angående vissa anordningar i Sveriges geologiska undersöknings ny¬ byggnad

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

ff:o 220.

KungJ. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående vissa anordningar i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad; gifven Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1913 anvisa

dels för beredande af ökadt arbetsutrymme i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500 kronor;

och dels för beklädande med naturlig sten af vägg ärna i vissa salar i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kung]. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 172 höft. (Nr 220.)

2 Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 220.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd, Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

I underdånig skrifvelse den 16 mars 1912 har chefen för Sveriges geologiska undersökning hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till nu samlade Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af följande anslag för inredning m. m. i Sveriges geologiska undersöknings under byggnad varande nya lokaler vid Frescati:

1) för nyanskaffning och omändring af möbler och montrer 120,000 kronor att utgå med 60,000 kronor under hvart och ett af åren 1913

och 1914; . ,

2) för flyttning af samlingar och inventarier från de nuvarande

till de nya lokalerna 8,675 kronor, däraf för år 1913 1,000 kronor;

3) för tilläggsanordningar till den fasta inredningen 4,500 kronor, samt

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 220.

4) för utfyllande af den till 56,87Q kronor uppgående, till hälften genom enskild offervillighet täckta kostnaden för vissa lokalers beklädande med naturlig sten, 28,435 kronor.

Hvad först beträffar det under punkt 1) begärda anslaget af

120.000 kronor för nyanskaffning och omändring af möbler och montrer, torde böra erinras därom, att Kungl. Maj:t på underdånig föredragning af statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet af årets Riksdag äskat ett motsvarande anslag, stort 621,500 kronor, för möblering af de olika afdelningama i det nya naturhistoriska riksmuseum, till hvars byggnadskomplex Sveriges geologiska undersöknings nya lokal är ansluten. Beträffande detta sistnämnda anslag har statsutskottet i sitt den 27 mars 1912 afgifna betänkande, under hänvisning till den begärda summans i förhållande till ändamålet påfallande storlek endast anvisat

175.000 kronor af det för år 1913 begärda beloppet, 210,000 kronor, samt i öfrigt anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning angående kostnaderna för nämnda inredning samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag i ämnet, hvartill omständigheterna kunde anses föranleda.

Visserligen är det framlagda möbleringsförslaget för Sveriges geologiska undersöknings nya lokaler relativt väsentligen billigare än motsvarande förslag för riksmuseum, i det att möbleringskostnaden för sistnämnda institution uppgår till 37 kronor 64 öre per kvadratmeter, medan motsvarande siffra för Sveriges geologiska undersökning belöper sig till endast 29 kronor 70 öre. Då emellertid en förnyad utredning rörande möbleringskostnaden för riksmuseum torde vara att förvänta, synes det mig lämpligt, att äfven Sveriges geologiska undersöknings möbleringsfråga vid denna utredning vinner beaktande, detta jämväl med hänsyn till önskvärdheten af att likartade monter- och möbeltypcr komma till användning inom hela den för båda institutionerna gemensamma byggnadskomplexcn. Under sådana förhållanden finner jag för närvarande ej anledning att föreslå någon Kungl. Maj:ts åtgärd med anledning af första punkten i chefens för Sveriges geologiska undersökning förevarande skrifvelse.

Likaledes finner jag ej nödvändigt att nu begära anslag för flyttning af samlingar och inventarier till de nya lokalerna, hvilken flyttning beräknas komma att äga rum först under loppet af år 1914.

Hvad däremot beträffar de två sistnämnda punkterna i omordade skrifvelse, stå de i så intimt samband med det nu pågående byggnadsarbetet, att de åtgärder, som i detta hänseende kunna pröfvas erforderliga, ofördröjligen böra vidtagas.

4 Sveriges geologitka undersÖkning den 16 mars 1912.

Öfverintendentstimbetet den 26 mars 1912.

Departements-

chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

Beträffande den förra af dessa tvenne punkter, tilläggsanordningar till den fasta inredningen i och för beredande af större arbetsutrymme, bar chefen för Sveriges geologiska undersökning i sin förberörda skrifvelse anfört, att under arbetet med uppgörande af förslag till möblering af lokalerna hade det visat sig, att nybyggnaden med synnerligen små tilläggsanordningar i den fasta inredningen skulle kunna göras väsentligen mera ändamålsenlig för den omfattande personal, som komme att hafva sitt arbete i densamma. I byggnadsplanen förutsattes, att hvarje geolog skulle disponera endast ett arbetsrum och dessutom en arbetsplats i hufvudsamlingen för uppläggande och bearbetande af större stuffserier. Emellertid hade det nu vid arbetet med möbleringsförslaget befunnits, att lokalerna endast genom insättande af några nya mellanväggar samt några supplerande anordningar beträffande vatten och aflopp, värme och elektricitet skulle kunna i det hänseendet väsentligen förbättras, att hvarje geolog finge två arbetsrum, ett för skrifgöromål och ett för gröfre arbeten med stuffer och jordprofver. Huru lokalerna efter dessa förändringar skulle komma att te sig framginge af en den underdåniga skrifvelsen bilagd plan.

Chefen hade underställt detta förslag öfverintendentsämbetets pröfning och hade ämbetet efter hörande af vederbörande entreprenörer meddelat, att hela det ifrågavarande arbetet kunde utföras för en summa af 4,500 kronor.

Då byggnadsarbetet nu vore i full gång och vissa af de ifrågavarande anordningarna sålunda borde utföras under den närmaste tiden, behöfde det ifrågavarande anslaget i sin helhet disponeras under loppet af år 1913.

öfverintendentsämbetet har i infordradt utlåtande den 26 mars 1912 tillstyrkt chefens för Sveriges geologiska undersökning förslag i detta hänseende, men samtidigt meddelat, att de till 4,500 kronor beräknade kostnaderna för ifrågavarande anordningar icke kunde bestridas af de för geologiska undersökningens nybyggnad redan anvisade medel.

De till grund för det nu pågående byggnadsarbetet liggande ritningarna för Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad utarbetades väsentligen med ledning af de anvisningar, som lämnats af undersökningens förre chef, professor A. E. Törnebohm. Enligt professor Törnebohms förslag afsågs åt hvarje geolog ett arbetsrum, hvarförutom i den s. k. hufvudsamlingen nödiga utrymmen skulle beredas åt geologerna för bearbetning af större sviter af bergartstuffer och jordprofver. Genom

5 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

sistnämnda anordning skulle en viss sammanblandning af musei- och arbetsutrymmen ej kunna undvikas. Då det nu visat sig, att med tämligen ringa tilläggsanordningar åt hvarje geolog skulle kunna beredas tvenne arbetsrum, hvarigenom de för hufvudsamlingen afsedda salarna komme att tjäna endast sitt egentliga syfte, synas mig lokalerna genom dessa anordningar kunna på ett väsentligen ändamålsenligare sätt utnyttjas.

Rörande den fjärde punkten, vissa salars beklädande med naturlig sten, anför undersökningens chef, att en af de viktigaste praktiska uppgifterna för Sveriges geologiska undersöknings museum gifvetvis vore att lämna en fyllig och åskådlig framställning af den svenska stenindustrien, hvilken ju i vårt land ägde så enastående naturliga förutsättningar och borde kunna upparbetas till en vida större omfattning än den nuvarande. Ifrågavarande del af det geologiska museet borde för att fylla sin uppgift ordnas så, att den blefve en permanent stenindustriell utställning till ledning för in- och utländska arkitekter, affärsmän och industriidkare. Redan det nuvarande museet ägde visserligen en synnerligen vacker samling af huggna och polerade kuber och plattor, men det måste dock erkännas, att dessa smärre profver ej gåfve tillräckligt uttryck för de ifrågavarande bergarternas dekorativa förtjänster.

Redan vid utarbetande af byggnadsförslaget syntes det uppenbart, att det ur stenindustriell synpunkt vore synnerligen önskvärdt att i den fasta väggbehandlingen af byggnaden få använda sig af de mest representativa typerna af svenska graniter, grönstenar, marmorarter och kalkstenar. Emellertid kunde med hänsyn till nödvändigheten af byggnadsanslagets begränsande till det minsta möjliga icke ifrågasättas, att en sådan dekorativ anordning bekostades uteslutande med statsmedel. I samråd med byggnadens arkitekt samt en framstående stenindustriell fackman, ingenjör E. Hebbel, hade chefen nu uppgjort eu plan till dekorerande af trapprummen och den stora hallen med naturlig sten af olika typer och behandlad i olika representativa maner, hvarvid materialvalet gjorts särskildt med hänsyn till att utan rubbande af den dekorativa planen använda, så vidt möjligt, samtliga viktigare bergartstyper, som offererades af vår stenindustri. Detaljerna af denna plan framginge af den underdåniga skrifvelsen bilagda ritningar.

För att möjliggöra realiserandet af denna tanke på en utsmyckning af lokalerna i öfverensstämmelse med deras ändamål hade chefen hänvändt sig till landets mera betydande stenindustriella firmor med en vädjan, att de måtte, så långt deras intresse och förmåga sträckte sig,

Sveriges geologiska under• sökning den 16 mars 1912.

öfverintendentsämbetet den 26 mars 1912.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 220.

medverka till förslagets realiserande. Denna anhållan hade mötts med allmän sympati, om än det visat sig, att firmornas förmåga att kostnadsfritt medverka i de skilda fallen ställt sig väsentligen olika. Vissa stora firmor, särskildt inom granitbranschen, hvilka skulle leverera finhuggna arbeten eller hvilka ägde egna sliperier, hade ställt allt som begärts eller åtminstone betydande delar däraf kostnadsfritt till förfogande; andra firmor, som ej ägde sliperier, hade visserligen erbjudit sig att lämna råmaterialet till de önskade arbetena, men i ännu andra fall hade firmorna ej varit i stånd att sträcka sin medverkan längre än till att leverera de färdiga arbetena till själfkostnadspris.

Hela den ifrågavarande beklädnaden med naturlig sten skulle enligt ingenjör Hebbels utredning draga en kostnad af 56,870 kronor, men tack vare firmornas ofvan angifna medverkan blefve det nu möjligt att genomföra förslaget för endast hälften af ifrågavarande summa, alltså 28,435 kronor.

Det vore uppenbart, att det här framlagda förslaget af mycket stränga sparsamhetsifrare kunde betecknas såsom en dekorativ lyx. Chefen ansåge sig dock utan tvekan på förhand kunna tillbakavisa ett sådant påstående. I stället för de kala och torftiga kalkputsväggar, hvarpå byggnadsplanen bjöde, skulle man här få en sammanhängande följd af salar, hvilka ej endast i ädel och smakfull väggbehandling skulle blifva något af det bästa i sitt slag i vårt land, utan dessutom utgöra en verkligt imponerande framställning af de svenska bergarternas utmärkta dekorativa egenskaper. Då detta vackra resultat kunde nås med endast hälften af kostnaden för föremålens liandelsvärde, vågade chefen hoppas, att han i detta fall ej förgäfves vädjade till Kungl. Maj:ts nådiga intresse för förslaget.

Detta chefens för Sveriges geologiska undersökning förslag har öfverintendentsämbetet i förberörda utlåtande den 26 mars 1912 på det lifligaste tillstyrkt. Mot den beräknade kostnaden hade ämbetet icke funnit skäl till anmärkning, men liölle dock före, att, då arbetets utförande komme att — särskildt med hänsyn därtill, att stenens inmurande icke kunde ske samtidigt med byggnadens uppförande utan först senare — föranleda vissa ersättningsanspråk från byggnadsentreprenörens sida, ett belopp borde finnas tillgängligt för tillgodoseendet af dylikt berättigadt anspråk, hvilket belopp, ehuru det icke nu kunde exakt uppgifvas, likväl icke syntes komma att uppgå till mera än omkring 5 procent af hela beklädnadskostnaden eller i rundt tal 2,800 kronor.

l£utigl. Muj:is Nåd. Proposition N:o 220.

För beklädnadsarbetets verkställande borde sålunda beräknas en summa af högst 31,235 kronor.

Det föreliggande förslaget att i geologiska undersökningens nya Dtpurttmctdsmuseum åskådliggöra svenska graniters, marmorarters och kalkstenars eheten-

dekorativa egenskaper genom beklädande af väggarna i några museisalar med dessa stenarter i polerad eller finhuggen yta synes mig synnerligen tilltalande med hänsyn till stenindustriens intresse. Sveriges geologiska undersöknings nya museum bör för att väl fylla sin praktiska uppgift jämväl inrymma en permanent utställning af den svenska stenindustriens alster, där våra bergarters mångskiftande typer och deras företräden framför artificiella byggnadsmaterialier kunna studeras af inoch utländska arkitekter, byggnadstekniker och andra intresserade personer. Det är tydligt, att det geologiska museet väsentligen effektivare skulle kunna i detta hänseende gagna stenindustrien, om, förutom smärre profver af olika slag, de viktigare, för arkitektoniska och monumentala syften lämpliga bergarterna funnes representerade i större sammanhängande fält såsom väggbeklädnad i vissa museisalar.

Då emellertid den föreslagna anordningen bör erbjuda betydande intresse för de enskilda stenindustriella firmorna, skulle jag ej funnit lämpligt ifrågasätta att uteslutande med statsmedel utföra dessa väggbeklädnader af naturlig sten. Jag gillar sålunda chefens för Sveriges geologiska undersökning tillvägagångssätt att genom ett hänvändande till åtskilliga dylika firmor försäkra sig om deras medverkan i största möjliga omfattning. Såsom framgår af nämnda chefs skrifvelse har det härvid visat sig, att visserligen samtliga berörda firmor äro villiga att bidraga till den föreslagna utsmyckningen af Sveriges geologiska undersöknings lokaler, men att deras förmåga härutinnan är i angifna hänseenden begränsad. Under sådana förhållanden torde det få betraktas som ett tillfredsställande resultet, att af den beräknade kostnaden, 56,870 kronor, hälften kommer att täckas genom bidrag af de nämnda firmorna.

Till den hälft, 28,435 kronor, af ifrågavarande summa, som sålunda återstår att anskaffa och som jag anser, att staten för ändamålet bör tillskjuta, böra enligt öfverintendentsämbetets beräkning, hvilken jag anser fullt befogad, läggas ytterligare högst 2,800 kronor till täckande af merkostnaden för stenens inmurande på afsedd plats.

Enligt hvad chefen för finansdepartementet meddelat mig kan nu ifrågasatta anslag beviljas, utan att någon förändring i det för innevarande års Riksdag redan framlagda riksstatsförslagets inkomstsida därför behöfver äga rum.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22Ö.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1913 anvisa

dels för beredandet af ökadt arbetsutrymme i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500 kronor;

och dels för beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa salar i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Ernst Öberg.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTEYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.