angående anslag till August Abrahamsons stiftelse å Näs ro. ro.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

1 Nr 255.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag till August Abrahamsons stiftelse å Näs ro. ro.; gifven Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen att dels såsom bidrag till uppehållande af läroanstalten vid August Abrahamsons stiftelse bevilja ett anslag af 38,500 kronor, att i mån af tillgång af stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas, och däraf å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 17,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1912 låta förskottsvis af tillgängliga medel utanordna så stor del af sistberörda belopp, som för ändamålet kan under nämnda år erfordras;

dels — under förutsättning att den kontanta aflöningen till föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse fastställes till belopp, ej understigande 5,500 kronor för år — förklara föreståndaren berättigad att vid afgång från tjänsten komma i åtnjutande af pension från allmänna indragningsstaten å ett underlag af 5,500 kronor enligt de af vederbörande departementschef till ofvannämnda statsrådsprotokoll närmare angifna villkoren och bestämmelserna;

dels ock medgifva, att föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse må äga ingå i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa med samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om professor vid Chalmers tekniska läroanstalt; skolande därvid de i nådiga reglementet för kassan stadgade villkoren och bestämmelserna i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med iakttagande att, förutom af föreståndaren erlagda afgifter, af stiftelsen lämnas ett årligt tillskott till kassan, beräknadt med användande af den vid kassans reglemente fogade »Bil. A».

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 1 samt. 203 höft. (Nr 255.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

3 Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eiirensvård, Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström, friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg yttrade härefter:

På få områden af sin verksamhet har staten hos oss kunnat påräkna Anslag till ett så intresseradt understöd af enskilda samhällsmedlemmar, som då detAb„J^ong

gällt undervisningsväsendet. _ _ Naf m^m

Ett lysande vittnesbörd härom ligger i tillkomsten af den institut m' tion, som bär namnet Näs slöjdlärarseminarium. Framvuxen ur en ringa början — en år 1872 af godsägaren August Abrahamson inrättad slöjdskola för gossar — har denna anstalt småningom utvecklat sig till en af vårt lands mest märkliga och betydelsefulla inrättningar, banbrytande i fråga om den pedagogiska slöjdens användande i uppfostrans tjänst.

Liksom Abrahamson under lifstiden ekonomiskt uppehöll denna anstalt, hvilken leddes af hans systerson Otto Salomon, så sörjde han ock för att

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

densamma efter hans död skulle kunna äga bestånd. Genom testamente den 7 april 1891 med därtill sedermera gjorda tillägg förordnade han nämligen1):

att läroanstalten skulle under namn af August Abrahamsons stiftelse i all framtid å egendomen Näs uppehållas samt hafva till ändamål att genom fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskildt för användandet därvid af den pedagogiska slöjden;

att stiftelsens verksamhet alltid skulle, i, den mån därtill anslagna medel sådant medgåfve, utöfvas i enlighet med tidens kraf;

att af testamentsgifvarens kvarlåtenskap skulle till stiftelsen med äganderätt öfverlämnas säterierna Stora och Lilla Näs, hvartdera 3 mantal, frälsehemmanet Åstebo, 1/2 mantal, jämte andra uppräknade fastigheter, om tillhopa 2x/2 mantal, frälseräntor af vissa, likaledes angifna fastigheter om tillhopa l1/i mantal, å de skänkta egendomarna befintliga lösören med vissa angifna undantag samt vidare kontanta penningar till belopp af 380,000 kronor, hvaraf skulle bildas två fonder, den ena under namn af underhållsfonden å 355,000 kronor och den andra eller utvidgningsfonden å 25,000 kronor, hvilka fonder aldrig skulle få till kapitalet förminskas;

att räntan å underhållsfonden skulle användas till aflöning åt läroanstaltens föreståndare, lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen anställda personer samt till bestridande af öfriga för läroanstaltens uppehållande nödiga kostnader;

att räntan å utvidgningsfonden skulle, sedan den genom ränta på ränta uppgått till minst 10,000 kronor, vid behof användas till läroanstaltens utvidgning och förbättring; •

att säterierna Stora och Lilla Näs samt frälsehemmanet Åstebo aldrig finge stiftelsen afhändas;

att de å sistnämnda tre egendomar varande yttre och inre inventarier med undantag af dem, som utredningsmännen i boet ansåge vara af den bristfälliga beskaffenhet, att de ej vore till det med dem åsyftade ändamålet användbara, ej heller finge afhändas stiftelsen eller från egendomen Näs bortföras, utan skulle framgent underhållas samt, där så blefve nödigt, ersättas med nya, hvilken senare bestämmelse dock ej gällde konstföremål, som till äfven ty rs ginge förlorade;

att af den köpeskilling, som inflöte vid möjligen skeende försäljning

x) Se utredning angående August Abrahamsons stiftelse, verkställd af kanslirådet

P. E. Lindström, sid. 17.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 255.

af stiftelsens öfriga fastigheter med därå befintliga inventarier, skulle bildas en särskild fond under namn af dispositionsfonden;

. - att af kastningen af fastigheterna och räntan å dispositionsfonden skulle \ trämsta. rummet användas till underhåll i fullgodt skick af de till egendomen Nas och Astebo hörande byggnader, park, trädgård och inventarier äfvensom till skötsel och vård eljest af berörda fasta och lösa egendom men att den behållning, som därefter och sedan nödiga utgifter för de andra fastigheterna jämte deras inventarier blifvit betäckta, kunde komma att a af kastningen och räntan uppstå, skulle disponeras på enahanda sätt, som räntan a underhållsfonden;

att nedre våningen och stora salongen i öfre våningen uti stora hufvudbyggnaden skulle vid förefallande behof användas till föreläsnino-ar äfvensom till möten och festligheter, som stode i samband med anstalten och dess verksamhet, och att de öfriga rummen i byggnaden skulle upplåtas till bostad åt mera framstående pedagoger jämte andra för läroanstalten intresserade in- och utländska män och kvinnor, som under kortare tider besökte läroanstalten; samt

att stiftelsen och alla dess tillgångar med undantag af fonderna skulle ställas under förvaltning af en utaf tre eller fem personer bestående samt tör högst tre år i sänder utsedd styrelse jämte en under styrelsen lydande pa sex manaders uppsägning tillsatt föreståndare, beträffande hvilkens tillsättning närmare föreskrifter i testamentet meddelades, med tillägg dock, att om testators systerson Otto Salomon skulle vara benägen att äfven efter testators död förestå läroanstalten, Salomon berättigades att under sin återstående lifstid själf eller genom annan, som af honom därtill forordnades, uppehålla föreståndarbefattningen samt att ensam utföra stiftelsens styrelse. ö

Vidare förordnades i testamentet:

att stiftelsen jämte alla dess tillgångar skulle öfverlämnas till svenska staten ^

att Kungl. Maj:t i anledning häraf skulle äga att mottaga de till stiftelsen testamenterade fonder och meddela närmare bestämmelser angående deras förvaltning; att utse ledamöter i styrelsen och tillsätta föreståndare samt förordna om inspektion af läroanstalten och egendomens förvaltning åt rörande läroanstalten och stiftelsenä öfriga angelägenheter meddela de reglementariska föreskrifter och andra bestämmelser, som kunde vara erforderliga eller eljest vore ägnade att främja stiftelsens ändamål; att utöfva högsta beslutanderätt i allt hvad stiftelsen anginge; samt att, om läroanstalten i följd af ändrade förhållanden icke vidare behöfdes till utbildande åt lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten till annan högre läro-

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

anstalt för fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan förut äo-nat si0- åt undervisning, därvid dock af stiftelsens fonder visst belopp, o-enom en kodicill bestämdt till 75,000 kronor, skulle öfverlämnas till fandtbruksakademien, som skulle äga att använda räntorna a detta kapital till främjande af vetenskaplig forskning på landtbrukets område.

Abrahamson dog år 1898. Hans omförmälda testamentarisk^ förordnanden blefvo då för vederbörande testamentstagares räkning bevakade och

godkändes af samtliga arfvingar. . , , Ak-j

Sedan härefter vederbörande myndigheter horts i ärendet, därvid iustitiekanslersämbetet förklarade sig ej vilja tillstyrka stiftelsens öfver tagande af staten, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 28 april 1899, att ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skulle af svenska staten emottagas på de i donations urkunden stadgade villkoren; och bestämde Kungl. Mai-t tillika, att de för fondbildning afsedda kontanta donationsmedlen skulle öfverlämnas till statskontoret för att därstädes förvaltas med iakttagande af de i donationsbrefvet gifna föreskrifterna samt forräntas i enlig het med de bestämmelser rörande förvaltningen af de under statskontorets vård ställda fonders och kassors medel, hvilka meddelats i nådigt bref den 31 augusti 1877. Slutligen anbefalldes Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Älfsborgs län, hvarest Näs är beläget, att, efter det föreståndaren för anstalten blifvit i ämnet hörd, inkomma med underdånigt förslag till reglemente för anstaltens verksamhet och förvaltning.

8 Genom beslut den 31 maj 1901 fastställde Kungl. Maj:t reglemente för August Abrahamsons stiftelse. I reglementet stadgades, att styrelsen skulle bestå af 5 personer och utses för tre år i sänder, hvarjamte före^ skrifter lämnades angående styrelsens och föreståndarens åligganden till styrelsens hörde att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till stil telsens inkomst- och utgiftsstat - äfvensom kursdeltagarnas ^y digheter. Reglementet innehöll jämväl en öfvergångsbestämmelse af innehåll att det, jämlikt föreskrift i testamentet, skulle tillkomma Otto Salomon att under sin återstående lifstid själf eller genom annan, som af honom därtill torordnades, uppehålla föreståndarbefattningen samt att ensam utgöra stit-

Salomon dog den 3 november 1907, och den styrelse, som då regie mentsenligt öfvertog stiftelsens förvaltning, ärfde ej allenast den kräfvande uppgiften att vidmakthålla och befrämja själfva läroanstalten^ utan äfven ansvaret för att anstaltens ekonomiska hjälpmedel, i den man de stodo under styrelsens förvaltning, icke råkade i lägerval .

Det är sannolikt, att Abrahamson ansåg den storartade donationen fullt tillräcklig för sitt ändamål. Redan då styrelsen i januari 1909 tram-

Kungl. Majt.-s Nåd. Proposition Nr 255. 7

lade förslag till ny inkomst- och utgiftsstat för stiftelsen under år 1909 *), fann sig emellertid styrelsen föranlåten att anhålla om anvisande af ett statsanslag å 12,395 kronor såsom bidrag till utförande af nödvändig reparationsarbeten. Stiftelsens byggnader, allt ifrån slottet ned till torpstugorna, hade nämligen, då styrelsen år 1908 öfvertog förvaltningen, befunnit synnerligen bristfälligt skick; det har till och med betecknats såsom förfall. Den förmodan har uttalats* 2) att härtill, bland annat, bidragit, att byggnadssättet vid Näs under 1800-talets senare hälft ej varit Ridare gediget samt att ledningen af stiftelsen närmast efter Abrahamsons död koncentrerat sig på anstaltens pedagogiska verksamhet, hvarigenom den ju ock vunnit världsrykte, medan åtskilliga nödvändiga reparationer i nåo-on mån torde blifvit eftersatta.

Sfyredsfjns nämnda anhållan om statsbidrag afsåg det belopp, hvarmed stiftdsens för året påräkneliga sammanlagda inkomster understego summan af utgiftsposterna, bland hvilka förekom en post å 15,000 kronor för nybyggnader och reparationer. I ärendet hördes statskontoret, som påvisade, att sistnämnda post i själfva verket enligt vederbörlig specifikation borde utgöra 16,000 kronor samt att bristen i staten rätteligen borde beräknas till 13,645 kronor.^ Vidare förklarade sig statskontoret icke kunna förorda, att å staten för år 1909 upptogos utgifter till nybyggnader och reparationer med större belopp än årets påräkneliga inkomster kunde antagas medgifva.

?\6n ,18.'iuni 1909 fastställde Kungl. Maj:t stat för stiftelsen för år 1909 ), därvid bland utgifterna upptogs en post å 2,355 kronor (16,000 kronor — 13,645 kronor = 2,355 kronor) till nybyggnader och reparationer. I sammanhang med statens fastställande anbefallde Kuno-1. Maj:t styrelsen för stiftelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med sakkunnig och iullständig utredning om de åtgärder, som kunde och borde vidtagas för att uppbringa inkomsten af jordegendomen och försätta anstalten till hus och byggnader i godt skick, och förklarade sig Kungl. Maj:t vilja därefter taga frågan om anvisande af särskildt byggnadsanslåg under förnyadt öfvervägande.

Kungl. Maj:ts _ nyssnämnda nådiga befallning till styrelsen har föranledt denna att ombesörja utredningar och undersökningar i de af Kungl. Maj:t angifna hänseendena; och har styrelsen i sammanhang med förslag till

*) Se utredningen sid. 31.

2) Se utredningen sid. 43. 8) Se utredningen sid. 32.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

inkomst- och utgiftsstat för år 1910 i underdånighet anhållit om anvisande af ett statsanslag till reparationer å 25,000 kronor, att utgå under åren 1910, 1911 och 1912. Styrelsens begäran härom grundade sig på kostnadsförslag, uppgjorda beträffande byggnaderna å godset underlydande hemman, lägenheter och torp af byggmästaren O. L. Johansson från Upphärad samt i fråga om stiftelsens öfriga byggnader af arkitekten S. Steen i Göteborg med biträde af arkitekten O. Dymling. Johanssons förslag slutade å något öfver 15,400 kronor, de båda arkitekternas å något öfver 27,600 kronor, hvadan hela reparationssuminan skulle uppgå till något öfver 43,000 kronor, däraf styrelsen ansett sig kunna bestrida omkring 18,000 kronor med stiftelsens egna medel.

I fråga om storleken af det tillfälliga statsanslag, som erfordras för stiftelsens upprätthållande, särskildt dess byggnaders iståndsättande, hafva något olika meningar yppat sig. Jämväl andra frågor rörande stiftelsens verksamhet än de, som angå det rent ekonomiska, hafva framkommit med kraf på ordnande. Ej minst torde det hafva varit en källa till bekymmer, att det visat sig svårt att få föreståndarbefattningen stadigvarande besatt. Efter Salomons död har befattningen uppehållits genom vikarier, nämligen1):

fru Ellen Salomon: den 1 januari—7 juni 1908,

förste folkskoleinspektören i Stockholm, professor Frans von Scheele: den 8 juni—8 september 1908,

ledamoten af styrelsen, ingenjör Volrath Berg: den 9 september 1908 —7 juni 1909,

professor von Scheele: den 8 juni—6 september 1909,

ingenjör Berg: den 7 september 1909 — 5 juni 1910,

folkskoleinspektören, doktor Rurik Holm: den 6 juni 3 september

1910,

ingenjör Berg: den 4 september 1910 6 juni 1911, .

docenten, doktor Carl Wilhelm von Sydow: den 7 juni 6 september 1911 samt

ingenjör Berg från den 7 september 1911.

Såsom häraf synes har föreståndarbefattningen under högst afsevärda tider uppehållits genom en af styrelsens ledamöter. Den omständigheten, att denne skött befattningen utan ersättning, hvarigenom under åren 1908— 1911 en utgift af 14,000 kronor besparats stiftelsen, har i väsentlig mån bidragit till att styrelsen kunnat under den tid, densamma handhaft för-

*) Se utredningen sid. 20.

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 9

yaltmngcn af Näs, med stiftelsens egna tillgångar bestrida reparationer å stiftelsens byggnader till ett belopp af tillhopa nära 32,250 kronor1). Då det oaktadt statens mellankomst, såsom af det följande skall framgå, fortfarande måste kräfvas för byggnadernas vidmakthållande m. m., visar detta med all tydlighet i hvilket bristfälligt skick dessa byggnader vid styrelsens öfvertagande af förvaltningen befunno sig och fortfarande befinna sio-.

De svårigheter, 1 Indika styrelsen med hänsyn till i det föreo-ående antydda förhållanden såg sig försatt i fråga om fullföljandet af stiftelsens uppgift, föranledde densamma att enligt beslut den 29 november 1911 anmoda förutvarande statsrådet, kanslirådet och byråchefen i ecklesiastikdepartementet Per Elof Lindström att biträda styrelsen vid beredande af vissa frågor rörande stiftelsen och dess verksamhet. På grund däraf afgaf Lindström i februari 1912 en af honom verkställd »utredning angående August Abrahamsons stiftelse», åtföljd af vissa i utrednfn°-en åberopade handlingar. I den skrifvelse, hvarmed Lindström till styrelsen öfverlämnade sin utredning, yttrade han* 2):

, , *^ft0er underhandsofvereuskommelse med styrelsen har uppdraget begränsats till sådan a frågor, som afse ordnandet af stiftelsens ekonomi och förbättrande af föreståndarens ekonomiska ställning. Frågan om läroanstaltens organisation har alltså nu icke gjorts till föremal för utredning. Orsakerna härtill äro följande. För det första torde, med hänsyn till läroanstaltens egenart, föreståndaren böra hafva ett vägande ord med , D;agan galler undervisningens anordning och mål. Spörsmålen härom torde därför icke lämpligen höra tagas upp, förr än föreståndarbefattningen blifvit besatt med ordinarie innehafvare För det andra har förnummits, att den nu arbetande folkundervisnings k ommitt en mahända kommer att afgifva förslag rörande anvisande åt laroanstalten af särskilda uppgifter, som stå i samband med folkskollärarnas fortbildnmg. Om sa varder förhållandet, lärer frågan om anstaltens organisation böra pröfvas 1 samband med dessa förslag. För det tredje är stiftelsens ställning sådan, att intresset under den narmaste tiden bör särskilt inriktas på ordnandet af de mera praktiska torr) al Jan dena eller, i korthet sagdt, pa stiftelsens ekonomiska konsolidering

Körande nu föreliggande fråga bör för öfrigt här uttalas, att anledning icke föreligger att tvärt klippa af den utveckling, hvari läroanstalten varit stadd, och att gorå den till något väsentligt annat, än hvad den varit och är.

Då det kunde förutses, att utredningen skulle mynna ut i förslag om statsbidrag har eu hufvudsynpunkt vid arbetet varit att för allmänheten och dess företrädare inom representationen redogöra, huru förhållandena gestalta sig inom stiftelsen såväl i afseende a den pedagogiska verksamheten som i ekonomiskt hänseende.

Det bör framhållas, att August Abrahamsons stiftelse är så olik andra institutioner, atsedda för undervismngsändamål, att någon större lättnad i arbetet, möjlig-

*) Se utredningen sid. 33.

2) Se utredningen sid. 5.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 203 höft. (Nr 255.)

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

gjord genom tillämpning af annorstädes stadgade eller pröfvade anordningar, icke kunnat beredas.»

Med underdånig skrifvelse den 23 februari 1912 öfverlämnade stiftelsens styrelse till Kungl. Maj:t berörda utredning med därvid fogade bilagor. Det är i allt väsentligt ur nu omförmälda utredning, jag hämtat de° upplysningar och meddelanden, som jag i det föregående lämnat. Till denna sakrika och klara utrednings innehåll tillåter jag mig ock alltjämt hänvisa med afseende på hvad jag i det följande har att omförmäla. Utredningen, hvilken såsom bilaga torde få åtfölja protokollet öfver ecklesiastikärenden för denna dag, har följande rubriker å sitt innehåll:

I. Läroanstalten ......................................................

II. Styrelse och förvaltning.......................................

III. Egendomen och fabrikerna .................................

IV. Stiftelsens fonder ................................................

V. Stiftelsens stat och ekonomiska ställning .........

VI. Kontroll och inspektion.........................•_.....-......

VII. Föreståndarens ställning och aflöningsförmåner

VIII. Ifrågasatta ändringar i testamentet .................

IX. Anslagsbehofvet.................................................

X. Förslag................................................................

sid. 7—16 » 17—20

» 21—34

» 35—36

» 37—45

» 46—48

» 49—55 » 56

» 57—59 » 60

Bland de bilagor, som fogats vid utredningen, finnas de testamentariska förordnandena af August Abrahamson, Bil. IIU (delvis i transsumt), reglementet för stiftelsen, Bil. IIIl) 2), dess vinst- och förlustkonto den 31 december 1910, Bil. IV3), samt transsumt af skrivelser från räkenskapsföraren, v. konsuln J. Hyberg, Bil. V4).

I afdelningen III af utredningen5) lämnas en redogörelse för egendomens jordbruk och trädgårdsskötsel, för dess skogsförhållanden, för två till stiftelsen hörande mindre fabriker: »Näs verktygsförsäljning» och »Näs skolmöbeltillverkning>, samt för byggnaderna. Det framgår af utredningen, att af kastningen af jordbruket med hvad därtill närmast hör för närvarande får anses ringa och bör kunna uppbringas, att trädgårdsskötseln vanligen gått med förlust, hvilket anses kunna undvikas, att skogen på grund af angina orsaker ej kan förväntas under de närmaste åren gifva någon afkastning utöfver husbehofvet samt att de två små fabrikerna, hvilka inrättats för tillverkning af skolmateriell för snickerislöjd, såsom hyfvelbän-

l) Se utredningen, sid. 64.

21 Se utredningen, sid. 70.

3) Se utredningen, sid. 79.

4) Se utredningen, sid. 80.

5) Se utredningen, sid. 21.

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

kar m. m., samt af skolbänkar m. m., väl för närvarande äro svaga företag, men under insiktsfull och duglig ledning torde hafva rätt goda utvecklingsmöjligheter.

Hvad byggnaderna beträffar, hafva redan i det föregående lämnats vissa upplysningar rörande dem. Den förnämsta af dem är slottet. Efter omförmälan af denna byggnads belägenhet, rumantalet, inredning m. m. samt de testamentariska bestämmelserna om densamma, säges i utredningen1):

»Det verkliga förhållandet är, att slottet större delen af året står obegagnadt och under den kallare tiden oeldadt, till skada både för byggnaden och för de däri inrymda dyrbara inventarierna.

Det torde ej ligga någon öfverdrifven pessimism i det antagandet, att uppehållandet af denna vård åt den frikostige donatorns minne kommer att visa sig förenadt med icke ringa svårigheter och betydande kostnader.»

I slottets närhet ligga för egendomens drift erforderliga mangårdsoch ekonomibyggnader.

De utarrenderade hemmanen och torpen äro försedda med erforderliga mangårdsbyggnader och uthus med undantag för två hemman, af hvilka det ena utarrenderats och det andra utlagts till betesmark.

A egendomens mark ligga åtskilliga andra bostäder, afsedda för arbetare och kursdeltagare.

Till läroanstalten höra:

Björkenäs, föreståndarbostad;

Vänhem med sällskapslokaler, matsal och köksdepartement samt bostäder för vid läroanstalten anställda personerna;

Seminariet med 2 slöjdsalar, tecknings- och modelleringssal, lokal för en afdelning af skolköket;

Lekhuset, användes vid regnig väderlek af lekkursens deltagare äfvensom till föreläsningssal, vid aftonunderhållningar samt vid fester;

Källnäs med slöjdsal och gymnastiklokal.

Till läroanstalten höra dessutom en paviljong, inrymmande det pedagogiska biblioteket samt tillika använd till expeditionslokal, och en paviljong i Vänhemsbacken, vid regnig väderlek använd till sällskapslokal.

I några af dessa byggnader finnas s. k. logement för kursdeltagare.

Taxeringsvärdet å stiftelsens fastigheter är 180,000 kronor.

Brandförsäkringarnas belopp utgör: för fastigheterna 238,960 kronor och för inventarier 170,200 kronor, däraf 90,000 kronor för lösegendomen på slottet.

1) Se utredningen, sid. 30.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Såsom af det föregående framgår, är det ej blott slottet utan byggnad derna i allmänhet, som hotas af förfall och kräfva reparation. Då föregående af styrelsen år 1909 framlagda kostnadsberäkningar i afseende härå från vederbörande domänintendents sida föranledt vissa erinringar, dock ej ledande till någon nämnvärd nedsättning af den beräknade summan, samt framförallt delvis förlorat sin aktualitet, sedan styrelsen under åren 1910 och 1911 med stiftelsens egna medel verkställt reparationer å stiftelsefis byggnader för tillhopa något öfver 17,000 kronor, har styrelsens ledamot, ingenjören Berg uppgjort nytt kostnadsförslag, hvilket åtföljt styrelsens ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 23 februari 1912. Enligt i utredningen uttalad önskan har därvid skillnad gjorts mellan hufvudgårdens och industriernas byggnader samt byggnaderna å stiftelsens öfriga hemman, lägenheter och torp å ena sidan och de byggnader, inberäknadt slottet, som höra till läroanstalten, å den andra sidan.

Efter omförmälan häraf anföres i utredningen1):

»Enligt ingenjör Bergs kostnadsförslag skulle reparationerna å den förra gruppen af byggnader draga en kostnad af 19,460 kronor och å den senare gruppen af byggnader 10,750 kronor, eller tillhopa 30,210 kronor. Strängt taget skulle denna summa något annorlunda fördelas på de olika byggnadsgrupperna, men detta spelar för denna utredning ingen nämnvärd roll.

Till förslaget fogar ingenjör Berg den erinran, att exakta uppgifter i frågor som de förevarande icke kunna påräknas. En hvar sakkunnig bedömde frågan efter sin subjektiva uppfattning om hvad som vore behöflig! samt huru pass grundligt en reparation behöfde göras. Ingenjör Berg hölle det ej för osannolikt, att både de af honom och de af de förut nämnda arkitekterna föreslagna reparationerna skulle i en framtid visa sig hafva varit tilltagna med för liten grundlighet. Särskild! framhålleS, att i förslaget endast upptagits sådana arbeten, som under de närmaste åren vore oundgängligen nödvändiga.»

I utredningen, afdelningen 111 yttras till slut:

»Vidare har vid den nu verkställda utredningen anmärkts, att det för läroanstaltens byggnader och föreståndarbostaden erforderliga vattnet måste forslas från sjön i tunnor. Införandet af vattenledning är sålunda af behofvet påkalladt.

I sammanhang med införandet af vattenledning, för hvilket ändamål elektrisk kraft torde kunna erhållas från Näs fabriker, därest det ej befinnes lämpligare att anskaffa egen motor, bör i läroanstaltens byggnader samt i föreståndarbostaden och på platsen utanför Vänhem, restaurations- och sällskapsbyggnaden, anbringas elektrisk belysning.

En med ledning af ingifna kostnadsförslag utförd beräkning gifver vid handen, att kostnaderna för de sålunda ifrågasatta vattenlednings- och belysningsanordningarna för säkerhetens skull ej böra upptagas lägre än till 16,000 kroflor. Härvid bör dock erinras, att nämnda belopp kan något nedbringas, därest det efter närmare pröfning af förhål-

!) Se utredningen, sid. 33.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 13

landena befinnes lämpligast att anlita Näs fabrikers elektricitetsverk för erhållande af elektrisk kraft. Underhåll och skötsel af de ifrågasatta anordningarna beräknas draga en årlig kostnad af omkring 500 kronor. Rörande dessa siffror hänvisas till Bil. V samt handlingarna i ärendet.

De belopp, som erfordras för nybyggnader och reparationer, äro alltså i fråga om läroanstaltens byggnader 26,750 kronor och i fråga om stiftelsens öfriga byggnader 19,460 kronor eller tillhopa 46,210 kronor, hvartill kommer ett årligt underhållsanslat' ä 500 kronor för vattenlednings- och belysningsanordningarna.

Rörande den tid, inom hvilken dessa arbeten böra slutföras, torde beaktas, att arbetet ställer sig billigare, om godsets folk, i den mån öfriga göromål sådant medgifva, kan tagas i anspråk härvid. Med hänsyn härtill har det ansetts, att reparationsarbetet lämpligen bör fördelas på 4 år, räknadt från och med år 1912.

I ingenjör Bergs kostnadsförslag är icke inberäknadt det ständigt återkommande arliga underhållet af stiftelsens hus, hvilket af honom och räkenskapsföraren, v. konsul J. Hyberg beräknats till 1,500 kronor för läroanstaltens byggnader och 2,000 kronor för stiftelsens öfriga byggnader; se Bil. V.»

I afdelningen V, stiftelsens stat och ekonomiska ställning1), är först införd den för år 1912 af Kungl. Maj:t den 19 januari 1912 fastställda inkomst- och utgiftsstaten för stiftelsen. Denna stat är af födande innehåll: . J

Inkomster.

Räntemedel.........................................................

Inkomst från egendomen ............................................

Hyresmedel.............................................................

Undervisningsafgifter .................................................

Inskrifningsafgifter .....................................................

Inkomst af mathållningen............................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.)..

Inkomst från Näs verktygsförsäljning .......................

» » skolmöbeltillverkning ..........................

Diverse andra inkomster...................................

Utgifter.

Sannolik brist från år 1911.........................................

Föreståndaren: lön 6,000 kronor, bränsle 750 kronor.

Aflöning till lärare vid kurserna................................

Aflöning till städerskor, rengöring m. m...................

Verktyg och hyfvelbänkar ..........................................

Virke, beslag in. m......................................................

Diverse möbler och husgeråd......

O .................................

x) Se utredningen, sid. 37.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

transport

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m........................ »

Mindre reparationer å läroanstaltens byggnader, underhåll af gångar

och lekplaner m. ....................................................................... *

Tvätt.................................••••..............................................................

Belysning och brännmaterialier...............................................-............ »

Diverse andra utgifter för läroanstalten ............................................. »

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden ............................................. »

Inventarier............................................................................................

Försäkringsafgifter................................................................................. *

Sjukvård och understöd........................................................................ *

Trädgården och parken........................................................................ »

Tillsyn af slottet m. m........................................................................ »

Skatter................................................................................. *

Bokförare och kassörska m. m............................................................ »

Räntor och amortering ........................................................................ »

Afsättning för ombyggnad af verktygsaffärens lokal ........................ »

Nybyggnader och reparationer ......................................■•••

18,550: - 700:-

1,300

1,350

2,000

1,000

1,000

1,680

3,080

1,000

4.590 Summa kronor 41,050

Efter ett försök att ur denna stat afläsa stiftelsens ekonomiska ställning under normala förhållanden, därvid utredningen kommer till det resultat, att stiftelsens inkomster skulle öfverskjuta dess utgifter med ett belopp af 5,390 kronor, finner utredningen anledning till att om stiftelsens ekonomi i dess helhet uttala följande omdöme:

»Om alla stiftelsens byggnader nu vore i fullgodt skick, är det antagligt, att stiftelsen skulle kunna reda sig med egna medel, äfven efter erforderlig höjning af vissa aflöningar, allt under lörutsättniug att antalet kursdeltagare kommer att förblifva oförminskadt.»

Det anmärkes vidare i utredningen, att August Abrahamsons stiftelse från ekonomisk synpunkt kan uppdelas i följande afdelningar, nämligen:

1) jordbruket med skogen och trädgården,

2) inackorderingsrörelsen,

3) verktygsförsäljningen,

4) skolmöbeltillverkningen,

5) läroanstalten, till hvilken äfven bör räknas slottet, enär detta enligt testamentet ej får användas till andra ändamål än som stå i samband med undervisningen.

»Det vore naturligen», heter det i utredningen, »af stort intresse att utreda den ekonomiska ställningen för hvar och en af dessa afdelningar. De försök, som i detta afseende gjorts, hafva icke ledt till åsyftadt resultat. — —• — — — —

Den enda utvägen att vinna den åsyftade detaljkännedomen om den ekonomiska ställningen torde vara att med ledning af primärräkenskaperna uppgöra ett nytt för

15 Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 255.

ändamålet planlagdt bokslut, ett tidsödande arbete, som icke medhunnits på den för utredningen tillmätta tiden. Härtill kommer ytterligare, att äfven ett dylikt arbete sannolikt skulle visa sig ganska vanskligt, enär, bland annat, den erforderliga isärhållningen af de olika afdelningarnas räkenskaper icke alltid iakttagits i de primära räkenskapsposterna.

Hvad sålunda anförts innebär gifvetvis icke, att den öfversikt öfver den ekonomiska ställningen i dess helhet, som framgår af staten, skulle vara vilseledande, alldenstund de här omförmälda faktorer, hvilka anmärkts som i visst afseende obeaktade, på annat sätt i staten komma till sin rätt, och de faktorer, hvilka anmärkts såsom alls icke bokförda, dä stiftelsen betraktas som en ekonomisk enbet, taga ut hvarandra.

Därest statsbidrag skall ifrågakomma, bör sådant i första band komma läroanstalten till godo. Försök bar därför gjorts att åtminstone i så mån lösa den föreliggande uppgiften, att staten för läroanstalten brytes ut ur staten för stiftelsen i öfrigt. För sådant ändamål har stiftelsens räkenskapsförare gjort en approximativ beräkning angående den del af förut anmärkta för flera afdelniugar gemensamma utgiftsposter, som kommer på läroanstalten, äfvensom angående det ersättningsbelopp för af jordbruket utförda, icke bokförda tjänstbarheter, för hvithet läroanstalten bör debiteras. De sålunda verkställda utredningarna, hvilka återfinnas i den till utredningen fogade Bil. V, kunna gifvetvis icke göra anspråk på exakthet eller fullständighet.»

Efter att hafva låtit staten för år 1912 undergå vissa jämkningar med hänsyn till anmärkta omständigheter, som borde beaktas för vinnande af kännedom om stiftelsens normala ekonomiska ställning, har den sålunda jämkade staten med ledning af Hybergs beräkningar uppdelats i två i utredningen införda stater, en för läroanstalten och en för stiftelsen i öfrigt. Den förra af dessa stater uppställes i utredningen sålunda:

Stat för läroanstalten. Inkomster.

Räntemedel..........................................................................

Undervisningsafgifter...........................................................

Inskrifningsatgifter...............................................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.).........

Diverse andra inkomster......................................................

Brist.....................................................................................

........... kronor 15.700: —

............ > 4.150: —

............ » 2 000: —

............ » 3.000: —

............ » 1,000: —

............ »_30: —

Summa kronor 25,880: —

Utgifter.

Föreståndaren: lön 6,000 kronor, bränsle 750 kronor

Aflöning till lärare vid kurserna ................................

Aflöning till städerskor, rengöring m. m...................

Verktyg och hyfvelbänkar.............................................

Virke, beslag m. m.......................................................

Diverse möbler och husgeråd .....................................

kronor 6.750: —

» 5,000: —

» 500: —

» 600: —

» 1.800: —

» 300: —

transport kronor 14,950: —

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m.

Årligt återkommande underhåll af byggnader ...........

Belysning och brännmaterialier...................................

Diverse andra utgifter för läroanstalten ....................

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden.......................

Försäkringsafgifter.......................................................

Sjukvård och understöd ..............................................

Parken ..........................................................................

Tillsyn af slottet m. m..............................................

Bokförare och kassörska..............................................

Skjutsning ...................................................................

Hyra för arbetarbostad.................................................

transport kronor 14,950: —

............... » 700: —

............... » 1,500: —

............... » 175: —

............... » 2,700: —

............... » 1,350: —

.............. » 525: —

» 500: —

» 250: —

» 400: —

» 1,680: —

> 1,000: —

» 150: —

Summa kronor 25,880: —

Staten för stiftelsen i (ifrigt, balanserande å en summa af 16,350 kronor, utvisar å utgiftssidan ett öfverskott af 5,420 kronor.

I utredningen anföres härefter1):

»Af dessa öfversikter framgår, att läroanstalten skulle kunna reda sig med egna medel under förutsättning, 1) att alla dess byggnader na vore i fuligodt skick, 2) att inga aflöningsförhöjningar behofde ifrågasättas och 3) att antalet kursdeltagare icke minskades. Då emellertid för att sätta läroanstaltens byggnader i ordentligt skick, såsom förut nämnts, erfordras ett belopp af 26,750 kronor och då, såsom längre fram skall motiveras, föreståndarens aflöningsförmåner behöfva höjas, lärer häraf följa, att läroanstalten för närvarande är i behof af ett kraftigt bidrag från annat hålk Då nybyggnads- och reparationsarbetena böra fördelas på en period af 4 år, erfordras för ifrågavarande ändamål ett belopp af i rundt tal 7,000 kronor för hvartdera af åren 1912—1915.

Hvad åter stiftelsen i öfrigt angår, utvisar öfversikten ett öfverskott på 5,420 kronor. Om till reparationer af godsets och fabrikernas byggnader användas de i staten ‘ för år 1912 uppförda reparationsbeloppen, tillhopa 5,590 kronor, och om vidare nämuda öfverskott 5,420 kronor kan påräknas under hvartdera af åren 1913—1915, torde de sålunda tillgängliga medlen vara tillräckliga för att på 4 år, räknadt från och med år 1912, verkställa de erforderliga reparationerna, hvilka i det föregående beräknats draga en kostnad af 19,460 kronor. Något särskilt anslag för stiftelsen i öfrigt erfordras alltså icke, allt under förutsättning att elevantalet, på hvilket äfven stiftelsens i öfrigt ekonomi är beroende, icke nedgår. — — — — — — — —

Meningarna kunna vara delade angående lämpligheten af att stiftelsen gjorts till statsegendom. Förslaget härom afstyrktes, som nämnts, af justitiekanslern. Och det är väl sannolikt, att anstaltens ekonomiska ställning skulle hafva varit starkare, därest den bibehållits som privat institution, en möjlighet som i testamentet förutsatts. Under alla omständigheter måste beklagas, att justitiekanslerns erinringar så litet beaktades,

1) Se utredningen, sid. 42.

Knngl. Jlaj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 17

att stiftelsen öfver togs af staten, utan att, såvidt offentliggjorda handlingar utvisa bärkraft*50111 utrudmug verkställdes angående stiftelsens ekonomiska ställning och

Som det nu ar stalldt, lärer emellertid staten icke kunua undgå att tillskjuta de medel, som erfordras för att försätta anstalten i ett ordentligt skick. Det är en förpliktelse, som följer af anstaltens förvandling till statsegendom, det är en förpliktelse, som staten bär emot sig sjalf med hänsyn till anstaltens betydelse för landets uppfostringsväsende, det ar slutligen eu förpliktelse, som staten måste fullgöra af hänsyn till anstaltens internationella renommé. °

Anmarkas kan, att stiftelsen öfvertogs utan Riksdagens hörande, och åtskilliga reflektioner kunna ju anstallas med föranledande häraf. Huru man emellertid ställer j , nna fraSa> larer den anslagsbeviljande statsmakten ej underlåta att infria de förbindelser, som den första statsmakten i förevarande fall utfåst.»

Sedan utredningen i afdelningen VI1) omförmält nu gällande föreskrifter i afseende å kontroll och inspektion öfver stiftelsen samt <dfvit anvisning på lämpliga åtgärder till förstärkande af uppsikten och tillsynen öfver stiftelsens skötsel, öfvergår utredningen till att i afdelningen VII1) afhandla frågor om j ärestånd urens ställning och aflöningsför maner.

. , 1 afs,1e.nde harä påpekas, hurusom enligt testamentets bestämmelser föreståndaren t!llsatta® annorledes an medelst förordnande, att föreståndaren har en alltför oanständig och underordnad ställning i förhållande till styrelsen, som ej allenast handhar stiftelsens ekonomi utan äfven utöfvar bestämmanderätten rörande undervismngens mai och omfattning, att en ändring i fråga om föreståndarens nu berörda saltning val vore pakallad, att emellertid en duglig och kraftig föreståndare väl inom kort skulle gorå sig gällande samt att med hänsyn härtill, och då äfven i andra uti utredningen berörda afseenden en revision af stiftelsens reglemente syntes påkallad, med fragan om föreståndarens ställning i förhållande till styrelsen kunde till dess

Härefter anföres i utredningen:

»Vida viktigare är frågan om föreståndarens ekonomiska ställning o y Maj:tS beslut den 24 J'anuari 1908 åtnjuter föreståndaren kontant

fni?"8 TV-^T' ratt att dlsPonera den s. k. föreståndarbostaden vid Näs med dartdl hörande trädgård och uthusbyggnader samt nödig vedbrand. Denna sistnämnda

aflomngsforimm utgar enligt de fastställda staterna i form af ett kontant bränsleansla» a 7oU kronor. °

lefvande^ be^attuin^en ar lcke förenad vare sig tjänstepension eller pension för efter-

De sålunda fastställda aflöningsförmånerna torde få anses otillräckliga med hänsyn tui de kraf, som maste ställas på föreståndarens kompetens och duglighet. I sådant afseende bör beaktas, att föreståndaren skall vara chef för å ena sidan undervisningsanstalten, a andra sidan förvaltningen af godset och stiftelsens öfriga affärsrorelser. Han bor sålunda först och främst äga chefsegenskaper samt tillika med hänsyn

x) Se utredningen, sid. 46.

-1) Se utredningen, sid. 49.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912.

1 samt. 203 höft. (Nr 255.)

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

till den förra uppgiften pedagogisk bildning oc.h erfarenhet äfvensom helst genom e«et författarskap ådagalagd förtrogenhet med vetenskaplig forskningsmetod och med hänsyn till den andra uppgiften, då speciell yrkesinsikt ej lärer kunna Jordras, åtminstone o-odt praktiskt förstånd och stor förmåga att sätta sig in i praktiska ting. ftn särskild fordran är jämväl, att han skall vara förtrogen med de främmande kulturländernas förhållanden, särskilt skolförhållanden och språk.

Föreståndaren må emellertid än sa tillfredsställande fylla dessa kraf, han lärer ändock icke kunna hålla Näs traditioner vid makt, därest han icke i någon man besjälas af det varma intresse för uppfostran, som var utmärkande for anstaltens grundare och utgjorde den drifvande kraften i hans lif.

August Abrahamsons stiftelse intar en särställning bland vart lands och andra länders undervisningsanstalter; den är olik alla andra, den ställer ock alldeles särskilda kraf på ledningen. Här finnas inga författningar, hvarigenom anstaltens verksamhet regleras, föreståndaren får vara sin egen skollag och själ! utstaka riktlinjerna för dess verksamhet, så att denna, såsom i testamentet föreskrifves, ma kunna uttoras

i enlighet med tidens kraf. ..... .. . , , „ *..

Att vidare stiftelsens ekonomiska ställning blir i afsevard grad beroende pa föreståndarens praktiska duglighet, ligger i öppen dag. På valet af föreståndare bero i själfva verket icke obetydliga ekonomiska värden, och utfaller valet från nu berörda synpunkt mindre lyckligt, kan staten fa göra uppoffringar för att reparera skadan.

Ytterligare bör erinras därom, att föreståndarens ställning ä.r lös ocn^ osäker, att möjlighel till biförtjänster torde vara utesluten samt åtJ föreståndaren, pa grund af anstaltens belägenhet och dragningskraft på besökande från in- och utlandet, icke kan undgå en viss representationsplikt. , ,

Att aflöningen behöfver höjas, torde sålunda vara klart, men huru mycket ar däremot ingalunda klart, då fasta utgångspunkter för frågans bedömande saknas.

Den undervisningsanstalt i vårt land, som i afseende å föreståndarens åligganden erbjuder de flesta jämförelsepunkter, Sunnerdahlska stiftelsens hemskola vid babyho m, har tillförsäkrat föreståndaren följande aflöuiugsförmåner, nämligen kontant årlig lön 8,000 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 1,000 kronor, efter respektive » och 10 års tjänstgöring, samt dessutom fri bostad, vedbrand och trädgårdsland, hvarjamte styrelsen lärer hafva utlofvat att bereda honom rätt till pension från stiftelsens medel.

Enligt förslag, som i utredningen kommer att framställas, skulle föreståndaren tor

August Abrahamsons stiftelse lämna bidrag till sin egen pensionering, uppgående till omkring 300 kronor för år. Med hänsyn jämväl härtill torde den kontanta afiomngen böra bestämmas till 8,800 kronor för år, däraf 3,300 kronor torde höra betraktas som tjänstoöringspenningar, hvarjamte föreståndaren, förutom ofvan namnda naturaförmåner, torde loöra erhålla elektriskt ljus fritt, därest den i utredningen förordade belysmngs-

anordningen varder vidtagen. .

Med de sålunda förordade aflöningsförmanerna skulle föreståndaren erhålla eu något högre godtgörelse än maximiaflöningen för kyrkoherde, hvilket med hänsyn till de anspråk, som måste ställas på föreståndaren, och det osäkra i hans stallning icke

torde kunna anses oskäligt. . ... ,

För behofvet af trädgårdsprodukter är föreståndaren närmast harmsad till den förut omnämnda, i närheten af föreståndarbostaden anlagda skolträdgården, bom emellertid med hänsyn till dennas användning för undervismngsandamal dess afkastning icke lärer förslå för nu berörda ändamål, bör från egendomen ett stycke jord upplåtas åt föreståndaren att användas till trädgårdsland.»

19 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

I utredningen påpekas vidare, att föreståndaren bör komma i åtnjutande af pension både för sig och sina efterlefvande: i annat fall syntes kompetenta sökande ej vara att påräkna. I afseende å tjänstepensionen

Föreståndaren borde fa rätt att uppbära pension från allmänna indragningsstaten och pensionsunderlaget sättas till det belopp, som skulle betraktas som egentlig lön, eller 5.500 kronor. I afseende på villkoren för pensions erhållande och pensionens belopp borde bestämmelserna i lag angående civila tjänstinnekafvares rätt till pension den 11 oktober 1907 lända till efterrättelse, dock med följande undantag och särskilda föreskrifter. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension borde inträda vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjänstår, därvid tjänstgöring som föreståndare skulle i afseende å pensionsberäkning gälla lika med statstjänst. Den i § 11 af berörda lag stadgade pensionsafgift borde ej ingå till den i .samma paragraf omförmäla fond, utan under titel: särskilda uppbördsmedel tillgodoföras allmänna indragningsstaten. Därest förestandaren entledigades från tjänsten åt annan anledning, än i merberörda lag vore förutsedt, borde han, såvida tjänstårens antal icke understege tio, i allt fäll komma i åtnjutande af pension att utgå, därest han uppnatt det för rätt till hel pension stadgade antal tjänstår, med helt belopp och, därest han icke uppnått detta antal tjänstår, med atkortadt belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.

Beträffande åter pension för de efterlefvande, reliktpension, framhålles:

Lösningen åt denna fråga vore förenad med svårigheter, enär dels möjligheten att mieda föreståndaren berörda^ förman af stiftelsens medel af många skäl vore utesluten, dels ock statsmedel för ifrågavarande aflöningsförmän icke plägade tagas i anspråk annorledes än y form af bidrag till för ändamålet upprättade pensionskassor, och föreståndaren som sådan ägde icke delaktighet i någon sådan kassa.

A7id fragans lösning hade tagits i öfvervägande, att lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa eller, som den numera efter utfärdandet af nådiga reglementet den 8 december 1911 kallades, lärarnas vid elementarläroverken nva änkeoch pupillkassa, hvilken ursprungligen varit afsedd för lärare vid elementarläroverken och loikskolesemmarierna, efterhand upptagit nya delägargrupper, såsom rektorer och lektorer vid tekniska elementarskolor samt föreståndare och lektorer — numera professorer — vid Chalmers tekniska läroanstalt enligt kungl. kungörelsen den 29 oktober 1880, öfverlärare och lärare vid gymnastiska centralinstitutet enligt kungörelsen deri 6 november 1891 samt tjänstemän och betjänte vid folkskollärarnas pensionsinrättning enligt kungl. brefvet den 31 maj 1888. Hvad sålunda anförts kunde som precedensfall åberopas till stöd för följande förslag: föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse borde beredas delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken nya , 'e'. Pupillkassa enligt de i nådiga reglementet för kassan stadgade bestämmelser, och föreståndarens delaktighetsbelopp borde fastställas till samma belopp, som vore

1 tråga om professorer vid Chalmers tekniska läroanstalt, eller för närvarande 4,000 kronor.

Denna änke- och pupillkassa åtnjuter ett ganska afsevärdt statsbidrag, (frunderna för detta bidrag utvecklas närmare i utredningen1), hvari göres

l) Se utredningen, sid. 53, 54.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

gällande, att därest dessa grunder fortfarande komma att följas, ett särskilt statsbidrag borde äskas för att bereda föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse, vid upptagandet i kassan, samma ställning som öfriga delägare med samma delaktighetsbelopp.

Om statsbidrag ej ifrågasattes, återstå, heter det i utredningen, följande utvägar, nämligen 1) att kassan, hvars ställning nu torde vara ganska stark, finge åtnöjas endast med föreståndarens enligt reglementet utgående pensionsafgifter, 2) att föreståndaren finge betala ej blott dessa afgifter, utan jämväl det tillskott, som eljest skulle hafva äskats af statsmedel, samt 3) att detta senare tillskott utgjordes med stiftelsens medel.

Mot det första alternativet talade, att om det ock vore praktiskt genomförbart, det dock, teoretiskt sedt, inuebure ett intrång på tredje mans, de öfriga delägarnas, rätt, hvartill komme, att det kunde få prejudicierande betydelse och sålunda utgöra början till en försvagning af kassans ställning. Mot det andra alternativet talade, att föreståndarens pensionsafgifter sannolikt skulle komma att öfverstiga 300 kronor för år och sålunda i förhållande till hvad i detta afseende ulåge andra tjänstemän blifva allt för betungande. Mot det tredje alternativet syntes ingen mera vägande invändning kunna göras, än att det måste anses som en ganska ovanlig utväg.

Om denna invändning ej ansåges afgörande, borde i anstaltens stat under titel: pensionsafgift för föreståndaren, uppföras ett belopp å 200 kronor. Det exakta beloppet kunde icke fastställas, förr än pensionsinrättningens direktion blifvit i ärendet hörd.

En annan fråga behöfde diskuteras, nämligen i hvad mån föreståndarens delaktighet i kassan kunde med hans osäkra ställning anses tryggad, särskilt för det fall att han, om stiftelsens bästa sådant påkallade, blefve entledigad från tjänsten i annan ordning, än som vore förutsedd i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension. I sådant afseende borde erinras om innehållet i § 3 mom. 1 af det för kassan fastställda reglementet, som löde: »Från t läder delägare sin befattning genom befordran till någon statens eller kyrkans tjänst, med hvilken delaktighet i annan änke- och pupillkassa är förenad, eller tager delägare afsked från sin befattning utan att öfvergå till annan statens tjänst eller erhålla pension af statsmedel, utträder han med detsamma ur kassan». Förut hade föreslagits, att föreståndaren vid entledigande i nyss angifna särskilda fall skulle, därest tjänstårens antal icke understege tio, erhålla pension af statsmedel, beräknad efter vissa grunder. Vunne detta förslag afseende, blefve föreståndarens ställning äfven i fråga om reliktpensionen tryggad, i den man förhandenvarande förhållanden sådant medgåfve.

I afdelningen Vill1) beröras vissa förslag om ändringar i testamentets bestämmelser, nämligen att föreståndaren skulle tillsättas annorledes än pa sex månaders uppsägning, att han skulle blifva själfskrifven ledamot åt styrelsen, att slottet skulle hyras ut och att en del af inventarierna i slottet skulle försäljas. På grund af anförda skäl anses en ändring i testamentet för närvarande icke kunna tillrådas.

Se utredningen, sid. 56.

.Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Annorlunda ställde sig saken, heter det i utredningen, om, såsom icke vore osannolikt,^ stiftelsen om någon tid finge en vidgad uppgift och ett mera direkt statsändamål. Da vore tiden inne att upptaga frågan om en förändrad ställning för föreståndaren. Vid pröfning af denna fråga borde gifvetvis anstaltens intresse alltid ställas i första rummet.

Afdelningen IX1) berör frågan om behofvet af statsbidrag för stiftelsen; det fastslås, att stiftelsen för närvarande ej kan reda sig med egna tillgångar, därest den skall uppehållas i ett staten värdigt skick, att vidare staten torde vara förpliktad att tillskjuta de härför nödiga medlen, samt att det statsanslag, soin må komma att äskas, bör komma Läroanstalten till godo.

I utredningen beräknas därefter det nödiga statsbidragets storlek. Det erinras till en början, att för reparationer m. m. å läroanstaltens byggnader erfordras, såsom redan nämnts, ett belopp af 7,000 kronor för hvartdera af åren 1912 — 1915. Därutöfver kräfves för år 1912 intet tillskott af statsmedel. Vidare undersökes anslagsbehofvet för år 1913. Utgående från den förut angifna normala staten för läroanstalten, balanserande å ett belopp af 25,880 kronor, och med vidtagande af vissa under utredningens gång förordade förändringar och tillägg i fråga om åtskilliga poster* 2) uppställer utredningen följande öfversikt af läroanstaltens ekonomiska ställning år 1913:

Inkomster.

Räntemedel.............................................................

Und er v isni n gsaf gifter..................................................

Inskrifuingsafgifter ...................................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.)

Diverse andra inkomster.............................................

Statsbidrag..................................................................

............. kronor 15,700: —

............. » 4.150: —

............. » 2,000: —

............. » 3,000: —

............. » 1.000: —

........... 10.355: —

Summa kronor 30,205: —

Utgifter.

Föreståndaren: lön 8,800 kronor, bränsle 750 kronor.....

Aflöning till lärare vid kurserna......................................

Aflöning till sköterskor, rengöring m. m.......................

Verktyg och hyfvelbänkar ...............................................

Virke och beslag m. m..................................................

Diverse möbler och husgeråd............................................

................. kronor 9,550: —

................ > 5,000: —

................. » 500: —

................. » 600: —

................. > 1.800: —

................. » 300: —

transport kronor 17,750: —

x) Se utredningen, sid. 57.

2) Se utredningen, sid; 41, 34, 55, 42, 51.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m.

Underhåll af byggnaderna ..........................................

Vattenledning och belysning m. m............................

Pensionsafgift för föreståndaren .................................

Diverse andra utgifter för läroanstalten.....................

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden .....................

Försäkringsafgifter .....................................................

Sjukvård och understöd...............................................

Parken ...........................................................................

Tillsyn af slottet m. m.................................................

Bokförare och kassörska .............................................

Skjutsning....................................................................

Hyra för arbetarbostad ................................................

Nybyggnader och reparationer...................................

transport kronor 17,750

................. » 700

................. » 1,500

................. » 500

................. » 200

................ > 2,700

................. » 1,350

................. » 525

................. » 500

................. > 250

................. » 400

.................. » 1,680

................. » 1,000

................. » 150

................. » 7.000

Summa kronor 36,205

Härefter yttras i utredningen:

»Af denna öfversikt framgår, att för år 1913 skulle erfordras ett statsanslag af 10,355 kronor eller i afrundadt tal 10,500 kronor.

Enahanda belopp skulle jämväl erfordras för hvartdera af åren 1914 och 1915.

eller tillhopa 38,500 kronor.

Från ingången af år 1916, då samtliga extra nybyggnads- och reparationsarbetena skulle vara afslutade, skulle bristen i läroanstaltens inkomster utgöra allenast 3,355 kronor för år. Som emellertid stiftelsen i öfrigt under normala förhållanden beräknats lämna ett årligt öfverskott af 5,420 kronor (se sid. 42), skulle från nämnda tidpunkt intet statsbidrag erfordras.

Det behöfver icke framhållas, att de sålunda uppgjorda beräkningarna äro i hög grad osäkra och att staterna samt framför allt räkenskaperna för åren 1913—1915 komma att förete många afvikelser från de här antagna ekonomiska tablåerna. För det första är nämligen stiftelsens verksamhet af den art, att exakta beräkningar icke kunna på förhand uppgöras, allra minst så långt i förväg. För det andra kan särskild! lärjungeantalet komma att undergå växlingar, som medföra afsevärda rubbningar i ekonomien. För det tredje är den gjorda uppdelningen mellan läroanstalten och stiftelsen i öfrigt icke konsekvent genomförd och endast grundad på approximativa siffror. Och för det fjärde äro de för det extra nybyggnads- och reparationsarbetet uppgjorda kostnadsberäkningarna icke exakta, utan endast angifna på ett ungefär. Hvartill komma, bland mycket annat, de rubbningar i jordegendomens ekonomi, som kunna föranledas af variationer i årsväxtens beskaffenhet.

Hvad sålunda anförts utgör emellertid intet hinder för att med ledning af de uppgjorda tablåerna beräkna det belopp, som behöfver äskas af innevarande års Riks-

23 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

dag och hvithet utgör 17.500 kronor. Till de förändringar i ekonomien, som må påkallas af framdeles inträffande omständigheter, lärer hänsyn böra tagas vid beräkning af statsbidragen för de följande åren.

Alla de förut anställda beräkningarna hafva uppgjorts under den förutsättningen, att läroanstalten i det hela kommer att bibehållas vid sin nuvarande organisation. Det behöfver icke framhållas, att om denna förutsättning undanröjes, stiftelsens ekonomi kan komma att te sig helt annorlunda än nu antagits.»

Utredningen afslutas med förslag, att därest hvad i densamma anförts vunne afsende, stiftelsens styrelse måtte göra underdånig framställning därom, att Kungl. Maj:t täcktes

dels föreslå Riksdagen att som bidrag till uppehållande af läroanstalten vid August Abrahamsons stiftelse å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 17,500 kronor, att utgå för år 1912 förskottsvis med 7.000 kronor och för år 1913 med återstoden;

dels föreslå Riksdagen att förklara föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse berättigad att vid afgång från tjänsten komma i åtnjutande af pension från allmänna indragningsstaten å ett underlag af 5,500 kronor enligt de här förut närmare angifna villkor och bestämmelser;

dels föreslå Riksdagen att medgifva, att föreståndaren för August Abrahamsons .stiftelse må äga delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa med samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om professor vid Chalmers tekniska läroanstalt, och i enlighet med de i nådiga reglementet för kassan stadgade villkor och bestämmelser;

dels stadga, att föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse skall åtnjuta kontant aflöning af 8,800 kronor för år, däraf 3,300 kronor skola anses som tjänstgöringspenningar, samt dessutom fri bostad, nödigt bränsle, trädgårdsland äfvensom elektriskt ljus;

dels ock medgifva, att därest föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse varder delaktig i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, den afgift till kassan, som för denna delaktighet må erfordras utöfver hvad föreståndaren enligt det för kassan gällande reglemente har att utgöra, må gäldas med stiftelsens medel.

Styrelsens förutnämnda skrifvelse den 23 februari 1912 är af detta innehåll:

Styrelsen för August Abrahamsons stiftelse hade haft anledning att vid olika tillfällen inför Kungl. Maj:t framhålla, hurusom stiftelsen, för att kunna fylla sin stora och säregna uppgift, oundgängligen måste få sin ekonomiska ställning genom statens mellankomst på ett verksamt sätt upphjälpt och för framtiden tryggad. Det önskemål, som härutinnan förelåge, afsåge icke endast afhjälpande af' befintliga brister i stiftelsens många byggnader eller andra härmed jämförliga syften; det innebure jämväl och i särskild grad att få åt stiftelsens föreståndare beredda sådana vilkor, att för uppdraget måtte kunna erhållas någon person, som i möjligaste mån motsvarade de osedvanligt stora kraf, befattningen ställde på sin innehafvare, hvarförutan stiftelsens framtid och förverkligandet af dess ändamål skulle äfventyras eller förfelas. Lös-

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ningen af förevarande ärende kunde icke utan betydande skada undanskjutas. För att kunna inför Kungl. Maj:t framlägga stiftelsens behof i skilda hänseenden hade styrelsen ansett nödigt, att stiftelsens ställning gjordes till föremal för en ingående undersökning af någon utomstående, för en sådan undersöknings verkställande särskild! skickad person. Styrelsen hade för ändamålet sökt och vunnit biträde af förutvarande statsrådet, kanslirådet Lindström. Den utredning, han verkställt, hade skett under samverkan och förhandling med styrelsen; och styrelsen, som vitsordade riktigheten af de faktiska uppgifter, betänkandet innehölle, biträdde ock i alla delar de förslag, hvari detta utmynnade. Under åberopande af den skedda utredningen hemställde styrelsen fördenskull, det täcktes Kungl. Maj:t, med gillande af de i betänkandet framlagda förslag, i proposition till Riksdagen göra den framställning, som kunde finnas erforderlig.

I anledning af styrelsens framställning hafva infordrade underdåniga utlåtanden afgifvits den 11 mars 1912 af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Älfsborgs län, den 23 mars 1912 af direktionen öfver lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa samt den 26 mars 1912 af statskontoret.

Kungl. Majrts befallningshafvande finner för sin del af utredningen framgå, att August Abrahamsons stiftelse, åtminstone innan dess tillgångar bragts upp till en mera vinstgifvande afkastning, icke kan reda sig med egna medel, därest den skall uppehållas i ett staten värdigt skick; och då, säger Kungl. Maj:ts befallningshafvande, stiftelsen, hvilken omfattade en fortbildningsanstalt för folkskollärare, hvartill i intet annat land funnes motsvarighet, afsåge främjandet af ett synnerligen viktigt statligt ändamål, syntes statsmakternas mellankomst för stiftelsens fortbestånd och dess af ekonomiska svårigheter ostörda verksamhet få anses synnerligen behjärtansvärd.

I direktionens öfver nyssnämnda änke- och pupillkassa utlåtande anfördes :

Mot den ifrågasatta delaktigheten i änkekassan skulle hufvudsakligen kunna invändas, att föreståndartjänsten icke vore af ordinarie natur, under det att hittills sådan delaktighet medgifvits endast ordinarie tjänstinnehafvare. Denna invändning vore dock af mera formell art, då ju med det framlagda förslaget tydligen åsyftades att upprätta en föreståndartjäust, som reellt, om ock ej formellt, vore af ordinarie beskaffenhet. Under förutsättning att detta förslag i öfrigt blefve godkändt, ansåge därför direktionen sig ej böra motsätta sig den föreslagna delaktigheten.

I fråga om villkoren för delaktigheten hade under utredningen anförts, att statsbidrag för föreståndarens upptagande i kassan möjligen ej kunde ifrågasättas. I stället förordades att, med förpliktelse för föreståndaren att erlägga vanlig pensionsafgift, det tillskott, som eljest skulle hafva äskats af statsmedel, utgjordes med stiftelsens medel.

För sin del ansåge direktionen, att statsbidrag borde utgå. Då emellertid stiftelsen med alla dess tillgångar öfvertagits af staten, syntes detta villkor kunna anses uppfylldt, äfven om bidraget gäldades med stiftelsens medel. Direktionen hade därför intet att invända mot det framställda förslaget. Tillskottets belopp borde bestämmas med användande af den vid änkekassans reglemente fogade »Bil. A».

25 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Rörande slutligen de närmare föreskrifter, som borde meddelas angående ifrågavarande delaktighet, hade direktionen att föreslå endast, att det stadgades skyldighet för föreståndaren att vara delägare i änkekassan, i hvilket afseende han borde vara likställd med professor vid Chalmers tekniska läroanstalt, hvarjämte ytterligare borde föreskrifvas, att utöfver eljest stadgad pensionsafgift, som föreståndaren hade att själf vidkännas, skulle af stiftelsens medel erläggas en tilläggsafgift, beräknad enligt den vid kassans reglemente fogade »Bil. A»; att stiftelsens styrelse skulle i fråga om anmälan af befordran, insändaude af pensiousafgifter m. in., hafva samma skyldigheter, som enligt det för kassan gällande reglemente älåge rektorer eller föreståndare” samt att i öfrigt reglementet skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Den af direktionen gjorda hänvisningen till »Bil. A» vid ifrågavarande änke- och pupillkassas den 8 december 1911 utfärdade reglemente afser en i nämnda bilaga förekommande »tabell öfver den årliga, under en delägares . återstående lifstid utgående afgift, som efter försäkringsteknisk beräkning uppväger den mot 100 kronors änkepension svarande pensionsrätten».

Statskontorets utlåtande i ärendet innehåller:

»Af ifrågavarande utredning framgår med all tydlighet, att stiftelsen under de närmaste aren kräfver ett ansenligt kontant tillskott, som under nuvarande förhållanden icke kau till någon större del beredas genom stiftelsens egna tillgångar och deras påräkneliga afkastning. Om äu såväl testator själf som ock svenska staten, då den öfvertog stiftelsen, icke förutsatt annat än att stiftelsen skulle kunna reda sig med egna medel, så torde dock, då sådant åtminstone för tillfället ej kan ske, staten nu icke kunna undandraga sig att bereda stiftelsen erforderligt tillskott.

De extra nybyggnads- och reparationsarbeten, som befunnits erforderliga för att stiftelsens byggnader skola komma i någorlunda godt skick, beräknas draga en kostnad af något öfver 46,000 kronor, däraf på läroanstaltens byggnader belöpa inemot 27,000 kronor och på stiftelsens öfriga byggnader omkring 19,000 kronor. Sistnämnda belopp beräknas kunna^ bestridas med öfverskottet af stiftelsens landtbruk m. m. under de närmaste fyra aren. Härigenom skulle emellertid läroanstalten gå i mistning af det nödvändiga ekonomiska stödet i nämnda öfverskott och därför behöfva ett tillskott till bestridande af löpande utgifter, hvilket tillskott för åren 1913—1915 beräknas till 3,355 kronor eller afrundadt 3,500 kronor för år. Då kostnaderna för ombyggnadsoch reparationsarbetena å läroanstaltens byggnader ansetts böra fördelas på fyra år med i rundt tal 7,000 kronor för år, har det erforderliga tillskottet beräknats till 7,000 kronor för år^ 1912 samt 10,500 kronor för hvart och ett af åren 1913 — 1915.

Statskontoret håller före, att detta tillskott, som otvifvelaktigt är be höfligt och lärer böra utgå af statsmedel, bör, i stället för att till någon del afses för löpande utgifter, anvisas dels till bestridande af erforderliga reparations- m. fl. arbeten å läroanstaltens byggnader, dels ock till utförande af de arbeten af dylikt slag, som befunnits nödiga i fråga om ölriga byggnader, i den mån förenämnda öfverskott icke därtill förslår^ efter fyllande af det för läroanstaltens löpande utgifter erforderliga beloppet.

Enligt utredningen skulle stiftelsen efter år 1915 icke blifva i behof af vidare tillskott. Det vill tvärtom synas, som om stiftelsen efter några år, då skogsafkast- Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 203 käft. (Nr 255.) 4

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ningen icke längre behöfver användas till skogsodling, och under rationell skötsel af dess5 naturliga tillgångar skulle kunna lämna öfverskott att användas till godtgörande åtminstone F någon mån af statens anslag. Vidare synes det statskontoret, som borde det tagas i öfvervägande, huruvida icke stiftelsens utarrenderade hemman, hvilka synas för närvarande lämna synnerligen klen afkastning, kunde med större fördel afyttras och försäljningssumman, som enligt testamentet skall bilda eu dispositionsfond, antingen användas såsom förlagskapital, om sådant anses behöflig!, eller i allt fall genom sin afkastning förstärka stiftelsens inkomster och därigenom möjliggöra ytterligare afbetalning å statens tillskott. 1 anslutning till hvad sålunda anförts synes det statskontoret, sonf om vid det ärliga fastställandet af stat för stiftelsen borde komma under ompröfning, huruvida och med hvilket belopp stiftelsen kan beräknas mäkta att göra afbetalning å det af staten tillskjutna anslaget, hvilket lämpligen synes böra i stiftelsens räkenskap bokföras såsom skuld, dock inom linjen.

Da statskontoret härefter öfvergår till frågan om ordnande af föreståndarens aflönings- och pensionsförhållanden, vill statskontoret såsom sin mening framhålla, att de föreslagna aflöningsförmånerna icke synas för högt tilltagna i betraktande af dels de mer än vanligt stora fordringar, som måste ställas å föreståndaren för denna stiftelse, ej mindre som pedagog än såsom ekonomisk ledare, och dels den osäkra ställning, som föreståndaren på grund af därom meddelade testamentariska bestämmelser innehar. Med hänsyn härtill och då stiftelsens medel kunna antagas förslå till bestridande af den häraf föranledda ökade kostnaden, torde icke vara något att erinra mot förslaget i denna del. Ordnandet af pensionsförhållandena för föreståndaren möter, såsom i utredningen framhållits, särskilda svårigheter och anses kräfva statens medverkan. För sin del skulle statskontoret visserligen helst sett, om äfven denna fråga kunnat ordoas hufvudsakligen med stiftelsens medel, och åtminstone utan att staten själf åtagit sig pensioneringen, men då emellertid statskontoret för sin del icke kan bestrida riktigheten af den i ärendet uttalade uppfattning, att pensionsförmån är en nödvändig förutsättning för att kunna påräkna lämpliga aspiranter till föreståndarbefattningeu, håller statskontoret före, att staten svårligen kan undgå att i detta afseende lämna sin kraftiga medverkan. Statskontoret vill dock fästa uppmärksamheten därå, att lämpliga personer att bekläda denna föreståndarbefattning antagligen företrädesvis äro att söka bland de allmänna läroverkens lärarpersonal samt att det icke är otänkbart, att åt lärare kunde medgifvas rätt att kvarstå vid sin ordinarie tjänst under den tid, hvarunder han på förordnande uppehälle föreståndarbefattningeu vid Näs. I sådant faU skulle endast behöfva utverkas medgifvande därtill, att tjänstgöringstid såsom föreståndare finge i löneturs- och pensionshänseende räknas lika med statstjänst; vederbörande skulle då bibehålla sin pensionsrätt; och om pensionsbeloppet efter långvarig tjänstgöring såsom föreståndare befunnes för lågt, kunde en tilläggspension beviljas. Faller valet af föreståndare utom de ordinarie läroverkslärarnas krets, torde eu dylik bestämmelse icke vara tillfyllest, enär svårighet torde möta för en ordinarie tjänstinnehafvare, tillhörande en mindre kår, att erhålla tillstånd att under obestämd tid få bibehålla sin tjänst utan att sköta densamma. Med hänsyn till sådan tjänstinnehafvare äfvensom till föreståndare, som icke innehar ordinarie statstjänst, synas alltså särskilda peusionsbestämmelser vara erforderliga. Gällde det endast att bereda pension vid uppnådd framskriden ålder, både det kunnat ifrågasättas att åt föreståndaren för stiftelsen inrymma delaktighet i någon af de med statsmedel understödda pensionskassorna, exempelvis döfstumlärarnas pensionsanstalt, i hvilken äfven folkhögskolornas föreståndare och ^lärare vunnit inträde; och då hade äfven frågan om reliktpensionen låtit sig ordna pa samma sätt som för del-

27 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ägarna i nämnda pensionsanstalt d. v. s. genom folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Men enligt hvad föreliggande utredning gifver vid handen, anses det nödvändigt att i någon män betrygga en föreståndare, som genom uppsägning blir entledigad från sin befattning; och bär i utredningen framlagts förslag i sådant afseende. Under förutsättning att sådana bestämmelser befinnas erforderliga, vill statskontoret icke motsätta sig, att pensionsförhållandena ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det framlagda förslaget; dock synes föreståndare, som från denna befattning öfvergår till statstjänst, icke böra komma i åtnjutande af pension, åtminstone icke till högre belopp än att summan af pension och aflöning icke öfverskjuter det för hel pension föreslagna beloppet.»

Såsom af det anförda framgår, rådde vid den tid, då August Abrahamsons stiftelse erbjöds staten, delade meningar om huruvida anbudet öfver hufvud borde mottagas. Den frågan blef emellertid afgjord genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 April 1899! Stiftelsen är öfvertagén af staten, och denna har därmed iklädt sig förpliktelsen att upprätthålla och utveckla den i öfverensstämmelse med dess ändamål.

Det lider heller intet tvifvel, att anstalten redan beredt och fortfarande bereder det allmänna stora fördelar samt i en framtid bör kunna göra detta i än vidsträcktare omfattning. Ursprungligen afsåg Näs nästan uteslutande att åt de förut i slöjd merendels obevandrade lärarna vid våra folkskolor meddela sådan färdighet i ämnet, att de något så när tillfredsställande skulle kunna undervisa däruti. Sedermera, då slöjd upptagits på folkskoleseminariernas läroplan, har anstaltens hufvuduppgift blifvit att gifva fortsättningskurser för slöjdundervisare, hvartill efter hand lagts kurser äfven i andra ämnen, hvilka företrädesvis tjäna ungdomens praktiska och fysiska uppfostran, såsom trädgårdsskötsel, skolköksundervisning, friluftslekar o. d. Vid den omläggning af våra fortsättningsskolor, som inom kort förestår, och som måste få till syfte att bringa dessa skolors undervisning i nära anslutning till de praktiska arbeten, hvarmed deras lärjungar utom skolan äro sysselsatta, kan staten helt visst komma att få synnerligen god användning för en anstalt, hvilken i så hög grad, som fallet är med Näs, lämpar sig för anordnande af kortare utbildningskurser för lärare i hvarjehanda praktiska ämnen. En dylik användning "skulle i själfva verket stå i bästa samklang med stiftelsens ändamål, hvilket enligt donationsurkunden är »att genom fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskildt för användande därvid af den pedagogiska slöjden», och hvilket således ingalunda begränsar sig till slöjdutbildningen allena.

Frågan om fortsättningsskolornas omläggning föreligger emellertid ej för närvarande i sådant skick, att den lämpligen bör°inverka på bedö-

Departe-

mentschefen.

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

mandet af just nu förevarande spörsmål. Vid den i det föregående omnämnda utredningen har hänsyn därför ej heller tagits till den utvidgning af anstaltens verksamhet, som i en framtid till äfventyrs kan befinnas önsklig, utan endast till uppehållandet af denna verksamhet ungefär i dess nuvarande omfattning.

Nämnda utredning har, med blicken fäst på den faktiska ställningens kraf, ådagalagt, att för läroanstaltens vidmakthållande ett omedelbart och kraftigt ingripande är af nöden.

Det är två hufvudpunkter, på hvilka densamma koncentrerat sig: behofvet af åtgärder för iståndsättande af stiftelsens byggnader samt ordnandet af föreståndarens ekonomiska förhållanden. 1 båda fallen skulle fordras statens mellankomst, under medverkan af Riksdagen.

Hvad nu först angår behofvet af åtgärder för iståndsättande af stiftelsens byggnader är i detta ärende blott fråga om de byggnader, hvilka närmast tjäna läroanstalten. Det belopp, som utredningen angifvit såsom erforderligt statsbidrag, utgör 38,500 kronor, afsedt jämväl för vattenlednings- och belysningsanordningar samt för att under de närmaste åren, då stiftelsens egna medel skulle strängt tagas i anspråk för iståndsättande af dess öfriga byggnader, utjämna någon brist i läroanstaltens stat, sådan densamma enligt utredningen skulle te sig.

Nämnda belopp, 38,500 kronor, skulle enligt förslaget fördelas på 4 år och utgå såsom extra anslag. Med hänsyn till vikten af att så skyndsamt som möjligt taga itu med reparations- och ombyggnadsarbetet bör redan för år 1912 medel utgå och på extra stat för år 1913 upptagas de för åren 1912 och 1913 erforderliga beloppen, tillhopa 17,500 kronor. Skulle under år 1912 arbetena för reparationer in. in. kunna fortskrida så hastigt, att det för samma år beräknade anslaget ej blir tillräckligt, torde eu del af 1913 års anslagsbelopp kunna förskotteras.

Det har framhållits, att kostnadsberäkningarna af anförda skäl ej kunna göra anspråk på att vara fullt tillförlitliga. De lära dock kunna läggas till grund för anslags äskande med det i utredningen framlagda slutbeloppet och få betraktas såsom i det hela tillfredsställande.

De i utredningen anställda beräkningarna gifva, som det synes på goda grunder, vid handen, att därest läroanstalten erhåller berörda tillfälliga statsunderstöd, densamma sedermera under normala förhållanden skall vara i stånd att utan ytterligare sådant understöd uppehålla sin verksamhet i dess nuvarande omfång. Statskontoret har till och med ifrågasatt, att statsunderstödet eventuellt skulle återbetalas, och påpekat utsikterna till att så kan ske. Detta statskontorets förslag synes mig innebära en lämplig åtgärd. Statsanslaget bör då begäras med angifvande att detsamma skall

29 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

i män af tillgång hos stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas till statskontoret. Bestämmandet härom torde böra ankomma på Kungl. Maj:t vid fastställandet af stat för stiftelsen.

Med afseende å hvad chefen för finansdepartementet anfört till statsrådsprotokollet dels öfver utrikesärenden den 15 mars 1912 vid föredragning af fråga om inköp af beskickningshus i Berlin, dels ock öfver finansärenden den 22 mars 1912 vid föredragning af fråga om förbättring af pensioneringen inom de tre första klasserna af handelsflottans pensionsanstalt, kan, enligt hvad nämnde departementschef meddelat mig, det nu ifrågasatta anslaget beviljas, utan att någon förändring af det för innevarande års Riksdag redan framlagda riksstatförslagets inkomstsida därför behöfver äga rum.

De förfallna byggnadernas iståndsättande är för visso en viktig sak. Ej mindre viktig för läroanstaltens fortbestånd och utveckling, ja för hela stiftelsen, är emellertid den andra af utredningens två hufvudpunkter, nämligen ordnandet af föreståndarens ajlönings- och pensions/örh dl land en. Man kan till och med ej utan skäl sätta denna punkt i främsta rummet. Ty att gifva anstalten tillfälle att vid föreståndarbefattningens besättande bland ett flertal goda krafter välja den bästa — något som ju i alla händelser är högst önskvärdt — är ett synnerligen kraftigt medel att förhindra upprepandet af sådant kraf på statens ekonomiska mellankomst, som nu framkommit. Det är helt enkelt en oafvislig nödvändighet för stiftelsen att erhålla en dugande och för ställningens kraf fullt lämplig, .föreståndare, och då utredningen visat, huru många, huru stora och skiftande fordringar måste ställas på denne samt huru svårt det i följd däraf är för stiftelsens styrelse att finna rätta mannen, har utredningen helt naturligt utmynnat i ett förslag om förbättrande af de förmåner, som kunna bjudas föreståndaren. Den efter Salomons död redan vunna erfarenheten synes visa, att dessa förmåner ovillkorligen måste ansenligt upphjälpas, därest styrelsen skall kunna hoppas att mera stadigvarande vid anstalten fästa en duglig föreståndare. Detta måste ju vara ett önskemål för styrelsen, ett önskemål hvars förverkligande dock i viss grad motverkas af bestämmelsen i testamentet, att föreståndaren skall förordnas på sex månaders uppsägning. I utredningen har emellertid, enligt min mening med rätta, påvisats, att om en förändring af testamentsbestämmelserna i denna del eljest vore eftersträfvansvärd, tiden därför ännu ej är inne. Så mycket viktigare blir då krafvet på åtgärder till förbättrande af föreståndarens aflöningsförmåner, särskildt just sådana som kunna mildra verkan af nämnda bestämmelse.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

I utredningen har föreslagits, att den kontanta aflöningen, som utgår af stiftelsens medel och som nu utgör 6,000 kronor, må höjas till 8,800 kronor, däraf omkring 300 kronor beräknats komma att åtgå såsom bidrag till föreståndarens egen pensionering. Af den kontanta aflöningen, till hvilken komme vissa naturaförmåner, skulle 5,500 kronor anses såsom lön och 3,300 kronor såsom tjänstgöringspenningar. Jag finner i likhet med statskontoret ej anledning till erinran mot berörda förslag.

Klart synes vara, att föreståndarens aflöning — hvilkens belopp enligt reglementet bestämmes af Kungl. Maj:t, sedan styrelsen därom afgifvit förslag — i alla händelser måste hållas så hög, att den till fullo uppgår till det belopp, som nu, i enlighet med hvad i utredningen föreslagits, kommer att ifrågasättas såsom pensionsunderlag för befattningen, och pensionsrätt torde enligt min mening icke heller böra beviljas under annan förutsättning.

Jag är därmed inne på frågan om ordnandet af föreståndarens pensionsförhållanden. Detta är förknippadt med vissa svårigheter, och de utvägar, som föreslagits, torde få anses ovanliga. Men det gäller ock här ett mycket ovanligt fall, och i det hela finner jag mig böra ansluta mig till det i utredningen framlagda förslaget. Detta innebär, att föreståndaren skall få rätt till pension, att utgå från allmänna indragningsstaten; pensionsunderlaget skall sättas till 5,500 kronor. I afseende på villkoren för pensions erhållande och pensionens belopp böra bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober 1907 lända till efterrättelse, dock med följande undantag och särskilda föreskrifter. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension bör inträda vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjänstår, därvid tjänstgöring som föreståndare bör i afseende å pensionsberäkning gälla lika med statstjänst. Den i § 11 af berörda lag stadgade pensionsafgiften bör ej ingå till den i samma paragraf omförmälda fonden, utan under titel: särskilda uppbördsmedel, tillgodoföras allmänna indragningsstaten. Därest föreståndaren entledigas från tjänsten — och detta kan ske endast med Kungl. Maj:ts medgifvande — af annan anledning, än i merberörda lag är förutsedt, bör han, därest tjänstårens antal icke understiger 10, i allt fall komma i åtnjutande af pension, att utgå, därest han uppnått det för rätt till hel pension stadgade antalet tjänstår, med helt belopp och, därest han icke uppnått detta antal tjänstår, med afkortadt belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.

Detta förslag har understödts af såväl stiftelsens styrelse som af vederbörande hörda myndigheter, af statskontoret med det tillägg att föreståndare, som från sin befattning öfverginge till statstjänst, icke borde komma i åtnjutande af pension, åtminstone icke till högre belopp än att

31 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

summan åt pension och aflöning icke öfversköte det för hel pension föreslagna beloppet. Jag biträder hvad statskontoret i sistberörda hänseende tillstyrkt.

Statskontoret har antydt, att man under viss förutsättning kunde hafva stannat vid att lata vederbörande i löneturs- och pensionshänseende räkna sin tjänstgöring såsom föreståndare sig till godo lika med statstjänst. Statskontoret har emellertid lämnat denna utväg ur räkningen ined hänsyn bland annat till nödvändigheten att halva den största möjliga frihet vid valet af föreståndare bland de i reellt afseende för tjänsten me°st kompetenta personerna, något som äfven jag anser vara ett verkligt lifsvillkor för anstalten. Att inskränka valet inom statstjäntemännens krets vore helt visst icke lämpligt.

Äfven det framlagda förslaget i afseende å reliktpensionen har vunnit understöd af vederbörande. Såsom direktionen öfver lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa anfört, bör det tillskott, som skall gäldas af kassans medel, bestämmas med användande af den vid kassans reglemente fogade »Bil. A».

Nyssnämnda direktion har föreslagit, att föreståndaren skall vara skyldig att vara delägare i kassan, medan utredningen nöjt sig med, att honom medgifves rätt att ingå såsom delägare. Direktionens förslag är utan tvifvel principiellt riktigt, men med hänsyn till det säregna i föreståndarens ställning samt då här är fråga om ett alldeles enstaka undantagsfall angående en enda tjänst, ansluter jag mig till utredningens förslag i berörda hänseende liksom i hvad angår reliktpensionen i öfrigt.

Under åberopande af hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels såsom bidrag till uppehållande af läroanstalten vid August Abrahamsons stiftelse bevilja ett anslag af 38,500 kronor, att i mån af tillgång af stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas, och däraf å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp åt 17,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1912 låta förskottsvis af tillgängliga medel utanordna så stor del af sistberörda belopp, som för ändamålet kan under nämnda år erfordras;

dels — under förutsättning att den kontanta aflöningen till föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse fastställes till belopp, ej understigande 5,500 kronor för år — förklara föreståndaren berättigad att vid afgång från tjänsten komma i åtnjutande af pension

32 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

från allmänna indragningsstaten å ett underlag af 5,500 kronor enligt de af mig ofvan närmare angifna villkoren och bestämmelserna;

dels ock medgifva, att föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse må äga ingå i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa med samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om professor vid Chalmers tekniska läroanstalt; skolande därvid de i nådiga reglementet för kassan stadgade villkoren och bestämmelserna i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med iakttagande att, förutom af föreståndaren erlagda afgifter, af stiftelsen lämnas ett årligt tillskott till kassan, beräknadt med användande af den vid kassans reglemente fogade »Bil. A».

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle proposition af det innehåll, bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

A. R:son von Hedenberg.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1912.