Prop. 1912:230

med förslag till lag angående ändrad lydelse a f § 34 värnpliktslagen

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.

1 Nr 230.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse a f § 34 värnpliktslagen; gifven Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

David Bergström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 182 häft. (Nr 230.)

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

Värnpliktig, som tillhört härens eller flottans fast anställda personal m. m.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen.

. Härigenom förordnas, att § 34 värnpliktslagen skall erhålla följande ändrade lydelse:

1. _ Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan eller vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år, skall efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin

' värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsöfningar.

2. I mom. 1 ofvan nämnd värnpliktig anses hafva fullgjort den i § 27 löreskrilna första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsöfning.

Har den fasta anställningen vid hären eller flottan eller vid härens eller flottans reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige hafva fullgjort all den i § 27 föreskrifna tjänstgöring. Detsamma gäller ock den, som, under fast anställning vid hären eller dess reserv, undergått rekrytutbildning samt deltagit i tre repetitionsöfningar, äfvensom den, hvilken såsom värnpliktig fullgjort rekrytskola och en repetitionsöfning samt därefter varit fast anställd under minst två år.

Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan eller vid härens eller flottans reserv, äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit fast anställd.

I hvad mån fast anställning vid krigsmakten i öfriga fall må anses motsvara, tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

3. Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid universitet eller annan statens högskola eller som vid navigationsskola aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistafdelning

3 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

annan examen än maskinistexamen af tredje klass, tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

4. Den, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrift^ propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring, tillhör första uppbådet under hela sin värnpliktstid.

Hvad i mom. 4 stadgas skall icke tillämpas förr än från och med år 1920. För sådan i samma moment omförmäld värnpliktig, hvilken icke år 1912 eller tidigare öfverförts till landstormen, skall dock den tid, under hvilken han tillhör första uppbådet, utsträckas; därest han enligt nu gällande bestämmelser skulle öfverförts till landstormen: år 1913, med ett år; år 1914, med två år; år 1915, med tre år, år 1916, med fyra år; år 1917, med fem år; år 1918, med sex år, och år 1919, med sju år.

4 Klingl Maj.ts Nåd. Proposition Nr 330.

Utdrag af protokollet öfver lanätförsv ar särenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eheensvård Statsråden: Peteksson,

Schotte,

Berg,

Bergström, friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Efter gemensam beredning inom landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet Bergström följ ande:

»Enligt § 3 värnpliktslagen skall värnpliktig tillhöra beväringens första uppbåd i åtta år, beväringens andra uppbåd i fyra år, och kommer han pa sa sätt att i allmänhet tillhöra landstormen i åtta år. Värnpliktig öfverföres således i allmänhet vid 28 års ålder från beväringens första till dess andra uppbåd och vid 32 års ålder från andra uppbådet till landstormen.

Från denna regel göres dock undantag i fråga om vissa värnpliktiga, som förut varit stamanställda, äfvensom värnpliktiga med viss högre bildning. Beträffande dessa sist nämnda stadgar § 34 mom. 3:

5 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 230.

»Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid universitet eller annan statens högskola eller som aflagt examen vid navigationsskola, tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.»

Det föreligger nu fråga,

dels om eu ändring i detta moment, hvilken ändring betingas af den vid 1911 års Riksdag beslutade omorganisation af navigationsskolorna;

dels ock om ett tillägg till förevarande paragraf af innehåll, att värnpliktiga med viss läkarutbildning skola tillhöra första uppbådet icke blott såsom nu i tolf år utan i tjugu år d. v. s. under hela sin värnpliktstid.

Ändring af § 3i inom. 3 värnplikt slagen.

I det förslag till värnpliktslag, som förelädes 1901 års Riksdag till antagande, fanns i § 34 införd en ny bestämmelse om, att den som aflagt examen vid navigationsskola skulle tillhöra beväringeus första uppbåd under hela sin tjänstetid i beväringen.

Vid tiden för nämnda förslags framläggande aflades vid navigationsskola följande examina, nämligen sjökaptensexamen, styrmansexamen, öfvermaskinistexamen och maskinistexamen. Åt det vid propositionen om ny värnpliktslag fogade utdrag al statsrådsprotokollet (1901 proposition nr 3 sid. 48) framgår, att samtliga nyss nämnda examina afsågos med den nya bestämmelsen i § 34. Såsom motivering till denna bestämmelse anförde, enligt statsrådsprotokollet, vederbörande föredragande, att då det särskildt med hänsyn till det stora antal värnpliktiga maskinister, som erfordrades för flottans mobilisering, vore af vikt att utan den inskränkning, som beträffande beväringens andra uppbåd funnes föreskrifven i värnpliktslagen, vid mobilisering kunna disponera de beväringsmän, som, efter vid rikets navigationsskolor åtnjuten kostnadsfri undervisning, aflagt ofvan nämnda examina, torde dessa i likhet med dem, som minst två år varit inskrifna såsom studerande vid universitet eller annan statens högskola, böra till höra beväringens första uppbåd under hela sin tjänstetid i beväringen.

Ifrågavarande bestämmelse i § 34 värnpliktslagen antogs af 1901 års Riksdag och kvarstår ännu oförändrad.

Sedan 1911 års Riksdag beslutat omorganisation af navigationsskolorna, komma enligt reglemente för dessa skolor, hvilket Kungl. Maj:t utfärdat den 29 mars 1912, emellertid icke blott de hittills varande öfvermaskinist- och maskinistexamina att ersättas af maskinistexamen al första klassen (öfvermaskinistexamen) och af andra klassen, utan ytterligare

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 230.

Framställning af chefen för marinstaben.

Yttranden öfver framställningen.

Departements-

chefen.

två examina komma att afläggas vid navigationsskola, nämligen skepparexamen af första och maskinistexamen af tredje klass. Om ingen ändring sker uti ifrågavarande bestämmelse i § 34 värnpliktslagen, kommer således äfven den, som aflägger någon af nyss nämnda två examina, att vara skyldig kvarstå i första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen. Hvad beträffar skepparexamen af andra klass, aflägges denna inför navigationsskoleföreståndare.

Chefen för marinstaben har emellertid hos Kungl. Maj:t i underdånighet anfört, att då skepparexamen af första klass och maskinistexamen af tredje klass kräfva blott tre månaders studier vid navigationsskola samt det icke alls fordras någon undervisning vid sådan skola för afläggande utaf skepparexamen af andra klass, böra de, som aflägga någon af dessa tre examina, befrias från skyldigheten att kvarstå i första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen, i synnerhet som de icke torde komma att under värnpliktstjänstgöringen erhålla underbefälsutbildning. Chefen för marinstaben har föreslagit, att ifrågavarande bestämmelse irti § 34 värnpliktslagen må erhålla följande ändrade lydelse: »Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid universitet eller annan statens högskola eller som vid navigationsskola aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen af första eller andra klass, tillhör likaledes första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.»

Från kommerskollegium och marinförvaltningen har infordrats yttrande öfver hvad sålunda föreslagits; och hafva dessa ämbetsverk anslutit sig till förslaget.

Det synes mig i förevarande fall finnas goda skäl att vidtaga den lagändring, som är nödig, för att icke skyldigheten att under hela beväringstiden kvarstå i första uppbådet skall utsträckas till medborgare, för hvilka sådan skyldighet icke varit afsedd vid värnpliktslagens stiftande. Jag är därför ense med chefen för marinstaben härutinnan, att den, som aflägger skepparexamen af första eller andra klass eller maskinistexamen af tredje klass, bör fritagas från skyldigheten att under hela beväringstiden kvarstå i beväringens första uppbåd. Men jag kan icke helt ansluta mig till chefens för marinstaben förslag i hvad detta afser formuleringen af lagbestämmelsen, ty den föreslagna formuleringen skulle kunna medföra den tolkning, att den, som aflagt maskinistexamen enligt hittills gällande reglemente för navigationsskolorna i riket, icke

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230. 7

skall för framtiden vara skyldig kvarstå i första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen. För att förekomma en dylik tolkning torde den föreslagna lagbestämmelsen böra, i hvad angår här afsedda maskinister, så formuleras, att den, som å maskinistafdelning aflagt annan examen än maskinistexamen af tredje klass, skall tillhöra första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

Värnpliktiga med viss läkarutbildning.

I det betänkande angående fältläkarkårens omorganisation, som särskilt tillkallade sakkunniga aflämnade den 30 juli 190S, föreslogs, att värnpliktige medicine studerande, som två år varit inskrifna vid universitet eller Karolinska institutet, skulle tillhöra första uppbådet icke blott under hela sin tjänstetid i beväringen utan äfven under tjänstetiden i landstormen ; och i sitt slutliga betänkande den 14 juli 1911 vidhöllo de sakkunniga detta förslag samt anförde härvid, att samma förslag icke blifvit föremål för någon erinran från i ärendet hörda myndigheter, men att de sakkunniga dock ville ytterligare understryka vikten af, att åt denna del af den militära läkarorganisationen ägnades all uppmärksamhet och omvårdnad. De värnpliktiga läkarna och deras utbildning utgjorde den första länken uti den organisation, som skulle fylla arméns behof af läkare så i fred som krig. Den vore af grundläggande betydelse. Den andra länken vore den extra-bataljonsläkarinstitutionen, som under ett visst antal dagar hvarje år ställde till arméns förfogande fullt utbildade läkare för att öka läkarkrafterna under regementsöfningarna, under inskrifningsförrättningarna m. m. samt för tjänstgöring såsom vikarier. Den tredje länken utgjorde de ordinarie läkarna, så beräknade och organiserade, att de under vanliga förhållanden skulle fylla fredsbehofvet. af läkare samt ombesörja de undervisnings- och administrativa åligganden, som arméns sjukvård och sjukvårdsutbildning ställde på dem. Slutligen hade man för krigsbehofvet läkare i reserven, af hvilka en del hade tjänstgöringsskyldighet äfven i fredstid.

Genom denna organisation funnes det, enligt de sakkunnigas uppfattning, grundad förhoppning om, att arméns såväl freds- som krigsbehof af läkare skulle komma att tillgodoses på ett nöjaktigt sätt. För fyllandet af krigsbehofvet vore det dock oundgängligen nödvändigt, att de värnpliktiga läkarna, såsom redan framhållits, komme att under hela sin värnpliktstid kvarstå i beväringens första uppbåd; hvarom icke skulle erhållandet af vid mobilisering behöfligt antal läkare blifva förenadt med betydande svårigheter. Detta kvarstående i beväringens första uppbåd äfven under landstormstiden innebure emellertid icke någon ökad tjänstgöring eller utbildning i fred, utan blott en möjlighet och en trygghet,

Förslag af sakkunniga för fältläkaikårens omorganisation.

8 Arméförvaltningens hemställan.

Yttranden öfver förslaget.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 230.

i och för sig viktiga nog, för att man, till besättandet af de många läkarbefattningarna vid armén på krigsfot, på förhand kunde beräkna och i vederbörliga planer upptaga ifrågavarande läkare.

När frågan om fältläkarkårens omorganisation föredrogs inför Kungl. Maj:t den 10 mars 1911, förklarade dåvarande departementschefen, att han icke hade något att erinra mot hvad de sakkunniga sålunda föreslagit, men att det borde anstå med pröfningen af förslaget.

Nu hafva emellertid arméförvaltuingens civila departement och sjukvårdsstyrelse hemställt om sådan lagändring, att värnpliktiga läkare äfvensom medicine studerande, som under minst två år varit inskrift^ vid universitet eller Karolinska institutet, skola tillhöra beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

Yttranden öfver detta förslag hafva afgifvits af arméfördelningscheferna och militärbefälhafvaren på Gottland efter vederbörandes hörande samt slutligen af chefen för generalstaben.

De hörda myndigheterna hafva i allmänhet icke haft något att erinra mot lörslaget. I vissa af yttrandena understrykes tvärtom behofvet af ökadt antal läkare vid beväringsklassernas mobilisering.

Chefen för generalstaben har ansett förslaget stå i ett nära och påtagligt samband med den af 1911 års Riksdag antagna omorganisationen af fältläkarkåren. Med den reduktion af antalet fast anställda läkare, som däraf blifvit en följd, är det enligt generalstabschefens mening ett trängande behof, att den redan förut otillräckliga tillgången på värnpliktiga läkare snarast möjligt ökas. Nödvändigheten att taga läkarnas tjänst i beväringen i anspråk längre tid än öfriga värnpliktigas har synts generalstabschefen klart framgå äfven däraf, att en läkare i allmänhet först vid inemot 30 års ålder blifver i denna egenskap användbar för försvaret.

Chefen för Östgöta trängkår har påpekat, att det finnes medicine studerande, som lämna den medicinska banan, och att det ej torde föreligga skäl för, att dessa skola under hela sin värnpliktstid kvarstå i första uppbådet.

Chefen för femte arméfördelningen och regementsbefälhafvaren för Upplands infanteriregemente hafva framhållit, att om värnpliktiga läkare skola kvarstå i första uppbådet under hela sin värnplikstid, fordras särskilda åtgärder för fyllande af landstormens behof af läkare.

Chefen för Västmanlands regemente har ansett rätt och billighet fordra, att om läkare i motsats till andra medborgare äfven under land-

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

stormsåldern skola inkallas till krigstjänstgöring vid linjetrupperna, de erhålla tillräckligt ekonomiskt vederlag för den uppoffring, de härigenom underkasta sig. Äfven chefen för Ålfsborgs regemente har gjort en antydan i detta afseende.

Endast regementsläkaren vid Ålfsborgs regemente har afstyrkt förslaget. Han har anfört, att förslaget vore så mycket orimligare, som det vore en allmänt bekant sak, att ingen utbildning kräfde så lång tid och så stora kostnader som läkarens. Att läkarna dessutom eller rättare sagdt just därför skulle i högre grad än hvarje annan svensk man betungas med värnpliktslagens fordringar,- kunde hvarken vara rimligt eller rättvist.

Arméförvaltningens förevarande förslag afser icke någon som helst Departementsökning af den tjänstgöring, som i fredstid åligger värnpliktig, utan chefenafser blott att följande kategorier värnpliktiga skulle kvarstå i första uppbådet under hela sin värnpliktstid, nämligen de, som äro medicine studerande och som under minst två år varit inskrifna vid universitet eller Karolinska institutet, samt de, som äro läkare.

En värnpliktig, som lämnat den medicinska studiebanan, lär icke längre kunna anses såsom medicine studerande, och en sådan värnpliktig bör således icke kvarstå i första uppbådet under hela sin värnpliktstid.

Det torde emellertid med fog kunna ifrågasättas, huruvida försvaret öfver hufvud taget skulle hafva någon fördel af att den, som på sin medicinska utbildningsbana icke hunnit längre än att han fortfarande vore allenast medicine studerande, kvarstode i första uppbådet under hela sin värnpliktstid. Förslaget skulle ju nämligen komma att medföra någon praktisk betydelse endast för sådana medicine studerande, som enligt nu gällande lag äro berättigade att öfverföras till landstormen, d. v. s. sådana, som fyllt 32 år. Men vid denna ålder torde i regel en medicine studerande hunnit blifva legitimerad läkare eller åtminstone medicine kandidat. Dessutom synes det mindre lämpligt att binda vissa rättsverkningar vid det faktum, att en person är medicine studerande, synnerligast som det i vissa fall kan vara svårt att afgöra, huruvida detta faktum föreligger eller icke.

Med uttrycket läkare afses nog i allmänhet legitimerad läkare.

Enligt hvad jag under hand inhämtat af öfverfältläkaren, hade man emellertid tänkt sig möjligheten af att under uttrycket läkare skulle inbegripas äfven sådan person, som icke är legitimerad läkare men aflagt medicine kandidatexamen. Uttrycket läkare synes mig därför icke så otvetydigt som önskligt skulle vara.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 182 käft. (Nr 230.)

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

1907 års generalskommission kade uppgjort ett förslag i enahanda syfte, hvarom nu är fråga, men af den innebörd, att värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter följande propedeutisk tjänstgöring, skulle tillhöra beväringens första uppbåd under hela sin värnplikts tid. Generalskommissionens förslag refererade sig till dåvarande lydelsen af § 27 mom. 1 värnpliktslagen. Detta lagrum har numera ändrats så, att uttrycket »fullgjort därefter följande propedeutiska tjänstgöring» ersatts af uttrycket »fullgjort därefter följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring»; och om denna lagändring beaktas, synes mig generalskommissionens förslag mera preciseradt än det, som arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse nu framställt.

Enligt hvad upplyst blifvit, kan mobiliseringsbehofvet af läkare vid linjetrupperna icke fyllas med tillämpning af nu gällande värnpliktslag. Det skulle däremot kunna ske, om icke till landstormen vid 32 års ålder öfverfördes de, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring. Då det å andra sidan icke torde finnas något annat lika effektivt sätt att vid mobilisering fylla linjetruppernas behof af läkare samt staten uppenbarligen har skyldighet sörja för, att landets värnpliktiga ungdom erhåller erforderlig läkarvård under sin kamp för fosterlandet, finner jag häri tillräckliga skäl för att tillstyrka antagande af ett sådant tillägg till § 34 värnpliktslagen, att värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring, skall tillhöra beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

Det kan icke förnekas, att genom antagande af det utaf mig nu förordade tillägg till § 34 värnpliktslagen linjetruppernas mobiliseringsbehof af läkare fvlles på landstormens bekostnad. Landstormens behof i detta afseende synes dock lättare än linjetruppernas kunna blifva tillgodosedt genom läkare, som öfverskridit värnpliktsåldern och som frivilligt åtaga sig att utgå med landstormen, och för öfrigt kan ju enligt § 33 värnpliktslagen den, som är skyldig tjänstgöra vid linjetrupperna, placeras till tjänstgöring vid landstormen, under det att däremot den, som tillhör landstormen, icke kan placeras till tjänstgöring vid linjetrupperna.

För den händelse det af mig nu förordade tillägget till § 34 värnpliktslagen vinner Kungl. Maj:ts och Eiksdagens gillande, torde detta tillägg icke böra tillämpas förr än från och med år 1920. Eljest skulle värnpliktig, som vid lagens trädande i kraft är öfverförd till landstor-

11 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

men, ånyo öfverflyttas till beväringen med åliggande för honom att fullgöra skyldigheter, från Indika han redan befriats, såsom, förutom krigstjänstgöringen vid linjetrupperna, mönstring i fredstid, skyldigheten att tillhöra beväringens första uppbåd, som för personer med nu afsedd läkanitbildning för närvarande omfattar tolf år, synes mig därför böra ökas successivt.

Sammanfattning.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, har jag låtit uppgöra följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen.

Härigenom förordnas, att § 34 värnpliktslagen skall erhålla följande ändrade lydelse:

1. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan eller vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år, skall efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsöfningar.

2. I mom. 1 ofvan nämnd värnpliktig anses hafva fullgjort den i § 27 föreskrifna första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsöfning.

Har den fasta anställningen vid hären eller flottan eller vid härens eller flottans reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige hafva fullgjort all den i § 27 föreskrifna tjänstgöring. Detsamma gäller ock den, som, under fast anställning vid hären eller dess reserv, undergått rekrytubildning samt deltagit i tre repetitionsöfningar, äfvensom den, hvilken såsom värnpliktig fullgjort rekrytskola och en repetitionsöfning samt därefter varit fast anställd under minst två år.

Värnpliktig, som tillhört härens eller flottans fast anställda personal m. in.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 230.

I hvad mån fast anställning vid krigsmakten i öfriga fall må anses motsvara tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

3. . Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid universitet eller annan statens högskola eller som vid navigationsskola aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistafdelning annan examen än maskinistexamen af tredje klass, tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

4. Den, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring, tillhör första uppbådet under hela sin värnpliktstid.

Hvad i mom. 4 stadgas skall icke tillämpas förr än från och med år 1920. För sådan i samma moment omförmäld värnpliktig, hvilken icke år 1912 eller tidigare öfverförts till landstormen, skall dock den tid, under hvilken han tillhör första uppbådet, utsträckas; därest han enligt nu gällande bestämmelser skulle öfverförts till landstormen: år 1913, med ett år; år 1914, med två år; år 1915, med tre år; år 1916, med fyra år; år 1917, med fem år; år 1918, med sex år, och år 1919, med sju år.

Jag hemställer, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga detta lagförslag.))

Till denna departementschefens, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas proposition af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmana boktr., 1912.