Prop. 1912:243

angående ny af- löningsstat för statens skogs för söksanstalt

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

1 Nr 243.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny aflöningsstat för statens skogs för söksanstalt; gifven Stockholms slott den 26 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels godkänna ett i statsrådsprotokollet framlagdt förslag till aflöningsstat för statens skogsförsöksanstalt att gälla från och med år 1913 äfvensom de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll föreslagits för åtnjutande af de i berörda stat för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar;

dels medgifva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl. Maj:ts bepröfvade, för åtnjutande af arfvodesförhöjning räkna sig till godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap haft stadigvarande, tjänstgöring vid anstalten;

dels ock höja det under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet» uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt, nu 29,000 kronor, med 18,100 kronor till 47,100 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 194 käft. (Nr 243—244.) 1

2 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 243.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd, Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde härefter.

Vid underdånig föredragning den 13 januari 1912 åt trågan om reglerandet för år 1913 af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel hemställde jag under punkten 10 i protokollet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, bland annat, att i afbidan på den nådiga proposition angående uppförande på ordinarie stat af statens skogsförsöksanstalt, Kungl. Maj:t kunde komma att till Riksdagen aflåta, i det under anslagstiteln »skolundervisning och skogshushållning i allmänhet» uppförda anslaget till skogsförsöksanstalten beräkna en höjning från 29,000 kronor till 47,175 kronor eller således med 18,175 kronor.

Jag har nu för afsikt att underställa Kungl. Maj:ts pröfning närmare förslag beträffande berörda af mig sålunda redan bebådade fråga.

3 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 243.

Statens skogsförsöksanstalt eller, såsom den tidigare benämndes, den forstliga försöksanstalten har varit i verksamhet alltsedan år 1902. Nu gällande instruktion för anstalten utfärdades den 18 december 1908 (Svensk författningssamling nr 158).

Enligt § 1 i denna instruktion är anstaltens uppgift att genom undersökningar och jämförande försök bidraga till lösandet af de för en rationell skogshushållning grundläggande frågor.

I sådant afseende har anstalten hufvudsakligen dels att förebringa utredning angående de inom landet förekommande skogbildande träden och deras raser samt af dem bildade skogssamhällen, deras förekomst och utveckling under skilda förhållanden, deras sjukdomar samt angående lämpligheten af att i landets skogar uppdraga främmande skogsträd, dels att utröna verkan af olika sätt för skogens skötsel hvad angår såväl dess föryngring genom själfsådd eller kultur som dess behandling under uppväxttiden och dess tillgodogörande, samt dels att efter studier af skogsmarken söka utröna, huru den bör behandlas och vårdas för att dess alstringskraft med afseende på skogsbestånden må blifva den största möjliga.

Jämlikt § 3 lyder skogsförsöksanstalten under domänstyrelsen och omfattar en skogsafdelning och en botanisk afdelning.

Dess personal utgöres af en föreståndare, en botanist, assistenter samt tillfälliga biträden.

Föreståndaren och botanisten förordnas af Kungl. Maj:t efter förslag af domänstyrelsen.

Assistenter och tillfälliga biträden antagas af domänstyrelsen.

Behörig att vinna anställning såsom föreståndare eller assistent å skogsafdelningen är, enligt § 4, allenast den, som vid skogsinstitutets högre kurs aflagt fullständig afgångsexamen.

Kompetent till befattningen såsom botanist vid anstalten eller assistent å den botaniska afdelningen är den, som vid universitet aflagt filosofisk ämbetsexamen eller filosofie kandidat- eller licentiatexamen, hvari ämnet botanik ingår.

Arbetsplan för anstalten skall, enligt § 5, fastställas för hvarje år af domänstyrelsen på förslag af anstaltens föreståndare.

För öfverläggning i frågor rörande anstaltens arbeten och sättet för dessa arbetens utförande äger domänstyrelsen tillkalla förutom anstaltens föreståndare och botanist jämväl skogsinstitutets direktör och vederbörande lärare samt tre för försöksväsendet, intresserade fackmän.

Den stat, som för närvarande gäller för skogsförsöksanstalten, antogs af Riksdagen år 1908 och har följande utseende:

Skogsförsöksanstaltens framställning är 1911.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Arfvode till föreståndaren ................................................... kronor 3,000: —

» » botanisten ...................................................... » 5,000: —

» » en assistent ................................................... » 3,000: —

» » » » ............................................................ » 3,000: —

Till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning åt tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom till expensmedel ............................................... » 15,000: —

Summa kronor 29,000: —

Beträffande särskildt föreståndarens arfvode ber jag få erinra därom, att detsamma blifvit bestämdt med hänsyn därtill, att till föreståndare borde förordnas jägmästare i statens tjänst. Föreståndaren åtnjuter följaktligen förutom arfvodet äfven den med jägmästare änsten förenade lön jämte ålderstillägg.

Till betäckande af kostnaderna för anstalten, hvilka före år 1912 utgått från det dåvarande reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, finnes för innevarande år under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet» beräknadt ett särskildt anslag å 29,000 kronor. Från berörda anslagstitel bestridas jämväl kostnaderna för tryckning af försöksanstaltens publikationer äfvensom vissa mera tillfälliga utgifter, för anstaltens räkning.

Uti en till domänstyrelsen den 11 augusti 1911 aflåten skrifvelse med tillägg den 14 oktober 1911 hafva föreståndaren och botanisten vid skogsförsöksanstalten, på gifven anledning, framlagt förslag om anstaltens uppförande på ordinarie stat.

De hafva i detta förslag upptagit två särskilda föreståndare, en för anstaltens skogsafdelning och en för dess naturvetenskapliga afdelning. Bägge föreståndarna hafva ansetts böra erhålla samma aflöning som universitetsprofessorer i allmänhet, d. v. s. lön 5,000 och tjänstgöringspenningar 2,500, tillhopa 7,500 kronor, hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen efter fem år med 600 kronor. Den afdelningsföreståndare, som tillika skulle vara anstaltens chef, borde därjämte erhålla ett särskildt arfvode af 500 kronor.

För de bägge assistenterna — den ena vid skogsafdelningen och den andra vid naturvetenskapliga afdelningen — har föreslagits utöfver nu utgående arfvode 3,000 kronor, rätt till tre ålderstillägg, hvart och ett å 200 kronor, att utgå efter respektive 2, 4 och 6 år.

Två »skogsbiträden» skulle vara anställda å skogsafdelningen.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243. 5

Sådant biträde skulle erhålla arfvode å 1,800 kronor, hvartill skulle kunna komma tre ålder stil lägg, hvart och ett å 100 kronor, efter respektive 2, 4 och 6 år. För ett kvinnligt skrifbiträde å skogsafdelningen har föreslagits ett arfvode å 1,500 kronor och för ett kvinnligt biträde å naturvetenskapliga afdelningen ett arfvode å 1,800 kronor.

Till vikariatsersättningar under semester för afdelningsföreståndare har upptagits ett belopp af 625 kronor. För gemensamma expenser för anstalten, däribland lokalhyra, har afsetts ett belopp af 4,500 kronor. Särskilda expenser hafva beräknats för skogsafdelningen till 8,900 kronor och för naturvetenskapliga afdelningen till 5,875 kronor.

Den föreslagna statens slutsumma skulle uppgå till 47,800 kronor (ålderstillägg oberäknade).

När eu särskild institutionsbyggnad kunde komma att tagas i bruk för skogsförsöksanstalten, skulle eu ordinarie vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt, behöfva anställas med aflöning af 1,500 kronor jämte två ålderstilläggg å 100 kronor efter 5 och 10 år. Häraf skulle dock ej föranledas någon ändring i den föreslagna statens slutsumma, enär utgifterna för lokal samtidigt skulle komma att minskas med ett belopp ungefär motsvarande vaktmästarens aflöning.

Till stöd för berörda framställning hafva föreståndaren och botanisten anfört, bland annat, följande.

Med den mångfald af nya frågor, som den raska och glädjande utvecklingen af skogsvårdsintresset i vårt land fört med sig, måste anstalten betecknas såsom för närvarande ganska svagt utrustad såväl hvad personalens antal, som arbetslokaler och penninganslag till expenser beträffade. För att nämligen tillgodose de ökade kraf, som ställdes på anstalten, vore framför allt flera biträden för mekaniska arbetens utförande behöfliga. Dessutom borde personalen också på ett både för densamma och för institutionen mera betryggande sätt fästas vid anstalten, ty i längden kunde man ej begära, att personer skulle tjänstgöra mot ett otillräckligt arfvode på ett förordnande »tillsvidare under året». Förr eller senare komme de då att lämna institutionen för eu bättre aflönad och mera tryggad ställning, medtagande en erfarenhet och en kunskap, som en nytillträdande tjänsteman endast långsamt kunde förvärfva.

Då nu anstalten under de snart tio år den varit i verksamhet företett en alltjämt fortgående utvidgning af sin verksamhet, framginge däraf, att anstalten motsvarade ett verkligt statsbehof, hvars fyllande med hvarje år blefve af allt större betydelse. En praktisk-naturvetenskaplig institution med det verksamhetsområde, som statens skogsförsöksanstalt ägde, måste också vara permanent, tv annars blefve lätt det

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

arbete, don sökte uträtta, af mindre värde. Lämpligheten, för att icke säga nödvändigheten af att skogsvårdsanstalten sattes på ordinarie stat torde därför icke mera behöfva diskuteras. Ln lämplig tidpunkt härför syntes nu vara kommen, då så stor erfarenhet samlats angående anstaltens verksamhet, att man för en längre tid framåt kunde öfverblicka de riktningar, i hvilka dess arbeten kunde komma att gå.

Vid beräknandet af de löneförmåner, som borde tilldelas föreståndarna vid statens skogsförsöksanstalts båda afdelningar, borde man utgå från det sakförhållandet, att de hade att utföra och leda vetenskapliga arbeten af allra största praktiska vikt och betydelse. Det borde därför ligga i statens intresse att sätta fordringarna på deras kompetens så högt som möjligt och att för anstalten förvärfva och äfven bibehålla dugligt folk. Om man tänkte på de institutioner — universiteten och skogshögskolan — samt den allmänna och enskilda skogsvården, hvilka alla kunde konkurrera om sådan arbetskraft, som kräfdes vid försöksanstalten, så framginge däraf, att afdelningsföreståndarnas löneförmåner borde sättas så, att dessa platser vid försöksanstalten för personer med praktisk och vetenskaplig läggning blefve lika eftersträfvansvärda, som platser vid universiteten och skogshögskolan eller ledareplatser i allmän och enskild skogsvård.

Hittills hade föreståndaren för skogsafdelningen varit anstaltens föreståndare och såsom sådan käft att svara för anstaltens hela kassa. Det torde dock vara lämpligare, att hvarje afdelningsföreståndare svarade och redogjorde för sin afdelnings expensmedel. Däremot borde en af afdelningsföreståndarna såsom chef äga rätt att rekvirera till anstalten anslagna medel, utbetala aflöningar och för anstaltens gemensamma utgifter utlämna expensmedel till afdelningarna samt leda de i instruktionen fastställda öfverläggningarna med anstaltens tjänstemän m. in. för detta uppdrag föreslogs ett särskildt chefsarfvode.

I fråga om det arbete, som skulle tillkomma de båda afdelningarna, framhöllo föreståndaren och botanisten, att de undersökningar, som tillhörde anstaltens skog saf delning, kunde hänföras till två skilda hufvudgruppcr. Den ena rörde själfva skogsskötseln, hvartill räknades alla de spörsmål, som rörde skogarnas föryngring och vård. Särskildt borde framhållas undersökningar och försök för åstadkommande af naturlig föryngring, undersökningar om skogsträdens frön och dessas användbarhet i olika trakter af landet, olika föryngringsmetoder såsom sådd- och planteringsförsök å olika marker och i olika förband samt uppdragande af plantor för dessa försök. Vidare undersökningar om ungskogarnas vård och skötsel genom olika starka gallringar och ljus-

7 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

huggningar, frågor som tarfvade mycken tid och noggranna undersökningar i skilda delar af landet men också vore af ofantlig ekonomisk betydelse för landets skogsbruk. Hit hörde också beståndens afverkning efter olika metoder samt undersökningar om möjligheten och lämpligheten af alt i landets skogar inplantera främmande trädslag.

Den andra hufvudgruppen af undersökningar vore af mera skogsmatematisk natur. Hit räknades tillväxtundersökningar af allehanda slag, undersökningar rörande bästa sättet att uppmäta och taxera skog samt de tidsödande och mycket kräfvande undersökningarna för upprättande af s. k. erfarenhetstabeller för skilda trädslag, hvilka bland annat kunde tjäna som underlag för skogsekonomiska beräkningar i framtiden.

Det vore sålunda en mångfald, för vår skogsvård ytterst viktiga frågor, hvilkas lösning tillhörde denna afdelnings ledare. Först efter eu längre tids arbete kunde han förvärfva den nödvändiga litteraturkännedomen och den erforderliga rutinen. I viss mån gällde detta äfven för assistenten vid afdelnineren.

För den mängd af mekaniska arbeten såsom uppklafning af försöksytor och profstammar, uträknande af stamanalyser, profytor och profstammar, kontrollräkningar, förande af journaler m. m., hvilka tillhörde skogsafdelningeu, tarfvades 0'illkorligen ökad personal. Emellertid vore ej nödvändigt att det anställdes personer med högre skoglig bildning, utan kunde sådana arbeten med fördel utföras af mera begåfvade män från de lägre skogsskolorna. De borde dock vara så pass väl aflönade, att de skulle vilja stanna vid försöksanstalten ett 10-tal år. Det vore nämligen ytterst viktigt, att dessa arbeten af viss mekanisk art vid anstalten utfördes af särskild öfvad och van personal. Hittills hade lör sådant arbete endast varit anställd en person mot årsarfvode, som för närvarande uppginge till 1,200 kronor jämte fri bostad. Dennes tid hade dessutom splittrats genom att han äfven måst utföra vaktmästarsyssla vid anstalten, passning af telefon m. m. Följden häraf hade blifvit, att såväl afdeluingens assistent, som föreståndare måst utföra sådant mekaniskt arbete, som kunnat ske med billigare arb> tskrafter, och härigenom både försöksanstaltens arbetsprestation ej på långt när blifvit den, som eljest kunnat erhållas. För dessa arbeten borde därför ytterligare ett fast aflönadt biträde anställas.

För den mängd skrifgöromål och ritningar m. m., som förekomme å denna afdelning, herde vidare vara anställdt ett kvinnligt biträde. Detta kunde också vara behjälpligt med förande af förteckning öfver försöksanstaltens bibliotek och fotografisamlingar.

Hvad därefter anginge den naturvetenskapliga eller botaniska af-

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

delningen, hade denna afdelnings uppgifter allt ifrån anstaltens första verksamhetsår fördelat sig på tre med hvarandra sammanhängande, men till sina arbetsmetoder skilda riktningar, nämligen:

1) skogstypernas och skogssamhällenas biologi i förening med undersökningar öfver markens biologi, kemi och fysik;

2) skogsträdens raser; och

3) skogsträdens sjukdomar.

Utforskandet af skogstypernas biologi och därmed sammanhängande frågor afsåge att utröna lagarna för skogens tillväxt under olika yttre förhållanden, markens beskaffenhet, dess inflytande på produktionen och de förändringar, som marken underginge genom olika skogsvårdsåtgärder och afverknings for in er, lagarna för skogens föryngring och naturliga, af människan oberörda utveckling. För sin lösning fordrade dessa frågor icke blott rent skogsbotaniska och markbiologiska studier ute i fria fältet, utan också ingående undersökningar af jordmånens beskaffenhet och ämnesomsättningen i skogsmarken, frågor, indika endast kunde lösas genom kemiska och fysikaliska analyser å ett för detta ändamål inrättadt laboratorium. Denna forskningsriktning sökte också utröna gallringens nflytande på näringsomsättningen i marken, olika mosstypers lämplighet för skogsbörd, dikningarnas inverkan på skogsmarkens utveckling m. m. Som syntes anslöte sig dessa arbeten på det närmaste till de aktuella frågorna inom vårt lands skogsvård och borde resultaten af dessa studier vara grundläggande för de praktiska åtgärderna.

Detsamma kunde sägas vara fallet med studiet af skogsträdens sjukdomar. De undersökningar, som på anstalten hittills utförts inom detta område, visade, att uti Sverige funnes trädsjukdomar, som saknades i mellersta Europa, där kännedomen om trädsjukdomarna erhållit sin egentliga vetenskapliga utbildning, så att de hos oss förekommande och ekonomiskt viktiga sjukdomarna till sin natur nu vore föga eller också icke alls kända, till stort men för många skogsvårdsåtgärders riktiga utförande. Den tredje af de vid afdelningen bedrifna forskningsriktningarna, nämligen utredning af skogsträdens raser, vore väl för närvarande icke någon brännande fråga i vårt land, men komme säkerligen i framtiden att få en mycket stor betydelse. Då emellertid dylika frågor fordrade en mycket lång tid för sitt besvarande, vore det nödvändigt att såsom skett redan nu upptaga och bibehålla dem på aldelningens program.

Det vore sålunda ett mycket stort och vidsträckt arbetsfält, som tillkomme den naturvetenskapliga afdelningen och dess arbeten berörde så

9 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 243.

stora och olika områden af naturvetenskapligt vetande som växtgeografi, jordmånslära, klimatologi, växtpatologi, ärftlighetslära och skogshushållning, vetenskapsgrenar, som för närvarande befunne sig i den mest lifligt utveckling. Endast mångårig erfarenhet kunde därför bibringa ledaren af dessa arbeten den erfarenhet och rutin och den inblick i de praktiska skogsfrågorna, som fordrades för dessa arbetens lyckliga utförande. 1 viss mån gällde detta äfven om assistenten.

Sedan ett par år hade vid anstalten tidvis varit anställd en yngre kemist som tillfälligt biträde för utförande af behöfliga kemiska och mekaniska analyser. Redan nu behöfdes emellertid sådana i ännu större omfattning och utsträckning än hvad som hittills varit fallet, hvarför vid afdelningen borde mot årsarfvode anställas en kvinnlig kemist med uppgift att utföra behöfliga kemiska och mekaniska jordanalyser. Såsom kompetens för denna befattning borde fordras kunskaper motsvarande minst högsta betyget i kemi i filosofie kandidatexamen.

1 fråga om rätt till atlöningsförhöjning borde afdelningsföreståndare få räkna sig till godo den tid, hvarunder han, till följd däraf att skogförsöksanstalten ej varit uppförd på ordinarie stat, innehaft förordnande såsom föreståndare eller botanist; assistent och skogsbiträde borde likaledes få räkna sig till godo den tid de förut innehaft sina befattningar vid anstalten.

Beträffande anstaltens expenser hafva föreståndaren och botanisten med ledning af hittills vunnen erfarenhet beräknat för hyra, eldning, gas och lyse, skrifmaterial, prenumeration å tidskrifter, inventariers och försöksträdgårds underhåll samt telefoner m. m. ett belopp af 4,500 kronor.

Beträffande de föreslagna särskilda expenserna för anstaltens olika afdelningar, hafva föreståndaren och botanisten erinrat, att från dessa anslag borde bestridas, bland annat, resekostnader för anstaltens personal äfvensom erforderliga handtlangningskostnader. Visserligen hade hittills, då skogs försöksanstalten utfört planterings- eller gallringsförsök o. d., handtlangningskostnaderna utbetalats af tillgängliga revirmedel med belopp, som för år 1911 skulle uppgå till minst 3,500 kronor. Då emellertid vid dylika försök handtlangningskostnaden gifvetvis blefve större än vid vanliga skogsarbeten, ansåge föreståndaren och botanisten, att det vore lämpligare, om handtlangningskostnaden kunde bestridas från anstaltens anslag, så att revirmedlen icke behöfdes tagas i anspråk för anstaltens räkning. Med anslutning till det ofvan anförda kunde de särskilda expensanslagen beräknas på följande sätt:

Bihang till Piksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243-244.) 2

10 Domän-

styrelsen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24b.

för skog saf delning en:

resekostnader............................................................................. Kronor 4,900: —

handtlangning ....................... » 2,000: —

blanketter, formulär, anskaffning och underhåll af instrument, frakter....................................................................... „ 1,000: —

fotografiplåtar, kopiering m. m........................................... „ 300: —

arbetena försöksträdgården, undersökningsmaterial, diverse „___700: —

Summa kronor 8,900: —

för naturvetenskapliga af delningen:

resekostnader..............................................................

frakter, handtlangning m. m...............................

jordmåns- och kemiska laborationer ...................

öfriga delar af afdelningen, instrument m. m.. fotografier, kartor, ritning ......................................

Kronor 3,300

1,000

•n

500 Summa kronor 5,875

Domänstyrelsen, som med underdånig skrifvelse den 2 september 1911 öfverlämnat den framställning, för hvilken jag sålunda redogjort, bär därvid samt i en ytterligare skrifvelse i ämnet den 18 oktober 1911 framhållit, att försöksanstaltens verksamhet under den gångna tiden visat sig vara af betydelse för utvecklingen af statens skogshushållning, en betydelse, som med hvarje år tvifvelsutan torde komma att ökas. Då sålunda erfarenhet vunnits angående det permanenta behofvet af eu sådan anstalt, ansåg domänstyrelsen tiden vara inne att gifva anstalten fastare former genom dess sättande på ordinarie stat. Detta vore nämligen en nödvändig förutsättning för att kunna vid anstalten under längre tid bibehålla de personer, som därstädes anställts.

Beträffande det af anstaltens föreståndare och botanist uppgjorda förslaget till anstaltens sättande på ordinarie stat, ville styrelsen anföra följande.

Det såsom »chefsarfvode» ifrågasatta belopp af 500 kronor torde kunna utgå ur staten. De göromål, som härmed skulle ersättas, inkräktade nämligen på föreståndarens öfriga arbetstid, som i sin helhet syntes böra vara ersatt med det såsom lön och tjänstgöringspenningar föreslagna beloppet af sammanlagdt 7,500 kronor, hvilken aflöning skulle efter fem år kunna höjas med 600 kronor. Dessa löneförmåner öfverensstämde med den lönestat, som nu vore gällande för professorer vid statens universitet. Då den verksamhet, som utöfvades af före-

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

ståndarna för skogsförsöksanstalternas båda afdelningar, val närmast vore att jämföra med nyss nämnda professorers, ansåge styrelsen den ifrågasatta aHöningen erforderlig. 1 sammanhang härmed torde föreståndaren och botanisten vid anstalten, i likhet med livad förhållandet vore vid vissa utländska skogsförsöksanstalter, böra tilldelas professors titel.

För de båda assistenterna vid skogsförsöksanstalten vore föreslagna samma arfvodesbelopp, som nu tillkom me dem, dock med tilllägg, att till arfvodet skulle kunna komma tre ålderstillägg å 200 kronor efter respektive två, fyra och sex år, så att assistents slutarfvode skulle komma att uppgå till 3,600 kronor. Äfven styrelsen ansåge ett sådant tillägg till arfvodet erforderligt dels med hänsyn till de dyra lefnadskostnaderna i Stockholm dels för att förekomma för täta ombyten af assistenter. Assistenterna skulle likväl icke blifva ordinarie tjänstemän.

I den föreslagna staten vore vidare upptagna två skogsbiträden på skogsafdelningen med ett arfvode för dem hvartdera af 1,800 kronor, hvartill skulle kunna komma tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 2, 4 och 6 år. Styrelsen ansåge det vara till stort gagn för arbetenas utförande, att sådana biträden blefve anställda vid försöksanstalten. Ett dylikt biträde, som utbildats vid en af statens skogsskolor, vore nu anställdt därstädes och erfarenheten hade visat, att vissa mekaniska arbeten kunde anförtros denna person, hvilka i annat fall skulle utföras antingen af en bättre aflönad tjänsteman vid anstalten och därigenom fördyras eller af tillfälliga biträden utom anstalten och därigenom blifva mindre väl eller ojämnt utförda. Styrelsen hade intet att erinra emot de för skogsbiträden a ifrågasatta arfvoden och ålderstillägg.

Ej heller i fråga om de kvinnliga biträdena och deras arfvoden både styrelsen något väsentligt att erinra, men ville uttala önskvärdheten däraf, att arfvodesbeloppen bestämdes i öfverensstämmelse med hvad Ivungl. Maj:t kunde komma att i sådant afseende bestämma rörande kvinnliga biträden i statens tjänst, hvarvid biträdet å den naturvetenskapliga afdelningen borde hänföras till »kvalificeradt biträde» och erhålla minst 1,800 kronors årsarfvode, enär såsom kompetens villkor för henne borde föreskrifvas, att hon skulle ifråga om det kemiska arbete, hon utförde, äga kunskaper motsvarande minst högsta betyget i kemi i filosofie kandidatexamen.

Därest anstalten nu blefve försatt på ordinarie stat, torde därmed också följa rätt till semester. Dock skulle särskilda föreskrifter härvid vara nödiga angående den tid af året, semester finge åtnju-

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

las, på det att semestern ej afsevärdt skulle inkräkta på tid, då anstaltens fältarbeten påginge. För chefen och de ordinarie tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning vore stadgadt, att de, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kunde ske, ägde åtnjuta semester under högst en och en half månad enligt af chefen bestämd fördelning, dock hvad beträffade geologer i regeln icke under den tid fältarbetena påginge. Enär något liknande syntes vara lämpligt, äfven ifråga om skogsförsöksanstalten, ville styrelsen för denna föreslå en bestämmelse af innehåll, att högst halfva semestertiden finge vara förlagd till tiden från och med maj till och med september, hvarvid tillika borde vara stadgadt, att anstaltens föreståndare och botanist icke samtidigt finge åtnjuta semester. Beträffande semestertidernas längd borde densamma sättas till en och eu half månad för föreståndaren och botanisten samt till eu manad för assistenterna. I fråga åter om det till vikariatsersättningar under semester uppförda beloppet, 625 kronor, hade styrelsen kommit till den uppfattning, att hela beloppet borde uteslutas, enär några vikarier icke med fördel kunde förordnas under ifrågavarande tjänstemäns semester. De arbeten, som utaf hvar och eu af dem utfördes, vore nämligen ej af sådan art, att de kunde vid afbrott under semestern fortsättas af eu vikarie. Detta gällde i främsta rummet de vetenskapliga afhandlingar, som utarbetades på grund af verkställda undersökuingar, men ock i väsentlig grad själfva undersökningarna. Styrelsen ville fördenskull föreslå, att skogsförsöksanstaltens tjänstemän på ofvan föreslaget sätt finge åtnjuta semester, utan att vikarie förordnades att under tiden uppehålla befattningarna.

Mot de till expenser föreslagna beloppen hade styrelsen intet att erinra och ej heller ifråga om rätt för tjänstemännen att för behörighet til! löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de uppehållit sina befattningar vid anstalten, då den ej varit uppförd på ordinarie stat.

Den ifrågasatta vaktmästaren vid en blifvande institutionsbyggnad för skogsförsöksanstalten samt det för vaktmästaren föreslagna arfvodet ansåge sig styrelsen böra tillstyrka under förbehåll, att han skulle vara skyldig medfölja tjänstemännen vid anstalten på resor och därvid samt jämväl i öfrigt, så långt tiden medgåfve, utföra sådana göromål, som kunde anförtros de skogsbiträden, hvilka ofvan omnämnts. Hans arfvode behöfde icke nu ingå i staten, enär det skulle komma att utgå först, då anstalten ej längre erlade hyra för sin lokal. Det i expensmedlen inräknade hyresbeloppet borde därefter utgå och arfvode til! vaktmästaren ingå i staten. Beloppen ansåges ungefär motsvara hvarandra.

Kungl. Ma j d s Nåd. Proposition Nr 243. 13

I anslutning till hvad domänstyrelsen sålunda föreslagit, skulle staten för skogsförsöksanstalten erhålla följande utseende:

Ö Efter fem år kan lönen höjas med 600 kronor.

s) Efter två år kan arfvodet höjas med 200 kronor och efter ytterligare två år med 200 kronor och efter än ytterligare två år med 200 kronor.

8) Efter två år kan arfvodet höjas med 100 kronor, efter ytterligare två år med 100 kronor och efter än ytterligare två år med 100 kronor.

Sedan de framställningar, för hvilka jag nu redogjort, genom stogsförmk*. särskilda nådiga remisser den 29 september och den 30 oktober 1911 ansJaltms /«öfverlämnats till löneregleringskommittén, har kommittén den 18 april ^umiJfrc 1912 inkommit med utlåtande i ärendet. Innan jag öfvergår till si»gsiarovcrk. innehållet i berörda utlåtande, torde det tillåtas mig att närmare beröra ett spörsmål, som allt sedan inrättandet af en anstalt för förstuga försök gång efter annan blifvit framställdt; jag syftar härmed på frågan om denna anstalts ställande i större eller mindre samband med statens högre skogsläroverk.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Då domänstyrelsen i skrifvelse den 17 september 1895 gjorde framställning om anordnande af ett forstligt försöks väsende, påpekade styrelsen, att i de flesta europeiska länder, där skogarna intoge någon afsevärd utsträckning, vore inrättade forstliga försöksanstalter, i Indika under ledning af något högre skogsläroverk undersökningarna utfördes af vissa därtill utsedda tjänstemän. Domänstyrelsen åberopade därvid ett vid skogsinstitutet utarbetadt förslag beträffande ett forstligt försöksväseude här i riket. Enligt detta förslag skulle arbetet bedrifvas af särskilda tjänstemän, men det borde tillkomma skogsinstitutets direktör att genom inspektioner följa försöksväsendets handhafvande och utveckling samt att därom till domänstyrelsen afgifva årliga berättelser äfvensom de förslag, som kunde påkallas. Domänstyrelsens framställningledde emellertid då icke till någon åtgärd.

Då styrelsen sedermera i skrifvelse den 7 november 1900 gjorde förnyad framställning om anordnande af ett forstligt försöksväsende, begränsad! till det forstliga och forstbotaniska området, ansåg styrelsen, att för leduingen af de rent forstliga arbetena lektorn i skogsmatematik och skogsindelning vid skogsinstitutet och för ledningen af de forstbotaniska lektorn i botanik vid samma institut vore väl kvalificerade. Samtliga arbeten borde utföras enligt plan, som syntes böra af styrelsen fastställas på förslag af direktören och lektorerna vid nämnda institut.

Därest en af domänstyrelsen samtidigt gjord framställning om förstärkning af skogsinstitutets lärarkrafter vunne bifall, höll styrelsen före, att undervisningen vid institutet skulle kunna så fördelas, att lektorerna i förenämnda ämnen kunde, jämte sin undervisning, mot åtnjutande af skäligt arfvode förestå arbetena vid försöksväsendet.

Vid sidan af föreståndaren för den forstliga afdelningen måste dock ställas en jägmästare med vissa angifna uppgifter. Till biträden erfordrades två assistenter, den ena under hela året och den andra under halfva året. Dessutom voro tillfälliga biträden och handtlangning behöfliga.

Då ärendet föredrogs inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1901, yttrade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, som tillstyrkte anordnandet af ett forstligt försöksväsende, att det syntes honom ligga närmast till hands att för den nya institutionen taga i anspråk de vid skogsinstitutet anställda lärare, såvidt deras verksamhet i öfrigt skulle sådant medgifva. Han hölie ock före, att detta skulle låta sig göra utan större svårighet för undervisningens ostörda fortgång, under förut-

* Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

sättning af bifall till en af honom då förordad framställning om anvisande af medel till beredande af ökade lärarkrafter vid institutet.

Den af Kungl. Maj:t i sistnämnda hänseende vid 1901 års Riksdaggjorda framställningen blef emellertid endast i så måtto bifallen, att för ändamålet anvisades på extra stat för år 1902 5,000 kronor i stället för äskade 7,000 kronor.

I skrifvelse den 3 december 1901 framhöll domänstyrelsen, att förutsättningen för att lektorerna vid skogsinstitutet, jämte sin undervisning därstädes, tillika skulle kunna leda eller förestå arbetena vid försöksväsendet varit den, att tillräcklig ökning i lärarkrafter erhölles. hn i sådant syfte tillräcklig ökning hade icke genom det beviljade anslaget å 5,000 kronor kunnat åvägabringas; ett försök att sammanställa försöksväsendet med skogsinstitutet måste därför enligt styrelsens mening utfälla ogynnsamt för båda.

Styrelsen fann sig fördenskull icke kunna vidhålla sitt förslag af den 7 november 1900, utan ansåg, att det under dåvarande omständigheter vore lämpligast, att försöksanstalten erhöll sin egen personal.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1902 ansåg sig föredragande departementschefen böra, i likhet med domänstyrelsen, frånträda förslaget om det förstuga försöksväsendets förenande med skogsinstitutet. Departementschefen tillstyrkte, att försöksanstalten anordnades såsom en fristående institution enligt den af domänstyrelsen framlagda planen, mot hvilken departementschefen icke hade något att erinra.

Hvad departementschefen hemställt blef ock af Kung]. Maj:t bifallet samt framlades för 1902 års Riksdag, hvilken äfven godkände förslaget.

Den 7 april 1906 bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla sakkunniga personer att inom departementet biträda vid behandling af fråga om, bland annat, ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen.

Enligt upprättad promemoria angående spörsmål att föreläggas de sålunda tillkallade sakkunniga skulle deras uppdrag äfven omfatta spörsmålet om beredande af lokal för skogsförsöksanstalten i samband med uppförande af nya byggnader för skogsinstitutet.

Uti det betänkande, som i mars 1908 afgafs af bemälda sakkunniga, uttalades (sid. 59), att de sakkunniga ansett det dem gifna uppdraget i fråga om beredande af lokal för skogsförsöksanstalten i samband med uppförande åt nya byggnader för skogsinstitutet jämväl innebära nödvändigheten af en utredning om, huruvida ett samman-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

förande af de båda institutionerna i omedelbar förbindelse med hvarandra vore lämpligt och önskvärdt; och de sakkunniga framliöllo såsom sin bestämda mening, att af såväl ekonomiska som andra grunder detta vore fallet och borde kunna ske.

Skogshögskolans och skogsförsöksanstaltens uppgifter, yttrade de sakkunniga, vore visserligen väsentligen olika; men såväl arbetsmetoder som arbetsmedel läge dock hvarandra så nära, att ett vida lifligare samband än det, som dittills rådt, vore i hög grad önskvärdt.

De sakkunniga hade därför ock i samråd med försöksanstaltens tjänstemän uppgjort förslag till byggnad för anstalten å den tomt vid Frescati å Norra Djurgården, som föreslagits för den tilltänkta skogshögskolan. Ett sammanbyggande af de båda institutionerna, hvilket möjligen kunnat vara ekonomiskt fördelaktigt, tilläte icke de lokala förhållandena. Däremot möjliggjordes enligt förslaget gemensamt bibliotek.

Därjämte hade de sakkunniga tänkt sig, att två åt högskolans professorer, i skogszoologi m. m. och i marklära in. in., hvilkas undervisningsskyldighet enligt den föreslagna läroplanen vore afsevärdt mindre än öfriga ordinarie lärares, borde hafva sig ålagdt, att, i enlighet med de för försöksanstalten gällande stadgar och bestämmelser, inom sina respektive ämnen företaga skogsvetenskapliga undersökningar. Därigenom skulle behofvet vid försöksanstalten af arbetskrafter inom de nämnda ämnena kunna anses fylldt, åtminstone för ganska lång tid framåt.

Om ej vid skogshögskolan upprättades en professur i marklära, med skyldighet att, i den omfattning hans lärarverksamhet medgalvc, äfven vara underkastad de för skogsförsöksanstalten gällande bestämmelser, skulle — menade de sakkunniga (sid. 95) — helt säkert mycket snart från försöksanstalten framkomma kraf på eu särskild tjänsteman för skogsmarksundersökningar.

Äfven för innehafvaren af en föreslagen professur i skogszoologi och närliggande områden ansågo de sakkunnige (sid. 96) böra stadgas skyldighet ätt i den omfattning, hans lärarverksamhet vid skogshögskolan medgåfve, vara underkastad de bestämmelser, som gällde för skogsförsöksanstalten. Om den sålunda föreslagna lärarbefattningen upprättades, syntes det de sakkunniga, att någon särskild entomologisk afdelning vid skogsförsöksanstalten hvarken nu eller i framtiden skulle vara af nöden.

Uti ett öfver de sakkunnigas betänkande afgifvet yttrande framhöll botanisten vid statens skogsförsöksanstalt, att det syntes vara lyck-

17 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

ligt både för skogsförsöksanstalteus och skogsentomologiens utveckling, om de insektsbestämningar, som för anstaltens räkning erfordrades, finge utföras af vederbörande professor vid skogshögskolan, men att det däremot vore högst olämpligt att sammankoppla den föreslagna professorns i marklära verksamhet med skogsförsöksanstalten, som själf måste utföra sina markundersökningar.

Domänstyrelsen tillkännagaf uti ett den 24 september 1908 afgifvet underdånigt utlåtande öfver de sakkunnigas betänkande, att styrelsen ej kunde finna nöjaktig motivering föreligga för en professurs inrättande i ämnet marklära med geologi. Upparbetandet af ämnet marklära borde enligt styrelsens mening i första hand tillkomma skogsförsöksanstalten, där beaktansvärda undersökningar angående frågor om skogsmarken redan planlagts. Botanisten vid skogsförsöksanstalten hade äfven framhållit betydelsen af att markläran finge vid anstalten själfständigt bearbetas och fördenskull framställt en bestämd protest emot de sakkunnigas förslag, att den ifrågasatta professorn i marklära vid skogshögskolan skulle biträda försöksanstalten vid undersökningar i dithörande ämnen. Förslaget finge ock, menade domänstyrelsen, anses innebära en nödfallsåtgärd, åsyftande att bereda den ifrågasatta professorn full sysselsättning, hvilket undervisningen vid skogshögskolan icke kunde lämna honom.

Frågan om upparbetandet af ämnet marklära samt undervisningens ordnande i marklära med geologi vid skogshögskolan syntes domänstyrelsen böra tillsvidare lösas på det sätt, att vid skogsförsöksanstalten anställdes en assistent i geologi med uppgift att särskildt ägna sig åt frågan om skogsmarkens undersökning och studium. Denna assistent skulle samtidigt kunna anställas såsom »lärare på extra stat» vid skogshögskolan med undervisningsskyldighet i marklära och geologi. Han borde fördenskull ej äga fullt så stor skyldighet beträffande arbetstiden vid skogsförsöksanstalten som öfriga tjänstemän därstädes, detta likväl endast under de tider, då han vore sysselsatt med undervisning eller tentamina vid skogshögskolan. För sitt arbete vid den sistnämnda borde han åtnjuta ett arfvode »på extra stat» af 2,500 kronor om året, hvilket arfvode skulle ingå i högskolans stat i stället för den af de sakkunniga föreslagna aflöningen till en e. o. professor i marklära med geologi.

Beträffande den föreslagna professorn i zoologi vid skogshögskolan höll domänstyrelsen före, att han under tider, då han ej vore upptagen af sin tjänst vid högskolan, borde utreda frågor om våra skogsinsekter, vare sig detta skedde i samband med skogsförsöksanstalteus arbeten eller på särskildt uppdrag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243 — 244.) 3

18 Löne-

reglerings-

kommittén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Jag tillåter mig vidare erinra därom, att jag till det statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden den 15 mars 1912, hvaraf utdrag är bifogadt Kungl. Maj:ts proposition nr 73 till 1912 års Riksdag, vid föredragning af fråga om ordnande af den högre skogsundervisningen in. m., yttrat, bland annat, att i nära samband med denna fråga stode vissa kraf, som gällde statens skogsförsöksanstalts tidsenliga utveckling. Den ifrågasatta skogshögskolan och den för de praktiska försöken afsedda försöksanstalten syntes mig nämligen böra komma i en närmare beröring med hvarandra än dittills varit fallet.

Vid behandling af frågan om lärarkrafterna vid den föreslagna skogshögskolan tillkännagaf jag i anslutning härtill, att det åtminstone för närvarande icke syntes mig motiveradt att för marklära och skogszoologi upprätta professurer. Genom en ökning af krafterna vid skogsförsöks anstalten skulle det nämligen blifva möjligt att från skogsförsöksanstalten tillgodose undervisningen i omförmälda ämnen vid skogshögskolan, hvarigenom sambandet mellan skogshögskolan och skogsförsöksanstalten blefve stärkt och nämnda två ämnen borde vid högskolan blifva väl företrädda.

Uti det af mig framlagda förslaget till stat för skogshögskolan ingår af sådan anledning icke heller någon aflöning till lärare i skogszoologi och i marklära, utan skulle nämnda lärare, såsom tillika tjänstemän vid statens skogsförsöksanstalt, helt och hållet aflönas därifrån.

I sitt ofvan omförmälda, den 18 april 1912 ingifna utlåtande anför nu löneregleringskommittén i hufvudsak följande.

Innan ett furstligt eller skogligt försök sväsende här i riket kom till stånd, hade tanken på ett samarbete mellan detta försöksväsende och den högre skogsundervisningen sökt göra sig gällande; och enligt de grunder för förändrad organisation af den högre skogsundervisningen, som vid 1912 års Riksdag af Kungl. Magt framlagts, förutsattes uttryckligen, att den föreslagna skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt skulle komma i närmare beröring med hvarandra. Kommittén ansåge sig böra uttala sin fulla anslutning till den tanke, som sålunda kommit till uttryck. Kommittén hyste nämligen den uppfattningen, att eu samverkan så i ett som i annat hänseende mellan ifrågavarande undervisningsanstalt och försöksanstalten skulle lända till gagn för båda institutionerna och de betydelsefulla uppgifter dessa skulle tjäna.

Uti de till kommittén remitterade framställningar, om hvilka nu vore fråga, föreslogs beträffande statens skogsförsöksanstalt, att denna anstalt måtte från och med år 1913 »sättas på ordinarie stat». I detta

19 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

hänseende ville kommittén erinra, att anslaget till skogsförsöksanstalten redan nu inginge ,uti den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln till »skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet». Med framställningarna i fråga torde emellertid i nämnda hänseende framför allt åsyftas, att nuvarande föreståndar- och botanistbefattningarna vid skogsförsöksanstalten skulle förändras till ordinarie befattningar. Meningen torde väl ock hafva varit, att de två föreslagna kvinnliga biträdesbefattuingarna skulle, i den mån ordinarie anställning beviljades andra dylika befattningshafvare, erhålla karaktären af ordinarie. Det hade därjämte föreslagits, att, sedan framdeles särskild byggnad blifvit uppförd för anstalten, vid densamma måtte få anställas en ordinarie vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt. Vid anstalten skulle emellertid fortfarande finnas anställda två assistenter med aflöning i form af arfvode. Därtill skulle ytterligare komma två skogsbiträden, likaledes aflönade med arfvoden.

Hvad till en början beträffade frågan om föreståndare- och botanistbefattningarnas förändring till ordinarie tjänster, torde — vid det förhållande, att skogsförsöksanstalten numera varit i verksamhet i nära tio år och väl obestridligen finge anses fylla ett stadigvarande behof — icke något vara att erinra mot hvad i berörda hänseende föreslagits. Vidkommande aflöningarna till nämnda två befattningshafvare uppskattade kommittén nogsamt betydelsen af de arbeten, som utfördes af ifrågavarande befattningshafvare vid skogsförsöksanstalten, men både likväl icke ansett sig kunna tillstyrka, att de i aflöningshänseende blefve likställda med universitetsprofessorer.

Utan att vilja inlägga någon gensaga mot att, därest så skulle finnas nödigt eller lämpligt, befattningshafvarna i fråga, på sätt domänstyrelsen föreslagit, skulle få professorstitel, syntes det kommittén vara tillfyllest, att de erhölle de aflöningsförmåner, som vid 1911 års Riksdag på Kungl. Maj:ts förslag bestämdes för professorer vid farmaceutiska institutet och vid Chalmers’ tekniska läroanstalt, eller eu begynnelseaflöning af 6,400 kronor, däraf 4,400 lön och 2,000 tjänstgöringspenningar, hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen efter fem år å 600 kronor.

I detta sammanhang ville kommittén särskilt påpeka en af de konsekvenser, hvartill ett bifall till skogsförsöksanstaltens förslag beträffande aflöningsförmånerna till nu ifrågavarande tjänstemän vid denna anstalt skulle kunna leda. Uti en till utlåtande af kommittén remitterad underdånig framställning af den 4 november 1911 hade nämligen styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

20 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 243.

anhållit, att aflöningarna till föreståndarna och öfverassistenterna vid sistnämnda anstalt måtte höjas till samma belopp, hvartill aflöningarna för vederbörande tjänstemän vid skogsförsöksanstalten kunde varda höjda. Härvid borde erinras att, då vid 1908 års Riksdag botanisten vid skogsförsöksanstalten tilldelades nuvarande aflöning, jämförelse gjordes med de aflöningsförmåner, som åtnjötes af öfverassistenterna vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Från skogsförsöksanstalten hade föreslagits, att ett arfvode af 500 kronor för år räknadt skulle utgå för de särskilda göromål, som vore förenade med chefsskapet för anstalten. Kommittén hade ansett sig böra tillstyrka detta. Enligt förslaget från skogsförsöksanstalten skulle nämnda chefsskap kunna tilldelas endera af de bägge afdelningsföreståndarna och icke vidare nödvändigtvis vara bundet vid befattningen såsom afdelningsföreståndare för skogsafdelningen. Mot en sådan anordning syntes icke något vara att erinra, då därigenom bereddes möjlighet att till chef för anstalten välja den för detta ändamål lämpligaste af de bägge afdelningsföreståndarna.

Beträffande försöksanstaltens och domänstyrelsens förslag att arfvodet till assistent vid anstalten skulle kunna höjas efter respektive 2, 4 och 6 års tjänstgöring, hvarje gång med 200 kronor, så att slutarfvodet skulle kunna uppgå till 3,600 kronor, hade kommittén visserligen i princip icke känt sig tilltalad af förslaget att beträffande dessa i stat specifikt upptagna arfvodesbefattningar medgifva förhöjning i arfvodena, motsvarande ålderstillägg för ordinarie befattningshafvare. Med afseende emellertid å hvad i nyssberörda hänseende till stöd därför anförts, och då exempel på dylika arfvodesförhöjningar förekomme i vissa af Kungl. Maj:t och Riksdagen godkända stater, hade kommittén icke velat motsätta sig införandet af sådana arfvodesförhöjningar för ifrågavarande assistenter.

Icke under några förhållanden kunde kommittén dock tillstyrka, att eventuella arfvodesförhöjningar för dessa tjänstemän skulle inträda med så korta mellanrum, som föreslagits. Däremot torde, då, efter hvad kommittén inhämtat, det ej vore afsedt, att assistent i regel skulle tjänstgöra vid anstalten utöfver tio år, en arfvodesförhöjning böra^medgifvas att inträda efter fem års tjänstgöring och med ett belopp af 400 kronor eller samma belopp, hvarmed de särskilda ålderstilläggen till jägmästare utgå.

Såsom förut är nämndt, hade uti de allmänna grunder för förändrad organisation af den högre skogsundervisningen, som vid denna Riksdag framlagts af Kungl. Maj:t, förutsatts, att undervisningen i hvart-

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 243. 21

derå af ämnena marklära och skogszoologi skulle bestridas af befattningshafvare vid skogsförsöksanstalten, och, efter hvad kommittén ansett sig kunna antaga, af befattningshafvare tillhörande assistentkategorien vid försöksanstaltens naturvetenskapliga afdelning. För genomförandet af berörda anordning skulle emellertid erfordras åtminstone en ytterligare befattningshafvare vid försöksanstalten, utöfver hvad i nu föreliggande framställningar begärts.

Därest de befattningshafvare vid skogsförsöksanstalten, åt hvilka skulle uppdragas att vid skogshögskolan meddela undervisning i ofvan belöida ämnen, icke från skogshögskolan erhölle någon ersättning för nämnda undervisning, måste hela deras aflöning gifvetvis upptagas å skogsförsöksanstaltens stat. I fråga om beloppet af den ersättning, som borde tillkomma. de ifrågavarande befattningshafvarna i deras dubbla egenskap af »assistenter» vid skogsförsöksanstalten och lärare vid skogshögskolan, hade det synts kommittén, att en lämplig jämförelse skulle kunna göras med laboratorerna vid farmaceutiska institutet. Dessa sistnämnda åtnjöte eu aflöning af 4,000 kronor, däraf 2,400 i lön och 1,600 i tjänstgöringspenningar, hvartill kunde komma två ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive fem och tio år.

Om förenämnda grunder för ordnandet af den högre skogsundervisningen blefve i antydda hänseende godkända, torde fördenskull från den tidpunkt, den föreslagna skogshögskolan började sin verksamhet, böra å skogsförsöksanstaltens stat uppföras dels, i stället för den nuvarande assistenten å naturvetenskapliga (botaniska) afdelningen, en laborators- eller dylik befattning dels ock en ytterligare sådan befattning.

Då emellertid äfven därefter någon tids erfarenhet borde afvaktas i fråga om dessa befattningar, syntes de icke redan från början böra upptagas såsom ordinarie tjänster utan tillsvidare aflönas med årfvoden, hvilka lämpligen kunde sättas till belopp, motsvarande begynnelseaflöningen för laboratorer vid farmaceutiska institutet, eller 4,000 kronor.

Vid skogsförsöksanstalten vore för närvarande anställdt ett s. k. skogsbiträde. Denne befattningshafvare, hvilken genomgått eu af statens skogsskolor, aflönades med ett belopp af 1,200 kronor om året från anstaltens expensanslag, hvar järn te han åtnjöte fri bostad i den för anstalten förhyrda lägenheten äfvensom särskild godtgörelse för städning m. m. af anstaltens lokaler.

Vid anstalten hade ock för utförande af vissa kemiska och mekaniska analyser varit under de senare åren, 8 å 9 månader hvarje år, anställdt ett kvinnligt biträde mot en aflöning af 125 kronor i månaden!

22 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

För egen del hade kommittén visserligen icke något att erinra mot anställande på mera stadigvarande sätt vid skogsförsöksanstalten af två skogsbiträden samt två kvinnliga biträden. Då emellertid det skogsbiträde och det kvinnliga biträde, som för närvarande vore sysselsatta vid anstalten, endast aflönats af expensanslag och då någon tids ytterligare erfarenhet torde böra afvaktas i fråga om omfattningen och beskaffenheten af de arbeten, som lämpligen kunde öfverlämnas åt biträden, flera eller färre, af ifrågavarande slag, hade kommittén ansett mindre lämpligt att nu, på sätt af skogsförsöksanstalten och domänstyrelsen föreslagits, omedelbart specifikt uppföra några befattningar af detta slag å anstaltens stat, utan torde det få anses för närvarande till fyllest, att ett särskilt anslag till arfvoden åt skogsbiträden och kvinnliga biträden upptoges i staten. Det hade synts kommittén, att beloppet af denna anslagspost efter en approximativ beräkning af 1,500 kronor för hvartdera skogsbiträdet, 1,200 kronor för det ena och 1,600 kronor för det andra kvinnliga biträdet — för år räknadt borde kunna bestämmas till 5,800 kronor.

Därest skogsförsöksanstalten erhölle egen byggnad å samma område som den föreslagna skogshögskolan, torde i sammanhang med försöksanstaltens inflyttning i denna byggnad anstaltens stat komma att undergå revision; och borde då äfven frågan om nämnda biträdens framtida ställning kunna göras till föremål för förnyad pröfning.

Redan nu ville dock kommittén framhålla, att de aflöningsförmåner, som kommittén i sitt den 29 juni 1911 afgifna betänkande föreslagit för kvinnliga biträden med mera kvalificeradt arbete, icke afsetts för befattningshafvare med sådana vetenskapliga kvalifikationer, som enligt nu föreliggande förslag ansetts böra fordras af det kvinnliga biträdet å skogsförsöksanstaltens naturvetenskapliga afdelning.

Enligt skogsförsöksanstaltens förslag skulle, från den tidpunkt, då ny institutionsbyggnad kunde tagas i bruk, vid anstalten anställas eu ordinarie vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt.

Att vid nyssberörda revision af försöksanstaltens stat en vaktmästarbefattning kunde finnas böra uppföras å staten, syntes kommittén rimligt; och borde denne befattningshafvare, efter vidare och närmare utredning rörande hans åligganden, i aflöningshänseende likställas med andra motsvarande befattningshafvare vid statens verk här i Stockholm.

Därest åt afdelningsföreståndarna vid skogsförsöksanstalten gåfves ordinarie anställning, syntes det kommittén, att dem borde beredas semester under eu och en halt manad årligen. I fråga om tidpunkten

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243. 23

för semesterns åtnjutande ansåge kommittén lämpligen kunna meddelas en bestämmelse, motsvarande den, som gällde för flertalet tjänstemän vid Sveriges geologiska undersökning, eller att semester i regeln icke Ange åtnjutas under den tid, skogsförsöksaustaltens fältarbeten påginge. Jämväl torde, i anslutning till hvad domänstyrelsen föreslagit, böra stadgas, att vederbörande afdelningsföreståndare icke finge samtidio-t åtnjuta semester.

Då kommittén tillstyrkt förslaget från skogsförsöksanstalten om ett särskildt arfvode för bestridande af cliefsgöromålen, ansåge kommittén, att under semester eller annan tjänstledighet för den afdelningsföreståndare, som vore förordnad att vara anstaltens chef, den på vikariatstiden belöpande andel af arfvodet för chefsgöromålen borde få tillgodonjutas åt den, som bestred dessa göromål.

Af domänstyrelsen hade äfven blifvit hemställdt, att semester måtte fa^ tillgodonjutas af assistenterna vid skogsförsöksanstalten under en månad årligen, dock utan särskild kostnad för statsverket, i det att någon vikarie icke skulle erfordras för assistent under dennes semester. Därest det utan hinder för arbetenas behöriga gång läte sig göra att sålunda medgifva assistent någon tids kostnadsfri ledighet, syntes från kommitténs sida intet vara att erinra häremot.

__ Å gällande stat för skogsförsöksanstalten vore upptaget ett anslag af 15,000 kronor »till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning åt tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom till expensmedel». Nu hade föreslagits, att å staten för skogsförsöksanstalten måtte uppföras följande särskilda anslagsposter, nämligen dels till gemensamma expenser 4,500 kronor, dels till expenser för skogsafdelningen 8,900 kronor och dels till expenser för naturvetenskapliga afdelningen 5,875 kronor eller tillhopa 19,275 kronor, alltså 4,275 kronor mera än det motsvarande anslaget å anstaltens nuvarande stat.

\id bedömande af behofvet af den sålunda föreslagna anslagshöjningen borde erinras å ena sidan, att, i händelse af bifall till kommitténs förslag om särskildt anslag till skogsbiträden och kvinnliga biträden, från nu ifrågavarande anslagsmedel icke vidare skulle utgå aflöningar till mera stadigvarande dylika biträden. Å andra sidan borde uppmärksammas, hurusom vissa kostnader för handtlangning, som hittills fått utgå åt revirförvaltningsmedel, skulle komma att bestridas af försöksanstaltens, expensanslag; dessa kostnader hade, enligt hvad för kommittén uppgifvits, för år 1911 belöpt sig till närmare 4,000 kronor.

Mot de af försöksanstalten föreslagna beloppen till expenser hade domänstyrelsen icke haft något att erinra. Kommittén hade icke

24 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 243.

heller tilltrott sig att framställa någon anmärkning mot förslaget i denna del. För afrundande af statens slutsumma borde emellertid det belopp, som skulle afses till särskilda expenser för naturvetenskapliga afdelningen, lämpligen böra sättas till 5,900 kronor.

Vid bifall till förslaget, att vederbörande afdelningsföreståndares befattningar skulle varda i staten för skogsförsöksanstalten uppförda såsom ordinarie befattningar, borde gifvetvis stadgas villkor för åtnjutande af de med dessa befattningar förenade aflöningsförmåner. Vid uppgörande af förslag till sådana aflöningsvillkor hade kommittén tagit hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid senare årens Riksdagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar. Därvid hade kommittén äfven ansett sig böra beakta den vid 1908 års Riksdag bland aflöningsvillkoren för skogsstaten intagna bestämmelsen, att öfverjägmästare icke ägde -åtaga sig skogsförrättningar åt enskilda. Motsvarande bestämmelse syntes kommittén böra ingå bland aflöningsvillkoren för afdelningsförestundare vid skogsförsöksanstalten.

I fråga om rätt att komma i åtnjutande af aflöningsförhöjning genom ålderstillägg skulle enligt skogsförsöksanstaltens och domänstyrelsens förslag nuvarande innehafvare af föreståndar- och botanistbefattningarna, därest de komme att utnämnas till atdelningsföreståndare å den nya staten, äga räkna sig till godo den tid, hvarunder de innehaft förordnande såsom föreståndare eller botanist vid anstalten. Kommittén hade icke ansett sig kunna biträda detta, enär äfven de aflöningsförmåner, som enligt kommitténs förslag skulle tillkomma vederbörande befattningshafvare, innebure en väsentlig förhöjning i jämförelse med de aflöningsförmåner, som åtnjötes af nuvarande innehafvare af töreståndar- och botanistbefattningarna.

Däremot synes kommittén icke något vara att erinra mot att, i anslutning till hvad ock blifvit från skogsförsöksanstalten och af domänstyrelsen föreslaget, assistent finge, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, i och för arfvodesförhöjning tillgodoräknas föregående stadigvarande tjänstgöring i sådan egenskap vid anstalten. För assistent hade nämligen icke föreslagits något förhöj dt begynnelsearfvode. Bestämmelse i sistnämnda hänseende borde dock icke inflyta bland de vid staten fogade aflöningsvillkoren, enär dessa endast afsåge ordinarie befattningshafvare.

Enligt de föreslagna aflöningsvillkoren skulle vederbörande afdelningsföreståndare vid skogsförsöksanstalten vara underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, som kunde varda stadgad. I detta hänseende ville kommittén, i anslutning till tanken om önskvärdheten och betydelsen af större samband än hittills mellan skogsförsöksanstalten

25 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

och den högre skogsnndervisningen, hemställa till behörigt öfvervägande, huruvida ej, efter nämnda undervisnings omläggning och utvidgning, afdelningsföreståndarna vid skogsförsöksanstalten kunde böra åläggas att, i den mån så pröfvades lämpligt, medelst föredrag eller annorledes bereda en blifvande skogshögskolas elever tillfälle att få en närmare inblick i eller kännedom om skogsförsöksanstaltens uppgifter och de väsentligaste resultaten af dess verksamhet.

Vid bifall till hvad kommittén föreslagit, skulle staten för försöksanstalten erhålla följande utseende.

I ofvanstående förslag till stat hade icke upptagits någon särskild anslagspost till ålderstillägg för afdelningsföreståndare och arfvodesförhöjning för assistenter, enär utgifter för nämnda ändamål borde bestridas från det å nionde hufvudtiteln uppförda gemensamma förslagsanslaget till ålderstillägg.

I 13 § af gällande instruktion för statens skogsförsöksanstalt vore stadgadt, att för tjänsteman vid anstalten skulle, med vissa angifna undantag, under den tid af året, som ej användes till utearbete, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet hvarje söckendag utgöra sex timmar, förlagda till tider, om livilka närmare bestämmelse skulle meddelas af domänstyrelsen. Tillika vore föreskrifvet, att öfverordnad ägde att i den sålunda bestämda arbetstiden påfordra nödig utsträckning vid alla de till- Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243—244.) 4

Departements-

chefen,

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

fallen, då göromålens gång det kräfde. 1 anslutning till hvad vid löneregleringar under de senare åren för ett flertal ämbetsverk och myndigheter plägat föreskrifvas, ansåge kommittén böra såsom förutsättning för godkännande af den nya staten för skogsförsöksanstalten uppställas, att, för så vidt tjänstgöringen vore förlagd till anstaltens lokaler i Stockholm, ordinarie tjänstinnehafvare skulle, i den mån ej undantag kunde anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst G timmar hvarje söckendag.

Den verksamhet, som under en tid af omkring tio år utöfvats åt statens skogsförsöksanstalt, har allt mer visat sig vara åt ingripande betydelse för vårt lands skogshushållning i dess helhet. Då under sådana förhållanden anstalten måste anses fylla ett stadigvarande behof, lärer tvekan icke böra råda om det befogade i att nu söka gifva denna anstalt eu fastare organisation än som för närvarande tillkommer densamma. Ett steg i sådan riktning skulle, på sätt i det föregående erinrats, äfven vara, att skogsförsöksanstalten ställes i närmare samband med rikets högsta skogsundervisningsanstalt, den ifrågasatta skogshögskolan. På sätt jag vid underdånig föredragning den 15 mars 1912 af frågan om ordnande af den högre skogsundervisningen redan framhållit (proposition nr 73), har det i sådant afseende synts mig lämpligt, att skogsförsöksanstalten blefve jämte skogshögskolan ställd under en särskild styrelse, bestående af chefen för domänstyrelsen, själfskrifven ledamot, samt fyra utaf Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Inför denna styrelse skulle ärenden rörande skogshögskolan föredragas af högskolans rektor samt frågor rörande skogsförsöksanstalten af anstaltens chef. "Vidare skulle samband mellan skogshögskolan och skogsförsöksanstalten åvägabringas jämväl därigenom, att undervisningen vid högskolan i ämnena marklära och skogszoologi anförtroddes åt vissa befattningshafvare vid försöksanstalten. Jämväl genom det af mig vid berörda tillfälle förordade förslaget att förlägga skogsförsöksanstaltens nybyggnad och försöksträdgård i omedelbar närhet till den nya skogshögskolan, skulle sambandet och växelverkan mellan berörda två institutioner ytterligare befordras.

Om än nu berörda åtgärder, hvilka äro afsedda att utgöra led i skogsförsöksanstaltens nya organisation, icke kunna vidtagas förrän vid den tidpunkt, då den nya skogshögskolan är färdig att börja sin verksamhet, och det följaktligen, på sätt löneregleringskommitten jämväl påpekat, icke lärer kunna undvikas att vid nämnda tidpunkt vidtaga vissa ändringar i staten för skogsförsöksanstalten, synes det mig likväl icke lämpligt att intill dess uppskjuta de förändringar i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243. 27

försöksanstaltens organisation och stat, som, helt och hållet oberoende af de planerade byggnadsföretagen och de ifrågasatta nya anordningarna i fråga om skogshögskolan, redan nu kunna åvägabringas. Det torde nämligen icke kunna förnekas, att det anslag, som för närvarande står försöksanstalten till buds, visat sig icke vara tillräckligt för det därmed afsedda ändamålet, hvartill kommer svårigheten, att med nu utgående jämförelsevis obetydliga aflöningsförmåner och, hvad angår föreståndaroch botanistbefattningarna, dessas natur af icke ordinarie tjänster, kunna \id anstalten binda personer med erforderliga kvalifikationer.

Beträffande de åtgärder, som redan nu böra i förenämnda afseenden vidtagas, ansluter jag mig med vissa modifikationer till löueregleringskommitténs förslag. Hvad då till en början angår aflöningsförmånerna åt anstaltens tva afdelningsföreståndare, torde arten och omfattningen af den verksamhet, som tillkommer dessa afdelningsföreståndare, gorå det i hög grad önskvärdt att genom tillfredsställande aflöningsförmåner söka åt anstalten förvärfva så framstående krafter, som öfver hufvud taget kunna stå till buds. Likaså torde det vara af vikt tillse, att. befattningarnas . innehafvare icke på grund af mindre tillfredsställande aflöning och tjänsternas natur af icke ordinarie finna sig nödsakade, att efter någon tid söka sig andra, i ekonomiskt afseende förmånligare anställningar. Luder sådana förhållanden synas mig afdelningsföreståndaibefattningarna vid anstalten böra göras till ordinarie och därvid — i likhet med hvad jag hemställt rörande professorerna vid skogshögskolan tillerkännas samma löneförmåner, som professorer vid univei siteten eller således lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor samt ett ålderstillägg till lönen efter fem år å 600 kronor.

. Lika med kommittén synes mig lämpligt, att i staten uppföres ett särskilt arfvode å 500 kronor om året att tilldelas den af afdelningsforeståndarna, som förordnas uppehålla chefsbefattningen vid anstalten. Sådant förordnande torde böra meddelas af Kungl. Maj:t och afse viss tid, omfattande förslagsvis tre år i sänder.

Beträffande rätten till arfvodesförhöjningar åt de två assistenter, som i afbidan på de förändrade förhållanden, hvilka äro afsedda att inträda i samband med den högre skogsundervisningens ordnande, komma att uppföras å anstaltens stat, biträder jag kommitténs förslag. Däremot synes mig det belopp, som enligt kommitténs förslag skulle i staten uppföras till arfvoden åt skogsbiträden och kvinnliga biträden 5,800 kronor, höra höjas med 500 kronor till 6,300 kronor. Härigenom skulle nämligen möjlighet beredas att tilldela det ena skogsbiträdet och det ena kvinnliga biträdet, hvilka biträden äro afsedda att utföra arbeten åt mej kvalificerad beskaffenhet, arfvoden intill 1,800 kronor hvardera.

28 Kung!. Alaj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

De belopp, som af kommittén beräknats till expenser, tillhopa 19,300 kronor, synas mig- vara för ändamålet behöfliga. Ej heller har ja»- någon erinran att göra emot kommitténs förslag, i hvad det after semester för afdelningsföreståndare och assistenter eller afioningsvillkor för ordinarie befattningshafvare å anstaltens stat. Då aflöningsvillkoren icke gälla assistent vid anstalten, torde Riksdagens medgifvande böra särskildt utverkas om rätt för assistent att, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, i och för arfvodesförhöjning tillgodoräkna sig den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap haft stadigvarande tjänstgöring vid anstalten.

Kommitténs uttalande om önskvärdheten af att, efter den tilltänkta omorganisationen af den högre skogsundervisningen, nfdelningsfÖreståndarna skulle åligga viss föredragsskyldighet beträffande högskolans elever, biträdes af mig.

Mot den af kommittén föreslagna bestämmelsen om viss arbetstid å tjänsterummet för ordinarie tjänstinnehafvare vid anstalten har jag gifvetvis ingen anmärkning att göra; och torde jag framdeles få återkomma till de för sådant ändamål erforderliga bestämmelserna i samband med fråga om ny instruktion för anstalten.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig nu framlägga förslag till aflöningsstat för anstalten att gälla från och med år 1913.

29 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

Statens slutsumma öfver stiger med 18,100 kronor slutsumman af nu gällande stat för anstalten, 29,000 kronor. Härvid bör emellertid framhållas, att då hittills institutsföreståndaren å skogsafdelningen uppburit lön såsom jägmästare samt handtlangniugskostnader för anstaltens räkning bestridts af revirmedel, statens ökade utgifter vid bifall till mitt förslag icke komma att, frånsedt ålderstillägg, uppgå till mer än omkring 11,800 kronor. Ofvan nämnda summa 18,100 kronor bör nämligen minskas med belopp motsvarande dels eu jägmästares lön, 2,300 kronor, och dels handtlangningskostnaderna, omkring 4,000 kronor.

För åtnjutande af de i den föreslagna aflöningsstaten för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar torde böra fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af skogsförsöksanstalten eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom sjelfständig institution, eller därest vissa ifrågavarande Institution tillhörande göromål öfverflyttas till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den institution, till hvilken göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej den styrelse, hvarunder skogsförsöksanstalten lyder, uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid skogsförsöksanstalten, Annor uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att afdelningsföreståndare vid skogsförsöksanstalten icke äger mot betalning åtaga sig uppdrag åt enskilda;

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola lör den tid, lian eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för don af afdelningsföreståndarna vid skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller när det erfordras för beredande af semester åt denne, den andra afdelningsforeståndaren skall vara skyldig att, därest ej annorlunda förordnas, bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande af den å vikariatstiden belöpande andel af det för chefsgöromålens bestridande anvisade arfvode;

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för sådan förhöjning bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund al förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag-, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande åt löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

31 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

att afdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester eu hvar under en och eu half månad, dock ej samtidigt och i regel ej heller under den tid, då fältarbeten pågå;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya aflöningsstätens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

På grund af hvad jag här ofvan anfört hemställer jag alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

dels godkänna det af mig framlagda förslag till aflöningsstat för statens skogsförsöksanstalt att gälla från och med år 1913 äfvensom de villkor och bestämmelser, som af mig föreslagits för åtnjutande af de i berörda stat för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar;

dels medgifva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, för åtnjutande af arfvodesförhöjning räkna sig till godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap haft stadigvarande tjänstgöring vid anstalten:

Vid bifall härtill äfvensom till hvad jag under nionde hufvudtiteln punkten 10 hemställt i fråga om höjning med 9,000 kronor i anslagstiteln i öfrigt, skulle anslagstiteln: »skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet» undergå höjning från 185,000 kronor med 27,100 kronor eller således till 212,100 kronor.

Till departementschefens nu ifrågavarande hemställan behagade, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga .... till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet: Erland Falk.