angående öfverförande af visst belopp till den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järn¬ vägar den 4 juli 1910 omförmäla fond

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 20.

1 Nr 20.

Ku ngt. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående öfverförande af visst belopp till den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omförmäla fond; gifven Stockholms slott den 30 december 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Makt härmed föreslå Riksdagen medgifva,

att till den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omförmälda fond må, utöfver hvad som enligt 20 § i samma lag med tillhörande öfvergångsbestämmelser kan komma att till bestridande af pensioneringskostnaden utgå af trafikmedel, för år 1913 af sådana medel öfverföras ett belopp af 500,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj: t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 12 Höft. (Nr 20.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 20.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 30 december 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd, Statsråden: Schotte,

Berg,

Bergström, friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Enligt 20 § af lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar och 22 § i nådiga kungörelsen samma dag med öfvergångsbestämmelser till lagen skall af statens järnvägars trafikmedel årligen gäldas så stor del af utgående pensioner, som den i 19 § uti lagen omförmälda fond enligt matematisk utredning ej är i stånd till att bestrida.

Uti stafvelse den 24 november 1911 med förslag till beräkning af den behållna inkomst al statens järnvägar, som må upptagas i riksstaden för år 1913, har järnvägsstyrelsen nu meddelat, att styrelsen låtit verkställa en matematisk utredning rörande hvad al trafikmedel skulle i detta hänseende utbetalas för år 1913; och skulle enligt den

3 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 20.

sålunda verkställda utredningen med användande af en räntefot af 3,8 % af trafikmedel såsom bidrag till pensionskostnaden utgå för år 1913 1,520,000 kronor.

Emellertid har järnvägsstyrelsen i samma skrivelse hemställt, att härutöfver skulle för'år 1913 af trafikmedel afsättas ett belopp af 500,000 kronor.

Jag tillåter mig härvid erinra, att Riksdagen i sin skrifvelse den 31 maj 1910, hvari anmäldes dess beslut i pensionsfrågan, anmärkt, att det belopp, hvartill samtliga pensionskostnader framdeles skulle komma att uppgå, därest ej åtgärder vidtoges att låta den närvarande tiden bestrida mer än de faktiskt utgående pensionerna, skulle blifva så stort, att Riksdagen ansett sig böra hos Kungl. Magt anhålla om utredning och förslag i ärendet, omfattande all statens järnvägars ordinarie personal, såväl den nu anställda som den, hvilken efter den ifrågavarande pensionslagens trädande i kraft vinner anställning vid statsbanorna.

Riksdagen ansåg sig dock härvid böra skilja mellan, å ena sidan, de statens pensionskostnader, som kunna anses vara en naturlig följd af personalens pensionering enligt den vid bestämmandet af storleken af personalens pension safgifter antagna principen, att staten vid normal pensionering skulle betala ungefär det dubbla af personalens bidrag, och, å den andra, den brist uti pensionsfondens tillgodohafvande, som med nämnda utgångspunkt enligt gjorda beräkningar torde förefinnas. Under det att Riksdagen ej ansett sig böra föreslå nagra åtgärder med afseende på den förra delen af pensionskostnaden, fann Riksdagen den senast angifna bristen vara af sådan natur, att någon tvekan ej torde förefinnas rörande olämpligheten af att den kastas på framtiden utan att densamma småningom borde afbetalas.

En sådan afbetalning kunde enligt Riksdagens mening äga rum på olika sätt, och äfven i detta afseende ansåg Riksdagen, att eu utredning lämpligen borde verkställas af Kungl. Maj:t och förslag i ämnet framläggas för Riksdagen. Dock var Riksdagen af den åsikten att början af bristens amortering ej längre kunde uppskjutas, då beräkningarna påtagligen visade, att i annat fall bristen med hvarje år hastigt ökades.

Enligt approximativa beräkningar, som Riksdagen låtit verkställa, hade befunnits, att för afamortering af den beräknade bristen lämpligen borde för år 1911 af trafikmedel såsom ytterligare bidrag till pensionskostnaderna afsättas ett belopp af 500,000 kronor. Riksdagen beslöt därför, att till den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänste-

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 20.

män vid statens järnvägar omförmälda fond skulle, utöfver hvad som enligt 20 § i lagen kunde komma att till bestridande af pensioneringskostnaden utgå af trafikmedel, för år 1911 af sådana medel öfverföras ett belopp af 500,000 kronor. Därjämte anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj: t måtte verkställa utredning, i hvad mån åtgärder lämpligen borde vidtagas för åvägabringande af jämnare fördelning af utgifterna dels för betäckande af den del af pensioneringskostnaden, för hvilken nyssnämnda fond enligt af Riksdagen angifna grunder borde anses svara, dels eventuellt för bestridande af ifrågavarande pensionering i öfrigt, samt till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill ifrågavarande utredning kunde föranleda.

Sedermera har Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 16 december 1910 anbefallt statskontoret att med biträde af högst två sakkunniga, dem statskontoret skulle äga tillkalla, verkställa den i Riksdagens skrifvelse afsedda utredning samt att därefter, sedan fullmäktige i riksgäldskontoret beredts tillfälle att yttra sig i ärendet, till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande och förslag i ämnet.

Jämväl 1911 års Riksdag har beslutat, att till omförmälda fond, utöfver hvad som enligt § 20 af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar kunde komma att till bestridande af pensioneringskostnaden utgå af trafikmedel, af sådana medel låta öfverföra 500,000 kronor.

På enahanda grund som i Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 31 maj 1910 omförmälts och i afvaktan på resultatet af den igångsatta utredningen rörande sättet för amortering af bristen ifråga in. m. anser järnvägsstyrelsen nu äfven för år 1913 böra, utöfver det belopp, som enligt pensionslagen skall utgå af trafikmedel, af samma medel afsättas ytterligare 500,000 kronor.

Därvid har järnvägsstyrelsen emellertid antagit, att ifrågavarande belopp till följd af ds nya grunder för riksstatens uppställning, som antagits af Kungl. Maj:t och 1911 års Riksdag, ej vidare böra upptagas bland statens järnvägars driftkostnader, utan i likhet med afsättningarna till arbetarförsäkringsfonden anses såsom utgift för kapitalökning.

Detta förslag torde enligt min mening hvila på en missuppfattning. Den omständigheten att ifrågavarande afsättning till järnvägspersonalens pensionering utgår med ett afrundadt belopp skiljer ej principiellt detta tillskott till pensionskostnaden från andra dylika. Genom att alla dessa tillskott ingå i eu fond, som redan nu kommer till användning för personalens pensionering, skilja de sig från afsättningarna till

Kunfjl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 20. 5

arbetarförsäkringsfonden, som tills vidare bär till hufvudändamål att samla kapital. Då jag således anser den nu föreslagna afsättningen till pensionsfonden böra inräknas bland driftkostnaderna, bör det beräknade öfverskottet af statens järnvägar för år 1913 nedsättas från 19,000,000 kronor till 18,500,000 kronor, hvarom finansdepartementet torde böra underrättas.

Då jag i öfrigt icke bär något mot järnvägsstyrelsens förslag att erinra, får jag hemställa, att Kung! Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

att till den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omförmälda fond må, utöfver hvad som enligt 20 § i samma lag med tillhörande öfvergångsbestämmelser kan komma att till bestridande af pensioneringskostnaden utgå af trafikmedel, för år 1913 af sådana medel öfverföras ett belopp af 500,000 kronor.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet: Gustaf Alve.

Bihang till Biksd. prof. 1912.

1 Sami. 1 Afl. 12 Haft.

•2