angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat in. in.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.
1 Nr 224.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat in. in.; gifven Stockholms slott den 3 maj 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af två särskilda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartements-, justitie-, civil-, finans- och jordbruksärenden för den 28 april 1911 och denna dag samt med öfveidämnande af en nästlidne gårdag mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll, hvilka samtliga aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser någon förändring icke kan äga rum, vill Kungl. Maj:t härmed äska Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arvid Taube.
Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft. (Nr 224.) 1
Genom förbiseende bär öfver häftets sidor insatts Nr 204 i st. f. Nr 224.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
3 Handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige
och Tyska riket
Handels- lind Schiffahrtsvertrag zwischen Schweden und dem Deutschen Reiche.
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
5 Hans Maj:t konungen af Sverige, å ena sidan, ock hans Maj:t tyske kejsaren, konung af Preussen, i Tyska rikets namn, å andra sidan, ledda af önskan att underlätta ock utvidga kandelsförbindelserna mellan kåda länderna, kafva beslutit att för sådant ändamål afsluta en kandelsoch sjöfartstraktat samt till fullmäktige utsett:
Hans Maj:t lönnligen af Sverige:
Sin envoyé extraordinarie ock ministre plénipotentiaire kos Hans Maj:t tyske kejsaren, konung af Preussen, Eric Birger Trolle,
Hans Maj:t tyske kejsares, korning af Preussen:
Sitt verkliga geheimeråd, statssekreteraren för utrikesdepartementet Alfred von Kiderlen Wächter,
hvilka, efter att kafva meddelat hvarandra sina fullmakter, som befunnos i god och behörig form, öfverenskommit om följande artiklar:
Seine Majestät der König von Schweden, einerseits, und Seine Majestät der Deutsche Kaiser, König von Preussen, im Kamen des Deutscken Keichs, anderseits, von dem Wunsche geleitet, die wirtschaftlicken Beziehungen zwiscken beiden Ländern zu erleichtern und zu vermehren, kaben bescklossen, zu diesem Behufe einen Handels- und Schiffahrtsvertrag abzusckliessen, und zu Bevollmächtigten ernannt:
Seine Majestät der König von Schweden:
Allerköchstikren ausserordentlicken Gesandten und bevollmächtigten Minister bei Seiner Majestät dem Deutscken Kaiser, König von Preussen, Eric Birger Trolle,
Seine Majestät der Deutsche Kaiser, König von Preussen:
Allerköchstikren wirklichen Geheimen Kat Staatssekretär des Auswärtigen Amts Alfred von Kiderlen Wächter,
welche, nåck Mitteilung ikrer in guter und geköriger Form befmdlichen VollmackteD, folgende Artikel vereinbart haben:
(3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Artikel 1.
Undersåtar, tillhörande endera af de traktatslutande parterna, skola, såframt icke genom denna traktat undantag göras, inom den andra partens område i afseende å handel, sjöfart och andra näringar, åtnjuta samma privilegier, befrielser och förmåner af alla slag, Indika tillkomma eller framdeles tillerkännas landets egna undersåtar.
Den ena partens undersåtar skola inom den andra partens område, såvidt och i den mån som den senare partens undersåtar beviljas samma rättigheter inom den förstnämndas område, vara berättigade att, på samma sätt som någon som helst tredje stats undersåtar, förvärfva och besitta lös eller fast egendom samt att däröfver genom försäljning, byte, gåfva, testamente eller på annat sätt förfoga äfvensom att på grund af testamente eller arf enligt lag förvärfva kvarlåtenskap.
Såframt icke genom denna traktat undantag göras, skola den ena partens undersåtar inom den andra partens område hvarken för sin person eller för sin affärseller yrkesutöfning eller i afseende å sin lösa eller fasta egendom vara underkastade andra eller högre, allmänna eller lokala, utgifter, pålagor eller bördor än landets egna undersåtar.
Artikel 2.
De traktatslutande parterna förplikta sig att ömsesidigt taga i välvilligt öfvervägande frågan om svenska arbetares behandling i Tyskland och tyska arbetares behandling i Sverige med hänsyn till ar-
Artikol 1.
Die Angehörigen eines jeden der vertragschliessenden Teile sollen, soweit nicht der gegenwärtige Vertrag Ausnahmen enthält, im G-ebiete des anderen Teiles in bezug auf Handel, Schifiährt und sonstige Gewerbe dieselben Privilegien, Befreiungen und Begunstigungen aller Art geniessen, welche den Inländern zustehen oder zustehen werden.
Die Angehörigen des einen Teiles sollen im G-ebiete des anderen Teiles, sofern und insoweit den Angehörigen des letzteren im Gebiete des ersteren dieselben ftechte gewährt werden, in gleicher Weise wie die Angehörigen irgend eines dritten Staates befugt sein, bewegliches oderunbewegliches Vermögen zu erwerben, zu besitzen und daruber durch Verkauf, Tausch, Schenkung, letzten Willen oder auf andere Weise zu verfugen sowie Erbschaften vermöge letzten Willens oder kraft Gesetzes zu erwerben.
Soweit nicht der gegenwärtige Vertrag Ausnahmen enthält, sollen die Angehörigen des einen Teiles im Gebiete des anderen Teiles weder fur ihre Person oder ihren Geschäfts- oder Gewerbebetrieb noch in bezug auf ihre beweglichen oder unbeweglichen Guter anderen oder grösseren, allgemeinen oder örtlichen, Abgaben, Auflagen oder Lasten unterliegen als die Inländer.
Artikel 2.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten sich, in freundschaftlichem Einvernekmen die Behandlung der schwedischen Arbeiter in Deutschland und der deutschen Arbeiter in Schweden hinsicht-
7 Kungl. Maj:ts Nåd.
betarförsäkringen i ändamål att genom överenskommelser härom tillförsäkra det ena landets arbetare uti det andra landet en behandling, som i möjligaste mån medgifver dem lika stora fördelar.
Dessa överenskommelser skola oberoende af denna traktats ikraftträdande träffas genom ett särskildt aftal.
Artikel 3.
Tyskar i Sverige och svenskar i Tyskland skola hafva full frihet att, i likhet med respektive ländernas egna undersåtar, vare sig personligen eller genom efter eget val utsedt ombud sköta sina affärer utan att vara skyldiga att ersätta eller godtgöra mellanhänder, i händelse de icke vilja betjäna sig af sådana, och utan att i detta hänseende vara underkastade andra inskränkningar än dem, bvilka äro genom landets allmänna lagar bestämda.
De skola hafva obehindradt tillträde till domstolarna för fullföljande och försvarande af sin rätt och i detta hänseende åtnjuta alla de fri- och rättigheter, som tillkomma landets egna undersåtar, och i likhet med dessa vara befogade att i hvarje mål betjäna sig af sådana advokater, ombud eller biträden, som enligt landets lagar må därtill användas.
Artikel 4.
Den ena traktatslutande partens undersåtar, hvilka bosatt sig eller tillfälligt uppehålla sig inom den andra partens område, kunna därstädes hvarken förpliktas att göra personlig tjänst i armén,
Proposition Nr 204.
lich der Arbeiterversicherung zu dem Zwecke zu prtifen, um durch geeignete Yer embar ungen den Arbeitern des einen Ländes im anderen Lande eine Behandlnng zu sichern, die ihnen mögdichst gleichwertige Yorteile bietet.
Diese Yereinbarungen werden unabhängig von dem Inkrafttreten des gegenwärtigen Yertrags durch ein besonderes Abkommen festgesetzt werden.
Artikel 3.
Die Deutschen in Schweden und die Schweden in Deutschland sollen volle Freiheit haben, wie die Inländer ihre Geschäfte entweder in Person oder durch einen Unterhändler ihrer eigenen Wahl zu regeln, ohne verpflichtet zu sein, Mittelspersonen eine Vergutung oder Schadloshaltung zu zahlen, falls sie sich derselben nicht bedienen wollen, und ohne in dieser Beziehung anderen Beschränkungen als solchen zu unterliegen, welche durch die allgemeinen Landesgesetze festgestellt sind.
Sie sollen freien Zutritt zu den Gerichten haben zur Yerfolgung und Verteidigung ihrer Bechte und in dieser Hinsicht alle Rechte und Befreiungen der Inländer geniessen und wie diese befugt sein, sich in jeder Bechtssache der durch die Landesgesetze zugelassenen Anwälte, Bevollmächtigten oder Beistände zu bedienen.
Artikel 4.
Die Angehörigen des einen vertragschliessenden Teiles, die sich in dem Gebiete des anderen Teiles niedergelassen haben oder aufhalten, können dort weder zum persönlichen Dienste im Heere, in
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
flottan, landstormen eller i någon annan militäriskt anordnad institution eller att lämna någon häremot svarande prestation.
De skola icke vara skyldiga utgöra andra militära prestationer och rekvisitioner i freds- och krigstid än sådana, som åligga landets egna undersåtar, och skola de ömsesidigt äga anspråk på det skadestånd, som genom gällande lag är i hvardera landet till förmån för egna undersåtar fastställdt.
Artikel 5.
Aktiebolag och andra kommersiella, industriella och finansiella bolag, försäkringsbolag däri inbegripna, hvilka hafva sitt säte inom den ena traktatslutande partens område och äro bildade enligt dess lagar, skola äfven inom den andra partens område erkännas såsom lagligt bestående och särskildt hafva rätt att inför domstol kära eller svara.
Tillstånd för härofvan i första stycket angifna bolag, tillhörande den ena traktatslutande parten, att drifva näring eller affär såväl som att förvärfva fastighet och annan förmögenhet inom den andra partens område är beroende af de därstädes gällande föreskrifter. Dock skola bolagen inom nämnda område i hvarje fall åtnjuta samma rättigheter, hvilka tillkomma likartade bolag, tillhörande något tredje land.
Artikel 6.
Köpmän, fabriks- och andra näringsidkare, hvilka genom ett af vederbörande
der Marine, im Landsturm oder in einem anderen militärisch eingerichteten Verbande, noch zu einer Ersatzleistung angehalten werden.
Sie sollen keinen anderen militärischen Leistungen und Requisitionen in Friedensund Kriegszeiten unterworfen sein als die Inländer und beiderseits Anspruch auf die Entschädigungen besitzen, die durch die in den beiden Ländern geitenden Gesetze zugunsten der Inländer festgesetzt sind.
Artikel 5.
Aktiengesellschaften und andere kommerzielle, industrielle und finanzielle Gesellschaften mit Einschluss der Versicherungsgesellschaften, die in dem Gebiete des einen vertragschliessenden Teilesihren Sitz haben und nach dessen Gesetzen errichtet sind, sollen auch in dem Gebiete des anderen Teiles als gesetzlich bestehend anerkannt werden und insbesondere das Recht haben, vor Gericht als Kläger oder Beklagte aufzutreten.
Die Zulassung der im Absatz 1 bezeichnetenGesellschaften des einen vertragschliessenden Teiles, zum Gewerbe- oder Geschäftsbetriebe sowie zum Erwerbe von Grundstucken und sonstigem Vermögen in dem Gebiete des anderen Teiles bestimmt sich nach den dort geitenden Vorschriften. Doch sollen die Gesellschaften in diesem Gebiete jedenfalls dieselben Rechte geniessen, welche den gleichartigen Gesellschaften irgend eines dritten Ländes zustehen.
Artikel 6.
Kaufleute, Fabrikanten und andere Gewerbetreibende, welche sich durch den
9 Kungl. Maj:ts Nåd.
myndigheter i hemlandet ntfärdadt närings-legitimationsbevis styrka, att de nti den stat, där de äga hemvist, erlägga stadgade skatter och afgifter, skola vara berättigade att personligen eller genom i deras tjänst anställda resande inom den andra traktatslutande partens område, såvidt det är tillåtet för det egna landets undersåtar, göra varuinköp hos köpmän eller i öppna försäljningslokaler eller hos personer, hvilka producera varorna, eller att söka beställningar hos köpmän i deras affärslokaler eller hos personer, i hvilkas rörelse varor af samma slag som de utbjudna finna användning.
Tyska näringsidkare, försedda med närings-legitimationsbevis (handelsresande), må icke för berörda verksamhet i Sverige underkastas högre afgift än handelsresande för i utlandet etablerade svenska handelshus eller handelsresande, tillhörande den mest gynnade nation. Med dylikt legitimationsbevis försedda svenska näringsidkare (handelsresande) må i Tyskland påläggas lika höga afgifter som de, hvilka i Sverige påföras tyska handelsresande.
Innehafvare af närings-legitimationsbevis må medföra endast varuprof men inga varor.
De traktatslutande parterna skola meddela hvarandra, hvilka myndigheter äro behöriga att utfärda närings-legitimationsbevis och hvilka föreskrifter innehafvarna af dylika bevis vid utöfvande Bihang till Piksd. prot. 1911. 1 Sa
Proposition Nr 204.
Besitz einer von den zuständigen Behörden des Heimatlandes ausgefertigten Gewerbe-Legitimationskarte daruber ausweisen, dass sie in dem Staate, ivo sie ihren Wohnsitz haben, die gesetzlichen Steuern lind Abgaben entrichten, sollen befugt sein, persönlich oder durch in ihren Diensten stehende Reisende im Gebiete des anderen vertragschliessenden Teiles, soweit es den ÅDgehörigen des eigenen Ländes gestattet ist, bei Kaufleuten oder in offenen Verkaufstellen oder bei solchen Personen, welche die Waren produzieren, Waren an käufe zu machen oder bei Kaufleuten in deren Geschäftsräumen oder bei solchen Personen, in deren Gewerbebetriebe Waren der angebotenen Art Verwendung finden, Bestellungen zu suchen.
Die mit einer Gewerbe-Legitimationskarte versehenen deutschen Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden) durfen fur die bezeichnete Tätigkeit in Schweden keiner höheren Abgabe unterworfen werden als die Handlungsreisenden im Ausland ansässiger schwedischer Geschäftshäuser oder die Handlungsreisenden des meistbegiinstigten Ländes. Die mit einer solchen Legitimationskarte versehenen schwedischen Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden) durfen in Deutschland mit gleich hohen Abgaben belegt werden, wie sie in Schweden von deutschen Handlungsreisenden zur Hebung gelangen.
Die Inhaber der Gewerbe-Legitimationskarten durfen nur Warenmuster, aber keine Waren mit sich fiihren.
Die vertragschliessenden Teile werden sich gegenseitig Mitteilung daruber machen, welche Behörden zur Erteilung von Gewerbe-Legitimationskarten befugt sein sollen und welche Vorschriften von den ml. 1 Afd. 159 Häft.
10 Kungl. Maj:ts Nåd.
af sin verksamhet som handelsresande hafva att iakttaga.
För tullpliktiga föremål, hvilka såsom prof af bemälda handelsresande införas, skall å ömse sidor beviljas frihet från in- och utförselafgifter under förutsättning, att dessa föremål inom en tidrymd af sex månader åter utföras och att identiteten af de in- och åter utförda föremålen är ställd utom tvifvel. Denna bestämmelse skall tillämpas, oafsedt öfver hvilken tullkammare föremålen utföras.
För betryggande af återutförseln af prof måste i båda länderna vid införseln därå belöpande tullumgälder nedsättas eller säkerhet för desamma ställas.
De igenkänningsmärken (stämplar, sigill, plomber o. s. v.), hvilka för profvens identifierande officiellt åsättas, skola ömsesidigt godkännas. Sålunda skola de af tullmyndigheterna i utförsellandet anbragta märken äfven i det andra landet tjäna till bevis för identiteten. Båda parternas tullmyndigheter vare dock obetaget att anbringa ytterligare igenkänningsmärken, därest sådant i särskilda fall anses nödvändigt.
Artikel 7.
De traktatslutande paifierna förbinda sig att icke hämma det ömsesidiga varuutbytet genom några slags införsel-, utförsel- eller transitoförbud.
Undantag, såframt de tillämpas på alla länder eller åtminstone på alla de länder, för hvilka samma förutsättningar
Proposition Nr 204.
Inhabern dieser Karten bei Ausiibung ihrer Tätigkeit als Handlungsreisende zu beachten sind.
För zollpflicktige Gregenstände, welche als Muster von den vorbezeichneten Handlungsreisenden eingebracht werden, wird beiderseits Befreiung von Eingangs- und Ausgangsabgaben unter der Voraussetzung zugestanden, dass aiese Gregenstände binnen einer Frist von seehs Monaten wieder ausgeftikrt werden und die Identität der ein- und wieder ausgefixhrten Gregenstände ausser Zweifel ist, wobei es gleichgiiltig sein soll, iiber welches Zollamt die Gregenstände ausgefuhrt werden.
Die Wiederausfuhr der Muster muss in beiden Ländern bei der Einfuhr durch Niederlegung des Betrages der beztiglichen Zollgebuhren oder durch Sicherstellung gewährleistet werden.
Die Erkennungszeichen (Stempel, Siegel, Bleie usw.), die zur Wahrung der Identität der Muster amtlich angelegt worden sind, sollen gegenseitig anerkannt werden, und zwar in dem Sinne, dass die von der Zollbehörde des Ausfuhrlandes angelegten Zeichen auch in dem anderen Lande zum Beweise der Identität dienen. Die beiderseitigen Zollämter durfen jedoch weitere Erkennungszeichen anlegen, falls dies im einzelnen Fälle notwendig erscheint.
Artikel 7.
Die vertragsekliessenden Teile verpflichten sich, den gegenseitigen Yerkehr durch keinerlei Einfuhr-, Ausfuhr- oder Durchfuhrverbote zu hemmen.
Ausnahmen, sofern sie auf alle oder doch auf alle diejenigen Länder angewendet werden, bei denen die gleiche
11 Kungl. Maj:ts Nåd.
äro för handen, kunna i följande fall äga rum:
1. beträffande krigsförnödenheter under utomordentliga omständigheter;
2. med hänsyn till den allmänna säkerheten;
3. med hänsyn till sundhetspolisväsendet eller till skyddande af djur och nyttiga växter mot sjukdomar eller skadliga insekter eller parasiter;
4. i ändamål att med afseende på främmande varor genomföra förhud eller inskränkningar, hvilka genom den inre lagstiftningen äro eller blifva stadgade rörande produktion, omsättning, transport eller förbrukning af likartade inhemska varor i det egna landet.
Artikel 8.
De i bifogade tariff A angifna svenska natur- och industrialster må införas till tyska tullområdet på de i denna tariff bestämda villkor.
De i bifogade tariff B angifna tyska natur- och industrialster må införas till Sverige på de i denna tariff bestämda villkor.
Proposition Nr 204.
Voraussetzungen zutreffen, können in folgenden Fallen stattfinden:
1. in Beziehung auf Kriegsbedarf unter ausserordentlichen IJmständen;
2. aus Rucksichten auf die öffentliche Sicherheit;
3. aus Rucksichten der Gesundheitspolizei oder zum Schutze von Tieren oder Nutzpflanzen gegen Krankheiten oder Schädlinge;
4. zu dem Zwecke, um hinsichtlich fremder Waren Yerbote oder Beschränkungen, die durch die innere Gesetzgebung fur die Erzeugung, den Vertrieb, die Beförderung oder den Verbrauch gleichartiger einheimischer Waren im Inlande festgesetzt sind oder festgesetzt werden, durchzufiihren.
Artikel 8.
Die in dem beiliegenden Tarife A bezeichneten schwedischen Boden- lind Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer Einfuhr in das deutsche Zollgebiet zu den durch diesen Tarif festgestellten Bedingungen zugelassen.
Die in dem beiliegenden Tarife B bezeichneten deutschen Boden- lind Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer Einfuhr in Schweden zu den durch diesen Tarif festgestellten Bedingungen zugelassen.
Artikel 9. Artikel 9.
Inhemska afgifter, hvilka inom den Innere Abgaben, welche im Gebiete ena af de traktatslutande parternas om- des einen der vertragsehliessenden Teile, råde, vare sig för statens eller för läns, sei es fur Rechnung des Staates oder fur
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
kommuners eller korporationers räkning, för närvarande äro lagda på eller framdeles komma att läggas på tillverkning, beredning, transport eller förbrukning af någon vara, må under ingen förevändning drabba den andra partens produkter med högre belopp eller på mera betungande sätt än det egna landets likartade produkter.
Ingen af de båda traktatslutande parterna må, under förevändning af inhemsk beskattning, vid införseln lägga nya eller förhöjda afgifter å varor, hvilka icke produceras inom eget område, och hvilka äro upptagna uti tarifferna till denna traktat.
Om en af de traktatslutande parterna finner nödigt pålägga någon i tarifferna till denna traktat upptagen vara af inhemskt ursprung eller inhemsk tillverkning någon ny inre skatt eller accisafgift eller någon tilläggsafgift, skall likartad utländsk vara genast kunna vid införseln beläggas med tull eller tilläggstull till lika belopp.
Artikel 10.
Beträffande in- och utförseltullar, i hvad angår dessas belopp samt ställande af säkerhet för och uppbärande af desamma, såväl som beträffande transitering, tullnederlag, (lokala) afgifter, tullformaliteter, tullbehandling och tullexpedition och vidare beträffande de inre skatter och accisafgifter, af alla slag, hvilka för statens eller för läns, kommuns eller korporations räkning kunna komma att uppbäras, förbinder sig enhvar af de traktat-
Rechnung von Provinzen, Gemeinden oder Korporationen, auf der Hervorbringung, der Zubereitung, der Beförderung oder dem Yerbrauch eines Erzeugnisses gegenwärtig ruhen oder kunftig ruhen möchten, durfen Erzeugnisse des anderen Teiles unter keinem Vorwande höher oder in lästiger Weise treffen als die gleichartigen Erzeugnisse des eigenen Ländes.
Keiner der beiden vertragschliessenden Teile wird Gegenstände, welche im eigenen Gebiete nicht erzeugt werden, und welche in den Tarifen zum gegenwärtigen Vertrage begriffen sind, unter dem Vorwande der inneren Besteuerung mit neuen oder erhöhten Abgaben bei der Einfuhr betagen.
Wenn einer der vertragschliessenden Teile es nötig findet, auf einen in den Tarifen zum gegenwärtigen Vertrage begriffenen Gegenstand einheimischer Erzeugung oder Publikation eine neue innere Steuer oder Akzisegebuhr oder einen Gebuhrenzuschlag zu tagen, so solf der gleichartige ausländische Gegenstand sötört mit einem gleichen Zolle oden Zollzuschlage bei der Einfuhr belegt werden können.
Artikel 10.
Hinsichtlich des Betrages, der Sicherstellung und der Erhebung der Einfuhrund Ausfuhrzölle sowie in bezug auf die Durchfuhr, die zollamtlichen Niederlagen, die (örtlichen) Gebiihren, die Zollformalitäten, die Zollbehandlung und Zollabfertigung, ferner in bezug auf die fur Rechnung des Staates, einer Provinz, Gemeinde oder Korporation zur Hebung gelangenden inneren Steuern und Akzisegebiihren jeder Art verpflichtet sich jeder
13 Kung1. Maj:ts Nåd.
slutande parterna att låta den andra komma i åtnjutande af hvarje förmån, företrädesrättighet och nedsättning i tarifferna, som den förra parten må hafva medgifvit en tredje makt.
Likaledes skall hvarje förmån eller befrielse, som framdeles medgifves en tredje makt, genast ovillkorligen och utan vidare komma den andra traktatslutande parten till del.
Proposition Nr 204.
der vertragschliessenden Teile, den anderen an jeder Begiinstigung, jedem Vorrecht und jeder Herabsetzung in den Tarifen teilnehmen zu lassen, welche er einer dritten Macht gewährt haben sollte.
Ebenso solf jede späterhin einer dritten Macht zugestandene Begiinstigung oder Befreiung sötört bedingungslos und ohne weiteres dem anderen vertragschliessenden Teile zustatten kommen.
Artikel 11.
Bestämmelserna i artikel 7 andra stycket och i artikel 10 rörande tillerkännande af mest gynnad nations rätt afse icke:
1. de förmåner, hvilka nu äro beviljade eller framdeles kunna komma att beviljas angränsade stater till underlättande af lokalsamfärdseln inom gränsområdena på båda sidorna, dock icke utöfver en sträcka af 15 km. bredd på hvardera sidan om gränsen;
2. de förpliktelser, hvilka åligga någon af de traktatsiutande parterna på grund af bestämmelserna för en tullförening, som redan afslutats eller framdeles må komma att afslutas.
Från tysk sida skola vidare de särskilda förmåner, som af Sverige äro medgifna eller framdeles komma att på grund af det särskilda gränsförhållandet medgifvas Norge, icke på grund af mest gynnad nations rätt tagas i anspråk, så länge desamma icke medgifvas äfven någon annan stats undersåtar, bolag eller alster.
Artikel 11.
Die Bestimmungen des Artikels 7 Absatz 2 und des Artikels 10 iiber die Gewährung der Meistbegiinstigung bertihren nicht:
1. die Begiinstigungen welche angrenzenden Staaten zur Erleichterung des örtlichen Yerkehrs innerhalb der beiderseitigen Grenzbezirke, jedoch nicht iiber eine Zone hinaus von je 15 km Breite, von der Grenze an gerechnet, gegenwärtig gewährt sind oder in Zukunft gewährt werden sollten;
2. die Yerbindlichkeiten, welche sich fur einen der vertragschliessenden Teile durch die Bestimmungen einer schon abgeschlossenen oder etwa kiinftighin abzuschliessenden Zolleinigung ergeben.
Deutscherseits werden ferner die besonderen Begiinstigungen, die von Schweden an Norwegen schon zugestanden worden sind oder auf Grund des besonderen Grenzverhältnisses noch zugestanden werden, so länge nicht auf Grund des Meistbegiinstigungsrechts in Anspruch genommen werden, als dieselben nicht auch den Angehörigen, den Gesellschaften oder den Er-
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Artikel 12.
A järnvägar skall hvarken med afseende å befordringspris eller med afseende å tid och sätt för expedition någon åtskillnad göras mellan personer, som äro bosatta inom de traktatslutande parternas områden. Särskild! skola å tyska järnvägar i fråga om svenska eller från Sverige kommande godssändningar, som befordras till tysk station eller genom Tyskland, inga högre tariffer tillämpas än för likartade, i samma riktning och på samma trafiksträcka befordrade tyska eller utländska produkter. Detsamma skall å svenska järnvägar gälla för tyska eller från Tyskland kommande godssändningar, som befordras till svensk station eller genom Sverige.
Undantag skola vara tillåtna, endast såvidt det gäller transporter till nedsatta priser för offentliga eller välgörande ändamål.
Artikel 13.
Tyska fartyg och deras last skola i Sverige och svenska fartyg och deras last i Tyskland åtnjuta fullkomligt samma behandling som landets egna fartyg och dessas last, oafsedt hvarifrån fartygen afgått eller hvarthän de äro destinerade, och oafsedt hvarifrån lasten förskrifver sig eller hvarthän den är bestämd.
Hvarje företrädesrättighet och befrielse, som i detta hänseende kan komma
zeugnissen irgend eines anderen Staates eingeräumt werden.
Artikel 12.
Auf Eisenbahnen soll weder hinsichtlich der Beförderungspreise noch der Zeit lind Art der Abfertigung ein Unterschied zwischen den Bewohnern der Grebiete der vertrag-schliessenden Teile gemacht werden. Insbesondere sollen för schwedische oder aus Schweden kommende, nach einer deutschen Station oder durch Deutschland beförderte Griitersendungen auf den deutschen Bahnen keine höheren Tarife angewendet werden, als fur gleichartige deutsche oder ausländische Erzeugnisse in derselben Bichtung und auf derselben Yerkehrsstrecke. Das gleiche soll auf den schwedischen Bahnen för deutsche oder aus Deutschland kommende Griitersendungen gelten, die nach einer schwedischen Station oder durch Schweden befördert werden.
Ausnahmen sollen nur zulässig sein, soweit es sich um Transporte zu ermässigten Preisen för öffentliche oder milde Zwecke handelt.
Artikel 13.
Die deutschen Schiffe und ihre Ladungen sollen in Schweden und die schwedischen Schiffe und ihre Ladungen sollen in Deutschland völlig auf dem Fusse der inländischen Schiffe und Ladungen behandelt werden, gleichviel, von wo die Schiffe ausgelaufen oder wohin sie bestimmt skid, und gleichviel, woher die Ladungen stammen oder wohin sie bestimmt sind.
Jedes Yorrecht und jede Befreiung, welche in dieser Beziehung von einem
15 Kungl. Maj:ts Nåd.
att af den ena af de traktatslutande parterna medgifvas en tredje makt, skall samtidigt och ovillkorligen jämväl tillerkännas den andra parten.
Från bestämmelserna i denna artikel göres undantag beträffande de särskilda förmåner, hvilka nu må vara eller framdeles kunna blifva medgifna alstren af den inhemska fiskerinäringen i det ena eller andra landet.
För kustfarten gälla förestående bestämmelser, dock med rätt för en hvar af de traktatslutande parterna att med ett års frist uppsäga desamma. Begagnar sig den ena eller andra parten af denna rätt, skall efter uppsägningstidens förlopp en hvar af de båda parterna äga att för sina fartyg göra anspråk på alla rättigheter och förmåner, hvilka den andra parten medgifvit eller kan komma att medgifva en tredje makt i fråga om kustfarten, i den mån, som den förra parten beträffande sitt område medgifver den andra partens fartyg samma rättigheter och förmåner.
Artikel 14.
Fartygs nationalitet skall ömsesidigt erkännas på grund af de handlingar och bevis, som af vederbörande myndigheter i hvardera landet biifvit för befälhafvare, fartygsredare eller skeppare utfärdade.
Mätbref, som utfärdats af den ena af de traktatslutande parterna, skola af den andra parten godkännas i enlighet med de särskilda öfverenskommelser, som mellan de båda traktatslutande länderna
Proposition Nr 204.
der vertragschliessenden Teile einer dritten Macht eingeräumt werden sollte, soll gleichzeitig und bedingungslos auch dem anderen Teile zustehen.
Von den Bestimmungen dieses Artikels wird eine Ausnahme gemacht in betreff derjenigen besonderen Begunstigungen, welche den Erzeugnissen des inländischen Fisehfanges in dem einen oder dem anderen Lande jetzt oder in Zukunft gewährt werden sollten.
För die Kustenschiffahrt gelten die vorstehenden Bestimmungen, jedoch mit der Massgabe, dass jeder der vertragschliessenden Teile zur Kiindigung mit einjäkriger Frist befugt ist. Macht der eine oder der andere Teil von diesel’ Befugnis Gebrauch, so soll nach Ablauf der Ktindigungsfrist jeder der beiden Teile alle Rechte und Begunstigungen, welche der andere Teil hinsichtlich der Kustenschifffahrt irgendeiner dritten Macht eingeräumt hat oder einräumen wird, insoweit fur seine Schiffe in Anspruch nehmen können, als er den.Schiffen des anderen Teiles fur sein Gebiet dieselben Rechte und Begunstigungen zugesteht.
Artikel 14.
Die Nationalität der Schiffe soll beiderseits auf Grund der durch die zuständigen Behörden in jedem der beiden Länder den Kapitänen, Schiffseignern oder Schiffern ausgestellten Urkunden und Patente anerkannt werden.
Die von dem einen der vertragschliessenden Teile ausgestellten Schiffsmessbriefe werden nach Massgabe der zwischen den beiden vertragschliessenden Teilen getroffenen oder zu treffenden besonderen
16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204. träffats eller framdeles må komma att Vereinbarungen von dem anderen Teile
träffas.
Artikel 15.
Tyska fartyg, som inkomma till svensk hamn, och svenska fartyg, som inkomma till tysk hamn, för att där allenast komplettera sin last eller lossa en del af densamma, må, under förutsättning att de rätta sig efter de i de respektive staterna gällande lagar och föreskrifter, behålla ombord den del af lasten, som är bestämd till annan hamn eller till annat land, och återutföra densamma, utan att för denna del af lasten behöfva erlägga någon afgift utom bevakningsafgifter; och må dessa afgifter uppbäras allenast efter den för inhemsk eller mest gynnad nations sjöfart bestämda lägsta taxan.
Artikel 16.
Fullständigt befriade från fartygsumgälder och expeditionsafgifter i de respektive ländernas hamnar äro:
1. fartyg, som från någon ort, hvilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå;
2. fartyg, som komma från någon hamn inom ett af de bägge länderna till en eller flera hamnar inom samma land samt kunna styrka, att de i annan hamn uti samma land redan erlagt ifrågavarande afgifter;
3. fartyg, som frivilligt eller af tvingande orsaker inkommit i en
anerkannt werden.
Artikel 15.
Die deutschen Schiffe, welche nach einem schwedischen Rafen, und umgekehrt die schwedischen Schiffe, welche nach einem deutschen Hafen kommen, um daselbst nur ihre Ladung zu vervollständigen oder einen Teil derselben zu löschen, sollen, vorausgesetzt, dass sie sich nach den Gesetzen und Vorschriften des betreffenden Staates richten, den nach einem anderen Hafen desselben oder eines anderen Ländes bestimmten Teil ihrer Ladung an Bord behalten und ihn wieder ausfiihren können, ohne gehalten zu sein, fur diesen letzteren Teil ihrer Ladung irgendeine Abgabe zu bezahlen, ausser den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens nur nach dem för die inländische oder die meistbegiinstigte Schiffahrt bestimmten niedrigsten Satze erhoben werden durfen.
Artikel 16.
Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebiihren sollen in den Häfen eines jeden der beiden Länder völlig befreit sein:
1. die Schiffe, welche von irgend einem Orte mit Ballast ein- und damit wieder auslaufen;
2. die Schiffe, welche aus einem Hafen des einen der beiden Länder nach einem oder mehreren Häfen desselben Ländes kommen und sich iiber die in einem anderen Hafen desselben Ländes bereits erfolgte Zahlung jener Abgaben ausweisen können;
3. die Schiffe, welche freiwillig oder notgedrungen mit Ladung nach
17 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
namn med last och därifrån åter utlöpa utan att hafva företagit någon som helst handelsoperation.
Denna befrielse skall icke gälla fyroch båkafgifter, lotspengar, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget hyllande afgifter, hvilka inhemska och mest gynnad nations fartyg hafva att i lika mån erlägga såsom godtgörelse för trafiken tjänande handräckningar och anordningar.
I händelse fartyg af tvingande orsaker inlöper i en hamn, skola icke såsom handelsoperationer anses: i och för reparation af fartyget verkställd lossning och återkastning af varor; öfverflyttande af last till ett annat fartyg, i händelse af det förra fartygets sjöoduglighet; nödiga inköp af proviant för besättningen; samt försäljning af sjöskadade varor efter därtill af tullförvaltningen lämnadt tillstånd.
einem Hafen kommen und ihn, ohne irgendwie Handel getrieben zu haben, wieder verlassen.
Diese Befröning wird nicht gewährt fur Leuchtturm-, Lotsen-, Remorkierungs-, Quarantäne- und sonstige auf dem SchifFskörper lastende Abgaben, welche för dem Verkehr dienende Leistungen und Vorkehmngen in gleichem Masse von den inlftndischen und von den Schiffen der meistbegunstigten Nation zu entrichten sind.
Ist das Einlaufen durch Not veranlasst worden, so gelten nicht als Ausiibung des Handelsbetriebes das zum Zwecke der Ausbesserung des SchifFes erfolgte Löschen und Wiedereinladen der TV aren, das U ber luden auf ein anderes SchifF im Nalle der Seeuntuchtigkeit des ersten, die zur Verproviantierung der SchifFsmannschaft notwendigen Aufwendungen und der Ver kalif der beschädigten Waren mit Genehmigung der Zollverwaltung.
Artikel 17.
Om ett fartyg, tillhörande det ena af ■de traktatslutande länderna, strandar eller lider skeppsbrott å det andra landets kuster, skola fartyg och last åtnjuta samma förmåner och befrielser, som respektive lands lagstiftning under enahanda omständigheter beviljar egna eller mest gynnad nations fartyg. Hjälp och bistånd skall lämnas befälhafvare och besättning såväl för dem personligen som för fartyg och last i samma omfattning som det egna landets undersåtar.
Bihang till Piksd. prof. 1911.
Artikel 17.
TT enn ein SchiiF eines der vertragschliessenden Teile an den Kusten des anderen Teiles strandet oden SchifFbruch leidet, sollen SchifF und Ladung dieselben Begiinstigungen lind Befreiungen geniessen, welche die G-esetzgebung des betrefFenden Ländes den eigenen Schiffer: oder denen der meistbegiinstigten Nation in gleicher Lage bewilligt. Es soll dem Fuhrer und der Mannschaft sowohl fur ihre Person wie flir SchifF und Ladung Hilfe lind Beistand in demselben Umfange wie den Angehörigen des eigenen Ländes geleistet werden.
1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.
18 Kungl. Majtis Nåd. Proposition Nr 204.
De traktatslutande parterna komma dessutom öfverens, att bärgade varor icke skola vara underkastade någon tullafgift, såvida de icke öfvergå till förbrukning i landet.
Artikel 18.
Om inom den ena traktatslutande partens område sjömän eller andra till besättningen hörande personer rymma från något den andra partens fartyg, kunna den senare partens konsulära representanter låta häkta och återföra ombord eller hemsända de förrymda. För sådant ändamål äga de skriftligen vända sig till vederbörande tjänstemän och medelst företeende af behöriga officiella handlingar styrka, att de personer, hvilka reklamationen afser, verkligen hafva tillhört fartygets besättning.
Allt bistånd skall Jämnas nämnda konsulatämbetsmän för efterspanande och häktande af de ifrågavarande rymmarna. Dessa skola på vederbörande konsulatmyndighets skriftliga begäran och på dess bekostnad hållas i fängsligt förvar, intill dess tillfälle yppar sig att återföra dem ombord å det fartyg, de tillhöra, eller att hemsända dem.
Skulle likväl sådant tillfälle icke yppa sig inom två månader, räknadt från den dag, häktningen ägde rum, eller varda icke kostnaderna för de rymdas hållande i fängsligt förvar behörigen betalda, skola de häktade försättas i frihet och må icke vidare kunna häktas för samma sak.
Har rymmaren begått någon straffbar handling i land, skall hans utlämnande kunna af lokalmyndigheterna uppskjutas,
Die vertragschliessenden Teile kommen ausserdem uberein, dass die geborgenen Waren keiner Zollabgabe unterliegen sollen, es sei denn, dass sie in den inländischen Yerbrauch iibergehen.
Artikel 18.
Wenn im Gebiete des einen vertragschliessenden Teiles Seeleute oden sonstige zur Besatzung gehörige Personen von einem Schiffe des anderen Teiles entweichen, so können die konsularischen Vertreter des letzteren die Entwichenen verhaften und an Bord oden in ihre Heimat zuriicksenden lassen. Zu diesem Zwecke håken sie sich schriftlich an die zuständis-en Beamten zu wenden und durch
O
Vorlegung geeigneter amtlicher Schriftstucke nachzuweisen, dass die reklamierten Personen wirklich zur Schiffsbesatzung gehört haben.
Den erwähnten konsularischen Vertretern soll jeder Beistand zur Aufsuchung und Verhaftung der Entwichenen gewährt werden. Diese sollen auf scliriftlichen Antrag und auf Kosten der Konsularbehörde so länge in Gfewahrsam gehalten werden, bis sich eine Gelegenheit findet, sie an Bord des Sehiffes, zu dem sie gehören, zuriickzubringen oden sie heimzusenden.
Sollte jedoch diese Gelegenheit inner halb zweier Monate, vom Tage der Verhaftung an gerechnet, sich nicht darbieten eder sollten die Kosten der Gelängenkaltung nicht regelmässig berichtigt werden, so sollen die Gefangenen in Freiheit gesetzt werden und aus demselben Grunde nicht wieder verhaftet werden durfen.
Sollte der Entwichene am Lande eine straffare Handlung begången haben, so bann die örtliche Behörde die Ausliefe-
19 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
intill dess vederbörande domstol fällt utslag och detta blifvit verkställdt.
Bestämmelserna i denna artikel äga icke tillämpning på sjöman eller andra personer, som äro undersåtar i det land, där rymningen ägt rum.
Artikel 19.
Fartygsbefälhafvare och fartyg, Indika tillhöra någon af de traktatslutande parterna, skola äga att befara alla naturliga och konstgjorda vattenvägar inom de båda parternas områden under enahanda villkor som den mest gynnade nations fartygsbefälhafvare och fartyg.
Afgifterna för fartyg och last skola uppbäras till samma belopp som för inhemska fartyg och inhemsk last.
Artikel 20.
De traktatslutande parterna tillerkänna hvarandra ömsesidigt rättighet att utnämna konsuler i alla den andra parten tillhörande hamnar och handelsplatser, där .anställande af konsuler medgifves någon tredje makt.
Konsuler, som äro anställda hos endera af de traktatslutande parterna, skola inom den andra partens område åtnjuta samma företrädesrättigheter, befrielser och behörighet, som tillkomma eller framdeles kunna tillkomma någon tredje makts konsuler. Likväl skola nämnda företrädesrättigheter, befrielser och behörighet icke medgifvas dem i större utsträckning, än som tillkommer den senare partens konsulära representanter inom den förres område.
rang aussetzen, bis das zuständige Gericht die Entscheidung gefällt hat lind diese vollstreckt ^vorden ist.
Auf Seeleute oder andere Personen, welche Angehörige des Ländes sind, in welchem die Entweichung erfolgt ist, find en die Bestimmungen dieses Artikels keine Anwendung.
Artikel 19.
Zur Befallning aller naturlichen lind kunstlichen Wasserstrassen in den Gebieten der vertragschliessenden Teile sollen SchifFsfuhrer und Fahrzeuge, welche einem derselben angehören, unter denselben Bedingungen zugelassen werden, wie Schiffsfiihrer und Fahrzeuge des meistbegunstigten Ländes.
Die Abgaben von Schiff und Ladung sollen in gleicher Höhe wie von inländischen Schiffen lind inländiseher Ladung erhoben werden.
Artikel 20.
Die vertragschliessenden Teile bewilligen sich gegenseitig das Recht, Konsuln in allen denjenigen Häfen und Handelsplätzen des anderen Teiles zu ernennen, in denen Konsuln irgendeines dritten Staates zugelassen werden.
Die Konsuln des einen der vertragschliessenden Teile sollen in dem Gebiete des anderen Teiles dieselben Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse geniessen, deren sich die Konsuln irgendeines dritten Staates gegenwärtig oder kiinftig erfreuen. Indes sollen ibnen diese Vorrechte, Befreiungen lind Befugnisse nicht in einem grösseren Ausmasse zustehen, als sie den konsularischen Vertretern des letzteren Teiles im Gebiete des ersteren gewährt werden.
20 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Artikel 21.
Denna traktat omfattar äfven de länder eller områden, hvilka nu äro eller framdeles kunna komma i tullförbund med någon af de traktatslutande parterna.
Artikel 22.
Därest mellan de traktatslutande parterna meningsskiljaktighet skulle uppstå rörande tolkningen eller tillämpningen af tarifferna till denna traktat (bilaga A och B) eller rörande tillämpningen af klausulen om mest gynnad nations behandling med afseende å det faktiska handhafvandet af andra i kraft varande traktatstariffer, skall denna tvist på endera partens begäran afgöras genom skiljedom.
Skiljedomstolen skall för hvarje tvist sammansättas sålunda, att hvarje part till skiljedomare utser en lämplig person bland sitt eget lands undersåtar och att de båda parterna till öfverskiljedomare välja en vänskapligt sinnad tredje makts undersåte.
Parterna förbehålla sig rätt att på förhand för eu viss tidrymd utse den person, som i förekommande fall skall hafva att fullgöra uppdraget såsom öfverskiljedomare.
I förekommande fäll och under förbehåll af särskild öfverenskommelse därom skola de traktatslutande parterna till skiljedom hänskjuta emellan dem uppkommande meningsskiljaktigheter rörande tolkningen eller tillämpningen äfven af andra än de här ofvan i första stycket angifna bestämmelser i denna traktat.
Artikel 21.
Der gegenwärtige Vertrag erstreckt sich auch auf die mit dem einen der vertragschliessenden Teile gegenwärtig oder kunftig zollgeeinten Länder oder Gebiete.
Artikel 22. *
Wenn zwischen den vertragschliessenden Teilen iiber die Auslegung oder Anwendung der Tarife des gegenwärtigen Vertrags (Anlage A und B) oder fiber die Anwendung der Meistbegiinstigungsklansel hinsichtlich der tatsächlichen Handhabung der sonstigen in Kraft befindlichen Yertragstarife eine Meinungsverschiedenheit entsteht, so soll dieser Streit auf Yerlangen des einen oder ander en Teiles durch Schiedsspruch erledigt werden.
Das Schiedsgericht wird för jeden Streitfall derart gebiidet, dass jeder Teil aus den Angehörigen seines Ländes eine geeignete Persönlichkeit zum Schiedsrichter bestellt, und dass die beiden Teile einen Angehörigen eines befreundeten dritten Staates zum Obmann wählen.
Die beiden Teile behållen sich vor, die Person, die im gegebenen Fälle das Amf des Obmanns zu versehen haben wtirde, im voraus fur einen gewissen Zeitraum zu bestimmen.
Eintretendenfalls und vorbehaltlich besonderer Verständigung werden die vertragschliessenden Teile auch Meinungsverschiedenheiten zum schiedsgerichtlichen Austrag bringen, die zwischen ihnen Iiber die Auslegung oder Anwendung anderer als der im ersten Absatz bezeichneten Bestimmungen des gegenwärtigen Veiv trages entstehen könnten.
21 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Angående proceduren i de fall, då, på grund af bestämmelserna i första stycket här ofvan, skiljedom påkallas, hafva mellan de traktatslutande parterna följande öfverenskommits:
Vid första fall af tvist har skiljedomstolen sitt säte inom svarandepartens område, vid andra fallet inom den andra partens och så omväxlande i det ena eller andra af de båda länderna. Den part, inom hvars område skiljedomstolen sammanträder, bestämmer platsen därför samt skall sörja för tillgång till de lokaler och den kansli- och tjänstepersonal, som skiljedomstolen behof ver för sin verksamhet. Öfverskiljedomaren är skiljedomstolens ordförande. Afgörandet sker efter röstpluralitet.
De traktatslutande parterna skola för hvarje särskildt fall eller eu gång för alla öfverenskomma rörande proceduren vid skiljedomstolen. I brist på dylik öfverenskommelse bestämmes proceduren af skiljedomstolen själf. Om ingen af de traktatslutande parterna däremot gör invändning, kan proceduren vara skriftlig. I detta fall kan afvikelse göras från bestämmelsen i närmast föregående stycke.
I brist af annan öfverenskommelse skall öfverskiljedomaren bestämma tiden för insändande af inlagor och bevismedel samt skall skiljedomstolen sammanträda först efter skriftväxlingens afslutande.
Beträffande delgifning af kallelse till inställelse inför skiljedomstolen och meddelande af annan handräckning, som begärts af domstolen, skola myndigheterna
Uber das Verfahren in den Fallen, in denen auf Grund des ersten Absatzes ein schiedsgerichtlieher Austrag stattfindet, wird zwischen den vertragschliessenden Teilen folgendes vereinbart:
Beim ersten Streitfall hat das Schiedsgericht seinen Sitz im Gebiete des beklagten Teiles, beim zweiten Streitfall im Gebiete des anderen Teiles und so abwechselnd in dem einen oder dem anderen der beiden Länder. Derjenige Teil, in dessen Gebiet das Schiedsgericht zusammenzntreten hat, bestimmt den Ort des Gerichtssitzes; er hat fur die Stellung der Bäumlichkeiten, der Schreibkräfte und des Dienstpersonals zu sorgen, deren das Schiedsgericht fur seine Tätigkeit bedarf. Der Obmann ist Vorsitzender des Schiedsgerichts. Die Entscheidungen ergehen nach Stimmenmehrheit.
Die vertragschliessenden Teile werden sich im einzeluen Fälle oder ein fur allemal iiber das Verfahren des Schiedsgerichts verständigen. In Ermangelung einer solchen Verständigung wird das Verfahren von dem Schiedsgerichte selbst bestimmt. Das Verfahren bann schriftlich sein, wenn keiner der vertragschliessenden Teile Einspruch erhebt. In diesem Fälle bann von der Bestimmung des vorkergehenden Absatzes abgewichen werden.
In Ermangelung anderer Vereinbarung bestimmt der Obmann des Schiedsgerichts den Termin ftir die Einsendung der Eingaben und der Beweismittel, und tritt das Gericht erst nach Beendigung des Schriftwechsels zusammen.
Hinsichtlich dei' Zustellung von Vorladungen vor das Schiedsgericht und der Erledigung der von diesem ausgehenden Ersuchen werden die Behörden jedes der
22 Kungl. Maj:ts Nåd.
i de respektive länderna, på framställning från skiljedomstolen till vederbörande regering, lämna rättshjälp på samma sätt som vid framställning från inhemska civildomstolar.
De traktatslutande parterna skola för hvarje särskild! fall eller en gång för alla öfverenskomma om fördelningen af kostnaderna. I brist på sådan öfverenskommelse skall artikel 85 i Haagkonventionen af den 18 oktober 1907 tillämpas.
Artikel 23.
Denna traktat skall träda i kraft den 1 december 1911 och förblifva gällande till och med den 31 december 1917.
Om icke någondera af de traktatslutande parterna uppsagt densamma tolf månader före sistnämnda tidpunkt, skall traktaten gälla intill dess ett år förflutit från den dag, då den uppsäges af den ena eller andra parten. Dock skall traktaten äfven utan föregående uppsägning träda ur kraft den 1 januari 1921.
Artikel 24.
Denna traktat skall ratificeras, och ratifikationerna skola så snart som möjligt utväxlas.
Till yttermera visso hafva de respektive fullmäktige undertecknat denna traktat och försett densamma med sina sigill.
Som skedde i Berlin, uti två exemplar, den 2 maj 1911.
ERIC TROLLE.
L. S.
Proposition Nr 204.
vertragschliessenden Teile, auf den von dem Schiedsgerichte bei der betreffenden Regierung zu stellenden Antrag, in derselben Weise Rechtshilfe leisten wie auf die Anträge der inländischen Zivilgerichte.
Die vertragschliessenden Teile werden sich im einzelnen Fälle oder ein fiir allemal fiber die Verteilung der Kosten verständigen. In Ermangelung einer Yerständigung soll Artikel 85 des Haager Abkommens vom 18. Oktober 1907 zur Anwendung gelangen.
Artikel 23.
Der gegenwärtige Yertrag soll am 1. Dezember 1911 in Kraft treten lind bis zum 31. Dezember 1917 wirksam bleiben.
Im Fälle keiner der vertragschliessenden Teile zwölf Monate vor Eintritt dieses Termins den Yertrag gektindigt hat, soll dieser bis zum Ablauf eines Jahres von dem Tage ab gelten, an welchem der eine oder der andere Teil ihn händigt. Jedoch wird der Yertrag auch ohne vorgängige Kttndigung am 1. Januar 1921 ausser Kraft treten.
Artikel 24.
Der gegenwärtige Yertrag soll ratifiziert und die Ratifikationsurkunden sollen so båld als möglich ausgetauscht werden.
Zu Urkund dessen haben die beiderseitigen Bevollmächtigten den gegenwärtigen Yertrag unterzeichnet und ihre Siegel beigedrfickt.
So geschehen in doppelter Ausfertigung zu Berlin, den 2. Mai 1911.
von KIDERLEN WÄCHTER.
L. S.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
23 Tariff A.
Införseltullar i tyska tullområdet.
Tarif A.
Zölle öei der Eiufuhr in das deutsclie ZollgeMet.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Tariff A.
Införseltullar i tyska tullområdet,
Den i denna tariff omnämnda tyska allmänna tariffen är tulltariffen den 25 december 1902, sådan den genom tyska rikslagen samma dag blifvit till lydelsen fastställd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
25 Tarif A.
Zölle bei der Einfuhr in das deutsche Zollgebiet.
Der im gegenwärtigen Tarif erwäknte deutsche allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 25. Dezember 1902 in seiner dnrch das deutsche Reichsgesetz vom gleichen
Tage bestimmten Fäss ung.
aus 47 Preiselbeeren, frisch...............
ans 49 Preiselbeeren, ohne Zusatz von Zucker oder Sirap eingekocht ...................
(aus 74/6) Bau- und Nutzholz, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:
aus 75 i in der Längsrichtung beschlagen oder anderweit mit der Axt vorgearbeitet oder zerkleinert; auch gerissene Späne und in anderer Weise als durch Reissen hergestellte Klärspäne: weich..................
aus 76 j in der Längsrichtung gesägt oder in anderer Weise vorgerichtet, nicht gehobelt:
weich..................<
Anmerkungen zu Nr. 75 uncl 76 des allgemeinen Tarifs. (
1) Durch biosses Sägen genutete Sohindelbretter sind 'fide bloss gesägte Sohindelbretter nach Nr. 76 zu verzollen.
In der Längsrichtung beschlagene, gesägte oder in anderer Weise yorgerichtete, nicht gehobelte Kanthölzer (Balken, Bohlen und dergleichen) aus weichem Holz, welche nur mit Zapfenlöchern, Zapfen, Schlitzen, Falzen oder Bohrlöchern versehen sind, werden nach den vertragsmässigen Sätzen der Nt. 75 und 76 mit einem Zollzuschlage verzollt, welcher beträgt: im Fälle der Yerzollung nach Gewicht
för 1 Doppelzentner.......0,20 Mark,
im Fälle der Verzollung nach Raummass för 1 Festmeter.......1,20 > .
2) Die Verzollung kann nach Wahl des Einbringers nach Gewicht fur 1 Doppelzentner oder nach Mass fur das Festmeter erfolgen.
Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.
frei
frei
0,24
oder för 1 Festmeter j
1,44
för 1 Doppelzentner |
0,72
oder för 1 Festmeter
4,32
26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kung!,. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 204.
30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 204.
32 Kungl. Maj:ts /Varf. Proposition Nr 204.
ur 577
ur 624
ur 625
ur 628
Handskar, helt eller delvis af skinn (med undantag af med pälsverk vare sig öfverkladda eller fodrade och med undantag af till sadelmakararbeten hänförliga stoppade fäkthandske!') .......
Skodon af kautschuk, äfven i förening med sulor af andra ämnen:
lackerade ..................
(ur afdelning 10 B) Trävaror:
Spolar, äfven färgade..............
(ur 625/6) Möbler och möbeldelar, grafva (icke stoppade), icke fanerade:
af mjuka träslag, råa............
(ur 628/9) Snickar-, svarfvar- och vagnmakararbeten, grafva, äfvensom andra grofva trävaror, i föregående nummer uti afdelning 10 B af allmänna tariffen ej särskildt nämnda:
fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana, profilerade trälister: råa............
Grafva, råa plattor af' mjuka träslag, hvilka på båda bredsidorna fullständigt öfverdragits med ett genom ett bindemedel (cement eller dylikt) fastsatt enkelt eller flerdubbelt papplager (s. k. compoboard) .....................
Anmärkning till afdelning 10 B i allmänna tariffen. Såsom bearbetade i motsats till råa jämlikt afdelning 10 B anses alla brnnerade, betsade, färgade, groft målade, fernissade, lackerade, polerade, äfvensom med rök behandlade, impregnerade eller eljest på kemiskt sätt behandlade trävaror. Däremot skola med olja, vax, pottlod, fett, stearin eller liknande ämnen afrifna, spacklade eller med tjärbestrykning försedda trävaror behandlas såsom råa.
(ur 649/50) Halffabrikat för pappers- och papptillverkning, våt eller torr massa, äfven blekt eller färgad eller försatt med mineralämnen, lim o. s. v.:
4,50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
33 Bihang till Jiiksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Iläft. 5
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 204.
41 Nummer des deutschen aligemeinen Tarifs.
Benennung der Gegenstände
nur solche parallelflächige Tonkörper zu behandeln, bei welchen sowohl die Länge als anch die Breite mindestens dem Ftinffachen der Dicke gleichkommt.
Dieses Merkmal dient anch ftir die Unterscheidung der feuerfesten Platten von den feuerfesten Steinen.
Zollsatz ftir Doppelzentner.
Mark.
2) Tonwaren, die dnrch Zusammenpressen verschiedenfarbiger Tonmassen hergestellt, hierdurch jedoch nicht ant' der Schauseite mit Mustern yersehen sind, werden nicht als mohrfarbig, sondern als einfarbig verzollt.
(aus Absclmitt 17 A) Eisen lind Eisenlegierungen:
784 Rohluppen; Rohsehienen; Blöcke; Platinen; Knäppel;
Tiegelstahl in Blocken.............
Anmerkungen.
1) Rohluppen nnd Rohsehienen, nicht iiber 12 Zentimeter lång, zum Umschmelzen werden mit 1 Mark för 1 Doppelzentner verzollt.
2) TJnter Kntippeln werden gewalzte, nicht gerichtete (adjustierte) Stäbe von mindestens 30 Millimeter Dicke mit verschiedenen Querschnittsformen, meist aber von quadratischer, rantenförmiger oder fiacker Form mit mehr oder weniger abgerundeten Kanten verstanden.
Hierher gehören anch dio sonst als Knäppel zu bezeichnenaen Stäbe, welche beim Walzprozess eine gerade Riehtung bekommen håken oder welche ans den Walzen zwar mit Biegung herauskommen, aber sötört durch Holzklotzschläge in tunlichst gerade Riehtung gebracht werden.
Stäbe von rundem Querschnitt mit einer Dicke von mindestens 60 Millimeter, zur Herstellung von Röhren eingehend, werden unter Uberwachung der Yerwendung als Knäppel behandelt.
3) Beizen, Anfeilen, Meisseln und Frasen zum Zwecke der Prilfung auf Fehlerfreiheit bleiben bei Waren der Nr. 784 ftir die Tarifierung ausser Betracht.
785 Schmiedbares Eisen in Staben (gewalzt, geschmiedet
oder gezogen), auch geformt (fassoniert); ferner
Bandeisen:
nicht uber 12 Zentimeter lång, zum Umschmelzen ..........
mit eingewaizten Mustern oder Verzierungen anderes...................
Anmerkung. Unter Nr. 785 fällt auch Stabeisen und Bandeisen in abgepassten Längen.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Käft.
2,50
42 Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.
44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
48 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
49 Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Hälft.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
51 Tariff B.
Införseltullar i Sverige.
Tarif B.
Zöile feei der Einfuhr in Scliweden.
52 Kanyl. Maj:ts Nåd.. Proposition Nr 204.
Tariff B.
Införseltullar i Sverige.
Deu i denna tariff omnämnda svenska allmänna taxan är tulltaxan den 4 juli 1910.
53 Kung1. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 204.
Tarif B.
Zöile bei der Einfuhr in Schweden.
Der im gegenwärtigen Tarif erwähnte schwedische allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 4. Juli 1910.
54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
\ Potatis:
95 | annan än i nr. 94 i allmänna taxan nämnd, oberedd ...................
ur 127
ur 199 200
1 kilogram
1 kilogram
Liljekonvaljerötter................
Växter, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:
lefvande ....................
Anmärkning. Väger en växt mer än 10 kg., skall för den Överskjutande vikten tullen beräknas efter endast 3 öro per kg.
Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit. .
[Vin; äfvensom bär- och fruktsaft: på fat, större eller mindre på andra kärl: icke musserande]
Anmärkning till nr. 1S8. Tullen per liter för icke musserande hvita viner på buteljer skall icke öfverstiga tullen per kilogram för hvita viner på fat med mer än 0,35 kronor.
Anmärkning till nr. 186 och 188. Lättnader, som medgifvas en tredje makt i fråga om tullbehandling af viner af något som helst slag, i synnerhet rödviner, skola, så länge de äga bestånd gentemot den tredje inakten, äfven tillämpas på de tyska hvita vinerna.
Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk: beredda, halfberedda härunder inbegripna: sulläder och bindsulläder samt hvalross- och flod- j hästhudar:
kärnstycken (renskurna); äfvensom maskin-
remläder............... 1 kilogram
andra slag:
i stycken af mindre netto vikt än 1 kg:
lackerade................ 1 kilogram
andra med undantag af gall- och silfverskinn j 1 kilogram
I
Handskar af läder eller skinn, ej särskildt nämnda j 1 kilogram
fri
fria
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
avis 127
avis 199 200
211 KartofFeln:
andere als die in Nr. 94 des allgemeinen Tarifs genannten, nicht zubereitet.......
Maiblumentreibkeime...........
im allgemeinen Tarif nicht besonders ge-
Gewächse nannt:
lebend ............
Anmerkung. Wiegt ein Gewächs mehr als 10 kg, so ist för das Mehrgewicbt der Zoll nur nach dem Satze von 3 Öre för 1 kg zn berechnen.
Couleur, anch in tester Norm, die keinen "Wei n c cist enthält.................ö _
[Wein^; ferner Beeren- und Fruchtsaft: in Fässern, grösseren oder kleineren in anderen Gefässen:
nichtschäumend]
Anmerkung zu Nr. 188. Der Zoll per Liter för nichtschäumende Weissweine in Flaschen soll den Zoll per Kilogramm för Weissweine in Fässern nicht uni mehr als 0,35 Kr. iibersteigen.
Anmerkung zu Nr. 186 und 188. Erleichternngen, die diitten Staaten fiir die Zollbehandlung von 'VVeinen. irgendweleher Årt, insbesondere von Rotweinen, eingeräumt werden, sollen, solange sie den dritten Staaten gegenuber bestehen, anch ant die deutschen Weissweine Anwendung finden.
Häute und Felle, nicht zum Pelzwerk gehörend: zugerichtete, halbzugerichtete darunter einbegriffen:
Sohlleder vind Brandsohlleder sowie Walrosshävvte vind Flusspferdhänte:
Kernstvicke (rein geschnitten); ferner Ma- i schinenriemenleder...........I
anderer Art:
in Stucken von geringerem Beingewicht als 1 kg: 1
lackiert .............
andere, mit Ausnahme von Gold- und Silber- I leder.................[
Handschuhe aus Leder oder Felt, nicht besonders ! genannt .............
frei
frei
56 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.
Nummer j
j i svenska Artiklarnas benämning,
j allmänna I ! taxan.
9] 9 | Drif- och transportremmar, snören samt slangar af
läder eller tarmar, äfven i förening med spanadsämnen; ryck-, slag- och syremmar; tekniska ladervaror, såsom öfverdrag till valsar, samt rahudskolfvar och packningar; äfvensom guldslagarhinna |
214 1 Väskor, med eller utan inredning och vägande per
stycke netto högst 0,5 kg., samt portföljer, plånböcker och portmonnäer af läder eller skinn, älven j i förening med annat material.........;
215 ! Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral, bälten j | och skärp samt delar till bälten, skärp eller hängs-
I len, allt försåvidt de utgöras af läder eller skinn, : 1 äfven i förening med annat material......
218 Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt andra I arbeten, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, åt j läder eller skinn, äfven i förening med annat material, såsom seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar m. in.; äfvensom fakt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt materialets beskaffenhet ....
Kvantitet för tullberäkningen.
1 kilogram j
1 kilogram
1 kilogram [
1 kilogram
j Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä, vikten af askar, papper och dylikt omslag mbe-
I räknad: „ ,,
andra än sådana, som synbarligen aro atsedda till paraplyer eller parasoller........
| Andra snickararbeten samt alla andra bearbetade I trävaror, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, äfven i förening med annat ämne än trä, härunder äfven inbegripna svarfvade, frästa och snidade arbeten, vägande per stycke netto mer än 2 kg.
1 kilogram
ur 250
arbeten, helt eller delvis belagda med massa, ofärgad eller färgad:
lister och ramar af inhemska träslag, polerade, bonade eller lackerade eller med annan ytbetäckning försedda, förgyllda, försilfrade eller bronserade dock undantagna .
1 kilogram
hungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
58 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
60 Kung!.. Majtts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
62 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Tullsats |
Kronor. Öre.
(Forts.: Papper.)
1 kg. Vid små band af spånadsämnen, alla slag, med Indika brefpapper, korrespondenskort och brefkuverter äro ombundna, såväl som vid dylika band eller beslag, afsedda för fasthållande af askens lock eller för askens tillslutande, fästes icke afseende vid tullbehandlingen. Likaså inverkar icke på tullbehandlingen, om askar o. dyl. äro försedda med inredning för anbringandet af olika slag eller storlekar af brefpappersark, korrespondenskort eller brefkuverter, såsom fackinredning, mellanväggar, klotsar o. dyl.
Nummer i svenska allmänna taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för tallberäkningen.
andra slag:
försedt med vattenmärke (äfven torrstäm-
pladt).................
linjeradt............. • • • •
icke försedt med vattenmärke och ej linjeradt färgadt annorlunda än i massan, hvartill med hvit färg bestruket, s. k. kriteradt, jämväl hänföres, förgylldt, försilfradt eller belagdt med j annan metall, fernissadt, lackeradt, försedt med j tryckta mönster i en eller flera färger, stansadt j
(ej i mönster)......... : •_ - .- - I
plisseradt och pressadt, såsom s. k. linneimitation, j
äfvensom kartongjfapper.........• • |
ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-, äfven imiteradt; impregneradt eller bestruket med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor, fett, vax, lim, j gummi och dylika till färger ej hänförliga äm- | nen, dock ej asfalt..............I
kilogram
kilogram
kilogram
18 10 10 i
kilogram
kilogram
kilogram
! Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller poler- } | papper ....................
Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.
a) Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda, att, därest varan väger under 350 gram per kvm., hänföres den till papper, eljest till papp.
b) Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp, som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende vid tullbohandlingen.
c) Papper i rullar tullbehandlas såsom papper, då bredden öfverstiger 20 cm. och äfven eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig bearbetning eller förarbetning, t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar, klistring af tändsticksaskar eller lindning af blomtråd styrkes.
1 kilogram
i
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Majfcs Nåd. Proposition Nr 204.
66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Nummer i svenska allmänna taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tullberäkningen.
Kronor.
Öre.
(Forts.: Arbeten af papp etc.)
hvit, färgad eller tryckt bomullsväfnad, utan verklig sömnad. En genom pressning åstadkommen imitation af sömnad skall icke anses såsom verklig sömnad.
b) Vid tullbehandling af förpackningskartonger med eller utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld, försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej heller vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna är förgylld, försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i mer än en färg.
Böcker, tryckta, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:
ur 328 böcker, icke eller icke till väsentlig del tryckta på svenska språket; äfvensom ordböcker ock grammatikor.................
333 Bilder, alla slag. som mångfaldigats genom tryck eller annorledes, oinfattade (äfven anbragta på annat material än papp eller papper), såsom etsningar, stålstick, kopparstick, träsnitt, ljustryck, oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder), litografier, fotografier, härunder inbegripna vykort och gratulationskort, alla slag, jämväl i sammansättning med annat ämne; äfvensom bilderböcker och målar böcker för barn, med eller utan förklarande text:
fria
vykort och gratulationskort, alla slag, jämväl i
sammansättning med annat ämne......
andra ....................
Anmärkning a. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta verket såsom del af detta.
Anmärkning b. Bestämmelsen i den allmänna taxan, att bilder, som underkastats ytterligare bearbetning, såsom pressning eller stansning, tullbehandlas som arbeten af papp, pappersmassa eller papper, äger icke tillämpning å följande artiklar:
1. vykort och gratulationskort,
2. bilder, som anbragts på annat material än papp, papper eller pappersmassa, samt
3. andra bilder, försåvidt som den ytterligare bearbetningen består i annat än stansning.
De under 1 och 2 nämnda artiklarna skola sålunda, äfven om de äro stansade, tullbehandlas enligt rubriken
1 kilogram 1 kilogram
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
69 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennang der Gegenstände.
Y erzollungsmasstab.
Zollsatz
Krönen. Öre
ans 328
(Noch: Waren ans Pappe nsw.)
oder bedrucktem Baumwollenstoff uberzogen, obne wirkliche Nähte. Eine durcb Pressung hervorgebrachte kunstliche Nachahmung von Näbten ist nicht als wirkliche Naht anzusehen. b) Bei der Verzollung von Yerpackungskartons, auch mit Einrichtung von Fächern, bleibt ein vergoldeter, versilberter, bronzierter oder gefärbter Rand oder eine solche Rånte ansser Betracht; ebenso ist die Beschaffenheit der Etikette ohne Einfluss, sofern diese nicht vergoldet, versilbert oder bronziert oder auch in mehr als einer Earbe gedruckt ist.
Biicher, gedruckte, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:
Btteher nicht oder nicht in wesentlichem Umfange in schwedischer Sprache gedrnckt; Wörterbucher und Grammatiken.........
Bilder aller Art, durch Drack oder sonstwie vervielfältigt, nicht eingefasst (auch ant anderem Material als Pappe oder Papier angebracht), wie Ätznngen, Stahlstiche, Kupferstiche, Holzschnitte, Liehtdrncke, Öldrucke, Decalcomania (Abziehbilder), Lithographien, Photographien, darunter einbegriffen Ansichtskarten und Gluckwunschkarten aller Art, auch in Yerhindung mit anderen Stoffen; ferner Bilderbiicher und Malbucher fur Kinder, auch mit etklärendem Text:
Ansichtskarten und Gluckwunschkarten aller Art, auch in Yerhindung mit anderen Stoffen andere ... ................
Anmerkung a. Bii der, die zu Bruckwerken gehören und mit diesen eingefiihrt werden, werden mit den Bruckwerken als ein Tei! davon behandelt.
Anmerkung b. Die Bestimmung im allgemeinen Tarif, dass Bilder, die einer weiteren Bearbeitnng wie Pressen oder Stanzen nnterzogen worden sind, als "Waren aus Pappe, Papier oder Papiermasse verzollt werden, iindet auf foigende Waren keine Anwendung:
1. Ansichtskarten und Gluckwunschkarten,
2. Bilder, die auf anderem Material als Pappe, Papier oder Papiermasse angebracht sind,
3. andere Bilder, insoweit sie einer anderen Bearbeitung als Stanzen nnterzogen worden sind.
Die unter 1 und 2 genannten Waren werden infolgedessen, auch wenn sie gestanzt sind, nach Nr. 833 verzollt.
frei
kg
70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
73 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennung der Gegeustände.
Yerzollungs-
masstab.
Zollsatz
Krönen. Öre
348 und 349
(Nocli: Grewebe.)
Anmerkung. Kleiderstoffe ans 'Wolle, im Gewichte von 300 g oder mehr auf 1 m im Geviert und Fäden ganz eder teilweise aus Seide entbaltend, werden als Gewebe aus Wolle angesehen, sofern die Seide höchstens 3 v. H. des Gesamtgewichts des Gewebes beträgt. Der Ermittlung des zulässigen Prozentgebalts an Seide wird bei Fäden teilweise aus Seide nur das Gewicht der in diesen Fäden enthaltenen Seide zugrunde gelegt.
Anmerkung zu den Nrn. 342 bis 346 des allgemeinen Tarifs. Ein Gewiehtsabzug wird gewährt för solche auf Brettern befestigte Eisengestelle mit Haken, worauf gewisse Felbel-, Plusch- und Samtgewebe zum Schutze während der Beförderung aufgehakt werden.
Bänder, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: 347 Felbel-, .Husch- und Samtbänder aus Seide allein oder in Yerbindung mit anderen Spinnstoffen . anderer Art:
aus Seide allein oder in Yerbindung mit höchstens 15 v.. H. anderen Spinnstoffen (Bänder
aus Glanzseide)...............
aus Seide in Verbindung mit mehr als 15 v. H. anderen Spinnstoffen (Bänder aus Halbseide) .
Anmerkung. Zu den Bändern gehören ausser den eigentlichen Bändern, d. h. den auf dem Bandsiuhl hergestellten Geweben mit Kette und Einschlag, auch sogenannte kiinstliche Bänder, bestehend aus in Bandform geordneten, längslaufenden und zusammengeklebten Spinnfasern oder Garnen sowie in Bandform von höchstens 20 om Breite geschnitienen Geweben, mit Ausnahme von Spitzengeweben und Tull.
Waren, die wegen ihrer sonstigen Beschaffenheit als Bänder zu behandeln sind, werden, auch wenn sie mustergewebt oder mit nicht geraden Kanten versehen sind, als Bänder verzollt.
Schniire und audere Bosamentierwaren, im allgemeinen_ Tarif nicht besonders genannt, aus Seide . allein oder in Verbindung mit anderen Spinn- ! stoffen, auch mit Einlagen aus Holz, Metall und i dergleichen:
350^und geflochtene, bandähnliche Schnure ohne Einlagen 351 und mit geraden Kanten sowie ohne anderes j
Muster als solches, das durch farbiges Garn i oder farbigen Zwirn hervorgebracht ist:
aus Seide allein oder in Verbindung mit j höchstens 15 v. H. anderen Spinnstoffen
Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.
74 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
76 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
80 Kung1. Maj ds Nöd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
84 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
86 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
87 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
masstab.
Zollsatz
Krönen. Öre
504 Bänder, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt
Anmerkung. Våren, die Trogen ihrer sonstigen Beschaffenheit als Bänder zu behandeln sind, werden, auch wenn sie mustergewebt oder mit nicht geraden Kanten versehen sind, als Bänder verzollt.
Schniire nnd andere Posamentierwaren, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, mit Einlagen ans Holz, Metall nnd dergleichen oder ohne solche:
geflochtene, bandähnliche Schniire, ohne Einlagen und mit geraden Kanten sowie ohne anderes Muster als solches, das dnrch gefärbtes Garn oder gefärbten Zwirn hervorgebracht ist. . .
Anmerkung. Nach dieser Nummer werden auch solche geflochtene, bandähnliche Schniire mit geraden Kanten verzollt, welehe lediglich aus Spinnstoffen oder Gespinsten bestehende Einlagen haben.
[anderer Art]
Anmerkung. Besatz- und Garnierungsgegenstände, nicht pliischartig, die in der Kette oder im Schnss geflochtene, bandähnliche Schnure mit geraden Kanten, auch mit Einlagen von Spinnstoffen oder Gespinsten, enthalten nnd allein aus diesem Grunde unter Nr. 499 fallen wiirden, werden nach Nr. 498 verzollt.
Strumpfstuhlarbeiten und andere durch Wirken, Stricken oder Knupfen hergestellte Waren, nicht zu einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs gehörend:
Striimpfe..................
Handschuhe, auch genäht aus Geweben ....
Unterkleider das Dutzend höchstens 1 kg wiegend...................
Pischernetze und Netze fur technische Zwecke, Hängematten, Tauwerk und Seile, auch in Yerbindung mit anderen Stoffen............
Gespinstwaren in Yerbindung mit Kautschuk.
Gewebe und andere Gespinstwaren, imprägniert oder iiberzogen mit Kautschuk oder vereinigt mitteis Kautschuklösung oder durch Kautschukzwischen-
kg
88 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
89 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Yerzollungs-
masstab.
Zollsatz
Krönen. Öre.
(Noch: Gewebe.)
lagen; auch elastische Gespinstwaren aller Art, enthaltend Stränge (Fäder) aus Kautschuk: anderer Art als die in Nr. 506 des allgemeinen Tarifs genannten:
keine Seide enthaltend..........
Gespinstwaren, wasserdichte usw.
Gewebe und andere Gespinstwaren, wasserdichte, belegt oder imprägniert mit anderer Masse als Kautschuk, darunter einbegriffen Wachstuch sowie gefirnisste oder lackierte Gewebe: Fussbodenbelag, Linoleumbelag darunter ein-
begriffen anderer Art
Anmerkungen zu Abschnitt VIII A bis F des allgemeinen Tarifs.
a) Farbige Streifen im Gewebe, die ausschliesslich als Anbalt beim Zuschneiden oder Nähen, ferner farbige Streifen neben den Kanten, die lediglicb als Unterscbeidungsmerkmal fiir die einzelnen Fabrikate dienen, bleiben bei der Zollbehandlung von Geweben ausser Betracht.
b) Bei der Yerzollung von Geweben bleibt die Beschaffenheit der Webekanten unberucksichtigt.
Näh- lind andere Arbeiten, nicht besonders genannt, aus Gespinstwaren; Kute (Nr. 514bis 582).
514 Gespinstwaren, zugeschnitten oder ausgestanzt, aber ohne Näharbeit, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt; ferner Gespinstwaren, gesäumt oder mit Kantenband versehen, aber ohne andere Näharbeit, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt: wie die Gespinstwaren, woraus sie hergestellt sind, mit einem Zuschlag von 10 v. H. des Zollbetrags.
Anmerlcung 1. Zu den gesäumten und mit Kantenband versebenen Waren obne andere Näharbeit werden aucb solcbe gerechnet, die in unmittelbarem Zusammenhange mit dem Saume eine einfacbe Hoblnaht haben.
Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.
kg
90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Propsitoion Nr 204.
92 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
94 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
96 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
97 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
masstab.
Htite, fertige oder halbfertige:
anderer Art als mit Blumen oder Federn geschmiickte Frauenhiite: aus anderen Stoffen als den in den Nrn. 577 bis 580 des allgemeinen Tarifs genannten:
581 nicht ausgeriistet, auch Miitzen, genäht
aus Geflechten der Nr. 572 des allgemeinen Tarifs, sowie sogenannte Filzstumpen aller Art..........
582 anderer Art..............
Waren aus weichem Kautschuk:
593 Platten von höchstens 10 mm Stärke (Gummituch)
mit Einlagen oder Umlagen von Spinnstoffen oder Metall; anderes Packungs- und Dichtungsmaterial sowie Packungen aus weichem Kautschuk in Verbindung mit Spinnstoffen, Asbest oder Metall oder aus Spinn- oder anderen Stoffen in Verbindung mit Kautschuk; auch Platten und andere Packungen aus Asbest in Verbindung mit Spinnstoffen oder aus Spinnstoffen oder Asbest in Verbindung mit Stearin, Talg, Talk und ähnlichen Stoffen............
594 Huf- und andere Puffer, Platten, Packungen und
JDichtungen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt ...................
Fussbodendecken, Stopfen, massive Radkränze, auch in Längen, Nähmaschinenringe, Ventile, Ventilkugeln sowie im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte Kautschukwaren zu industriellen Zwecken, alles in oder ohne Verbindung mit
anderen Stoffen; auch Stränge ........
Schläuche und Röhren, auch in abgepassten Längen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:
597 andere als die in den Nrn. 595 und 596 des
allgemeinen Tarifs genannten, auch in Verbindung mit anderen Stoffen.......
Anmerkung. Hierher gehören auch sogenannte Innenschläuche, welche nnmontiert oder nicht zusammengesetzt ohne Ventilklappen und Ventile eingefuhrt werden.
598 Treib- und Transportriemen aus Kautschuk, Guttapercha oder Balata, auch in Verbindung mit
Bihang till Eiksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.
Zollsatz
Krönen. Öre
1 Stuck
98 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
100 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
102 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
104 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.
(Forts.: Rör o. s. v.)
bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade rör delar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar och sifoner samt slussventiler till rör, hänförliga till nr. 666 ..............
Anmärkningar till nr. 666—668.
a) För emaljerade rör ocli rördelar utgår en tilläggstull af 1 kr. 50 öre per 100 kg.
b) Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören anses såsom bearbetade.
Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan eldstad, samt kaminer, ej särskild!; nämnda, värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kaloriferer, radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings- och andra galler, spjäll och dragluckor till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor, kastruller, pannor och krubbor, serverings- och trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne, soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor, spottlådor, tvätt- och diskbord, afloppstrattar, vattenlås, badkar samt andra dylika gröfre för hushållet och renhållningen afsedda, i allmänna taxan ej särskildt nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket, grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbart gods; äfvensom gjutna delar till sådana föremål:
emaljerade, förnicklade eller förtenta andra slag............
Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskapsoch paraplyställ, bord, ej särskildt nämnda, etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor, strykoch pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor och pianorullar, luftväxlingsventiler och spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbart gods:
emaljerade, förnicklade eller förtenta.....
100 kilogram
1 kilogram 1 kilogram
andra slag
1 kilogram 1 kilogram
50:
10 05 i
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
105 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Yerzollungs-
masstab.
: (Noch: Röhren usw.)
668 bearbeitet, darunter aucb Röhrenteile mit Gewinden einbegriffen; ferner Feuerhähne, Brunnen aus robem Eisen und Siphons sowie Schliess-
ventile zu Röhren der Nr. 666 ........
Anmerkungen zu den Nrn. 666 bis 668.
a) För emaillierte Röhren und Röhrenteile ist ein Zollzuschlag von 1 Kr. 50 Öre för 100 kg zu erheben.
b) Das Ebendrehen der Flanschen an den Röhren hat nicht die Behandlung der Röhren als bearbeitete zur Folge.
Herde, Öfen,. Wasserwärmer, mit oder ohne Feuerstelle, sowie Kamine, nicht besonders genannt, Wärme- oder Tiefdruckkessel, Kammflanschenröbren, Kaloriferen, Radiatoren oder W ärmeelemente, Tor-, Ventilations- und andere Gitter, Ofenklappen und Zieliklappen zu Feuerberden, Ofenrahmen, Mörser, Töpfe, Kasserollen, Pfannen und Krippen, Anrichte- und Gartentische, aucb in Verbindung mit anderen Stoffen, Sofas und Stilhle, aucb in Verbindung mit Holz, Fusskratzer, Spucknäpfe, Wasch- und Spliltiscbe, Ablauftrichter, Wasserverschliisse, Badewannen sowie andere derartige, gröbere ftir Hausbalt und Reinigung bestimmte, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte Gegenstände, Treppen, Treppenstufen, Stakete, Grabmale, Laternenarme sowie Dach-, Wand- und Kellerfenster, alle, soweit sie in der Hauptsacbe in nicht schmiedbaren Stucken bestehen; ferner gegossene Teile zu solchen Gegenständen:
670 emailliert, vernickelt oder verzinnt......
671 anderer Art.................
Kopierpressen und Teile dazu; auch Ständer fur Feuergeräte und Regenschirme, Tische, nicht besonders genannt, Etageren und Blumenständer, Gartenurnen, Plätt- und Biigeleisen, nicht besonders genannt, Möbelrollen und Pianorollen, Lufterneuerungsventile, Spultröge und Teile zu solchen Gegenständen, allé, soweit sie in der Hauptsache | in nicht schmiedbaren Stucken bestehen:
672 emailliert, vernickelt oder verzinnt......
673 j anderer Art.................
Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.
100 kg
Zollsatz
Krönen. Öre
so
kg
106 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
108 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
no
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 204,
112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
116 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
810 812
(Noch: Tiirschlösser usw.) edlen Metallen, ohne Lackierung eder andere j Elächenbeaeckung, allé mit den zngehörigen ! Schliisseln oden okne solche; auch Ttirschliesser, ! nicht ver nickel! eder lackiert lind nicht mit hus- I serer Anordning aus anderen Metallen als Eisen j versehen...................
Schlösser, nicht zur vorhergehenden Nummer gehörend, aus Eisen, auch in Yerbindung mit anderen unedlen Metallen, alle mit den zugehörigen Schliisseln oder ohne solche; Kassen- oder Ant- i bewahrungsfächer sowie Schränke zu Schliisseln | ftir Kassengewölbe, Kassenschränke oder Kassen- i fächer; auch Ttirschliesser, nicht besonders genannt j
Scharniere, Eckeisen, Haspen, Krampen lind andere ähnliche Beschläge, im allgemeinen Tarif nicht j besonders genannt, för Hettande lind Möbel: vernickelt, vermessingt oder galvanisch bronziert j
anderer Art
Elektrische Härteöfen; Kochapparate, Plätt- und ! Biigeleisen, eingerichtet zur Erhitzung mitteis ! flussiger Feuerung oder Elektrizität, elektrische i Kamine, sowie tragbare Herde, Kocher und Ka- ; mine fur Heizung mit gasförmiger oder flussiger | Feuerung, mit zugehörenden Lumpen aus Eisen i
Anmerkung zu Abschnitt XII A des allgemeinen T drifs.
Ist bei Eisenwaren hier vorstehend zwisehen bearbeitet I und unbearbeitet nnterschieden, okne dass die Art der Bearbeitung näher angegeben wird, so ist die Ware dana als bearbeitet anzusehen, wenn ihre Oberfläche oder irgendein Teil davon einer besonderen Bearbeitung unterzogen oder ihre Form verändert norden ist. Yoraussetzung ist dabei, dass als Zweck der Bearbeitung oder Formyeränderung angesehen werden bann die Yerwendbarmaehung der Ware för ihre besonderen Zwecke, die Hebung ihres Anssehens åder — mit den nntenerwähnten Ausnahmen — der Schutz der Ware gegen Rost.
Zn den bearbeiteten gehören sonach alle ganz oder teilweise gefeilten, gefrästen, abgedrehten, gebohrten, gestanzten, gehobelten, geschliffenen, polierten, dnrch Öluberzug lind Brhitzen mit einer gleichmässigen granen, braunen oder anderen Farbe versehenen, in der Scheuertrommel gereinigten; weiter alle ganz oder teilweise bemalteD, ge-
30 i
120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
flrnissten, lackierten, emaillierten, mit anderen unedlen Metallen oder Legierungen aus unedlen Metallen iiberzogenen (jedoch mit den im Kopfe der Nrn. 709 und 710 des allgemeinen Tarifs genannten Ausnalimen), ferner alle mitteis Nieten lind Schrauben oder ant ähnliehe Weise zusammengefiigten Waren. Auch das mehr oder mindar vollständige Entfernen der roben Oberfläche nåck dem Gosse, dem Schmieden oder Walzcn bat zur Folge, dass der Gegenstand als bearbeitet behandelt wird.
Als Bearbeitung wird dagegen nicht angeseben das Anscbneiden von Gewinden, das Abschneiden, das Yergrössern (svällning) oder Verkleinern (strypning) der Rohrenden, die Bearbeitung eines Gegenstandes an gewissen Stellen bei und zwecks der Priifung auf Fehlerfreiheit, das Entfernen des Gluhspans durcb Beizen in Säure, das Beseitigen der Gussnähte und Ansätze sowie anderer Gussfehler; (las Ebenen der Brucbflächen sowie das Abstechen der verlorenen Köpfe, Eingiisse und Stege sowie ein Uberstreichen mit Öl, Ölfarbe, Teer, Asphalt oder Graphit, sicbtlicb nur zu dem Zwecke, den Gegenstand gegen Rost zu schutzen.
Kupfer und daraus mit Zink, Zinn oder anderen unedlen Metallen hergestellte Legierungen, wie Messing, Bronze, Neusilber, Britanniametall usw: Waren daraus, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:
Dräll t:
gewalzt oder gezogen:
von rundem, qnadratischem, rechtwinkligem oder sechskantigem Durchschnitt; auch sogenannter Trolleydraht (Kontaktdraht):
852 von 0,5 mm oder mehr in der grös-
sten Abmessung des Querschnitts, ohne IJberzug aus anderen unedlen Metallen; auch sogenannter drillierter Draht von höchstens 1 mm im Durchmesser.....
853 anderer Art, nicht besonders genannt
854 von anderem Durchschnitt......
versehen mit Manteln aus Blei oder anderen Metallen, mit oder ohne Armierung, auch in Ver binäring mit anderem Material; ferner mit derartigen Manteln versehene elektrische Leitungskabel oder Seile, mit oder ohne Armierung:
Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 159 Höft.
kg
122 Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
124 KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
126 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
128 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
130 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Nummer i svenska allmänna taxan.
948 Artiklarnas benämning.
Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare (ej verktyg) utan stabbe och därtill hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitnings-, tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner; press-, stans-, klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner — härunder inbegripna golfreringsmaskiner samt pressar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, såsom prägel-, förgyllnings-, glatt- och packpressar samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri- och bleckslagerimaskiner, alla slag, ej här förut nämnda; äfvensom form- och delningsmaskiner, alla slag, samt knådningsmaskiner:
andra slag än för hand- eller fotkraft:
vägande per stycke netto högst 1,000 kg. . .
per stycke netto mer än 1,000 kg.,
mer än 5,000 kg..........
per stycke netto mer än 5,000 kg., till nr. 939 i allmänna taxan hän-
vägande men ej vägande och ej förliga
Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500 kg,, samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner för bearbetning af metaller, andra maskiner, afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner; äfvensom särskildt inkommande dockor (spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor och indelningsapparater:
vägande vägande ej mer vägande ej mer vägande ej mer vägande ej mer vägande
per stycke netto högst 250 kg.....
per stycke netto mer än 250 kg., men
än 1,000 kg.............
per stycke netto mer än 1,000 kg., men
än 2,000 kg.............
per stycke netto mer än 2,000 kg., men
än 5,000 kg.............
per stycke netto mer än 5,000 kg., men
än 10,000 kg.............
per stycke netto mer än 10,000 kg. . .
Kvantitet för tullberäkningen, i
Tullsats
I Kronor. Öre
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram 100 kilogram
Kungl. Maj:(s Nåd. Proposition Nr 204.
132 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
134 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
136 Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
137 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs. I
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
masstab.
aus 982
| Kurbelachsen lind Kurbelstangen aller Art:
blank gedreht oder sonst fein gearbeitet.....
andere ....................
| Walzen zu Getreide- und Ölkuchenquetschen sowie | Mahlscheiben, aller Art, zu Sckrotmiihlen ....
Walzen und Walzzylinder im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:
nicht bearbeitet...............
bearbeitet:
mit Uberzug ans Kautschuk; ebenso aus Eisen in Yerbindung mit anderen unedlen Metallen anderer Art ausser solchen aus Kupfer oder Kupferlegierungen............
Roll- und Kugellager: fein gearbeitet:
bei einem Stuckreingewichte von höckstens 1 kg bei einem Stuckreingewichte von mehr als 1 kg,
aber nicht mehr als 15 kg.........
bei einem Stuckreingewichte von mehr als 15 kg
Transmissionen, darunter einbegriffen glatte Wellen (mit Keilnuten oder in anderer Weise angepasst), Lager, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, und Lagerbiicksen, Sehwungräder (ohne Regulatoren), Riemen- und Seilscheiben, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, sowie Zannräder mit unbearbeiteten Zähnen:
bei einem Stuckreingewichte von höckstens 500 kg bei grösserem Gewicht............
Anmerlcung zu den Nrn. 988 und 989. Zwei oder mehrere ziisammen eingehende Transmissionsteilc werden als em Stuck angesehen, wenn sie aus einer Welle mit darauf montierten anderen Transmissionsteilen bestehen.
Armaturen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, fiir Maschinen, Apparate und Rohrleitungen, lose oder fiir sich eingehend, wie Yentile und Hanne, Dampfpfeifen, Schmierapparate, Abscheider und Ableiter fiir Kondenswasser oder Öl, Pulsometer und hydraulische Widder, Zentrifugalregulatoren und Mischapparate fiir Badeeinrichtungen; ebenso Injektoren und Ejektoren:
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Käft.
100 kg
Zollsatz
Krönen. Öre
10 G
138 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
139 Nummer des schwedischen allgemeinen Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
(Noch: Armaturen usw.)
in der Hauptsache aus Eisen: im Stuckreingewichte von höchstens 5 kg . . im Stuckreingewichte von mehr als 5 kg, aber
nicht mehr als 50 kg..........
im Stiickreingewickte von mehr als 50 kg . . anderer Art...............
Verzollungs-
masstab.
Zollsatz
Krönen. Öre.
100 kg
50 Anmerkungen zum Abschnitt XIII A des allgemeinen Tarifs.
1. Die Zoilsätze gelten, wo anderes nicht vorgeschrieben ist, fur Maschinen, ganze oder in Teile zerlegte, selbst wenn einige weniger wesentliche Bestandteile fehlen.
Beim Anmelden von in Teile zerlegten Maschinen zur Verzollung oder zur Niederlage soll der Wareneigentumer in dem Masse, wie dies als Anleitung för die Zollbehandlung erforderlich ist, eine erläuternde Beschreibung und ein Verzeichnis der Teile nebst Abbildung beibringen, woraus zu ersehen ist, dass die Teile zusammen eine Maschine bilden.
2. Der TJmstand, dass eine Maschine in Teile zerlegt eingefiihrt wird, die mit verschiedenen Gelegenheiten eingehen, hindert nicht, dass der för die Maschine als Ganzes geltende Zollsatz angewendet wird, sofern der Wareneigentiimer dieses beantragt.
Elektrische Maschinen und Apparate usw. (Abschnitt XIII B, Nrn. 996 bis 1019).
Elektrische Maschinen, wie Generatoren, Motoren und Umformer; auch Transformatoren und Drosselspulen:
im Stuckreingewichte von:
996 höchstens 50 kg.............
997 mehr als 50 kg, aber nicht mehr als 100 kg
mehr als 100 kg, aber nicht mehr als 500 kg
mehr als 500 kg, aber nicht mehr als 3 000 kg
mehr als 3 000 kg .............
Anmerlcung zw den Nrn. 996 bis 1000. Die dem Abschnitt XIII A angefiigten allgemeinen Anmerkungen 1 und 2 sollen, soweit anwendbar, auch för die elektrischen Maschinen gelten.
140 Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
142 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
144 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
145 Nummer des sehwedischen allgemeinen larifs.
Zollsatz
verzollungs
masstab.
Benennung der Gegenstände
K ronen. Ore
Schwefelsäure und Schwefelsäureanhydrid Chromalaun
1064 aus 1080 1081
— 60
aus 1117
aus1125
[Kaliumsulfat, Natriumsulfat (Glaubersalz), Natrium bisulfat, Ammoniumsulfat (schwefelsaures Ammoniak), Gips, gefällt (Calciumsulfat) sowie Magnesiumsulfat (schwefelsäure Magnesia); ebenso Natriumsulfit (schwefligsaures Natron), Natriumbisulfit, Natriumhyposulfit (unterschwefligsaures Natron) und Natriumhydrosulfit]
Anmerkung. Salze der Formaldehydsulfoxylsäure oder formaldehydkydroscliwefligen Säure, wie Rongalit, sowie andere ähnliche Brodukte, z. B. Hyraldit, Bind nach Nr. 1081 zollfrei.
Erdfarben:
andere (als Kreide), gebrannt, gemablen oder geschlämmt, trocken oder in Teigform......
Bleiweiss, Zinkweiss (Zinkoxyd), Zinksulfidweiss (Lithopon), Barytweiss (Permanentweiss, blanc fixe), Mennig, Zinnober, Ultramarin, Kobaltfarben, wie Kobaltoxyd, auch Berliner Blau (Pariser Blau)
Bronzepulver, auch Brokatbronze, sowie Glimmerbronze (gepulverter Glimmer), weiss oder farbig, das Gewicht der unmittelbaren Umschliessung eingerechnet:
in Packungen von mindestens 0,5 kg Bohgewicht in Packungen von geringerem Bohgewicht . . .
[Indigo, auch kiinstlicher, sowie andere Indigofarbstoffe]
Anmerkung. Knnstlicher (synthetischer) Indigo ist wie natiirlicher zu behandeln.
Auszuge von pflanzlichen Farbstoffen, flussig oder fest
aus 1126 Alizarin- sowie Anilin- und andere Teerfarben, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, ausser Schwefelfarben.................
Teerfarben undFarbenausziige mitZusatz vonlösenden oder beizenden Stoffen, wie Essigsäure, Acetin, Gerbsäure oder Alaun oder anderen Metallsalzen: 1128 in kleineren Packungen, die fur den Blomhandel
bestimmt sind (sogenannte hemfärger), ....
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Hälft.
Ö
»
frei
frei
frei
frei
146 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
147 Zollsatz
Krönen. Ore
frei
frei
frei
148 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .204.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
150 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
152 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
153 Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.
154 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet denna dag af handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och Tyska riket hafva de båda parternas fullmäktige öfverenskommit om följande anmärkningar, förklaringar och aftal att intagas i detta protokoll:
Till artiklarna 1, 3 och 6.
1. Utan hinder af bestämmelsen i artikel 1 första stycket skall en hvar af de bägge traktatslutande parterna äga föreskrifva, att den andra partens undersåtar, liksom alla andra utlänningar, om de vilja drifva handel eller näring i landet, härtill måste inhämta regeringens tillstånd. Det skall äfven stå en hvar af parterna fritt att för den andra partens undersåtar, likasom för alla andra utlänningar, göra tillståndet till utöfvande af handel och näring beroende däraf, att säkerhet ställes för de skatter, som efter hvad antagas kan skola komma att utgöras.
2. Det är vidare öfverenskommet, att genom bestämmelserna uti denna traktat ingen inskränkning äger rum uti någon af de traktatslutande parternas rätt att vare sig på grund af domstols beslut eller af hänsyn till statens inre eller yttre säkerhet eller till den allmänna ordningen samt i synnerhet med hänsyn till fattig-, sundhets- och sedlighetspolisväsendet i
Schlussprotokoll.
Bei der am heutigen Tage stattgehabten Unterzeichnung des Handels- und Schiffahrtsvertrags zwischen Schweden und dem Deutschen Reiehe haben die beiderseitigen Bevollmächtigten folgende Bemerkungen, Erklärungen und Verabredungen in das gegenwärtige Protokoll niedergelegt:
Zu den Artikeln 1, 3 und 6.
1. Durch dieBestimmung des ersten Absatzes des Artikels 1 soll keiner der beiden vertragschliessenden Teile behindert sein vorzuschreiben, dass die Angehörigen des anderen Teiles ebenso wie alle anderen Ausländer, wenn sie iin Lande Handel oden Gewerbe betreiben wollen, hierzu die Genehmigung der Staatsregierung einholen miissen. Es bleibt auch unbenommen, för die Angehörigen des anderen Teiles ebenso wie för alle anderen Ausländer die Zulassung zum Handels- und Gewerbebetrieb von einer Sicherstellung der voraussichtlich zu entrichtenden Steuern abhängig zu machen.
2. Es besteht ferner Einverständnis, dass dem Rechte eines jeden der vertragschliessenden Teile, Angehörigen des anderen Teiles entweder infolge gerichtlicher Yerfugung oder aus Grunden der inneren oder äusseren Sicherheit des Staates oder auch aus polizeilichen Grunden, insbesondere aus Grunden der Armen-, Gesundheits- und Sittenpolizei, den Auf-
155 Kungl. Maj:ts Nåd.
särskilda fall förvägra den andra partens undersåtar rätt till uppehåll i landet.
3. Det är slutligen öfverenskommet, att bestämmelserna uti artiklarna 1, 3 och 6 icke skola hafva tillämpning på gårdfarihandlare och andra personer, hvilka draga omkring och utöfva sitt yrke; dessa näringsidkare skola behandlas på samma sätt som mest gynnad nations undersåtar, hvilka utöfva samma yrke.
Till artikel 3.
Med afseende å säkerhet för rättegångskostnadsersättning och beträffande befrielse från rättegångsafgifter skola afdelningarna 3 och 4 i den internationella öfverenskommelsen om vissa till civilprocessen hörande ämnen den 17 juli 1905 lända till efterrättelse.
Till artikel 6.
1. Den afgift, som i Sverige upptages från tyska handelsresande för den i första stycket af artikel 6 angifna verksamheten, skall icke öfverstiga ett belopp af 100 kronor för en tidrymd af SO dagar och, om verksamheten utöfver de första 30 dagarna utan afbrott fortsattes, icke öfverstiga ett belopp af 50 kronor för hvarje i omedelbar anslutning därtill kommande tidrymd af 15 dagar.
2. Tyska handelsresande i Sverige skola vara förpliktade att på den plats, hvarest de först utöfva sin verksamhet i landet, inför vederbörande polismyndighet för visering förete det bevis, som emot erläggande af afgiften för dem utfärdas; i öfrigt är det tillräckligt, att de
Proposition Nr 204.
enthalt im einzelnen Fälle zu versagen, durch die Bestimmungen des gegenwärtigen Yertrags kein Eintrag geschieht.
3. Es besteht endlich Einverständnis, dass die Bestimmungen der Artikel 1, 3 und 6 amf Hausierer und andere Personen, welche ein im Umherziehen ausgeiibtes Gewerbe betreiben, keine Anwendung finden; diese Gewerbetreibenden sollen ebenso behandelt werden wie die Angehörigen des meistbegiinstigten Ländes, die dasselbe Grewerbe betreiben.
Zu Artikel 3.
Bezuglich der Sicherstellung der Prozesskosten und bezuglich des Armenrechts sollen die Abschnitte III und IY des internationalen Abkommens iiber den Zivilprozess vom 17. Juli 1905 massgebend sein.
Zu Artikel 6.
1. Die Abgabe, die in Schweden von deutschen Handlungsreisenden fiir die im Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete Tätigkeit erhoben wird, soll den Betrag von 100 Krönen fur einen Zeitraum von 30 Tagen und, wenn die Tätigkeit iiber die ersten 30 Tage ohne Unterbrechung fortgesetzt wird, den Betrag von 50 Krönen fur jeden sich unmittelbar anschliessenden Zeitraum von 15 Tagen nicht iiber steigen.
2. Die deutschen Handlungsreisenden in Schweden sollen verpflichtet sein, das Patent, das ihnen gegen Entrichtung der Abgabe ausgefertigt wird, am Orte ihrer ersten Tätigkeit im Lande der zuständigen Polizeibehörde zur Yisierung vorzulegen; im iibrigen gentigt es, dass sie
156 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
för kontroll medföra beviset, utan att förnyad visering på andra af dem besökta platser är erforderlig.
3. Under samma villkor som för prof, som af handelsresande införas, medgifves befrielse från in- och utförselafgifter äfven för sådana i och för sig tullpliktiga varor, hvilka eljest införas som prof från Tyskland till Sverige eller från Sverige till Tyskland.
4. Tyska handelsresande må i Sverige resa med ostämplade prof af arbeten af ädla metaller. De äro förpliktade att åter utföra dessa prof inom sex månader och att ställa säkerhet för uppfyllandet af denna förpliktelse. Det belopp, för b vilket säkerhet skall ställas, må icke öfverstiga vid silfverarbeten den dubbla och vid guldarbeten den femdubbla tullafgiften. Genom säkerhetens förfallande uteslutes icke laga beifran af öfverträdelser emot gällande bestämmelser angående handel med arbeten af ädla metaller.
das Patent zur Kontroll mit sich fuhren, ohne dass an den anderen von ihnen besuohten Orten eine abermalige Yisierung erforderlich ist.
3. Unter den gleichen Bedingungen wie fur Muster, die von Handlungsreisenden eingebracht werden, vard die Befröning von Eingangs- und Ausgangsabgaben auch för diej enigen an sich zollpflichtigen Waren zugestanden, welche sonst als Muster aus Deutschland nach Schweden oder aus SchwedennachDeutschland eingebracht werden.
4. Die deutschen Handlungsreisenden durfen in Schweden mit unpunzierten Mustern von Edelmetallwaren reisen. Sie sind verpflichtet, diese Muster binnen sechs Monaten wieder auszufuhren, und haben die Erfiillung dieser Yerpflichtung sicherzustellen. Der sicherzustellende Beting soll bei Silberwaren das Doppelte, bei Goldwaren das Fiinffache des Zollbetrags nicht iibersteigen. Durch Yerfall der Sicherheit wird die strafrechtliche Yerfolgung von Zuwiderhandlungen gegen die geltenden Bestimmungen, betreffend den Handel mit Edelmetallwaren, nicht ausgeschlossen.
Till artikel 7.
1. Vid behandlingen i Sverige af arsenikhaltig^ varor skola under traktatens giltighetstid följande nu tillämpande grundsatser allt fortfarande komma till användning:
Förbudet mot omsättning af arsenikhaltiga varor skall inskränkas till sådana varor, hvilkas arsenikhalt öfverstiger en till siffran fastställd maximumkvantitet. För fastställande af denna gräns skall
Zu Artikel 7.
1. Bei der Behandlung arsenikhaltiger Waren in Schweden werden wäbrend der Dauer des Yertrags die folgenden bisher angewendeten Grundsätze auch ferner beobachtet werden:
Das Yerbot des Yertriebes arsenikhaltiger Waren soll auf solche Waren beschränkt werden, deren Gehalt an Arsenik eine ziffermässig festzusetzende Höchstmenge iibersteigt. Fiir die Be-
157 Kungl. Maj:ts Nåd.
endast hänsyn till skydd för mänsklig hälsa vara bestämmande. Blotta befintligheten af en arsenikspegel skall icke utgöra grund för förbud.
Undersökningen af arsenikhalt skall äga rum endast genom en särskildt kvalificerad sakkunnig. Åtnöjes varuägaren icke med dennes utlåtande, äger han rätt att inhämta en annan dylik sakkunnigs utlåtande. Afvika de båda utlåtandena från hvarandra, skall från ett fackvetenskapligt institut inhämtas nytt utlåtande, hvilket blifver afgörande.
2. Där varor, som vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan enligt i Sverige gällande giftstadga icke må hållas till salu, återutföras af den, som varan infört, skall, om föreskrifna särskilda förutsättningar äro förhanden, rätteligen debiterad och erlagd tullafgift restitueras.
3. Ä svensk sida är man beredd att så snart som möjligt fullborda den redan påbörjade revisionen af förordningen den 9 november 1888, angående införsel af varor med oriktig ursprungsbeteckning.
Till artikel 8.
I. Tariffer A och JB. — Införseltullar i häda länderna.
Såframt de denna traktat bilagda tariffer A och B göra den tull, som skall
Proposition Nr 204.
stim mung dieser Grenze wird allein der Schutz der menschlichen Gesundheit massgebend sein. Das blosse Yorhandensein eines Arsenikspiegels soll das Verbot nicht begriinden.
Die Prufung auf den Arsenikgehalt soll nur durch einen besonders qualifizierten Sachverständigen erfolgen. Ist der Warenbesitzer mit dem Gutachten nicht einverstanden, so soll er das Recht haben, das Gutachten eines anderen derartigen Sachverständigen einzuholen. Weichen die beiden Gutachten voneinander ab, so wird das Gutachten eines fachwissenschaftlichen Instituts eingeholt werden, das endgiiltig ist.
2. Wenn Waren, die nach dem Ergebnis gehöriger Untersuchung Arsenik oder einen anderen Giftstoff in solcher Menge enthalten, dass die Ware nach der in Schweden geltenden Giftordnung nicht zum Yerkauf gehalten werden dart, von dem Wareneinfiihrer wieder ausgefiihrt werden, sollen beim Yorhandensein der etwa vorgeschriebenen besonderen Yoraussetz ungen die vorschriftsmässig zur Last geschriebenen und bezahlten Zölle zuriickerstattet werden.
3. Schwedischerseits ist man bereit, die schon in Angriff genommene Revision der Yerordnung vom 9. November 1888, Verbot der Einfuhr von Waren mit irrefuhrender Ursprungsbezeichnung betreffend, möglichst båld durchzufiihren.
Zu Artikel 8.
I. Tarife A und B. — Eingangszölle in beiden handom.
Soweit die dem gegenwärtigen Vertrage beigefiigten Tarife A und B den
158 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
erläggas för en vara, beroende af den för en annan vara bestämda tullen, och vid den senare flera tullsatser för tariffpositionen i fråga på grund af allmänna tariffen eller på grund af traktater ifrågakomma, skall till grund för tullberäkningen läggas den lägsta af de olika tullsatser, som äro tillämpliga på den andra traktatslutande partens produkter.
II. Tariff A. — Införseltullar i tyska tullområdet.
1. Till n:r 115—117. Fisk (sill därunder inbegripen), som uteslutande till bevarande under transporten till en tysk hamn blifvit beströdd med salt eller begjuten med saltvatten, behandlas såsom färsk fisk. Hit hänföres icke fisk, som i utlandet lagrats under någon mellanvarande tid eller underkastats någon behandling, som går utöfver syftet att bevara fisken under transporten. Såsom dylik lagring anses ej, att fisken under kortare tid förts i land för att beströs med salt eller begjutas med saltvatten eller för att omlastas. Urtagen eller sönderskuren färsk fisk drager, då den införes i saltlake, de för saltad fisk bestämda tullsatserna.
2. Till n:r 234. Till »granit och liknande hårda stenarter» hör särskild! äfven s. k. svart granit.
III. Tariff B. — Införseltullar i Sverige.
1. Bär tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas detta
von einer Ware zu erhebenden Zoll von dem fiir eine andere Ware festgesetzten Zolle abhängig machen und bei diesem mehrere Sätze fur die betreffende Tarifposition auf Grund des allgemeinen Tarifs oder auf Grund von Yerträgen in Frage kommen, wird bei der Berechnung des abhängigen Zolles von dem niedrigsten unter diesen verschiedenen Sätzen ausgegangen, der auf die Erzeugnisse des anderen vertragschliessenden Teiles anwendbar ist.
II. Tarif A. — Zölle bei der Einfuhr
in das deutsche Zollgebiet.
1. Zu Nr. 115 —117. Fische (einschliesslich der Heringe), die lediglich zur Erhaltung während der Yersendung nach einem deutschen Hafen mit Salz bestreut oder mit Salzwasser begossen sind, werden als frische Fische behandelt. Hierzu gehören nicht Fische, die im Ausland eine Zwischenlagerung oder eine fiber den Zweck der Erhaltung während des Transportes hinausgehende Behandlung erfa liren' haben. Als Zwischenlagerung gilt nicht das Yortibergehende Yerbringen der Fische an Land zum Zwecke des Bestreuens mit Salz oder des Begiessens mit Salzwasser oder zum Zwecke der Umladung. Ausgenommene oder zerschnittene frische Fische, die in Salzlake eingehen, unterliegen den Zollsätzen fur gesalzene Fische.
2. Zu Nr. 234. Unter »Granit und ähnliche harten Steine» fällt insbesondere auch der sogenannte schwarze Granit.
III. Tarif B.— Eingangseolle in Schweden.
1. Ist der Zollsatz in bestimmten Prozenten vom Warenwerte festgesetzt, so ist
159 Kungl. Maj:ts Nåd.
för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris, sådant detta vid tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant priset vid tiden för varans skeppning ställde sig å afsändningsplatsen, med tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. För vara, som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.
Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga, eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojafviga personer besiktiga varan samt å angifningsinlagan anteckna det värde, de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke kunnat enas, medel-
Proposition Nr 204.
dieser för eingehende unbeschädigte Waren dem Marktpreis der Waren gleich zu rechnen, wie sich dieser zur Zeit des Einkaufs der Waren am Einkaufsplatz, oder fur eingehende nicht gekaufte Waren, wie sich der Preis zur Zeit der Verschiffung der Waren am Absendeplatze stellte, in jedem Fälle unter Zurechnung des Wertes der Umschliessung nebst Yersicherung, Fracht lind anderen darauf angewendeten Ivosten bis zur Ankunft der Ware, sofern sie zu Schiif verfrachtet worden ist, in dem Hafen, wohin sie bestimmt ist oder wo sie zwecks Weiterbeförderung an den Bestimmungsort aus dem Fahrzeug gelöscht vård _und, sofern die Ware anderweit verfrachtet worden ist, bis zum ersten schwedischen Zollplatz. Bei Waren, die bemerkenswerten Schaden gelitten haben, ist nur der geringere Wert anzurechnen, der fur die Ware gelegentlich der Verzollung am Verzollungsplatze ermittelt wird.
Dem Wareneigentumer liegt es ob, den Betrag anzumelden lind, soweit möglich, zu belegen, der sonach als der Gesamtwert der unbeschädigten Ware anzusehen ist. Nähere Bestimmungen iiber den Nachweis, der in letztgenannter Hinsicht zu fordern ist, werden vom König erlassen. Erfullt ein Wareneigentumer die ihm hiernach obliegenden Verpflichtungen nicht, oder erachtet die Zollbehörde, dass gerechtfertigter Anlass zu der Annahme vorliegt, dass der angemeldete Wert geringer ist als der wirkliche Wert, oder handelt es sich um beschädigte Waren, so ist die Zollverwaltung verpflichtet, wie sie in allen Fallen dazu berechtigt ist, die Ware durch zwei sachkundige lind einwandfreie Personen besichtigen lind auf
160 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
talet mellan de af dem åsätta värden läggas till grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.
Inom åtta dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre oj afviga och för sakkunskap kända personer, af hvilka tullförvaltningen utser en, varuägaren en och dessa bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum lämnats parterna att andraga hvad de akta nödigt, dock senast inom tjugu dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder bestämma det värde, hvarefter förtullningen skall ske; och skall såsom sådant gälla det, om hvilket minst två af nämndens ledamöter sin förenat, eller, om alla tre stannat i •olika beslut, medeltalet mellan de värden, som utgöra medeltal af de bägge lägsta och af de bägge högsta värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen varuägaren, och skall han i ty fall jämväl ersätta tullverkets utgift för den föregående besiktningen. Sker icke någon
der Anmeldung den Wert vermerken zu lassen, der nach deren Ansicht zutreffend ist. Dieser Wert oder, wenn die Besichtiger sich nicht haben einigen können, die Mittelzahl zwischen den von ihnen geschätzten Werten, ist der Verzollung zugrunde zu legen, soweit nicht der Wareneigentlimer gemäss den nachstehend angefuhrten Vorschriften erklärt, dass er mit dem so ermittelten Werte nicht einverstanden ist.
Innerhaib einer Frist von acht Tagen nach der Besichtigung ist es dem Wareneigentiimer unbenommen, sich, wie eben erwähnt, nicht einverstanden zu erklären und die Bestimmung des Wertes durch ein Schiedsgericht zu verlangen, das aus drei einwandfreien und als sachkundig bekannten Personen zu bestehen hat, wovon die Zollverwaltung eine, der Wareneigentumer eine und diese beiden, oder wenn sie sich iiber die Wahl nicht einigen können, der Magistrat am Platze oder der Kronvogt im Orte die dritte auswählen. Die Schiedsmänner haben den Beteiligten eine angemessene Frist zur Abgabe der Erklärung, die sie fur erforderlich halten, zu lassen, jedoch spätestens 20 Tage nach dem Yollzähligwerden der Schiedsmänner, den Wert, wonach die Verzollung erfolgen soll, gemäss den oben bezeichneten Grundsätzen zu bestimmen. Als dieser Wert soll derjenige gelten, auf den sich mindestens zwei Mitglieder des Schiedsgerichts einigen. Beharren alle drei bei voneinander abweichenden Beschlussen, so soll die Mittelzahl zwischen den Werten gelten, welche die Mittelzahlen zwischen den beiden niedrigsten und zwischen den beiden höchsten Werten bilden. Wird der Wert höher festgesetzt,
161 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
förhöjning i det värde, som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas värderingskostnaden.
Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes hos skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att han icke fullgjort sin uppgiftsskyldighet i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren uppgifna.
Yill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad, därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade varors återutförsel är stadgadt och sedan tullverket godtgjorts för belopp, hvarför varan till äfventyrs häftar.
Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som varan utomlands undergått.
als der Wareneigentllmer angegeben hat, oder vård der Wert beschädigter Waren mindestens auf den gleichen Betrag festgesetzt, der bei der Besichtigung geschätzt wurde, so hat der Wareneigentiimer die Kosten der Bewertung zu trägen;'er hat in diesem Fälle der Zollverwaltung auch die Kosten der vorhergehenden Besichtigung zu ersetzen. Wird der vom Wareneigentumer angegebene Wert in keiner Weise erhöht oder wird der bei der Besichtigung geschätzte Wert beschädigter Waren ermässigt, so hat die Zollverwaltung die Kosten der Bewertung zu trägen.
Die Kosten einer Besichtigung, wogegen keine Berufung an Schiedsmänner eingelegt wird, fallen dem Wareneigentfimer dann zur Last, wenn er seiner Yerpflichtung zur Angabe des Warenwerts nicht gentigt hat, ebenso dann, wenn der bei der Besichtigung ermittelte Wert den vom Wareneigentumer angegebenen um mehr als 10 v. H. iibersteigt.
Will der Eigentfimer solcher Waren, wovon hier die Rede ist, sie unverzollt wieder ausfiihren, weil er den geschätzten Zollwert fur zu hoch hält, so ist er dazu berechtigt, unter Beachtung der Bestimmungen laber die Wiederausfuhr unverzollter Waren und nachdem der Zollverwaltung der Betrag ersetzt ist, fur den die Ware etwa häftet.
Diese Bestimmungen fiber die Ermittelung des Warenwerts sind, soweit anwendbar, auch dann zu beachten, wenn bei der Zolibehandlung einer Ware die Festsetzung der Kosten ffir eine Ausbesseriang oder Bearbeitung erforderlich wird, welcher die Ware im Ausland unterzogen worden ist.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.
162 Kungl. May.ts Nåd,
2. Med afseende å maskiner ock apparater, elektriska eller icke elektriska, kvilka enligt tariff B äro belagda med vikttullar, äfvensom beträffande med vikttullar belagda delar af maskiner ock apparater, elektriska eller icke elektriska, förbehåller sig Sverige rättighet att eventuellt utbyta vikttullen mot nuvarande värdetull af respektive 15 eller 10 procent å värdet.
Försåvidt ej för ett särskild! fall de kåda traktatslutande parterna öfverenskomma om undantag, skall förändringen af de i tariff B stadgade vikttullarna till värdetullar alltid omfatta hel tariffrubrik. För så vidt den grupp af maskiner och apparater eller af i tariff B under särskilda nummer upptagna maskindelar är fördelad i flera rubriker endast efter varans vikt, skall förändringen icke inskränkas till en enstaka af dessa rubriker.
Nyinförda värdetullar må ej träda i kraft tidigare än 6 månader sedan påbudet därom blifvit offentliggjordt.
3. Försåvidt i tariff B uppförda varor enligt den autonoma svenska tariffen skola förtullas efter vikt utan afdrag för visst emballage eller vissa inlägg ock ej något annat är i tariff B uttryckligen aftaladt, skola dessa föreskrifter icke beröras af traktaten.
Å varor, som enligt tariff B förtullas efter vikt utan afdrag för visst emballage, kan, försåvidt de få uttagas från frihamn eller frilager utan att vara
Proposition Nr 204.
2. In bezug auf Masckinen und Apparate, elektrische oder nicktelektriscke, welche dem Tarif B gemäss Gewichtszöllen unterliegen, sowie auck fur Gewichtszöllen unterliegende Teile von Masckinen und Apparaten, elektriscken oder nicktelektriscken, bekält Sckweden sicb. das Beckt vor, in seiner Gesetzgebnng eventuell den Gewichtszoll gegen den bisherigen Wertzoll von 15 bzw. 10 v. H. des Werts auszutauschen.
Soweit nicht fur den einzelnen Fall Ausnakmen zwiscken den keiden vertragsckliessenden Teilen vereinbart werden, soll die Umwandlung der im Tarif B vorgesekenen Gewichtszölle in Wertzölle sida stets auf ganze Tarifpositionen erstrecken. Soweit eine Gruppe von Masckinen und Apparaten oder von den im Tarif B unter besonderen Nummern aufgefuhrten Masckinenteilen ledigiich nåck dem Gewichte der einzelnen Ware in mebrere Positionen zerlegt ist, soll sich die Umwandlung nicht auf eine einzelne dieser Positionen besckränken.
Die neueingefukrten Wertzölle sollen fruhestens 6 Monate nåck ihrer Veröffentlichung in Kraft treten.
3. Soweit die im Tarif B aufgefukrten Waren auf Grund des autonomen schwediscken Tarifs nach dem Gewickt okne Akzug fur gewisse Umschliessungen oden Einlagen zu verzollen sink und im Tarif B nickts anderes ausdruckiich vereinbart worden ist, werden die diesbezuglicken Yorsckriften durck den Yertrag nicht beruhrt.
Fur Waren, die gemäss dem Tarif B nåck dem Gewickt ohne Akzug för gewisse Umschliessungen zu verzollen sink, kann, sofern diese Waren unver-
163 Kungl. Maj:ts Nåd.
på det i samfärdseln öfliga sätt emballerade, läggas en tilläggsafgift för utjämning i anledning af det felande emballaget.
De till vissa rubriker i tariff B fogade bestämmelser, enligt Indika afdrag i vikten ej medgifves för askar, papper ock dylikt omslag, skola ej tilllämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans skyddande under transporten.
4. Anmärkning 6 till afdelning XIIIA och anmärkningen till nummer 996—1001 i den autonoma svenska tariffen förblifva gällande äfven för tariff B.
5. Därest Sverige skulle vidtaga ändringar af tullsatser, skola de nya tullarna för nedanstående varor icke öfverstiga följande satser:
n:r 198.
hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk, beredda, halfberedda härunder inbegripna, andra slag än sulläder och bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar, i stycken, vägande netto minst 1 kg.: 0,75 kronor för 1 kg;
n:r 678-
järnvägs- och spårvägsskenor:
vägande 20 kg. eller därunder per löpande meter: 2,50 kronor för 100 kg.;
vägande mer än 20 kg. per löpande meter: 1,25 kronor för 100 kg.;
Proposition Nr 204.
packt oder in nicht verke hr siiblicher Weise verpackt zum Eingange aus Ereihäfen oder Ereilagern in den freien Yerkehr zugelassen sind, zum Ausgleich fur die fehlende Verpackung ein Zuschlag erhoben werden.
Die gewissen Nummern des Tarifs B angefugten Bestimmungen, wonach fur Schachteln, Papier und ähnliche Hullen kein Gewichtsabzug gevvährt wird, sind nicht auf äussere Umschliessungen anzuwenden, die offenbar nur den Zweck haben, die Ware während der Beförderung zu schiitzen.
4. Die Anmerkung 6 zu Abschnitt XIIIA und die Anmerkung zu den Nrn. 996 bis 1001 im allgemeinen schwedischen Tarif bleiben auch filr den Tarif B in Geltung.
5. Ealls Schweden Zolländerungen vornehmen sollte, werden die neuen Zölle bei den unten bezeichneten Waren die nachstehend angegebenen Sätze nicht iibersteigen:
Xr. 198.
Iläute und Felle, nicht zum Pelzwerk gehörend, zugerichtete, halbzugerichtete darunter einbegriffen, anderer Art als Sohlleder und Brandsohlleder sowie 'VValrosshäute und Elusspferdehäute, in Stucken von mindestens 1 kg Reingewicht: 0,75 Krönen fur 1 kg;
Nr. 678.
Eisenbahn- und Strassenbahnschienen: im Gewichte von 20 kg oder weniger auf das laufende Meter: 2,50 Krönen fur 100 kg;
im Gewichte von mehr als 20 kg auf das laufende Meter: 1,25 Krönen fur 100 kg;
164 Kungl. Maj:ts Nåd. Iroposition Nr 204.
n:r 709 och 710.
rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan än rund form å tvärsektionen, framställda antingen af massiva ämnen eller ock af plattjärn eller plåt genom hopböjning, med eller utan efterföljande svetsning, lödning, nitning eller falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink eller dylikt rostskyddande ämne:
n:r 709.
icke bearbetade; äfvensom ledningsoch lyktstolpar af rör: 5 kronor för 100 kg.;
n:r 710.
bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler, försedda med flänsar, rör med ökad godstjocklek på ändarna samt rör med ändarna hop vällda: 6 kronor för 100 kg.;
n:r 742.
bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor, spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och växeltungor; äfvensom spårramar till flyttbara järnvägar: 2,50 kronor för 100 kg.;
Nr. 709 und 710.
Röhren, gewalzt oder warm gezogen, von Tunder oder anderer als runder Form des Querschnitts, hergestellt entweder aus massiven Stucken (ämnen) oder auch aus Flacheisen oder Biechen durch Zusammenbiegen, mit nachfolgendem Schweissen, Löten, Nieten oder Falzen oder ohne solches, auch mit TJberzug aus Grewebe, Farbe, Zink oder ähnlichen vor Kost schiitzenden Stoffen:
Nr. 709.
nicht bearbeitet; ferner Leitungs- und Laternenpfähle aus Röhren: 5 Krönen för 100 kg;
Nr. 710.
bearbeitet, z. B. gebogen, zu Spiralen geformt, mit Flanschen versehen, Röhren mit vermehrter Metallstärke an den Enden und Röhren mit zusammengeschweissten (hopvällda) Enden: 6 Krönen för 100 kg;
Nr. 742.
Bodenplatten, Schwellen, Laschen, Eisenbahnschienen und Zwischenklötze, Grleisrahmen und Stutzschienen, Weichen, Grleiskreuzungen, Feder- und Weichenzungen; ebenso Gleisrahmen för verlegbare Eisenbahnen: 2,50 Krönen för 100 kg;
ur n:r 970.
för trämasseindustrien afsedda bark-, klyfoch huggmaskiner samt slipverk; raffinörer, holländare och garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar och pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindustrien samt kalandrar, äfven
aus Nr. 970.
För die Holzstoffindustrie bestimmte Rindenschäl-, Spalt- und Haumaschinen sowie Schleifwerke; Rafiineure, Kolländer und (xarnituren zu solchen sowie Defibreure; TrockenzyUnder und Rresswalzen mit Gestell för die Web-
165 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
hydrauliska, oafsedt för hvilken industri de äro afsedda; pappers-, papp-, torkoch våtmaskiner med sibcylindrar eller viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi- och pappersindustrierna, kuvertoch påsmaskiner, bestryknings-, bronserings- och klistringsmaskiner, kartongoch kartonnagemaskiner, fuktmaskiner, skär- och rullmaskiner; maskiner för tillverkning af tändsticksaskar samt för sådana eller andra dylika askars hopskjutning, etikettering, plåning och fyllning; ramiläggnings- och ramurtagningsmaskiner för tändstickstillverkningen; kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner; cigarettmaskiner; kapsylmaskiner; kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner; maltvändare; hissmaskinerier, ej till annan rubrik i allmänna tulltaxan hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel; ångmudderverk; ångturbiner samt särskildt inkommande inre roterande delar därtill, ångmaskiner och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv och ångvältar; vattenturbiner och särskildt inkommande löphjul därtill samt vattenhjul; pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer, blås- och kylmaskiner samt yttre omhöljen och inre roterande delar till dessa maskiner; brand- och trädgårdssprutor; maskiner för blandning af betong, lera, sand eller dylikt; maskiner, i allmänna tulltaxan ej särskildt nämnda, för målning eller sönderdelning, såsom huggare, med eller utan underrede, kuloch rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer, valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-, stärkelse-, choklad- och dylika industrier; smörältningsmaskiner,
oder Papierindustrie sowie Biländer, auch hydraulische, ohne Riicksicht darauf, fur welche Industrie sie bestimmt sind; Papier-, Pappe-, Trocken- und Anfeuchtmaschinen mit Siebtrommeln oder Drahtgewebe; Falz- und ELeftmaschinen fur die Buchbinderei- und Papierindustrie, Kuvert- und Tiitenmaschinen, Bestreich-, Bronzier- und Kleistermaschinen, Karton- und Kartonnagemaschinen,Benetzungsmaschinen (fuktmaskiner), Schneide- und Rollmaschinen; Maschinen zur Herstellung von Ziindholzschachteln sowie zum Zusammensetzen, Etikettieren, Herstellen der Reibfläche und Fiillen von solchen oder ähnlichen Schachteln; Ptahmeneinlege- und Rahmenaushebemaschinen fur die Zundholzherstellung; Karden- und Rauhmaschinen, Webstuhle; Walkmaschinen; Zigarettenmaschinen, Kapselmaschinen, Kaffee-, Kakao- und Malzröstmaschinen; Malzwender; Aufzuge, nicht zu einer andenen Nummer des allgemeinen Zolltarifs gehörend, sowie Hebekranen, "Winden und Spills; Dampfbagger; Dampfturbinen sowie besonders eingehende innere rotierende Teile dazu, Dampfmaschinen und Dampflokomobilen; Strassenlokomotiven und Dampfwalzen; Wasserturbinen und besonders eingehende Laufräder dazu sowie Wasserräder; Pumpen aller Art, Fächer, Yentilatoren, Kompressoren, Grebläseund Kuhlmaschinen sowie Gehäuse und innere rotierende Teile zu diesen Maschinen; Eoner- und Gartenspritzen, Maschinen zum Mischen von Beton, Ton, Sand oder dergleichen; Maschinen, im allgemeinen Zolltarif nicht besonders genannt, zum Mahlen oder Zerkleinern,
166 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
ostpressar och ostkvarnar; centrifuger, i allmänna tulltaxan ej särskild! nämnda, maskiner för tvättning af linne och andra klädespersedlar; manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar; apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning af kolsyrade drycker, tappoch korkningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen, med eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner; pneumatiska maskiner, alla slag; skri!'- och räknemaskiner, kassakontrollapparater; axelkopplingar, fasta eller rörliga; sil- och siktapparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar samt perforerade eller annorledes med hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för sil-, sikteller sorteringsmaskiner; regulatorer till vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner; filterpressar; omröringsapparater för hökare och behållare; bromsapparater, luft-, vacuum eller ång-, till järnvägs- eller spårvägsvagnar; äfvensom andra, i allmänna tulltaxan ej särskild! nämnda maskiner och apparater samt pneumatiska verktyg: 12 kronor för 100 kronor;
wie Quetschen, mit oder ohne Untergestell, Kugel- und Rohrmuhlen, Stampfwerke und Pendelmuhlen, Kollergänge, Desintegratoren, Desaggregatoren, Walzenmuhlen, Walzenstuhle fiir die Ölmiihlen-, Stärke-, Schokolade- und ähnliche Industrien; Butterknetmaschinen, Käsepressen und Käsemuhlen; Zentrifugen, im allgemeinen Zolltarif nicht besonders genannt, Maschinen zum Waschen von Leinenwäsche und anderen Kleidungsstiicken; Mangeln; Einlegemaschinen fur Druckpressen; Apparate (Zylinder- und Kolonnen-) zur Herstellung von kohlensäurehaltigen Getränken, Zapf- und Korkmaschinen för Mineralwasserherstellung, mit oder ohne Saftpumpen, oder fur Brauereien; Materialprtifungsmaschinen; Pressluftmaschinen aller Art; Schreib- und Rechenmaschinen, Kassenkontrollapparate; Achskuppelungen, fest oder beweglich; Siebund Scheideapparate, Massefänger, Auswässerapparate, Siebzylinder sowie gelochte (perforierte) oder in anderer Weise mit Löchern versehene oder mit Gewebe bekleidete Zylinder för Sieb-, Sicht- oder Sortiermaschinen; Regulatoren zu Wasserturbinen; Maschinen zum Waschen von Kartoffeln oder Zuckerruben sowie Heberäder zu solchen Maschinen; Filterpressen; Ruhrapparate för Kocher und Behälter; Bremsapparate (Luft-, Vakuum- oder Dampf-) för Eisenbahn- und Strassenbahnwagen; ebenso andere im allgemeinen Tarif nicht besonders genannte Maschinen und Apparate sowie Pressluftwerkzeuge: 12 Krönen för 100 Krönen;
167 Kungl. Maj:ts Nåd.
ur n:r 1189.
elektricitetsmätare ock andra elektriska mätinstrument: 15 kronor för 100 kronor.
Jämlikt föregående bestämmelse företagna ändringar af svenska tulltaxan skola träda i kraft tidigast 6 månader efter den tid, då de offentliggjorts.
6. Båda regeringarna äro sinnade att upprätthålla sådana anordningar, hvarigenom fortfarande beredes tillfälle för importörer att på officiell väg få bindande upplysningar om varors tullbehandling vid införsel till ifrågavarande land.
Till artikel 9.
Genom artikel 9 beröras icke de bestämmelser i den svenska lagstiftningen, enligt hvilka högre skatt erlägges för alkohol, som framställes af utländska råämnen, än för alkohol af inländska råämnen.
Likaledes förklaras, att det blifver Sverige obetaget att med en särskild skatt belägga stärkelse, som är beredd af utländska råämnen.
På alkohol af utländsk råg och stärkelse af utländskt hvete äga bestämmelserna i punkterna 1 och 2 icke tillämpning.
Till artikel 10.
1. De natur- och industrialster af hvad ursprung det vara må, hvilka föras igenom den ena traktatslutande partens område, skola vid införseln i den andra partens område icke vara underkastade
Proposition Nr 204.
aus Nr. 1189.
Elektrizitätsmesser lind andere elektrische
Messinstrumente: 15 Krönen fiir 100
Krönen.
Lie auf Grund des Vorstehenden vorgenommenen Abänderungen des schwedischen Zolltarifs sollen friihestens 6 Monate nåck ihrer Veröffentlichung in Kraft treten.
6. Beide Regierungen sind bereit, Vorkehrungen aufrecht zu erhalten, durch die es den Wareneinfuhrern ermöglicht bleibt, auf amtlichem Wege iiber die Zollbehandlung von Waren bei deren Einfuhr nach dem betreffenden Lande verbindliche Auskunft zu erlangen.
Zu Artikel 9.
Durch Artikel 9 werden die Bestimmungen der schwedischen Gesetzgebung nicht beriihrt, nach denen von Alkohol, der aus ausländischen Rohstoffen hergestellt ist, eine höhere Steuer erhoben wird als von dem Erzeugnis aus inländischen Rohstoffen.
Ebenso wird erklärt, dass es Schweden unbenommen ist, Stärke, die aus ausländischen Rohstoffen hergestellt ist, mit einer Spezialsteuer zu belegen.
Auf Alkohol aus ausländischem Roggen lind Stärke aus ausländischem Weizen finden die Bestimmungen des Abs. 1 lind 2 keine Anwendung.
Zu Artikel 10.
1. Die Boden- lind Gewerbserzeugnisse irgendwelcher Herkunft, welche durch das Gebiet eines der vertragschliessenden Teile durchgefuhrt werden, sollen bei ihrem Eingang in das Gebief
168 Kungl. Maj:ts Nåd.
andra eller högre tullar, än om de infördes omedelbart från ursprungslandet.
2. a) Under denna traktats bestånd må icke i Sverige järnmalm vid utförseln beläggas med tull.
b) Under traktatens bestånd må ej heller de mellan svenska staten å ena sidan samt Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare malmfält och Trafikaktiebolaget Grängesberg- Oxelösund å andra sidan gällande aftal underkastas någon ändring, hvarigenom malmexporten försvåras eller inskränltes i vidare mån än i nämnda aftal finnes stadgadt.
Proposition Nr 204.
des anderen Teiles keinen anderen oden höheren Zöllen unterworfen vorden, als wenn sie unmittelbar aus dem Ursprungsland eingefuhrt ^vorden wären.
2. a) Wäkrend der Baner des gegen wärtigen Yertrags werden in Schweden Eisenerze bei der Ausfuhr nicht mit Zoll belegt werden.
b) Auch werden während der Dauer dieses Vertrages die zwischen dem schwedischen Staate einerseits und der Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare malmfält und Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund anderseits geltenden Yerträge keine Änderung erfahren, durch welche die Erzausfuhr uber die in diesen Yerträgen vorgesehenen Beschränkungen hinaus erschwert oden eingeschränkt wird.
Till artikel 13.
Erån tysk sida skall man icke på grund af mest gynnad nations rätt göra anspråk på tillämpning hvarken af de särskilda förmåner, som omhandlas uti deklarationerna mellan Sverige och Danmark den 16 april 1858 och den 22 september 1871 angående kustfart och angående handels- och sjöfartsförhållandena i Öresund eller uti de till dessa deklarationer sig anslutande överenskommelser eller af bestämmelserna i den svenskryska handels-, sjöfarts- och vänskaps-
traktaten den 1838, artikel 4,
o maj
eller af bestämmelserna i öfverenskommelserna mellan Sverige och Norge beträffande handels- och sjöfartsförhållandena i Idefjorden och Svinesund, så
Zu Artikel 13.
Deutscherseits werden weder auf die besonderen Begiinstigungen der Deklarationen zwischen Schweden und Dänemark vom 16. April 1858 und 22. September 1871 betreffend die Kiistenschifffahrt und betreffend die Handels- und Schiffahrtsverhältnisse im Öresund sowie der sich hieran anschliessenden Vereinbarungen noch auf die Bestimmungen des schwedisch-russischen Handels-, Schifffahrts- und Ereundschaftsvertrags vom
26- Ag-_ 1838, Art. 4, noch auf diejeni- 8. Mai
gen der Vereinbarungen zwischen Schweden und Norwegen betreffend die Handels- und Schiffahrtsverhältnisse im Idefjord und im Svinesund irgend welche Aiispriiche auf Grund des Meistbegiin-
169 Kungl. Maj:ts Nåd.
länge icke samma förmåner medgifvas äfven någon annan stat.
Till artikel 19.
Från tysk sida skall man icke på grund af mest gynnad nations rätt göra anspråk på de särskilda förmåner, som i fråga om befarande af svenska insjöar, floder ock kanaler äro medgifna eller framdeles må komma att medgifvas den norska sjöfarten, så länge samma förmåner icke medgifvas någon annan stats sjöfart.
Detta protokoll skall samtidigt med traktaten föreläggas de traktatslntande parterna ock, i händelse den senare ratificeras, skola äfven de i det förstnämnda intagna förklaringar och aftal utan ytterligare formell ratifikation gälla såsom stadfästa.
Som skedde i Berlin, uti två exemplar, den 2 maj 1911.
EBIC TROLLE.
Proposition Nr 204.
stigungsrechts erhoben werden, solange nicht dieselben Begiinstigungen irgend einem andern Staate eingeräumt werden.
Zu Artikel 19.
Deutscherseits werden die besonderen Begiinstigungen, die der norwegischen Schiffahrt fiir die Befahrung der sckwedischen Binnengewässer zugestanden skid oder kiinftig zugestanden werden möchten, solange nicht auf Grund des Meistbegiinstigungsrechts in Anspruch genommen werden, als sie nicht der Schiffahrt eines andern Staates eingeräumt werden.
Das gegenwärtige Protokoll soll zugleich mit dem Yertrage den vertragschliessenden Teilen vorgelegt werden, lind im Fälle der Ratifikation des letzteren sollen auch die in dem ersteren enthaltenen Erklärungen und Yerabredungen ohne weitere förmliche Ratifikation als genehmigt gelten.
So geschehen in doppelter Ausfertigung zu Berlin den 2. Mai 1911.
von KIDERLEN WÄCHTER.
Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 159 Häft.
170 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-, justitie-, civil-, finans- och jordhruksärende, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott den 28 april 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman, Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwARTZ,
grefve Hamilton,
Malm,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, civil-, finansoch jordbruksdepartementen yttrade hans excellens herr statsministern i egenskap af tillförordnad chef för utrikesdepartementet.
Den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade handels- och sjöfartstraktaten var afsedd att förblifva gällande till och med den 31 december 1910. Emellertid blef i syfte att erforderlig tid skulle vinnas för underhandlingar om afslutande af en ny traktat giltigheten af traktaten genom notväxling den 14 december 1909 förlängd till den 1 december 1911.
Sedan härefter på diplomatisk väg underrättelse inhämtats, att den tyska regeringen vore villig att börja dylika underhandlingar, erhöll herr ministern för utrikes ärendena den 18 juni 1910 Kungl. Maj:ts bemyndigande att för den tyska regeringen officiellt tillkännagifva, att Kungl. Maj:ts regering likaledes vore beredd att upptaga underhandlingar om åvägabringandet af en ny handels- och sjöfartstraktat.
171 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Underhandlingar i detta syfte mellan delegerade, utsedda af hvardera regeringen, togo sedermera sin början i Stockholm den 15 november 1910 och pågingo där till och med den 17 påföljande december. Efter ett uppehåll fortsattes sedan förhandlingarna i Berlin under tiden den 10 januari till och med den 6 april innevarande år. Sistnämnda dag afslöto delegerade sina förhandlingar, efter det öfverenskommelse träffats i det stora flertalet frågor, som varit föremål för behandling. Emellertid hade enighet ej uppnåtts beträffande tre punkter, nämligen å ena sidan rörande Sveriges fordringar i fråga om nedsättning af de tyska införseltullarna dels å fönsterramar och dörrar in. fl. grafva sniekerivaror dels ock å stenhuggeriarbeten, hänförliga till nr 685 i den tyska tulltariffen, samt å andra sidan angående de från tysk sida framställda krafven på utfästelser rörande exporten från Sverige af järnmalm. I fråga om dessa punkter hafva underhandlingar på diplomatisk väg fortsatts, och sedan dessa resulterat däruti, att samförstånd mellan de båda regeringarna vunnits jämväl i berörda frågor, får jag till Kungl. Maj:ts pröfning framlägga det ur de förda underhandlingarna framgångna förslaget till en handels- och sjöfartstraktat jämte tariffer och slutprotokoll.
Sedan herr statsministern därefter lämnat redogörelse för ifrågavarande förslag till traktat med bilagor, anförde chefen för finansdepartementet följande.
När gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket afslöts, angafs den från svensk sida vara ett provisorium; visserligen icke i den mening att våra handelsförbindelser med Tyskland skulle endast tillsvidare kräfva ett reglerande, utan därför att vi på grund af bristerna i vår tulltaxa icke med fördel kunde för annat än en jämförelsevis kort tid binda vår handlingsfrihet rörande tullagstiftningen. Tulltaxan var nämligen, som bekant, såväl i materiellt som i formellt hänseende otillfredsställande. Det skydd, som vid taxans tillkomst tilldelats industrien och som till väsentlig del var afpassadt hufvudsakligen för tillverkningen af gröfre artiklar, hade, sedan industrien utvecklat sig och vunnit möjlighet att i allt större utsträckning upptaga fabrikationen af mera förädlade varor, blifvit i flera atseenden otillräckligt. Härtill kom, att taxans föga systematiska och allt för litet specialiserade uppställning lade hinder i vägen för ett bättre afvägande af skyddet. Särskildt under de förhandlingar, som föregingo traktatens afslutande, trädde dessa brister hos tulltaxan skarpt i dagen. Man hade ock vunnit fullständig klarhet därom, att en genomgripande revision af tulltaxan vore af nöden, och detta icke minst med hänsyn till möjligheten att för framtiden på allvar inslå på en tarifftraktatspolitik. A andra sidan ansågs, såsom af dåvarande chefen för finansdeparte-
172 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
mentet vid traktatförslagets framläggande inför Kungl. Maj:t med styrka, gjordes gällande, ett reglerande af de handelspolitiska förhållandena mellan Sverige och Tyska riket vara af den angelägna vikt och medföra sådana "fördelar, att en traktatsöfverenskommelse icke ovillkorligen borde föregås af en omarbetning af tulltaxan, utan fastmer att ett dylikt aftal skulle omedelbart slutas ehuru med starkt begränsad giltighetstid och allenast för så lång period, som kunde kråfvas för åstadkommande af en tulltaxerevision. Som kändt är, har en fullständig omarbetning af tulltaxan numera kommit till stånd; och då, såsom allmänt vitsordas, industriens kraf på ett rationellare skydd blifvit i densamma i afsevärd grad tillgodosedt samt vid taxans utarbetande man jämväl hållit i sikte dess ändamål att tjäna som basis för tarifftraktater, lärer det förnämsta hindret vara undanröjdt för fortsättande af den påbörjade traktatspolitiken, hvartill, på sätt jag i det följande vill visa, finnas starka skäl.
Äfven om arbetet med iordningställandet af det viktiga skyddsmedel, som en modernt anordnad tulltaxa innebär, var det angelägnaste och drygaste förarbetet för en ny traktat, har dock icke förbisetts det föga mindre viktiga arbetet med undersökandet af de exportintressen, som borde tillgodoses i en dylik traktat.
För att vinna full kännedom om våra exportnäringars liksom hela landets intresse af en förnyad handelstraktat med Tyskland och för att klarlägga därmed sammanhängande frågor har jag enligt den 24 januari 1908 erhållet nådigt bemyndigande tillkallat tre personer med uppdrag att inom finansdepartementet biträda med verkställandet af vissa förberedande utredningar rörande eventuella förhandlingar om afslutande mellan Sverige och Tyska riket af en ny handels- och sjöfartstraktat samt med afgifvande af de förslag, hvartill utredningen kunde föranleda. Dessa kommitterade hafva den 5 oktober 1909 afgifvit sitt betänkande.
Af detta betänkande liksom af de utredningar, jag i öfrigt låtit verkställa, bekräftas riktigtigheten af de skäl, som föranledde statsmakterna att med afslutande af den tyska handelstraktaten år 1906 ånyo beträda tarifftraktaternas väg. Dessa skäl, som finnas med stor styrka utvecklade i det af mig nyss antydda anförandet till statsrådsprotokollet, torde nu icke behöfva i allo återupprepas. Jag anser mig dock böra framhålla några synpunkter och siffror, som äro ägnade att belysa frågan, och särskild! uppehålla mig vid den verkan på våra handelsförbindelser med Tyskland, gällande traktat haft.
I det följande kommer att anföras såväl svensk som tysk statistik, då härigenom en säkrare bild af de faktiska förhållandena erhålles. Det är angeläget att anföra den tyska statistiken på grund särskild! däraf, att
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
173 Sveriges införsel till Tyskland torde vara tillförlitligare angifven i denna än i den svenska exportstatistiken, alldenstund importstatistik i regel är grundad på noggrant bestämmande, vanligen genom vågning, af varornas kvantitet vid införseltillfället. Någon direkt jämförelse mellan de båda ländernas statistik låter sig dock icke göra, då både den svenska och den tyska statistiken, såväl hvar för sig som sinsemellan förete olikformigheter. Sålunda anmärkes i tyska statistiken för år 1907, att den däri förekommande betydande ökningen å posten svensk järnmalm bör tillskrifvas ett noggrannare bestämmande af ursprungslandet. Mot denna ökning svarar i Tysklands införselstatistik en minskning å spansk järnmalm af 24,3 millioner mark, hvartill kommer, att stora mängder järnmalm omlastas i Rotterdam, hvilket enligt uppgift vållar svårighet vid bestämmandet af malmens ursprung. Vidare märkes, att enligt bestämmelser, som träd! i kraft den 1 mars 1906, såsom ursprungsland (Herkunftsland) numera i regel angifves det land, i hvilket varan framställts, och som destinationsland (Bestimmungsland) det land, där varan är bestämd att förbrukas, under det att enligt föregående bestämmelser ursprungslandet ansågs vara det land, i hvilket varan var köpt, och destinationslandet det, till hvilket varan sålts. Äfven bör iakttagas den omständigheten, att från ofvannämnda tid ny praxis beträffande statistiken följes i fråga om frihamnsgods. Slutligen bör beträffande tysk statistik ej förbises, att betydande ändringar vidtagits i de statistiska genomsnittsvärdena.
Beträffande svensk statistik måste i främsta rummet iakttagas den omständigheten, att t. o. m. år 1904 såsom varornas härkomst- eller bestämmelseplats upptagits inlastnings- respektive lossningsorten, hvarigenom vid importen till Sverige af varor t. ex. från Osterrike-Ungern och Schweiz större delen rubricerats som tyska, under det att vid export af t. ex. järnmalm till Tyskland via Narvik denna vara upptagits såsom utförd till Norge. För att riktiga slutsatser skola kunna dragas af den svenska statistiken, måste äfven uppmärksammas, att de från och med år 1907 anförda genomsnittsvärdena 'blifvit i sammanhang med införandet af ny statistisk varuförteckning underkastade omarbetning.
Af nu berörda förhållanden torde framgå, att betydande olikheter måste uppstå mellan uppgifterna enligt svensk och tysk statistik, hvarförutom tillkommer den skillnad, som förorsakas genom inverkan af frakter m. fl. kostnader, hvilka åstadkomma ett högre värde i import- än i exportlandet. Sålunda beräknas t. ex. år 1907 värdet af svensk järnmalm vid export från Sverige till 8,ro kronor per ton, men vid import till Tyskland med 19 mark (kr. 16,9i) per ton.
174 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Verkningarna af 1906 års traktat.
Handelsutbytet mellan Sverige och Tyskland under tioårsperioden 1900—1909 framgår af följande tabeller.
A. Uppgifter enligt tysk statistik.
B. Uppgifter enligt svensk statistik.
175 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Af dessa tabeller framgår, att varuutbytet under perioden fortgått på ett i det störa hela tämligen konstant sätt men med någon tendens till förbättring för Sveriges del af förhållandet mellan in- och utförseln. Det torde icke kunna bestridas, att traktaten i afgörande grad bidragit till detta resultat; utan densamma hade med all antaglighet den svenska exporten rönt en betydande nedgång genom de hinder, som ett sannolikt tillämpande af den autonoma- tyska tariffen lagt i vägen för densamma.
Tabellerna visa äfven, att det är mycket betydande värden, som omsättas mellan de bägge länderna. Häraf följer ju uppenbarligen, att det måste ligga stor vikt uppå, att stabilitet i handelsförhållandena också förblir rådande. Jag torde härvid icke behöfva mer än omnämna, hvilken ödesdiger verkan ett afbrytande eller väsentligt försvårande af detta handelsutbyte skulle medföra för vårt land. För att säkerställa sig mot en dylik eventualitet lärer man emellertid icke för närvarande äga effektivare medel än ingåendet af en tarifftraktat.
Mot afslutandet af traktater, hvarigenom det fria förfogandet öfver en väsentlig del af tulltaxan för någon tid beröfvas statsmakterna, har gjorts den invändningen, att eu dylik bundenhet kunde medföra stora faror för den inhemska industrien. Därest den utländska tillverkaren, har man sagt, med säkerhet visste, hvilken tullbeskattning hans vara under en längre tid framåt komme att vara underkastad, kunde han anpassa sig därefter och trots tullen möta på den inländska marknaden med en konkurrens, som i längden blefve den inhemska fabrikanten öfvermäktig. Vidare har framhållits, att man i tider af depression, då den utländska öfverproduktionen kastades in i landet till underpris och den inhemska tillverkningen i särskild! hög grad vore i behof af ett bättre skydd, vore förhindrad °att gifva denna tillverkning behöflig hjälp mot den utländska konkurrensen. Detta resonnemang, som torde, i händelse bestämmanderätten öfver en i förhållande till industriens kraf illa afpassad taxa för en längre tid bindes, kunna tillerkännas viss, i hvarje fall teoretisk giltighet, lärer emellertid icke i afseende hvarken å nu gällande traktat, eller å det här framlagda traktatförslaget böra tillmätas större betydelse. Hvad förstnämnda traktat beträffar, nai eifarenheten från den tid, hvarunder densamma gällt, och hvilken delvis utmärkts af låga konjunkturer, icke gifvit något som helst stöd för dylika farhågor. Till belysande häraf må anföras efterföljande två tabeller, omfattande den ena införseln från Tyskland af varor, hvarå tullsatserna bundits genom traktaten, och den andra såväl införseln från Tyskland som den totala införseln af varor med traktatsenligt nedsatta tullsatser.
176 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.
Sveriges införsel från Tyskland åren 1905—1905) af varor, å Indika tullsatserna Inmdits
genom traktaten den 8 maj 1906.
N:r
Varuslag.
Sveriges införsel från Tyska riket
82 ur 87
ur 88
101 Album, andra slag än frimärks- och brefkortsalbum..............
Apoteksvaror, ej spec. etc.
Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf . Band, andra slag än af hel- eller halfsiden
etc..................
Bijouterivaror etc............
Blommor, konstgjorda etc.........
Blyertspennor.............
Bokstafsstämplar och boktrycksstilar . . . Borstbindararbeten, vissa finare slag . . .
Brefkuverter och papperspåsar......
Broderade arbeten:
broderade remsor, vissa slag .....
andra slag; draga lika tull med det tyg eller ämne, hvarå broderiet är anoragt, med tillägg af 100 procent.....
Böcker, på främmande språk tryckta m. fl.
Celluloid, arbetad (med vissa undantag), utan förening med andra ämnen ....
Cement, med undantag af järnslaggcement
Elektricitetsmätare...........
Elektriska glödlampor.........
Elektriska maskinerna dynamomaskiner, elektromotorer och transformatorer eller delar däraf ..............
1) Häri ingå frimärks- och brefkortsalbum, å hvilka tullen nedsatts.
2) Häri ingå papeterier, å hvilka tullen nedsatts.
3) Häri ingår införseln1 2 3 4* af alla under rubrik 87 fallande varuslag. , , „ ..
4) Häri ingår järnslaggcement, hvaraf dock någon betydande införsel knappast torde hafva förekommit.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
i) Häri ingå alla slags etuier, äfven sådana å hvilka tullen nedsatts.
Bihang till Piksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.
178 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
*) Häri ingå jämväl barometrar, manometrar och termometrar, å hvilka tullen nedsatts.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
179 Sveriges införsel från Tyska riket
*) Under denna rubrik hafva äfven förts från Tyska riket i december 1907 införda, men först under år 1908 tullbehandlade 7,503 deciton, vägande 20 kg. eller däröfver per löpande meter.
180 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
') Omfattar importen för hela året.
182 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
) Häri ingår införseln af alla till rubrik 782 börande varuslag.
184 Kun<jI. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 204.
Sveriges införsel åren 1905-11)1)9 af varor, å hvilka tullsatserna nedsatts genom traktaten
den 8 maj 1908.
i) Häri ingå äfven varaslag, å hvilka tullarna genom traktaten icke nedsatts.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
185 Dessa tabeller visa en i allmänhet normal, af de ekonomiska konjunkturerna betingad utveckling af importen; och frånsedt vissa införselposter, omfattande varor, som icke eller endast i mycket obetydlig grad äro föremål för inhemsk tillverkning, synes införseln, såvidt af tabellerna framgår, i stort sedt icke hafva anmärkningsvärdt förändrats under traktatstiden. Erfarenheten från den nu gällande traktaten gifver sålunda icke stöd för det antagandet, att ett traktatsenligt fastlåsande af en väsentlig del af tulltaxan skulle med nödvändighet öppna portarna för en massimport af utländska varor. Ser man vidare på framtiden, finner man, att då tillkommer dessutom en kraftig garanti mot befarade olägenheter i antydd riktning genom det bättre anordnade skydd, som den nya tulltaxan afser att bereda industrien.
De mest betydande fördelar, som en handelstraktat med Tyska riket Betydelsen erbjuder för Sverige, äro helt naturligt att söka på den svenska exportens^frtsrfen område, hvarför jag nu öfvergå!- att lämna en närmare redogörelse för vår ^traktat.61* exporthandel med detta land.
För Sveriges utförsel intager Tyska riket det andra rummet med exempelvis år 1909 20,6 procent af Sveriges hela utförsel, under det procenttalen för öfriga viktigare afsättningsländer sagda år varit:
9 Häri ingå äfven varnslag, å hviska tullarna genom traktaten icke nedsatts.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.
186 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Storbritannien 33,o, Danmark 9,5, Frankrike 7,6, Norge 5,2, Amerikas förenta stater 3,4, Europeiska Ryssland 3,o, Nederländerna 2,9, Belgien 2,8 och Finland 2,3.
För bedömande af den roll, hvilken Sveriges utförsel spelar för Tyska rikets hela import, må enligt tyska statistiska uppgifter anföras, att Sverige år 1909 intog det sextonde rummet med 1,6 procent af rikets totalimport, hvarvid icke torde böra förbises, att Sveriges handel är af mycket olika betydelse för olika tyska förbundsstater, i det att, såsom ock är att vänta, svensk utförsel till' Hamburg eller Lubeck är afsevärdt större än till de sydliga staterna.
' Huru Sveriges export till Tyskland, respektive Tysklands import från Sverige, utvecklat sig under åren 1900—1909, framgår af efterföljande, delvis förut anförda tablå. Då emellertid värdet af svensk järnmalm på grund af dess betydelse såsom råvara för tysk järnindustri utöfvar en så dominerande verkan på här anförda totalsiffror, synes lämpligt att tillse, huru Sveriges export utvecklats, äfven då hänsyn icke tages till värdet af från Sverige till Tyska riket exporterad järnmalm.
Yärdet af Sveriges utförsel till Tyska riket åren 1900—1909.
187 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Beträffande dessa uppgifter torde böra framhållas, att de värden, som anföras utan inberäknande af järnmalm, äro vida riktigare, enär beträffande just denna vara såväl svensk som tysk statistik, på sätt jag redan antydt, förete olikformigheter, hvilka ofta göra en jämförelse mellan de olika årens exportvärden felvisande.
Förekommande ökning eller minskning i värdet af Sveriges utförsel till Tyska riket vid jämförelse med motsvarande värden under närmast föi elende år framgå efter tysk och efter svensk statistik af följande siffror.
Ökning ( + ) eller minskning (—) af Sveriges utförsel till Tyska riket.
Huru dessa fluktuationer i exportvärdena varit fördelade å de viktigare varuslagen under tiden från och med år 1905, d. v. s. året före afslutandet af senaste svensk-tyska handelstraktat, framgår af följande på tysk importstatistik grundade uppgifter.
Sveriges export till Tyskland, eller rättare Tysklands import från Sverige, företer enligt tysk statistik vid jämförelse mellan åren 1906 och 1905 en ökning, uttryckt i millioner mark, å följande varuslag: järnmalm 14,6, råtenn 2,4, byggnads- och gagnvirke, af mjuka träslag (furu och gran) 2,i, tackjärn 1,5, stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade o. s. v. 1,4, zink-
188 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
malm l,i, färsk sill l,o, lingon 0,7, järnrör 0,7, kautschuksskodon 0,7, mässing, oarbetad 0,6, järntråd, rå 0,5, pappersmassa 0,5, kalf hudar, färska och saltade 0,3.
För samma år visar den tyska statistiken en minskning i Sveriges export å: kopparmalm 1,5, gatsten 1,2, smör 0,4 och grafva, råa snickeriarbete^ (fönsterramar, dörrar o. d.) 0,2 millioner mark.
Åren 1907—1906 utvisar Sveriges export till Tyskland (Tysklands införsel från Sverige) eu ökning i millioner mark å — förutom järnmalm med 26 millioner, hvilken ökning är att tillskrifva hufvudsakligen den förut omförmälda ändringen i den tyska handelsstatistiken — stenhuggeriarbeten af granit, oslipade 1,7, råblock af granit 1,4, gatsten 0,8, trä af furu och gran, biladt etc. 0,6, mjölkskumningsmaskiner 0,7 (vid denna vara omfattar jämförelsen för år 1906 endast tiden mars—december, då ny statistisk varuförteckning varit gällande), kli 0,5, pappersmassa, mekanisk 0,4 samt kemisk 0,2, slagg till hyttdrift 0,4, kolsyrad kalk 0,4.
Följande svenska exportartiklar uppvisa för samma år minskning: kautschuksskodon 1,4, trä af furu och gran, sågadt, ej hyfladt 1,3, färsk sill l,o, grafva, råa snickeriarbeten 0,7, zinkmalm 0,6, kalf hudar, råa, saltade 0,3, råkoppar 0,3 samt nöthudar, råa, saltade 0,2 millioner mark.
Anmärkas bör, att vid den nu gjorda jämförelsen siffrorna för tiden januari—februari 1906, där sådant låtit sig verkställa, inarbetats i siffrorna för årets öfriga tio månader, något som vid införandet af ny varuförteckning ejo ägt rum i den officiella tyska statistiken.
År 1908 utvisar vid jämförelse med 1907 enligt tysk statistik följande ökning af värdena af Sveriges utförsel till Tyskland (Tysklands införsel) å: färsk sill 1,8, lingon 1,5, kolsyrad kalk 0,7 och råbiock af granit 0,5 millioner mark.
Däremot förete motsvarande utförselvärden minskning å: järnmalm 15,i, trä af furu och gran, sågadt, icke hyfladt 8,7, tackjärn 1,6, trä af furu och gran, biladt etc. l,i, gatsten 0,7, stångjärn 0,7, kalfhudar 0,6, grofva, råa, snickeriarbeten 0,6, zinkmalm 0,5, mjölkskumningsmaskiner 0,4 millioner park.
År 1909 har i jämförelse med 1908 att uppvisa ökning å: tändstickor 1,2 (beroende på införande af tullförhöjning och ny skatt å varan under året), tackjärn l,i, hästskosöm 0,7, kli 0,6, grädde 0,5, smör 0,4, hö 0,4, färsk sill 0,4, koppar 0,3 millioner mark; däremot har minskning inträdt å: järnmalm 2,9, gatsten 2,i, råblock af granit l,o, trä af furu och gran, sågadt, icke hyfladt 0,8, slagg 0,7, stenhuggeriarbeten af granit etc., oslipade etc. 0,5, stångjärn 0,5, järnrör, valsade eller dragna 0,5, rödklöfverfrö 0,3, mjölkskumningsmaskiner 0,3 millioner mark.
189 Kungl. Maj:ts Nåd. Pi'oposition Nr 201.
För år 1910 föreligga ännu icke värdeuppgifter, men af tillgänglig statistik öfver exporterade kvantiteter visar sig vid jämförelse med 1909 följande ökning uttryckt i deciton:
hö 54,076, trä af furu och gran, biladt etc. 137,463, d:o, sågadt, ohyfladt 503,583, nöttkött 7,615, grädde 12,854, kalfhudar, färska, saltade 19,080, järnmalm 3,686,048, krita, hvit, slammad 17,212, träsprit, rå 1,745, hyfladt virke af mjuka träslag 1,126, fönsterramar och dörrar 22,639, pappersmassa, kemisk 4,716, grof papp 5,230, gatsten 826,414, stenhuggeriarbeten, enkla, af granit 111,280, klinker och öfver 3 cm. tjocka golfplattor, enfärgade 10,824, tackjärn 67,108, smältstycken, råskenor, göten, platta ämnesstänger, ämnen (Knäppel, billets), degelstålsgöten 6,509, stångjärn, fasonerad! (ej balk- eller vinkeljärn) 4,839> bandjärn 11,913, stångjärn, ej fasoneradt 13,397, järntråd, valsad etc. 14,506, järntråd, dragen 32,218, järnrör, valsade eller dragna, råa, med väggtjocklek af minst 2 mm. 25,899 deciton.
Däremot har exporten af följande varor rönt härefter angifna minskning, likaledes uttryckt i deciton:
lingon 74,757, färsk sill 113,323, kli 55,626, råblock af granit 75,680, trätjära 6,595, tändstickor 16,116, kautschuksskodon 96, pappersmassa, mekanisk 26,471, fasadtegel 550, hästskosöm 7,234 deciton.
Då man uppmärksammar, att år 1908 i allmänhet visade en nedgående tendens i fråga om värdena af Sveriges handelsutbyte, i det att landets totalexport detta år utgjort 482,018,000 kronor mot 524,663,000 kronor år 1907 samt vidare att under år 1909 förhållandena på den svenska arbetsmarknaden ej varit gynnsamma för exporten, hvars totalvärde nedgick till 472,980,000 kronor, lära ofvanstående statistiska uppgifter gifva vid handen, att Sverige under traktattiden i det hela lyckats väl bevara sina exportintressen inom Tyskland.
Af statistiken visar sig vidare, såsom redan omförmälts, att Tysklands andel i värdet af Sveriges totalexport utgjort:
190 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Traktatens
innehåll.
Ehuruväl dessa siffror, hvilka redan förut i annat sammanhang anförts, på grund af ändrad uppställning af statistiken med flera omständigheter ej få tillmätas allt för stor betydelse, synes dock framgå, att Sveriges export till Tyska riket åren 1900—1909 på tillfredsställande sätt utvecklat sig i förhållande till Sveriges export i dess helhet.
Med några få undantag äro det lättnader, som enligt 1906 års traktat medgifvits svenska varor vid import till Tyska riket, upptagna äfven i nu föreliggande förslag till ny traktat, och i vissa fall hafva ytterligare medgifvanden tillkommit. En närmare jämförelse mellan bestämmelserna i nu gällande och i föreslagna traktattariffer beträffande införseltullar i Tyska riket lämna resultat, för hvilka jag nu ber att få redogöra.
I vissa fall har man vid uppgörandet af traktatförslaget ansett sig från svensk sida icke böra fasthålla vid fordran på samtliga medgifvanden, som förekomma i 1906 års fördrag. Ett sådant uppgifvande af förmåner enligt sagda fördrag har föranledts dels däraf, att någon export af betydenhet ej hittills förekommit och ej heller kan förväntas uppstå, dels ock däraf, att vederbörande rubriker redan äro bundna af andra länder, som äga fördrag med Tyska riket, och således gälla gentemot Sverige på grund af dess ställning som mest gynnad nation.
Efterföljande tariffrubriker, som upptagas i 1906 års traktat, hafva på förenämnda skäl nu ej inryckts i förslaget till ny fördragstarifif för varuinförsel till tyska tullområdet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204. 191
Varor, upptagna i tariff Å i 1908 års traktat, men utelämnade i föreliggande förslag.
192 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
j Bindning upptages i föreliggande förslag.
Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
193 I några fall har vid senaste traktatförhandlingar status quo ej kunnat uppnås, hvadan Sverige för sin export af följande varuslag måste räkna med en viss försämring, som belyses af följande tablå.
Varor, för Indika tullsatserna höjts i förhånande till nu gällande tullsatser.
*) På grund af den officiella statistikens uppställning anföras här viktuppgifter. 2) Häri ingå varor, å hvilka tullförhöjning icke inträder.
Beträffande de i efterföljande tablåer A och B upptagna varuslag Tyska medhafva medgifvanden kunnat utverkas i större omfattning än som inrymmes 9ifvandeni hittills gällande traktat.
A. Medgifvanden utöfver 1908 års traktat, upptagna i föreliggande förslag, men jämväl inrymda i Tyska rikets fördrag med andra länder än Sverige.
Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.
194 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
*) Italien endast delvis.
2) Uppgiften omfattar all mjölk och grädde.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
195 Särskild! på grund af gällande bestämmelser angående giltighetstiden för fördraget mellan Tyska riket och Österrike-Ungern, som kan upphöra att gälla redan den 81 december 1915, måste ett visst värde tillmätas dessa medgifvanden, som emellertid äfven eljest tillkomma mest gynnad nation, så länge den traktat gäller, genom hvilken tullnedsättning eller bindning fastslagits.
196 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
B. Nya, af Tyska riket ej förut beviljade medgifvanden, som upptagas i förslaget
till svensk-tysk traktat.
nr 49
Anm. till 234
nr 317 nr 518
ur Anm. till afd. 10 B Anm. till 650
Anm. till nfd. 11
Anm. till 682
ur 685
Lingon, inkokta utan tillsats af socker eller sirap . . .
Den omständigheten, att råa eller blott råhuggna byggnads- eller verkstenar äro, äfven utan vidare bearbetning, användbara i stensliperier eller för byggnadsändamål, tages ej i betraktande vid tullbehandlingen.
Till n:r 234 hänföras äfven med pikhacka (Spitzhammer) eller med spetsmejsel för stensliperier groft förarbetade block af granit, porfyr, syenit eller liknande hårda stenarter, äfven om de i följd af bearbetning med dessa verktyg förete en regelbunden form (jämnade, d. v. s. med från väsentliga fördjupningar och upphöjningar befriade ytor, regelbundet löpande kanter o. s. v.). Beviljandet af tullfrihet kan göras beroende däraf, att användningen styrkes.
bariumklorat, perklorater, alla slag,
Klorsyradt natron, samt kalkkväfve
S. k. islandströjor af yllestrumpstolsgods, äfven tillskurna och sydda, jämväl försedda med oväsentlig utstyrsel, som icke innehåller silke, enligt öfverlämnade prof . .
Spacklade trävaror behandlas såsom råa.
Trämassa, framställd på mekanisk eller kemisk väg, innehållande 50 procent vatten eller däröfver.......
Papper i rullar förtullas icke såsom pappersvara, utan såsom papper, då bredden öfverstiger 20 cm., och äfven eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig bearbetning eller förarbetning, t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar o. s. v., styrkes.
Klufna eller på en eller bägge hufvudytorna sågade (skurna), på de smala sidorna råa eller blott råhuggna plattor af granit af öfvervägande mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria.
Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade, äfven i förening med olackeradt, opoleradt trä eller järn: släta, icke profilerade, icke svarfvade, icke utsirade, af granit:
kantstenar för trottoarer, på två långsidor och på båda kortsidorna slätt bearbetade, eljest råa eller blott råhuggna:
bearbetade endast med pikhacka (Spitzhammer) eller med spetsmejsel (s. k. råkantstonar)
fria
fria
(bindning)
1,25
0,80
*) 0,25
0,15
Kan ej angifvas
* > >
> > »
> > >
‘) Uppgifter angående tnllbehandlingspraxis växla.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
9 Uppgifter angående tullbehandlingspraxis växla. s) Innefattar äfven rör. aflopp, krabbor o. dyl.
198 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Nr. i tyska tulltariffen.
Varuslag, beträffande hvilka föreliggande förslag innebär förbättring af status quo.
Anm. till 785
ur 791
Anm. till 791/92 Anm. till 798/9
Anm. till afd. 17 A
3. Vid betning, filning, mejsling och fräsning i ändamål att profva felfriheten fästes beträffande varor, hänförliga till nr. 784, intet afseende vid tullbehandlingen. .
Till nr. 785 hänföres äfven stångjärn och handjärn i afpassade längder.
Tråd, valsad eller dragen, jämväl formad (fasonerad): rå eller bearbetad, dock ej polerad, lackerad eller öfverdragen med andra oädla metaller eller metallegeringar:
I af 1,5 mm. eller däröfver . . .
k {
( af mindre än 1,5 t. o. m 0,5 mm. 792 hänföres äfven tråd i afpassade
med en tjocklek
Till nr. 791 och längder.
1. Cylinderformigt smidbart järn i stänger (särskildt s. k. silfverstål), som genom kallvalsning eller kalldragning, slipning, polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta och endast på grund af sådan bearbetning skall behandlas som järnvara, äfven skuret i afpassade
längder af minst 1 meter............_ • •
2. Bandjärn, som genom kallvalsning eller kulldragning, slipning, polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta och endast på grund af sådan bearbetning skall behandlas som järnvara, äfven härdadt
eller betadt...............
Såsom bearbetning i fråga om järnvaror anses icke en grof påstrykning af oljefärg eller tjära, öfverstrykning med grafit eller aflägsnande afl glödspån genom letning i syra och icke heller svällning eller strypning afl rör.
Med afseende å de redan angifna fördelar, som traktaten skulle tillförsäkra vårt land, och då hänsyn vidare tages därtill, att Sveriges ställning som mest gynnad nation gent emot Tyska riket genom traktaten garanteras, torde utsikterna för beståendet och utvecklingen af svensk export till tyska tullområdet under den föreslagna traktatens giltighetstid kunna betecknas såsom goda.
Betydelsen De skal, som från svensk sida varit bestämmande för ingåendet af
afVställning1906 års traktat med Tyska riket, gälla i regel fortfarande, men det torde som mest äfven nu höra framhållas, att den viktigaste förmånen för Sverige utgöres gynnad __
nation. i) Uppgifter angående tullbehandlingspraxis växla.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
af dess ställning som mest gynnad nation, d. v. s. därigenom att Sverige blifver delaktigt af de tullnedsättningar och andra förmåner, som gentemot Tyska riket utverkats af andra stater, som tidigare afslutat handelsfördrag med detta land. Öfver dessa mot andra länder än Sverige gjorda tyska inedgifvanden, lämnas i det följande en statistisk öfversikt, omfattande dels svenska exportartiklar af någon betydenhet, å hvilka importtullarna nedsatts, dels sådana för hvilka tullsatser eller tullfrihet bundits.
Svenska exportartiklar af någon betydenhet, å hvilka de tyska importtullarna nedsatts genom traktater med andra länder än Sverige.
200 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
201 Bihang till Riksdagens prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.
202 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
203 Svenska exportartiklar af någon betydenhet, för kvilka vid införsel till Tyskland gällande tullsatser eller tullfrihet bundits genom traktater med
andra länder än Sverige.
204 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 204.
205 Nr
i
tyska
tull-
tariffen.
Varuslag.
423 428
433 456
574 Glycerin, rå; underlut från tvålfabrikationen
Kaustikt natron, kaustikt kali.......
Klorsyradt kali..............
Kromsyradt och surt kromsyradt natron . . .
Ättiksyrad och träättiksyrad kalk.....
Svafvelsyrad ammoniak..........
Tjärfärgämnen...............
Terpentinolja o. d..............
Trätjäre- och torftjärekreosot........
Konstgjord! silke, ofärgadt.........
Ullaffall.................
Konstull.................
Kamgarn, enkelt, rått..........
> tvåtrådigt, >..........
> » blekt, färgadt etc. . . .
Yllemattor, väfda.............
Ylleväfnad, vägande per kvm. öfver 700 gr. .
» » > > högst 200 gr. .
Yllestrumpstolsgods............
Bomullsväfnad, appreterad, blekt
färgad, tryckt
Linneväfnad, blekt, färgad ete. Vadd............
Läder, vägande per stycke mer än 3 kg.
Läderarbeten, ej särskildt nämnda, vägande per stycke under 2 kg......................
Skinn till pälsverk, beredda..............
Läderaffall......................
Kautschukslangar: för hjul...............
206 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204. 207
Af Tyska rikets införsel från Sverige år 1909, hvilken enligt tysk statistik uppgått till ett sammanlagdt värde af 91,748,000 mark exklusive järnmalm, faller enligt förestående utredning ett belopp af 34,239,000 mark under tariffrubriker, för Indika tullsatserna genom förut ingångna tyska fördrag nedsatts samt 26,46/ ,000 mark under tariffnummer, hvilka genom Tyska rikets tidigare afslutade fördrag bundits. Härvid torde böra anmärkas, att i de två sist anförda beloppen icke medtagits sådana varuslag som t. ex. friska lingon, gatsten och byggnadssnickerier, beträffande hvilka vissa tyska medgifvanden finnas inryckta i traktater med andra länder än Sverige, men hvilka medgifvande!:) äro af så ringa omfattning, att de i och för sig äro af intet värde för svensk export.
Sant är visserligen, att en stor del af det belopp, som faller under sådana tariflfrubriker, hvilka äro bundna genom föregående tyska fördrag, omfatta tullfria råvaror, som äro oundgängligen nödvändiga för tysk industri, och beträffande hvilka införandet af en tull ej torde kunna befaras,
208 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
men angående en stor mängd andra varor är det för Sverige ett oeftergifligt, villkor att erhålla ställning som mest gynnad nation, därest dessa svenska produkter öfverhufvud taget skola på tysk marknad kunna konkurrera med varor från andra till Tyskland exporterande länder.
Det påståendet, att Sverige, därest tysk marknad ej längre stode öppen, skulle kunna vinna afsättning för sina produkter inom andra länder, kan väl beträffande vissa varor äga sin riktighet, men i afseende på andra varor af förhärskande betydelse — exempelvis sågadt trävirke, hvaraf Sveriges export till Tyskland år 1909 enligt tysk statistik uppskattas till
24,209,000 mark, och där tullen för en kubikmeter med ej mindre än 3.18 mark ställer sig olika, allteftersom ursprungslandet intager mest gynnad nations ställning eller ej — måste uppmärksammas, att en del andra länder, som exportera till Tyskland, utan svårighet kunna öka sin produktion. Härtill kommer, att vissa svenska exportvaror vid fall af prohibitiv tull i Tyskland kunna komma att ersättas af helt andra produkter, hvilka äga intet eller ringa intresse för svensk export. Så skulle exempelvis användandet af svensk gatsten, synnerligast därest Sverige ej ens åtnjöte ställning som mest gynnad nation, upphöra, och man skulle utan tvifvel i vida större utsträckning än hittills öfvergå till användande af annat gatubeläggningsmateriel såsom asfalt och träkubb.
För såväl Sveriges export till Tyskland som för Tysklands export till Sverige gäller ock, att äfven ett kortare traktatlöst tillstånd helt visst kom me att afbryta gamla affärsförbindelser, hvilka ingalunda vore lätta att sedermera återknyta. Slutligen torde den faran ej få förbises, att under ett eventuellt traktatlöst tillstånd utländska — däribland sannolikt i första rummet tyska — fabriker komme att under en eller annan form inom Sverige upprätta filialer, som skulle till betydande del göra det tullskydd, som afsetts för svenska varor å den inhemska marknaden, illusoriskt.
Det torde böra anmärkas, att en jämförelse mellan de för Sveriges exportvaror utgående tullbeloppen, beräknade å ena sidan efter den autonoma tyska tariffen och å andra sidan enligt den gentemot Sverige nu föreslagna fördragstariffen, näppeligen skulle vara af något som helst värde, enär Sveriges export af t. ex. gatsten eller byggnadssnickerier efter all sannolikhet skulle hafva upphört och utförseln af ett stort antal andra artiklar mer eller mindre reducerats, därest den autonoma tyska tariffen tillämpats, och skulle vid sådant förhållande hvarken den kvantitet, som borde läggas till grund för en dylik beräkning, kunna med någon säkerhet bestämmas, eller skillnaden mellan de uträknade tullbeloppen äga någon beviskraft.
209 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
. , En synpunkt, som förtjänar allt beaktande, och som från svensk sida Arten af ej torbisetts vid förhandlingarna angående föreliggande förslag till traktat Sveri9es ea> är att man så vidt möjligt bör söka utverka fördelar för den inhemska till- Tyska riket. verkningen af /^fabrikat. Det är dock själffallet, att varor med högre grad af bearbetning endast i mindre omfattning äro föremål för införsel till ett, land med så högt utvecklad industri som Tyskland, men redan det svenska arbete, som skyddas genom tillförsäkran af exempelvis tullfrihet for gatsten, får icke underskattas.
Värdet af införseln från Sverige till Tyskland af varuslag, som upptagas i nu föreslagna traktattariff att gälla vid införsel till tyska tullområdet, fördelas på följande sätt enligt beräkning ur den tyska officiella statistiken för år 1909:
råämnen för industriella ändamål......... 7,728 000 mark
enkelt bearbetade varor eller halffabrikat...... 44,985 000 »
fabrikat • • .................. 7’92l’()00
närings- och njutningsmedel............ 10,643,000 »
Huru exportintressena för olika svenska industrier och näringar tillgodosetts genom nu föreslagna fördrag, framgår af efterföljande gruppering al de viktigare varuslag, som där ifrågakomma:
Skogsbruk och sågverksindustri: Byggnads- och gagnvirke, biladt och sågadt; trämjöl och
LiclUIl j
fiskerinäring: fisk, lefvande och icke lefvande, färsk, äfven frusen; kräftor; hummer- konserver; ’
Landtbruk, boskapsskötsel och mejerinäring: mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad • smör; vissa råämnen; ’
Kemisk industri: kaustikt natron och kali; klorsyradt kali; acetater och acetonolja- klorsyradt natron; bariumklorat, perklorater, kalkkväfve; bläck och bläckpulver; träsprit ra; aceton, ra; trätjäre- och torftjärekreosot;
Textilindustri: s. k. islandströjor af yllestrumpstolsgods;
Kautschuksindustri: kautschuksskodon, lackerade;
Smekernndustn: spolar; möbler; fönsterramar, dörrar, trappor och delar af sådana, profilerade trälister, raa; s. k. compoboard;
Papp er smas seindustri: slipmassa och cellulosa, torr och våt;
Pappersindustri: papp af mekanisk eller kemisk trämassa; omslagspapper; papper i rullar: Stenindustri: krita, slammad; klocksten för stensliperi eller till byggnad sändamål; gatsten: granitplattor; trottoarkantsten och andra stenhuggeriarbeten (bl. a. rustikakvaderstenar’ löpare, bindare och kajstenar);
Tegel- och lervaruindustri: murtegel (hål- och formstenar); klinker; stenar och plattor af lera för tekniska ändamål; kanaliseringsrör, krubbor, fodertråg m. m - eldfast teo-el: Järnindustri: smältstycken, råskenor, göten, knäppel, stänger för tillverkning af rör m.0 fl! slag af ämnesjärn; stångjärn; plåt; tråd; rör; smidbar! gjutgods, smidesstycken och andra varor af smidbar! järn, silfverstål, kallvalsadt bandjärn; stämjärn och hyfvel-
Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft. 27
210 Tariff A.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
järn; maskinknifvar; hästskor; vissa fjädrar; hästskosöm och grof spik, tradlinor m. m.; fint knifsmide m. m.;
Maskinindustri: Hästräfsor samt mjölkskumningsmaskiner af alla system.
Efter denna allmänna öfversikt öfver traktatens hufvudsakliga innebörd för Sveriges export vill jag i det följande lämna en närmare redogörelse för de viktigare svenska varuslag, som finnas upptagna i för-
slaget till ny traktat.
ur nr 47. Linqon, friska. Varan, som enligt den tyska autonoma tariffen drager en tull af 5 mark för 100 kg., har i. nu föreliggande förslag till traktat såväl som i hittills gällande fördrag tillförsäkrats tullfrihet.
Värdet af Tysklands import från Sverige uppgifves enligt tysk statistik till:
år 1907 1,643,000 mark
» 1908 3,127,000 »
» 1909 3,287,000 » .
Själffallet är, att tullfriheten utgör en viktig förutsättning för exporten af varan, hvilken äger sin särskilda betydelse genom de tillfällen till extra arbetsförtjänst, som genom dess insamlande beredes den fattigare befolkningen, ofta just i landsdelar, där dylika tillfällen eljest äro sällsynta.
ur nr 49. ' Linqon, inkokta utan tillsats af socker eller sirap hafva hittills på grund af' Tysklands tidigare handelsfördrag med Bulgarien, Italien, Rumänien och Serbien dragit en tull af 4 mark för 100 kg brutto. Enligt nu föreliggande förslag har tullfrihet ernåtts, och härigenom torde möjlighet uppstå till en lönande export. Genom surkokning kunna bären nämligen hålla sig en längre tid, utan att förrättning eller jäsning inträder, och vid användande af detta förfaringssätt skulle man ej längre vara tvingad att, just då bären äro mogna, bortslumpa varan, utan exportören sättes i stånd att afvakta lämpligt prisläge.
ur nr 75. Byggnads- och gagnvirke---, hugget eller Inladt
— —, af mjuka träslag drager enligt den autonoma tyska tariffen en tull af 0,50 mark för 100 kg. eller af 3 mark för 1 kbm., hvilka tullsatser i förslaget nedsatts till 0,24 resp. 1,44 mark. Tysklands införsel från Sverige af dylikt virke af furu och gran har utgjort:
år 1907 » 1908 » 1909
3.774.000 mark
2.652.000 »
2.530.000 » .
211 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
De i förslaget medgifna tullsatserna äro upptagna äfven i Tysklands fördrag med Rumänien, Ryssland, Serbien och Österrike-Ungern, men bestämmelsernas medgifvande jämväl gentemot Sverige har synts önskvärd! på grund af de betydande exportvärdena.
ur nr 76. Byggnads- och gagnvirke —--, sågadt--- ,
icke hyfladt är enligt den autonoma tariffen belagdt med en tull af 1,25 mark för 100 kg. eller 7,so för 1 kbm., men är i förslaget upptaget till 0,72 resp. 4,32 mark. Dessa nedsättningar, som äro medgifna äfven i fördraget mellan Tyska riket och Österrike-Ungern, förefunnos i det svensktyska fördraget af 1906.
Exportvärdena för ifrågavarande virke af furu och gran angifvas till:
år 1907 ............. 33,746,000 mark
v 1908 ............. 25,019,000 »
» 1909 ............. 24,209.000 » .
I en anmärkning till nr 75 och 76 stadgas liksom i gällande tyskryska fördrag, att
förtullningen kan efter importörens val ske efter vikt per 100 kilogram eller efter mått per kubikmeter (Festmeter), ur nr 89. Trämjöl och träull. Bindning af tullsatsen 0,4o mark för 100 kg. var upptagen äfven i 1906 års svensk-tyska traktat. Exporten har varit af föga betydelse, men kan möjligen väntas stiga, enär ny fabrik anlagts. Statistiken visar följande värden af exporten till Tyskland:
år 1907 ............... 4,000 mark
•1908 ............... 3,000 »
x 1909 ............... 27,000 » .
ur nr 96. Torf strö. Då ökad export möjligen kan väntas på grund af de förbättrade kommunikationerna, har man försäkrat sig om att varan under traktattiden ej måtte beläggas med tull.
ur nr 111. Hår bär ande vildt etc. Den autonoma tullsatsen af 30 mark är i förslaget nedsatt till 20 mark. Samma nedsättning är upptagen i Tysklands fördrag med Bulgarien och Österrike-Ungern samt förekom äfven i fördraget med Sverige af år 1906. Sveriges export har utgjort:
år 1907 ............... 12,000 mark
» 1908 ............... 16,000 »
» 1909 ............... 16,000 » .
212 Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 204.
ur nr 115. Dammkarpar, lefvande, draga enligt den autonoma tariffen en tull af 15 mark pr 100 kg. I förslaget till ny traktat har den tullfrihet, som förut införts genom Tysklands fördrag med österrike- Ungern, upptagits. Betingelserna för en lönande export från Sverige hafva ökats genom de förbättrade kommunikationerna.
Värdet af Sveriges export har utgjort:
år 1907 ............... 14,000 mark
» 1908 ............... 2,000 »
» 1909 ............... 15,000 » .
Beträffande de myndigheter, hvilka äro befogade att utfärda intyg därom, att karparna härstamma Irån dammar, finnas öfverenskommelser i verbalnoter af 6 mars, 18 april, 28 maj och 18 juli 1907. Dessa bestämmelser äro nu inryckta i förslaget till traktat.
Annan fisk än lcarpar. Tullfrihet — förut medgifven i Tysklands fördrag med Belgien och Rumänien — är ytterligare garanterad genom traktatförslaget. Sveriges export till Tyskland uppvisar följande värden:
år 1907 ............. 3,746,000 mark
» 1908 ............. 5,605,000 »
» 1909 ............. 5,867,000 » .
Åt öfvervägande betydelse äro de belopp, som falla å exporterad färsk sill.
Till nr 115 117. 1 1906 års traktat var i fördragstariffen inryckt
en bestämmelse, därom att fisk (sill därunder inbegripen), som uteslutande till förvaring under transporten beströtts med salt eller begjutits med saltvatten, vore att behandla såsom färsk fisk. I nu föreliggande förslag är motsvarande bestämmelse af formella skäl intagen i slutprotokollet till artikel 8 ii med följande tillägg: hit hänföres icke fisk, som i utlandet
lagrats under någon inellanvarande tid eller underkastats någon behandling, som går utöfver syltet att bevara fisken under transporten; såsom dylik lagring anses ej, att fisken under kortare tid förts i land för att beströs med salt eller begjutas med saltvatten eller för att omlastas.
Denna ändring i bestämmelsens lydelse kan ej anses innefatta något försvarande af tullfri införsel al svensk rimsaltad sill eller annan fisk.
ur nr 122. Kräftor, ^lefvande eller blott kokta. Den autonoma tullfriheten, som bundits af Österrike-Ungern och som varit stadgad i 1906
213 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
års svensk-tyska fördrag, är upptagen äfven i nu föreliggande förslag. Sveriges export har på grund af kräftpesten de senare åren varit i aftagande och uppgick till:
år 1907 .............. 189,000 mark
» 1908 .............. 142,000 »
» 1909 .............. 49,000 » .
ur nr 123. Hummer. En tullnedsättning från 100 mark till 65 mark för 100 kg. brutto är förut medgifven genom Tysklands fördrag med Belgien och har upptagits äfven i förslaget till traktat med Sverige.
Enligt uppgift från fackmän går större delen af Sveriges hummerexport genom danska och norska mellanhänder, beroende därpå att hummern ofta måste förvaras i sumpar i afvaktan på lämpligt prisläge, och då det på näringsämnen fattigare vattnet vid svenska västkusten är härfdr mindre lämpligt, utföras stora kvantiteter lefvande hummer till Norge och Danmark för att därstädes förvaras och sedermera vidare försändas-
Sveriges utförsel af hummer till Tyskland torde sålunda vara större, ån hvad som framgår af den officiella statistiken, som härutinnan innehåller följande uppgifter:
år 1907 ............... 23,000 mark
» 1908 ...............13,000 »
» 1909 ............... 12,000 » .
ur nr 133. Mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad; kärnmjölk och vassla. Tullfriheten har upptagits till bindning i föreliggande förslag till traktat. Sverige har genom de förbättrade kommunikationerna lyckats erhålla eu lofvande export, som hufvudsakligen omfattar pasteuriserad grädde.
Under förhandlingarnas gång har från tysk sida den uppfattningen uttalats, att så länge bindningen af tullfriheten för steriliserad mjölk och grädde gäller, är genom denna bindning — på grund af de svårigheter, som yppa sig att skilja mellan steriliserad och pasteuriserad mjölk (grädde) — tullfri införsel garanterad äfven för pasteuriserad mjölk och grädde.
Exporten angifves af statistiken på följande sätt:
år 1907 ....... 21 deciton, 3,000 mark
» 1908 ....... 3,322 » 432,000 »
» 1909 ....... 6,819 » 886,000 »
» 1910 ....... 19,673 » uppgift saknas.
214 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
ur nr 134. Smör, färskt, saltadt eller smält. Nedsättning från 30 till 20 mark för 100 kg. upptages liksom i fördragen mellan Tyskland och Österrike-Ungern, Ryssland och Serbien.
Sveriges export till Tyskland utvisar:
år 1907 ........ 475 deciton, 104,000 mark
» 1908 ........ 411 » 92,000 »
» 1909 ........ 2,207 » 503,000 » .
» 1910........2,531 » uppgift saknas.
ur nr 156/7. Horn, kreaturstarmar ro. fl. animaliska råämnen. Tullfriheten har bundits liksom i 1906 års traktat.
Exportvärdena hafva utgjort:
år 1907 .............. 85,000 mark
» 1908 .............. 210,000 >
» 1909 .............. 232,000 » .
nr 219. Närings- och njutningsmedel, alla slag (med undantag af drycker), i lufttätt slutna kärl etc. Tullnedsättningen från 75 till 60 mark för 100 kg., hvilken förut varit intagen i Tysklands fördrag med Italien, har med hänsyn till de svenska fiskkonserverna upptagits äfven i föreliggande förslag.
Sveriges export har utgjort:
år 1907 4,000 mark
» 1908 11,000 »
» 1909 8,000 » .
ur nr 223. Lera, porslinslera (kaolin) däri inbegripen, samt annan lera, alla slag, äfven bränd, malen eller slammad; chamott- och dinasmurbruk. I likhet med 1906 års traktat upptager förslaget bindning af tullfriheten, en bindning, hvilken åtminstone beträffande chamott icke saknar sitt värde. Statistiken utvisar följande exportvärden för alla till rubriken hörande varor.
år 1907 .............. 431,000 mark
» 1908 .............. 433,000 »
> 1909 .............. 319,000 » .
nr 226. Kiselgur (infusoriejord), kvarts, kvartssand; flinta, rå, äfven bränd eller malen. Gällande tullfrihet har föreslagits till bindning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
215 Exporten utgjorde:
år 1907 . » 1908 . » 1909 .
66.000 mark
174,000 »
56.000 » .
nr 227. Kalk, kolsyrad, magnesit, dolomit, witlierit, strontianit, äfven bränd; kalk, bränd, släckt; kalkmurbruk; kalk, naturlig fosforsyrad. Den i 1906 års traktat upptagna bestämmelsen om bindande af tullfriheten har bibehållits i förslaget till ny traktat.
Expertsiffrorna utvisa:
nr 234. Sten (med undantag af skiffer och gatsten), äfvensom lava, porös och tät, rå eller endast råhuggen, äfven sågad, dock ej på mer än tre sidor, eller i icke klufna, icke sågade (skurna) plattor, äfvensom malen sten, ej specificerad. Tullfriheten är förut visserligen bunden af flera länder, och införandet af tull på dessa råvaror torde icke kunna befaras, men på grund af det nära sammanhanget mellan hithörande varor och vissa arter af stenhuggararbeten har det, därest tvister angående tullbehandiing skulle komma att uppstå, synts önskvärdt, att tullfrihet finnes stadgad i nu föreslagna traktat.
Beträffande de här viktigaste varorna, råblock af hårda stenarter, är Sverige förhärskande på tysk marknad, dit exporten utgjort:
Då det under föregående svensk-tyska traktats giltighetstid visat sig, att olikformighet förekommit vid tullbehandlingen af till Tyskland införda stenblock, har följande delvis nya anmärkning intagits att gälla enligt den nu föreslagna traktaten:
Till nr 234 hänföras äfven råa eller blott råhuggna byggnads- eller verkstenar. Med blott råhuggna stenar förstås sådana, hvilka endast utvisa en bearbetning med pikhacka (Spitzhammer) eller med spetsmejsel, såsom brukas för att borttaga öfverflödiga delar och göra stenarna lämpliga för transporten.
Den omständigheten, att stenar af i föregående punkt nämnd art äro, äfven utan vidare bearbetning, användbara i stensliperier eller för byggnadsändamål, tages ej i betraktande vid tullbehandlingen.
år 1907 . » 1908 . » 1909 .
1.091.000 mark
1.797.000 »
1.652.000 » .
år 1907 . » 1908 . v 1909
5.902.000 mark
6.363.000 »
5.421.000 » .
216 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Till nr 234 hänföras äfven med pikhacka (Spitzhammer) eller med spetsmejsel för stensliperier groft förarbetade block af granit, porfyr, syenit eller liknande hårda stenarter, äfven om de i följd af bearbetning med dessa verktyg förete en regelbunden form (jämnade d. v. s. med från väsentliga fördjupningar och upphöjningar befriade ytor, regelbundet löpande kanter o. s. v.). Beviljandet af tullfrihet kan göras beroende däraf, att användningen styrkes.
I slutprotokollet har till artikel 8 ii utverkats det medgifvandet, att till »granit och liknande hårda stenarter» hör särskildt äfven s. k. svart granit. Bestämmelsen har synts erforderlig, enär sistnämnda stenart ur vetenskaplig synpunkt ej är att betrakta som egentlig granit.
ur nr 243. Beck, alla slag, med undantag af stenkolsbeck; beckbottensats (återstod från beckberedning); beckartade rester från rening af mineraloljor, såframt de sjunka i vatten; torftjära, trätjära och björkolja (daggert, björktjära). Bindning af tullfriheten har liksom i 1906 års traktat inryckts äfven i föreliggande förslag. Den hithörande vara, som för Sveriges vidkommande äger betydelse, är trätjära, som exporterats till följande värden:
år 1907 .............. 246,000 mark
» 1908 .............. 202,000 »
» 1909 .............. 223,000 » .
nr 289. Kaustikt natron, i fast form (natriumhydrat) eller flytande (natronlut); kaustikt kali, i fast form {kaliumhy dr åt) eller flytande {kalilut). Liksom i 1906 års svensk-tyska fördraa; har tullsatsen 3,50 mark bundits i förslaget till ny traktat. Sveriges export till Tyskland af varuslagen har utgjort:
år 1907 ............... 4,000 mark
» 1908 ............... 3,000 »
» 1909 ............... 9,000 » .
nr 293. Klorsyradt kali {kaliumkloråt), ej inkommande i hylsor eller kapslar. I föreliggande traktatförslag har liksom i Tysklands fördrag med Schweiz och Österrike-Ungern den autonoma tullfriheten bundits.
Sveriges export till Tyskland har utgjort:
år 1907 .............. 215,000 mark
» 1908 .............. 312,000 »
» 1909 .............. 226,000 » .
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
ur nr 309. Attiksyrade saker {acetater), med undantag af kalciumacetat {ättiksyrad och träättiksyrad kalk), i allmänna tariffen ej särskildt nämnda, äfvensom acetonolja. Bestämmelsen om traktatsenlig tullfrihet har upptagits i förslaget likasom i 1906 års svensk-tyska traktat.
ur nr 317. Klorsyradt natron, bariumklorat, perklorater, alla slag, samt kalkkväfve. Då man från svenskt industriellt håll har förhoppningar om, att en på utnyttjande af vattenkraften grundad svensk industri beträffande dessa varor skall komma att uppstå, har bindning af den autonoma tullfriheten utverkats i den nu föreslagna traktaten.
Af statistiken kan endast den upplysningen vinnas, att exporten till Tyskland af klorsyradt natron utgjort:
år 1907 .............. 73,853 kronor
» 1908 .............. 76,998 »
» 1909 .............. 55,330 » .
(Svensk statistik.)
ur nr 329. Krita, slammad; äfven finmalen eller pa annat sätt fint pulveriserad krita. Den autonoma tyska tullsatsen 0,40 mark för 100 kg. är redan genom fördraget med Belgien nedsatt till 0,30 mark. Samma nedsättning upptages i förslaget till ny svensk-tysk traktat.
Sveriges export till Tyskland har utgjort:
år 1907 .............. 118,000 mark
» 1908 .............. 177,000 »
» 1909 .............. 139,000 » .
nr 337. Bläck och bläckpulver draga enligt 1906 års svensk-tyska traktat en från 5 till 4 mark för 100 kg. nedsatt tull. Denna nedsättning är upptagen äfven i föreliggande förslag.
Sveriges utförsel af varan till Tyskland utgjorde:
år 1907 ............... 36,000 mark
» 1908 ............... 30,000 »
» 1909 ............... 23,000 » .
nr 349. Träsprit {metylalkohol), rå; aceton, rå. Den autonoma tullsatsen af 5 mark för 100 kg. är genom traktaten mellan Tyskland och Osterrike-Ungern utbytt mot tullfrihet. Detta medgifvande, som var inrymdt äfven i svensk-tyska traktaten af år 1906, har åter upptagits.
Sveriges export af rå träsprit till Tyskland uppvisar följande värden;
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft. 28
218 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
år 1907 ............... 70,000 mark
> 1908 ............... 66,000 •
> 1909 ............... 44,000 > .
Traktatsenlig bestämmelse angående skillnaden mellan rå och renad träsprit är särskildt upptagen.
nr 378. Trätjäre- och torftjärekreosot. Den autonoma tullfriheten har liksom i 1906 års svensk-tyska traktat bundits.
Exporten utgjorde:
år 1907 ............... 4,000 mark
» 1908 ............... 2,000 »
» 1909 ............... 9,000 > .
En ökning af exporten torde ej vara utesluten.
ur nr 518. S. k. islandströjor af yllestrun ipst. o Isgods, äfven tillskurna och sydda, jämväl försedda med oväsentlig utstyrsel, som icke innehåller silke etc.
Beträffande textilvaror kan på grund af den tyska industriens höga ståndpunkt någon svensk export af betydelse icke vara att förvänta. Endast i afseende på ofvanstående varor har skäl funnits att söka utverka eu tullnedsättning och har eu sådan från tysk sida medgifvits till 100 mark för 100 kg.
Dessa s. k. islandströjor — skjortor eller jackor af mycket groft och tjockt yllestrumpstolsgods, hvilka af fiskare och sjömän m. fi. brukas såväl under ytterplaggen som till öfverkläder — hafva hittills vid införsel till Tyskland ansetts utgöra öfverkläder, hvarför de hänförts till nr 518 med en tull af 350 mark per 100 kg., en tullsats, som synes vara nästan prohibitiv för dessa enkla och billiga artiklar.
Särskilda prof å varan äro från svensk sida öfverlämnade för att tjäna till ledning vid tullbehandlingen.
nr 562. Handskar. Den autonoma tullsatsen 200 mark för 100 kg. är genom tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern nedsatt till 125 mark. Denna tullnedsättning, som medgafs i hittills gällande svensk-tyska fördrag, har ånyo upptagits. Exporten från Sverige till Tyskland har emellertid hittills varit obetydlig. År 1909 uppgifves exportvärdet till
5,000 mark.
ur nr 577. Skodon af kautschuk, lackerade. Den tyska tullsatsen nedsattes genom 1906 års fördrag från 100 mark till 80 mark för 100 kg., en nedsättning, som äfven nu medgifvits.
Värdet af tyska rikets införsel af varuslaget från Sverige har utgjort:
*
219 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
år 1907 .............. 20,000 mark
» 1908 .............. 309,000 »
» 1909 .............. 257,000 » .
ur nr 624. Spolar af trä, äfven färgade. Tullsatserna, som autonomt utgöra:
för råa spolar........ 6 mark för 100 kg.
» bearbetade........10 mark »
hafva genom Tyska rikets fördrag med Osterrike-Ungern och med Sverige år 1906 ändrats därhän, att spolar, äfven färgade äro belagda med en tull af 5 mark för 100 kg. Samma medgifvande är upptaget i föreliggande förslag.
Tyska rikets införsel från Sverige uppvisa följande värden:
år 1907 ............... 42,000 mark
» 1908 ............... 67,000 »
» 1909 ............... 75,000 » ,
motsvarande respektive 24, 31 och 27 procent af Tyska rikets hela införsel af varan.
nr 625. Möbler etc. af mjuka träslag, råa. Tullsatsen är nedsatt från 8 till 4,50 mark för 100 kg. enligt Tyska rikets fördrag med österrike- Ungern och med Sverige af år 1906.
Ehuruväl exporten hittills varit obetydlig — 1,000 å 2,000 mark per år — har det synts önskvärdt, att samma tullnedsättning medgifves under den nya traktatens giltighetstid.
ur nr 628. Fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana, profilerade trälister, råa. Den genom tyska tulltariffen af den 25 december 1902 införda tullsatsen af 8 mark har genom 1906 års svensk-tyska fördrag nedsatts till 4 mark. Vid de förhandlingar, som föregått öfverenskommelsen om nu föreliggande förslag, har medgifvandet af denna tullnedsättning först på diplomatisk väg kunnat ernås.
Då Sveriges snickeriindustri redan nu befinner sig i ganska svår belägenhet, något som framgår häraf, att flera fabriker inom branschen under senaste år nedlagt sin verksamhet, har man från svensk sida med bestämdhet måst framhålla, att nedsättning åtminstone till status quo vore ett nödvändigt villkor, för att en traktat öfverhufvud taget skulle kunna komma till stånd.
220 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Varorna, som tillhöra de få artiklar med någon afsevärdare bearbetning, hvilka Sverige exporterar till Tyska riket, representera följande utförselvärden :
år 1907 .............. 3,110,000 mark
» 1908 .............. 2,487,000 »
» 1909 .............. 2,695,000 » .
Anmärkning till afdelning 10 B (trävaror). Genom traktatsenlig bindning af denna anmärkning fastslås skillnaden i tulltariffen mellan bearbetade och råa trävaror. Enligt begäran från svenskt industriellt håll har uttrycklig föreskrift utverkats därom, att spacklade trävaror anses såsom råa.
nr 650. Pappersmassa. Tullsatsen, som autonomt utgör 3 mark, har i förslaget till traktat upptagits till 1,25 mark för 100 kg., hvarjämte följande i intet föregående tyskt fördrag medgifna bestämmelse stadgas:
trämassa, framställd på mekanisk eller kemisk väg, innehållande 50 procent vatten eller däröfver, förtullas efter en tullsats af 0,so mark för 100 kg.
Tyska rikets införsel från Sverige omfattar följande värden:
mekanisk massa:
år 1907 ..... 841,000 mark
» 1908 .............. 450,000 »
> 1909 .............. 326,000 »
kemisk massa:
år 1907 .............. 2,240,000 mark
» 1908 .............. 2,302,000 »
» 1909 .............. 2,541,000 » .
Beträffande våt massa, d. v. s. sådan vara, innehållande 50 procent vatten eller däröfver, märkes, att den hittills gällande tyska tullsatsen, hvilken varit densamma som för torr massa, verkat prohibitiv!, synnerligast som fraktkostnaderna för den våta massan ställa sig högre. Våt massa torde under nu utverkade lägre tullsats äga utsikter till export, synnerligast genom sin egenskap att vara lättare bearbetad än den torra massan.
221 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
ur nr 651. Papp etc. af mekanisk eller kemisk trämassa etc. De tyska medgifvandena omfatta tullnedsättning från 4 till l,so mark för 100 kg. samt bestämmelse, att guskade papperssorter skola bit hänföras, äfven då de yttre lagren äro hvita eller i massan färgade och icke af lika beskaffenhet. och färg som de inre mellanlagren. Dessa medgifvanden, som icke funnits i hittills gällande svensk-tyska traktat, hafva tidigare g'jorts gentemot Osterrike-Ungern.
Värdet af Tyska rikets införsel från Sverige har utgjort:
år 1907.............. 344,000 mark
» 1908 .............. 225,000 »
» 1909 .............. 253,000 » .
nr 654. Omslagspapper, i massan färgadt, äfven pa en sida glättadt. Den autonoma tullsatsen 4 mark nedsättes till 3 mark för 100 ko-., i likhet med hvad förut stadgas i Tyska rikets fördrag med Belgien och Osterrike-Ungern.
Införseln från Sverige, i allmänhet utgörande omkring 40 procent af Tysklands hela införsel, har uppgått till:
år 1907 .............. 225,000 mark
» 1908 .............. 202,000 »
» 1909 .............. 144.000 » .
nr 655. Omslagspapper in. in. Liksom i hittills gällande fördrag har tullsatsen för omslagspapper, ej hänförligt till nr 654, nedsatts från 10 till 3 mark och å annat papper, som upptages under nr 655, från 10 till 6 mark för 100 kg. Samma nedsättningar äro förut medgifna gentemot Osterrike-Ungern och delvis gentemot äfven andra länder.
Tyska rikets införsel från Sverige omfattar hufvudsakligen omslagspapper, där statistiken uppgifver följande värden:
år 1907 .............. 598,000 mark
» 1908 .............. 411,000 »
» 1909 .............. 330,000 » .
Tysklands import från Sverige af annat hit hänförligt papper har utgjort:
är 1907 » 1908 > 1909
77.000 mark
32.000 »
23.000 » .
I öfverensstämmelse med senast vidtagna ändringar i den tyska varuförteckningen har i förslaget till ny traktat upptagits en allmän anmärk-
222 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
ning till papp e rsg nipp en därom, att papper i rullar icke lörtullas såsom pappersvara utan såsom papper, då bredden öfverstiger 20 cm., och äfven eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig bearbetning eller förarbetning, t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar, klistring af tändsticksaskar, lindning af blomtråd, styrkes.
nr 681. Gatsten. Gällande tullfrihet har ånyo beviljats, ehuruväl betydande svårigheter under förhandlingarnas gång mött mot detta kraf, som emellertid från svensk sida uppställdes som ett nödvändigt villkor för traktatens ingående.
Tyska rikets införsel har utgjort:
totalinförsel: där af från Sverige:
år 1907 ...... 11,753,000 mark 10,014,000 mark
» 1908 ...... 10,803,000 » 9,314,000 »
» 1909 ...... 8,336,000 » 7,204,000 » .
Den i nuvarande fördrag förekommande anmärkningen till nr 682 har ändrats så, att klufna eller på eu eller bägge hufvudytorna sågade (skurna), på de smala sidorna råa eller blott rahuggna plattor af granit af öfvervägande mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria.
Denna ändring innebär, att tjockleken af de till rubriken hänförliga plattorna skall bestämmas efter genomsnittsdimensionerna, icke efter det tunnaste stället.
ur nr 685. Rälcantstenar för trottoarer och endast med pikhacka behandlade byggnadsstenar. Rörande praxis vid tullbehandlingen i Tyskland hafva lämnats olika uppgifter från svenska exportörer. Genom nu framlagda förslag har tullsatsen bestämts till 0,i5 mark för 100 kg. Af den officiella statistiken kunna några exportsiffror icke vinnas.
Kantstenar för trottoarer (andra än råkantstenar). Vid de slutliga förhandlingar på diplomatisk väg, som föregått öfverenskommelsen om nu föreliggande traktatförslag, har från svensk sida fordran på status quo, 0,25 mark, beträffande tullsatsen icke kunnat genomföras. Dock torde — ehuru här en försämring för svensk export icke låter sig förneka utförsel af varan åtminstone till öster sjöplatser fortfarande kunna med den i förslaget upptagna tullsatsen af 0,35 mark för 100 kg. äga bestånd, och bör i detta sammanhang uppmärksammas, att tullfriheten för gatsten i hvarje fall är af vida större betydelse än de äskade men icke erhållna medgifvanden för varor, hänförliga till nr 685.
Exporten har utgjort:
223 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
år 1907 . » 1908 . » 1909 .
. 289,658 deciton (värdeuppgifter ej tillgänglio-a) . 297,023 »
. 249,953 » .
Andra stenhuggeriarbeten af granit, pa annat sätt slätt bearbetade. -Äfven beträffande dessa varor har Sverige måst vidkännas en försämring af status cjuo, enär endast en ^nedsättning till 0,eo mark pr 100 kg. ernåtts i stället för nu fördragsenliga tullsats af 0,so mark. Sveriges utförsel till Tyskland har utgjort:
år 1907 . » 1908 . » 1909 .
. 38,031 deciton . 35,769 »
. 37,621 » .
Värdeuppgifter äro ej tillgängliga. I ofvanstående kvantiteter in ml äfven vai oi? föi hvilka tullsatsen ej kommer att undergå förhöj ning.
. m 113. För af tegellera framställda halstenar (Iiolilsteine, Lochsteine) och hålplattor, skrofliga eller släta är tullsatsen nedsatt från 0,2o till 0,15 mark för 100 kg. och för formstenar, skrofliga eller släta har tullsatsen 0,2o mark bundits. Samma medgifvanden äro' gjorda i Tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern samt med Sverige år 1906. Sveriges export af artiklarna har hittills varit af föga betydelse.
nr 716. Kinker, af lera, oglaserade. Den autonoma tullsatsen 0,so mark är liksom i 1906 års traktat nedsatt till 0,2o mark för 100 ko- Denna nedsättning är icke inrymd i något annat af Tyska rikets fördrag Värdet af Tysklands import från Sverige af varuslaget har utgjort:
år 1907 .............. 354,000 mark
1908 .............. 244,000 »
» 1909 .............. 241,000 » ,
motsvarande respektive 66, 65 och 73 procent af rikets hela införsel af artikeln.
uojj m' Stenar och plattor af vanligt stengods, för tekniska
ändamål. Gällande tullsats 0,40 mark för 100"kg. föreslås till fördragsenlig bindning. ö
Till nr 719 och 720 har i traktatsförslaget upptagits en anmärkning därom, att glaserade rör och rör form stycken till kanaliseringsändamål äfvensom förskalningsplattor, brunnar, aflopp o. dyl., krubbor och fodertyg af lera eller vanligt stengods förtullas, utan afseende å materialets smältpunkt, efter nr 719 respektive 720. Härigenom torde den tolkning af tulltariffen undvikas, att, som hittills stundom skett, sådana varor som kanalisenngsrör och fodertråg, för hvilkas användning eldfastheten är utan betydelse, på grund af massans höga smältpunkt hänföras till eldfasta lervaror.
224 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
nr 724. Eldfasta stenar etc., rätvinkliga, vägande under 5 kg. per stycke. Tullsatsen 0,35 mark för 100 kg. är bunden liksom i Tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern och med Sverige af år 1906. Tysklands införsel från Sverige uppvisar följande värden:
år 1907 .............. 226,000 mark
» 1908 .............. 134,000 »
» 1909 .............. 159,000 » .
A rätvinkliga eldfasta stenar, vägande netto 5 kg. eller däröfver per stycke, och andra än rätvinkliga utan afseende på vikten per stycke har tullen liksom i nyssnämnda tvenne fördrag sänkts från 0,60 till 0,50 mark för 100 kg. Tysklands införsel från Sverige är af mindre betydelse, omfattande:
år 1907 ............... 44,000 mark
» 1908 ............... 13,000 »
» 1909 ............... 17,000 » .
nr 784. Smältstycken (jRohluppen); råskenor (Rohschienen); göten (.Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen); ämnen (Knäppel); degelstålsgöten. Tullsatsen 1,50 mark för 100 kg. har i förslaget till ny traktat bundits, ett medgifvande, som ej förekommer i något af Tyska rikets föregående fördrag. Tysklands införsel från Sverige uppvisar följande värden:
år 1907 ............. 1,105,000 mark
» 1908 ......... 930,000 »
» 1909 ....... 853,000 » ,
motsvarande respektive 74, 63 och 65 procent af rikets hela införsel af varan.
Genom eu anmärkning till nr 784 har det inedgifvandet utverkats, att smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen), icke öfver 12 cm. långa, för omsmältning, draga eu tull af 1 mark för 100 kg., d. v. s. samma tullsats, som enligt nr 785 gäller för stångjärn af samma längd för omsmältning.
Vidare har genom anmärkning 2 till nr 784 öfverenskommits om följande bestämmelser:
Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte) stänger af minst 30 mm. tjocklek med olika tvärsnittsformer, men mest af kvadratisk, rombisk eller platt form med mer eller mindre afrundade kanter.
Hit höra äfven sådana eljest till knäppel hänförliga stänger, hvilka vid valsprocessen fått en rak riktning, eller hvilka visserligen
225 Kling'!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
framkommit böjda från valsarna, men omedelbart genom slag medelst träklubbor bibragts en möjligast rak riktning.
Stänger af rundt tvärsnitt med en tjocklek af minst 60 mm., införda för tillverkning af rör, behandlas under öfvervikande af användningen såsom knäppel.
Denna anmärkning innebär i visst afseende ett utvidgande af medgifvandena i 1906 års fördrag, därigenom att mer eller mindre fyrkantiga knäppel få importeras till tullsatsen af l,so mark oberoende af maximidimensionerna, att raka knäppel ej alltid anses som riktade, samt att äfven »runda knäppel» få hänföras till denna tullsats för halffabrikat.
Slutligen har man medgifvit, att, beträffande varor, hänförliga till nr 784, intet afseende vid tullbehandlingen fästes vid betning, filning, mejsling och fräsning i ändamål att profva felfriheten.
nr 785. Stång- och handjärn. De för hithörande varor gällande tvenne tullsatserna hafva liksom i Tyska rikets fördrag med Österrike- Ungern och med Sverige af år 1906 bundits vid respektive 1, 5 och 2,so mark. Tyska riket inför en högst betydande del af sitt behof af hithörande varor från Sverige, och anföras följande importvärden för alla till nr 785 hänförliga artiklar:
år 1907 ............. 3,241,000 mark
» 1908 ............. 2,405,000 »
» 1909 ............. 1,937,000 » .
Till förekommande däraf att stångjärn och bandjärn i afpassade längder skulle komma att hänföras till järnvaror, har genom en fördragsenlig anmärkning bestämts, att dessa artiklar skola hänföras till nr 785.
nr 786. Järnplåt, rå etc. Samma traktatsenliga bestämmelser rörande tullsatser och tullbehandlingspraxis, hvilka upptagits i Tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern och med Sverige år 1906 hafva upptagits i förslaget. Värdet af Tysklands införsel från Sverige af samtliga varor, hänförliga till nr 786, har utgjort:
år 1907 ............... 83,000 mark
» 1908 ............... 22,000 »
» 1909 ............... 9,000 » .
ur nr 791. Järntråd, rå etc. Till bindning — förut icke medgifven något land, med hvilket Tyska riket afslutat fördrag — upptages tråd af 0,5 mm. och däröfver, hvarjämte den tullnedsättning från 4,so till 3,75 mark för 100 kg., hvilken beträffande tråd med en tjocklek af mindre än 0,5 t. o. m. 0,22 mm. förut upptagits i fördraget med Österrike-Ungern, Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.. 29
226 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 204.
har inryckts i föreliggande förslag. Vidare innefattas i förslaget den anmärkning, som varit upptagen i fördraget med Sverige år 1906 och delvis (undantag för valsad tråd) i fördraget med Österrike-Ungern, nämligen, att till nr 791 hänföres jämväl tråd, som omedelbart vid dragningen eller valsningen fått ett blankt utseende, äfvensom tråd, som blott till följd af användning af kopparsaltlösningar vid dragningen företer en tunn kopparanstrykning.
Värdet af Tyska rikets införsel från Sverige af samtliga varor, som falla under nr 791, har utgjort:
år 1907 ............. 1,451,000 mark
» 1908 ............. 807,000 »
» 1909 ............. 714,000 » .
ur nr 792. Järntråd, förtent, med en tjocklek under 0,5 t. o. m. 0,22 mm. Den tullnedsättning från 5,so till 4,75 mark, som af Sverige utverkades i 1906 års traktat, har ånyo upptagits.
Likaså intages i förslaget hittills gällande bestämmelser om hvad med tråd enligt rubriknummer 791 och 792 skall förstås, hvarjämte såsom ny bestämmelse stadgas, att till nr 791 och 792 hänföres äfven tråd i afpassade längder, och afses med sistnämnda tillägg en garanti, att tråd i korta längder ej måtte hänföras till de med högre tullsatser belagda rubrikerna för järnvaror.
nr 794. Järnrör etc., råa. Beträffande sådana rör med en godstjocklek af 2 mm. eller däröfver upptages i förslaget den nedsättning från 6 till 5 mark per 100 kg., hvilken förut af Tyska riket medgifvits i dess fördrag med Belgien och Österrike-Ungern.
Tysklands införsel från Sverige, som i rundt tal uppgår till 50 procent af hela införseln af varuslaget, utvisar följande värden:
år 1907 ............. 1,173,000 mark
» 1908 ............. 1,401,000 »
» 1909 ............. 860,000 » .
Tullsatsen å dylika rör af mindre godstjocklek har liksom i 1906 års svensk-tyska traktat och i Tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern bundits till 10 mark för 100 kg., dock har Sveriges exportintresse beträffande denna artikel hittills varit jämförelsevis obetydligt.
nr 798 och 799. Sinidbart gjutgods, smidesstycken och andra varor af smidbart järn, i allmänna tariffen ej särskildt nämnda. Samma nedsättning och bindningar af tullsatserna, som medgifvits i 1906 års fördrag med Sverige och äfven äro upptagna i Tyska rikets fördrag med vissa andra makter, hafva ånyo utverkats.
227 Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 204.
Tyska rikets införsel från Sverige utgjorde af samtliga hithörande
varor:
råa:
år 1907 > 1908 » 1909
bearbetade:
år 1907 .............. 178,000 »
» 1908 .............. 149,000 »
» 1909 .............. 161,000 » .
Genom den tolkning af tulltariffen, som tillämpats, har man vid införsel till Tyskland hänfört särskildt s. k. silfverstål och kallvalsadt bandjärn till den för dessa varor synnerligt höga tullsatsen af 13 mark för 100 kg. Genom nu föreliggande förslag hafva emellertid följande medgifvanden kunnat ernås:
1. Cylinderformigt smidbar! järn i stänger (särskildt s. k. silfverstål), som genom kallvalsning eller kalldragning, slipning, polering eller dylikt erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta och endast på grund af sådan bearbetning skall behandlas som järnvara, äfven skuret i afpassade längder af minst 1 meter, drager, utan afseende å styckevikten, en tull af 5 mark för 100 kg.
2. Bandjärn, som genom kallvalsning eller kalldragning, slipning, polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta och endast på grund af sådan bearbetning skall behandlas som järnvara, äfven härdadt eller betadt, drager, utan afseende å styckevikten, en tull af 3,50 mark för 100 kg.
ur nr 813. Stämjärn och hyfveljärn. Den autonoma satsen af 20 mark för 100 kg. har i förslaget till ny traktat upptagits till bindning liksom i Tyska rikets fördrag med Osterrike-Ungern och med Sverige år 1906. Tyska rikets införsel från Sverige har under senare år ej öfverstigit 2,000 mark.
Maskinknifvar. Tullsatsen är nedsatt från 20 till 18 mark för 100 kg., en nedsättning, som förut medgifvits gentemot Österrike-Ungern och Sverige. Tyska rikets införsel från Sverige af varuslaget har belöpt sig till:
30.000 mark
21.000 » 28,000 » ,
228 Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 204.
år 1907 ............... 30,000 mark
» 1908 ............... 38,000 »
» 1909 ............... 31,000 »
ur nr 816. Hästräfsor. Förslaget upptager ånyo den nedsättning från 8 till 6 mark, som utverkats i hittills gällande svensk-tyska fördrag. Exporten från Sverige till Tyskland har emellertid icke varit af betydelse.
ur nr 820. Hästshor. Bindning af tullsatsen 5 mark har upptagits i traktatförslaget.
ur nr 824. Vagnsfjädrar in. in. Bestämmelse om tullnedsättning från 4 till 3 mark för 100 kg. har inryckts lika som i hittillsvarande svensk-tyska fördrag.
nr 825. Hästskosöm; grof, icke bearbetad spik af minst 1 cm. längd, smidd eller pressad, fyrkantig och i spetsen oregelbundet trubbig.
Den autonoma tullsatsen, 8 mark för 100 kg., har liksom i svensktyska traktaten af år 1906 nedsatts till 6 mark. Detta medgifvande är icke upptaget i något af Tyska rikets fördrag med andra makter än Sverige.
Tysklands införsel från Sverige af varuslaget har utgjort:
år 1907 ............. 929,000 mark
» 1908 ............. 811,000 »
» 1909 ............. 1,491,000 » ,
motsvarande respektive 52, 69 och 85 procent af hela införseln af artiklarna.
Öfriga varor, hänförliga till nr 825. Bindning af den autonoma tullsatsen, 8 mark för 100 kg., har i traktatförslaget upptagits.
nr 836. Fint knifsmide — — — och andra fina järnvaror, i allmänna tariffen ej särskilt nämnda. Tullsatserna — för råa 15 mark, för bearbetade 24 mark per 100 kg. — hafva i föreliggande förslag liksom i Tyska rikets traktater med Österrike-Ungern och med Sverige år 1906 upptagits till bindning. Värdet af Tyska rikets import af varor, fallande under detta nummer, bär under intet af åren 1907—1909 öfverstigit
9,000 mark.
ur nr 906. Beträffande mjölkskumningsmaskiner hafva samma medgifvanden ernåtts, som varit upptagna i 1906 års svensk-tyska fördrag. Tyska rikets införsel från Sverige af sådana maskiner har uppgått till:
år 1907 ............. 2,303,000 mark
» 1908 ............. 1,904,000 >
» 1909 .............. 1,637,000 » .
229 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.
Förutom de förmåner och lättnader, som genom själfva traktaten skulle Kreatursberedas våra exportintressen, har i sammanhang med traktatunderhand- exPortenlingarna den viktiga fördelen uppnåtts, att de hinder, som hittills legat i vägen för utförsel från Sverige till Tyskland af lefvande kreatur, blifvit undanröjda. Från tysk sida har nämligen officiellt meddelats, att sedan förbundsrådet numera fastställt nya bestämmelser rörande undersökning af sjöledes från Sverige, Norge och Danmark till Tyskland införda kreatur, hade den preussiska regeringen beslutat att i Sassnitz inrätta en sjökarantänsanstalt, hvilken — såvida icke ett utbrott af smittosam sjukdom nödvändiggjorde dess stängande — skulle i enlighet med gällande föreskrifter utan vidare stå öppen för svenska nötkreatur, under villkor dock att återinförsel till Sverige af kreatur, hvilka såsom smittosamma eller såsom misstänkta att vara sinittoförande blefve afvisade, komme att tillåtas, samt att vid den svenska landgränsen mot Finland karantänstvång vid kreatursimport genomfördes.
Enligt hvad jag inhämtat af chefen för jordbruksdepartementet, har arbetet med karantänsanstalten i Haparanda fortskridit så långt, att senast under nästkommande höst densamma kan öppnas. På grund häraf och då ej heller eljest hinder synes föreligga från svensk sida att bringa till uppfyllelse de framställda villkoren, lärer inom kort kunna förverkligas det särskilt i de sydligare delarna af vårt land länge med styrka omfattade önskemålet att få Tyskland öppnadt för införsel af våra kreatur. Eu förutsättning härför är dock, att en handelstraktat kommer till stånd, ty utan en sådan lärer man å tysk sida icke vara villig att lämna detta tillfälle till ökad varusamfärdsel länderna emellan.
Jag öfvergår nu att något närmare beröra de från svensk sida Svenska
gjorda medgifvandena. medaifvan-
Beträffande innehållet i tariff B, innefattande de bundna och ned- ^
satta tullsatser, som under traktattiden skola gälla för varuinförseln till a)l£
Sverige, må till en början framhållas, att antalet af dylika tullsatser visserligen är afsevärdt stort, men att det icke varit möjligt uppnå öfverenskommelse med Tyskland, som har en mycket stor del af sin tulltariff traktatsenligt fastlagd, på andra villkor än att äfven eu väsentlig del af den svenska taxan bindes, eller med andra ord, att de fördelar vår exportindustri vunnit, ej kunnat köpas till ett billigare pris. I fråga om de gjorda medgifvandena må dock uttryckligen påpekas, att man sökt begränsa dem så, att icke genom desamma skulle äfventyra^ det mål, man velat nå genom den nyligen gjorda tulltaxerevisionen, hvilket ju varit att bereda industrien ett bättre anordnadt tullskydd. Rörande de
230 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.
beviljade bindningarna må därjämte tilläggas, att sedan vi nu erhållit ett för tillgodoseende af den närmare framtidens behof afsedt, på omfattande utredning grundadt och noggrant afvägdt tullskydd, man under sådana omständigheter ansett sig utan risk kunna medgifva ett temporärt fastläggande af ett flertal tullsatser.
I fråga om de nedsättningar af införseltullar till Sverige, som i traktatförslaget innehållas, må följande erinras, hvarvid jag vill beröra dessa nedsättningar gruppvis efter tulltaxans indelning.
III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel in. m.
Inom denna grupp förekomma endast två tullnedsättningar, nämligen för humle (nr 93) och lefvande växter (nr 130). I båda fallen har man dock stannat vid nu gällande satser. Den höjning af tullen å humle, sorn vidto<£s i 1910 års taxa, afsåg hufvudsakligen att bringa tullsatsen i bättre öfverensstämmelse med varuvärdet. Då tullförhöjningen sålunda företrädesvis hade statsfinansiell innebörd, har den ansetts nu kunna eftergifvas. Hvad åter beträffar tullen å lefvande växter, blef den genom 1906 års traktat nedsatt från 10 öre till 7 öre per kilogram och då under den gångna tiden någon olägenhet af den lägre tullen ej försports, har den här återupptagits.
IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna.
o
A kulör (nr 163) har tullen blifvit nedsatt till samma belopp som i nu gällande tulltaxa. Denna åtgärd har varit nödvändig för att Sverige skulle få sig tillerkänd den i slutprotokollets bestämmelse till artikel 9 omförmälda rätten att med särskild skatt belägga alkohol eller stärkelse, som framställes af utländska råämnen, särskildt potatis.
V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. in.
I denna grupp hafva i vissa fall afsevärda eftergifter måst göras. Man har dock lyckats begränsa dem så, att de nedsatta tullsatserna i stort sedt icke understiga nuvarande tullar utan i många fall något öfverstiga dessa. I fråga om läder har nedsättningen — frånsedt att den mindre
231 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.
betydande artikeln lackskinn (nr 199) jämställts med det vanliga lättare ofvanlädret (nr 200) — kunnat inskränkas till 10 öre per kilogram för sistnämnda slag af läder, hvarigenom för denna vara likasom för lackskinn eu med 25 öre per kilogram eller från 65 öre till 90 öre per kilogram förhöjd tullsats kommer att tillämpas. För lättare väskor och därmed likställda artiklar (nr 214) är tullen trots nedsättningen dock höjd med 80 öre eller från 1 krona 20 öre till 2 kronor per kilogram. I fråga om handskar (nr 211) och sadelmakararbeten m. m. (nr 218) är status quo med afseende å tullsatserna bibehållet. Detsamma torde ock åtminstone till hufvudsaklig del kunna sägas om de i rubriken nr 212 upptagna artiklarna, för flertalet af hvilka tullen nu utgår med 10 procent af värdet. För etuier, askar och öfriga till rubriken nr 215 hänförliga artiklar, för hvilka enligt gällande taxa är bestämd en tull af 2 kronor eller 1 krona per kilogram, har den nyantagna enhetliga tullsatsen af 2 kronor per kilogram måst jämkas till 1 krona 80 öre per kilogram.
VL Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn och andra
formbara ämnen m. in.
För käppar, icke till paraplyer eller parasoller synbarligen afsedda, af trä (nr 246) eller af vegetabiliska rör (nr 264) har tullsatsen sänkts med 30 öre per kilogram och sålunda återställts till nuvarande belopp, 2 kronor 70 öre per kilogram.
Hvad beträffar lister och ramar af inhemska träslag (nr 250 och 254), som undergått visst slag af bearbetning, återfinnas för dessa artiklar i traktatförslaget tullsatser, som med 10 öre per kilogram understiga motsvarande tullsatser i 1910 års taxa. Sistnämnda tullsatser åter, som utgöra 60 öre per kilogram, innefatta delvis en fördubbling af nu utgående tull, som i vissa fall utgör SO öre per kilogram, men i andra 60 öre per kilogram.
Askar af aspspån utan ytbetäckning (nr 253) hafva i traktatförslaget upptagits med en efter varuvärdet afpassad tull af 5 öre per kilogram. Såväl enligt 1910 års taxa som i regel enligt nu gällande taxa är varan hänförlig till rubrik med tullsats af 30 öre per kilogram.
För borstbindararbeten af andra än vegetabiliska ämnen med enklare infattning äfvensom för därmed likställda penslar samt murar- och målarborstar (nr 276) har tullen nedsatts med 10 öre per kilogram till 50 öre per kilogram och för borstbindararbeten, hänförliga till nr 278, har tullen satts till 1 krona 20 per kilogram eller 30 öre lägre än i 1910 års tull-
232 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
taxa. Detta innebär i stort sedt ett återförande till status quo, utom hvad beträffar de viktiga inhemska fabrikationsartildarna penslar samt muraroch målarborstar, Indika nu draga tull med endast 15 öre per kilogram och hvilka sålunda äfven med den reducerade tullen erhålla ett väsentligt förbättradt skydd.
Såväl pärlemorarbeten (nr 284) som porslinspärlor (nr 289) draga tull enligt gällande taxa med 2 kronor per kilogram och enligt 1910 års taxa med 2 kronor 50 öre per kilogram. Intet inhemskt tillverkningsintresse har hindrat de nedsättningar till respektive 1 krona och 60 öre per kilogram, som förekomma i traktatförslaget, hvari jämväl, till fastslående af nu tillämpad praxis, inryckts bestämmelse om likställande af sötvattensinusselskal med pärlemor.
VII A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten där af.
För asfaltpapp och öfriga i rubriken nr 297 upptagna varor har tullsatsen genom att nedsättas från 2 till 1 öre per kilogram återställts till nu utgående belopp. Däremot har för papeterier (nr 300) bibehållits en med 5 öre per kilogram utöfver nuvarande tullsats af 25 öre per kilogram höjd tull. I 1910 års taxa utgör tullsatsen för denna vara 50 öre per kilogram.
De i rubriken nr 301 med en tull af 20 öre per kilogram upptagna slagen af papper draga nu tull med 10 öre per kilogram. Sistnämnda tullsats har återinförts för linjeradt papper, under det att för det vattenstämplade papperet, eller den vara, beträffande hvilken en höjning af tullen utgjort det lifligaste önskemålet inom intresserade kretsar, nedsättning af den utaf Riksdagen nyinsatta tullen kunnat begränsas till 18 öre per kilogram. Nedsättning af tullen till samma belopp har vidtagits jämväl i afseende å plisseradt och pressadt papper, såsom s. k. linneimitation, samt å kartongpapper (nr 303). För samtliga sist nämnda varuslag utgår för närvarande tullen med 10 öre per kilogram.
För smergel m. fl. slag af papper i rubriken nr 307 har tullen nedsatts från 10 till 7 öre per kilogram, hvilken sistnämnda tullsats dock icke torde understiga den nu med 10 procent af varuvärdet utgående tullen.
I fråga om tapeter och tapetbårder, för hvilka tullen nu utgår med 25 öre per kilogram, hafva de förändringar af de specialiserade tullsatserna i 1910 års taxa vidtagits, att för det dyrbaraste slaget af tapeter och bårder (nr 308) tullen sänkts från 1 krona till 50 öre per kilogram eller
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
till samma belopp som i taxan upptages för de medelfina tapeterna, hvilka utgöra det stora flertalet af importerade tapeter, samt att för de billigaste slagen (nr 310) tullen nedsatts med 5 öre per kilogram eller till 20 öre per kilogram.
Tullsatsen å papperspåsar och brefkuverter (nr 313), sammansatta med andra ämnen men icke försedda med tryck utvändigt, har upptagits till samma belopp, 30 öre per kilogram, som den för samma varor nu utgående. I 1910 års taxa äro artiklarna i fråga åsätta en tull af 50 öre per kilogram.
För frimärksalbum (nr 314), hvilken vara icke är föremål för inhemsk tillverkning, har tullen nedsatts från 1 krona 50 öre till 75 öre per kilogram, hvilken senare tull med 25 öre per kilogram understiger den nu utgående.
De till rubrikerna nr 316 och 317 hänförliga varorna draga nu i allmänhet tull antingen som lösa bokpermar etc. med 1 krona per kilogram eller som böcker med inbundet rent eller linjeradt papper med 35 öre per kilogram. I 1910 års taxa är uppdelning gjord i två tullsatser om respektive 1 krona och 50 öre per kilogram, allteftersom varorna äro försedda med viss öfverklädnad eller sakna sådan öfverklädnad. Från den senare tullsatsen hafva endast kontorsböcker utbrutits och upptagits med en särskild tull af 35 öre per kilogram. Den förra tullsatsen åter har, jämte det dit eljest hänförliga kontorsböcker upptagits med egen tullsats om 50 öre per kilogram, i öfrigt helt och hållet nedsatts till 80 öre per kilogram.
För etuier och öfriga i nr 321 upptagna artiklar har tullsatsen genom att jämkas från 2 kronor till 1 krona 80 öre per kilogram bringats i öfverensstämmelse med den jämväl traktatsenligt nedsatta tullen för motsvarande artiklar af läder eller skinn. För närvarande utgår tullen med 1 krona 50 öre eller 2 kronor per kilogram.
Arbeten, ej särskilt nämnda, af papp, papper eller pappersmassa draga tull enligt 1910 års taxa, om de äro förgyllda, försilfra^, bronserade, fernissade, lackerade eller beströdda med glimmerbrons (nr 322), med 2 kronor per kilogram och, om de äro försedda med viss annan bearbetning (nr 323), med 1 krona per kilogram. Motsvarande tullsatser enligt nu gällande taxa äro i stort sedt respektive 1 krona 50 öre och 50 öre per kilogram. I traktatsförslaget återfinnas för ifrågavarande rubriker tullsatserna 1 krona 50 öre och 75 per kilogram, hvarförutom vissa specialartiklar upptagits med särskilda tullsatser till följande belopp, per kilogram räknadt, nämligen gröfre hushålls- eller köksartiklar, såsom hinkar, ämbar och dylikt, af eu vanligen lackerad papperskomposition med 50 öre,
Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft. 30
234 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
kort till uppklistring af fotografier med 75 öre, samt masker äfvensom kragar, manschetter och skjortbröst af papper med 50 öre. För masker utgör tullen nu 50 öre per stycke och för öfriga därefter nämnda artiklar 50 öre per kilogram.
VII B. 1 ryckalster, alster af grafisk konst samt målningar.
Beträffande bestämmelserna om bilder (nr 333) märkes, att tullen för vy- och gratulationskort återförts från 75 öre per kilogram till nu gällande belopp 50 öre per kilogram, samt att stadgandet, att bilder, som underkastats ytterligare bearbetning såsom stansning och pressning, skulle tullbehandlas som arbeten af papp, pappersmassa eller papper, inskränkts att gälla sådana å dylikt materiel anbragta bilder, som undergått stansning. Vy- och gratulationskort skola dock, äfven om de äro stansade, endast draga tull med 50 öre per kilogram.
Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda varor.
A. Silke, äfven konstgjordt.
I fråga om spånadsvaror hafva de väsentligaste nedsättningarna drabbat silkesgruppen, hvilket i sig innebär en hufvudsakligen finansiell uppoffring, alldenstund skyddsintresset här är af underordnad betydelse på grund af den jämförelsevis obetydliga tillverkningen inom landet af siden varor.
För denna grupp har i stort sedt återgång till status quo med afseende å tullsatserna skott; dock har för silke i småförpackningar (nr 340) fått kvarstå eu med 50 öre per kilogram förhöjd tull, hvarjämte för de viktiga artiklarna hallsidenvaror tullen hållits vid halfva sidentullen, hvilket innebär, att traktattullarna för halfsiden med 50 öre per kilogram öfverstiga de för samma varor nu gällande tullar.
B. Ull och andra djurhår.
Beträffande yllevaror hafva följande mera väsentliga ändringar i tulltaxan gjorts.
För lättare stampad filt (nr 360), som icke torde vara föremål för nämnvärd tillverkning inom landet, har en återgång från en tull af 90 öre per kilogram till nuvarande tullsats, 60 öre per kilogram, ägt rum.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
235 I afseende å ullgarn har allenast den förändringen skett, att för dylikt garn i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar (nr 371), tullen nedsatts från 65 öre till 50 öre per kilogram eller till samma belopp som tullen för det högst förädlade slaget af finare ullgarn.
Beträffande ylleväfnader är till en början att märka, att för knutna mattor af gröfre slag (nr 374) tullsatsen reducerats från 2 kronor till 1 krona per kilogram, hvilken tullsats äfven medgifvits för sådana afpassade mattor, som enligt rubriken nr 376 skulle draga tull med 1 krona 25 öre per kilogram. Den nu gällande tullsatsen för alla slag af yllemattor utan sömnadsarbete är 60 öre per kilogram. Vidare har (nr 382 och 383) för tyngre vanliga ylleväfnader, vägande mer än 700 gram per kvadratmeter liksom för de lättaste, vägande 200 gram per kvadratmeter eller därunder, eu nedsättning skett med 25 öre per kilogram, hvarjämte för ylleväfnader, vägande mer än 200 gram men icke mer än 300 gram per kvadratmeter, en återgång till den för alla ifrågavarande ylleväfnader utan hänsyn till vikten nu gällande tullsatsen af 1 krona 75 öre per kilogram ägt ruin. För de lättaste ylleväfnaderna kvarstår sålunda en tullsats, som med 50 öre per kilogram öfverstiger status quo.
Den för drif- och transportremmar (nr 390) medgifva tullen, som nedsatts från 35 öre till 30 öre per kilogram, torde i det närmaste motsvara nu utgående värdefull af 10 procent.
C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af bomull.
Inom denna grupp har till eu början den förändring skett, att trådtullarna (nr 406 och 407) nedsatts med 5 öre per kilogram till för linnetråd nu gällande belopp.
I fråga om linneväfnader, har nedsättning skett för näsduksväfnader (nr 425 och 426) från 1 krona 30 öre och 2 kronor 25 öre till respektive 1 krona 10 öre och 1 krona 90 öre, allt per kilogram räknadt, hvarvid de reducerade tullarna med ungefär 10 procent öfverskjuta de nu utgående. För öfriga släta linneväfnader har ändring af tullarna endast skett för de finare blekta, färgade eller tryckta slagen. Sålunda har för dylika väfnader, innehållande 25 till 35 trådar på eu yta af 1 centimeter i kvadrat (nr 433), en nedsättning af 5 öre per kilogram gjorts, och för sådana, som hålla 35 till 50 trådar (nr 435), en nedsättning af 10 öre per kilogram. För släta linneväfnader, hållande 50 till 65 trådar (nr 437), äfvensom för de dyrbara slagen af linneväfnader i rubriken nr 440 har en tullsats af 2 kronor per kilogram medgifvits, innebärande detta för förstnämnda väfnader en nedsättning af tullen med 25 öre per kilogram och för de sistnämnda en nedsättning med 50 öre per kilogram. Beträffande de släta och mönstrade
236 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
väfnaderna äro de reducerade tullsatserna högre än de nu gällande; för den betydande artikeln mönsterväfda varor kvarstår en höjning af tullen med 50 öre per kilogram. Däremot har för dessa varor borttagits det procentuella tillägget, som skulle utgått i händelse väfnaderna vore försedda med inväfda namn, monogram, bokstäfver eller siffror.
För fisknät (nr 446) har en af den reducerade trådtullen betingad nedsättning vidtagits. Skillnaden mellan tullen å tråden och tullen å fisknäten är ungefär densamma i traktattariffen som i nu gällande taxa.
D. Bomull.
För bomullsgarn nr 23 — 33 (rubrikerna nr 453 och 456) har en tullnedsättning af 2 öre per kilogram medgifvits, hvarigenom dock tullen för dessa garnsorter med minst 3 öre per kilogram öfverstiger nu utgående tull. 1 fråga om fyr- eller flertrådig sytråd (nr 462, 464 och 465), hvilken vara i hufvudsak faller under nr 465, har den förändring gjorts, att tullen nedsatts från 40 öre till 35 öre per kilogram. Genom denna nedsättning, som icke innebär ett understigande af status quo i tullafseende, beröres icke något rent fabrikation sintresse, då sytråd ännu ej tillverkas inom landet.
Fn väsentlig tullnedsättning har skett för annan bomullssammet (nr 472) än så kallad manchester genom återgång från en tull af 1 krona 60 öre per kilogram till nu gällande tullar. Hithörande varor äro emellertid föremål för ingen eller blott obetydlig tillverkning inom landet. För näsduksväfnader (nr 473 och 474) har jämte en mindre betydande reduktion af själfva tullsatserna med 5 öre per kilogram den mera ingripande förändringen skett, att trådtalsgränsen höjts från 60 till 80 trådar, hvarigenom vissa slag af medelfina näsduksväfnader komma att draga tull med 1 krona 20 öre i stället för 1 krona 45 öre per kilogram, utgörande dock förstnämnda tull 30 öre mer än den nu i de flesta fall utgående tullen. För afpassade varor, fallande under rubrikerna nr 475 och 476, har i samband med reduktion af tullarna i nr 484 och 485 en nedsättning af tullen med 10 öre per kilogram gjorts. För den stora återstående gruppen af bomullsväfnader (nr 484, 485, 487, 488, 490, 491, 493 och 494) hafva med undantag för alla oblekta och de under nr 481 och 482 fallande tullnedsättningar skett, växlande mellan 5 och 35 öre per kilogram. Beträffande det stora flertalet väfnader utgör dock nedsättningen ej mer än 5 eller 10 öre per kilogram, i det att endast för tyngre mönsterväfda varor nedsättningen uppgår till högre belopp. Samtliga de sålunda kvarstående tullarna öfverstiga med minst 25 öre per kilogram nuvarande tullar, med undantag dock af tullen för pressade väfnader samt af tullen för sådana
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
helt eller delvis glesa eller täta tvåskaftade väfnader, som falla under nu gällande taxas rubrik nr 722. I förhållande till sistnämnda tullsats innebära emellertid i regel redan motsvarande tullar i 1910 års taxa en nedsättning.
Bandtullen (nr 497) har nedsatts från 2 kronor 25 öre till 2 kronor per kilogram, hvilken senare tull likväl med 25 öre per kilogram öfverstiger den nu gällande. För flätade bandliknande snören (nr 498) har samma reduktion verkställts.
1 fråga om strumpstolsarbeten och trikåvaror i allmänhet, som icke innehålla silke, har den förändringen skett, att tullsatsen för strumpor (nr 500) — dock ej yllestrumpor — reducerats med 10 öre per kilogram till 1 krona 90 öre per kilogram, h varjämte tullsatsen i nr 501, 2 kronor 50 öre, nedsatts för vantar till 2 kronor och för lättare underkläder till 2 kronor 25 öre, allt per kilogram räknadt. För samtliga nu nämnda varor utgör tullen för närvarande 1 krona 75 öre per kilogram.
F. Spånadsvaror, vattentäta etc.
För linoleummattor och öfriga i nr 509 upptagna mattor har nuvarande tullsats återupptagits, under skyddet af hvilken tull den inhemska tillverkningen uppkommit och utvecklat sig.
Gr. Sömnads- och andra arheten, ej särshildt nämnda, af spånadsvaror; hattar.
För vissa varor af gul dd ragar arbete (nr 520) har tullen nedsatts från 12 kronor till 9 kronor per kilogram. Tullen utgör nu 1 krona 75 öre per kilogram.
I samband med nedsättningen af tullarna för hel- och halfsidenvaror har eu jämkning af tullen med 1 krona till 4 kronor per kilogram medgifvits för de under nr 521 fallande artiklarna af hel- och halfsiden, Indika nu draga tull med 3 kronor eller 1 krona 75 öre per kilogram. För rubriken nr 522, hvilken lämpligen ansetts böra hafva samma tullsats som rubriken för band, icke innehållande silke, har liksom för ifrågavarande band en nedsättning skett med 25 öre till 2 kronor per kilogram. Nu utgående tull belöper sig till 1 krona 75 öre per kilogram.
För kragar och öfriga till rubrikerna nr 532 och 533 hänförliga artiklar hafva tullarna nedsatts från 4 kronor 50 öre och 3 kronor 50 öre per kilogram med resp. 50 öre och 40 öre per kilogram. De viktigaste af ifrågavarande artiklar falla under nr 533, och för dessa öfverstiger den reducerade tullen med några ören nu utgående tull för högst fullbelagda dithörande varor.
238 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
Snörlif af annan väfnad än hel- eller halfsiden (nr 535) äro ej föremål för mera afsevärd import; och har tullsatsen för dessa varor i traktatförslaget upptagits till samma belopp som högsta för vanligaste slaget nu utgående tull, 1 krona 80 öre per kilogram. I 1910 års taxa återfinnes en tull af 2 kronor 25 öre per kilogram.
För broderade tyllremsor och andra artiklar, fallande under nr 540, har man från en tull af 8 kronor per kilogram återgått till nu gällande tull af 6 kronor 50 öre per kilogram.
För mans- och gosskläder, hänförliga till rubriken nr 552, har tullsatsen reducerats med 50 öre till 3 kronor 50 öre per kilogram, hvilket, om man betraktar flertalet hit hänförliga varor, för vissa af dem innebär återställande af status quo, för andra åter en tullförhöjning med cirka 40 öre per kilogram.
För kläder och andra sömnadsarbeten af hel- och halfsiden, hänförliga till rubrikerna nr 558—561, hafva nedsättningar medgifvits, motiverade af de för hel- och halfsidenvaror gjorda reduktionerna.
Den stora grupp kläder och andra sömnadsarbeten, som innefattas i rubrikerna nr 563 och 564, har i traktatförslaget ytterligare uppdelats. I fråga om varor, fallande under nr 563, har för de i allmänhet billigare linne- och bom ullsartiklarna eu nedsättning ined 1 krona 25 öre per kilogram gjorts, under det att för andra slag, hufvudsakligen varor af ylleväfnad, såsom damkappor m. in., nedsättningen begränsats till 25 öre per kilogram. De till nr 564 hörande varorna hafva uppdelats i artiklar af bomullsväfnad, hvilka väga mera än 200 gram per stycke, och andra slag. För de förstnämnda har en tullnedsättning af 1 krona per kilogram beviljats. Den öfvervägande delen af bomullsblusar beröres ej af nu nämnda nedsättning, då dessa varor i regel ej väga öfver 200 gram per stycke. Äfven med de reducerade tullsatserna i nu förevarande två rubriker kommer dock ett i stort sedt förbättradt skydd att beredas de af tullarna berörda tillverkningarna.
Genom de efter rubriken nr 564 i traktatförslaget upptagna anmärkningarna hafva lättnader medgifvits, som äro ägnade att i viss mån ställa tullskyddet i bättre öfverensstämmelse med varuvärdet, än som med 1910 års taxas mera generella bestämmelser kunnat ske.
Med undantag för paljetter och kantiljer, utgörande hallfabrikat för vissa industrier, och för hvilka en tullnedsättning med 1 krona per kilogram under status quo beviljats, har för öfriga i rubriken nr 566 upptagna arbeten, gulddragararbeten, den nuvarande tullsatsen af 9 kronor per kilogram i traktatförslaget upptagits. 1910 års taxa innehåller här en tull af 12 kronor per kilogram.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
m
För paraplyer och parasoller af annan väfnad än hel- eller halfsiden (nr 571) har en tullnedsättning med 5 öre per stycke skett, hvilken nedsättning möjliggjorts genom reduktionerna af väfnadstullarna. Den kvarstående tullsatsen, 60 öre per stycke, kommer att med 10 öre per stycke öfverstiga nu gällande tull.
För ogarnerade hattar och andra artiklar, fallande under rubriken nr 581, har man med en reduktion af 10 öre per stycke återgått till den nu i regel för dessa varor utgående tullen af 50 öre per stycke.
IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen.
För de i rubriken nr 593 upptagna artiklarna, af hvilka flertalet nu äro tullfria eller draga tull med 10 procent af värdet, liar tullen nedsatts från 30 öre till 25 öre per kilogram.
Hot'- och andra buffertar, plattor, packningar och ej särskildt nämnda tätningar (nr 594) äro nu antingen tullfria eller draga ock tull med 10 procent af värdet eller 1 krona 20 öre per kilogram. Den i 1910 års taxa åsätta tullen har med 30 öre sänkts till 50 öre per kilogram.
Tullsatsen för velocipeddelar af kautschuk (nr 600) har i likhet med tullen å andra velocipeddelar reducerats med 20 procent från 2 kronor till 1 krona 60 öre per kilogram.
A de nu tullfria artiklarna block och plattor af hårdgummi (nr 602) har bibehållits en från 40 öre till 20 öre per kilogram reducerad tull.
Slutligen hafva tullarna för ej särskildt nämnda varor af mjuk kautschuk (nr 601) eller af hårdgummi (nr 605) genom att sänkas från 1 krona 50 öre till 1 krona 20 öre per kilogram återförts till status quo.
X. Lervaror.
I fråga om oglaseradt tegel, ej särskildt nämndt (nr 608), hvilken vara enligt 1910 års taxa drager tull med 35 öre per 100 kilogram, har eu uppdelning skett i å ena sidan eldfast tegel och syrefasta formtegel samt å andra sidan öfriga slag. För den förra gruppen har tullen reducerats med 10 öre och för den senare med 5 öre. Nuvarande tullsats utgör högst 20 öre per 100 kilogram och nedgår för åtskilliga slag ända till 10 öre per 100 kilogram.
För tunna enfärgade och oglaserade golf- eller väggplattor (nr 614) har upptagits nu gällande tull, 2 kronor per 100 kilogram, hvilket innebär en nedsättning af tullen i 1910 års taxa med 1 krona per 100 kilogram.
240 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Deglar och öfriga ur nr 617 utbrutna artiklar, hvilka nu åtnjuta tullfrihet, hafva fått behålla en från 1 krona 50 öre till 1 krona per 100 kilogram reducerad tull.
Rubriken för lyx- och andra dylika artiklar (nr 625) — med en tullsats af 1 krona per kilogram — har uppdelats i två underafdelningar, den ena för varor af äkta porslin och den andra för varor af annat lergods. Skilda, nedsatta tullsatser hafva ock upptagits, nämligen för den förra gruppen 60 öre och för den senare 30 öre, allt per kilogram räknadt. Ifrågavarande artiklar tullbehandlas nu som galanterivaror eller som arbeten af äkta eller oäkta porslin med tullsatser, som i flertalet fall understiga de här ifrågasatta.
XI. Glas och glasvaror.
För folieradt fönster- eller spegelglas (nr 643 och 644), som enligt 1910 års taxa drager tull med 60 öre eller 45 öre per kilogram, allteftersom varan är försedd med fasett- eller kantslipning eller saknar sådan slipning, hafva tullarna nedsatts till resp. 50 öre och 40 öre per kilogram. Gällande tullsatser utgöra 30 öre eller 50 öre per kilogram, beroende på om glaset äger högst 72 kvadratmeters yta eller är af större dimensioner.
Efter nedsättning af tullen för det slipade folierade spegelglaset har tullen för glasmålningar och speglar (nr 646) kunnat reduceras från 70 öre till 60 öre per kilogram. Den reducerade tullen kommer att åtminstone icke understiga nuvarande tullar.
Tullsatser för glasvaror, fallande under nr 658, kommer trots en nedsättning af densamma från 1 krona till 90 öre per kilogram, dock att med 30 öre per kilogram öfverstiga den nu i regel utgående tullen.
XII. A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf.
Den för emaljerade rör och rördelar (anm. a till nr 666—668) nyinförda tilläggstullen af 3 kronor per 100 kilogram har nedsatts till 1 krona 50 öre per 100 kilogram.
För rubriken nr 670 har upptagits eu med 1 öre till 10 öre per kilogram reducerad tullsats eller samma tull, som af tulltaxekommittén föreslagits för rubriken i fråga.
Tullsatsen för snabbsvarfstål (nr 683), som i 1910 års taxa utgör 25 kronor per 100 kilogram, har upptagits till samma belopp, 7 kronor
241 Kungl. Majtis Nåd. Proposition Nr 204.
50 öre per 100 kilogram, som tullen för annat verktygsstål. Denna nedsättning, som är motiverad bland annat af svårigheten att tulltekniskt skilja. snabbsvarfstål från vanligt verktygsstål, återför dock ingalunda tullen till nuvarande belopp. Gällande tull uppgår nämligen blott till 2 kronor 50 öre per 100 kilogram.
1 fråga om plåtar hafva de förändringar genomförts, att dels tullen å den gröfsta _ svartplåten (n:r 690) återförts från 3 kronor 50 öre per 100 kilogram till nuvarande 50 öre lägre belopp, dels ock tullsatserna för hopsvetsade eller perforerade plåtar (n:r 699—701) nedsatts från 8 kronor, 10 kronor och 15 kronor till respektive 6 kronor, 7 kronor 50 öre och 12 kronor, allt per 100 kilogram räknadt. Sistnämnda nedsatta tullar lära i allmänhet öfverstiga de nu gällande.
För emaljerade plåt- och bleckvaror (n:r 704) har man med hänsyn därtill, att gällande tull af 50 öre per kilogram är rätt hög i förhållande till varuvärdet, funnit sig kunna vidtaga en tullnedsättning med 10 öre per kilogram.
Elevatorskopor, hänförliga till n:r 707, draga nu tull med 10 procent al värdet I traktatförslaget äro de upptagna med eu från 15 öre till 10 öre per kilogram nedsatt tull.
De rördelar och gascylindrar, som återfinnas i n:r 713, hafva fått tullen reducerad med 1 krona till 9 kronor per 100 kilogram, hvilken tullsats med 5 kronor per 100 kilogram öfverstiger den för flertalet hit hänförliga artiklar nu utgående tullen.
Trådtullarna hafva i så matto ändrats, att tullsatserna i rubrikerna n:r 718 och 720 nedsatts från respektive 5 kronor och 10 kronor per 100 kilogram till respektive 4 kr. 50 öre och 9 kronor per 100 kilogram, samt att det i en anmärkning under n:r 714—720 stadgade särskilda skyddet för trådens öfverdragning med vissa metaller reducerats från 20 till 15 procents förhöjning af eljest utgående tull. Någon dylik tilläggstull finnes ej upptagen i gällande taxa. Enligt samma taxa drager flertalet till nyssnämnda rubriker n:r 718 och 720 hänförliga varor tull med respektive 4 kronor och 8 kronor per 100 kilogram.
För träskrufvar under 4 millimeter i diameter (n:r 736), som nu äro belagda med en tull af 30 kronor per 100 kilogram, har den nyantagna tullen sänkts från 60 kronor till 45 kronor per 100 kilogram.
Med 3 kronor per 100 kilogram eller från 15 kronor till 12 kronor per 100 kilogram har tullen nedsatts för s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill (nr 737), hvilka samtliga artiklar nu tullbehandlas som ej specificerade järnvaror.
Bihang till Piksd. prof. 1011. 1 Sami. 1 Afd. 150 Höft.
242 Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 204.
Tullsatserna för de i rubrikerna n:r 746—749 upptagna artiklarna tur järnvägs- och spårvägsmateriel hafva öfver hela linjen reducerats med 1 krona per 100 kilogram. Samma tullsatser understiga dock ej den för flertalet hit hänförliga artiklar nu gällande tullen af 5 kronor per 100 kilogram.
Samtliga artiklar, som återfinnas i de i traktatförslaget helt eller delvis intagna rubrikerna n:r 755, 757, 761, 763, 764, 767, 774, 775, 777 och 779, draga nu tull med 10 procent af värdet såsom hänförliga till gällande taxas rubrik för maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf, ej specificerade. De i förhållande till 1910 års taxas vikttul lsatser reducerade tullar, som innehållas i traktatförslaget, har man sökt afpassa så, att de icke skulle komma att understiga gällande värdetull. Detsamma gäller tullen för de till n:r 780 hänförliga varor, Indika nu åro åsätta värdetull. För öfriga i sistnämnda rubrik upptagna varor, har jämkning al tullen verkställts, hvarvid man jämväl sökt tillse, att något inhemskt tillverkningsintrcsse icke skulle blifva skadad t.
För rakknifvar och rakhy Öar (nr 783) har gällande tullsats, 3 kronor per kilogram, återförts, och har sålunda en nedsättning med 2 kronor per kilogram skett af den i 1910 års taxa upptagna tullen. I öfrigt har för knifvar den förändring vidtagits, att tullen för hopfällbara knifvar i n:r 787 reducerats från 8 kronor till 5 kronor 50 öre per kilogram, hvarigenom dock crhålles en med 2 kronor 50 öre utöfver status q no förhöjd tull.
Den å vissa verktygslådor med flera artiklar i n:r 802 gjorda tulln edsättningen från 2 kronor till 1 krona 20 öre per kilogram, hvilken nedsättning innebär ett återställande af nuvarande tull, betingas af den reduktion af Icksakstullen, som jag framdeles skall beröra.
För de i rubriken n:r 809 upptagna beslag för byggnader och möbler, hvilka beslag nu tullbehandlas som ej specificerade järnvaror, har tullen nedsatts från 40 öre till 30 öre per kilogram.
XII. P>. Koppar och. andra, ej förut nämnda, oädla metaller samt
arheten däraf.
Fasonerad tråd, hänförlig till nr 854, drager nu vanligen tull med 10 öre per kilogram. 1 1910 års taxa sattes tullen till 25 öre per kilogram, och denna har i traktatförslaget sänkts till 18 öre per kilogram.
1 fråga om de högst betydande artiklar — såsom blyarmerade ledningskablar in. 11. — hvilka falla under rubrikerna nr 857 och 858, har,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
jämte det diametergränsen flyttats från 15 till 25 millimeter, den förändringen vidtagits, att tullarna nedsatts för de finare dimensionerna från 12 till 10 öre ocli för de gröfre från 10 till 9 öre, allt per kilogram räknadt. Ifrågavarande artiklar äro nu tullfria. För de jämväl för närvarande tullfria järnarmerade ledningskablar in. in., som utbrutits ur nr 859 och hvilka i 1910 års taxa äro åsätta eu tull af 25 öre per kilogram, häleri nedsättning af tullen till 15 öre per kilogram skett.
För ledningstrådar och därmed likställda artiklar, hänförliga till nr 860, har, såvidt de äga en på visst sätt beräknad trådtjocklek, den i 1910 års taxa upptagna tullen, 35 öre per kilogram, reducerats med 10 öre per kilogram. Den nedsatta tullsatsen torde i stort sedt motsvara den nu i allmänhet utgående värdetullen af 10 procent.
Med afseende å duk (nr 865 och 866) hafva de båda för olika slag af denna vara upptagna tullsatserna nedsatts, nämligen tullen för viror och bredare duk från 60 öre till 50 öre per kilogram och tullen för annan duk från 30 öre till 25 öre per kilogram. Gällande tullsatser utgöra för de förstnämnda varuslagen i allmänhet 10 procent af värdet, hvithet icke torde i medeltal öfverstiga 5 kronor per kilogram, samt för den sistnämnda varan 20 öre per kilgram.
Tullen å lampbrännare utan ^betäckning (nr 869), som för närvarande utgör 50 öre per kilogram och i 1910 års taxa är upptagen till 65 öre per kilogram, har i traktatförslaget reducerats till 60 öre per kilogram.
I fråga om tullsatserna för med ytbetäckning försedda, ej särskild! nämnda arbeten af koppar och kopparlegeringar, af tenn eller af zink bär följande reglering skett. De förgyllda eller försilfrade varorna (nr 870, 882 och 888), som nu draga tull med 1 krona 50 öre per kilogram, hafva fått sin till 2 kronor 50 öre per kilogram förhöjda nya tull nedsatt till 1 krona 80 öre per kilogram. För öfriga med ytbetäckning försedda varor (nr 871, 883 och 889), för hvilka tullen enligt gällande taxa utgår med 75 öre per kilogram och enligt 1910 års taxa med 90 öre per kilogram, har eu uppdelning skett, på grund hvaraf förnicklade varor äfvensom knifvar, gafflar och skedar af koppar eller tenn med annan ytbetäckning än förgyllning, försilfring eller förtenning särskild! upptagits med nu gällande tullsats samt återstående varor fått kvarstå med en till 85 öre per kilogram bestämd tull. De i nr 871 upptagna toalett-, skriftygs- och bordsartiklarna utan ytbetäckning draga nu tull med 50 öre per kilogram och komma att erhålla en med 25 öre per kilogram förhöjd tull.
244 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
XII. 1). Adla metaller samt arbeten däraf.
För ej särskild! nämnda arbeten af guld eller silfver (nr 907 och 913) hafva upptagits tullar, som för de förra artiklarna med 10 kronor per kilogram öfverskjuter den för båda varuslagen nu gällande tullen af 15 kronor per kilogram och för de senare arbetena öfverensstämmer med nyssnämnda tullsats. I 1910 års taxa äro tullarna upptagna till resp. 30 kronor och 20 kronor per kilogram.
XIII. Maskiner, apparater och fordon.
De nedsättningar af vikttullsatserna i rubrikerna nr 921, 922. 924, 931—934, 943, 944, 947, 956—958, 961, 962, 964, 971, 972, 974, 979, 983—985, 1002, 1013 och 1014 samt i rubrikerna för elektriska maskiner (nr 996—1000), som vidtagits i traktatförslaget, hafva i möjligaste mån begränsats så, att de icke skulle i stort sedt understiga nu — utom för vissa till nr 934 hänförliga ugnar — utgående värdetullar, Indika utgöra 15 procent af värdet för elektriska maskiner och 10 procent af varuvärdet för öfriga artiklar. Då emellertid erfarenheten kan komma att visa, att vikttullar för här ifrågavarande artiklar kunna i något fall medföra ett för lågt skydd för den inhemska industrien, har man för att kunna förebygga eu dylik påföljd fått i förslaget till slutprotokoll inryckt bestämmelse om rätt för Sverige att under vissa villkor i större eller mindre utsträckning återgå till nuvarande värdetullar för maskiner och apparater samt delar därtill. I ett speciellt fall har betingats en ytterligare garanti mot en skadlig inverkan af de nedsatta tullarna, nämligen i fråga om tullsatserna för sy- och stickmaskiner och delar därtill. Här har man nämligen, då värdet särskilt af de dyrbarare stickmaskinerna nog i liera fall ligger så högt, att vikttullarna ej motsvara 10 procent däraf, förbehållit sig, på sätt en anmärkning under rubrikerna nr 956—958 utvisar, att under alla förhållanden få uppbära eu tull, som utgör minst 10 procent af varuvärdet.
I öfrig! märkes rörande tullförändringar i denna afdelning följande.
För tender, inkommande samtidigt med det lokomotiv, hvartill den hör, har enligt anmärkning under nr 969 tullen ändrats från 12 kronor per 100 kilogram till 10 procent af värdet.
Då från tysk sida gjorts gällande, att tullsatserna för vissa maskindelar, äfven med de däri vidtagna jämkningarna, vore synnerligen höga och skulle verka indirekt försvårande på den lojala maskinimporten genom ett starkt fördyrande af införseln af ersättningsdelar, och man från svensk
Kungl. Maj-M Nåd. Proposition Nr 204.
sida icke velat göra ytterligare medgifvanden för maskindelar i allmänhet, hvarigenom kunde äfventyras det med tullarna afsedda syftet att motverka uppkomsten inom landet af en skadlig sammansättningsindustri, utan man funnit sig endast böra aflägsna det med samma tullar ej afsedda hindret för import af ersättningsdelar, hafva upptagits de i anmärkningar till rubrikerna nr 971—976 och nr 996—1001 inrymda bestämmelserna om lindrigare tull för vissa maskindelar, som bevisligen införas för att ersätta eu utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd maskin.
I tullen för metalltrådslampor (nr 1005), 4 kronor pr kilogram, bär lättnad såtillvida medgifvits, att askar och wellpapp, hvari lamporna äro förpackade, icke må inräknas i den tullpliktiga vikten. För närvarande draga dessa lampor tull med 1 krona 50 öre per kilogram, visst emballage inberäknadt.
Beträffande kolborstar (nr 1009), som nu äro underkastade 15 procents värdetull, har tullen i den nya taxan jämkats från 3 kronor till 2 kronor 50 öre per kilogram.
Stålpansarrör för isoleringsändamål (nr 1018) draga för närvarande eu tull af 4 öre per kilogram. Denna tull har i 1910 års taxa höjts till 20 öre per kilogram, men är nu åter nedsatt till 10 öre per kilogram.
Med hänsyn därtill att värdet å velocipeder högst betydligt sjunkit, sedan de nuvarande tullarna å velocipeder och delar därtill fastställdes, har eu reduktion af dessa tullar, som i 1910 års taxa (nr 1022 och 1023) återfinnas med samma belopp som i nu gällande taxa, ansetts kunna medgifvas. Tullsatsen för färdiga velocipeder utgör 25 kronor per stycke och tullen å ej särskild! nämnda velocipeddelar uppgår till 2 kronor per kilogram. Båda dessa tullsatser hafva nedsatts med 20 procent till resp. 20 kronor per stycke och 1 krona 60 öre per kilogram.
För barnvagnar (nr 1026) slutligen har upptagits en från 25 öre till 20 per kilogram reducerad tull. Artikeln i fråga drager nu tull med 15 procent af varuvärdet.
XV. Produkter af kemisk industri.
Ur alunrubriken (nr 1080), som i gällande taxa innehåller en tullsats af 1 krona och 25 öre per 100 kilogram och i 1910 års taxa eu tull af 1 krona per 100 kilogram, har med tullfrihet utbrutits kromalun, hvilken artikel ej torde tillverkas inom landet.
För de i rubrikerna nr 1120 och 1121 samt 1133 och 1134 upptagna, för närvarande tullfria artiklarna bronspulver m. nu samt målarfärger, beredda med annat bindemedel än olja, hafva tullarna i 1910 års taxa ned-
246 Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
satts med växlande belopp, dock ej större än att de återstående tullsatserna torde innebära tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen.
För att ernå den åt våra bläcktillverkare åstundado nedsättningen af den tyska tullen å bläck och efter samråd med representanter för nämnda tillverkare har tullen å bläck i den svenska taxan återförts från 10 öre per kilogram till nu gällande belopp af 8 öre per kilogram, upptaget äfven för öfriga artiklar i nr 1137.
Enligt IDIG års taxa utgör tullen för blyertspennor och öfriga i nr 1139 upptagna artiklar 50 öre per kilogram. Denna tullsats har för det stora flertalet varor nedsatts till 35 öre per kilogram och för pastellkrita till 10 öre per kilogram, hvarigenom för blyertspennor tullen återförts till status quo.
De ur rubriken för kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda (nr 1188), utbrutna och med tullfrihet upptagna krompreparaten torde icke vara föremål för inhemsk tillverkning.
XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.
För lättare fötografikameror (nr 1190) bär en nedsättning med 1 krona per kilogram af den i 1910 års taxa oförändrade tullsatsen verkställts. Det mycket obetydliga inhemska tillverkarintresset har ansetts ej lägga hinder i vägen härför.
Barometrar och termometrar samt vattenmätare med högst 40 mm. genom-loppsöppning (nr 1196) äro i 1910 års taxa åsätta tull med 2 kronor per kilogram. Nuvarande tullsats är för de båda förstnämnda artiklarna 1 krona per kilogram och för vattenmätare 10 procent af värdet. En gemensam tull af 1 krona per kilogram har i fördraget upptagits, hvilken tull icke torde komma att medföra ett reduceradt skydd för ifrågavarande vattenmätare.
Tullsatserna för tafflar och pianinon (nr 1198) samt för flyglar (nr 1199) hafva återförts till status quo och sålunda reducerats från 175 kronor och 250 kronor per stycke till resp. 150 kronor och 200 kronor per stycke. Den för i musikinstrument inbyggda spelapparater i 1910 års taxa stadgade tilläggstullen är nedsatt från 100 kronor till 75 kronor per stycke.
För ackordion (nr 1202) har tullen i 1910 års taxa, 1 krona per kilogram, sänkts med hälften till nuvarande belopp.
Blåsinstrument af annat ämne än trä (nr 1204) draga nu tull med 15 procent af värdet. Den i 1910 års taxa vidtagna höjningen till 25 procent af värdet har reducerats till 20 procent af varuvärdet.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204. 24?
För grammofoner och öfriga till nr 1206 hänförliga artiklar har upptagits en mot den nu vanligen utgående värdetullen ungefärligen svarande vikttull af 50 öre per kilogram.
1 ullen för de i nr 1219 upptagna uren åt metall har reducerats Iran 1 krona 50 öre till 80 öre per kilogram, men öfverstiger ändock med 5 öre per kilogram den för artiklarna i fråga nu utgående tullen.
För leksaker och jul gransprydnader (nr 1228) har tullen genom reduktion från 2 kronor till 1 krona 20 öre per kilogram i stort sedt återförts till nu gällande belopp.
Gällande tull, 2 kronor per kilogram, är ock upptagen för bijouterivaror (nr 1229), som i 1910 års taxa äro åsätta en 50 öre högre tull.
beträffande tullen å knappar märkes följande. För förgyllda och försilfrade knappar (nr 1233), som nu i allmänhet draga tull med 1 krona 50 öre per kilogram, har tullen satts till samma belopp som för förgyllda och försilfrade metallvaror och sålunda sänkts från 2 kronor 50 öre till 1 krona 80 öre per kilogram. Tullen för de i nr 1234 upptagna metallknappar, för hvilka tullsatsen nedsatts från 90 öre till 75 öre per kilogram, utgår ändock med samma belopp som den högsta för samma varor nu gällande tullen. Knappar af glas eller porslin (nr 1235) draga nu tull med 60 öre eller 30 öre per kilogram. Förstnämnda tullsats är upptagen i 1910 års. taxa för båda varuslagen, men har i traktaten reducerats till 50 öre per kilogram. Stennötsknappar (nr 1236), som ej äro föremål för inhemsk tillverkning, hafva i traktaten intagits med en tull af 80 öre per kilogram, hvilken tull med 20 öre per kilogram understiger den för samma varor nu utgående och jämväl i 1910 års taxa upptagna tullen af 1 krona per kilogram.
Den sista rubriken (nr 1245) i tariffen B omfattar tobakspipor och cigarrmunstycken in. fl. dylika artiklar af annat ämne än sjöskum eller bärnsten. Tullen för dessa inom landet ej tillverkade artiklar har nedsatts från 80 öre till 70 öre per kilogram. Gällande tull utgör 80 öre per kilogram.
Utöfver de i tariffen B upptagna anmärkningar, som jag här förut berört, finnas i samma tariff inryckta åtskilliga andra bestämmelser jämväl i form af anmärkningar. Dessa stadganden innefatta emellertid 'i stort sedt icke några väsentliga afvikelse!- från hvad som eljest skulle gälla, utan innebära i flera fall endast ett fastslående af den för taxan gifna tillämpningen och i andra fall allenast mera obetydliga jämkningar i taxan, afsedda att befordra en enkel och likformig tullbehandling.
248 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.
Maximal-
tullar.
Järnmalms-
exporten.
Innan jag lämnar frågan om den reglering af svenska tulltaxan, som traktatförslaget ifrågasätter, har jag att omförmäla den relativa bindning af vissa tullsatser, hvartill man från svensk sida i samma förslag utfäst sig. Af skilda anledningar har det icke befunnits lämpligt att i några fall, där man från tysk sida bestämdt fordrade ett traktatsenligt fastläggande af tullsatserna, ovillkorligen binda sig vid de i 1910 års taxa upptagna tullarna, utan har man härvidlag kunnat utverka handlingsfrihet att inom vissa gränser höja tullarna. De rubriker, hvarom här är fråga, äfvensom taxans tullsatser för dem samt de tullsatser -— maximaltullar I
hvartill höjning får ske, framgår af följande summariska uppräkning.
I likhet med hvad förhållandet var vid afslutandet af 1906 års traktat har ej heller nu öfverenskommelse kunnat vinnas, utan att utfästelser gjorts rörande den svenska exporten af järnmalm. De nu föreslagna medgifvandena innebära, att under traktatstiden dels utförseltull ej lägges å järnmalm dels oek de mellan svenska staten å ena sidan samt Luossa-
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
vaara—Kirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund å andra sidan slutna kontrakten icke underkastas någon ändring, hvarigenom malmexporten försvåras eller inskränkes i vidare mån än i kontrakten finnes stadgadt.
Under förhandlingarnas gång har från tysk sida oupphörligen med stort eftertryck framhållits, att medan de tyska medgifvandena i stort sedt tillförsäkrade den svenska exporten samma gynnsamma ställning som enligt gällande traktat och i åtskilliga fall till och med beredde densamma större förmåner än hittills, komme trots de från svensk sida gjorda eftergifterna dock den tyska införseln hit till landet att mötas af ett öfver nästan hela linjen höjdt tullskydd. Med hänsyn härtill kan det icke förundra, att den tyska regeringen i en för Tysklands näringslif så viktig fråga som den att äga säker tillgång till god järnmalm kraft icke blott upprätthållande af status quo med afseende å frihet från exporttull, utan äfven fordrat någon ytterligare garanti för att järnmalmsexporten icke skall hämmas.
Jag finner de här berörda medgifvandena böra godkännas. De principiella skäl, som möjligen kunde tala däremot, torde ej väga tungt nog vid betraktande af traktatens fördelar och förringas än ytterligare, om man betänker, att genom den bestämmelsen i nyssberörda kontrakt, att staten skall till nämnda malmbolag återbetala, hvad de slutligen fått vidkännas af en eventuell exporttull, har det statsfinansiella värdet af en dylik tull reducerats; och vidare må påpekas, att någon verklig inskränkning i den bolagen genom kontrakten tillerkända rätten till utskeppning af malm aldrig torde hafva varit afsedd.
I afseende å själfva traktatförslagets innehåll, som i allt väsentligt Traktatens är lika med gällande traktats, torde vara tillfyllest att erinra därom, att 1
förslaget hvilar på principen om behandling som mest gynnad nation och reglerar de frågor rörande behandlingen af personer och varor samt angående sjöfarten, som vanligen finnas berörda i traktater af här ifrågavarande art.
Jämväl förslaget till slutprotokoll är till stora delar likalydande med samma protokoll i 1906 års traktat. 1 det föreliggande förslaget förekomma dock betydande afvikelse!-. Innebörden af några af dessa nya bestämmelser är redan i det föregående berörd. För öfriga mera afsevärda nyheter, som tarfva ett omnämnande, vill jag här redogöra.
Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 159 Hälft.
250 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Förordningen om oriktig ursprungsbeteckning.
Värdetulls beräkning m. m.
Stärkelseskatt m. m.
Handelsre-
sande-
Traktatens giltighetstid.
Bestämmelserna i förordningen den 9 november 1888 angående införsel af varor med oriktig ursprungsbeteckning torde vara onödigt stränga och kunna betydligt mildras utan att äfventyra lagens syfte att skydda svenskt arbete mot illojal konkurrens. Härmed sammanhänger också i viss mån den nu pågående revisionen af ifrågavarande förordning. Densamma är ännu ej afslutad men torde snart vara fullbordad. Med hänsyn härtill lärer hinder ej möta att medgifva den i slutprotokollet intagna utfästelsen att så snart som möjligt fullborda ifrågavarande revision. Under förhandlingarnas lopp har från tysk sida framhållits åtskilliga önskemål rörande revisionen. Dessa hafva meddelats den med lagens omarbetande sysselsatta kommittén.
Från tysk sida har man önskat binda dels bestämmelsen i § 11 tulltaxeförordningen om återutförsel af varor, innehållande gift, dels ock stadgandet i § 2 mom. 8 tulltaxeunderrättelserna till 1910 års taxa angående frånräknande af ytteremballage vid bestämmande i vissa fall af tullpliktig vikt. Vidare har föreslagits bindning af föreskriften i § 3 sistnämnda författning rörande fastställandet af värdet af vara, som drager värdetull, med den ändring dock af föreskriften ifråga, att fristen för missnöjesanmälan mot besiktningsmännens uppskattning af värdet utsträckes från fem till åtta dagar. Mot dessa nu berörda förslag har jag icke funnit något att erinra.
Genom en bestämmelse i slutprotokollet har, jämte det rätten att med särskild skatt belägga brännvin af utländsk potatis fortfarande tillförsäkrats Sverige, åt oss förvärfvats samma rätt beträffande stärkelse af dylik potatis, hvilken rätt eljest på grund af traktatens allmänna bestämmelser vore oss frånhänd. En nv traktat skulle sålunda icke lägga hinder i vägen för realiserandet af det från flera håll och jämväl från Riksdagens sida framförda krafvet att till skydd för vår potatisodling skattelägga stärkelse, framställd af utländsk potatis.
Innan jag lämnar de i slutprotokollet föreslagna bestämmelserna, vill jag blott framhäfva, att de i detsamma inryckta föreskrifterna om behandling af handelsresande åro alldeles lika med nuvarande bestämmelser. Framställda anspråk på ytterligare lindringar hafva bestämdt afvisats,
Jag kommer nu slutligen till frågan om tiden för traktatens bestånd. Densamma är afsedd att träda i kraft omedelbart efter gällande traktats
251 Rungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 204.
utgång eller den 1 december 1911 och sedermera förblifva gällande intill utgången af år 1917. Vid sistnämnda tidpunkt utlöpa ock det stora flertalet af Tysklands öfriga tarifftraktater; och det är då helt naturligt, att man från tysk sida önskar ha tillfälle att jämväl blifva fri från en eventuell traktat med Sverige. Emellertid synes man i Tyskland äfven vilja räkna med möjligneten att något längre än till år 19i8 uppehålla ett traktattillstånd på basis åt 1 ysklands nuvarande fördrag. För detta ändamål har man från tysk sida velat i föreliggande traktatförslag införa en bestämmelse, gående ut på rätt att förlänga giltighetstiden för traktaten utöfver den 31 december HH7. Häremot har man från svensk sida icke haft något att erinra, under förutsättning dock att en definitiv, ej alltför aflägsen slutpunkt för traktatens bestånd fastsloges. På grund häraf har öfverenskommits, att, om traktaten ej uppsagts tolf månader före den 31 december 1917, den skulle gälla intill dess ett år förflutit från den dag, då den af endera parten uppsades; dock skulle traktaten äfven utan föregående uppsägning träda ui klaff den 1 januari 1921. Denna anordning finner jag vara tillfredsstäl ande. Visserligen skulle det kunna invändas, att,' för den händelse 1 ysklands öfriga traktater upphörde före utgången af det svenska fördraget, skulle den fördel, vår ställning som mest gynnad beredde oss, o-å förlorad, men denna invändning torde sakna praktisk betydelse, ty oafsedt att vi vore oförhindrade begagna vår uppsägningsrätt, lärer Tyskland ej vilja under ett i öfrig! traktatlöst tillstånd hafva sin handlingsfrihet bunden beträffande deri betydande del af sin tulltariff, som beröres af fördraget med Sverige, utan torde i sådant fall själft komma att uppsäga traktaten.
Genom den. i detta ärende förebragta utredningen torde vara ådagaagot, att a ena sidan äro i den föreslagna traktaten åt vårt land och särskildt dess exportindustri tillförsäkrade de hufvudsakliga fördelar, hvilka kräfvas för att vidmakthålla och främja våra förbindelser med Tyskland samt att å andra sidan de uppoffringar, som af oss fordras för att vi skola ta tillgodonjuta nämnda fördelar, icke äro så afsevärda, att de icke fullt motsvaras af fördelarna. Med hänsyn härtill och då fortgången af ett ostördt varuutbyte mellan de båda länderna af flera orsaker är af stol sta vikt jag vill här endast erinra om betydelsen däraf för uppehållandet af den direkta färjeförbindelsen med tyskland — finner fatraktatens antagande vara till gagn för vårt land. ‘ °
Herr statsministern och tillförordnade chefen för utrikesdepartementet yttrade härefter: 1
252 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
Då jag är af samma mening som chefen för finansdepartementet angående fördelen för Sverige af ett antagande af den töieslagna tråk taten och med åberopande af de skäl, som af honom utvecklats, hemställer jag i underdånighet,
dels att Kungl. Maj:t måtte för Sin del godkänna det uppgjorda förslaget till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket med de till traktaten hörande tariffer och slutprotokoll;
dels ock att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt envoyéen in. m. herr Eric Birger Trolle att underteckna ett aftal, affattadt i enlighet med nyssnämnda förslag.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifalla äfvensom i nåder förordna, att fullmakt för afsilande och undertecknande af ifrågavarande handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket skulle för herr Trolle i vanlig ordning utfärdas.
Ur protokollet: Gust. v. Dar del.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
253 Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-, justitie-, civil-, finans- och jordbruksärende, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms slott den 3 maj 1911.
N förvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
Malm,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena yttrade:
Sedan Kungl. Maj:t den 28 april 1911 uppdragit åt envoyéen m. m. herr Eric Birger Trolle att underteckna uppgjordt förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket, har den från svensk sida sålunda utsedda fullmäktige nästlidna gårdag sammanträdt i Berlin med Tyska rikets ombud; och har därvid traktaten undertecknats.
Med åberopande af hvad förut i detta ärende andragits hemställer jag nu i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte — med öfverlämnande af samma handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll, Indika aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser någon förändring icke kan äga ruin — i nådig proposition äska RiksjBihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Haft. 33
254 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.
dagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. Bonde.
Stockholm 1911. Kung!. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.