Prop. 1913:232

med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt av de vid nämnda förordning fogade formulär

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

1 Nr 232.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt av de vid nämnda förordning fogade formulär; given Stockholms slott den 11 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen för den 23 februari 1912 och denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering jämte förslag till formulär att fogas vid nämnda förordning, att gälla från och med år 1914.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (AV 232.)

2 Kangl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Förslag

till förordning om ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, II och 12 §§, 13 § 2 mom., 14 och 16 §§, 18 § 2 mom., 21 §, 23 § I mom,, 31 § i mom. samt 32 § i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

3 §•

Deklaration skall avgivas på heder och samvete samt i enlighet med härvid fogat formulär (formulär n:r 1 A eller 1 B) dels med avseende å nästföregående år angiva:

den fasta egendom här i riket, som uppgiftsskyldig ägt eller brukat, med upplysning om taxeringsvärdet därå eller, om sådant värde icke varit egendomen åsatt nästföregående år, dess eljes antagliga värde samma år; skolande i sistnämnda fall den, som varit ägare till egendomen vid utgången av nästföregående år och förty i avseende å taxering till förmögenhetsskatt, haft uppgiftsplikt för densamma uppgiva egendomen med det värde, vartill den upptagits för förmögenhetsberäkningen,

de särskilda tjänster eller tjänsteuppdrag, som tillfört honom inkomst, de särskilda slag av rörelse eller yrke, han drivit, samt den eller de orter, där driften ägt rum, ävensom

den inkomst, han åtnjutit av varje inkomstkälla, i avseende å vilken skattskyldighet åligger honom,

dels och i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet,

beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år därest förmögenheten uppgått till värde av minst 6,000 kronor.

Deklaration skall särskilt angiva de avdrag från den sammanräknade inkomsten, som den uppgiftspliktige yrkar att få tillgodonjuta vid taxeringen; och skall deklarationen i fråga om förlust, för vilken yrkas avdrag från sammanräknad inkomst, utvisa, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru densamma beräknats.

I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner, skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten därav bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda kommunerna. Enahanda galle vid skattskyldighet inom flera territoriella församlingar i stad.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

3 För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag uppgives särskilt bolagets kapital.

Deklaration, som avgives för utländsk försäkringsanstalt, skall, vad angår försäkringsrörelsen, upptaga antalet försäkringar och prerniebelopp för nästföregående år inom riket ävensom beloppet av under samma tid utbetalade återförsäkringspremier.

Då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, skall deklarationen omfatta det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars det löpande året.

4 §•

För jordbruksfastighet inom riket, som, vare sig den består av ett eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, nästföregående år brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde ej överstigit 25,000 kronor, äge jordbrukare att i stället för uppgifter om naturaförmåners värde i penningar lämna upplysningar om egendomens areal, avkastning m. m. enligt anvisningarna i formulär nr 1 Ä.

O Ö

6 §•

Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock för annan uppgiftsskyldig, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklarationen omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Så fort ske kan, bör jämväl för verk eller bolag, som ovan nämnts, avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelsen för samma tid. Enahanda galle beträffande förvaltningsberättelse, som det åligger aktiebolag att avgiva.

7 §•

Ägare eller innehavare av jordbruksfastighet vare, oavsett den uppgiftsskyldighet, som eljes må åligga honom, efter anmaning pliktig att, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt härvid fogat formulär (formulär n:r 2) angående erlagd köpeskilling, så framt fastigheten av honom förvärvats genom köp under tiden från och med det år, då allmän fastighetstaxering senast verkställdes, intill nästlidna års

4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

utgång, angående fastighetens enligt tillgängliga handlingar eller annorledes kända areal i åker, äng, skogs- och betesmark, varje ägoslag för sig, angående byggnadernas brandförsäkringsvärde, så ock angående årliga arrendet för utarrenderad fastighet och inkomst genom uthyrning.

Likaledes vare ägare eller innehavare av annan fastighet än jordbruksfastighet efter anmaning skyldig att, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt formulär n:r 2 om erlagd köpeskilling, som ovan sagts, markens eller tomtens areal, därå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt årliga hyressumman för uthyrd egendom jämte hyresvärdet och storleken av outhyrda eller hyresfritt upplåtna eller av ägaren eller innehavaren själv begagnade lägenheter.

Möter i fall, då uppgift infordrats av ordförande i taxeringsnämnd, svårighet för avgivande av skriftlig uppgift, vare ägare eller innehavare av fastighet medgivet att själv eller genom ombud muntligen inför ordföranden lämna ifrågavarande meddelanden.

11 §•

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) av stadsdomstol och domare på landet:

uppgift å beloppet av den vid senaste försäljning betingade köpeskillingen för varje fast egendom, varå lagfart på grund av köp beviljats under tiden från och med det år, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, intill nästlidna års utgång; och bör i denna uppgift, vilken skall angiva köpares och säljares namn samt köpeavhandlingens datum, tillika anmärkas, om köpet avslutats mellan nära anhöriga, om och i så fall till vilket belopp i köpeskillingen inbegripits gottgörelse för inventarier eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts angående undantagsförmåner samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) av direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, vartill en var i hypoteksinrättningen till belåning anmäld fast egendom blivit uppskattad vid värdering, som blivit för dylikt låns erhållande anställd och godkänd under tiden från och med det år, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, intill slutet av nästlidna år;

2:o) varje år:

a) av styrelse för inländsk brandförsäkringsanstalt eller av syssloman för utländsk sådan anstalt:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

uppgift rörande försäkringsvärdet å de till annan fastighet än jordbruksfastighet hänförliga byggnader, som under nästföregående år blivit försäkrade emot brandskada eller vilkas försäkring under samma tid till beloppet förändrats; börande denna uppgift meddelas särskilt för varje fastighet samt, då uppgift skall avgivas angående viss byggnad, redogörelse även lämnas för gällande försäkringar å andra på samma fastighet uppförda byggnader;

b) av styrelse för inländsk livförsäkrings- eller livränteanstalt eller av syssloman för utländsk sådan anstalt:

uppgift å en var, till vilken under nästföregående år livränta utbetalats, och å livräntans belopp;

c) av statsdepartement och annan ämbetsmyndighet, vare sig statens, stads eller menighets, ävensom av styrelse för allmän inrättning eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt eller annan ägt utbekomma avlöning eller pension:

uppgift angående de av en var under nästföregående år åtnjutna avlöningsförmåner, av vad slag de vara må, ävensom pension; och bör, då med tjänstebefattning följt fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst av sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller andra obestämda eller extra inkomster, sådant särskilt anmärkas i uppgiften;

d) av förmyndarkammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap

uppgift angående sammanlagda beloppet av varje omyndigs i för-

myndarräkning redovisade inkomst nästföregående år, så vitt detsamma uppgått till minst 500 kronor, och angående värdet av den omyndiges förmögenhet vid utgången av samma år, så framt värdet då uppgått till minst 6,000 kronor;

é) av styrelse för aktiebolag eller solidariskt bankbolag, som under nästföregående år lämnat utdelning till delägarna:

1) i fråga om solidariskt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning icke får uppbäras av annan än den, som i behörig ordning styrkt sin äganderätt till aktien:

uppgift å delägare, som uppburit eller ägt uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp,

2) i fråga om övriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under 1) omförmäles, i den mån ägare av aktie är känd för styrelsen;

/) av vanligt handelsbolag, kommanditbolag samt rederi för registreringspliktigt fartyg:

dels uppgift enligt deklarationsformulär n:r 1 A angående bolagets eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den en

6 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet;

dels ock, utom i det fall att samtliga delägare skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt där bolagets eller rederiets inkomst skall bevillningstaxeras, särskild uppgift beträffande samma inkomst, såvitt bevillningstaxeringen rörer, med upplysning tillika om den andel av inkomsten, som å varje delägare belöper;

börande vid uppgifterna för den tid, de avse, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning ;

g) av styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, samt av annat bolag eller rederi, så ock av en var annan arbetsgivare, som nästföregående år i sin rörelse eller yrke haft minst fem personer stadigvarande anställda:

enahanda uppgift, varom i c) stadgas, angående lön- och arvodestagares samt övriga arbetares avlöningsförmåner ävensom angående pensionstagares förmåner.

Efter anmaning vare ock en var annan än de här ovan under g) nämnda pliktig att avlämna uppgift angående lön- och arvodestagares samt övriga arbetares avlöningsförmåner.

Beträffande pension, livränta eller gratifikation, som ej uppgår till 200 kronor, ;'mer uppgiftsskyldighet icke rum, då för den, som åtnjutit dylik pension, livränta eller gratifikation, annan inkomst icke tillika skall uppgivas.

I övrigt må icke vid avgivande av uppgift uteslutas någon avlöningsförmån.

Vid fullgörandet av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),

c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var person, varom fråga är. Enahanda galle beträffande sådan i 2:o) f) omförmäld uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 A. Där så kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), /) och g) fullständigt angiva personens namn och hemvist enligt mantalslängd ävensom, där bostaden är en annan än hemvistet enligt mantalslängden, bostadsadressen, samt uppgift enligt e) och g) tillika innehålla upplysning om födelseår och för den, som ej är svensk undersåte, upplysning om hans nationalitet.

Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kommun- eller församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annorledes tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter avser.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

12 §.

Deklarationsblanketter samt blanketter till de uppgifter, som i 7 § omförmälas, skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i taxeringsnämnd samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

13 §.

2 mom. De i 11 § föreskrivna uppgifterna avlämnas antingen direkt till den taxeringsnämnds ordförande, som i varje särskilt fall vederbör, eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där den taxering skall ske, för vilken uppgiften i fråga är avsedd att tjäna till ledning.

14 §.

Deklaration på grund av 2 § 1 mom. skall vara avlämnad före den

I mars.

Möter för uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej är aktiebolag, hinder att avlämna deklaration före den 1 mars, och göres före samma dag skriftlig anmälan därom hos ordföranden i taxeringsnämnden, må anstånd med deklarationens avgivande åtnjutas, och skall i sådan händelse deklarationen avlämnas till ordföranden så fort ske kan och i varje fall före den 15 april.

Uppgift, som enligt 11 § skall avgivas utan anmaning, skall likaledes vara avlämnad före den 1 mars; dock må vanligt handelsbolag, kommanditbolag och enligt 11 § uppgiftspliktigt rederi under villkor och i den ordning ovan stadgas åtnjuta anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt

II § 2:o) f) skall avgivas.

Deklaration och annan uppgift eller upplysning, som på grund av anmaning skall avgivas, avlämnas inom den tid, som i anmaningen förelägges; dock . att den, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej är aktiebolag, må efter anmälan åtnjuta anstånd med uppgiftens avlämnande till den 15 april, därest den i anmaningen förelagda tid för avlämnandet därförinnan går till ända.

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

16 §.

Har uppgiftspliktig nästföregående år själv eller i bolag drivit rörelse eller yrke, som skall taxeras till bevillning inom annat distrikt än där han har att avgiva deklaration, åligger honom att å ort, som i varje fall vederbör, avlämna särskild uppgift till ledning för beräkningen av den därstädes beskattningsbara inkomsten av rörelsen eller yrket. Denna uppgift skall i varje särskilt fall vara så uppställd, som deklaration sformuläret anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst av rörelse eller yrke.

I fråga om skyldighet att förete räkenskapshandlingar, förvaltningsberättelse och revisionsberättelse galle vad i 6 § är stadgat beträffande deklaration.

Efter anmaning vare ock en var annan, som idkat rörelse eller yrke å ort, där han icke är skyldig erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt, pliktig att för bevillningstaxeringen avlämna uppgift, som ovan sägs, för varje dylik ort,

1 2 § 1 inom. a) omförmält verk eller bolag, som inom två eller flera kommuner drivit rörelse av nedan angiven beskaffenhet, skall för varje sådan kommun meddela upplysningar i följande hänseenden. Verk eller bolag, som drivit bankrörelse, skall vid uppgifterna foga utdrag av de särskilda kontorens månadsrapporter, upptagande balansen på in- och utlåningsräkningarna vid varje månads slut. Verk eller bolag, som idkat järnvägsdrift, skall uppgiva varje stations trafikvärde i överensstämmelse med vad därom är med avseende å bevillningstaxeringen särskilt stadgat. Vidare skall verk eller bolag, som drivit företag, vilket avser att med hjälp av ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, uppgiva den eiler de kommuner, där vatten eller elektrisk energi förbrukats, och bruttoinkomsten därav inom varje särskild kommun. Enahanda galle vid skattskyldighet inom flera territoriella församlingar i stad.

Uppgift enligt denna paragraf avlämnas antingen direkt till vederbörande taxeringsnämnds ordförande eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen i fråga skall ske; skolande vad i 14 och 15 §§ är stadgat om tid för fullgörande av uppgiftsskyldighet samt om anmaning i tillämpliga delar gälla även beträffande uppgift enligt denna paragraf.

9 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

18 §.

2 mom. Samma påföljd inträder, därest i 2 § 1 mom. a) omförmält verk eller bolag underlåter hörsamma anmaning att avlämna påbjudna räkenskapshandlingar eller, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse, så ock där dylikt verk eller bolag, som fått emottaga revisionsberättelse för senaste räkenskapsår, ej hörsammar anmaning att till ledning för taxeringen avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av sådan berättelse.

21 §.

Utan hinder av att uppgift uteblivit och med rätt att pröva, i vad mån avgiven uppgift är av beskaffenhet att höra läggas till grund för taxeringen, äge taxerings- och prövningsnämnderna att bestämma och fastställa taxering.

Vad särskilt angår de skattskyldiges uppskattning av naturaförmåner, bör denna, där den befinnes avvika från ortens pris, till enlighet med dessa rättas.

23 §.

1 mom. Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verkställas endast av följande personer, nämligen vederbörande beskattningsnämnds ordförande med biträde i varje särskilt fall av den ledamot, beskattningsnämnden utser, den av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnade ledamoten i taxeringsnämnd samt kronans ombud hos prövningsnämnd.

För innehållet i deklaration må icke inom beskattningsnämnd lämnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras, och må deklaration ej heller utan den skattskyldiges skriftligen avgivna samtycke i beskattningsnämnds protokoll intagas i vidare mån, än som på grund av föreskriften i 2 mom. påkallas.

Deklaration skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i och för sin befattning böra erhålla del därav, och skall, där besvär fullföljas, jämväl biläggas besvärshandlingarna, där ej vid delgivning med kommun sådant anses icke vara för målets utredning; behövligt. Handlingarna skola vid förekommande delgivningar alltid inneslutas i förseglat konvolut, vilket skall förses med påskrift om innehållet och i obrutet skick tillställas den förklaringsskyldige eller annan vederbörande. I övrigt må deklaration icke vara för någon tillgänglig, utan att den uppgiftsskyldige skriftligen medgivit deklarationens offentliggörande; dock att deklarationer må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning ut-

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 Käft. (Nr 232.) 2

10 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

lämnas till den ämbetsmyndighet, åt vilken Konungen uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Efter taxeringsårets utgång skola deklarationerna med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående stycke föranleda, hos Kungl. Maj:ts befallningshavande behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, dock med rätt för vederbörande taxeringsnämnds ordförande att efter anmälan få tillgång till deklaration för nästföregående år, av vilken han för taxeringen har behov. Efter utgången av de fem åren skola deklarationerna förstöras.

31 §.

1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden och har särskilt följande åligganden:

a) att tillhandahålla blanketter, som i 12 § omförmälas, samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rörande beskaffenheten av den honom åliggande uppgiftsskyldigheten och sättet för dess fullgörande ävensom att å blankett införa enligt 5, 7 och 8 § muntligen meddelade upplysningar;

b) att samla, ordna, numrera och granska för taxeringen avlämnade deklarationer och andra uppgifter och anmälningar, vidtaga åtgärder för föreskrivna deklarationers och andra uppgifters införskaffande samt, då så erfordras, tillse, att genom infordrande av upplysningar ledning vinnes för taxering av jämväl sådana skattskyldiga, vilka icke äro pliktiga att utan särskild anmaning avlämna uppgifter, och i övrigt söka inhämta upplysningar till ledning för en noggrann och tillförlitlig' taxering, ävensom att, då anledning till tillämpning av 19 § förekommer, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshavande för den åtgärd, som må på nämnda myndighet ankomma;

c) att i vederbörlig längd på behöriga ställen anteckna uppgifternas nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å fastigheter, ävensom, därest skattskyldig gjort sig skyldig till försummelse, varom i 18 § förmäles, därom göra anteckning; och åligger det därjämte ordföranden att meddela kronans ombud hos prövningsnämnden särskild förteckning å sådana försumliga;

cl) att om utsatt tid och ställe för taxeringsnämndens sammanträde ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden, utan även på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldiga inom taxeringsdistriktet underrättelse;

e) att föra ordet vid taxeringsnämndens sammankomster samt därvid tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen er-

Kungl. Majds nåd. 'proposition Nr 232.

hållna deklarationer, andra uppgifter och upplysningar, med den inskränkning, vartill stadgandena i 23 § föranleda;

/) att vid taxeringen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar och framställningar, vartill han för en behörig taxering finner sig äga anledning;

g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter;

h) att då inkommen uppgift om inkomst avser skattskyldig, som ej skall taxeras inom distriktet, avsända uppgiften till vederbörande taxeringsnämnds ordförande, ävensom att då deklaration eller annan uppgift för skattskyldig, som skall för inkomst taxeras inom distriktet, utvisar, att skattskyldig drivit rörelse eller yrke utom distriktet, lämna vederbörande taxeringsnämnds ordförande meddelande om förhållandet;

i) att å deklaration eller annan till ledning för egen taxering avlämnad uppgift, som icke blivit följd vid taxeringen, anteckna skälen därför samt i rekommenderat brev med allmänna posten, så fort ske kan, tillsända den skattskyldige underrättelse att och i vad mån avikelse skett samt om skälen därför;

Ic) att noga tillse, att de skattskyldigas till ledning för egen taxering avlämnade uppgifter och upplysningar, evad de avse pågående eller redan verkställd taxering icke varda för obehöriga tillgängliga, för vilket ändamål sådana uppgifter och upplysningar, då de icke för taxeringen erfordras, böra förvaras under säkert lås, ävensom att, då han avgått från befattningen, till sin efterträdare avlämna samtliga i enlighet med stadgandet i 23 § 4 mom. hos honom förvarade handlingar;

l) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om mottagande av deklaration, annan uppgift eller upplysning; samt

to) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående taxering.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden åsätta vederbörande fastigheter, och

i inkomstlängden de skattskyldigas namn samt dels, i avseende å inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet bevillningsfritt avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels ock, i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn, därför nedsättning äger rum, sammanlagda beloppet av medgiven nedsättning, skatte-

12 Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.

procent i förekommande fall och det belopp, efter vilket skatt utgår; och bör taxeringsnämnden därvid följa den inom samma ort senast upprättade mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden å skattskyldigs deklaration angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel, som ingår i det taxerade beloppet.

Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens anteckningskolumn göras anteckning dels om den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår av inkomstlängden i övrigt, dels om den förmögenhetsdel, som må ingå i taxerat belopp.

Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen medgiva avdrag på grund av höga levnadskostnader å orten, skall sådant beslut, jämte det detsamma införes i protokollet, antecknas å titelbladet till inkomstlängden.

Där taxeringsnämnd beslutar lindring eller skattefrihet för skattskyldig, vilkens skatteförmåga på grund av särskilda förhållanden är väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall angivas i inkomstlängdens anteckningskolumn.

Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning av brännvin meddelar i fråga om beräkning av det litertal brännvin, för vilket försäljningsavgift skall erläggas, intages i taxeringsnämndens protokoll.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle förekommande fastigheter ävensom de skattskyldiga, som där taxeras till inkomstbevillning eller inkomst- och förmögenhetsskatt, i längderna särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller inom municipalsamhällets område, skall i anteekningskolumnen anmärkas, huru stor del av hela fastighetens hela värde belöper å denna del av fastigheten, likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke eu del härflutit från municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.

I stad böra taxeringsnämnderna till längdernas upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller annan av magistraten och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd tjänsteman.

Taxeringslängderna underskrivas av taxeringsnämndens ordförande och ledamöter.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

13 Detta blad avskiljes vid blankettens ifyllande och medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för eu var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i riket, samt angiva inkomsten nästföregående kalenderår eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom förmögenheten vid utgången av näst föregående kalenderår eller, i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning verk eller bolag, som är försett med Kungl. Alajits oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll; ävensom annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till iakomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration angående denna.

Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.

Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg, skall till ledning vid delägares taxering lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt deklarationsformuläret om bolagets och rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, ävensom här omförmäld uppgift skall vara avlämnad före den 1 mars. Endast den, som enligt lag'är pliktig föra handelsböcker eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej är aktiebolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till den 15 april. Härför fordras emellertid, att anmälan att hinder mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för den försumlige påföljd av böter.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga rum.

Verk och bolag samt annan uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall vid deklaration och uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning för senaste räkenskapsåret. Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

1. För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, md jordbrukare, i stället för uppgifterna under A I), d sid. 7 lämna upplysningar i de hänseenden, som där angivas.

2. Bostadsförmån för tjänsteinnehavare uppgives under A I a), om den åtnjutes å jordegendom, vilken är honom såsom boställe eller eljes på lön anslagen, annars under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.

3. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, Bom uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.)

4. Använder någon produkter från sitt jordbruk eller skogsbruk eller produkter eller beståndsdelar av sin egendom i egen förädlingsrörelse, som ej är att hänföra till jordbrukets binäringar, kommer värdet av dessa produkter eller beståndsdelar i betraktande vid inkomstberäkningen för förädlingsrörelsen och uppgives således icke under A.

5. Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvudsakligen avser förädling av annat jordbruks produkter eller annan egendoms produkter eller beståndsdelar, uppgives under C II.

6. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus, ränta å eget i egendomen eller rörelsen nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar, samt värdeminskning å byggnader eller skog, ej heller ur avkastningen eller eljes från gården direkt bestridda underhålls- och andra driftsutgifter. Avdrag för ränta å lånt rörelsekapital, som hänför sig till inkomst under A, göres under allmänna avdrag. Vid beräkning av inkomst under G få utgifterna för tillökning eller förbättring av inventarier ej avdragas.

7. Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt nr avkastningen eller eljes från gården såsom t. ex. stat i naturaprodukter eller hyresfri bostad till gårdens folk, får ej avdragas. Till arbetspersonal räknas hemmavarande barn endast i det fall, att barnet Bärskilt taxeras för avlöning vid gården.

8. För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas upplysning, huru stor del av året barnet kan anses hava

biträtt. Detta avdrag får ej ske, för såvitt icke förmånen av hyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit till sitt värde för varje barn, därom bär är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under A I). Avdraget får

för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn.

D. För inköp av döda inventarier får ej avdragas mera än som återstår vid frånräknande av vad som kan hava influtit

vid försäljning av utrangerade dylika inventarier. Kostnad för nyuppsättning får icke avdragas.

10. Härunder böra uppgivas och i lämplig omfattning specificeras övriga omkostnader för egendomen, för vilka avdrag är medgivet t. ex. underhåll av andra anläggningar än byggnader samt av inventarier, belysning i driftsbyggnader, Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. {Nr 232.) 3

14 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

utbetalda frakter, skogsaccis m. m. ävensom de avgifter för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som skattskyldig för annan fastighet än jordbruksfastighet måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas.

11. Ger inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.

12. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas. _ Räcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga och således icke blott beräknade, t. ex. enligt resereglemente.

13. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives icke.

14. Har någon under året drivit flera affärer, skall han i blanketten utföra inkomstberäkningen för den affär, som kan anses vara huvudaffär, medan inkomstberäkningen för den eller de övriga affärerna utföres i bilaga till deklarationen. Överskott å affär, som redovisas i bilaga, utföres därefter å anvisad plats i blanketten, medan underskott i vanlig ordning utföres med noll (se 11).

15. Hava i bokslut, som ligger till grund för deklarationen, avförts utskylder, debiterad hyra i eget hus eller annan räkenskapspost, för vilken avdrag ej är medgivet såsom för driftkostnad, skall densamma vid inkomstberäkningen under C II tilläggas bruttoinkomsten.

16. Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar med väsentligen olika varaktighet, redogöres härför å sid 8 eller i särskild bilaga.

17. Till ledning för bevillningstaxeringen redogöres i deklarationsblanketten allenast för resultatet av sådan affär, som jämväl skall taxeras till bevillning å ort, där deklarationen skall avgivas, eller i denna jämte andra orter.

Har någon drivit flera sådana affärer, utföres i blanketten inkomstberäkningen för den affär, som är att anse såsom huvudaffär, varemot beräkningen för den eller de övriga enligt formulärets anvisningar sker i bilaga till deklarationen.

För affär, som drivits å annan ort, än där deklarationen skall avgivas, lämnas inkomstberäkningen för taxering till bevillning i särskild uppgift till ort, där affären i fråga är underkastad sådan taxering.

Vid skattskyldighet inom flera territoriella församlingar i stad sker fördelning såsom beträffande kommun är stadgat (se 13 § bevillningsförordningen.)

18. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än

fem år. Yisar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från annan inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.

19. För den, som är delägare i flera bolag eller rederier, gäller med avseende å uppgiftsskyldigheten i tillämpliga delar

vad som sägs i 14 och 17 punkterna här ovan angående uppgifter om inkomst av flera affärer. Om redovisning av

underskott: se 11.

20. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag, endast för så vitt avdraget hänföi sig till inkomst, för vilken skatt skall här erläggas, eller till verksamhet, som här utövats.

21. Utskylder, undantag sförmåner och understöd, som utgått i natura ur egendomens avkastning eller eljes från gården

och vilkas värde således icke inräknats i den inkomst, som redovisats under A I), få ej avdragas.

22. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

23. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av

lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av givarens familj äger avdrag icke rum.

24. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten beräknats.

25. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

26. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna till skatteförordningen l:o) III.

27. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor. Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande tjänsteförhältande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

28. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt eller brukat densamma endast en del av nästföregående år, och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten vant i hans ägo eller av honom brukats. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den uppgivas med dess eljes antagliga värde samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställshavare, innehavare av avsöndring m. fl.), är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehaft.

29. Om arrenderad jordbruksfastighet är kronocgendom, skall detta förhållande särskilt anmärkas.

30. I saknad av exakt kännedom om de förhållanden, som skola uppgivas under punkterna I, V och VI, må ungefärlig uppgift lämnas.

31. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, och skola bägge upptagas till belopp, som angivits i ingående balansräkningen, där de ej under året undergått förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas, efter vilka grunder medelstorleken av kapitalet beräknats.

Skulle det ä blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana meddelas i särskild bilaga.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

15 De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som förekomma i detta formulär, hänföra sig till vid fastade blad, innehållande >Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande>.

Formulär n:r 1 A.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för taxering år 19....... av:

Fullständiga för- och tillnamn:__________________________________________________________________________________________________

Yrke (eller titel och anställning):__________________________________________________________________________________________________________....

vilken, född år 1........., är för innevarende år mantalsskriven i:

Län:----------------------------------------------------------------------------- Stad: ______________________________________________________ Rote:

Socken, köping:.............................................................. Församling (i stad):...........................................

By, gård, hemman och n:r .............................................. Kvarter: _____________________________________________________ n:r

med adressnummer: ______________________

Uppgifterna avse kalenderåret 19..... (räkenskapsåret från den ...................... 19.... till den

A. Inkomst av fast egendom.

I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris (se 1):

Anser taxeringsnämnden skattskyldiga uppskattning kär nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden d

plats, som vederbör, utföra det belopp, som 1 ställot för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.

a) förmån av hyresfri bostad (se 2) för mig och min familj (se 3) ......... ram med kök jämte

övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och

trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod för hästar och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen användas till personligt bruk)......

c) saluvärdet av sådana egendomens produkter, ävensom i natura åtnjutna arrenden eller an-

nan avgäld, vilka använts i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (t. ex. spannmål, potatis, rotfrukter, produkter från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle foder till hästar, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt bruk m. m.) vilt och fisk från egendomen o. s. v., av mig uppskattat till...............

d) saluvärdet av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar, som använts för nybyggnad, därunder inbegripen till- och ombyggnad, för tillverkning av möbler eller husgeråd för eget behov eller för grnndförbättring genom nyodling, torrläggning o. d., av mig uppskattat till

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst i naturaförmåner i det fall, att jordbrukare begagnat sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna upplysningar om vissa faktiska förhållanden rörande egendomen:...........................

II. Inkomst i penningar (se I och B):

a) arrenden, hyror....................................

b) inkomst genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets, ladugårdens och trädgårdens produkter, produkter av fjäderfä- och biskötsel, alster av hemslöjd, kreatur, vilt och fisk från egendomen m. in. ävensom genom mejerihantering och annan jordbrukets binäring, som uteslutande eller huvudsakligen avser förädling av egendomens produkter eller beståndsdelar

c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. in. . . .

d) inkomst av skogsbruk:

1) köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter (ved, tjära, träkol m. m.)......

2) köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt....................

samt 3) vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst å

fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom vinst av yrkesmässig handel med fastigheter (C II) eller såsom realisationsvinst (C III a): köpeskillingen till så stor del, som kali anses hava belöpt å själva skogen......................

e) köpeskilling vid försäljning av sten, torv, grus, lera och andra egendomens beståndsdelar även-

som köpeskilling eller avgift för rätt, som upplåtits åt någon att i visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del därav (t. ex. sten-, torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt, fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga ledningar över egendomen, rätt att begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.).......................

f) frälseränta och annan avgäld..............................

Summa bruttoinkomst

19......)■

Inkomsten har icke överstigit

16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Överförd bruttoinkomst

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

1. Avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts för egendomens brukande och skötsel (förvaltare, rättare, statfolk, drängar, skogvaktare, lejt folk, vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v.) (se 7) . . . .

kr.

2. För

hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egen-

domens brukande och skötsel och ej särskilt taxeras för inkomsten härav (se 8)

3. Utgifterna för inlöp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d., ävensom av

levande och döda inventarier (se 9)...................

4. Utgifterna för reparation av byggnader.................

5. Avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och drifts-

inventarier, utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och kreatursbesättning...........................

6. Arrenden eller andra i penningar utgående avgälder...........

7. Övriga omkostnader (se 10).........................................-......-......-.......—-

Inkomsten har icke överstigit

Kronor.

Återstående inkomst (se 11)

III. Inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus ecclesige

IT. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet.......................

Inkomst under A

B. Inkomst av kapital.

I. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..................

II. Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag........

III. Utdelning å aktier i utländska bolag...........................

Öre.

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad .

Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.

Summa

Inkomst under B

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).

Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:

a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 2 och 12):

i egenskap av......................................................................-.....-.................................-

II.

b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen.........

c) pension, livränta, undantagsförmån..........................

d) periodiskt understöd (se 13)...............................

Inkomst under 0 I

Inkomst av rörelse eller yrke (de s. k. fria yrkena härunder inbegripna).

Undertecknad har inom nedannämnda kommun... drivit:

______________________________i_________________________________kommun____________________________________ län

(rörelsens eller yrkets namn)

Inkomsten av _______________________________________ uppgives sålunda (se 14):

(rörelsens eller yrkets namn)

a) saluvärdet enligt ortens pris av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort mig i hushållet eller eljes för egen eller min familjs räkning...............

b) bruttoinkomst i övrigt (se 15) .

Summa bruttoinkomst under C II

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

17 Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

Överförd bruttoinkomst under C II

Ränta å lånt rörelsekapital.......................

Värdeminskning å driftsinventarier (se 16)...............

Anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga driftsinventarierna utgjorde ........................kr................

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde: |V^ ......

Avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å andra för stadigvarande bruk avsedda tillgångar än fast egendom och driftsinventarier (gruva, rätt till stenbrott, ensamrätt t. ex. patent o. d.) (se 16) Övriga driftkostnader.........................

kr.

Inkomsten har icke överstigit

Kronor.

(rörelsens eller yrkets namn)

har enligt bilaga n:r

Inkomst (se 11) lämnat inkomst (se 11) till belopp av . . .

Öre.

Inkomst under C II

Taxeringsvärdet för mig tillhörig, i...............rörelsen (se 17) använd annan

fastighet utgjorde .................. kr. 5 / härå utgör.............kr................

I nämnda rörelse (se 17) har jag använt produkter och beståndsdelar från egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde på rot, råämnesvärde) av . . » ---------------

Summa kr.

Efter avdrag för detta belopp från här ovan utförd inkomst för ifrågavarande rörelse kr. _______________ har min bevillningspliktiga inkomst av samma rörelse utgjort . . .

att bevillningstaxeras:

kr.

i denna

kommun .

kr.

III.

Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:

a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 18).....

b) inkomst av tillfälliga uppdrag såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a) eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II), royalty o. d., lotterivinst och övrig inkomst av tillfällig art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas . . . .

Inkomst under C III

D. Inkomst, som undertecknad förvärrat såsom delägare i enkelt bolag, vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej är aktiebolag.

Under året har jag varit delägare för ........................ i...................................................

(andelens storlek) (bolagets eller rederiets namn)

_____________________________________ hela inkomst (se 19) utgjorde:

(bolagets eller rederiets namn)

av fast egendom här i riket..........................kr................

av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag . . » ...............

i övrigt....................................» ........,......

Summa kr...............

därav på min andel belöper (se 11).............................

Enligt bilaga n:r .... beräknad inkomst (se 11) såsom delägare i..........................................

(bolagets eller rederiets namn)

Inkomst under I)

Till ledning för bevillning staxering av min inkomst från .................................................—

(bolagets eller rederiets namn)

meddelas, att dess hela bevillningspliktiga inkomst inom denna kommun utgjorde . . ............... kr.

Härav belöper på min andel (se 19) . .

____ kr.

Sa mm anf attn ing.

Inkomst under Å . .

» > B . .

» » Cl.

» » C II

» » C III

> » I) . .

Sammanräknad inkomst

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. {Nr 232.) 4

18 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Överförd sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag: (se 20).

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande utgifter och lidna förluster:

1. För utskylder med undantag av kronoutskylder (se 21)..........kr. ...............

2. För ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital (se 22).............................» ...............

3. För undantagsförmåner (se 21) till.......................................................... » ...............

4. För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av

skuld (se 21 och 23), utgivet till .......................................................... »

(mottagarens namn)

5. För förlust, som särskild inkomstkälla, oavsett sådan värdeminskning, som

här nedan sägs, i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra till kapitalförlust (se 24): förlust å________________________________________________________________________ »

6. För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min

hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel. (Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................»

Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.

För att avdragen skola medgivas, skall nöjaktig utredning om deras befogenhet lämnas.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkniugen avdrag medgives för under året liden värdeminskning:

1. genom slitning av mig tillhöriga 'byggnader med ett sammanlagt

värde (se 25) av............... kr....................med kr................

2. genom avverkning eller försäljning av skog (minskning i skogs ingångsvärde)

(se 26) med............................ . ■ > ---------------

Summa avdrag

Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)

E. Förmögenhet.

Min förmögenhet (se 27) vid årets utgång översteg icke:

a) såsom delägare i de under JD uppgivna bolag (rederi).........kr. ---------------

b) i övrigt...............................» ---------------

Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg icke » ---------------

Summa kr________________

och utgör 1/60 härav.....................................

(Ifylles ej i uppgift av bolag eller rederi.)

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

Inkomsten kar icke överstigit

Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år understeg 15 år, utgjorde _______ (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma skatt-

skyldig för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.)

I enlighet med ovanstående uppgifter och Bär skilda bilagor uppgiver jag för bevillningstaxeringen inom denna

kommun följande inkomst:

1. Av kapital: krono- och kyrkotionde (enligt A III).............kr...................

ränteinkomst (enligt BI) . .................. » ------------------

utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III)....... » ----- kr.

Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B)......kr. ------------------

ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2)........... » __________________ __________________ »

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ------------------ kr.

2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl)....................................... s

3. Av rörelse, yrke eller eljes:

a) av kronoarrende inom denna kommun: fastighetens taxeringsvärde ---------------kr., 6 % därav . ------------------ kr.

b) av fast egendom i utlandet (enligt A IV)........................................... »

c) beviliningspliktig inkomst av rörelse eller yrke inom denna kommun (enligt inramad uppgift

under C II eller bilaga till C II)............................................... »

d) inkomst enligt C III.................................................... *

e) andel i bolags eller rederis bevillningspliktiga inkomst (enligt inramad uppgift under D eller

bilaga till D)..................................... • ------------------- *

Sammanlagd beviliningspliktig inkomst inom denna kommun (1, 2 och 3) ........ kr.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition 'Nr 232.

19 Uppgift angående fast egendom.

Undertecknad har att för nästföregående år uppgiva nedannämnda fastigheter (se 28):

Namn, nummer, mantal, kvarter och nummer, eller annan beteckning. Socken, stad. Taxeringsvärde.

l:o) jordbruksfastighet (se 29):

ägt, brukat--------------------------------------------------------------------------- i ---------------------------------------- ----------------------

ägt, brukat ______________________________________________________---------------------- i ---------------------------------------—......-................

ägt, brukat ...... ........... ................,...........----------------------- i .........................................................- —

2:o) annan fastighet:

____________________________________________________________________ i ......................................-........................... »

___________ i »

lägenheten ......... i *

å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:

____________ i »

frälseränta av........................................................................ i ------------------------ ------------------------------------------ *

Särskild uppgift beträffa ml o jordbruksfastighet, för vilken inkomst i naturaförmåner icke

uppgivits under A I här ovan (se so.)

I. Arealen utgjorde i hektar: åker ..............., äng ..............., skogs- och betesmark ................

II. Till min familj hörande personer, som helt eller delvis voro för sin utkomst beroende af egendomens avkastning, utgjorde, mig inberäknad, ......... personer.

III. Min lostacl bestod av _________ rum och kök. Bostadshusens brandförsäkringsvärde utgjorde .................. kr.

IV. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ........ hästar (därav ------- unghästar och ....... föl), ------- kor, ------- andra

nötkreatur, _________ får, ......... getter, ......... svin, ........ höns och annat fjäderfä, --------- bisamhällen.

V. Utsäde och skörd i vikt, hektoliter eller annat mått, som för orten är brukligt:

VI. Av gårdens produkter har i det egna hushållet förbrukats:

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital (se 31) eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde kr., och utgör alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ............... procent av kapitalet.

20 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Särskilda upplysningar.

(Angående

deklarationen.)

värdeminskning å byggnader och minskning i skogs ingångsvärde eller för fullständigande i övrigt av

Att jag under Aret icke åtnjutit annan inkomst eller käft förmögenhet till liögro belopp, än bär ovan uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

......................................................... den ....................................... 19.........

Namn: ...................................................................... Gift kvinna skall dessutom här anteckna:

Yrke eller titel: ...................................................... ... Mannens namn:............................................................

Nationalitet:................................................................. » yrke eller titel: ..............................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress: ................................................................... » nationalitet:.............................................. ...

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

(Ifylles icke å uppgift, som till ledning vid delägarnas taxering lämnats av bolag eller rederi.)

Taxeringsnämnden har deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:

med frångående av J °

I. Till bevillning för inkomst inom denna kommun:

av kapital.......................................

av arbetsanställning, tjänst eller pension........................

av rörelse, yrke eller eljes, inberäkna! inkomst från bolag eller rederi..........

II. Till inkomst- och förmögenhetsskatt.............................

kr.

Skäl för avvikelse från deklarationen.

21 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

De hänvisningar till nummer (1, 2, S o. s. v.), som Formulär HT 1 B.

förekomma i detta formulär, hänföra sig till de a sill. 4

upptagna >Anvisningar för deklarationsblanket- »Mindre formuläret» att användas av sådana

tens ifyllande>. husägare, räntetagare, löntagare och arbetare,

som icke hava att uppgiva inkomst av jordbruksfastighet här i riket eller av rörelse eller yrke eller i enkelt bolag, vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi.

Deklaration om iäskomst och förmögenhet för taxering är 19........ av;

Fullständiga för- och tillnamn:..........................................................................

Yrke (eller titel och anställning):.......................................................................

vilken, född år 1__________, är för innevarande år mantalsskriven i:

Län: .............................................................................. Stad:.....................

Socken, köping: ................................................................ Församling (i stad):

By, gård, hemman och n:r ................................................ Kvarter:................

med adressnrr......

Bote:

n:r

Uppgifterna avse kalenderåret 19.

II.

A. Inkomst av fast egendom.

Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris:

Anser taxoringsnämnden skattskyldigs uppskattning bär nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden å plats, som vederbör, utföra det belopp, som i stället för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.

a) förmån av hyresfri bostad (se 1) för mig och min familj (se 2) ......... rum med kök jämte

övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och

trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod), ävensom övriga naturaförmåner, vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning, m. m., av mig uppskattade till.........................

Inkomst i penningar:

a) hyror.........................................

b) övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av trädgårdsprodukter..............

Inkomsten bar Icke överstigit

Kronor.

Öre.

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 3):

1. Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 4).......kr.

S. Utgifterna för reparation av byggnader................j>

3. Avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som jag måst i min egenskap av fastighetsägare vidkännas, samt övriga omkostnader ..............................»

Stimma

in.

Återstående inkomst (se 5)

Behållen inkomst av fast egendom i utlandet......................

Inkomst under Å

B. Inkomst av kapital.

Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat

penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..................

Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.......

Utdelning å aktier i utländska bolag...........................

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad..................

Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.

Inko lust under B

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).

Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:

a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 6): i egenskap av ..............................................................................................................

b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen........

c) pension, livränta, undantagsförmån...........................

d) periodiskt understöd (se 7)..............................

Inkomst under C I

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 115 käft. (Nr 232.) 5

22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

III.

(C II här utesluten, enär den, som haft inkomst av rörelse eller yrke, icke får använda detta formulär.)

Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:

a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 8).....

b) inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att

förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a) eller yrkesmässig verksamhet (C II), royalty o. d., lotterivinst och övrig inkomst av tillfällig art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas...................

Inkomst under C III

Sammanfattning.

Inkomst under A . .

* » B . .

, » C I .

» » C III

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag (se 9).

För utslcylder med undantag av kronoutskylder..............

För ränta å gäld (se 10)........................

För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av

skuld (se 11), utgivet till .....................................................................

(mottagarens namn)

För förlust under A, oafsett sådan värdeminskning, som här nedan sägs,

såvitt förlusten ej är att hänföra till kapitalförlust (se 12)........

För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel. (Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................

Inkomsten kar icke överstigit

Kronor.

Ore. I

kr.

Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.

För att avdraget må medgivas, skall nöjaktig utredning om dess befogenhet lämnas.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 3 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag medgives för under året liden värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt värde (se 13) av............... kr.......................med kr.

Summa avdrag

Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)

D. Förmögenhet.

Min förmögenhet (se 14) vid årets utgång översteg icke ..........kr...................

Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg icke............................,......* ..................

Summa kr...................

och utgör 1/60 härav

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år understeg 15 år, utgjorde ....... (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma

skattskyldig för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.)

I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för bevillningstaxeringen följande inkomst:

1. Av kapital: ränteinkomst (enligt BI).................kr...................

utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III) . . . . . » .................. .................. kr.

Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B) . . . kr. ------------------

ränta å gäld (enligt Allmänna afdrag 2)......... . » ------------------ ------------------ »

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ------------------ kr.

2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl)................................... »

3. Av fast egendom i utlandet (enligt A III) . ............................—......... *

4. I övrigt (enligt C III)............................... • ------------------ *

Sammanlagd bevillningspliktig inkomst .................. kr.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

23 Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

Undertecknad bär under nästföregående år ägt nedannämnda fastigheter (se 15):

Kvarter och nummer eller annan beteckning. Stad, socken. Taxeringsvärde.

lägenheten.

kr.

Särskilda upplysningar.

(Angående värdeminskning å byggnader eller för fullständigande i övrigt av deklarationen.)

Att jag under året icke åtnjutit annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

.......... .................. ........................ den .................................... 19.........

Namn: ........................................................................ Grift kvinna skall dessutom här anteckna.

Yrke eller titel: .......................................................... Mannens namn:..........................................................

Nationalitet:________________________________________________________________ » yrke eller titel:.............................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress:.................................................................. » nationalitet:.................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har * enlighet med deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:

med irangaende av jo

I. Till bevillning för inkomst:

av kapital.....................................

av arbetsanställning, tjänst eller pension......................

av rörelse, yrke eller eljes.............................

IT.. Till inkomst- och förmögenhetsskatt...........................

kr.

Skål för avvikelse från deklarationen.

24 Kungl. Maj:ts nåd. 'proposition Nr 232.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i riket, samt angiva inkomsten nästföregående år, ävensom förmögenheten vid utgången av näst föregående år.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad före den 1 mars.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga orter till Kungl. Majtts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldiga är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga ruin.

Eu var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

1. Bostadsförmån för tjänstinnehavare uppgives under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.

2. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, som uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.).

3. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), ränta å eget i egendomen nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar, samt värdeminskning å byggnader, ej heller ur avkastningen eller eljes från gården direkt bestridda underhållsutgifter.

4-. Avlöning i naturaförmåner från fastigheten t. ex. hyresfri bostad för portvakt, trädgårdsmästare eller gårdskarl, får ej avdragas.

5. Ger inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.

6. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

_ Däcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad

för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga och således icke blott beräknade, t. ex. enligt resereglemente.

7. Yad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives icke.

8. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än fem år. Visar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från annan inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.

9. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall här erläggas, eller till verksamhet, som här utövas.

10. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

11. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av givarens familj äger avdrag icke rum.

12. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken fastighet förlusten uppstått och huru förlusten I)6räkii9)ts

13. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

14. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna, såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor. Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde. Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor: rätt till förmögenhet, varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

15. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt densamma endast en del av nästföregående år, och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten varit i hans ägo. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den uppgivas med dess eljes antagliga värde samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, boställshavare), är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehaft.

Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana meddelas i särskild bilaga.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

socken.

stad. Formulär ]$[:r 2.

Undertecknad har under nästföregående år brukat följande fasta egendom, nämligen:

Jordbruksfastighet

annan fastighet

1 inberäkna! hyresvärdet å outhyrda eller hyresfritt upplåtna lägenheter.

2 i anteckningskolumnen angives tiden för förvärvet, varjämte upplysning meddelas, huruvida egendomen efter förvärvet varit föremål för om- eller nybyggnad eller annan dylik förändring.

8 om taxeringsvärdet ej kan uppgivas, bör underrättelse därom meddelas i anteckningskolumnen.

N. N. den _____________________________

N. N.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

55 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaef, Statsråden: Petersson,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström, friherre Adelswärd,

Petrén

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Genom cirkulärskrivelse den 19 maj 1911 anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen att inkomma med en efter vederbörande ordförandes i taxeringsnämnderna hörande avgiven redogörelse för det ungefärliga resultatet av nämnda års taxeringar, särskilt vad anginge inkomst av fast egendom, sådant detta resultat tedde sig vid jämförelse med nästföregående års resultat. Tillika skulle lämnas upplysning om de erfarenheter av mera anmärkningsvärd beskaffenhet, till vilka de nya skatteförordningarna vid tillämpning givit anledning, och borde dessutom framhållas de önskemål med avseende å taxeringsarbetets underlättande

56 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

och främjandet av ett tillfredsställande taxeringsresultat, som betingades av de vunna erfarenheterna.

Någon genomförd statistisk bearbetning av de med anledning härav inkomna uppgifterna har ännu ej hunnit komma till stånd, men en inom departementet gjord siffersammanställning ger vid handen en ökning i direkt statsskatt år 1911 i jämförelse med de båda närmast föregående åren, nämligen i förhållande till 1909 något över 3V2 million och i förhållande till 1910 något över 1,800,000 kronor. Denna ökning är utan tvivel att huvudsakligen tillskriva den nytillkomna förmögenhetsbeskattningen. För icke mindre än 16 län redovisas emellertid en minskning i det samfällda taxeringsresultatet, som för vissa län, t. ex. Blekinge, Hallands, Skaraborgs, Västerbottens och Norrbottens län, uppgår till avsevärda belopp. Och att denna minskning bör ha sin orsak företrädesvis i ett minskat skatteutbyte från den fasta egendomen, därom råder i de avgivna yttrandena full samstämmighet. Likaledes råder enighet därom att såsom väsentliga anledningar till detta resultat äro därjämte att anse dels vissa av de materiella bestämmelserna såsom att skattskyldigheten för inkomst inträder först vid en inkomstsiffra av 800 kronor ävensom den vidsträckta avdragsrätten vad angår såväl inkomstberäkning som skatteplikt och dels samt förnämligast svårigheten för jordbrukarne att komma till rätta med sin uppgiftsplikt.

Efter att hava i korthet berört huvudsynpunkterna i de inkomna yttrandena, anförde föredragande departementschefen vidare:

Att erinringarna beträffande det nya systemets verkningar och sätt att fungera företrädesvis skulle komma att samlas kring taxeringen av jordbruksnäringen och i allmänhet inkomsten av fast egendom var att förvänta. På detta område var ju reformen alltigenom eij verklig nyhet och det framstod från början klart, att lagtillämpningen här i långt högre grad än annorstädes skulle komma i konflikt med invända föreställningssätt om vad som rätteligen bör anses såsom inkomst eller icke. Härtill kommer att, då de mindre jordbrukarna i allmänhet icke fört anteckningar om inkomster och utgifter, det för dem var mycket svårt att lämna de uppgifter till ledning vid sin taxering, som enligt deklarationsformuläret i dess nuvarande uppställning av dem fordrades, en omständighet, som gjort att taxeringsmyndigheterna haft ett mycket otillfredsställande underlag för taxeringen. Detta förhållande oavsett, möta ju också alldeles särskilda svårigheter att rätt beräkna inkomst av jordbruk, beroende därav att eu så stor del av denna inkomst utgår in natura, likasom å andra sidan en avsevärd del av utgifterna för driften bestrides direkt ur avkastningen.

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

57 En helt annan sak, som emellertid lätt undanskymmer det rätta förhållandet, är, att vid jordbruk med ordnad bokföring jordbrukare, som redovisar hela skörden såsom inkomst, naturligtvis också äger att å utgiftssidan “redovisa avlöningen in natura. Härigenom utjämnas endast resp. inkomst- och utgiftsposter och något avdrag i skatteteknisk mening kommer således icke till stånd. Eu annan omständighet, som också påkallar beaktande vid inkomstberäkningen, men lätt missförstås, är, att produkter eller beståndsdelar från egendomen, som användas till nybyggnad eller grundförbättringar, ävenledes representera inkomst för jordbrukaren, likasom förhållandet är enahanda med t. ex. bränsle eller annat, som tillgodogöres för jordbrukarens eget behov, d. v. s. vad skattelagstiftningen hänför under begreppet egna levnadskostnader.

Då jag finner de grunder för inkomstberäkningen beträffande fast egendom riktiga, som skatteförordningen upptager och de till densamma fogade anvisningarna avse att närmare utveckla, saknar jag anledning att härutinnan föreslå någon ändring. Möjligt är, att med hänsyn till förnyade och fördjupade erfarenheter på beskattningsområdet i fråga en eller annan ändring jämväl av de materiella bestämmelserna kan komma att visa sig önsklig. Icke heller finner jag oantagligt, att anvisningarna till skatteförordningen med fördel skulle kunna i åtskilliga avseenden av vikt ytterligare fullständigas och preciseras. Men att redan nu med den dock jämförelsevis ringa erfarenhet, som står till buds, skrida till en revision av själva författningsbestämmelserna i mer eller mindre konstitutiva delar finner jag icke påkallat. Vad de i sådan syftning framkomna uttalandena innehålla har jag förty ansett icke nu böra komma under övervägande. Däremot måste jag finna angeläget, att i ett annat avseende av långt större praktisk räckvidd snarast möjligt rådes bot på överklagade missförhållanden. Jag syftar med detta på deklarationsformulären och de delar av uppgiftsförfarandet, för vilka dessa äro av betydelse. Vid utarbetandet av deklarationsformulär måste, särskilt med avseende å den stora grupp skattskyldiga, som utgöres av mindre jordbrukare, hänsyn tagas till det ostridiga förhållande, att dessa skattskyldiga, icke i någon nämnvärd omfattning hava ordnad bokföring eller ens föra några anteckningar om inkomster och utgifter, vilka sätta dem i stånd att uppgiva sin behållna inkomst i en totalsumma. Däremot kan det förutsättas, att de hava möjlighet att redogöra för sina inkomster och utgifter av olika slag, om tillfälle beredes dem att lämna sådana detalj uppgifter. Det synes mig önskvärt, att deklarationsformulären affattas så, att denna möjlighet står dem öppen och att deras uppgiftsplikt i första hand begränsas till sådana primäruppgifter. Vad vidare beträffar själva inkomstberäkningen, är

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 Käft. (Nr 232.) 7

58 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

denna, såsom jag redan antytt en nog så invecklad procedur, som förutsätter dels kännedom om skattelagarnas bestämmelser i fråga, å ena sidan, om vad som är att anse såsom inkomst, och å andra sidan om de avdrag från inkomsten, som vid taxeringen äro tillåtna, dels en rätt tillämpning av nämnda bestämmelser. Det kan uppenbarligen under sådana förhållanden icke i obegränsad omfattning anförtros åt personer, vilka icke besitta större kunskaper på beskattningsområdet än det stora flertalet jordbrukare, och som sakna förmåga eller misstro sin förmåga att verkställa en riktig bokföring av egna inkomster och utgifter, att själfständigt och okontrollerat utföra inkomstberäkningen. Deklarationsformulären måste således, synes det mig, hava sådan uppställning, att dessa mindre kunniga skattskyldiga i dem finna alla de anvisningar, som de behöva för ett rätt fullgörande av deklarationsplikten, och kunna på anvisade platser ifylla de uppgifter av allehanda slag, som behöva sammanställas för att den beskattningsbara inkomsten skall komma till synes. Om resultatet skall bliva riktigt, måste schemat för sammanställningen meddelas i formuläret och den uppgiftspliktiges befattning i möjligaste mån begränsas till ett blott mekaniskt ifyllande av de siffror, vilka han finner riktiga med avseende å varje för sig upptagen inkomst- eller utgiftsgrupp, samt till en sammanräkning av de införda beloppen.

Av den redogörelse jag lämnat och nu går att närmare utföra torde hava framgått, att hur meningarna än må hava skiftat i övriga frågor av större eller mindre vikt, endast en mening råder därom, att de nu gällande deklarationsformulären icke varit tillräckligt vägledande för en riktig beräkning av inkomsten. Och detta i de båda riktningar, som här naturligen påkalla beaktande, nämligen dels i fråga om vad som bör uppgivas såsom inkomst d. v. s. bruttointäkterna och dels beträffande avdragsrätten, såvitt inkomstberäkningen angår. Formuläret innehåller i det förra avseendet, att vid inkomstuppgiften skall inberäknas värdet såväl av de i hushållet förbrukade produkterna av gårdens avkastning som ock av den hyresfria bostaden med tillhörande förmåner. Och är i kontrollsyfte tillika ålagt jordbrukaren att ifylla siffrorna för dessa båda värden, sådana han beräknat dem.

Nu vitsordas allmänt, att uppskattningen av naturaförmåners värde påtagligen i stor utsträckning blivit alltför låg, beroende därpå att formuläret icke lämnar tillräckliga anvisningar om vad saken gäller. Gjorda undersökningar hava givit vid handen, att i många fall en del produkter utelämnats på grund av missförstånd eller också förbisetts. Det förra är förhållandet t. ex. med slaktdjur från gården, som icke ansetts hänförliga till »produkter av gårdens avkastning», likasom ock en del biprodukter, vilkas samband med avkastningen framstår mera förmedlat t. ex. ull,

Klingl. MajUs nåd. proposition Nr 232.

hudar och skum o. d., det senare gäller beträffande särskilt trädgårdens produkter i form av grönsaker, frukt o. d.

A andra sidan har avdragsrätten för driftkostnader missbrukats i följd av bristande kännedom om innebörden i beskattningsavseende av begreppet driftkostnader. Dubbelräkningar hava sålunda talrikt förekommit.

Ett avdrag, som särskilt tillämpats oriktigt, har varit avdraget för hemmavarande barn över 15 år, som biträtt i jordbruket. Dels har nämligen här icke beaktats, att fullt avdrag med nödvändighet också förutsätter, att arbetsbiträdet lämnats hela året och att avdragets storlek, där så icke varit förhållandet, måste avpassas efter arbetstidens längd. Dels har icke heller iakttagits, att avdraget likaledes förutsätter, att vad av gårdens avkastning tillgodogjorts för barn, varom här är fråga, också med skäligt värde skall inberäknas i jordbrukarens inkomst. Eljest sker här avdrag i dubbel måtto.

Anordningen att så stramt, som i deklarationsformuläret skett, hålla isär inkomst av jordbruk och inkomst av skogsbruk har vållat mycken villrådighet. I och för sig kan den ej heller anses fullt lycklig. Här är ju nämligen icke fråga om en särskild näring — skogsprodukter avsedda för industriellt skogsbruk skola enligt anvisningarna här lämnas ur räkningen — utan om skogshandtering i förening med jordbruk. Såvitt jag kan finna nödvändiggör gällande deklarationsformulär, utan egentlig anledning, en uppdelning såväl av intäkter som av driftkostnader, vilken alldeles onödigt invecklar inkomstberäkningen och uppgiftsförfarandet. Långt naturligare synes vara att bland jordbrukarens naturainkomster inräkna värdet av virkeseffekter, som han tillgodogör sig såsom bränsle i bostaden eller såsom byggnadsvirke, medan till penninginkomster hänföras vad som inflyter vid avyttring av virke under ena eller andra formen. Driftkostnaderna äro ju desamma i alla de till antalet långt övervägande fall, där för avverkningen användes eget folk. Men, som formuläret nu är anordnat, förutsätter en följdriktig tillämpning en uppdelning av avdragen, den samvetsgranne deklaranten till icke ringa besvär och alltid med risk att avdragen av oförstånd ske två gånger.

Samma olägenhet vidlåder i viss mån jämväl anordningen av olika inkomstkällor under huvudrubriken A I i det formulär, det så kallade större, som jag här åsyftar.

Krav har nu framställts syftande till en förenkling av inkomstberäkningen, likasom ock till en fullständigare vägledning för deklaranten. Men härtill ansluter sig såsom ett naturligt komplement ett krav av icke mindre vikt, nämligen att inkomstberäkningen också omedelbart lägges under kontrollmöjlighet. En garanti för kontroll finnes givetvis även nu i skyl-

60 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

digheten för taxeringsmyndigheterna, närmast taxeringsnämndsord föranden a och i högre instans kronoombuden, atfiförvissa sig om inkomstberäkningens riktighet genom att infordra upplysningar, göra förfrågningar o. s. v., men av nödtvång medhinnes i sådant avseende långt mindre än förhållandena rätteligen påkalla. Man har säkerligen här också att något räkna med en viss obenägenhet att ingripa i andra än mera påtagliga fall av oriktig inkomstberäkning. Oavsett det avbräck, som en för låg taxering vållar i fiskaliskt avseende, behöver jag knappast erinra om, huru taxeringens likformighet, äventyras under ett system, som faktiskt ställer i utsikt en noggrannare taxering av somliga inkomster än av andra. Att de rena arbetsinkomsterna såsom löner och arbetsförtjänster av stadigvarande natur, vilka ju i stort sett föreligga färdiga till taxering, sådana som de åtnjutas, i regel beskattas till riktiga belopp, är endast som sig bör, men angeläget är också å andra sidan, att ingenting underlåtes för att jämväl de fonderade inkomsterna, som i regel nå avsevärdare belopp, underkastas tillbörlig beskattning.

Enligt min mening synes det, som skulle dessa, var för sig berättigade krav kunna i nöjaktig grad ses till godo, därest man läte inkomstberäkningen i dess huvuddrag inflyta i deklarationsblanketten. En inkomstberäkning måste ju i varje fall ske, vilken när som helst kan infordras, och för den lojale deklaranten måste det medföra en känsla av trygghet att på en gång få deklarationsmaterialet i lämplig gruppering lagt under bedömande, likasom det å andra sidan gör det möjligt för taxeringsmyndigheterna att utan omgång verkställa sitt granskningsarbete.

Vid grupperingen är givetvis angeläget att låta denna så nära som möjligt ansluta sig till lagens egna anvisningar sålunda att, vad nu angår inkomstsidan, penninginkomster uppgivas för sig och naturainkomster för sig. Härefter borde så avdragen utföras för förekommande driftkostnader, likaledes i erforderlig utsträckning specificerade.

Detta är emellertid icke nog, utan böra härutöver vägledande anvisningar, i varje särskilt fall på plats, som vederbör, lämnas till underlättande av inkomstberäkningen. Att dessa anvisningar lämnas just där de vid blankettens ifyllande behövas, och icke i klump, synes mig vara en bestämd fördel. Eljest förbises de lätt. Deras innebörd måste ock framstå klarare, när de sålunda lämnas i det rätta sammanhanget till fromma för det upplysningsarbete, som särskilt på förevarande beskattningsområde påkallas. Förbises får ej i detta sammanhang, att det är den störa allmänhetens intressen, som i främsta rummet böra tillgodoses i de avseenden, varom här är fråga. Och för dem, som tillhöra denna stora allmänhet, är just deklarationsblanketten det dokument, varav de med allt fog för-

61 Kungl. Majits nåd. proposition Nr 232.

vänta flen vägledning, som skall kunna sätta dem i tillfälle att fullgöra sin deklarationsplikt på ett nöjaktigt sätt.

Av vikt är emellertid även, såsom med styrka framhållits, att jordbrukaren för detta ändamål icke i något fall må behöva anlita mera än en blankett. Det nuvarande särskilda jordbruksformuläret (formulär n:r 2) avser endast inkomst av jordbruk och är således den jordbrukare, som överhuvudtaget har rätt att betjäna sig av nämnda formulär, hänvisad att för uppgift om annan inkomst, om än aldrig så obetydlig, t. ex. en ränta eller ett arvode, begagna ytterligare ett formulär — därtill det större — ett förhållande, som allmänt betecknats såsom en olägenhet. Då jag delar denna uppfattning, har jag självfallet haft att taga i övervägande, i vad mån det nuvarande jordbruksformuläret må, utan rubbning av den särskilda deklarationsrätten för vissa jordbrukare, kunna inarbetas i ett formulär, användbart för alla jordbrukare. För riktningen av denna min strävan har jag fått all ensidig ledning av detta särskilda formulär självt. Vid användandet av detta har jordbrukare att lämna uppgift dels om kontanta inkomster, dels om vissa kontanta utgifter och dels om vissa faktiska förhållanden, såsom areal i olika ägoslag, kreatursbesättning, storleken av utsäde och skörd, arbetspersonalens och den egna familjens storlek o. s. v. Lämnar man nu öppet för jordbrukare att åt taxeringsnämnden överlåta uppskattningen av naturaförmåners värde samt att på grundval av denna uppskattning och deklarantens uppgifter i övriga avseenden fastställa jordbruksinkomsten, synes detta för deklarationsformulärets vidkommande icke tarva särskilda anordningar i vidare mån än att utrymme beredes för jordbrukaren att, i stället för uppgifterna om ifrågavarande förmåners värde, i blanketten ifylla de uppgifter om faktiska förhållanden, som äga betydelse för bedömandet och avse att i förening med övriga uppgifter sätta taxeringsmännen i tillfälle att verkställa inkomstberäkningen. Att deklaranten i nu avsedda fall bör äga valfrihet att uppgiva eller icke uppgiva sina driftkostnader är utan vidare klart. Systemet för nu ifrågavarande särskilda anordning förutsätter nämligen möjlighet för taxeringsmännen att på grundval av det föreliggande uppgiftsmaterialet bedöma jämväl betydelsen av denna viktiga faktor för inkomstberäkningen.

Jag har hittills uppehållit mig vid deklarationsförfarandet beträffande inkomst av jordbruksfastighet. Även i fråga om inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet eller således i stort sett inkomst genom uthyrning har emellertid uttalats önskvärdheten av en anordning, motsvarande den, som förordats för inkomster av det förra slaget. Otvivelaktigt kräver ock följdriktigheten, att så sker. Men även praktiska hänsyn tala härför. Även på detta beskattningsområde tarvas nämligen vägledning för att ett tillfredsställande taxeringsresultat skall med någon större

62 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

grad av säkerhet kunna förväntas. Ty om ock i självfallet långt mindre utsträckning än vid jordbruksfastighet möta även här anledningar till dubbelräkningar liksom till missförstånd av vad som skall såsom inkomst uppgivas. Jag kan i dessa hänseenden exempelvis nämna, hurusom allmänt förekommit avdrag för hyresvärdet av portvaktslägenhet utan att motsvarande värde inräknats såsom inkomst, likasom avdrag gjorts för värdet av eget arbete under form av beräknad lön för fastighetens förvaltning. Ej heller har tillbörlig åtskillnad gjorts mellan underhållsutgifter och utgifter för nyanläggningar och förbättringar. Särskilt vad angår hyresvärdet av egna s. k. sommarnöjen klagas slutligen över att detta upptagits för lågt, förnämligast beroende därav att en del naturaförmåner lämnats ur räkningen o. s. v.

Innan jag lämnar frågan om uppgiftsförfarandet beträffande fast egendom, föranlåtes jag med några ord beröra ett annat spörsmål, varåt i de inkomna yttrandena ägnats stor uppmärksamhet. Jag syftar härvid på rätten till avdrag för värdeminskning av byggnader. Denna rätt har enligt författningen uttryckligen gjorts beroende av en pröfning, huruvida i det särskilda fallet, trots behörigt underhåll och aktsam vård, byggnads värde verkligen kan antagas hava lidit minskning. Icke förty har den uppfattningen visat sig allmänt rådande, att avdraget i fråga vore en självklar sak och att det endast gällde att beräkna rätta beloppet. Härvid torde i allmänhet vara förbisett, att även om rent teoretiskt någon värdeminskning alltid kan förutsättas ske, andra omständigheter merendels verka i utjämnande riktning såsom t. ex. ökat pris på arbetskraft och materialier och att förty värdeminskningen, praktiskt sett, icke sällan både kan och bör lämnas ur räkningen. Vidare har man här förbisett, att värdeminskningen icke får hava föranletts av konjunkturförhållanden, försämrat läge eller försämrade kommunikationer o. d., utan att den enbart skall hava sin grund i slitning. Ej heller har den omständigheten tillräckligt beaktats, att ett behörigt underhåll, som ju utan någon inskränkning berättigar till avdrag, alltid i viss mån undanskjuter värdeminskningen.

Nu synes oförnekligt, att själva det sätt, varpå avdragsrätten i fråga kommer till uttryck i formuläret, långt ifrån att motverka den missuppfattning, som förklaras hava i så stor utsträckning gjort sig gällande, snarare kan sägas skänka den sitt stöd. Också har allmänt påyrkats en sådan förändrad anordning beträffande avdraget i fråga, att dess strängt villkorliga karaktär tydligt framträder. Jämte det jag funnit angeläget att tillmötesgå denna framställning, har det tillika synts mig lämpligt att i fråga om det närbesläktade avdraget för minskning i skogs ingångs-

Kungl. Maj:ts nåd. 'proposition Nr 232. 63

värde, vilket icke heller får utan vidare medgivas, vidtaga en liknande anordning.

Vad angår inkomst av kapital är numera vid taxering såväl till bevillning som till inkomst- och förmögenhetsskatt medgivet att avdraga förvaltningskostnader. För den händelse inkomsten i fråga utgöres av såväl ränta som utdelning från inländska aktiebolag, bör emellertid, vid det förhållande att inkomst av räntor är underkastad skattskyldighet enligt båda förordningarna, men utdelningen endast enligt den ena, avdraget fördelas på de båda inkomstarterna. Nu lärer till förfång för den kommunala beskattningen avdraget i allmänhet göras från ränteinkomsten, vilken namnes först i blanketten. Fn anvisning, huru i det anmärkta fallet bör förfaras, har till ledning vid deklarationens avgivande ansetts önsklig.

Även beträffande förfarandet vid uppgivandet av inkomst utav tjänst och därmed jämförliga eller i författningen likställda inkomster har från flera håll påyrkats införande av skyldighet att uppgiva bruttointäkterna och de avdrag, som yrkas vid inkomstberäkningen. Att döma av uttalandena härutinnan torde väl få antagas, att missbruk av avdragsrätten även här förekommit, men då sådana oriktigheter i allmänhet utan större svårighet kunna konstateras vid jämförelse med inkomna statuppgifter, synes trängande behov för närvarande icke vara för handen att här frångå det system, som hittills i det stora hela utan erinran tillämpats. Ett par anvisningar i hänseenden av stor praktisk betydelse hava emellertid synts mig desto hellre påkallade, som det visat sig, att bestämmelserna i det nu åsyftade ämnet, som gäller behandlingen i taxeringsavseende av särskilt anvisad kostnadsersättning, givit anledning till missförstånd.

Deklarationens uppgift att tjäna till ledning jämväl vid bevillningstaxeringen nödvändiggör särskilda anordningar beträffande deklaration av inkomst av rörelse eller yrke. Inkomstberäkningen är nämligen i vissa delar en annan vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt än vid bevillningstaxeringen. Men härutöver tillkommer den omständigheten, att man i fråga om bevillningstaxeringen har att räkna med möjligheten av taxering inom flera kommuner, och detta vare sig fråga är om en eller flera affärer. Jämte ett påpekande därav att det nuvarande formuläret ur dessa synpunkter icke fyller måttet möta i de inkomna yttrandena framställningar, syftande till en mera fullständig och lättare kontrollerbar inkomstuppgift. Man erinrar sålunda särskilt om benägenheten att förbise den inkomst i natura, som en affärsidkare ofta i ej ringa utsträckning

64 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

bereder sig genom direkta uttag ur affären för bestridande av egna levnadskostnader utan att affären för värdet härav gottskrives.

Även vitsordas med stor samstämmighet svårigheten att med den bristfälliga lagstiftning, som råder beträffande räkenskapsföring, komma till rätta med inkomstberäkningen och framhålles såsom det enda fullt verksamma botemedlet häremot, att deklarationen angiver bruttoinkomsten utan alla avskrivningar. För att få kännedom om de avskrivningar, som i stor utsträckning göras å specialkonti, är, har man sålunda erinrat, för närvarande av nöden att infordra en specifikation av sådana konto, något som visserligen ej sällan sker, särskilt vid kronoombudens granskning, men självfallet icke kan medhinnas i den omfattning, som önskligt vore.

Bland de direkta driftkostnaderna för en affär påkallar ränta å lånt rörelsekapital och bland de indirekta värdeminskningarna å driftsinventarier och övrigt driftskapital särskild uppmärksamhet, den förra av den anledning att för bevillningstaxeringens vidkommande avdrag för ränteutgifter i rörelse icke är i vidare mån medgivet, och de senare, enär kontroll till förebyggande av för låga inkomstberäkningar här särskilt är av behov påkallad. Det, nuvarande formulärets avfattning i denna del särskilt vad angår värdeminskning å inventarier har visat sig föranleda tvekan om innebörden av avdragsrätten i fråga.

Då formuläret beträffande avdraget i fråga ger en anvisning om att avdraget skall ske för den avskrifning å inventariernas värde, som ägt rum, samt att i deklarationen skall angivas, i vilket förhållande avskrifningen står till inventariernas bokförda värde vid nästföregående års början, har detta på sina håll sålunda förståtts, som skulle därmed avsetts att godkänna allenast denna form för att täcka lidna värdeminskningar. Samtidigt har uttalats såsom ett önskemål, att den numera för aktiebolagens del föreskrivna metoden att för ändamålet betjäna sig av avsättningar till särskild förnyelsefond och således icke verkställa nedskrivningar å kontot för inventarier borde vinna giltighet jämväl för andra affärer med ordnad bokföring. Särskilt har åt detta önskemål givits uttryck i en av Sveriges industriförbund den 15 december 1910 gjord underdånig framställning i ämnet. Påtagligt synes vara, att den sålunda förordade bokföringsmetoden äger vissa företräden och det är även att antaga, att metoden, sanktionerad som den blivit för aktiebolagens verksamhet, efterhand skall vinna en allt större utbredning. För deklarationsformulärets vidkommande lärer emellertid vara tillfyllest, att rätten att göra avdrag för värdeminskning icke skenbart bindes vid något visst bokföringssystem. Enär emellertid med grunderna för inkomstberäkningen överensstämmer, att rätt till avdrag hålles öppen jämväl i avseende å under driftsåret tillkomna

65 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

inventarier, i mån som de tillförts driftskapitalet, torde formulärets affattning med hänsyn härtill jämkas i syfte tillika att vinna upplysning om värdet av årets inventarieanskaffning.

I fråga om avdragsrätten för värdeminskning å byggnader har jagredan nämnt, hurusom det synts angeläget att bereda detta avdrag en särställning jämväl i formuläret, avsedd att framhäva dess villkorliga karaktär. 1 sammanhang härmed har av deklaranten i kontrollsyfte påkallats en upplysning, å vilket värde han påyrkar, att avdraget beräknas.

Önskligt vore väl, att även för den, som driver derå affärer, utrymme kunde beredas att i själva blanketten fullgöra sin uppgiftsplikt beträffande hans samtliga affärer. Härav skulle emellertid föranledas alltför stor vidlyftighet och saken har därför synts mig böra ordnas så, att lian lämnar inkomstberäkningen för eu av affärerna i blanketten, där jämväl upptages resultatet av inkomstberäkningen för de övriga, medan för denna senare beräkning redogöres i särskild bilaga. Deklarationsblanketten måste givetvis anpassas efter de förhållanden, som utgöra regel; för undantagsfallen få göras särskilda anordningar. Redan nu praktiseras för större företag till synnerligt gagn för taxeringsarbetet anordningen att i särskild bilaga redogöra för inkomstberäkningen, jämväl där utrymmeshänsyn icke tvingar därtill, och det ifrågasatta förfarandet är således icke någon fullständig nyhet.

Jas; har redan erinrat om den olika inkomstberäkning, som i vissa avseenden påkallas för taxeringen av rörelse eller yrke allteftersom taxeringen sker för beskattning enligt skatteförordningen eller enligt bevillningsförordningen. För närvarande är det anförtrott den skattskyldige själv att justera inkomstberäkningen, så att den blir användbar för bevillningstaxeringen. Detta sker i den sammanställning, som han har att för nämnda taxering vederbörligen utfylla. Nu berörda anordning har emellertid visat sig icke fungera till belåtenhet och har förty i stor utsträckning påyrkats dess ersättande med en anordning, som gör en dylik justering obehövlig och i stället låter den bevillningspliktiga inkomsten, såvitt möjligt är, omedelbart komma till synes såsom resultat av eu utav den skattskyldige utförd tilläggsberäkning, vilken omedelbart anknyter sig till beräkningen av den behållna avkastningen för inkomst- och förmögenhetsskattetaxeringens vidkommande. Det har också synts mig, som skulle en sådan anordning äga ett bestämt företräde framför den nu rådande, helst om densamma kompletteras med en, efter vad erfarenheten ådagalagt, välbehövlig anvisvisning att såsom driftkostnad icke utföra annan ränta än ränta å lånt

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (i\r 2321) 8

66 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

rörelsekapital. En dylik anvisning har tidigare funnits, men har utelämnats i gällande formulär, änskönt även där av behov påkallad.

Såsom en betänklig brist i gällande formulär har framhållits otillräckligheten i anvisningarna rörande uppgift om inkomst, vilken åtnjutits i bolag, som ej är aktiebolag. För kommanditbolagens del är härutinnan så till vida bättre sörjt än lör övriga hithörande bolag, nämligen de enkla bolagen, handelsbolagen och rederibolagen, som uppgiftsskyldighet åligger kommanditbolagen själva angående såväl den samfällda inkomsten och förmögenheten, som ock resp. kommanditdelägares andel i inkomsten och värdet av hans andel i förmögenheten. Men för delägaren själv finnes annan anvisning icke lämnad än att han skall under rubriken: inkomst av rörelse eller yrke upptaga inkomst från bolaget av ifrågavarande slag. Denna anvisning har med rätta befunnits alltför snäv, då ju här kan komma ifråga även annan inkomst från bolaget, exempelvis av fast egendom. Vad man framför allt behöver veta för en riktig taxering i denna del är beloppet av bolagets hela inkomst och förmögenhet, vad inkomsten angår såväl den bevillningspliktiga som den inkomstskattepliktiga, ävensom bolagsmannens andel i bolaget. Och för att nå detta mål och tillika erhålla ett lätt kontrollerbart uppgiftsrnaterial synes man med fog kunna jämväl för andra av de nu avsedda bolagen än kommanditbolagen påkalla medverkan av såväl bolagen själva som delägarna. Att sålunda utsträcka den uppgiftsskyldighet i deklaivationens form, som nu åligger kommanditbolagen, till de Övriga bolagen, bör enligt min mening icke väcka någon särskild betänklighet, då ju vägen redan är beträdd och därtill kommer, att antalet delägare i de bolag, som jag nu åsyftar, i regel lärer icke så litet understiga den numerär, som i kommanditbolagens uppgifter får redovisas.

Beträffande de s. k. allmänna avdragen föreligga en mängd uttalanden, huruledes innebörden av några bland dessa avdrag missuppfattats i en, jag är frestad säga, otrolig grad. Sålunda hava exempelvis såsom periodiska utbetalningar upptagits utgifter av så tillfällig art som begravningskostnad ävensom i stor utsträckning kapitalavbetalningar av skuld. Ej heller har i fråga om undantagsförmåner åtskillnad gjorts, om de utgått ur gårdens avkastning eller icke. Med hänsyn härtill har påyrkats, att i blanketten måtte införas ett påpekande av de utgifter, som här i huvudsak avsetts, och de förutsättningar, varav lagstiftningen i vissa fall gjort avdragsrätten beroende. I sistnämnda hänseende har jag ansett mig jämväl böra tillmötesgå en önskan om skärpta villkor för rätten att tillgodonjuta avdrag för totalförlust å en viss inkomstkälla. Ej utan fog har näm-

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

ligen framhållits, att det dock bör fordras mera än blott och bart en uppgift om den verksamhetsgren, som drabbats av förlusten, detta så mycket hellre, som ej så sällan händer, att en förlust enligt bokslut vid riktig inkomstberäkning bortfaller eller bytes i vinst.

Endast där skattskyldighet grundas enbart på förmögenhet eller där inkomst jämte beräknad förmögenhetsdel icke uppgår till 800 kronor finnes beträffande förmögenhet eu gräns för skattskyldigheten nedåt, ity att minsta taxeringsbara belopp är 100 kronor, motsvarande 6,000 kronors förmögenhet. Eljes är — frånsett i detta sammanhang avdragen enligt 19 § skatteförordningen vid skattepliktens bestämmande — skattskyldigheten för förmögenhet obegränsad. Den, som exempelvis deklarerat en sammanräknad inkomst av 8,690 kronor och har ett sparkapital av 600 kronor, blir således skattskyldig för ett taxerat belopp av 3,700 kronor i stället för 3,600 kronor, eu omständighet, som även därutinnan äger betydelse, att skatteprocenten blir 2 % i stället för 1,8 %. Nu är emellertid ingen skyldig deklarera förmögenhet, som understiger 6,000 kronor, vadan skattskyldighet och deklarationsplikt här icke täcka varandra. Så snart emellertid en deklaration gör sannolikt, att den uppgiftsskyldige ägt förmögenhet vid nästföregående års slut, är han underkastad eventualiteten av beskattning för en tillkommen förmögenhetsdel, som han vid deklarationen haft rätt att lämna ur räkningen. Knappast någon av de nya bestämmelserna har blivit så allmänt överklagad som denna och med stor samstämmighet har påyrkats, att, för den händelse skattskyldigheten för förmögenhet understigande 6,000 kronor anses icke kunna eftergivas, åtgärd i varje fall vidtages i syfte att bringa skatteplikt och deklarationsplikt i överensstämmelse med varandra.

Att i nu förevarande avseende något bör göras, synes mig ställt utom tvivel. Så påfrestande som taxeringsarbetet numera är, får det icke ytterligare försvåras och invecklas med bestämmelser sådana som den ifrågavarande. Då det emellertid nu icke kan ifrågasättas att eftergiva skattskyldigheten, har man enligt min mening att välja mellan två möjliga alternativ, nämligen att beträffande en var, som överhuvudtaget har deklarationsplikt för inkomst, antingen förklara, att hans förmögenhet, huru ringa den än må vara, skall deklareras, eller ock stadga, att deklarationen skall omfatta jämväl förmögenhet av lägre belopp än nu är bestämt. Ju längre man går i sådan riktning, dess mindre blir självfallet möjligheten att taxeringsresultatet icke skall påverkas av en befintlig förmögenhet. Beslöte man sig exempelvis för en så låg förmögen hetssiffra som 600 kronor och således finge att räkna med en förmögenhetsdel av lägst 10 kronor, hade man

68 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

väl så fullständigt, som praktiskt sett kan antagas vara av nöden, borteliminerat möjligheten av att skattskyldighet och deklarationsplikt icke skola sammanfalla. Enär emellertid varje gränssättning i nu avsett fall lider av godtycklighet, har det synts mig mest rationellt att gå den andra vägen och således låta förmögenhetens storlek i avseende, varom nu är fråga, bliva utan betydelse. Härav rubbas naturligtvis icke de i taxeringsförordningens 2 § givna reglerna för vem deklarationsplikt över huvud åligger. Det nya är endast att, när deklarationsplikt föreligger enligt någon av de fastslagna grunderna, även förmögenhet understigande 6,000 kronor skall uppgivas.

I avseende å uppgiftsförfarandet rörande förmögenhet har vidare såsom en lämplig anordning förordats, att den skaftskyldige själv utför det belopp, vartill sextiondedelen av förmögenheten uppgår; och har även denna erinran synts mig förtjäna avseende.

I närmaste anslutning till de synpunkter, som jag nu utvecklat, har jag låtit tillkallade sakkunnige inom finansdepartementet, kamreraren hos överståthållarämbetet för uppbördsärenden Erik von Wolcker och landskamreraren Otto Wilhelm Landén, uppgöra förslag till nya deklarationsformulär ävensom förslag till ändrad lydelse av de bestämmelser i taxeringsförordningen, som i sammanhang härmed påkallat ändring. De föreslagna nya deklarationsformulären äro till antalet fyra, ur användningssynpunkt så ordnade, att det första, s. k. stora formuläret nr 1 A, är avsett för skattskyldig, som nästföregående år såväl ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk, som ock drivit annan näring än jordbruk med rätt dock för alla skattskyldige att betjäna sig av blankett i enlighet med detta formulär. Av de övriga deklarationsformulären, som ett vart i sin män utgör ett extrakt av det stora formuläret, är ett avsett för jordbrukare, ett för affärs- och yrkesidkare och ett för husägare, räntetagare, löntagare och arbetare.

Genom anordningen att i den utsträckning, som sålunda synts möjligt utan att tillskapa alltför många formulärtyper, reglera deklarationsformulärens användningsområde med hänsyn till de grupper, vari inkomsttagarna i stort sett låta sig ur taxeringssynpunkter uppdelas, har jag sökt att tillmötesgå en, vad jag måste finna, berättigad önskan, att för varje större grupp skattskyldiga mätte finnas att tillgå en blankett, som icke i alltför stor utsträckning upptager anvisningar, som för hans förhållanden äro utan intresse. Enär det icke ansetts tillrådligt, att i något av formulären saknas anvisningar för deklaration av fastighetsinkomst, har självfallet en viss eljest obehövlig vidlyftighet icke kunnat undvikas, men jag håller före, att denna

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

omständighet väger förhållandevis lätt i jämförelse med de påtagliga fördelar, som bjudas allmänheten genom undanrödjande av anledningar till villrådighet och genom anordningar i övrigt, som haft till syfte att göra blanketterna mera ägnade att i tillräcklig grad vägleda.

O O o o

Att i vidare mån än som nu skett motivera nyheterna i de föreslagna nya deklarationsformulären synes icke erforderligt, då ju betydelsen även av detaljer, som jag icke särskilt berört, lärer med tillräcklig tydlighet framgå av det sammanhang, vari de förekomma. Icke heller synes av nöden att utförligare än som skett beröra de författningsändringar, som vidtagits i samband med omarbetningen av formulären. Där dessa ändringar icke äro rena följ dåtgärder, har deras innebörd redan av mig utvecklats. Jag vill emellertid med anledning av den väsentligt förändrade form, vari 3 § i taxeringsförordningen framträder i förslaget, framhålla, hurusom den omständigheten att denna paragraf i sin nuvarande lydelse lämnar en fullständig redogörelse för deklarations författningsenliga innehåll betingas därav, att deklarationsformulären vid framläggandet av de nya skattelagarna icke voro avsedda att utgöra en del av själva taxeringsförordningen. Den nådiga proposition, med vilken de underställdes Riksdagen, byggde nämligen på den förutsättningen, att utfärdandet jämväl av deklarationsformulären borde, sedan Riksdagen lämnats tillfälle att yttra sig över förslagen, ske i administrativ väg, en förutsättning som emellertid icke godkändes av Riksdagen. Enär deklarationsformulären i sin nuvarande lydelse utgöra delar av själva författningen, är givetvis av nöden allenast att för innehållet av deklarationen hänvisas till dessa formulär. Tilläggas må i detta

“o

sammanhang, att den omständigheten att de nuvarande deklarationsformulären icke för Kungl. Maj:ts dei blevo föremål för den beredning i detalj, som ursprungligen var för dem avsedd, synts mig vara ett ytterligare skäl att icke låta anstå med en omarbetning, för vilken dessutom så starka sakskäl blivit anförda.

I samband med den ändring, som påkallats av anordningen att låta nuvarande formulär nr 2 såsom självständigt formulär bortfalla, har lydelsen av 4 § i taxeringsförordningen även i övrigt jämkats i syfte att tydligare än hittills framhålla, att förutsättningarna för paragrafens tilllämplighet hänföra sig till fastigheten och icke till jordbrukarens person.

Borttagandet av nuvarande formulär nr 2 påkallar ock, att nuvarande formulär nr 3 betecknas såsom nr 2.

Föredragande departementschefen uppläste härefter

dels följande förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, 11,12 ochl4§§iförordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering:

70 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

^Förslag till ioroitiirirg <ni fr. foa tf IjciIm* s.y 3, 4, 6. 7, 11, 12 och 14 §§

förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

3 §•

Deklaration skall avgivas enligt härvid fogade formulär (formuläret nr 1 A, 1 B, 1 C eller 1 D) samt upptaga inkomsten nästföregående år eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som tilländagå^ närmast före den 1 mars det löpande året. Härjämte skall deklarationen för enskild uppgiftspliktig, föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet ävensom för stiftelser och utländska bo ag angiva jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller i ovan omförmälda fall räkenskapsår.

För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag skall särskilt uppgivas bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek nästföregående år, ävensom vad bolagets deklarerade inkomst utgör i procent av kapitalet.

Deklaration, som avgives för utländsk försäkringsanstalt, skall, vad angår försäkringsrörelsen, upptaga antalet försäkringar och premiebeloppet för nästföregående år inom riket ävensom beloppet av under samma tid utbetalade åt erförsäkringspremier.

4 §•

För jordbruksfastighet inom riket, som, vare sig den består av ett eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, nästföregående år brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde ej överstigit 25,000 kronor, äge jordbrukare att i stället för uppgifter om naturaförmåners värde i penningar, enligt formulärets anvisningar lämna upplysningar oni egendomens areal, avkastning m. in.

6 §■

Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, skall fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning, vinst- och förlustkonto samt, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse för den tid, deklarationen omfattar. Bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av verkets eller bolagets revisionsberättelse för samma tid bör ock till ledning för taxeringen, så fort ske kan, avlämnas.

71 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

7 5-

Ägare — — — — — — — enligt härvid fogat formulär

(formulär n:r 2) angående erlagd köpeskilling —--— uthyrning.

Likaledes vare — — — — — — — blankett enligt formulär n:r 2 om erlagd köpeskilling------- — meddelanden.

11 §•

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter meddelas:

2:o) varje år:

f) av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag:

uppgift enligt vederbörligt deklarationsformulär angående bolagets eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den en var delägare i bolaget eller rederiet tillkommande andelen av bolagets eller rederiets vinst och om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet; börande vid uppgiften fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto för den tid, uppgiften avser;

g) av styrelse------ uppgifter avser. °

12 §.

Blanketter —■---andra uppgifter, som i 3, 4 och 7 §§ samt

11 § 2:o) f) omförmälas — -— — — —- — kommunalnämnd.

14 §.

Deklaration — — — — —- före den 1 mars.

Möter — — — — — — före den 1 maj.

Uppgift, som enligt 11 § skall avgivas utan anmaning, skall likaledes vara avlämnad före den 1 mai*s; dock må vanligt handelsbolag och kommanditbolag under villkor och i den ordning ovan stadgas åtnjuta anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt 11 § 2:o) f) skall avgivas.

Deklaration — — —--— — därförinnan går till ända,

dels fem särskilda, med nr 1 A, nr 1 B, nr 1 C och nr 1 D samt nr 2 betecknade, vid detta protokoll fogade formulär, samt hemställde tillika,

72 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

att Kungl. Maj:t måtte anbefalla kammarrätten att skyndsamt inkomma med utlåtande över berörda förslag till författning och formulär och att för sådant ändamål utdrag av detta protokoll finge expedieras till kammarrätten.

Denna departementschefens hemställan, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Gunnar Schumacher.

Kung!. Maj ds nåd. proposition Nr 232.

73 Deklarationsblankett I A. (Stora formuläret.)

Detta formulär skall användas av den, som nästföregående år såväl ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk som ock drivit annan näring än jordbruk, envar annan skattskyldig obetaget att använda detsamma.

Deklaration skall angiva:

1) för alla uppgiftspliktiga inkomsten nästföregående år eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom,

2) vad angår enskild nppgiftspliktig, föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller i ovan omförmälda fall räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

а) verk eller bolag, som är försett med Kungi. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll;

б) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.

Enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, skall till ledning vid delägarnes taxering lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt vederbörligt deldarationsformulär om bolagets och rederiets fasta egendom och inkomst ävensom om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration angående denna.

Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt barns förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomstoeh förmögenhetsskatt.

Deklaration ävensom uppgift från enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, skall avgivas före den 1 mars. Endast den, som enligt lag är pliktig föra liandelsböcker eller är delägare i handelsbolag eller kommanditbolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till april månads utgång. Härför fordras emellertid, att anmälan att hinder mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför påföljd av böter.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Verk, bolag och rederi skall bifoga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste räkenskapsåret. Aktiebolag skall därjämte bifoga förvaltningsberättelse.

"5 | stad (köping, municipalsamliällo)...........................................

* | församling .................................................................................

& I kvarteret ................................................

fil CO

| J? linset n:r ........ med adressn:r.............................................

| .............. roten.

Deklaration om inkomst ock förmögenhet för

län

socken (by, gård. 1 hemman.

(fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrke)*)

-........- taxering år 19......

Uppgift angående fast egendom.®*)

Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftsskyldig ägt eller brukat endast en del av nästföregående år, och skall därvid tillika lämnas upplysning, hvaråt) framgår, huru länge under året fastigheten varit i hatis ägo eller av honom brukats. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde, som densamma kan anses hava ägt nästföregående ar.

Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställshavare, innehavare av avsöndring m. fl.), av skyldig här t^ptagaJlen^egenAor)uhwn^HAmdxi^mnehai\Arrender(n^iågmi^Jcronoegendom, skall han särskilt anmärka detta förhållande, ^jjdcomst^wJmnwcmxnde^emMnhujstaxeras i förhållande till taxeringsvärde^. ***) |

Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet______

Do) jordbruksfastighet (namn, nummer, mantal eller annan beteckning) Taxeringsvärde

ägt och brukat ............. i.......... socken kr.

................... i................................. » »

ägt, men ej brukat ......... i............... » »

...................................................... i......................... » »

brukat, men ej ägt ............................. i........... » »

2:o) annan fastighet: (n:r i kvarter, rote, adressnummer, stad, församling)

lägenheten.............................................................. i............ socken »

å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde: ............................................................................. i............. socken »

3:o) frälseränta av

............................................................................. i.................. » »

*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta.

I uppgift, som till ledning för delägarnes taxering avgives av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, överstrykas orden: Deklaration för etc. och införas i stället orden: t Uppgift från (bolagets, rederiets namn) till ledning för (med° ifyllande därefter av vederbörande delägares titel samt fullständiga för- och tillnamn).

**) Ifar någon att lämna uppgift angående flera fastigheter än antalet rader för varje särskilt fall utvisar, äger han överstrylca de uppgiftsanvisningar, för vilka han saknar användning. Förslår ej med iakttagande härav det anvisade utrymmet, lämnas uppgiften i särskild bilaga.

***) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid deum a.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 9

74 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Inkomst.

Kronor.

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

Undertecknad har under nästföregående år (räkenskapsår från och med den ---------------------------till och med den................................_) åtnjutit följande inkomst: *)

A. Inkomst av fast egendom.

O OS. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning”!

I. inkomst i naturaförmåner:

För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, må jordbrukare å blankettens näst sista sida, i stället för uppgifterna under A I), lämna upplysningar i de hänseenden, som där upptagas.

a) förmån, av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare_________rum med kök,

jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:

av mig uppskattad till..........................

Hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus medräknas ej.

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod för hästar och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt bruk), ävensom övriga naturaförmåner (såsom arrende eller annan avgäld), vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för egen räkning m. m.:

av mig uppskattade till..........................

c) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter, vilka använts i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (såsom spannmål, produkter från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle, foder till hästar, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt bruk m. m.), ävensom vilt och fisk från egendomen:

av mig uppskattat till...........................

d) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar, som använts till nybyggnad, därunder inbegripen till- och ombyggnad, tillverkning av möbler eller husgeråd för eget behov eller grundförbättring:

av mig uppskattadt till...........................

Anses den liär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger det taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse.

II. inkomst i penningav:

a) arrende, hyra.................................

b) inkomst av jordbruk med dess binäringar:

genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets och dess binäringars, ladugårdens och trädgårdens produkter samt alster av hemslöjd ävensom av kreatur, utrangerade redskap och övriga driftsinventarier, vilt och fisk från egendomen m. m.

c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. m.

d) inkomst av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter................

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt..................

samt vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst å fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom realisationsvinst (C IV) eller såsom vinst av yrkesmässig handel med fastigheter (C II): köpeskillingen till så stor del, som kan anses hava belöpt å själva skogen ....

(Har skog, som upplåtits till avverkning eller, på sätt ovan sägs, sålts i samband med fastigheten, varit i säljarens ägo före ingången av år 1900, skola år 1913, i vartdera fallet, upptagas allenast tre fjärdedelar av köpeskillingens belopp.)

e) köpeskilling vid försäljning av vissa egendomens beståndsdelar (såsom sten, torv, grus, lera o. d.) ävensom köpeskilling eller avgäld för rätt, som upplåtits åt någon att i visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del därav (såsom sten-, torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt, fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga ledningar över egendomen, rätt att begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.) . .

f) frälseränta och annan avgäld......................... .

Överföres ................j

_ *) Inkomst, som uppgiftspliktig förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, uppgives under D. Under A, B och C uppgives att annan inkomst av fast egendom, kapital och arbete.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

75 Överförd bruttoinkomst

Jag yrkar avdrag för nästföregående års driftkostnader:

Jordbrukare, som i stället för uppgifter enligt A I) lämnar upplysning om vissa faktiska förhållanden till ledning för inkomstberäkningen, är ej skyldig, men äger rätt att lämna uppgift om driftkostnader.

a) avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts för egendomens brukande och skötsel (såsom förvaltare, rättare, statfolk, drängar, skogvaktare, lejt folk, vice vård, gårdskarl, portvakt o. s. v.).............

Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt ur avkastningen eller eljest från gården såsom stat i naturaprodukter eller hyresfri bostad till gårdens folk, får ej avdragas. Ej heller får här avdragas avlöning till hemmavarande barn, som avses i nästföljande punkt.

1)) för ......... hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egendomens brukande och skötsel och ej särskilt taxeras...............

För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas uppgift, varav framgår, huru stor del av året barnet biträtt. Detta avdrag får ej ske, för så vitt icke förmånen av hyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit till sitt värde för varje barn, därom här är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under AI) härovan. Avdraget får för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn.

c) utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d. ävensom av levande och

döda inventarier................................

Kostnad för sådan inventarieanskaffning, som är att anse såsom nyuppsättning, är ej att hänföra till driftkostnad och får således ej avdragas.

d) utgifterna för reparation av byggnader .....................

e) avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och driftsinventarier, utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och kreatursbesättning samt Övriga omkostnader (såsom underhåll af inventarier, belysning i driftsbyggnader, utbetalda frakter, skogsaccis m. m.) ävensom de avgifter för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. in., som jag för mig tillhörig annan fastighet än jordbruksfastighet måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas.................................

Upplysning skall lämnas angående huvudsakliga beskaffenheten av *övriga omkostnaden.

Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning), hyresvärdet av egna driftsbyggnader, ränta å eget i egendomen eller jordbruket nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad, därunder inbegripen om- och tillbyggnad, eller för grundförbättringar, ej heller få direkt ur avkastningen bestridda driftsutgifter avdragas såsom driftkostnad. Avdrag för ränta å lånt kapital ävensom för värdeminskning å byggnader och för vissa utskylder yöres från sammanräknad inkomst (sid. 6).

gumma avdrag

Rest

III. inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus ecclesise............................

IV. behållen inkomst av fast egendom i utlandet

Obs.

Inkomst under III och IV taxeras jämväl till bevillning, den förra såsom inkomst av kapital och den senare såsom inkomst av arbete.

Summa inkomst av fast egendom *)

I fatt, där jordbrukare begagnat sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna upplysningar om vissa faktiska förhållanden rörande egendomen, skall genom taxeringsnämnden här utföras och därefter överföras den av nämnden beräknade inkomsten . .

*) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, ut föres omedelbart härunder i y tf erkolumnen och överföres därefter den andel, som belöper på deklaranten.

Kronor.

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

76 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Överförd inkomst av fast egendom

B. Inkomst av kapital.

Obs. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning.

Kronor.

I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos hank, annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........

II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....

TIT, utdelning å aktier i utländska bolag.......................

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år . .

Obs.

Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas, huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst under I och III.........................._................................... kr.............

Summa inkomst av kapital

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).

Obs.

All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning, inkomst under C II med iakttagande av formulärets särskilda anvisningar rörande inkomstberäkningen.

I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter ! avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen och uppdraget:

i egenskap av.

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

Bäcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.

b) inkomst av tillfällig arbetsanställning.....................

c) pension, livränta, undantagsförmån.......................

d) periodiskt understöd..............................

Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.

Inkomst under C I

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

II. inkomst av rörelse, yrke eller eljest annau näring än jordbruk (bedriven inom en eller flera kommuner)

av följande särskilda (inom en eller flera kommuner bedrivna) slag av rörelse, yrke eller eljest annan näring än jordbruk.

I stad 1

.................................... 1 II. ...........................*........ | socken f ........................ ^än

De anvisningar rörande inkomstberäkningen under C 11, som härefteråt lämnas, avse en affär etter flera affärer med gemensam räkenskapsföring. Driver någon flera affärer med skild räkenskapsf öring eller utan att räkenskaper föras, får han i blanketten utföra inkomstberäkningen för en av dem och är skyldig att i särskild bilaga, med iakttagande av samma anvisningar, utföra inkomstberäkningen för de övriga affärerna. »Härefter återstående inkomst» utföres särskilt för en var av dessa affärer å anvisad plats i blanketten.

Överföres inkomst under A, B och C I

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

77 Överförd inkomst under A, B och C I

I mitt hushåll eller eljest för egen eller min familjs räkning har jag tillgodogjort mig förnödenheter och varor ur affären till ett saluvärde av . ................

Bruttoinkomst i övrigt utan avskrivningar.....

Bruttoinkomst under € II

Avdrag yrkas för nästföregående års driftkostnader för affären: ränta å lånt rörelsekapital...............................

värdeminskning å driftsinventarier.......................... .

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde vid nästföregående års början............kr.

och vid dess slut ____________ kr.

avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å gruva, rätt till

stenbrott, ensamrätt (t. ex. patent) o. d..........................

Avse gjorda avskrivning ar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar, redogöres härför å sid. 8 eller i särskild bilaga.

driftkostnader i övrigt.................................

Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete, ränta å eget i verksamheten nedlagt kapital eller hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus, ej heller utgifter för fast egendoms förbättring, tillökning av inventarier eller kapitalavbetalning av skuld, eller värdeminskning å driftsbyggnader. Om avdrag för vissa utskylder ävensom för värdeminskning å byggnader: se under avdrag från sammanräknad inkomst (sid. 6).

Har i bokslut för verksamhet med ordnad bokföring räkensliapspost, för vilken avdrag ej är medgivet, belastat verksamheten, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas bokförd vinst.

Summa avdrag

Härefter återstående inkomst under C II

Tillkommer inkomst av.............................. enligt bilaga beräknad till

(rörelsens namn)

Obs.

Ang. beskattningsort i fråga om bevillning staxeringen av rörelse, yrke eller annan dithörande verksamhet: se 13 § bevillning sförordningen och 3 § i anvisningarna till nämnda förordning.

Driver någon flera affärer, får han i förenämnda bilaga redovisa resultaten av varje särskild affär, såvitt bevillning staxering en angår.

Taxeringsvärdet för mig tillhöriga driftsbyggnader i

........................ utgjorde nästföregående år kr......................

(rörelsens namn)

5 % härå utgör....................kr______________________

Har byggnad endast till en del använts i verksamheten, upptages av taxeringsvärdet vad som kan anses belöpa å denna del.

I ........................ har jag använt produkter och bestånds-

(rörelsens namn)

delar från egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde

på rot, råämnesvärde) av..................» _____________________

Summa kr......................

Efter avdrag för detta belopp från »återstående inkomst

under CII» har min bevillningspliktiga inkomst av..................

(rörelsens namn)

utgjort..........................kr......................

Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras:

i .............................................-......................... kr......................

Enligt bilagan tillkommer bevillningspliktig inkomst av ........................ med

kr................ och av ________________________ med kr. ................

Om jämväl sålunda tillkommen inkomst skall fördelas till bevillningstaxering mellan flera kommuner, får fördelningen göras å sid. 8 eller, vid bristande utrymme, i bilagan.

Överföres inkomst under A, H, 0 I och € II

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 115 käft. (Nr 232.) 10

Kronor.

Inkomsten har icke överstigit Kronor

78 Kungl. Maj:ts nåd. 'proposition Nr 232.

Överförd inkomst under A, B, C I och C II

III. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a) eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II)

IV. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget

inkomstslag.................................

Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio är och lös egendom under mindre än fem år. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.

D. Inkomst, som förvärvats i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej är aktiebolag.

Under nästföregående år har jag varit delägare för ............ del...... i ....................

.............................., för ......... lotter i ........................................................

Hela inkomsten utgjorde:

av fast egendom här i riket...................kr.............

av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska

bankbolag..........................» ............

i övrigt................ ■» ............

Summa kr.............

därav på min andel belöper...........................

Har uppgiftspliktig varit delägare i bolag eller rederi under endast en del av nästföregående år, beräknas lians andel av inkomsten i förhållande därefter.

Obs.

Bolagets (rederiets) hela bevillning spliktiga inkomst utgjorde Härav belöper på min andel...............

kr.

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag. *)

Obs.

Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att ränta å gäld får avdragas från ränteinkomst.

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år bestridda utgifter och lidna förluster:

a) för utskyld er med undantag av kronoutskylder................

b) för ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital . .

Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

c) för undantagsförmåner till_____________________________________________________________________________

Undantagsförmåner, som utgått i natura från gården, få icke avdragas.

d) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld

utgivet till _____________________________________________________________________________________________________

För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum.

För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, om här anvisat utrymme ej förslår, å sid. 8 uppgives, till förmän för vem utbetalningen skett.

e) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra till kapitalförlust

Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å blankettens sista sida eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.

f) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus

livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......

Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.

Överföras allmänna avdrag och sammanräknad inkomst

Kronor.

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

*) Svensk medborgare, som iclce är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall här erlägges eller till verksamhet, som här utövats.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232. 79

Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Yissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

hör ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år

understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av de» skattskyldige, utan bestämmes av taxeringsnämnden.)

Särskild uppgift för nästföregående år beträffande jordbruksfastighet, för vilken fullständig deklaration icke avgivits under A bär ovan.

I. Arealen utgjorde i hektar: åker ............, äng .........skogs- och betesmark .............

II. Till min familj hörande personer, som helt och hållet eller delvis voro för sin utkomst beroende av egendomens avkastning, utgjorde, mig oberäknad, ............ personer.

III. Min bostad bestod av ._.......... rum med kök. Bostadshusens brandförsäkringsvärde utgjorde ............ kr.

IV. För egendomens skötsel anställd personal utgjorde ......... personer med kontant lön av sammanlagt .........kr..

för ...... legodagsverken betalade jag härjämte ............ kr.

Y. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ............ st. hästar (därav_________unghästar och.........föl), .........kor,

—..... andra nötkreatur, ......... får, ......... getter, ......... svin, _________ höns och annat fjäderfä.

Yl. Utsäde och skörd i ungefärliga tal, därvid kvantiteten angives i vikt eller hektoliter eller i annat mått, som för orten är brukligt, såsom antal skylar säd o. s. v.

vete: utsäde ........., skörd ---------; råg: utsäde ........., skörd _________; korn: utsäde _________, skörd ........_; havre:

utsäde ---------, skörd ---------; blandsäd: utsäde _________, skörd _________; hö: utsäde ........., skörd .......ärter,

bönor och vicker: utsäde ........., skörd .........; potatis: utsäde ........., skörd _________; sockerbetor och andra rotfrukter: utsäde ........., skörd ..........

*) I uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, tillägges omedelbart härunder: t därav å

.................................... belöper kr.............>

(delägarens namn)

° ö'1*'' ej användbar i uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller rederi som ej är aktiebolag, utom vad

angar beloppet av delägarens andel i förmögenheten., vilket lämpligen utföres å den rad, som eljest är anvisad för utförande av sextionde-

delen. 1 stället för orden *l/iso-dcl härav* ifyllos i *värdet av ................................... andel i förmögenheten.>

(delägarens namn)

80 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Särskild uppgift ay aktiebolag och solidariskt b a likt) olag.

Bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek utgjorde nästföregående år............kr.

och utgör alltså bolagets bär ovan deklarerade inkomst ......... procent av kapitalet.

Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, vilka skola upptagas till det belopp, som angivits i ingående balansräkningen för nästföregående år, där de ej samma år undergått förändring. Se SO § skatteförordningen.

Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än här ovan uppgivits samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

......................................................... den .................................... 19.........

Namn *):____________________

Titel eller yrke: Postadress:.......

Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):

Ang. värdeminskning å byggnader och minskning i skogs ingångsvärde samt för fullständigande i övrigt av deklarationen (obs. föreskrifterna under C IT).

Taxeringsnämndens beslut.

(Ifylles icke å uppgift, som till ledning för delägarnas taxering lämnats av bolag eller rederi.)

Taxeringsnämnden har

i enlighet med med frångående av**)

deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: ***)

Obs. vid bevillning staxering en anvisningarna och uppgifterna inom ram,.

till bevillning av kapital ....................kr............................

av tjänst.....................» ...........................

av röi’else, yrke eller eljest...........» ...........................

» inkomst- och förmögenhetsskatt

*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.

**) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avikelse skälen därtill.

***) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt för ett möjligt >underskott> av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes överskjutande skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. T.o) bevillning sförordningen.

Kungl. Maj:ts nåd. ‘proposition Nr 232.

81 Deklarationsblankett IB. (Formulär för jordbrukare.)

Detta formulär får användas endast av den, som nästföregående år ägt eller brukat jordbruksfastighet här i riket och icke drivit annan näring än jordbruk, dock ej av bolag.

Deklaration skall angiva:

2) vad angår enskild uppgiftspliktig, föreningar oeli samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller i ovan omförmälda fall räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rätteligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration angående denna.

Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt barns förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Deklaration skall avgivas före den 1 mars.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande, höte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp, som genom det svildiga förfarandet undandragits.

Deklaration avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga orter till Kungl. Mnj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses skola äga rum.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål bakvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

| | stad (köping, municipal samhälle)

i 1 församling ___________________________..._______

'% | kvarteret ............ .......

ce ^

S f huset n:r ... med adressmr........

J 1 ............... roten.

län

socken by, gård. hemman.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för

{fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrle)*)

________________ taxering år 19--.

Uppgift angående fast egendom. **)

Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftsslcyldig ägt eller brukat endast en del av nästföregående år, och skall därvid tillika lämnas upplysning, varav framgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo eller av honom brukats. Har fastighet nästföregående år icke käft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock härnedan uppgivas med det varde, som densamma kan anses hava ägt nästföregående år. __ ... ....

Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, bostallshavare, innehavare av avsöndring m. fl.), är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar. Arrenderar någon kronoegendom, skall han särskilt anmärka detta förhållande. | Inkomst av kronoarrende bevillning staxeras i förhållande till taxeringsvärdet. ***) j

Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet......

l:o) jordbruksfastighet: (namn, nummer, mantal eller annan beteckning) ägt och trutlaf: ...................................................... i ...............................

ägt men ej brukat:

Taxeringsvärde socken ........................... kr.

brukat, men ej ägt:................................................. i .................................

2:o annan fastighet: (n:r i kvarter, rote, adressnummer, stad, församling)

lägenheten ....................................................-....... i ................................. socken .................

å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:

i ................................. socken ..................

3:o) frälseränta av

*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta.

**) Har någon att lämna uppgift angående flera fastigheter än antalet rader för varje särskilt fall utvisar, äger han överstryka de uppgift sant: isning av, för vilka han saknar användning. Hörslär ej med iakttagande härav det anvisade utrymmet, lämnas särskild bilaga. '***) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxeringen och uppmärksammas vid denna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 11

82 Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 232.

Inkomst.

I Inkomsten har Kronor. 1 icke överstigit Kronor.

Undertecknad bär under nästföregående år (räkenskapsår från ocli med den .................... till och med den ................................_) åtnjutit följande inkomst:

A. Inkomst av fast egendom.

Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning"]

I. inkomst i naturaförmåner:

För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera hemman, liemmansdelar eller lägenheter, brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, må jordbrukare, i stället för uppgifterna under A 1), å sid. 6 lämna upplysningar i de hänseenden, som där upptagas.

a) förmån av hyresfri bostad för mig och min famiij med tjänare.........rum med kök,

jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:

av mig uppskattad till..........................................

Hyresvärdet av driftsbyggnad, som använts i det egna jordbruket, medräknas ej.

av mig uppskattade till..........................—...........

c) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter vilka använts i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (såsom spannmål, produkter från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle, foder till hästar, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt bruk in. m.), ävensom vilt och fisk från egendomen:

av mig uppskattat till .............•.............-----...........

av mig uppskattat till..........................................-

Anses (len här gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger det taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse.

II. inkomst i penningar:

a) arrende, hyra...........•............................-........

b) inkomst av jordbruk med dess binäringar:

c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. m. ................

d) inkomst av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter................................

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt..................................

samt vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst å fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom realisationsvinst (C III) eller såsom vinst av yrkesmässig handel med fastigheter:

köpeskillingen till så stor del, som kan anses hava belöpt å själva skogen ................ ....

e) köpeskilling vid försäljning av vissa egendomens beståndsdelar (såsom sten, torv, grus,

lera o. d.) ävensom köpeskilling eller avgäld för rätt, som upplåtits åt någon att i visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del därav (såsom sten-, torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt, fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga ledningar över egendomen, rätt att begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.) . . ................

f) frälseränta och annan avgäld..........................................

Överföres ................

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

83 Överförd bruttoinkomst

Jag yrkar avdrag för nästföregående års driftkostnader:

Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt ur avkastningen eller eljest från gården såsom stat i natur aprodukt er eller liyresfri bostad till gårdens folk, får ej avdragas. Ej heller får här avdragas avlöning till hemmavarande barn, som afses i nästföljande punkt.

b) för ......... hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egendomens brukande och skötsel och ej särskilt taxeras..............

För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas uppgift, varav framgår, huru stor del av året barnet biträtt. Detta avdrag får ej sire, försåvitt icke förmånen av liyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit till sitt värde för varje barn, därom liär är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under A 1) härovan. Avdraget får för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn.

c) utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d. ävensom af levande och

döda inventarier................................

Kostnad för sådan inventarieanskaffning, som är att anse såsom nyuppsättning, är ej att hänföra till driftkostnad och får således ej avdragas.

d) utgifterna för reparation av byggnader....................

e) avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och driftsinventarier,

utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och kreatursbesättning samt Övriga omkostnader (såsom underhåll av inventarier, belysning i driftsbyggnader, utbetalda frakter, skogsaccis m. m.) -----------------------------------------......----...............

Upplysning skall Minnas angående huvudsakliga beskaffenheten av -»Övriga omkostnader».

Såsom driftkostnader få ej räknas utslcylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning), hyresvärdet av egna driftsbyggnader, ränta å eget i egendomen eller jordbruket nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad, därunder inbegripen om- och tillbyggnad, eller för grundförbättringar, ej heller få direkt ur avkastningen bestridda driftsutgifter avdragas såsom driftkostnad. Avdrag för ränta å lånt kapital ävensom för värdeminskning å byggnader och för vissa utskylder göres från sammanräknad inkomst (sid. 5).

Summa avdrag

Hest

III. inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus ecclesise.....................................

IT. behållen inkomst av fast egendom i utlandet

Obs.

Inkomst under III och IY taxeras jämväl till bevillning, den förra såsom inkomst av kapital och den senare såsom inkomst av arbete.

Summa inkomst av fast egendom * *)

Kronor.

I fall, där jordbrukare begagnat sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna upplysningar om vissa faktiska förhållanden rörande egendomen, skall genom taxeringsnämnden här utföras och därefter överföras den av nämnden beräknade inkomsten ....

*) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart härunder i ytterkolumnen och överföres därefter den andel, som belöper på deklaranten.

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

84 Kungl. Maj:Is nåd. proposition Nr 232.

Överförd inkomst av fast egendom

B. Inkomst av kapital.

£.r£taaazaziai!

. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning. |

KEgStMSStmi:mB^jgimanrenniCTui«3LTT'XT-r.Tr;»raa.v■

I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........

Kronor.

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....

III. utdelning å aktier i utländska bolag.......................

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år......

Ot)S. Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,

C. Inkomst HY arbete (i penningar och naturaförmåner).

Obs.

I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen och uppdraget:

i egenskap av___________________________________________________________________________________________________

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

Bäcken icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.

b) inkomst av tillfällig arbetsanställning.....................................

c) pension, livränta, undantagsförmån.......................................

d) periodiskt understöd.......................................... ________________

II. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.), ävensom inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)) ................

III. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget inkomstslag ............................................. ---- ................

Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än fem år. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas. _______

Summa inkomst av arbete —— — ________________

All under G nppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning.

Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas, huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst under I och III..______________________________________________________________________ kr.............

Summa inkomst av kapital

Sammanräknad inkomst

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

85 Överförd sammanräknad inkomst

Kronor.

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

Allmänna avdrag. *)

Obs.

Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att ränta å gäld får avdragas från ränteinlcomst.

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år J I bestridda utgifter och lidna förluster:

a) för utskylder med undantag av kronoutskylder................L

b) för ränta å gäld...............................j

Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

c) för undantagsförmåner till.............................................................................. i

Undantagsförmåner, som utgått i natura från gården, få icke avdragas.

d) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande I eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld

utgivet till......................................................................................................

För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller \ uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som \ eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum. j

För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, om här anvisat utrymme ej förslår, å sid. 7 uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.

e) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra j till kapitalförlust..............................

Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet för- \ lusten uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å sid. 7 eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.

f) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus j livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......

Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.

Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 7 hemställes, att vid inkomstberäkningen [ avdrag medgives för nästföregående år liden värdeminskning:

å mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt värde av ............ kr. med......

I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsj värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

| å skog (minskning i skogs ingångsvärde) med......................

Avdragen få ej beviljas, såvida icke deras befogenhet framgår av utredningen.

Summa avdrag

Summa återstående inkomst

Förmögenhet.

Kronor.

k ciilöndGråi1

Min förmögenhet vid utgången av nästföregående ^_„1t___översteg icke kr. ...........

raKensKapsar D»»aBauiMi--

och utgör l/(;o-del härav................................

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

*) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall här erläggas eller till verksamhet, som här utövats.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 12

86 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

För ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år

understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skatiskyldige, utan bestämmes av taxeringsnämnden.)

Särskild uppgift för nästföregående år beträffande jordbruksfastighet, för vilken fullständig deklaration icke avgivits under Å bär ovan.

I. Arealen utgjorde i hektar: åker ____________, äng ............, skogs- och betesmark .............

II. Till min familj hörande personer, som helt och hållet eller delvis voro för sin utkomst beroende av egendomens avkastning, utgjorde, mig oberäknad, ............ personer.

III. Min bostad bestod av ____________ rum med kök. Bostadshusens hrandförsäkringsvärde utgjorde ............ kr.

IV. För egendomens skötsel anställd personal utgjorde _________ personer med kontant lön av sammanlagt --------- kr.

för ...... legodagsverken betalade jag härjämte ............ kr.

V. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ............ st. hästar (därav ......... unghästar och.........föl),.........kor,

......... andra nötkreatur, ......... får, ......... getter, ......... svin, ......... höns och annat fjäderfä.

VI. Utsäde och skörd i ungefärliga tal, därvid kvantiteten angives i vikt eller hektoliter eller i annat mått, som för orten är brukligt, såsom antal skylar säd o. s. v.

vete: utsäde ........., skörd _________; råg: utsäde........., skörd.........; korn: utsäde ........., skörd .........; havre:

utsäde ........., skörd .........; blandsäd: utsäde ........., skörd .........; hö: utsäde ........., skörd .........; ärter,

bönor och vicker: utsäde _________, skörd .........; potatis: utsäde ........., skörd .........; sockerbetor och andra rotfrukter: utsäde ........., skörd ..........

Att jag under nästföregående .år icke åtnjutit annan inkomst än bär ovan uppgivits samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

......................................................... den .................................... 19_________

Hamn *): ...........................................................................-...........

Titel eller yrke: ..................................................................

Postadress:...........................................................................

*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

87 Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):

Ang. värdeminskning åbyggnader och minskning i skogs ingångsvärde samt för - fullständig ande i övrigt av deklarationen.

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden bär me(j frångående6av*) deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: **)

till bevillning av kapital..................kr. __________________________

av tjänst.................. » ___________________________

av rörelse, yrke eller eljest......... » ____________________________

» inkomst- och förmögenhetsskatt............. » ...........................

Obs. vid bevillning staxeringen anvisningarna och' uppgifterna inom ram.

*) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.

**) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt för ett möjligt »underskott> av inkomst för den andra naken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes överskjutande skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. l:o) bevillningsförordning en.

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

89 Deklarationsblankett 1 C. (Formulär för affärs- och yrkesidkare.)

Detta formulär får användas endast av den, som nästföregående år drivit rörelse eller yrke eller eljest annan

näring än jordbruk ocli som icke ägt jordbruksfastighet.

Deklaration skall angiva:

1) för alla nppgiftspliktiga inkomsten nästföregående år eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom,

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) verk eller bolag, som är försett mod Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll;

b) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.

Enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, skall till ledning vid delägarnes taxering lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt vederbörligt deklarationsformulär om bolagets och rederiets fasta egendom och inkomst ävensom om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.

TJppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt barns förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Deklaration ävensom uppgift från enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, skall avgivas före den 1 mars. Endast den, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker eller är delägare i handelsbolag eller kommanditbolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till april månads utgång. Härför fordras emellertid, att anmälan att hinder mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför påföljd av böter.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den. uppgiftpliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till övcrståthållarcämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses skola äga rum.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

■ -i

"•T*

' ce

rZ £

in- <*>

stad (köping, municipalsamliälle)

församling......................................

kvarteret .......................................

huset n:r...... med adressn:r .....

............... roten.

län

socken jby, gård, (hemman.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för........................................................................

(,fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrke)*)

...........................................-...........-- taxering år 19-

Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

,.. Uppgiften skall upptaga, även sådan fast egendom, som uppgiftsskyldig ägt endast en del av nästföregående år, och skall aarvul tillika lamnas upplysning, varav jjramgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo. Hav fastighet nästföregående.. ar icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde, som densamma kan anses hava agt nästföregående ar.

Sådan innehavare civ annan fastighet än jordbruksfastighet, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, innehavare av avsöndring), av skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar.

Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet......

annan fastighet (n:r i kvarter, rote,-adressnummer, stad, församling) Taxeringsvärde

............ ...................... .................................. kr.

lägenheten.............................................................. i ................................. socken

*) Svensk, medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka I uppgift., som till ledning för delägarnes taxering avgives av enkelt bolag, handelsbolag.

V? s.om ef.ärt aktiebolag, över strykas orden: Deklaration för etc. och införas i stället orden: »Uppgift från

till ledning för (med ifyllande därefter av vederbörande delägares titel samt fullständiga för- och tillnamn)

Kommanditbolag och

(bolagets, rederiets namn

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (Nr 232.) 13

90 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Kronor.

Inkomst.

Undertecknad tiar under nästföregående år (räkenskapsår från ock med den .....................till ock med den.................................) åtnjutit följande inkomst:*)

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

A. Inkomst av fast egendom.

Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning. **) j

I. inkomst i naturaförmåner:

a) förmån av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare.........rum med kök,

jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:

av mig uppskattad till...........................................

Hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus medräknas ej.

av mig uppskattade till...........................................

Anses den kär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger det taxeringsmyndigketerna att kär ovan vidtaga rättelse.

II. inkomst i penningar:

a) hyra.....................................................

b) övrig inkomst.................................................

Summa ................

Jag yrkar avdrag för nästföregående års omkostnader för fastigheten:

a) avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v................................

b) utgifterna för reparation av byggnader................................. ....

c) avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som jag i min egen-

skap av fastighetsägare måst vidkännas, brandförsäkringsavgift och övriga omkostnader såsom ...................................................................................................

Upplysning skall lämnas angående sistnämnda omkostnaders huvudsakliga beskaffenhet.

Avdrag får ej ske för utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning), hyresvärdet av bostadslägenhet, som ingår i avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v., ränta å eget i fastigheten nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad därunder inbegripen om- och tillbyggnad, anläggningar eller förbättringar.

Avdrag för ränta å lånt kapital, ävensom för värdeminskning och för vissa utskylder göres från sammanräknad inkomst sid. 5. _____ |

Summa avdrag ................

Best —. —

in. behållen inkomst av fast egendom i utlandet.................. —- —

Obs.

Summa inkomst av fast egendom ***)

| Inkomst under III taxeras till bevillning såsom inkomst av arbete.

*) Inkomst, som uppgiftspliktig förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, uppgives under D. Under A. B och C uppgives all annan inkomst av fast egendom, kapital och arbete.

**) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid denna.

***) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart härunder i ytterkolumnen och överföres därefter den andel, som belöper på deklaranten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

91 Överförd inkomst av fast egendom

B. Inkomst ay kapital.

| Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning, g

I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller bos bank, annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........

II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag ....

III. utdelning å aktier i utländska bolag.............'.....

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år......

Ingår i inlcomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas, huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst under I och III................................................................ kr.............

Summa inkomst av kapital

C. Inkomst »IT arbete (i penningar och naturaförmåner).

Obs.

All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning, inkomst under C II med iakttagande av formulärets särskilda anvisningar rörande inkomstberäkningen.

i egenskap av...................................................................................................

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

Räcker icke särskild anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.

b) inkomst av tillfällig arbetsanställning......................

c) pension, livränta, undantagsförmån.......................

d) periodiskt understöd..............................

Inkomst under C I

II. inkomst av rörelse, yrke eller eljest annan näring än jordbruk (bedriven inom en eller flera kommuner)

av följande särskilda (inom en eller flera kommuner bedrivna) slag av rörelse, yrke eller eljest annan näring än jordbruk.

. j stad (

.............................. I socken J

..................................... i ....................................... » ......

län

De anvisningar rörande inkomstberäkningen under C II, som härefteråt lämnas, avse en affär eller flera affärer med gemensam räkenskapsföring. Driver någon flera affärer med skild räkenskapsfÖring eller utan att räkenskaper föras, får han i blanketten utföra inkomstberäkningen för en av dem och är skyldig att i särskild bilaga, med iakttagande av samma anvisningar, utföra inkomstberäkningen för de övriga affärerna. »Härefter återstående inkomst» utföres särskilt för en var av dessa affärer å anvisad plats i blanketten.

Överföres inkomst under A, B och C I

92 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Överförd, inkomst under A, B och C I I mitt hushåll eller eljest för egen eller min familjs räkning har jag tillgodogjort mig förnödenheter och varor ur affären till ett saluvärde av.................

Bruttoinkomst i övrigt utan avskrivningar....................

Bruttoinkomst under C II

Avdrag yrkas för nästföregående års driftkostnader för affären: ränta å lånt rörelsekapital...............................

värdeminskning å driftsinventarier...........................

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde vid nästföregående års början............kr.

och vid dess slut ............ kr.

avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å gruva, rätt till

stenbrott, ensamrätt (t. ex. patent) o. d.........................

Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar-, redogöres härför å sid. 7 eller i särskild bilaga.

driftkostnader i övrigt.................................

Har i bokslut för verksamhet med ordnad bokföring räkenskapspost, för vilken avdrag ej är medgivet, belastat verksamheten, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas bokförd vinst.

Summa avdrag

Tillkommer inkomst av

(rörelsens namn)

Härefter återstående inkomst under C II

_____ enligt bilaga beräknad till _____________

Obs.

Ang. beskattningsort i fråga om bevillning staxering en av rörelse, yrke eller annan dithörande verksamhet: se 13 § bevillningsförordningen och 3 § i anvisningarna till nämnda förordning.

Driver någon flera affärer, får han i förenämnda bilaga redovisa resultaten av varje särskild affär, såvitt bevillningstaxeringen angår.

Taxeringsvärdet för mig tillhöriga driftsbyggnader i ...............................

utgjorde nästföregående år kr...................... (rörelsens namn)

5 % härå utgör...................kr.......................

Har byggnad endast till en del använts i verksamheten, upptages av taxeringsvärdet vad som kan anses belöpa å denna del.

I.................. har jag använt produkter och bestånds-

(rörelsens namn)

delar från egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde

på rot, råämnesvärde) av................. » ......................

Summa kr.......................

Efter avdrag för detta belopp från »återstående inkomst under C II» har min bevillningspliktiga inkomst av..................

(rörelsens namn)

utgjort......................kr. ......................

Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras:

i ............................................................ kr.......................

kr.

Enligt bilagan tillkommer bevillningspliktig inkomst av ........................ med

________________ och av ........................ med kr_________________

Om jämväl sålunda tillkommen inkomst skall fördelas till bevillning staxering mellan flera kommuner, får fördelningen göras å sid. 7 eller, vid bristande utrymme, i bilagan.

Överföres inkomst under A, B, C I ock C II

jlnkomsteD har Kronor. i icke överstigt 1 Kronor.

Kung! Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

93 I Inkomsten har Kronor. i icke överstigit E Kronor.

Överförd inkomst under A, B, Öl och C II

III. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C 1 a) eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II) . • IT. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget

inkomstslag.................................

Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och läs egendom under mindre än fem av. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.

D. Inkomst, som förvärvats i enkelt kolag, Ilande!skolag, kommanditbolag eller rederi, som ej är aktiebolag.

Under nästföregående år har jag varit delägare för ............ del...... i ....................

.............................., för ............ lotter i .......................................................

Hela inkomsten utgjorde:

av fast egendom här i riket ..................kr.............

av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska

bankbolag.........................» ............

i övrigt............................» ____________

Summa kr.

därav på min andel belöper............................

Ilar uppgiftspliktig varit delägare i bolag eller rederi under endast en del av nästföregående år, beräknas lians andel av inkomsten i förhållande därefter.

Oks. j Bolagets (rederiets) hela bevillningspliktiga inkomst utgjorde ............. kr. I

| Härav belöper på min andel............................ » g

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag. *)

Obs.

Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att ränta å, gäld får avdragas från ränteinkomst.

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år bestridda utgifter och lidna förluster:

a) för utskylder med undantag av kronoutskylder................

b) för ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital . .

Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar vänta.

c) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld

utgivet till .....................................................................................................

För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, i män av behof, å sid. 7 uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.

d) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra

till kapitalförlust...............................

Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å sid. 7 eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.

e) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus

livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......

Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.

Överföras allmänna avdrag och sammanräknad inkomst

. *) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall här erläggas eller titt verksamhet, som här utövats.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 115 käft. (Nr 232.)

94 Kiingl. MajUs nåd. proposition Nr 232.

Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Yissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades, livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

För ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år

understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skattskyldige, utan bestämmes av taxeringsnämnden.)

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek utgjorde nästföregående år............kr.,

och utgör alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ......... procent av kapitalet.

Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än bär ovan uppgivits samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på beder och samvete

......................................................... den .................................... 19.........

Namn ***):.............................................................................................

Titel eller yrke: ..............................-.....-...................-........

Postadress: ..........................................................-...............

*) I uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, tillägges omedelbart härunder: >därav å .................................... belöper kr...........>

(delägarens namn) . . .......

**) Kolumnen är ej användbar i uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,, som ej är aktiebolag, utom vad angår beloppet av delägarens andel i förmögenheten, vilket lämpligen utföres å den rad, som eljest är anvisad för utförande av sextionde-

delen. I stället för orden »Veo-iei härav» ifylles: svärdet av .......................-............ andel i förmögenheten.>

(delägarens namn)

***) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

95 Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):

Ang. värdeminskning å byggnader och för fullständigande i övrigt av deklarationen.

■ (Obs. föreskrifterna under CII.)

Taxeringsnämndens beslut.

(Ifylles icke å uppgift som till ledning för delägarnes taxering lämnats av bolag eller rederi.)

Taxeringsnämnden har ^ f^n^endTav*) deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: **)

till bevillning av kapital

kr.

av tjänst

av rörelse eller yrke eller eljest

Obs. vid bevillning staxeringen anvisningarna och uppgifterna inom ram.

» inkomst- och förmögenhetsskatt...............»

*) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.

**)And- för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt för ett möjligt »underskott> av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes överskjutande skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. Ilo) bevillningsförordning en.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

97 Deklarationsblankett ID. (Mindre formuläret.)

För husägare, räntetagare, löntagare och arbetare.

Detta formulär får icke användas av den, som nästföregående år ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk

eller annan näring, ej heller i något fall av bolag.

Deklaration skall angiva:

1) för alla uppgiftspiiktiga inkomsten nästföregående år ävensom, j

2) vad angår enskild uppgiftspliktig, föreningar pell samfund, j vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i för- | eningens eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska i bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller

i ovan omförmälda fall räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller oek samma år åtnjutit minst 800 kronors inkomst av "beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6.000 kronor.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. | Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit j undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller j god man för henne avgiva deklaration angående denna.

Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt I barns förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till in- I komst- och förmögenhetsskatt.

Deklaration skall avgivas före den 1 mars.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Deklaration avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållareämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten 1 den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses skola äga rum.

| | stad (köping, inunicipalsamliälle) län

=' 1 församling...................... socken

5 I kvarteret (by, gård,

% t huset n:r........ med adressmr lliemman.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för........................

. (fullständiga för- och tillnamn, födelsear, titel, yrke)*)

...................................................................................................................-..................... taxering år It).......

Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftspliktig ägt endast en del av nästföregående år, och° skall därvid tillika lämnas upplysning, varav framgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo. Hav fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde, som densamma kan anses hava ägt nästföregående år.

Sådan innehavare av annan fastighet än jordbruksfastighet, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, innehavare av avsöndring), är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar.

Undertecknad nppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet

Taxeringsvärde

huset

tomten

n:r

i kv.

stad

kr.

lägenheten.

..... i

socken ........................... »

Inkomst.

Undertecknad har under nästföregående år åtnjutit följande inkomst:

Kronor.

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

A. Inkomst av fast egendom.

Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning. **) |

I. Inkomst i naturaförmåner:

a) förmån av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare.........rum med kök,

jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:

av mig uppskattad till...........................

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod) ävensom övriga naturaförmåner:

av mig uppskattad till...........................

Anses den bär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse,

det

II.

inkomst i penningar:

a) hyra.......

b) övrig inkomst . . .

Överföres bruttoinkomst av fast egendom

*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta. **) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid denna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 15

98 Kungl. Majsts nåd. proposition Nr 232.

Kronor.

Överförd bruttoinkomst av fast egendom Jag yrkar avdrag för nästföregående års omkostnader för fastigheten:

a) avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v................

b) utgifterna för reparation av byggnader....................

c) avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som jag i min

egenskap av fastighetsägare måst vidkännas, brandförsäkringsavgift och övriga omkostnader såsom...............................................................................................

Upplysning skall lämnas angående sistnämnda omkostnaders huvudsakliga beskaffenhet.

Avdrag får ej ske för utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning), hyresvärdet av bostadslägenhet, som ingår i avlöning till vicevärd, gårdskarl, portvakt o. s. v., ränta å eget i fastigheten nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad därunder inbegripen om- och tillbyggnad, anläggningar eller förbättringar.

Avdrag för ränta å lånt kapital, ävensom för värdeminskning och för vissa utskylder göres från sammanräknad inkomst sid. 3. _

Samma avdrag

Samma inkomst av fast egendom *)

B. Inkomst av kapital.

Obs. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning.

I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..........

II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....

utdelning å aktier i utländska bolag.......................

III

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år .

Obs.

Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas, huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst under 1 och III........................kr.............

Summa inkomst av kapital

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner), obs. r All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning.

i egenskap av ..................................................................................................

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

Bäcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.

b) inkomst av tillfällig arbetsanställning .....................

c) pension, livränta, undantagsförmån.......................

d) periodiskt understöd ..............................

Överföres inkomst under Å, B och C I

.i...

Inkomsten har icke överstigit Kronor.

*) Vaå angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart i ytter kolumnen den andel, som belöper på deklaranten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

99 Kronor.

Överförd inkomst under A, B och C I

II. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a) ................................

III. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget inkomstslag ...................................

Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller läs egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio dr och lös egendom under mindre än fem dr. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.

Sammanräknad inkomst i

Inkomsten harj icke överstigit I Kronor.

Allmänna avdrag.*)

Obs.

Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare män än att ränta å gäld får a vdragas från ränteinkomst.

a) för utskylder med undantag av kronoutskylder

b) för ränta å gäld...............................

Annuitet å län (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

c) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension, livränta, underhåll av frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld

utgivet till .....................................................................................................

För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, i mån av behov, å sid. 4 j uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.

d) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus i

livförsäkring, livränta-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......

Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.

Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 4 hemställes, att vid inkomstberäkningen av- I drag medgives för nästföregående år liden värdeminskning å mig tillhöriga byggnader j med ett sammanlagt värde av ____________ kr. med....................

I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxerings- {

värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives. Avdraget får ej beviljas, såvida icke dess befogenhet framgår av utredningen.

*) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier samt äga åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall här erläggas eller till verksamhet, som här utövats.

100 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

För ______ av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år

understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skattskyldige, utan bestämmes av taxeringsnämnden.)

Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än här ovan uppgivits samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

.......................................................... den ____________________________________ 19.........

Namn *):....................

Titel eller yrke: Postadress: _______

Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):

ang. värdeminskning å byggnader och för _ fullständigande i öfrig t av deklarationen.

Taxeringsnämndens beslut.

obs. vid bevillning staxering en anvisningarna och uppgifterna inom ram.

Taxeringsnämnden bar ! deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:***)

° med frångående av**)

till bevillning av kapital....................kr............................

av tjänst.....................» ___________________________

av rörelse, yrke eller eljest...........» ...........................

» inkomst- och förmögenhetsskatt...............» _______________________—

*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.

**) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.

***) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt för ett möjligt underskott* av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes överskjutande skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. l:o) bevillning sförordningen.

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.

101 Till KONUNGEN.

Enligt utdrag av protokoll, hållet i statsrådet den 23 februari 1912, vilket till kammarrätten ankommit den 14 sistlidne mars, har Eders Kungl. Maj:t anbefallt Kammarrätten att skyndsamt inkomma med utlåtande över ett inom Finansdepartementet genom tillkallade sakkunnige utarbetat förslag till vissa ändringar i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt till nya deklarationsformulär och får kammarrätten till underdånig åtlydnad härav anföra följande.

Innan kammarrätten övergår till detaljgranskning av de föreslagna författningsändringarna och deklarationsformulären, anser sig Kammarrätten höra framhålla några huvudsynpunkter.

Uti det utlåtande, som Statskontoret och Kammarrätten den 27 september 1910 avgåvo angående då föreliggande förslag till deklarationsformulär, erinrade ämbetsverken, bland annat, att formulären i åtskilliga avseenden företedde avvikelser från den i 7 § skatteförordningen gjorda grupperingen av inkomsterna, vilka avvikelser endast delvis föranletts därav, att deklarationerna även skola ligga till grund för taxeringen till inkomstbevillning, samt att även avfattningen av rubrikerna till de särskilda punkterna och momenten icke i allo företedde sådan överensstämmelse med lydelsen av nämnda paragraf av skatteförordningen jämte därtill hörande delar av de vid förordningen fogade anvisningarna, som enligt ämbetsverkens förmenande varit önskvärd. Då de skatteskyldiga icke kunde förutsättas i allmänhet inhämta kännedom om gällande bestämmelser rörande beskattningsväsendet och deklarationsskyldigheten annorledes än genom deklarationsformulärets text, syntes det vara av största vikt, att ifrågavarande bestämmelser i formuläret återgåves i sådan form att all möjlighet

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (Nr 232.) 16

102 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

till olika tolkning av formuläret och själva förordningen måtte vara utesluten.

Jämväl det nu föreliggande förslaget till deklarationsformulär företer i fråga om inkomstgrupperingen åtskilliga avvikelser från uppställningen i 7 § skatteförordningen och de vid samma förordning fogade anvisningarna, varjämte å formulären upptagits en del föreskrifter, som antingen helt och hållet saknas i eller till sitt innehåll avvika från skatteoch taxeringsförordningarnas text. Kammarrätten får därför framhålla angelägenheten av den största möjliga överensstämmelse mellan deklarationsformulären och stadgandena i skatteförordningen, bevillningsförordningen samt taxeringsförordningen.

En fordran, som givetvis måste ställas på ett deklarationsformulär är, att det icke bör möta någon svårighet att överskåda de olika inkomstgrupperna och deras slutsiffror med hänsyn till såväl inkomst- och förmögenhetsskattetaxeringen som bevillningstaxeringen. Härvid måste den olikhet i fråga om beskattningsprinciper, som råder mellan bevillningsförordningen och skatteförordningen, beaktas. Genom den utförlighet, varmed i de nya formulären inkomsten särskilt af fast egendom och av rörelse specificerats, har överblicken över deklarationen i dess helhet i hög grad försvårats. Vad bevillningstaxeringen angår hava anvisningarna och uppgifterna rörande densamma införts i omedelbart samband med de slag av inkomst, vartill de hänföra sig, utan annan sammanfattning än slutsummorna under »Taxeringsnämndens beslut».

De sakkunnige, vilka utarbetat ifrågavarande deklarationsformulär hava med avseende å det »stora formulärets» vidlyftighet till tre sidoordnade formulär hänvisat uppgifter dels för jordbrukare, som icke drivit annan näring än jordbruk, dock ej bolag, dels för aflärs- och yrkesidkare som nästföregående år icke ägt eller brukat jordbruksfastighet, dels ock för husägare, räntetagare, löntagare och arbetare, som nästföregående år icke ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk eller annan näring, dock ej bolag, samtliga deklarationspliktige obetaget att begagna det stora formuläret.

I sitt den 17 december 1906 avgivna underdåniga utlåtande över då föreliggande förslag till taxeringsförordning med mera har Kammarrätten framhållit sina betänkligheter mot att införa två deklarationsformulär för inkomsttagare och därvid särskilt erinrat, att användandet av ett enda formulär för självdeklarationerna hade stora praktiska fördelar och att den enskilde lätt kunde förbise, att ett formulär, som avsåge allenast visst slag av inkomst, icke finge begagnas av den, som hade inkomst av något som helst annat, slag än formuläret avsåge.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

103 Då, såsom i det nu återgivna utlåtandet framhållits, det för den skattskyldige kan erbjuda svårighet att avgöra, vilket formulär han rätteligen skall använda, samt denna osäkerhet måste hava ett menligt inflytande på resultatet av deklarationsförfarandet, är Kammarrätten fortfarande av den uppfattning, att det vore synnerligen önskvärt, att allenast ett deklarationsformulär komine till användning. Detta bör enligt Kammarrättens mening anordnas så, att i en stomme upptagas, l:o) slutsiffrorna för de olika inkomstgrupperna, ordnade med hänsyn till taxeringen för inkomstoch förmögenhetsskatt, de allmänna avdragen jämte förmögenhetsuppgiften och, 2:o) de inkomstbelopp som skola medräknas vid bevillningstaxeringen, varvid de särskilda avdrag, som gälla sistnämnda taxering, utföras. Med en sådan uppställning torde de i det föreliggande förslaget inom ram givna anvisningarna för bevillningstaxeringen kunna bortfalla. De detaljerade uppgifter, som erfordras i fråga om inkomst av fast egendom och av affärsmässigt bedriven rörelse samt inkomst, som förvärvats i handelsbolag, kommanditbolag och rederi, ävensom, i händelse det för deklarationens fullständighet finnes nödigt, jämväl andra uppgifter, böra förläggas till särskilda bilagor, som äro fästade vid huvuduppgiften.

Jämte det införandet av ett sådant enhetligt formulär skulle medföra den stora fördelen, att de deklarationsskyldige befriades från all villrådighet i valet mellan olika formulär och vederbörande myndigheter befriades från avgörande av de synnerligen talrika och ofta tvivelaktiga frågorna om påföljden, då oriktigt formulär av misstag eller avsiktligt använts, skulle genom den av Kammarrätten förordade anordningen vinnas, dels att deklarationsresultatet i dess helhet bleve lätt överskådligt och dels att det för deklaranten redan vid studiet av stommen klargjordes, att han saknade anledning taga närmare kännedom om bilagorna i vidare mån än såvitt de hänförde sig till sådana punkter i stommen, under vilka han hade någon inkomst att uppgiva.

I fråga om de föreslagna ändringarna i taxering sförordning en får Kammarrätten framställa följande erinringar.

Uti 3 § taxeringsförordningen har enligt förslaget uteslutits föreskriften, att deklaration skall avgivas »på heder och samvete», ävensom den generella redogörelsen för deklarations författningsenliga innehåll.

Dessa uteslutningar motiveras därmed, att, då »deklarationsformulären i sin nuvarande lydelse utgöra delar av själva författningen», det vore av nöden att för innehållet av deklarationen allenast hänvisa till dessa formulär. Enligt anförande till statsrådsprotokollet den 11 mars 1910 vid föredragningen av förslaget till taxeringsförordning framhöll dåvarande chefen för Finansdepartementet, hurusom de sakkunnige, vilka utarbetat förslag

104 Kurigl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

till taxeringsförordning, föreslagit, att i själva författningen borde inryckas ett bestämt uttalande därom, att deklarationen skulle innehålla »uppgift om deklarantens särskilda inkomstkällor och den inkomst han åtnjutit av varje inkomstkälla, i syfte att därigenom så att säga legalisera den fordran på specialisering i deklarationen, som betingas av formulärets uppställning». Departementschefen förklarade sig även vara av den mening, att förordningens stadganden borde generellt angiva vad deklarationen skulle innehålla. Den omständigheten, att Riksdagen, i motsats till vad vid de ursprungliga förslagens utarbetande varit förutsatt, förbehållit sig prövning av deklarationsformulärens lydelse, synes Kammarrätten icke böra medföra något frångående av denna princip.

Vad särskilt angår borttagandet av stadgandet, att i deklarationen skall angivas de särskilda slag av rörelse eller yrkesverksamhet, den uppgiftspliktige drivit, synes detta komma att medföra den påföljd, att en deklarant icke bleve skyldig uppgiva, att han drivit visst slag av rörelse eller yrkesverksamhet, då denna gått med förlust, eller att angiva den beräkning, enligt vilken förlust uppstått. Visserligen har i deklarationsformulären under »Allmänna avdrag e» rörande förlustavdrag intagits föreskrift, att »sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten beräknats», men dels saknar denna föreskrift stöd i själva taxeringsförordningen enligt dess nu föreslagna lydelse, dels föreligger den möjligheten, att skattskyldig, som beräknat förlust å viss verksamhet, icke yrkar något förlustavdrag å sin sammanlagda inkomst.

Om fyra deklarationsformulär införas, torde till förekommande av förväxling vara lämpligt, att vart formulär betecknas med särskilt nummer.

Det nuvarande stadgandet i 3 § taxeringsförordningen, att i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet, deklarationen skall upptaga hans förmögenhet vid slutet av nästföregående år, därest denna uppgått till värde av minst 6,000 kronor, har i förslaget utsträckts därhän, att deklarationen för enskild uppgiftspliktig, föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ävensom stiftelser och utländska bolag skall angiva förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller räkenskapsår oberoende av förmögenhetens storlek.

Såsom chefen för Finansdepartementet i sitt anförande till protokollet framhållit, föreligger för närvarande en bristande överensstämmelse mellan uppgiftsplikten och skattskyldigheten i fråga om förmögenhet. Eu åtgärd i syfte att bringa taxeringsförordningen och skatteförordningen i

105 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

detta avseende till likformighet synes därför av behovet påkallad. Den av departementschefen uttalade grundsatsen att »taxeringsarbetet får icke ytterligare försvåras och invecklas», bör vid lösningen av denna fråga särskilt beaktas. Ur denna synpunkt finner Kammarrätten emellertid det vara önskvärt, att stadgandet i taxeringsförordningen bibehålies, men att i skatteförordningen intages stadgande därom, att skyldighet att utgöra förmögenhetsskatt föreligger allenast, då förmögenheten vid nästföregående års (räkenskapsårs) slut uppgått till minst 6,000 kronor.

Även ur saklig synpunkt är ett sådant stadgande att förorda. Att minimibeloppet för uppgiftsskyldigheten i fråga om förmögenhet hittills varit bestämt till 6,000 kronor, beror tydligen därpå, att detta belopp enligt den i 17 § i skatteförordningen stadgade beräkningsgrunden för förmögenhetsskatt medför en höjning av inkomsttaxerat belopp med 100 kronor. Förmögenhetsuppskattningen giver alltså för belopp av minst 6,000 kronor i varje fall till resultat en ökning i skatt. Enär det taxerade beloppet skall upptagas i avjämnade hundratal, kommer däremot ett medräknande av mindre förmögenhetsvärden att i vissa fall inverka på beskattningen, i andra fall icke. Att detta oaktat ålägga de skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna att i sina beräkningar städse medtaga även de minsta förmögenhetsbelopp, synes Kammarrätten medföra ett försvårande av taxeringsarbetet, vilket måhända icke skulle tillräckligt motiveras av den däraf föranledda ökningen i skatteresultatet. I hvarje fall torde statens otvivelaktiga intresse av det allmänna välståndets höjande och utbredning tala för, att de små förmögenheterna i skatteavseende behandlas med stor skonsamhet, och en förmögenhet under 6,000 kronor lärer för övrigt i många fall knappast kunna anses medföra den ökade skatteförmåga, som utgör grunden för förmögenhetsbeskattningen.

Vid angivandet i 3 § enligt dess föreslagna lydelse av uppgiftsplikten med avseende å förmögenhet har dels utelämnats i 12 § skatteförordningen upptagna »ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning», utan att något särskilt motiv för utelämnandet anförts, dels ock hänsyn icke tagits därtill, att enligt 12 § skatteförordningen skattskyldigheten för svenska medborgare, som icke äro eller böra vara i riket mantalsskrivna, utländingar, utländska bolag och olönade svenska konsuler begränsats till förmögenhet, som är här i riket nedlagd.

Den föreslagna lydelsen av 4 § taxeringsförordningen giver icke anledning till någon erinran.

106 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

I 6 § samma förordning har enligt förslaget intagits bestämmelse därom, att vid deklarationen för aktiebolag skall fogas förvaltningsberättelse för den tid, deklarationen omfattar. Kammarrätten har icke funnit eu sådan utsträckning av den redan nu ganska betungande uppgiftsplikten för sådana bolag vara av behovet påkallad. I händelse att någon särskild uppgift eller upplysning till ledning för taxeringen erfordras, torde denna kunna genom anmaning eller annorledes införskaffas. Ett ovillkorligt stadgande om skyldighet för aktiebolag att vid deklarationen foga förvaltningsberättelse lärer i varje fall icke kunna givas, enär sådan berättelse enligt tidsbestämmelserna i 69 och 82 §§ lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 icke behöver vara avgiven vid den tidpunkt, då deklaration skall vara avlämnad. Härjämte får Kammarrätten erinra, att, därest den föreslagna ändringen i 6 § vidtages, en motsvarande ändring bör ske även i 16 och 18 §§ taxeringsförordningen.

Andringen av formulärbeteckning i förordningens 7 § påkallar i och för sig intet särskilt yttrande, men bör, därest fyra deklarationsformulär införas och på sätt Kammarrätten ifrågasatt erhålla särskild sifferbeteckning, det i 7 § omnämnda formuläret betecknas med n:r 5.

Enligt den föreslagna lydelsen av 11 § 2:o f) taxeringsförordningen har den uppgiftsplikt, som för närvarande åligger kommanditbolag, utsträckts att omfatta även enkelt bolag, handelsbolag och rederi, som ej är aktiebolag.

Då enkelt bolag enligt gällande lag icke kan förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, lärer därav följa, att någon uppgiftsplikt med avseende å delägarnes inkomst och förmögenhet ej heller bör åläggas detsamma utan uppgiftsplikten vila på delägarne, var för sig.

Vidkommande delägare i handelsbolag torde det vara obehövligt att införa en dubbel uppgiftsplikt, nämligen dels för delägarne och dels för bolaget. Det föreslagna stadgandet lämnar även öppet, vem som blir ansvarig för handelsbolagets uppgiftsplikt. Den kontroll å inkomstberäkningen, som med förslaget åsyftas, synes lättare vinnas genom ett stadgande därom, att delägare i handelsbolag skall i sin deklaration uppgiva bolagets fasta egendom, inkomst och förmögenhet, ävensom sin andel i vinsten och värdet av sin lott i bolaget. I den mån inkomstberäkningen icke kan inrymmas i deklarationsforinulären, bör den, såsom Kammarrätten ovan framhållit, få införas å särskild bilaga.

Vad angår rederier, som ej åro aktiebolag, torde deras rörelse i regel icke vara av sådan omfattning, att en särskild uppgiftsplikt beträffande delägarnes inkomst och förmögenhet bör rederiet åläggas. I övrigt gäller även med avseende å sådana rederier vad nu yttrats rörande handelsbolag.

107 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.

I fråga om skyldigheten att förete räkenskapsutdrag föreligger, såvitt Kammarrätten kunnat, finna, ej anledning att för delägare i handelsbolag och nu nämnda rederier giva andra föreskrifter än för enskilda rörelseidkare i allmänhet. I sitt den 8 januari 1910 avgivna utlåtande över förslaget till taxeringsförordning anmärkte Kammarrätten i berörda avseende, att förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855 väl i 7 §, sådan den lydde enligt lagen den 14 maj 1909, stadgade skyldighet för den, som vore underkastad bestämmelserna i nämnda förordning, att årligen uppgöra en balansräkning, utvisande de tillgångar han vid näst förflutna rörelseårs utgång ägt och de gäldbelopp, för vilka han då häftat, men att däremot någon skyldighet att upprätta vinst- och förlustkonto icke vore i berörda förordning föreskriven. Vid sådant förhållande syntes det icke kunna åläggas samtliga bokföringsskyldiga personer att vid äventyr av talans förlust vid deklarationerna foga avskrift av vinst- och förlustkonto. Mot ett åläggande för dem, som vore bokföringsskyldiga men icke tillhörde verk eller bolag, vilka vore försedda med KungL Maj:ts oktroj eller blivit registrerade såsom aktiebolag eller stode under offentlig kontroll, att jämte deklarationen avlämna bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning hade Kammarrätten däremot icke något att invända. 1 den till 1910 års riksdag avlåtna nådiga propositionen föreslog Eders Kungl. Maj:t, att i 6 § taxeringsförordningen skulle intagas stadgande att utom nyssnämnda verk och bolag annan uppgiftsskyldig, som nästföregående år enligt lag varit pliktig föra handelsböcker, skulle vid deklarationen foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, när sådant upprättats, vinst- och förlustkonto för den tid deklarationen omfattade, ävensom att uppgiftspliktig, som vore delägare i vanligt handelsbolag, skulle vid sin deklaration foga enahanda utdrag av bolagets räkenskaper, men vann förslaget i denna del icke Riksdagens bifall.

Om skyldighet att förete räkenskapsutdrag ålägges handelsbolag eller delägare däri, synes skyldigheten i varje fall böra begränsas på sätt i nyssnämnda proposition föreslagits i fråga om enskild uppgiftspliktig. Vad rederier beträffar torde skyldighet att föra handelsböcker icke alltid för dem förefinnas, till exempel då redare för egen räkning använda fartyg till fiske eller transport av egna varor.

I 14 § taxeringsförordningen har enligt förslaget införts stadgande därom, att anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt 11 § 2:o f) skall avgivas, må åtnjutas även av »vanligt handelsbolag». Om uppgiftsskyldighet av samma beskaffenhet ålägges enkla bolag och rederier, synas även dessa böra komma i åtnjutande av rätten till anstånd.

108 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Vidkommande härefter deklarations/or mulär en får Kammarrätten erinra, att de därå förekommande noterna böra i största möjliga mån inarbetas i själva deklarationstexten, enär de eljest lätt förbises. Så till exempel synes uppgift rörande mantalsskrivning och medborgarskap lämpligen kunna sammanföras med uppgift å födelseår, om i början av deklarationen tryckes: »Undertecknad, född år ........, är........ svensk undersåte och........ mantals-

skriven i Sverige». Till denna uppgift bör i deklaration, som avgives för gift kvinna, fogas upplysningen om mannens namn samt titel eller yrke.

Vad härefter angår de före den egentliga deklarationen intagna upplysningarna om deklarationsplikt med mera, får Kammarrätten dels i fråga om uppgiftsplikt för enkelt bolag, handelsbolag och rederi samt skyldighet för aktiebolag att förete förvaltningsberättelse hänvisa till sina ovan gjorda uttalanden, dels i enlighet med vad Statskontoret och Kammarrätten i sitt underdåniga utlåtande den 27 september 1910 angående deklarationsformulären framhållit, åter erinra, att 20 § taxeringsförordningen i deklarationen återgivits på ett från författningen avvikande sätt, i det orden »uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller förmögenhet» utbytts mot »lämnat oriktigt meddelande», vilket giver stadgandet en annan innebörd.

Anmärkningen under »Uppgift angående fast egendom» rörande den, som endast en del av föregående år ägt eller brukat fast egendom, förutsätter rätteligen, att ett motsvarande stadgande införes i taxeringsförordningen. Den följande föreskriften: »Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde, som den kan anses hava ägt nästföregående år» synes Kammarrätten icke medföra någon praktisk nytta och därför kunna uteslutas.

Noten med anvisning huru uppgift rörande derå fastigheter skall lämnas torde utan olägenhet kunna uteslutas.

Om Kammarrättens förslag i fråga om formulärets allmänna uppställning kommer till utförande, bliver den å det föreliggande formuläret inom ram förekommande anvisningen: »inkomst av kronoarrende bevillningstaxeras i förhållande till taxeringsvärdet» obehövlig å bilagan för uppgifter om fast egendom, varemot sådan inkomst efter den angivna beräkningsgrunden i stället under särskild rubrik medräknas i sammanfattningen av den enligt bevillningsförordningen beskattningsbara inkomsten.

Fördelningen utav inkomst och fast egendom uti I inkomst av naturaförmåner och II inkomst i penningar, synes vara lämplig. Anvisningen om de särskilda upplysningar, som mindre jordbrukare äger lämna i stället för uppgifterna under A I, torde böra givas på ett mera i ögonen fallande sätt. Därest, såsom Kammarrätten föreslagit, uppgifterna om

109 Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

inkomst av fast egendom lämnas å en särskild bilaga till deklarationen, torde även de särskilda upplysningarna av mindre jordbrukare böra förläggas till samma bilaga. Mot borttagandet under angivna förutsättningar av det nuvarande formuläret n:r 2 har Kammarrätten intet att erinra.

Mot ordet »tjänare» i A I a) må erinras att enligt skatteförordningens särskilda anvisningar härunder icke bör inbegripas tjänstepersonal, som användes i deklarantens näring, utan endast sådan personal, som är anställd för den skattskyldiges och hans familjs egen uppassning och bekvämlighet. Uttrycket »tjänare» synes därför böra utbytas mot »betjäning».

En anvisning att värdet av bostadsförmån, som tjänsteinnehavare åtnjuter å jordegendom, vilken är honom anslagen till boställe eller eljest på lön, skall upptagas under A I a), men tjänstinnehavares bostadsfömån i andra fall upptagas under inkomst av tjänst eller pension, C I a) eller c), synes erforderlig.

Det nära sambandet mellan vad som är att hänföra under A I a) och b) talar för ett sammanförande av dessa bägge moment. Den, som har hyresfri bostad å två eller flera fastigheter, torde emellertid böra angiva värdet av bostadsförmån med mera för var fastighet för sig.

I mom. A I b) synes efter orden »arrende eller annan avgäld» böra tilläggas »i den mån de utgå in natura».

Uti påföljande mom. c) torde i anslutning till de särskilda anvisningarna vid skatteförordningen efter orden »min familjs» böra tilläggas »och betjänings». Då uppräkningen av jordbruksprodukter i övrigt gjorts ganska fullständig, lärer även »rotfrukter» böra här omnämnas.

Beträffande mom. Aid) synes saluvärdet å produkter, som använts för »tillverkning av möbler och husgeråd för eget behov» i regel vara alltför obetydligt för att behöva i formuläret särskilt upptagas. Kammarrätten hemställer därför, att de citerade orden måtte utgå och i stället efter ordet »grundförbättring» tilläggas »med mera».

Den därefter följande meningen: »Anses etc.---vidtaga rät-

telse» synes icke lämpligen hava sin plats i deklarationsformuläret, då den endast är ett uttryck för den i 21 § taxeringsförordningen stadgade skyldigheten för taxerings- och prövningsnämnderna att pröva, i vad män avgiven uppgift är av beskaffenhet att böra läggas till grund för taxeringen. I varje fall torde ordet »härovan» böra utgå. Därest.det anses behövligt att särskilt framhålla beskattningsnämndernas skyldighet att. pröva uppskattningen av naturaförmånernas värde, bör detta angivas i själva taxeringsförordningen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (AV 232.) 17

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Vid upptagandet i A II b) av jordbrukets binäringar torde, i likhet med vad i de särskilda anvisningarna vid skatteförordningen är fallet, böra särskilt omnämnas mejerihandtering. I samma moment upptages inkomst genom försäljning av »utrangerade redskap och övriga driftinventarier». Detta innebär emellertid en avvikelse från föreskriften i mom. l:o, II av skatteförordningens särskilda anvisningar, där det stadgas, att såsom kostnader för jordbruksfastighets brukande och skötsel räknas utgifter för nyanskaffning av döda inventarier endast i den mån nyanskaffningen icke ersatts med köpeskillningen för försålda eller värdet av i byte erhållna persedlar, varemot anvisningarna ej synas föranleda därtill, att inkomst av försålda persedlar skall upptagas å inkomstsidan, även om inkomsten överstiger kostnaderna för nyanskaffning.

I fråga om inkomst av skogsbruk (A II d.) bör i deklarationen återgivas stadgandet i skatteförordningens anvisningar, att, om skogsägaren använder avverkat virke i egen förädlingsrörelse, skogsinkomsten taxeras i samband med inkomsten av rörelsen. De angivna undantagen från beskattning för inkomst vid försäljning av skog, som sålts i samband med fastighet, böra lämpligen till sin ordningsföljd omkastas, så att vinst av yrkesmässig handel med fastigheter i överensstämmelse med 7 § skatteförordningen nämnes före realisationsvinst.

Vid upptagandet av inkomst av skogsbruk bör den enligt punkten l:o III av särskilda anvisningarna medgivna rätten till avdrag för minskning i skogs ingångsvärde iakttagas. I likhet med rätten till avdrag för värdeminskning å byggnader är detta enligt 9 § skatteförordningen ett avdrag, som hänföres allenast till särskild inkomstkälla, och det måste därför anses oriktigt att i deklarationen placera yrkanden om dessa avdrag på ett sätt, som likställer dem med allmänna avdrag.

En hänvisning till punkten l:o III i skatteförordningens särskilda anvisningar och utrymme för en uppgift å beloppet av beräknad minskning i skogs ingångsvärde bör därför givas under »Inkomst av fast egendom» II d).

I punkten A II f) har upptagits »frälseränta och annan avgäld», varemot »krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus ecclesiae» utbrutits såsom en särskild grupp under A III. Enär även »frälseränta och annan avgäld» till sin natur skiljer sig från under A II i övrigt upptagen inkomst och då avdragen för driftkostnader ej äro tillämpliga å »frälseränta och annan avgäld», bör även sådan inkomst lämpligen utbrytas från A II.

Upplysningen under punkten a) bland avdrag för driftkostnader rörande avlöning i naturaförmåner synes böra lämnas i samma ordalag

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

som i skatteförordningens anvisningar: »därvid dock avdrag ej får ske för underhåll, som bestrides med fastighetens produkter».

Sådant formuläret i anvisningen under punkten a) samt i punkten b) enligt förslaget är avfattat, synes icke vara med tillräcklig tydlighet angivet, under vilken rubrik avdrag skall ske för barn, som är särskilt taxerat.

Enligt noten under punkten b) bör för varje hemmavarande barn över femton år, för vilket avdrag under samma punkt yrkas, lämnas, uppgift, varav framgår, huru stor del av året barnet biträtt i arbetet med egendomens brukande och skötsel; och får avdraget för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn. Vad sålunda i formuläret yttras, måste uppenbarligen innebära, att för barn, som endast viss del av året deltagit i arbetet, avdragets maximibelopp reduceras till lika stor del av det för helt år till 200 kronor fastställda maximiavdraget. En sådan regel är emellertid varken i skatteförordningen eller i anvisningarna till densamma uttalad, och det synes kammarrätten tvivelaktigt, huruvida den kan anses överensstämma med förordningens syfte.

I fråga om avdrag under c) för döda inventarier, får Kammarrätten hänvisa till vad ovan yttrats rörande den olika avfattningen av stadgandet om sådant avdrag i punkten l:o II av skatteförordningens särskilda anvisningar.

I anslutning till samma anvisningar lärer ock i punkten d) böra tilläggas: »och andra anläggningar».

Likaledes torde såsom avdrag för driftkostnader böra, antingen i fristående punkter eller under e), upptagas dels de utgifter, som enligt skatteförordningens anvisningar l:o III, 2:dra stycket få avdragas vid beräkning av inkomst av skogsbruk, dels i 9 § skatteförordningen upptagen arrende- eller hyresavgift ävensom frälseränta och annan avgäld, som det ålegat den skattskyldige att utgöra såsom ägare av fast egendom.

Uti anmärkningen under e) lärer efter ordet »grundförbättring» böra i likhet med bestämmelserna i skatteföroi’dningens särskilda anvisningar, l:o II tilläggas »genom nyodling, torrläggning o. d.»

Såsom Kammarrätten ovan erinrat, bör i samband med inkomstberäkningen för fast egendom under avdrag upptagas avdraget för värdeminskning å byggnader.

Om någon särskild anvisning beträffande inkomst av fast egendom under samäganderätt kan anses behövlig, vilket väl knappast är förhållandet, bör densamma innehålla, att inkomsten av fastigheten i dess helhet föres »innanför linjen» och den andel, som belöper på deklaranten, utföres i den yttre kolumnen.

112 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Uti de nu genomgångna anvisningarna och uppgifterna för inkomstberäkning för fast egendom har hänsyn icke tagits till, huruvida deklaranten har ordnad bokföring. Sålunda får i deklarationen icke såsom inkomst upptagas naturaförmåner från fastigheten i den mån de utgått såsom avlöning åt arbetspersonal, medan å andra sidan sådan avlöning ej heller får avföras såsom utgift. Även om bokföringen vid en jämförelse mellan in- och utgående förråd av osålda produkter visar ett överskott vid årets slut, synes detta överskott icke skola räknas såsom inkomst. Uti för allmänheten utgivna handböcker rörande skattelagstiftningen har emellertid skatteförordningen tolkats annorlunda. Det torde ock med skäl kunna ifrågasättas, om icke den, som har ordnade räkenskaper, bör vid avgivandet av deklaration få i likhet med andra näringsidkare följa de grundey, efter vilka räkenskaperna äro uppställda.

Åtminstone torde sådana skattskyldiga, som äro pliktiga att vid sina deklarationer foga räkenskapsutdrag, böra vara berättigade till inkomstberäkning efter dessa grunder.

Beträffande B. »Inkomst av kapitala bör med hänsyn till bevillningstaxeringen utdelning å aktier i utländska bolag jämnställas med ränteinkomst och följaktligen lämpligen införas före utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag. Hänvisningen inom ram, att inkomst under 1 och III taxeras jämväl till bevillning, kan lätt missförstås så, att hela beloppet oavsedt den gäldränta, som bör avräknas, anses beskattningsbart. Om den i formuläret gjorda uppställningen bibehålies, erfordras här ett förtydligande.

I fråga om inkomst under C I synes inkomst av tillfällig arbetsanställning böra sammanföras med inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning med mera, enär även vid inkomst av det förra slaget avdrag får ske för kostnader för fullgörandet av arbetsanställningen.

Vidkommande därefter under C 11 upptagen »inkomst av rörelse, yrke eller eljest annan näring än jordbruk», får kammarrätten erinra, att härunder skulle falla inkomst av vetenskaplig, konstnärlig och litterär verksamhet samt lärare-, läkare- och sakförareverksamhet, för såvitt den ej utövas på grund av tjänstebefattning. Denna grupp, å vilken formulärets för affärsmässigt driven rörelse givna anvisningar mindre väl lämpa sig, synes böra utbrytas från inkomst av affärsmässig verksamhet och torde lämpligen kunna sammanslås med den under C III upptagna inkomstgruppen.

Vad angär inkomstberäkningen vid affärsmässigt driven verksamhet synes det vara ändamålsenligt att, på sätt förslaget innehåller, värdet av sådana förnödenheter och varor ur affären, som tillgodogjorts i eget

113 Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

hushåll, särskilt angives, ävensom att »värdeminskning å driftsinventarier» och avskrivning å förluster i viss mån specificeras. Emellertid torde specifikationen av avskrifningar lämpligast ske i omedelbart samband med avdragsyrkandet, för vilket ändamål några rader böra lämnas till ifyllandet av ’ deklaranten. Även afdraget för värdeminskning av byggnad, som användes i den skattskyldiges verksamhet, bör upptagas i omedelbart sammanhang med inkomstberäkningen. Den punkt, som börjar med orden »Om avdrag för vissa utskylder», lärer med sådan ändring i uppställningen kunna utgå. Påföljande mening »Har i bokslut etc. torde kunna erhålla en lättfattligare form, till exempel sålunda: »Har i bokslut, som ligger till grund för deklarationen, avförts räkenskapspost, för vilken avdrag ej är medgivet, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas bokförd vinst».

Att förlägga inkomstberäkningen för skilda affärer till olika bilagor överensstämmer med den av Kammarrätten ovan förordnade uppställningen av deklarationen. Enligt det föreliggande förslaget till deklarationsformulär hava emellertid uppgifterna vad angår bevillningstaxeringen blivit alltför splittrade. Större överskådlighet skulle här vinnas genom att i en sammanfattning över den enligt bevillningsförordningen beskattningsbara inkomsten intaga några rader för olika rörelser. Avdraget för hyresvärdet å och produkter med mera från egen fastighet torde måhända lämpligast inpassas på de särskilda bilagorna på det sätt, att efter den

enligt skatteförordningen beskattningsbara inkomsten af rörelse Kr.............

införes: Vid bevillningstaxeringen yrkas avdrag för:

a) 5 / å taxeringsxärdet............Kr.............

å mig tillhöriga för rörelsen använda byggnader . » ............

b) värdet i oförädlat skick (på rot, råämnesvärde) av

produkter och beståndsdelar från egen fastighet ■ » ............

Enligt bevillningsförordning en beskattningsbar inkomst ..................Kr.............

Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras etc. (lika med det föreslagna formuläret).

Anvisningen om beskattningsort i fråga om bevillningstaxeringen bör rätteligen införas vid sistnämnda förslag om fördelningen till beskattning. I sammanhang härmed torde även böra göras en hänvisning till uppgiftsskyldigheten enligt 16 § taxeringsförordningen.

Att till en särskild grupp D) hänföra inkomst av handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, synes ändamålsenligt. Dåre-

114 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

mot kan av förut angivet skäl ifrågasättas, huruvida inkomst, som förvärvats i enkelt bolag, bör föras till samma grupp. Den detaljerade inkomstberäkningen för bolags och rederis fastighet och rörelse, som bör komplettera de i formuläret, förekommande uppgifterna, kan lämpligen, såsom Kammarrätten redan framhållit, af deklaranten lämnas å särskilda bilagor.

Beträffande anmärkningen under »Allmänna avdrag» om ränta å gäld bör — om formulärets uppställning bibehålies — angivas, att sådant avdrag får vid bevillningstaxering ske även från inkomst av utländska aktier samt krono- och kyrkotionde eller ersättning därför.

I fråga om såväl undantags förmåner som periodiskt understöd innehåller deklarationsformuläret anvisning, att uppgift skall lämnas om den till förmånerna eller understödet berättigade, varjämte under punkt d) anmärkts: »För att avdrag skall beviljas erfordras, att här eller, om här anvisat utrymme ej förslår, å sid. 8 uppgives till förmån för vem utbetalningen skett».

Något motsvarande stadgande finnes icke vare sig i skatte- eller i taxeringsförordningen. Kammarrätten finner även en sådan bestämmelse innebära ett icke av behovet påkallat ingrepp i den enskildes förhållanden och får därför hemställa, att det nuvarande deklarationsformuläret i sådant avseende lämnas oförändrat.

Mom. e) i stora formuläret, som enligt förslaget behållit sin nuvarande lydelse, avviker till formen från stadgandet i 10 § skatteförordningen, enligt vilket avdrag medgives för »sådan förlust å skattskyldigs verksamhet, som ej är att hänföra till kapitalförlust». Upplysning, å vilken verksamhet förlusten uppstått, torde lämpligast givas under denna punkt och icke å sista sidan. Föreskriften, att avdrag icke får ske, därest icke deklaranten lämnat upplysning härom ävensom huru förlusten beräknats, saknar, enligt vad Kammarrätten redan framhållit, stöd i skatteoch taxeringsförordningarna.

Beträffande »Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminsknings har Kammarrätten redan haft anledning framhålla, att desamma rätteligen hava sin plats vid inkomstberäkning för fast egendom eller, då fråga är om byggnad, som användes i deklarantens rörelse, vid inkomstberäkningen under C. II. Anmärkningen, att avdragen få ej beviljas, såvida icke deras befogenhet framgår av utredningen, saknar stöd i skatte- och taxeringsförordningarnas text.

Vad angår uppgiften om förmögenhet får Kammarrätten, i likhet med vad som redan yttrats vid granskningen av den föreslagna lydelsen av 8 § taxeringsförordningen, erinra, att uppgiften för skattskyldiga, som

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

omnämnas i 12 § mom. c) skatteförordningen, bör begränsas till förmögenhet, som är här i riket nedlagd. En hänvisning bör även göras till 13 § skatteförordningen och punkten 6:o av anvisningarna vid samma förordning.

Anmärkningen vid yrkandet om avdrag för på grund av försöjnringsplikt underhållna barn: »Detta avdrag får icke etc.» kan utan olägenhet uteslutas.

Rubriken till den särskilda uppgiften för mindre jordbruk synes kunna förtydligas, därigenom att orden »fullständig deklaration icke avgivits under A här ovan», utbytas mot »inkomst i naturaförmåner icke ovan under A I uppgifvits».

Den formulering, som givits åt bekräftelsen av deklarationen, hänvisar icke direkt till förmögenhetsuppgifterna. För att tydligare angiva, att även uppgifterna om förmögenhet skola bekräftas, torde orden »de lämnade uppgifterna» böra utbytas mot »uppgifterna om min inkomst och förmögenhet».

Sammanfattningen av taxeringsnämndens beslut synes böra formuleras sålunda: »Taxeringsnämnden.................... den skattskyldige:

till bevillning för inkomst av kapital ....... Kr.............

» » » tjänst eller pension . . » ............

» » » rörelse, yrke eller eljest » ............

Summa Kr.............

till inkomst och förmögenhetsskatt.........» ............

Skäl för avvikelse från deklarationen:

I fråga om formulären I B, I C och I D får Kammarrätten hänvisa till sina ovan gjorda uttalanden, i vad de beröra dessa formulär. Överskrifterna å formulären I B och I C: »Detta formulär får användas endast etc.» böra ändras, i överensstämmelse med rubriken till deklarationsblanketten I D, till negativ form, för formuläret I B: »Detta formulär får icke användas av den, som nästföregående år drivit annan näring än jordbruk, ej heller av bolag» och för formulär I C: »Detta formulär får icke användas av den, som nästföregående år ägt eller brukat jordbruksfastighet».

Beträffande formulärens typografiska uppställning får Kammarrätten erinra, att de i den yttre kolumnen förekommande siffrorna, vilka äro avsedda att summeras, icke böra vara åtskilda genom streck.

116 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Bilagda utdrag av Kammarrättens protokoll utvisar den skiljaktiga mening, som vid ärendets föredragning uttalats.

De remitterade handlingarna återställas.

Underdånigst

ALBERT PETERSSON.

Henning v. Unge. C. O. Erickson. Gustaf Hernmarck.

E. Lagerbring. John Lybeck. S. Wahlin.

C. O. Smerling. E. Waldenström.

föredragande

E. Hallberg.

Stockholm den 31 maj 1912.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

117 Utdrag av protokollet, hållet hos Kungl. Maj:ts och Rikets kammarrätt den 31 maj 1912.

N ärvarande:

Presidententen Petersson,

Kammarrättsrådet von Unge,

T> . Erickson,

» Hernmarck,

» Lagerbring,

» Lybeck,

» Wåhlin,

» Smeeling,

Adjungerade ledamoten sekreteraren Waldenström.

S. D. Kammarrättsrådet Smerling fortsatte och avslutade föredragningen av Kungl. Maj:ts remiss angående förslag till ändring i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt till nya deklarationsformulär; och beslöts underdånigt utlåtande, se registraturet.

Referenten yttrade: »I fråga om avdrag för värdeminskning å byggnad förutsattes i de föreslagna deklarationsformulären, att deklaranten skall detaljerat redogöra för anledningen till och graden av var särskild byggnads värdeminskning. Enär det för deklaranten måste medföra betydande svårighet att åstadkomma en sådan redogörelse, ävensom för taxeringsmyndigheterna att pröva befogenheten och storleken av detta avdrag, synes det mig vara mera praktiskt att i skatteförordningen fastslå vissa objektiva grunder för beräkningen efter byggnadsmaterialet, byggnadens ändamål och dess ålder. Jag har därför ansett, att, då detta avdrag har en omfattande räckvidd, ett uttalande i den av mig förordade riktningen bort ingå i det underdåniga utlåtandet.» Som ovan.

In fidem:

0. H. Hagman.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 18

118 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-JRegenten i statsrådet å Stockholms slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd, Statsråden: Petersson,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström, friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 februari nästlidna år anbefalldes kammarrätten att inkomma med utlåtande över ett inom finansdepartementet av tillkallade sakkunniga utarbetat förslag till nya formulär för deklaration av inkomst och förmögenhet och därmed sammanhängande ändringar i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering. Kammarrättens utlåtande avgavs den 31 nästföljande maj, och det remitterade förslaget har därefter av de sakkunniga underkastats förnyad granskning med anledning närmast av de erinringar, som i utlåtandet framställts. Under granskningen har emellertid anledning yppats att i vissa,

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

i det remitterade förslaget ej berörda avseenden, som synts mig påkalla beaktande, fullfölja de givna uppslagen särskilt i syfte att i större utsträckning än hittills tillgodose bevillningstaxeringens intressen av ökad medverkan från de skattskyldiges sida vid tillhandahållande av erforderligt uppgiftsmaterial.

Sedan föredragande departementschefen härefter i korthet redogjort för kammarrättens erinringar och de huvudsakliga synpunkter, ur vilka omarbetningen skett, anförde han vidare:

Av min nu lämnade redogörelse framgår, hurusom kammarrätten delat min uppfattning om behovet av ett förbättrat och mera tillförlitligt uppgiftsförfarande i avseende å de båda ur skattesynpunkt särskilt betydelsefulla inkomstkällorna, fast egendom och affärsverksamhet. Jämväl det sätt, på vilket jag med stöd av vunna erfarenheter och därå byggda uttalanden trott mig böra tillgodose detta behov, vilket att döma av inkomna yttranden över nästlidna års taxeringsförhållanden alltjämt kvarstår oförminskat, har av kammarrätten i stort sett lämnats utan erinran. Frånsett detaljer av delvis mindre vikt har kammarrätten sålunda utan meningsskiljaktighet skänkt sin tillslutning till systemet att för inkomst av fast egendom och av rörelse eller yrke medelst bruttointäkternas och de olika avdragens sortering i grupper efter deras särskilda art låta inkomstberäkningen i dess huvuddrag komma till synes redan i själva deklarationen. Detta, såsom jag vid anmälan av det remitterade förslaget hade tillfälle framhålla, till fromma såväl för taxeringsarbetets påskyndande därigenom, att anmaningar för infordrande av närmare upplysningar, huru inkomsten beräknats, i största möjliga utsträckning gjordes obehövliga som ock i påtaglig grad för själva taxeringsresultatet. Erinringarna samla sig sålunda i stort sett kring frågor av huvudsakligen formell art, såsom angående antalet, deldarationsformu 1 är, formulärets uppställning närmast med hänsyn till kravet på största möjliga överskådlighet samt befogenheten av att till formuläret förlägga anvisningar, som innefatta en närmare utveckling av vissa bestämmelser i huvudförfattningarna. I vissa fall har nämligen kammarrätten funnit dylika anvisningar sakna stöd i själva författningens text eller rent av äga naturen av nya föreskrifter, innefattande en skärpning av dem, som författningarna uttryckligen lämnat eller finge antagas hava avsett att lämna. Härtill ansluta sig erinringar av materiell innebörd, till vilka jag längre fram i detta anförande har tillfälle att precisera min ställning.

Vad då först angår frågan om antalet deklarationsformulär, kunna j*tale*t de' naturligtvis olika meningar råda, om vilket antal som kan anses mest formMi,är.

120 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Uppgifts-

schemats

uppställ-

ning.

lämpligt. Kammarrättens önskningar i detta avseende synas mig gå för långt, då kammarrätten uttalar sig för endast ett formulär. Detta uttalande har också skett endast under förutsättning av en anordning av uppgiftsschemat, enligt vilken inkomstberäkningen i fråga om fast egendom, affärsverksamhet och bolagsinkomst, så när som på själva slutsiffrorna, alltid komme att förläggas till bilagor till deklarationen — en anordning, som, på sätt jag strax får tillfälle att närmare beröra, endast i modifierad form synts böra vinna tillämpning. Ehuru jag alltjämt finner den tanke riktig, som ligger till grund för det remitterade förslaget i nu förevarande avseende, nämligen att låta envar skattskyldig få ett till sin omfattning efter hans förhållanden något så när avpassat formulär, har jag ansett mig böra gå med på en reducering av antalet till tvä, därvid jag dock måste förutsätta, att den numera föreslagna anordningen att låta anvisningarna för formulärets begagnande förläggas till särskild bilaga vinner godkännande. En starkare reduktion lärer för övrigt så mycket mindre kunna ifrågasättas, som det hittillsvarande mindre formuläret (formulär n:r 1 B) tillkommit efter Riksdagens eget initiativ. Detta formulär beslöts nämligen av 1910 års Riksdag, som efter min mening med all rätt framhöll önskvärdheten av ett särskilt, mindre omfattande formulär, avsett för den stora mängden av deklaration sskyldige, som endast behöva lämna ett fåtal sifferuppgifter. Och ingen tvekan kan råda därom, att icke detta formulär fyller ett verkligt behov.

I enlighet härmed upptager förslaget två formulär, n:r 1 A och n:r 1 B, av vilka det förra, större formuläret är avsett för samtliga förekommande inkomstkällor och tillika inrymmer plats för upplysningar, motsvarande dem, för vilka det nuvarande s. k. jordbruksformuläret är avsett, medan det senare, mindre formuläret är apterat för väsentligen samma grupper av inkomsttagare som det nuvarande mindre formuläret. Den, som icke får betjäna sig av det mindre formuläret, är såsom nu skyldig att använda det större, med rätt för alla, oavsett arten av deras inkomst, att såsom hittills begagna sistnämnda formulär.

Såsom jag redan nämnt, har i fråga om uppgiftsschemats uppställning kammarrätten uttalat sig för ett, vad angår inkomst av fast egendom samt affärsverksamhet, genomfört system med bilagor, som skulle upptaga detaljerna av inkomstberäkningen, medan slutresultatet och endast detta redovisades i deklarationsblanketten. Vad kammarrätten härutinnan i syfte av ökad överskådlighet föreslagit har, enligt vad mig meddelats, varit ifrågasatt redan vid utarbetandet av det remitterade förslaget, men ansågs böra vinna genomförande allenast vid flerfaldig affärsdrift. Jag hyser härvidlag den uppfattning,

Kungl. Maj:t,s nåd. proposition Nr 232.

att deklarationsformuläret bör i så stor utsträckning som möjligt anordnas med hänsyn till vad som är regel och icke med hänsyn till undantagsfallen, och att utvägen att för fullgörande av en och samma uppgiftsskyldighet hänvisa deklaranten till flera handlingar näppeligen bör anlitas i andra fall än där så kan vara av nöden för att främja överskådligheten. Men å andra sidan bör allt, som kan i den vägen rimligen göras, också göras, och jag har därför varit angelägen att söka utfinna eu medelväg, som tillgodoser behovet av överskådlighet och lätthanterlighet utan att annat än i fall av verkligt behov tvinga till att gå utom själva blanketten.

I enlighet med denna grundförutsättning upptager förslaget följande anordning. Samtliga anvisningar för formulärets begagnande — här och i det följande avser jag, där ej annat uttryckligen sägs, det större formuläret •— hava förlagts till ett särskilt blad, som är avsett att vidfästas blanketten före densamma. 1 blanketten göras hänvisningar till denna bilaga i nummerföljd. Bilagan kan avskiljas vid formulärets ifyllande för att underlätta arbetet härmed och är icke avsedd att åtfölja deklarationen vid avlämnandet. Inkomstberäkningen vad angår inkomst av fast egendom utföres i sin helhet i blanketten, oberoende av om inkomsten härflyter av eu eller flera egendomar, varemot skattskyldig, som driver flera affärer själv eller i bolag, har att i blanketten utföra inkomstberäkningen allenast för den affär, som kan anses såsom huvudaffär. Det remitterade förslaget lämnade öppet, för vilken av flera affärer inkomstberäkningen skulle utföras i blanketten, men synes vara i sin ordning, att ett direktiv lämnas för valet. För övriga affärer lämnas inkomstberäkningen i bilaga, dock att i blanketten utföres själva saldot. Ger inkomstberäkningen för en affär till resultat ett underskott, angives detta i det skede av uppgiftsförfarandet, varom jag nu talar, medelst utförande för affären av en nollsiffra i sifferkolumnen.

För bevillningstaxeringens vidkommande är självfallet av nöden redan med hänsyn till eventualiteten av olika beskattningsort för olika affärer, att varje affär redovisas för sig, och i sammanhang med deklaration för taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt bör i blanketten inkomstberäkningen icke utföras för annan affär än sådan, som jämväl skall, helt eller i varje fall till någon del, taxeras till bevillning i deklarationsorten. Med sistnämnda uttryck avser jag då, för det fall att ett taxeringsdistrikt omfattar flera kommuner, distriktet och icke enbart mantalsskrivningsorten eller, för andra än enskilda personer, den motsvarande ort, där författningsenligt taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt skall ske. Denna ort sammanfaller nämligen alltid med den, varest deklarationen skall avgivas.

För den eventualiteten att någon driver flera affärer inom deklara-

122 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 232.

tionsorten eller i denna jämte andra orter tiar för valet av den affär, som må redovisas i blanketten, i det omarbetade förslaget lämnats enahanda direktiv som beträffande uppgifter för inkomstskattetaxeringen.

Med bevillmngstaxeringen av andra affärer har taxeringsmyndighet i deklarationsorten uppenbarligen intet att skaffa. Erfordras således utöver inkomstberäkningen för taxering till inkomstskatt särskild beräkning för bevillmngstaxeringen av sådan affär, får denna beräkning utföras i den särskilda uppgift för sistnämnda taxering, vars avgivande förslaget om anvisningar för formulärets begagnande förutsätter.

Med kammarrätten är jag självfallet fullt ense därom, att i anvisningarna till deklarationsformuläret icke bör inflyta någon föreskrift, som till sitt innehåll avviker från eller eljes står i mer eller mindre uppenbar strid med skatteförfattningarna, och finner naturligtvis icke heller riktigt eller lämpligt, att anvisningarna innefatta försök till uttolkning av stadgande^ om vilkas verkliga innebörd kan råda tvekan. Däremot måste jag finna påkallat och naturligt, att de anvisningar, som anknytas till formuläret, i likhet med vad annorstädes tämligen allmänt förekommer, komplettera sådana föreskrifter, som antingen icke kunnat utan alltför stor omständlighet närmare utformas i lagen eller ock där erhållit en avfattning, som för den stora allmänheten kan antagas te sig mindre lättfattlig. Icke heller synes mig vara annat än i sin ordning, att innebörden av vissa stadgande:! av särskild vikt för inkomstberäkningen i anvisningarna understrykes mera starkt, än i författningstexten lämpligen kunnat ske för att därigenom framstå mera påtaglig.

Vid anmälan av det regeringsförslag, som ligger till grund för gällande taxeringsförordning, erinrade dåvarande chefen för finansdepartementet i nu föreliggande ämne, bland annat, hurusom de föreskrifter om deklarations innehåll, som inrymdes i själva författningen, borde hållas i allmänna ordalag, medan åt formuläret borde överlämnas att meddela de detaljerade bestämmelser, som kunde finnas vara av nöden. Detta uttalande, giltigt under den förutsättning, varifrån det utgick, nämligen att formuläret skulle fastställas av Kungl. Maj:t, biträder jag så mycket hellre, som den synpunkt, vilken ligger till grund för uttalandet, vunnit ökad giltighet, sedan formuläret i dess av Riksdagen betonade egenskap att utgöra en integrerande och synnerligen viktig del av lagstiftningen blivit av Riksdagen antaget och fastställt i alldeles samma ordning som själva författningen.

Erfarenheterna från såväl 1911 som 1912 års taxeringar ådagalägga

Ö o ÖÖ

tydligt nog, att oriktigheter i uppgifterna ej sällan kunna återföras till

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

deklarationsformulärets rent tekniska uppställning — så är t. ex. förhållandet med dubbelräkningar beträffande inkomst av jordbruk och skogsbruk, den i vissa fall olika inkomstberäkningen för inkomstskattetaxeringen och bevillningstaxeringen, felaktigt beräknade avdrag med flera dylika oriktigheter, som, därest förslaget antages, icke vidare torde behöva förekomma — men ännu mera till den omständigheten, att vägledande upplysningar icke funnits att tillgå, där om ett lagbuds rätta innebörd uppenbarligen icke kan vara mer än en mening, fastän denna framgår först vid ett noggrannare studium av författningen än allmänheten i regel är i tillfälle att ägna densamma. Det synes mig ock, som om kammarrätten i det ämne, varom jag nu talar, underskattat betydelsen av det nyss påpekade faktiska förhållandet att deklarationsformuläret. enligt Riksdagens eget beslut numera i lagstiftningshänseende är, så att säga, likvärdigt med själva författningen och att det följaktligen redan ur denna synpunkt icke bör möta någon betänklighet att närmare utforma eller även annorledes än genom exempel belysa innebörden av föreskrifter av särskild vikt för en riktig inkomstberäkning.

Ett typiskt exempel på en bestämmelse, som sålunda synnerligen väl lämpar sig för införande i anvisningarna till formuläret, men knappast er- fast egenfordrat uttryckligt omnämnande i författningen, är föreskriften om skyldighet domatt, för den händelse deklaranten icke ägt eller brukat i deklarationen omförmäld fast egendom hela nästföregående år utan endast en del därav, bifoga en upplysning, vilken del av samma år han varit ägare eller brukare till fastigheten. Kammarrätten har här erinrat, att en dylik anvisning rätteligen förutsätter stadgande i ämnet i själva författningen.

Denna uppfattning kan jag icke biträda. Författningen kan, såsom skett, mycket väl åtnöjas med den allmänt hållna föreskriften, att skattskyldig har att med avseende å nästföregående dr lämna ifrågavarande slags uppgift. t Grunden till stadgandet är, dess betydelse för förmögenhetsberäkningen bär oavsett, strävandet att få ett underlag för bedömande av inkomstberäkningens riktighet, ej endast då den skattskyldige ägt eller brukat fastigheten hela det nästföregående året, utan även då sä varit fallet endast en del av året. Ehuru härom likasom angående uppgiftsskyldighetens i fråga omfattning icke kan råda mer än en mening, har dock frånvaron av en supplerande föreskrift här och var misstytts därhän, att endast den, som ägt eller brukat viss fastighet hela nästföregående året, lagligen skulle hava uppgiftsplikt beträffande densamma. 1 varje fall har den omständigheten, att ett till sin innebörd fullt tydligt stadgande uttryckts i mera koncentrerad form utan att närmare utföras i deklarationsformuläret, alltför ofta

124 Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.

tagits till intäkt för underlåtenhet att lämna uppgift, som vederbort, och det synes då vara i sin ordning att för den allmänhet, som gärna och förvisso med all rätt vill betrakta deklarationsformuläret och dess anvisningar såsom en för dem tillräcklig kunskapskälla — för mången väl också den enda han har att tillgå — göra klart, att en viss nära till hands liggande uppfattning ej är den rätta.

I författningen är utsagt, att upplysning skall lämnas om fast egendoms taxeringsvärde. Det remitterade förslaget inrymde i formuläret en anvisning därom att, för den händelse något taxeringsvärde ej fanns egendom åsatt nästföregående år, egendomen skulle upptagas till det värde, densamma kunde anses hava haft nästföregående är — en bestämmelse, som i syfte närmast att angiva dess samband med en eventuell förmögenhetsberäkning nu fått en med hänsyn till denna eventualitet bättre avpassad formulering. Då lagen visserligen kan anses därutinnan klar, att fastighet bör uppgivas utan hinder därav, att den nästföregående år icke haft taxeringsvärde, men saknaden av bestämmelse, huru i avseende å värdeuppgiften skall förfaras, befunnits framkalla tvekan, påkallas tydligen någon åtgärd i syfte att undanröja en dylik villrådighet, och ehuruväl jag icke heller här finner ovillkorligen nödvändigt, att bestämmelse i ämnet meddelas även i själva författningen, har jag med hänsyn till den vikt, frågan kan äga för förmögenhetsberäkningen, låtit i förslaget till ändrad lydelse av § 3 i taxeringsförordningen införa dylik föreskrift.

Huvudsakligen enahanda synpunkt, som nyss berörts, återfinnes i kammarrättens erinringar beträffande anordningen av de båda avdragen för värdeminskning av byggnader och skog samt anvisningarna rörande rätten till avdrag för hemmavarande barn, som biträtt i skattskyldigs arbete, det s. k. allmänna förlustavdraget och avdraget för periodiska understöd.

Av dessa erinringar synes mig den först nämnda sakna befogenhet. De båda avdrag, varom här är fråga, hava i beskattningssystemet en särställning, som vid uppgiftsförfarandet även påkallar särskilt beaktande. Denna särställning betingas av den villkorliga och, vad själva omfattningen av avdragsrätten angår, starkt begränsade karaktär, som lagen i enlighet med Riksdagens beslut uttryckligen förbehållit avdragen i fråga, men som vid utarbetandet av gällande formulär icke blivit med tillräcklig tydlighet framhållet. Avdraget för värdeminskning av byggnader får, såsom jag vid anmälan av det remitterade förslaget erinrade, icke återföras till annan anledning till värdeminskning än slitning trots »noggrant underhåll och aktsam vård», således icke, som dock tämligen allmänt lärer antagas, till rena konjunkturförhållanden eller den omständigheten att husen efterhand bliva omodärna

125 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

o. s. v. Vidare är avdraget för varje särskild byggnad uttryckligen ställt i relation till byggnadens beskaffenhet och användning. Likaledes förutsätter avdragsrätten beträffande värdeminskning av skog i varje fall prövning från taxeringsmyndigheternas sida av de förhållanden, som kunna åberopas till stöd för gjorda avdragsyrkanden. De numera vunna erfarenheterna om tillämpningen av de nya skatteförfattningarna giva emellertid anledning antaga, att i ett stort antal fall taxeringsmyndigheterna låtit sig nöja med obestyrkta eller icke tillräckligt styrkta uppgifter till stöd för avdragen och således i strid med lagens mening visat för stor eftergivenhet för avdragsanspråken. Att till förebyggande härav något bör göras synes klart, och förslaget upptager i sådant syfte en i formuläret inlagd erinran om vikten av en nöjaktig utredning i varje fall. Härigenom föranlåtes ock taxeringsmyndigheten att, såsom från början även varit avsett, ägna frågan om rätt till avdrag för ifrågavarande värdeminskning särskild uppmärksamhet. Ytterligare verkar i samma riktning anordningen att förlägga yrkandena om dessa avdrag till särskild plats i formuläret. Mot denna anordning, varigenom avdragen komma att framstå såsom särskilda avdrag från sammanräknad inkomst jämte de s. k. allmänna avdragen, har kammarrätten erinrat, att dessa avdrag rätteligen höra ske vid inkomstberäkningen för varje särskild inkomstkälla och att de därför också böra dit förläggas, men denna erinran, som, såvitt jag kan finna, saknar reell betydelse, synes icke böra föranleda ändring i en anordning, som praktiskt förtjänar företrädet. Bemärkas må ock, att då avdrag för värdeminskning å byggnad icke är för bevillningstaxeringens vidkommande medgivet, inkomstberäkningen för nämnda taxering onödigt skulle invecklas därigenom, att till den för inkomstskattetaxeringen utrönta inkomsten måste tilläggas ett förut avdraget belopp.

Vad angår avdraget för lön och underhåll till hemmavarande barn över 15 år, som biträtt skattskyldig i hans verksamhet, kan detta avdrag påkalla beaktande endast vid inkomstberäkningen för inkomster under A och C II. Avdraget, som med avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag beslöts av Riksdagen, är till sin storlek inom den fastställda maximigränsen beroende av taxeringsmyndighets prövning. Men härför är denna uppenbarligen i behov av upplysningar om sådana förhållanden, som äga betydelse för en dylik prövning. En sådan upplysning av vikt är självfallet den större eller mindre varaktigheten av det lämnade biträdet, då ju påtagligen högsta avdragsbeloppet icke bör ifrågasättas för barn, som ej biträtt hela året. Kammarrättens förmodan, att genom den lämnade anvisningen skulle vara avsett utsäga, att storleken av avdraget

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 19

Avdrag för lön och underhåll till hemmavarande barn.

126 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.

med nödvändighet skulle stå i proportion till tidslängden, är icke riktig. Andra omständigheter t. ex. ålder och upplyst arbetsduglighet kräva naturligen även beaktande, men om dessa och jämförliga förhållanden, där de ej utan vidare äro kända för taxeringsmännen, kunna dessa lätteligen själva förskaffa sig kännedom. Däremot tarvas från närmaste håll upplysningar för att veta, i vilken utsträckning skattskyldigs barn biträtt honom i hans verksamhet, och dessa upplysningar böra lämnas opåmint. Att här fordra särskild framställning från taxeringsmyndigheternas sida bör icke ifrågasättas.

Även för år 1912 klagas över, att avdragsrätten i fråga är föremål för varjehanda missbruk, och anvisningen fyller därför ett verkligt behov, likasom den alltjämt synes mig kunna lämnas utan att vara i författningen särskilt förebådad.

Avdrag för I fråga härefter om anvisningen, att upplysning skall lämnas till

Understöd. vem ett periodiskt understöd utgått, grundar sig denna, såsom kammarrätten erinrat, icke på något direkt stadgande i beskattningsförfattningarna, utan har, på sätt jag vid denna frågas tidigare behandling inför Kung!. Maj:t hade anledning framhålla, tillkommit för att tillmötesgå ett med synnerlig enstämmighet framburet önskemål. Betydelsen av att en anvisning i ämnet finnes är icke ringa. Dels möjliggöres härigenom kontroll över att mottagaren blir behörigen beskattad, och dels förebygges åtminstone i någon mån den möjlighet till missuppfattning, som alldeles särskilt visat sig råda i avseende å denna ingalunda oviktiga detalj. Slutligen beredes väsentlig lättnad i taxeringsarbetet därigenom, att en mycket vanlig anledning till besvärande förfrågningar i stort sett kan antagas bortfalla. Genom den i förslaget vidtagna anordningen att lämna rum för ifyllande av mottagarens namn och tillika medelst tillfogande av oi’den »utgivet till» påpeka, att så också bör ske, har emellertid blivit obehövligt att i särskild anvisning erinra om förhållandet.

Den av kammarrätten i sak framhållna betänkligheten, att grannlagenheten skulle trädas för nära därigenom, att deklarant, som yrkar avdraget i fråga, tillförbindes att meddela namnet å mottagaren av understödet, kan jag icke dela. Med nästan lika rätt skulle man om hela deklarationst vån get, och i varje fall om ett dock alltid behövligt kompletterande uppgiftsförfarande, kunna uttala samma omdöme. Skillnaden i sak mellan att opåmint upplysa om vem mottagaren varit och att göra det på förfrågan synes mig också tämligen ringa.

Allmänt för- Beträffande slutligen det s. k. allmänna förlustavdraget har i sam-

lustavdrag. manhang med omredigeringen av de i 3 § inrymda generella bestämmel-

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

serna om deklarationsformulärets innehåll i enlighet med kammarrättens önskan tillfogats en föreskrift därom att deklaration också bör utvisa, hur förlusten ifråga beräknats. En sådan föreskrift kan väl strängt taget synas obehövlig för sådan verksamhet — jordbruk eller affärsverksamhet — för vilken inkomstberäkningen med utgångspunkt från bruttot redovisas i deklarationen, men ansluter sig såsom ett naturligt komplement till den nu förefintliga bestämmelsen om skyldighet att uppgiva beskaffenheten av den inkomstkälla, varur förlusten härrört.

Jag anhåller härefter att få uttala mig i några mera fristående frågor tf0e^a[£t av vikt. Härvid gör jag början med frågan om uppgiftsplikt för förmögen- beträffande het, understigande 6,000 kronor, vilket spörsmål kammarrätten gjort till förmögenhet. en fråga jämväl om skatteplikt. Givetvis kan betänklighet möta mot eu anordning, som inför deklarationsplikt för blotta eventualiteten av skattskyldighet, oberoende således därav om i det enskilda fallet förhandenvaron av en förmögenhet kan verka till höjning av taxeringen och torde väl även ur materiell synpunkt kunna ifrågasättas, om ej en så pass ringa tillökning i skattekraft, som här eventuellt ställes i utsikt, må till påtaglig lättnad för själva uppskattningen kunna lämnas ur räkningen på sätt kammarrätten ställt i fråga. För att vinna någon klarhet om den finansiella innebörden av en anordning i den riktning kammarrätten förordat erfordras emellertid en ingående skattestatistisk utredning av alla på frågan inverkande omständigheter, och innan resultatet av en dylik undersökning föreligger, synes omöjligt taga bestämd ställning till en fråga, som dock alltid innebär ett om ock ringa avsteg från en av grundförutsättningarna för den nyligen genomförda skattereformen.

Då det i varje fall synes lämpligt, att eu undersökning av antydd art kommer till stånd och resultatet därav icke bör föregripas, har jag, med allt behjärtande av de olägenheter, vartill de nuvarande bestämmelserna befunnits föranleda, ansett frågan om sättet att avhjälpa dessa olägenheter icke böra nu upptagas till avgörande, och har i enlighet härmed hittillsvarande bestämmelse i ämnet fått kvarstå i det omarbetade förslaget.

Kammarrättens betänklighet mot förslaget att ålägga jämväl de enkla bolagen uppgiftsskyldighet för delägarnes taxering kan jag i princip icke dela. Lagstiftningen förutsätter även beträffande dessa bolag, att räkenskaper föras och avslutas, och tillämpar på dem normativt flertalet av de förvaltningsföreskrifter, som gälla för handelsbolagen. Ehuru sålunda de enkla bolagen i förhållande till det allmänna givetvis få anses vara underkastade vissa skyldigheter, har jag likväl, då verkligt behov av den

Uppgiftsskyldighet för enkla bolag.

128 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.

ifrågavarande uppgiftsplikten måhända icke kan anses vara i större utsträckning för handen, trott att med åläggande av uppgiftsskyldighet i nu ifrågavarande fall skulle kunna tillsvidare utan större olägenhet anstå och förty icke låtit föreskrift i ämnet inflyta i det omarbetade förslaget.

Uppgifts- Däremot vidhåller jag min mening om lämpligheten av att upp-

för vanligt giftsplikt till ledning för delägarnas taxering ålägges vanliga handelsbolag, handels- på sätt som förslaget i sak oförändrat upptager. Det är jämväl på detta 0 ag' område med stor praktisk räckvidd av synnerlig vikt, att tillfälle utan omgång

beredes taxeringsmännen att kontrollera en uppgift, som åtminstone när den kommer från delägare, vilken enligt bolagsavtalet ställts utanför den direkta ledningen, lätt nog kan bliva missvisande. För övrigt tillåter jag mig ånyo påpeka, att när man, och enligt min mening med all rätt, icke tvekat ålägga kommanditbolagen upp giftsplikt, följdriktigheten kräver liknande behandling av de vanliga handelsbolagen, vilkas näring alltid enligt lag förutsätter skyldighet att föra räkenskaper. Att, såsom tidigare varit ifrågasatt, i kontrollsyfte lägga skyldigheten att förete räkenskapshandlingar på den enskilde bolagsmannen i stället för bolaget självt, vilken senare anordning är vida naturligare, kan av mig icke förordas. 1 fråga slutligen om vem ansvaret för uppgiftsplikten rätteligen påvilar lärer svårighet knappast yppas att i varje särskilt fall få detta förhållande tillförlitligen utrönt, därest fråga härom skulle uppstå. Allmänneligen torde så förfaras, som lagen förutsätter, nämligen att i bolagsavtalet regleras, vilken eller vilka delägare, som skola handhava förvaltningen, och på honom eller dem lärer ansvaret böra vila. Positivt synes mig sålunda uppgiftsskyldigheten kunna utan betänklighet åläggas bolaget, och likaledes torde, vad angår påföljden för visad underlåtenhet, hittillsvarande stadgande i 19 § taxeringsförordningen, enligt vilket påföljden drabbar den försumlige, kunna utan vidare tillämpas även vid eftersättande av den uppgiftsskyldighet, varom jag nu talar.

t/prat/ts- Vidkommande härefter den för rederier ifrågasatta uppgiftsskyldigheten

för rederi. bär behövligheten av en sådan skyldighet senast i rapporterna angående 1912 års taxeringar kraftigt vitsordats. Med hänsyn till kammarrättens erinran därom, att för vissa rederier icke torde föreligga skyldighet att föra handelsböcker, har jag emellertid ansett en begränsning vara påkallad för uppgiftsskyldighetens utsträckning, och har i sådant hänseende trott gränsen lämpligen böra läggas så, att skyldigheten i fråga kommer att påvila allenast rederi för registreringspliktigt fartyg. Enär registreringsplikt föreligger endast beträffande sådana fartyg, som äro avsedda att nyttjas

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

till handelssjöfart eller resandes fortskaffande och äga en dräktighet av tjugu registerton eller därutöver, frikallas vid godkännande av förslaget i denna del från uppgiftsskyldighet just sådana fartyg som de, vilka kammarrätten torde åsyfta, nämligen fiske- och transportfartyg, mindre passagerarefartyg, flertalet i våra skärgårdar hemmahörande fartyg, varå ägarne frakta ved till närbelägna städer o. d.

I fråga om skyldigheten att förete räkenskapshandlingar har jag ansett mig höra tillmötesgå de alltjämt mötande enträgna framställnin- räkenskaps* garna om skyldighet för en var, som nästföregående år varit pliktig föra handlingar. handelsböcker, att förete balansräkning ävensom, när sådan räkning föres, vinstock förlusträkningen för nästföregående år, och åberopar till stöd för denna nyhet i det nu anmälda förslaget de skäl, som på sin tid anfördes för Kungl. Maj:ts förslag till 1910 års Riksdag i enahanda syfte. Den omständigheten att förslaget för affärsidkare förutsätter uppgift om bruttoinkomst förminskar ingalunda behovet av det kontrollmaterial, som genom den nu ifrågasatta skyldigheten skulle tillföras taxeringsarbetet. Snarare kan behovet därav anses ökat i alla fall, där den i deklarationen utförda inkomstberäkningen icke är av enklaste slag. Och för den skattskyldige själv bör det så mycket mindre bjuda emot att låta deklarationen åtföljas av räkenskapshandlingar, som anledningarna att besvära honom med förfrågningar rörande inkomstberäkningen minskas. Därest han från början fullgör sin uppgiftsplikt, behöver han icke heller räkna med eventualiteten av en anmaning, som i det allmänna föreställningssättet gärna framstår såsom en yttring av oberättigad misstro till riktigheten av en på heder och samvete lämnad uppgift — en omständighet, som, på sätt jag redan framhållit, i sin ordning alstrar påtaglig obenägenhet hos taxeringsnämndsordföranden att anlita anmaningsförfarandet.

Då jag vidare alltjämt måste finna önskvärt, att aktiebolags förvaltningsberättelse opåmint göres tillgänglig för taxeringsarbetet, och skyldigheten att insända sådan berättelse knappast kan anses öka uppgiftspliktens tyngd, har skyldigheten i fråga bibehållits i det omarbetade förslaget. Med hänsyn därtill att förvaltningsberättelsen i allmänhet torde föreligga färdig först någon tid efter bokslutet, har emellertid ansetts lämpligt att beträffande tiden för avlämnandet likställa sådan berättelse med revisionsberättelsen. I enlighet härmed innehåller förslaget, att förvaltningsberättelse skall avlämnas, så fort ske kan, och har i anslutning till kammarrättens erinran i sådant avseende påföljd blivit uttryckligen bestämd för underlåtenhet att hörsamma en anmaning att fullgöra skyldigheten i fråga.

130 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Anstånds-

fristens

längd.

Det remitterade förslaget anslöt sig i fråga om anståndsfristens längd till gällande lag, enligt vilken fristen utlöper med april månads utgång. 1 den nådiga propositionen till 1910 års Riksdag meddelades, hurusom flera länsstyrelser framhållit behovet av en begränsning av anståndstiden, efter vars utlöpande för orter utom Stockholm endast återstode 15 dagar för taxeringsarbetets slutförande. Uttalanden gjordes i enlighet härmed till förmån för en begränsning till den 15 eller 20 april. Föredragande departementschefen förklarade sig behjärta de till stöd för en begränsning anförda skälen, men fann ej tillrådligt åtminstone för det dåvarande förorda en ytterligare inskränkning utöver den, som år 1908 koin till stånd. Särskilt erinrade departementschefen i detta sammanhang om de svårigheter, som kunde befaras möta för skattskyldige, vilkas räkenskapsår tilländaginge under det löpande kalenderåret före den 1 mars, att i rätt tid medhinna fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet.

I de meddelanden, som föreligga om erfarenheterna från 1912 års taxering, vitsordas med stor samstämmighet behovet av en inskränkning i nu förevararande avseende. Benägenheten att utan verklig anledning uppskjuta avlämnandet av uppgifter förklaras också vara tämligen allmän. För egen del måste jag finna synnerligen önskvärt, att någon begränsning här kommer till stånd i syfte att förhindra det försenande av taxeringsarbetet, som nu näppeligen kan förekommas utan en forcering, varigenom granskningens noggrannhet och därmed taxeringsresultatets riktighet uppenbarligen äventyras. Med hänsyn härtill och då de fall, där näringsidkare förlagt tiden för in- och utgången af ett räkenskapsår mellan den 31 december och den 1 påföljande mars, säkerligen äro så sällsynta, att de kunna lämnas ur räkningen såsom utan verklig betydelse för frågans bedömande, har jag icke velat ställa mig avvisande till tanken om anståndstidens förkortning och har förty låtit i förslaget inrymma en föreskrift, enligt hvilken den 15 april skall utgöra slutfristen för fullgörande af deklarationsplikt och annan uppgiftsplikt, som icke förutsätter föregående anmaning.

Att, på sätt kammarrätten ifrågasatt, medgiva jämväl rederi rätt till anstånd med fullgörande av dess uppgiftsskyldighet kan väl synas mindre behövligt i betraktande därav att räkenskapsavslutningen i allmänhet torde ske inom tid, som lagen normativt bestämmer, nämligen januari månad. Men då fall givetvis kunna tänkas förekomma, där ett uppskov kan hava skäl för sig, har anståndsrätt i det omarbetade förslaget inrymts även rederi. Tillräcklig anledning att i fråga om rätt till anstånd ställa delägare i rederi i sämre ställning än delägare i handelsbolag synes icke föreligga, och inrymmer förslaget förty anståndsrätt jämväl för delägare i rederi.

131 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

Jag har vidare att yttra mig om några förut icke berörda detaljer Uppgift i fråga om formulärets uppställning, där jag icke eller endast delvis kurmat JggK följa kammarrättens anvisningar. fri bostad

Kammarrätten har förklarat sig finna det nära sambandet mellan för- m- mmånen av hyrestid bostad och övriga naturaförmåner, som nu likasom enligt det remitterade förslaget redovisas såsom en särskild inkomstgrupp (A I b) tala för ett sammanförande av dessa båda moment, med skyldighet dock för den, som har hyresfri bostad å två eller flera fastigheter, att angiva värdet av bostadsförmånen och övriga förmåner för varje fastighet särskilt. Ett bifall till denna hemställan i dess förra del skulle emellertid enligt min övertygelse, bekräftad av de vunna erfarenheterna från såväl 1911 som 1912 års taxeringar, vara en icke tillrådlig åtgärd, därest man verkligen vill få båda dessa slags förmåner tillbörligt beaktade och beskattade var för sig.

Vad härefter angår kammarrättens hemställan i dess senare del, innefattar densamma en klyvning av uppgiftsplikten, som följdriktigt påkallar en specificering i motsvarande fall även av övriga inkomstposter, likasom ock av avdragsposterna. I påtaglig överensstämmelse med lagens mening behandlas i nuvarande formulär inkomstrubriken fast egendom såsom en enda inkomstkälla, och något verkligt behov av ändring härutinnan har åtminstone icke ännu yppats. Jag upprepar, att deklarationsformuläret måste avpassas efter regelmässiga förhållanden och att följaktligen vid dess affattande räknats med det mest vanliga förhållandet, nämligen att skattskyldig har att redovisa inkomst endast från en egendom. Skattskyldig, som hämtar inkomst från flera egendomar, vilka ej skötas i sambruk, står alltid öppet att i särskild bilaga redovisa varje egendom för sig, likasom ju även taxeringsmyndigheterna, där så synes påkallat, kunna förvissa sig om, hur inkomstberäkningen beträffande varje särskild egendom utfallit.

Kammarrätten har vidare uttalat, att under A I d) icke borde sär- Uppgift om skilt omförmälas tillverkning av möbler eller husgeråd för eget behov, ~!mer enär värdet av produkter, som sålunda användes, kunde i regel antagas eller husvara alltför obetydligt för att påkalla särskilt omnämnande. Då emellertid formuläret bland inkomster i penningar redovisar inkomst genom försäljning av alster av hemslöjd, har synts vara i sin ordning, att i formuläret också inrymmes en motsvarande erinran om att värdet av slöjdvirke, som tillgodogöres för eget behov, icke heller får utelämnas vid inkomstberäkningen. Så alldeles obetydlig, som kammarrätten synes anse, torde för övrigt ingalunda den omfattning vara, vari eget virke användes på nu ifrågavarande sätt.

132 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Uppgift Under framhållande att vid deklarationsformulärets avfattning, såvitt

iejor£ruke fast andorn angår, icke tagits hänsyn till, huruvida deklaranten har »ordnad med ordnad bokföring» eller ej, har kammarrätten förklarat sig anse, att åtminstone sådana bokföring, skattskyldiga, som äro pliktiga att vid sina deklarationer foga räkenskapsutdrag, borde vara berättigade till inkomstberäkning efter dessa grunder. Ett sådant medgivande skulle bland annat innebära, att inkomstberäkningen beträffande jordbruk likasom annan näring med ordnad bokföring komme att röna inflytande av skillnaden mellan in- och utgående förråd av osålda produkter. Aven här har jag anledning erinra om, att deklarationsformuläret likasom författningen i fråga om själva inkomstbegreppet, såvitt angår jordbruk och skogsbruk, direkt anpassat sig efter vad som är av nöden för den stora mängden av landets jordbrukare. Dessa föra icke räkenskaper, och lagstiftningen har i betraktande härav icke låtit ett visst års skörd eller avkastning i övrigt bilda inkomstkällan, utan i sådant avseende medräknat endast avkastning, som under ett visst bestämt år använts för det ena eller andra ändamålet, till försäljning eller egen förbrukning. Enahanda synpunkt ligger till grund för det av kammarrätten i detta sammanhang berörda kvittningsförfarandet, enligt vilket avkastning, som direkt vinner användning för vidare produktion vare sig såsom underhållsmedel eller såsom produktionsmedel i egentlig mening, lämnas ur räkningen. Möjligt och väl även rimligt är, att jordbrukare, som för räkenskaper och år efter annat redovisar in- och utgående behållningar, av praxis kan komma att tillerkännas rätt att få hänsyn härtill tagen vid inkomstberäkningen, förutsatt nämligen att han konsekvent tillämpar denna beräkningsmetod, men denna eventualitet har vid deklarationsformulärets avfattande näppeligen bort komma i betraktande, utan att den fastslagna beskattningsprincipen samtidigt jämkas. Och detta lärer återigen icke vara tillrådligt, utan att betryggande garantier äro för handen för en fullt likformig och enhetlig räkenskapsföring. Men sådana garantier finnas icke för närvarande. Jag vill i detta ämne vidare erinra därom, att icke heller beträffande annan näring med ordnad bokföring denna alltid kan följas vid inkomstberäkningen för taxeringsändamål utan andra justeringar än som direkt påkallas av uttryckliga lagbud såsom t. ex. att kronoutskylder icke få avdragas o. d.. Hyra för affärslokal i eget hus får exempelvis icke debiteras utan att samtidigt en utjämning sker medelst kreditering av en lika stor post — en anordning till sin verkan liktydig med det kvittningsförfarande, som nyss nämnts.

beträffande Att un(fer punkten A II f) upptagits frälseränta och annan avgäld, var-

frälser äntå, em°t inkomstslaget »krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som krono- och kyrkotionde m. m.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

åtnjutits av patronus ecclesise» utbrutits såsom en särskild grupp under A III, beror, såsom lätt torde inses, därav att det senare inkomstslaget är underkastat bevillningstaxering, nämligen av ålder såsom inkomst av kapital och således med hänsyn till behovet av den i slutet av deklarationen förekommande sammanställningen för sistnämnda taxering påkallat särskilt angivande. Och att enbart av det skäl, att något avdrag för driftkostnad enligt sakens natur ej kan förutsättas beträffande inkomstslaget frälseränta och annan avgäld eller av den anledning, att inkomsten i fråga i viss mån är olika övriga under A IS redovisade penningeinkomster, inrymma densamma under särskild huvudrubrik synes icke vara av nöden. Obehöflig finner jag ock den av kammarrätten förordade anordningen att med omkastning av den naturligare, i författningen iakttagna ordningsföljden i formuläret upptaga »utdelning å aktier i utländska bolag» före »utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag».

Formuläret innehåller i fråga om afdråget för barn enligt 19 § skatteförordningen en erinran därom, att avdraget ankommer icke på den skattskyldige, utan på taxeringsnämnden. Att ett påpekande härav skulle, på sätt kammarrätten anfört, kunna utan olägenhet uteslutas, är ett antagande, som icke vinner stöd av erfarenheten. Denna ger nämligen vid handen, att nämnda avdrag synnerligen ofta förväxlas med sådant avdrag för lön och underhåll till hemmavarande barn, som får

Avdraget för barn enligt 19 § skatteförordningen.

likasom ock

göras såsom för att avdraget av

omkostnad vid själva inkomstberäkningen, missförstånd ej sällan sker två gånge]-. Så tydligt som möjligt bör därför utsägas, att den skattskyldige, vad angår ifrågavarande avdrag, icke har annat att göra och icke heller får göra annat än att uppgiva barnantalet och att avdragsbeloppet är utan betydelse för storleken av den sammanräknade inkomsten samt »summa inkomst och förmögenhet». Såvitt jag kan finna, är formuläret också rätta platsen för ett dylikt påpekande.

Vad i övrigt blivit av kammarrätten erinrat i avseende å forum- Smärre. lären har, i den mån erinringarna icke förfallit med hänsyn till forumlårets ändrade uppställning o. d., blivit vid förslagets omarbetande iakt -ringar ifortaget och torde vid sådant förhållande ej nu påkalla särskilt omnämnande, mulär_ och^ Sådant har ej heller synts i allmänhet erforderligt beträffande vissa amnsnil,da‘l ■ smärre ändringar i formulärets och anvisningarnas avfattning, som för det omarbetade förslagets del vidtagits opåmint i syfte att medelst vägledande upplysningar underlätta såväl uppgiftsförfaranuet som uppskattningen.

Hit hör exempelvis detaljen att lämna eu hänvisning därom att, där inkomstkälla lämnat förlust, utföra noll i kolumnen för inkomstkällan ifråga Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 115 käft. (Nr 232.) 20

134 Kung1. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Formulär n:r 1 B.

Formulär

n:r

för att först senare såsom allmänt förlustavdrag låta underskottet komma med i inkomstberäkningen, för såvitt nämligen avdragsrätt över huvud äger rum beträffande förlusten. Saknaden av en dylik anvisning har vållat åtskilligt missförstånd och därav följande fel vid nedsummering av uppgivna inkomstbelopp.

Jämte upplysning om driftsinventariers bokförda värde har synts ändamålsenligt, att deklarationen upptager jämväl anskaffningsvärdet av driftsinventarierna vid nästföregående års början. En upplysning om de olika slags tillgångar, för vilkas värdeminskning avdrag gjorts eller påyrkas, har vidare ansetts böra påkallas, endast där dessa tillgångar sinsemellan äro av väsentligen olika varaktighet.

Förmögenhetsuppgiften har ansetts böra så specificeras, att däri särskilt redovisas värdet av andel i bolag och rederi ävensom hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet.

Den för jordbrukare, som icke deklarerar inkomsten i naturaförmåner, särskilt avsedda uppgiften har jag ansett böra kompletteras med en upplysning av, som jag håller före, värdefull art, nämligen om mängden av i det egna hushållet förbrukade produkter från gården. På samma gång har i anvisningsblanketten till lättnad för deklaranten införts ett påpekande därav att, i saknad av exakt kännedom vare sig om areal i olika ägoslag eller om storleken av utsäde och skörd eller i de hänseenden, som jag nyss berörde, uppgift må lämnas om den ungefärliga storleken eller mängden.

För beräkningen av medelstorleken av aktiebolags kapital, där detsamma undergått förändring, har påkallats bolagets medverkan medelst en upplysning om de grunder, som därutinnan följts vid deklarationen.

Slutligen har jag för att tillmötesgå en hemställan från utrikesdepartementet, närmast föranledd av framställning från generalkonsulatet i Helsingfors om åtgärder i syfte att underlätta individualiseringen av skattskyldige, låtit i underskriften till formuläret inrymma en upplysning jämväl om deklarantens nationalitet, i fall där han icke är svensk medborgare.

Formulär n:r 1 B utgör ett extrakt av det större formuläret och synes nu ej påkalla särskilt omnämnande. Enär beträffande fast egendom i utlandet påkallas uppgift allenast om den behållna inkomsten, har rätt att begagna det mindre formuläret ansetts böra lämnas ägare av sådan egendom.

Vad angår formulär n:r 2, så enär uppgift enligt § 7 taxeringsförordningen givetvis bör upptaga namnet å den socken eller stad, där vederbörande fastighet är belägen, har i blanketten till formuläret i fråga anvisats plats för ifyllande av namnuppgiften.

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

135 Jag anhåller härefter att få med några ord beröra de ändringar, som föreslagits beträffande taxeringsförordningen i de delar, min nu lämnade redogörelse för formuläret och kammarrättens erinringar vid det remitterade förslaget därutinnan icke innefattar huvudsakligt yttrande.

1 3 §, som möter i väsentligen samma skick som enligt dess nuvarande lydelse, har till förekommande av missförstånd ansetts böra tydligt utsägas, att uppgiftsplikten för inkomst likasom för förmögenhet i varje särskilt fall hänför sig till samma inkomst och förmögenhet som deri, i avseende å vilken skattskyldighet överhuvudtaget åligger vederbörande enligt bestämmelserna om subjektiv skatteplikt.

Vad som i 3 § enligt dess nuvarande lydelse gällt om skyldighet för den, som drivit rörelse eller yrke inom två eller flera kommuner att med hänsyn till bevillningstaxeringen angiva, hur inkomsten synes honom böra för beskattning fördelas mellan de särskilda kommunerna, äger självfallet tillämpning även vid affärsdrift inom olika territoriella stadsförsamlingar med särskild beskattningsrätt för ändamål, därom kyrkostämma äger besluta, såsom t. ex. i Stockholm alltjämt är fallet. Ett kompletterande uttalande i sådant avseende har ansetts böra inflyta i 3 § av det omarbetade författningsförslaget.

I fråga om uppgifterna till ledning för annans taxering från statsdepartement och annan ämbetsmyndighet ävensom från styrelse för allmän inrättning eller stiftelse kvarstår alltjämt bestämmelsen, att dessa uppgifter skola avse uppburna avlöningsförmåner nästföregående år. Enär emellertid löntagares skattskyldighet gäller den löneinkomst, som han åtnjutit nästföregående år, även om den uppburits senare, råder här alltjämt eu bristande överensstämmelse mellan uppgiftsskyldighet och skattskyldighet, som, enligt vad erfarenheten ådagalagt, kommit oreda åstad och som det förty ansetts angeläget undanröja.

För den närmare innebörden av det under mom. f) i 11 § 2 mom. inrymda nya stadgandet om särskild uppgiftsplikt för bolag och rederi till ledning för delägares bevillningstaxering får jag tillfälle redogöra i sammanhang med omnämnandet av förslaget till ändrad lydelse av 16 §.

Enligt föreskrift ill § 2 mom. g) är arbetsgivares skyldighet att lämna uppgift om löneförmåner i visst fall beroende av att han hatt minst fem arbetare stadigvarande sysselsatta i sin affär. Att uttrycket arbetare bär användes i motsättning till arbetsgivare framgår av det efterföljande stycket, men då denna betydelse av ordet arbetare icke framstått fullt klar för den stora allmänheten, som med begreppet arbetare vanligen förstår kroppsarbetare, har en jämkning i redaktionen här ansetts påkallad i syfte att förebygga missförstånd.

Ändringar i taxeringsförordningen i vissa ej förut närmare berörda hänseenden.

3 §■

N §■

136 Kung!. Muj:ts nåd. proposition Nr 232.

I ändamål att skarpare än hittills understryka, att jämväl uppgiften om bostadsadress bör vara fullständig och i sådant avseende främst upptaga hemvist enligt man talslängden, har i det omarbetade förslaget inrymts stadgande därom med föreskrift tillika att, där bostaden är en annan än hemvistet enligt rnantalslängden, jämväl bostadsadressen skall uppgivas. Tillika har i syfte att tillgodose behovet av en möjligast fullständig individualisering föreslagits, att uppgift om utdelningar och uppgift enligt 2 mom. g) om avlöningsförmåner, där så ske kan, skall innehålla uppgift jämväl om födelseår och för icke svensk medborgare om hans nationalitet.

Yad angår de i fråga om 12 §, 13 § 2 mom. och 14 § föreslagna ändringarna, gälla de huvudsakligen rena tillämpningsföreskrifter och synas ej påkalla särskilt omnämnande utöver vad som i dithörande ämnen förut av mig anförts.

16 §. Upp- Redan inledningsvis har jag haft anledning framhålla, hurusom an-

faranlet för lödning synts vara för handen att närmare utveckla uppgiftsförfarandet för bevillnings- deri härutinnan allt för litet tillgodosedda bevillning staxeringens vidkommande. taxei ingen. För att närmare belysa innebörden av det uppgiftsförfarande, som

jag i sådant avseende ansett mig böra föreslå till inrymmande i In § och 11 § 2 mom. f) i taxeringsförordningen, anhåller jag att få anföra följande exempel, som nära ansluter sig till i verkligheten ganska vanligt förekommande fall. En person, som är bosatt i Djursholm, driver rörelse i Sundbyberg och är därjämte kommanditdelägare i ett kommanditbolag, som driver sin rörelse i Stockholm.

För närvarande gestaltar sig uppgiftsförfarandet i det anförda fallet på följande sätt. Personen i fråga avgiver deklaration i Djursholm och omförmäler där de båda affärer, han dels själv, dels i bolag driver. Det åligger nu taxeringsnämndsordföranden i Djursholm att översända transsumt av deklarationen till de båda taxeringsnämndsordförandena i Stockholm och Sundbyberg. Dessa bliva, under förutsättning nämligen att så också sker, underkunniga om innehållet av deklarationen i nu nämnda delar. Därest de finna uppgiften, som allenast summariskt behöver angiva den eldigt den skattskyldiges mening beskattningsbara inkomsten, icke vara tillräckligt vägledande för den taxering, som på dem ankommer, äro de hänvisade att förskaffa sig närmare upplysningar under hand eller genom anmaning. Kommanditbolaget har också uppgiftsplikt, därtill en ganska fullständig sådan, ity att uppgiften, en för varje delägare, har deklarationens form och skall åtföljas av räkenskapshandlingar, men det taxeringsmaterial, som härigenom bjudes, kommer endast taxeringen i Djursholm till godo. Dit skall uppgiften sändas och där stannar den. För de båda

137 Kanal. Maj:ts nåd. proposition Ni■ 232.

andra beskattningsorterna, dar allenast bevillningstaxering skall ske, ställer sig förhållandet långt mindre gynnsamt. En nettosiffra såsom uttryck för den beskattningsbara, det vill i förevarande fall säga den bevillningspliktiga inkomsten, är ju många gånger icke mycket värd med den tämligen invecklade inkomstberäkning, som i många fall är av nöden för ett riktigt uppgift sresultat och, såsom jag tidigare framhållit, bör man väl akta 'sig för att överskatta betydelsen av de utvägar, som finnas för eu komplettering av uppgiften. Tiden är knapp, brådskan stor, och obenägenheten att inskrida i andra fall, än där alldeles påtagliga misstag och felkalkyler föreligga, tämligen allmän. Men härtill kommer eu annan, länge överklagad olägenhet av det nuvarande uppgiftsförfarandet, för vilken lagstiftningen ännu icke lyckats råda fullständig bot. Erfarenheten har nämligen ådagalagt, att taxeringsnämndsordförandena i deklarationsorten, på vilka det ankommer att sätta ett erforderligt fortsatt uppgiftsförfarande i gång, icke kommunicera i alla fall, där så bör ske. Alltjämt fortlever nämligen här och var föreställningen, att kommunikation icke tarvas i andra fall, än där deklarationen för verksamheten i fråga angiver vinst. Härtill kommer, att åt det stadgande, som reglerar uppgiftsförfarandet i fråga, nämligen 31 § 1 mom. h) i taxeringsförordningen, givits en påtagligen alltför snäv avfattning, som ställer utanför tillämpningen de ingalunda ovanliga fall, att skattskyldig driver rörelse utom taxeringsdistriktet utan att därjämte driva rörelse även inom detsamma.

Enligt förslaget ställer sig förfarandet under anförda förutsättningar sålunda. Deklaranten redovisar under C 11 inkomsten av den rörelse, han själv bedriver i Sundbyberg, samt under D inkomsten såsom kommanditdelägare. Enär, vad bevillningstax urin gen angår, båda dessa inkomster förutsättas skola taxeras annorstädes än i deklarationsorten, har den skattskyldige att till vederbörande taxeringsnämnd i Stockholm och i Sundbyberg översända uppgift enligt 16 § med iakttagande av att inkomstberäkningen så utföres, som deklarationen anvisar beträffande rörelse eller yrke, som jämväl skall bevillningstaxeras i deklarationsorten. Dessutom får utom i ett fall, (ill vilket jag strax återkommer, taxeringsnämndsordföranden i det distrikt, där bolagsrörelsen drives, från bolaget mottaga- en för samtliga delägares bevillningstaxering direkt avsedd gemensam uppgift, även utvisande huru stor del av den bevillningspliktiga inkomsten, som belöper ä varje delägare. Jämväl denna uppgift skall, ehuru icke avsedd att avgivas ä deklarationsblankett — naturligtvis står det dock vederbörande öppet att för ändamålet betjäna sig av sådan blankett, om han så önskar — efter deklarationsblankettens schema upptaga en inkomstberäkning för bevillningstaxeringens behov. Enär emellertid

138 Kung i. Maj:ts nåd proposition Nr 232.

taxeringsnämndsordföranden i deklarationsorten har att motse en uppgift från bolaget, vilken blir tillfyllest jämväl för bevillningstaxeringen, där denna och inkomstskattetaxeringen skola ske å samma ort, följer härav till eu början, att särskild uppgift för bevillningstaxeringens vidkommande icke blir av nöden i det fall, att delägarna samtliga skola taxeras till såväl inkomst- och förmögenhetsskatt som bevillning för inkomsten i fråga inom ett och samma taxeringsdistrikt- Rätteligen skulle, där så ej är fallet, sådan uppgift ej heller erfordras för andra delägare än dem, för vilka beskattningsorten icke är en och densamma för båda taxeringarna, men praktiskt synes vara att i nu förutsatt fall ändock låta uppgiften för bevillningstaxeringen gälla alla delägare. Härigenom undgås nämligen besväret ^ för bolaget att ingå i undersökning, för vilka delägare särskild uppgift för bevillningstaxering av inkomsten tarvas och för vilka sådan uppgift icke är av nöden.

Fördelarna för beskattningsmyndigheterna av ett uppgiftsförfarande * enlighet med vad jag nu anfört och förslaget innehåller äro påtagliga. Fn var taxeringsnämndsordförande får utan omgång det uppgiftsmaterial, som i varje särskilt fall för hans vidkommande är av nöden, likasom ock erforderliga kontrolluppgifter direkt ställda till sitt förfogande redan från början av taxeringsarbetet och blir således oberoende av andra ordförandes åtgöranden. Anledningarna att införskaffa ytterligare upplysningar genom förfrågningar hos de skattskyldige med eller utan anlitande av anmaningsrätten komma att avsevärt minskas därigenom, att uppgiftsmaterialet blir så mycket rikligare än hittills och tillika kan utan omgång underkastas kontroll. Och om behov ändock skulle yppas att fullständiga uppgiftsinnehållet, kan detta behov tillgodoses i ett väsentligen tidigare skede av taxeringsförfarandet än för närvarande är fallet, då ju uppgiftsskyldighet med avseende å bevillningstaxeringen för alla andra skattskyldiga än aktiebolag och oktrojerade eller under offentlig tillsyn ställda företag alltid förutsätter en föregående anmaning.

Den hittillsvarande i Ml § taxeringsförordningen omförmälda skyldigheten för taxeringsnämndsordförande i deklarationsorten att, om av deklarationen framgår, att skattskyldighet förefinnes jämväl å ort utom iaxeringsdistriktet, medelst transumt av deklarationen till taxeringsmyndigheterna å sådan ort överbringa uppgiftsmaterialet i denna del — ett åliggande vars behöriga fullgörande redan i ett uppgiftssystem med redovisning av nettosiffror självfallet tynger taxeringsarbetet — kan såsom icke vidare erforderlig ersättas med eu enkel anmälan om förhållandet i syfte

Kungl. Majds nåd. 'proposition Nr 232.

att varsko vederbörande och sätta dem i tillfälle att från början övervaka uppgiftsförfarandet lör deras vidkommande.

Det lärer få anses ställt utom tvivel, att man i valet mellan de båda alternativ, som här kunna komma i betraktande, nämligen att antingen låta taxeringsnämndsordförandena förmedla uppgiftsförfarandet i fråga eller att påkalla direkt uppgiftsskyldighet från de skattskyldige själva, kan och bör skänka det senare företrädet. Detta redan i betraktande därav, att deklarationen, eventuellt med bilagor avseende inkomst under C II, vid bifall till förslaget icke vidare kommer att fullständigt utvisa inkomsten, såvitt bevillning staxering en rörer, för ett företag, soro i sin helhet skall taxeras till bevillning utom deklarationsorten och för vilket inkomstberäkningen för de båda taxeringarna tillika gestaltar sig olika, såsom förhållandet ju blir, där för bevillningstaxeringen ifrågakomma avdrag för hyresvärdet eller värdet av egen råvara samt fördelning av inkomsten mellan flera kommuner. Vidare måste beaktas, att förslaget för upp* giftsschemat under rubriken C II förutsätter en inkomstberäkning så att säga från grunden med utgångspunkt från själva bruttoinkomsten och således är långt fullständigare än det hittillsvarande schemat, som är baserat på en nettoredovisning. Härav följer, att även där uppgiftsinnehållet i deklarationen för eu affär utan vidare räcker till även för bevillnings* taxeringen, upprättandet av deklarationstransumt hädanefter skulle bliva ett väsentligen mera tidsödande arbete än hittills. Det är emellertid icke uteslutande eller ens företrädesvis ur dessa synpunkter, som jag låtit skyldigheten i fråga stanna på de skattskyldig^ själva. Utan härtill har jag känt mig uppfordrad främst av hänsyn till deras eget välförstådda intresse. Icke ringa är det antal skattskyldige, som, tämligen oförskylt, fått under årens lopp samla en icke sällan dyrköpt erfarenhet om olägenheterna av det nuvarande bristfälliga systemet under formen antingen av dubbel beskattning eller av påförandet av taxering, där en deklaration icke visar någon vinst eller till och med utvisar förlust och skattskyldig i förlitan på sin uppgift och dess behöriga fortskaffande, som emellertid underlåtits, icke väntar sig någon taxering. Då jag i syfte att få ett tillräckligt uppgiftsmaterial redan från början ställt till taxeringsmyndigheternas förfogande jämväl för det inkomstslag, varom jag nu talar, föreslagit ett uppgiftsförfarande, byggt på principen av bruttoinkomstens redovisande, har jag således måst finna följdriktigheten kräva en vidare utveckling av uppgiftsförfarandet för bevillningstaxeringens del i enlighet med vad förslaget innehåller, och kan jag även här stödja mig på meddelanden från taxeringsmyndigheternas sida, som vitsorda behovet och gagnet för taxeringsarbetet

140 Kungl. Maj ds nåd. proposition AV 232.

av ett så, reformerat uppgiftssystem. Skärpningen av uppgiftsplikten faller enligt förslaget på inkomstskattetaxeringens del, och det ytterligare besvär, som härutöver i vissa fall påkallas för bevillningstaxeringen, bör icke verka avskräckande. Detta, besvär väger för övrigt ringa mot de påtagliga fördelar, som för alla här sammanlöpande intressen ställas i utsikt, därest reformen kommer till stånd.

Beträffande såväl denna del av förslaget som de tidigare berörda delar därav, som avse uppgiftsförfarandet, vill jag ännu en gång betona, att min strävan att fullständiga nämnda förfarande och ställa detsamma under omedelbar kontroll icke får tillskrivas misstro till allmänhetens vilja att deklarera rätt. I stort sett vore en dylik misstro säkerligen icke berättigad. Utan vad förslaget i nu berörda delar innehåller avser i främsta rummet att minska de vanskligheter, som i det nuvarande skattesystemet möta för en riktig inkomstberäkning för taxeringsändamål, icke minst med hänsyn därtill att denna beräkning gestaltar sig väsentligen olika för de båda beskattningsformer, varav systemet är sammansatt. Ökad trygghet, för de skattskyldiga själva likasom för taxeringsresultatets riktighet samt ökad möjlighet för taxeringsmyndigheterna att utan omgång, men också utan fåra för att den tillbörliga noggrannheten i arbetet, därför skall behöva eftersättas, i rätt tid medhinna detsamma, äro de huvudintressen, som det här framför allt gällt att tillgodose.

33 §. Det i sista stycket av 1 mom. av 23 § införda förbehållet om rätt

för taxeringsnämnds ordförande att efter anmälan få tillgång till deklaration för nästföregående år, av vilken han för taxeringen liar behov, har tillkommit med anledning av framställningar från flera taxeringsnämnds* ordförande, som framhållit angelägenheten av att sådan rätt lämnas öppen. Jämväl av en länsstyrelse har gagnet av eu dylik anordning vitsordats.

33 §. 1 32 § taxeringsförordningen är för närvarande föreskrivet att i fall,

där skattskyldig, som icke avlämnat deklaration, taxerats jämväl för förmögenhet,, anteckning skall göras i inkomstlängden om den förmögeniletsdel, som ingår i det taxerade beloppet. 1 den av mig förut omnämnda, av utrikesdepartementet biträdda framställningen från generalkonsulatet i Helsingfors har framhållits önskvärdheten av att debetsedel, som skall ligga till grund för konsulär myndighets anmodan om inbetalning av skatt, måtte för skattskyldig, som är utlänning, lämna upplysning om skatt,eobjektets art och beskaffenhet. Detta önskemål torde kunna vinnas, därest den nyss anförda bestämmelsen utvidgas till att omfatta jämväl den taxerade inkomsten, dill' nämligen dennas beskaffenhet icke med tillräcklig

141 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

tydlighet framgår av inkomstlängden i övrigt, såsom t, ex. förhållandet är med inkomst av kapital. Att anordningen erfordras endast, när deklaration icke avgivits, torde utan vidare vara klart.

1 detta sammanhang torde jag till slut få anmäla, hurusom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län ansett sig föranlåten att hos Kungl. Maj:t göra framställning därom, att skatteförordningarna — eller, om detta skulle ställa sig alltför dyrt, att åtminstone ett antal deklarationsblanketter tillhandahölles den finsktalande befolkningen i finsk-språklig dräkt. Vad Kungl. Maj:ts befallningshavande anfört till stöd för framställningen synes mig ådagalägga, att behov av eu åtgärd i angivet syfte verkligen föreligger, och det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att på lämpligt sätt tillmötesgå det krav, som sålunda blivit framställt. Emellertid torde efter godkännande av mitt nu framlagda förslag till ändrad uppställning av deklarationsformulären, enligt vilket förslag de vid formulären fogade anvisningarna lämna eu nog så fullständig handledning vid deklarations avgivande, det vara tillfyllest, om endast själva deklarationstormulären med därtill hörande anvisningar överflyttades till finska språket och att erforderligt antal deklarationsblanketter i finsk-språklig dräkt ställdes till Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Norrbottens län disposition för att tillhandahållas den finsktalande befolknino-en.

Departementschefen uppläste därefter

dels förslag till ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, 11 och 12 §§, 13 § 2 inom., 14 och 16 §§, 18 § 2 inom., 21 §, 23 § 1 inom., 31 §1 inom. och 32 § i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering,

dels tre särskilda, med nr 1 A och nr 1 B samt nr 2 betecknade, vid detta protokoll fogade formulär;

och hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga samma förslag och formulär, att a;älla från och med år 1914.

Vad föredragande departementschefen hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla, och skulle proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Albert Tondén

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. TI5 Käft. (Nr 232.) 21