angående efter¬ skänkande af kronans rätt till danaarf efter lägenhets- ägaren Karl Andersson från Katrinelund å Sala stads område

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

1 N:o 220.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter lägenhetsägaren Karl Andersson från Katrinelund å Sala stads område; gifven Stockholms slott den 7 april 1911.

Under åberopande af bilägga utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva, att kronans rätt till danaarf efter lägenketsägaren Karl Andersson från Katrinelund å Sala stads område må efterskänkas till förmån för Anderssons syskon Johannes Andersson, Kristina Andersson, Elisabeth Andersson och Maja Kajsa Andersson.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 155 Höft. (N:o 220.) 1

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220-

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 7 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde vidare:

Lägenhetsägaren Karl Andersson från Katrinelnnd å Sala stads område afled den 29 oktober 1904. Af instrumentet öfver den efter honom den 8 augusti 1906 upprättade bouppteckningen inhämtas, att han icke efterlämnade några då kända arfvingar samt att behållningen i boet utgjorde 137 kronor 87 öre. Den aflidnes kvarlåtenskap omhändertogs af kronouppbördskassören F. V. Eneroth i Sala, hvilken den 6 november 1905 af rådstufvurätten i samma stad förordnats till god man för den aflidnes okända arfvingar.

Från vissa Anderssons släktingar inkom sedermera den 29 oktober 1907 anmälan'till Eneroth med anspråk på kvarlåtenskapen efter den aflidne.

3 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 220.

Efter härom erhållen kännedom lät kammaradvokatfiskalsämbetet, enär arfvinge efter Karl Andersson ej anmält sig inom natt och år efter dödsfallet och sagda kvarlåtenskap således borde tillfalla kronan såsom danaarf, från Eneroth infordra behållna kvarlåtenskapen; och öfverlämnade med anledning häraf Eneroth till advokatfiskalsämbetet ett belopp af 129 kronor 27 öre.

I en till Kungl. Maj:t den 21 september 1910 inkommen skrift hafva Kristina Andersson, Elisabeth Andersson och Maja Kajsa Andersson, alla från Åstorp i Nors socken, samt i Värmskogs socken födde, i Norge numera vistande Johannes Andersson, hvilka samtliga enligt företedda prästbevis äro Karl Anderssons efterlefvande syskon, i underdånighet anhållit, att, enär sökandena först flera år efter Karl Anderssons död erhållit kännedom om dödsfallet och alltså icke kunnat i rätt tid göra gällande sina anspråk på hans kvarlåtenskap, Kungl. Maj it täcktes till förmån för sökandena efterskänka kronans rätt till berörda kvarlåtenskap.

Öfver ifrå gavarande ansökning bär Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län afgifvit infordradt underdånigt utlåtande samt därvid tillika öfverlämnat yttranden från länsmannen i Grums distrikt och kyrkoherden i Nors pastorat, hvilka meddelat, att Karl Anderssons ofvannämnda, i Sverige bosatta syskon vore i mindre goda omständigheter samt väl i behof af att utfå kvarlåtenskapen efter deras bemälde broder.

För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande uttalat den uppfattningen, att, så vidt handlingarna utmärkte, någon laglig rätt att utbekomma omförmälda danaarfsmedel ej funnes för sökandena grundad. Med afseende å de fattiga omständigheter, hvari sökandena enligt kyrkoherdens och länsmannens uppgifter befunne sig, har emellertid Kungl. Maj:ts befallningshafvande förklarat sig tillstyrka, att sökandena af nåd måtte tillerkännas ifrågavarande belopp, 129 kronor 27 öre.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund af nådig remiss jämväl yttrat sig i ärendet, har meddelat, att ifrågavarande medel, 129 kronor 27 öre, den 13 juni 1908 kommit advokatfiskalsämbetet tillhanda och af ämbetet samma dag inlevererats till statskontoret.

Beträffande själfva saken har advokatfiskalsämbetet på de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande anförda skäl hemställt, att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel måtte, efter afdrag af ämbetet tillkommande aktoratsprovision, efterskänkas till förmån för sökandena, samt tillstyrkt, att proposition i sådant syfte måtte afiåtas till Riksdagen.

4 Kungl. Maj.fs Nåd. Proposition N:o 220.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel må efterskänkas till förmån för sökandena.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådet Övriga ledamöter instämde, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle nådig proposition till Riskdagen aflåtas af den lydelse, bil. litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Olof Ljungberg.

STOCKHOLM, 1SAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.