med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

1 N:o 227.

KungI. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor; gifven Stockholms slott den 5 maj 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under förutsättning ej mindre att Kungl. Maj:ts proposition af den 3 maj 1911 angående en handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket m. m. varder af Riksdagen bifallen än äfven att sagda traktat sedermera blifver ratificerad, antaga bilagda förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, äfvensom besluta, att nämnda förordning skall tillämpas från och med den dag, då omförmälda traktat träder i kraft.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bihang till Eiksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. (No 227.) 1

2 Kung!.. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

Förslag

till

Förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ 1.

Varor, som från utlandet införas, äro, såframt icke annorlunda bär nedan stadgas, i fråga om tullafgift underkastade bestämmelserna i den vid denna förordning fogade tulltaxa.

§ 2.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare, som önskar tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna, förebringa den bevisning, som, enligt hvad särskildt stadgas, må erfordras därom, att sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt är medgifven. Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af Konungen.

§ 3.

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, såvidt icke särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

§ 4.

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, hvilka enligt tulltaxan äro fria från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det kungliga huset räkning;

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget behof införa;

_ c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade, för tjänsten af sedda föremål, som inkomma till sädana främmande regeringars härvarande konsulat, hvilka inom eget land medgifva Sverige motsvarande förmån;

d) sådana för landt- eller sjöförsvarets räkning införda effekter, hvilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast efter pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder, tillhöriga resande eller ombord å fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af ägaren själf medförda, pröfvas icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda personel-, tågpersonal eller förmån, i den män sådana förnödenheter pröfvas icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning icke finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande till sådana förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped och af resande medförd, begagnad handfotografikamera, hvilka enligt af resande på tro och heder afgifven skriftlig försäkran införas för eget bruk och icke i handelsafsikt;

g) instrument, redskap, verktyg och dylikt, som utöfvare af vetenskap, konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa medför;

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari de införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier, tillhörande förolyckadt fartyg;

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort, för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till medföljande passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa afgått till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen å plats, som fartyget under resan eller efter utklarering till utrikes ort anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller tullpass anteckna den del af det o förtullade proviantförrådet, som med afseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen och afståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen kan anses behöflig för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda införseglade proviantförrådet, i män som det icke efter afskrifning å märkrulla eller tullpass

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till fritt förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro och heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet erhållits i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg icke af andra omständigheter motsäges;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid åt minst ett år, allt dock med villkor, dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar ej mindre berörda, till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att han själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört ifrågavarande persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfvar dem icke öfverstiga ägarens behof;

n) varuprof, som vid införseln sakna handelsvärde eller vid tullbehandlingen göras värdelösa;

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage, utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande i detta hänseende med emballage likställas af trävirke hopfogade trummor för åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum samt.s. k. garneringsmaterial, såsom mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt endast till att under transporten skydda godset och icke inkommande i handelsafsikt;

p) emballage, särskild! inkommande, gammalt och begagnadt, såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma i retur eller för att återutföras med varor; dock att hvad sålunda stadgats icke gäller i afseende å smördrittlar;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade utländska varor, när de, efter att hafva till utlandet utförts, inom tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att, i händelse tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier åtnjutits vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan återbetalas samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl eller omslag,

b

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer beteckning, som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet för sådan vara må åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för så vidt varuägaren antingen företer tillverkarens förklarande, att denne icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares sida icke något hinder i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel som inkommer blott för tillfälligt bruk inom landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under den närmare kontroll, vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda fall kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen användas endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver riksgränsen och omedelbart därefter återutföras;

s) af främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och dylikt ; äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, hvilka i allmän täflan utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik; äfvensom medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskild! inkommande kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person; samt

u) naturalier och etnografiska föremål till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter och bestämmelser i öfrig!, hvilka

må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna paragraf medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda ordning, där sådant finnes af behof påkalladt, med afseende å fartyg, som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet för skeppsproviant.

§ 5.

Vid resa, annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige öfver nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort, hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin och sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka senare varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna, tull underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan

6 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen.och riksroset nr 167 äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i Jämtland: bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram, fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram, garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram, kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram, malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter, risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 5 kilogram, spannmål, omalen, 40 kilogram,

» malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram, väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen, eller öfver den del af gränsen, som är belägen mellan riksröset nr 167 och norra gränsen af Kalls socken i Jämtland, samt från södra gränsen -af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter: bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram, fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram, garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram, kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram, malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter, risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram, spannmål, omalen, 150 kilogram,

» malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram, väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 30 kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats, skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan införda kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i denna paragraf sägs, gäller icke för varor, som i handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas

7 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

eller för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, så vidt de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

.Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar, skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under edlig förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför, icke införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna icke för resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den, för hvilkens räkning de införas. Underlåter vederbörande aflämna dylik försäkran, skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt, jämväl frihet från sockerskål må åtnjutas, därom är särskild! stadgadt,

§ 6-

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att afståndet mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer, må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

§ 7.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 5 och 6 gjorda medgifvanden äger generaltullstyrelsen eller i särskild! fall tullmyndighet vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontroliföreskrifter, som kunna anses erforderliga.

§ 8.

1. Tullfrihet imder viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas såsom prof eller utställningsföremål och hvilka sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål införda;

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereller cirkusföreställningar; eller

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.2/.

för att afprofvas oeli eventuellt återutföras; börande dock i sistnämnda fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljningsändamål; samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm, afsedt att med exportgods återutföras, äfvensom för enahanda ändamål inkommande tullpliktigt emballage af sådant slag, som icke tillverkas inom landet.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas till högst sex månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd, ankommer på generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter, hvilka befinnas erforderliga för fastställande af identiteten mellan den införda och den utförda varan; och skall såsom villkor för tullfriheten gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad på honom ankommer, af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande i tullkassan deponera belöpande tullafgift eller annorledes ställa af vederbörande tullförvaltning godkänd säkerhet för dess gäldande i det fall, att återutförseln icke äger rum inom tid, som af generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom i fall att återutförseln icke varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas för maskiner, redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag och som därefter skola ur riket återutföras.

3. Likaledes förordnar Konungen om de villkor, under hvilka resande, som icke är inom riket bosatt, må utan tullafgifts erläggande under en tid af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd att inom samma tids utgång återutföras.

4. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från Norge eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att här förädlas genom blekning, färgning, garfning, målning, spillning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation och som efter sådan förädling eller reparation till ursprungslandet återutföras, äro vid införseln fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, åt tullmyndighet vid gränsen.

Kungl. Maj.tR Nåd. Proposition N:o 227. 9

5. Därest i fråga om varuprof, kommande från visst land eller medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

§ 9.

1. hör varor, som utföras lör att i utlandet undergå reparation eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras karaktär, må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas mot tullafgilt, motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations- eller bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i följd af bearbetningen varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre tullsats än den förut tillämpliga, i hvilket fall belöpande skillnadstull i stället skall erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid erforderliga kontrollföreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

. 2- Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från Sverige till Norge eller Finland för att förädlas genom blekning, färgning, garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation och som efter sådan förädling eller reparation återinföras, skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda tall. af tullmyndighet vid g-ränsen.

§ 10.

hör inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall, att ägare till gods, som under transporten till införselorten genom tillfällighet lidit skada, afstår från att själf förfoga öfver godset, i hvilket fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än efter varuväidet, ma kunna nedsättas i samma förhållande som det, hvari godsets värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats, har att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar efter utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall angifvas till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans förlopp, hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande värdet å godset dels såsom oskadadt, dels ock i dess skadade skick utrönts, enligt Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. 162 Höft. 2

10 Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg försäljas såsom oförtulladt å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter afdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas godsets ägare intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, i händelse det icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren vill godset förtulla, dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet, såframt detta icke understiger det vid värderingen den skadade varan åsätta värde, men •eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra strandvrak, bottenfynd eller gods, anträffadt i öppen sjö, därom förordnar Konungen.

§ 11-

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan återutföres, icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning, där vara, som vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan enligt gällande giftstadga icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i fall, då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 8 varit för handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 12-

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare sig svenskt eller utländskt, eller af järnfartyg af mer än 5 men icke öfver 40 tons afgiftspliktig dräktighet, hvithet är afsedt att omedelbart erhålla eller äger utländsk nationalitet, äge att för därvid använda, från utrikes ort införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften eller i det fall, att enligt medgifvande, som här nedan sägs,

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227>

tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år från dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fallfärdigt skick;

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen, när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden, som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag, från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker angår, dessutom afiämnas bevis af tullförvaltning, att de här ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen;

d) att där fråga är om i denna paragraf afsedda järnfartyg med dräktighet af 40 ton eller därunder, den som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen, när fartyget är fullt färdigt., till generaltullstyrelsen aflämnar ett af två personer under edlig förpliktelse afgifvet intyg om fartygets utländska nationalitet;

e) att i mom. d) omförmäldt fartyg eller fartyg, ä hvilket sådant tilläfventyrs för utförsel inlastats, blifvit utklareradt till utrikes ort samt bevakadt till öppen sjö; samt

f) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen, är förbunden att underkasta sig afl den kontroll i öfrigt, hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Verkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne anstånd med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom. afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit afgjord, kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan, erhålla sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som generaltull-

12 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

styrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande beviljats, af sådan säkerhet gorå sig betäckt för belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

»

»

»

ore

5 » 14.4 »

6 »

§ 13-

i. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- eller kak-......... 11

kakaopulver ................................................................. 5

kaffe, brändt eller rostadt, icke malet ................

bröd ..........................................................................

makaroner eller vermiceller af malet eller kros-

sadt hvete ............................................................ 6.5 »

risstärlcelse af vanlig vattenhalt (13 procent) .. 7 »

tobak, arbetad:

cigarrer och cigarrcigarretter ......... 1 krona 10

cigarretter utan munstycke............. 1 >

cigarretter med munstycke ........................

kardus-, rall- och presstobak .....................

snus ......................................................................

arbeten af papper, under villkor att varan icke hufvudsakligen består af papper, belagdt med

lägre tullafgift än 10 öre per kilogram ......

vlleväfnad ................................................................

linneväfnad ...........................................................

bomullsväfnad..........................................................

hvarvid för öfrig! iakttages:

a)_ att af de här upptagna varor minst 25 kilogram af hvardera skola till export, angifvas och på en gång afsändas; kommande dock denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

» I

't

13 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

b) att vid angifningsmlagan alltid skall bifogas tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader, att de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet, ^illpliktigt och behörigen förtulladt garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda ort finnes anställd, behörigen legaliserad!; dock att, därest utförseln skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid utförseln iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods linnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras; äfvensom att, därest utförseln skett i passagerarångfarityg, som efter förut kungjord turlista gör reguljära resor och äger eu dräktighet af 30 ton eller därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma verificeras genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande tullbetjänts intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling blifvit under hans tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom bevakadt intill dess afgång; skolande, därest annan svensk tullplats under resan anlupits, jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas, att fartyget därstädes bevakats och att varan med orubbad tullförsegling därifrån afgått.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden restitutionsvis åt tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare att vidfoga angifningsmlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas åt tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom bär ofvan förmäles, medgifves ock

14 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den tull, som af honom blifvit erlagd för eu motsvarande kvantitet direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:

a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter, nämligen:

rågmjöl

lista klassen ................................................... 0 till och med 60 procent,

2:dra » ....................................... öfver 60 » j> » 66 2/s » ,

3:die » ................................................. 0 » » » 66 2/s » ;

hvetemjöl

lista klassen ..................................................... 0 till och med 45 procent,

2:dra » .................................... öfver 45 » » »70 » ,

Adjö » .......................................... » 70 » » » 75 » ,

4:de » ..................................................... 0 » » » 75 » ;

skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje års höst, till efterrättelse under ett år, räknadt från och med den 15 november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgånghunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant skett, fastställas af eu kommission bestående af tre personer, utsedda två af Kungl. Maj it och en af kvarnägaxnas sammanslutning, med iakttagande vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela utbytet från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;

b) att vid restitutionens beräknande motsvara:

eller alltså

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227. 15

c) att afsikten att af dea införda spannmålen förmala mjöl för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af den förmalna spannmålen äga rum vid eu och samma tullplats, från hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtullkainmare, under hvilken tullplatsen lyder;

d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom kvarnen anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på nyssnämnda sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits;

e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna till riket införd;

f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp, meddela attest, i hvilken varans utrönta nettovikt jämväl bör angifvas; dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;

g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

16 Kungl. Mapis Nåd. Proposition No 227.

h.) att utförseln i (ifrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för Indika tullrestitution är medgifven;

i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en, som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter;

B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl; skolande såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade riset förmala gryn eller mjöl för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning;

b) att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen ägt rum, såvida icke generaltullstyrelsen i särskild! fall annorlunda medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller tillsammans, på en gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd af tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om tiden, då varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln skett, samt, om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att mjölet framställts uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit användt, skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna förtulladt;

e) att vederbörande tullkammare skall, efter exportvarans undersökning och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom meddela

17 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium för förtullningarna och exporterna, till hvithet formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt samt försedt med behörig, till vederbörande svenska gränstullkammare ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran åt tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande mjöl och gryn, i punkten 3 A) d) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats vadare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande; dock att i stället för sistnämnda intygande må, därest varan anländer under försegling eller plombering, anses tillräckligt, att intygmeddelas därom, att förseglingen eller plomberingen var orubbad vid ankomsten.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk ^illpliktig vara för att, med eller utan tillsats af inhemsk eller icke illpliktigt utländskt råämne, använda densamma till framställning af exportvara, må, för särskilt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid utförsel af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag, hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullafgift för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad nedan

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 162 Käft. 3

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande; kunnande härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes oundviklig vid exportvaras framställning.

Sådant medgifvande, livilket kan lämnas äfven för exportvara, som i moln. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution anses icke bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften, ankommer på pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare villkoren för rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna anses förfallen med afseende å utländsk råvara, som ingår i exportvara, hvilken icke inom ett år efter råvarans angifning till förtullning utförts eller intagits ä restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu är sagd, anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i ofvan angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse från tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad, därest lian, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen afl ämnar säkerhet, som styrelsen finner betryggande, för hvad honom kan åligga att till tullkassan inbetala.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan tid och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften må njutas, skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå, efter sex för hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af den ställda säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

b. Hvad i denna paragraf är föreskrifvet angående tullrestitution eller befrielse från tullafgift vid utförsel gäller äfven, då gods, för hvithet sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn; skolande landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskilt är eller varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut i denna paragraf är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel till utrikes ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna paragraf sägs, må jämväl meagifvas, därest exportvaran i stället för att genast utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskild^ för sådant ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som af staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket godkänts.

19 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

"Vill ägare af gods, som å restitntionsupplag finnes upplagd!, åter inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från lyftningsdagen belöpande ränta efter sex för hundra om året, till tullkassan återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits, utan i stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats, skall denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex för hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitntionsupplag och villkoren för dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt bestämmelserna i denna paragraf lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan restitution honom förvägras.

§ 14-

Lastpenningar till Kungl. Maj: t och kronan erläggas vid resor mellan Sverige och utrikes ort och utgå till lika belopp af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspiiktiga dräktighet enligt gällande mätbref. De betalas under loppet af ett kalenderår sålunda:

a) vid inkommande första resan och vid förnyadt inkommande, när fartyget innehar last samt större eller mindre del däraf lossar, och må härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till mindre än en tiondel af fartygets afgiftsplilctiga dräktighet; skolande vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor, som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram; samt

b) vid utgående allenast första resan.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg, med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer och åter utgår i barlast; fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk hamn och där endast aflämnar eller emottager passagerare

20 Kungl. Mctj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter för besättning, medförda resande och fartyg; fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves, anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt efter verkställd reparation densamma åter intager och utför; fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna bevisligen erfordras; samt fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet, för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga linnes anbefalldt rörande uttagande af tullpass.

Öfver gång sbestämmelse att lända till efterrättelse intill utgången af år 1912.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående tullafgift, till högst samma belopp som denna senare eller, där varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill varans värde uppgår.

Särskild tullafgift, enligt hvad nu är sagdt, må åsättas allenast å tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt, högst tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

TULLTAXA.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Innehållsförteckning till tulltaxan.

Rubriknummer.

I. Sten- och jordarter samt andra mineralisk^ eller fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annorstädes upptagna................. ....................................................... 1—48.

II. Djur och animaliska ämnen .................. .............................. 49—73.

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål in. m............................................................. 74—105.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter in. in. 106—134.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna......... 135—197.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m....... ............ 198—229.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m. ................................... 230—302.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf.............................................................................. 303—339.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 340—352.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

28 VIII. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt riäraf framställda varor:

A. Silke, äfven konstgjord!..........................................

B. Ull och andra djur hår.............................................

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull ....................................................................

D. Bomull .......................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk............

b. Spanadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade med annan massa än kautschuk; väfnader, sammanklistrade med annat ämne än kautschuk; polerduk............................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskild! nämnda, åt spånadsvaror, äfven i förening med annat ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar, solfjädrar................................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spå-

nadsämnen ..........................................................................

X. Lervaror ...................................................................................

XI. Glas och glasvaror................................................................

XII. Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten häraf ...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf.............................

< h Arbeten af oädel metall utan afseende å metallens art .................................................................

1). Adla metaller samt arbeten däraf........................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater m. m..........

C. Fartyg och fordon ..................................................

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. m.....................................................

Rubriknummer.

353—373.

374—416.

417—473. 474—542. 543—545.

546—551.

552—630.

631—648. 649—676. 677-—706.

707—896.

897—953.

954—965.

966—978.

979—1059.

1060—1087.

1088—1098.

1099—1127.

■v

24 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen, ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej

annorstädes upptagna..........................................

B. Torrdestillationsprodukter och närstående äm-

nen ..........................................................................

C. Färger och färgningsämnen m. m......................

i). Flyktiga, vegetabiliska oljor; äfvensom parfymer

och kosmetiska medel in. m............................

E. Konstgödsel ............................................................

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och

fyrverkerivaror......................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.......

Rubriknummer.

1128—1173.

1174-1184.

1185—1211.

1212—1226.

1227—1230.

1231—1241.

1242—1259.

XVI.

Varor, ej annorstädes upptagna

1260—1325.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

25 Tulltaxa.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

i.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Bihang till Piksd. prof,. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 4

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 iuli 1910.

8.

9.

10.

II.

12.

113.

14.

15.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

27 L tull

taxan

åt den

1 juli

16.

17.

18.

19.

20. 31.

32.

23.

24.

16.

38.

22.

23.

24.

25.

26.

18. )

19.

20. 21.

I. Sten- och jordarter etc.

Slip-, bryn- eller polersten»!-, äfven i form af plattor eller skifvor: naturliga:

i förening- med trä, oädel metall eller annat

dylikt ämne..............................................

utan förening med annat ämne, härunder inbegripna äfven sådana, som äro försedda med centrumbeslag af metall...............

Anm. Därest eu naturlig slipsten är till skydd under transporten försedd med järnband, fästes därvid ej afseende vid tullbeliandlingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum, karborundum eller andra liknande hårda slipmedel ...................

andra slag..................................................

Ädelstenar, oinfattade, alla slag..............................

Sten, ej särskildt nämnd, oarbetad eller pulveriserad; äfvensom mineralier, alla slag, ej särskildt

nämnda, i stycken eller pulveriserade ......

Kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar: naturliga, äfven bandade med järn:

af granit .........................................................

andra slag; äfvensom andra för tekniskt

bruk afsedda arbeten af lava...............

konstgjorda .....................................................

Takskiffer (plattor, afpassade till för taktäckning lämpliga dimensioner, med eller utan hål); äfvensom stenarbeten, ej särskildt nämnda, för tekniskt bruk, såsom plattor till jäskar m. m. Litografisk sten; skriftaflor, oinfattade, äfvensom i träram infattade; samt grifflar, äfven al konstgjord massa, oinfattade eller infattade .

28 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

taxan

af den

W10.

27.

28.

29.

30.

27.

28.

29.

30.

34.

35.

I. Sten- och jordarter etc.

Skifvor och plattor af marmor:

opolerade...................................................................

polerade ....................................................................

Konstnärsarbeten af sten..............................................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af marmor, alabaster, äfven konstgjord, porfyr och andra finare stenarter, hufvudsakligen afsedda till prydnadsföremål, såsom skålar, urnor, statyetter, djurfigurer m. in., äfven i förening med trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad .....................................................

Anm. Om en till denna rubrik hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10 öre per kg.

Arbeten af sten, ej särskildt nämnda: opolerade och oslipade:

af sandsten eller kalksten..................................

andra slag..............................................................

34.

35.

polerade eller slipade ................................................

Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda, polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för Överskjutande vikten med en tull af endast 4 öre per kg.

Jordfärger, såsom bolus, ockror m. fl., oarbetade; krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter, till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända, pulveriserade eller slammade, härunder inbegripna torfmull och torfströ ....................................

Portlandscement, vanlig grå, hvit eller färgad, omalen eller malen, samt slaggcement, trass och andra för byggnadsändamål använda cementsorter, emballagets vikt inberäknad ....................

100 kg

fria.

-: 60!

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

29 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

36.

37.

38.

39.

Anm. Såsom cement tullbeliandlas äfven hvarje till golf-; beläggningsmaterial tjänlig blandning, innehållande en eller flera mineraliska beståndsdelar i form af pulver jämte sågspån eller dylikt.

Arbeten af cement:

plattor, äfven af s. k. cementmosaik, samt)

ornament ..............................................................i 100 kg.

konst- och konstslöjdartiklar: tullbehandlas såsom motsvarande artiklar af gips; arbeten af s. k. cementmosaik, ej särskild!! nämnda och ej hänförliga till konst- eller'

konstslöjdartiklar ..............................................1100 kg.

andra slag, såsom byggnadsmaterial, kärl och| rör, härnnder inbegripna arbeten af betong,!

äfven armerad......................................................1100 ko-.

Anm. Såsom arbeten af cement tullbehandlas jämväl ar-] beten af magnesiacement och arbeten, ej särskildt nämnda, af annan konstgjord sten äfvensom kalksandsarbeten, ej;

särskildt nämnda.

1:

2: 50

: 80

i

.

L

I

■

'

40.

41.

42.

43.

Slagg och annat mineraliskt affall, såsom kiskrän-j der, erhållet vid eller användbart till hyttedrift, äfven pulveriseradt, till gödningsämnen ej hän-; förligt; äfvensom gasreningsmassa (järnoxid-! hydrat) samt aska, till annan rubrik ej hänförligj

Stenkol, antracit, torf, koks, träkol, kol- och torf-! briketter samt andra brännmaterialier, ej särskildt nämnda; äfvensom retortkol, oarbetade ...:

Asfalt, nativ och konstgjord, härunder inbegripna äfven pulveriserad asfaltsten, asfaltkitt och asfaltmastix; äfvensom beck af stenkols- eller trätjära Anm. Till asfalt hänföras äfven blandningar såväl af nativ asfalt och mineralolja (s. k. goudron) som af konstgjord asfalt och dylik olja.

Arbeten af asfalt, ej särskildt nämnda, med eller utan' inblandning af sand, grus, affall af spånadsämnen; eller dylikt och äfven i förening med annat material

100 kg.

i

I

!

fria.

fria.

fria.

1: 21

30 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

Kuryl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r i i tull- i taxan I af den ' 4 juli I 191».

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86. 87.

74.

7 0.

76.

77.

78.

79.

SO.

81.

82.

84.

85.

86. 87.

III A. Spannmål in. in.

III. Alster af åkerbruk, kyarnindustri, trädgårdsskötsel in. in.

A. Spannmål m. in.

Spannmål: omalen:

råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,

tjänliga till människoföda..........................■•••■

hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt andra ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

hänförliga.

malt, äfven krossadt

majs .........

andra slag

100 ke

100:

100 kg.

malen:

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, ej till annan1 rubrik liänförligt ................................................j 100 kg

Ris, oskaladt eller blott befriadt från vtterskalet......jlOOkg.

Risgryn och rismjöl.....................................................j 100 kg.

Gryn, alla slag, ej särskild! nämnda, samt maka-j roner och vermiceller, vikten al askar, papper och dylikt omslag inberäknad.................................j 1 kg.

Stärkelse, alla slag, vikten af askar, papper och!

dylikt omslag inberäknad..........................................j 1 kg.

Kli, alla slag .....................................................................j

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller rågj icke "ifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida: densamma bör hänföras till kli eller till mjöl af spann-j mål, skall varans askhalt utrönas. Visar sig därvid, att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1 procent af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli,j i annat fall som mjöl.

Frö:

kanarie-................................................ ..........;• ............

tall-; äfvensom kottar af pinus silvestris ............

gran-: äfvensom kottar af abies excelsa eller abies pectinata ........................................................

lkg 1 kg

Kr. öre

1 kg

3: 70

fria. j 6: 50 i fri. | 3: 70 !

6: 50 3: 70 6: 50

—: 20 I

—: 20 | fritt.

—: 10 6: —

1: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

33 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

88. |

89.

90. I

91. |

92.

93. ■

94. j

95.

96. |

:

97. !

98. I

99. |

100. j

101. I

102. j

103.

104. |

105.

88. j

89. |

91.[

93.

94.

95. ;

96. ;

97.

98.

99. 100.

101.|

102.|

103. !

104. !

105.!

III A. Spannmål in. in.

timotej- ..........................................................................

rödklöfver- .................................................................

andra slag-, ej särskildt nämnda; äfvensom fröstoft (sporer) ..........................................................

Halm och hö; äfvensom gräs, ej särskildt nämndt Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagelsurrogat, såsom krollsplint och krusad fiber, samt

till stoppningsmaterial preparerad mossa............

Humle................................................................................

Potatis:

af det löpande årets skörd och inkommande under

tiden 15 februari—30 juni....................................

annan, oberedd ............................................................

skuren och torkad ......................................................j

Hvitbetor (sockerbetor):

raa .............................................................................

sönderskurna och torkade ....................................j

Cikorierot, äfven torkad ..............................................

Pepparrot.............................................................................j

Rötter, ätbara, ej särskildt nämnda:

med blast ...............................................................

utan blast:

färska .......................................................... ;

skurna och torkade............................................I

Oljekakor; kakor, hoppressade af sammalet majs-' mjöl; ekollon, malna eller omalna; äfvensom!

arachid- eller jordnötter.............................................

Kreatursfoder, ej särskildt nämndt, såsom draf och! drank, glutenfoder, mjöl af majskakor och andra! oljekakor samt majsgroddmjöl, äfven med inblandning af animaliska ämnen..............................j

fritt.

Anm. Till denna rubrik hänföras injölformiga produkteraf majs, för så vidt de hålla minst 20 procent protein, j Bihang till Eilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

106.

107.

108.

109,

110,

in

! 115.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

35 N:r

Anm. 1. Väger en växt mer än 10 kg., skall för den Överskjutande vikten tullen beräknas efter endast 3 öre per kg.

Anm. 2. Växter, som inkomma med knoppar eller blommor, men utan jord, tullbehandlas såsom blommor, naturliga, afskurna, till prydnad användbara.

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r i tull taxan af deri 4 juli 1910

III B. FmTcter, bär, grönsaker etc.

131.

132.

133.

132 Loa

134. ! 134

138.

139.

140.

141.

142.

142 Anm. 3. Afdrag i vikten medgifves ej för närmaste emballage, såsom balja eller kruka med jord, bastmattor m. in.

torkade eller annorledes preparerade:

till prydnad användbara, vikten af askar, papper och dylikt omslag- inberäknad........

andra slag....

Kvantitet för tullberäkningen.

Kvistar och blad, naturliga:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna, friska, torkade, fernissade, färgade eller på annat sätt preparerade, härunder inbegripna äfven konstgjorda växter, hufvudsakligen bestående af naturliga, torkade blad; äfvensom till prydnad användbara preparerade gräs, med

eller utan ax eller vippor ...............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

andra slag, ej särskild! nämnda...........................

IV. Närings* och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna.

Mjölk och grädde .......................................................

Torrmjölk (mjölk i torr form) ...............................

Ost, alla slag.................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper, stanniol, väf eller dylikt ämne, ej heller för askar, burkar eller flaskor.

Smör:

naturligt..........................................................................

konstgjord! (margarin)................................................

Flott (smult) ...................................................................

Honung, äfven konstgjord............................................

Ägg; äfvensom äggula, äfven torkad och pulveriserad, samt flytande ägghvita, med eller utan tillsats af konserverande medel.........................

lkg

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 50

fria.

1 kg. 1 kg.

1 kg

lkg. 1 kg. 1 kg.

-: 50

fria.

fria. -: 15 —: 20

-: 20 -: 15 -: 15

-•9?, K

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af deri 4 ]uli 1910.

156.

157.

156.

157.

158. | 158.

159.

159.

Te

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

brändt eller rostadt, äfven målet, samt kaffesurrogat, alla slag .........................................

it». 160,

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier, papper och dylikt omslag.

Socker:

raffmeradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krössaft eller pulveriseradt........

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den i världshandeln gällande holländska standard, hvarå genom generaltullstyrelsens försorg normalprof hållas tullförvaltningarna tillhanda ............................................

till färgen mörkare än nämnda standardnummer, äfven om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd .................

161.

161.

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet med hvad särskildt är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller] hvad därom är särskildt stadgadt.

Anm. 4. Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom är särskildt stadgadt.

Sirap och melass.............................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår i sirap, fästes icke afseende vid tulibehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0,3 procent, hänföres till honung, konstgjord.

lk

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

39 N:r i tulltaxaa af den 4 juli 1910.

162.

163.

164.

165.

166.

167.

168.

162.

163.

164.

165.

166.

167.

168.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap... Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som likör. Konfityrer, ej särskild! nämnda, vikten af askar, papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad ........................................................................

Lakrits:

utan tillsats af socker, kryddor eller essenser, i runda stänger af minst 10 mm. i diameter eller i block annan: hänföres till konfityrer.

Konserver — i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vegetabiliskt ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får .................................

andra slag, ej särskild! nämnda ........................

Amu. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl, Indika endast äro afsedda att skydda varan under, transporten men icke att tjäna som emballage vid detalj försäljningen, hänföras icke till konserver.

Senap:

omalen (senapsfrö)

Kryddor.

preparerad (i degform), kärlens vikt inberäknad

Kummin ...........................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstj ålkar:

omalna .....................................................................

mulna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor

och dylikt emballage inberäknad ..................

Kardemumma, muskot och muskotblomma...............

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och cassia lignea:

omalen.....................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt

emballage inberäknad

O

N:r i tulltaxan at‘ den 4 juli 1910.

178.

179.

180. 181. 182.

!

. i

183. j

181. !

185.

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

178.

179.

180. 181. 182.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

183.

184.:

Anis och stjernanis samt fänkål och koriander......

Lagerblad och lagerbär, torkade ................................

Cassia hstula och tamarinder ......................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad .................................

Saffran samt vanilj och vanillin ................................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre..............................

pa

andra kärl

185.

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kärl, innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker (rom), med 75 öre per litdr, men eljest med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent, på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej kan direkt bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafva vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af 75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor, att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter angående varans användning, som meddelas af Konungen. Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves oriktigt åprofvaren

1 lit.

2: 50

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227,

41 N:r i tulltaxan af don 4 juli 1910.

IV. Närings- och njutning smedel etc.

!

: 198.'

199.i

i I

Vin:

på fat, större eller mindre:

af 14 procents alkoholhalt och därunder ........

af mer än 14 men icke öfver 25 procents

alkoholhalt ............................................................

på andra kärl:

musserande ............................................................

icke musserande:

ad 14 procents alkoholhalt och därunder af mer än 14 men icke öfver 25 procents

alkoholhalt...................................................

Anm. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbekandlas såsom likör.

Saft, bär- och frukt-: tullbehandlas såsom vin. Maltdrycker och mjöd:

på lat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad

på andra kärl ..............................................................

Mineralvatten ...................................................................

Tobak:

oarbetad, blad och stjälk........................................

arbetad:

cigarrer och cigarretter .......................................

andra slag.................................................................

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. in.

Hudar och skinn, ej hänför liga till pälsverk:

oberedda, alla slag, härunder inbegripna äfven

saltade, kalkstrukna eller torkade......................

beredda, halfberedda härunder inbegripna: sulläder och bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar:

kärnstycken. (renskurna); äfvensom mask! nremläd er .............................................

Bihang till Rikscl. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Hälft.

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

197.

198.

199. 189. |

200. i

201.

202.

203.

204.

205.

206.

207.

208. !

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

200.

201.

202.

203.

hela eller halfva hudar samt stycken där-i af, allt försåvidt de icke äro hänförligai till nästföregående rubrik ....................!

andra slag:

i stycken, vägande netto minst 1 k i stycken af mindre nettovikt:

gull- och silfverskinn

andra .................................................................

204. Konstgjordt läder (helt eller delvis af läderaffäll)| 205.1 Limläder; äfvensom sådant affall af läder eller läder-1 varor, hvilket ej är såsom läder eller lädervaror: användbart ..................................................................

Läder■ och skinnarbeten.

Tullsats.

Kr. öre

206.

207.

208.

209.

210.

211.

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna ellerj utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskild! nämnda:

af sul- eller bindsulläder; äfvensom hästskyltar

och delar däraf ..................................................

andra slag:

lackerade eller af gull- eller silfverskinn ... andra, ränder, äfven hopskarfvade, härunder

inbegripna.........................................................

Anm. till n:r 206 — 208. Kräkning af resefter anses icke såsom bearbetning.

Skodon:

med bottnar af trä; äfvensom becksöms- och

sjöstöflar ...............................................................

andra:

af skinn, svartfärgade, lackerade eller färgade annorlunda än svart ........................

Anm. Till svartfärgade skinn hänföras endast sådana, där den svarta färgen ej blott utgör ytbetäckning utan nedträngt i skinnet och färgat snittet.

af skinn, andra, eller af pälsverk.............

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

43 N:r j i tull- | taxan j af don j 4 juli 1910. !

209.

210.

212.; 213.

211.

212.

214. ;

215. !

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

af hel- eller halfsiden ..................................

andra, ej särskild! nämnda slag, oafsedt materialet, med eller utan lädersulor ...

Anm. 1. Ingå i skodonens öfverdelar olika material, tullbehandlas varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta tullafgiften är bestämd; skolande dock därvid afseende ej fästas vid foder, resårer, stroppband, plös eller kantning.

Anm. 2. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehandlas som skodon.

Handskar, ej särskild! nämnda ...................................

213.

läder eller tarmar, äfven i förening med spånads ämnen; ryck-, slag- och sy remmar; tekniska lädervaror, såsom öfverdrag till valsar, samt råhudskolfvar och packningar; äfvensom guldslagarhinna

J 216.1 Mösskärmar ......................................................................

j 217. Väskor, med eller utan inredning och vägande per stycke netto högst 0,5 kg., samt portföljer, plånböcker och portmonnäer af läder eller skinn, äfven i förening med annat material.....................

215. 1 218. Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral,

bälten och skärp samt delar till bälten, skärp eller hängslen, allt försåvidt de utgöras af läder eller skinn, äfven i förening med annat material

216. ! 219.| Väskor, vägande per stycke netto mer än 0,5 kg.,

koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika res effekter, med eller utan inredning, af läder eller skinn, äfven i förening med annat material

Anm. till n:r 217 och 219. Vid utrönande af väskors nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

217. j 220. Klädespersedlar af läder eller skinn, ej till annan rubrik hänförliga, äfven försedda med foder af

spånadsämnen .........................................................

Anm. Klädespersedlar af läder eller skinn, försedda med

öfvertyg af spånadsämne, förtullas i enlighet med hvad under Afd. Vill G är stadgadt.

44 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

218.

219.

220.

221.

222.

223.

224.

225.

226.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

221.

Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt; andra arbeten, ej särskild! nämnda, af läder eller! skinn, äfven i förening med annat material, såsom seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstrigel- m. m.;| äfvensom fakt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt: materialets beskaffenhet............................................\

*g-

1: 20

222.

223.

224.

225.

I

226.

I 227.

228.

229.

Pälsverk:

oberedda, alla slag......................................................!

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt eller

häst- eller nötkreatur..........................................'

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,:

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......j

andra slag.................................................................

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade1 persedlar, såsom foder:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,, häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster, murmel, nutria, bisam, kanin eller hare; äfvensom konstgjorda svansar...............................................!

andra slag .........................................................j

Anm. till n:r 226 och 227. Afseende fästes ej: vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa skinnet till dess naturliga utseende, fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar, kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt, häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster, murmel, nutria,!

bisam, kanin eller hare ...........................i

andra slag .........................................................s

Anm. till n:r 210—229. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg eller kartor.

fria.

1 kg. 1 kg.

6: —

1 kg. 1 kg.

6:

9:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

45 N:r | i tull- j taxan ! af den ! 4: juli 1910.

232. I 285.

233. j 236.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

VI. Trävaror, flätade varor, borst!) imlararbeten samt ben, torn oeb andra formbara ämnen in. in.

Virke, oarbetad!;, alla slag; äfvensom fällda, ick<

afkvistade träd ..........................................................

Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid träbearbetning .....................................

Bark, alla slag, ej särskild! nämnd, härunder inbegripna jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna bitar) samt korkbarksaffäll Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskild! nämnda......

Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade; täkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror, pumpstockar och årämnen ........................

Anm. Genomfärgning anses ej som bearbetning.

Lådämnen af 7 mm. tjocklek eller därun

sedda till cigarr- eller parfymlådor, äfven med inpressade eller inbrända ornament Lådämnen, ej särskild! uämnda, och

härunder inbegripna sågade lagg- och botten-

gevärstocks-

234.

237.

stäfver; tunnband och bandstakeämnen; käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen (splint och spån) af asp samt tangentskifvor.. ....................................................................

Anm. Med käppämnen förstås till käppar synbarligen afsedda, sågade, fyrkantiga trävaror, äfven bockade till kryckor, men utan vidare bearbetning.

Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder af annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade faner- eller trä skifvor (s. k. lim bräder)

46 Kung!. Maj:ts Råd. Proposition R:o 227.

X:r i tulltaxan af den 4 juli

1910.

235. i 238.;

236. 2 3 9.

237. 240.

238. i 241.

239. | 242.

240. 243.

241. i 244.

242. 245.

,1

243. | 246.

244. i 247.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

48 N:r

i tull- [ taxan i af den j 4 -juli i 1910. !

251.

252.

254.

254. i 254. |

255. | 25ti. I

257. i

258.

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

arbeten, icke belagda med massa:

af furu eller gran, icke försedda med snideri:;

257. | utan betsning, målning, lackering eller;

annan liknande bearbetning af ytan

258. ) betsade, målade, lackerade eller på annat

liknande sätt å ytan bearbetade............j

andra slag, alla fanerade och snidade bär-1 under inbegripna:

259. utan ytbetäckning eller endast målade

eller fernissade, icke polerade, bonade eller med snideri eller inläggningar försedda; äfvensom alla snidade arbeten af furu eller gran ...................j

260. : förgyllda, försilfrade eller bronserade;

äfvensom alla med snideri eller inläggning försedda, ej till nästföregående rubrik hän förliga ...................j

polerade, bonade, lackerade eller eljest: med annan, ej särskild! nämnd ytbetäckning försedda:

261.1 lister och ram ar af inhemska träslag

262J andra arbeten, härunder jämväl in-

begripna lister och ramar af

utländskt träslag...........................

Anm. Arbeten af konstgjord trä tullbehandlas såsom motsvarande arbeten af naturligt trä, annat än furu- eller gran-, j

Möbler, försedda med stoppning: :

263. ; utan öfverklädnad: förtullas efter ofvanståendej

bestämmelser med 20 procents förhöjning;

264. ] med öfverklädnad: förtullas efter nämnda be-j

stämmelser med 40 procents förhöjning. ;

265. Korkaffall, sönderdeladt medelst målning eller pa

liknande sätt ..........................................................

266. Block, plattor, rör, formstycken och andra dylika.

gröfre arbeten af korkaffall i förening med kisel-!

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg

1 kg

O

1 kg

1 kg.

-: 05 -: 10

. OA

ou

—: 60

-: 50 '■

-: 05 i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

49 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

259.

260.

267.

268.

261.

262.

269.

270.

263.

264.

265.

266.

272.

273.

274.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

gur, kalk, cement, lim, asfalt eller annat bindemedel, äfven med inblandning af kreaturshår... Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork

förening med annat material...............................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom skosulor, i eller utan förening med andra ämnen, samt andra, ej särskildt nämnda arbeten af kork

Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2. Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall..................

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad! sätt bearbetade; äfvensom hyflade, ej till

nästföregående rubrik hänförliga ................

Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med annat ämne:

käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller

parasoller ...........................................................

käppar, ej till nästföregående rubrik hänförliga andra slag, ej särskildt nämnda ...................

Anm. Vid förtullning af käppar medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Grenar och kvistar, äfven skalade och klufna, spån, strå, vass, säf, fiber, bast och andra för flätning och dylik bearbetning eller till borstbindararbeten afsedda vegetabiliska ämnen, ej särskildt nämnda, oarbetade; äfvensom bastrep, till varuemballage afsedda bastmattor samt flätor,

ej särskildt nämnda, af säf.......................................

Bihang till Bihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Käft.

fria.

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

51 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

278.

279.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

287.

280.

281.

282.

283.

284.

285.

288.'

i

289. !

290. !

291.

Amu. Borstbindararbeten med infattning af guld eller] silfver skola förses med kontrollstämpel enligt hvad! för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

med annan infattning eller montering, damm-j

och pudervippor härunder inbegripna.....j 1 kg.

Anm. till n:r 283—286. Afdrag i vikten medgifves! ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller! för kartor.

Ben och horn, oarbetadt eller sågadt, spjälkadt,! klufvet och raspadt, s. k. hornborst härunder] inbegripet, samt sköldpadd, oarbetad; äfvensom]

spjälkade och klufna fjäderpennor .......................] —

Arbeten, ej särskildt nämnda, af ben, horn eller sköldpadd:

plattor och skifvor för vidare bearbetning, tangentskifvor samt knifskaft och ämnen

därtill; äfvensom piskskaftämnen..................

andra arbeten:

af elfenben eller af hvalross- eller flodhästtänder .........................................................

andra slag; äfvensom arbeten af fjäderspolar

Anm. till n:r 289 och 290. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:

oarbetade; äfvensom knifskaft samt ämnen

därtill ..................................................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda, äfven i for-

med annat ämne med undantag af

292.|

298.!

enmg

guld eller silfver:

af pärlemor, härunder inbegripna arbeten

af sötvattensmusselskal.........................

andra slag...................................................

Amu. till n:r 292 och 293. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

lk

1 kg-

lkg. 1 kg-

Kr. öre

1: 20

fria.

fria.

2: — —: 80

fria.

1:

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

286. 2 94,

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet för tullberäkningen,

287.

289.J

295.

296.

289. 2 9 7.

Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom arbetade men

oinfattade....................................................................

Pärlor:

oinfattade:

äkta.........................................................................

oäkta:

glas-, härunder inbegripna jämväl s. k. pärlfransar till lampor, amplar och dylika belysningsartiklar; äfvensom pärlor af

äkta eller oäkta porslin..............................

andra slag ............

infattade:

1 kg 1 kg

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fria.

—: 60 2: —

290.

291.

292.

293.

294.

298.

299.

300.

301.

302.

i annat ämne än guld, silfver eller platina, armoch halsband samt kedjor härunder inbegripna Anm. till n:r 296 — 298. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper, fodral och dylikt omslag, ej heller för kartor.

i ädel metall, äfvensom arm- och halsband samt kedjor med knäppen af dylik metall: tullbehandlas såsom arbeten af sådan metall.

Celluloid, celloidin, galalit, ambroin, eburin och andra liknande formbara konstgjorda ämnen, ej särskildt nämnda:

oarbetade; äfvensom plattor, stänger, rör och tangentskifvor samt knifskaft och ämnen därtill andra arbeten, ej särskildt nämnda, äfven i förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit..............................

andra slag......................................................

Anm. till n:r 301 och 302. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

1 kg-

2: —

fria.

1 kg. —: 80 1 kg. —: 20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

53 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

295.

296.

297.

298.

299.

302.

VII A.

Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

VII. Papper och tryckalster in. m.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten (Häraf.

303.

304.

305.

306.

307.

Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad, af lump eller annat affall af textilämnen, af trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, esparto

eller andra växtfiber ................................................

Papp:

glansglättad, presspapp, alla slag, härunder inbegripen, konstläderpapp samt annan, ej särskilt nämnd papp, naturfärgad, hvit eller

färgad i massan, äfven guskad..........................

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller tjäroljor bestruken eller impregnerad papp, härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålump-

papp utan impregnering.......................................

färgad annorlunda än i massan, impregnerad eller bestruken med annat ämne än asfalt, tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp), öfverdragen med papper, fernissad, lackerad, belagd med metall, stansad (ej i mönster) eller präglad (försedd med pressade mönster),

samt kartong- och målarpapp.............................

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgadt (ofärgadt) groft omslagspapper, äfven bestruket med asfalt eller liknande ämne .........

Anm. Omslagspapper, vägande 30 gram eller därunder per kvm., hänföres till silkespapper.

308.

tidningspapper

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r . i tull- I taxan | af den j

4 juli VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

300.

309.

301.

310.

301. )

302. /

303.

311.

312.

Anm. Hit hänföres sådant hvitt, svagt limmadt, oglättadtj eller svagt glättadt (maskinglättadt) papper med en vikt,! ej öfverstigande 55 gram per kvm. och en slipmasse-j halt, ej understigande 60 procent af det i papperet) ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro och heder) af varuägaren af gifven försäkran förklaras vara afsedt! till tryckning af tidningar.

skrif-, rit- och tryckpapper, ej särskild! nämndt, lask-, filtrer-, kopie-, silkes- och annat fint omslagspapper samt andra, ej särskild! nämnda slag af papper, allt försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller färgadt i massan:

inkommande med kuverter i askar af papp, papper eller trä, äfven med inredning för anbringande af olika slag af pappersark, korrespondenskort eller kuverter (s. k.)

papeterier) ..................................................|

Anm. Brefpapper, korrespondenskort och brefkuverter i| askar och dylikt af papper, papp eller trä (Papierausstattungen), dock icke i förening med andra ämnen, skola förtullas efter en tullsats af 0,3 0 kronor för 1 kg. Vid små band af spånadsämnen, alla slag, med hvilka brefpapper, korrespondenskort och brefkuverter äro ombundna, såväl som vid dylika band eller beslag, afsedda för fasthållande af askens lock eller för askens tillslutande, fästes icke afseende vid tullbehandlingen. Likaså inverkar icke på tullbehandlingen, om askar och dylikt äro försedda med inredning för anbringandet af olika slag eller storlekar af brefpappersark, korrespondenskort eller brefkuverter, såsom fackinredning, mellanväggar, klotsar och dylikt. andra slag, äfven linjeradt:

försedt med vattenmärke (äfven torr-

stämpladt) .................................................

icke försedt med vattenmärke ..................

färgadt annorlunda än i massan, hvartill med hvit färg bestruket s. k. kriteradt jämväl hänföres,

i

lkg. —: 18 1 kg. —: 10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

55 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

303.

313.!

304.

305.

314.|

315.

306. ! 316.

I

307. 317.

VII A.

Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet för tullfe eräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

förgylldt, försilfradt eller belagdt med annan metall, fernissadt, lackeradt, försedt med tryckta! mönster i en eller flera färger, stansadt (ei i|

mönster) ............................................................

plisseradt ocli pressadt, såsom s. k. linneimitation, ej till nästföregående rubrik hänförligt;

äfvensom kartongpapper...................................

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-, äfven imiteradt; impregneradt eller bestruket med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor, fett, vax, lim, gummi och dylika till färger ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt..................

Vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i plattor eller skifvor (ark) ..............................

Anm. Vulkanfiber i rör eller stänger hänföres till arbeten af pappersmassa.

Papper och papp med öfverdrag eller mellanlägg ai väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall...

Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller polerpapper

1 kg. —: 20 1 kg. —: 18

1 kg. —: 20 1 kg. —: 15

1 kg. —: 40 1 kg. —: 07

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda, att, därest varan väger under 350 gram per kvm., hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöras af två eller flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Papper i rullar tullbehandlas såsom papper, då bredden j öfverstiger 20 cm. och äfven eljest, då papperets använd-l ning för vidare yrkesmässig bearbetning eller förarbetning, t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar, klistring af tändsticksaskar eller lindning af blomtråd styrkes.

4. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hän-J förlig vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och!

56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r I i tull- j taxan j af den j 4 juli j 1910. i

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort. Korrespondens- och visitkort, inkommande med kuverter i askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

5. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp, som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende vid tullbehandlingen.

6. Vid tullbehandling af papper, alla slag, medgifves ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

308. )

309. J

310.

311.

313.

312. |

313. /

318.

319.

320.

321.

322.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

relief- (försedda med inpressade mönster), alla slag, äfven i förening med andra ämnen, bottentapeter (å endera sidan bestrida^ med grundfärg), alla slag; äfvensom naturelltapeter (tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt de äro sammetsliknande, pressade (golfrerade), fernissade, lackerade eller med glimmer eller

metall belagda (bronserade) .................................

andra slag ....................................................................

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta, figurerade eller ofigurerade ark, afsedaa att sönderskäras till spelkort................................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt. Papperspåsar samt kuverter för bref, fotografier och dylikt, äfven i förening med pergamentpapper (äfven oäkta), metallpapper eller andra ämnen, såsom metallbeslag, spånadsvaror, gelatin eller stanniol:

försedda med tryck utvändigt ...........................

andra slag..................................................................

Anmärkningar till n:r 321 och 322.

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper i askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

Ikg. 1 kg.

1 kg.

o-

1 kg. —: 50 1 kg. —: 30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

57 N:r

i tull- i taxan j af den ! 4 juli i 1910. j :

;

VJI A. Pappersmassa, papp och papper etc.

| Kvantitet för tull- | beräk- [ ningen.

Tullsats.

Kr. öre

314.

314.

315.

316.

316.

317.

317.

318.

319.

320.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappers-! omslag.

328.! Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken;| äfvensom delar till sådana album...........................!

324. - Vy kortsalbum och delar därtill ....................................|

325. j Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 323—325-

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes! ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappersmassa, papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt andra, ej särskilt nämnda album; lösa bokpärmar eller delar därtill samt samlingspärmar för bref, räkningar och dylikt:

öfverkladda med skinn eller med annan spånadsvara än vaxduk:

kontorsböcker ..................................................

andra.................................................................j

Anm. Vid bokryggar eller bokhörn af spånadsvara! eller skinn fästes ej afseende. andra slag:

kontorsböcker .....................................................

andra........................................................................

Anm. till n:r 326 —329. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

! 330.: Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, kålslagna jacquardkort, äfven sammanhäftade, rör af papper, ej till annan rubrik hänförliga, samt klistrad wellpapp eller wellpapper .......................................

331. Anatomiska modeller för undervisningsändamål....

332. ! Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,

adresskort, matsedlar och dylikt; äfvensom eti-1

\ kettel-, alla slag, utan bokstafstryck....................|

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

i 326. | 327.

i 328. ! 329.

1 kg lkg. 1 kg

1 kg

1 kg

lkg

1 ks-

1 kg.

—: 75 1: 50 -2-__

35 i 50 !

—: 08 fria.

1 kg-.j —: 50 8

58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af deri 4 juli 1910.

321.

322.

322.

322.

323.

322-) 324. /

i

■

335.

336.

337.

338.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Anm. 1. Vid guld- eller silfverprägling, guld- eller silfvertryck med undantag af bokstafstryck, guld- eller silfversnitt eller färgad rand fästes ej afseende vid tullbehandlingen.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor,; fodral och attrapper af papp, papper eller pappersmassa i förening med spånadsvara, innehållande silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller för-: silfrad metall eller med celluloid eller annat dylikt:

formbart ämne............................................................j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och1 dylikt omslag.

Gröfre hushålls- eller köksartiklar såsom hinkar,) ämbar och dylikt af papp, papper eller pappersmassa, äfven i förening med annat ämne............

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappers-; omslag.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af papp, papper eller pappersmassa, äfven i förening med annat ämne: förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade,; lackerade eller beströdda med glimmerbrons: pappkort till uppklistring af fotografier...)

andra arbeten...................................................!

andra slag:

försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller: annat), målning, plissering, goffrering! (pressning) eller stansade mönster, äfven) om sådan bearbetning anbragts endast;

å montering eller etikett .........................i

utan sådan bearbetning; äfvensom masker,

oafsedt bearbetningen....................................

Anm. Hit hänföras äfven kragar, manschetter och lösa; skjortbröst af papper, oafsedt om de undergått sådan bearbetning som i nästföregående rubriker sägs, äfven)

1 kg.

1 kg.

1 kg. 1 kg.

1 kg,

1 kg.

1: 80

-: 75 1: 50

-: to -: 50

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

59 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

325.

326.

327.

328.

329.

330.

VII A. Pappersmassa, papp och papper de.

\ Kvantitet j för tull- ! beräk-

om de på ena eller båda sidorna öfverdragits med hvit, färgad eller tryckt bomullsväfnad, utan verklig sömnad. En genom pressning åstadkommen imitation af sömnad skall icke anses såsom verklig sömnad.

Ännu. till n:r 336—338. Vid tullbehandling af för-; packningskartonger med eller utan fackinredning fästes| ej afseende vid en förgylld, försilfrad, bronserad ellerj färgad rand eller kant, ej heller vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna är förgylld, försilfrad eller bronserad ellerj ock tryckt i mer än en färg.

Anm. till n:r 335—338. Vid tullbehandling af papp-,; pappers- och pappersmassearbeten medgifves ej afdrag ij vikten för askar och pappersomslag.

339.j Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och:

makulerade tryckalster, begagnade frimärken j härunder inbegripna ..................................................j

Tullsats.

Kr. öre

fria.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar.

340.

341.

342.

343.

344. j

Böcker, tryckta, ej särskildt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket,! inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsnitt

i andra band eller med guldsnitt .........

Anm. till n:r 340 och 341. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag. andra slag; äfvensom tidningar, tidskrifter och handskrifter samt böcker med upphöjda

bokstäfver (s. k. blindskrift) .........................

Kartor, geografiska, topografiska, himmelskartorj samt sjökort och andra kartor för vetenskapliga ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade...................................j

kartonnerade, bundna eller på väf upp-! fodrade...........................................................|

1 kg. 1 kg.

1 kg.

-: 50

fria.

1: 50 !

2-

GO

Kungi. Maj:ts Nå(L Proposition N:o 227.

i

i

'

<

Vll B. Tryckalster etc.

Kvantitet för tullberäkn ingen.

i kg

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet .....................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna .................

Bilderböcker och målarböcker för barn, med eller

titan förklarande text .............................................

Vykort och gratulationskort, alla slag, jämväl i!

sammansättning med annat ämne.........................

Bilder, alla slag, ej särskilt nämnda, som mångfaldigats genom tryck eller annorledes, oinfattade,

(äfven anbragta på annat material än papp eller! papper), såsom etsningar, stålstick, kopparstick,! träsnitt, ljustryck, oljetryck, decalcomanier (af-! trycksbilder), litografier, fotografier.......................j i kg.

Anm. 1. Bilder, tillhörande tryckta verk och med demj inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta! verket såsom del af detta. j

Anm. 2. Bilder anbragta å papp, papper eller pappers-! massa, hvilka underkastats ytterligare bearbetning genom! stansning, tullbehandlas som arbeten af papp, papper eller! pappersmassa.

Anm. 3. Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappers-! massa eller papper, hänföras hit, allenast försåvidt bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för visst] ändamål afsedd vara, oafsedt om de underkastats ytterligare bearbetning såsom pressning eller stansnip

Anm. 4. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat med bilder men utan sammanhängande text.

Amu. 5. Hål, papp- eller pappersskifvor, band, snören eller ringar af oädel metall eller andra dylika enkla anord-! ningar, hvilka anbragts å en bild allenast i syfte att möjliggöra bildens upphängande eller uppställande, lämnas vid tullbehandlingen utan afseende.

Anm. 0- Infattade bilder draga den för infattningen bestämda tull.

Anm. till n:r 347—349. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fria.

—: 75

—: 50

i a

Kungl. Maj:ts Nätt. Proposition JV.-a 22 f.

61 N:r i tulltaxan ai den 4 juli 1910.

VII B. Tryckalster etc.

Tryckalster, ej särskild! nämnda, såsom kataloger,! affärscirkulär ock annat merkantilt tryck:

334. j 350. med utländsk text, ej till nästföljande rubrik

hänförliga..............................................................

335. | 351. andra slag, härunder inbegripna alla visitkort,

adresskort, etiketter och matsedlar med bokstafstryck samt med firmastämpel eller annat dylikt bokstafstryck försedt papper, dock ej omslagspapper...............................................

| Amu. 1. Reklamkort och reklamskyltar med bilder med

sammanhängande text förtullas efter respektive n:r 350: eller 351.

Anm. 2- Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper! och dylikt omslag.

336. 352.1 Målningar (taflor), äfven på väf, trä, oädel metall:

eller sten, oinfattade, ritningar och teckningar,! oinfattade, äfven inbundna eller uppfodrade på

papper, papp, väf eller dylikt...............................

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga den för ramen bestämda tull.

kg.

fria.

to

fria.

Vin. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda varor.

337.

338.

OOA

ooxl.

340.

A. Silke, äfven konstgjord.

353. ! Silkesaffall, ofärgadt eller färgadt ...........................

354. | Vadd ..................................................................................

! Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med

annat spånadsämne: naturligt]:

355. ! rått, ofärgadt; äfvensom s. k. gut ---------------

af kokt, äfven blekt, eller färgad!:

356J i smärre för detaljhandeln lämpade upp-j

kg

fritt.

3: —

fritt.

62 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

VIII A. Silke, äfven konsta för (It.

j Kvantitet j för tull- I beräk- | nina-en.

339.1 341. J 341.

359.;

läggningar, såsom dockor, spolar, rullar

pell dylikt .................................................

annat..................................................................

konstgjord!:

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar, såsom dockor, spolar, rullar och

dylikt ..............................................................

annat:

oblekt; äfvensom hvitt .................................

färgad t...............................................................

Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående af silke i förening med annat spånadsämne, hänföres till silke, allenast försåvidt silket i en sammanhängande tråd följer garnets hela längd.

342. j 361.! Filtväfnader med bomullsvarp och inslag af groft

garn af silkesaffall, afpassade till filtar (s. k. italienska), äfven fållade eller kantade.................

343. | 362.1 Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller

skurna, af silke enbart eller i förening med annat

spånadsämne.................................................................

1 Väfnader, ej särskild! nämnda:

363. ! af silke enbart eller i förening med högst 15

procent annat spånadsämne (helsiden).........|

af silke i förening med mer än 15 procent annat spånadsämne (halfsiden):

364. ! oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

100 gram eller därunder .......................

Anm. Såsom oblekt anses väfnaden, äfven om däri

ingående silkestrådar äro afkokta eller blekta.

365. andra slag......................................................

344.

345./

344.1 343. |

Anm. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram eller däröfver per kvm. och innehållande trådar, helt eller delvis af silke, hänföras, så framt silket utgör högst 3 procent af väfnadens hela vikt, till väfnader af ull. Till grund för bestämmande af den medgifna procenthalten aI

1 kg. 1 kg.

1 kg,

lkg,

lkg,

1 kg

1 kg

1 kg

1 kg

Tullsats.

Kr. öre ;

2: 50 o._

2: 50

fritt. 9-_

2:

6: —

9- —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

63 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

347.

348.

348. | S

349. )

silke lägges i fråga om trådar delvis af silke! endast vikten af det i sagda trådar förekommande! silket.

Anm. till n:r 363—365. Vid bestämmande af procent-j balten af annat spånadsämne än silke i hit hänförlig väfnad’ räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller! med metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Anm. till n:r 361—365. Afdrag i vikten medgifves icke1 för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg, dock att såsom inlägg icke räknas! sådana på bräden fastsätta järnställuingar med krokar,: på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upp-; hakas för att skyddas under transport.

Band, ej särskildt nämnda:

366. ' fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart:

eller i förening med annat spånadsämne ...! andra slag:

367. : af silke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne (helsidenband) ................................................................

368. af silke i förening med mer än 15 procent

annat spånadsämne (halfsidenband) .........

Anm. 1. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på bandstol framställda väfnader med varp och inslag, äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer eller garn samt i form af band af högst 20 om. bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader och tyll.

Amu. 2. En på grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band hänförlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.

Snören och andra snör makarar beten, ej särskildt nämnda, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne, med eller utan inlägg af trä, metall och dvlikt:

flätade, bandliknande snören, med raka kanter samt utan annat mönster än sådant, som åstad-

1 kg.

O

6: —

1 kg.

6: —

1 kg.

O .

O.

64 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan åt' den 4 juli 1910.

350.11 362. ||

350—1 352.) |

352. !

369.

370.

371.

Vill A. Silke, äfven konstgjord^

kommits genom färgadt garn eller färgad tråd, äfven med inlägg af spånadsämne eller garn:

af silke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne ............

af silke i förening med mer än 15 procent annat spånadsämne...................................

andra slag

353.

354.

$55.

372.

>73.

>74.

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskild nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade af band eller af snören eller af band jämte snören, äfven i förening med andra ämnen, tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag;] dock att ej plysehartade dylika besättnings- och garne-j ringsartiklar, som i ränning eller inslag innehålla snören, hänförliga till någon af rubrikerna 3C9 eller 370, tull-; behandlas enligt nämnda rubriker.

Anm. till n:r 367—370. Vid bestämmande af procenthalten i af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknasj såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskild! nämnda, af silke enbart eller i förening med annat spånadsämne..................................................

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stick-j ning eller knytning tillverkade varor, ej till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, af silke enbart; eller i förening med annat spånadsämne, här-! under inbegripna äfven vantar, sydda af väfnad Anm. till n:r 366—373. Afdrag i vikten medgifves ej för; askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

B. Ull och andra djurhår.

Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda,! tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta,; färgade eller tryckta; äfvensom människohår,! oarbetad! .....................................................................i

kg.

12;

fria.

65 N:r T i tull- | taxan ' af den j 4 juli 1910. I

356.

357.

358.

359. I

360.

360.

361.

362.

363.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

VIII B. UU och andra djurhår.

Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.

3v5.

‘» rr rr

o II.

ofärgade eller färgade

Konstull (schoddy och. mungo) samt ullaffall, s. k. ull stoft härunder inbegripet,

Vadd ........................................

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt: af nöthår eller andra djurhår med undantag af till, äfven med inblandning af vegetabiliskt

spånadsämne........................................................

af ull, äfven med inblandning af annat spånadsämne :

Kvantitet för tullberäk ningen.

Tullsats

Kr. öre

378.;

maskinfilt, ändlös eller i

slangform,

för!

1 kg

lkg.

fabriksbehof ...............................................! lkg.

andra slag:

379. ; vägande per kvm. mindre än 300 gram

380. vägande per kvm. 300 gram och däröfver;

äfvensom polerskifvor och andra skifver för tekniskt bruk af filt, äfven väfd

Anm. till n:r 377—3S0. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper eller väf kring hvarje särskild!

I stycke, ej heller för inlägg.

1 Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat spånadsämne med undantag af silke: enkelt:

oblekt och ofärgadt:

381. hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter (t. o. in. n:r 40 metriskt)

382. hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter (öfver n:r 40 metriskt) ...

blekt, färgadt eller tryckt:

383. hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter .......................................... ....

Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Aid. 162 Höft.

lkg,

lkg.

lkg.

—: 10

-: 50

-: 60 !

-: 90

-: 20 -: 30

-: 35 9

66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

364.

365.

366.

367.

368.

369.

370.

384. ;

385. ;

387.;

389.i 390.!

Vill B. Ull och andra djurhår.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än

40,000 meter.......................................

två- eller flertrådigt, ej särskildt nämndt: oblekt och ofärgadt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000 meter, efter det enkla garnet räknadt hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000 meter, efter det enkla garnet räknadt blekt, färgadt eller tryckt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000 meter, efter det enkla garnet räknadt hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000 meter, efter det enkla garnet räknadt Anm. till n:r 385—388. Vid utrönande af för-! hållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadtf garn tages icke hänsyn till den minskning i detfenkla garnets längd, som förorsakats genom tvin-j ningen.

Anm. till n:r 381—388- Därest ett och samma kolli) innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den olika! finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteck-j ning angifven, tillämpas den högre tullsatsen [ äfven för det gröfre garnet.

effekt- eller fantasigarn:

oblekt och ofärgadt..................................

blekt, färgadt eller tryckt; äfvensom s. k. sniljgarn för mattillverkning .. Anm. till n:r 389 och 390. Med effekt- eller fantasigarn förstås sådant i regel två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda) afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor,! slingor, spiraler eller dylikt.

Amu. till n:r 381—390. Såsom oblekt och ofärgadt garn tullbehandlas äfven s. k. falskfärgadt garn, äfvensom grisaillegarrt. Med falskfärgadt garn förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn,

1 kg

1 kg.

35 f

-: 50

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den i juli 1910.

H80.

381.

401.

402.

VIII B. Ull och andra djurhår.

afpassade, ej särskild! nämnda, såsom borddukar, hnfvuddukar, schalar, filtar, drape-

rier,

gardiner,

väggbonader

in. in.

383. 1403.

utgör

382. | 404.

382. ) 4 0 5i

383. /

383. i 406.

384. '407,

385. | 408.

vägande

vägande

eJ

vägande

Väfnader af hänförliga,

386.

409.

tvåskaftade (icke mönsterväfda) utan förening med annat spånadsämne, oblekta eller blekta, vägande per kvm. 100 gram eller därunder kostymväfnader, vägande per kvm. 300 gram eller däröfver, och innehållande trådar, helt eller delvis af silke, såframt silket högst 3 procent af väfnadens hela vikt Anm. Till grund för bestämmande af den medgifna procent' halten af silke lägges i fråga om trådar delvis af silke endast vikten af det i sagda trådar förekommande silket.

andra slag;, ej särskild! nämnda:

per kvm. mer än 700 gram .........

kvm. mer än 200 gram men

700 gram ....................................

kvm. 200 gram eller därunder eller andra djurhår, ej till ull äfven i förening med annat spånadsamne med undantag af silke och ull: väfd hårfilt

andra slag .............

Anm. till n:r 407 och 408. Hit hänföras väfnader, allenast; försåvidt de till hufvudsaklig del bestå af tagel eller andra; till ull ej hänförliga djurhår eller ock åtminstone hela varpen eller hela inslaget utgöres af sådant spånadsämne.

Anm. till n:r 393— 408. Afdrag i vikten medgifves ej för! omslag af papper eller väf kring hvarje särskild! stycke, ej heller för inlägg.

Andra arbeten af tagel, ej särskild!, nämnda; äfven-; som perukmakararbeten och andra arbeten af människohår eller efterbildningar däraf, äfven i

förening med andra ämnen.....................................j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

per mer än per tagel

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

69 Nai tulltaxan af den 4 juli 1910.

387.

410.

388. 1411.'

391. i 417.:

I

I

392. 4 1 8.

Vill B. Ull och andra djurhår.

j Kvantitet j för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

i

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildi

nämnda ................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Band, snören och andra snorraakararbeten, ej till annan rubrik hänförliga: tullbehandla^ lika med motsvarande varor af bomull.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik hänförliga:

strumpor...................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg. andra slag: tullbehandlas lika med motsvarande varor af bomull.

Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

Drif- och transportremmar, osydda eller sydda, äfven i förening med andra ämnen med undantag af kautschuk ................................................................i

Slangar och andra, ej särskild! nämnda tekniska artiklar, osydda eller sydda, äfven i föreningi med andra ämnen med undantag af kautschuk) Anm. till n:r 415 och 416. Afdrag i vikten medgifves! ej för askar, papper och dylikt omslag.

1 kg.

lkg,

1 kg

4:

-: 30 !

-: 35

G. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af bomull.

Lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej’ särskild! nämnda vegetabiliska spånadsämnen, ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sättj beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom] affall däraf, härunder inbegripna blår och dref,]

äfven tjärade, samt charpi .......................................]

Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

fria.

70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

71 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

408.

409.

410.

411.

412.

41 ii.

414.

415. 410.

417.

418.

I 434. ! 435.

436.

437.

438.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn: icke flätade, äfven med inlägg af järntråd, med en diameter:

af mer än 15 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn

af mer än 5 mm. till och med 15 mm.......

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för 100 meter, efter det enkla garnet räkna rit: enkelt : hän föres till garn ; två- eller flertrådigt:

! 439.

I 440. | 441. t 442.

443.

444.

med

an öo gram lor iuu meter, enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn; två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt..........

blekt, färgadt eller tryckt.

med en vikt af 17 gram eller därunder för 100 meter, efter det enkla garnet räknadt: hänföres till garn;

Anm. till n:r 434. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt, ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen, tillhörande Afd. VIII C, med undantag af jute- och kokosfibrer, hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter.

Anm. till n:r 437—442. Vid utrönande af förhållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen.

flätade:

oblekta och ofärgade .............

blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten.

Ikg 1 kg

Ikg

.

25 !

so!

72 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r t i tull- ! taxan ! af den \ 4 juli I 1910. I

419. 445.:

;

420. 446.

421. 447.1

422. | 448.

423. ; 449.

424. | 450.

425. 451.

426. 4 5 2.

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull)

Väfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning af jute, ej hänförliga till matten Anm. Väfnader af kokostågor eller kokosgarn med inblandning af annat spånadsämne tullbehandlas såsom väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:

innehåller sammanlagdt:

högst 15 varp- och inslagstrådar

länder i midten af väfnaden, afsedd: tjäna till märke å däraf förfärdigade säckar, tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

andra slag..................................................

Anm. Plit hänföras plyschartade mattor af jute äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne i botten väfnaden.

med inblandning till större eller mindre del af annat spånadsämne: tullbehandlas såsom väfnad af detta senare spånadsämne; af andra till Afd. Vill C hörande spånads-

saminet och plysch samt sammets- och plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna................ .....................................

näsduksväfnader, som på eu yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 50 varp-

och inslagstrådar

Anm. Trådantalet i bottenväfven, ej

bården.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

427.

428.

429.

430.

431.

432.

433.

434.

435.

436.

437. .438.

74 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 227.

76 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den i juli 1910.

462.| 464. |

496.

465. ! 497

i

498.

Vill D. Bomull.

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt

n:r 12 och däröfver men under n:r 23 ......

n:r 23 och däröfver .....................................

flertrådigt, mer än en gång tvinnad t:

oblekt och ofärgadt...........................................

blekt, färgadt eller tryckt...................................

Anm. till n:r 478—493. Merceriseradt och nitreradt garn tullbehandlas lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar, såsom dockor, nystan, rullar och dylikt effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med flertrådigt, mer än en gång tvinnadt garn.

Anm. Med effekt- eller fantasigam förstås sådant i regel två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

Sytråd, fyr- eller flertrådig:

blekt, färgad eller tryckt, en gång tvinnad, n:r 23 och däröfver, efter det enkla garnet räknadt;

äfvensom mer än en gång tvinnad ..................

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, nystan, rullar och dylikt .........

andra slag; äfvensom sytråd, annan än fyr- eller flertrådig: tullbehandlas lika med garn.

Kvantitet

1 kg. —: 35 1 kg. —: 35

Anm. till n:r 486—491 och till 496. Vid utrönande af numret för tvinnadt garn eller tvinnad sytråd tages icke hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd, som förorsakats genom t vinningen.

Anm. till n:r 478—491 och till 496. Därest ett och samma kolli innehåller garn eller tråd af olika nummer, på grund hvaraf garnet eller tråden är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet eller tråden.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

77 N:r | i tull- j taxan | af den : 4 juli 1910. !

467.

468.

499,

500.

Vill D. Bomull.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute: maskinfilt för fabriksbeliof, äfven ändlös; samt segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 om. bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högst 36 varp- och inslagstrådar bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med papper, samt appreterad väf till adresslappar (s. k. labelklot) fälb, plysch och sammet samt sammets- och plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor däraf:

s. k. manchester:

oblekt och ofärgad.........................................

475.

476.

508.! ; 509.

i

Kvantitet

för tull-

Tullsats.

beräk-

ningen.

Kr. öre

blekt eller färgad ......

andra slag:

oblekta och ofärgade blekta eller färgade ..

1 kg

lkg

tryckta eller pressade....................................I

näsduksväfhader, som på eu yta af 1 cm. ij kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 80 varp- och inslagstrådar................i

mer än 80 varp- och inslagstrådar...............j

Anm. Trådantalet i näsduks väfnader räknas i botten-; väfven, ej i bården.

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar, gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väf-: nadssättet likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla! sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar..................

mer än 60 varp- och inslagstrådar..............|

väfnader, ej särskilda nämnda, hvilkas hela ytal är till väfnadssättet likartad:

1 kg,

1 kg

lkg, 1 kg 1 kg,

1 kg lkg

lkg

lkg

—: 20

—: 40

—: 50 —: 90

1: 20 1: 45

1: 15 1: 40

!

I 510

! 513

! 517

| 518

519.

520.

521.

522.

523.

524.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Vill D. Bomull.

oblekta och ofärgade., blekta eller enfärgade väfda

som tryckta

i två eller flera färger;

men ej mindre än 100 gram,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ..........................

blekta eller enfärgade ...........

O ....

väfda i två eller flera färger; äfvensom tryckta ......................................

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ..........................

blekta eller enfärgade...........................

som tryckta ......................................

vägande per kvm. mindre än 100 gram, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade........................

blekta eller enfärgade.....................

väfda i två eller flera färger; äfvensom tryckta ....................................

oblekta och ofärgade

blekta eller enfärgade.....................

väfda i två eller flera färger; äfvensom tryckta ....................................

andra slag, ej särskild! nämnda, härunder inbegripna mönsterväfda, äfven afpassade, såsom bord- och hufvuddukar, gardiner m. m.:

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

79 N:r j i tull- j taxan ! af den j 4 juli 1910. |

492.

493.

494.

525.

526.

527.

492.

493.

494.

528.

529.

530.

Anm. till n:r 508—530. Väfnader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar, tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.

Anmärkningar till n:r 499—530.

1. Vid tullbehandling af bomulls väfnader anses mercerisering eller nitrering lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskild! stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper eller väf kring hvarje särskild! stycke, ej heller för inlägg.

495.

496.

497.

531.

532.

533.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskild! nämnda:

trådgardinsväfnad af minst 50 cm. bredd och

slät (icke mönsterväfd) tyll..............................

andra slag.................................................................

Band, ej särskild! nämnda............................................

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på bandstol framställda väfnader med varp och inslag, äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer eller garn samt i form af band af högst 20 cm. bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader och tyll, eller stampad filt.

80 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af deri 4 juli 1910.

Vill D. Bomull.

499.)

534.

499. 535.

1 En på grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band hänförlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.

Snören ocli andra snörmakararbeten, ej särskildt nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, med raka kanter samt utan annat mönster, än som åstadkom-i mits genom färgadt garn eller färgad tråd,) äfven med inlägg af spånadsämne eller garn!

andra slag..................................................................I

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt! nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes till-1 verkade af band eller af snören eller af band jämte snören,! äfven i förening med annat ämne med undantag af silke,! tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag; dock att ej plyschartade dylika besättnings- och garneringsartiklar, som i ränning eller inslag innehålla snören, hänförliga till nr 534, tullbehandlas enligt nämnda rubrik.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik hänförliga:

strumpor.....................................................................

vantar, äfven sydda af väfnad ...........................

underkläder, vägande högst 1 kg. per dussin) andra slag, metervara härunder inbegripen ...!

kamp- och ljusvekar ..................................................|

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt häng-) mattor, tågvirke och linor, äfven i förening

med annat ämne ......................................................j

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda) tekniska artiklar, äfven i förening med annat!

ämne med undantag af kautschuk........................!

Anm. till n:r 531—542. Afdrag i vikten medgifves ej) för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

1 kg lkg.

1 kg. lkg. lkg. lkg. 1 kg.

1 kg

1: 90

2;_

2: 25 1: 75 1: —

Kungl. Majds Nåd, Proposition N:o 227.

81 Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 11

82 Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r j i tull- j taxan ' af den j 4 juli i 1910. I

513.

551.

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskild stycke, ej heller för inlägg

Anmärkningar till Afd. VIII A — F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskilt stadgadt, att, oafsedt den myckenhet, hvari de olika beståndsdelarna ingå i varan, den i vederbörande rubriker först nämnda beståndsdelen är bestämmande för varans rubricering såsom vara af silke, ull, lin o. s. v.; dock att afseende ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, hvilkas förekomst uppenbarligen har till syfte att göra densamma hänförlig till en rubrik med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende vid färgade ränder inuti väfnaden, hvilka uteslutande tjäna till ledning vid tillskärning eller sömnad, ej heller vid stadens beskaffenhet eller vid färgade ränder bredvid kanterna, hvilka blott tjäna till igenkänningsmärke för olika fabrikat.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven guttaperka och balata.

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särslcildt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar, solfjädrar.

514.

552.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda; äfvensom spånadsvaror, fållade eller kantade men utan annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts, med tillägg af 10 procent af tullbeloppet,

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

84 Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

86 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

i tull-

at den

545.

546.

583.

584.

Vill G. Sömnads- och andra arheten. etc.

af spånadsvara, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ..................

andra ..............................................................

552.

Amu. till n:r 583 och 584. Hit hänföras äfven ärmlappar af spånadsvara med foder af kautschuk.

andra slag:

af spånadsvaror, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ................

andra ...........................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade med annan massa än kautschuk: oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet; äfvensom mösskärmar ................................

andra slag.

590.1 Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt nämnda:

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade varor (äfven metervara): förtullas utan förhöjning efter hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt; öfverrockar samt rockar, västar och byxor för män och gossar af annan väfnad än heleller halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad:

försedda med foder, uppslag eller annan besättning af varor, i hvilka silke ingår; äfvensom alla, hvilka äro förfärdigade af sådan, silke innehållande ylleväfnad, som ej är hänförlig till halfsiden ............................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för kanter eller påsydda för att ersätta knapphål, räknas icke såsom besättning, ej heller krage

1 kg.

3: 50

87 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den * juli 1910.

553.

554.

555.

556.

557.

558.

559.

560.

561.

VIII G. Sömnads- och and/ra arbeten, etc.

591.

592.

593.

594.

595.

596.

597.

598.

599.

562. i 600,

563.

568.

564.

564.

604.

andra.......................................................

af annan väfnad, däri silke ej ingår... andra slag:

af spetsar, spetsväfnader eller tyll:

helt eller delvis af silke .......................

af annat spånadsämne:

med foder af hel- eller halfsiden ...

andra ....................................................

af helsiden:

försedda med broderier eller spetsar

andra ..........................................................

af halfsiden:

försedda med broderier eller spetsar

andra .........................................................

af stampad filt................................................

af annan spånadsvara:

försedda med broderier eller spetsar; äfvensom sådana som hafva foder, uppslag eller annan besättning af varor, i hvilka silke ingår:

af yl] oväld ad ..................................

andra ..................................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för kanter eller påsydda för att ersätta knapphål räknas icke såsom besättning, ej heller krage.

af bomullsväfnad och vägande mer ät 200 gram per stycke, ej till nästföre

gående rubriker hänförliga......

andra

Anmärkningar till förestående rubriker under Afd.

vin g.

1. För sydda persedlar tages öfvertyget till grund för tullberäkningen. Uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta tullafgiften.

88 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

i tull-

at den

Vill G. Sömnads- och andra arbeten, etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

565.

566.

566.

567.

605.

606.

607.

608.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas hålsöm, försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark, kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta prydnader; dock att monogram, enstaka bokstäfver, siffror och dylikt räknas som broderi endast i det fall, att broderiet utbreder sig öfver en yta af mer än 6 cm. i kvadrat; ej räknas som broderi en enkel kedjesöm, som blott afser att fästa olika delar af en sydd persedel vid hvarandra.

Såsom enkel hålsöm, hvilken följaktligen icke är att betrakta som broderi, räknas äfven sådan half- och helstapelsöm, som förekommer i enkel rad och i omedelbart sammanhang med fållen.

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana, som äro försedda med applikation, för prydnadsändamål påsydda band, snören, garn, fransar eller gulddragararbeten, dock att med band eller med snören, hänförliga till rubrik n:r 534, åstadkomna besättningar å sömnads- och andra arbeten af väfnader, tillhörande Afd. VIII C—D, icke förtullas såsom broderade.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande i stället för sömnad användts klister, lim, kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd ........................................................

paljetter och kantilj er, alla slag, oafsedt materialets beskaffenhet ..................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar, spetsar, spetsväfnader och tyll samt strumpstolsarbeten, innehållande metalltråd eller med metalltråd öfverspunnet garn till mer än 15

procent af varans hela vikt ................................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet i öfrigt.

lkg.

Ikg.

8:

lkg.

Kungi. Maj.is Nåd. Preposition N:o 227.

89 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

VIII G. Sömnads- och andra arbeten, etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Stil)

568. I 609.! Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade hufvudsakligen af spånadsvaror, papper, halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till prydnadsändamål afsedda, af enahanda materialier förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar och dylikt.......................

Delar till konstgjorda blommor och andra i näst

föregående rubrik upptagna artiklar....................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 605—610. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej keller för kartor och inlägg.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden...........................................

andra slag..................................................................

Hattilätor:

af halm, gräs, saf, bast, träspån, rot eller andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i före-

570.

571.

611,

i 612.

572.

573.

574.

575.

613.

614.

615.

616.

ning med hvarandra

i förening med silke eller vara, däri silke

i förening med andra ämnen

576.

617.

Bihang

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet: hänföras efter sin beskaffenhet antingen till band eller till snören.

Anm. till n:r 614 — 616. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer.................................................................

till Riksd. prot. 1911■ 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft,

Tullsats.

Kr. öre

1 kg,

lkg.

15:

6:

1 st, 1 st,

1: 25 -: 60

lkg.

lkg.

fria.

2: 50 1:

1 st,

90 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 227.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

91 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

589.

590.

591.

592.

593.

594.

594.

630.

631.

632.

63;

634.

VIII G. Sömnads■ och andra arbeten etc.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet....................

Anm. till n:r b24—630. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor och inlägg.

Kvantitet för tullberäkningen.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsänmen.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfven-

som s. k. regenereradt gummi

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej utvalsad i plattor eller vidare bearbetad), med eller utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel, grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk kautschuk..........................................

635.

636,

tillverkning

af elastiska

Arbeten af mjuk kautschuk: kautschukstråd för

väfnader, band och snören.............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 ram. i största dimension af tvärsektion, plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk) med inlägg eller omlägg af spånadsämne eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial samt packningar af mjuk kautschuk i förening med spånadsämne, asbest eller metall eller af spånads- eller annat ämne i förening med kautschuk; äfvensom plattor och andra packningar af asbest i förening med spånadsämne eller af spånadsämne eller asbest i förening med stearin, talg, talk och

dylika ämnen ...............................................

hof- och andra buffertar, plattor, packningar

och tätningar, ej särskildt nämnda..............

mattor, proppar, massiva hjulringar, äfven i längder, symaskinsringar, ventiler, ventil-

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

1 kg.

1 kg.

fria.

fri.

-: 25

92 Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

93 N:r i tulltaxan åt' den 4 juli 1910.

606.

607.

648.

649.

IX. Kautschuk och kautschuks v ar or.

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken stänger, strängar (tråd) och rör, äfven i afpassade stycken, samt packningar .........

knifskaft och ämnen därtill..........................

andra varor, ej särskild! nämnda, af hårdgummi, äfven i förening med annat ämne, såsom kirurgiska artiklar, kammar och dylikt Anm. till n:r 634—647. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Affall af kautschuk samt förslitna kautschuksvaror

Lervaror.

Tegel:

kalk-

mur-, vanligt, oglaseradt (äfven poröst),

sandtegel härunder inbegripet ..................

andra slag, ej särskild! nämnda, såsom eldfast, alla slag, klinker, syrefasta formtegel och för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plattor, fasad- och formtegel för byggnadsändamål, s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna, samt taktegel, alla

oglaserade:

slag:

eldfast tegel, alla ;a

andra

fasta formtegel

slag,

äfvensom

syre-

glaserade

Anm. 1. Därest eu till glaseradt fasadtegel eljest hänförlig vara, som har båda de hvarandra motståend* största ytorna glaserade, genom perforering eller på anna sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor.

94 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

Kungi, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

95 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

621. j

622. !

623.

624.

625.

625.

626.

627.

628.

629.

665.

666.

667.

668.

669.

670.

671.

672.

673.

674.

96 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

97 N:r i tulltaxan af deri 4 juli 1910.

638.

639.

640.

641.

642.

643.

644.

645.

646.

646.

XI. Glas och (jlasvaror.

682.

683.

684.

längd och bredd:

ofolieradt:

utan slipning eller etsning, i plana skifvor med en sammanlag af mindre än 135 cm.

af 135 intill 245 cm..............................

af 245 cm. eller däröfver........................

Anmärkningar till n:r 682—684.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rätvinklig, fyrhörnig form, beräknas summan af största höjden och största bredden motsvara sammanlagda längden och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget, mattslipadt, slipadt och poleradt, etsadt,

böj dt eller knpigt:

utan fasett- eller kantslip ning...............

andra slag ...................................................

685.

686. |

folieradt:

687. : utan fasett- eller kantslipning........................

688. ! andra slag ............................................................

689. : Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder...................................

690. | Glasmålningar och speglar af fönster- eller spegel-

glas, äfven i förening med annat ämne, dock ej

guld eller silfver .........................................................

Anm. Till denna rubrik hänföras jämväl sådana reklamskyltar af glas, hvilka framstå såsom bilder.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af fönster- eller spegelglas, såsom fotografiställ m. in., äfven i förening

med annat ämne, dock ej guld eller silfver .....

Anm. till n:r 690 och 691. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest annan dekorering än sådan, som kan åstadkommas genom gravyr i formen: af högst 100 grams rymd.........................

691.;

692.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

647.

98 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan åt den 4 juli 1910.

648.

649.

650.

651.

652.

658.

654.

655.

656.

657.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

99 N:r i tulltaxan åt' den 4 juli 1910.

658.

659.

660.

661.

662.

663.

664.

665.

666.

667.

703,

706 XI. Glas och glasvaror.

varor, karaffiner härunder inbegripna:

hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt, måladt, förgylldt eller eljest med annan dekorering än sådan, som kan åstadkommas genom gravyr i formen, härunder inbegripna äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor Anm. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid tullbekandlingen ej afseende, råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas; äfvensom lampkupor, ej särskild! nämnda,

samt lampglas ...........................................

andra slag........................................................

Gllasskärf......................................................................

707.

708.

709. 710 J

XII. Metaller.

t. Järn och järnlegeringar samt arheten däraf.

tckjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wo framjärn, molybdenjärn och andra icke smidbara,

Kisel] ärn (ferrosilichina) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel ..................

hållande mer än 15 procent kisel ...............

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s.

k.

k. pulveriseradt järn, lvonerspån

711.

712.

som s. stålull ..

Kör och rördelar af icke smidbart gjutgods: icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller öfver ........................................................

100 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

66S.

669. ! 714.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

cXliCb UgctligclUC UOJ.1 1 Ullig t uai UoliAUC mull ad.,

flänsar, proppar och liufvar.......................

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade rördelar; äfvensom brandposter, tackjärns-

rör, hänförliga till n:r 711

Anmärkningar till n:r 711 — 713.

1. För emaljerade rör och rördelar utgår en tilläggstullj af 1 kr. 50 öre per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utanj å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar, flänsar, proppar och liufvar.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r 712, tullbehandlas som armatur.

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören! anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Eldstadsroster, ej särskild t nämnda, lod och vikter;!

äfvensom gjutna lyktstolpar och kolonner ......i 100 kg

Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan

eldstad, samt kaminer, ej särskildt nämnda, värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kalorifer, radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings- och andra galler, spjäll och dragluckor till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor, kastruller, pannor och krabbor, serverings- och trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne, soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor, spottlådor, tvätt- och diskbord, aflopps-j trattar, vattenlås, badkar samt andra dylika gröfre för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskild! nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket, grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig

i: 50

Kungl. Maj.is Nåd■ Proposition N:o 227.

101 N:i

i tulltaxan af den 4 juli 1910.

670.

671.

672.

673.

674.

675.

676.

677.

678.

679.

715.

716.

717. !

718.

720.

721.

722.!

723.

724.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

del utgöras

gods;

äfvensom

af icke smidbar! gjutna delar till sådana föremål:

emalj erade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps- och paraplyställ, bord, ej särskild! nämnda, etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor, stryk- och pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor och pianorullar, luftväxlingsventiler och spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbar! gods:

emalj erade, förnicklade eller förtenta...............

andra slag ...............................................................

Kulor, särskildt inkommande:

blanka, härdade ...................................................

andra slag.................................................................

Gjutna konstföremål och andra finare gjutgodsartiklar, såsom byster, medaljonger,* blomstervaser, skrif- och tändsticksställ, ljusstakar samt

orneradt gjutgods till kronor och lampor...........

Göten, slag, mm. eller

smältstycken, råstänger och råskenor, alla samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70 i fyrkant med runda hörn, af götmetall annat järn; äfvensom plåtämnen............

Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva högst 600 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst 30 mm. tjocklek.

Järnvägs- och spår vägsskenor .................................

bearbetade, synbarligen afsedda till betongarbeten; stänger med olika hårdhetsgrader i tvärsektion (compoundstål), härunder inbegripna äfven vridna eller på annat sätt fasonerade (s. k pansarskenor för kassahvalf); äfvensom varmvalsadt järn i stänger med invalsade mönster

Stänger,

102 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

i tull-

taxan

åt den

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

eller eljest genom varmvalsning åstadkommen olika storlek eller form å tvärsektion ............

680.

681.

682.

726.1 727/

683.

684.

728.

ej varan hänförlig till clenna rubrik.

nämndt:

vägande 60 kg. eller däröfver per löpande

meter ..............................................................

vägande mindre än 60 men ej mindre än 20

kg. per löpande meter ...................................

af mindre vikt per löpande meter, s. k. vals tråd härunder inbegripen ..........................

Anm. Är till denna rubrik känförligt järn öfverdraget med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa metaller, förköjes tullen med 15 procent.

Verktygsstål, i stänger, smidt, äfven snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, samt tillform ade ämnen af sådant stål; äfvensom annat smidt järn, i stänger Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor eller ringar, utan afseende på genomskärningens form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion (bredd):

platt (med två motstående sidor större än de två öfriga):

af 0,9 mm. tjocklek eller däröfver............

af mindre än 0,9 men icke under 0,4

mm. tjocklek...............................................

af mindre än 0,4 mm. tjocklek ...............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt; äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen, ej vidare bearbetade.....................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

103 N:r i tulltaxan af den i juli 1910.

689.

783.

690.

691. 1

734.!

692. ! 736.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af annan form........................................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta.

Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm. bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 725 —727 och 729 —731. Smidbart järn i form af plattjärn, som har en bredd af mer än 250 mm. och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondel af bredden, förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning’ eller polering- och utan öfverdrag af annan metall eller annan ytbetäckning, andra än kallvalsade, äfven om de äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade mönster:

af 3 ram. tjocklek eller däröfver ..........

af mindre än 3 mm. men icke under 0,6 mm. tjocklek............................................

693. 7 3 7.

694.

695.

738.

739.

alla slag, med olika hårdhetsgrader i

tvärsektion (compoundstålplåtar)............

af mindre än 0,3 mm. tjocklek ..............

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade) eller med matt oxidfri yta (betade) eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt), polerade, målade, fernissade, förnicklade, lackerade, emaljerade, brunerade eller mönsterpressade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ..............

af 0,2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfvensom kallvalsad plåt af mindre tjocklelän 0,2 5 mm.............................................

104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r | i tulltaxan ! af den I 4 juli 1910. i

■

696. j 740.

697. | 741.

698. 17 42.

699.

700.

743,

744,

701. I 745,

702.

703.

704. 704.

746.

747,

748, 749

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

1 Kvantitet j för tullberäk- I ningen.

af mindre tjocklek än 0,2 5 mm., andra än

kallvalsade ...................................................

Anmärkningar till n:r 738—740.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med tunn oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att skydda plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning.

3. De mönsterprmade plåtarna förete, i motsats till; plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.

med rent eller blyhaltig! tenn öfverdragna . med oädla metaller, andra än i n:r 738—741 nämnda, eller deras legeringar öfverdragna,! äfven om de äro korrugerade.......................J

Tullsats.

100 kg,

Anmärkningar till n:r 734—742.

1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent.

2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver...........

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1,6 mm. tjocklek .....................................

af mindre än 1,6 mm. tjocklek..................

Anm. till n:r 743—745. Plåtar, böjda till rör och

med kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, försåvidt den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är förfärdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskild! nämnda:

förgyllda eller försilfrade.....................................

emaljerade .....................................................................

förnicklade, förkopprade, förmässingade, bronserade eller lackerade............................................

100 kg,

100 kg, 100 kg,

1 kg 1 kg

1 kg

Kr. öre

fria.

fria.

7:

6: —

7: 50 12: —

1: — —: 40

—: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

105 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

705. 7 5 0.

706. 751.

707. 7 5 2.

707. 753.

708. 7 54.

709. 7 5 5.!

710. 756.

711. 757.|

712. 758.1

Bihang

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver: pressade, svetsade eller förzinkade .........

andra slag

vägande per stycke netto mindre än 20 1; ej mindre än 1 k elevatorskopor

g. men

eg.:

andra slag

vägande

kg.

per stycke netto mindre än 1 Rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan än rund form å tvärsektionen, framställda antingen af massiva ämnen eller ock af plattjärn eller plåt genom hopböjning, med eller utan efterföljande svetsning, lödning, nitning eller falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink eller dylikt rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar af rör ........................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler, försedda med flänsar, rör med ökad godstjocklek på ändarna samt rör med ändarna höpvällda...............................................

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm., hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med kanterna hopsvetsade, eljest till plåt- och bleckvaror, ej särskild! nämnda.

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form å tvärsektionen, äfven bearbetade:

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek... af mindre godstjocklek..............................

Anmärkningar till n:r 755—758.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett o af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbeh som rör af den metall, hvaraf omhöljet består. till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Käft.

106 Kungl. Maj.is Säd. Proposition S:o 227■

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

713.

760.

715.

716.

717.

718.

71 i*.

763,

764.

765.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition lvu- 227.

107 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

720.

721.

722.

108 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

109 N:r i tulltaxan af den 4 -juli 1910.

785. 781.

736. 7 8 2. 736. 7 8 3.

737. 7 84.

738. | 785.

739. | 786.

740. J 787.

741. | 788.

742. | 789.

743. 7 9 0.

744. i 791.

745. i 792.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af 4 intill 8 mm. i diameter under 4 mm. i diameter:

andra slag ......................................................

Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta af 12 mm. eller däröfver i diameter draga samma tull som muttrar af 8 intill 12 mm. i diameter.

Anm. 2. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan gängan. Med en mutters eller mutterbrickas diameter afses hålets diameter i dagen, dock att, där skrufvar inkomma med påsatta muttrar, desamma i hvarje fall förtullas efter den för muttern gällande tullsats.

Kättingar och kedjor, ej särskild! nämnda:

s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill andra slag, hvari länkjärnet har eu diameter:

af 25 mm. eller däröfver ...;............................

af från och med 6 till 25 mm. ...................

af mindre än 6 mm.; äfvensom ledbultkät-

tingar (Galls) ................,..................................

Vagns- och spiralfjädrar, ej särskild! nämnda.........

Bottenplåtar, syllar, skarf]äril, räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor, spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och växeltungor; äfvensom spårramar till flyttbara järnvägar ...............

Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellan-: stag (förbindningsjärn), klämplattor, skenskor, vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill samt andra, ej särskildt nämnda delar till spåranordningar .....................................................................

Centralställverk och delar därtill ..............................

Andra, ej särskildt nämnda delar och tillbehör till signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägbomsanordningar; äfvensom till järnvägs- och spårvägsvagnar hörande boggier och underreden, med eller utan tillbehör .........................................

no

Käng!,. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

746. I

747.

748.

749.

750.

751.

752.

753.

754.

755.

756.

757.

757.

758.

759.

760. I

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

in

. Xai tulltaxan af den 4 juli 1910.

761.

761.

762.

763.

763.

764.

764.

765.

766.

767.

767.

768.

769.

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

770.

771.

772.

773.

774 \

775 j

775.

776.

777.

777.

778.

779.

779.

822.

823.

824.

825.

826.

827.

828.

829.

831.

832.

833.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

113 Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 15

114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

788.

789.

790.

79J.

792. j

793. !

794.

795.

796.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet för tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kr.

öre

844.

845.J

84G.

847.

848.

849. !

850.! 851.i

852.!

Anm. Därest liopfällbara knifvar, dragande olika tull, inkomma uppfästade på kartor, skall den högst tullbelagda vara bestämmande för tullbehandlingen. icke liopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar; yrkesknifvar, ej särskildt nämnda, såsom Imf-, kakel-, sadelmakar- och skomakar-

knifvar; äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej särskildt nämnda, såsom raderknifvar, samt bords- och hushållsgaffiar och s. k. porterbrytare:

med skaft af silfver, förgylld eller försilfrad metall, pärlemor, porslin, elfenben, hvalrosständer, celluloid eller ebonit; äfvensom dolkar med parerstång med skaft af andra ämnen och ej till nästföregående rubrik hänförliga;

äfvensom oskaftade .............................

Skedar af järnplåt, förtenta ....................................

Saxar, ej särskildt nämnda; äfvensom färdigarbetade lösa skänklar därtill: opolerade :

af mer än 15 cm. längd ..............................

af 15 cm. längd eller därunder; äfvensom skräddarsaxar samt tandade hår- och kreaturssaxar, opolerade eller polerade... Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst 25 cm. längd med ena öglan så formad, att den lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen, polerade, ej till nästföregående rubrik hänförliga:

af mer än 15 cm. längd ..........................

af 15 cm. längd eller därunder ...............

Handkardor:

friserkardor ...........................................................

1 kg-

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

115 N:r i tulltaxan åt' den 4 .juli 1910.

798.

799.

800.

801.

802.

803.

804.

SOS.

853. !

854.

855.

856.

857.

858.

859.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag, såsom till- och lyktkardor m. fl.; äfvensom handkardläder .............................

Kvantitet för tullberäkningen.

inkommande, till spinneri-

861,

Kardbeslag................

Spindlar, särskild!

maskiner ............

Yirknålar, sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar,

med eller utan skaft..................................................

Sy-, stopp- och hårnålar; äfvensom stickmaskins-

och sy maskinsnålar..................................................

Verktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med sorterade verktyg:

innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera äro små, gjutna och tydligen afsedda till leksaker; äfvensom särskild! inkommande

dylika verktyg ...................................................

andra slag .............................................................

Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygsetui innehåller verktyg af visst slag till större antal, än som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enligt taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de förtullas särskildt.

Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verktyg, uppfästade å kartor.

Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt dörrar till kassahvalf eller arkiv Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra dylika lås af järn, äfven i förening med annan

sort. j 862.

oädel metall, utan täckning,

lackering eller annan ytbe-

alla med eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller lackerade och icke försedda med yttre anordning

af annan metall än järn ..........................................

Läs, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af järn, äfven i förening med annan oädel metall, alla med eller utan tillhörande nycklar; kassa-

Tullsats.

1 kg

1 kg.

1 kg

1 kg.

1 kg- 1 kg.

1 kg-

lk<

Kr. öre

—: 30 fria.

—: 10

2: —

— :40!

1: 20 50

—: 30

116 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

eller förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassalivalf, kassaskåp eller kassafack; äfvensom

dörrstängare, ej särskild! nämnda ........................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar; äfvensom söljor, beslag och andra dylika delar eller tillbehör till seldon eller remtyg: polerade, lackerade, förnicklade, försilfrade eller

förgyllda ...........................................................

andra slån .............................................................

813.

814.

815.

869.

870.

871.

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra1 dylika beslag, ej särskild! nämnda, för byggnader och möbler:

förnicklade, förmässingade eller bronserade ...................................

andra slag

Reglar; skjutdörrullar, äfven med rullar af annat

ämne än järn .......................................................

Elektriska härdugnar; kokapparater, stryk- och

med gasformigt eller flytande bränsle, med till

hörande lampor af järn ...........................................

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskild nämnda, och sidostöd därtill:

helt och hållet af järn, äfven med knoppl-

af mässing

andra slag.

Anm. till n:r 869 och 870- Vid tullbehandlingen ai sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfverrubriken nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig.

Skjutgevär, revolvrar, vikten af

alla

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

118 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r I tulltaxan af den 4 juli 1910.

828.

829.

830. säl.

832.

833.

834.

835.

836.

837.

838.

839.

840.

Xll A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet för tnllberäk-

Tullsats.

ningen.

Kr.

öre

884.

885.

886.

887.

888.

889.

890.

891.

892. ;

893.

894.

895. 896.i

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg'.

Smidbart gjutgods och andra varor af smidbart järn (valsade, smidda, pressade, klippta eller hejade), ej särskild! nämnda: icke bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-

öfver ..................................................................

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg.............

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0,5 kg.....................i

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg. bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-;

öfver ..............................................................j

vägande per stycke netto mindre än 1,000'

kg. men icke mindre än 100 kg............

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0,5 kg...................

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg.

Anm. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:r 8S2—884 eller 894— 89G och vägande per stycke högst 10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äro förgyllda eller försilfrade, SO öre per kg., och då de äroj polerade, fömieklade, emaljerade, lackerade, förmässingade eller galvaniskt bronseraae, 35 öre per kg.

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

119 N:r i tulltaxan af den

Kvantitet I för tulli beräk- | ningen.

Tullsats.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kr. öre

Anmärkningar till Af cl. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2. \aror af järn, öfverdragna på mekanisk väg (pläterade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt. Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas såsom försilfrade eller förgyllda.

3. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göres skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana, utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan anses såsom bearbetad i det fall, att dess yta eller någon del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats, förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen kan anses hafva haft till syfte att göra varan.1 användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende eller - med nedan angifna. undantag - att skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskild! alla helt eller delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyllade, slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skurtrumma rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade, fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med! undantag, som i öfverrubriken till n:r 755 och 756 sägs) liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande af råytan efter gjutning, sändning eller valsning* bär till följd, att föremålet behandlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, anskärning, svällning eller strypning af rörändar, bearbetning på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra, borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel, afjämnande af brottytor liksom afskrotande af sjunkhufvuden, ingöten och stiggöten samt en öfverstrykning; med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

120 Kungl. Majas Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan ■af den 4 juli 1910.

841.

•842.

843.

844.

845.

4. Därest en i taxan ej särskilt^ nämncl järnvara är sammansatt af smidbart och icke smidbart gods, förtullas densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla metaller samt arheten dåra/.

j 898.

899. |

900. !

! 901.]

Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel metall framställda legeringar, såsom mässing, brons, nysilfver, britanniametall in. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjutna, äfven försedda med öron, med eller utan]

hål; äfvensom skrot .........................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda: plåtar och band:

af minst 0,2 mm. tjocklek:

valsade eller pressade, äfven med klippta kanter:

rätvinkliga ......................................!

andra slag ....................................

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta kanter, skålformiga ämnen för patrontillverkning m. in. härunder inbegripna, försedda med hål, polerade eller på annat, förut ej angifvet sätt bearbetade och ej till nästföljande

rubrik hänförliga..................................

af mindre än 0,2 mm. tjocklek; äfvensom all perforerad plåt, s. k. silplåtar härunder inbegripna ....................................

Anm. till n:r 898—901. Ur plåt klippta strimlor (band)! draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.)

1 kg., 1 ko-.

1 kg

lkg

fria.

-: 10! -: 12 |

Katigt Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

121 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

846.

847.

902.

903.

852.

stänger (äfven i knippor eller ringar) valsade, dragna, smidda eller profilpressade (sprutade) men utan vidare bearbetning: af rund, kvadratisk eller rektangulär (äfven med rundade hörn) eller sex-

kantig genomskärning ........................

af annan genomskärning ........................

Anm. till n:r 902 och 903. Är genomskärningen rektangulär, hänföres varan till stänger, allenast försåvidt tjockleken uppgår till minst 2 mm. och motsvarar minst en tiondel al bredden. Har genomskärningen genom dragning eller pressning bibringats annan än rektangulär form, hänföres varan allt efter största dimension af tvärsektion till stänger eller tråd.

slaglod (lödmedel), gjutet, krossadt eller fräst spik och nitar; äfvensom bultar, gängade

eller ogängade .............................................|

rör, äfven afsvalande på }^tan och invändigt:! af rund genomskärning, i raka längder, ej på annat sätt bearbetade, med hål] försedd stagbultkoppar härunder inbegripen ...................................................j

af annan än rund genomskärning eller] ornerade, afskurna i ringar eller på

annat sätt bearbetade...........................!

Anm. 1. Till ringar hänföras rör, hvilkas längd icke] öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i tvärsektion, i Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.j

träd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller] sexkantig genomskärning; äfvensom] s. k. trolleytråd (kontakttråd):

af 0,5 mm. eller däröfver i största] dimension af tvärsektion, utan;

Bihang till RiJesd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

1 kg. —: 10 1 kg. —: 25

1 kg. —: 10 1 kg. —: 35

1 kg.

lkg.

122 Kungl■ Majis Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den i juli 1910.

853.

854.

855.

856.

857.1 858. ( 858.

859.

859.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet! för tull- [ Tullsats, beräkningen.

Kr. öre

909.

910.

911.

912.

913.

914.

915.

916.

öfverdrag af annan oädel metall; äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter ...........

andra slag, ej särskildt nämnda..

af annan genomskärning .......................

förgylld eller försilfrad ..............................

Anm. Till träd hänföres varan, endast försåvidt den håller högst 10 mm. i största dimension af tvärsektion, dock att denna inskränkning icke gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel hänföres till tråd, oafsedt bredden. vriden till linor eller kablar, utan isolering:

drager en tullförhöjning af 50 procent; försedd med mantel af bly eller annan metall, med eller utan armering, äfven i förening med annat material; äfvensom med dylik mantel försedda elektriska ledningskablar eller linor, med eller utan armering:

af högst 25 mm. diameter.................

af större diameter .................................

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant på manteln.

Anmärkning till n:r 913 och 914. Trätrummor, hvarå till dessa rubriker hänförliga varor inkomma, medräknas ej i den tullpliktiga vikten, öfverdragen med gummi, guttaperka eller annan, icke särskildt nämnd isoleringsrnassa, enbart eller i förening med spånadsämne, papper eller asbest; äfvensom på sådant sätt isolerade elektriska ledningskablar, linor och snören: armerad med minst 7 järntrådar af mer än 1,5 mm. tjocklek per tråd armerad med järn på annat sätt eller med annan metall ..........................

1 kglkg. Ikg. lkg.

—: 10 —: 12 —: 18 2: 50

lkg. —: 10 1 kg. —: 09

1 kg. —: 15 1 kg. —: 25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

123 Nrr i tulltaxan af den

860.

860.

861.

862.

863.

864.

865.

124 Kungl■ Maj.ts JS'åd. Proposition N:o 227.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

126 Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af deri 4 juli 1910.

XII B. Koppar etc.

Anmärkningar till Afd. XII B.

1. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas som försilfrade eller förgyllda.

2. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upp tagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å metallens art.

892. ] 954.

Tryckstämplar, stilar (typer), patriser ocli mässingslinjer för boktryckerier eller bokbinderier; äfvensom fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar, såsom kvadrater, regietter och steg .....................

893. j 955 j Tryckplåtar, af konstnär etsade eller graverade.....

894. | 956.1 Mnsiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade)..

895. ! 957.1 Tryckplattor, ej sär skridt nämnda (klischéer, mon-

terade eller omonterade); äfvensom elektro-, galvano- och stereotyper.......................................

Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbe-

896.

897.

898.

899.

900.

958.

959.

960.

961.

962.

gripen.

Anm. Hit hänföras äfven lackerade eller eljest med annan bearbetning å ytan försedda folier.

Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glansguld och andra likartade preparater af guld......

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper, flaskor och dylikt emballage, ej heller för mellanlägg.

Skrifpennor ........................................................................

Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålar och nålar, andra slag, ej särskildt nämnda, försåvidt de ej äro till bijouterivaror hänförliga ...

Häktor, hyskor och hakar, byxhakar, alla slag härunder inbegripna; äfvensom fingerborgar, syringar samt väst- och byxspännen, alla slag......

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

128 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r j i tulltaxan af den ! 4 inli 1910.

914.

915.

91<>.

917.

918.

919.

920.

Kvantitet för tullberäk

Tullsats

976.

977.

978.

XII D. Adla metaller samt arbeten Häraf

Platina:

oarbetad ....................................................................

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag.

andra slag ............................................................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap, °) ej elektriska.

lkg.

Kr. öre

fri. 30: —

fria.

979.

980.

981.

982.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport, förvärmare, ej särskilt nämnda, vatten- och andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier och brännerier, maischor, hökare, diffusörer, afdnnstnings-, vacuum- och dekaterpannor, uppvärmnings- och torkskåp, draftorkare och andra roterande torkapparater, ej särskildt nämnda, gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsapparater, bojar samt behållare för sandblästrar, allt försåvidt de hufvudsakligen bestå af smidbart järn: ångpannor och förvärmare med tuber eller rör af annan metall än järn:

vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

af större vikt.................................................

roterande köpare......................................................

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör

100 kg. 100 kg. 100 kg.

30: — 20: — 8: —

*) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

129 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

921.

922.

923.

924.

925.

926.

927.

928.

929.

983.

984.

985.

986.

987.

988.

989.

990.

991.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg.............

andra, härunder inbegripna alla utan tuber och rör:

nitade ...........................................................

pressade eller svetsade.............................

Anm. till n:r 979 — 984. Består varan hufvudsakligen af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma, såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverbettare tullbehandlas, om de inkomma sammansatta, såsom rör, bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i söndertaget skick, tullbehandlas de olika delarna hvar för sig efter beskaffenheten.

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, kokare och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar, gallowaytuber, domar, manhålsluckor, manhålsbyglar och dylikt:

nitade.......................................................................

pressade eller svetsade........................................

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; äfvensom rörliga eldstadsroster ......................................

Rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar Kondensorer:

utan tuber ..............................................................

med järn tuber ......................................................

med tuber af annan metall ................................

Anm. till n:r 989—991. Kondensorer, som införas tillsammans med till dem börande maskiner, draga tull som dessa senare. Denna bestämmelse äger dock med afseende å ångmaskiner och ångturbiner, is- och kylmaskiner, lokomobiler samt ångpumpar tillämpning endast i det fall, att en dylik maskin och den därtill börande kondensera hafva väsentliga gemensamma delar.

Bihang till BiJcsd, prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 162 Höft.

100 kg. 100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg 100 kg lOOko-

6: — 7: 50

8: — 2: 50

8: — 15: — 25: —

130 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxaa af den i juli 1910.

930.

931.

932.

933.

933.

934.

935.

992.

993.

994.

995.

996.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Gräs-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och explosionsmotorer, äfvensom varmluftsmotorer:

vägande per stycke netto högst 500 kg.......

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 kg........................................

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg.

men ej mer än 5,000 kg...............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

men ej mer än 25,000 kg...............................

vägande per stycke netto mer än 25,000 kg.

Anm. till n:r 992 — 996. Svänghjul till motorer skola,! försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen, ej inbe-j räknas i maskinens vikt vid dess hänförande under vissj viktgrupp. Sådana svänghjul förtullas, därest maskinen är underkastad vikttull, särskild! för sig.

997.

998.

999.

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning, torkning, rostning, bränning, härdning, vallning, smältning och bakning; äfvensom smidesässjor

och blåsbälgar...............................................................

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare (ej verktyg) utan stabbe och därtill hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitnings-, tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner; press-, stans-, klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner — härunder inbegripna goffreringsmaskiner samt pressar, ej särskild! nämnda, såsom prägel-, förgyllnings-, glatt- och packpressar samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri- och bleckslagerimaskiner, alla slag, ej här förut nämnda; äfvensom form- och delningsmaskiner, alla slag, samt knådningsmaskiner:

för hand- eller fotkraft..........................................

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

5: —

93G.

Kung!,. Majds Nåd. Preposition No 227.

131 N:r i tulltaxan af den 4 juli 3910.

937.

938.

939.

940.

941.

942.

943.

944.

1000.

1001,

1002.

1003,

1004,

1005,

1007 XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 k och ej till

nästföljande rubrik hänförligai

Anmärkningar till n:r 998—1001.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af här nämnda slag.

2. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och lufthammare förtullas särskilt efter hvad för gjutgods är stadgadt.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydrat! liska) försåvidt sådana maskiner väga per stycke netto mer än 8,000 kg.

Lyftblock och blockvagnar, alla slag, med eller utan kätting

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt införda maskiner, förtullas efter hvad taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf elev atorn består, dock att därvid, därest skopor och kedjor äro sammanhängande, den högsta tullsatsen för dessa tillämpas Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga per stycke netto högst 500 kg,

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500 kg., samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner för bearbetning af metaller, andra maskiner, afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner; äfvensom särskilt inkommande dockor (spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor och indelningsapparater:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men ej mer än 1,000 k*

100 kg.

100 kg.

fria. 12: -

7: —

‘g-

100 k

ö*

100 kg.

20: —

16:

132 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

951. 1014.

952. 10 1 5.

953.

954.

955.

956.

1016,

1017,

1018,

1019,

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men

ej mer än 2,000 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 2,000 kg. men

ej mer än 5,000 kg.......................................

vägande per stycke netto mér än 5,000 kg. men

ej mer än 10,000 kg....................................

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Sågramar och delar därtill, andra än sågblad.........

Svarfvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågmaskiner för fot- eller handkraft, afsedda för bearbetning af trä, äfven om de äro försedda med remskifva, allt dock endast försåvidt de väga per stycke

netto högst 500 kg...........................................

Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-, borr- och stämmaskiner, afsedda för bearbetning af trä, ej hänförliga till nästföregående rubrik; äfvensom alla andra, ej särskildt nämnda träbearbetningsmaskiner samt maskiner, alla slag, för bearbetning af kork:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 5,000 kg...................................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. Tryckpressar:

snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar, med tillbehör, samt litografiska pressar, alla slag, ljustryckspressar härunder inbegripna; äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt

till sådana maskiner afsedda matriser ............

digelpressar, härunder inbegripna äfven liandpressar (icke litografiska) och korrekturpressar Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställningar eller för motordrift, nåtlingsmaskiner härunder inbegripna .................................................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

133 N:r i tulltaxan åt den 4 juli 1910.

957.

958.

959.

960.

961.

962.

1020.

1022.

1023.

1024.

1025.

XIII A. Maskiner elc.. ej elektriska.

Sy- . och stickmaskiner för handkraft, utan ställningar; äfvensom öfverdelar till sy-, stick- och nåtlingsma skiner samt delar därtill, ej särskild!

nämnda...................................................

Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt delar därtill af järn ...................................................

Anm. Till n:r 1019—1021. För sy- och stickmaskiner, ställningar till sädana samt delar därtill skall tullbeloppet i hvarje fall motsvara minst 10 procent af varans värde.

Kaffe-, krvdd- och köttkvarnar, fruktskalnings-, glass- och andra dylika för hushållsbehof eller eljest för beredning af matvaror afsedda, ej särskild! nämnda maskiner eller apparater; äfvensom klädvridningsmaskiner:

vägande per stycke netto högst 15 kg..........

af större vikt..........................................................

Vältar, sladdar och andra för jordens beredning afsedda, ej särskild! nämnda redskap, andra än

handredskap ..............................................................

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare; harfvar och andra harfliknande åkerbruksredskap; skördeoch slåttermaskiner; hästräfsor, hö vändare, ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller skörd afsedda, ej särskild! nämnda apparater; harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej särskild! nämnda för sortering, rening och rensning af säd, frö eller andra frukter afsedda apparater; potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfruktskärare, roterande krossare (äfven sades- och oljekakskrossare) samt gröp kvarnar, hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning afsedda maskiner; äfvensom halmelevatorer och andra stackningsmaskiner............

134 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

maskiner samt slipverk; raffinörer, holländare och garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar och pressvalsar med stativ för textileller pappersindustrien samt kalandrar, äfven hydrauliska, oafsedt för hvilken industri de äro afsedda; pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner med sibcylindrar eller viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi- och pappersindustrierna, kuvertoch påsmaskiner, bestryknings-, bronserings- och klistringsmaskiner, kartong- och kartonnagema-

Kungl. Maj:ts Nåd,. Proposition N:o 227.

185 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Er. öre

skiner, fuktmaskiner, skär- och rnllmaskiner; maskiner för tillverkning af tändsticksaskar samt för sådana eller andra dylika askars hopskjutning, etikettering,plåning och fyllning;ramiläggningsoch ramurtagningsmaskiner för tändstickstillverkningen; kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner; cigarrettmaskiner; kapsylmaskiner; kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner; maltvändare; hissmaskinerier, ej till annan rubrik hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel; ångmudderverk; ångturbiner samt särskildt inkommande inre roterande delar därtill; ångmaskiner och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv och ångvältar; vatten turbiner och särskildt inkommande löphjul därtill samt vattenhjul; pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer, blås- och kylmaskiner samt yttre omhöljen och inre roterande delar till dessa maskiner; brand- och trädgårdssprutor; maskiner förblandning af betong, lera, sand eller dylikt; maskiner, ej särskildt nämnda, för målning eller sönderdelning, såsom tuggare, med eller utan underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer, valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-, stärkelse-, choklad- och dylika industrier; mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer, kärnor, smörältningsmaskiner, ost pressar och ostkvarnar; centrifuger, ej särskildt nämnda, maskiner för tvättning af linne och andra klädespersedlar; manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar; apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning af kolsyrade drycker, tapp- och korkningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen, med

136 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.o 227.

N:r i tulltaxan af den

i juli

1910.

971.

973.

974.

975.

976.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet för tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner; pneumatiska maskiner, alla slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontrollapparater; axelkopplingar, fasta eller rörliga; silocli sikt apparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar samt perforerade eller annorledes med hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; regulatorer till vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner; filterpressar; omröringsapparater för kokare och behållare; bromsapparater, luft-, vacuum- eller ång-, till järnvägs- eller spårvägsvagnar; äfvensom andra, ej särskildt nämnda maskiner och apparater samt pneumatiska verktyg...................................................................................

Amu. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga den för dessa senare bestämda tull.

100 kr.

10: —

1035.

1036.

1037.

1038.

1039.

1040.

Särskildt inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner, kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner, pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch lufthammare för suddning samt förbränningsoch explosionsmotorer m. fl.:

vägande per stycke netto högst 50 kg..........

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men

ej mer än 200 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg. ...

Särskildt inkommande, bearbetade kolfvar, med eller utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.............

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

mer än 50 kg............................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

50: —

30: — 16: —

50: —

30: — 16: —

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

137 Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 18

138 Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

990.

991.

992.

993.

994.

995.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anmärkningar till n:r 1052—1053.

1. Två eller flera samtidigt inkommande delar till en transmission skola anses såsom ett stycke, för såvidt delarna utgöras af en axel med andra därå monterade transmissionsdelar.

2. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans med den maskin, för hvilken de äro afsedda, förtullas efter hvad för maskinen är stadgadt.

3. Remskifvor af plåt hänföras till plåt- och bleckvaror, ej särskildt nämnda.

1054.

1055.

1056.

1057.

1058.

1059.

Skrufväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.............100 kg.

af större vikt ...............................................................100 kg.

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater och rörledningar, lös eller särskildt inkommande, såsom ventiler och kranar, ångh visslor, smörj apparater, afskiljare och afledare för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater för badinrättningar; äfvensom injektorer och ejektorer:

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst 5 kg..........

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg..., andra slag ..............................................................

Anmärkningar Ull n:r 1056—1059.

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, fullfärdiga artiklar.

2. Är en till någon af berörda rubriker hänförlig vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen med 50 procent.

100 kg.

100 kg. 100 kg. 100 kg.

12: — 9: —

25: —

15: — 10: — 50: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227-

139 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

XIU A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anmärkningar till Afd. XIII A.

1. Tullsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgadt, för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren aflämna förklarande beskrifning öfver och specifikation af delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans utgöra en maskin.

2. Den omständighet, att en maskin införes söndertagen i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för maskinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpligheten af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, utfärdas af Konungen.

4. Inkommande lösa maskindelar, ej särskild! nämnda, tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.

5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull-! verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på: gemensam bottenplåt, förtullas denna särskildt såsom det ämne, arbetadt, hvaraf den består, försåvidt den kan lösgöras.

Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga vågattiralj oanvändbar för viktens bestämmande.

6. För sådana maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet, där annorlunda ej är stadgadt, i hvarje fall motsvara minst 5 procent af varans värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka olika tullsatser äro stadgade alltefter olika vikt per stycke, må tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

140 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

B. Elektriska maskiner och apparater in. in.

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer och omformare; äfvensom transformatorer och dämprullar:

vägande per stycke netto högst 50 kg............

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej mer än 100 kg. ...................................................

1002.

1066.

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 3,000 kg.......................................

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg. Anm. Elektriska maskiner, fastade på gemensam bottenplåt, förtullas särskildt hvar för sig.

De till Afd. XIII Å fogade allmänna anmärkningar 1 — 5 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende å elektriska maskiner.

Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare och härfvor, särskildt inkommande: draga tull som elektriska maskiner med 50 procents

Kvantitet för tullberäkningen.

ning.

Anmärkningar till n:r 1060—1065.

1. För en vara, som bevisligen införes för att ersätta en utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd maskin, erlägges icke någon tilläggstull. Närmare föreskrifter rörande bevisningen utfärdas af Konungen.

2. För de i dessa rubriker upptagna maskiner och delar däraf skall tullen i hvarje fall motsvara minst 10 procent af varans värde och må i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

Ackumulatorer:

omonterade element; till ackumulatorer hörande, samtidigt inkommande träställningar och gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till så-

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg. 100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

55:

38:

28:

22:

15:

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

142 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den

1012.

1013.

1013.

1014.

1014.

1015.

1016. 1017.

1018.

1018.

1019.

1077.

1078.

1079.

1080.

1081.

1082.

1083.

1084.

1085.

1086.

1087.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

regulatorer; äfvensom elektriska apparat- och

instrumenttaflor, monterade ...................................

Anm. Hit hänföras äfven cellkopplare. Säkerhetsapparater, ej särskildt nämnda, härunder inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstycken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare, ställbara för hand............

andra oljeströmställare samt dosström ställare; äfvensom glödlampsinfattningar, med eller

utan strömställare...........................

knifströmställare, monterade på skifferplattor andra slag .............................................................

Anmärkningar till n:r 1076—1081.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegrafapparater eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

af större vikt ...............................................

Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxelbord; äfvensom delar, ej särskildt nämnda, till telefon- och telegraf apparater samt till telefonväxlar och telefonväxelbord ...............................

Anm. Vid tullbehandling af här nämnda delar medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande):

stålpansarrör ............................................................

andra samt rörvinklar, med eller utan påsittande muffar; äfvensom dosor till isoleringsrör ... Anm. S. k. mikanitrör tullbehandlas som arbeten af glimmer.

Elektrotekniska specialapparater, ej särskildt nämnda, såsom apparater för signalering eller orderöfver-j

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

144 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

taxan

af den

1910.

1031.

1032.

1100 XIV. Oljor och fett, vax etc.

XIV. Oljor och fett, vax in. m. samt produkter af dessa ämnen, såsom ljus, tvål in. in.

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade, såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och gasolin; paraffin, rå eller renad, jordvax (ozokerit) samt ceresin ................................................

Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnsmörja, smörjoljor, utgörande en blandning af fet olja och mineralolja, försåvidt den senare är hufvudbeståndsdelen; äfvensom andra smörjmedel, ej särskild! nämnda, i hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt inberäknad.........................

Anm. Smörjoljor, utgörande en blandning af fet olja - och mineralolja, skola, om de hufvudsakligen bestå af fet olja, tullbehandlas såsom rof- och rapsoljor.

Hartsoljor ..........................................................................

Vegetabiliska, feta oljor: linolja:

rå; äfvensom linoljesyra ....................................

kokt: tullbehandlas som oljefernissa; rof- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsolje-

sjror ........... :.....;...............................;.....

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja, sesamolja och bomullsfröolja:

på fat, större eller mindre .......................

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad .....

andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom ricinolja, hampolja, majsolja och sojaolja .. .

Växtfett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja eller kokosnötolja, kakaosmör, japan vax och andra1 vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rumstemperatur icke pläga förekomma i flytande form

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

145 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

\

1041.

i

1109.

1042.

1043.

1044.

1110.

1111.

1112.

1045. 1113.

1046. 11114.

1047. ! 1115. 1048.1 1116.

Animaliska oljor, såsom tran, hvalraf olja och isterolja (lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget, såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur, benfett; ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvarfett)

Olein och andra, ej särskildt nämnda oljesyror......

Stearin (stearinsyra).....................................................

Glycerin, rå eller renad ...............................................

Vax:

af insekter (bivax)...................................................

karnaubavax, palmvax och annat växtvax......

Arbeten af vax, ej särskildt nämnda:

mellanväggar för bikupor ...................................

andra slag, såsom figurer eller delar däraf,

blommor, frukter och dylikt ..........................

Anmärkningar till n:r 1115 och 1116.

1. Arbeten af ceresin och paraffin tullbehandlas såsom arbeten af vax.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

1049.

1050.

1117.

1118.

Fernissa:

sprit-, med eller utan tillsats af färgämne .. Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg.

olje-, blekt linolja samt s. k. stånd olja härunder inbegripna.............................................

Anm,. 1. Till oljefernissa hänföres, förutom kokt linolja, hvarje kokt fet, vegetabilisk olja med tillsats af rnineraliska torkmedel (siccativ) men icke innehållande andra ämnen. Till denna rubrik hänföres således icke fernissa, som innehåller eterarter, harts, terpentin, asfalt, terpentinolja, mineralolja eller liknande ämnen.

Anm. 2. Såsom oljefernissa tullbehandlas äfven sådana siccativ i fast form, som utgöras af olja eller harts i förening med metalloxider eller metallsalter.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

146 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

1051.

1052.

loss.

1054.

1055.

1056.

1057.

1058.

1059.

1119.

1120. 1121.

1122.

1123.

1124.

1125.

1126.

1127.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

andra slag, såsom lackfernissa, äfven s. k. ugnsfernissa, samt asfaltlack och zaponlack,

med eller utan tillsats af färgämne ............

Kitt, beredt af olja och fasta mineraliska ämnen...

Ljus, alla slag .................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Tvål:

parfymerad; annan, i formade handstycken, kulor, figurer o. s. v. samt flytande eller mjuka tvålsorter, alla slag, i tuber, burkar

och dylikt; äfvensom transparent tvål........

andra slag................................................................

Anmärkningar till n:r 1122 och 1123.

1. Surrogat för tvål, såsom extrakt af kvillajabark och dylikt, tullbehandlas såsom tvål.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

Såpa; äfvensom turkrödolja och flytande tvål- eller såphaltiga appreturmedel, icke innehållande dex-

trin eller stärkelse ....................................................

Tvål- eller såphaltiga desinfektionsmedel, icke annorstädes upptagna, såsom lysol och kreolin; tvätt-, skur- eller polermedel, fasta, flytande eller i pulverform, framställda af tvål, fett eller olja med tillsats af andra ämnen; äfvensom tvåleller såphaltiga appreturmedel i fast form, hvilka

icke innehålla dextrin eller stärkelse....................

Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten:

blanksmörja, svart, icke flytande........................

andra slag................................................................

Anm. Sprithaltiga putsmedel för läderarbeten tullbehandlas såsom spritfernissa.

Anm. till n:r 1125—1127. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, flaskor och dylikt emballage.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

147 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

1060.

1128.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen, ej annorstädes upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej annorstädes upptagna.

Förtätade gaser, alla slag, ej till annan rubrik hän förliga, närmaste emballagets vikt inberäknad

Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke bevisligen inom landet tillverkats eller förut införtullats, utgår särskild tullafgift för dessa enligt hvad för dem är stadgadt, hvarvid emballagets vikt beräknas utgöra två tredjedelar af bruttovikten.

Svafvel, alla slag; äfvensom fosfor, gul (hvit) eller

röd ...............................................................................

Saltsyra (klorvätesyra) .................................................

Fluorvätesyra och fluorammonium ............................

Svafvelsyra och svafvelsyreanhydrid .......................

Salpetersyra, kärlens vikt inberäknad .....................

Borsyra, borax, rå eller renad; äfvensom myrsyra

och mjölksyra..............................................................

Fosforsyra; äfvensom ammonium-, kalium- och

natriumfosfat ............................................................

Ättika och ättiksyra, alla slag: på fat:

af till och med 10 procents syrehalt ........

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 1 öre per kg.

Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på sätt därom är särskildt stadgadt, utgår tullen för ättika och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver 55 procents syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten ..

Kvantitet för tullberäkningen.

Ilig.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

148 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

K:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

1071.

1072.

1073.

1074.

1075.

1076.

1077.

1078.

1079.

1080. 1080.

1081.

1082.

1139.

1140.

1141.

1142.

1143.

1144.

1145. |

1146.

1147.

1148.

1149.

1150.

1151.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium ock

ammonium...................................................................

Citronsyra ock vinsyra (vinstenssyra); äfvensom vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af

kalium, natrium ock ammonium..............................

Salicylsyra.........................................................................

Kaustik ammoniak............................................................

Kaustikt kali (kalikydrat) och kaustikt natron (kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande Mag ;nesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren;

äfvensom lerjordsliydrat............................................

Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, salmiak (klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klormagnesium och kloraluminium; äfvensom brom, bromkalium, bromnatrium och bromammonium samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium

Ivlorkalk ..............................................................................

Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat

(klorsyradt natron) ......................................................

Kromalun..............................................................................

Alun, alla slag, ej särskild! nämnda, aluminiumsulfat (svafvelsyrad lerjord); äfvensom vattenglas

(kalium- eller natriumsilikat)....................................

Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natriumbisulfat, ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammoniak), gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesiumsulfat (svafvelsyrad magnesia); äfvensom natriumsulfit (svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit, natriumhyposulfit (undersvafvelsyrligt natron) och natriumliy drosulfi t.............................................

Anm. Hit hänföras äfven saker af formaldehydsulfoxylsyra eller formaldehydhydrosvafvelsyrlighet, såsom rongalit och andra dylika produkter, t. ex. hyraldit.

Kalisalpeter (kaliumnitrat) ............................................

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

149 XV A. Kemiska grundämnen etc.

Ammoniumnitrat ..................................................

Pottaska (kaliumkarbonat) samt soda (natriumkarbonat), kristalliserad eller kalcinerad, och

natriumbikarbonat ...............................................

Hjorthornssalt (ammoninmkarbonat) ...................

Cyankalium och cyannatrium; äfvensom blodlutsalt, gult eller rödt (ferro- och ferricyankalium.

ferro- och ferricy ann atrium) ..............................

Ättiksyrad! natron (natriumacetat) ..........................

Ättiksyrad kalk, rå eller renad...................................

Ättiksyrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid ......

Kaliumkromat och kaliumbikromat samt natriumkromat och natriumbikromat; äfvensom kromsyra Arseniksyrlighet samt arseniksyrligt kali och arseniksyrligt natron; äfvensom kräkvinsten och andra

antimonföreningar, ej till färger hänförliga ......

Toriumnitrat och andra föreningar af sällsynta jordartmetaller samt wolframsyra; äfvensom guld-

och platinasalter .......................................................

Järn vitriol.....................................................................

Zinkvitriol (zinksulfat) och klorzink; kopparoxid och kopparoxidul; äfvensom kopparaska ...........

Anm. Ammoniakalisk kopparoxidlösning tullbehandlas såsom kaustik ammoniak.

blyoxid (blyglete eller silfverglitt) och blysuperoxid; äfvensom tennsalt (tennklorur), tennklorid

och tennaska (tennoxid)............................................

Blynitrat .........................................................................

Kvicksilver och kvicksilfverlegeringar (amalgamer)

Lapis (silfvernitrat)..........................................................

Vätesuperoxid.................................................................

Kalciumkarbid och bariumkarbid .................................

150 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kung!,. Mai ds Nåd. Proposition No 227.

151 XV B. Torrdestillationsprodukter etc.

olja-,.....;...........................................................................

Formalm i vattenlösning’................................................

Formalin i fast form, såsom pulver och tabletter, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad ....................................

C. Färger och färgningsämnen m. m. Jordfärger:

krita, malen, slammad eller fälld, kärlens vikt

inberäknad.......................................................

andra (brända, malna eller slammade), torra

eller i degform

Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (litopon), barythvitt (permanenthvitt, blanc fixe), mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom koboltoxid; äfvensom andra mineralfärger, ej till annan rubrik hänförlign.....................

Kimrök och likartade svarta färgämnen Benkol och bensvärta ..............................

Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmerbrons (pulveriserad glimmer), hvit eller färgad, närmaste emballagets vikt inberäknad:

j förpackningar om minst 0,5 kg. bruttovikt i förpackningar af mindre bruttovikt..............

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget, såsom bref, paket eller burkar.

Brons- eller färgfolier, bestående af bronspulver eller färg på en hinna af något bindemedel,

såsom albumin eller gelatin

Koschenill, karmin, sepia och andra animaliska

färger

152 Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r , i tull- j taxan af den j 4 juli I 1Ö10. i

1124.

1125.

1126.

1127. j

1128. !

1129.

1130.

1131.

1132.

1132.

1194.

1195.

1196.

1197.

1198.

1199.

1200.

1201.

1202.

1203.

XV C. Färger och färgningsämnen m. m.

i,

Kvantitet för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg-

ämnen.............................................................................

Färgträ samt andra till färgning användbara växter och växtdelar, ej till annan rubrik hänförliga, hela eller i stycken, raspade, malna eller på annat sätt sönderdelade; äfvensom extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande eller

fasta .................................................................................

Alisarin- samt anilin- och andra tj är färger, ej särskilt nämnda...............................................................

Anilin (anilinolja), naftol, naftykamin och parani-

tranilin samt salter däraf..........................................

Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lösnings- eller betningsämnen, såsom ättiksyra, acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt: i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar (s. k. hemfärger) .............................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar ........................................

Anm. Tjärfärger, hvilka innehålla ringa mängd af sådana ämnen som t. ex. ättiksyra, acetin, sulfid — dock icke alkohol — hvars inblandning uteslutande har till ändamål att mildra eller fixera färgtonen eller att förhindra fällning i badet eller ock att gifva färgen andra dylika egenskaper, hvilka göra den mer ägnad för sin användning, hänföras till n:r 1196.

Smör- och ostfärger, närmaste emballagets vikt

inberäknad ...................................................................

Trycksvärta ........................................................................

Bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskild!

nämnda..........................................................................

Färger, beredda med olja, ej särskild! nämnda......

fria.

1 kg.

ikg.

lkg.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

153 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

XV C. Färger och färgningsumnen m. in.

Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskildt nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till bestrykning af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg., må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt särskildt är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas varan som spritfernissa.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intorkningen förhålla sig såsom fernissa (emaljfärger), tullbehandlas, så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder, såsom fernissa.

Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat bindemedel än olja, såsom med albumin eller kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpack-

ningar

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar .........................................

Färger, ej särskildt nämnda, oberedda eller beredda Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ..............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt omslag.

1137. 12 0 8.j Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver (bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste emballagets vikt inberäknad........................

1138.

1139.

Blyertspennor och blyertsstift:

1209. gröfre s. k. timmermanspennor...........................

1210. andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

som äro försedda med skyddande hylsa af annat ämne än guld eller silfver; äfvensom färgstift, omfattade eller infattade, samt svartkrita...............................................................

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

Kvantitet för tullberäkninffen.

1 kg

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 15

—: 05 fria.

1: 50

-: 08 -: 20

154 Kanyl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tulltaxan af den \ juli 1910.

.

1139. \

1140. /

1211 XV C. Färger och färg ning sämnen m. m.

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven blyertspennor, försedda med radergummi.

Skol- och skräddarkrita samt pastellkrita; äfven som annan krita, ej särskild! nämnd, i skurna

eller formade stycken.........................................

Anm. till n:r 1209 — 1211. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor; äfvensom parfymer och kosmetiska medel m. m.

Flyktiga, vegetabiliska oljor, ej särskild! nämnda, kärlens vikt inberäknad:

i kärl, vägande brutto 8 kg. eller däröfver...

i kärl af mindre bruttovikt................................

Anm. Såsom vegetabiliska, flyktiga oljor tullbehandlasl äfven konstgjorda sådana af enahanda sammansättning som motsvarande naturliga oljor.

Bittermandelolja, äfven konstgjord, kärlens vikt

inberäknad ....................................................................

Nitrobenzol (mirbanolja), kärlens vikt inberäknad

Kamfer, rå eller renad, äfven konstgjord ..............

Terpineol, safrol och mentol, kärlens vikt inberäknad Iieliotropin, kumarin, mysk och andra inom party mfabrikationen använda välluktande ämnen, naturliga eller konstgjorda, ej särskildt nämnda och ej till flyktiga, vegetabiliska oljor hänför liga, närmaste emballagets vikt inberäknad:

i förpackningar, vägande brutto 3 kg. eller

däröfver .......................................................

i förpackningar af mindre bruttovikt.........

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget.

Rosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten), kärlens vikt inberäknad.......................................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

155 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

1150.

1151.

1152.

1153.

1154.

1155.

1156.

1157.

1158.

1221.

1222.

1223. !

1224.

1225.

1226.

XV D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, parfymer etc.

I Kvantitet I för tull- J beräk- j ningen, j

Tullsats.

Ivr. öre

Lukt- eller toalettvatten, eter- eller spritkaltiga, härunder inbegripen äfven hårtinktur, alla slag, kärlens vikt äfvensom vikten af etuier, askar,

papper och dylikt omslag inberäknad..................

Puder, smink, tandpulver och tandpasta..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

Pomador, kärlens vikt inberäknad:

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver... i kärl af mindre bruttovikt.................................

1 kg. 3: — 1 kg. 1: —

1 kg. —: 35 1 kg- 1: —

Anm. Såsom pomador tullbebandlas äfven icke flyktiga oljor, försatta med välluktande ämnen.

Parfymer och kosmetiska medel, fasta eller flytande, ej hänförliga till annan rubrik, såsom parfymbref, parfympåsar, ej sprithaltiga munvatten m. m., omslags eller flaskors vikt äfvensom vikten af etuier och askar inberäknad ......

Eterarter, flytande, enkla eller sammansatta, såsom salpetereter, ättiketer, frukteter, äfvensom konjak-, rom- och arrakessens samt i brännvin eller sprit lösta eterarter, ej särskild! nämnda, kärlens vikt

inberäknad.....................................................................

Anm. Af de till denna rubrik hänförliga artiklar må eter och eter spirituosus eller s. k. Hoffmanns droppar införas endast af apoteksföreståndare eller, efter kommerskoliegii pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

lkg.

O .

O. —

lkg.

2: 50

E. Konstgödsel.

1227.

1228. 1229.j

Chilesalpeter (natriumnitrat); stassfurterkalisalter, ej särskildt nämnda, äfven raffinerade; samt tomas-

fosfat och omalen s. k. tomasslagg ...................

Karbidkväfve (kalklafve).............................................

Superfosfat..........................................................................

100 kg. 100 kg.

fria. 5: — —: 25

156 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition K:o 227.

158 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

jST:r i tulltaxan af den 4 juli

1910.

1185.

1186.

1187.

Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af apoteksföreståndare eller, med undantag af sackarin, hvarom särskildt är stadgadt, efter medicinalstyrelsens, vetenskapsakademiens, vederbörande universitetsfakultets eller karolinska institutets eller tekniska högskolans lärarkollegiers hörande, af vetenskapsmän till begagnande för vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

1188.

1259.

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda

100 kr.

15:

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

1189. 1260.

I

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska, pyrometer samt elektricitetsmätare och andra elektriska mätinstrument härunder inbegripna, kemiska och navigations-, alla slag, ej särskildt nämnda; vattenpass, alla slag samt mikrometrar, mätband, mätstockar, räknestafvar och andra, ej särskildt nämnda matematiska instrument, steg-

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

159 N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

1190.

1191.

1192.

1193.

1194.

1195.

1190.

1196.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet för tullberäkningen.

räknare, cyklornetrar, taxametrar, tachometrar och metronomer härunder inbegripna; äfvensom delar till instrument, hänförliga till denna rubrik...........................................................................100 kr.

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till| densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas.)

optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv, äfvensom delar, ej särskilt nämnda, till fotografi-! kameror: .

Tullsats, j

Kr. öre

10:

160 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:v i tulltaxan af den 4 juli 1910.

1197.

1198.

1199.

1200. 1201.| 1202. |

1203.

1204.

1205.

1206.

1269.

1270.

1271.

1272.

1273.

1274.

1276,

1277,

1278.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

gasmätare, vägande per stycke netto högst 1001 äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående rubrik hänförliga ....................................

Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater, ej särskild! nämnda.

musikinstrument:

tafflar och pianinon .............................

%glar .......................................................

Anmärkningar till n:r 1270 och 1271.

1. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöjes tullen å detta med 75 kronor per stycke. Särskild! inkommande spelapparater tullbehandlas såsom delar till musikinstrument.

2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

positiv (med pipor).....................................

speldosor och delar därtill .............................

ackordion och delar därtill............................

Anm. till n:r 1273 och 1274. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

blåsinstrument:

af trä samt delar därtill..........................

af annat ämne, äfvensom delar därtill .. andra slag; äfvensom särskilt inkommande delar och tillbehör, ej särskildt nämnda Anm. Instrument, kvilka i anseende till sina mindre dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra endast leksaker, äfvensom munharmonikor hänföras till leksaker.

grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande af musik m. m. inrättade instrument samt delar därtill, såsom plattor och rullar, trattar, ljuddosor och nålar in. m. Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pi och dylikt omslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

! Ur:

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Vågar:

analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar balansvågar, ej särskild! nämnda:

af mässing .......................................................

andra slag; äfvensom taffel- och hushålls

vågar ...........................................................

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar; äfvensom andra vagnsvågar, vägande per

stycke mer än 500 kg....................................

decimalvågar, bestående hufvudsakligen af trä

och järn ......................................................

gods-, bagage-, person-, kran- och kreatursvågar; vagnsvågar, vägande per stycke högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt nämnda; äfvensom vågbalanser af järn.....

fick- :

med helt förgylld eller guldpläterad boett eller med boett af guld andra slag ............................

urverk, lösa ....................................................

boetter, lösa:

af annan metall än silfver, helt förgyllda

eller guldpläterade ....................................

andra slag: förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

skeppskronometrar................................................

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder: af alabaster eller annan sten, porslin, terracotta, majolika eller annat lergods af metall, äfven med spelverk samt af trä eller andra i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.....................................

lod till ur; äfvensom tornur och delar därtill: Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

162 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

1222.

1223. j 1295.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

förtullas lika med det ämne arbetadt, hvaraf de bestå;

lösa eller oinfattade verk till vägg-'eller studsarur samt delar, ej särskild! nämnda, af verk till ur, alla slag, utom tornur; äfvensom taflor och visare till ur, andra än tornur... Anm. till n:r 1291, 1292 och 1294. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

Lampor, ej särskild! nämnda, och lyktor: förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Anm. Inkomma lampor i delar, förtullas hvarje del särskilda År en lampdel sammansatt af ämnen, som draga olika tull, skall det ämne, som är underkastadt den högsta tullsatsen, vara för tullbehandlingen bestämmande.

Siktar, ej särskilt nämnda (handsiktar) .................

Strängar:

af metalltråd, icke öfverspunna eller för musikinstru ment apterade: tullbehandlas som metalltråd;

andra slag, ej särskild! nämnda ............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

Fiskkrokar, drag och svirflar härunder inbegripna; äfvensom metspön och metrefvar, monterade, fiöten, sänken och andra dylika till fiskredskap synbarligen afsedda, ej särskildt nämnda artiklar Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan afseende å materialet; äfvensom delar därtill .....

Kvantitet för tullberäkningen.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Bijouterivai'or, alla slag, af annat ämne än guld, silfver eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar, hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker, urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hår-

Tullsats.

lkg.

1 kg.

lkg.

100 kr.

1 kg.

Kr. öre

-: 60

1: 20

10: — 1: 20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

164 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 227.

N:r i tulltaxan af den 4 juli 1910.

1238.

1239.

1312.

1313.

1240.

1241.

1242.

1243.

1314.

1315.

1316.

1317.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

satser, inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.

2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskild! nämnda, med eller utan inredning

Väskor, med eller utan inredning, portföljer, portmonnäer och penningbörsar, ej särskild! nämnda ...

Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan i stället till arbeten af detta ämne.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor och fodral af annat ämne än papp, papper, pappersmassa, läder eller skinn eller spånadsvara, dock ej af guld eller silfver:

i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor, snäckor, bärnsten, agat, annan metall än järn, kautschuk eller skinn eller med celluloid, gelatin eller annat dylikt formbart ämne eller med spetsar eller med spånadsvara, hvari silke ingår........................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.

hvaraf de hufvudsakligen bestå.

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det ämne

Ramar, fotografi- och tafvel-:

öfverklädda med väfnad eller eljest med annat

ämne än papper ...............................................

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Kvantitet för tullberäkningen.

lkg.

1 kg-

Tullsats.

Kr. öre

-: 60 1: 50

lkg.

lkg.

1: 80

2: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

166 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Tariff

å tara för inkommande utländska varor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

168 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 227.

169 Bikung till Piksd. prof. 1911. 1 Sand. I Afd. 162 Höft. 22

170 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227. <

172 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Garn: af ull, med eller utan inblandning af annatj spånadsämne med undantag af silke:!

381—391 ! broder- och s. k. i

halfsöfd- .... papper ........................................

» (mindre paket) jämte

ytterpapper................

I » och enkelt emballage....!

j » och dubbelt emballage.. ;

andra slag........[papper ........................................ 2

j bal, då bruttovikten utgör 450 kg. eller därunder:

j utan papper omkring

hvarje bunt eller i varpar med pappers-;

. omslag:

| enkelt emballage:

utan järnband ... 3

med järnband... j 4

dubbelt emballage: utan järnband ...J 4

med järnband... 5

med papper omkring! hvarje bunt: enkelt emballage:! utan järnband.... 4

med järnband.... 5

dubbelt emballage:! utan järnband.... 5

med järnband....| 6

| bal, då brutto vikten utgör mer än!

450 kg.:

utan papper omkring hvarje bunt eller i varpar med pappers-;

omslag ....................! 3

med papper omkring! hvarje bunt ............i 5

Kung!,- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

enkelt emballage.... dubbelt emballage... j med papper omkring hvarje bunt:

enkelt emballage....! 5

dubbelt emballage.... i 6

bal, då bruttovikten utgör mer än:

150 kg.:

utan papper omkring! hvarje bunt eller i varpar med pappers-; omslag:

enkelt emballage.... | 2

dubbelt emballage...! 55

med papper omkring: hvarje bunt:

enkelt emballage ...i 3

dubbelt emballage... 4

”M CC

174 Kun yl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Garn:

Anm. Vid utrönande] af nettovikten å garn af\ ull eller bomull, förpackadt på spolar i låda, må af varuägaren företedd faktura tjäna till ledning vid nettoviktens bestämmande; tullförvaltning dock obetaget, att, där så anses nödigt, genom störtning utröna densamma, skolande i hvarje fall anteckning om brutto-, taraoch netto vikt göras i journal eller attest.

j Glas:

692-696; flaskor

och burkar

fönster- äfven färgadt, samt spegel-:

685-686 j ofolieradt: mattslipadt,

slipadt och poleradt, etsadt, böj dt eller klippt..........-.....................

687—688 folieradt............................

glas- och emalj varor, ej särskilt nämnda, äfven i förening med annat ämne änl guld eller silfver, försåvidt] de icke äro hänförliga till bijouterivaror, karaffinerj

fat ellei

l cl Cl cl

smålådoi

utom yttre ladan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

176 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

177 Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft.

178 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Klint] L Majds K åd. Proposition N:o 227.

181 Rubrik

V a r u s 1 a

Emballage, för livilket tara utgår.

Tara- | procent.'

<11

1102, 1104 1102. 1104

137 Nötkärnor...................................| bal .

låda

Nötter, val-, hassel- och andra) slag, ej särskild! nämnda .... bal .

fat .

Oleomargarin ............................

Oljesyror: lin-, raps- och rof-

Oljor: fota. vegetabiliska:

linolja, rå samt rof- och rapsoljor....................

terpentinolja

fat ..........

fat ..........

bleckkärl

307—3081

310—313/

317 Ost, alla slag

fat ...............................................

bleckkärl ..................................

bleckkärl ...................................

damejeanne med enkel korg ...

» med dubbel korg...

fat ................................................

träbalja, då bruttovikten utgör 100 kg. eller därunder ........................!

» , då bruttovikten utgör

mer än 100 kg. men) ej mer än 140 kg. » , då brutto vikten utgör)

mer än 140 kg.....

Papper ........................................ lada, då bruttovikten utgör ISO:

kg. eller därunder........:

I » , då bruttovikten utgör merl

än 150 kg.

packe med bottnar af trä

smärgel-, glas-, sand- och;

annat slip- eller polerpapper- packe med bottnar af trä

6 Peppar, omalen............................ bal .........

Plommon, torkade ....................j bal .........

I fat ........

| låda.........

pappask

glasburk

182 Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

191 Saft: bär och frukt-

1138 j Salpetersyra .......................

1130 1 Saltsyra (klorvätesyra) ....

317 ;Sandpapper .......................

169 | Senap, omalen (senapsfrö)

356, 858 | Silke, äfven i förening med annat spånadsämne, i smärre för detaljhandeln lämpade upp-; läggningar................................j

161 ; Sirap och melass.......................j

641 ! Skodon af kautschuk ................I

trärullar........................................ 40

trärullar i pappask .................... 50

fat ................................................ 12

låda................................................! 30

fat, då bruttovikten utgör mindre;

än 50 kg......................... 20

j » , då bruttovikten utgör 50|

kg. eller däröfver............ 18

korg med packning....................i 9

damejeanne med korg och packning ....................................... 15 J

i packe med bottnar af trä ........ 3 |

bal ............................................... 3 i

fat ................................................ 15

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

138, 139

158 Slip- eller polerpapper................

Smärgeldulc ................................

Smärgelpapper ...........................

Smör, naturligt och konstgjord (margarin)................................

Socker:

rafflneradt, alla slag:

kålt- ....................................

kandi-....................................

krossadt eller pulveriseradt

packe med bottnar af trä packe med bottnar af trä packe med bottnar af trä

bytta fat ....

låda............

låda ........

enkel bal... dubbel bal

4 O

o

! fat, då bruttovikten utgör 400;

kg. eller därunder ........i

» , då bruttovikten utgör mer

sågadt eller hugget i bitar

topp-

an 400 kg.

låda .... papper

fat af lätt trä: då bruttovikten utgör 300 kg.: eller därunder:

utan papper .................

med papper...................

12 O

då brutto vikten utgör mer! än 300 kg:

utan papper med papper..

fat, af tungt trä:

då bruttovikten utgör 300 kg.

eller därunder: utan papper med papper

då bruttovikten utgör mer än

300 kg: utan papper med papper.

184 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

185 Bihang till Rikscl. prat. 1911. 1 Sami

186 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

188 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

189 Underrättelser

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör

§ I-

Vara förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande, där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör eu blandning af beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften; skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet, lämnas utan afseende, försåvidt de icke utgöras af sprit eller eter eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt af beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara

o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall, att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar, hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, läs och dylikt blott tjäna sådant ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda delar, att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma ökad hållbarhet o. s. v.;

190 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, är o underkastade förtullning såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick och utan hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdcdar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet allenast å föremål, Indika äro bestämdt igenkännliga såsom delar till sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna, likasom ock till emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till större eller mindre del underkastats polering, så att slipningsstreck därå ej äro synliga.

§ 2.

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas, så framt icke annorlunda är särskild! stadgadt, efter nettovikten, hvarmed förstås vikten af själfva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes i regel nettovikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande artikeln särskild! i den vid taxan fogade taratariffen stadgas; lämnande med afseende å varor, hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen medgifva, att bruttovikten må utrönas genom profvägning eller på annat sätt, som utan att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för hvilka tara likväl icke är i taratariffen bestämd, eller hvilka inkomma i annat emballage än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna, må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas, beräknas tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .................................................................. 2

„ „ „ dubbel väf eller matta......................................... 3

„ fat eller låda ............................................................................ 12

„ askar eller flaskor af bleck ...................................................... 10

„ askar eller flaskor af bly, järn eller koppar....................... 20

buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

procent

ii

ii

191 Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 227.

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok, nämligen 0,721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk, furu, gran, hästkastanie, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera träslag under 0,7 2 1 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taratariffen stadgade tara, äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fast form äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti, som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål, omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i sagda medeltal uppstår brutet tal af 0,5 eller därunder, taran ej må. höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans nettovikt påyrkar dess störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas efter'liter, en butelj räknas lika med 0,7 liter med undantag likväl, för sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, hvilka. skola räknas' lika med 0,7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af. en eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling varande partiets storlek.

192 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt Indika afdrag i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage, och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas, lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara.

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om hvilka sådan bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten af den hufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris, sådant detta vid tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant priset vid tiden för varans skeppning ställde sig å afsändningsplatsen, med tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. För vara, som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga, eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojäfviga personer besiktiga varan samt å angifniugsinlagan anteckna det värde, de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke kunnat enas, medeltalet mellan de af dem åsätta värden läggas till grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.

193 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Inom åtta dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre ojäfviga och för sakkunskap kända personer, af Indika tullförvaltningen utser en, varuägaren en och dessa bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum lämnats parterna att andraga hvad de akta nödigt, dock senast inom tjugu dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder bestämma det värde, hvarefter förtullningen skall ske; och skall såsom sådant gälla det, om hvilket minst två af nämndens ledamöter sig förenat, eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden, som utgöra medeltal af de bägge lägsta och af de bägge högsta värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp, som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen varuägaren, och skall han i t}^ fall jämväl ersätta tullverkets utgift för den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde, som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes hos skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att han icke fullgjort sin uppgiftsskyldighet i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad, därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade varors återutförsel är stadgadt och sedan tullverket godtgjorts för belopp, hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som varan utomlands undergått.

§ 4-

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till för- Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 25

194 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

hindrande af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., därom länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder stadgadt.

§ 6-

Vid tullklarering skall gälla, att brutet öretal, understigande ett hälft öre, uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller öfverstiger ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ G.

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka, utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga, meddelas af Konungen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

195 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube, Statsråden: Hedeestierna,

Swaktz,

grefve Ham ilton,

Malm,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstieena.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde vidare:

Enligt af Kungl. Maj:t den 3 innevarande maj beslutad proposition till Riksdagen har Kungl. Maj:t äskat Riksdagens godkännande af en den 2 i samma månad mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch sjöfartstraktat med tillhörande tariffer in. m. i de delar, Riksdagens godkännande erfordras.

I den vid berörda traktat fogade tariff B rörande införseltullar i Sverige förekomma dels nedsättningar i fråga om en del tullsatser, dels ock åtskilliga i form af anmärkningar vid vissa tulltaxerubriker intagna särskilda bestämmelser.

På sätt ägde rum vid godkännandet af gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket lära jämväl nu, därest nyssberörda

196 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

proposition af Riksdagen bifall es. de enligt omförmälda tariff medgifna nedsättningar och andra i traktaten medgifna, men från vederbörande svenska tulltaxa afvikande bestämmelser böra inarbetas i samma taxa. Såsom vid föredragning af frågan om nu gällande traktats godkännande af dåvarande chefen för finansdepartementet framhölls, komma nämligen dessa medgifvanden och bestämmelser samtliga de länder till godo, som af Sverige tillförsäkrats behandling såsom mest gynnad nation, hvarjämte skäl tala för att ifrågavarande tullnedsättningar och medgifvanden i öfrigt böra • tillgodokomma äfven andra länder, med hvilka Sverige står i handelsutbyte. Detta ändamål vinnes ju gifvetvis på naturligaste sätt genom att införa nedsättningarna och bestämmelserna i vederbörande tulltaxa.

Då, såsom framgår af mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 28 sistlidne april vid underdånig föredragning af fråga om traktatens godkännande af Kungl. Maj:t och undertecknande, omförmälda nedsättningar och bestämmelser beröra omfattande delar af tulltaxan, finner jag det lämpligast, att ny tulltaxa i sin helhet utfärdas att gälla från den dag, traktaten träder i kraft.

Beslutet om antagande af ny taxa blir uppenbarligen beroende ej allenast däraf, att förenämnda proposition angående traktatens godkännande bifalles, utan ock däraf att traktaten sedermera varder ratificerad. Skulle endera af dessa förutsättningar uteblifva, gäller i sådant fall från den 1 december 1911 den år 1910 antagna taxan.

Det förslag till förordning med ny tulltaxa för inkommande varor, som jag med afseende å anförda förhållanden har för afsikt att förelägga Kungl. Maj:t, innehåller emellertid jämväl andra afvikelse!’ från tulltaxan den 4 juli 1910 samt tulltaxeförordningen, än som betingas af traktatförslaget.

_ Beträffande nyssnämnda tulltaxa med tillhörande författningstext föreligga nämligen åtskilliga framställningar dels af Riksdagen i den skrifvelse den 8 juni 1910, genom hvilken Riksdagen anmälde sina i anledning af Kungl. Maj:ts proposition samma år med förslag till förordning med tulltaxa fattade beslut, hvilka Riksdagens framställningar afse utredning i särskildt angifna delar, dels ock af myndigheter, korporationer och enskilda om ändringar af fastställda tullsatser eller tulltaxan rörande bestämmelser. Af dessa framställningar anser jag emellertid, att allenast sådana i detta sammanhang böra blifva föremål för behandling, som afse ändringar, hvilka icke utan särskild olägenhet kunna uppskjutas. I några fall, beträffande hvilka jag anser mig ej

197 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

böra nu förorda vidtagande af särskild åtgärd, har jag dock, då förevarande frågors mera omfattande betydelse synts mig sådant påkalla, trott mig böra omnämna framställningarna i detta sammanhang.

Jag ber alltså att få redogöra för de af ifrågavarande framställningar, som synas mig böra föranleda förslag till ändring i tulltaxan eller med densamma sammanhörande stadganden eller eljest i detta sammanhang påkalla ett omnämnande. Dessutom skall jag tillåta mig att. i fall där af traktaten påkallade jämkningar i tulltaxan icke blifvit af mig motiverade redan i mitt förut omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet den 28 april 1911, lämna de förklaringar och upplysningar, som må finnas erforderliga, därvid jag utgår från numreringen i 1910 års taxa.

I sistnämnda afseende torde böra meddelas följande.

Tulltaxekommittén har i sitt den 3 maj 1909 afgifna betänkande Jämkningar i N.-ris. jämställt arbeten af bärnsten och gagat med bijouterivaror. Då tull- som'rensatsen för dessa senare i traktaten sänkts till 2 kronor per kilogram, ledas aftrakbör äfven tullsatsen för till rubriken 45 hänförliga varor nedsättas till att^där^vare samma belopp. medgift.

I traktaten upptagas sådana af inhemskt trä bestående helt eller Na- 250. delvis med ofärgad eller färgad massa belagda lister och ramar, som äro polerade, bonade, lackerade eller försedda med annan ytbetäckning än förgyllning, försilfring eller bronsering, med eu till 50 öre per kilogram nedsatt tullsats, under det att för dylika lister och ramar af utländskt träslag ingen nedsättning vidtagits. Då arbeten af utländskt träslag sällan beläggas med massa och i de undantagsfall sådant förekommer, den obetydliga skillnaden i tull knappast torde uppväga de olägenheter, som en undersökning af träslaget måste medföra, hafva sådana lister och ramar oafsedt träslaget upptagits i samma rubrik.

För vinnande af större öfverensstämmelse, med afseende på forum- N.r .,-3 leringen, mellan denna rubrik och den i förslaget till tulltaxa i anledning af traktaten uppdelade rubriken 254, hafva orden »utan annan ytbetäckning än målning och fernissning» ansetts böra utbytas mot »utan ytbetäckning eller endast målade eller fernissade».

Af samma skäl som anförts i motiveringen beträffande till rubri- Nt 281 ken 45 hänförliga varor, bör tullsatsen för i rubrikerna 281 och 2 8 9 289 - 9o!

— 2 90 upptagna artiklar nedsättas till 2 kronor per kilogram.

Gröfre hushålls- eller köksartiklar. såsom hinkar, ämbar och n-.i- 322-5. dylika, af papp, papper eller pappersmassa böra upptagas i särskild rubrik, då det måste anses oegentligt, att sådan vara med i rubriken

N:r 345—6.

N:r 386.

N:r 483 - 494.

N:r 506.

N:r 526.

198 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

323 omnämnd billigare bearbetning skall underkastas högre tull, än om den undergått den dyrare bearbetning af förgyllning, försilfring o. s. v., som namnes i rubriken 322.

I traktaten har tullsatsen för halfsidenväfnad hänförlig till rubriken 346 nedsatts från 5 till 3 kronor per kilogram. Härigenom blir tullsatsen för i rubriken 345 upptagen väfnad för hög, då den i de flesta fall utgör halffabrikat för till n:r 346 hänförlig vara. Som emellertid sagda halffabrikat är af den beskaffenhet; att tullsatsen icke synes böra sänkas under 2 kronor, har detta belopp ansetts böra i tulltaxeförslaget upptagas, ehuruväl färgnings- eller tryckningsindustrierna icke härigenom erhålla samma skydd som genom 1910 års tulltaxa.

Af samma skäl, som anförts i motiveringen beträffande till rubriken 45 hänförliga varor, bör tullsatsen för i rubriken n:r 386 nämnda artiklar nedsättas till 2 kronor.

Den sänkning i tullsatserna för väfnader, hänförliga till rubrikerna 484—5, 487—8, 490—1 och 493—4 samt den uppdelning med nedsatta tullsatser, som gjorts i traktaten, bör föranleda en ändring af tullsatsen för det halffabrikat, hvaraf i nämnda rubriker upptagna förädlingsprodukter tillverkas. Domulls väfnader importeras nämligen i ganska stor utsträckning i oblekt skick för att inom landet färgas eller tryckas, och industrien på dessa områden skulle säkerligen omöjliggöras, därest icke den skillnad mellan tullsatserna på oblekta och blekta, färgade eller tryckta väfnader, som i 1910 års tulltaxa är bestämd, bibehölles. Till följd häraf hafva tullsatserna för ifrågavarande icke blekta väfnader föreslagits sänkta på så sätt, att samma skydd, som genom 1910 års taxa tillförsäkrats sagda industrier, kommer att erhållas. För att bibehålla detta för industrien nödvändiga tullskydd har det äfven visat sig af nöden att uppdela rubrik 492 i tvenne med tullsatser af respektive 0,6 5 och 0,90 kronor.

Enligt traktaten är tullsatsen för i rubrik 593 nämnda plattor med väfinlägg nedsatt till 25 öre per kilogram. Då det från tullteknisk synpunkt, enligt hvad från generaltullstyrelsen upplysts, kommer att möta svårighet att skilja dessa varor från de i rubrik 506 upptagna, har tullsatsen äfven för dessa senare ansetts böra nedsättas till samma belopp.

Med hänsyn till att tullsatserna för helsiden och för till rubriken 346 hänförligt * halfsiden, nedsatts till respektive 6 och 3 kronor per kilogram, har tullen å sängkläder och öfriga under rubrik 526 upptagna varor föreslagits till 4 kronor per kilogram.

För till rubrik 561 hänförliga kläder af halfsiden upptager trak-

N:r 534.

199 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

täten en till 5 kronor 50 öre per kilogram nedsatt tullsats. På grund häraf och då importen af snörlif af helsiden torde vara skäligen obetydlig, har tullsatsen för till rubriken 534 hörande snörlif upptagits med samma belopp som för kläder af halfsiden.

Enligt traktaten är tullsatsen för till rubriken 563 hänförliga kläder N:r 563. af linne- och bomullsväfnad nedsatt till 4 kronor per kilogram. För kläder af hamp- eller juteväfnad skulle tullsatsen sålunda utgå med 5 kronor per kilogram. Då emellertid dessa sistnämnda i de flesta fall äro billigare än kläder af linne- eller bomullsväfnad, har det ansetts lämpligt att för samtliga till rubriken 563 hörande kläder, med undantag för sådana af ylleväfnad, upptaga en tullsats af 4 kronor per kilogram.

Med hänsyn till de i anmärkningen till rubrik 597 enligt traktaten N:r 600. omnämnda innerslangarna böra i rubrik 600 efter »velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk» insättas orden »ej särskildt nämnda».

Det i anmärkningen till rubrikerna 628—31 i traktaten intagna N:r 628—31 ordet »ingraverad» har såsom obehölligt uteslutits.

Med hänsyn därtill att glasrör finnas upptagna äfven i anmärkningen N:r 652. till rubriken 1002 enligt traktaten, måste efter »rör» i rubriken 652 insättas orden »ej särskildt nämnda».

Då tullsatsen för »snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, äfvensom N:r 683-4. för tillform a de ämnen af sådant stål» i traktaten sänkts till samma belopp som för »verktygsstål i stänger, smidt annat än snabbsvarfstål och annat smidt järn i stänger» hafva för underlättande af tullbehandlingen rubrikerna 683—4 sammanslagits.

Tullsatserna för andra arbeten, ej särskildt nämnda, af tenn hafva N;r 876-7. enligt traktaten sänkts, för förgyllda eller försilfrade till 1: so kronor, för förnicklade till 0,7 5 och för fernissade, lackerade eller med annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning försedda till 0,8 5 kronor per kilogram. En liknande sänkning har emellertid ej vidtagits beträffande motsvarande arbeten af bly. Då svårighet ofta möter att vid tullbehandlingen skilja mellan med ytbetäckning försedda arbeten af bly och sådana af tenn, hafva tullsatserna för ifrågavarande arbeten af bly upptagits till samma belopp som för motsvarande tennarbeten i allmänhet.

Enligt traktaten skola byxspänne]! alla slag hänföras till rubrik N:r 9oo, 900. Då sådana spännen icke torde kunna skiljas från västspännen, böra äfven dessa senare i rubriken upptagas.

Enär genom det vid traktaten i anmärkningen till rubrikerna för N:r 927-9 kondensorer gjorda medgifvande särskildt stadgats, huru förfaras bör med afseende å kondensorer, som införas tillsammans med till dem hörande maskiner, synes den till ifrågavarande rubriker i taxan fogade

200 N:r 1139.

N:r 1240.

Vissa frirtyd- Siganden och aissSra smärre förändringar i tulltaxan, icke föranledda af traktaten.

N:r 4.

Katigt. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

anmärkning angående tullbehandlingen af pumpverk, tillhörande kondensorer, böra utgå.

Tulleu å färgstift har i traktaten sänkts till 35 öre och tullen å pastellkrita till 10 öre per kilogram, medan för den närstående artikeln svartkrita ingen sänkning föreslagits. Sistnämnda vara synes alltför obetydlig för att upptagas i särskild rubrik och har därför bibehållits i samma rubrik som färgstift med eu tull af 35 öre per kilogram.

Då tullsatsen för de i rubriken 215 upptagna artiklarna enligt traktaten nedsatts till 1 krona SO öre per kilogram, bör tullen för i rubriken 1240 nämnda varor likaledes nedsättas till samma belopp.

I underdånig skrifvelse den 28 mars 1911 har generaltullstyrelsen, sedan Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen att utarbeta och i vederbörlig ordning utfärda den i Riksdagens skrifvelse n:r 191 den 8 juni 1910 omförmälda varuförteckning till den al samma års Riksdag antagna tulltaxan, anmält, att under fortgången af detta arbete framstått önskvärdheten och i vissa fall nödvändigheten däraf, att i berörda taxa vidtoges åtskilliga ändringar i syfte att undanrödja vissa svårigheter vid tolkningen af densamma, och har styrelsen med sin berörda skrifvelse öfverlämnat förslag till de enligt styrelsens åsikt sålunda erforderliga ändringar.

Sedan departementschefen därefter redogjort för berörda förslag i dess särskilda delar, anförde departementschefen vidare.

Hvad generaltullstyrelsen i förevarande framställning föreslagit, afser i det stora hela förtydliganden af taxan. För ett och annat enstaka varuslag innebär förslaget sänkning af tullsatsen; i några fall höjning.

I hufvudsak kan jag biträda detta generaltullstyrelsens förslag. Där det innebär någon saklig förändring af egentlig räckvidd, anser jag detsamma dock icke nu böra blifva föremål för åtgärd.

Jag ifrågasätter under anförda förhållanden förändring i följande rubriker i nedan angifna afseenden. Härvid följer jag i allt väsentligt generaltullstyrelsens omförmälda framställning.

Spetsglans förekommer äfven pulveriserad och torde i denna form, liksom då den är alldeles oarbetad, böra likställas med öfriga i rubriken upptagna artiklar. Med anledning häraf föreslås, att rubriken 4 erhåller följande förändrade lydelse: Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat, råfosfat och spetsglans äfven pulveriserade.

201 Tungt. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Kreatursfoder, ej särskild! nämndt, af vegetabiliska ämnen med N:r 73. inblandning af animaliska ämnen hänföres till rubrik 105. För kreatursfoder, bestående uteslutande eller till hufvudsaklig del af animaliska ämnen, finnes ingen lämplig rubrik. Sådant kreatursfoder utan någon som helst bearbetning kan visserligen hänföras till rubriken 73, »animaliskt affall, ej särskildt nämndt», men då emellertid import af till kreatursfoder bearbetadt animaliskt affall förekommer och afsikten torde hafva varit, att sådant foder under alla förhållanden skulle åtnjuta tullfrihet, föreslås, att rubriken 73 erhåller följande förändrade lydelse:

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda, äfven saltade, samt kreatursfoder af animaliskt affall, äfven med inblandning af vegetabiliska ämnen; äfvensom animaliskt affall, ej särskildt nämndt.

Enligt nu gällande tulltaxa tullbehandla^ bär- och fruktsaft såsom N:r 188—8. vin och åtnjuta sålunda den tullnedsättning, hvilken gäller för vin, så länge den med Frankrike afslutade handelstraktaten af den 30 december 1881, sådan den blifvit förlängd genom konventionen, undertecknad den 13 januari 1892, förblir i kraft.

Genom den formulering öfverrubriken till n:r 186—8 i tulltaxan af den 4 juli 1910 erhållit, komma bär- och fruktsaft utanför verkningarna af nyss berörda bestämmelser.

Då eu härpå beroende förändring med afseende på tullsatserna för bär- och fruktsaft icke torde hafva varit afsedd, och då härtill kommer, att det i många fall torde bli så godt som omöjligt att skilja bär- och fruktsaft från vin, föreslås, att orden »äfvensom bär- och fruktsaft» borttagas ur öfverrubriken till n:r 186—8, och att en särskild rubrik införes af lydelse: »Saft, bär- och frukt-: tullbehandlas såsom vin».

Med tillämpning af 1910 års taxa skola isoleringsremsor, vatten- N:r 5io. täta, impregnerade eller belagda med annan massa än kautschuk tullbehandlas enligt rubrik 510 med en tullsats af 60 öre per kilogram och isoleringsremsor, impregnerade eller öfverdragna med kautschuk enligt rubrik 506, med en tullsats af 30 öre per kilogram (af mig nyss ifrågasatt till 25 öre), i sistnämnda fall under förutsättning att de framställts af oblekt och ofärgad väfnad, något som lärer nästan undantagslöst vara fallet. Då det måste anses mindre lämpligt, att den förra varan, som är af mindre värde än den senare, komme att draga dubbelt så hög tull som denna — enligt nu gällande taxa är förhållandet motsatt, i det att kautschuksimpregnerade remsor draga tull af kronor 1,7 5 och vattentäta, med annan massa impregnerade remsor 60 öre per kilogram — och då det därjämte i en Bihang till Bil'sd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft. 26

202 Kanyl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

del fall lärer vara ytterst svårt att utan kemisk undersökning skilja nämnda slag af isoleringsremsor från hvarandra, synas dessa likartade artiklar böra beläggas med lika tullsats. Härvid torde icke finnas anledning att välja den högre. Under sådana förhållanden synes saken böra ordnas sålunda, att isoleringsremsor, belagda med annan massa än kautschuk utbrytas ur rubrik 510 och upptagas med samma tullsats som i rubrik 509, hvilken tullsats enligt traktaten utgör 25 öre för 1 kilogram.

N:r Då emaljmassan ej lär kunna skiljas från glasyrmassa, föreslås.

att rubrik 634 utgår och att rubrik 632 i stället erhåller följande lydelse: »Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k. öfver fångstappar härunder inbegripna, samt emaljmassa, äfven pulveriserad; äfvensom glasull».

N r 734. Då en mångfald med ringskrufvar och krokar likartade artiklar

af järntråd med den ordalydelse rubriken erhållit ansetts icke kunna dit hänföras, innebär förslaget, att orden »samt ringskrufvar och krokar, alla slag af järntråds utgå, i hvithet fall samtliga dylika varor blefve hänförliga till rubrik 840 med eu tullsats lika med den för rubrik 734.

N:r r in. Då blockvagnar lika väl som lyftblock kunna inkomma till-

sammans med kätting, ifrågasattes, att rubrik 940 erhåller följande ändrade lydelse: »Lyftblock och blockvagnar, alla slag, med eller utan kätting».

Nu- (tyst. Då det torde möta svårigheter att skilja malskifvor till en gröp-

kvarn från sådana afsedaa till exempel för en rapskakkvarn, föreslås för rubrik 979 följande ändrade hädelse: » Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt malskifvor, alla slag, till gröpkvarnar och till andra för förmalning af foclervaror af sedda kvarnar.»

N:r »mö. Med hänsyn därtill att de inom tandläkaretekniken använda för-

tätade gaserna etyl- och metylklorid in. fl., som inkomma i vätskeform, vanligen på små kolfvar af glas, torde böra anses som apoteksvaror, föreslås, att i rubrik 1060 efter »alla slag» insättas orden »ej till annan rubrik hänförligas.

Na- Hor,. Begränsningen »till bestrykning af tak» torde få anses för snäf, dä

blandningar, som i rubriken afses, äfven användas för andra ändamål, t. ex. såsom dammbindningsmedel för gator, och det i allmänhet torde vara svårt, att vid tullbehandlingen med bestämdhet konstatera, om varan kommer att användas för ena eller andra ändamålet. I följd häraf synes till de citerade orden böra fogas orden »eller dylikt».

N:r ii55. Rubriken för eterarter i 1910 års tulltaxa har till sin om-

fattning betydligt utvidgats, jämförd med motsvarande rubrik i nu gällande taxa.

203 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Under det att rubriken i den sistnämnda i enlighet med gifna exempel på eterarter, afsedcla att hit hänföras, vid tillämpningen begränsats till att omfatta sådana sammansatta eterarter, som kunna hänföras under den vidsträcktare rubriken essenser, (d. v. s. sådana, som äro flyktiga och hafva mer eller mindre behaglig lukt) har man däremot i den nya taxan låtit rubriken komma att omfatta alla slag af eterarter, således äfven sådana, som hafva sin uteslutande eller hufvudsakliga användning inom medicinen och hittills hänförts till apoteksvaror, ej specificerade, samt sådana, hvilka företrädesvis användas inom parfymindustrien och merendels hänförts till parfymer och slutligen åtskilliga för vissa industrigrenar nödvändiga ämnen, som utgöra eterarter, ehuru icke välluktande sådana.

Som exempel på till apoteksvaror för närvarande hänförliga eterarter må nämnas: mesotan (salicylsyremetoxymetylester); etylbromid (aether bromatus); salit (borneolsalicylsyreester); estoral (borsyrementolester), af hvilka de tre förstnämnda förekomma i flytande form, men den sistnämnda i kristallinisk pulverform. Till parfymer hänföras bland andra följande eterarter: salicylsyrad etylester och salicylsyrad metylester, båda förekommande i flytande form.

En icke välluktande eterart utgör ftalsyreamylester, ett för sprängämnestekniken synnerligen viktigt ämne, som uteslutande användes för att nedsätta fryspunkten hos nitroglyserin och hvilket för närvarande på grund af särskildt nådigt beslut hänföres till kemisktekniska preparat, ej specificerade, andra slag.

Såsom af exemplen framgår, förekomma åtminstone de s. k. estrarna, (sammansatta eterarter, syreestrar) äfven i kristallinisk pulverform. Det torde under sådana förhållanden bli förenadt med synnerligen stora svårigheter och förutsätta ingående kemisk undersökning att kunna afgöra, om en så beskaffad vara utgör en eterart eller i stället är hänförlig till någon annan tulltaxerubrik, t. ex. 1147—1148 eller 1187. Ej heller gifver namnet alltid ledning, då, såsom ofvan visats, dessa artiklar förekomma under benämningar sådana som mesotan eller estoral, hvari orden »ester» eller »eter» ej ingå.

På grund häraf föreslås, att rubriken n:r 1155 omformuleras i nära anslutning till nu gällande bestämmelser sålunda: »Eter arter,

flytande, enkla eller sammansatta, såsom salpeter eter, ättiketer, frukteter äfvensom konjak-, rom- och arrakessens samt i brännvin eller sprit lösta eter arter ej särskildt nämnda, kärlens vikt inberäknad.»

Efter »arbeten af gelatin» bör tilläggas »ep till annan rubrik hän-

N:r 11

204 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

förliga»; då t. ex. paljetter »oafsedt materialets beskaffenhet» hänföras till rubrik 566.

De punkter i generaltullstyrelsens förevarande framställning, som jag, af anledning jag förut framhållit, ansett mig nu icke böra biträda torde framdeles få inför Kungl. Maj:t ånyo anmälas.

Slutligen har jag, på grund af från generaltullstyrelsen erhållna upplysningar, företagit ännu ett par smärre jämkningar i tulltaxan, som jag anser mig böra särskildt motivera.

N:r 23]. Till import förekomma genomfärgade bräder och andra trävaror,

sågade eller bilade, men ej på annat sätt bearbetade. Om denna genomfärgning på grund af tulltaxans ordalydelse skulle göra dylika trävaror hänförliga till rubrikerna för snickararbeten samt andra bearbetade trävaror, ej särskildt nämnda, blefve de underkastade en tullbeskattning, som med hänsyn därtill, att de, då de icke undergått färgning, åtnjuta tullfrihet, måste anses oskäligt hög. Då dessutom ingen inhemsk industri för sådan färgning veterligen finnes, synes lämpligt, att uttryckligt stadgande i taxan intages därom, att dylik genomfärgning ej skall anses såsom bearbetning.

N:r 233. För att förebygga att till de under rubrik 233 nämnda böjda

käppämnena skulle komma att hänföras sådana nästan färdiga käppar, för hvilkas bringande i fullfärdigt skick endast kräfves eu så enkel bearbetning som exempelvis afsilning, påsättande af doppsko eller dylikt, har under rubrik 233 särskild anmärkning ansetts erforderlig.

N-.r 339—41. Svårigheten att bestämma, huruvida ett till utseendet hvitt konst-

gjordt silke framställts af blekt cellulosa eller efter framställningen undergått blekning, har betingat uppdelning i naturligt och konstgjord!. silke.

Sackarin. I proposition den 10 mars 1911 med förslag till förordning an-

gående införsel, tillverkning och försäljning af sackarin in. m. har Kungl. Maj:t föreslagit, bland annat, bestämmelser om villkoren för införsel af sackarin. Då hvad sålunda föreslagits icke öfverensstämmer med den rubriken 1187, apoteksvaror ej särskildt nämnda, enkla eller sammansatta, sackarin härunder inbegripen, tillhörande anmärkning, har den ändring som af nämnda författningsförslag betingas, blifvit gjord i det förslag till tulltaxa, som jag låtit utarbeta.

Tidnings- I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag fastställde

papper. 1910 års Riksdag tullen å papper, icke försedt med vattenmärke och %ldaSS. eJ Fnjeradt, till 10 öre för 1 kilogram.

205 Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

I sammanhang härmed anhöll emellertid Riksdagen, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten af att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper och annat tryckpapper särskild, lägre tullsats kunde åsättas förstnämnda slag af papper, samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill denna utredning kunde gifva anledning.

Frågan om åsättande af lägre tull å tidningspapper hade på sin tid varit föremål jämväl för tulltaxekommitténs pröfning närmast i anledning af en utaf representanter för pappersbruken gjord framställning om nedsättning till 4 öre per kilogram af samma tull. Kommittén afstyrkte emellertid denna framställning och anförde såsom skäl härför, att de undersökningsmetoder, som vid tullbehandlingen skulle ligga till grund för konstaterandet af den för tidningspapper bestämmande halten af slipmassa, vore allt för otillförlitliga, hvarjämte anfördes, att på grund af konkurrensen mellan de svenska pappersbruken priset på den svenska varan vore afsevärdt billigare än världsmarknadens pris för samma vara.

Till stöd för sin förenämnda framställning anförde Riksdagen, bland annat, att det icke kunde förnekas, att införandet af en lägre tull å tidningspapper vore i princip riktigt. Häremot mötte emellertid, såsom af tulltaxekonnnittén påvisats, tulltekniska svårigheter. Riksdagen hade dock icke blifvit af den förebragta utredningen öfvertygad om, att dessa svårigheter skulle vara oöfverstigliga. Ett stöd för denna mening hämtade Riksdagen från den omständigheten, att i den nya danska tulltaxan tidningspapper upptagits med särskild tullsats. Riksdagen ansåge därför, att eu förnyad utredning borde verkställas angående möjligheten att tulltekniskt skilja tidningspapper från annat tryckpapper.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium och generaltullstyrelsen att gemensamt verkställa den i Riksdagens berörda skrifvelse omförmälda utredning, hafva ämbetsverken inkommit med yttrande och förslag i ämnet.

I detta yttrande hafva ämbetsverken erinrat, hurusom i den intill år 1909 gällande danska tulltaxan tullen utgått såväl för tidningspapper som annat tryckpapper med ett belopp af 10 öre per kilogram eller samma belopp, som ännu gällde hos oss för dessa slags papper, men att genom toldloven den 5 maj 1908 tullafgiften å tidningspapper nedsatts till 5,5 öre per kilogram.

Då ämbetsverken funnit önskvärdt att erhålla närmare kännedom

Kommet-skotte* glunt och generaltullstyrelsen.

206 Kringl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

om de utredningar, som föregått lagens antagande i Danmark, samt upplysningar rörande de metoder, som af de danska tullmyndigheterna användes för skiljande af tidningspapper från annat tryckpapper, liade generaltullstyrelsen uppdragit åt en tjänsteman i tullverket att i Köpenhamn införskaffa upplysningar i dessa afseenden samt om de erfarenhetsrön, som tillämpningen af den nya tullsatsen gifvit vid handen, hvarjämte samme tjänsteman bemyndigats att för ytterligare utredning af frågan besöka ett eller annat pappersbruk i vårt land.

Efter omnämnande af den i anledning häraf af berörda tjänsteman verkställda utredningen hafva ämbetsverken vidare anfört.

»På grund af de anförda prislägena för svensk och utländsk vara och då de inhemska pappersbruken äro fullt i stånd att tillgodose landets behof af tidningspapper, torde med all sannolikhet äfven med en till 4 öre pr kilogram reducerad tullsats för tidningspapper, införseln af dylikt papper komma att äga rum endast under de af Riksdagen förutsatta särskilda omständigheter. Detta bekräftas äfven af förhållandena i Danmark, där icke något tidningspapper importerats efter lagens ikraftträdande den 1 januari 1909.

Om än sålunda de danska tullmyndigheterna saknat tillfälle att i praktiken tillämpa de bestämmelser, som utfärdats för att skilja tidningspapper från annat tryckpapper, torde dock dessa bestämmelser vara af den beskaffenhet, att de, om särskild tullsats här i landet åsättes tidningspapper, härstädes kunna införas och den definition på tidningspapper, som intagits i den danska tulltaxan, i hufvudsak i samma syfte kunna intagas i den svenska.

De i den danska nu gällande tulltaxan (lov om toldafgiften in. m. den 5 maj 1908) uppställda fordringarna på de egenskaper ett papper bör äga, för att kunna hänföras till tidningspapper, återfinnas i eu anmärkning till taxerubriken 210 i nämnda lov, däri det stadgas, att papperet skall vara hvitt, »oglättadt», »svagt limmadt» samt med en trämassehalt af minst 60 procent.

Hvad papperets färg beträffar, torde den bestämmelsen, att det till färgen skall vara hvitt, icke kunna eftergifvas. Bland de tidningar, som i vårt land utkomma, finnas sådana, där papperets massa har en skär eller lydaktig färg, så kalladt tonadt papper. Det har visserligen från sakkunnigt håll framhållits, att denna papperets egenskap icke skulle inverka på den undersökningsmetod, som torde böra föreskrifvas såsom den mest praktiska för bestämmande af papperets halt af trämassa, men då det å andra sidan torde vara svårt att bestämma gränsen för denna förtoning, för att den icke skall störande inverka på

207 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

nämnda undersökningsmetod, hålla ämbetsverken före, att en bestämmelse bör finnas, att papperets färg skall vara hvit.

För undersökning af tidningspapperets mest framträdande egenskap, dess halt af mekanisk trämassa -— slipmassa —, äro de metoder, som kunna komma till användning vid tullbehandlingen, såväl den kolorimetriska — eller metoden att med vissa kemiska reagensers inverkan bestämma slipmassehalten —, som ock den mikroskopiska, så till vida ofullständiga, att det icke är möjligt att med dem bestämma någon viss procent af den i papperet ingående slipmassan, men då ett tidningspapper i allmänhet icke innehåller mindre än 70 å 80 procent slipmassa, torde, om gränsen för tidningspapperets slipmassehalt bestämmes till lägst 60 procent, någon svårighet i allmänhet icke förefinnas — såsom också åtskilliga på generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå verkställda undersökningar af några af våra dagliga tidningars papper gifvit vid handen — att i förhållande till ett normalprof bestämma det till tullbehandling angifna papperets slipmassehalt, under förutsättning, att till tullverkets förfogande ställes ett normalpapper, som under kontroll blifvit tillverkadt med en slipmassehalt af 60 procent.

Vidare torde liksom i den danska tulltaxan böra föreskrifvas, att papperet skall vara svagt limmadt d. v. s. hafva den egenskap att redan vid en lindrig tryckning på papperet af en med bläck väl fylld penna, bläcket sprider sig genom papperet.

Med de fordringar, man i våra dagar med skäl kan ställa på ett tidningspapper, torde den i den danska lagen upptagna bestämmelsen, att ett papper för att hänföras till tidningspapper skall vara oglättadt synas väl sträng. Då eu ringare grad af glättning äger ruin i omedelbart sammanhang med papperets tillverkning, torde kunna föreskrifvas, att papperet skall vara oglättadt eller svagt glättadt (maskinglättadt). Att särskilja olika slag af glättning lärer i allmänhet ej erbjuda några svårigheter, då det maskinglättade papperet ej äger den starka glans, som kännetecknar ett papper, som undergått verklig glättning. Dock bör till ledning vid tullbehandlingen till vederbörande förvaltningars disposition ställas prof å starkast maskinglättade tidningspapper.

Utöfver de i den danska tulltaxan upptagna bestämmelser anse sig ämbetsverken böra föreslå, att en viss maximi vikt pr kvadratmeter fastställes för tidningspapper, för att skilja detsamma från annat gröfre tryckpapper, och då det vid verkställd undersökning af ett flertal här utkommande tidningar visat sig, att vikten hos samtliga understeg 55 gram per kvadratmeter, anse ämbetsverken denna vikt böra fastställas såsom den högsta tillåtna.

208 Departementschef eu.

Vikttullar

åjmaskiner.

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

Slutligen torde, i likhet med hvad i Danmark äger rum, höra föreskrifvas, att varuägaren vid varans tull angifning tillika afgifver skriftlig försäkran på tro och heder därom, att det införda papperet är afsedt för tryckning af tidningar.

Med anledning af hvad ofvan anförts, få ämbetsverken i underdånighet föreslå, att efter rubriken 299 i den nya, den 1 december 1911 i kraftträdande tulltaxan måtte intagas en ny rubrik af följande lydelse:

tidningspapper........................................... 1 kilogram kronor —: 04.

Anm. Hit hänföres sådant hvitt, svagt limmadt, oglättadt eller svagt gllittadt (maskinglättadt) papper med en vikt, ej öfverstigande 55 gram per kvadratmeter, och en slipmassehalt, ej understigande 60 procent af det i papperet ingående fibermaterialet, som i skriftlig på tro och heder af varuägaren afgifven försäkran förklaras vara afsedt till tryckning af tidningar

samt att äfven rubriken till nr 300 och 301 erhåller följande lydelse:

skråf-, rit- och tryckpapper, ej särskilt närnndt, läsk-, filtrer-, kopie-, silkes- och annat fint omslagspapper samt andra, ej särskildt nämnda slag af papper, allt försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller färgadt i massan.

I fråga om bestämmelser rörande metoder för särskiljande af tidningspapper från annat tryckpapper få ämbetsverken i underdånighet hemställa, att dylika bestämmelser måtte få af generaltullstyrelsen utfärdas. *

Då jag icke har något att erinra mot hvad ämbetsverken sålunda hemställt, har jag i det förslag till tulltaxa, som jag låtit utarbeta, i förevarande punkt följt deras framställning.

Tulltaxan den 4 juli 1910 betecknar en öfvergång i afsevärd omfattning från värdefull- till vikttullsystem. Bland annat bestämmes enligt densamma tullen på maskiner för öfvervägande antalet rubriker efter vikt. Värdefull förekommer i samma taxa allenast i fråga om fyra rubriker, afseende maskiner, nämligen 930, smärre motorer, 969, lokomotiv, 970, den s. k. slumprubriken, som innefattar i andra rubriker icke upptagna maskiner, samt 1019, elektrotekniska specialapparater, ej särskildt nämnda.

I sin förut omförmälda skrifvelse den 8 juni 1910 bär Riksdagen, jämte anmälan af sina i anledning af Ivungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa fattade beslut, anhållit, bland annat, att Kung!. Maj:t täcktes låta inom tullverket igångsätta erforderlig

209 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

undersökning rörande verkningarna af de bestämmelser om vikttullar å maskiner, som af Riksdagen antagits, samt, för den händelse denna undersökning gåfve vid handen, att jämkningar i nämnda bestämmelser vore af nöden, om möjligt förelägga 1911 års Riksdag däraf påkalladt förslag.

I anledning häraf anbefallde Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 1 juli 1910 generaltullstyrelsen att verkställa utredning i det af Riksdagen äskade afseende. Resultatet af den utaf generaltullstyrelsen till fullgörandet af det sålunda erhållna uppdraget åvägabragta undersökningen, som utförts af vederbörande tullförvaltningar, hvarefter det inkomna materialet ytterligare bearbetats inom styrelsen, har styrelsen med underdånigt utlåtande den 15 april 1911 öfverlämnat till Kungl. Maj:t. Styrelsen har härvid förklarat, bland annat, att den gjorda utredningen ingalunda kunnat bäfva de betänkligheter mot vikttullsatserna, styrelsen vid andra tillfällen framhållit. Styrelsen har också förordat eu återgång i vissa fall till värdetullar. Dess förslag härutinnan afser,

dels att en särskild rubrik med följande affattning införes i tulltaxan för maskindelar:

delar, ej särskildt nämnda, till maskiner, apparater och redskap, tillhörande afdelning XIII A---— 100 kronor.................. 10: —

dels ock att rubrikerna 996—1001 jämte tillhörande anmärkningar utbytas mot eu rubrik, så lydande:

elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer och omformare; transformatorer och dämprullar; äfvensom delar till samtliga förenämnda maskiner och apparater---100 kronor............... 15:_.

Den ,förra af dessa rubriker skulle i väsentliga delar komma att ersätta följande rubriker i 1910 års taxa, nämligen: 934—938, 942 — 948, 950—953, 956—958, 980—982 samt 988—995, hvilka rubriker i öfrigt skulle komma att sammanföras i slumprubriken (970). Däri upptagna varor draga värdetull.

För flertalet af dessa rubriker äfvensom de nyssnämnda rubrikerna 996 — 1001 skulle enligt förslaget till traktat med Tyskland tullsatserna blifva bundna. I den vid förslaget fogade tariff B, införseltullar till Sverige, är gifvetvis, i öfverensstämmelse med affattningen af 1910 års tulltaxa, samtliga ifrågavarande rubriker upptagna med vikttullar. Denna omständighet utgör visserligen i och för sig icke något hinder för öfvergång beträffande ifrågavarande rubriker till värdetullar. En sådan rätt för Sverige förutsattes uttryckligen i slutprotokollet till traktaten.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft. 27

Bepartemen t schef en.

Taralariffen.

210 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Den af generaltullstyrelsen förebragta utredningen synes mig emellertid i vissa afsecnden böra kompletteras särskilt genom inhämtande af upplysningar från industrier, som äro i större grad berörda af de föreslagna ändringarna. Jag tänker härvid i främsta rummet på den elektriska industrien, för hvilken förändringen utan tvifvel kan hafva en afsevärd betydelse, som emellertid med det föreliggande materialet icke kan fullt bedömas. Jag har så mycket mera skäl att förorda närmare utredning i detta ämne, innan ett slutligt afgörande träffas, som tre af våi’t lands mest betydande firmor i den elektrotekniska branschen i anledning af generaltullstyrelsens ifrågavarande framställning i en till Kungl. Maj:t ställd skrift ansett sig böra betona önskvärdheten i den svenska industriens intresse däraf, att de genom 1910 års tulltaxa införda vikttullsatserna i sin nuvarande omfattning bibehållas.

Till nu angifna skäl för frågans uppskjutande kommer ock, att, enligt förenämnda slutprotokoll, nyinförda värdetullar ej träda i kraft tidigare än é månader, sedan påbudet därom blifvit offentliggjordt. För att förändring af ifrågavarande vikttullar till värdetullar skall i förhållande till Tyskland hinna träda i kraft samtidigt med traktaten och den nya taxan i dess helhet, den 1 december 1911, förutsättes alltså, att den tulltaxa, som af den nu samlade Riksdagen må komma att antagas, varder utfärdad senast den 1 juni detta år. I betraktande af den tidpunkt, då ratifikation af traktaten kan väntas komma till stånd, kan man med säkerhet förutsäga, att något sådant icke skall visa sig möjligt.

Hvad generaltullstyrelsen i öfrigt i sitt underdåniga utlåtande hemställt — det afser icke direkt sådana förändringar beträffande tullsatserna, hvarom här är fråga — sammanhänger i stort sedt mer eller mindre med styrelsens nyssnämnda förslag och torde följaktligen böra behandlas i samband med detta.

Under anförda förhållanden anser jag, att den af generaltullstyrelsen förebrakta utredningen icke lämpligen i detta sammanhang bör föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, utan att frågan framdeles ånyo får anmälas inför Kungl. Maj:t, därvid den ytterligare utredning, som må vara erforderlig, gifvetvis lärer föreligga.

Vid det förslag till tulltaxa, som förelädes 1910 års Riksdag, var fogad en särskild taratariff. Denna blef emellertid icke af Riksdagen godkänd. I stället anhöll Riksdagen i omförmälda skrifvelse den 8 juni 1910 — under framhållande att det icke syntes Riksdagen vara af

211 Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

nöden, att taratariff redan då fastställdes för en tulltaxa, som vore afsedd att träda i kraft först den 1 december 1911, äfvensom att de ändringar, som af Riksdagen blifvit beslutade i det framlagda taxeförslaget tilläfventyrs kunde påkalla jämkningar i taratariffen — att Kungl. Maj:t måtte efter den utredning, som kunde finnas påkallad, till innevarande års Riksdag framlägga förnyadt förslag till taratariff.

Den ifrågavarande utredningen har sedermera enligt nådigt uppdrag verkställts af generaltullstyrelsen, som, efter att för ändamålet hafva anmodat samtliga tullförvaltningar i riket att inkomma till styrelsen med förslag angående tarasatser, med underdånigt utlåtande den 3 februari 1911 öfverlämnat förslag till taratariff och därvid jämväl fogat de till styrelsen från tullförvaltningarna i ämnet inkomna yttrandena.

I sitt underdåniga utlåtande framhåller generaltullstyrelsen, bland annat, att, innan någon erfarenhet vunnits beträffande taran å sådana varor, som förut varit tullfria, men i den nya tulltaxan belagts med tull, eller för sådana varor, för livilka tullen förut utgått med vissa procent af värdet, men i den nya underkastats vikttull, kunde något förslag till tarasatser för sådan vara framställas lika litet nu som i det förslag, som af styrelsen afgafs år 1909 och som låg till grund för den framställning i ämnet, som gjordes till 1910 års Riksdag.

Då jag i sak icke funnit anledning till erinran mot general tullstyrelsens förslag, har jag, efter att låtit öfverse detsamma med hänsyn till traktaten, lagt det till grund för den hemställan i ämnet, som jag har för afsikt att göra, dock med den förändringen att rubrikerna af praktiska skäl ordnats i bokstafsföljd i stället för såsom af styrelsen föreslagits i ordning efter rubrikernas nummer i tulltaxan. Dessa nummer äro nu gifvetvis införda i särskild kolum.

I sin förberörda skrifvelse den 8 juni 1910 har Riksdagen anhållit det täcktes Kungl. Maj:t, för så vidt hinder däremot ej mötte, till 1911 års Riksdag afgifva förslag i syfte, att den som verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af högst 40 tons afgiftspliktig dräktighet, hvithet omedelbart skall erhålla eller äger utländsk nationalitet, måtte kunna restitutionsvis återbekomma erlagd tullafgift för vid sådant arbete använda införtullade materialier och skeppsförnödenheter eller njuta befrielse från gäldande af därför belöpande tullafgift.

I infordradt gemensamt underdånigt utlåtande i detta ämne hafva kommerskollegium och generaltullstyrelsen i hufvudsak förordat bestämmelser i den riktning, Riksdagen med sin berörda framställning afsett.

Tuiltaxeför-

ordningen.

fl epartemenlschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

I sådant afseende hafva ämbetsverken anfört att de bestämmelser, som i § 12 af nådiga förordningen med tulltaxa den 4 juli 1910 äro gifna i fråga om fartyg öfver 40 registerton, torde böra gälla jämväl beträffande förstnämnda slag af fartyg dock — af praktiska skäl — med den begränsning nedåt, att medgifvandet inskränktes att endast gälla fartyg om mera än 5 registertons nettodräktighet. Då emellertid restitutionens beviljande enligt det väckta förslaget, enligt ämbetsverkens^ mening, vore beroende på att fartyg hade eller omedelbart skulle få utländsk nationalitet, torde det vara nödvändigt komplettera författningsrummet i fråga med bestämmelse om skyldighet att styrka sådan nationalitet äfvensom i öfrigt lämna sådana föreskrifter att, där fartyget redan ägde utländsk nationalitet, fartygets öfvergående till svensk nationalitet utan erläggande af införseltull förhindrades. I sådant afseende syntes det ämbetsverken tillräckligt att föreskrifva, dels att vid ansökning om restitution skulle fogas ett af två personer under edlig förpliktelse afgifvet intyg, att fartyget ägde utländsk nationalitet, dels ock att fartyget skulle hafva utklarerats till utrikes ort eller inlastats å till sådan ort utklareradt fartyg samt att i båda fallen bevakning till öppen sjö skulle hafva ägt ruin'.

I öfverensstämmelse med hvad ämbetsverken sålunda anfört hafva ämbetsverken — under förutsättning, att nu gällande tullafgift å vissa slag af fartyg bibehölles — framlagt förslag till ändrad lydelse af nämnda paragraf.

# * ons förslaö ]iai jag ansett mig kunna biträda,

och har jag därför latit, med en mindre redaktionell ändring, inarbeta detsamma i det förslag till förordning med tulltaxa, som jag har för afsila t att förelägga Kungl. Maj:t. Emellertid anser jag mig böra påpeka, att den begränsning i den ifrågasatta restitutionsrätten till fartyg om mera än 5 registertons nettodräktighet, som förslaget innebär, enligt hvad jag inhämtat från generaltullstyrelsen, är påkallad däraf, att kontrollen rörande mindre fartyg skulle blifva förenad med afsevårda svårigheter. Då utländskt material endast i jämförelsevis ringa utsträckning, enligt hvad jag inhämtat från kommerskollegium, lärer användas vid den inhemska tillverkningen af andra småfartyg än sådana af järn, har jag icke heller ansett anledning förefinnas att föreslå ändring i ämbetsverkens förslag därom, att restitutionsrätten beträffande småfartyg skulle begränsas jämväl till järnfartyg.

Slutligen tillåter jag mig erinra därom, att Kungl. Maj: t i nådig

213 Kung!.. Maj ds Nåd, Proposition N:o 227.

proposition den 21 april 1911 föreslagit Riksdagen, bland annat, att besluta viss förändring i § 13 inom. 3 A) och samma paragraf mom. 4 b) i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910. Hvad sålunda blifvit föreslaget bär jämväl införts i det förslag till tulltaxeförordning, som jag ämnar framlägga för Kungl. Maj:t, ocli som ju är afsedt att ersätta tulltaxeförordningen den 4 juli 1910.

I öfrigt bär jag icke anledning föreslå någon förändring i berörda förordning.

I de vid 1910 års tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör torde icke erfordras annan förändring, än att i enlighet med i traktaten gjordt medgifvande tiden för den i § 3 i berörda underrättelser afsedda missnöjesanmälan utsträckes från nu stadgade fem dagar till åtta dagar efter den i paragrafen omförmälda besiktning.

Under förhållanden, som omförmälas i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 25 februari 1910 vid underdånig föredragning af förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium och generalstyrelsen att verkställa undersökning, bland annat, i anledning af ett utaf Stockholms handelskammare i dess öfver tulltaxekommitténs förslag afgifna yttrande framställdt förslag till anordnande af »tullrestitutionsupplag» i syfte att befrämja transitohandeln. Till åtlydnad häraf hafva ämbetsverken den 8 februari 1911 afgifvit i ämnet infor dr adt utlåtande.

Ehuru jag till fullo behjärtar syftet med den af Stockholms handelskammare gjorda, af ämbetsverken i väsentliga delar tillstyrkta framställningen, anser jag dock, vid det förhållandet att den genom framställningen å bane bragta, i och för sig svårlösta frågan på grund af den nya, väsentligen förändrade tulltaxa, som träder i kraft den 1 december innevarande år, blifvit ytterligare komplicerad, att det kunde medföra olägenheter att just i sammanhang med dessa andra nyheter, som tullmyndigheterna hafva att iakttaga, införa jämväl ifrågavarande af Stockholms handelskammare föreslagna, för vår hittillsvarande tulllagstiftning helt främmande institut. Jag anser därför, att denna fråga lämpligen bör anstå någon tid, till dess myndigheterna förvärfvat någon vana vid tillämpningen af omförmälda nya, redan stadgade föreskrifter.

Tulitaxe-

unrierrättel-

serna.

Andra föreskrifter i anslutning till tulltaxan.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Häft.

214 Kung!- Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Den nya förordningen med tulltaxa jämte tillhörande underrättelser och taratariff höra'gifvetvis vinna tillämpning samtidigt därmed, att traktaten träder i kraft.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i enlighet med de af honom uttalade åsikterna affattadt förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor hemställde departementschefen, att Kung!. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att, under förutsättning ej mindre att Kungl. Maj:ts proposition af den 3 maj 1911 angående eu handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket m. in. varder af Riksdagen bifallen ån äfven att sagda traktat sedermera blifver ratificerad, antaga nämnda förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor äfvensom besluta, att nämnda förordning skall tillämpas från och med den dag, då omförmälda traktat träder i kraft.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade lians Kung]. Höghet Ivronprinsen-Regenten bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen ailåtas af den lydelse, bilagan likt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnar Schumacher.

STOCKHOLM ISAAC MAltCUS’ BOKTKYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1911.