angående förvärfvande för statsverkets räkning af Södertälje kanal m. in.

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 229.

1 Nr 229.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående förvärfvande för statsverkets räkning af Södertälje kanal m. in.; gifven Stockholms slott den 19 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärendeu för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att Kungl. Maj:t må genom aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan omförmälta köpekontrakt förvärfva Södertälje kanal- och slussverksaktiebolags däri omförmälta egendom för en köpeskilling af 1,035,000 kronor;

att medgifva, att de obligationer och depositioner, som sålunda från bolaget förvärfvas, må användas till köpeskillingens likvidering samt att för gäldande af återstående köpeskillingen för år 1913 anvisa högst

780,000 kronor att utgå af lånemedel;

att, under förutsättning att nämnda anslag å 780,000 kronor beviljas, besluta, att de i 1913 ars riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola höjas med motsvarande belopp;

att medgifva, att kostnaderna för kanalens förvaltning må tills vidare bestridas af kanalverkets inkomster; samt

att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, som genom köpet förvärfvas, med undantag af hvad som åtgår till köpeskillingens gäldande, må stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

■ Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Scliotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Utdrag af protokollet öfver civilårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 19 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård, Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström, friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Under utredningen angående lämpligaste sträckningen af järnvägslinjen mellan Rönninge och Järna har det visat sig, att denna fråga påverkas af förhållandet till Södertälje kanal.

I anledning häraf har den s. k. Södertäljekomnnssionen lämnat en redogörelse för den nämnda kanalens nuvarande beskaffenhet och de olika möjligheterna för dess utvidgning. Särskilt framhöll kommissionen, att vid utförandet af någotdera af de alternativa förslag, som kommissionen betecknat med alternativ nr 4 och nr 7 eller Värdsholmslinjen och Näslinjen, bankfyllnad skulle behöfva tagas ur kanalslänterna samt därigenom en stor del af själfva gräfningen för kanalens ombyggnad utan särskild kostnad kunna utföras.

Med Kungl. Maj:ts tillstånd har jag därefter anmodat tre sakkunniga att afgifva utredning och yttrande om, huruvida vid genomförandet af nyssnämnda alternativ behof förelåge eller eljest ansåges önskvärdt, att staten förvärfvade kanalen, samt därest sådant förvar! komme att tillstyrkas, utreda, på hvilka villkor detta kunde ske, och därjämte afgifva redogörelse för kanalens ekonomiska ställning m. m.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 229.

3 Sedan de sakkunniga numera fullgjort sitt uppdrag och afgifvit förslag till inköp af kanalen, ber jag att få underställa denna fråga Kungl. Maj:ts pröfning. Jag torde därvid först få lämna några upplysningar angående kanalens tillkomst och nuvarande beskaffenhet, vidare beröra frågan om kanalens ombyggnad, samt slutligen öfvergå till att uttala mig om själfva de föreslagna köpevillkoren.

Frågan om åstadkommande i denna trakt af farled mellan Mälaren och Östersjön är af mycket gammalt datum. Redan Engelbrekt Engelbrektsson påbörjade arbetet för en dylik, men hindrades af förhållandena att fullfölja planen. Honom tillskrifves emellertid ej blott en verkställd gräfning å den sträckning mellan Mälaren och Maren, där nuvarande kanalen är belägen, utan jämväl en annan gräfning från sjön Maren nedåt Strömsviken, kallad Engelbrektsgrafven. Sedermera läto såväl Gustaf Vasa som Karl IX verkställa undersökningar och arbeten för ifrågasatt farled å nämnda plats, men därvid stannade det för en lång tid framåt.

Då under loppet af 1700-talet tid efter annan åter bragtes å bane frågan om åstadkommande af nämnda farled, synes man åtminstone till eu början hufvudsakligen hafva tänkt sig kanalen gräfd genom den ofvannämnda s. k. Engelbrektsgrafven och vidare genom Saltskogsfjärden åt Strömsviken, hvilken sträckning ansågs vara den lättaste och minst kostsamma att verkställa.

Man synes sedermera, på grund af att denna sträcka befunnits i hög grad uppgrundad och tillika väsentligt längre än sträckan från Maren till Hallsfjärden, samt Strömsviken därjämte ej visade sig erbjuda så goda hamnförhållanden som Hallsfjärden, hafva öfvergifva planerna på kanalens dragande mellan Maren och Strömsviken och alltmera funnit den sträckningen, i hvilken kanalen sedermera utfördes, lämpligast.

Kanalen fick sitt privilegium genom nådigt bref den 15 mars 1806. Däri heter det, bland annat:

»att, som Kungl. Maj:t funnit, att den från långliga tider tillbaka önskade och yrkade durckfart emellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje öppnar eu betydlig genväg såväl till och från Stockholm och alla söder ut belägna städer och orter som mellan dessa senare och städerna omkring Mälaren, hvadan denna kommunikation mellan rikets aflägsna provinser och det inre af det mest uppbrukade landet lofvade fördelar åt framtiden, värdiga att bereda och grundlägga, samt Kungl. Maj:t antagit till orygglig grundsats för sina konungsliga omsorger att undan-

Kanaleus tillkomst och nuyarande beskaffenhet.

4 Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 229.

röja de hinder, som ligga landtbrukets förkofran och alla näringars utvidgande i vägen, hvaribland de, som hämma och betunga varutransporten mellan detta vidsträckta rikes långt ifrån hvarandra aflägsna provinser icke litet bidroge till näringarnas vantrefnad, alltså hade Kungl. Maj:t beslutit, att en sådan durckfart och segelled komme att öppnas från Mälaren vid och förbi Södertälje ned i Igelstaviken af Saltsjön samt för att fullkomligen uppfylla ändamålet blifva 3(J fot bred och 12 fot djup vid Mälarvattnets medelhöjd.»

Genom privilegiebrefvet uppdrogs kanal- och slussbyggnaden åt ett aktiebolag, som oktrojerades att under namn af Södertälje kanal och slussverksbolag denna inrättning företaga, fullborda och allt framgent underhålla och äga. Därjämte föreskrefs, att bolaget skulle inom viss tid fullborda denna »durckfart», så att segelfarten därefter kunde obehindradt verkställas ifrån och med Linasundet på mälarsidan ned till djupet af Igelstaviken af Saltsjön. Kanal- och slussfarten skulle vara fullkomligen fri, öppen och oinskränkt för alla inhemska, som i deras sjöfart och handel inrikes städer och orter emellan ville af densamma sig begagna, utan att därför i ringaste mått betungas med andra än vissa angifna afgifter.

Med afseende å den allmänna nyttan af kanalens åvägabringande och enär dylika företag förut blifvit af Rikets Ständer i mer eller mindre mån understödda, medgaf 1815 års riksdag kanalbolaget ett lån af

100,000 riksdaler specie för kanalens fortsättande och fullbordande. Å detta lån skulle bolaget erlägga viss ränta.

Sedermera beslöto Ständerna vid 1828—1830 årens riksdag att i ett för allt bevilja 30,000 riksdaler banko till Södertälje kanalbolag under villkor att denna summa afsattes såsom fond för kanalens underhåll och förblefve i riksgäldskontoret innestående emot ränta af 5 % intill dess behof af dess användande uppstode samt bolaget därjämte förbunde sig att kanalen allt framgent underhålla och oförskingrade bibehålla de för kanalfarten nödiga inventarier.

A bolagets förstnämnda skuld har aldrig någon kapitalafbetalning ägt ram och ränta icke erlagts längre än till och med 1823.

Efter det vid 1881 års riksdag ett förslag om uppgörande af affärsförhållandena emellan statsverket och bolaget fallit, beslöt 1882 års riksdag, att nämnda förhållanden skulle ordnas på följande villkor:

a) att kanalbolaget lämnar sitt samtycke därtill, att det år 1830 af Rikets då församlade Ständer bolaget för kanalens underhåll beviljade och i riksgäldskontoret, mot ränta af fem för hundra årligen, innestående anslagsbelopp af 30,000 riksdaler banko eller 45,000 kronor med utgången af år 1882 till statsverket indrages;

Kungl. Haj.is Nåd. Proposition Nr 229. 5

b) att kanalbolaget afgifver förbindelse att till riksbanken inbetala

60,000 kronor sålunda, att 5,000 kronor erlägges under år 1882 och derefter årligen till och med år 1893 ett lika belopp;

c) att kanalbolaget före utgången af år 1882 till riksgäldskontoret öfverlämnar, för att under dess vård förblifva, värdepapper till belopp af 45,000 kronor samt därförutom till riksgäldskontoret afgifver förbindelse att från och med år 1894 till riksgäldskontoret aflämna ytterligare värdepapper till belopp af minst 5,000 kronor årligen att läggas till nyssnämnda kapital å 45,000 kronor tills detsamma blifvit uppbringadt till 75,000 kronor;

d) att detta kapital, å hvilket bolaget äger att disponera afkomsten, skall innestå hos riksgäldskontoret för att, ifall Södertälje kanal genom opåräknade hän delser drabbas af skador, hvilkas afhjälpande fordrar större utgifter, än som med kanalens vanliga inkomster kunde betäckas, hållas bolaget tillhanda för skyndsamt återställande af kanalen i behörigt skick;

e) att när större eller mindre del af förenänmda, hos riksgäldskontoret innestående kapital blifvit till bolaget utbetaldt, bolaget skall, så fort dess inkomster medgifva, detsamma återbetala utan rättighet att dessförinnan få under någon form göra utdelning till bolagets delägare; samt

f) att så snart under loppet af år 1882 förberörda vilkor blifvit af kanalbolaget antagna samt värdepapper till belopp af 45,000 kronor i riksgäldskontoret aflämnade och ofvan omförmälda förbindelse till sagda verk och riksbanken afgifna, bolaget äger att af fullmäktige i riksbanken återbekomma det af bolaget den 12 december 1815 utfärdade skuldebref å 100,000 riksdaler specie.

Dessa villkor antogos af bolaget på bolagsstämma den 15 november 1882 och har sedan den föreskrifna inbetalningen verkställts, så att för närvarande hos riksgäldskontoret är för bolagets räkning deponerad en reparationsfond å 75,000 kronor.

1 maj 1807 påbörjades arbetet med kanalens gräfning och blef den lärdig att öppnas för allmän trafik i september 1819.

Kanalen, som går från Linaviken i Mälaren till Hallsfjärden i Östersjön förbi och genom staden Södertälje samt genom den lilla sjön Maren, har i sin helhet eu längd af 2,6 kilometer, däraf konstgjord led 1,9 kilometer. Djupet är 3,6 meter och bottenbredden 11,9 meter.

Kanalen, erbjuder eu afsevärd förkortning i väglängd för de fartyg, som komma från södra delarna af Östersjön till Stockholm eller annan Mälarhamn. Denna förkortning uppgår till icke mindre än 40 kilometer beträffande afståndet från Landsort till Stockholm, samt 104 kilometer å sträckan från Landsort till Mälarstädernas hamnar.

6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Till bedömande af trafikfrekvensen i Södertälje kanal under senare tider torde följande uppgifter lämna ledning.

De varor, som fraktas å farleden, äro till största delen tunga och skrymmande råvaror eller halffabrikat, för Indika billigast möjliga transporter måste anlitas, och utgöras de fraktade varorna hufvudsakligen af: ved, uppgående till cirka 30,000 famnar om året, kommande från Södermanlands, Östergötlands och Smålands kustbygder genom kanalen till Stockholm, tegel från Skåne till Stockholm och öfriga Mälarstäder, kalksten från Trosatrakten, Gottland och Öland, järnmalm från Köping och Västerås nedåt järnbruk i Kalmar län, tackjärn och stångjärn från Köping och Strömsholm till utrikes orter, vidare stenkol, som sändes ut från Stockholm till Mälarhamnarna, kalk från Oaxen invid Trosa till hamnarna vid Mälaren, sand från Mälaröarna söderut, spannmål från Tyskland, Skåne och Gottland till Mälarlandet, cement från Öland, fältspat från Köpingtill utrikes ort in. m.

Ombyggnad Beträffande kanalens ombyggnad har Södertäljekommissionen föreaf kanalen. prag^ utredning.

Kommissionen lämnade till en början åtskilliga vederbörande tillfälle att yttra sig angående behofvet utaf och trafikutsikterna för en utvidgad allmän farled mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje. I sådant afseende har kommissionen tillskrifvit magistraterna i Uppsala, Enköping, Västerås, Köping, Arboga, Strängnäs, Eskilstuna, Torshälla och Örebro, styrel-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229. 7

serna för trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, Stockholm—Västerås —Bergslagens nya järnvägsaktiebolag, direktionen för Strömsholms nya kaualbolag, styrelsen för Hjähnare kanal- och slussverksaktiebolag, samt styrelserna för Smedjebackens valsverksaktiebolag, Fagersta bruks aktiebolag,^ Norbergs västra grufaktiebolag, Norberg—Risbergs grufaktiebolag, Virsbo aktiebolag, Ramnäs bruks aktiebolag, Surahammars bruks aktiebolag, Hallstahammars aktiebolag och Kohlswa järnverksaktiebolag.

Svar hafva ingått från magistraterna i Uppsala, Enköping, Västerås, Köping, Strängnäs och Örebro, direktionen för Strömsholms nya kanalbolag, samt styrelserna för Smedjebackens valsverksaktiebolag, Fagersta bruks aktiebolag, Surahammars bruks aktiebolag och Kohlswa järnvägsaktiebolag.

Magistraterna i Uppsala, Strängnäs och Örebro hafva ej ansett sig kunna för sin del ställa i utsikt någon trafikökning för farleden ifråga, äfven om densamma utvidgas och moderniseras.

Enköpings magistrat har åberopat ett af representanter för Södertälje, Strängnäs, Eskilstuna m. fl. samhällen vid möte i Västerås den 28 februari 1911 i och för öfverläggning beträffande Mälarens reglering och därmed i samband stående frågor afgifvet yttrande, däri framhållits betydelsen af Mälarens öppnande för den större sjötrafiken.

Magistraten i Västerås, som jämväl sett frågan i sammanhang med frågan om Mälarens reglering, har också åberopat nyssnämnda yttrande. Därjämte har emellertid äfven åberopats ett senare af hamnstyrelsen i staden afgifvet yttrande med i det hela enahanda innebörd, hvarförutom anförts, att en förefintlig export af malm och trävaror till tyska och ryska Östersjöhamnar med säkerhet skulle i afsevärd grad främjas genom en förbättrad farled vid Södertälje, äfvensom att, därest en dylik komme till stånd, jämväl importen af kol skulle kunna ledas öfver Mälaren, förhoppningar, hvilka, enligt hvad framgår af det från Köpings magistrat inkomna yttrandet, i hufvudsak delas af denna.

Direktionen för Strömsholms kanal bar icke ansett sig kunna närmare uttala sig i fråga om utsikterna därtill, att genom Strömsholms kanal, efter utvidgning af farleden vid Södertälje och upprensning i Mälaren, ökad trafik skulle tillföras Södertäljeleden. Emellertid bär vid direktionens uttalande fogats ett yttrande af kanalens mekanikus, däld anföres, att viss ökning i trafiken af sådana varor, som för närvarande fraktas sjöledes från eller till industriella verk vid Strömsholms kanal till eller från utlandet eller andra aflägsna platser, vore att emotse.

Smedjebackens valsverksaktiebolag anser sig-, därest ifrågavarande farled blir af beskaffenhet, att Nordsjöångare kunna passera densamma,

8 Kungl, Majds Nåd. Proposition Nr 220.

kunna taga sitt behof af stenkol, cirka 10,000 tons, denna väg, h varjämte antages, att jämväl eu del af bolagets export, 10,000 tons, skulle kunna ske öfver samma väg.

Under hufvudsakligen enahanda förutsättning ställdes det också i utsikt, att största delen af det vid Fagersta tillverkade, för export afsedda stål (minst 20,000 tons per år) likasom de för bolagets tillverkning importerade materialierna, uppgående till ungefär 40,000 tons, skulle komma att skeppas denna farled.

Dessutom skulle i inrikes fraktfart cirka 3,000 tons vara att påräkna från Fagersta, hvarjämte från grufvor i Norbergs bergslag möjligen åtskilliga tiotusentals tons malm skalle kunna sändas genom Södertälje kanal.

Jämväl Surahammars bruks aktiebolag och Kohlswa järnverks aktiebolag ställa i utsikt ganska afsevärda trafikökningar. Då härtill kommer den omständigheten, att säkerligen en afsevärd del af den sjöfart, som söderifrån ingår till Stockholm skulle komma att begagna sig af den kortare och tryggare vägen genom den utvidgade Södertäljekanalen, lärer det vara uppenbart, att en utvidgad farled mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje måste tillmätas en synnerligen stor betydelse såväl för industri och näringar i Mälarens uppland som äfven för liufvudstadens handel och sjöfart. Härtill kommer det gagn en utvidgad kanal vid Södertälje skulle kunna bereda för underlättandet af Mälarens länge åstundade reglering.

För erhållande af kännedom om den uppfattning, som kunde vara rådande inom vederbörande ämbetsverk rörande den ifrågasatta nya kanalbyggnadens vid Södertälje lämpliga anordning och dimensionering in. in. har kommissionen inhämtat yttranden från lotsstyrelsen, chefen för marinstaben, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen, och lämnas här nedan en kort redogörelse för hvad förenämnda myndigheter och ämbetsverk i sådant afseende anfört.

Lotsstyrelsen. Lotsstyrelsen erinrar till en början därom, att efter tillkomsten af den s. k. Hammarbyleden, hvilken enligt senaste förslag vore afsedd att medgifva fartyg om 5,5 meters djupgående att passera mellan Saltsjön och Mälaren vid hvarje vattenstånd, djup och bredd af farleden genom Linasundet och Södertälje komme att blifva afgörande för, huruvida fartyg af större dimensioner skulle kunna använda den kortare vägen förbi Södertälje i stället för den afsevärdt längre förbi Landsort.

9 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 329.

Skäl förefinnes enligt styrelsens förmenande för att, äfven om djupet i Södertälje kanal till en början afsåge fartyg af endast 4 meters djupgående, gifva kanalen en bottenbredd, afsedd för 6 meters led, och anordna slussen på sådant sätt, att en ökning af kanalens djup till 6 meters led vid lägsta vattenstånd möjliggjordes utan ombyggnad af slussen.

Chefen för marinstaben har förklarat sig anse det ur sjömilitär synpunkt vara af vikt, att jämväl möjlighet måtte beredas för fartyg af större dimensioner att passera Södertälje kanal, under förutsättning att genom en blifvande kanalisering af Mälarens utlopp förbi Stockholm, sådana fartyg komme att genom denna väg kunna inkomma i Mälaren.

I sitt yttrande angående de hufvuddimensioner, alternativt för större eller mindre fordringar, som borde tillämpas vid eventuell framtida omeller nybyggnad af Södertälje kanal, anför vattenfallstyrelsen till en början, att en utredning rörande lämpligaste farledsdjup för Mälarinloppet å priori torde kunna antagas komma att gifva till resultat, att detsamma icke borde väljas mindre än som svarade mot 5 meters fartygsdjup och sannolikt med fördel borde göras ännu större.

I ett af järnvägsstyrelsen begärdt, af vattenfallsstyrelsen den 15 december 1910 afgifvet yttrande rörande spannstorlek och kanaldjup vid ny bro öfver Södertälje kanal, hvilket yttrande har fogats vid vattenfallsstyrelsens skrifvelse, hade styrelsen såsom sin åsikt framhållit, att kanaldjupet på detta ställe borde bestämmas till 6,6 meter under nuvarande 1. v. y. i Mälaren samt betonat önskvärdheten af, att alla anordningar gjordes så, att kanal djupet under bron i framtiden, när behof yppades, lätt kunde ökas till 7,7 meter under samma vattenstånd, hvarvid dock kanalens bottenbredd icke behöfde tagas större än 42 meter, eller den, som motsAmrade 6 meters dubbelled, enär det icke syntes nödvändigt, att 2 stycken 7 meters fartyg, som i allt fall sannolikt mera sällan komme att framgå i leden, skulle kunna mötas under bron.

V attenfallsstvrelsen ville vidare påminna därom, att den s. k. Kanalkommissionens tekniska utskott år 1909 häfdat, att »då de yttersta länkarna i sjösystemet, Vänern och Mälaren, ligga relativt nära hafskusterna och för jämförelsevis låga kostnader kunna genom farleder för sjögäende fartyg göras till vikar af hafvet, bör man också begagna sig af detta gynnsamma förhållande och gifva ifrågavarande vattenvägar de dimensioner, som sjöfarten i berörda afseende kan fordra».

På frågans nuvarande ståndpunkt syntes försiktigheten bjuda att icke vidtaga sådana anordningar, som omöjliggjorde eller afsevärdt för-

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 181 käft. (Nr 229.) 2

Chefen för marinstaben.

Vattenfalls-

styrelsen.

Väg- och

vatten byggnadsstyrelsen.

Södertäljekotn missionen.

10 Kung1. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.

svårade upptagande af en modern farled för åtminstone 6 m:s djupgående fartyg mellan Mälaren och Saltsjön förbi Södertälje.

Hvad beträffade erforderlig kanalbredd hölle styrelsen före, att, det måste vara af vikt, att farleden, med undantag af slussen, knnde göras dubbelspårig, enär enkelspåriga kanal sträckor på ömse sidor om slussen i väsentlig mån inkräktade på möjligheten att på lämpligt sätt utnyttja denna och därmed äfven på hela ledens trafikförmåga. Därmed vore icke sagdt, att farleden redan från början behöfde utföras dubbelspårig för de största fartyg, som kunde ifrågakomma, men stambanans förläggning borde, enligt vattenfallsstyrelsens mening, icke ske på sådant sätt, att sjötrafikens utveckling för framtiden hämmades.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt yttrande till en början anfört, att då det tydligtvis vore i hög grad önskvärdt, att vid anläggning af nya och ombyggnad af äldre kanaler största möjliga likformighet iakttoges i afseende å de bestämmande hufvuddimensionerna för desamma, styrelsen hölle före, att förslag till ombyggnad af Södertälje kanal numera lämpligen borde afse samma segeldjup, som fastställts för Trollhätte kanal, eller sålunda 4,0 alternativt 5,0 meter, med iakttagande af de för dessa olika segeldjup fastställda tekniska normalbestämmelser i öfrig!.

Enär emellertid en blifvande utredning rörande lämpligaste farledsdjup för inloppen till Mälaren tilläfventyrs torde komma att gifva det resultat, att detsamma med fördel skulle kunna väljas ännu större, samt vid eventuell ombyggnad af Södertälje kanal hänsyn äfven torde komma att tagas till sjömilitära intressen och fordringar, ansåge styrelsen det lämpligt att låta utredningen rörande kanalens ombyggnad omfatta äfven större alternativa seglationsdjup än 5 meter. Styrelsen har äfven gjort upp beräkningar för hufvuddimensioner för ett seglationsdjup om 4, 5, 5,5 och 6,5 meter.

Södertäljekommissionen har äfven verkställt utredning och kostnadsberäkning af de olika sträckningar för kanalens ombyggnad, som kunna ifrågakomma, och därvid undersökt dels möjligheten att bibehålla kanalens nuvarande hufvudsträckning, dels en kanalled via Ström väster om den s. k. Värdsholmen och dels en .sträckning via Ström öster om Värdsholmen. Resultatet af dessa beräkningar, för hvilka jag närmare redogjort vid behandlingen af frågan om järnvägslinjens mellan Rönninge och Saltskog sträckning, ber jag här att få återgifva.

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Totala kostnaden för ombyggnaden af Södertälje kanal jämte farlederna genom Linasundet och Brandalsund skulle belöpa sig l:o för 6,5 meters seglationsdjup: till 9,560,000 kronor utefter nuvarande kanalen till 11,070,000 resp. 11,710,000°) kronor via Strömsleden väster om Värdsholmen; och

till 11,530,000 resp. 12,260,000°) kronor via Strömsleden öster om Värdsholmen.

2:o för 5,5 vieters seglationsdjup: till 7,640,000 kronor utefter nuvarande kanalen och till 8,610,000 resp. 9,080,000°) kronor via Strömsleden väster om Värdsholmen;

till 9,210,000 resp. 9,730,000°) kronor via Strömsleden öster om V ärdsholmen;

3:o för 4,o meters seglationsdjup: till 6,055,000 kronor utefter nuvarande kanalen och till 6,955,000 resp. 7,205,000°) kronor via Strömsleden väster om Värdsholmen;

till 7,245,000 kronor resp. 7,505,000°) kronor via Strömsleden öster om Värdsholmen.

Härvid är att märka, att i händelse järnvägen ombygges enligt den af mig förordade Näslinjen bör den del af kanalgräfningen, som skulle utföras utmed nuvarande södra kanalens höga sidoslänter, kunna uttagas såsom sidoschakt för järnvägsbyggnaden, och således kostnaden för kanalombyggnaden efter nuvarande leden kunna reduceras med motsvarande belopp. Kostnaden för Strömsleden väster om Värdsholmen kommer däremot att ökas med eventuell marklösen för Södertälje stad tillhörig mark, belägen mellan Saltskogsfjärden och Strömsvikén (c:a 150,000 kvm.), såvida icke staden fritt upplåter denna mark, äfven om kanalen skulle utföras af annan än staden.

Leden utefter den nuvarande kanalen ställer sig sålunda vid alla de undersökta seglationsdjupen billigast och har jämväl de billigaste driftkostnaderna samt är på grund af sin ringa iängd den mest tidsbesparande sträckningen.

Då farleden mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje skall ombyggas, torde detta därför böra ske utefter den nuvarande kanalen.

*) £>et senare beloppet utgör kostnaden, beräknad efter ett högre å-pris för muddring i Strömsleden.

12 Kun<jl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 229.

Beträffande betydelsen af en utvidgning af Södertälje kanal för den reglering af gamja frågan om regleringen af Mälarens vattenstånd har kommissionen Mai» en. <pvj] jngenj ören Harry Lenander verkställa utredning.

Lenander kommer därvid till det resultat, att om kanalen ombygges efter nuvarande sträckningen med ett seglationsdjup af 5,5 meter, kommer densamma att tillsammans med Mälarens öfriga utlopp i oförändradt skick vid det kritiska vattenståndet + 4,7 i Mälaren beträffande afbördningsförmågan ej stå tillbaka för ett af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1908 uppgjord t förslag till reglering af Mälarens vattenstånd.

Dock minskas kanalens afbördningsförmåga afsevärdt med seglationens inträdande i kanalen, och svårigheter kunna således tänkas uppstå vid sen vårflod.

Emellertid anser Lenander, att äfven för ur regleringssynpunkt svåra år eu utvidgad Södertälje kanal enligt det alternativ, som atser utvidgning och förbättring af den gamla kanalfåran, i allmänhet förmår hålla vattenståndet under den föreslagna högvattenytan + 4,7. Äfven för år med sen vårflod förmår detta alternativ hålla höj dvattenytan i närheten af höjden + 4,7 och kan under den tid, då seglation ej pågår, i stort sedt fullt mäta sig med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag af år 1908.

Statsköp af I sitt den 12 mars 1912 afgift!a utlåtande angående det ifrågakanalen. satta p^pet af kanalen anföra de sakkunniga följande.

De s.»k- Södertälje kanal utgör redan för det närvarande en i godt stånd

varande förbindelseled mellan Mälaren och Östersjön för mindre och medelstora, högst 300 tons fartyg och skulle, enligt den af Södertäljekommissionen verkställda utredningen härom, kunna för jämförelsevis måttlig kostnad utvidgas till dimensioner, som kunde ur kommunikationssynpunkt göra Mälaren till eu del af Östersjön, på sådant sätt att fartyg på 3 å 4,000 tons dräktighet skulle kunna genom densamma framföras. Härmed erhölles en stor inre, direkt och skyddad farled från Östersjön dels till hufvudstaden, dels till Mälarens. uppland. Enligt kommissionens utredning skulle härvid tillika befrämjas genomförandet af det länge åstundade och allmännyttiga företaget med Mälarens reglering. Kanalens betydelse i nämnda afseenden är dock i första hand beroende på, huruvida dess ombyggnad och utvidgning kommer att företagas eller ej. — Enligt hvad som meddelats, lärer kanalens nuvarande ägare icke hafva för afsikt att inom öfverskådlig framtid företaga någon mera omfattande åtgärd för kanalens ombyggnad och utvidgning till de för den betydligare sjöfarten erforderliga dimensioner.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

13 För bedömandet af frågan om rätta tidpunkten nu är inne för statens förvärf af kanalen, framhålla de sakkunniga, att kanalen med tillhörande slussanläggning, hus och egendomar för närvarande befinner sig i godt skick, och att afkastningen af kanalen och kanalbolagets egendom under en längre följd af år varit tillräcklig för icke allenast driftkostnadernas bestridande, utan jämväl medfört en nettobehållning under senaste tio åren, växlande mellan lägst cirka 38,000 och högst cirka 53,000 kronor.

Sedan afgifterna för kanalens begagnande undergått förhöjning enligt taxa af den 13 juni 1911, torde utsikt hafva beredts till ytterligare höjning af kanalverkets inkomster.

Såväl nettobehållningens stegring som värdestegring å det markområde, som för närvarande tillhör kanalen, och som till dess största del är erforderligt för en utvidgning af kanalen, skulle uppenbarligen i motsvarande grad öka kostnaden för ett framtida statsförvärf. Härtill kommer, enligt den af Södertäljekommissionen verkställda utredningen, att genomförandet af alternativen Värdsholmslinjen eller Näslinjen för stambanans ombyggnad mellan Rönninge och Ström lämpligen skulle kunna ske på sådant sätt, att de betydliga bankfyllningar, som skulle i form af sidotag utföras för hvart och ett af nämnda järn vägsalternativ, med fördel skulle kunna uttagas utmed kanalslänterna å kanalsträckan från Maren till Igelstaviken. Skulle så ske, blefve eu afsevärd del af arbetet med kanalens utvidgning utförd och en följd häraf torde också blifva ett ökadt värde af kanalen i dåvarande ägarens hand.

Då vidare för ögonblicket föreligger frågan om ett slutgiltigt ordnande af stambanans sträckning invid Södertälje med därtill hörande bangårds- och kaj anordningar, och det särskildt torde vara angeläget, att frågan om korsningen mellan statsbanan och allmänna farleden genom Södertälje kanal skulle kunna lösas på ett för alla parter fördelaktigt sätt och utan hinder af mer eller mindre välgrundade rättsanspråk från ena eller andra sidan, har det synts angeläget, att staten för ett rationellt ordnande af dessa kommunikationsanläggningar och vid arbetenas utförande härför har fullt fria händer.

Skulle på grund af vissa mellankommande hinder genom enskildas fordringar af ett eller annat slag eller genom allt för stor hänsyn till ensidiga fordringar på anordningarnes beskaffenhet till fördel uteslutande för den ena eller andra trafikleden, hela frågans lösning förryckas från den för statens och det allmännas tillgodoseende därför upprättade rationella planen, skulle häraf följa skada, hvars verkningar kunde blifva för lång framtid kännbara.

14 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 229.

Under dessa samverkande omständigheter har det synts de sakkunniga lämpligt och önskvärdt, att i samband med afgörandet af frågan om statsbanans ordnande enligt någotdera af förenämnda alternativen, Värdsholmslinjen eller Näslinjen, Södertälje kanal förvärfvas af staten.

De sakkunniga lämna därefter följande redogörelse för bolagets ekonomiska ställning.

Af bolagets revisionsberättelser framgår bland annat, hurusom under åren 1890 —1910 kanaltrafiken och kanalafgifterna till sin storlek växlat så, att kanalafgifterna utgjorde under denna period.

lägst år 1895 ............................ 49,793 kr. 94 öre och

högst år 1907 ........................... 71,119 kr. 62 öre samt

för det senaste året, för hvilket räkenskaperna äro afslutade eller 1910 66,304 kr. 41 öre.

Nettobehållningen under de 10 sista åren uppgifves till följande belopp:

År 1901........................... 38,766:95

» 1902............................ 39,794: 76

» 1903............................. 49,399; 41

... 1904............................ 50,451: 78

» 1905............................. 44,924:56

» 1906............................ 52,192: 53

» 1907.......................... 53,759: 73

» 1908........................... 45,854: 02

1909............................ 42,924: 83

» 1910.............................. 42,299: 78

S:a kronor 460,368: 35

eller i medeltal under dessa 10 år ............................... 46,036 kr. 84 öre.

Uti direktionens berättelser till 1899 års ordinarie bolagsstämma redogöres, bland annat, för huruledes bokföringen nämnda år skulle förändras, så, att aktiekapitalet, som förut icke varit bokfördt, skulle upptagas såsom bolagets skuld, därvid aktierna 1,118 stycken skulle beräknas efter deras nominalvärde 750 kronor eller tillhopa 838,500 kronor, med afdrag för värdet af de 16 aktier, som af bolaget innehafvas, eller 12,000 kronor, så att såsom skuld uti ifrågavarande afseende komme att utföras ett belopp af 826,500 kronor, samt att kanalen med dess

15 Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.

område, som ej heller bokförts, skulle upptagas såsom tillgång med ett värde, motsvarande det, hvartill aktiekapitalet uppförts eller 826,500 kronor.

Af 1910 års revisionsberättelse, som är den senaste tillgängliga, framgår, att i balansräkningen till år 1911 bolagets tillgångar äro upptagna till ett belopp af 1,226,635 kronor 44 öre. Häri ingår Södertälje kanal med ett bokfördt värde af 826,500 kronor, fastigheter i Södertälje med 22,050 kronor, en bogserångbåt, ett mudderverk och diverse materialier med tillhopa omkring 15,000 kronor, en svängbro med 67,691 kronor 51 öre samt obligationer och depositioner till ett sammanlagdt beräknadt belopp af cirka 295,000 kronor.

Bolagets skulder utgöras af dels

Aktiekapitalet........................................... 826,500 kronor

Outtagna aktieutdelningar ................... 39,025 » och

Bolagets behållning ............................... 361,110 »

Behållna värdet af bolagets obligationer och penningmedel, efter afdrag af förenämnda, för outtagen aktieutdelning reserverade medel, kan således beräknas utgöra 255,812 kronor 69 öre.

Uti de från kanalbolaget lämnade uppgifterna öfver Södertälje kanalock slussverks ägoområden uppgifves med stöd af en år 1824 af landtmätaren A. W. iggberg upprättad karta öfver Södertälje kanal med dess ägoområde, ' gillad och fastställd af Södertälje Rådstufvurätt den 10 december 1825, att öfre (norra) kanalen med dess sluttningar skulle, efter afdrag af 4,103,5 kvadratmeter för sedermera verkställda byten och regleringar, för närvarande uppgå till 68,767,25 kvadratmeter, samt att nedre (södra) kanalen, efter afdrag af 13,442 kvadratmeter, som likaledes afgått, skulle nu äga en areal af 184,306,75 kvadratmeter.

Kanalbolagets tomter, innefattande magasinstomt, kanalinspektorsboställe och slussmästareboställe uppgifves till 6,629 kvadratmeter, hvarjämte en kanalbolaget tillhörig äng skulle utgöxva 12,300 kvadratmeter.

För erhållande af möjligast noggranna uppgifter om omfattningen och naturen af kanalbolagets nuvarande ägoområden, hafva de sakkunniga hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län anhållit om förordnande för vederbörande landtmätare att komplettera förenämnda år 1824 af Iggberg upprättade och år 1893 af Sv. Kullman renoverade »Kartan öfver Södertälje Canal tillika med dess ägoområde», samt där-

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

efter affatta för kanalens förvärfvande erforderlig beskrifning, och har sedermera genom distriktslandtmätaren A. Olsson Areskough verkställts utredning med därtill hörande ägobeskrifning och karta, upprättad den 15 februari 1912. Af kartan torde en kopia få åtfölja detta protokoll. Genom denna utredning bestyrkes, att härofvan åt kanalinspektoren lämnade uppgifter om kanalens ägoområden äro i all hufvudsak riktiga.

Beträffande särskildt äganderättsförhållandet till de för nuvarande kanalen och dess eventuella framtida ombyggnad erforderliga områden åberopa de sakkunniga ett protokoll öfver stadsfullmäktiges i Södertälje beslut den 23 mars 1911, angående, bland annat, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag af den 18 maj 1908 till reglering af Mälarens vattenstånd och upprensning af dess farleder, hvarigenom Södertälje stad förbundit sig, att, för den händelse beslut före den 16 april 1916 varder fattadt om upptagande på statens bekostnad af en större kanal mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje, staden är villig att utan ersättning afstå all för ändamålet erforderlig mark, som nu är i stadens ägo. Häraf lärer framgå, anmärka de sakkunniga, att vid ett eventuellt nu skeende statsförvärf af Södertälje kanal för staten kan full trygghet beredas i afseende på äganderätten till all mark, som kan komma att erfordras för en blifvande kanalutvidgning och som vid tiden för nämnda stadsfullmäktiges besluts afgifvande var i stadens ägo.

Kanalbolagets byggnader, såsom magasinsbyggnad, kanalinspektionsboställe, slussmästareboställe, slusskontor, smedja, vaktstugor m. m. hafva ett brand försäkringsvärde af 43,500 kronor. Kanalbolagets inventarier äro brandförsäkrade för 35,100 kronor.

Enligt eu af kanalinspektoren lämnad värdering skulle diverse byggnader, fartyg inventarier och redskap tillhörande kanalen halva ett värde af 140,475 kronor.

Enligt en likaledes af kanalinspektoren lämnad uppgift äro vissa för kanaldriften nu ej behöfliga smärre områden f. n. utarrenderade till enskilde mot mindre arrendebelopp.

Södertälje kanal- och slussverk förvaltas för närvarande af en kanaldirektion, som har sitt säte i Stockholm och består af ordförande och två ledamöter.

Enligt af direktionen erhållna uppgifter äro vid kanalbolaget anställda följande personer:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229. I Stockholm:

17 Sekreterare G. von Prinzencrentz........................ Kr.

Kamrerare N. Kellin .............................................. »

Vaktmästare......................... ,

Årslön.

400: —

600:

75: — 1,075 —

I Södertälje:

C. O. Gottfriedz, kanalinspektor och uppbördsman ....................................................................

D:o till kontorsbiträde i medeltal ........................

jämte fri bostad och vedbrand

A Levin, slussmästare, lön jämte fri bostad

och vedbrand ......................................................

C. O. Eriksson, slussvakt, d:o ..............................

A. Gustafsson, signalvakt, lön jämte fri bostad

och vedbrand .....................................

J. V. Enberg, extra slussvakt

Hj. Wikstrand, d:o ......................................

C. J. Karlberg, d:o...................................

Alb. Andersson d:o .......................................

G. P. Darelius, d:o .......................................

A. Harzell, d:o...............................................

420 D:o 5 % på bruttoinseglingen omkring

A. Andersson, maskinist å d:o..............................

C. Andersson, eldare, 80 kr. pr månad under seglation ...................................................

Enligt uppgift från kanaldirektionen har icke någon af bolagets tjänstemän eller betjäning rörande sin tjänst kontrakt eller motsvarande aftal med bolaget.

Pensioner:

Kr. 6,000: — * 700: —

Kr. 1,800: » 1,350:

6,700:

)) 1,920:

)) 1,625:

»

780: — 15,175: —

F. O. Hindbeck, f. d. sekreterare........................ Kr. 400: —

P. E. Söderström, f. d. slussvakt........................ » 500: —

A. Carlsson, f. d. befälhafvare å bogserbåten » 1,000: —

Fröken Ii. Godén, kontorsbiträde........................ » 250:— 2,150-_

. Summa kronor 25,100: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 181 Höft. (Nr 229.) ?,

18 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

För fastställande af de villkor, hvarpå staten skulle kunna förvärfva Södertälje kanal, hafva å slutligt sammanträde den 6 februari 1912 mellan de sakkunniga och kanaldirektionen upprättats ett förslag till kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och Kronans räkning af Södertälje kanal och annan Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag tillhörig egendom. Fetta förslag torde fa åtfölja protokollet under beteckning af bilaga 1.

Genom beslut å extra bolagsstämma med delägarne i Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag den 4 mars har kanalbolaget, under förbehåll af den under nästkommande maj sammanträdande ordinarie bolagsstämmans rätt att definitivt besluta i ämnet, för sin del godkänt förenämnda förslag till försäljningskontrakt.

Beträffande slutligen de grunder, hvarpå de sakkunniga stödja sitt godtagande af den ifrågasatta köpeskillingen 1,035,000 kronor, som efter afdrag af förenämnda penningvärdet, cirka 255,000 kronor, å bolagets obligationer och penningar, motsvarar 780,000 kronor, upplysa de sakkunniga, att de med bortseende från de större eller mindre värden, som ”beräknats ligga ensamt i bolagets ägoområden, materiel och andra tillhörigheter, gjort värderingen enbart med hänsyn därtill, att under nuvarande förvaltningssätt. som torde böra bibehållas, nettobehållningen af bolagets rörelse under senaste 10 år i medeltal uppgått till cirka 46,000 kronor eller cirka 4,5 procent af nämnda köpesumma.

Jämväl omnämna de sakkunniga, att i Södertäljekommissionens beräkningar den nu till 780,000 kronor beräknade utgiften för kanalinköpet motsvaras af ett belopp af 900,000 kronor, som sålunda med den af dem ifrågasatta .uppgörelsen skulle understigas med 120,000 kronor. De hafva vidare ansett sig böra för sitt uppskattningssätt hafva stöd däri, att vid inköp af Trollhätte kanal köpesumman beräknades med eu afkomstprocent af allenast 3,6 procent, att därutöfver för tillhörande egendom betalades med cirka 1,755,000 kronor, och att bolagets fonde], uppgående till cirka 315,000 kronor, icke som här tillföllo staten.

Därjämte hafva de sakkunniga gjort jämförelse med det af Kungl. Maj:t godkända förslaget till statsinköp af Strömsholms kanal, där köpesumman beräknades så, att afkomstprocenten skulle vara 4 a?, därvid dock bolagets såväl egendomar som de till cirka 318,000 kronor uppgående fonderna skulle ingå i köpet och sålunda tillfalla staten.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hafva de sakkunniga tillstyrkt, att, i samband med afgörandet af frågan om stambanan mellan Rönninge och Ström, Södertälje kanal med tillhörande egendom måtte af statsverket inköpas på de villkor, som angifvas i förslaget till köpekontrakt.

19 Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvars utlåtande öfver de sakkunnigas förslag infordrats, yttrar däri följande:

Det nära samband, som förefinnes mellan frågan om en framtida ombyggnad af Södertälje kanal och den omedelbart föreliggande frågan om en ombyggnad af stambanan Rönninge—Saltskog å sträckan mellan llönninge och Ström, gör det till en nödvändighet för staten att redan nu i Ariss mån taga ställning till det förstnämnda spörsmålet om kanalens ombyggnad. Då nämligen eu ombyggnad af berörda kanal icke lärer kunna undvikas och synes böra ske inom en nära liggande framtid, båda delarne af hänsyn till den stora betydelse, som en tidsenlig ombyggnad skulle hafva för sjöfarten samt industri och näringar i hvad rörer såväl landets hufvudstad som Mälarens vidsträckta uppland, så måste redan nu tagas i öfvervägande, huruvida det är behöfligt för staten att af hänsyn till en sådan ombyggnad af kanalen förvärfva densamma, därest annan sträckning än Grlasbergalinjen skulle följas för stambaneombyggnaden.

Af Södertäljekommissionens utredning har framgått, att det vid en ombyggnad af kanalen är vid alla de seglationsdjup, som kunna ifrågakomma — för respektive 4,o, 5,5 och 6,5 m. djupgående fartyg — afsevärdt billigare att verkställa ombyggnaden med bibehållande af kanalens nuvarande sträckning, i hvilket fall kostnaden skulle, inclusive farlederna genom Lina- och Brandalssunden, uppgå till c:a 6 till 9,5 milioner kronor, allt efter den större eller mindre hänsyn, som toges till handels- och sjöfartsintressen och till strategiska sjömilitära synpunkter vid valet mellan dessa tre seglationsdjup.

I händelse kanalens nuvarande ägare, Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag, vore villig och ägde resurser att utan statsbidrag verkställa den erforderliga ombyggnaden, så kunde något oafvisligt behof för staten att inköpa kanalen icke sägas föreligga, då det lärer få anses framgå af kommissionens nu föreliggande utredningar, att, äfven om stambanans ombyggnad skulle komma till utförande med sträckning enligt någondera af Värdsholmslinjen eller Näslinjen, detta medgåfve möjlighet att på ett för den framtida kanaltrafiken tillfredsställande sätt ombygga kanalen med bibehållen nuvarande sträckning.

Enligt hvad af de sakkunniga upplyses, lärer emellertid kanalbolaget icke hafva för afsikt att inom öfverskådlig framtid företaga någon mera omfattande åtgärd ens för kanalens billigaste ombyggnad och utvidgning i dess nuvarande sträckning till de för den större sjöfarten erforderliga dimensionerna. Det lärer därför ock komma att bero helt och

Väg- och' vattenbyggnadsstyrelaen.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

hållet af statens ekonomiska mellankomst, huruvida den nödvändiga ombyggnaden af kanalen kan komma till stånd inom eu närmare framtid.

* Men då förhållandena äro sådana, lärer det åtminstone vara i högsta måtte önskvärdt, att staten tager det behöfliga initiativet i den viktiga frågan om ombyggnad af Södertälje kanal . Kommer så härtill, att staten genom inköp af kanalen skulle erhålla fullt fria händer att utan rättsanspråk från kanalbolagets sida framdraga stambanan öfver densamma på det sätt, som kan pröfvas vara för det allmänna fördelaktigast, och att begagna sig af fördelen att utan någon ersättning kunna för järn vägsomläggningen uttaga erforderliga sidotag i de nuvarande kanalslänterna och sålunda utan särskild kostnad få en del af kanalutvidgningen utförd redan i samband med järn vägsomläggningen, samt härtill slutligen kommer, att, därest kanalens ombyggnad vore utförd, när den af statens medverkan jämväl beroende Mälarens reglering skall genomföras, den ombyggda kanalen kan underlätta och till en viss grad bidraga till möjligheten att behärska Mälarens flöden — i hvilket afseende likvisst styrelsen anför att kommissionens biträde för denna speciella frågas pröfning i viss mån öfverskattat kanalens inflytande — så syntes starka skäl tala för att statsverket må inköpa kanalen, därest detta kunde ske utan att behöfva betala eu oskälig köpeskilling därför.

Såsom uti de sakkunnigas utredning också närmare framhållits, är uppenbart, att ett statsinköp skall ställa sig för statsverket fördelaktigast, därest det sker nu, innan en sannolik stegring af den nettobehållning uppkommit, hvilken kanaldriften för närvarande lämnar, eller värdestegring inträdt för de kanalen tillhöriga markområden, som erfordras för en utvidgning af densamma.

Från ren affärssynpunkt sedt synes den erbjudna försäljningen till statsverket af Södertälje kanal med all kanal- och slussverksaktiebolagets egendom i reda penningar och värdehandlingar, fastigheter och lösören jämte alla bolagets rättigheter för en köpeskilling af 1,035,000 kronor vara för statsverket förmånligt, dä, enligt de sakkunnigas utredning, dels kanalen med tillhörande slussanläggning, hus och egendomar för närvarande befinna sig i godt skick, dels afkastningen af kanalen och kanalbolagets egendom under en längre följd af år utöfver driftkostnadernas bestridande lämnat en nettobehållniug, som i genomsnitt för de senaste 10 åren uppgått till c:a 46,000 kronor, utgörande c:a 4,5 % å sagda köpeskilling.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därför förordat, att Södertälje kanal med tillhörande egendom måtte, i samband med afgörande om frågan om stambanedelens Rönninge—Ström ombyggnad, inköpas

21 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

på de af bolaget erbjudna villkor, angifna i det af sakkunnige förordade förslaget till köpekontrakt, samt hemställt, att, i händelse af Riksdagens bifall härtill, Kungl. Maj:t täcktes uppdraga förvaltningen af Södertälje kanal åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som jämlikt af Kungl. Maj:t förut gifvet bemyndigande öfvertagit förvaltningen af den staten tillhöriga Väddö kanal.

Vattenfallsstyrelsen har i afgifvet utlåtande till en början anmärkt, att kommissionens utredning om lämpligaste sträckning för den ombyggda kanalen måhända icke kan anses fullständigt utslagsgifvande lör valet åt sträckning för den ombyggda kanalen. Vattenfallsstyrelsen vill emellertid betona att, vare sig den nya kanalen framdrages i den ena eller andra sträckningen, sidotag för järnvägsanläggningen torde kunna uttagas, så att de komma till nytta jämväl för kanalombyggnaden. Styrelsen anser sig vidare — i likhet med väg- och vatten byggnadsstyrelsen — böra anmärka, att kanalombyggnaden i och för sig icke har så stor betydelse för Mälarens reglering, som i kommissionens utredning synes hafva ifrågasatts, enär vattenaftappningen knappast lärer kunna ske genom slussen, utan måste äga rum genom särskilda anordningar vid sidan af densamma.

Under alla förhållanden finner emellertid vattenfallsstyrelsen så starka skäl förefinnas för ett statsinköp af Södertälje kanal, att styrelsen anser sig böra förorda en dylik åtgärd, därest den kan genomföras till skälig kostnad, och vill framhålla, att ett inköp — under nyssnämnda förutsättning — är att anbefalla, vare sig kanalens ombyggnad sker i den ena eller andra sträckningen. Såsom skäl härför åberopar styrelsen i hufvudsak samma skäl, som af de sakkunniga och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförts, men uttalar dessutom såsom sin bestämda mening, att staten borde göra sig till ägare af Södertälje kanal, äfven om de speciella anledningar, som närmast framkallat det nu föreliggande förslaget, icke förefunnes. Eftersom kanalen förbinder Mälarens utbredda sjösystem med hafvet, utgör densamma nämligen en af landets viktigaste vattenvägar, och staten har därför lika stor anledning att få denna kommunikationsled i sin hand, som den har att behärska järnvägsnätets hufvudlinjer. Endast om staten är herre öfver de förnämsta förbindelselederna till lands och vatten inom riket, är den i. tillfälle att ordna kommunikationsväsendet på nationalekonomiskt riktigaste sätt.

\ attenfallsstyrelsen öfvergå!' härefter till frågan, huruvida den ifrågasatta köpeskillingen kan anses såsom skälig. Den af statsrådet och chefen

Vattenfalls-

styrelsen.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

för civildepartementet tillkallade tremannanämnden förklarar sig hafva, bland annat, genom besiktning af kanalen och därtill hörande materiel samt egendomar kommit till en bestämd uppfattning om lämpligheten åt kanalens förvärfvande och angifver äfven på annan plats i sitt yttrande, att kanalen är i godt stånd. Det vill sålunda synas, som om kanalverket med tillhörande fast och lös egendom befunne sig i godt skick, ett förhållande, hvarom vattenfallsstyrelsen emellertid icke varit i tillfälle att förvissa sig. Tremannanämnden, angifver vidare, att den med bortseende från de större eller mindre värden, som beräknats ligga ensamt i bolagets ägoområden, materiel och andra tillhörigheter, gjort sin värdering enbart med hänsyn därtill, att under nuvarande förvaltningssätt, som torde bibehållas, nettobehållningen af bolagets rörelse under de senaste tio åren i medeltal uppgått till omkring 46,000 kronor eller omkring 4,5 procent på köpesumman, 1,035,000 kronor.

Af nettobehållningen representeras emellertid en icke ringa del åt afkasta ingen på bolagets obligationer och pänningemedel. Sålunda utgjorde denna afkastning i medeltal för åren 1901—1910 kronor 11,445: 55. Dragés detta belopp från medelnettovinsten under samma period, eller kronor 46,036:84, återstå kronor 34,591:29, motsvarande 4,43% på statens af nämnden beräknade kontanta utlägg för köpet, omkring 780,000 kronor. Detta procenttal skiljer sig såsom synes icke afsevärdt från den af tremannanämnden beräknade siffran 4,5 %. Emellertid ger en granskning af de i handlingarna befintliga revisionsberättelserna för ifrågavarande tioårsperiod vid handen, att utgifterna och särskildt de, som uppförts under posterna aflöniugar, arfvoden, dagsverken och arbetslöner, undergått en icke oväsentlig stegring under de senaste åren, medan seglationsafgifterna alltsedan år 1903 ej företett någon ökning. Detta ger sig ock tillkänna, om man granskar nettoinkomsten för år 1910 — det sista för hvilket revisionsberättelse föreligger. Med afdrag för »intressemedel» utgjorde den nämligen kronor 29,926: 66 eller endast 3,84 % på 780,000 kronor. Härtill kommer, att en utgiftsökning kan väntas till följd af de förpliktelser rörande vissa tjänstemäns pensionering, hvilka innehållas i kontraktsförslagets § 10 och att någon minskning i förvaltnings- och underhållskostnader näppeligen torde kunna påräknas efter kanalens öfvertagande af staten. A andra sidan borde ett undanrödjande af det väsentliga hinder för kanaltrafiken, som vållas af den nuvarande järnvägsbron, åstadkomma någon ökning i trafiken och den år år 1911 fastställda höjningen af taxan i sin mån medföra en ökning i afkastningsprocenten.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 229. 23

Vattenfallsstyrelsen liar emellertid icke ansett sig böra föranstalta någon utredning af taxeförhöjningens verkningar, ty den nådiga remissens besvarande skulle därigenom hafva fördröjts, och styrelsen finner för öfrigt, oafsedt om afkastningsprocenten blir- något lägre än den af tremannanämnden angifna, den ifrågasatta uppgörelsen under nuvarande förhållanden skälig, och detta så mycket mer, som ett uppskof med inköpet med största sannolikhet icke skulle medföra en lägre lösesumma.

Vattenfallsstyrelsen har också på grund af det anförda tillstyrkt bifall till det ifrågasatta inköpet.

Beträffande sättet för kanalens förvaltning, därest den kommer i i statens hand, har tremannanämnden antydt, att nuvarande förvaltningssätt borde bibehållas, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga förvaltningen åt väg- och vatten by ggr i ad sstyre! sen. Vattenfallsstyrelsen, som tolkar tremannanämndens uttalande så, att de nuvarande tjänstemännen böra i hufvudsak bibebehållas vid sina nuvarande funktioner, medan gifvetvis en särskild kanalstyrelse ej längre blir af behofvet påkallad, får för sin del påminna därom, att vattenfallsstyrelsen såsom ett statens affärsdrit vande verk och såsom förvaltare af Sveriges viktigaste inre farled, Trollhätte kanal, lämpligen borde öfvertaga förvaltningen af Södertälje kanal. Styrelsen vill till sist äfven erinra därom, att då Kungl. Maj:t i nådig proposition till 1908 års riksdag föreslog inköp för statens räkning af Strömsholms kanal, föredragande departementschefen i sitt yttrande hänvisade till den då ännu ej inrättade men förberedda vattenfallstyrelsen såsom lämpligaste förvaltare af denna inre farled samt att styrelsens instruktion är affattad med hänsyn därtill, att äfven andra kanaler än Trollhätte kanal kunna komma att ställas under styrelsens förvaltning.

Slutligen hafva Västerås och Köpings hamnstyrelser, Västerås köpmannaförening, Allmänna svenska elektriska aktiebolaget, Nya aktiebolaget svenska metallverken, Graf aktiebolaget Stark, Surahammars bruks aktiebolag, Fagersta bruks aktiebolag, Riddarhytte aktiebolag och H. L. F. Lagercrantz å AVirsbo bruk i en till Kungl. Maj:t ingifven skrift hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som kunna anses lämpliga för att främja ett i möjligaste mån skyndsamt förverkligande af Södertälje kanalleds öppnande för större sjögående fartyg till fromma för mellersta Sveriges bergslagers betydande bergs- och bruksindustri samt handels- och jordbruksintresse.

Framställningar från orterna.

24 Departe-

ments-

chefens

yttrande.

Kanalens

betydelse.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Södertälje kanal byggdes för att förkorta vägen för de fartyg, som gå mellan södra delarna af Östersjön samt Stockholm eller annan Mälarhamn.

Var detta redan för hundra år sedan ett intresse, som framkallade en jämförelsevis så stor uppoffring som kostnaderna för kanalens byggande, så har vikten af vägförkortningen genom kanalen säkerligen ej minskats efter det starka ekonomiska uppsving, som flera af Mälarens hamnstäder och dess uppland numera undergått.

Tidsvinsten genom Södertälje kanal utgör för en vanlig lastångare till Stockholm nära 3 timmar och till Västerås cirka 7 timmar.

I en utaf filosohe doktorn K. Key-Åberg verkställd utredning, som finnes återgifven i Kungl. Maj:ts proposition nr 74 till 1910 års Riksdag redogöres för hufvudartiklarna af de varor, som transporteras å segelfartyg och pråmar genom kanalen. Dessa varor utgöras af ved, som uppgår till omkring 30,000 famnar om året och till större delen kommer från Södermanlands, Östergötlands och Smålands kustbygder och söker sig genom kanalen väg till Stockholm. Kalksten går i stora försändelser från Öaxen och Andersvik (invid Trosa) till Köping, slipsten från Gottland till Eskilstuna och andra mälarhamnar, plan- och trappsten från Öland till Stockholm. Tegel försändes genom kanalen dels från Skåne till Stockholm och städer vid Mälarens inre striinder, dels från sistberörda städer söderut. Tegeltransporterna hafva under senare år synnerligen tilltagit, sedan Lina tegelbruk å Södertälje hamnområde år 1908 blifvit igångsatt för eu årlig produktion af omkring 10 millioner stycken tegel. Järnmalm försändes från Köping och Västerås nedåt järnbruk i Kalmar län, järnskrot går söderifrån till Nyby bruk, tack- och stångjärn förpassas utrikes från Köping och Strömsholm. Stenkolet går ut från Stockholm, kalk försändes i omkring 10 pråmar i veckan från Oaxen till skilda mälarhamnar, sand går i mängd från olika öar i Mälaren (Eckerö, Adelsö m. fl.) till Norrköping, Västervik och andra orter. Gödningsämnen försändas kanalledes dels från Skåne till skilda mälarhamnar, dels från Stockholm söderut. Af spannmål hämtas hafre i ansenlig mängd från Tyskland, korn från Gottland och Skåne till Stockholm och andra mälarhamnar. Cement kommer från Öland, Skåne och andra orter till mälarhamnarna. Fältspat går från Köping till utlandet, framför allt Stettin, sandstensflis från Lemunda sandstensbrott invid Motala till Köping, gipsaffall från Rörstrand till Öland, Hellekis och utrikes orter. Kisbränder sändas från gödningsämnesfabriker i Stockholms närhet till Kaus (Hälsingborgs kopparverk), bisulfat från Åkers krutbruk och Vinterviken till Hamburg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

25 Såsom synes afse masstransporterna väsentligen tunga och. skrymmande råvaror eller halffabrikat, för hvilka billigast möjliga transportväg måste användas, och otvetydigt äro städerna vid Mälarens inre stränder i sin industriella och kommersiella uppblomstring mycket beroende af den gena förbindelseled med yttervärlden i söder, som Södertälje kanal för dem utgör.

Beträffande de kanalen befarande ångfartygens laster saknas noggrannare kännedom. Emellertid torde af de nu lämnade uppgifterna framgå, att kanalen redan i sitt nuvarande skick är en synnerligen viktig kommunikationsled, som det ligger i statens intresse att behärska.

Ännu större betydelse för industrien i Mälardalen torde kanalen kunna erhålla, om den utvidgas. Denna fråga tränger sig därför fram i förgrunden.

Med kanalens nuvarande dimensioner kan den ej passeras annat än af fartyg om högst 300 tons. Det är ett allmänt kändt förhållande, att för närvarande förefinnes stark tendens till ökning af lastångarnas tonnage. Också har från flera håll uttalats önskvärdheten af att en utvidgning af kanalen komme till stånd.

Den s. k. Kanalkommissionens tekniska utskott häfdade år 1909, att, då den yttersta länken i Mälarens sjösystem ligger relativt nära hafskusten och för jämförelsevis låga kostnader kan genom farled för sjögående fartyg göras till vik af hafvet, man också bör begagna sig af detta gynnsamma förhållande och gifva ifrågavarande vattenväg de dimensioner, som sjöfarten i berörda afseende kan fordra.

Sedermera hafva från ett flertal Mälarstäder och industriella anläggningar ställts i utsikt en betydande trafikökning, om kanalen utvidgas till större sjöfartsled, och samtliga de civila och militära myndigheter, som till Södertäljekommissionen uttalat sig i detta afseende, hafva förordat ombyggnad af kanalen.

En sådan synes önskvärd äfven ur synpunkten att underlätta regleringen af Mälarens vattenstånd, äfven om betydelsen af kanalutvidgningen i detta afseende något öfverskattats af kommissionen.

Emellertid synes ingen utsikt finnas, att nuvarande ägaren, kanalbolaget, skall taga initiativ till ombyggnad. Anslag af statsmedel till så betydande belopp, som i hvarje fall skulle kräfvas för kanalens utvidgande, torde väl knappast kunna ifrågakomma, i annat fall än att staten förvärfvar äganderätten till densamma.

Kanalens

ombyggnad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Det synes mig i hög grad sannolikt, att kanalens ombyggnad bör, i enlighet med kommissionens förslag, äga rum efter den nuvarande leden. Likaledes synes mig ombyggnadsfrågan i öfrigt genom samma förslag vara i allt väsentligt utredd. Den ytterligare utredning af frågan, som kräfves, hänför sig hufvudsakligast till spörsmålet, för hvilket vattendjup kanalens ombyggnad bör ske, hvarvid hänsyn jämväl bör tagas till de viktigaste Mälarhamnarnas beskaffenhet och eventuella utbyggningsmöj ligheter. Frågan om kanalens ombyggnad kan icke nu föreläggas Riksdagen. Men denna omständighet bör ej medföra ett anstånd med det köp, hvarom här är fråga. Det viktigaste skälet mot ett sådant anstånd är den samtidigt föreliggande frågan om järnvägens framdragande öfver kanalen. Redan för åtskilliga år sedan framhöll bolaget, att svängbron öfver kanalen borde borttagas och järnvägen framdragas på segelfri höjd, hvilket bolaget enligt sitt förmenande hade rätt att påyrka.

Utan att ingå på frågans rättsliga sida och oafsedt att en uppgörelse med bolaget angående tagande af sidoschakt vid broombyggnaden ur kanalbankarna möjligen torde kunna träffas, synes det mig dock tydligt, att det är en stor fördel, om staten har full frihet att ordna järnvägs- och kanaltrafikens inbördes förhållande så, som med hänsyn till de olika kommunikationsledernas vikt och beskaffenhet vid olika tidpunkter kan finnas lämpligt. Jag har också vid frågan om den lämpligaste sträckningen af linjen Rönninge—Saltskog hänvisat till att, om järnvägs- och kanalbyggnaden kan utföras i visst sammanhang med hvarandra, en afsevärd kostnadsbesparing kan vinnas. Huruvida så kan ske, utöfver hvad nyss anförts, måste därför göras till föremål för noggrannt öfvervägande.

Därtill kommer, att, efter det kanaltrafiken blifvit underlättad genom ombyggnad af järnvägsbron, kanalintäkterna och en på basis af dessa beräknad köpesumma torde komma att stegras. Äfven markvärdet torde, i händelse Södertälje fortfarande går framåt såsom industristad, komma att växa.

Att framskjuta förvärfvet af kanalen synes således ej vara att förorda.

Den ekono- Jag öfvergår nu till att redogöra för den ekonomiska innebörden af

^dm 'af1 det föreliggande förslaget till köpeaftal med bolaget.

’ föreslagna Jag ber då först att få meddela följande extrakt af bolagets sty-

kspeaftaiet. relseberättelse för år 1911.

Kängl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

27 Inkomster är 1911.

Kanal- och slussafgifter samt afgifter för öfver-

tidsslussning ........................................................ 66,908: 05

Inkomster af ångaren Södertälje Kanal II ......... 7,539: -

För försåld sand............................................................ 104:65

För utarrenderade tomter, hamn- och badplatser m. m............................................................... 480: —

Diverse inkomster ........................................................ 135: 82

Intressemedel:

Räntor å bolaget tillhörande värdepapper m. m. 11,305: 23

Utgifter år 1911;

Bolagets vinst för år 1911

Kronor

86,472: 75

46,787: 70 39,685: 05

86,472: 75

Balans till år 1912.

Tillgångar:

Södertälje kanal med område......................................................... 826,500: —

Fastigheter i Södertälje .................................................................. 22,050: —

Kassabehållning och i bank innestående:

vid hufvudkontoret i Stockholm ....................................... 200: 21

Transport 848,750: 21

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Transport

Ångaren Södertälje Kanal II konto:

Bokförda värdet vid 1910 års slut ............ 12,700: -

Fordringar för bogseringar.................................... 167:69

Å checkräkning innestående ........................ 1,242: 57

Ångmudderverk med 2 pråmar .............................

Materialier och inventarier ....................................

Svenska statens 3,6 % obligationer.....................

Sveriges Allmänna Hypoteksbanks 4 % obligationer med ränta ............................................

Eskilstuna stads 41/* % obligationer med ränta

Gäfle stads 47» % obligationer med ränta ......

Hälsingborgs stads 4 Va % obligationer med

ränta .....................................................................

Miinchens bryggeriaktiebolags 4V* % obligationer med ränta .............................................

Svenska Sockerfabriks-Aktiebolagets 57* % obligationer med ränta...................................

Å depositionsräkning i Stockholms Enskilda

Bank med ränta............................................... 53,000: —

Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank 11,431: 73

Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank,

utdelningskontot................................................ 305:

Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank

i Södertälje............................................................879: 75

Nya svängbrons konto....................................................................

Kronor

hvarifrån afgå:

29,925: —

45,231:03 8,735: - 19,325: -

36,464: —

50,656: 25

40,275: —

Skulder:

Aktiekapitalet 1,118 aktier å 750 kr. 838,500: — efter afdrag för af bolaget innehafda aktierna n:ris 633,

766, 767, 832, 833, 967,

1,035—1,037, 1,112—1,118

= 16 st. å 750 kronor ...... 12,000:— 826,500:_

Transport 826,500: —

848,750: 21

14,110: 26 100: — 485: 75

230,611: 28

65,616: 48 67,691: 51

1,227,365: 49

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.

29 Transport 826,500: —

Outtagen aktieutdelning år 1909 ....................... 70: — ggg 570-_

Bolagets behållning vid årets början.......................................... 361,110:44

Kronor 1,187,680: 44

Bolagets vinst år 1911 .................................................................. 39:685: 05

Kronor 1,227,365: 49

Å bolagets fordringar för bogseringar bär afskrifning gjorts till ett belopp af 6 kronor för en osäker fordran. Någon afskrifning i öfrigt å värdena af bolagets tillgångar har icke funnits erforderlig.

Bolagets vinst för år 1911 utgör såsom ofvan angifvits...................................................................................... kronor 39,685:05

Direktionen hemställer, att stämman, med fastställande af den i denna berättelse intagna balansräkning, ville besluta en utdelning af 35 kronor å en hvar af utelöpande 1,102 aktier........................................ kronor 38,570: —

och att till 1912 års vinst- och förlustkonto öfverföres ................................................................................... » 1,115:05

kronor 39,685: 05

Tillika ber jag att få upplysa, att ny taxa för kanalens begagnande varit tillämpad sedan den 16 juli 1911 och att den stegring, som i följd däraf under återstoden af året uppstått i kanalverkets inkomster, uppgått till 2,324 kronor 81 öre samt att, därest samma taxa varit gällande från början af år 1911, den däraf föranledda ökningen i inkomsterna beräknats till 4,212 kronor 38 öre. Det torde således kunna antagas, att den ökning af vissa utgiftsposter för dagsverken m. m., som af vattenfallsstyrelsen anmärkts, skall mer än uppvägas af kanalafgifternas förhöjning genom nyssnämnda taxa. Därtill kommer, att man väl utan alltför stor optimism torde kunna anse såsom säkert, att den betydande lättnad i trafikeringen, som följer af järnvägsbrons ombyggnad, skall afsevärdt öka trafiken å kanalen.

I förslaget till köpekontrakt har bolaget gjort vissa förbehåll angående den nuvarande och förutvarande personalens löne- och pensionsrätt. Häremot torde intet vara att anmärka. Liknande villkor förekommo också vid inköpet af Trollhätte kanal.

Köpeskillingen uppgår enligt förslaget till 1,035,000 kronor. Enligt nyssnämnda styrelseberättelse har bolaget obligationer och depositioner till

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

värde af i rundt tal 295,000 kronor, hvarifrån emellertid bör af dragas innestående aktieutdelning cirka 40,000 kronor. Af återstående 255,000 kronor tillhöra 75,000 kronor den i riksgäldskontoret deponerade reparationsfonden, hvilken torde kunna användas till likviden.

Utöfver de omkring 255,000 kronor, som likvideras genom de öfvertagna obligationerna och depositionerna, erfordras således ett anslag af 780,000 kronor, för hvilket medel torde böra anskaffas genom lån.

Hvad slutligen kanalens förvaltning beträffar är det två verk, som kunna ifrågasättas till att taga förvaltningen om hand, nämligen väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen. Mellan dessas öfriga uppgifter finnes en' principiell skillnad, i det den förra styrelsen hufvudsakligen är ett kontrollerande verk, vattenfallsstyrelsen däremot ett affärsdrifvande. Jag erinrar också om att Riksdagen år 1904, då Kungl. Magt föreslog, att förvaltningen af Trollhätte kanal- och slussverk skulle omhänderhafvas af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förklarade, att det ej kunde anses lämpligt att åt denna styrelse, som så godt som uteslutande är en kontrollerande Händighet, uppdraga förvaltningen af en så omfattande affärsrörelse. Då det nu gäller, att staten skall omhändertaga ett nytt affärsföretag, torde öfvervägande skäl tala för att förlägga detta till vattenfallsstyrelsen. Ett särskildt skäl härför föreligger också däri, att vattenfallsstyrelsen vid den pågående ombyggnaden af sistnämnda kanal förvärfva! erfarenhet vid dylika arbetens handhafvande, hvilket torde kunna komma statsverket till godo, då fråga blir om Södertälje kanals ombyggnad, äfven om detta sistnämnda arbete utföres på entreprenad, för hvilket systems användande i detta fall åtskilliga skäl torde tala.

Jag antager också, att med hänsyn till tillgången till arbetskrafter det skall befinnas lättare för vattenfallsstyrelsen än för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att öfvertaga ifrågavarande kanals förvaltning. Med hänsyn till alla dessa förhållanden har jag trott det vara lämpligast att förvaltningen uppdrages åt vattenfallsstyrelsen.

Kostnaderna för förvaltningen torde tillsvidare få bestridas af kanalverkets inkomster.

På grund hvad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att medgifva, att Kungl. Maj:t må genom aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan omförmälta köpekontrakt förvärfva Södertälje kanal- och sluss-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

verksaktiebolags däri omförmälta egendom för en köpeskilling af 1,035,000 kronor;

att medgifva, att de obligationer och depositioner, som sålunda från bolaget förvärfvas, må användas till köpeskillingens likvidering samt att för gäldande af återstående köpeskillingen för år 1913 anvisa högst 780,000 kronor att utgå af lånemedel;

att, under förutsättning att nämnda anslag å 780,000 kronor beviljas, besluta, att de i 1913 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola höjas med motsvarande belopp;

att medgifva, att kostnaderna för kanalens förvaltning må tills vidare bestridas af kanalverkets inkomster; samt

att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, som genom köpet förvärfvas, med undantag af hvad som åtgår till köpeskillingens gäldande, må stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindhult.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Bilaga.

Kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Majrts dch Kronans räkning af Södertälje kanal och annan Södertälje Kanal- och Slussverksaktiebolag tillhörig egendom.

§ I-

Södertälje Kanal- och Slussverksaktiebolag (här nedan kalladt bolaget) försäljer härmed till Kungl. Maj:t och Kronan Södertälje kanal med all bolagets egendom såväl i reda penningar och värdehandlingar som i fastigheter och lösören jämte alla bolagets rättigheter, allt enligt ställningen vid utgången af år 1911, med de tillägg, som uppkomma under år 1912, och med de afdrag, som kunna visas med nödvändighet hafva måst äga rum under år 1912.

Köpet omfattar sålunda:

1) den rätt bolaget äger på grund af det utaf Kungl. Maj:t för bolaget i nåder gifna privilegium den 15 mars 1806 samt alla de öfriga rättigheter, som må hafva i administrativ eller judiciell väg medgifvits bolaget;

2) kanalen med dess sluss, broar och andra inrättningar;

3) samtliga bolaget tillhöriga områden i mark och vatten, samt hus och byggnader;

4) alla till kanalverket hörande materialier, redskap, förrådsartiklar, ångbåt, mudderverk, pråmar och andra farkoster, möbler m. fl. lösören af hvad slag de vara må;

5) alla bolaget tillhöriga obligationer och andra värdepapper, depositioner, å bankräkning innestående medel och kontanta penningar, med undantag dels af så stor del af bolagets vinst för hvartdera af aren 1911 och 1912, som motsvarar 35 kronors utdelning för aktie lör hvartdera året, dels ock af hvad som finnes bokfördt såsom outtagen aktieutdelning för år tidigare än 1911, hvilka medel tillkomma bolaget. Al bolaget inlösta 16 egna aktier äger bolaget makulera före likviden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

§ 2.

Bolagets fastigheter äro följande:

Södertälje kanal med sluss, broar och vatten samt nedannämnda fastigheter utom själfva kanalen:

l:o) Fastigheten med tomtnummer 21 i Södertälje stads första östra kvarter (kanalinspektorsbostället); innehållande i areal 4,356 kv.-meter;

2:o) Fastigheten med tomtnummer 44 E i samma kvarter (slussmästarebostället); innehållande i areal 1,122,7 kv.-meter;

3:o) Fastigheten med tomtnummer 4 E i samma kvarter (magasinshustomten); innehållande i areal 1,150 kv.-meter;

4:o) All den till kanalverket upplåtna mark, som finnes upptagen å en af landtmätaren A. W. Iggberg den 13 december 1824 upprättad och den 10 december 1825 fastställd karta öfver Södertälje kanal med dess ägoområde, med undantag af följande områden, som genom byten eller annorledes frånhändts kanalverket, nämlingen:

Vid öfre (norra) kanalen:

Ägofigurerna n:ris 3, 4, 5 och 6 ............................................. 1,890 kv.-m.

Ett område af ägofiguren n:r 2 ................................................. 978,5 »

Ågofigurerna n:ris 11 och 12 ................................................... 1,157 »

Ett område af ägofiguren n:r 21 ............................................. 78 »

Tillhopa 4,103.5 kv.-m.

Vid nedre (södra) kanalen:

Ett område utefter sjön Maren ............................................... 8,930 kv.-m.

Ett område vid Tältet, omkring............................................... 712 »

Ett område vid statens järnvägar, omkring ........................ 3,800 »

Tillhopa omkring 13,442 kv.-m.

5:o) Bolagets äng, till belägenheten angifven å omförmälda karta; innehållande omkring 12,300 kv.-meter.

Af den under 4: o) här ofvan upptagna mark äro enligt särskilda arrendekontrakt på viss tid upplåtna områden om tillhopa 8,753,97 kv.meter. De å dessa områden uppförda byggnader tillhöra arrendatorerna.

Utan kontrakt är dessutom ett område om 95,7 kv.-meter tillsvidare upplåtet åt Idiothemmet vid Tältet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)

34 Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

§ 3.

Tillträdet sker den 1 januari 1913, dock med rätt för staten att, för så vidt på bolagets rätt ankommer, dessförinnan, när så påfordras, disponera den del af bolaget tillhöriga områden, som erfordras för framdragande af dubbelspåret Rönninge—Saltskog, i den mån sådant kan ske utan hinder för kanaltrafiken.

§ 4.

All den egendom, som enligt detta kontrakt öfverlåtes till Kronan, öfverlämnas af bolaget fri från penninginteckningar och i det skick, hvari densamma vid afträdet befinnes. Bolaget tillförsäkrar icke Statsverket annan eller bättre rätt än den som tillkommer bolaget, hvilket alltså fritager sig från hemulsskyldighet.

§ 5.

Bolaget förbinder sig att, till dess bolagets egendom till statsverket afträdes, behörigen som hittills väl vårda och underhålla densamma.

Under år 1912 förfallande onera och utskylder gäldas af bolaget med samma års inkomster.

§ 6.

Köpeskillingen utgör eu miljon trettiofemtusen (1,035,000) kronor.

Bolaget är pliktigt att såsom likvid så långt det förslår mottaga sina nu ägande obligationer till gällande marknadsvärde vid likviden äfvensom bolagets depositionsbevis. Resten af köpeskillingen betalas den 2 januari 1913, dock icke förr än bolaget styrkt att bolagets egendom icke besväras af någon penninginteckning.

Bolaget utfärdar härvid köpebref å försålda egendomen och öfverlämnar för bolaget tillgängliga åtkomsthandlingar för egendomen.

§ 7.

Kronan öfvertager bolagets rättigheter och skyldigheter på grund af nedannämnda kontrakt och aftal, nämligen:

1) enligt direktionens protokoll den 8 juni 1903 har på 10 år från den 1 april 1904 utarrenderats det jordområde om 1,825 kvadratmeter, hvarå villan Blidah är uppförd, för 150 kronor om året, dock med skyl-

35 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

dighet för arrendator!! att bortflytta efter ett års uppsägning, därest marken kommer att tagas i anspråk för ändring eller utvidgning af kanalen;

2) enligt arrendekontrakt den 11 februari 1875 bar på 50 år från den 1 april 1875 utarrenderats ett jordområde om 784,73 kvadratmeter af egofiguren n:r 19 för 25 kronor för år;

3) enligt särskilda arrendekontrakt den 23 september 1882, den 15 december 1887 och två stycken den 26 september 1892 har för tiden till den 1 januari 1933 utarrenderats jordområden om tillsammans 6,144,24 kvadratmeter af egofigurerna nrris 19, 20 och 21 för tillhopa 240 kronor för år;

4) enligt magistratens i Södertälje protokoll den 26 oktober 1843 och den 23 juli 1849 äger kanalbolaget rätt att hålla signalgata mellan sjön Maren och Igelstaviken, på det att signalerna för södra kanalen må kunna iakttagas;

5) enligt direktionens protokoll den 10 juli 1845 beviljades kanalinspektoren rättighet att hvarannan vecka och slussbetjäningen gemensamt rättighet att hvarannan vecka begagna ålfisket i slussen.

Bolaget har att själft af köpeskillingen gälda det belopp af 23,600 kronor, som enligt kontrakt den 10 april 1908 skall vid kanalens öfverlåtande till statsverket utbetalas till Södertälje stad.

§ 8.

Bolaget öfverlåter till Kronan sin rätt till ersättning för under år 1912 eller dessförinnan bolagets egendom tillfogad skada.

§ 9.

Allt det arbete, som erfordras af de personer, som nu äro anställda vid kanalverket i Södertälje, för afslutande af bolagets räkenskaper för år 1912, utföres efter hittills följda grunder utan kostnad för bolaget af dessa personer, äfven om de öfvergått i statens tjänst, eller af dessas efterträdare.

§ io.

Alla de vid kanal verkets öfverlämnande till Kronan i bolagets tjänst vid kanalen i Södertälje anställda personer, tillförsäkras rätt att med åtnjutande af de dem nu tillkommande aflöningsförmåner bibehållas vid sitt arbete, så länge de tillfredsställande fullgöra detta.

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Nuvarande kanalinspektoren tillerkännes rätt att, då hans anställning vid kanalverket upphör, komma i åtnjutande af pension från statsverket till belopp af 5,750 kronor årligen, att kvartalsvis utbetalas.

Nuvarande sekreteraren hos bolagets direktien tillerkännes rätt att från och med den 1 januari 1913, komma i åtnjutande af pension från statsverket till belopp af 400 kronor årligen, att kvartalsvis utbetalas.

De personer, som enligt bifogade specifikation nu från bolaget åtnjuta pension, bibehållas efter ingången af år 1913 vid samma förmån på statsverkets bekostnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1912.

/

nt •• c.-®

I annor v

' f -■? y\\ ^

**/<*. n / \\ ■ '/»

w/i' / 'v a eka r %

m^° jy?\/[ fornt** A <k

^VP-ZT?*1 ^

é n

I v --Oy--==-—.....r;==4y!>^2>^ AP44

i^—^ • •—^» rr —

-v/"*"'' tor9ä~T~~snMZZJ^,i»r

IjMaller/

Afskrift,.

'Ei Cy e V s \ a -

\ W e.TV

^17* 1825 den tf) December blek den. Jemlik! denna Charta verkstiddte utstakning öfver Södertelge Canals område, af Särskildt Bädstuwir -Dött till, vederbör andes säkerhet- och efterrättelse för framtiden, g Hind och fasprtälld,, såsom Domboken för denna dag omfomialer', Dotyg ar.

Pd Särs kille Dädstuwu Rättens vägnar År. M.liöngidst

Vidimeras esc officin Sv. Kullman

^oe?err?m. 7er m/rru.

r/n/rs c/co oe^ Asoa/v/?Ane

/l/??7di/f de- / &s*?

/7. In/

SSCÄket

Tdé 46“ b och. c. 7 a, ocs^,

mingshus

Tvr elände'

Sjuklm C-7

Materieilbär!

/Zerrov&rcrce /&s>x crf _^K /<cr//rr?cre?

Åf’DS77er7/ss/oe7&/<zre?c?'//77crAye~&

Åo rnyofo//»7 •ere/ de» /&/£ er-/'

las tung er

N921

Skolhus

Skot-

torget

sthiifi

Kyrkogård

t inge t

li et e sill aT

s tadeus

Saltsjötorget

Lada

ö

Tft

s armén.

STRÅ

Bl T, ad ek i

i i _

Is vik

I ! IfTäD llappan.

I .'/ 17912 \ 77914

Materialbod

KVARTERET

. sund

KcaudJbolagets nuvarande område

$ Vöve ^j\aw ^

Södertälje stads mark inom nya kanalområdtl Statsbanans nuvarande område

KVAR

____—

WABD S HOLMEN

Simla l: 5000

900 300

500 Ahiai 400 Meter

Generalstabens latogr. Anst.