angående av¬ lägsnande av arsenikhaltig oljefärg ur lokaler i det gamla riksdagshuset å Riddarholmen m. m.

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

1 Nr 246.

Kung!,. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående avlägsnande av arsenikhaltig oljefärg ur lokaler i det gamla riksdagshuset å Riddarholmen m. m.; given Stockholms slott den 18 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgiva, att till bestridande av kostnaderna för borttagande av arsenikhaltig oljefärg samt ny målnings anbringande å väggytor i tjänsterum och korridorer ävensom å dörrar och fönster i gamla riksdagshuset å Riddarholmen må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av högst 115,100 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelsivärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 189 höft. (Nr 246.)

r

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott den 18 april 1913.

N ärvarande:

Hane excellens herr statsministern Staaff, Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström, friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet statsrådet friherre Adelswärd anförde: ,

Sedan verkställda undersökningar givit vid handen, att de talrikt förekommande sjukdomsfallen bland de statens tjänstemän och övrig personal, som hava sin dagliga sysselsättning förlagd till de i gamla riksdagshuset å Riddarholmen inrymda ämbetslokalerna, syntes vara att söka i de i nämnda byggnad rådande ohygieniska förhållanden, särskilt den förmodade förekomsten av en stor myckenhet arsenik, uppdrog Kungl. Maj:t den 17 juli 1912 åt de av chefen för civildepartementet, jämlikt nådigt bemyndigande den 30 januari samma år tillkallade sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot kronisk arsenikförgiftning

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

att i gamla riksdagshusets lokaler verkställa undersökningar angående förekomsten av arsenik för utrönande ej mindre, i vilken myckenhet arsenik kunde påvisas inom de särskilda lokalerna, än även av orsaken till arsenikens förekomst samt att med ledning av undersökningsresultaten göra de framställningar, till vilka desamma kunde föranleda.

I skrivelse den 19 december 1912 avgåvo nämnda sakkunniga utlåtande i ärendet, därvid de såsom resultat av sina utförliga undersökningar framhöllo, att de uti ifrågavarande byggnad inträffade talrika sjukdomsfallen voro orsakade av arsenikförgiftning. Arsenik förefanns i betydliga mängder i väggfärgen. Väggarna i rummen och korridorerna voro målade med oljefärg, i vilken konstaterats en arsenikhalt, som vore så pass hög, att den beskedligaste färgen i några av de undersökta arbetsrummen innehölle 2 p, gånger så mycket arsenik, som vore den högst tillåtna, om det varit limfärg, och att den giftigaste färgen vore 20 gånger så giftig som den högst tillåtna limfärgen. Att så arsenikhaltig färg kunnat användas berodde därpå, att, under det att tapeter och limfärg enligt gällande författning finge hålla högst 0.19 milligram arsenik pr 200 kvadratcentimeter, intet vore stadgat angående oljefärger i avseende på dessas arsenikhalt. Enligt de sakkunnigas mening vore det därför, så vitt saken kunde på våra nuvarande kunskapers ståndpunkt bedömas, klart, att de många fall av arsenikförgiftning, som uppträtt i gamla riksdagshuset, hade sin källa i den arsenikhaltiga väggfärgen. I lokalerna funnes dessutom mögel och fukt i högst betydande utsträckning, vilket torde vara orsak till att den i färgen förekommande arseniken haft så menlig inverkan på den i byggnaden sysselsatta personalen. Däremot syntes sjukdomsfallen vara fullkomligt oberoende av ventilationssystemet, som enligt vad verkställd undersökning utvisade delvis vore felkonstruerat och fungerade synnerligen ojämnt. För rådande av bot å de ohygieniska förhållandena i gamla riksdagshuset föreslogo de sakkunniga följande åtgärder. I första hand borde arseniken så grundligt som möjligt avlägsnas ur de lokaler, som på grund av andra förhållanden voro de mest ohälsosamma d. v. s. de arbetsrum, som icke eller i endast ringa mån vore solbelysta, och vilka därför höllo mest fukt och mögel. Efter borttagandet av den arsenikhaltiga färgen borde ommålning ske med så vitt som möjligt arsenikfri färg; bäst vore då att endast måla nedre delen av väggarna med oljefärg, under det att man för övre delen av densamma använde limfärg. I de värst ansatta norra delarna av huset torde även korridorernas väggar böra befrias från arsenik. Huruvida några verksamma åtgärder mot fukten kunde

Arsenik-

sakkunniga.

Medicinal-

styrelsen.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

vidtagas i norra delen av byggnaden vore rätt tvivelaktigt, men, om det vore utförbart, borde man söka lägga ett isolerande lager mellan marken och linset. I de fritt liggande, för solen öppna arbetsrummen i södra delen av huset, där möglet huvudsakligen frodades under de på cement liggande korkmattorna, borde dessa senare borttagas och ej påläggas förrän arseniken avlägsnats ur väggarna, genom vilken provisoriska åtgärd man skulle kunna hoppas, att mögelmängden i rummen skulle så minskas, att faran för arsenikgasers frigörande även betydligt reducerades. Yad ventilationen anginge borde ett tillräckligt antal friskluftventiler anbringas i rummen.

Innan jag går vidare, tillåter jag mig beträffande behovet av förbättrade ventilationsanordningar i lokalerna i gamla riksdagshuset erinra därom, att, sedan på grund av nådigt uppdrag sakkunnig person tillkallats för undersökning härutinnan samt dylik utredning verkställts, Kungl. Maj:t den 8 november 1912 anbefallt överintendentsämbetet att omedelbart verkställa de tilläggs- och ändringsarbeten i avseende å ventilationsanordningarna m. in., som ansetts böra komma till utförande. Dessa arbeten äro nu fullbordade.

I anledning av vad omförmälda arseniksakkunniga sålunda föreslagit anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut den 23 december 1912 medicinalstyrelsen att inkomma med utlåtande i ärendet, samt överintendentsämbetet dels att omedelbart i de rum inom det gamla riksdagshuset å Ridd arholmen, där mögel huvudsakligen förekomme under de på cement liggande linoleummattorna, föranstalta om borttagande av dessa mattor, därvid ämbetet skulle hava att beträffande den ordning, i vilken borttagandet borde försiggå, taga hänsyn till de önskningar, som kunde framställas av cheferna för de olika ämbetsverken och de personer, som skulle inom ifrågavarande lokaler utföra arbete eller eljest där sig uppehålla, dels ock att, med ledning av berörda utav de sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder mot kronisk arsenikförgiftning i ämnet till mig avgivna utlåtande, uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med av kostnadsberäkningar åtföljt förslag till den ordning, i vilken de av bemälda sakkunniga ifrågasatta åtgärder beträffande nyssberörda byggnad såväl för avlägsnande av där förekommande arsenik och därav föranledd ommålning av väggarna samt bekämpande av fukt och mögel som ock för ventilationsanordningarnas förbättrande borde komma till utförande.

Den 30 december 1912 avgav medicinalstyrelsen det infordrade utlåtandet och förklarade sig därvid icke från hygienisk ståndpunkt

o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

hava något att erinra mot de av omförmälda sakkunniga föreslagna åtgärderna beträffande avlägsnandet av väggarnas oljefärgsbeläggning, vilket i så fall borde utsträckas till även färgen i korridorerna, samt borttagandet av linoleummattorna i en del rum. I fråga om ventilationssystemet vore medicinalstyrelsen däremot av den meningen, att de sakkunnigas genomgripande förslag att anbringa friskluftventiler i rummen icke borde godtagas, utan att pressluft fortfarande borde för sådant ändamål användas.

Overintendentsämbetet, som lått till sig överlämnat medicinalstyrelsens berörda utlåtande för att vara tillgängligt vid avgivande av ovannämnda från ämbetet infordrade förslag, tiar nu i skrivelse den 18 februari 1913 inkommit med förslag i ämnet och därvid till en början anmält, att arbetet med borttagandet m. m. av linoleummattorna i vissa rum inom ifrågavarande byggnad omedelbart efter emottagandet av nådig befallning härom påbörjats och efter hand fortsatts i den ordning föreskrivits. Efter att hava hemställt, att den relativt mindre betydande kostnaden för berörda arbetes verkställande måtte få upptagas uti innevarande års generalförslag rörande reparationer och underhåll av under ämbetets inseende ställda hus i huvudstaden, anför overintendentsämbetet vidare:

»Vad angår åtgärderna för avlägsnande av den i oftanämnda byggnad anträffade arsenik i oljefärgen har arbetet härmed, då fara i ett dröjsmål tilläventyrs kunde föreligga, och jämväl för att genom anställande av olika experiment kunna utvälja ett praktiskt-ekonomiskt tillvägagångssätt, oförtövat och utan avvaktan på erhållande av nådig befallning, efter framställningar av och i samråd med vederbörande i huset inrymda verks chefer, igångsatts och till denna dag utförts i de rum, vilka finnas upptagna i eu skrivelsen vidlagxl bilaga. Vid sagda experiment har under de senaste veckorna utrönts, att det till en början använda sättet för oljefärgens borttagande medelst bränning och skrapning, vilket förfaringssätt ställer jämförelsevis både kostsamt och tidsödande, kunde ersättas genom att för färgens avlägsnande begagna sig av ett upplösningsmedel, en metod, som docenten i analytisk kemi vid tekniska högskolan John ftobert Köhler, på förfrågan av ämbetet, enligt vad ett skrivelsen närlagt intyg ådagalägger, förklarat sig kuima godkänna såsom varande pålitligare än det förstnämnda tillvägagångssättet. Efter denna metod, vilken överintendentsämbetet för sin del får underdånigst tillstyrka till antagande, skulle kostnaden för all färgs avlägsnande och ny målnings anbringande å samtliga väggytor i tjänsterum och även i korridorer — till vilka lägenheter överintendentsämbetet, lika med medicinalstyrelsen, som härutinnan gått längre än de arseniksakkunniga, anser att arbetet bör sträcka sig — enligt närslutet kostnadsförslag uppgå till 51,300 kronor, och lärer rörande den ordning m. m., i vilken arbetet härmed bör utföras, lämpligen böra stadgas allenast, att detta skall ske i enlighet med vad i sådant avseende kan mellan ämbetet och veder-

Överintcn-

dentsämtetet.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

börande ämbetsverks chefer överenskommas, samt i överensstämmelse med vad här likaledes bifogade arbetsbeskrivning närmare giver vid handen.

Vid de ytterligare undersökningar, som på ämbetets uppdrag verkställts, har konstaterats, att arsenik även finnes i den å byggnadens dörrar och fönster begagnade oljefärgen i ungefär samma myckenhet som i den till väggarna använda. Enligt de arseniksakkunnigas mening, sådan den framgår av deras utlåtande av den 19 december 1912, skulle den i färgen förekommande arsenikens skadlighet bero på den samtidiga förekomsten av mögelsvamp, med föranledande varav ämbetet föranstaltat om undersökning, huruvida mögelsvamp även vore tillfinnandes å dörrar och fönster, och har docenten Kölder därvid konstaterat, att någon dylik svampbildning absolut icke förekommit å de undersökta snickerierna. I anledning härav och med stöd av den snart ettåriga erfarenheten från lantbruksstyrelsens tjänstelokaler, där oljefärgen å snickeriet ej avlägsnats, skulle ju kunna tänkas, att man beträffande oftanämnda snickerier skulle nå ett fullt tillfredsställande resultat, om man — på sätt medicinalstyrelsen på sin tid föreslagit för all målning — inskränkte sig till att fernissa desamma; kostnaden härför skulle komma att belöpa sig till 13,400 kronor.

Då man emellertid efter all sannolikhet icke skulle lyckas åvägabringa normala förhållanden inom byggnaden i fråga med mindre all nuvarande oljefärg därifrån avlägsnas, har ämbetet ansett sig äga anledning att hos Eders Kungl. Maj:t i underdånighet hemställa, att oljefärgen måtte, i enlighet med vad docenten Köhler föreslagit, borttagas jämväl från snickeriet och ersättas med ny sådan, åtgärder, varför omkostnaderna komma att uppgå till 63,800 kronor.

Den helt och hållet oförutsebara kostnaden för samtliga dessa arbeten är givetvis större än att densamma skulle kunna bestridas av för ämbetet tillgängliga medel, och finner ämbetet sig härvid äga anledning hemställa, huruvida anslag till samma kostnads betäckande icke kunde anvisas från fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, med anlitande av vilken fond den verkställda om- och tillbyggnaden av det gamla riksdagshuset är, jämlikt nådigt brev den 14 juni 1907, verkställd, om denna fond härtill kan lämna tillgångs I detta sammanhang torde böra erinras, att ämbetet under nyssberörda byggnadsarbetes fortgång, i främsta rummet för att, efter framställningar från vederbörande, bereda kommerskollegium och domänstyrelsen påfordrade ökade utrymmen, på sin tid hos Eders Kungl. Maj :t gjort underdånig hemställan, att av dåvarande besparingar å det till 1,108,000 kronor uppgående byggnadsanslaget använda ett belopp av 68,000 kronor till påbyggnad av det gamla riksdagshusets äldre del och den ena av de nya flyglarna, en begäran, som av Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 1 juli 1910 bifölls och genom vars förverkligande ytterligare icke mindre än 23 rum jämte korridorer in. m. erhållits, utan att de av Riksdagen beviljade anslagsmedlen behövt överskridas.

Vidkommande därefter den fortfarande förekomsten inom huset i fråga av fukt, är demia numera ytterligt ringa, särskilt vad beträffar den nybyggda delen, där fukten icke varit större, än vad vid nybyggnader i gemen är fallet; vad den äldre delen åter rörer, som av Riksdagen under ett fyrtiotal år begagnats, lider denna, speciellt bottenvåningen, allt fortfarande av s. k. jordfuktighet, eller från grundbotten genom murarna uppstigande fukt, i ungefär fika hög grad, som varje annan äldre byggnad, uppförd i en tid, då betryggande isolering mot förenämnda jordfuktighet icke ansågs nödig eller överhuvud taget ens förekom.

7 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 246.

För att emellertid söka råda bot för nu nämnda olägenhet, som förevarande byggnad, såsom redan antytts delar med flertalet av våra äldre^byggnader här i landet, har överintendentsämbetet satt sig i förbindelse med representanter för ett av den belgiska arkitekten-hygienikern professoren A. Knapen helt nyligen uppfunnet, patentera! och under de senare par åren på en del ställen i utlandet praktiserat, jämförelsevis enkelt system till förekommande av fukts utav här omhandlade slag inträngande i byggnader, med anmodan därvid att till ämbetet inkomma med förslag i ämnet; vad angår kostnaden för dessa arbetens utförande, därest de befinnas praktiska och nyttiga, torde ämbetet framdeles få hos Eders Kungl. Maj:t göra den framställning, som av omständigheterna må föranledas, men torde redan nu kunna uttala den mening, att densamma kan täckas av för ämbetet tillgängliga medel.

Beträffande häruppå frågan om ventilationens förbättrande må här framhållas, att de av sakkunniga förordade, av ämbetet föreslagna och av Eders Kungl. Maj:t i nådigt brev den 8 november nästlidna år gillade smärre ändringar eller regleringar i anläggningen redan äro vidtagna, varjämte för rengörandet av ventilationsfiltret anskaffats en lämplig vacum cleaner, varmed filtret kan lätt och huru ofta som helst utan biträde rengöras av värmeledningens maskinist, som, liksom ock vice värden i huset, fått anmodan att därom tid efter annan föranstalta. Här lärer böra påpekas, att, hade icke arsenik i den mängd förekommit i den använda oljefärgen, som nu varit förhållandet, någon anmärkning näppeligen torde hava riktats mot ventilationssystemet, en åsikt, som ju också synes delas av såväl medicinalstyrelsen som de arseniksakkunniga.

Enär man av de tillgängliga handlingarna möjligen kan få den föreställningen, att förhållandena i det gamla riksdagshuset vad rörer arseniken utgöra något enstaka undantag, vill ämbetet här framhålla, att så ingalunda är fallet — tvärtom, liknande omständigheter hava dess värre yppat sig och yppar sig alltjämt på ett flertal ställen såväl uti huvudstaden som i landsorten.»

De av överintendentsämbetet åberopade kostnadsförslagen å respektive 51,300 ocdi 63,800 kronor hava följande lydelse:

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

Kostnadsberäkning

till utförande av diverse arbeten i gamla riksdagshuset i och för avlägsnande av förekommande arsenik.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

9 Kostnadsberäkning

till utförande av diverse arbeten i gamla riksdagshuset i och för avlägsnande av förekommande arsenik.

(Skrapningsarbetet räknas med 75 öres timlön.)

Enligt överintendentsämbetets förslag skulle de ifrågasatta åtgärderna utföras på sätt följande arbetsbeskrivning angiver:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 1S9 käft. (Nr 246.) 2

10 Stats-

kontoret.

Departement schefen.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 246.

■»Gamla färgens avlägsnande.

Gamla färgen upplöses medels lämpligt lösningsmedel, varefter dep avlägsnas genom skrapning med skarpa järnskrapor. För att hindra färgresternas inträngande i golvspringorna, skyddas golven med tjockt s. k. maskinpapper. Sedan skrapningsarbetet verkställts och allt damm avlägsnats, rensas golvspringorna med lämpliga verktyg, varefter ytterligare rengöring företages medels vacuum cleaner.

Målning ånyo.

Större ojämnheter i putsytan, som möjligen uppstå vid skrapningen, ifyllas med gips eller kalkbruk.

Därefter oljedränkes, spacklas och strykes 2 gånger med oljefärg till 1.8o meters höjd från golvet. Väggarnas övre del slätspacklas och limfärgas. Streck dragas vid taken och i gränsen emellan oljefärgs- och limfärgstrykningarna, varjämte foder- och sockelkanter, som skadas vid skrapningen, bättras.

Materialier.

Till målningsarbetet användas endast prima, fullt arsenikfria materialier, vilka vid varje leverans till arbetsplatsen komma att särskilt undersökas av kemist. Dessutom verkställas kemiska undersökningar av de färdigblandade materialienia under arbetets gång, genom kontrollantens försorg. Som ytterligare säkerhet avlämnar entreprenören en skriftlig förbindelse på att endast prima, fullt arsenikfria materialier komma till användning, och är entreprenören ansvarsskyldig för arbetets rationella utförande och goda bestånd i enlighet med dessa bestämmelser».

På grund av nådig remiss har statskontoret den 14 mars 1913 yttrat sig- i ärendet samt därvid meddelat, att då fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden för närvarande ägde en, såvitt statskontoret hade sig bekant, odisponerad tillgång å något över 200,000 kronor, hinder icke syntes möta att, efter inhämtande av Riksdagens medgivande, för ifrågavarande ändamål av berörda fonds medel disponera erforderligt belopp.

Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna torde de av överintendentsämbetet föreslagna samt också delvis redan utförda åtgärderna i och för den arsenikhaltiga färgens avlägsnande ur ifrågavarande lokaler samt ny målnings anbringande få anses vara av behovet påkallade; och har jag ej något att erinra mot vare sig ovannämnda av överintendentsämbetet förordade kostnadsförslag eller den ordning i vilken arbetet enligt ämbetets åsikt bör komma till utförande. Den härav föranledda. kostnaden, som enligt de företedda kostnadsberäkningarna belöper sig till 115,100 kronor, torde, på sätt ifrågasatts, lämpligen kunna täckas genom anlitande av befintliga medel i fonden för anordnande av lokaler för

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 246.

statens ämbetsverk i huvudstaden. Riksdagens medgivande härtill lärer i så fall böra inhämtas, och hemställer jag därför, att Kungl. Makt måtte föreslå Riksdagen medgiva,

att till bestridande av kostnaderna för borttagande av den arseniklial tiga oljefärgen samt ny målnings anbringande å väggytor i tjänsterum och korridorer ävensom å dörrar och fönster i gamla riksdagshuset å Riddarholmen må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av högst 115,100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skulle proposition till Riksdagen avlåtas av den tydelse, bilagan litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Ljungberg.