lagen.nu
Prop. 1913:79

angående inköp av beskickning shus i S:t Petersburg

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 79.

1 Nr 79.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående inköp av beskickning shus i S:t Petersburg; given Stockholms slott den 14 februari 1913.

Med åberopande av bifogade utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen,

att Riksdagen må till inköp av fastigheten N:o 64 vid Engelska kajen i S:t Petersburg för användande till beskickningsbus samt inrymmande av lokal åt generalkonsulatet ävensom för gäldande av de med köpet förenade kostnader och utförande av nödiga reparationsarbeten å fastigheten bevilja ett anslag av 849,000 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 300,000 kronor ävensom medgiva, att redan under år 1913 må för ifrågavarande ändamål av tillgängliga medel utbetalas ett mot det beviljade anslaget i dess helhet svarande belopp att tillsvidare av statskontoret förskjutas;

att ministern i S:t Petersburg skall från och med månaden näst efter den, då han varit i tillfälle att inflytta i beskickningshuset, frånträda det honom tillkommande, å ordinarie stat för år 1913 uppförda hyresbidrag av 11,400 kronor, men berättigas att från samma tidpunkt såsom bidrag till beskickningshusets uppvärmning och belysning uppbära årligen högst 3,000 kronor att utgå ur det å tredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus, m. m.;

att de årliga utgifterna för underhåll av den till inköp föreslagna fastigheten ävensom onera in. m. må gäldas av inflytande hyresmedel för den del av fastigheten, som är avsedd att uthyras, samt återstoden av hyresmedlen till statskontoret redovisas att ingå bland statsverkets extra uppbördsmedel; samt

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 48 käft. (Nr 79.)

2 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

att, därest ryska regeringen skulle till bostad för sin beskickning i Stockholm inköpa en fastighet, avhandlingen därom må varda från stämpel befriad.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Ehrensvärd.

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 79.

3 Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 februari 1913.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd, Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström, friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Herr ministern för utrikes ärendena anförde:

»Vid den underdåniga föredragningen den 14 nästlidna januari av de frågor, som tillhörde regleringen av riksstatens tredje huvudtitel för år 1914, anmälde jag, att Kungl. Maj:ts minister i S:t Petersburg i skrivelse den 16 nästlidna december inkommit med förslag om inköp av beskickningshus i nämnda stad, samt att jag framdeles, så snart nödiga förberedande åtgärder härför hunnit vidtagas, komme att föreslå Eders Kungl. Maj:t att till Riksdagen avlåta proposition i ämnet; och fann Eders Kungl. Maj:t på min hemställan skäligt föreslå Riksdagen att för in-

4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

köp av beskickningshus i S:t Petersburg bland de extra anslagen för år 1914 beräkna ett belopp av 300,000 kronor.

Jag anhåller nu att få för Eders Kungl. Maj:t framlägga frågan om avlåtande till Riksdagen av proposition angående inköp av beskickningshus i S:t Petersburg.

I sin ovan omförmälda skrivelse den 16 nästlidna december meddelade envoyén Brändström, att ryske hovstallmästaren W. von Sivers erbjudit svenska staten att för ett pris av 400,000 rubel inköpa en vid Engelska kajen i S:t Petersburg belägen fastighet, vari — jämte det att en del därav kunde uthyras — funnes utrymme för såväl svenska beskickningen som svenska generalkonsulatet.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t vid underdånig föredragning den 31 i samma månad åt slottsarkitekten F. Lilljekvist att avresa till S:t Petersburg för att taga den till inköp föreslagna fastigheten i betraktande samt avgiva utlåtande angående dess lämplighet såsom beskicknings- och konsulathus.

Därefter har envoyén Brändström i en till mig den 6 sistlidna januari avlåten skrivelse i huvudsak anfört följande.

Ma^ts\ni Till följd av massinflyttning av egendomsägare till städerna och

nisters i S:t speciellt till S:t Petersburg hade under senaste årtionden ett uppåtgående skrivelse r<i- av fasTghet svärden a ägt rum och såsom en följd därav hade hyrorna unden 6 janu- Ter sista tiden sprungit upp högst betydligt och visade en tendens att ctri 1913. ytterligare stiga. Samtliga europeiska stormakter och dessutom en del andra länder, såsom Spanien, Japan, Förenta Staterna, Serbien, Bulgarien, Persien m. fl., hade därför under senare år skyndat att i S:t Petersburg antingen inköpa hus eller för statens räkning på mycket lång tid förhyra sådana. Italienska ambassaden, som länge hade förhyrd bostad, hade nu senast för 650,000 rubel inköpt ett hus, å vilket i ombyggnadskostnad nedlagts närmare 200,000 rubel, och dock medgåve icke utrymmet att konsulatet där inrymdes.

Den tidpunkt hade redan inträtt, då det ej mera vore möjligt för Kungl. Maj:ts minister i S:t Petersburg att utan högst betydande ekonomiska enskilda uppoffringar i hyresväg förskaffa sig en bostad, som värdigt fyllde sitt ändamål, ej blott vad läget anginge utan även i avseende på utrymmet, särskilt för kansliet. Detta hade fört tanken på att för svenska staten söka förvärva ett beskickningshus, och ministern hade under flera år under sakkunnig medverkan sökt finna något för ändamålet lämpligt sådant; men antingen hade inköpspriset varit avskräckande stort, eller också skulle, om detta pris varit rimligt, om- och tillbyggnadskostnaderna överstigit en såsom skälig ansedd summa. Ministern hade även förhört

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

sig beträffande väl belägna, obebyggda tomter och nog funnit sådana, men blott till synnerligen höga pris, nämligen 7—900 rubel per kv. saschen.* Då för tomt erfordrades minst 300 kv. saschens yta, skulle ensamt kostnaden för tomt uppgå till 210,000 rubel, och då ett hus för beskickningen, enligt uppgift av sakkunnig, icke kunde uppföras för mindre än omkring 200,000 rubel, skulle lägsta totalkostnaden stiga till 410,000 rubel.

Nu hade emellertid ett efter ministerns förmenande ovanligt gynnsamt tillfälle erbjudit sig för svenska staten att förvärva en fastighet, som väl och utan några mera väsentliga förändringar lämpade sig till beskickningshus.

Hovstallmästaren von Sivers hade nämligen meddelat ministern, att han på grund av dödsfall inom familjen vore benägen att försälja en fastighet för ett belopp av 400,000 rubel. Fastigheten vore belägen vid södra Nevastranden vid Engelska kajen och sträckte sig till den parallellt med kajen gående gatan Galernaja, vid vilken ett annat av huset vid kajen fullkomligt oberoende hus vore beläget. Det vore detta förhållande, som gjorde, att ministern ansåg anbudet ekonomiskt särdeles fördelaktigt. Huset vid Galernaja — som icke behövde tagas i anspråk för beskickningens behov, vilka vore tillgodosedda genom huset vid kajen, även om generalkonsulatets kansli, såsom länge varit önskvärt, förenades med beskickningens — kunde nämligen i sin helhet uthyras och därigenom en icke oväsentlig del av inköpssumman göras direkt räntebärande.

Läget av det föreslagna huset vid Engelska kajen, den västligaste av S:t Petersburgs med rätta berömda kajer, vore mycket tilltalande. Hela kajlinjen vore bebyggd med privathus, ambassadhotell samt storfurstliga palats, och inga affärshus förekomme där. Aven för generalkonsulatet vore läget synnerligen förmånligt, emedan stadsdelen Vasili Ostrow, S:t Petersburgs skeppsbro, läge mitt emot den Engelska kajen och vore förbunden ined densamma genom en av S:t Petersburgs största broar, Nikolaibron. Å Vasili Ostrow läge de stora export-, rederi- och skeppsklarerarkontoren ävensom börsen, tulldepartementet, handelsministeriets sjöfartskontor, en tullavdelning m. m. Vasili Ostrow vore dessutom tillläggsplats för ett stort antal ångfartyg, däribland de från Stockholm anländande. Ministern skulle för att använda en liknelse vilja jämföra det föreslagna beskickningshusets läge med Nationalmusei i förhållande till Skeppsbron.

*

1 saschen = 2,i 33 meter

6 Kungl. Maj:ts nåd. 'proposition Nr 79.

Engelska kajen, å vilken ingen trafik med arbetsåkdon finge förekomma och vid vilken inga fartyg med undantag av de kejserligas och marin ministerns yachter finge lägga till, skures i närheten av det föreslagna huset av den över Nikolaibron gående spårvägen och från en i närheten befintlig anhaltstation förmedlades spårvägsförbindelsen med samtliga bangårdar och de flesta delar av staden.

Priset, för vilket beskickningen fått egendomen på hand, 400,000 rubel, måste anses såsom synnerligen förmånligt i förhållande till priset å därmed jämförbara fastigheter. Något alldeles bestämt taxeringsvärde torde icke kunna erhållas på grund av de i S:t Petersburg säregna skatteförhållandena. Tre olika hus, belägna vid kajen, förutom en del belägna vid andra gator hade erbjudits ministern under de senare åren, men intet av dem till pris understigande 425,000 rubel, och intet av dem hade varit av sådan beskaffenhet, att det utan mycket stora förändringar kunnat apteras till beskickningshus. Särskilt hade den del av husen, som bort avses till kanslilokaler, icke varit så beskaffad, att generalkonsulatets kansli däri kunnat inrymmas. Dessutom hade de ej vid kajen belägna husen icke varit i det tillstånd, att de kunnat utan fullständig ombyggnad uthyras mot någon nämnvärd hyra.

Byggnaden* lämplighet. Byggnaden vid kajen syntes ministern till storlek väl passa till svenskt beskickningshus. Kostnaden för omputsning av yttre fasaden, för reparation av innertak och golv, för omtapetsering och målning ävensom för mindre ändringar i inredningen samt för bottenvåningens aptering till kanslilokaler för beskickningen och generalkonsulatet borde enligt ministerns förmenande icke uppgå till synnerligen avsevärt belopp. Det åt Galernaja vettande huset kunde utan någon förändring eller reparation uthyras.

Byggnadens disposition. I källarvåningen funnes, förutom nödvändigt källarutrymme för hushållet, källare, strykrum, rum för kusk och gårdskarlar (dvornikar). Ett av rummen, som medels en redan befintlig trappa vore i förbindelse med kajen, kunde ändras till rum för mönstring av sjöfolk och användas såsom väntrum för dessa. Detta rum kunde förbindas med kansliet.

I bottenvåningen inrymdes, förutom vestibul med rum för dörrvaktaren, kansliavdelningarna, bestående av ett mottagnings- och väntrum, rum för generalkonsul, för vicekonsul och för legationsråd, ett större kanslirum, ett arkivrum för uppställning av kassaskåp och arkivhandlingar, rum för skrivbiträde, rum för militärattaché och för marinattaché, vaktmästarrum och kök. Något rum för beskickningschefen hade icke upptagits i denna våning, emedan enligt i S:t Petersburg gällande bruk detta icke skulle vara

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79. 7

lämpligt, utan mottoge beskickningschefen besökande i sitt skrivrum i den enskilda våningen.

Våningen eu trappa upp innehölle en större och en mindre salong, ett kabinett, ministerns skrivrum, matsal med serveringsrum, tjänarerum, kök, skafferi m. m.

Våningen två trappor upp innehölle tre sovrum, vardagsrum, guvernant- eller informatorsrum, två barnkammare, två tjänarerum samt badrum.

Finansplan. Innan ministern inginge härpå, ansåge han sig böra förklara orsaken, varför icke huset vid Galernaja kunde frånsäljas-

Alla vid Nevans södra strand belägna fastigheter vore nu bebyggda med två av varandra oberoende hus, det ena med fasaden åt kajen, det andra med fasaden åt den parallellt med kajen löpande gatan. Ursprungligen hade dessa tomter bebyggts så, att åt kajen uppfördes privata boningshus, under det att tomtens bakre del utgjordes av trädgårdar och ekonomiavdelningar. Under de sista 50 åren hade boningshus uppförts åt dessa gator och husägarna berett sig inkomster genom uthyrning av desamma. Dessa hus vore fullt avskilda från varandra, men dock beroende av varandra i så måtto, att det åt kajen liggande vore hänvisat att låta all sin körsel, såsom snökörning, vedkörning m. in., försiggå genom det åt gatan liggande husets port, emedan enligt gammal praxis ett hus åt kajen icke finge hava någon inkörsport. Det här anförda torde klargöra, att ingen möjlighet förefunnes att avyttra huset vid Galernaja,

För huset vid Galernaja torde kunde beräknas att erhålla i hyror:

Bottenvåningen och våningen en trappa upp....... 5,750 rubel

Våningen två trappor upp och våningen tre trappor upp . . 5,250 »

11,000 rubel.

Omkostnaderna för båda husen beträffande underhåll, bevakning, snökörning, renhållning, vattenavgift, gatans spolning och underhåll, trottoarernas sopande och befriande från is och snö samt mindre reparationer

beräknades till................. 3,000 rubel.

Vidare tillkomme avlöning för

tre dvornikar å 250 rubel ....... 750 »

två dörrvaktare å 480 » ....... 960 »

4,710 rubel.

Enligt lag vore varje hus i S:t Petersburg förpliktat att hålla ett i förhållande till husets storlek bestämt antal dvornikar. Dessa gårdskarlar

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

hade utom sina åligganden såsom sådana, d. v. s. snöskottning, rengöring av gård och gator, vattenspolning av gator in. m., att om dagen biträda polisen med vissa åligganden såsom att ersätta posterande polisman, om denne av någon anledning avlägsnade sig från sin post, att till polisvaktkontoret avföra av polisman anhållen person, ombesörja i huset boende personers passförhållanden, inregistrering, påskrift o. s. v. Om natten turade dvornikarna att hålla vakt utanför husen.

Om det beräknades, att av influtna hyresmedel i runt tal 4,800 rubel finge av beskickningen med redovisningsskyldighet användas till bestridande av "ovan omförmälda underhålls- med derå kostnader, skulle staten av hyresmedlen tillföras en inkomst av 6,200 rubel eller 11,966 kronor efter en kurs av 1,93.

Skulle förslaget om inköp av beskiekningshus förverkligas, torde från ministerns löneförmåner bortfalla hyresbidraget 11,400 kronor. .På grund av den av ministern föreslagna gemensamma lokalen för beskickningens och generalkonsulatets kansli kunde en kanslistlön å 5,000 kronor indragas, men" då nödig skrivhjälp i stället finge anskaffas till ett belopp av 2,500 kronor, uppginge besparingen till endast 2,500 kronor. Men därjämte gjordes, på grund av att det till generalkonsulatet annars utgående anslaget till kontorskostnadsersättning, 3,000 kronor, kunde indragas, en besparing av detta belopp. Således uppstode en sammanlagd besparing av 16,900 kronor.

Även om man toge i beräkning användningen av ett av slottsarkitekten Lilljekvist föreslaget belopp av 75,000 kronor till reparationskostnader, så, bleve räntan å inköpssumman, avrundad uppåt till 775,000 -f- 75,000 = 850,000 kronor, efter 3 % 25,500 kronor.

Besparingarna, 16,900 kronor, jämte inkomsten av hyror belöpte sig till 28,866 kronor eller 3,5 % ränta å det kapital, som nedlades i fastigheten.

Givetvis borde beskickningschefen i S:t Petersburg i likhet med övriga beskickningschefer, vilka bebodde staten tillhöriga hus, åtnjuta visst bidrag till husets uppvärmning och belysning. I betraktande av klimatiska förhållanden i S:t Petersburg, som nödvändiggjorde eldning av huset redan från början av september och till mitten av maj, samt belysning större delen av dagen under höst- och vintermånaderna, torde detta bidrag icke kunna sättas under 3,000 kronor, då till beskickningschefer i blidare klimat utginge 2,000 kronor. Ett ytterligare skäl, som talade för bidragets höjande till nämnda belopp, vore, att beskickningschefen i S:t Petersburg komme att få tillhandahålla generalkonsulatets lokaler med både värme och ljus.

9 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 79.

Vid köpets avslutande kornme icke någon skatt till ryska staten och ej heller någon stämpelavgift, i förevarande fall uppgående till tillsammans 18,000 rubel, att, enligt i ryska utrikesministeriet erhållen uppgift, avfordras svenska staten, och torde samma förmån efter Kungl. Maj:ts bestämmande böra tillförsäkras ryska regeringen vid eventuellt inköp av beskickningshus i Stockholm. Isagon skatt till kommun eller zemstvo komme icke heller att utgå. Avgiften till notarien för kontraktets uppsättande och legalisering in. in. komme att uppgå till 1 jw % av köpesumman plus ett honorar, tillsammans omkring 1,000 rubel.

Ministern bifogade dels en förbindelse av herr von Sivers att lämna fastigheten på hand till den 1 instundande april (ny stil) dels en av honom och hans svåger undertecknad förbindelse att under respektive fem och två år förhyra lägenheterna i huset vid Gal er naja för ett sammanlagt belopp av 11,000 rubel med rätt att ytterligare få förlänga kontraktet.

Sedan slottsarkitekten Lilljekvist tillsammans med eu i S:t Petersburg bosatt svenskfödd arkitekt Lidvall besiktigat det till inköp föreslagna byggnadskomplexet, har han inkommit med utlåtande i ärendet, däri han huvudsakligen yttrat följande.

Tomtens storlek såväl som byggnadens vore mer än dubbelt så stor som behövligt,_ varför uthyrning bleve nödvändig; detta senare gjorde dock köpet ekonomiskt förmånligare. Tomtens form, en djup och smal remsa mellan tvenne parallella gator med fullt skilda byggnadskomplex åt vardera av dessa gator, gjorde den för beskickningen lämpliga delen fullt oberoende av hyresvåningarna. Läget av byggnaden, mellan Engelska kajen och Galernajagatan, med den för beskickningen passande delen belägen åt kajen (adressnummer 64), vore mycket lämpligt, i en fin och central stadsdel, där ett flertal ambassadhotell och beskickningar redan vore belägna; läget vore, med tanke på att svenska generalkonsulatet även vore avsett att i byggnaden inrymmas, bekvämt, dä motsatta Nevastrandens kajer utgjorde S:t Petersburgs Skeppsbro.

Byggnadens pris och hyresvärdet av den bakre delen åt Galernajagatan kunde Lilljekvist givetvis ej bedöma, men med hänsyn till vad arkitekten Lidvall meddelat syntes priset förmånligt, i varje fall billigare än derå andra byggnader, som erbjudits till inköp, och vilka dessutom varit mindre lämpliga och givande mindre avkastning. Att erhålla en byggnad av passande storlek upptagande endast lokaler för beskickning och generalkonsulat syntes i S:t Petersburg vara synnerligen svårt, i varje fall till rimligt pris.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 48 käft. (AT:r 79.) 2

Yttrande av slottsarkitekten Lilljekvist,

10 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

Den åt Engelska kajen belägna byggnaden med tillhörande gårdsflyglar lämpade sig väl till beskickningshus med de fordringar, som borde uppställas, och husets bottenvåning vore, då ministern efter i S:t Petersburg rådande begrepp ej borde hava sina mottagnings- och arbetsrum ihop med kanslivåningen, även tillräcklig för beskickningens och generalkonsulatets ämbetslokaler. 1 souterrängvåningen åt gatan funnes ett välvt utrymme med direkt och avskild trappa från gatan, vilket utrymme lätt kunde ordnas till mönstringsrum för sjöfolk eller mottagning av personer, som ogärna borde erhålla tillträde till kanslivåningen.

Egendomen vore i gott skick; den bakre delen, som vore senare byggd, kunde väl uthyras utan att några extra reparationer behövde vidtagas, varemot legationsavdelningen krävde en genomgående reparation, såväl yttre som inre. Fasaden, oljemålat kalkbruk, behövde omputsas samt i samband härmed förses med någon enklare frontong för svenska riksvapnet. Ändringarna i samband med byggnadens aptering vore för övrigt obetydliga. Borttagning av några mellanväggar och dörrar samt uppsättning och upptagning av några nya, ordnande av arkiv, badrum o. s. v. vore vad som erfordrades. Huset uppvärmdes av kakelugnar, varav några i de till huvudvåningen hörande salongerna utgjordes av stora murade tegelklumpar av synnerligen primitiv konstruktion, och borde dessa ersättas med nya. För en del av kansliet och dessa rum vore utan tvivel lämpligast anordna vattenvärmeledning med eldning i källaren, men då, enligt vad i S:t Petersburg enstämmigt försäkrats, tjänareförhållandena där vore konservativa och säregna, så att eldningen av även en dylik mindre ugn ej kunde inpassas på någon av husets tjänare, vilka hade sina sysslor strängt fördelade, utan skulle fordra en ny tjänares anställning, med en avlöning av omkring 500 kronor per år, ville Lilljekvist endast förorda en dylik värmelednings ordnande, om från staten samtidigt ersättning härför kunde ordnas.

Kostnader för reparation och aptering vågade Lilljekvist, med hänsyn till i S:t Petersburg gällande höga byggeadspriser, ej approximativt uppskatta lägre än till omkring 75,000 kronor, men rörande denna post hänvisade han till den något noggrannare gjorda beräkning, som av arkitekt Lidvall komrne att uppgöra^ efter det program, som beskickningen och arkitekterna funnit nödigt.

Köpesumman jämte reparationskostnad skulle, om den av honom nämnda summan visade sig tillräcklig, belöpa sig till omkring 850,000 kronor, varvid vore att märka, att för förräntningen av detta kapital och underhållskostnader samt onera vore att påräkna en hyresinkomst av omkring 11,000 rubel, varigenom detta inköp, som skulle bereda utrymme

11 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

till ungefär samma ytor som vid den till beskickningshuset i Berlin inköpta fastigheten, bleve ur rentabilitetssynpunkt betydligt förmånligare.

På grund av vad ovan relaterats och med stöd av vad han för övrigt inhämtat, ansåge Lilljekvist det osäkert, att ett så förmånligt köpeanbud åter skulle kunna påräknas, särskilt med hänsyn till den ständigt pågående tomtvärdestegringen, och då egendomen dessutom lätt kunde ordnas till ett beskickningshus, som motsvarade vad man med rimliga fordringar på storlek och komfort kunde begära, ansåg han sig böra tillstyrka, att egendomen ifråga inköptes av svenska staten.

Sedermera har ministern i S:t Petersburg i skrivelse den 21 näst- Kungl lidna januari insänt en av arkitekten Lidvall uppgjord beräkning övernis"Jerssi"s:t fastighetens tomt- och byggnadsvärde, varav framgår, att detta kunde be- Petersburg räknas till 424,340 rubel efter den lågt beräknade siffran av 600 rubel per kv. saschen. Tomter å kajen hade under de senare åren betalts med nuari Ibis. 700—900 rubel per kv. saschen. Tillika har ministern meddelat, att fastighetens byresvärde av arkitekten Lidvall efter gängse pris för hyror å våningar å kajen uppskattats till 31,850 rubel eller 18,6.)0 rubel för huset åt kajen och 13,200 rubel för huset åt Galernajagatan. Den av ministern föreslagna beräkningen av 11,000 rubel såsom statens inkomst af hyrorna för huset vid Galernaj agatan kunde sålunda icke anses för högt tilltagen.

Ministern ansåge det emellertid så fördelaktigt att redan nu kunna binda de båda där bosatta hyresgästerna för eu tid av respektive fem och två år, varigenom man undginge dels olägenheten av att söka nya hyresgäster dels°nödvändigheten att enligt i S:t Petersburg vid förhyrning till ny hyresgäst alltid gängse bruk ommåla och omtapetsera lägenheterna i fråga, att han ansåge sig böra för nämnda tid lämna lägenheterna på hand till ovannämnda pris av tillsammans 11,000 rubel.

Ministern har samtidigt insänt en av arkitekten Lidvall avgiven förklaring, att de nödiga kostnader, som fordrades för beskickningshusets iståndsättande i fullgott skick samt för de ändringar, som föranleddes av bottenvåningens apterande till kansli för beskickningen och generalkonsulatet, icke Lomme att överstiga 75,000 kronor. En fullt detaljerad specificering av kostnaderna läte sig icke nu göra utan svårigheter och kostnader, men den ovan omnämnda summan vore efter Lidvalls på personlig undersökning baserade beräkning fullt tillräcklig.

Med en departementet den 31 nästlidna januari tillhandakommen Förnyat

skrivelse har slottsarkitekten Lilljekvist överlämnat en skiss, utvisande

huru beskickningshusets huvudfasad genom anbringande av en frontong tekten ° Lilljekvist.

12 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

med .riksvapnet samt genom arkitekturens ändring i samband med omputsning av fasadens murytor skulle kunna erhålla ett för sitt nya ändamål lämpligare utseende; och har i sammanhang härmed anfört följande.

Då arkitekten Lidvall ej ansett sig kunna på önskade korta tid uppgöia eu mera detaljerad approximativ kostnadsutredning för husets reparation . och aptering, utan helt kort förklarat, att den av Lilljekvist som erforderlig antydda summan, 75,000 kronor, ej behövde överskridas, torde det vara nödvändigt att närmare detaljera, vilka arbeten för apteringen samt den genomgående reparationen av husets främre hälft erfordrades, och hänvisade Lilljekvist till bifogad kostnadskalkyl. Av denna framginge riktigheten av Lilljekvists, med stöd av från övriga svenska beskickningshus vunnen erfarenhet, redan i S:t Petersburg gjorda uttalande, att ombyggnaden torde ki äva en kostnad av omkring 60,000 kronor, beräknad efter svenska priser, och med ett tillägg för de petersburgska höga byggnadskostnaderna, vilka arkitekten Lidvall ansåge minst böra sättas 25 % högre än de svenska. Lilljekvist hade redan då framhållit, att byggnadskostnaderna ej på några villkor finge Överskrida det sålunda framkomna beloppet av 75,000 kronor, och hade Lidvall nu dess bättre ansett sig kunna intyga denna summas tillräcklighet. Möjligen hade Lidvall ej medräknat anordning av varmvattenvärmning av vissa delar av byggnaden, då denna fråga vid arkitekternas besök därstädes ännu varit svävande. Skulle värmeledningen uteslutas, tillkomme dock ett mindre belopp av några tusen kronor för nya eldstäder, ty de gamla vore, som Lilljekvist tidigare påpekat, delvis ytterst primitiva och ej osfria. 1 kanslivåningens mindre rum skulle kakelugnar dels upptaga onödigt utrymme dels vid stark kyla tvinga till störande extra eldning. Av ministerns skrivelse framginge, att bidrag till eldning och belysning beräknades till 3,000 kronor, mot 2,000 vid Övriga beskickningshus, detta med hänsyn till att generalkonsulatet här tillkommit samt med hänsyn till S:t Petersburgs stränga klimat. Just av denna anledning och med stöd av ökningen av bidraget, vilket torde vara synnerligen berättigat, ansåg Lilljekvist sig livligt böra tillstyrka partiell uppvärmning med värmeledning, viss att i motsatt fall framdeles berättigade anmärkningar skulle framkomma.

"V id den approximativa kostnadsutredningen hade framkommit en kostnadssumma av 76,500 kronor. Då här intet beräknats för någon slags reparation av den bakre hälften av byggnaden, och det, ehuru denna syntes vara i fullgott skick, likväl måste tänkas möjligt, att någon extra åtgärd där kunde påfordras, ansåg Lilljekvist sig ej kunna tillstyrka, att beloppet för reparation och aptering i sin helhet beräknades lägre än till av honom föreslagna 75,000 kronor.

13 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

Den uppgjorda kostnadsberäkningen för reparation av huset vid Engelska kajen är av följande lydelse:

Reparation och målning av yttertak, stuprännor, fönsterbeslag,

lister m. m....................kronor 1,200

Omputsning av ytterfasaden i terranovaputs (terracit) ... » 3,500

Diverse ommurningar i fasader, balkonger in. m...... > 1,500

Riksvapen, flaggstång med hållare in. in......... » 3,300

Skrapning och vattrivning av gårdsfasader........ » 500

Ommurning av 2:ne skorstensstockar, bortrivning av gamla tegelugnar i paradvåningen samt rivning av diverse kakelugnar, komplettering av bjälklag.......... » 1,300

En värmeledningspanna för varmvatten svärmning av kansli och en del av huvudvåningens större rum, tillsammans cirka 22 element fördelade i 12 rum samt vestibul och trappa » 7,000

Reparationer eller omsättning av kakelugnar....... » 1,000

Diverse innerväggar av gipsdielen, taklister och dörrar, borttagning av en del andra mellanväggar...... » 2,600

Anordning av arkiv (brandfritt)............ » 2,000

Anordning för 2 badrum, inredning av 3 W. C. samt toiletter » 1,800

Justering av fönster och dörrar............ » 1,500

Diverse inredningar för kök och serveringsrum, diskrum,

skafferier etc................... » 2,000

Förbättring av apparater för kokning av vatten, ny cistern m. m. » 800

Justering och delvis omläggning av golv:

parkettgolv..... » 3,500

furugolv.................... » 1,400

Korkmattor i kansliavdelningen............. » 800

Reparation och ommålning av innertak......... » 1,200

Målning eller tapetsering av väggar........... » 4,000

Oljemålning av snickeri................ » 2,000

Dekorering av stora salongen1............. » 3,000

Vestibul och trappors ordnande............ » 1,600

Salongs och kabinetts dekorering............ » 800

Elektrisk belysning, inkl. armatur för salong och trappa . . » 3,000

Mindre reparationer i stall, källare, vindar, trappor m. in. . » 2,000

Kronor 53,300

25 % förhöjning för i S:t Petersburg gällande högre bygg-

nadspriser.................... . kronor 13,325

----------- - Transport kronor 66,625

1 Gamla stuckväggarna totalt sönderspruckna.

14 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

Transport kronor 66,625 Ritningar och tillsyn, arvode åt kontrollant och arkitekt i S:t Petersburg (enligt svensk taxa), uppmätningar, resor in. in. kronor 6,500 Oförutsedda utgifter (5 %), avjämning..........•___» 3,375

Summa kronor 76,500

Över-

mtendents-

ämbetets

utlåtande.

1 infordrat yttrande av den 4 innevarande månad har överintendentsämbetet anfört följande.

på på grund av de lokala förhållandena i S:t Petersburg svårigheter syntes möta att komma i besittning av en fastighet, som på samma gång passade i storlek för den svenska beskickningen och det svenska konsulatet och därjämte fyllde de fordringar i avseende å läge m. in., vilka måste ställas på eu byggnad av förevarande slag, då vidare i den till inköp nu ifrågasatta fastigheten, som erbjöde från olika synpunkter sett förmånligt läge, lämpligen kunde anordnas lokaler för beskickning och konsulat inom den del av densamma, vilken vore belägen åt Engelska kajen, och då den återstående delen mot Galernajagatan, vilken del vore fullt oberoende av den förstnämnda, kunde på göda villkor uthyras, varigenom inköpet måste, så vitt ämbetet kunde bedöma, betraktas även såsom ekonomiskt fördelaktigt, funne ämbetet sig böra för sin del tillråda det ifrågaställda förvärvandet.

De föreslagna anordningarna för beskickningens, dess chefs bostads och konsulatets förläggande i huset åt Engelska kajen hade icke från ämbetets sida givit anledning till någon erinran, liksom heller icke eskissen till utsmyckande av fasaden till nyssnämnda kaj för att åt denna förläna en lämplig karaktär.

överintendentsämbetet bulle därjämte före, att det vore att förorda, att vid den förestående reparationen av byggnaden i fråga värmeledning bleve inledd åtminstone i kansli- och representationsrummen, då av kostnadshänsyn centraluppvärmning för huset i sin helhet icke torde kunna ifrågakomma.

Vad slutligen anginge de föreliggande kostnadsberäkningarna för tillämnade reparationer in. in., så funne ämbetet dessa riktiga enligt svenska förhållanden med ökning av skäliga ansedda 25 %, dock att posten för oförutsedda arbeten, 3,375 kronor, till äventyrs vore väl låg, vadan den approximativt för ifrågavarande arbeten till 76,500 kronor beräknade omkostnadssumman, vilken redan nedsatts till 75,000 kronor, givetvis icke under några omständigheter torde kunna medgiva ytterligare nedprutning.

15 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

Genom en följd av beslut, som under de senare åren på fram- Departeställning av Kungl. Maj:t av Riksdagen fattats, hava beskickningshus J^manjp inköpts i ett flertal huvudstäder. Särskilt ber jag att få framhålla, huru- rande. som fastigheter för ifrågavarande ändamål inköpts år 1900 i Paris samt år 1912 i Berlin, varjämte år 1907 på längre tid förhyrts ett beskickningshus i London, varest som bekant fastigheter i allmänhet endast upplåtas för nyttjanderätt under viss tid.

Beskickningarna i nämnda städer intaga jämte den i S:t Petersburg en viss särställning, så till vida som de samtliga företräda vårt land hos europeiska stormakter, med vilka förbindelser av mångahanda slag nära förena oss. Beskickningspersonalen är i följd härav också vida talrikare än i andra huvudstäder — utom legationssekreterare tinnes vid samtliga dessa beskickningar en å ordinarie stat uppförd kanslist, varjämte i regel militär- eller marinattachéer där äro anställda vida mer regelbundet än vid andra beskickningar. Betydligt större kansliutrymme fordras således vid dessa beskickningar än vid andra.

Även i ett annat hänseende kunna de med varandra jämföras. Samtliga ifrågavarande städer äro miljonstäder med snabbt tillväxande befolkning, i följd varav även hyresprisen där visa eu tendens till hastigare ökning än annorstädes.

Det torde därför närmast vara en naturlig följd av den utveckling, som hitintills ägt rum, om man till beskickningshusen i Paris, London och Berlin nu vill lägga ett i S:t Petersburg. Förr eller senare synes denna tanke böra förverkligas.

Jag vill dock för min del uttala, att jag ursprungligen icke tänkt mig att förslag härom skulle framläggas för Riksdagen så kort tid efter inköpet av beskickningshus i Berlin och innan köpeskillingen för detta hus kunnat tillfullo gäldas i enlighet med den av mig härför framlagda planen. Då jag det oaktat nu går att tillstyrka avlåtande av proposition om inköp av beskickningshus i S:t Petersburg, beror detta därpå att köpeanbudet är så ekonomiskt fördelaktigt, att jag icke lämpligen ansett det böra avvisas, samt att möjlighet beredes att till en och samma lokal sammanföra beskickningen och generalkonsulatet.

Alla gånger, då fråga förut varit om inköp av beskickningshus, har detta ur ekonomisk synpunkt, för så vitt man begränsat sig till tidpunkten för inköpet, varit föga vinstgivande. Om man som ränta å det utgivna kapitalet beräknar det hyresbidrag, som eljest skolat till ministern utbetalas, med avdrag allenast av det bidrag för beskickningshusets uppvärmning och eldning, som i dylika fall plägar tillerkännas ministern, visar det sig, att räntan å det kapital, som utgivits för beskickningshusen i Paris och

16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

Berlin, utgjorde vid tiden för inköpet i förra fallet allenast omkring 1 procent samt i senare fallet 1,2 procent. Tager man ytterligare i beräkning underhållskostnaderna, vilka i båda dessa fall skolat utgå av de s. k. Peramedlen, sjunker avkastningen till ännu lägre belopp. Om Riksdagen det oaktat icke tvekat att godkänna berörda inköp, torde detta, frånsett de andra fördelar, som därmed förenats, berott på den säkerligen mycket riktiga föreställningen, att med tomtprisens hastiga stegring i de stora städerna inköpet komme att inom en jämförelsevis kort tid visa sig även ekonomiskt fördelaktigt.

Såsom av ovan intagna skrivelse av Kungl. Maj:ts minister i S:t Petersburg framgår, ställer sig förhållandet med det nu ifrågasatta inköpet helt annorlunda. Redan från början kan å det nedlagda kapitalet en tillfredsställande avkastning beräknas. Innan jag går att närmare ådagalägga detta, ber jag att få något beröra de omständigheter, som inverka å beräkningen härav.

Köpeskillingen uppgår, såsom nämnts, till 400,000

rubel eller efter kurs 1,93 till............ 772,000 kronor.

Härtill komma med köpet förenad kostnad 1,000 rubel . 1,930 »

samt reparationskostnader, vilka för vinnande av en avrundad slutsumma torde böra upptagas till...... 75,070 »

849,000 kronor.

Möjligen torde till dessa kostnader böra läggas eu mindre summa, vilken ministern måhända blir tvungen utgiva för hävande av sitt hyreskontrakt i S:t Petersburg och vilken billigtvis synes böra honom av statsmedel ersättas. Beloppet, som lämpligen torde kunna utgå ur utrikesdepartementets besparade medel, är emellertid icke av beskaffenhet att nämnvärt inverka på den ekonomiska beräkningen av det föreslagna husköpet.

A andra sidan skall ministern frånträda det av honom hittills uppburna hyresbidrag, vilket i gällande stat är upptaget till 11,400 kronor. Vidare kunna på grund därav att generalkonsulat inrymmes i beskickningshuset vissa besparingar, på sätt ministern framhållit, göras. För närvarande finnas å ordinarie stat uppförda en kanslist vid beskickningen och en vid generalkonsulatet med arvoden den förra av 3,600 kronor samt den senare av 5,000 kronor Därest icke ifrågavarande husköp mellankommit, hade jag i det förslag till avlöningsstat för beskickningar och konsulat, vilket finnes intaget i den till innevarande års Riksdag avgivna statsverksproposition, upptagit även beskickningskanslistens lön till 5,000 kronor, dä det i och för sig är orimligt, att han skulle åtnjuta lägre avlöning än motsvarande

17 Kungl, Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

tjänsteman vid generalkonsulatet. Jag vill i detta sammanhang även erinra därom att avlöning för motsvarande tjänsteman vid beskickningen i London — och lönerna i London och S:t Petersburg hava ju i allmänhet likställts med varandra — även upptagits till 5,000 kronor. Den genom indragning av en kanslistbefattning uppkommande besparing torde således kunna beräknas till 5,000 kronor med avdrag likväl av 2,500 kronor, som, på sätt ministern framhållit, erfordras för avlönande av ett skrivbiträde. T detta sammanhang ber jag att få anmärka, att eu av ifrågavarande kanslistbefattningar i S:t Petersburg endast är tillsatt på förordnande, varför besparingen kan inträda omedelbart.

Vidare har ministern anmärkt, att genom generalkonsulatets inrymmande i beskickningshuset bortfölle ett kontorskostnadsbidrag å 3,000 kronor. Något sådant bidrag finnes väl icke i staten upptaget, men var det min avsikt att, i enlighet med t. f. generalkonsulns yrkande, hos Kungl. Maj:t hemställa att i den vid innevarande års Riksdag avlåtna statsverksproposition inrymma äskandet av ett dylikt anslag. Då förhållandena i S:t Petersburg i likhet med vad fallet är i ett flertal andra större sjöstäder icke medgiva förenande av generalkonsulns bostad med kanslilokal, och då Kungl. Maj:ts förslag i vad det rör beviljande av dylika kontorsbidrag vunnit Riksdagens bifall, torde även den inbesparing, som i nu ifrågavarande avseende vinnes, kunna beräknas till det av ministern angivna belopp eller 3,000 kronor.

Mot ministerns beräkning av hyresinkomsterna från den del av fastigheten, som icke skulle för statens räkning användas, har jag icke något att erinra.

Beträffande det bidrag till husets uppeldning och upplysning, som enligt vad sedvanligt är, tillerkännes innehavare av beskickningshus, har ministern under framhållande dels av de klimatiska förhållandena i S:t Petersburg dels ock av den omständigheten att uppvärmningen och belysningen jämväl av de för generalkonsulatet avsedda lokalerna komme att åligga ministern, yrkat, att detta bidrag borde bestämmas icke till det belopp, varmed detsamma nu utgår till innehavarna av de i storlek närmast jämförliga beskickningshusen i Paris och Berlin eller 2,000 kronor, utan till 3,000 kronor, och har i detta yrkande slottsarkitekten Lilljekvist förenat sig.

Då jag i årets statsverksproposition bland löneförmåner för Kungl. Maj:ts minister i S:t Petersburg föreslog upptagande av allenast 2,000 kronor för nu ifrågavarande ändamål, skedde detta för bibehållande av likformighet i nu angivna hänseende med ministrarna i Berlin och Paris samt med hänsyn därtill att ärendet i dess dåvarande skick ej var till fullo Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 48 höft. {Nr 79.) 3

18 Kung}. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

utrett, varför jag ej ansåg mig utan vidare kunna upptaga ministerns hemställan.

Sedan dess hava emellertid såväl slottsarkitekten Lilljekvist som överilitendentsämbetet i ärendet yttrat sig, och har jag därvidlag särskilt fästat mig vid att både slottsarkitekten Lilljekvist och överintendentsämbetet tillstyrkt inrättandet av värmeledning i kansli- och representationsrummen. Då detta av utredningen att döma förefaller lämpligt, men det, på sätt av slottsarkitekten Lilljekvist framhållits, skulle medföra en av ministern i S:t Petersburg icke beräknad merutgift av omkring 500 kronor, samt därtill kommer, att de av ministern anförda skäl för bidragets höjande torde böra tillmätas ett visst beaktande, synes mig detsamma rättvisligen böra bestämmas till 3,000 kronor. Då detta belopp är avsett att utgå ur ett av de å tredje huvudtiteln uppförda förslagsanslagen, medför beloppets ökning icke någon olägenhet ur den synpunkt, att detta anslags storlek redan av Riksdagen fastställts.

Med ledning av vad sålunda yttrats torde avkastningen av det för köpets fullbordan och nödiga reparationsarbeten erforderliga belopp böra beräknas på följande sätt:

inbesparing av ministerns hyresbidrag . . 11,400 kronor

t » en kanslistlön...... 5,000 »

» » kontorskostnader för generalkonsulatet ....... 3,000 »

behållen hyresinkomst av 6,200 rubel efter

kurs av 1,93 11,966 »__ 31,366 kronor.

Härifrån avgå

avlöning för skrivbiträde........ 2,500 kronor

bidrag till beskickningshusets uppeldning

och belysning........... 3,000 » 5,500 kronor

25,866 kronor,

vilket å det för fastighetens inköp och nödiga reparationsarbeten erforderliga belopp, 849,000 kronor, utgör en omedelbar avkastning av i det närmaste 3,1 procent.

Slutligen torde man böra erinra sig, att underhållskostnaden av ifrågavarande beskickriingshus skulle bestridas av de i ovanintagna tablå icke inräknade hyresinkomster. Fördelen av ifrågavarande köp i förhållande till de förut av Riksdagen beslutade träder härigenom så mycket starkare i dagen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

19 Jag har nämnt, att även ett annat skäl synes mig tala mycket starkt till förmån för ifrågavarande förslag. Icke blott av ekonomiska utan även av andra skäl måste en koncentrering, såsom ifrågasatts, av beskickningen och generalkonsulatet, vara synnerligen önskvärd. För svenskar, som äro bosatta i S:t Petersburg eller där tillfälligtvis uppehålla sig, är det en kännbar lättnad, om de inom en och samma lokal kunna träffa alla sitt lands representanter. Ännu större förmåner måste ett dylikt, även till rummet genomfört samarbete medföra för själva arbetets organisation och gång. Av det yttrande, jag vid föredragningen av regleringen av utgifterna under tredje huvudtiteln för år 1914 hade tillfälle att för Eders Kungl. Maj:t avgiva, framgår den vikt jag fäster vid att så mycket som möjligt närma den diplomatiska och den konsulära karriären, dessa båda med varandra i så mycket sammanfallande grenarna av utrikesförvaltningen. Ett tillfälle erbjuder sig nu att i S:t Petersburg förena även den lokala konsulära administrationen med beskickningen. Ur denna synpunkt anser jag det uppslag, Kungl. Maj:ts minister i S:t Peterburg givit, förtjäna statsmakternas livliga uppmärksamhet och stöd. Ifrågavarande förslag avlägsnar efter min mening varje tvekan man möjligen kunnat hysa om lämpligheten av att å en hand förena ledningen av vår diplomatiska och konsulära representation i Ryssland samt de maktpåliggande uppgifter, som härav följa. Genom detsamma beredes ministern tillfälle att utan större svårighet omedelbart leda och övervaka det arbete, som bedrives för ett allt rikare utvecklande av våra kommersiella förbindelser med vårt östra grannrike.

När så stora fördelar äro förenade med ifrågavarande förslag, synes mig, som om man utan tvekan kan bortse från de olägenheter, vilka därmed kunna vara förenade. Som sådana vill jag — utom den redan framhållna synpunkten att förslaget helst icke bort framkomma, förrän köpeskillingen för beskickningshuset i Berlin till fullo guldits — anmärka, att det måhända varit mera önskvärt, om inköpet kunnat begränsas till att avse endast de delar av fastigheten, som skola för den svenska statens räkning användas. Så är emellertid icke möjligt, och Kungl. Maj:ts minister i S:t Petersburg synes mig även hava givit övertygande skäl, varför fastigheten åtminstone för det närvarande icke kan, på sätt jag antytt, uppdelas. Och även om givetvis vissa olägenheter äro förenade med förvaltningen av en utomlands belägen, delvis till uthyrande avsedd fastighet, vill jag å andra sidan framhålla, att i och med tomtprisens och hyrornas stegring ökade inkomster tillföras statsverket. Vad beträffar disponerandet av hyresinkomsterna, synes mig av dessa, på sätt ministern framhållit, ett belopp av högst 4,800 rubel böra få mot redovisning användas för de av ministern angivna ändamål samt överskottet av utrikesdeparte-

20 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 70.

mentet till statskontoret redovisas för att inflyta bland statsverkets extra uppbördsmedel.

Efter vad jag nu anfört, torde jag kunna fatta mig kort beträffande övriga med köpet förenade förhållanden. Jag har redan sökt visa, att köpet är ekonomiskt fördelaktigt. Härutinnan vill jag endast tillägga, att jämväl enligt andra mig tillhandakomna upplysningar köpeskillingen synes vara jämförelsevis låg samt hyrornas stegring i S:t Petersburg så stark att, om 'icke beskickningshus i rätt tid inköpes, detta säkerligen i sinom tid nödvändiggör en höjning av ministerns löneförmåner. Enligt vad uppgivits skulle tillträdet äga rum samtidigt med köpeskillingens erläggande. Läget av fastigheten är, som anmärkts, synnerligen lyckligt, särskilt ur den synpunkten, att, så vitt jag kan döma, icke många stadsdelar i S:t Petersburg äro bättre ägnade att på en gång tillfredsställa de krav, som från diplomatisk-administrativ samt ur handels- och sjöfartssynpunkt böra uppställas. Varken mot husets tilltänkta inredning eller mot den för dess värdiga och lämpliga iståndsättande framlagda plan har jag, lika litet som överintendentsämbetet, funnit någon invändning att framställa. De med själva köpet förenade kostnaderna äro synnerligen låga, tack vare den ryska regeringens tillmötesgående att befria staten från alla stämpelavgifter, och påpekar jag i sammanhang härmed önskvärdheten att, på enahanda sätt som förut vid liknande fall skett, redan nu möjliggöra för Kungl. Maj:t att mot den ryska regeringen visa samma tillmötesgående, för den händelse denna skulle vilja inköpa en fastighet för sin beskickning i Stockholm. Jag får således ' för min del förorda, att ifrågavarande fastighet må för kronans räkning mot det avtalade priset, i svenskt mynt 772,000 kronor, inköpas, samt att för dess iståndsättande ävensom för gäldande av med köpet förenade kostnader må anslås tillhopa 77,000 kronor. Då köpeskillingen skall vid tillträdet kontant gäldas och nödiga reparationsarbeten torde kunna omedelbart därefter taga sin början, måste hela ifrågavarande belopp, 849,000 kronor, beredas tillgängligt redan under innevarande år.»

Yttrande av chefen för finansdepartementet.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde härefter:

»Såsom herr ministern för utrikes ärendena framhållit, måste hela det för nu ifrågavarande ändamål erforderliga belopp vara tillgängligt att utgå under ett år. Skäl torde emellertid föreligga att icke belasta en och samma riksstat med hela denna utgift. Hade nämligen i nu förevarande fall varit fråga om uppförande av en nybyggnad för beredande av ämbetslokal åt svenska beskickningen och generalkonsulatet i S:t Petersburg, hade kostnaderna härför säkerligen helt naturligt kommit att fördela

21 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 19.

sig på två eller flera år. Jag finner den omständigheten, att man nu är i tillfälle att för ändamålet kontant inköpa en byggnad, i följd varav hela utgiften i verkligheten kommer att falla på ett år, icke utgöra tillräcklig anledning att icke tillgodose önskemålet om hithörande slags kostnaders jämna fördelning på särskilda års budgeter. Jag förordar därför för min del avlåtande av proposition till Riksdagen i syfte att för ändamålet beviljas redan nu hela det behövliga anslaget och att därav anvisas 300,000 kronor på 1914 års riksstat, under det att återstående beloppet förutsattes skola uppföras på 1915 års riksstat, ävensom att Kungl. Maj:t bemyndigas att redan under år 1913 av tillgängliga medel utbetala ett mot anslaget i dess helhet svarande belopp».

Efter avgivande av ovanberörda yttrande hemställde herr ministern för utrikes ärendena, under åberopande av vad i ärendet anförts, det Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,

att Riksdagen måtte till inköp av fastigheten N:o 64 vid Engelska kajen i S:t Petersburg för användande till beskickningshus samt inrymmande av lokal åt generalkonsulatet ävensom för gäldande av de med köpet förenade kostnader och utförande av nödiga reparationsarbeten å fastigheten bevilja ett anslag av 849,000 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 300,000 kronor ävensom medgiva, att redan under år 1913 finge för ifrågavarande ändamål av tillgängliga medel utbetalas ett mot det beviljade anslaget i dess helhet svarande belopp att tillsvidare av statskontoret förskjutas;

att ministern i S:t Petersburg skulle från och med månaden näst efter den, då han varit i tillfälle att inflytta i beskickningshuset, frånträda det honom tillkommande, å ordinarie stat för år 1913 uppförda hyresbidrag av 11,400 kronor, men berättigas att från samma tidpunkt såsom bidrag till beskickningshusets uppvärmning och belysning uppbära årligen högst 3,000 kronor att utgå ur det å tredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. in.;

att de årliga utgifterna för underhåll av den till inköp föreslagna fastigheten ävensom onera m. m. måtte gäldas av inflytande hyresmedel för den del av fastigheten, som vore avsedd att uthyras, samt återstoden av hyresmedlen till statskontoret redovisas att ingå bland statsverkets extra uppbördsmedel; samt

att, därest ryska regeringen skulle till bostad för sin beskickning i Stockholm inköpa en fastighet, avhandlingen därom måtte varda från stämpel befriad.

22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 79.

Med bifall till denna hemställan, vilken biträddes av statsrådets Övriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen förordna, att nådig proposition till Riksdagen skulle avlåtas av den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: E. Holmgren.

Stockholm 1913. Kungl. boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.