lagen.nu
Prop. 1912:241

med förslag till förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och 7 §§ af för¬ ordningen den 18 september 1908 angående stämpelaf- giften

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

1 Nr 241.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och 7 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften; gifven Stockholms slott den 26 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och 7 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften äfvensom besluta, att de ändrade bestämmelserna skola träda i kraft å de tider, Konungen bestämmer.

De till ärendet börande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. .Maj:t forblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 192 höft. (Nr 241.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och 7 §§ i förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften.

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna, till följande afdelningar.

Fjärde afdelningen.

Rikets höfrötter;--—

bankinspektionen; kontrollstyrelsen; mynt- och justeringsverket; riksarkivet; — — — — — — —

landtbruksstyr elsen.

3 §•

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

3 Bevis-------

rörande tillstånd för utöfvande af tillverkning i skaf

tefritt bryggeri......

„ af länsman eller stadsfiskal angående företeende af behörigen stämpelbelagd afhandling om skogsafverkning „ som jämlikt förordningen om automobiltrafik meddelas angående igenkänningsmärke för automobil.......

präst-...........

innefattande meddelande el ler utdrag ur kyrkobok, som förvaras i landsarkiv . . . af läkare eller karantänstjänsteman........

l

Afd.

2 Afd

Kr. 0. Kr.

ö.

3 Afd.

Kr.

fritt

ö.

—: 10

fritt

4 Afd.

O

Afd.

fritt -fritt

Kr.

ö.

Kr. ö.

7 §■

Från stämpelafgift enligt denna art. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelafgift enligt denna art., med undantag af den särskilda stämpeln å protokoll angående bevakning vid domstol af testamente, befriade

häktad person i mål angående brott, hvarför han sitter häktad, äfvensom i mål rörande den häktades vård och behandling;

stiftelser fromma;

understödsföreningar, registrerade; och

4 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 241.

utländsk domstol i mål och ärenden, som handläggas enligt lagen om handräckning åt sådan domstol.

Frihet från stämpel enligt denna art. äger jämväl rum — — —

i sådana på förvaltningsmyndighets pröfning beroende ärenden, som röra utbekommande af pensions- eller därmed jämförligt understödsbelopp eller som angå syner å ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp; —

i vederbörande utländska hamnar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

5 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1912.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhrensvArd, Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström, friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde.

Vid föredragning' den 7 april 1911 af ett förslag om vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften erinrade dåvarande chefen för finansdepartementet, att på Kungl. Maj:ts pröfning då vore beroende åtskilliga frågor rörande stämpelbeskattningen, hvilka varit föremål för en vidtomfattande utredning. Men, säger departementschefen, den tid, som kunnat användas för materialets och förslagens granskning, hade varit alltför knapp för att han då skulle kunna yttra sig öfver de skilda författnings förslagen i deras helhet, ännu mindre för att kunna åstadkomma den ytterligare

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

utredning som med hänsyn till förslagens stora räckvidd tilläfventyrs skulle finnas erforderlig. Under sådana förhållanden vore det måhända lämpligast att först vid en senare tidpunkt anmäla de ifrågavarande arbetena.

De arbeten, som departementschefen i sitt berörda anförande åsyftade, voro hufvudsakligen tvenne af särskilda kommitterade upprättade förslag, af hvilka till Kungl. Maj:t öfverlämnats den 19 november

1910 förslag till förordning om arfsskatt och skatt för gåfva och den 15 december samma år förslag till förordning angående stämpelafgiften. Den 23 januari 1912 hafva nämnda kommitterade därjämte afgifvit förslag rörande omläggning af stämpelförsäljningsväsendet. Detta förslag har ännu icke hunnit undergå vederbörlig granskning, och då jag anser önskligt, att samtliga nämnda författningsförslag erhålla sin slutliga behandling i ett sammanhang, har äfven i år tanken på att förelägga Riksdagen proposition med förslag till nv stämpelförordning och hvad därmed äger samband måst uppgifvas. Då emellertid vissa frågor rörande stämpelbeskattningen, oberoende af den fullständiga revisionen af stämpelförordningen, kräfva en snar behandling, har jag ansett mig böra redan nu framlägga ett med hänsyn till dessa frågor upprättadt förslag till ändrad lydelse af vissa paragrafer i nämnda förordning. De ändringar, om hvilka här är fråga och som visserligen äro af mindre omfattning, grunda sig hufvudsakligen på utredningar och förslag, som afgifvits af statskontoret, och i ett fall på det förslag till förändrade bestämmelser i syfte att åstadkomma ökad kontroll öfver stämpelbeläggningen af afhandlingar om skogsafverkning, hvarom nådig proposition den 23 februari innevarande år aflåtits till Riksdagen. Den föreslagna ändringen i 1 §, som endast innebär, att under fjärde afdelningen i stället för kontroll- och justeringsstyrelsen införts kontrollstyrelsen samt mynt- och justerings ver ket, lärer icke erfordra någon förklaring eller motivering. Detsamma torde ock kunna sägas gälla rörande den föreslagna ändring i 3 §, som grundar sig på nyssnämnda nådiga proposition. Beträffande ändringsförslagen i öfrigt tillåter jag mig redogöra för hvad statskontoret i afseende å dem anfört.

Så säger statskontoret i sitt underdåniga utlåtande den 31 januari

1911 följande.

»3 §•

Från ecklesiastikdepartementet har förmälts, att riksarkivarien framhållit önskvärdheten af att utaf landsarkiv utfärdade utdrag eller bevis ur kyrkoböcker måtte få lämnas utan stämpelafgift. Då utdrag eller bevis ur kyrkoböcker, förvarade i församlingsarkiven, i afseende

7 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

å stämpelbeläggning torde falla under benämningen »prästbevis» och alltså vara fritt från stämpel, vill det synas statskontoret som om den omständigheten, att kyrkobok öfverflyttats till landsarkiv, icke borde medföra utdragets eller bevisets stämpelpliktighet. Statskontoret får alltså hemställa, att efter »Bevis präst-» måtte införas: »Bevis, innefattande meddelande eller utdrag ur kyrkobok, som förvaras i landsarkiv» — — — fritt--—.

7 §•

Därigenom att till regeringsrättens afgörande numera hänskjutas ärenden, hvilka tidigare afgjordes af Kungl. Maj:t i statsrådet, har inträffat, att i många fall beslut, som förut utgingo i form af nådiga bref, nu expedieras i form af utslag och alltså måste stämpelbeläggas såsom sådana. Detta förhållande har gjort, att från vederbörande departement ifrågasättes, huruvida icke stämpelfrihet borde äga rum för regeringsrättens utslag:

l:o) i mål om häktads vård och behaudling; (justitiedepartementet)

2:o) på besvär i fråga om utbetalning af vissa understöd från Vadstena krigsmanshuskassa äfvensom pensioner; (landtförsvarsdepartementet)

3:o) på besvär, som anföras af kommun eller kommunal myndighet för bevakande af kommuns intressen; (civildepartementet)

4:o) på besvär i fråga om sådant bidrag eller understöd af statsmedel, som statskontoret eller Kungl. Maj:ts befallningshafvande enligt gällande författningar må bevilja eller skall på rekvisition utbetala; (ecklesiastikdepartementet)

5) på besvär öfver direktionens öfver folkskollärarnas pensionsinrättning beslut i fråga om pension eller ålderdomsunderstöd; (dito)

6) på besvär öfver direktionens öfver prästerskapets änke- och pupillkassa beslut i fråga om pension; (dito)

7) på besvär öfver Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut rörande utanordning af präster beviljade lönetillskott; (dito)

8:o) på besvär öfver vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens beslut rörande begagnande, förändring eller borttagande af fast fornämning; (dito).

Från ecklesiastikdepartementet har jämväl ifrågasatts, antingen att ett allmänt stadgande om stämpelfrihet i fråga om pension skulle utfärdas eller ock att stämpelfrihet endast skulle äga rum, när ändring i det öfverklagade beslutet vidtages af Kungl. Maj:t.

Statskontoret finner den omständigheten, att afgörandet af en del

8 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 241.

ärenden förlagts från Kungl. Maj:t i statsrådet till Kungl. Maj:ts regeringsrätt, i och för sig icke innebära giltig anledning, hvarför besluten i dessa ärenden skola för vederbörande parter medföra utgifter, som förut ansetts icke böra drabba dem, och statskontoret förmenar, att det lämpligaste sättet till förekommande af att nya kostnader påläggas dessa parter vore utfärdandet af bestämmelser, hvilka möjliggjorde en sådan form för meddelandet af regeringsrättens beslut i dylika ärenden, att liksom tillförene stämpelbeläggning icke behöfde ifrågakomma. Enligt statskontorets mening vore en sådan anordning vida att föredraga framför den eljest nödtvungna att belasta stämpelförordningen med ytterligare en mängd undantagsstadganden i afseende å utgörandet af de stämpelafgifter, som påbjudas i 1 art.

l)å statskontoret emellertid måste förutsätta, att hinder möjligen kunna möta mot användandet af den utväg, som synts statskontoret såsom den naturligaste, har statskontoret skolat tillse, i hvad mån det anmärkta förhållandet skulle kunna afhjälpas genom tillägg i 7 §. Statskontoret har därvid icke funnit sig kunna förorda undantag i alla de fall, där sådant blifvit ifrågasatt. Sålunda har statskontoret ansett anledning saknas att medgifva stämpelfrihet för expedition, som utfärdas i besvärsmål rörande lönetillskott åt präster, så länge sådan frihet saknas i mål rörande utbekommande af aflöningsförmåner åt statens tjänstemän. Statskontoret har ej heller kunnat finna något större behof föreligga att från stämpelafgifts erläggande undantaga de förmodligen mera sällsvnta fall, då besvär hos regeringsrätten anföras öfver beslut rörande begagnande, förändring eller borttagande af fast fornlämning. Olämpligt synes det äfven vara att åt kommuner och kommunala myndigheter medgifva den generella stämpelfrihet, som blifvit för dem ifrågasatt. Härigenom skulle i stämpelförordningen införas en, såvidt statskontoret kunnat finna, ny princip, hvars godkännande icke synes statskontoret vara på sin plats. Sedan äldre tider har hos oss, liksom väl i alla andra länder, upptagits en stämpelafgift för statsmyndigheternas expeditioner. Från regeln, att sådan afgift skall utgå, äro naturligtvis talrika undantag af nöden, men om, såsom statskontoret anser obestridligen riktigt, liufvudregeln fortfarande skall gälla, lärer böra tillses, att icke nya sådana undantag medgifvas i andra fall, än där synnerligen talande skäl förefinnas. En blick på 7 §, sådan den föreligger i de senare årens stämpelförordningar, äfvensom på själfva stämpeltariffen utvisar i hvilken rask progression stämpelfriheten medgifvits. Det har ofta framhållits, att stämpelskatten hos oss är anlitad i långt ringare grad än i flertalet andra länder, och allt tyder därpå, att denna skatteform skall för till-

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 241.

godoseende af det snabbt växande behofvet af ökade statsinkomster mer och mer komma till användning. Det synes därför icke lämpligt att genom ofta återkommande, om än för hvarje gång icke synnerligen omfattande undantag kringskära den stämpelskatt, som redan finnes; och statskontoret anser sig därför böra afstyrka den ifrågasatta, generella stämpelfriheten för kommuner.

Däremot har statskontoret funnit fullt befogadt, om stämpelfrihet fortfarande beredes ej mindre åt expedition, som utskrifves åt häktad i mål rörande hans vård och behandling, än äfven åt de expeditioner, som från förvaltningsmyndighet, lägre eller högre, utgå i ärenden, som röra utbekommande af pension eller därmed jämförligt understödsbelopp.»

I underdånig skrifvelse den 17 innevarande månad har statskontoret vidare anfört, hurusom i sammanhang därmed, att nådig proposition med förslag till lag om understödsföreningar förelagts innevarande års Riksdag, fråga uppstått, huruvida registrerade understödsföreningar borde komma i åtnjutande af enahanda frihet från stämpelafgift enligt 1 art. stämpelförordningen, som på grund af Kungl. Maj:ts och Riksdagens år 1911 fattade beslut tillkomme registrerade sjukkassor. I detta afseende har statskontoret såsom sin åsikt uttalat, att de ifrågavarande föreningarna särskildt med afseende därå, att de, i likhet med sjukkassor, icke få drifva affärsmässig rörelse, böra i likhet med sjukkassorna åtnjuta befrielse från stämpelafgift enligt ofvannäumda art. i stämpelförordningen.

Till hvad statskontoret sålunda anfört har jag kunnat helt ansluta mig, och har jag i öfverensstämmelse härmed samt för genomförande af öfriga förut angifna ändringar i stämpelförordningen upprättat det förslag till förordning om ändrad lydelse af 1, 3 och 7 §§ i förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften, som jag härmed hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition framlägga till Riksdagen.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det omförmälda författningsförslaget, hemställde han tillika, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att besluta, att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft å de tider, som af Konungen bestämdes.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåta^.

Ur protokollet:

Emil Sundberg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 192 höft. (Nr 241.) 2