning.

I likhet med kammarkollegium och Kungl. Maj:ts befallningshafvande anser statskontoret det vara obilligt, att Egerström, oaktadt han ej kunnat utfå det ifrågavarande husröteersättningsbeloppet, skall stå i ansvar för de vid af- och tillträdessynen den 22 juni 1904 å bostället anmärkta brister; och finner statskontoret alltså, sedan dessa brister blifvit af Egerström botade, ersättning härför skäligen böra honom af allmänna medel beredas.

Statskontoret erinrar vidare, att Kungl. Maj:t jämlikt två särskilda nådiga bref af den 10 oktober 1890 samt nådigt bref den 24 juli 1896 i likartade fall tilldelat innehafvare af ecklesiastika boställen ersättning

o

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.

från prästerskapets löneregleringsfond. I nu föreliggande fall anser statskontoret annan utväg ej förefinnas än att af Riksdagen äska nödigt anslag.

Hvad ersättningens belopp angår, torde enligt statskontorets mening det ej böra ifrågakomma att, såsom Egerström begärt, kronan skulle gälda jämväl ränta å husröteboloppet äfvensom rättegångskostnader; och då, enligt hvad af handlingarna i ärendet framgår, Egerström vid ekonomisk besiktning den 14 oktober 1909 ålagts att uppföra nytt fä-, fåroch svinhus i stället för det förut befintliga, samt han alltså ej behöfver verkställa de vid af- och tillträdes synen å sistnämnda hus föreskrifna till en kostnad af 99 kronor uppskattade reparationerna, anser statskontoret detta belopp böra fråndragas den af Egerström begärda summan af 1,596 kronor 13 öre.

Såsom de i ärendet hörda myndigheter framhållit, synes det vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Egerström erhåller godtgörelse för den husrötesumma, han varit berättigad att af företrädaren utfå men på grund af dennes insolvens icke utfått.

Med anledning af statskontorets hemställan, att från husrötesumman skulle afdragas den beräknade kostnaden för reparationer å fä-, får- och svinhus, har jag låtit infordra upplysningar angående i hvad män berörda reparationer blifvit verkställda, innan Egerström vid den ekonomiska besiktningen i oktober 1909 ålades uppföra nybyggnad för ändamålet. Därvid har upplysts, att af de vid af- och tillträdessynen år 1904 föreskrifna, till 99 kronor beräknade reparationerna å berörda hus största delen eller i syneinstrumentet till en kostnad af 83 kronor upptagna arbeten blifvit före 1909 års ekonomiska besiktning utförda, hvaremot återstående, till 16 kronor beräknade reparationer icke blifvit verkställda. Från husrötesumman,

1,596 kronor 13 öre, synas således böra afdragas 16 kronor.

I likhet med kammarkollegium och statskontoret finner jag Egerströms anhållan att statskontoret skall godtgöra honom ränta å husrötebeloppet äfvensom rättegångskostnaderna icke böra bifallas.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Kung!. Magt måtte föreslå Riksdagen,

att å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af ettusenfemhundraåttio kronor, att till Egerström utbetalas, sedan lian styrkt, att de vid laga af- och tillträdessynen den 22 juni 1904 å det honom på lön anslagna bostället anmärkta, mot nämnda husrötebelopp svarande brister blifvit behörigen botade.

Departe-

mentschefen.

Bihang till Riksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Åfd, 139 Hcift.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna nådigt bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet: Carl Stålhammar.

%

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.