angående ut¬ gifvande af en ny upplaga af handboken »Sveriges land och folk»

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 223.

1 Nr 223.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående utgifvande af en ny upplaga af handboken »Sveriges land och folk»; gifven Stockholms slott den 19 april 1912.

Undex- åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver nnansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen

att för utgifvande ånyo af handboken »Sveriges land och folk» i. en svensk och eu engelsk upplaga å extra stat under riksstatens sjunde hufvudtitel för år 1913 bevilja ett anslag å 20,000 kronor, med rätt för Kung]. Maj:t att redan under år 1912 af nämnda anslag disponera 10,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 175 käft. (Nr 223.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Riksdagen

1910.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms slott den 19 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Straff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhreNSVÄRD, Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström, friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd anförde efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena härefter.

I en vid 1910 års Riksdag inom Andra kammaren väckt motion (n-r 161) hemställde K. A. Tengdahl, att Riksdagen måtte besluta, att eu ny upplaga af handboken »Sveriges land och folk» skulle genom statistiska centralbyrån utgifvas samt att till kostnadernas bestridande för år 1911 anslå ett belopp af 20,000 kronor.

Med anledning af denna motion gjorde Riksdagen i sin skrifvelse den 9 juni 1910 angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel följande uttalande.

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

»Med hänsyn till att någon utredning rörande det väckta förslaget icke blifvit förebragt, har Riksdagen i frågans nuvarande skick icke anse! t sig kunna bifalla motionen, helst det ådragit sig Riksdagens uppmärksamhet, att, under det för utgifvandet af omförmälda handboks första upplaga anvisats ett statsanslag å 30,000 kronor, för andra upplagan beräknats, att ett till 40,000 kronor förhöjdt statsbidrag skulle erfordras.

Då emellertid Riksdagen, som velat vitsorda det förtjänstfulla sätt, hvarpå ifrågavarande arbete blifvit utfördt, och funnit att detsamma tillfredsställande fyllt en fosterländsk uppgift, följaktligen ansett önskvärdt, att en ny upplaga af arbetet varder utgifven, har Riksdagen trott sig böra påkalla Eders Kungl. Majrts medverkan till utredning i ämnet med anhållan tillika, att Eders Kungl. Maj:t därefter måtte för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill en sådan utredning må föranleda.

Riksdagen får alltså anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta anställa, utredning i fråga om utgifvande af eu ny upplaga af handboken 'Sveriges land och folk’ samt därefter till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill förhållandena må föranleda.»

Vid underdånig föredragning den 4 juli 1910 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse beslöt Kungl. Maj:t, att ett tryckt exemplar af densamma i hvad anginge denna punkt skulle öfverlämnas till finansdepartementet för vidare handläggning. Genom nådig remiss den 14 oktober 1910 anbefallde därefter Kungl. Magt statistiska centralbyrån att verkställa den af Riksdagen begärda utredning samt därmed äfvensom med det förslag, hvartill samma utredning måtte föranleda, inkomma till Kungl. Maj:t.

Till statistiska centralbyrån öfverlämnades sedermera jämväl en till dåvarande statsministern och tillförordnade chefen för utrikesdepartementet ingifven, den 26 december 1910 dagtecknad promemoria af första sekreteraren å nämnda departements pressafdelning Torvald Höjer. I denna promemoria framhölls, bland annat, att det för departementets verksamhet skulle vara af den allra största betydelse, att en ny upplaga af arbetet »Sveriges land och folk» snarast möjligt komme till stånd, att det från samma synpunkt vore synnerligen önskvärd!, att den nya upplagan icke begränsades enbart till arbetets ekonomiska partier utan omfattade arbetet i dess helhet, samt att, därest man öfverhufvud beslutade sig för utgifvande af en ny upplaga, en sådan syntes böra utgifvas ej blott på svenska utan äfven på franska och engelska, eventuellt äfven på tyska.

4 Statistiska

centralbyrån.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Efter att från aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner på begeäran hafva erhållit tvänne den 23 mars, respektive den 2,5 augusti 1911 dagtecknade kostnadsförslag beträffande tryckning af en ny upplaga af ofvannämnda handbok afgaf statistiska centralbyrån den 29 augusti nämnda år af Kungl. Maj:t begärd utredning och förslag. Efter en utförlig redogörelse för de med utgifvandet af handbokens första upplaga i samband stående förhållanden anför statistiska centralbyrån i sin skrifvelse i hufvudsak följande.

»Behofvet af en ny upplaga af ifrågavarande handbok torde vara allmänt kändt och vitsordas ej blott af motionären i förevarande fråga vid 1910 års Riksdag samt förste sekreteraren Höjer i hans ofvan omnämnda promemoria, utan äfven af statistiska kommittén i dess den 7 september 1910 angifna underdåniga betänkande (sid. 122). Äfven statistiska centralbyrån anser det i hög grad önskligt, att snarast möjligt en ny upplaga måtte utgifvas.

Onekligen vore det ur flera synpunkter fördelaktigt, att en blifvande ny upplaga kunde utgifvas liksom den förra på ej blott ett utan tre eller, såsom det ifrågasatts, till och med fyra språk. Emellertid visar Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söners ofvanberörda den 23 mars 1911 afgifna kostnadsförslag, att utgifterna härvid skulle komma att uppgå till synnerligen högt belopp. Ensamt kostnaden för tryckning, häftning och klichéer skulle nämligen komma att uppgå till i rundt tal

72,000 kronor för upplagor på tre och 95,000 kronor för upplagor på fyra språk. Härtill komma så redaktions-, författare- och öfversättningskostnader, som, enligt hvad nedan skall visas, äfvenledes komma att uppgå till afsevärda belopp. Om också af kostnaden omkring 13,000 kronor torde kunna betäckas genom försäljningsmedel, torde likväl de återstående utgifterna i allt fall blifva så betydliga, att det måste anses nödvändigt att åstadkomma besparing häri. Att tryckningskostnaderna komma att uppgå till så betydligt högre belopp än för den förra upplagan, finner sin förklaring i den väseutliga stegring arbetspriserna undergått under tiden.

Den besparing i tryckningskostnaderna, som med minsta olägenhet kan ske, torde vara att minska antalet utländska upplagor till endast eu. Fråga blir då, hvilket språk som bör väljas för denna upplaga. För tyskan tala våra lifliga förbindelser med Tyskland och lättheten att för billigt pris få öfversättningsarbetet uttördt, men å andra sidan torde en på tyska tryckt handbok mindre väl lämpa sig för spridning i den fransk- och engelsktalande delen af världen. Franskan äger företrädet att såsom diplomatiens och äfven den internationella statistikens offici-

5 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

ella språk vara så att säga neutral, men torde å andra sidan vara mindre använd inom affärsvärlden, än hvad fallet är med tyskan och framför allt engelskan. Därjämte torde öfversättning till franska ställa sig dyrare än till tyska eller engelska. För engelska slutligen talar, att detta språk är mera spridt än något annat och särskildt allmänt användes af affärsvärlden i de länder, som utgöra de förnämsta afsättningsområdena för vår industri. Af detta skäl synes lämpligast, att handbokens utländska upplaga affattas på engelska.

Tryckningskostnaden för eu svensk och en engelsk upplaga af handboken, bådadera i 3,000 exemplar, kan beräknas uppgå till omkring 49,000 kronor, hvarifrån afgår inkomst genom försäljning, sannolikt omkring

12.000 kronor, hvadan nettokostnaden skulle komma att uppgå till omkring 37,000 kronor. Statistiska centralbyrån har härvid utgått ifrån att den engelska upplagan utgifves i samma antal exemplar som förra gången, eller 3,000, hvaraf 100 exemplar afses till försäljning. För den svenska upplagan torde däremot antalet exemplar böra höjas något, lämpligen till 3,000 för att möjliggöra en mera omfattande gratisutdelning (till folkhögskolor, läroverksbibliotek och möjligen större sockenbibliotek m. m.) än som kunde ske af den förra upplagan. Af det nämnda antalet, 3,000 exemplar, skulle 2,000 vara afsedda till Afsäljning och

1.000 till gratisutdelning. Försäljningspriset för häftadt exemplar har beräknats till 10 kronor för den svenska och 15 kronor för den engelska upplagan, eller samma belopp som förut.

En 3’tterligare ganska betydlig besparing skulle gifvetvis kunna vinnas genom uteslutande af illustrationerna — kartor och diagram äro dock oundgängliga — så mycket mera som de till föregående upplaga af handboken anskaffade klichéerna numera äro till stor del förslitna och måste ersättas af nya. Enligt hvad aktiebolaget P. A. Norstedt & Söners förut berörda kostnadsförslag af den 25 augusti 1911 utvisar, skulle i sådant fall tryckningskostnaderna reduceras med närmare 12,000 kronor. Om också denna besparing är mycket afsevärd, anser dock statistiska centralbyrån, att handboken skulle förlora allt för mycket i allmänt intresse genom illustrationernas uteslutande, för att en sådan åtgärd skulle kunna tillstyrkas.

Ej heller ifråga om texten torde någon inskränkning böra vidtagas. Tvärtom äro flera afdelningar däraf i behof af större eller mindre utvidgningar. Då emellertid vissa andra afdelningar synas utan olägenhet kunna förkortas, torde handbokens omfång icke behöfva öfverskrida den förra engelska upplagans, eller omkring 73 tryckark.

Statistiska centralbyrån öfvergår nu till frågan om redaktionens

6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 223.

anordnande. Handbokens förra upplaga skulle enligt nådiga brefvet den 17 juni 1898 utarbetas och offentliggöras under ledning af statistiska centralbyrån, som iigde att utse en redaktör, »som på eget ansvar skulle ombesörja arbetets utförande». Den ordning, som sålunda träffats, visade sig i verkligheten mindre lämplig, än man haft anledning antaga. Redaktörens själfständiga ställning gjorde det för statistiska centralbyrån omöjligt att utöfva kontroll öfver, att arbetet begränsades till det fastställda omfånget och utfördes inom bestämd tid, samt att det beviljade anslaget icke öfverskreds. Det oaktadt måste gifvetvis ansvaret för hvad som brast i dessa afseenden drabba ämbetsverket, som af Kungl. Maj:t anbefallts utöfva ledningen af arbetet och sålunda var Kungl. Maj:t. härför ansvarigt. Statistiska centralbyrån måste därför uttala mycket stora betänkligheter mot att redaktionen anordnas på samma sätt som förra gången. Antingen synes handbokens redaktion böra af Kungl. Maj:t direkt anförtros åt en eller flera personer, som själfva finge ansvara för arbetets utförande enligt de bestämmelser, som kunna komma att meddelas. Eller ock kan utgifvandet öfverlämnas åt statistiska centralbyrån att af ämbetsverket själft ombesörjas. För att sistnämnda anordning skall kunna genomföras utan att i allt för hög grad inverka hindrande i fråga om centralbyråns ordinarie arbete, erfordras emellertid, dels att centralbyrån tillätes att under den tid redaktionsarbetet är mest kräfvande uppdraga åt två eller tre af sina tjänstemän att, utom den ordinarie tjänstgöringstiden, mot särskild ersättning, lämpligen högst 150 kronor i månaden för en hvar, närmast handhafva redaktionsbestyren, dels att ämbetsverket medgifves rätt att anlita statens verk och vetenskapliga anstalter om det bistånd, som visar sig behöfligt beträffande revidering af artiklar i handbokens förra upplaga samt granskning af manuskript eller korrektur till för den nya upplagan författade artiklar. Några betänkligheter mot att sistnämnda medgifvande lämnas statistiska centralbyrån synas icke höra möta, då det arbete, som härigenom skulle komma att läggas på hvarje särskildt verk eller anstalt, måste betraktas såsom ganska ringa.

Af dessa två utvägar att anordna utgifvandet anser sig centralbyrån böra förorda den senare, utgifvandets anförtroende åt statistiska centralbyrån, då härigenom redaktionskostnaderna reduceras till de minsta möjliga och därjämte garantier vinnas för arbetets opartiskhet, en viktig sak ifråga om en handbok, som äger en i viss mån officiell karaktär. Genom det föreslagna samarbetet med andra verk och vetenskapliga anstalter tillföres redaktionen nödig sakkunskap på de skilda områden, som handboken berör.

7 Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 223.

Därest nu föreslagna anordning godkännes, komma redaktionskostnaderna att inskränka sig till dels ofvannämnda ersättning till de statistiska centralbj^råns tjänstemän, som närmast handhafva redaktionsarbetet, hvarför torde erfordras omkring 4,000 kronor, dels utgifter för räkne- och korrekturbiträden. För den förra upplagan af handboken uppgingo sistnämnda kostnader till nära 6,000 kronor, hvaraf dock eu ej ringa del kommer på utförandet af en mängd kostsamma beräkningar, som kunna användas äfven för en kommande upplaga, endast de kompletteras till närvarande tid. I betraktande häraf torde ifrågavarande utgifter icke behöfva beräknas till högre belopp än 3,000 kronor och redaktionskostnaderna i sin helhet till 7,000 kronor.

Författarhonorar utgingo för den förra upplagan med något öfver 5,200 kronor, hvarvid författarne i allmänhet erhöllo 112 kronor för ark, dock med undantag för redaktörens egna bidrag, som honorerades med halfva beloppet. På grund af de stora förändringar, som på de flesta områden förekommit sedan nämnda upplagas utgifvande, måste för en ny upplaga så godt som alla artiklar i handboken underkastas en mer eller mindre genomgripande omarbetning och åtskilliga helt nyskrifvas. Under sådana omständigheter bjuder försiktigheten att för författarhonorar beräkna en icke allt för liten summa, förslagsvis 3,600 kronor, motsvarande i medeltal omkring 60 kronor för hvarje tryckark text. Att författarhonorar böra utgå jämväl till de centralbyråns ämbetsoch tjänstemän, som kunna komma att författa artiklar i handboken, torde få anses själfklart.

Öfversättningsarfvoden utgingo för handbokens förra engelska upplaga med öfver 6,600 kronor. Detta höga belopp berodde dock till stor del på särskilda omständigheter, som icke behöfva förekomma vid en ny upplagas utgifvande — den franska upplagan kostade i öfversättningsarfvode icke fullt 4,000 kronor. Då nu en ej ringa del af det för den förra upplagan utförda öfversättningsarbetet gifvetvis kan komma till användning för en ny engelsk upplaga af handboken, torde öfversättDingskostnaderna kunna begränsas till omkring 3,000 kronor.

För anskaffande af fotografier för illustrationer samt ritande af kartor och diagram synes ett belopp af omkring 1,000 kronor erfordras och för diverse utgifter 400 kronor, beloppen beräknade med ledning af motsvarande utgifter för föregående upplaga.

Kostnaderna för utgifvande af nya upplagor af handboken på svenska och engelska språken skulle sålunda enligt statistiska centralbyråns beräkning ställa sig på följande sätt:

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Kommers-

kollegium.

Summa kronor 52,000

Af detta belopp, 52,000 kronor, torde 15,000 kronor böra anvisas på 1913 års riksstat, med rättighet att dåra!’ redan under år 1912 använda intill 5,000 kronor, samt återstående 37,000 kronor, motsvarande tryckningskostnaden, på riksstaten för år 1914. Härigenom skulle möjliggöras, att arbetet kunde påbörjas redan på sommaren år 1912, hvarefter båda upplagorna skulle utkomma i början af år 1914 eller möjligen redan i slutet af år 1913.»

Med stöd af den utredning, som sålunda förebragts, hemställer statistiska centralbyrån det Kungl. Maj:t täcktes

dels föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja ett belopp af femtiotvåtusen kronor för utgifvande af nya upplagor på svenska och engelska språken af handboken »Sveriges land och folk», af hvilket belopp femtontusen kronor skulle anslås på riksstaten för år 1913, med rättighet att däraf under år 1912 använda intill femtusen kronor, samt återstående trettiosjutusen kronor på riksstaten för år 1914;

dels uppdraga åt statistiska centralbyrån att ombesörja utgifningen af ifrågavarande handbok;

dels medgifva statistiska centralbyrån att under den tid redaktionsarbetet är mest kräfvande uppdraga åt två eller tre af sina tjänstemän att, utom den ordinarie tjänstgöringstiden, mot särskild ersättning af högst etthundrafemtio kronor i månaden för en hvar, närmast handhafva redaktionsarbetet;

dels ock bemyndiga statistiska centralbyrån att anlita statens verk och vetenskapliga anstalter om det bistånd, som kan visa sig behöflig! beträffande revidering af artiklar i handbokens förra upplaga samt granskning af manuskript eller korrektur till för den nya upplagan författade artiklar.

Det af statistiska centralbyrån sålunda afgifna utlåtandet remitterades den 4 sistlidne september till kommerskollegium för afgifvande af underdånigt utlåtande. I sitt den 13 oktober 1911 å remissen afgifna svar tillstyrker kollegium i anslutning till hvad statistiska central-

9 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 223.

byrån hemställt, att en ny handbok öfver Sverige på grundval af det år 1901 titkomna arbetet »Sveriges land och folk» måtte inom den närmaste tiden utarbetas och utgifvas samt ombesörjande däraf öfverlämnas åt statistiska centralbyrån.

I sitt utlåtande framhåller kommerskollegium för öfrigt bland annat önskvärdheten af att den ifrågasatta handboken måtte utgifvas ej blott i en engelsk utan äfven, i betraktande af de utvecklade kulturella och ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Tyskland och med hänsyn till våra handelsförbindelser med Östeuropa, i en tysk upplaga.

I en den 8 december 1911 dagtecknad skrift har handelshögskolans lärarråd framhållit den stora betydelse utgifvandet af en ny upplaga af den ifrågavarande handboken skulle äga för handelshögskolans uppgifter äfvensom de önskemål beträffande denna nya upplaga, hvartill dessa uppgifter — enligt lärarrådets mening — föranleda.

I förstnämnda afseende anför lärarrådet i hufvudsak följande:

»Hvad som skall sätta den svenska handelshögskolan i stånd att motsvara det svenska näringslifvets kraf bättre än å ena sidan andra svenska högskolor, å den andra utländska handelshögskolor, är dess möjlighet att göra de studerande fullt förtrogna med Sveriges faletiska närings förhållanden. På detta mål har också handelshögskolan i Stockholm från början inriktat sina sträfvanden, och detta mål förklarar i stort sedt den särskilda ordning studierna vid densamma följt.

För ett dylikt ändamål är ett arbete sådant som »Sveriges land och folk» af afgörande betydelse, och det har därför äfven från början kommit till användning såsom ett af de grundläggande verken för studierna särskildt i nationalekonomi vid högskolan.

Redan då handelshögskolan år 1909 började sin verksamhet, var emellertid det ifrågavarande arbetet i rätt hög grad föråldradt, enär den svenska upplagan utkommit redan 1901 och den engelska 1904 (utan att likformigt ha kunnat föras upp till detta årtal); och efter dessa år hade ju hela uppgångsperioden, krisen och den därpå följande depressionsperioden fått utöfva sina djupgående verkningar på vårt lands ekonomi. Med nutidens febrila ekonomiska utveckling har arbetets användbarhet i sa hög grad förminskats under de sedermera förflutna två åren, att den tidpunkt är nära förestående, då man öfverhufvud taget icke med gagn kan sätta detsamma i de studerandes händer såsom källa för kännedom om det nuvarande Sveriges näringsliv Hvilka olägenheter ett sådant läge skulle medföra för högskolans verksamhet, framgår af det redan sagda-

Bihang till. Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 175 käft. (Nr 223.)

Handelshögskolans t Stockholm lärarråd.

10 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Lärarrådet vill äfven i korthet fästa uppmärksamheten på betydelsen af en ny upplaga för vissa andra ändamål, hvilka mer eller mindre sammanhänga med handelshögskolans verksamhet.

Bland dessa ändamål är befordrandet af våra utländska handelsförbindelser så uppenbart och så allmänt erkändt, att det blott torde behöfva påpekas. Härvid märkes emellertid ej blott arbetets betydelse såsom ett verk att sätta i händerna på officiella eller privata representanter för främmande länder, utan kanske ej mycket mindre den möjlighet det bereder att skaffa vår egen kommersiella representation, ej minst i den mån denna består af utländska män, en bekväm tillgång till fullständiga och tillförlitliga upplysningar om vårt näringslif.

Handelshögskolan, såsom främst en ekonomisk högskola, har vidare särskild anledning att framhålla handbokens betydelse för utbredning åt ekonomisk kännedom om vårt land hos vårt eget folk. Det för hvarje dag allt starkare krafvet på större utrymme för de ekonomiska frågorna inom olika bildningsanstalter gör en ny upplaga af boken oumbärlig, om man icke vill beröfva denna ekonomiska bildning ett åt dess viktigaste konkreta underlag. I det nu föreliggande förslaget till statsvetenskaplig examen har i studieplanen för nationalekonomi lagts särskild vikt vid studier i Sveriges ekonomi, byggda just på »Sveriges land och folk». 1 sitt utlåtande öfver handelsundervisningskommitténs förslag till undervisningsplan för handelsgymnasierna har handelshögskolan framhållit liknande synpunkter. I den nu i folkundervisningskommittén utarbetade planen för folkskolesemin ari erna lär åsyftas att bereda plats för ekonomiska studier, hvilka då likaledes ej kunna anknyta till vårt eget lands ekonomi utan tillgång, särskild! för lärarnes vidkommande, till ett sådant arbete som den nu ifrågavarande Landboken. Vidare, om man skall kunna ge tillräcklig konkretion åt föreläsningar i ekonomiska ämnen inom den populärvetenskapliga föreläsningsrörelsen — ett ständigt upprepadt och synnerligen viktigt önskemål — blir det oundgängligt att bereda tillgång till en sådan grufva af vetande om Sveriges ekonomi som den ifrågavarande boken i en ny upplaga bör blifva. Att till sist framhålla dess betydelse för den störa allmänhetens kännedom om vårt land är väl knappast ens nödvändigt.

De intressen, som här skulle tillgodoses, äro alltså af den största betydelse, och dock bar lärarrådet härvid alls icke ansett sig behöfva ingå på den uppgift de icke ekonomiska delarna åt det störa verket måste anses äga.»

Sedan lärarrådet därefter mera detaljerad! utvecklat de synpunkter, som enligt dess förmenande böra vara bestämmande för den omarbet-

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

ning i afseende på stoffurval och anordning den ifrågavarande handboken vid den nya upplagans utgifvande måste undergå, behandlar lärarrådet frågan om, huru själfva redaktionsarbetet mest ändamålsenligt borde organiseras, och yttrar i sådant afseende följande:

»Under alla förhållanden, men särskildt under förutsättning att det stora verket i någon mån omarbetas antingen på här antydda eller på annat sätt, är det tydligen en sak af vikt att finna en form för redaktionsarbetet, som motsvarar hvad man med arbetet vill vinna. Att öfverlämna uppgiften åt ett ämbetsverk synes ej gärna böra ifrågasättas, enär våra ämbetsverks personal, hur framstående den än må vara, säkerligen är alltför fåtalig för att utan ett betänkligt åsidosättande af sitt regelbundna arbete kunna medhinna en så kräfvande uppgift; och det synes vara uppenbart, att man i hvarje fall icke på detta sätt kan uppnå den snabbhet i bearbetningen, som i så hög grad är behöflig för att hindra verket att föråldras innan det ännu blifvit färdigt.

Kedan af detta skäl synes det vara önskvärdt att eu särskild person nu liksom i afseende på första upplagan förordnas till'red aktör, och därvid gifvetvis helst eu person, som kan ägna sig åt arbetet helt eller till större delen. En sådan, i detta fall fullt fristående, redaktör skulle också ha lättare att förskaffa sig upplysningar från de många olika håll som erfordras och som till stor del ligga utanför ett enstaka ämbetsverks kompetensområde. Däremot vore det utan tvifvel af stor nytta för en sådan redaktör att ha till sitt stöd några få erfarna personer, som kunde gifva råd angående ämnets behandling och val af medarbetare samt äfven själfva till stor del göra tjänst såsom det senare. Kunde man tänka sig att såsom redaktör förvärfva en person med vidsträckt allmän bildning, hvilken samtidigt behärskade något större i arbetet representei'adt specialområde, skulle det då utan tvifvel vara lämpligt att vid hans sida ställa såsom rådgifvare ett par personer representerande några af de öfriga viktigaste specialområdena. Särskildt vill lärarrådet härvid fästa uppmärksamheten på önskvärdheten af att för detta ändamål söka vinna någon framstående praktisk affärsman, helst utrustad äfven med högre teknisk eller ekonomisk bildning. Det är gifvet, att de olika ämbetsverken i stor utsträckning skulle komma att lämna material och deras tjänstemän äfven tagas i anspråk såsom personliga medarbetare, så långt deras tid tilläte det.»

Beträffande antalet upplagor liksom äfven beträffande de ekonomiska konsekvenserna af de förslag, som i ofvan angifna afseende af lärarrådet framställts, göres följande uttalande:

»1 afseende på antalet editioner af denna nya upplaga följer det

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

redan af hvad som förut sagts angående arbetets betydelse för våra utländska handelsförbindelser, att en publicering ej blott på svenska utan äfven på utländska språk är nödig, och i betraktande af en del viktiga syftemål för arbetet, hvilka det ej tillkommer lärarrådet att beröra, torde detta också anses som på förhand gifvet. Enda frågan synes alltså gälla, huru många och hvilka utländska upplagor som böra anses nödiga.

I likhet med kommerskollegium anser lärarrådet, att ej blott en engelsk upplaga — hvarom enighet torde råda — utan älven en tysk är synnerligen önskvärd, af hänsyn till våra handelsförbindelser ej blott med Tyskland utan äfven med Ryssland. Från de synpunkter lärarrådet har att taga i betraktande, är däremot en fransk upplaga icke lika nödvändig.

Det är obestridligt, att de förändringar i arbetets ursprungliga plan, som lärarrådet här antydt, komma att i större eller mindre grad fördyra den nya upplagan, jämfördt med de af statistiska centralbyrån gjorda beräkningarna. Detta gäller antagligen minst den vidsträcktare omarbetningen, därnäst den förändrade formen för redaktionsarbetet och mest publiceringen af tre editioner i stället för två.

Det vill dock synas, som om genom alla dessa åtgöranden skulle nås ett resultat, som vore så mycket bättre, att det väl kunde vara värdt den ökade kostnaden; ty man synes ha rätt att betrakta det såsom en god användning af statsmedel, att bringa ett verk af den betydelse som det ifrågavarande i fullt tillfredsställande skick. 1 afseende på frågan om redaktionsarbetets ordnande skulle dessutom de lägre kostnaderna genom arbetets förläggande till ett ämbetsverk antagligen få köpas genom undanskjutande af detta verks ordinarie arbete och sålunda ställa sig dyrbarare än vid första påseendet kunde förefalla. Erfarenheterna från den första upplagan, som från början placerats på alldeles för trång ekonomisk bas, torde också visa, att alltför stor sparsamhet vid arbetets planläggning kan vara ägnad att ej blott förrycka dess naturliga gång, utan därmed också — framför allt genom det dröjsmål, som då ej kan undvikas — i längden föranleda större kostnader och ej mindre än eljest hade varit behöfligt.

Det vill slutligen förefalla som om en del af de antydda större utgifterna skulle kunna motvägas af besparingar. Samtidigt med att man måste fasthålla vid behofvet af illustrationer till verket, vill det nämligen synas som om en ganska betydlig del af de i första upplagan förekommande illustrationerna skulle kunna undvaras. Och därjämte kunde äfven en synnerligen afsevärd besparing uppnås genom ett annat reproduktionssätt för verkets kartor och diagram, särskilt genom att minska användningen af färger i eu stor del af dessa reproduktioner.

13 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Lärarrådet är dock icke i stånd att nu lämna någon uppgift på de förändringar i den ursprungliga kalkylen, som skulle blifva en följd af dess hemställande; men gifvetvis måste denna beräkning underkastas revision, om hänsyn skall tagas till lärarrådets förslag. I hvarje fall torde det vara nödvändigt att icke beräkna kostnaderna för lågt.»

På grund af hvad som anförts hemställer lärarrådet att Kungl. Maj:t ville inför 1912 års Riksdag framlägga proposition om anslag för utgifvande af en ny upplaga af handboken »Sveriges land och folk», vid hvars utarbetande de af lärarrådet uttalade önskemålen måtte vinna beaktande,

att arbetet måtte uppdragas åt en särskild redaktion, att arbetet måtte utgifvas i två band, som skulle kunna försäljas hvart för sig, samt

att utgifningen måtte äga rum i tre editioner, en svensk, en engelsk och en tysk.

I en den 10 februari 1912 dagtecknad skrift har vidare styrelsen styrelsen för för Baltiska utställningen i Malmö 1914 med instämmande i de af handelshögskolans lärarråd angifna synpunkter och under betonande af Malmö. önskvärdheten af att handboken i sin svenska och tyska upplaga måtte föreligga färdig till tidpunkten för nämnda utställnings öppnande, bland annat, hemställt det Kungl. Maj:t behagade vidtaga åtgärd därhän,

att den nya upplaga af handboken »Sveriges land och folk», för hvars utgifvande Kungl. Maj:t af Riksdagen äskar anslag, må utkomma jämväl i tysk edition; samt

att arbetet å handbokens svenska och tyska editioner bedrifves så, att de blifva färdiga, om möjligt, redan i slutet af år 1913.

Handelsrädet, hvars mening jag jämväl inhämtat i denna fråga, Handeisrådet. har förklarat sig understödja förslaget om utgifvande af eu ny upplaga af ifrågavarande arbete. Beträffande redaktionsarbetets organisation uttalade handeisrådet såsom sin enhälliga uppfattning, att den nya upplagans utgifvande borde, i likhet med hvad fallet varit med den tidigare, öfverlämnas åt en redaktör. Med hänsyn till frågan om de språk, utom svenska, å hvilka den nya upplagan borde utgifvas, förekommo delade meningar, i det att trenne ledamöter uttalade sig för ett utgifvande på i främsta rummet engelska och tyska, en ledamot framhöll önskvärdheten af att om möjligt få till stånd en rysk, samt en ledamot framhöll, att under förutsättning att arbetet uppdelades på tvenne delar, eu ekonomisk och en mera allmänt kulturell, den förra, som borde utges i

14 Departementschefen.

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 223.

nja upplagor med kortare mellanrum — förslagsvis hvart eller hvartannat år —, lämpligen borde öfversättas till ett flertal språk, däribland äfven ryska, spanska och eventuellt portugisiska. Inom handelsrådet uttalades äfven i öfrigt vissa önskemål i fråga om den nya upplagan, till b vilka jag, i händelse Riksdagen skulle bevilja medel till densammas utgifvande, framdeles torde få återkomma.

I likhet med samtliga myndigheter och enskilda korporationer, som yttrat sig i saken, finner äfven jag i hög grad önskvärdt, att en nv upplaga af den ifrågavarande handboken med det snaraste måtte komma till stånd.

Någon meningsskiljaktighet synes ej heller kunna råda därom, att arbetet i sin nya gestalt icke blott bör utgifvas i en svensk upplaga utan äfven genom öfversättning till främmande språk göras tillgängligt för utländsk publik. Af ekonomiska grunder bär statistiska centralbyrån ansett sig böra förorda,' att antalet utländska upplagor måtte inskränkas till allenast en, och på anförda skäl hemställt, att densamma måtte utgifvas på engelska. Mot lämpligheten af arbetets utgifvande i en engelsk upplaga hafva icke från någon sida invändningar framställts, och jag tvekar icke att på det lifligaste förorda, att eu dylik måtte komma till stånd. Ett skäl härför utöfver dem, som redan anförts, finner jag äfven däri, att arbetets utgifvande på engelska torde kunna bidraga att stärka samhörighetskänslan med moderlandet hos den i Förenta staterna bosatta talrika befolkning af svenskt ursprung, som numera endast behärskar det engelska språket. I och för sig vore det naturligtvis önskvärdt att ett arbete sådant som det föreliggande kunde göras tillgängligt äfven på franska och tyska språken, liksom äfven den inom handelsrådet framkastade tanken på att — af praktiska och ekonomiska skäl dock i förkortad form — utgifva detsamma på ryska, spanska, eventuellt äfven portugisiska språken synes mig värd allt beaktande. De kostnader, som äro förenade med utgifvandet af flera upplagor på utländskt språk, äro emellertid så betydande, att de till stöd för de olika förslagen förebragta skäl icke kunnat öfvervinna mina betänkligheter, helst ett förslag i sådan riktning måste medföra en ej obetydlig höjning af det anslag, som med ledning af statistiska centralbyråns utredning i statsverkspropositionen beräknats å 1913 års riksstat. Jag anser mig därför böra åtminstone för närvarande inskränka mig till att i anslutning till statistiska centralbyråns mening föreslå utgifvandet af allenast eu utländsk upplaga, nämligen på engelska språket.

Beträffande därnäst frågan om redaktionens ordnande har statistiska

15 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

centralbyrån föreslagit, att arbetets utgifvande måtte öfverlämnas åt nämnda ämbetsverk. Härigenom skulle, enligt centralbyråns förmenande, dels kostnaderna nedbringas till det minsta möjliga dels ock säkerhet vinnas för arbetets opartiskhet, hvilket vore en betydelsefull sak i fråga om eu handbok, som skulle komma att äga en i viss mån officiell karaktär. Gentemot den af centralbyrån företrädda uppfattning gör handelshögskolans lärarråd gällande, att utgifningsarbetet icke borde öfverlämnas åt ett ämbetsverk, enär ämbetsverkens personal, huru framstående den än vore, måste anses alltför fåtalig för att utan ett betänkligt eftersättande af sitt eget regelbundna arbete medhinna eu så kräfvande uppgift, och i hvarje fall på denna väg ej kunde uppnås den snabbhet i bearbetningen, som i så hög grad vore behöflig för att hindra verket att föråldras, innan det förelåge färdigt. 1 stället förordar lärarrådet utgifningsarbetets öfverlämnande till en särskild person i egenskap af redaktör och helst till en person, som kunde åt detsamma ägna hela eller åtminstone större delen af sin tid. En sådan fullt fristående redaktör skulle också, enligt lärarrådets mening, ha lättare att förskaffa sig upplysningar från de många olika håll, som kunde erfordras och som till stor del läge utanför ett enstaka ämbetsverks kompetensområde.

De invändningar, som af Handelhögskolans lärarråd riktats emot statistiska centralbyråns förslag beträffande redaktionsarbetets ordnande, synas mig knappast kunna jäfvas. Att centralbyrån själf icke varit alldeles främmande för farhågor, att ett uppdrag sådant som det här ifrågasatta skulle kunna inverka störande på det ämbetsverket påhvilande ordinarie arbetet, synes mig framgå af en förut anförd passus ur dess utlåtande. Jag anser mig i detta sammanhang dessutom böra erinra därom, att genom det förslag till provisorisk omorganisation af statistiska centralbyrån, som af den nu samlade riksdagen i hufvudsak antagits, ämbetsverket fått flera nya och omfattande uppgifter sig anförtrodda, samt att don ökning af personalen, som i sammanhang därmed af Kungl. Maj:t äskats, uttryckligen angifvits såsom beräknad från synpunkten af hvad som under år 1913 oundgängligen erfordrades för göromålens behöriga skötande. Under sådana förhållanden synes mig den besparing, som genom statistiska centralbyråns erbjudande att öfvertaga redaktionen af handbokens nya upplaga åsyftats, lätteligen kunna blifva ganska dyrköpt genom den rubbning i ämbetsverkets ordinarie arbeten, som därigenom kan komma att förorsakas. Hvad åter beträffar nödvändigheten af garantier för det ifrågavarande arbetets opartiskhet, lära dylika väl utan svårighet kunna vinnas äfven på den af handelshögskolans lärarråd anvisade väg. Härtill kommer äfven, att enligt min uppfattning endast

16 Kungl. Maj:ts Nid. Proposition Nr 223.

utgifningsarbetets öfverlämnande till en särskild person i egenskap af redaktör kan tillförsäkra arbetet den enhetlighet i synpunkter och form, som synes önskvärd. Pa grund af de skäl som anförts anser jag mig därför böra förorda, att med frångående af hvad statistiska centralbyrån i ämnet föreslagit den nya upplagans utgifvande måtte anförtros åt eu särskild af Kungl. Maj: t utsedd person i egenskap af redaktör. Intet hinder synes mig möta, att åt den sålunda utsedda redaktören medgifves den för statistiska centralbyrån ifrågasatta rätt att anlita statens verk och vetenskapliga anstalter om det bistånd, som visar sig behöfligt, beträffande revidering af artiklar i handbokens första upplaga samt granskning af manuskript eller korrektur till för den nya upplagan författade artiklar.

Att sjkifva planen för arbetets utgifvande, när den en gång föreligger i sina detaljer utarbetad, bör af Kungl. Maj:t fastställas, faller af &sig själf. De önskemål rörande arbetets närmare anordnande, som inom handelsrådet och af Handelshögskolans lärarråd framställts, höra därvid gifvetvis blifva föremål för behörigt beaktande. Utgifningsarbetet bör på sätt statistiska centralbyrån föreslagit taga sin början snarast möjligt under innevarande år, och torde båda upplagorna kunna väntas föreligga färdiga senast i början af år 1914. _

Återstår nu endast att behandla frågans ekonomiska sida. Den afvikelse från det af statistiska centralbyrån uppgjorda förslag i fråga om sjkifva redaktionsarbetets anordning, jag i det föregående motiverat, kommer att på vissa punkter medföra i någon mån högre utgifter än de af centralbyrån beräknade. Så afsevärda synas mig emellertid de genom ändringarna vunna fördelar, att den därigenom vållade kostnadsökningen måste anses synnerligen väl motiverad.

För redaktionskostnader beräknar statistiska . centralbyrån 7,000 kronor, af hvilka 4,000 kronor utgöra ersättning till de ämbetsverkets tjänstemän, som närmast skulle handhafva redaktionsarbetet, och 3,000 kronor till räkne- och korrekturbiträden. Med hänsyn till sistnämnda belopp torde inga invändningar vara att göra. I stället för det förstnämnda åter bör träda arfvode till redaktören, hvilket lämpligen torde böra sättas till omkring 500 kronor i månaden, alltså, om den nya upplagans utgilningstid beräknas pa sätt ofvan angifvits, omkring 10,000 kronor. Möjligen kommer det att visa sig önskvärdt jag hänvisar till hvad Handelshögskolans lärarråd i sådant afseende. yttrat — att den blifvande redaktören sättes i tillfälle att hos specialister på olika områden inhämta råd eller upplysningar beträffande såväl skälfva planläggningen af arbetet soin ock beträffande val af medarbetare m. m.,

17 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

och synes med hänsyn härtill lämpligt, att medel finnas tillgängliga för bestridande af därigenom uppstående kostnader. Det belopp, som härtill skulle behöfvas, torde kunna beräknas till omkring 2,000 kronor. Redaktionskostnadernas sammanlagda belopp skulle alltså uppgå till omkring 15,000 kronor.

Det af centralbyrån till författarearfvoden beräknade belopp synes mig vara något snäft tilltaget, då nyskrifning af artiklar sannolikt kommer att visa sig erforderlig i större utsträckning än statistiska centralbyrån antager. Jag anser mig därför böra hemställa, att beloppet upptages till 5,000 kronor.

Utgifterna för öfversättningsarfvoden beräknas af statistiska centralbyrån för den engelska upplagan till 3,000 kronor och föreslår jag därutinnan ingen ändring.

De lör fotografier, kartor och diagram beräknade utgifter synas böra upptagas till oförändradt belopp eller 1,000 kronor.

Tryckningskostnaderna för båda upplagorna beräknas af statistiska centralbyrån — med afdrag af hvad som genom försäljning af ett visst antal exemplar kan förväntas inflyta — till sammanlagdt 37,000 kronor. Såsom, statistiska centralbyrån i sin utredning framhållit, skulle tryckningskostnaderna genom illustrationernas utlämnande kunna nedbringas med ett ganska afsevärdt belopp eller cirka 12,000 kronor. I likhet med nämnda ämbetsverk finner jag emellertid, att särskildt den utländska upplagan därigenom skulle med hänsyn till de med densamma afsedda ändamål så afsevärdt förlora i värde, att denna utväg till besparingars vinnande bör lämnas obegagnad. Däremot finner jag ej osannolikt, att genom sparsammare användning af illustrationer i den svenska upplagan samt genom användande i vissa fall af en annan reproduktionsmetod, på sätt högskolans lärarråd framhållit, kostnaden i alla händelser skulle i någon mån kunna minskas. Då ju emellertid andra poster t. ex. korrekturkostnader möjligen kunna visa sig för lågt tilltagna, vågar jag dock ej föreslå någon nedsättning i den ofvan beräknade summan.

Det för diverse utgifter afsedda beloppet föreslås upptaget till oförändrad siffra eller 400 kronor.

I sin helhet skulle kostnaderna alltså ställa sig på följande sätt:

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 175 käft. (Nr 223.)

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Redaktionskostnad .................................. 15,000 kronor

För fattar honor ar....................................... 5,000 »

ÖfverBättningsarfvoden............................. 3,000 »

Fotografier, kartor och diagram............ 1,000 »

Tryckning, häftning och klichéer........ 37,000 »

Diverse utgifter.................... 400 »

Summa 61,400 kronor.

Det anslag, som för utgifvande af en ny upplaga af den här ifrågavarande handboken upptogs i innevarande års statsverksproposition under sjunde liufvudtiteln, beräknades med ledning af statistiska centralbyråns kostnadsutredning till 20,000 kronor. De af mig förordade förändringarna i den af statistiska centralbyrån framlagda planen för den nya upplagans utgifvande hafva emellertid som synes medfört en om ock ej synnerligen afsevärd förhöjning af kostnaderna. Med hänsyn härtill utgår jag från, att ett belopp af 40,000 kronor skulle behöfva anvisas på 1914 års riksstat. Hvad i öfrigt erfordras för åvägabringande af en ny upplaga af ifrågavarande arbete torde lämpligen kunna bestridas af medel från handels- och sjöfartsfonden.

För att arbetet med den nya upplagan måtte kunna så skyndsamt som möjligt taga sin början, torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att redan under år 1912 disponera halfva anslagsbeloppet.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet, det Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för utgifvande ånyo af handboken »Sveriges land och folk» i en svensk och en engelsk upplaga å extra stat under riksstatens sjunde hufvudtitel för år 1913 bevilja ett anslag å 20,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1912 af nämnda anslag disponera 10,000 kronor.

Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas åt den lydelse, bilagan litt... vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.