angående för¬ säljning af det till förra hofsmedsboställel Kottorp n:r 1 hörande torpet Lilla Glashyttan n:r 2 i Södermanlands län

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

N:o 21.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning af det till förra hofsmedsboställel Kottorp n:r 1 hörande torpet Lilla Glashyttan n:r 2 i Södermanlands län; gifven Stockholms slott den 28 oktober 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,

att torpet Lilla Glashyttan n:r 2 under förra hofsmedsbostället 1 mantal Kottorp n:r 1 i Bergshammars socken af Södermanlands län må med hvad därtill hörer och lagligen tillvinnas kan å offentlig auktion under de i kungl. brefvet den 29 maj 1874 stadgade villkor försäljes till den högstbjiidande med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1912 samt under förbehåll, att å fastigheten befintliga, annan än kronan tillhöriga hus ej ingå i försäljningen.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

öskar Nyländer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

23 Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 oktober 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde vidare.

Vid under år 1908 hållen uppskattningsförrättning för förnyad utarrendering från den 14 mars 1911 af förra hofsmedsbostället 1 mantal Kottorp n:r 1 jämte Lilla Glashyttan n:r 2, ett torp, i Bergshammars socken åt Södermanlands län, hvilken egendom lämnar mer än 600 kronor i årligt arrende, hafva uppskattningsmännen väckt förslag om försäljning af viss del af egendomen.

Med underdånig skrifvelse den 11 februari 1910 har domänstyrelsen underställt det väckta förslaget Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och därvid öfverlämnat instrumentet öfver berörda förrättning samt öfriga ärendet rörande handlingar, däribland en af förste landtmätaren Deri. Rob. Linder år 1907 öfver egendomens inägor upprättad karta

n

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

med tillhörande beskrifning samt ett af jägmästaren Claes Häckner gjordt utdrag af den år 1888 upprättade skogshushållningskartan öfver Kottorps utskog med hagen till Lilla Glashyttan.

Af handlingarna inhämtas, bland annat, följande.

Ifrågavarande boställe, som är beläget nära en vik af Östersjön 1 nymil från Nyköping, innehåller enligt nämnda kartebeskrifning en areal af 120 hektar 73,7 ar. Af denna areal belöpa å Lilla Glashyttan 23 hektar 82 ar, däraf 60,8 ar tomt, 11 hektar 36,4 ar åker, 11 hektar 64,4 ar afrösningsjord bestående af betesmark och backar och 20,4 ar impediment. Lilla Glashyttan motsvaras å Linders förberörda karta af ägofigurerna n:r 131—202.

Härjämte hör till bostället två vid storskifte å Stora Marsäng år 1769 1 mantal Kottorp och Lilla Glashyttan gemensamt tilldelade skogsskiften, hvaraf det ena beläget väster om Lilla Glashyttans inägor och angränsande desamma. Ofvannämnda utdrag från skogshushållningskartan afser berörda västra skogsskifte. Det område, som å denna karta betecknats såsom Lilla Glashyttans hage motsvaras å Linders inägokarta ungefärligen af ägofigurerna n:r 143 och 144, hvilka ägofigurer, bestående af betesmark, sammanlagd t hafva en areal af 8 hektar 51,1 ar.

Lilla Glashyttan, som i jordeboken är upptaget såsom skattlagdt torp utan åsatt mantal, är beläget 1U mil från hufvudgården och bebyggdt med följande kronan tillhöriga hus, nämligen stugubyggnad, bod, stall med foderlada och fähus, loge och vagnshus samt svinhus och källare, hvarjämte därå finnas två öfverloppshus.

Då för Lilla Glashyttan sedan lång tid tillbaka ej utgjorts dagsverken till gården utan betalats kontant arrende, hafva uppskattningsmännen förordat dess försäljning, i synnerhet som därstädes med säkerhet förestode nybyggnad af boningshuset, som vore gammalt och mindre tillfredsställande, men hafva uppskattningsmännen lika med jägmästaren ansett, att torpet borde för att jämväl erhålla skogsmark tilläggas ett område om 16 hektar 25,6 ar af förberörda vid storskiftet detsamma gemensamt med Kottorp tilldelade, torpets inägor angränsande skogsskifte, hvilket område med prickad röd linje utmärkts å ofvan omförmälda utdrag af skogshushållningskartan. Den sålunda bildade lägenheten skulle härigenom komma att omfatta en sammanlagd areal af 40 hektar 7,6 ar och har åsatts ett saluvärde af 15,150 kronor, däraf 6,280 kronor för inägorna, 810 kronor för den tillagda skogsmarken samt 8,060 kronor för växande skog.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har icke haft något att erinra mot försäljning af torpet Lilla Glashyttan med det af uppskatt-

25 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

ningsmännen föreslagna området; och har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansett, att, ehuru torpet vore i kronans jordebok särskildt upptaget bland kronolägenheter under allmän disposition, hinder för afsöndring och försäljning af detsamma jämte förutnämnda skogsområde nu lika litet torde möta som förut vid beslutad afsöndring och försäljning af en del andra i kronans jordebok upptagna lägenheter.

Domänstyrelsen har i anledning af uppskattningsmännens ifrågavarande förslag infordrat yttrande i ärendet från landtmäteristyrelsen, af hvilket yttrande inhämtas, bland annat, följande.

Genom särskilda häradsrättsdomar hafva tid efter annan vid slutet af 1G00- och början af 1700-talet från kronoallmänningsmark inom Bergshammars socken afskilts vissa skogsområden, hvilka anslagits åt de på allmänningen anlagda hemmanen. År 1703 har på sådant sätt åt hemmanet Stora Marsäng utbrutits visst område. Inom gränserna för detta område voro emellertid belägna inägorna, till bland andra hemman och lägenheter af afgärda natur, såväl kronohemmanet Kottorp som ock det därunder lydande kronotorpet Lilla Glashyttan, hvilket senare enligt såväl äldre som nu gällande jordebok upptagits såsom själfständig lägenhet eller torp af krononatur och alltså ej inbegripits i något hemmans mantal. Å en geometrisk afritning öfver Lilla Glashyttan af år 1706, hvilket år torpet synes hafva undergått skattläggning, äro upptagna torpets inägor och en vid detsamma liggande betesmark, hvarjämte enligt anteckning i beskrifningen torpet ägde skogsmark samfälldt med bolbyn Stora Marsäng och dess afgärda hemman. Sedermera, år 1769, förrättades delning å skogsmarken inom Stora Marsängs allmänningstrakt. Vid denna delning utlades två särskilda skiften om tillhopa 220 tunnland 6 kappland eller 108 hektar 70 ar såsom gemensam lott för afgärda fastigheterna Kottorp och Lilla Glashyttan. Härvid beräknades hemmanet Ivottorps skogsanslag efter Vs mantal och Lilla Glashyttans efter 1IS mantal. Af berörda, för torpet och hemmanet gemensamma skogsmark 108 hektar 70 ar belöpte följaktligen Vs å hemmanet och 7b å torpet. Det ena af nämnda skogsskiften förlädes invid Kottorps inägor och det andra invid Lilla Glashyttans inägor, hvilka senares areal då angafs till 32 tunnland 9 kappland eller 15,9 hektar med i det närmaste samma utseende som å skattläggningskartan åt år 1706. Den å sistnämnda karta upptagna beteshagen har intagits i skogsdelningen af år 1769.

I ofvanberörda yttrande har landtmäteristyrelsen vidare anfört, att det af uppskattningsmännen väckta förslaget afsåge afsöndring och försäljning af Lilla Glashyttans enskilda ägor, innehållande enligt förste Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami 1 Åfd. 11 Höft. 4

26 Kungl. Majds Nåd. Proposition No 21.

landtmätare!! Linders beskrifning- 23 hektar 82 ar, jämte ett område om 16 hektar 25,6 ar af det för Kottorp och Lilla Glashyttan gemensamma skogsskifte, som förlagts intill torpets ägor. Då emellertid torpets inägor vid tiden för 1769 års skogsdelning utgjorde allenast 15,9 hektar, vore uppenbart, att en del af de ägor, som torpet för närvarande innehade såsom enskilda, rätteligen tillhörde torpet och hemmanet gemensamt. En jämförelse mellan å ena sidan 1769 års karta och å den andra såväl ofvanberörda utdrag af 1888 års skogshushållningskarta som den af förste landtmätaren Linder år 1907 upprättade kartan visade äfven, att torpet såsom enskild äga inhägnat, bland annat, ofvannämnda beteshage, hvilken vid 1769 års skogsdelning behandlats såsom samfälld. Då det till afsöndring föreslagna området således bestode af torpets enskilda ägor och viss del af dess med hemmanet Kottorp n:r 1 samfällda ägor samt hemmanet och torpet utgjorde skilda fastigheter, torde den ifrågasatta upplåtelsen ej böra ske under afsöndringens form. Däremot syntes intet hinder möta för försäljning i vanlig ordning af lägenheten Lilla Glashyttan n:r 2 med hvad därtill hörde eller lagligen tillvinnas kunde. Visserligen kunde endast genom efter försäljningen företaget laga skifte å den samfällda utmarken till nyssnämnda lägenhet och hemmanet Kottorp n:r 1 bestämmas den del af samma mark, som skulle tillhöra hvar och en af dessa fastigheter, men redan nu syntes dock kunna beräknas, att areal såväl som läge för den del af utmarken, hvilken vid laga skifte därå komme att tilldelas torpet, ej väsentligen kunde komma att afvika från hvad uppskattningsmännen föreslagit att vid försäljning följa detsamma.

Ofverjägmästaren i Ostra distriktet, som jämväl i ärendet hörts, har förklarat sig icke hafva något att erinra mot förslaget att frånsälja egendomen ifrågavarande torp. Emellertid har ofverjägmästaren framhållit, att vid eventuellt laga skifte å den för hemmanet Kottorp och torpet gemensamma utmarken om 108 hektar 70 ar torpets andel däri komme att motsvara V5 och torpets sammanlagda areal således utgöra 37 hektar 64 ar (= 15,90 + 21,74 hektar), under det att torpets hela område enligt uppskattningsmännens förslag skulle omfatta 40 hektar 7,6 ar. Enligt öfverjägmästarens mening vore det lämpligare, om den till försäljning afsedda delen af den gemensamma utmarken toges något mindre, så att densamma mera öfverensstämde med hvad vid laga skifte enligt förenämnda beräkningsgrund kunde antagas tillfalla torpet.

Domänstyrelsen har i underdånighet anfört, att styrelsen ansåge uppskattningsmännens förslag att af torpet Lilla Glashyttan bilda en särskild egendom lämpligt. Hvad beträffar sättet för försäljningen torde,

Kitngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

da torpet ar en sjelfständig lägenhet, hinder ej möta för försäljning: i vanlig ordning af lägenheten Lilla Glashyttan n:r 2 med hvad därtill lorer eller lagligen tillvinnas kan. Härigenom komme emellertid att saljas ej visst område af den för Kottorp och Lilla Glashyttan gemensamma utmarken, utan en ideell andel däri, hvilken efter den delningsgrund enhgt hvilken vid 1769 års delning skogsanslaget beräknats oi Kottorp och Lilla Glashyttan, kunde antagas uppgå till V8 och om hvars utbrytande borde omedelbart efter försäljningen å kronans sida föranstaltas. Domänstyrelsen har vidare meddelat, att styrelsen för att kunna bedöma, huru det af uppskattningsmännen satta saluvärdet i hvad vidkomme den del af den gemensamma utmarken, som enligt deras förslag skulle ingå i försäljningen, ställde sig i förhållande till värdet af den gemensamma utmarken i dess helhet med därå befintlig ståndsko »■

a i genom vederbörande taxator verkställa uppskattning af sistberörda v di de.

De från taxatorn genom öfverjägmästaren i Östra distriktet inkomna nandiingarna rörande uppskattningen utvisa, att den enligt 1769 års delnmg gemensamma marken med därå nu växande ståndskog af taxatorn beraknats hafva ett värde af 36,687 kronor 47 öre, hvilken värde emellerid enligt öfver]agmästarens mening borde, med hänsyn till något för agt upptagna pris på timmerämnen af tall och gran, höjas med 606 kronor ^ 90 öre eller således till 37,294 kronor 37 öre.

., .. ^'n%t nådigt beslut den 18 juni 1910 har domänstyrelsen vidtagit åtgärder for bostallets skötsel och vård under ett års tid från den 14 mars 1911 eller således till den 14 mars 1912.

egf, def ysl"ter pe ‘iu det af laDcltniäteristyrelsen ,

tramBta Ma, af domanstyrelsen biträdda förslaget till försäljande af tornet *'«"• Killa Glashyttan n:r 2. ' d

Beträffande saluvärdet å Lilla Glashyttan jämte dess andel i den gemensamma utmarken ber jag emellertid få erinra, att torpets enskilda ägor åt uppskattningsmännen upptagits till 23 hektar 82 ar, hvilken areal med i det narmaste 8 hektar, hufvudsakligen betesmark, öfverskju er det område lo hektar 90 ar, hvartill torpets inägor år 1769

Det varde> f hvilket uppskattningsmännen beräknat den till torpet hörande enskilda marken, eller 6,280 kronor, torde alltså hora minskas med det belopp, som enligt af uppskattningsmännen anvand beräkningsgrund belöper å 8 hektar betesmark, eller 560 kronor Markvärdet a toqiet enskilt tillhöriga ägor synes följaktligen böra sattas till 5,720 kronor. Enligt den af do män styrel sen bär ofvan före-

28 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

bragta utredning utgör värdet af den för Kottorp och. Lilla Glashyttan gemensamma utmarken med därå växande skog 37,294 kronor 37 öre, hvaraf 1/5 eller 7,458 kronor 87 öre belöper å Lilla Glashyttan. Saluvärdet å torpet bör således kunna sättas till 13,178 kronor 87 öre eller i afrundadt, tal till 13,180 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,

att torpet Lilla Glashyttan n:r 2 med hvad därtill hörer och lagligen tillvinnas kan må å offentlig auktion under de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 stadgade villkor försäljas till den högstbjudande med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1912 samt under förbehåll, att å fastigheten befintliga, annan än kronan tillhöriga hus ej ingå i försäljningen.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall och förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Erland Falk.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1911