angående nybygg¬ nad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
1 Nr 156.
Kungl. Maj;ts nådiga proposition till Riksdagen angående nybyggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund; given Stockholms slott den 1 mars 1913.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för uppförande inom därför avsett område, i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar, av en ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund jämte inredning med mera bevilja ett anslag av tillhopa 456,760 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 140,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott, och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
Enligt Dess nådiga beslut
GUSTAF ADOLF.
Fridtjuv Berg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 112 käft. (Nr 156.)
2 Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Nybyggnad för zoologiska institutionen i Lund.
Utdrag av protokollet över ecklesiastik ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern! Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd, Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström, friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Härefter yttrade föredragande departementschefen, statsrådet Berg:
Under punkt 97 i det protokoll över ecklesiastikärenden för den 14 januari 1913, vilket såsom bilaga åtföljt årets statsverksproposition, omförmälde jag, att kanslern för rikets universitet till Kungl. Maj:t inkommit med begäran om ett anslag till nybyggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund, men att jag, som fann framställningen böra vinna avseende, icke kunde i ärendets dåvarande skick framlägga detsamma till Kungl. Maj:ts prövning. Tillika hemställde jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för nybyggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund på extra stat för år 1914 beräkna ett belopp av 140,000 kronor.
3 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 156.
Sedan ärendet numera blivit vederbörligen utrett, anhåller jag att. få ånyo inför Kungl. Maj:t anmäla detsamma. Jag vill då till en början redogöra för den framställning i ämnet, som bildar ärendets utgångspunkt. Denna framställning gjordes av professorn i zoologi Hans Wallengren i en till det större akademiska konsistoriet under augusti 1912 avlåten skrivelse. I denna lämnar Wallengren först en redogörelse för zoologiska institutionens tidigare och nuvarande lokaler samt yttrar härom:
Åren 1842—1843 uppfördes det nuvarande biskopshuset vid Helgonabacken till institutionsbvggnad åt de zoologiska, kemiska och fysiska institutionerna, och under åren 1844—1845 inflyttades dit också de zoologiska samlingarna i andra våningen samt å vinden, vilka "lokaler upplåtits åt den zoologiska institutionen. Emellertid uppfördes under åren 1840—1845 å Kraftstorget en ny byggnad, som var ämnad att bliva bostad åt stiftets biskop. Snart därpå erbjöds dock universitetet att utbyta den nya institutionsbyggnaden vid Helgonabacken mot den nybyggda biskopsgården, ett erbjudande, som "från universitetets sida då ansågs särdeles förmånligt, och år 1849 togo de zoologiska, kemiska och fysiska institutionerna nämnda byggnad vid Kiaftstorget i besittning. I denna ursprungligen till biskopsgård uppförda byggnad, som därefter vanligen kallats museibyggnaden, har den zoologiska institutionen allt sedan varit inrymd. Då emellertid de zoologiska samlingarna under professor Sven Nilssons ledning voro stadda i eu snabb tillväxt, visade sig utrymmet för den zoologiska mstitutionen°vara för knappt, och då år 1862 eu ny kemisk institutionsbyggnad uppförts och det kemiska laboratoriet ditflyttat, överlätos. de därigenom ledigblivna lokalerna i den s. k. museibyggnaden åt den zoologiska institutionen.
Tidigare hade de entomologiska samlingarna på grund av bristande utrymme inom den° zoologiska institutionen varit skilda från densamma och bevarats först i konsistoriehuset och sedan i två rum i akademiens hus vid »lilla torget». Då den zoologiska institutionen nu erhöll ökat utrymme, överfördes ^ år 1863 de entomologiska samlingarna till museibyggnaden och inrymdes i tre rum pa östra, delen av andra vaningen, i vilka förut kemiska laboratoriet befunnit sig.. Den ökning i utrymme, som den zoologiska institutionen sålunda erhållit, blev härigenom tämligen illusorisk och nästan fullständigt tagen i anspråk av den entomologiska avdelningen.
Med den zoologiska institutionen hade hittills även de paleontologiska och petrografiska samlingarna’ varit förenade. I samma mån som den geologiska vetenskapen vid universitetet hade utvecklat sig till eu större självständighet, gjorde sig behovet av en särskild geologisk institution allt mer kännbart, och år 1868 avskildes de geologiska samlingarna från de zoologiska. Två rum (kemivaktmästarens förra boningsrum) i museibyggnadens källarvåning upplätos till den nybildade geologiska institutionen. Emellertid tillväxte de geologiska samlingarna alltjämt och krävde därför ökat utrymme. På grund härav tog år 1870 den geologiska institutionen ytterligare tva rum (konservatorns vid den zoologiska institutionen bostadslägenhet) i källarvåningen i anspråk för att snart därefter utvidga sig till hela källarvåningen i östra hälften av museibyggnaden. Den zoologiska institutionens möjligheter till ökat .utrymme blevo tydligen härigenom skarpt kringskurna, och nya sadana öppnade sig först, da den fysiska institutionen år 1886 kunde inflytta i sitt nybyggda institutionshus. Da erhöll den zoologiska institutionen tillträde till den grupp av rum, som ligger i västra hälften av museibyggnadens andra våning.
4 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 156.
Den utveckling, som zoologien under den senaste hälften av det gångna århundradet genomlupit, satte naturligen under 1870- och 1880-talen eu ny prägel på den akademiska undervisningen i och studiet av detta ämne. På grund härav ställdes också andra och nya krav på den zoologiska institutionen. Förut, så länge studiet uteslutande eller företrädesvis avsett den rent deskriptiva systematiken, voro de systematiska samlingarna, institutionens museiavdelning, det väsentligaste. Men då en komparativ anatomisk riktning gjorde sig mera gällande och då studiet av s. k. lägre djur ingående upptogs samt den. moderna mikroskopiska tekniken utbildats, måste zootomiska och mikroskopiska övningar anordnas och de studerande erbjudas tillgång på arbetsplatser 1Iiec^. nödiga tekniska hjälpmedel. Vid sidan av institutionens museiavdelning måste därför en laboratorieavdelning, eu zootomisk avdelning, inrättas. De genom fysiska institutionens förflyttning ledigblivna rummen togos därför också i anspråk för zootomiska övnings- och arbetslokaler. De på den systematiska avdelningen ständigt växande samlingarna erhöllo genom denna utvidgning icke något ökat utrymme. För dem kunde icke stort större lokaler disponeras än de, som erköllos vid inflyttningen år 1849 i museibyggnaden. I sin årsberättelse för år 1886 säger också dåvarande föreståndaren, professor A. Quennerstedt, att »utrymmet ej i behövlig grad ökats», och i redogörelsen för den zoologiska institutionen i universitetets festskrift år 1897 med anledning av konung Oskar II:s regeringsjubileum yttrar han även med hänsyn till de yttre förhållanden, under vilka arbetet å institutionen försiggår: »Att det sker under trångmål och svårigheter, därom skall var och eu, som har insikt om ett sådant arbetes beskaffenhet och förutsättningar, lätt kunna övertyga sig genom en blick på de därtill avsedda lokalerna eller, rättare sagt, även pa de därtill icke avsedda, enär ett av evertebratsamlingens rum vanligen upptages av bord med mikroskop och hela den övriga apnaraten.»
, Den ar 1886 vunna lokalutvidgningen, redan från början för liten, visade sig också inom kort vara alldeles otillräcklig, och i årsberättelsen för år 1900 framhåller Quennerstedt.åter: »Olägenheterna av bristande utrymme både med avseende på samlingarnas uppställning samt de på institutionen pågående arbetena göra sig allt mera kännbara». Yid denna, tidpunkt yppade sig emellertid en ny möjlighet till vinnande av ökat utrymme. I ör den anatomiska institutionen hade nämligen en nybyggnad uppförts, och därigenom blev det gamla »anatomicum» ledigt. Detta uppläts åt den geologiska institutionen, och ar 1901 inflyttade också denna i sina nya lokaler. Härigenom blev källarvåningen i östra hälften av museibyggnaden ledig och togs år 1902 i anspråk av den zoologiska institutionen. Därmed förfogade denna institution över hela den byggnad vid Kraftstorget, vilken ursprungligen avsetts och inretts icke för institutionsandamål utan till bostad åt biskopen i Lunds stift.
Huru efterlängtad och nödvändig denna utvidgning än var, visade den sig dock redan fram., början föga tillfredsställande. Samma år (1902) skrev också Quennerstedt i. sin redogörelse för den zoologiska institutionen: »Zoologiska institutionen disponerar äntligen numera ensam den ansenliga, men i anseende till rumsindelning och dylikt — för att icke tala om det värsta, nämligen läget — föga lämpliga byggnaden. — -— Man må endast önska och hoppas, att de av Calidium-larverna urhålkade bjälkarna ma hava styrka att uppbära sin tunga belastning av stora valskelett m. m. Dessa kunna nämligen, alls icke flyttas ned i bottenvåningen. Rumsindelningen medger det icke; fukten därnere, som snart skulle överdraga dem med ett grönskande mögellacer, icke heller.» °
Den efter Quennerstedts avgang ar 1903 tillförordnade föreståndaren, extra ordi-
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156. 5
Bane professorn D. Bergendal, sedermera ordinarie professor och föreståndare för den zoologiska institutionen, framhåller ävenledes dessa lokalers olämplighet: »Mögelsvampar vaxa nämligen högt, uppåt väggarna och golven äro även skadade av fukten. Därtill kommer, att de små fönstren insläppa allt för ringa ljusmängd, vilken därtill årligen minskas, allt etter som Tegnérsplatsens vegetation tilltager. Samma svällande ve<mtatmn utanför ökar också i hög grad fukten och därmed mögelsvamparnas frodighet e88*i m°k n01r källarlokaler. Det ökade utrymmet är därför till'stor
del illusoriskt. Över huvud taget är institutionens nuvarande byggnad trots
dess ratt störa yttre volym i hög grad otjänlig för sin nuvarande uppgift.»
° (J,e,Vct av ÖM utl7ranie för laboratorier och arbetsrum hade genom förändringen ar 19(m knappast i någon mån kunnat tillfredsställas, och kravet på ökat utrymme för samlingarna endast i ringa män. Då det mest trängande behovet tydligen var arbetsmoj lig heter för dem som studerade zoologi, sökte man år 1908 att, i den mån det var tu? j i f1 ,re , detta. Dä överflyttades nämligen den entomologiska avdelningen •<Zeti ^a“ a bibliotekshuset, vilket, enär en nybyggnad för biblioteket uppförts, då blivit ledigt, benom denna för den zoologiska institutionen föga lämpliga splittring av samhörande samlingar vanns emellertid ett något ökat utrymme, som för tillfället kunde i någon man tillfredsställa kravet på flera arbetsplatser.
Wallengren övergår härefter till att närmare angiva de olägenheter \ id den akademiska undervisningen och den vetenskapliga forskningen, som äro förknippade med de nuvarande institutionslokalernas beskaffenhet. I sådant avseende anför han:
. Såsom framgår av den förut i korthet givna framställningen, har deri zoologiska institutionen ursprungligen inrymts i eu byggnad, som med hänsyn till rumsindélningen och inredningen i övrigt ursprungligen avsett helt andra ändamål och därför redan tran början vant olämplig. Härtill kommer också, att dess läge, fritt på en offentlig plats och fullständigt utan angränsande gårdsplan, är det sämsta tänkbara för en zoologisk institution. Icke dess mindre bär dock den zoologiska institutionen fått nöja sig darmed och trots alla olägenheter varit inrymd här under en tid av mer äu sextio ar, något som möjliggjorts därigenom, att tid efter annan, då förhållandena varit som mest trängande, ökat utrymme kunnat i någon mån beredas genom andra institutioners bortflyttning. Nu sedan år 1908, då eu lokalutvidgning ägde rum genom splittring av den zoologiska institutionen själv, är varje möjlighet till ökat utrymme utnyttjat.
, a o områden av den zoologiska institutionen råder nu en förlamande trångboddhet och svårigheterna att på ett tillfredsställande sätt fullfölja det vetenskapliga arbetet och den akademiska undervisningen stegras i oroväckande grad år ifrån år.
Vad laboratorierna och arbetslokalerna beträffar måste de för att välja"ett lindrigt uttryck betecknas som fullständigt otillfredsställande såväl med hänsyn till fördelning som inredning. De komparativt anatomiska övningarna hava sedan åtskilliga år filt baka mast fördelas på tre ram, ett i andra och två i källarvåningen. Rummet i andra våningen, som är försett med två par fönster och har ett kubikinnehåll av 115 kubikmeter, har ofta tagits i anspråk av fjorton laboranter. Då övningarna på^å under en sammanhängande tid av fem timmar och dissektionsmaterialet icke sällan sprider en toga angenäm lukt, inses lätt, da dessutom en tillfredsställande ventilation saknas, att luften i detta rum snart skall vara i hög grad förskämd. Vad åter beträffar de två rummen i källarvåningen, som på grund av utrymmesskäl måst tagas i anspråk för
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
dessa övningar, äro i dem även inrymda läsesamlmgarna. Samtidigt med de pågående dissektionsövningarna måste de studerande, som bedriva examenslasnmg _ och darfor behöva tillgång till läsesamlingarna, vistas dar. Dissekanterna maste för sina arbete nödvändigtvis taga i anspråk fönsterplatserna; de andra studerande bliva darfor hänvisade till platser längre in i rummen. Da emellertid, fönstren i dessa laga källarrum äro synnerligen små och icke ens insläppa tillräckligt ljus till sjalva fönsterplatserna, är det uppenbart, att ljusförhållandena längre in i rummen skola vara i högsta
Även de histologiska övningarna hava i regel mast fordelas pa dessa rum i skilda våningar. Om källarvåningen med hänsyn till ljusförhållandena redan vad dissektionsövningarna beträffar måste anses synnerligen olämplig, blir den detta tydligt™ i an
hö<rre”erad, då det gäller mikroskopiska övningar. . .. . , ,
° Emellertid medför denna nödtvungna fördelning av samma övningar pa.lokaler
i skilda våningar även andra svåra olägenheter Under övnmgarna ar det nämligen
oavbrutet nödvändigt för ledaren att giva muntliga anvisningar ellei att pa grund av något vid preparationen framkommet förhållande genom ett längre eller kortare föredrag belysa detsamma. Vid alla dylika ständigt påkommande tillfallen niaste laboranterna i den ena våningen lämna sina platser och sitt arbete for att begiva sig upp, respektive ner i den andra våningen, eller också nödgas ledaren upprepa, sin. fra ställning i de skilda övningsrummen. Det är tydligt, att dessa förhallanden aro agna e att i synnerlig hög grad förrycka och försvåra dessa övningar både for deltagarna och
for le|^- t med övn;ngarna i histologi pågå övningar i allmän fysiologi. Dessa senare måste därför förläggas till ett rum i andra våningens vastra hälft, vilket aven då de mest olämpliga platser tagas i anspråk icke rymmer mer än tio laboranter. Detta har gjort, att årligen en del studerande, som anmält sig till genomgående av dessa övningar, icke kunnat mottagas utan hava måst vänta ett helt ar Av en om redan det a tydligen verkar förryckande på eu del studerandes examensarbete,, ar dock med anoidnandet av dessa övningar ett vida svårare missförhållande förknippat. Pa grand av det otillräckliga utrymmet av laboratorier och arbetslokaler inom institutionen ar det nödvändigt att förlägga de fysiologiska övningarna till ett. rum, som annars upptages av sådana studerande, vilka arbeta med egna undersökningar. Under den tid, som övniugarna pågå (omkring två månader), nödgas dessa studerande att avbryta sina albeten, enär ingå andra arbetsplatser finnas att erbjuda dem och icke heller någon annan
fökai föi de f^1e0rl0Jl1lSnkaan °anoXadea' embryologiska övningarna måste likaledes förläggas till rum, som annars användas av studerande, vilka syssla med speciella undersoknmgai.
Läcker man härtill, att institutionens tjänstemän, förestandarna för de olika avdelningarna, docenter, konservatorn och amanuenser, om de ove.r huvud kunna förfoga över egna arbetsrum, hava lokaler, som med hänsyn till inredning, belägenhet och utrymme” äro synnerligen olämpliga, torde det av Quennerstedt för femton ar sedan fällda yttrandet angående de yttre betingelserna, under vilka arbetet a den zoolog g institutionen pågår: »att det sker under trångmål och svårigheter», fa betraktas alltjämt äga sin fidla giltighet, dock med den skillnaden, att svangheterna nu hava natt
den höjd, att de med nödvändighet måste avhjälpas. „ •
För den zoologiska institutionens värdefulla samlingar har knappast na on oknm0 i utrymme vunnits, sedan de år 1849 inflyttades i den nuvarande mstitutionsbyggnaden. De genom de kemiska och fysiska institutionernas och den entomologiska avdelningens
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156. 7
flyttning ledigblivna rummen i andra våningen hava nämligen måst disponeras till övnings- och arbetsrum. De genom den geologiska' institutionens flyttning disponibla rummen 1 kallar våningens östra del äro, såsom tillräckligt framgår av yttranden tran mina företrädare Quennerstedt och Bergendal, föga lämpliga till förvaringsplats för samlingar. Av de pa södra sidan belägna tre rummen användas för närvarande de tva större till äsesamlingen och under terminerna även, såsom redan tramhaiiits, till de zootomiska och histologiska övningarna samt det mindre, tredje rummet till arbetsrum, för amanuensen vid den systematiska avdelningen. Endast de tre rummen pa norra sidan hava kunnat disponeras för samlingar. Då dessa rum både aro mycket mörka och fuktiga, hava i dem endast kunnat inrymmas magasinerade spiitsanilmgar av huvudsakligen evertebrerade djur. Med undantag av dessa tre smärre rum och ett rum pa andra våningens nordsida, i vilket institutionens dyrbara samling av subtossila skelett från de spanska torvmossarna magasinerats, äro fortfarande såsom ar 1849 samlingarna inrymda 1 tredje våningen och på vinden. Redan härutav torde inses, att institutionens för samlingar avsedda och användbara rum, som för sextiotre ar sedan kanske kunde anses vara tillräckliga, nu skola vara i högsta grad otillräckliga, da samlingarna givetvis under dessa årtionden ökats i väsentlig grad. Nästan alla institutionens samlingar måste därför också nu i det närmaste betraktas som magasinerade. Alla ^ skap aro alldeles överfyllda, så att något nytt icke vidare kan i dem inordnas, och någon plats till nya skåp finnes icke. Dessutom äro stora delar av samingarna saval av däggdjur fåglar och skelett som evertebrerade djur nedpackade i lador, vilka uppställts pa vinden eller i garderober. Institutionens stora spritsamlingar av öskar, reptilier och groddjur hava under de senaste åren (1910—1911) ävenledes mast inpackas och ..stå nu 1 ett par mörka garderober på andra våningen. Detta befanns nödvändigt lör att bereda, plats åt en samling jämförande anatomiska preparat km dylik, för de studerande tillgänglig samling saknades nämligen fullständigt, och kurserna 1 jamforande anatomi måste inläsas uteslutande efter läroböckerna utan samtidig tillgång pa anatomiska preparat, ett förhållande, som tydligtvis skulle i höa- oråd inverka menligt pa studierna och därför icke heller kunde längre få fortfara. Men
bekostnaddet ^ Samlmg kunde endast företagas på andra viktiga samlingars
Det magasinerade skick, i vilket stora delar av institutionens rikhaltiga och dvrbara samlingar pa grund av bristande utrymme för närvarande befinner sig, gör det svart och ofta. till oeh med omöjligt att använda samlingarna vid den akademiska undervisningen 1 den utsträckning, som önskligt vore. Vidare ställer det stora delar av samlingarna fullständigt oåtkomliga för de studerande.
I bästa fall måste dessa nöja
- o- “ ---X DclOKt i etik LUtlSie Cie
sig med vad de kunna uppfatta av de i skåpen tätt hoppackade föremålen. Nåoon ordnad systematisk studmsamlmg har på grund av det ringa utrymmet alls icke kunnat uppställas Men dessutom omöjliggör det sätt, varpa samlingarna nu förvaras, nödiotillsyn., i de svaratkom.liga, i mörka garderober förvarade spritsamlingarna kan avdunstningen utan att 1 tid upptäckas fortskrida så långt, att dyrbart material förstöres och 1 de visserligen omsorgsfullt tillslutna lådorna, innehållande preparerade fågel-och däggdjursskinn, kan alltid ett eller annat skadedjur söka sig in och anställa förödelse.
Wallengren avslutar sin framställning med följande uttalande:
. Utav den givna skildringen av de nu rådande förhållandena i den zoologiska institutionen, en skildring, som icke på en enda punkt är hållen i för mörka färger,
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
torde tillräckligt tydligt framgå, att det är ett i bog grad trängande behov såväl för bedrivandet av den akademiska undervisningen och för det rent vetenskapliga arbetet i zolotn som för bevarandet av dyrbara samlingar, att den zoologiska institutionen med det snaraste får till sitt förfogande större, lämpligare och mera tidsenligt inredda
lokalen en ^ annat afseende är detta krav berättigat och nödvändigt. Liksom
på 1880-talet behovet av vidgade arbets- och laboratorielokaler å den zoologiska institutionen i första hand var betiugadt av den utveckling, zoologien tagit i Jemförande anatomisk riktning, är även nu kravet på ökat utrymme delvis också framkallat av en ny riktning inom den zoologiska vetenskapen. Lnder de senaste årtiondena bar nämligen en experimentell riktning inom zoologien utvecklat sig samt redan natt manga och synnerligen överraskande resultat. Otvivelaktigt är det inom det experimentella området, som de viktigaste och största framtidsskördar vänta den zoologiska torskningen. Den nuvarande zoologiska institutionen, redan otillräcklig och otidsenlig med hänsyn till de krav, som systematik, jämförande anatomi, och histologi in. m. stalla, blir det i än högre grad nu, då den experimentella zoologien med tvingande nödvändighet måste ryckas inom dess arbetsområde. För dylika undersökningar saknas sa «,ott som fullständigt alla yttre förutsättningar. Redan institutionens läge mitt pa en offentlig plats utan tillgång till något utanför liggande jordområde, dar dammar och smärre försöksfält med mera dylikt kunna anordnas, innebar ett oöverstigligt hinder för anställande av experimentella lundersökniugar i det fria, och utrymmet momh mstitutionsbyggnaden tillåter icke heller inrättandet av akvarie- och terrarierum, som aro nödvändiga förutsättningar för experimentella undersökningar pa laboratorierna.
Redan mina båda företrädare Quennerstedt och Bergendal hava, såsom förut framhållits, livligt känt och givit starka uttryck åt behovet av eu ny zoologisk institution Av vad ovan framhållits torde också tydligt nog framgå, att för ett tidsenligt bedrivande av undervisningen och den vetenskapliga forskningen i zoologi vid Lunds universitet såväl som för bevarandet av dyrbara samlingar en ny zoologisk institution är i hög grad behövlig.
På orund härav anhöll Wallengren om konsistoriets medverkan till att Kunod. Makt måtte, i överensstämmelse med Wallengrens framställning bifogade0 ritningar och kostnadsförslag, hos 1913 års Riksdag hemställa om anslag till en ny zoologisk institutionsbyggnad i Lund.
Planen för det tilltänkta byggnadsarbetet utvecklas av Wallengren, i anslutning till de omförmälda av domkyrkoarkitekten T. Wåhlin i Lund uppgjorda ritningarna, i eu av kartskiss åtföljd redogörelse av följ an e
innehåll:
Den första betingelsen för eu ny zoologisk institution är naturligtvis tillgång till lämplig tomt. En sådan erbjuder sig å det norr om Helgonabacken belagna, Helgonao-ården tillhöriga jordområdet, vilket såsom lönejord tillhör biskopen i Lunds stift. Drätselnämnden har redan gått i författning om att genom underdånig ansökning hos Kun<d. Maj:t bereda universitetet mot årligt tomtöre dispositionsrätt till en större areai av detta område. Av denna äro ett och ett halvt hektar beräknade till tomt for en ny zoologisk institution. Redan finnes å denna tomt en ganska stor damm, den s. k.
9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Vanningadammen, och genom terrängens svaga sluttning mot söder är det synnerligen lätt att utan större kostnader anordna i samband med Vanningadammen stående dammsystem till försöksdammar, och tomtens storlek i övrigt medgiver också anläggandet av smärre försöksfält. På grund av dessa förhållanden förefinnas alltså stora möjligheter till att anställa experimentella undersökningar i det fria.
Under förutsättning att Kungl. Maj:t bifaller den gjorda ansökningen, skulle institutionsbyggnaden förläggas på norra delen av tomten enligt bifogad kartskiss.
Vid upprättande av förslag till institutionsbygguad har jag utgått från den princip, som numera vid nybyggnader i regel följes, att icke inom samma byggnad förena laboratorier och lokaler, avsedda för förvaring av dyrbara samlingar. I laboratorierna och de privata arbetsrummen, där gaslågor ständigt brinna under paraffinkök och termostater, där ofta eldfarliga vätskor hanteras och där eu mängd personer arbeta med olikartade undersökningar, förefinnes alltid, även vid den största försiktighet och den noggrannaste tillsyn, en viss eldfara. Vid upprepade tillfällen, även inom vårt land, har faran härav visat sig, och i den nuvarande zoologiska institutionen hava ett par gånger eldsvådetillbud från laboratorielokalerna endast i sista ögonblicket avvärjts. Såsom redan i redogörelsen för förhållandena å den nuvarande zoologiska institutionen framhållits, äro en del av institutionens samlingar synnerligen dyrbara och till och med alldeles oersättliga. Jag erinrar endast om den inom Skandinavien alldeles enastående samling av subfossila däggdjur från torvmossarna och om Zetterstedts, Thomssons med fleras typsamlingar inom den entomologiska avdelningen, samlingar, som äro grundläggande för kännedomen om viktiga och omfattande delar av den skandinaviska insektsfaunan och följaktligen av ett omistligt värde för hela den entomologiska vetenskapen. På grund härav har jag ansett det vara av stor vikt att så ordna byggnadsplan, att museilokalerna förläggas till eu särskild byggnad, förenad med laboratoriebyggnaden genom en gång, som medelst järndörrar kan avstängas, så att institutionens samlingar kunna anses vara fullt säkerställda, även om eld skulle utbryta i laboratoriebyggnaden.
En annan princip, som varit bestämmande för byggnadsplanen, är den, att byggnaden så anordnas, att institutionen, då så är behövligt, må kunna tillbyggas, utan att det arkitektoniska helhetsintrycket förryckes.
Vad angår museibyggnaden har jag föreslagit följande anordning:
Bottenvåningen inrymmer en stor sal med galleri. På golvets mitt skulle de monterade skeletten av större djur (valar, sälar, rovdjur och idislare med flera) uppställas samt i skåpen under galleriet samlingarna av smärre däggdjurs och övriga ryggradsdjurs skelett. Skåpen på galleriet äro avsedda att inrymma magasin av systematiska vertebratsamlingar.
I den andra våningen skulle uppställas komparativt anatomiska och embryologiska samlingar och i den tredje våningen en fyllig systematisk studiesamling. Vinden av museibyggnaden inredes till två stora salar, av vilka den ena skall inrymma de entomologiska samlingarna och den andra samlingar av övriga evertebrerade djur.
Med hänsyn till laboratoriebyggnaden har jag låtit utarbeta två alternativa förslag: det ena förutom nödiga laboratorier och arbetsrum m. m. även upptagande bostadsvåning för institutionsföreståndaren (alternativ I), det andra förslaget utan sådan bostadsvåning (alternativ II).
Orsaken till att jag ansett mig böra i förslaget även upptaga bostadsvåning för institutionsföreståndaren är följande: För övervakandet av arbetena på och skötseln i
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 112 käft. (Nr 156.) 2
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
övrigt av institutionen är det onekligen av synnerligen stor fördel, att föreståndaren bor på institutionen. Vid behov av utvidgning av institutionens laboratorier och arbetslokaler kan föreståndarens bostadsvåning härför tagas i anspråk och dyrbara nybyggnader för en mycket avsevärd framtid ej behöva ifrågakomma. Då det vidare är självklart, att den merkostnad (enligt förebragt utredning belöpande sig till 32,000 kronor), som uppförandet och inredandet av bostadsvåningen förorsakar statsverket, skall av föreståndaren förräntas genom skälig hyra, vinnes, såsom mig synes, genom en dylik anordning avsevärda fördelar för institutionen, utan att i realiteten någon ökad utgift förorsakas statsverket. Just med hänsyn till den betydelse, det innebär för institutionerna, finnas såväl i vårt land (i vissa institutioner vid Uppsala universitet och i viss mån även vid det karolinska institutet) som mångenstädes i utlandet (Danmark, Tyskland m. il. länder) bostäder för föreståndarna inrymda i institutionerna, och förestandarna äro skyldiga att innehava dem, något vartill de givetvis äro synnerligen villiga, då därigenom deras arbete med tillsyn över institutionen i höo- grad underlättas.
Bostaden för föreståndaren har förlagts till andra våningens västra del (alternativ I) och utgöres, bortsett från de två arbetsrum, som även enligt det andra alternativet äro avsedda för föreståndaren, av fem rum med kök, jungfrukammare och badrum. På grund härav är laboratoriebyggnaden i alternativ 1 gjord 6 meter längre än i alternativ II. I övrigt överensstämma de båda förslagen på det närmaste med varandra. De dem emellan föreliggande avvikelserna i rumsindelningen äro endast betingade av, att i det ena inrymts bostadslägenhet för föreståndaren.
Till källarvåningen hava på norra sidan, förutom lokaler för värmeledning och kolförråd jämte förrådsrum för glas o. d., förlagts tvättstuga, maeerations- och desinfektionsrum m. m. På södra sidan hava inretts ett större och tre mindre rum för akvarier.
För alla experimentella laboratorieundersökningar på i vatten levande djur är naturligtvis tillgång på akvarier eu oundgänglig förutsättning. För driften av dessa akvarier bär hit inletts vatten och en rörledning för komprimerad luft. Denna senare är nödvändig för att kunna genomlufta sådana akvarier, i hvilka djurformer bevaras, som på grund av försökens natur ej kunna hållas i rinnande vatten. För den komprimerade luftledningen har en luftbehållare, rymmande omkring 800 liter, placerats i källarrummet, omedelbart utanför det stora akvarierummet, och genom en elektrisk pump, vilken träder automatiskt i funktion, så snart trycket i luftbehållaren sjunker till 1,5 atmosfärer, hålles lufttrycket i behållaren och ledningarna uppe vid 3 atmosfärer.
Intill det västra akvarierummet har ett kylrum förlagts, i vilket genom en elektriskt driven kylmaskin temperaturen skall kunna sänkas till och hållas vid — 12° C. Tillgång på ett dylikt rum är i många fall av synnerligen stor vikt. Under vissa år kan tillgängen pa material, som bör konserveras, vara så stor, att konservatorn ej hinner att preparera allt, som skulle vara önskvärt för institutionen. På grund härav kan åtskilligt gå förlorat, som, om tillgång på ett kylrum hade funnits, skulle hava kunnat räddas. Men även i åtskilliga andra hänseenden är ett kylrum nödvändigt, vid t. ex. alla sådana undersökningar, där det gäller att närmare studera, vilken inverkan eu lag temperatur har på ett djurs utveckling eller organisation, eller då man arbetar med sådana organismer, som endast leva vid lägre temperatur.
Bottenvåningen upptages förutom av bostadslägenheter för vaktmästaren (två rum och kök) och för ett kvinnligt biträde (ett rum och kök), vilket skulle tjänstgöra som
11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
städerska och portvakt, av ett större uppackningsrum, som samtidigt är avsett till verkstad för vaktmästaren, konservatorns båda arbetsrum, torkrum och ett mindre förrådsrum samt ett fotografiskt mörkrum. Vidare har till denna vånings östra del förlagts ett större rum, det s. k. läsrummet, som skall upptaga de studiesamlingar, vilka de studerande äga rätt att mera fritt begagna vid sina examensstudier. På andra sidan om vestibul en mot norr ligger ett s. k. arbetsrum (alternativ I, saknas å alternativ II), som är avsett för de amanuenser, vilka hava uppsikt över studiesamlingen.
I våningen en trappa upp mot söder och mitt för vestibulen äro institutionsföreståndarens båda arbetsrum belägna och i samband med dem hans bostadsvåning (alternativ I). På samma sida om vestibulen mot norr hava två rum förlagts, av vilka det större skulle inrymma institutionens, bibliotek och det andra, mindre, vara ett skrivoch läsrum. I våningens östra del är det fysiologiska laboratoriet beläget och intill detta ett amanuensrum jämte ett mindre rum med dragskåp för sotning av kymografcylindrar och dylika nedsmutsande arbeten.
Med hänsyn till anordningarna i våningen en trappa upp erbjuder alternativ II den olikhet, att i stället för bostadsvåningen i västra delen inretts ett stort rum till laboratorium för systematiska, komparativt anatomiska och histologiska övningar. Det övriga utrymmet i denna del av våningen har disponerats till amanuens- och arbetsrum för studerande, som syssla med speciella undersökningar.
Den tredje våningen upptages i sin östra hälft av föreläsningssalen, intill vilken ett mindre kart- och planschrum samt ett preparationsrum förlagts. Mitt för vestibulen mot söder ligger professorns i systematisk zoologi båda arbetsrum, väster om dem amanuensens vid den systematiska avdelningen arbetsrum, vidare ett rum för föreståndaren för den entomologiska avdelningen och amanuensens vid samma avdelning arbetsrum. A alternativ I har laboratoriet för systematik, komparativ anatomi och histologi förlagts till denna vånings västra sida, under det att i alternativ II detta utrymme tagits i anspråk för två större arbetsrum. Övriga delar av våningen upptagas i båda förslagen av arbetsrum för specialister.
Vinden har givits följande inredning: till västra gaveln har förlagts en större sal för terrarier och intill denna ett mindre rum för konstant hög temperatur (intill 50° C.). Det övriga vindsutrymmet har använts till en fotografisk ateljé med mörkrum, förrådsrum och reservarbetsrum för specialister.
Vidare har Wallengren uppgjort en av vissa däri åberopade bilagor åtföljd kostnadsberäkning för byggnadens uppförande och inredning med mera av följande innehåll:
Beräknad kostnad för uppförandet och inredandet av en ny zoologisk institution.
För uppförandet av byggnader, ledningar, planering av tomt m. m. enligt i domkyrkoarkitekten Wåhlins utredning upptagna
poster............................................................................................ kronor 380,000: —
Inhägnad av tomten ........................................................................... » 6,500: —
Inredning av museilokalerna. Inredningen i den nuvarande institutionens museilokaler, anskaffad som den är under skilda tider (delvis ända från slutet av 1700-talet), är i hög grad olikartad, otidsenlig och bristfällig samt kan på grund därav ej användas
Transport kronor 386,500: —
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Transport
i de nya museilokalerna. Det är därför nödvändigt, att en ny skåpinredning anskaffas.
Vad som av den gamla museiinredningen över huvud taget är brukbart, finner emellertid användning i laboratorielokalerna, arbetsrummen och magasinen inom den nya institutionen men behöver för detta ändamål undergå reparation.
Inredning av laboratoriebyggnaden. Till inredning av föreläsningssal, laboratorier och arbetsrum utöver den i den nuvarande institutionen befintliga möbleringen, som beräknats kunna användas, beböves åtskilligt nytt.
Enligt av snickarmästare P. O. Risberg i Lund upprättat kostnadsförslag skulle möblering och skåpinredning belöpa sig till en summa av ........................................................................
Härvid torde böra framhållas, att samtliga skåp beräknats i ekmålad furu och alla övriga möbler i betsad furu, dock så, att borden försetts med skivor av ek.
För reparation av äldre möbler och skåp torde böra beräknas ..........................................................................................
Inredningen av akvarierummen. I de två större rummen behövas tre stycken gjutna betongakvarier med ena sidan av tjockt glas. I de båda mindre rummen större och smärre akvarier av glas. För anskaffandet av denna inredning torde böra beräknas en
summa av ....................................................................................
Inredningen av terrarierummen å vindsvåningen samt av förvaringsrummet i källarvåningen torde belöpa sig till en summa av... Anläggning av Icylrummet enligt kostnadsförslag från Carl Holmbergs mekaniska verkstads aktiebolag i Lund ..........................
Inredningen av en luftbehållare med kompressor och elektrisk
motor.............................................................................................
Flyttningen av samlingarna torde ej kunna sättas till en mindre
kostnad än...................................................................................
då man tager i betraktande, att alla de större skeletten av valar, idislare m. m. måste nedtagas från sina ställningar och därefter åter monteras samt att vidare en kvalificerad arbetskraft måste användas vid nedpackning av en hel mängd samlingar.
Vita draggardiner för laboratorielokalernas och arbetsrummens fönster ävensom dubbla gardiner för museilokalernas mot söder och öster vettande fönster samt enkla gardiner för fönstren mot norr. Kostnaden för dessa gardiner torde böra beräknas till eu summa av...........................................................................
kronor
»
Summa kronor
386,500: —
33,345: —
3,000: —
1,800: — 1.500: — 5,650: — 1.9|0: — 6,000: —
850: — 440,545: —
Den av Wallengren upptagna posten å 380,000 kronor för byggnader m. m. grundar sig på en av arkitekten Wåldin den 31 augusti 1912 un-
13 Eungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 156.
dertecknad approximativ kostnadsberäkning institutionen vid Lunds universitet. Denna specificerad, upptager följande huvudposter:
jordarbeten ...........................................
betong- och asfaltarbeten .................
mureriarbeten........................................
stenarbeten ..........................................
timmer- och snickeriarbeten.............
järn- och plåtarbeten.........................
diverse arbeten m. in.......................
till nybyggnad för zoologiska kostnadsberäkning,
8 som
är
kronor
2,706:
92,329:
93,454:
33,082:
23,700:
23,737:
110,989:
65 Summa kronor 380,000:
Bland de under diverse arbeten upptagna posterna förekomma: linoleummattor 17,500 kronor; målningsarbeten 15,000 kronor; värmeledning 17,600 kronor; vatten- och avloppsledningar m. m. 6,139 kronor; elektriska ledningar och armatur 10,200 kronor; elektrisk personhiss 6,800 kronor; planering och plantering 6,100 kronor; arkitekt-, konstruktöroch kontrollantarvoden 20,000 kronor; samt oförutsedda utgifter 6,651 kronor 15 öre.
Enligt meddelande den 31 augusti 1912 från Wåhlin till Wallengren utgör prisskillnaden mellan de i Wallengrens redogörelse omförmälda förslagen alternativ I och alternativ II för zoologiska institutionens nybyggnad enligt approximativ beräkning 32,000 kronor, vadan en nybyggnad i enlighet med alternativ II skulle kunna uppföras för en kostnad av 348,000 kronor.
Sedan ärendet remitterats till matematisk-naturvetenskapliga sektionen, beslöt denna vid sammanträde den 2 september 1912 enhälligt att tillstyrka ett anslagskrav hos Riksdagen å förutnämnda av Wallengren angivna kostnadssumma 440,545 kronor för byggande och inredning av ny zoologisk institution samt flyttning av samlingarna i överensstämmelse med det med alternativ I betecknade förslaget eller, om detta ej vunne bifall, enligt alternativ II.
Ärendet behandlades därefter av universitetets drätselnämnd vid sammanträde den 6 september 1912 i närvaro av Wåhlin efter särskild kallelse.
Enligt det vid sammanträdet förda protokollet anförde räntmästaren Eklundh:
Efter granskning av de till drätselnämndens prövning överlämnade ritningarna och övriga handlingarna rörande den föreslagna nya byggnaden för universitetets zoologiska
14 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
institution ville Eklundh till en början erinra därom, att bifall till den gjorda framställningen förutsatte, att ett av drätselnämnden tidigare väckt förslag om förvärvande med ständig besittningsrätt för universitetets räkning av vissa andelar av Helgonagarden av Kungl. Maj:t bifölles. °
Beträffande de till drätselnämnden överlämnade handlingarna angående ny zoologisk institution uttalade Eklundh därefter såsom sin mening, att nybyggnadsförslao-et både ! fråga om de olika lokalernas användning och byggnadens nödvändighet vore pa ett synnerligt tillfredsställande sätt motiverat.
Yissei ligen hade det varit mycket önskvärt, att de av Wåhlin lämnade prisuppgifterna vant grundade på bindande erbjudande från vederbörande leverantörer att tor de angivna beloppen utföra förekommande arbeten. Då det torde vara svårt, för att icke säga omöjligt, att redan nu fa sadana bindande erbjudanden å arbeten, som icke kom me att utföras förrän under åren 1914 och 1915, nödgades Eklundh emellertid uteslutande halla ^sig. till Wahlius bestämda uttalande, att alla prisuppgifter, grundade som de vore, pa gängse, till och med rundligt tilltagna, priser, måste anses fullt tillrackhga för arbetenas utförande; men Eklundh ansåge dock, att summan för oförutsedda utgifter borde höjas med i runt tal 30,000 kronor, därom han framställde yrkande. blutsumman skulle alltså bliva 470,545 kronor.
bada alternativen I och II lämnade Eklundh för sin del avgjort företräde åt alternativ I, däri bostadsvåning åt institutionsföreståndaren inrymdes inom institut tionsbyggnaden, synnerligast som det måste anses vara till stor fördel för institutionen och arbetet där, att föreståndaren vore boende inom densamma, icke minst av den anledmngen att byggnaden komme att ligga jämförelsevis långt från stadens centrum och ständig tillsyn där erfordrades.
Emellertid förutsatte detta förslag, att nuvarande innehavarna av de båda zoologiska professurerna skriftligen tillförbunde sig att — den äldre i tjänsten först och den yngre därefter — begagna sig av ämbetsbostaden i fråga och därför vidkändes artigt avdrag a den med ämbetet förenade kontanta lönen samt att ändring i sådant syfte för efterkommande zoologie professorer i universitetets utgiftsstat gjordes, i Sfi ifrågasätta löneavdraget för ämbetsbostad med densammas uppvärmning föresloge Eklundh till 1,200 kronor för år att tillgodoföras statsverket.
Emot förslaget till nybyggnad för zoologiska institutionen hade Eklundh i övrigt ingen annan anmärkning att göra än den, att byggnaden enligt den företedda situationsplanen vore förlagd nära nog mitt på den för byggnaden avsedda tomten. Om densamma förlädes sålunda, syntes det bliva nästan omöjligt att dit förlägga en annan insti tutionsbyggnad, på sätt tänkt varit och även av Wallengren i det av honom rörande tomtens förvärvande avgivna yttrandet blivit antytt. Det syntes Eklundh därför nödvändigt att förlägga nybyggnaden något mera i söder och väster å tomten, på det att plats i sinom tid även för annan universitetets institutionsbyggnad måtte förehnnas.
Eklundh hemställde alltså, att åt universitetsmyndigheterna måtte lämnas frihet att, om anslag till ny zoologisk institution beviljades, förlägga byggnaden på den föreslagna tomten å plats, som då kunde befinnas lämpligast.
Drätselnämndens övriga ledamöter förenade sig med Eklundh i hans förslag.
I avseende å den eventuella bostadsvåningen i institutionsbyggnaden hava Wallengren och den andra av professorerna i zoologi vid universitetet Oskar Carlgren avgivit en så lydande förbindelse:
15 Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Undertecknade förbinda oss härmed att, om uti den föreslagna nya zoologiska institutionen skulle i överensstämmelse med alternativ I inredas en föreståndarbostad, bebo densamma i den tur det kan ifrågakomma samt för våningen jämte uppvärmning betala en byra av tolvhundra (1,200) kronor, vilken summa må kunna avdragas av vår lön.
Lund i september 1912.
Hans Wall en gren. Oskar Carlgren.
Sedermera behandlades frågan av det större akademiska konsistoriet vid sammanträde den 11 september 1912. I en av konsistoriet till universitetskanslern avlåten skrivelse i ämnet anföres:
Drätselnämnden både dels mot förslaget anmärkt, att byggnaden borde förläggas något längre i söder å tomten, dels ock ansett, att den i Wåblins vid förslaget fogade approximativa kostnadsberäkning upptagna post för oförutsedda utgifter borde höjas med i runt tal 30,000 kronor, varigenom slutsumman alltså skulle bliva 470,545 kronor.
Konsistoriet, som på de av professor Wallengren i hans skrivelse och av räntmästaren Eklundb till drätselnämndens protokoll anförda skäl funne det vara synnerligen fördelaktigt, att bostad för institutionsföreståndaren bereddes i den nya byggnaden, men icke ansåge det vara lämpligt att redan i sakens nuvarande skede fixera det löneavdrag, som institutionsföreståndaren kunde bliva skyldig att vidkännas såsom ersättning åt statsverket för ämbetsbostad, anbölle om beredande av ett anslag å 470,545 kronor till uppförande av en ny byggnad för zoologiska institutionen i enlighet med bifogad karta, ritningar och kostnadsförslag alternativ I, med rätt för universitetsmyndigheterna att i sinom tid bestämma läget för byggnaden samt att vid utförandet vidtaga de mindre ändringar, som kunde befinnas nödiga, utan att de beräknade kostnaderna överskredes.
Det område, varå de ifrågavarande byggnaderna för zoologiska institutionen skulle uppföras, utgjorde en del av den s. k. Helgonagården, som vore biskopen i Lund på lön anslagen. Fråga om förvärvande av ständig besittningsrätt till en del av Helgonagården för tillgodoseende av universitetets nuvarande och framtida behov av jord för nya institutioner m. nr. både väckts inom drätselnämnden, som tillstyrkt, att konsistoriet måtte göra framställning därom.
Frågan om anslag till byggnaderna torde dock kunna behandlas oberoende av frågan om jordförvärvet, enär enligt av drätselnämnden gjord utredning den årliga avgäld, som skulle komma att erläggas för besittningsrätten till jorden, kunde bestridas av universitetets egna medel, utan att statsanslag därför bleve erforderligt.
Beträffande användandet av de lokaler, som genom beviljande av det begärda anslaget skulle bliva disponibla för andra ändamål, kunde konsistoriet icke för det dåvarande avgiva förslag. Dock hade redan nu från många håll klagan över bristande utrymme försports, och inom den tid, då de nya byggnaderna kunde bliva färdiga, komrue säkerligen så många framställningar om anskaffande av nödiga lokaler för olika ändamål att göras, att det utrymme, som genom det nya byggnadsföretaget bleve ledigt, helt visst korurne till god användning.
16 Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 156.
Med överlämnande av samtliga till ärendet hörande handlingar, däribland inkomna ritningar och kostnadsförslag rörande den tillämnade nya zoologiska institutionsbyggnaden, har universitetskanslern i skrivelse den 30 september 1912 yttrat:
1912 års Riksdag hade på Kung! Maj:ts framställning beviljat medel åt universitetet i Uppsala °för enahanda ändamål, och såsom skäl för beviljande av sistnämnda byggnadsanslag åberopades omständigheter, vilka vore fullt jämförliga med de till stöd för det nu föreliggande anslagskravet anförda förhållanden. Även i Uppsala vore, såsom nu visats vara fallet i Lund, den nuvarande zoologiska institutionen förlagd till eu mitt inne i staden belägen, för annat ändamål ursprungligen avsedd samt i och för sig olämplig. och alldeles för trång byggnad, vilken vore väl behövlig för andra universitetsändamål. Då, enligt vad av handlingarna inhämtades, det så väl för den vetenskapliga forskningen som ock för undervisningen i zoologi vore synnerligen maktpåliggande, att de anmärkta bristerna snarast möjligt avhjälptes genom uppförande av en helt ny institutionsbyggnad, och det uppgjorda förslaget härtill, alternativ I, syntes tillfredsställande, ville kanslern livligt förorda, att proposition avlätes till 1913 års Riksdag angående beviljande av det utav konsistoriet begärda anslaget å 470,545 kronor, . däri inberäknat ett belopp av 6,000 kronor till bekostande av samlingarnas överflyttning till den nya byggnaden.
Efter erhållen remiss avgav överintendentsämbetet den 12 november 1912 utlåtande i ärendet. Ämbetet anförde därvid:
Mot det till bedömande föreliggande ritningsförslaget hade ämbetet icke funnit skäl till erinran.
Vad särskilt den för byggnaderna i fråga avsedda värmeledningen anginge vore att märka, att inga andra anordningar för densamma vore å förslaget angivna, än att i huvudbyggnadens ..källarvåning utmärkts platser för ångpannor och bränsleförråd. Vid utförandet av värmeledningen —- som lämpligen borde anläggas för lågtrycksånga eller varmvatten med i båda fallen lika anordningar — borde iakttagas, att pannorna komme att. placeras å de på vederbörande ritningar anvisade platser, att radiatorer uppställdes i varje rum, helst invid ytterväggarna inuti fönsternischerna, att rörledningarna med hänsyn till lokalernas belägenhet och tillämnade användning — utfördes så, att fördelningsledningar för tillförsel av ånga eller varmt vatten till vertikalt nedåtgående rörstammar förlädes ovan vindsvåningen samt att uppsamlingsledningar för kondens- och varmvattnets aterledande till pannorna framdroges genom källarvåningen i stora byggnaden och över eller i kanaler under bottenvåningens golv i museibyggnaden. För ventilation av lokalerna borde kanaler uppdragas på vanligt sätt, och borde frisk luft tillföras dels genom direkta ventiler i ytterväggarna, dels ock genom mindre varmkammare, där luften förvärmdes. Eostnaden för värmeledningen, som i de föreliggande beräkningarna upptoges till ett belopp av 17,600 kronor, ansåge ämbetet — som mot det underställda förslaget till kylanläggning icke funnit orsak till anmärkning — böra antagas komma att uppgå till 25,000 kronor och sålunda påkalla en ökning i det härför antagna omkostnadsbeloppet av 7,400 kronor.
o Beträffande kostnadsberäkningarna i övrigt hade ämbetet haft anledning erinra, att åtskilliga poster borde tillkomma, nämligen:
17 Kungl. Maj-As Nåd. Proposition Nr 156.
dels nedannämnda till följd av för låga beräkningar för 243 kbm. betong till fundament, som borde höjas med 3 kronor
från 14 kronor till 17 kronor per kbm..................................... kronor 729
» 388 kvm. betongkonstruktion för taklag, som borde böjas med
4 kronor från 12 kronor till 16 kronor per kvm...................... » 1,552
» 714 kvm. betongtak över museibyggnaden, som borde höjas med
4 kronor från 16 kronor till 20 kronor per kvm...................... » 2,856
» 460 kvm. ldoasougväggar (utan puts), som borde höjas med 1 krona
från 3: 50 kronor till 4: 50 kronor per kvm............................ » 460
» 230 m. stuprör av koppar, som borde höjas med 2: 50 kronor
från 8: 50 kronor till 11 kronor per m.................................. » 575
» förankringar, som beräknats till kronor 1,000: — och borde höjas
till 2,500 kronor med.................................................................. » 1,500
Summa kronor 7,672
dels och följande poster, som uteglömts, eller
för formar till betongfundament............................................................ kronor 729: _
» » » källarmurar av betong................................................... » 3,690: _
» » » betongpelare .................................................................. » 576; _
» inredning i serveringsrum och tamburer i bostäderna, c:a............ » 1,000: —
» kapprumsinredningar, c:a.................................................................. » 50O:
» spegelparti mellan övre och nedre takfallen å huvudbyggnaden, c:a » 2,000: —
Summa kronor 8,495: —
vadan den uppgivna byggnadskostnaden, 380,000 kronor, av nu uppgivna anledningar borde ökas med tillhopa 16,167 kronor eller till 396,167 kronor, vartill dock borde läggas ej mindre ovan angivna ökning i kostnaden för värmeledningen, 7,400 kronor, än även nödig ökning av det i beräkningarna upptagna beloppet, 6,651 kronor 15 öre, för oförutsedda utgifter, vilken ökning ämbetet emellertid ansåge kunna inskränkas till en summa av 17,148 kronor, da posten i fråga komme att utgå med omkring 23,800 kronor eller 6 % av den egentliga byggnadskostnaden; och skulle alltså, om'samtliga här omförmälda, av ämbetet såsom behövliga ansedda tillägg gjordes, nyssnämnda kostnad komma att uppgå till 420,715 kronor, vid vilket förhållande den begärda anslagssumman, då det uppgivna beloppet, 60,545 kronor, för inköp av möbler och andra mredningsföremål m. m. medräknades, borde bestämmas till 481,260 kronor.
Ärendet remitterades därefter till statskontoret för avgivande av yttrande, såvitt anginge frågan om anordnande av bostad i vederbörande institutionsbyggnad för institutionsföreståndaren samt om avdrag å föreståndarens lön, i händelse bostad upplätes åt honom. Statskontoret avgav den 30 januari 1913 det begärda yttrandet och anförde däri:
, Av akademiräntmästaren hade föreslagits, att om bostad bereddes föreståndaren för zoologiska institutionen, a hans lön borde avdragas och åt statsverket' besparas 1,200 kronor om året. Mot detta förslag i och för sig hade statskontoret intet att erinra.
Emellertid kunde, med hänsyn till reparations- och övriga underhållskostnader, även om man bortsage från kostnaden för beredande av fri uppvärmning, ett hyresbelopp av 1,200 kronor icke anses förränta större kapital än högst 20,000’kronor. Av Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 112 höft. (Nr 156.) 3
18 Kungl. Majils Nåd. Proposition Nr 156.
deu merkostnad, 32,000 kronor, som uppförandet och inredandet av bostadsvåningen förorsakade statsverket, måste således minst 12,000 kronor betraktas såsom definitivt utgivna. I avseende på den tänkta fördelen av att vid behov av utvidgning av institutionens laboratorier och arbetslokaler föreståndarens bostadsvåning kunde tagas i anspråk, måste man taga hänsyn till den av professor Wallengren i hans skrivelse till det större akademiska konsistoriet kraftigt framhållna omständigheten, att ruin, som ursprungligen avsetts för helt andra ändamål, redan från början vore olämpliga för institutionsäudamål. Vid sådant förhållande torde det kunna ifragasättas, om statens vinst på den föreslagna anordningen vore värd eii kostnad av 12,000 kronor eller därutöver. Härtill komme, att bostadsvåningen för mången framtida institutionsföreståndare kunde visa sig antingen för stor eller för liten eller i övrigt olämplig.
På grund av vad statskontoret anfört ansåge statskontoret för sin del synnerligen tvivelaktigt, om på det hela taget fördelarna av anordningen med bostadsvåning åt föreståndaren uppvägde kostnaden.
Slutligen har på given anledning överintendentsämbetet till ecklesiastikdepartementet inkommit med eu den 18 februari 1913 dagtecknad promemoria av följande innehåll:
Förslaget alternativ I vore, enligt de till ärendet hörande handlingarna, beräknat att kosta 380,000 kronor, vilken summa dock sedermera av överintendentsämbetet i dess häröver avgivna yttrande böjts till 420,715 kronor för själva byggnaden.
Förslaget alternativ II, vilket i motsats till alternativ 1 icke inbegrepp bostad för professor, både av arkitekten Wåhlin beräknats bliva 32,000 kronor billigare än alternativ I.
Sistnämnda alternativ innebölle 23,527 kubikmeter, under det att alternativ 11, med användande av tillämpliga höjd- och breddmått å alternativ I — alternativ II förelåge nämligen allenast i skiss i mindre skala — mätte 22,157 kubikmeter, varför skillnaden — vilken skulle utgöra professorsbostaden — bleve 1,370 kubikmeter.
Enligt den slutligen beräknade kostnaden för alternativ I, 420,715 kronor, bleve enhetspriset 17 kronor 88 öre per kubikmeter, vilket gjorde, att skillnaden mellan de båda alternativen uppginge till 24,495 kronor 60 öre eller, i runt tal, till 24,500 kronor.
Att i alternativ II byggnaden icke kunnat minskas med en bostaden motsvarande kubikmassa torde bero dels på att byggnadens förstugu- och trapputrymmen, trots bostadens borttagande, icke lämpligen kunnat reduceras i proportion därtill och dels därpå, att den bortfallande kuben i övrigt, på grund av institutionslokalernas fördelning i de olika våningarna, icke helt kunnat inverka på minskningen av byggnaden.
Innan jag går att för egen del yttra mig i ärendet, har jag att redogöra för den under ärendets behandling av de akademiska myndigheterna berörda frågan om plats för den ifrågasatta nya institutionsbyggnaden.
I detta avseende tillåter jag mig erinra därom, att universitetskanslern, efter framställning av det större akademiska konsistoriet i Lund, i skrivelse den 26 oktober 1912 hos Kungl. Maj:t hemställt, att från det biskopen i Lunds stift på lön anslagna bostället 31/2 mantal krono Helgonagård nr 1 i Lunds landsförsamling finge för tillgodoseende av universitetets nuvarande och framtida behov av jord för nya institutioner m. m.
19 Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
— däribland för den nya zoologiska institutionsbyggnaden — upplåtas fyra å en bifogad kopia av en utav kommissionslantmätaren Axel Nilsson år 1905 upprättad karta med litt. A, B, C och D utmärkta områden om tillhopa 4 hektar 90 ar, ävensom att den årliga avgäld, som komme att fastställas, finge gäldas av medel ur universitetets akademikassa. Vid skrivelsen hade jämväl fogats utdrag av drätselnämndens vid universitetet i ärendet förda protokoll samt yttranden av stadsfullmäktige i nämnda stad, som på enskilt arrende innehade ifrågavarande boställe, samt av indelningshavaren.
Sedan på grund av remiss kammarkollegium i ärendet inhämtat utlåtanden från domkapitlet i Lund och Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län samt avgivit eget utlåtande i ämnet, medgav Kungl. Maj:t enligt beslut den 21 februari 1913, att under vissa av stadsfullmäktige angivna förutsättningar i avseende å ersättning till staden för de kostnader, som kunde tillskyndas densamma därigenom, att områdes avträdande påkallades, innan stadens arrenderätt upphört m. in., finge från bostället Helgonagården avsöndras ifrågavarande områden att av universitetet i Lund under nyttjanderätt innehavas, så länge områdena användes för nu avsett ändamål och laga hinder ej mötte, under villkor i övrigt dels att årlig avgäld, som kunde anses skälig, av Kungl. Maj:ts befallningshavande efter vederbörandes hörande fastställdes i spannmål eller annan lämplig persedel att av universitetet till indelningshavaren utgöras med lösen i penningar efter medelmarkegångspris, vilken avgäld, som finge bestridas från universitetets akademikassa, på därom av vederbörande vid varje ny tioårsperiods början gjord framställning skulle kunna av Kungl. Maj:ts befallningshavande med hänsyn till då rådande förhållanden höjas, dels ock att universitetet läte, där så erfordrades, på egen bekostnad uppföra och under besittningstiden underhålla lämpligt stängsel vid områdena.
Framställningen av den zoologiska institutionens i Lund nuvarande tillstånd, av dess olämplighet och otillräcklighet för sitt ändamål och dess behov av att snart bliva utrustad med för undervisning och vetenskapligt arbete bättre lämpade lokaler synes mig så övertygande, att jag ej tvekat om nödvändigheten att tillmötesgå kravet på anslag för uppförande av en ny institutionsbyggnad.
I fråga om den nya byggnadens anordnande hava framlagts två olika förslag, betecknade det ena, i vilket ingår bostad åt institutionsföreståndafen, såsom alternativ I och det andra såsom alternativ II.
Av min föregående redogörelse för ärendets behandling av de akademiska myndigheterna framgår, att dessa obetingat förordat alternativ I.
Departe-
mentschefen.
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
Beträffande skälen härtill tillåter jag mig hänvisa särskilt till vad professor Wallengren och akadeiniräntmästaren Eklundh i sådant avseende yttrat. Tillika vill jag erinra därom, att de nuvarande innehavarna av de båda zoologiska, professurerna förbundit sig att begagna sig av en eventuell ämbetsbostad samt att för en sådan med uppvärmning avstå 1,200 kronor årligen av lönen till statsverket.
Statskontoret har emellertid för sin del ansett synnerligen tvivelaktigt, om på det hela taget fördelarna av anordningen med ifrågavarande bostadsvåning uppvägde kostnaden härför. Statskontoret har härvid utgått från att uppförandet och inredandet av bostadsvåningen, vilken enligt arkitekten Wåhlins beräkning skulle förorsaka en merkostnad av 32,000 kronor, komme att, då ett hyresbelopp av 1,200 kronor icke kunde anses förränta större kapital än högst 20,000 kronor, förorsaka statsverket en extra utgift av minst 12,000 kronor. Emellertid framgår av den utav överintendentsämbetet sedermera ingivna promemorian, att skillnaden mellan de båda alternativen I och II icke kan antagas uppgå till mer än i runt tal 24,500 kronor. Härav följer, att den av statskontoret angivna extra utgiftsposten för statsverket å 12,000 kronor, i händelse jämväl bostadsvåning anordnades, är för hög. Detta oaktat och ehuru jag ingalunda vill underkänna betydelsen av de skäl, vilka anförts för bostadsvåningens inrymmande i institutionsbyggnaden, synes det mig dock, som om ett uteslutande av densamma skulle vara det lämpligaste. Jag tänker härvid icke så mycket på den jämförelsevis obetydliga besparingen i kostnaden för byggnadsföretaget i dess helhet, utan fastmer på vad av statskontoret i övrigt anförts. Jag vill tillägga, att genom upplåtande av bostadsvåning för institutionsföreståndaren universitetskanslern under vissa omständigheter skulle kunna känna sig mindre fri i valet mellan de två zoologiska professorerna vid tillsättande av institutionsföreståndare samt att sedan länge bostad för föreståndare ej inrymts i nyuppförda institutionsbyggnader.
De uppgjorda ritningarna, vilka, med frånseende av den i alternativ I inlagda föreståndarbostaden, i det närmaste överensstämma för de båda alternativen, hava gillats av överintendentsämbetet. Före arbetets företagande i enlighet med alternativ II böra dithörande ritningar i fullt utarbetat skick för godkännande föreläggas Kungl. Maj:t. Vid utförande av byggnadsföretaget torde vissa av överintendentsämbetet gjorda erinringar rörande värmeledning och ventilation böra iakttagas.
Vad angår byggnadskostnaden för det ifrågasatta institutionshuset har denna av överintendentsämbetet, med vissa tillägg och ändringar i de ursprungliga beräkningarna, för alternativ I satts till 420,715 kronor, från vilket belopp avgår eu summa av 24,500 kronor, då enligt alternativ II bostaden till institutionsföreståndaren uteslutes. Det för byggnaden erfor-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.
derliga beloppet uppgår således till 396,215 kronor, vartill emellertid böra läggas 60,545 kronor för inköp av möbler och andra inredningsföremål med mera — jag har vid granskning av de poster, som ingå i sistberörda summa, icke funnit anledning till anmärkning — inalles sålunda 456,760 kronor.
Jag bör ej underlåta att omförmäla, att med den nya institutionsbyggnaden följa vissa krav på ökade anslag till universitetet. Förutom avlöning för den städerska, tillika portvakt, för vilken bostad skall beredas i byggnaden, lärer institutionens årsanslag behöva höjas. Enligt vad jag inhämtat, anses för berörda ändamål en höjning av statens anslag till universitetet i Lund av omkring 4,000 kronor vara av nöden.
Beträffande platsen för nybyggnaden har av de akademiska myndigheterna föreslagits, att byggnaden skulle läggas inom det område, som enligt Kungl. Maj:ts av mig förut omnämnda beslut den 21 februari 1913 från det biskopen i Lunds stift på lön anslagna bostället Helgonagård nr 1 i Lunds landsförsamling avsöndrats för att av universitetet i Lund under nyttjanderätt innehavas. Den nya byggnadens läge inom ifrågavarande område, vilket är avsett att tillgodose flera institutioners behov, torde i sinom tid böra bestämmas av Kungl. Maj:t.
I avseende å ett framtida användande av de lokaler, som genom den nya institutionsbyggnadens tillkomst skulle bliva för andra ändamål disponibla, tillåter jag mig hänvisa till vad därom anförts i slutet av det större konsistoriets skrivelse i ämnet till universitetskanslern.
Under åberopande av vad jag nu anfört och med beräkning, att det nödiga anslaget bör fördelas på en tid av tre år, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för uppförande inom därför avsett område, i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar, av eu ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund jämte inredning med mera bevilja ett anslag av tillhopa 456,760 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 140,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
J. F. Högberg.