'angående efter¬ skänkande av kronan tillkommande fordran på grund av ett å fastigheten Vu mantal Horsaskog nr 1 i Kri¬ stianstads lån vilande odlingslån

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 263.

13 Nr 263.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen'angående efterskänkande av kronan tillkommande fordran på grund av ett å fastigheten Vu mantal Horsaskog nr 1 i Kristianstads lån vilande odlingslån; given Stockholms slott den 11 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgiva,

att, därest fastigheten V14 mantal Horsaskog nr 1 i Verums socken av Kristianstads län varder för odlingslånefondens räkning på exekutiv auktion inropad för en köpeskilling, ej överstigande beloppet av vid auktionstillfället till betalning förfallna annuiteter av ett å fastigheten vilande odlingslån jämte utsökningskostnad, fastigheten må av kronan å offentlig auktion försäljas med föreskrift om befrielse för fastigheten från betalningsansvar för odlingslånet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 263.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, liållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvard, Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström, friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen statsrådet Petersson anförde:

Kungl. Maj:t anvisade den 19 maj 1899 under de i kungörelsen den 27 maj 1898 angående lån från odlingslånefonden stadgade villkor från nämnda fond ett låneunderstöd av 6,500 kronor till reglering av Norraskogsbäcken samt avdikning och delvis odling av mark, tillhörande byarna Övre Stavshult i Visseltofta socken, Hyngarp och Gundrastorp i Vittsjö socken samt Truedstorp, Ristorp och Norra skog i Verums socken, allt i Kristianstads län.

I omförmälda vattenavledningsföretag ingick, bland annat, fastigheten V14 mantal Horsaskog nr 1 i Verums socken.

Vid syneförrättning, som för ifrågavarande företags utförande ägde rum under åren 1897—1898, uppskattades ägorna till förenämnda Vu

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 263. 15

mantal Horsaskog nr 1 till ett värde av 3,067 kronor 91 öre, vilket värde antogs skola genom vattenavledningen stiga till 7,802 kronor 70 öre. Den på fastigheten belöpande andelen i kostnaderna för företagets utförande beräknades skola uppgå till 1,814 kronor 68 öre.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i nämnda län fastställde genom, utslag den 4 april 1903 de kapitalavbetalnings- och räntebelopp, som skulle till lånets likviderande årligen erläggas av den i företaget ingående jorden; och blev beträffande ifrågavarande hemmansdel detta belopp bestämt till 190 kronor 89 öre för varje av åren 1907—1931 och 173 kronor 60 öre för år 1932.

Vid uttagande av den hemmansdelen åliggande, till betalning förfallna annuiteten för år 1907 befanns ägaren sakna utmätningsbara tillgångar, varför fastigheten togs i mät för skulden. Härefter höllos under åren 1908 1909 tre auktioner för försäljning av hemmansdelen,

utan att dock någon spekulant infann sig.

Med anledning härav har Kungl. Maj:ts bemälde befallningshavande i skrivelse den 24 mars 1909 anhållit om bemyndigande att vid blivande ny auktion för hemmansdelens försäljning inropa densamma för ki*onans räkning för ett pris, icke överstigande skulden eller 190 kronor 89 öre.

Kronofogden i orten har i bifogat yttrande av den 15 mars 1909 upplyst, bland annat, att hemmansdelen dåmera ägdes av Nils Nilsson, som å exekutiv auktion år 1906 inropat densamma för 5 kronor; att fastigheten vore taxeringsvärderad till 500 kronor och saluvärderad till 200 kronor; att den vore belägen på 15 kilometers avstånd från Bjärnums och Vittsjö stationer; att den saknade åbyggnader; samt att dess ytvidd uppginge till:

åker ........................................... 70 ar 80 kvadratmeter

äng och odlingsmark 10 hektar 68 „ 30 „

annan jord..................... 2 „ 10 „ 30

summa 13 hektar 49 ar 40 kvadratmeter.

Därjämte har kronofogden anfört, att hemmansdelen alldeles säkert ej kunde giva sådan avkastning, att sagda annuitet kunde därav betalas.

Domänstyrelsen har i infordrat utlåtande av den 8 april 1909 anfört, att enligt styrelsens åsikt hemmansdelen icke syntes höra inköpas varken för skogsväsendets räkning eller för något annat ändamål, varmed styl elsen hade att taga befattning; att medel för inköp av fastigheten ej torde kunna erhållas från de vid försäljning av mindre kronoegendomar och lägenheter inflytande medel, vilka vore avsedda att

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 263.

användas till inköp av skogbärande eller för skogsodling tjänlig mark; samt att inköp av hemmansdelen ifråga ej syntes vara önskvärt nr någon annan synpunkt än den att skulden måtte kunna täckas.

Statskontoret har i utlåtande den 24 september 1909 såsom sin uppfattning framhållit, att det icke vore möjligt att ur ifrågavarande hemmansdel uttaga alla de odlingslåneannuiteter, för vilka den hade att svara, samt att således en försäljning av fastigheten med förbehåll om skyldighet för densamma att svara för ifrågavarande annuiteters erläggande aldrig syntes kunna komma till stånd.

Vid sådant förhållande vore det enligt statskontorets åsikt fördelaktigast att å förnyad exekutiv auktion låta för odlingslånefondens räkning inropa hemmansdelen för en köpeskilling, som dock ej borde få överstiga beloppet av vid auktionstillfället till betalning förfallna odlingslåneannuiteter jämte utsökningskostnad, samt att sedermera, till betäckande av så stor del av fondens fordran som möjligt, söka på offentlig auktion försälja hemmansdelen, befriad från därå vilande odlingslåneannuiteter.

Emellertid ansåge statskontoret såväl beslutet om försäljning av hemmansdelen, sedan den blivit odlingslånefondens tillhörighet, som ock medgivandet av sådan försäljning utan förbehåll om skyldighet för köparen att svara för å hemmansdelen vilande odlingslån vara av beskaffenhet att böra underställas Riksdagen.

Från landskamreraren i Kristianstads län har med skrivelse den 9 december 1912 till jordbruksdepartementet översänts en av vederbörande kronofogde avgiven promemoria, varav inhämtas:

Ovanbemälde Nilsson hade icke erhållit lagfart å sitt köp av fastigheten, utan stode föregående ägaren Erik Pettersson, av vilkens konkursbo Nilsson inropat fastigheten, fortfarande antecknad såsom dess ägare.

Fastigheten hade till gäldande av dels de densamma åvilande fyra första odlingslåneannuiteterna, vilka förfallit till betalning vid kronouppbörd sstämmorna åren 1907, 1909, 1910, 1911, varje gång med 190 kronor 89 öre, dels ock andra från fastigheten utgående kronoskatter och indrivningsprovisioner, vil ka senare tillsammans utgjorde 20 kronor 74 öre, utmätts fyra gånger under åren 1908—1912.

Sedan auktionsförsöket under år 1909 misslyckats, hade något ytterligare försök i sådant hänseende icke ägt rum, då det varit fullt klart, att åsyftat resultat icke skulle kunna vinnas.

Emellertid hade kronofogden den 16 januari 1911, med stöd av stadgandet i 80 § utsökningslagen, förordnat länsmannen i Verums distrikt att vara syssloman för fastigheten, till dess densamma kunde

17 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 263.

varda såld och av köparen tillträdd, med skyldighet för länsmannen att taga fastigheten under sin vård och på lämpligaste sätt söka erhålla någon avkomst från densamma samt sådan uppbära och redovisa till kronofogden i fögderiet.

Länsmannen hade lyckats utarrendera betet å fastigheten under sommaren 1911 för 30 kronor och under sommaren 1912 för 20 kronor.

Fastigheten, som saknade såväl byggnader som stängsel och läge för fäfot, hade givetvis sjunkit i värde sedan år 1909. Ur densamma kunde absolut aldrig uttagas vare sig redan förfallna eller i framtiden förfallande odlingslåneannuiteter.

Synnerligen förmånligt vore, om sådan åtgärd skyndsammast möjligt kunde vidtagas, att fastigheten befriades från odlingslånet, ty sedermera skulle det nog låta sig göra att få köpare till eller arrendator av fastigheten, ehuru densamma läge avlägset från orter med drägliga kommunikationer.

Åberopande vad sålunda i ärendet förekommit, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva,

att, därest fastigheten 7u mantal Horsaskog nr 1 i Verums socken av Kristianstads län varder för odlingslånefondens räkning på exekutiv auktion inropad för en köpeskilling, ej överstigande beloppet av vid auktionstillfället till betalning förfallna annuiteter av ifrågavarande å fastigheten vilande odlingslån jämte utsökningskostnad, fastigheten må av kronan å offentlig- auktion försäljas med föreskrift om befrielse för fastigheten från betalningsansvar för odlingslånet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungi. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet: Herman Schlytern.

Departements-

chefen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 204 käft. (Nr 261—264.) 3