angående upp¬ låtande av lägenheter från lotten nr 1 av Starby kungs¬ ladugård i Östergötlands län

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

1 Nr 182.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtande av lägenheter från lotten nr 1 av Starby kungsladugård i Östergötlands län; given Stockholms slott den 14 mars 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgiva,

att 25 i en i statsrådsprotokollet intagen tablå upptagna, till lotten nr 1 av Starby kungsladugård i S:t Pers m. fl. socknar av Östergötlands län hörande lägenheter må, var för sig med i nämnda protokoll angivet område, från egendomen upplåtas enligt kungl. kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser samt med förbehåll om rätt till utfartsvägar och om rätt för vissa personer att bo kvar i dem tillhöriga hus, på sätt i statsrådsprotokollet närmare omförmäles.

De till ärendet hörande handlingar och karta skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 133 käft. (Nr 182.) 1

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

Utdrag av ‘protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD, Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

friherre Adelswärb,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde härefter.

Lotten nr 1 av Starby kungsladugård om 10 Va mantal i S:t Pérs m. fl. socknar av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1914 för ett årligt arrende av 11,000 kronor. Egendomen, som är belägen Va kilometer från Vadstena stad och järnvägsstation, innehåller en areal av 638 hektar 42.0 ar, därav 450 hektar 52.3 ar tomt och åker, 95 hektar 33.5 ar äng och odlingsmark, 83 hektar 49.1 ar avrösningsjord och 9 hektar 7.7 ar impediment.

Å egendomen finnas 22 bebyggda torp och lägenheter. Abyggnaderna å 13 av dessa tillhöra kronan, å de återstående 9 innehavarna.

Den 19 september 1911 verkställdes arrendeuppskattning å egen-

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

domen. Därvid föreslogs, att 13 av förberörda torp och lägenheter skulle till sina innehavare försäljas ävensom att en närmare angiven tomt skulle upplåtas till Västra Östergötlands andelsfrukttorkeriförening u. p. a., som ägde å tomten befintliga byggnader. Åtskilliga andra personer, bland dem förre grenadjären P. A. Kåre, vilken under många år arbetat vid egendomen och ägde en intill densamma gränsande lägenhet om endast omkring 3 hektar, hade dessutom anmält sig önska inköpa egnahemsområden från egendomen, men uppskattningsmännen hade ansett sig icke böra föreslå ytterligare upplåtelser. De anförde därvid, bland annat, att det å en handlingarna bilagd, av extra lantmätaren J. Stånggren år 1910 upprättad karta över egendomen med ägofiguren nr 325 betecknade, på ett avstånd av omkring 5 kilometer från huvudgården belägna skiftet Kungshagen, som bestode av omkring 24 hektar utmärkt åkerjord, syntes synnerligen väl lämpa sig för beredande av egna hem, men att enligt uppskattningsmännens förmenande skiftet dock borde bibehållas till egendomen, då de värdefulla åbyggnaderna vid gården vore fullt tillräckliga även för denna åkerareal samt då jorden å Kungshagsskiftet vore så styv, att till bearbetning av densamma måste användas tre kraftiga dragare för plog och tyngre redskap, vilket icke lämpade sig för egna hem.

Domänstyrelsen hade emellertid funnit, att ytterligare upplåtelser lämpligen kunde äga rum från egendomen, särskilt från den till egendomen hörande utgården Kerstinstorp, därå enligt uppskattningsmännens förslag kostsamma nybyggnader för förnyad utarrendering skulle erfordras. Domänstyrelsen hade nämligen tänkt sig, att det skulle vara lämpligare att disponera nämnda utgärd sålunda, att från densamma avyttrades till egna hem förutom torpet Skarven, som redan av uppskattningsmännen föreslagits till försäljning, jämväl antingen det öster eller det väster om landsvägen till Vadstena belägna åkerområdet samt att återstoden skulle ånyo utarrenderas. Vidare hade domänstyrelsen funnit Kåres ovanberörda ansökning om förvärvande av ett område från egendomen böra om möjligt i någon män vinna tillmötesgående, vilket syntes möjligen kunna ske genom eu förskjutning åt öster av de av uppskattningsmännen till försäljning föreslagna områdena för torpen Lilla och Störa Laggartorp. Av dessa och andra skäl hade domänstyrelsen återremitterat ärendet till ny behandling av uppskattningsmännen.

Med skrivelse den 1 november 1912 har nu domänstyrelsen överlämnat instrumentet över den 21 september samma år hållen förnyad uppskattningsförrättning å egendomen, förberörda karta med beskrivning samt övriga till ärendet hörande handlingar.

4 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 182.

Uppskattningsmännen hava nu föreslagit, att följande områden skulle från egendomen upplåtas, nämligen:

Lägenheter med kronan tillhöriga hus.

Kung!. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 182. 5

Obebyggda lägenheter.

Avståndet från huvudgården och Vadstena är till Skarven 9 kilometer, till Stora och Lilla Laggartorp, Löten, Stora och Lilla Smedstorp, Nytorp och Lycketorp omkring 4 kilometer, till Nybygget och Grönlund 3.5 kilometer, till Missunna, Granudden, Kilen, Vrån och Hagatorp samt Granlund 3 kilometer, till Stora Mark 2 kilometer samt till delarna av Kerstinstorp 6—9 kilometer. De tre lägenheter, som skulle bestå av ägofigurerna nr 322 a, 322 b och 322 c, äro belägna intill Vadstena stadsplan. Uppskattningsmännen hava såsom jordbrukslägenheter upptagit alla de bebyggda lägenheterna med undantag av Tuleden samt Grönlund, Nytorp och Lycketorp, vilka betecknats såsom bostadslägenheter. Av de obebyggda hava lägenheterna litt. A, D, E, F och G upptagits såsom jordbrukslägenheter, de övriga såsom bostadslägenheter.

Uppskattningsmännen hava ansett, att en var av de i tablån upptagna lägenhetsinnehavarna med undantag av Robert Andersson i Skarven, vilken innehaft sitt torp allenast sedan den 14 mars 1911, borde erhålla hembud å sin lägenhet.

Vidare hava uppskattningsmännen anfört, att de vid uppgörandet

6 Kung/. Maj ds Nåd. Proposition Nr 182.

av förslaget till upplåtande av egnahem å utgården Kerstinstorp huvudsakligen valt den öster om landsvägen till Vadstena belägna delen såsom varande därtill lämpligast, bland annat därför, att vattenförhållandena därstädes vore fördelaktigare samt att anläggandet av nödiga utfartsvägar där vore billigare och bekvämare än vad förhållandet skulle bliva, om hela det väster om landsvägen belägna området skulle för ändamålet användas. Avsöndringarna å sistnämnda område, å förenämnda karta betecknade med litt. F och G, hade föreslagits dels med fästat avseende därpå, att möjlighet skulle beredas förbemälde Kåre att genom inköp av någondera av dessa lägenheter förstora sitt nuvarande egna hem, dels ock på grund därav att innehavaren av torpet Stora Laggartorp uttalat sin livliga önskan att om möjligt erhålla ett större jordområde än det ursprungligen för torpet föreslagna.

Dessutom skulle, enligt uppskattningsmännens förslag, ett med ägofiguren nr 323 betecknat område om 0.125 hektar upplåtas till Västra Östergötlands andelsfrukttorkeriförening u. p. a., som ägde å området befintliga byggnader.

Arealen av samtliga de till försäljning sålunda föreslagna lägenheterna utgör tillhopa 73.3 2 4 hektar, därav 65.74 6 hektar tomt och åker, 5.129 hektar äng och odlingsmark, 2.256 hektar afrösningsjord och 0.193 hektar impediment. Dessutom har föreslagits, att för gemensamt behov skulle till vägar undantagas tillhopa 1.2 8 7 hektar, utgörande ägofiguren nr 48 samt delar av ägofigurerna nr 38, 42, 47, 50—53, 55, 102, 126 och 131.

Inom det för torpet Stora Laggartorp föreslagna området finnes en lägenhet, benämnd Hesslet, bebyggd med stuga, bod och ladugård tillhörande lägenhetens innehavare 69-årige Johan Sand och hans hustru, å lägenheten Vrån och Hagatorp finnes en stuga, tillhörig Sofi Andersson, å lägenheten Grönlund finnas en stuga och en bod, tillhöriga Johan Petterssons änka Eva Karin Pettersson, och inom det för lägenheten Granlund eller Grantorpet föreslagna området finnes en lägenhet, benämnd Lilla Mark, bebyggd med stuga och ladugård, som ägas av 64årige, ofärdige arbetaren C. V. Pettersson. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att nu nämnda personer skulle tillförsäkras rätt att kvarbo i sina stugor under sin återstående livstid mot erläggande till vederbörande lägenhetsinnehavare av följande avgälder, nämligen Sand och hans hustru 10 kronor, Sofi Andersson 7 kronor, änkan Eva Karin Pettersson 6 kronor och C. V. Pettersson 15 kronor.

Kungl. Maj:ts befallningsliavande har förmält sig icke hava något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

7 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

Domänstyrelsen har uti sin förberörda skrivelse till en början erinrat, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 6 juni 1912 (jmfr propositionen nr 269 till 1912 års Riksdag) medgivit, att ovan omförmälda, å kartan med ägofiguren nr 323 betecknade område finge från egendomen avskiljas och till Västra Östergötlands andelsfrukttorkeriförening u. p. a. försäljas mot en köpeskilling av 500 kronor och övriga villkor, vadan domänstyrelsen ansett, att uppskattningsmännens förslag i denna del ej borde föranleda vidare åtgärd.

Beträffande förslaget i övrigt har domänstyrelsen anfört följande. I fråga om förre grenadjären Kåres ansökning om förvärvande av jord från egendomen syntes väl styrelsen de därtill av uppskattningsmännen avsedda områdena med den kännedom om belägenheten av Kåres lägenhet, styrelsen ägde, vara mindre begärliga för honom. Men då det tydligen visat sig omöjligt att följa styrelsens anvisning, vilket antagligen företrädesvis berott därpå, att egendomens egna torpare i lrämsta rummet ansetts böra tillgodoses, samt då emot förslaget i övrigt tran styrelsens sida ej vore annat att erinra än att jämväl de med ägofigurerna nr 49 och 165 å kartan betecknade vägarna borde få fritt begagnas såsom utfartsvägar, hade styrelsen förordat uppskattningsmännens förslag med nu angivna jämkningar.

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift hava, bland andra, dels innehavarna av ytterligare tre till egendomen hörande torp, nämligen C. J. Johansson i Lilla Skogen, O. Th. Svahn i Stora Skogen och G. Ahl i Hästhagen anhållit att få inköpa en var sitt torp eller ock att få dem upplåtna med ständig besittningsrätt och med rätt att direkt till statskassan erlägga de bestämda avgälderna, dels ock bemälde Kåre uttalat önskan att från Kerstinstorp förvärva ett område på omkring 5 hektar intill hans egnahemslägenhet i Östra Kedevad i Strå socken.

Över denna ansökning har domänstyrelsen den 1 november 1912 avgivit underdånigt utlåtande samt därvid, under åberopande av sin förberörda skrivelse av samma dag, hemställt, att ansökningen måtte finnas icke böra föranleda till frånsäljande av ytterligare områden från egendomen, varjämte styrelsen förmält sig anse ansökningen i vad den avsåge ändring i utgörandet av avgälderna för torpen ej förtjäna avseende.

Slutligen har nuvarande arrendatorn av ifrågavarande egendom K. G. Hedmark uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift på anförda skäl protesterat däremot, att, sedan han genom omtanke, arbete och kost-

8 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 182.

nader sökt få egendomen i bästa möjliga skick, stora sträckor av densamma skulle försäljas, utan att några spekulanter anmält sig.

Uti häröver avgivet underdånigt utlåtande likaledes av den 1 november 1912 liar domänstyrelsen, under åberopande av sin merberörda skrivelse av sistnämnda dag, framhållit, att Hedmarks rätt såsom optionsberättigad arrendator icke kunde, med hänsyn därtill att i det med honom upprättade arrendekontraktet intagits en bestämmelse, motsvarande stadgandet i åttonde punkten i grunderna för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner, anses vara trädd för nära genom det av styrelsen tillstyrkta förslaget om egnaliemsupplåtelser från egendomen. Ett, genomförande av detta förslag skulle för övrigt endast i ringa mån minska egendomens huvudgård. Vid sådant förhållande hemställde domänstyrelsen, att Hedmarks framställning ej måtte till någon åtgärd föranleda.

För egen del instämmer jag i allo med domänstyrelsen. Vad särskilt angår torpen Lilla och Stora Skogen samt Hästhagen, anser jag mig böra betona, att, ehuruväl en försäljning av dem till deras innehavare vore ur egnahemssynpunkt önsklig, vägande skäl dock synas tala emot en sådan åtgärd. Dessa torp skjuta nämligen som en kil in i egendomen och en försäljning av dessa skulle därför medföra avsevärt men för egendomens skötsel. Framdeles torde jag bliva i tillfälle att underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om utgörandet av avgälder för sistberörda tre torp.

Under åberopande av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen medgiva,

att samtliga i ovanintagna tablå upptagna lägenheter må, var för sig med däri angivet område, från ifrågavarande egendom upplåtas enligt nådiga kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser samt med förbehåll om rätt till utfartsvägar och om rätt för vissa personer att bo kvar i dem tillhöriga hus, på sätt här ovan föreslagits.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Krön-

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

prinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga. .. till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Gösta Alstermark.

«

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 133 käft. (Nr 182.) 2